Kallelse till sammanträde med

Transcription

Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden
Datum:
Tisdagen den 10 november 2015
Tid och plats:
Studiebesök på förskolor/skolor kl. 10:00-12:00
Grupp 1: Helena Strid, Stefan Olsson och Åsa Ragnarsson – Malens förskola
Grupp 2: Erik Helbl, Carolin Gräbner och Susanne Jung – Sandlyckeskolan i Torekov
Grupp 3: Marie-Louise Nilsson, Ingrid Zäther och Mats Lundberg – Östra Karups skola
Astrakanen kl.13:00 sammanträde
Ärendemening
Handläggare
Beslutsinstans
Sidnr
Upprop
1.
Val av justerare
Therese Zetterström
UN
2
2.
Godkännande av dagordning
UN
3
3.
Skolinspektionens tillsyn - återföring och åtgärdsplaner
Mikaela Sönnerstedt
Olsberg
UN
4
4.
Beslutslogg utbildningsnämnden 2015
UN
5-10
5.
Anmälda delegationsbeslut utbildningsnämnden 2015
UN
11-28
6.
Delgivningar utbildningsnämnden 2015
UN
29-38
7.
Informationsärenden utbildningsnämnden 2015
A) Allmän information från Barn och skola, Birgitte Dahlin
B) Platser inom förskola och pedagogisk omsorg, Margaretha
Ekelund-Svensson, se bilaga
C) Allmän information från gymnasieskolan, Henrik Andersson
D) Kulturskolans verksamhet, Anna Johansson
E) Planer för systematiska kvalitetsarbetet, Mikaela Sönnerstedt
Olsberg, se bilaga
F) Säkerhet och krishantering på skolor i Båstads kommun, Birgitte
Dahlin
G) Information om asylsökande, Henrik Andersson
H) Informationsmöte föräldraföreningar, Helena Strid
Båstad den 3 november 2015
Helena Strid
ordförande
Sekreterare
39-107
2
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Datum: 2015-11-02
Handläggare: Therese Zetterström
Dnr: UN 000185/2015 – 900
Till: Utbildningsnämnden
Val av justerare
Sammanfattning av ärendet
Justering av protokollet ska ske samtidigt av ordförande och justerare på dag och tid som
nämnden beslutar vid varje sammanträde.
Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden justerar den.
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden beslutar:
1. Till att justera dagens protokoll utses Mats Lundberg (FP) och till ersättare utses Carolin
Gräbner (SD).
2. Justeringen äger rum på kommunkontoret i Båstad, måndagen den 16 november kl. 16:00.
Båstad 2015-11-02
Nämndsekreterare
150831\f76b\s
2
3
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Datum: 2015-11-02
Dnr: UN 000186/2015 – 900
Godkännande av dagordning
Ordförande planerar nämndens arbete och ansvarar för nämndens möten och dagordningar.
Planeringen sker i samråd med förvaltningen.
1. Dagordningen godkänns.
Båstad 2015-11-02
Nämndsekreterare
150831\f76c\s
3
4
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Datum: 2015-11-02
Handläggare: Mikaela Sönnerstedt Olsberg
Dnr: UN 000054/2015 – 600
Skolinspektionens tillsyn - återföring och åtgärdsplaner
Under hösten 2013 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn inom all skollagsstyrd
verksamhet i kommunen. I tillsynen framkom att följande åtgärder behöver göras på huvudmannanivå inom området uppföljning och utveckling av utbildningen: ”Huvudmannen ska ta
tillvara resultaten och omsätta dessa åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.” Under de
kommande åren ska åtgärder enligt redovisning till och beslut i Kommunstyrelsen 2014-05-07
genomföras. Åtgärderna ska följas upp i UN i maj och oktober enligt tjänsteskrivelsen; UN
54/15-600.
2015-01-19 meddelade Skolinspektionen att de bedömde att Båstads kommun hade vidtagit
sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheterna hade avhjälpts. Tillsynen avslutades därmed, diarienummer: UN 6/15-600.
Aktuellt
Enheterna har arbetat systematiskt med de åtgärder som rör den specifika verksamheten. Enheternas systematiska kvalitetsarbete redovisas för nämnden, i enlighet med årshjulet. Förskolecheferna tar tillsammans fram de övergripande målen för verksamheten, för att skapa en
likvärdighet. Kommunala nätverk har även upprättats för att skapa bättre likvärdighet. Detta
gäller inom områdena förstelärare, ämnesgrupper 1-9, förskoleklasslärare, kvalitetsutvecklare
inom fritidshemmen. Resultaten har även redovisats för nämnden vid flera tillfällen. Förutom
resultat på nationella prov och betyg för att summera läsårsresultaten, så har även bland annat
analys av SKL:s Öppna jämförelser presenterats.
Övervägande/framtid
För att huvudmannen ska kunna ta tillvara resultaten och omsätta dessa åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen är det viktigt att årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet även i
fortsättningen följs och att dialogen mellan förvaltning och nämnden håller fortsatt hög kvalitet. För att enheterna ska kunna fortsätta arbetet med de utvecklingsområden som framkom
vid senaste redovisningen av nulägesbedömningarna, diarienummer:UN 000359/2015, så behöver budgetarbetet utgå från verksamhetens behov.
Utbildningsnämnden beslutar att:
1. Ta till sig information
2. Anse ärendet avslutat
Båstad 2015-11-02
Ort och datum
Mikaela Sönnerstedt Olsberg
Utvecklingsledare
151026\f746\s
4
5
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Datum: 2015-11-02
Dnr: UN 000056/2015 – 600
Bilagor till tjänsteskrivelsen:
Beslutslogg daterad 2015-10-20
För att säkerhetsställa verkställigheten av beslut fattade av utbildningsnämnden finns en beslutslogg.
Vid varje sammanträde får utbildningsnämnden en förteckning över de fattade beslut som ska
verkställas, återrapporteras eller som remitterats för beredning.
1. Beslutsloggen för utbildningsnämnden daterad 2015-10-20 godkänns.
Båstad 2015-11-02
Nämndsekreterare
150827\edba\tz
5
6
2015-10-20
Beslutsinstans, datum och Dnr
§
Beskrivning av uppdraget
Ansvarig
§ 7, UN 2015-01-13
Nationella prov och betyg
vårtermin 2014 - gymnasiet
Ökat behov av ekonomiska resurser avseende modersmålsundervisning,
studiehandledning på modersmål samt svenska som andraspråk beaktas i
budget 2016.
Henrik
Andersson
UN
3/15
§ 30, KF 2015-02-25
KS
Svar på motion från Miljö- 1727/13
partiet angående nätmobbning
§ 125, KS vu 2014-12-16
Rapport om elevenkät
2014
Bildning och arbete får i uppdrag att utveckla arbetet med analys av resultat på nationella prov samt kursbetyg.
Ett eventuellt budgettillskott för utökad utbildning till personal samt kurser för föräldrar får beaktas i budgetarbetet för 2016.
KS
1830/14
Från och med januari 2015 följs uppdraget upp varje kvartal i utbildningsnämnden, dvs mars, juni, september och december.
§ 259, KS 2014-11-12
KS
Årlig nulägesbedömning
1255/14
av det systematiska kvalitetsarbetet
Övriga punkter ska beaktas i budget 2016
1. Vistelsetiderna på förskolan
2. Underhållet av byggnaderna/lokalerna
3. Kompetensutveckling för personalen
4. Säkerhet i förskolan/grundskolan – ej allmän plats
5. IT
6.Skolpengen
9. För många kringuppgifter för förskolechefer och rektorer, så att det pedagogiska ledarskapet åsidosätts.
11. Rekrytering av personal
Status (*1)
Färdigdatum
(*2)
Birgitte
Dahlin/
Henrik
Andersson
Birgitte
Dahlin
Birgitte
Dahlin
* 1 – Förvaltningens status på ärendet.
* 2 – Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt
6
7
§ 23, UN 2015-02-10
Skolinspektionens tillsyn
– återföring och åtgärdsplaner
§ 33, UN 2015-03-10
Systematiskt kvalitetsarbete – nulägesbedömningar
UN
54/15
UN
15/15
§ 57 UN 2015-05-12
Revisionsrapport avseende Akademi Båstad
gymnasium
UN
128/15
§ 58 UN 2015-05-12
Gymnasieorganisation
2016/2017 för Akademi
Båstad gymnasium
UN
175/15
§ 68 UN 2015-06-09
UN
12. Stolthet över verksamheten – och att kommunen satsar resurser på
skola och utbildning.
Utbildningsnämnden följer upp arbetet i maj och oktober varje år.
Utbildningsnämnden beslutar att följande utvecklingsområden tas med i
budgetarbetet inför 2016, 2017 och 2018:
1. Alla skolformer:
Barn och elever i behov av särskilt stöd och elevhälsa – stöd ska ges tidigt
Nyanlända, asylsökande och barn/elever med annat modersmål
2. Förskola och grundskola:
Administrativt stöd – ekonomi och HR – för att få tid till pedagogiskt
Ledarskap
Lokaler, underhåll (toa-problem) och arbetsmiljö – gränssnittet mellan
kommunen och Båstadhem samt verksamhetsvaktmästare.
IT-stöd
Personalrekrytering/kompetensförsörjning
3. Förskola:
Barnens ökade vistelsetider
4. Gymnasieskola:
Kompetensutveckling riktad mot formativ bedömning
Förvaltningen lämnar statistik till utbildningsnämnden avseende potentiellt framtida elevunderlag årligen i februari. Vid behov upprättas en åtgärdsplan.
Inför varje beslut om skolpeng ska en tydlig redovisning ske till utbildningsnämnden om skolpengens uppbyggnad.
Rektor fattar beslut angående antal platser för introduktionsprogrammet.
Bildningschefen ges befogenhet att justera antalet platser utifrån sökbild
på respektive program efter den preliminera antagningen våren 2016.
Uppföljning av åtgärdsplanerna sker till utbildningsnämnden i mars 2016.
Birgitte
Dahlin
Birgitte
Dahlin
Henrik
Andersson
Henrik
Andersson
Birgitte
7
8
Åtgärder efter tillsyn och
inspektionsmeddelande
från Arbetsmiljöverket
150/15
§ 69 UN 2015-06-09
1.
UN
Redovisning av vårdnads- 171/2015
havarenkät 2015
Dahlin/
Henrik
Andersson
1. Att förvaltningen arbetar fram en annan modell för vikarieanskaffning
för att skapa en trygghet för barnen i förskolan.
Birgitte
Dahlin
2. Att avsätta medel i budget 2016 för dessa ändamål:
a) att barn och elever får rätt stöd tidigt
b) att antal elever per grupp i fritidshemmen kan minskas
c) en god löneutveckling för pedagoger inom förskola, fritidshem och
grundskola
d) investeringar i den fysiska arbetsmiljön på förskolor och grundskolor
e) att ge ökade möjligheter för kompetensutveckling för pedagogerna i
årskurs 1, 2 och 3
f) En-till-en (läsplatta till varje elev) för varje elev i år 6 HT 2016.
§ 70 UN 2015-06-09
WwwwwFörvaltnin
UN
Förvaltningen får i uppgift att analysera resultaten noggrannare.
Resultat av ämnesprov i
204/2015
Nedanstående punkter beaktas i budget 2016:
årskurs 3
- att eleverna får rätt stöd tidigt
Birgitte
Dahlin
- att goda möjligheter finns för kompetensutveckling för pedagogerna i år
1-3
Uppföljning sker i november 2015 till utbildningsnämnden av hur skolan
arbetar för att öka elevernas måluppfyllelse i svenska och matematik.
8
9
§ 71 UN 2015-06-09
Skol- och utbildningsprogrammet – handlingsplaner
§ 110 UN 2015-10-13
Platsbrist inom förskola
1-5 år
§ 100 UN 2015-10-13
Nulägesbedömningar
läsåret 2014-2015
UN
Handlingsplan 2.2 och 2.3 återremitteras till förvaltningen med uppdrag att Birgitte
202/2015 fördjupa insatserna i handlingsplanerna.
Dahlin/
Henrik
Utbildningsnämnden följer upp arbetet med skol- och utbildningsproAndersgrammet i juni varje år.
son
UN
Barn & skola får i uppdrag att utreda vilka åtgärder som kan genomföras
Birgitte
469/2015 för att undvika att alla platser tar slut våren 2016.
Dahlin
Vid utbildningsnämndens sammanträde 2016-01-19 få återkoppling om
hur planen för att lösa barnomsorgskön ser ut.
UN
Att nämnden beslutar att följande utvecklingsområden tas med i budgetar359/2015 betet inför 2017, 2018 och 2019:
Birgitte
Dahlin
Utvecklingsområden som gäller alla skolformer:
a) tidigt stöd till barn och elever i behov av särskilt stöd och elevhälsans
resurser
b) personella resurser i form av modersmålslärare och studiehandledare
på modersmål för nyanlända elever
c) administrativt stöd, samt stöd i resurs av HR och ekonomi, till förskolechefer och rektorer för att skapa goda förutsättningar för det pedagogiska
ledarskapet
d) investeringar i förskolans och skolans lokaler för att skapa en god fysisk
arbetsmiljö för barn, elever och pedagoger, samt anpassning av lokaler för
barn/elever i behov av särskilt stöd
e) att verksamheterna får det IT-stöd som behövs för att uppfylla skollagen
och läroplaner-nas krav för tidsenliga lärmiljöer och arbetssätt
f) personalrekrytering/kompetensförsörjning för att täcka behovet av behörig och legitimerad personal
Förskolan:
g) beakta barnens ökade vistelsetid i förskolan
Grundskolan:
9
10
h) skapa förutsättningar för att tillgodose kunskapskravet i simning i ämnet Idrott och hälsa, utan att pedagogisk tid används på längre resvägar än
nödvändigt.
§ 101 UN 2015-10-13
Granskning av nämndens
tillsyn av fristående förskolor
UN
2. Att avvakta med eventuella åtgärder till dess att Skolinspektionen in252/2015 kommit med sin granskning.
Birgitte
Dahlin
3. Att ärendet återkommer när Skolinspektionens rapport inkommit.
4. Att återlämna en redogörelse till kommunrevisionen när Skolinspektionens rapport hanterats.
10
11
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Datum: 2015-11-02
Dnr: UN 000045/2015 – 904
Anmälda delegationsbeslut utbildningsnämnden 2015
Delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämnden, enligt 6 kap. 35-37 §§ KL. Besluten ska
anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde.
Aktuellt
1. Anmälan av delegationsbeslut, Lista från Birgitte Dahlin daterad 2015-10-29
2. Anmälan av delegationsbeslut, Lista från Individ och familj daterad 2015-10-01 tom 2015-10-28
3. Anmälan av delegationsbeslut, Lista från Birgitte Dahlin daterad 2015-10-28
4. Anmälan av delegationsbeslut, Lista från Mikael Jakobsson daterad 2015-10-30
1. Anmälda delegationsbeslut redovisas och läggs till handlingarna.
Båstad 2015-11-02
Nämndsekreterare
150831\f77f\tz
11
12
BÅSTADS KOMMUN
BÅSTADS
Delegationsbeslut
Utbildningsnämnden
2015 -11- o2
KOMMUN
l
Dnr.V.N..O.OQ0.:1.~
..2.o.L5..::.gQj......
Barn & skola
Beslut fattade enligt delegationsbestämmelser för utbildningsnämnden
UN/U032
2015-10-27
UN
000480/
2015
Ändringav
komptensutvecklingsdag
3 kap§ 2Sf
Ändring av
komptensutvecklingsdagfrån
16/3-16 till
8/3-16
Birgitte Dahlin
Underskrift
Datum
2015-10-29
Namnförtydligande
Birgitte Dahlin
12
13
BÅSTADS KOMMUN
Utbildningsnämnden
2015 -10- 2 9
Dnr..
\J.N...Q.QQ).~ '5 l
....~9..\:5...::..~.. ~ .
..
ANMALAN AV DELEGATIONSBESLUT
BÅSTADS KOMMUN
INDIVID OCH FAMILJ
2015-10-01-2015-10-28
13
14
Delegeringslista
Utskriftsdatum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Orsak
Avser
Beslutsfattare
2015-10-01
Avslagsbelopp
FR Beslut inleda utredning FB 6:19
Cecilia Svensson
2015-10-02
FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 s-protokoll
Cecilia Svensson
2015-10-02
FR Beslut inleda utredning avtalsgodkännande
Cecilia Svensson
2015-10-05
UT Beslut inleda utred 3 kap 6 § kontaktpi-familj
Cecilia Svensson
2015-10-05
FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 MF-protokoll
Cecilia Svensson
2015-10-06
FR Beslut inleda faderskapsutredning FB 2: l
Cecilia Svensson
2015-10-08
Cecilia Svensson
2015-10-09
Cecilia Svensson
U rva !spara metra r:
20151001
Organisation·
- 20151028
Soc sekr Familjerätt
Beslutsfattare·
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida 1/3
Orsak
Undernivåer
Beslut'
Handläggare·
Personnummer
*
14
15
Delegeringslista
Utskriftsdatum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Orsak
Avser
Beslutsfattare
2015-10-13
Avslagsbelopp
FR Medgivande enl 6 kap 6,12 § SoL för adoption
Socialnämnd
2015-10-13
FR Medgivande enl6 kap 6,12 § SoL för adoption
Socialnämnd
2015-10-14
FR Faderskapsbekräftelse FB 1:4 Ä-protokoll
Cecilia Svensson
2015-10-14
Cecilia Svensson
2015-10-14
FR Beslut inleda utredning resekostnad v umgänge
Cecilia Svensson
2015-10-14
FR Avtal om boende enl FB 6:14 a godkänt
Cecilia Svensson
2015-10-14
Cecilia Svensson
2015-10-14
FR Avtal om boende enl FB 6:14 a godkänt
Cecilia Svensson
2015-10-14
FR Beslut inleda utredning resekostnad v umgänge
Cecilia Svensson
Urvalsparametrar:
20151001
Organisation·
- 20151028
Beslutsfattare·
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida 2/3
Orsak
Undemiväer:
Beslut:
Handläggare·
Personnummer·
*
15
16
Delegeringslista
Utskrifts datum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Orsak
Avser
Beslutsfattare
2015-10-15
Avslagsbelopp
UT Beslut inleda utred 3 kap 6 § kontaktpi-familj
Cecilia Svensson
2015-10-15
FR Avtal om vårdnad enl FB 6:6 godkänt
Cecilia Svensson
2015-10-19
Cecilia Svensson
2015-10-21
FR Snabbyttrande FB 6:20 avges
Cecilia Svensson
2015-10-21
Cecilia Svensson
2015-10-22
UT Kontaktperson godkänns för uppdrag
Cecilia Svensson
2015-10-22
FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 S-protokoll
Cecilia Svensson
2015-10-26
FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 S-protokoll
Cecilia Svensson
2015-10-27
FR Kostnad för blodprovsundersökning
5 750,00
Cecilia Svensson
Urva !spararn etrar:
20151001
Organisation·
- 20151028
Beslutsfattare·
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida 3 l 3
Orsak
Undernivåer
Beslut'
Handläggare·
Personnummer
*
16
17
Delegeringslista
Utskrifts datum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Orsak
Avser
Beslutsfattare
2015-10-01
Avslagsbelopp
BoU Beslut inleda utrecl.niDg
Ann-Christine Olofsson
2015-10-01
BoU Vård med placering utom egna hemmet bifall
Gustav Gabrielsson
2015-10-05
Gem Kostnader i samband med insats bifall
2 000,00
2015-10-05
2 000,00
2015-10-05
2 000,00
2015-10-05
2 000,00
2015-10-05
2 000,00
2015-10-05
2 000,00
Urvalsparametra r:
20151001
Organisation·
- 20151028
Beslutsfattare:
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida l l 3
Soc selcr Barn o Unga
Undernivåer
Handläggare·
Personnummer·
*
17
18
Delegeringslista
Utskriftsdatum:
2015-10-28
Orsak
Beslutsdatum
Avslagsbelopp
Beslutsfattare
2015-10-05
2 000,00
2015-10-05
2 000,00
2015-10-05
2 000,00
2015-10-05
2 000,00
2015-10-05
599,00
2015-10-06
3 147,00
2015-10-06
3 147,00
2015-10-07
BoU Beslut inleda utredning
2015-10-07
Gustav Gabrielsson
U rvalsnarametrar:
20151001
Organisation·
- 20151028
Soc sekr Barn o Unga
Beslutsfattare:
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida 2 l 3
Qru!k
Underniväer·
Beslut:
Handläggare:
Personnummer:
*
18
19
Delegeringslista
Utskrifts datum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Avslagsbelopp
Beslutsfattare
2015-10-14
2015-10-14
Gustav Gabrielsson
2015-10-20
2015-10-21
2015-10-21
Gustav Gabrielsson
2015-10-23
2015-10-23
BoU Vård med tillfällig plac utom egna hemmet påbörjas
Gustav Gabrielsson
Urvalsparametrar:
20151001
Organisation·
- 20151028
Beslutsfattare·
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida 3 l 3
Orsak:
Undernivåer
Beslut
Handläggare·
Personnummer
*
19
20
Delegeringslista
Utskriftsdatum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Orsak
Avser
Beslutsfattare
2015-10-02
Avslagsbelopp
Camilla Moritz
2015-10-02
Gustav Gabrielsson
2015-10-05
2 000,00
Camilla Moritz
2015-10-05
2 000,00
Camilla Moritz
2015-10-05
2 000,00
Camilla Moritz
2015-10-05
2 000,00
Camilla Moritz
2015-10-05
2 000,00
Camilla Moritz
2015-10-05
2 000,00
Camilla Moritz
Urvalsparametra r:
20151001
Organisation·
- 20151028
Sac sekr Barn o Unga
Beslutsfattare:
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida l l 7
Qruk.
Undernivåer
Beslut
Handläggare;
Personnummer·
*
20
21
Delegeringslista
Utskriftsdatum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Orsak
Avser
Beslutsfattare
2015-10-05
Avslagsbelopp
2 000,00
Camilla Moritz
2015-10-05
Gert-Inge Nilsson
2015-10-05
Vux Skyddat boende särskilda kostnader bifall
21 000,00
Ivona Widen
2015-10-05
2 400,00
Ivona Widen
2015-10-05
12 040,00
Sofie Seldert
2015-10-06
600,00
Camilla Moritz
2015-10-06
609,00
Camilla Moritz
2015-10-06
600,00
Camilla Moritz
2015-10-06
3 147,00
Camilla Moritz
Urvalspara metrar:
20151001
Organisation·
- 20151028
Beslutsfattare:
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida 2 l 7
Orsak:
Undernivåer
Beslut:
Handläggare·
Personnummer:
*
21
22
Delegeringslista
Utskrifts datum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Orsak
Avser
Beslutsfattare
2015-10-06
Avslagsbelopp
3 147,00
Camilla Moritz
2015-10-06
3 147,00
Camilla Moritz
2015-10-06
3 147,00
Camilla Moritz
2015-10-06
3 147,00
Camilla Moritz
2015-10-06
3 147,00
Camilla Moritz
2015-10-06
3 147,00
Camilla Moritz
2015-10-06
3 147,00
Camilla Moritz
2015-10-06
3 147,00
Camilla Moritz
2015-10-06
601,00
Camilla Moritz
Urvalsparametra r:
20151001
Organisation·
-
20151028
Beslutsfattare·
Urvalsdatum
~
Beslutsdatum
Sida 3/7
Qmk;,
Undernivåer
Beslut"
Handläggare·
Personnummer·
*
22
23
Delegeringslista
Utskri:ftsdatum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Avslagsbelopp
Avser
2015-10-06
Beslutsfattare
601,00
Camilla Moritz
2015-10-07
601,00
Camilla Moritz
2015-10-07
Vux Beslut inleda utredning yttrande
Gert-Inge Nilsson
2015-10-07
Vux Utredning inleds ej
Per-Martin Boklund
2015-10-07
Per-Martin Boklund
2015-10-08
4 250,00
Camilla Moritz
2015-10-08
601,00
Camilla Moritz
2015-10-09
Per-Martin Boklund
2015-10-12
Vux Skyddat boende bifall
Ivona Widen
Urvalsparametrar:
20151001
Organisation·
- 20151028
Beslutsfattare·
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida4 l 7
Undernivåer
Handläggare:
Personnummer
*
23
24
Delegeringslista
Utskriftsdatum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Avslagsbelopp
Beslutsfattare
2015-10-12
21 000,00
Ivona Widen
2015-10-13
BoU Intern Öppenvård bifall
Birger Matre
2015-10-13
Camilla Moritz
2015-10-13
Gustav Gabrielsson
2015-10-13
BoU Utredning inleds ej
Per-Martin Boklund
2015-10-13
BoU Beslut om kostnad för drogtest
500,00
Asa Williamsson
2015-10-14
l 204,00
Camilla Moritz
2015-10-14
599,00
Camilla Moritz
2015-10-15
Camilla Moritz
Urva lspa ra metra r:
20151001
Organisation·
- 20151028
Beslutsfattare:
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida 5/7
~
Undernivåer
Beslut:
Handläggare:
Personnummer
*
24
25
Delegeringslista
Utskriftsdatum:
2015-10-28
Orsak
Beslutsdatum
Avslagsbelopp
Beslutsfattare
2015-10-15
604,00
Camilla Moritz
2015-10-15
Gustav Gabrielsson
2015-10-16
200,00
Camilla Moritz
2015-10-20
Bo U Beslut inleda utredning
2015-10-20
BoU Förlängning av utredningstid
Gustav Gabrielsson
2015-10-20
BoU Vård med tillfållig plac utom egna hemmet påbörjas
Gustav Gabrielsson
2015-10-20
BoU Kostnader i utredning 4 kap l §
3 800,00
Sofie Seldert
2015-10-21
BoU Kostnader i utredning 4 kap l §
827,00
Birger Matre
2015-10-21
BoU Vård med tillfållig plac utom egna hemmet påbörjas
Gustav Gabrielsson
llrvalsparametrar:
20151001
Organisation:
- 20151028
Sac sela Barn o Unga
Beslutsfattare·
Urva]sdatum =
Beslutsdatum
Sida 6/7
Orsak:
Undernivåer
~
Handläggare:
Personnummer
*
25
26
Delegeringslista
Utskriftsdatum:
2015-10-28
Beslutsdatum
Orsak
Avser
Beslutsfattare
2015-10-23
Avslagsbelopp
Camilla Moritz
2015-10-23
BoU Vård med tillfällig plac utom egna hemmet påbörjas
Gustav Gabrielsson
2015-10-27
Per-Martin Boklund
2015-10-27
Per-Martin Boklund
2015-10-27
Bo U Utredning inleds ej
Per-Martin Boklund
2015-10-28
Camilla Moritz
2015-10-28
Gustav Gabrielsson
Urvalsparametrar:
20151001
Organisation:
- 20151028
Beslutsfattare·
Urvalsdatum =
Beslutsdatum
Sida 7 l 7
Orsak
Undernivåer
~
Handläggare·
Personnummer:
*
26
27
De legati onsbesl ut
BÅSTA.DS 1'( 0 MMUN
Utbildningsnämnden
2015 -10- 2 9
onr. .... ..CCCk>~.s-J
Barn &skola
.1..9..\;). ..:::.:l.Q.Y...
Nr enligt
delegaDatum
tionsordning
Diarienr Ärendebeskrivning
.. ..
2015 -10-01
•
Detaljplan Hemmeslöv 44:1
Lagrum
Beslut
Delegat
Birgitte Dahlin
Underskrift
Datum
2015-10-28
Namnförtydligande
Birgitte Dahlin
27
28
BÅSTADS
Delegationsbeslut
BÅSTADS KOMMUN
Utbildningsnämnden
KOMMUN
2015 -10- 2 8
Dnr.V.N...Q9..~.Q:::t~j
Bildning & arbete
......2.-9.1~.. :::::3.Q.~
Nr enligt
de legaDatum
tionsordning
Diarienr Ärendebeskrivning
lagrum
Beslut
Delegat
U081
2015-08-31
136
Antagen
GY F7:8
150831
Mikael Jakobsson
U081
2015-08-31
137
Antagen
GYF7:8
150831
Mikael Jakobsson
U081
2015-08-24
138
Antagen
GYF7:8
150824
Mikael Jakobsson
U081
2015-08-24
139
Antagen
GYF7:8
150824
Mikael Jakobsson
U081
2015-08-19
140
Antagen
GYF7:8
150819
Mikael Jakobsson
U081
2015-08-19
141
Antagen
GY F7:8
150819
Mikael Jakobsson
U081
2015-09-11
142
Antagen
GYF7:8
150911
Mikael Jakobsson
U081
2015-09-11
143
Antagen
GY F7:8
150911
Mikael Jakobsson
U081
2015 -10-05
144
Antagen
GYF7:8
151005
Mikael Jakobsson
U081
2015-10-01
145
Antagen
GYF7:8
151001
Mikael Jakobsson
U081
2015-10-08
146
Antagen
GYF7:8
151008
Mikael Jakobsson
U082
2015-10-14
147
Byte av studieinriktning
GYF7:9
151013
Mikael Jakobsson
Underskrift
Datum
151030
Namnförtydligande
Mikael Jakobsson
l
Underskrift
f-f<L~ ~
-
28
29
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Datum: 2015-11-02
Dnr: UN 000097/2015 – 100
Delgivningar utbildningsnämnden 2015
Inkomna skrivelser av särskild vikt för nämnden delges.
Aktuellt
1. Resultat av Arbetsmiljöverkets inspektion på Skogsbyns förskola, UN 000399/2015
2. Beslut från Inspektionen för vård och omsorg gällande inkommet klagomål om handläggning
i barnärende, UN 000268/2015
3. Meddelande gällande tillsyn för granskning av barn- och ungdomsverksamheter med fokus
på boendeplaceringar, personalsituation och barnutredningar, UN 000486/2015
1. Delgivningarna redovisas och läggs till handlingarna.
Båstad 2015-11-02
Nämndsekreterare
150831\f76f\s
29
30
A RB E T S MI LJ Ö
VERKET
SE-112 79 STOCKHOLM
BASTAD KOMMUN
<D
26980 BASTAD
"'o
"'
BÅSTADS KOMMUN
Utbildningsnämnden
-
30
31
ARBETSMILJÖ
VERKET
Datum
Vår beteckning
Sid
2015-10-15
2015/038448
1(3)
Avdelningen för inspektion
BÅSTAD KOMMUN
Roger Olsson, 010-730 9827
[email protected]
26980 BÅST AD
Resultat av inspektion den 14 oktober 2015
-Europeiska arbetsmiljöveckan
Ert org. nr 2120000944
Arbetsställe FÖRSKOLA SKOGSBYN
Besöksadress Langetoftsvägen, FÖRSLÖV
Besöksdatum 14 oktober 2015
Deltagare i inspektionen
;;;;;;;;;;;;;;
Berit Hjalmarsson, Förskiolechef
Berit Paulsson, Skyddsombud
Mona Andersson, Skyddsombud
Mile Stajcic, skolintendent
Roger Olsson, arbetsmiljöinspektör
.
-ID
-w
=g
-Sl
=·
-
-r--
-U>
Ni ska senast den 15 februari 2016 informera oss om vad ni har gjort med anledning av de
brister och krav vi redovisar här. I svaret bör ni särskilt beskriva:
• hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare
• hur ni har uppfyllt kraven
• hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna
Svaret bör undertecknas så att det framgår att den som är skyddsombud har tagit del av det.
Var vänlig ange vår beteckning 2015/038448 i svaret.
Se 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen.
Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 §första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som
behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er
viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för
arbetstagamas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt
Postadress 112 79 Stockholm
Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67
E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se
Organisationsnummer: 202100-2148
31
32
ARBETSMILJÖ
VERKET
Datum
Vår beteckning
Sid
2015-10-15
2015 l 038448
2(3)
krav mot er eller inte.
BRISTER OCH KRAV
Brist l
Vid inspektionen framkom att det finns spridda upplevelser bland arbetstagarna om stress och
hög arbetsbelastning i arbetet. En känsla av att inte räcka till nämndes också. Exempel på
orsaker som framhölls var för många barn i förhållande till personalf resurser, för många olika
uppgifter i arbetet, relativt många barn med behov av särskilda insatser samt förhållanden i
lokalerna.
Ni redogjorde för ett arbete med orsaker som ligger till grund för upplevd stress, utifrån bland
annat
en medarbetarenkät och ett resultat från höst/vinter 2014. Resultatet av detta arbete redogjorde
ni för
i form av en dokumentation över problem och orsaker kopplat till den upplevda stressen i
arbetet samt, i vissa fall vilka åtgärder ni tänkt vidta.
Av era redogörelser framgick att ni inte tillräckligt undersökt och utrett vilka orsaker som ligger
till grund för den upplevda stressen eller vidtagit åtgärder för de risker ni identifierat.
Krav
Ni ska se till att orsakerna till den upplevda stressen och höga arbetsbelastningen i arbetet
bland arbetstagarna, inklusive arbetsledande arbetstagare, är tillräckligt undersökt och utrett.
Undersökningen ska även omfatta:
- om arbetsuppdraget är tydligt för alla arbetstagare
-om arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande.
Ni ska utifrån resultatet av undersökningen och utredningen bedöma riskerna för att den
upplevda stressen eller höga arbetsbelastningen kan leda till ohälsa eller olycksfall.
Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och innehålla en beskrivning av;
- vilka förhållanden som bedöms vara förenat med risker för ohälsa
- om riskerna är allvarliga eller inte
Ni ska i en handlingsplan, som ska dokumenteras skriftligt, ange de åtgärder som - utifrån
32
33
ARBETSMILJÖ
VERKET
Datum
Vår beteckning
Sid
2015-10-15
2015 l 038448
3(3)
genomförd undersökning och riskbedömning av hög arbetsbelastning och upplevd stress behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall och som ni inte genomför omedelbart. I
handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem
som ska se till att de genomförs.
Se 8 och 10 §§ AFS 2001:01, 2 kap. l §samt 3 kap. 2 § AML.
INFORMATION
Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de
brister och risker som kom &am vid inspektionen. Kraven är ställda uti&ån Arbetsmiljöverkets
tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. Om ni inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket
besluta om ett föreläggande eller förbud.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och predserar arbetsmiljölagen inom
arbetsmiljöområdet. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1beskriver hur
det går till att skapa en säker arbetsmiljö.
Om ni saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna
---
verksamheten ska ni anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp uti&ån.
-(J)
-"'
o
-(')
;;;;;;;;;;;; '
R!
="'
-
Besök Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se när ni vill veta mer om oss och om lagar och
föreskrifter om arbetsmiljö. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i pdfformat.
Har ni frågor att ställa går det bra att kontakta oss.
Roger Olsson
33
34
BESLUT
Inspektionen för vård och omsorg
2015-10-21 Dnr 8.2-22700/2015-9
1(4)
Avdelning syd
Ameli Strömblad Ulllin
Ameli.Stromblad-Uhlin@ivo~STADS
I{OMMUN
Utbildningsnämnden
2015 -10- 2 2
Socialnämnden i Båstads kommun
Vånga väg 2
269 80 BÅSTAD
Dnr.U.N.0.tQZ.CoB/
.1Q~.S=.~~.......
Ärendet
Klagomål på socialtjänst avseende barn och familjeärende i Båstad
Beslut
Inspektionen for vård och omsorg (IVO) avslutar ärendet med
vägledning till nämnden.
Skälen för beslutet
IVO:s granskning har visat följande:
Otydligheter i dokumentationen gällande placering utom hemmet
A v nämndens redogorelse framkommer det att barnet på eget initiativ
och med vårdnadshavarens kännedom vistats en period hos sina
släktingar innan en kontakt med nämnden etablerades. Nämnden har
därefter fattat beslut om en tillfällig placering i barnets nätverk.
Vidare framgår det av nämndens redogörelse att det är en
nätverksplacering som vårdnadshavaren har samtyckt till varför
släktingarna inte har utretts som familjehem. Istället har nämnden
träffat dem vid ett nätverksmöte utan vårdnadshavaren och vid
ytterligare ett möte innan placering.
A v nämndens inlämnade handlingar framgår det av vårdplanen att
barnet är placerat i nätverket men att tiden anges som tills vidare och ett
av målen är att barnet ska känna en trygghet i att ha ett stadigvarande
boende. A v redogörelsen framkommer det bl. a. att barnet har uttryckt
att hen vill ha sitt stadigvarande boende hos sina släktingar. Nämnden
beslaiver att det är tydligt att barnets inställning är att hen vill vara
placerad hos sina släktingar.
Den forsta odaterade utredningen avslutas med beslut om att fm1satt
bevilja barnet bistånd enligt 4 kap. l § SoL i form av
familjehemsplacering hos släktingar. Det saknas information i beslutet
om det rör en tillfällig placeting eller om det rör sig om en
tidsbegränsad pedod.
Vid en tillfällig placering i nätverket ska det röra sig om tillfällig vård
och fosh·an vilket ska framgå av dokumentationen.
(')
~
00
~c-J
{!:
>
Box4106
203 12 MALMÖ
Telefon 010-788 50 00
[email protected]
www.ivo.se
Fax +46 10 788 56 44
Org nr 202100-6537
34
35
Inspektionen får vård och omsorg
Dm 8.2-22700/2015-9
2(4)
Om det rör en stadigvarande placering i familjehem krävs enligt 6 kap.
6 § SoL bl. a. att nämnden har utrett fårhållandena och fårutsättningarna
i det enskilda hemmet, får att lämna medgivande eller fatta beslut om
vård. Om ett barn tillfälligt vårdas i en familj som barnet känner väl
sedan tidigare t.ex. släktinghem behövs släktinghemmet inte utredas
såsom ett okänt jourhem.
IVO bedömer att det av nämndens yttrande och inlämnade handlingar
är oklmt vilken form av placering nämnden har gjort. Nämndens
otydlighet i dokumentationen får konsekvenser får vilka bestämmelser
som nämnden ska fålja och handläggningen av ärendet. Det får också
konsekvenser får begripligheten hos vårdnadshavaren, barnet och
släktingarna som har tagit emot barnet. IVO bedömer att det är ett
utvecklingsområde får nämnden att vara tydlig och enhetlig i sin
dokumentation.
Dokumentation vid beslut
I nämndens beslut om tillfällig placering utom hemmet under pågående
utredning, anges att nämnden med stöd av bistånd enligt 4 kap. l § SoL
och 6 kap. l § SoL placerar barnet i nätverket med motiveringen att
behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Beslutet avser en period om
fyra månader som därefter ska omprövas. Bestämmelsen i 6 kap. l §
SoL reglerar de allmänna skyldigheterna nämnden har vid vård utanfår
det egna hemmet. Denna bestämmelse bör inte tillämpas vid beslut om
bistånd.
Vårdplan och genomforandeplan
Av 11 kap. 3 § SoL framgår bl.a. att när någon behöver vårdas i ett
familjehem ska en plan upprättas får den vård som socialnämnden
avser att anordna (vårdplan). För barn och unga som vårdas i ett
familjehem ska en plan upprättas över hur vården ska genomfåras
(genomfårandeplan).
Vid en tillfällig placering i annat enskilt hem finns inget krav i lagen
om att det ska finnas en vårdplan eller en genomfårandeplan.
Omständigheterna i det enskilda fallet kan göra att det är lämpligt att
upprätta dessa planer.
Nämnden har upprättat en övergripande vårdplan. Vårdplanen saknar
uppgifter om barnets behov får den tidsbegränsade placeringen. Det
framgår att barnet behöver ett stadigvarande boende men det står inget
om att det rör en tillfällig placering. Tiden som är angiven är tillsvidare.
Det är också dokumenterat att omprövning av placeringen ska göras var
sjätte månad enligt SoL. Nämnden har inte heller redogjort får vilket
uppdrag släktingama har under den tillfälliga placeringen såsom t. ex.
35
36
Inspektionen for vård och omsorg
Dm 8.2-22700/2015-9
3(4)
hur de kan stödja barnet i kontakten med vårdnadshavaren och hur de
kan medverka till en hemflytt Den saknar också underskrift av
vårdnadshavare.
Någon genomforandeplan har nämnden inte upprättat. IVO anser att det
i denna situation kan vara lämpligt att upprätta även en
genomfOrandeplan där innehållet i den upprättade vårdplanen
konkretiseras och ansvaret mellan de som ger vården, vårdnadshavaren,
barnet och nämnden tydliggörs. Avsaknaden av denna kan ha resulterat
i otydligheter kring vilket uppdrag släktingarna har.
Avtal om vård mellan nämnd ochfamiljehem
Avtal är upprättat mellan nämnd och familjehem där socialnänmdens
respektive familjehemmets generella åtagande framgår. Det forsta
avtalet rör den forsta perioden om fyra månader. I detta framgår att
ärendet omprövas/ rappmteras en gång per halvår. Det andra avtalat rör
den andra perioden om en månad. Ä ven i detta framgår att ärendet
omprövas/ rappmteras en gång per halvår.
A v 6 kap. 6 b § SoL framgår att socialnämnden i samband med beslut
om placering i ett familjehem ska ingå avtal med dem som nämnden
avser att anlita som familjehem. Nämndens och familjehemmets
åtaganden som avser barnets behov av stöd och skydd under
placeringen ska framgå av avtalet. I det avtal som finns mellan
nämnden och familjehemmet framgår inga åtaganden avseende det
enskilda barnets behov av stöd och skydd.
Det är av vikt att nämnden är tydliga med vad som ingår i
familjehemmets respektive nämndens uppdrag. Avtalet bör utgå fi·ån
vård- respektive genomförandeplan som upprättas infor placeringen. I
dessa planer bör det framgå vad som ingår i familjehemmets respektive
nämndens åtaganden for att uppnå de mål som är angivna i planerna.
Nämnden redogör for att barnet behöver nätverkets stöd for en flytt
tillbaka till vårdnadshavaren. Ansvarig socialsekreterare har per brev
meddelat familjehemmet om att barnets placering ska avslutas i
samband med det andra avtalets utgång. IVO bedömer att nämnden har
sagt upp avtalet med familjehemmet på ett sätt som inte kan anses vara
till barnets bästa. Nämndens agerande har inte bidragit till att nätverket
har gett barnet och vårdnadshavaren det stöd som behövs vid hemflytt
Uppföljning av vården
Mot bakgrund av vad som har framkommit vid tillsynen bedömer IVO
att det finns anledning att uppmärksamma nämnden på dess ansvar att
enligt 6 kap. 7 b § SoL. Av bestämmelsen framgår att socialnämnden
noga ska folja vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem
främst genom regelbundna personliga besök, enskilda samtal med
36
37
Inspektionen for vård och omsorg
4(4)
Dnr 8.2-22700/2015-9
barnet, samtal med dem som tagit emot barnet och samtal med
vårdnadshavarna. Under de forsta fyra månaderna av barnets placering i
familjehem har nämnden genomfort ett hembesök i syfte att följa upp
placeringen. Utöver det har två enskilda samtal genomforts med
släktingarna. Ovanstående bestämmelse om nämndens ansvar att följa
upp insatser gäller oavsett tillfällig eller stadigvarande placeling. IVO
vill uppmärksamma nämnden på att den alltid har ett ansvar att följa
upp beslutade insatser.
Bakgrund och beskrivning av ärendet
Den 8 juli 2015 inkom klagomål från privatperson angående
handläggning i ett barnärende. IVO begärde upplysningar av nätnnden
om hur utredningen genomforts vid placeting och inför att placeringen
avslutas, beslut som har fattats, handläggning av orosanmälningar samt
hur barnets inställning har inhämtats och vilka bedömningar som har
gjorts utifi·ån barnets bästa vid placering och upphörande av placering.
IVO har även begärt in den dokumentation som rör ovan nätnnda
upplysningar. Begärt underlag inkom den 7 september 2015 bortsett
från familjehemsutredning och genomforandeplan som inte finns.
Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Joonas Te1je. I den
slutliga handläggningen har inspektören Catharina Nilsson deltagit.
h1spektören Ameli Strömblad Uhlin har varit föredragande.
För Inspektionen for vård och omsorg
_n ( , C..)r\
- r., L---~~
Ameli Strömblad Uhlin
37
38
K PA
inspektionen för vård och omsorg
2015-10-29
Avdelningen för analys och utveckling
Per Rosen
[email protected]
Dnr 9.3-34321/2015
1(1)
Socialtjänstchefl-direktör
BJ\sTADS KOMMUN
Utbildningsnämnden
e.~~-~~~~~
Dnr..
Meddelande
7:_Q.. -~--=--~QSL.....
Tillsyn
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har initierat en regional tillsyn för att granska
samtliga kommuners barn- och ungdomsverksamheter med fokus på boende-placeringar,
personalsituation och barnutredningar. Tillsynen genomförs i form av enkätutskick och
intervjuer.
Syftet med tillsynen är att ge en samlad bild av situationen i Skånes, Blekinges och
Kronobergs län och att därefter komplettera med fördjupade intervjuer i utvalda
kommuner. Aterfäring av tillsynsresultatet kommer att ske, både till kommunerna och till
berörda myndigheter. Speciell uppmärksamhet kommer att ägnas uppgiften att redovisa
goda exempel från de kommunala verksamheterna.
Metod
Tillsynen genomförs i form av en enkät som riktar sig till socialtjänst-direktörer/chefer i
samtliga kommuner i Södra tillsynsregionen. Eftersom syftet med studien är att jämföra
utvecklingen i de olika kommunerna, skickas samma enkät till samtliga kommuner om ett
halvår. Enkätresultaten kommer att tolkas utifrån ett antal nyckeltal och tidigare
tillsynsresultat samt svaren från intervjuerna.
Den ifyllda enkäten ska vara IVO tillhanda senast 20 november 2015.
Skicka enkäten i bifogat, frankerat svarskuvert.
Vid kontakt med Inspektionen för vård och omsorg i detta ärende ange diarienummer
9.3-34321/2015.
Vid frågor kontakta utredare Per Rosen, tel 01 O- 788 51 85.
För inspektionen för vård och omsorg
16LPc!Jlr
Bilaga
Enkät
Box45184 ·
104 30 Stockholm
Telefon 010-788 50 00
[email protected]
www.ivo.se
Org.nr 202100-6537
38
39
1 (1)
Tjänsteskrivelse
Datum: 2015-11-02
Dnr: UN 000098/2015 – 100
Informationsärenden utbildningsnämnden 2015
Aktuellt
A) Allmän information från Barn och skola, Birgitte Dahlin
B) Platser inom förskola och pedagogisk omsorg, Margaretha Ekelund-Svensson, se bilaga
C) Allmän information från gymnasieskolan, Henrik Andersson
D) Kulturskolans verksamhet, Anna Johansson
E) Planer för systematiska kvalitetsarbetet, Mikaela Sönnerstedt Olsberg, se bilaga
F) Säkerhet och krishantering på skolor i Båstads kommun, Birgitte Dahlin
G) Information om asylsökande, Henrik Andersson
H) Informationsmöte med föräldraföreningar, Helena Strid
Båstad 2015-11-02
Nämndsekreterare
150831\dea2\tz
39
40
[ill BÅSTADS
BÅSTADS KOMMUN
Utbildningsnämndan
~ KOMMUN
2015 -11- o2
~J.~..@.::1Jo/
. ..Z.9.~..S.:.:: ...CP..Q.9..
Barn & skola
Dnr•.
2015-10-18
Plan för systematiskt kvalitetsarbete
Gällande för Backabyn s- Skogsbyns- Ängsbyns förskola
och Pedagogisk omsorg i Förslöv
2015-2016
Båstad kommuns vision:
Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i
Öresundsregionen
... ett b~ttre s~tt titt iev~
40
41
liiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
2015-10-18
Färskolechefens vision och mål för personalen:
Vision:
Mål:
Professionella pedagoger som känner arbetsglädje
En pedagogisk verksamhet med hög kvalitet
Prioriterat område läsåret 2015-2016
Kommunikation och socialt samspel
Underlag
Förskalechefen har tillsammans med förskaleteamet tagit fram två utvecklingsområde,
med utgångspunkt från nedanstående:
•
•
•
•
•
Nulägesdömning 2014-2015
Lpfö-98/10
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skol-och utbildningsprogram för Båstads kommun 2014-2021
IKT-plan
Prioriterade utvecklingsområden
1. Informations- och kommunikationsteknologi
2. Barns kommunikation i samspel och samtal
41
42
il1J
BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
Utvecklingsområde 1: Informations- och kommunikationsteknologi
Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11
Barn/pedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi som ett verktyg för kunskapsutveckling.
Var är vi/nuläge: lpads används av pedagogerna för dokumentation och reflektion tillsammans med barnen och i arbetslagen.
Några pedagoger/arbetslag/barn/barngrupper har börjat med att använda sig av projector, QR-koder, Pi c Collage m.m.
Pedagogerna har påbörjar arbetet i lärplattformen UNIKUM. Bloggen utnyttjas bl.a. till förskalebrevet som har till syfte att ge
vårdnadshavarna information varannan vecka om det pedagogiska arbetet. l det enskilda barnets lärlogg har pedagogerna börjat
systematiskt dokumentera det enskilda barnets lärprocess.
Barn i utökat behov av särskilt stöd har tillgång till en egen i Pad som stöd för utveckling och lärande samt samverkan med hemmet.
Vart ska vi/förväntad
effekt?
Hur gör vi/insats?
•
Ökad
kunskapsutveckling
förbarn och
pedagoger
Fortbildning enligt
lokalIKT -plan för
verksamheten
samtliga pedagoger
•
Barnen får ökat
inflytande i sin egen
pedagogiska
dokumentation
Implementera
Unikums
lärplattform
samtliga pedagoger
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Förskolechef/
Pedagog
Förskalechefj
Pedagog
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Medarbetarsamtal
SKA
Lokal IKTgrupp
1gjtermin
Unikum
SKA
SKA/pedagog
juni 2016
Nulägesbedömning/
förskalechef
juni 2016
Hur blev det/resultat
42
43
•
Ökad delaktighet i
verksamheten för
föräldrar
Implementera
Unikums
lärplattform
samtliga pedagoger
Förskolechef/
Pedagog
Unikum
se ovan
43
44
~ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
Utvecklingsområde 2: Barns kommunikation i samspel och samtal
Kunskapsutveckling hos pedagoger om barns kommunikation i samspel och samtal.
V ar är vi/nu läge: Pedagogerna är til l stor del medvetna om betydelsen av en god kommunikation för barns utveckling och lärande.
Pedagoger och specialpedagog har uppmärksammat att andelen barn som har svårigheter inom det här området har ökat och lyft fram
detta på olika sätt.
Pedagogerna arbetar med olika strategier för att förbättra förutsättningarna för barn/grupper i att få stöd i detta. Genom att t.ex.
organisera barnen i mindre grupper, arbeta med värdegrundsmateria l, några pedagoger/arbetslag arbetar med tecken som stöd,
förändrar miljöer inne och ute, tar tillvara barnens nyfikenhet och intresse samt påbörjat arbetet med digitalt stöd.
Pedagogernas tid för reflektion, planering, genomförande och utveckling inom mina verksamhetsområde har minskat markant under
de senaste åren Barnens trygghet har fått prioriteras utifrån en högre andel yngre barn, barn med allt längre vistelsetid, barn i behov
av utökat särskilt stöd samt barn från andra kulturer.
effekt?
Hur gör vi/insats?
Ansvarför
insats
{yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Förutsättningarna i
verksamheten för
barns kommunikation
i samspel och samtal
utvecklas.
Nätverksträffar inom
kommunen
Föreläsningar
Litteratur
Förskalelyftet
Förskalechefj
pedagoger
Förskalechefj
kvalitetsutvecklare
Konferens
l g/mån
Utvärdering:
när, hur, vem
44
45
BÅSTADS KOMMUN
Utbildningsnämnden
IJiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
Datum: 2015-09-22
Västra Karup skola
2015-2016
Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen
... ett bfittre slitt CAtt feva
45
46
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Underlag
Utifrån analyser av förra årets utveckling och resultat har vi sett att två av våra prioriterade utvecklingsområden skall kvarstå. Det formativa
fö rhållningssättet har visat sig genererar bra metoder och strategier att utvecklas och lära sig med hjälp av. Det ger även tydliga synergieffekter på
ledarskap, kunskapsinhämtning och socialträning i hela verksamheten. Elevernas förmåga att ta ansvar och få inflytande över sitt lärande är också en
ytterst central del. En elev som har förmågan att äga sitt lärande får ökade möjligheter att utvecklas i alla forum och miljöer. Att själv kunna lära sig i
och av de situationer som eleven ställs inför är en ovärderlig förmåga som gör att eleven ständigt utvecklas. Det tredje utvecklingsområde vi valt är
IKT-kompetens (Informations- och kommunikationsteknikJ. Detta område omsluter mycket av det vi gör i skolan och vi vet att elevernas och
personalens lärande och utveckling både stimuleras och underlättas av en bra IKT -kompetens kombinerat med bra och tidsenliga IKT -verktyg. Inom
samtliga tre utvecklingsområde arbetar vi också med ett extra fokus på språkutveckling. Senaste årens forskning och resultat från såväl nationella
som internationella mätningar visar att vi behöver stärka elevernas språkliga kompetens. Dessutom har vi i kommunen haft svårt att möta det
språkliga behovet elever med annat modersmål har. Språkliga brister är orsaken till att en stor andel av dessa elever inte når den nivå de skulle
kunna nå, dvs godkänd måluppfyllelse för de flesta en och för andra ett högre betyg. Inom dessa tre utvecklingsområden har vi gjort justeringar och
förändring i syfte att spetsa till arbetet ytterligare. Förra läsårets resultat var positiva och ger oss en god grund att stå på för årets kvalitetsarbete. I
vårt kvalitetsarbete inryms även trygghet, studiero och andra delar ur läroplanens del 1 och 2. Vi ser att ökad förmåga att tillgodogöra sig och
använda lärmetoder och strategier ökar elevens studiemotivationen, samtidigt som även tryggheten och studieron ökar när ellerverna känner att de
utvecklas och har en meningsfull sysselsättning i skolan. Med ökade kunskaper kring hur lärande- och grupprocesser fungerar stärks elevens
medvetenhet och möjligheter att agera på ett tryggt och harmoniskt sätt vilket skapar en bra arbetsmiljö för såväl elever som personal.
Det goda lärandet-att främja och stödja elevens lärande och utveckling i områdena:
Formativt förhållningssätt
Ansvar och inflytande
IKT (Informations- och kommunikationsteknik)
Språkutveckling
46
47
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Utvecklingsområde 1:
Det goda lärandet-att främja och stödja elevens lärande och utveckling
med hjälp av ett torrnativt förhållningssätt
Var är vi/nuläge:
Se Arlignulägesbedömning 1415
effekt?
Hur gör vi/insats?
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Nå ett fonnativt
förhållningssätt.
Pedagoger och elever
utvecklar den pedagogiska
lärande- och bedömningsprocessen utifrån Dylarr
Willams fem nyckelstrategier (se bilaga).
Pedagogerna använder sig
av kollegialt lärande för att
utveckla det fonnativa
förhållningssättet tillsammans.
Rektor
Pedagoger
F örhållningssättets 5
strategier utvärderas av
pedagoger vid avslutat
ämnesområde via
dokumentation i
pedagogiska planeringar,
bedömningsunderlag,
omdöme och minnesanteckningar i olika
forum. Den 7/1 -16 görs
en "halvvägsavstärnning"
av pedagoger och rektor
I juni -16 görs en
utvärdering av hela
läsårets utveckling
inom området av
pedagoger och rektor
Utveckla det
fonnativa lärandet
Ökad måluppfyllelse
Hur blev
resultatet
Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att
orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?)
47
48
ITIJ BÅSTADS
M
KOMMUN
Barn & skola
i förmågan att ta ansvar och ha inflytande.
Var är vi/nuläge:
Se Artignulägesbedömning 1415
effekt?
Eleven tar ett ökat
ansvar och har ökat
inflytande över sin
kunskapsutveckling
och sitt lärande.
Hur gör vi/insats?
Eleven erbjuds metoder och
strategier att träna sin
ansvarsförmåga, samt för att få
inflytande över sitt lärande.
Eleven ges kontinuerligt
möjlighet att träna sin förmåga
att ta ansvar och ha inflytande
över sitt lärande.
Ansvar för insats
(yrkesroll)
Rektor
Pedagoger
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Utvecklingen utvärderas
av pedagoger vid avslutat
ämnesområde via
dokumentation i
pedagogiska planeringar,
bedömningsunderlag,
omdöme och minnesanteckningar i olika forum.
Den 7/1 -16 görs en
"halvvägsavstäm-ning" av
I juni -16 görs en
utvärdering av
hela läsårets
utveckling inom
området av
pedagoger och
rektor
Hur blev
resultatet
Eleven ges många olika
möjligheter att återkommande
reflektera över sin
kunskapsutveckling
48
49
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
inom området IKT (Informations- och kommunikationsteknik).
Var är vi/nuläge:
Se Artignu/ägesbedömning 1415
Vart ska
viirörväntad
effekt?
Ökat lärandet
mhaiKTredskap.
Ökad förmåga att
kommunicera.
Ökad
måluppfyllelse
Hur gör vi/insats?
Eleven ges möjlighet att utveckla
sitt lärande mha IKT -redskap.
Eleven ges träning i att dokumentera och kommunicera mha IKTredskap.
Pedagogen ger eleven lärmetoder/strategier för såväl formellt som
informellt lärande mha IKTredskap.
Pedagogerna använder sig av
kollegialt lärande för att utveckla
det formativa förhållningssättet
tillsammans.
Ansvariör
insats
(yrkesroll)
Rektor
Pedagoger
Uppiöljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Utvecklingen utvärderas av
pedagoger vid avslutat
ämnesområde via
dokumentation i pedagogiska
planeringar,
bedömningsunderlag, omdöme
och minnesanteckningar i olika
forum. Den 7/1 -16 görs en
"halvvägsavstärnning" av
I juni -16 görs en
utvärdering av
hela läsårets
utveckling inom
området av
pedagoger och
rektor
Hur blev
resultatet?
49
50
lilJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
Det goda lärandet-att främja och stödja elevens lärande och språkutveckling
Var är vi/nuläge:
Se Artignu/ägesbedömning 1415
effekt?
Hur gör vi/insats?
Pedagoger kartlägger vilka
Kartlägga olika
olika lästrategier vi använder
språkutvecklande
metoder och strategier och vilka som bör tillföras
Förmågan att använda
språkutvecklande
metoder och strategier
Pedagogerna tränar förmågan
att använda språkutvecklande
metoder och strategier
Förmågan att kartlägga språkutveckling
Pedagogerna tränar förmågan
att kartlägga språkutveckling
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Rektor
Pedagoger
Pedagogerna dokumenterar
kontinuerligt i arbetslaget
vilka metoder och strategier
som används, behöver
tillföras och hur de fungerar.
Den 711 -16 görs en
"halvvägsavstärnning" av
I juni -16 görs en
utvärdering av hela
läsårets utveckling inom
området av pedagoger och
rektor
Hur blev
resultatet
50
51
BÅSTADS K~MMUN
[i1J BÅSTADS
Utbildningsnamnden
~ KOMMUN
onr.~~~ :~J.hs./
Barn & skola
...
~0\ s - ~.9.9..
............................
Datum: 2015-10-24
Fiskebyns-Klockarebyns och Äppelbyns förskola
2015-2016
Fiskebyns förskola
Klockarebyns förskola
Äppelbyns förskola
Öresundsregionen
... ett blittre stitt fltt ~eva
51
52
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Underlag
Det har bedrivits ett omfattande arbete med att ta fram underlagen för det fortsatta
systematiska kvalitetsarbetet, SKA. Läroplanen för förskolan, Lpfö-98, Skol- och
utbildningsprogrammet för Båstad kommun 2014-2021 samt nulägeshedämningen 2014-2015
ligger till grund för framtagandet av SKA. Pedagogerna lämnar kontinuerligt in skriftliga
dokumentationer som beskriver måluppfyllelsen. Underlagen är pedagogernas arbetsmaterial
och är utformat tillsammans med kvalitetsutvecklarna. Dokumentationen varierar utifrån de
behov som respektive förskola/avdelning har och behöver utveckla i det fortlöpande
pedagogiska arbetet. Kontinuerliga utvärderingar sker utav mig som förskalechef i olika former
och forum vid exempelvis utvecklingsgrupper, avstämning vid den pedagogiska
utvecklingstiden, arbetsplatsträffar, personalkonferenser etc. Varje förskola har arbetat fram
planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa planer har därefter omarbetats
även till barnen för att konkretiseras och medvetengöra arbetet på deras nivå.
Vårdnadshavarenkäterna analyseras och utvärderas tillsammans med föräldraråd, pedagoger
och vid vårdnadshavarträffar där vi tillsammans väljer ut prioriterade utvecklingsområden. Det
utökade samarbetet på en utav förskolorna med förskoleutvecklare Birgitta Berseus har
resulterat i nya ingångsvinklar vad det gäller den pedagogiska dokumentationen.
För att i möjligaste mån skapa en likvärdig utbildning för kommunens förskolor har vi
förskalechefer gemensamt tagit fram två prioriterade utvecklingsområden för det fortsatta SKA
arbetet.
•
•
Informations- och kommunikationsteknologi
Barns kommunikation i samspel och samtal
Det är dock av vikt att poängetera att de prioriterade utvecklingsområdena är övergripande för
att kunna säkerställa likvärdigheten bland de kommunala förskolorna. På enhetsnivå är det mitt
ansvar som förskalechef att SKA arbetet utarbetats efter de behov och förutsättningar som
respektive förskola behöver utforma. Tillsammans med pedagogerna genomförs en kontinuerlig
analys och utvärdering av de olika utvecklingsinsatserna som vi behöver genomföra för att
uppfylla de nationella målen.
52
53
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Mål enligt Lpfö 98
V ar är vi/nuläge:
Arbetet med olika IKT verktyg har tenderat att användas som informationssökning eller i form av olika pedagogiska spel och appar. Vi behöver
vidareutveckla detta och få redskap till fler användningsområden. Pedagogerna kommer att erbjudas fortlöpande utbildning i olika ämnesområden
som tagits fram i den lokala IKT -planen. Det som ytterligare framkommit i SKA arbetet är att man önskar att barnen genom de olika IKT -verktygen
själva ska kunna äga och göras delaktiga i de pedagogiska dokumentationerna.
effekt?
Hur gör vi/insats?
Ansvar för insats
Uppföljning
Utvärdering:
Ökad
kunskapsutveckling
för barn och
pedagoger
Fortbildning enligt lokal
IKT -plan för
verksamheten (samtliga
pedagoger)
Implementera Unikums
lärplattform (samtliga
pedagoger)
Färskolechefj
Pedagog
Medarbetarsamtal
SKA
Lokal IKTgrupp
1g/termin
Unikum
SKA/pedagog juni
2016
Nuläges bedömning/
färskolechef
juni 2016
Barnen får ökat
pedagogiska
dokumentation
Färskolechefj
Pedagog
53
54
Ökad delaktighet i
verksamheten för
föräldrar.
Förskalechefj
Pedagog
Mål enligt Lpfö 98
Kunskapsutveckling hos pedagoger om barns kommunikation i samspel och samtal utifrån forskning och beprövad erfarenhet.
Var är vi/nuläge:
Det har varit ett engagerande och lärorikt arbete i utvecklingsgruppen Språk och kommunikation. Pedagogerna har studerat, analyserat och kommit
fram till att man inom flera olika verksamheter lyft behovet av att fördjupa sig mer inom detta målområde. Specialpedagog och logoped från Stödoch utvecklingsenheten redovisade från sitt arbete att språk- och kommunikation var de frågeställningar som oftast kom upp vid
konsultationstillfällena. Grundskolans pedagoger från två skolområden hade även uppmärksammat att flera barn med språk- och talsvårigheter
börjat i skolan. Två av pedagogerna har genomfört högskolekursen, Språk- och interkulturalitet på 7,5 Hp. Även under kursen lyftes forskningsrön om
att språk- och kommunikation de senaste åren tenderat att få mindre fokus. Det finns mycket kunskap i förskolan inom detta och därför är det
angeläget att återigen belysa det. Vi har precis påbörjat ett samarbete med logoped Emma Gullin och specialpedagog Karin Bengtsson vilket vi
hoppas på ska leda till fler infall vinklar.
Vart ska viiförväntad
Hur gör vi/insats?
Ansvar för insats
Uppföljning:
Utvärdering:
Nätverksträffar
inom kommunen
Föreläsningar
Litteratur
Förskalelyftet
Förskolechef/
pedagoger
Förskolechef/
kvalitetsutvecklare
konferens var
6:e vecka
SKA/pedagog
juni 2016
Nuläges bedömni
ng/ förskalechef
juni 2016
effekt?
Förutsättningarna i
verksamheten för
barns kommunikation
i samspel och samtal
utvecklas.
54
55
[UJ BÅSTADS
BÅSTAOS KOMMUN
~ KOMMUN
Utbildningsnämnden
Bildning & arbete
Datum:
2015-10-27
Akademi Båstad Gymnasium
2015-2016
Öresundsregionen
... ett b~ttre seitt t~-tt ~ev"
55
56
BÅSTADS
KOMMUN
Bildning & arbete
Underlag
Det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) syftar till att identifiera utvecklingsområden och
förbättra det pedagogiska arbetet.
Arbetsgången innebär att det utifrån formulerade mål(l) genomförs planerade insatser(2) och
därefter erhålls resultat(3) vilka analyseras(4). Vi arbetar sedan vidare med att bedöma graden
av måluppfyllelse(S) och förbättringsåtgärder för ökad måluppfyllelse planeras(6).
En stor brukarundersökning NMI (Nöjd Medarbetarindex) görs under höstterminen i form av en
enkät till personal på skolan. Enkätfrågorna utvärderas sedan av bildningschef, rektor och
lärare. En andra stor brukarundersökning NKI (Nöjd Kundindex) görs under vårterminen i form
av en enkät till eleverna på skolan. Enkätfrågorna utvärderas sedan av bildningschef, rektor,
lärare och elever.
Under läsåret görs kontinuerliga utvärderingar av eleverna angående de uppställda målen för
olika arbetsmoment. Ämnesövergripande arbeten utvärderas likaså kontinuerligt. Ansvariga för
att dessa utvärderingar görs är undervisande lärare och mentorer vilka även sammanfattar
resultatet. Resultatet analyseras sedan av lärare och rektor. Nationella prov och betyg
analyseras i samband med läsårsslut av lärare och rektor.
Programansvariga, ämneslagsansvariga och mentorer utvårderar likaså sitt arbete kontinuerligt,
dessutom görs en större utvärdering i samband med läsårsslut
Den andra arbetsmiljörandningen som görs under vårterminen ligger till grund för förbättringar
avseende lokaler etc.
Simlan har i sin SKA-plan utgått från förra verksamhetsårets resultat och vilka åtgärder som
behövs för att arbeta mot de nationella målen. Med läroplanens mål och riktlinjer som
utgångspunkt har rektor i dialog med medarbetare och elever bestämt att följande områden
skall prioriteras med avseende på kvalitetsarbetet:
Systematisera kvalitetsarbetet i syfte att utveckla resultat och kvalite i alla delar av
verksamheten
Undervisning och lärande samt grundläggande värden och inflytande i syfte att få
lärarna att utgå från elevernas behov, erfarenheter, förutsättningar och tänkande samt
ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens
innehåll.
Trygghet och studiero i syfte att tydliggöra åtgärder och förebygga och förhindra att
elever utsätts för kränkande behandling.
56
57
BÅSTADS
KOMMUN
Bildning & arbete
Utvecklingsområde 1: Systematisera kvalitetsarbetet i syfte att utveckla resultat och kvalite i alla delar av
verksamheten.
Mål enligt skollagen 2010:800 och Lgy 11
Enligt skollagen 4 kap. 3-8§§ (2010:800) skall huvudman och skolenhet kontinuerligt och på ett systematiskt sätt arbeta med uppföljningar av
verksamheten genom analys av resultat i förhållande till de nationella målen och utifrån det skapa en fortsatt planering och utveckla utbildningen. I
Lgy 11 avsnitt 1 och 2.6 uttrycks likaså krav på systematiskt kvalitetsarbete.
Var är vi/nuläge:
Medarbetarundersökningen i november 2014 och medarbetarsamtalen i februari 2015 visar att väldefinierade mål har saknats. Det har funnits en
otydlighet kring vilka målen är, ingen systematisk uppföljning eller utvärdering har gjorts. Skolans förmåga att kontinuerligt analysera elev- och
verksamhetsresultat behöver utvecklas.
Vartska vi
/förväntad effekt?
Hur gör vi/insats?
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Målen skall
tydliggöras, definieras
och avgränsas för att
sedan följas upp
regelbundet. Hur går
det, behöver vi backa
ett par steg eller ändra
Rektor ·och personal
definierar målen under
studiedagarna i juni 15 och
bestämmer hur de ska
följas upp och utvärderas.
Rektor och
pragramsa
mordnare i
första hand
då de driver
processen.
Hela
Rektor följer
upp att
personalen
arbetar mot
målen vid
höstens
medarbetarsa
Personalens
upplevelse:
Enkätvid
läsårsslut i
juni 16 av all
personal på
skolan.
57
58
BÅSTADS
KOMMUN
Bildning & arbete
kurs?
Pedagoger, programoch ämneslag
analyserar
kontinuerligt resultat
utifrån elevprognoser i
syfte att utveckla
undervisningen i
respektive klass.
Användning av IKT där
skolans samtliga lärare
arbetar med färgkartor.
Analys av nuläge i samband
med mitterminskonferens
v. 43. Uppdatering av
färgkarta var 4;e skolvecka
vilket utgör underlag för
fortsatt planering, extra
anpassningar, särskilt stöd
och åtgärdsprogram.
Omfattande analys av
nuläge och diskussion kring
hur vi går vidare i samband
med mitterminskonferens
v.11.
kollegiet i
andra hand.
mtal samt vid
ytterligare
samtal med
personal
mellan v. 10
och v. 14 2016.
Undervisan
de lärare
och mentor.
All skolans
personal följer
upp detta vid
mitterminsko nferens v. 43,
uppstart v. 1
och
mitterminskonf
erens v. 11.
Pedagogernas
upplevelse:
arbetslagsmöt
en
gång/månad.
58
59
BÅSTADS
KOMMUN
Bildning & arbete
Utvecklingsområde 2: Undervisning och lärande samt grundläggande värden och inflytande i syfte att få lärarna att utgå
från elevernas behov, erfarenheter, förutsättningar och tänkande samt ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt,
arbetsformer och undervisningens innehåll.
Mål enligt skollagen 2010:800 och Lgy 11
I skollagen 3kap. 3§ (2010:800) framgår att alla elever skall ges den stimulans och ledning som de behöver i sitt lärande och för personlig utveckling
för att kunna utvecklas så långt som möjligt. I Lgy 11 avsnitt 2.1 framgår att läraren skall utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar,
erfarenheter och lärande. Vidare så står det i skollagens 4 kap. 9§ (2010:800) att eleverna skall ges inflytande över utbildningen samt stimuleras till
att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. I Lgy 11 avsnitt 2.3 anges att läraren skall ansvara för att alla elever får inflytande över
arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen för att tillsammans kunna planera och utvärdera undervisningen.
Var är vijnuläge:
skolinspektionens regelbundna tillsyn under hösten 2013 visar att lärarna har ett större fokus på att få eleverna att ta eget ansvar framför att
· utveckla den egna undervisningen så att den utgår från elevernas behov och förutsättningar och fångar deras intresse. Rapporten visar även att det
finns elever vilka inte anser sig ha inflytande över utbildningen.
Vartska
vi/förväntad effekt?
Hur gör vi/insats?
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Lärare arbetar i större
utsträckning med
individualisering och
formativ bedömning i
syfte att nå alla elever.
Analysera tidigare resultat
och elevutvärderingar för
omprövning och förnyelse
av kurser.
Undervisande
lärare.
Rektor följer
upp detta vid
studiedagarna i
juni 15 samt
vid höstens
medarbetarsa
m tal.
Elevernas
upplevelse:
Termins/
kursvisa
utvärderingar
samt via vårens
elevundersök-
59
60
BÅSTADS
KOMMUN
Bildning & arbete
ni ng.
Fördjupade studier och
egna tester av IKT. Med
utgångspunkt från datorn
som pedagogiskt
hjälpmedel skalllärarna
verka för varierad och
individualiserad
undervisning samt ökad
öppenhet och tydlighet i
pedagogisk diskussion med
elever och kollegor (se
även handlingsplanen för
utvecklingsområde 1).
Undervisande
lärare.
Elevernas
Elevernas
upplevelse:
upplevelse:
Termins/
Termins/
kursvisa
kursvisa
utvärderingar
utvärderingar
samt via vårens samt via vårens
elevundersökelevundersökning.
ning.
Pedagogernas
Pedagogernas
upplevelse:
upplevelse:
Arbetslagsmöte Arbetslagsmöte
en gång/månad en gång/månad
Utveckla en organisation
för lärande genom att
skapa
auskultationsscheman i
triader vilka genomförs vid
två tillfällen under läsåret.
Skolans
förstelärare
tillsammans
med samtliga
undervisande
lärare.
Pedagogernas
upplevelse:
Enkät efter
in planerade
studiedagar.
Pedagogernas
upplevelse:
Enkät efter
in planerade
studiedagar.
Tydligare kartläggning av
elevernas behov och
intressen.
Uodervisande
lärare samt
specialpedagog och
Inför kursstart
av lärare och
inför
läsårsstart av
Elevernas
upplevelse:
Termins jkursv
isa
60
61
BÅSTADS
KOMMUN
Bildning & arbete
Medvetandegöra och
öka elevinflytandet.
skolsköterska
specialpedagog och
skolsköterska
utvärderingar
samt via vårens
elevundersökni
ng.
Pedagogernas
upplevelse:
Arbetslagsmöte
en gång/månad
Lärare erhåller fortbildning
av specialpedagog kring
hur man kan arbeta med
elever i behov av särskilt
stöd.
Specialpedagog
Kontinuerligt
genom
uppföljande
samtal efter
lektionsbesök
Pedagogernas
upplevelse:
Arbetslagsmöte
en gång/månad
Låta eleverna ge förslag på
och ha inflytande över
arbetssätt, arbetsformer
och innehåll i
undervisningen. Lärare har
en ständigt pågående
dialog med elever och
kollegor om elevinflytande.
Undervisande
lärare
Elevernas
upplevelse:
Termins/
kursvisa
utvärderingar
samt via vårens
elevundersökning.
Elevernas
upplevelse:
Termins/
kursvisa
utvärderingar
samt via vårens
elevundersökni
ng.
61
62
BÅSTADS
KOMMUN
Bildning & arbete
[fiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
Utvecklingsområde 3: Trygghet ochstudieroi syfte att tydliggöra åtgärder och förebygga och förhindra att
elever utsätts för kränkande behandling.
Mål enligt skollagen 2010:800
Enligt skollagen 6 kap. 6 8 §§ (2010:800) framgår att vid varje skolenhet skall en plan mot kränkande behandling upprättas.
Var är vi/nuläge:
skolinspektionens regelbundna tillsyn under hösten 2013 visar att Akademi Båstad Gymnasium bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete
mot kränkande behandling. Skolan har en likabehandlingsplan men kartläggning och analys av riskområden saknas och arbetet kring likabehandling
görs inte systematiskt. Elevenkäten i maj 2015 visar att 91% av eleverna känner sig trygga i skolan.
Vartska
vijförväntad effekt?
Hur gör vijinsats?
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Kartläggning och
analys av riskområden
ska ingå i
likabehandlingsplanen
. Arbetet med
likabehandling och
Mentorerna för
diskussioner med eleverna
kring ett normcentrerat
förhållningssätt i syfte att
gemensamt arbeta fram
den policy som skall gälla
Mentor
Elevernas
upplevelse:
Elevenkät
senast v. 46.
Pedagogernas
upplevelse:
Elevernas
upplevelse:
Elevenkät
senast v. 46.
Pedagogernas
upplevelse:
62
63
BÅSTADS
KOMMUN
Bildning & arbete
mot kränkande
behandling ska
systematiseras.
Skolan ska erbjuda
studiero som skapar
goda förutsättningar
för kunskap och
lärande.
på skolan.
Likabehandlingsplanen
presenteras, diskuteras och
revideras.
Arbetsgrupp
en för
likabehandli
ng, mentor,
och elever.
Elevernas
upplevelse:
Elevenkät
senast v. 46.
Pedagogernas
upplevelse:
Arbetslagsmöte
en gång/månad
Elevkåren för diskussioner
med eleverna kring
trivselskapande aktiviteter.
Elevkåren
Elevernas
Elevernas
upplevelse:
upplevelse:
Elevenkät
Elevenkät
senast v. 46.
senast v. 46.
Pedagogernas
Pedagogernas
upplevelse:
upplevelse:
Mentor fö r diskussioner
med eleverna kring hur
studieron kan förbättras.
Mentor
Elevernas
upplevelse:
Elevenkät
senast v. 46.
Pedagogernas
ElevernJs
upplevelse;
Elevenkät
senast v. 46.
Pedagogernas
upplevelse:
Arbetslagsmöte
en gång/månad
Elevernas
upplevelse:
Elevenkät
senast v. 46.
Pedagogernas
63
64
BÅSTADS
KOMMUN
Bildning & arbete
upplevelse:
Arbetslagsmöte
en gång/månad
upplevelse:
Arbetslagsmöte
en gång/månad
64
65
BÅSTADS KOMMUN
Utbildningsnämnden
lliJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
Datum: 2015-09-21
Sandlyckeskolan F-6 och Fritidshemmet Borgen 2015-2016
Trygghet
Omtanke
Respekt
Engagemang
Kvalitet
Omsorg
Vi-känsla
Öresundsregionen
... ett
b~ttre
slitt
~tt iev~
65
66
Servicedeklaration; Alla grundskoleelever får förutsättningar till godkänt betyg i alla
kärnämn en.
Resultatmål för 2014:
Samtliga grundskoleelever ska lämna årskurs nio med gymnasiebehörighet.
Båstad kommun ska rankas som en av landets bästa kommuner vad avser det
sammanvägda studieresultatet i grundskolan, enligt "Öppna jämförelser".
Grunden för verksamhetens arbetsplan är:
•
•
•
•
•
•
•
•
skollagen gällande från 2011-07-01
Läroplan för grundskolan, färskoleklass och fritidshem Lgr 11
Allmänna råd utgivna av skolverket
Budget 2015
Enkätsvar, föräldrar och elever
Resultat på nationella prov, graden av måluppfyllelse i alla ämnen, antal elever med
åtgärdsprogram
Samråd med elever och vårdnadshavare
Planen för det systematiska kvalitetsarbetet och plan mot diskriminering och kränkande behandling
har tagits fram av rektor, personal, elever och kvalitetsutveckla re. Dialog har förts med föräldrar i
Sandlyckeskolans föräldraförenings styrelse. Diskussioner har förts i arbetslagen, på klassråden, på
elevrådet och på olika konferenser.
Sandlyckeskolan" När man lär sig mår man bra"
Utvecklingsområde 1: Normer och värden
Utvecklingsområde 2: Elevernas ansvar och inflytande
Utvecklingsområde 3: Bedömning och betyg
Utvecklingsområde 4: Ta fram en Elevhälsoplan för Sandlyckeskolan
Utvecklingsområde 5: Att uttrycka sig i tal och skrift
I alla utvecklingsområden arbetar vi parallellt med IKT planen, se bilaga 1
66
67
Utvecklingsområde 1: Normer och värden
Mål enligt Lgr 11 och Lpfö-98/2010
•
respektera andra människors egenvärde
•
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
Var är vi?
På skolan har vi elever av olika etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Vi har även elever med funktionsnedsättning och olika sociala bakgrund.
effekt?
Hur gör vi/insats?
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Eleverna till största
delen ger "grönt ljus"
på trivselenkäten.
Vi arbetar aktivt med vår
Handlingsplan mot
diskriminering och
kränkande behandling,
främjande insatser,
förebyggande åtgärder och
rutiner för akuta situationer.
Vi arbetar mycket med
värdering och samarbetsövningar.
Vi har tydliga och kända
rutiner för eleverna.
Respektive
pedagog är
ansvarig för
att arbetet i
gruppen
genomförs.
Läsåret
Enkäter,
observationer,
och diskussioner
i elevgruppen
samt i
arbetslaget.
Pedagogerna i sina
observationer ser ett
positivt samspel och ett
gott bemötande mellan
eleverna.
2015/2016
67
68
Utvecklingsområde 2: Elevernas ansvar och inflytande
Mål enligt Lgr 11
skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utökar allt större inflytande över sin utbildning och det
inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Var är vi/nuläge:
Alla elever har, i varierande grad, reflektionstid där de utvärderar sitt arbete.
"Min utvecklingssenkät" och "Enkät om inflytande" genomförs.
Eleverna har ansvarsområden t.ex. klassvärd, ordförande och sekreterare.
Eleverna förbereder sitt utvecklingssamtaL
Gemensamma rutiner för klassråd och elevråd fungerar.
Överlag respekteras åsikter och beslut som fattas, men enstaka elever har svårigheter att respektera de beslut som fattas i gruppen.
De flesta eleverna vågar säga vad de tycker och lyssnar på varandra.
68
69
Vartska
Hur gör vi/insats?
Ansvarför
insats
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Eleverna respekterar
Eleverna tränas i
demokratins principer i det
dagliga arbetet genom att
pedagogerna arbetar aktivt
med dessa.
Pedagoger
Genom
Utvärderas en
diskussioner på
gång per termin
andras åsikter och
beslut som fattas för
gruppen.
Eleverna tar ansvar för
klassråd,
genom att
fritidsråd, i
pedagogerna går
dagliga
igenom enkätsvar
samlingarna, i
och de
att alla mår bra på
arbetslagen och
observationer
skolan.
på klass-
som gjorts under
konferenser av
terminen.
Hur blev det j resultat
både elever och
pedagoger.
Eleverna känner sig
trygga i att våga
uttrycka sin åsikt.
Elev och pedagog
förbereder tillsammans
utvecklingssamtalet.
Regelbunden
Utvärdering en
uppföljning i
gång per termin.
Pedagogerna ger eleverna
stöd och struktur att
uttrycka sig muntligt i olika
situationer.
Pedagoger
Varje pedagog diskuterar
enskilt med eleverna inför
deras utvecklingssamtal och
delar upp vilket ansvar en
elev kan ta för
genomförandet av samtalet.
{Var är du nu? Vad är nästa
steg?)
Genom
Samtal pedagog och elev efter
diskussioner
utvecklings-sa mta l et.
klassen och i
enskilda samtal.
på klassråd,
l
fritidsråd, i
arbetslagen
och på klasskonferenser
av både
elever och
pedagoger.
69
70
Utvecklingsområde 3: Bedömning och betyg
Mål enligt Lgr 11
skolans mål är att varje elev
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och
förutsättningarna.
Var är vi/nuläge:
Arbetet med att skapa matriser och att ta fram elevexempel har påbörjats, men detta arbete måste fortsättas och utvecklas.
Eleverna kan, i varierande grad, bedöma sitt/kamraters arbete.
Eleverna har tränat sig i kamrat- och självbedömning genom att arbeta med matriser och elevexempeL
Eleverna tar större ansvar för sina studier och de blir hela tiden bättre på att bedöma sina egna prestationer. Det är i varierande grad som eleverna visar vilja
att förändra och förbättra.
Diskussionerna om kunskapskraven och förmågorna gör att eleverna blir medvetna om vad de ska kunna, arbetet blir viktigt för eleverna. De digitala
hjälpmedlen är till stöd för eleverna när de ska bearbeta sina texter, vilket i sin tur leder till ökad vilja att bearbeta. Även de yngre barnen kan bearbeta sina
texter. Vi behöver bli bättre på att låta klasser/grupper/elever redovisa för varandra och/eller hitta mottagare för elevernas arbete.
70
71
Vartska
Hur gör vi/insats?
Ansvarför
insats
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Eleverna visar vilja att
förändra och förbättra
sina arbeten.
Eleverna får lära sig olika
metoder för feedback och
lära sig att bedöma ett
arbete utifrån kända
kriterier. Att kunna använda
sig av responsen i sitt nästa
arbete för att visa en
utveckling.
Pedagoger
Kontinuerligt
Januari och juni
under terminen:
diskussion kring
diskussion och
de observationer
reflektion elev-
som pedagogerna
pedagog,
har gjort.
utvecklingssamtal, klasskonferens,
Pedagogerna planerar in,
utöver den ordinarie
undervisningen, ett tillfälle
per termin där eleverna
redovisar för en annan
elevgrupp.
Eleverna aktivt
använder matriser och
elevexempel för att
bedöma sina och
kamraternas arbeten.
Pedagogerna arbetar med
att skapa stödstrukturer,
matriser och ta fram
elevexempeL
Pedagogerna handleder
diskussion i
arbetslaget.
Pedagoger
Pedagogerna
Utvärderas i
och elever.
tillsammans
september och
med eleverna
februari genom
observerar
att sammanställa
eleverna i hur de kan
löpande
och analysera
använda dessa för att
elevernas
resultaten inför
synliggöra nästa steg i sin
utveckling i
utvecklingssam ta l
kunskapsutveckling.
bedömningsarbetet.
71
72
Utvecklingsområde 4: Ta fram en Elevhälsoplan för Sandlyckeskolan
Elevhälsa Sandlyckeskolan "NÄR MAN LÄR SIG MÅR MAN BRA"
Mål enligt Lgr 11
Undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver.
Var är vi/nuläge:
Processarbete på enheten för att få arbetet med elevhälsoarbetet på skolan integrerat i kärnverksamheten.
Vartska
Hur gör vi/insats?
En fungerande
elevhälsoplan enligt
lagstiftningen som är
känd och använd av alla
på enheten.
Diskutera elevhälsoarbetet.
Fastställa en plan för
elevhälsoarbetet som bland
annat innehåller checklistor,
blanketter och adekvata
handlingsplaner.
Planen kopplas till det
systematiska
kvalitetsarbetet.
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Rektor
Uppföljning:
när, hur, vem
Konferenser
ht/vt
EHT möten
ht/vt
Pedagoger
Rektor
EHTteamet
Utvärdering:
när, hur,
vem
Juni2016
Diskussioner
Pedagoger,
Rektor och
EHTteamet
72
73
Utvecklingsområde 5: Att uttrycka sig i tal och skrift
Mål enligt Lgr 11
"Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt"
"Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,"
Var är vi/nuläge:
l vårens analys av nationella proven framkom att eleverna presterade lägre på skrivande.
73
74
Hur gör vi/insats?
Ansvarför
insats
Uppföljning:
när, hur,
vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Pedagogerna ger eleverna
stöd och struktur att
uttrycka sig muntligt och
skriftligt i olika situationer.
Pedagoger
Kontinuerligt
Pedagogerna
och elever.
under läsåret
och eleverna
genom
gör en
diskussioner
utvärdering
kan anpassa språket
mellan
efter varje
efter olika syften,
pedagogeroch
arbete.
mottagare och
elever.
Vartska
Eleverna kan formulera
sig och kommunicera i
ta l och skrift.
Eleverna
sammanhang.
Torekov 2015-10-19
~/WUI
Lotta Holte
rektor
74
13
l
75
1 (3)
BÅSTADS
KOMMUN
LokaliKT-handlingsplan
på varje enhet
Besök oss på bastad.se
Digital kompetens
EU:s fjärde nyckelkompetens för ett livslångt lärande:
"Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den
underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs användning av datorer för
att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information
samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via intemet."
Nulägesbeskrivning
Hur och i vilken omfattning inkluderar vi digitala verktyg i den pedagogiska
verksamheten?
l vilken omfattning ...
Dagligen (beroende på ämnen och tillgång på utrustningen)
Vilka digitala verktyg ...
Dator, iPad, Ap p le TV, projektorer m ljudutrustning, trådlöst nätverk, scannermus, sändare och ljudmottagare
Hur och till vad ...
Dator och iPad till att skriva texter, kommunicera via e-post och Unikum, filmvisning, visa arbeten, olika
träningsprogram och appar, sökverktyg, talsyntesVarför använder vi det som vi gör...
Motivera och engagera elever. För att främja alla elevers läs och skrivutveckling. Alternativa verktyg för elever i G
Pedagogiskt förhållningssätt
Utifrån Båstads kommuns programmål (Barn, elever och pedagoger använder
informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som ett verktyg för kunskapsutveckling, samarbete och personlig utveckling).
Vilka pedagogiska mål har vi med IKT?
Eleverna ska ha kunskap om de vanligaste skriv- och bildbehandlingsprogrammen på såväl datorer som iPads
och kunna använda dem som en naturlig del av den pedagogiska verksamheten.
Kunna använda internetmed källkritiska ögon.
Kunna skicka och ta emot mail.
De elever som använder alternativa hjälpmedel ska kunna använda dessa självständigt.
Hur ska vi skapa förutsättningar för eleverna att uppnå digital kompetens?
Klassuppsättning datorer till skolan.
Ipad helst 1 till1.
Snabbare support från !T-avdelningen.
Pedagoger behöver ha relevant utbildning.
Hur rustar vi eleverna för dagens samhälle samt en framtid som vi inte vet hur den kommer att se ut?
• Vad säger styrdokumenten?
• Vad behöver barnen/eleverna?
• Vad behöver pedagogerna?Nilka kompetenshöjande aktiviteter krävs?
• Hur omsätter vi det i praktiken?
Skollagen kap 3 och 10
Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt och ges tillgång till böcker och andra lärverktyg
för en tidsenlig utbildning.
Vad behöver eleverna?
-Fler datorer/ Ipads, utbildning på nya program, appar och Unikum.
Vad behöver pedagogerna?
- Kompetensutveckling: Utbildning på Smartboard, Unikum och information om eböcker. Tid att arbeta med
ovanstående.
Hur omsätter vi det i praktiken? se lokal handlingsplan nästa sida.
75
76
rlfJ BÅSTADS
~KOMMUN
LokaliKT-handlingsplan
på varje enhet
Besök oss på bastad.se
Aktiviteter och tidsplan
Hur ansvarar enheten för
• att alla elever får tillgång till de digitala verktyg som krävs för att nå kraven som ställs i styrdokumenten?
e att eleverna oavsett förutsättningar får bästa möjliga stöd av digitala verktyg för att nå en maximal måluppfyllelse?
e att organisera sig så att detta kan ske?
• att säkerställa kompetensen hos pedagoger och skolledning?
Definiera
• Vilka aktiviteter ska genomföras?
e Hur ska genomförandet ske?
e Vilken är tidsplanen?
• Vem ansvarar?
Aktiviteter
Öka elevernas medvetenhet om epost och word, starta, logga in,
skapa dokument, spara på
datorn/ Filr.
Öka elevernas medvetenhet att
använda Båstad kommuns
lärplattform för lärande,
kommunikation, samarbete och
publicering
använda enkla bild och
ljudredigeringsprogram
Öka elevernas medvetenhet om
etik, säkerhet och lagar på
intern et
publicera, samarbeta och
kommunicera på intern et via t.ex.
lärplattform, Wikipedia, blogg,
chatt och communities.
Pedagogerna behöver få
utbildning på Smartboard,
Unikum och information om
eböcker.
använda Word, Google drive,
layout,kunna använda
rättstavningsfunktionen på
svenska och engelska.
Införande av Skola 24, Google
drive
ffiiCisplan
Ansvarig
innan åk 3 slut
klassläraren
innan åk 3 slut
klassläraren
innan åk 6 slut
klassläraren
innan åk 6 slut
klassläraren
innan åk 6 slut
klassläraren
under läsåret 15/16
rektor
innan åk 6 slut
klasslärare
Läsåret 2015/16
rektor
Ipad utbildning fritidshemmet
Läsåret 2015/16
rektor
Vidareutbildning av Unikum.
Läsåret 2015 /16
rektor
76
77
BÅSTADS KOMMUN
IJ1] BÅSTADS
Utbildningsnämnden
~ KOMMUN
Barn & skola
2015-10-08
Päron byns-, Malens- och Ö Karups förskolor
2015-2016
Öresundsregionen
... ett b~ttre sö.tt ~tt ~ev~
77
78
rTIJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
2015-10-08
Underlag
•
•
•
•
•
Nulägesdömning 2014-2015
Lpfö-98/10
Skol-och utbildningsprogram för Båstads kommun 2014-2021
IKT-plan
•
•
78
79
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Mål enligt Skol- och utbildningsprogram för Båstads kommun 2014-2021
Var är vi/nuläge:
Samtliga pedagoger i verksamheten använder dagligen digitala verktyg i sitt arbete med barnen. Pedagogerna har fortbildats för att kunna använda
lärplattformen Unikum och barnens föräldrar har tillgång till Unikum. Fortbildning i digitala kompetenser för pedagogerna behövs för en ökad
måluppfyllelse enl Lpfö 98/10.
Hur gör vi/insats?
effekt?
Ansvarför
insats
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Dec 2015
SKA
pedagog
Juni 2016
SKA
pedagog
Medarbetarsamtal
Juni 2016
Nulägesbedömning/
färskolechef
(yrkesroll)
•
•
Ökad digital
kompetens för barn
och pedagoger
Barnen ökar sitt
pedagogiska
dokumentation.
Fortbildning enligt
lokal IKT -plan för
verksamheten och
kompetensutvecklingsplan enligt
bilaga i SKA-plan.
Implementerar
Unikums
lärplattform för
barn, föräldrar och
Färskolechefj
Pedagog
Lokal IKTgrupp
Dec 2015
79
80
•
Ökad delaktighet i
verksamheten för
föräldrar
pedagoger.
Nulägesbedömning/
färskolechef
80
81
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Mål enligt Lpfö 98/2010
Kunskapsutveckling hos pedagoger om barns kommunikation i samspel och samtal utifrån forskning och beprövad erfarenhet.
Specialpedagogen och logoped (STU) redovisar samtliga ämnesområden som tagits upp av pedagoger på konsultationer under läsåret.
Redovisningen visar på att problemskapande beteende hos barnen, kommunikation/ samspel samt språk- och talsvårigheter är de mest frekventa
frågeställlningar vid konsultation.
effekt?
Hur gör vi/insats?
Pedagogerna
fortbildar sig inom
ämnetbarns
kommunikation i
samspel och samtal.
Nätverksträffar inom
kommunen
Föreläsningar
Litteratur
Kollegialt lärande
Färskolelyftet
Ansvarför
insats
(yrkesrol l)
Färskolechefj
pedagoger
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Dec 2015
SKA
pedagog
Juni 2016
SKA
pedagog
Dec 2015
Nulägesbedömning/
färskolechef
Juni 2016
Nulägesbedömning/
färskolechef
81
82
Båstad 151028
Förskalechef Ann Heidenberg Ekdahl
82
83
li1J BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
2015-09-28
Kompetensutvecklingsplan färskoleteamet 2015-2016
Utvecklingsområde l.
Barnjeleverjpedagoger använder informations- och
kommunikationsteknologi(IKT) som ett verktyg för kunskapsutveckling,
samarbete och personlig utveckling.
Fortbildning enligtIKT-planen
Fortbildning för användande i Unikums lärplattform
Utvecklingsområde 2.
Kommunföreläsning: Konsten att lyckas ge barn god självkänsla", Jeanette Frisvall
Gemensam litteratur om värdegrundsfrågor, kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte
Föreläsning med fokus på flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt i förskolan.
Litteratur: Kärnämnen i förskola - nycklar tilllivslångt lärande, Barbro Bruce & Bim
Riddersporre (Natur & Kultur, 2012 Stockholm). (Kvalitetsutvecklarna)
Fortbildning förskolelyftet: Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan, 7,5hp
Riktad utbildning
Specialutbildningar utifrån barn i behov av särskilt stöd
Processledarutbildning
TAAK- tecken som alternativ och kompletterande kommunikation
Förskalelyftet
VFU
"Anknytning och trygghet i förskolan", Lundapedagogen (Nyckelpersoner).
Övrigt:
Litteratur
Nätverk utifrån utvecklingsområden
Arbetsmiljöutbildning:
HLR- Första Hjälpen- Brandutbildning-Ergonomi (vart 3:e år)
Fackliga utbildningar
83
84
BÅSTADS KOMMUN
Utbildningsnämnden
lilJ BÅSTADS
2015 -10- 3 o
.N....~-~.l~/
~ KOMMUN
Dnr..
Barn & skola
1..6l5 - C,C(J
...........................................
Datum: 2015-10-27
Östra Karups skola och fritidshem
2015-2016
Öresundsregionen
... ett
b~ttre
slitt (A.tt feva
84
85
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Underlag
Planen har vuxit fram utifrån bland annat:
• Utvärderingvåren 2015 där resultat från bland annat nationella prov, betyg och enkäter
analyserades.
• Utvärderingen av det systematiska kvalitetsarbetet 2014/2015
• Protokoll från möten i arbetslag, elevråd, föräldraförening.
• Plan för diskriminering och kränkande behandling.
• skolverkets allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet
• Gemensam uppstart hösten 2015 för all personal.
• Personalens subjektiva observationer av verksamheten.
Östra Karups skola och fritidshem har en arbetsgrupp (SKA-gruppen) som består av rektor samt
fem processledare. Processledarna som också fungerar som arbetslagsledare representerar
skolans arbetslag. SKA-gruppen träffas kontinuerligt för att stämma av hur det kontinuerliga
utvecklingsarbetet fortlöper och hur vi arbetar vidare.
Östra Karups skola och fritidshem har utifrån det som framkommit i underlaget valt att
vidareutveckla tre av de prioriterade utvecklingsområdena från förra årets Systematiska
kvalitetsarbete samt lägga till ett nytt mål för fritidshemmet. För att underlätta vårt
kvalitetsarbete finns några utvecklingsområden från IKT -planen integrerade i denna plan.
• Läsförmåga
• Likvärdig bedömning
• Elevhälsoplan
• Synligt lärande på fritidshemmet
Med pedagoger menar vi alla som arbetar som fritidspedagoger, förskolelärare, specialpedagog
och lärare på skolan eller i fritidshemmet. När vi menar en specifik yrkeskategori skriver vi ut
detta.
85
86
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Utvecklingsområde 1: Läsförmåga
Förskoleklass, Grundskola
"Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och
tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där
kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts." Lgr 11 3.11 Svenska
"Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt." Lgr 113.11 Svenska och
Svenska som andraspråk(Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3)
"Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
sätt." Lgr 113.11 Svenska och Svenska som andraspråk (Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6)
Var är vi/nuläge:
Detta är ett mål som vi valt att vidareutveckla efter förra läsårets prioriterade mål.
Våra kartläggningar (avkodning och ordkedjor) visar att förra årets insatser har gett resultat på elevernas läsförmåga. Analys av kartläggningar,
omdöme, nationella prov, betyg och pedagogers subjektiva erfarenheter visar att vi behöver arbeta vidare med att stärka elevernas läsförmåga för att
ge förutsättningar för högre måluppfyllelse i samtliga ämnen. Vi väljer också att arbeta vidare med målet för att kunna dra vetenskapliga slutsatser
på att det är våra insatser som gett resultat och att det inte bara är en tillfällighet att läsförmågan har ökat.
Varje morgon under läsåret 2014/2015 har årskurs 1-6 haft läsglädje på schemat vilket inneburit att de börjat sin skoldag med läsning i olika former
-tyst läsning, lyssnat på inläst litteratur, högläsning för en pedagog, pedagog har läst högt för klassen med mera. I år kommer även färskoleklassen
att börja skoldagen med läsglädje.
Kompensatoriska redskap finns för de som har rätt till detta exempelvis inläst litteratur, talsyntes.
skolbiblioteket används flitigt och under förra läsåret visar statistiken att utlåningen ökade markant.
86
effekt?
Ökad måluppfyllelse i
läsning
Ökad måluppfyllelse i
samtliga ämnen
Goda läsare
Hur gör vi/insats?
Ansvar för insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Läsning 20 minuter varje morgon
för samtliga elever F-6-läsglädje.
Rektor - organisation
Pedagoger
Avkodningsförmågan mätsHt 15 samt Vt 16
Specialpedagog
Terminsutvärdering i januarijjuni 2016,
analys av resultat- Pedagoger
Kompetensutvecklingsinsats Läslyftet- 2016
Kompetensutvecklingsinsats - IKTHur kan vi använda exempelvis
läsplattan för ökad läsförståelse?
Att skriva sig tillläsning- årskurs 1
Rektor
Lässtrategier- gemensamma
begrepp utifrån "En läsande klass"
mot eleverna.
Läsförståelsestrategier till
innehållet i SO /NO texter.
Bokprat
Pedagoger
Rektor
Medarbetarsamtal
2015/2016- Rektor
Terminsutvärdering i juni 2016Pedagoger
Terminsutvärdering i januari/juni 2016,
Pedagoger
Utvecklingssamtal, Ht 15
och Vt16 - Pedagoger
Mäta läsförståelse Ht 15
samt Vt 16- Specialpedagog
Mäta läsförståelse Ht 15
samt Vt 16- Specialpedagog
Arbetslagskonferenskontinuerligt- Pedagoger
Terminsutvärdering i januari/ juni 2016
-Pedagoger
Terminsutvärdering i januarijjuni 2016
-Pedagoger
-Pedagoger
Arbetslagskonferenskontinuerligt- Pedagoger
-Pedagoger
-Pedagoger
Lustfyllt lärande
Lugn start på skoldagen
Läsa gemensam litteratur i klassen
för att kunna bearbeta innehållet
Recensera den litteratur som läses
genom att använda olika IKTverktyg.
Tillgång till skönlitteratur på olika
språk
Använda de didaktiska frågorna i
samtliga ämnen och
verksamheterna: När? Var? Hur?
Varför? Vad?
Pedagoger
Pedagoger,
Bibliotekarie
Pedagoger
Pedagoger
Bibliotekarie
Rektor
Pedagoger
Hurblev
det/
resultat
87
87
88
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Utvecklingsområde 2: Likvärdig bedömning
Förskoleklass, Grundskola
"Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för
betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg." Lgr 11 Avsnitt 2. ?Bedömning och betyg
"Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger
också en grund för fortsatt utbildning." Lgr 11 Avsnitt 2.2 Kunskaper
"Skolans mål är att vårje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna
arbetsprestationerna och förutsättningarna" Lgr 11 Avsnitt 2.7 Bedömning och betyg
"Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och
hemmen samt informera rektor." Lgr 11 Avsnitt 2.7 Bedömning och betyg
Var är vi/nuläge:
Vi upplever att vi är mer likvärdiga i våra bedömningar än tidigare. Sambedömning av elevuppgifter och prov görs men inte i tillräckligt hög grad för
att säkerställa likvärdigheten.
Under läsåret 2014/2015 sambedömdes de nationella proven tillsammans med pedagoger från Sandlyckeskolan och Strandängsskolan. Rättningen
tar lång tid och vi skulle vilja vidareutveckla i vilka konstellationer vi sambedömer proven.
För att få en mer likvärdig bedömning behöver vi i större utsträckning tillsammans planera arbetsområden, göra bedömningsmatriser, bedöma
elevuppgifter och prov.
88
89
1nJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn &skola
Hur gör vi/insats?
effekt?
Vi gör likvärdig bedömning
oberoende av varandra.
KompetensfortbildningsinsatsUnikum och IKT som hjälpmedel i
bedömningspro cessen.
Förlängd konferens tillsammans
med övriga skolor i kommunen
Samrättning och bedömning av
nationella prov.
Gemensam bedömning av
elevarbeten
Arbeta fram gemensamma
matriser för bedömning.
Pedagogiska samtal kring Dylan
Wiliams bok" Att följa lärande".
Ansvar för insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Rektor
Medarbetarsamtal2015/ 2016- Rektor
Terminsutvärdering i januari/
juni 2016- Pedagoger
Rektor
Utvärdering- mars 2016 Pedagoger
Terminsutvärdering i juni 2016 Pedagoger
Rektor
Pedagoger
Pedagoger
Rektor
Hur blev
. det/resultat
Kontinuerligt- SKAgruppen
I analysen av Nationella prov.- Vt
2016- Rektor
Terminsutvärdering i januari
2016- Pedagoger
89
90
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Utvecklingsområde 3: Synligt lärandet på fritidshemmet
Fritidshem
"Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda
utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull
fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov." skollagen 14 kap§ 2 (2010:800)
"Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter" Lgr 11 Avsnitt 1. Skolans värdegrund och uppdrag
"Personalen i fritidshemmet bör ... ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter över tid genom att skapa en progression
i verksamheten ... " Allmänna råd för fritidshemmet s. 32
Var är vi/nuläge:
Efter vårt fördjupade arbete med skolverkets allmänna råd under vårterminen 2015 har vi identifierat vårt utvecklingsområde.
Eleverna har inflytande över verksamhetens aktiviteter i förhållande till ålder där delar av deras intressen tillgodses. Aktiviteterna skrivs in på
verksamhetens veckaplanering som finns synligt placerad i anslutning till avdelningarna. På planeringen kopplas aktivitet tillläroplanens mål. Vi vill
vidareutveckla formerna för att synliggöra syftet och lärandet i de olika aktiviteterna.
Information till vårdnadshavare går hem via papper och tambursamtaL Vi har påbörjat att lägga information via lärplattformen, Unikum.
Flera av fritidspedagogerna har en del av sin tjänst i skolan vilket skapar fler tillfällen för att synliggöra lärandet i båda verksamheterna.
90
91
Ansvarför insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Arbeta fram rutiner för att
synliggöra lärandet på
fritidshemmet via vår
lärplattform?
Processledare
Föräldraråd,
kontinuerligt, pedagog
Enkätvia Unikum, vt -16, pedagoger
Kompetensfortbildning-Unikum
och IKT som redskap i
verksamheten.
Rektor
Medarbetarsamtal
15/16, Rektor
Kompetensfortbildning
"Fritidshemmets didaktik" Lärande samtal i arbetslaget
Vidareutveckla progressionen i
verksamheten i takt med
elevernas ålder, förmågor och
intressen.
Konferens- varje veckarespektive fritidshemsavdelning
och klassföreståndare
Processledare
Rektor
Pedagoger
Kontinuerligt, arbetslag
Efter genomförd
kompetensfortbildning vt 2016Pedagoger
Rektor
Hur gör vi/insats?
effekt?
Elever känner sig delaktiga
och får ett ökat intresse för
verksamheten.
Elever och vårdnadshavare
har större insyn och
kunskap om verksamheten.
Eleverna stannar kvar på
fritidshemmet längre upp i
åldrarna.
Tambursam tal,
kontinuerligt, pedagoger
Hur blev
det/resultat
Terminsutvärdering i januarijjuni
2016- Pedagoger
91
92
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Utvecklingsområde 4: Elevhälsoplan
Fritidshem, Förskoleklass, Grundskola
"Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för
likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans
resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de
elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla". Lgr 11 Avsnitt 1 Skolans
värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning
Var är vi/nuläge:
Elevhälsoteamet påbörjade våren 2014 en utbildning från Skolverket med syfte att utveckla elevhälsoarbetet. Utbildningen tillsammans med Skolverket och
Socialstyrelsens gemensamma "Vägledning för elevhälsan" har bidragit till att belysa hur elevhälsoarbetet behöver förändras för att i allt större utsträckning kunna
arbeta förebyggande. Förra läsårets arbete har bland annat resulterat i en handlingsplan för att främja närvaro.
Processen med att arbeta fram en elevhälsoplan har påbörjats. De första stegen för att skapa en "vi-känsla" hos all personal när det gäller elevhälsouppdraget har
påbörjats.
92
93
Hur gör vi/insats?
Ansvar för insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Tydliga handlingsplaner
som underlättar det
förebyggande arbetet.
Arbeta fram en elevhälsoplan
med individuella
handlingsplaner.
Rektor
EHT-team
Läsårsutvärdering i juni 2016.
Rektor
En vi-känsla på
skolan/fritidshemmet att vi
- pedagoger och
elevhälsoteam tillsammans arbetar med
elevhälsouppdraget utifrån
våra olika kompetenser.
Skapa en "Vi-känsla"
EHT-team
EHT-möten, APT
Kontinuerligt,
gruppsamtal
EHT-team
EHT-möten
Kontinuerligt
EHT-team
Kompetensfortbildning för
elevhälsoteamet -Petri Partarren
Rektor
EHT-möten
Kontinuerligt
EHT-team
Efter avslutad utbildning
Rektor
Vart ska viiförväntad
effekt?
Hur blev
det/resultat
Läsårsutvärdering i juni 2016.
s;;u;;:;_j!CU:J~rel_
Susanne Kaczmarek
Rektor
93
94
fliJ BÅSTADS
BÅSTADS KOMMUN
Barn & skola
Dnr.e.~~. .:.~~.:f.3l
Utbildningsnämnden
~ KOMMUN
.... Z.c...3..:.(Q.9..~ ...
Datum:
20151030
Strandängsskolan f-6
2015-2016
94
95
Öresundsregionen
... ett b~ttre seitt ~tt ~ev~
95
96
lnJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
Underlag
I augusti 2014, vid APT beslutades att utvecklingsområdena, Strandängsskolan är en skola för
alla och Skola och fritidshem är en helhet, ska gälla under tre läsår. Uppföljningar och
utvärderingar efter läsår 2014/15 indikerar att flera delmål är uppnådda, men fortsatt
utvecklingsbehov finns.
studiedag 21/9 användes till konkretisering av mål och aktiviter för måluppfyllelse. Den
pedagogiska ledningsgruppen har sedan sammanställt underlaget till denna plan. Två
utvecklingsområden gjordes om till ett och ytterligare ett lades till, vision 2020 - en gemensam
vision för Strandängsskolan.
1. Skola och fritidshem är en helhet för varje elevs bästa möjliga
lärande
2. Vision 2020- gemensam vision för Strandängsskolan F-6 och 7-9
96
97
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Skola och fritidshem är en helhet för varje elevs bästa möjliga lärande
Mål enligt Lpfö98/2010 eller Lgr 11
Skola och fritidshem stödjer varje elevs mångsidiga utveckling och lärande
Vi tar hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
Skola och fritidshem har närmat sig mycket i samarbete och även lokalmässigt. Genom att vi har gemensamma arbetslag, har också förståelsen ökat för varandra
och våra uppdrag. Vi hoppas och tror att nuvarande organisation och lokal-lösning ska gynna vårt samarbete och ge ökad kunskap om pedagogernas olika uppdrag.
effekt? Delmål
Hur gör vi/insats?
Vi har en helhetssyn
på elevens utveckling
och lärande i
förskoleklass, skola
och fritidshem, ett
samspel mellan
lärandeuppdraget
och
elevhälsouppdraget.
Under läsårets fyra APT
utvecklar vi tillsammans
samspelet mellan
elevhälsouppdraget och
lärandeuppdraget, genom
diskussioner och
föreläsningar i EHT:s regi.
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Rektor
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
PUGv.SOhar vi
genomfört
insatserna?
Arbetslagsvis
i juni 2016.
97
98
Skapa så bra
förutsättningar som
möjligt för lärandet
Arbetslagens arbete pedagogiska diskussioner
utifrån hur vi samarbetar för
elevens bästa utveckling?
Jollen:
Tematisk undervisning där vi
utgår från förmågorna och
nyttjar all personals komptens.
Korallen:
Tematisk undervisning där vi
utgår från förmågorna och
nyttjar all personals komptens.
Under "tunnelprojekt"veckorna (4 7- 50) arbetar vi
tillsammans
fritidspedagoger /lärare i
klassrummen.
Regattan:
Eleverna har extra
lektionspass med hälsa
och rörelse i samarbete
med fritidspersonaL
Utveckla rutiner för
gemensamma
98
99
utvecklingssamtal (skola
och fritidshem) för de
elever som behöver det.
Vi jobbar med
språkutvecklande
arbetssätt.
Fyra processledare går
handledarutbildning på
Halmstad högskola.
Arbeta fram
Strandängsskolans språklyft
Gemensamma läsprojekt f-6.
Vi har stående punkt på
arbetslagsagendan,
språkutvecklande arbetssätt
så vi kan lära av varandra.
99
100
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Vision 2020
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
Var är vi/nuläge:
Vi är två olika skolenheter. Vi har pågående samarbete utifrån kombinerade pedagogtjänster.
Ansvarför
effekt?
Hur gör vi/insats?
Gemensam vision för
Strandängssko lan.
Skapat gemensam
utvecklingsgrupp.
Rektor
Planera processen med att
göra personalen delaktig i
att formulera en
visionstext.
Rektor
insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Januari -16
Juni -16
Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och mål uppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att
100
101
BÅSTADS KOMMUN
rKl BÅSTADS
Utbildningsnämnden
~ KOMMUN
Dnr.G~.~~-~~~~
Barn & skola
.2..9.~:;?..:.~\9 ......
Datum: 151028
2015-2016
Öresundsregionen
... ett b~ttre s~tt (~.tf ~eva
101
102
BÅSTADS
KOMMUN
Barn &skola
Underlag
Kortsiktligt jobbar vi för att införa 1-1, där Ipads blir ett naturligt inslag i undervisningen som ska
gagna elevernas måluppjjdlelse.
På längre sik~ två-tre år, ser vi behovet att öka den ämnesövergripande undervisningen där
kopplingarna görs mellan ämnena för en bättre helhet för eleven. Vision 2020 är också ett
arbetsområde som verkar över flera år. Samsynen kring eleverna på en skola är viktigt i ett F- till 9
perspektiv och dessutom har vi mycket att lära varandra.
•
Vision 2020
•
Ämnesövergripande undervisning
102
103
IRJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
Vision 2020
Var är vi/nuläge:
Varför behöver verksamheterna utvecklas?
• Vi vill ha ett F-9-perspektiv {samarbete över ämnesgränser och åldersgränser)
•
•
Ökad trivsel och öppenhet
•
Långsiktig plan för skolan ger motivation och meningsfullhet för skolan som helhet, både elever och personal.
•
Långsiktighet och gemensamt mål ger högre trovärdighet och professionalitet.
•
Gemensam vision ger trygghet, ledstångstänkandet.
•
Ökad förutsägbarhet när alla vuxna har ett gemensamt förhållningssätt, vilket ger ökad trygghet för eleverna.
103
104
effekt?
Gemensam vision för
Strandängssko lan.
Hur gör vi/insats?
Skapat gemensam
utvecklingsgrupp.
Planera processen med att
göra personalen delaktig i
att formulera en
visionstext.
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Rektor
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
Januari -16
Juni -16
Rektor
104
105
Ämnesövergripande undervisning
Var är vi/nuläge:
Det ämnesövergripande arbetet och kartläggningen av kopplingarna mellan de olika ämnena går in på sitt andra år. Vi har kommit en bit
på vägen. Vi har kartlagt vilka kopplingar som finns mellan centrala innehåll i de olika ämnena. Pedagogerna har också arbetat vidare för
att finna kopplingar ämnena emellan vad gäller syfte och kunskapskrav. Flera och tydliga kopplingar har kartlagts, men ytterligare
kartläggning kvarstår.
effekt?
Hur gör vi/insats?
Ansvarför
insats
(yrkesroll)
Uppföljning:
när, hur, vem
Utvärdering:
när, hur, vem
1.Att skapa ett
dokument där
kopplingar mellan de
olika ämnena finns och
är tydliga.
2.Att arbeta
ämnesövergripande
för att underlätta
elevernas
arbetssituation.
1.Kartläggning av vilka
kopplingar som finns
mellan de olika ämnena på
tre olika nivåer:
-Förmågor
-I det centrala innehållet
- Vilka förmågor som skall
bedömas i just det centrala
innehållet.
(Kunskapskraven)
2.Använda dokumentet för
att lättare kunna arbeta
ämnesövergripande
Lärare
Januari -16
i ämnesträffar
Juni -16
Lärare och
elever
105
106
BÅSTADS KOMMUN
Utbildningsnämnden
[H.] BÅSTADS
~ KOMMUN
2015 -10- 2 9
U.N.~.\:.t-j
. .?.9.~~. :.. 9.Q...
Barn &skola
Dnr..
Barn- och skolkontoret
Redovisning av platser inom förskola och pedagogisk omsorg
2015-10-15
A
o
3 Område
3
Förskola
c
:J
~
Utnyttjade
platser
nuläge
Placerade
barnsom ej
börjat
Lediga
platser
Båstad
Äppelbyn
Päronbyn
Malen
Östra Karups
Östra Karup
förskola
Västra Karup Klockarebyn
Fiskebyn
Torekov
Grevie
Backabyn
Förslöv
skogsbyn
Ängsbyn
-
Antal platser
utgångsläge
Summa förskola
Ped.omsorg
1
2
1
68 - 72
34 - 36
34 - 36
67
32
35
3
4
1
o - 2
o - o
o - o
90
77
7
4
-
6
1
45
45
28
-
50
48
30
43
39
30
4
4
o -
3
5
o
o - o
1
6
2
2
86
52
-
90
54
87
52
o
o o -
480 - 506
462
Antal platser
utgångsläge
88
2
-
o
3
1
4
24
6 - 20
23
Utnyttjade
platser
nuläge
Placerade
barnsom ej
börjat
Lediga
platser
Antal barn
l kö
8- 10
9
o
o- 1
o
8- 10
9
o
0-1
o
Utnyttjade
platser
nuläge
Placerade
barnsom ej
börjat
Lediga
platser
Antalbarn
l kö
27
18
23
30
3-8
2-6
0-4
o- 5
o
o
o
98
5 - 23
4
A
o
3 Område
3
c
Antal barn
l kö
:J
1
3
!U
Förslöv
Två
Summa pedagogisk omsorg
"Tl
::::!.
!Il
r+
[U o
Område
Förskola
m
Antal platser
utgångsläge
:J
a.
m
Båstad
L - - Grevie
Förslöv
Montessori K
Backabusarna
Montessori Ä
Montessori P
Summa förskola
30202230-
35
24
27
35
102- 121
4
KöansvC)fig
Margaretha Ekelund-Svensson
106
107
BÅSTADS
KOMMUN
Barn & skola
Barn- och skolkontor
Sammanställning barnanta l och nettokö till kommunens förskolor och pedagogisk omsorg 2015-10-15
15 jan
15 febr
15mars
15 april
15maj
15 juni
15 juli
15 aug.
15 sept.
15 okt.
Totalt platsantal
513
513
513
513
513
513
513
513
488-516
488-516
Utnyttjade platser
488
491
so o
so o
S07
so o
so o
470
482
Lediga platser
Kö (garantidatum)
25
19
43
16
39
18
47
2
2
2
4S
471
6-21
20
3
3
19
18-35
19
13
15 nov.
15 dec.
23
Platser som saknas
Sammanställning av födda och placerade barn inom kommunal förskola/pedagogisk omsorg samt fristående förskola
År
Födda
P la c.
2009
145
2010
2011
2012
2013
2014
138
145
131
136
114
P la c.
Plac.
P la c.
lSjan
15 febr.
K 112
F 23
K 109
F 24
15mars
K 109
23
F
K 101
26
K 102
F
F
K 105
F 19
K 104
18
K 92
F 26
K
F
K 91
F 25
K 76
F 9
K l
F
2015
K
F 27
o
K
F
K
F
F
77
lO
F
K
l
K
F
K
F
P la c.
Pla c.
P la c.
PI a c.
P la c.
Plac.
Pla c.
Pla c.
15 april
lSmaj
15 juni
lS sept.
15 nov.
15 dec.
K
K
108
23
lSjuli
K 101
F
23
15 aug.
K
102
28
F
87
17
F
F
101
27
F
105
17
F
91
26
K
K
K
F
80
11
F
K
l
3
111
23
103
28
113
16
91
27
F
K
F
K
F
K
F
81
11
F
K
K
4
K
F
s
F
112
23
F
106
29
F
110
16
92
27
K
K
F
K
K
81
11
K
F
90
26
78
13
6
5
K
13
K
F
K
F
s
F
K
F
K
F
K
8
K
2
15 okt.
K
2
F
o
F
o
F
o
100
28
K
F
100
27
K
103
28
K
F
F
105
28
108
17
K
F
113
15
F
95
23
F
90
14
F
24
4
F
88
26
K
F
76
13
F
K
14
5
F
K
K
K
K
K
115
17
K
F
99
22
F
88
16
K
F
47
8
F
K
K
116
17
100
23
97
17
51
9
96
K= kommunal förskola/pedagogisk omsorg F = fristående förskola
107

Kallelse till sammanträde med

Transcription

Similar documents

inbjudan - Skolhandledarföreningen

Kvalitetsrapport Skogshyddan

INFORMATIONSBREV KORVETTENS FÖRSKOLA juni 2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Fjärilen

Öppna dörrar lyfter måluppfyllelsen

Program för vecka 44

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan - Emmaboda kommun