KURSANVISNINGAR Det svenska politiska systemet

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Statsvetenskap Ester Andréasson 2015-­‐08-­‐13 KURSANVISNINGAR Det svenska politiska systemet (Statsvetenskap 1), 733G16/9GSH04 ht 2015 (7,5 hp) Beskrivning Delkursen behandlar svensk politik och förvaltning avseende lokala, nationella och i viss mån europeiska processer. De föreläsningar som ges på kursen introducerar och utvecklar kursinnehållet, och är ett komplement till kurslitteraturen. Innehållet i kursen fokuseras kring tre teman. Inom ramen för varje tema genomförs och redovisas en gruppuppgift. Arbetet med gruppuppgifterna är en central del av kursen och för din lärandeprocess. I arbetet i den mindre gruppen och vid redovisningstillfällena ges möjlighet att reflektera och gemensamt kritiskt diskutera för att utveckla förhållningssätt och färdigheter. I momentschemat nedan anges vilka avsnitt i kurslitteraturen som hör samman med respektive föreläsning (första kursveckan) och tema (följande veckor), och det förväntas att du läser kurslitteraturen i takt med föreläsningarna/temana. Du kommer också att jobba aktivt med litteraturen tillsammans med kurskamraterna i din arbetsgrupp. Undervisande lärare Ester Andréasson (kursansvarig) [email protected] Elin Wihlborg (examinator) [email protected] Ida Åberg (seminarieledare) [email protected] 1 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande: • besitta kunskaper om grundläggande strukturer i det svenska politiska systemet, • kunna redogöra för centrala och kritiska situationer i den moderna politiska historien och vad dessa betytt för hur svensk politik och förvaltning är organiserad och strukturerad idag, • skriftligt kunna redogöra för och reflektera kring såväl empiriska som principiella aspekter av svensk politik och förvaltning, • kunna analysera politiska händelser i relation till det svenska politiska systemets särdrag och historiska utveckling • kunna analysera och förhålla sig till olika förklaringsansatser inom svensk politik och förvaltning, • kunna kritiskt förhålla sig till argument och tolkningar av olika förvaltningsmodeller och politiska förlopp. Examination Examinationen på kursen ”Det svenska politiska systemet” består av: - deltagande i samtliga tre gruppuppgifter och dessas redovisning - en skriftlig salstentamen Tillsammans utgör deltagande i och redovisning av gruppuppgifterna samt tentamen underlag för betygsbedömningen. Studenterna kan erhålla betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För betyget G krävs fullgjorda gruppuppgifter, det vill säga att studenten aktivt deltagit i gruppens arbete och vid redovisningarna av gruppuppgifterna, samt Godkänt resultat på salstentamen. För betyget VG krävs fullgjorda gruppuppgifter samt Väl Godkänt resultat på salstentamen. Litteratur •
Bäck, H., Larsson, T. & Erlingsson, G. (2011). Den svenska politiken: struktur, processer och resultat. (3 uppl.) Malmö: Liber. •
Möller, Tommy (2011). Svensk politisk historia. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur. •
Niskanen, K. & Nyberg, A. (red.) (2009). Kön och makt i Norden. D. 1, Landsrapporter. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Kapitel 8. Finns att ladda ner gratis: http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2009-­‐569 •
Sveriges Grundlagar. Finns en utmärkt pdf att ladda ned: Sveriges grundlagar och riksdagsordningen -­‐ Inledning av Magnus Isberg (2011) •
Kommunallagen (SFS 1991:900). 2 Finns på webben, och går att spara ner som pdf: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-­‐
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kommunallag-­‐1991900_sfs-­‐1991-­‐900/ Lisam Kursen administreras via Lisam. I kursrummet på Lisam finns kursdokument, schema, gruppindelning mm. Ni ska också lämna in redovisningar för de tre olika gruppuppgifterna där (enligt instruktioner nedan). Adress: lisam.liu.se Du hittar också Lisam genom Studentportalen. Har du problem att komma in i kursrummet i Lisam, gå tillväga på följande sätt: 1) Kontrollera att du är registrerad på kursen. 2) Om du fortfarande inte kan komma in i kursrummet, skicka ett mail till kursansvarig med ditt namn, personnummer och liu-­‐id, så läggs du till manuellt i kursrummet. Tider för salstentamen och omtentamen Ordinarie tentamen: Fredag 23/10 kl 8-­‐12 Omtentamen: Fredag 27/11 kl 14-­‐18 Onsdag 20/1 2016 kl 8-­‐12 3 Momentschema SPS ht 2015 (för salar se TimeEdit) Vecka 39/15 -­‐ 43/15 Vecka Dag Tid Moment Litteratur Lärare 39 Måndag 21/9 10-­‐12 EA, EW Tisdag 22/9 10-­‐12 Bäck m.fl. kap. 1-­‐2 EA Onsdag-­‐
fredag 23-­‐25/9 Måndag 28/9 Introduktionsföreläsni
ng: • Kursens upplägg och innehåll. • Information om kursmål. • Gruppindelning. Föreläsning: Centrala begrepp i svensk politik och förvaltning. Tid för läsning av kurslitteratur. Ex. litteraturen som hör till Tema 1 Föreläsning: Introduktion till Tema 1: Svensk politisk historia (parlamentarism, demokrati, välfärdsstat, den svenska modellen) Föreläsning: Forts. Introduktion till Tema 1 samt uppstart av Gruppuppgift 1 Temabaserat arbete (Tema 1) i mindre grupper med Gruppuppgift 1. För instruktioner se nedan. Redovisning av Gruppuppgift 1 genom miniföreläsningar. För instruktioner se nedan. Litteratur Tema 1: EA Möller kap. 1-­‐12, Bäck m.fl. kap. 3 (fram t.o.m. s. 80) 40 8-­‐10 10-­‐12 Tisdag-­‐
torsdag 29/9-­‐1/10 Fredag 2/10 10-­‐17 (se TimeE
dit för att se Litteratur Tema 1: EA Möller kap. 1-­‐12, Bäck m.fl. kap. 3 (fram t.o.m. s. 80) EA, IÅ 4 41 42 Måndag 5/10 Tisdag – fredag 6-­‐9/10 Måndag 12/10 10-­‐17 (se TimeE
dit för att se tid och plats för din grupp ) 13-­‐15 Föreläsning: Introduktion till Tema 3: Kommuner, landsting och det politiska systemets utveckling 13-­‐15 Föreläsning: Forts. Introduktion till Tema 3 Tisdag 13/10 Onsdag 14/10 tid och plats för din grupp ) 8-­‐10 Föreläsning: Introduktion till Tema 2: Politik och förvaltning på statlig nivå (Konstitution, lagstiftning, riksdag, regering, statsförvaltning/Grans
kning och utvärdering) 10-­‐12 Föreläsning: Forts. Introduktion till Tema 2 samt uppstart av Gruppuppgift 2. Temabaserat arbete (Tema 2) i mindre grupper med Gruppuppgift 2. För instruktioner se nedan. Redovisning av Gruppuppgift 2. För instruktioner se nedan. Även uppstart av Gruppuppgift 3. Litteratur Tema 2: Bäck m.fl. kap. 3, 5, 7, Sveriges grundlagar, Niskanen & Nyberg kap. 8 EA Litteratur Tema 2: Bäck m.fl. kap. 3, 5, 7, Sveriges grundlagar, Niskanen & Nyberg kap. 8 EA EA, IÅ Litteratur Tema 3: Bäck m.fl. kap. 4, 6, 9, Kommunallagen, Möller kap. 16 EW Litteratur Tema 3: Bäck m.fl. kap. 4, 6, 9, Kommunallagen, Möller kap. 16 EW 5 43 46 47 Tisdag -­‐ fredag 13-­‐16/10 Fredag 16/10 Senast 17.00 Måndag 19/10 Tisdag 20/10 Onsdag – torsdag 21-­‐22/10 Fredag 23/10 Tisdag 10/11 Tisdag 17/11 10-­‐17 (se TimeE
dit för att se tid och plats för din grupp ) Tid att studera/repetera inför salstentamen. 8-­‐12 Salstentamen EA, IÅ 8-­‐12 EA EA 10-­‐11 Temabaserat arbete (Tema 3) i mindre grupper med Gruppuppgift 3. För instruktioner se nedan. Inlämning av miniuppsats i Lisam. För instruktioner se nedan. Tid för läsning av kurskamraternas miniuppsatser. Redovisning av Gruppuppgift 3 genom seminarium om miniuppsatserna. Uppsamlings-­‐
seminarium Tentagenomgång 6 Instruktioner för gruppuppgifter Under kursens första vecka kommer ni att delas in i mindre arbetsgrupper (Grupp 1:A-­‐F, 2:A-­‐F, 3:A-­‐F, 4:A-­‐F, 5:A-­‐F, 6:A-­‐F), vilka behålls under hela kursen. Du kommer alltså att arbeta med samma kurskamrater kring alla tre gruppuppgifterna. För samtliga tre teman finns sex olika ”forskningsfrågor” (som ni ser nedan under respektive temarubrik). I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och diskutera samtliga dessa sex frågor. Varje grupp får sig också en av dessa sex frågor tilldelad, som gruppen har i uppgift att särskilt redovisa sin lösning på för läraren och för övriga kurskamrater. För att kunna svara på/lösa forskningsfrågorna kommer ni att behöva använda er av kurslitteratur (vilka avsnitt i kurslitteraturen som motsvarar respektive tema framgår av momentschemat ovan) och föreläsningsanteckningar, samt reflektera och diskutera tillsammans i arbetsgruppen. Det är givetvis tillåtet att söka ytterligare källor. De tre olika gruppuppgifterna ska alla redovisas på olika sätt, hur framgår av beskrivningarna under respektive temarubrik nedan. Det finns flera tankar kring syftet med grupparbetena. Genom att utgå från centrala frågeställningar och tillsammans söka svar på dessa blir alla studenter aktiva deltagare i kursen, vilket gynnar inlärningen. Arbetsformerna gör också att ni får träna på att samarbeta i en arbetsgrupp, vilket är en vanlig arbetsstruktur på många av de potentiella arbetsplatser där ni kommer att arbeta efter en utbildning i statsvetenskap. De olika redovisningsformerna gör att ni får tillfälle att prova på olika former av muntlig och skriftlig framställning, färdigheter som är nyttiga både under era fortsatta studier och i arbetslivet. Gruppuppgift 1/TEMA 1: Svensk politisk historia (parlamentarism, demokrati, välfärdsstat, den svenska modellen) Forskningsfrågor 1. (Grupp 1-­‐6:A) Vad är en folkrörelse? Vilken roll har folkrörelserna och föreningslivet haft för uppbyggnaden av det svenska politiska systemet? Vilka samband och kopplingar finns mellan folkrörelser och de politiska partierna? Hur kan deras roll i svensk politik idag beskrivas? 2. (Grupp 1-­‐6:B) Vilka var de centrala händelserna i Sveriges demokratisering i början av 1900-­‐
talet? Diskutera vilka orsaker som fanns till demokratins genombrott i Sverige. 3. (Grupp 1-­‐6:C) Vad är parlamentarism? Hur gick det till när parlamentarismen infördes i Sverige? Vilka är grunderna i det svenska parlamentariska styrelseskicket? 4. (Grupp 1-­‐6:D) Vad menas med folkhemmet? Vem/vilka introducerade begreppet, och vilka visioner förknippades från början med folkhemsidén? Kan Sverige idag beskrivas 7 som ett folkhem? Diskutera också hur begreppet används i dagens politiska debatt. 5. (Grupp 1-­‐6:E) Vad menas med den svenska modellen? Vilka var de viktigaste beståndsdelarna i den svenska modellen, och vilken betydelse har den haft för Sveriges utveckling? Diskutera i vilken mån den svenska modellen lever kvar idag. 6. (Grupp 1-­‐6:F) Vilken roll har socialdemokratin spelat i svensk politik från slutet av 1800-­‐talet och fram tills idag? Vilka är de viktigaste avtrycken som socialdemokraterna gjort i svensk politik och i det svenska politiska systemet? Diskutera också socialdemokratins roll i Sverige idag, och hur den skiljer sig från partiets roll på 1960-­‐talet. I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och diskutera samtliga ovanstående sex frågor. Den fråga er grupp fått er tilldelad har ni också i uppgift att särskilt redovisa er lösning på. Redovisning av Gruppuppgift 1 Redovisning av er tilldelade uppgift sker genom en miniföreläsning, som hålls för en större studentgrupp (1-­‐6) och en lärare. (Tid och datum för redovisningen framgår av momentschemat ovan.) Följande gäller för gruppens miniföreläsning: • Föreläsningen ska vara 8-­‐10 minuter lång. • Den ska på ett enkelt och tydligt sätt besvara gruppens forskningsfråga. • Föreläsningen ska stödjas av en powerpoint-­‐presentation (eller motsvarande). • Annan rekvisita är också tillåten vid redovisningen. • Powerpoint-­‐presentationen ska också läggas upp på Lisam, senast samma dag som redovisningen sker. (Så finns presentationerna/föreläsningarna tillgängliga där för alla kursdeltagare för repetition.) • Alla i gruppen ska delta i föreläsningens genomförande. • Vid redovisningstillfället ges också tillfälle (för alla deltagande studenter) att ställa frågor till både föreläsarna och till läraren. • Powerpoint-­‐presentationens första sida ska (av administrativa skäl) innehålla kursens namn, gruppens beteckning (1-­‐6:A-­‐F) och samtliga gruppdeltagares namn. Gruppuppgift 2/TEMA 2: Politik och förvaltning på statlig nivå (Konstitution, lagstiftning, riksdag, regering, statsförvaltning/ Granskning och utvärdering) Forskningsfrågor 1. (Grupp 1-­‐6:A) Hur fungerar det svenska proportionella valsystemet? (Fokusera på val till riksdagen.) Vilka fördelar och nackdelar har ett proportionellt valsystem? Vilka alternativa sätt att organisera parlamentsval finns? Diskutera också vilka faktorer som har påverkat det svenska valsystemets utformning. 2. (Grupp 1-­‐6:B) 8 3.
4.
5.
6.
Den centrala statsförvaltningen i Sverige betraktas ofta som ”tudelad” (dualistisk) i kontrast mot den internationellt mer vanliga s.k. ministerförvaltningen. Hur styr den svenska regeringen förvaltningen? Hur är den centrala statsförvaltningen organiserad? Vilka fördelar och nackdelar kan finnas med en tudelad statsförvaltning? (Grupp 1-­‐6:C) Vilka verktyg finns för att granska den offentliga makten i Sverige? Vad innebär revision respektive utvärdering och tillsyn? Vilken roll spelar domstolsväsendet i det svenska politiska systemet? (Grupp 1-­‐6:D) Vilka är Sveriges grundlagar? Beskriv grundlagarnas huvudsakliga innehåll. Vad krävs för att ändra grundlagarna? (Grupp 1-­‐6:E) Hur är den svenska riksdagen organiserad? Beskriv den svenska riksdagens organisation, arbetsuppgifter, utskottens roll, partigruppernas roll samt ett ärendes gång genom riksdagen. (Grupp 1-­‐6:F) Vad är skillnaden på statschef och regeringschef i Sverige? Hur väljs statsminister i Sverige? Hur utses regeringen? Vilka är (i stora drag) regeringens uppgifter i relation till riksdagen? I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och diskutera samtliga ovanstående sex frågor. Den fråga er grupp fått er tilldelad har ni också i uppgift att särskilt redovisa er lösning på. Redovisning av Gruppuppgift 2 Redovisning av er tilldelade uppgift sker genom tillverkning av en poster och utställningen av denna. (Tid och datum för redovisningen framgår av momentschemat ovan.) Följande gäller för er poster och för posterutställningen: • En poster är en affisch, som med hjälp av text och bild i kombination förmedlar/förklarar något, ex. ett politiskt fenomen, för åskådaren/läsaren. • Er poster ska på ett enkelt och tydligt sätt besvara gruppens frågeställning. • Postern ska även fotas av er i gruppen, och fotot/fotona läggs upp på Lisam senast samma dag som posterutställningen sker. (Så finns alla posters tillgängliga där för att ge möjlighet till repetition av kursinnehållet.) • På posterutställningen kommer studenterna att delas in i tvärgrupper, som cirkulerar mellan de olika affischerna. Det betyder att varje gruppmedlem håller en mycket kort (ca två minuter) presentation av sin grupps poster för tvärgruppen, och ska vara beredd att svara på frågor från lärare och kurskamrater kring posterns innehåll. • Vid posterutställningen ges också tillfälle att ställa frågor till läraren. • På postern ska också (av administrativa skäl) kursens namn, gruppens bokstav (1-­‐6:A-­‐F) och samtliga gruppdeltagares namn anges. 9 Gruppuppgift 3/TEMA 3: Kommuner, landsting och det politiska systemets utveckling Forskningsfrågor 1. (Grupp A) Vad innebär den kommunala självstyrelsen? Beskriv vad som innefattas i den kommunala självstyrelsen och vad som lämnas utanför. Diskutera också i vilka fall den kommunala självstyrelsen kan komma i konflikt med andra politiska nivåer, principer eller krav. 2. (Grupp B) Hur skiljer sig kommuner och landsting åt? Vilka uppgifter brukar vanligtvis kommuner respektive landsting utföra? Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med att ha två olika kommunala nivåer? Hur kan regionaliseringsprocesser påverka kommuner och landstings verksamheter? 3. (Grupp C) I de flesta kommuner råder ett ”kvasi-­‐parlamentariskt” system. Vad innebär det? Beskriv också hur en kommun vanligtvis är organiserad politiskt genom att förklara följande funktioners roller och uppgifter: kommunalråd, kommunstyrelse, nämnder, kommundirektör. 4. (Grupp D) Vad innebär New Public Management (NPM)? Hur har svenska kommuner påverkats av utvecklingen mot NPM? Diskutera också vilka fördelar och nackdelar som kan finnas med utvecklingen mot NPM i kommuner och landsting. 5. (Grupp E) Vad menas med exklusiv EU-­‐kompetens? Vilka områden gäller den exklusiva kompetensen? Vilka två andra former av EU-­‐kompetens finns, och vad innebär dessa? Beskriv också vilka EU:s fyra samarbetsprinciper är och vad dessa innebär. Diskutera även hur EU-­‐medlemskapet kan påverka svensk politik. 6. (Grupp F) Vilka är EU:s (fem viktigaste) institutioner, och vilka uppgifter har (i stora drag) respektive institution? Beskriv också hur institutionerna förhåller sig till varandra. Diskutera även om EU kan sägas lida av ett demokratiskt underskott. I er arbetsgrupp ska ni tillsammans arbeta med, försöka hitta svar/lösningar på och diskutera samtliga ovanstående sex frågor. Den fråga er grupp fått er tilldelad har ni också i uppgift att särskilt redovisa er lösning på. Redovisning av Gruppuppgift 3 Redovisning av er tilldelade uppgift sker genom författandet av en miniuppsats, samt diskussion kring denna vid ett diskussionsseminarium. (Tid och datum för inlämning och diskussionsseminarium framgår av momentschemat ovan.) Följande gäller för er miniuppsats och diskussionsseminariet: • Uppsatsen ska författas gemensamt av samtliga gruppmedlemmar. • Den ska på ett enkelt och tydligt sätt redovisa gruppens svar/lösning på forskningsfrågan. • Uppsatsen ska ha ett omfång på 2000-­‐3000 ord. 10 •
•
•
•
•
På framsidan av uppsatsen ska (av administrativa skäl) förutom uppsatsens titel även följande anges: kursens namn, gruppens bokstav (1-­‐6:A-­‐F) och samtliga gruppdeltagares namn. Miniuppsatsen ska läggas upp i Lisam, för att vara åtkomlig för alla kursdeltagare. Inför diskussionsseminariet ska ni läsa övriga gruppers uppsatser (A-­‐F inom er grupp 1-­‐6) (Denna läsning kan såklart göras individuellt). Vid seminariet delas studenterna in i tvärgrupper. I varje tvärgrupp diskuterar ni respektive uppsats A-­‐F. Det betyder att varje student ska vara beredd att svara på frågor från medstudenter och lärare kring innehållet i gruppens miniuppsats. Vid seminariet ges också tillfälle att ställa frågor till läraren. 11