SBU:s årsredovisning 2014

Transcription

k
u n
s k a
p s c e
ntrum
förhäls
o-ochsju
kvården•v
årtuppdrag
årsredovisning
ärattoberoen
deutvärderame
todersomanvänd
s i v å r d e n. u t i f r å n a
ktuellochvälgjord
forskningtarviredap
åvilkenmedicinskeffek
tolikametoderhar,even
tuellariskerochvadsomg
ermestnyttaförpengarna.
2014
sbu • statens beredning för medicinsk utvärdering
Diarienummer:
EKO2015/2
Innehållsförteckning
Generaldirektörens förord
3
1.
Satsningar och resultat under 2014 – en överblick
5
2.
SBU stödjer och förbättrar vården
7
3.
Resultatredovisning
11
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
11
37
39
49
51
54
55
4.
5.
Projektverksamhet
Myndighetsövergripande verksamhet
Kommunikation och spridning
Internationellt arbete
Samverkan med andra myndigheter i Sverige och med regionerna
Personal och kompetensutveckling på SBU 2015–2018
Verksamhetens totala kostnader och intäkter
Ekonomisk redovisning
57
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
57
58
59
60
61
62
Sammanställning av väsentliga uppgifter
Resultaträkning
Balansräkning
Anslagsredovisning
Redovisningsprinciper
Noter
Beslut
69
Bilaga 1
Ledamöter i de vetenskapliga råden den 31 december 2014
71
Bilaga 2
Ledamöter i nämnden den 31 december 2014
73
2
SBU:S ÅRSREDOVISNING 2014
Generaldirektörens förord
SBU har under det gångna året utvecklat samarbetet med brukare och patienter samt gjort
rapporterna mer begripliga och lättillgängliga för användarna. Det är exempel på två resultat
för myndigheten, som bidrar till att kunskap resulterar i förbättringar.
SBU utvärderar nya och befintliga metoder inom sjukvården. Utvärderingarna ska stödja
hälso- och sjukvården i arbetet med att utveckla en mer kunskapsbaserad, säker och effektiv
hälso- och sjukvård. De ska även stödja andra myndigheter, som utfärdar rekommendationer
med de systematiska kunskapssammanställningarna som utgångspunkt. Fokus för myndigheten 2014 har varit att ta fram systematiska kunskapsöversikter av hög kvalitet. Mest
nedladdade har rapporterna ”Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser” och
”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom” varit. Myndighetens arbete har uppmärksammats med drygt 800 inslag och artiklar i TV, radio och press.
Under 2014 har SBU intensifierat arbetet med att identifiera områden, som behöver belysas
med ytterligare forskning. Detta är till exempel ett stöd för forskningsfinansiärerna. SBU har
även medverkat i att utvärdera forskningsansökningar, så att forskningsprojekten bättre ska
kunna förbättra evidens för hälso- och sjukvårdsinsatser. SBU:s arbete bedrivs i allt högre
grad i samråd med brukare och patienter. Bland annat har brukare prioriterat angelägna
områden bland identifierade vetenskapliga forskningsluckor.
Under det gångna året har SBU arbetat över ett vidare område än hälso- och sjukvården. Stöd
i form av kunskapssammanställningar har till exempel tagits fram om arbetsmiljöns påverkan
på hälsan och inom socialtjänsten.
SBU är en myndighet som stödjer en evidensbaserad verksamhet. Stödet kan vara till
användning för den professionella utövaren, patienten, brukaren, beslutsfattaren i form av
sjukhusdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, andra myndigheter eller annan person och
organisation som kan utveckla hälso- och sjukvården med stöd av rapporterna. Under det
gångna året har SBU därför fortsatt att utveckla arbetet med att göra rapporterna tillgängliga
och anpassade efter användarnas behov. Det är när rapporterna används som ett reellt värde
skapas.
Under 2014 har SBU förstärkt den systematiska uppföljningen och utvärderingen av myndighetens processer för att ta fram rapporter och sprida dessa. Varje rapport följs upp från en
rad perspektiv. Metoder för att gradera evidens och belysa frågor från ett etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv har utvecklats liksom metoder för att söka och sortera information.
SBU:s arbete vilar på den samlade kompetens och djupgående erfarenhet som finns inom
myndigheten och hos de drygt 200 experter som deltagit i myndighetens arbete 2014. Likaså
har myndighetens vetenskapliga råd och nämnd deltagit i arbetet. Resultatet är dock i
slutänden beroende av alla de som använder SBU:s rapporter som underlag för utveckling
och förbättring. Ett stort tack för dessa insatser!
Olivia Wigzell
Generaldirektör
3
4
1.
Satsningar och resultat under 2014 – en överblick
SBU har under året avslutat 15 utvärderingar varav 7 rapporter om etablerade metoder, 13
kommentarer av utländska kunskapsöversikter samt besvarat 66 frågor som vården ställt till
upplysningstjänsten.
Ämnesområden för rapporterna är valda utifrån syftet att stödja vården. För flera av dessa
rapporter ser vi indikationer att de påverkar vården både direkt via praxisförändringar och
indirekt genom att andra myndigheter, landsting och professionella organisationer använder
underlagen för riktlinjer, vägledning och beslut. Exempel på effekter anges i Kapitel 2.
De tre rapporter som fick mest uppmärksamhet ligger alla inom ämnesområden som SBU
traditionellt inte ägnat sig åt. Det var rapporterna ”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på
depression och utmattningssyndrom”, ”Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser”
samt ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem”.
Aktiva kommunikationsinsatser samt ett systematiskt arbete med sökmotoroptimering och
användning av sociala medier har resulterat i att för tredje året i rad ökar antalet webbesökare
och sidvisningar med mer än 20 procent.
Över 1 280 vetenskapliga kunskapsluckor har nu identifierats.
SBU har samarbetat med Vetenskapsrådet kring Rambidrag för klinisk behandlingsforskning.
Samverkan med regionala systerorganisationer, så kallade HTA-enheter, har intensifierats
genom gemensamma möten (HTA-nätverket), metodseminarier och besök i landstingen.
Vidare har de regionalt framtagna rapporterna lagts upp på SBU:s webbplats för att sprida
information och undvika dubbelarbete. De regionala HTA-enheterna medverkar också i
framtagandet av SBU Alert-rapporter och SBU-kommentarer och är behjälpliga i arbetet
med att identifiera experter till SBU:s projekt.
När nya effektiva och kostnadseffektiva metoder ska introduceras i sjukvården är det
angeläget att identifiera äldre metoder som är ineffektiva eller till och med skadliga. Sådana
metoder kan komma i fråga för så kallad utmönstring, alltså inte längre erbjudas. Risken
för att annan angelägen, etablerad vård trängs undan är annars betydande. De tre första
prioriteringsstöden publicerades 2014. I prioriteringsstöden läggs särskild vikt vid
hälsoekonomiska och etiska aspekter.
SBU leder fortsatt arbetet med att jämföra riktlinjer för hälsoekonomiska analyser inom
Europa. Arbetet drivs inom ramen för EUnetHTA (European network for Health Technology
Assessment).
För att utveckla SBU:s organisation har flera satsningar gjorts. SBU har analyserat projektprocessen inom området etablerade metoder och utvecklat samt implementerat ett effektivare
arbetssätt. SBU:s informationsspecialister har inlett ett arbete med att utvärdera en elektronisk
sorteringsfunktion för att snabbt identifiera relevanta artikelsammanfattningar från de
medicinska databaserna (text mining).
5
En utredning om hur SBU ska få tillgång till vetenskapliga artiklar på ett snabbt, effektivt
och kostnadsmedvetet sätt har bland annat resulterat i en omfördelning av upphandlade
tidskriftsdatabaser. Tillsammans med användning av en elektronisk tjänst, länkserver, för att
identifiera och ladda hem vetenskapliga artiklar från databaserna har SBU minskat beställning
av artiklar med cirka 25 procent. Genom att utnyttja databaser, e-publikationer och IT-verktyg
har SBU alltmer gått över till en papperslös hantering av vetenskapliga artiklar och manusarbete. SBU avser att fortsätta utveckla detta arbete och även möjliggöra distansarbete och
e-möten för att minska onödigt resande.
SBU har under året haft ett genusperspektiv i sin verksamhet. I rapporterna analyseras och
tolkas forskningsresultat i ett perspektiv som beaktar kvinnors och mäns olika villkor.
I SBU:s vägledning för utvärdering av etiska aspekter ingår frågor om genusperspektiv 1.
Vägledningen färdigställdes under våren 2014 och är tänkt att vara ett stöd i arbetet med att
identifiera etiska aspekter att lyfta i SBU:s rapporter. Frågorna om jämlikhet och rättvisa
handlar om huruvida det finns risk att tillgången till åtgärderna som utvärderas strider mot
gällande diskrimineringslagstiftning, eller mot människovärdesprincipen i den etiska
plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. I människovärdesprincipen
specificeras att faktorer såsom en persons kön inte får styra tillgången till vård och
behandling.
Problem med ohälsa och sjukdom, som är mer förekommande hos kvinnor har också studerats
under året. Exempel på detta är rapporten om rehabilitering efter höftfraktur och rapportarbetet om patientupplevelser vid självskadebeteende. I rapporterna om arbetsmiljöns
betydelse för uppkomst av sjukdom har SBU särskilt studerat skillnader och likheter mellan
könen. Både när det gäller depression/utmattning och ryggproblem kunde SBU konstatera att
kvinnor och män med likartade arbetsvillkor i lika hög grad utvecklar besvär. Om kvinnor och
män har samma exponering för en viss arbetsrelaterad faktor i sin arbetsmiljö blir de alltså
”lika sjuka”. Denna viktiga slutsats diskuteras ingående i rapporterna. Ett genusperspektiv
beaktas även i de sociala och etiska analyserna i rapporterna.
1
SBU. Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården. I: Utvärdering av metoder i hälso- och
sjukvården: En handbok. 2 uppl. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014.
6
2.
SBU stödjer och förbättrar vården
SBU:s påverkan på vården kan ske direkt genom att praxis förändras mot mer evidensbaserad
diagnostik och behandling eller indirekt genom att andra myndigheter och organisationer
använder SBU:s resultat så att det påverkar vården. I vissa fall kan resultaten relativt snabbt
påverka praxis, men i de flesta fall tar det några år innan resultaten kan mätas. Effekterna i
form av bättre hälsa för patienterna eller effektivare resursutnyttjande kan då bli stora.
De rapporter som publicerats under 2014 kommer sannolikt att ha långsiktiga effekter, men
i denna årsredovisning anges främst de indirekta effekterna, det vill säga hur underlagen
kommer att användas av andra myndigheter och av landstingen. I vissa fall stämmer resultaten
från SBU:s genomgångar med vad som redan är vedertagen praxis, i andra fall kan det förändra praxis. Nedan följer en översiktlig redovisning av vad som hänt eller kommer att hända
med de rapporter som publicerats under 2014. Därefter följer några exempel på tidigare
rapporter där det nu är möjligt att se förändringar i praxis.
SBU:s rapporter används av andra myndigheter och organisationer
Försäkringskassan kommer att använda rapporterna ”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på
depression och utmattningssyndrom”, respektive ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem”,
som underlag i sitt arbete. Förhoppningsvis leder dessa rapporter till förbättrad arbetsmiljö.
Socialstyrelsen och Skolverket kommer uppdatera vägledningsdokumenten som ligger till
grund för barnhälsovård och elevhälsa, i enlighet med resultaten i rapporten ”Dyslexi hos barn
och ungdomar – Tester och insatser”.
Rapporten ”Screening för livmoderhalscancer med HPV-test” är ett underlag som har lämnats
till Socialstyrelsen som en del av förslaget till rekommendation om förändrad screening som
Socialstyrelsen remitterar i januari 2015.
Rapporten ”Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor med
tidig ER-positiv bröstcancer” ingår i underlaget för uppdatering av Socialstyrelsens riktlinje
för behandling av bröstcancer.
Rapporten ”Läkemedelsavgivande stentar i hjärtats kransartärer” som är en uppdatering av en
Alert-rapport från 2004 ingår i underlaget för uppdatering av Socialstyrelsens riktlinje för
hjärtsjukvård.
Rapporten ”Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma
levnadsvanor” ingår i underlaget för uppdatering av Socialstyrelsens riktlinje för schizofreni –
psykosociala insatser.
Bättre behandling för att förebygga stroke
Rapporten ”Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare” pekar på möjligheten att minska underbehandling av en viktig patientgrupp; äldre
med förmaksflimmer och betydande risk att drabbas av stroke. Tillsammans med förra årets
SBU-rapport ”Förmaksflimmer – förekomst och risk för stroke” som visar på en hög grad
av underdiagnostisering och underbehandling samt Tandvårds- och läkemedelsverkets
utvärdering av screening för förmaksflimmer med ”tum-EKG” har denna rapport potentialen
7
att väsentligt öka antalet äldre som får behandling och därmed förebygga uppkomst av
stroke. Detta är viktigt både ur folkhälsosynpunkt och hälsoekonomiskt mycket lönsamt
ur ett samhällsperspektiv.
Bilddiagnostik vid prostatacancer
SBU har 2014 publicerat två rapporter om användning av avancerade diagnostiska metoder
vid misstanke om eller vid manifest prostatacancer. Området är under snabb utveckling och
det finns ett stort behov av bättre diagnostiska metoder. SBU-rapporterna belyser den
bristande kunskapen om metodernas tillförlitlighet och uppmanar till återhållsamhet samt
efterlyser bättre studier. Dessa tidiga rapporter kan sannolikt minska användning och
införande av metoder, där nyttan för patienter inte gått att visa.
Fortsatt stark efterfrågan på SBU:s upplysningstjänst och SBU Kommenterar
Upplysningstjänsten efterfrågas av hälso- och sjukvården och används som underlag för
beslut om till exempel nya metoder som ska introduceras i vården. Webbtrafiken till
Upplysningstjänstens sidor har fortsatt att öka under 2014. Under 2014 genomfördes en
enkätundersökning med fokus på 2013 års frågeställare. Dessa är genomgående nöjda och
det framkommer att en majoritet av svaren använts som enda eller del av beslutsunderlag.
De flesta besluten rörde förändring av rutiner. Andra svar användes som underlag för
motioner till fullmäktige eller som underlag till vårdprogram.
Produktionen av kommentarer av utländska kunskapsöversikter ökar kontinuerligt bland annat
genom samarbete med landstingens HTA-enheter och samarbete med Karolinska Institutet.
Personer som disputerat vid Karolinska Institutet erbjuds möjligheten att göra en ”SBU
Kommenterar” som 2 till 3 månaders arbetspraktik. Det är ett system som alla vinner på.
Kunskap om systematisk evidensbaserad kunskapsgenerering sprids i vetenskapssamhället
och SBU får ökad produktion med marginellt ökade kostnader. Även här har webbtrafiken
ökat markant och flera rapporter har väckt stor uppmärksamhet.
Kommentaren ”Bestämning av kalprotektin i feces kan skilja mellan inflammatorisk tarmsjukdom och icke-inflammatoriska tarmbesvär” visade på en betydande besparingsmöjlighet
i vården då ett enkelt prov kan ersätta koloskopi. Rapporten fick stor uppmärksamhet i
fackpress och i kvällspressen.
Kommentaren ”Orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med
neutropen feber” visade på en möjlighet att spara framför allt slutenvårdsresurser genom
en förenklad behandling. Med tanke på brist på vårdplatser i akutsjukvården kan detta
tillvägagångssätt vara mycket användbart.
Vetenskapliga kunskapsluckor påverkar forskningen
Under 2014 har 399 vetenskapliga kunskapsluckor lagts in i SBU:s databas som vid 2014 års
slut innehåller 1 285 kunskapsluckor. En styrgrupp för kunskapsluckor och forskning har
inrättats med representanter från Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas, Stiftelsen för
strategisk forskning, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.
Samarbete har skett med Vetenskapsrådet om den nya utlysningen Rambidrag för klinisk
behandlingsforskning. SBU läste samtliga ansökningar (cirka 230 stycken) och bedömde
beskrivningen av studiedesign och metodik för att tydliggöra styrkor och svagheter i projekten
8
och dess möjligheter att kunna svara på frågeställningen. SBU deltog även vid beredningsgruppens möten.
Under 2014 har SBU lett ett projekt om prioritering av kunskapsluckor inom behandlingsmetoder vid adhd. Metoden för prioritering har tagits fram av den statliga organisationen
James Lind Alliance i England där man arbetat med prioritering av kunskapsluckor de senaste
tio åren som underlag för forskningsfinansiering. I projektet deltog brukarrepresentanter samt
personal från sjukvård, skola och kriminalvård för att komma överens om en gemensam lista
över de tio viktigaste kunskapsluckorna.
Tidigare SBU-rapporter har påverkat vården
I slutet av 2013 publicerades rapporten ”Tidig upptäckt av symtomgivande cancer”.
Informationsinsatser har skett gentemot regionala cancercentrum och patientföreningar.
Ett tydligt resultat var att fotografier av misstänkta hudförändringar som bifogas remisser
till specialistmottagningar förkortar tiden till omhändertagande och diagnosbesked med
några veckor. Det är en enkel och snabb åtgärd till gagn för patienterna som snabbt kan
implementeras i vården. En sådan ”bildremiss” är införd i Region Gävleborg och i
Norrbottens läns landsting samt är under införande i Västra Götalandsregionen.
Alert-rapporten ”Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom” var en uppdatering av en tidigare rapport (2007) inom ett mycket dynamiskt
område. Uppdateringen ger förnyat stöd till den kraftiga ökning av internetbaserad behandling
inom lättare psykisk ohälsa som pågår men betonar att det endast bör övervägas som en del
av ett bredare utbud av psykologiska metoder vid dessa tillstånd. Denna typ av fortlöpande
uppdateringar inom dynamiska terapiområden är mycket viktiga för att främja ändamålsenlig
resursanvändning och stävja över- och felanvändning. Sveriges Kommuner och Landsting
utvecklar för närvarande en nationell plattform för tekniken.
Rapporten om diagnostik och behandling av adhd från 2013 har rönt stor uppmärksamhet
och utgjort grunden för myndighetsgemensamma implementeringsprojekt. Framför allt är
diagnostik av stor vikt eftersom landstingen för närvarande bygger upp sin kapacitet för
att diagnostisera adhd. Bristen på evidens i rapporten för användning av snabba och enkla
diagnosverktyg har sannolikt främjat användning av mer evidensbaserade diagnosmetoder,
vilket förhindrar såväl över- som underbehandling.
Effekten av rapporten ”Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp” från 2010 har följts upp i
en vetenskaplig publikation2. Användningen av antibiotika vid tandimplantat minskade
mellan 2008 (före) och 2012 (efter SBU-rapporten) från 88 procent till 74 procent. Dessutom
minskade användning av bredspektrumantibiotika från 46 procent till 21 procent medan
användning av det smalare V-pencillinet ökade från 42 procent till 66 procent. Användning av
enkeldos ökade från 49 procent till 63 procent. Mätningen visar alltså på en tydlig minskning
av antibiotikaanvändning ur alla uppmätta aspekter i linje med rapportens slutsatser.
2
Khalil D, Hultin M, Andersson Fred L, Parkbring Olsson N, Lund B. Antibiotic prescription patterns among
Swedish dentists working with dental implant surgery: adherence to recommendations. Clin Oral Implants Res.
2014 Apr 15. doi: 10.1111/clr.12402. [Epub ahead of print].
9
År 2004 publicerade SBU en rapport som visade att det saknas evidens för positiv ljusbehandling mot depression. En enkätsammanställning visar att endast 7 av 21 landsting
erbjuder denna behandling idag3.
När praxis förändras är det oftast flera samverkande faktorer som bidragit till praxisförändringar, men om förändringen sker i relativ snabb omfattning och i nära anslutning
till att SBU-rapporter publicerats är det mer sannolikt att SBU-rapporten bidragit till
förändringen. I en genomgång av 26 stycken SBU-rapporter publicerade mellan 2006 och
2010 bedömdes 14 (54 %) ha haft stort inflytande och 7 (27 %) medelhögt inflytande på
vården medan 5 (19 %) bedömdes ha haft litet eller begränsat inflytande.
När det gäller operationer för sömnapné och operationer för återkommande sura uppstötningar
och halsbränna där SBU:s rapporter visat att det finns alternativa behandlingsmetoder ses en
tydligt minskad frekvens av operation efter att rapporterna publicerats.
3
http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2014/12/Tva-av-tre-landsting-slutar-ge-ljusbehandling-motdepression/).
10
3.
Resultatredovisning
3.1 Projektverksamhet
SBU ska, enligt instruktionen, vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska
metoder i hälso- och sjukvården ur medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv. SBU ska vidare sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt
och sprida resultaten.
SBU:s verksamhet är indelad i olika program:
SBU Utvärderar etablerade metoder – systematiska litteraturöversikter över stora
områden, flera metoder täcks av samma rapport.
SBU Utvärderar nya och enskilda metoder – systematiska litteraturöversikter av en ny
eller kommande metod.
SBU Kommenterar – sammanfattning och kommentarer till internationella studier
och översikter utifrån ett svenskt perspektiv.
Upplysningstjänst för vården – specifika medicinska frågor där svar ges till
frågeställaren. Frågor av bredare intresse publiceras på SBU:s webbplats.
Vetenskapliga kunskapsluckor – databas över medicinska metoder med oklar
medicinsk effekt.
SBU:s prioriteringsstöd för hälso- och sjukvården – vägledning för att utmönstra
metoder som har ogynnsam effekt, saknar effekt eller inte är evidensbaserade.
SBU:s vita rapporter – övergripande kartläggningar av områden.
I denna årsredovisning redovisas SBU-rapporter från alla ovanstående (se t ex Tabell 3.1.1,
3.1.2 och 3.1.3). Som ett led i strävan att integrera redovisningen av prestationer inom
projekt- och informationsverksamheten redovisas särskilda spridningsaktiviteter, samverkan
samt tid och kostnad i anslutning till de mest omfattande rapporternas huvudresultat i
årsredovisningen för 2014. En mer detaljerad beskrivning av informationsverksamheten,
internationellt samarbete och samverkan finns att läsa under respektive avsnitt (3.3, 3.4 och
3.5).
Psykiatri, arbetsmiljö och äldre viktiga teman under 2014
Under 2014 har SBU publicerat 7 rapporter om etablerade metoder, 8 rapporter om nya
och enskilda metoder (Alert-rapporter) och 13 SBU Kommenterar. Upplysningstjänsten har
besvarat 66 frågor varav 41 också publicerats på webbplatsen, www.sbu.se. I databasen över
vetenskapliga kunskapsluckor har 399 medicinska metoder registrerats (Tabell 3.1.1).
Den 16 januari avrapporterades uppdraget om sambandet mellan arbete och depression
respektive utmattningssyndrom till Socialdepartementet. Också rapporten om dyslexi har
avrapporterats till Socialdepartementet den 27 augusti. Under 2014 har SBU fortsatt publicera
rapporter som rör de mest sjuka äldre: ”Svårläkta sår hos äldre”, Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare” och ”Kosttillägg för
undernärda äldre. Läs mer på sidan 13–14.
11
Antal produkter
Tabell 3.1.1
Antal publicerade SBU-rapporter, svar och kunskapsluckor.
SBU Utvärderar etablerade metoder
SBU Utvärderar Alert
SBU Kommenterar
SBU Upplysningstjänsten
Vetenskapliga kunskapsluckor*
2014
7
8
13
66
399
2013
7
6
11
33
279
2012
5
2
10
49
430
2011
4
9
4
36
160
*Jämförelsesiffror justerade för år 2011–2014.
SBU Utvärderar etablerade metoder
Avslutade projekt 2014
Projektnamn
Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser
Ordförande
Stefan Samuelsson
Projektledare
Karin Stenström
Huvudresultat
Om barn med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på ett strukturerat sätt, förbättras deras läsförmåga, stavning,
läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga
uppbyggnad (fonologisk medvetenhet). Det går inte att uttala sig om nyttan av
andra former av läs- och skrivträning eller av alternativa verktyg (hjälpmedel
för att stödja, kompensera och utveckla läsförmåga som till exempel appar i
mobiltelefonen). Metoderna är otillräckligt utvärderade.
SBU har även granskat 52 svenska tester för att upptäcka och utreda dyslexi.
Inget av testerna är vetenskapligt utvärderat. Det vill säga att det saknas studier
som undersöker om de är tillförlitliga och mäter det som avses.
Särskilda
spridningsaktiviteter
Stora kommunikationsinsatser gjordes av rapporten i form av inläsning av
rapportens slutsatser och sammanfattning av Samuel Fröler, film, podcast samt
faktablad om den evidensbaserade metoden till lärare.
Översikten har presenterats på konferenser och temadagar.
Samverkan
Under projektet har SBU samarbetat med Socialstyrelsen och Skolverket.
Samverkan har även skett med Specialpedagogiska skolmyndigheten om
inventeringen av de svenska testerna.
De två brukarorganisationerna, Dyslexiförbundet FMLS och Föräldraföreningen
för Dyslektiska Barn (FDB) samt intresseföreningen Svenska Dyslexiförbundet
har varit aktiva och samarbetat med SBU vid uppstart av projektet, vid halvtid
och innan rapporten publicerades.
Påverkan
på vården
Socialstyrelsen och Skolverket kommer att uppdatera vägledningsdokumenten
som ligger till grund för barnhälsovård och elevhälsa.
Tid och kostnad
Projektet startade i februari 2012 och publicerades i augusti 2014. Kostnaden
uppgick till 6 930 tkr inklusive indirekta kostnader.
12
Projektnamn
Screening för livmoderhalscancer med HPV-test
Projektledare
Jan Adolfsson
Huvudresultat
I rapporten utvärderas det vetenskapliga underlaget för att ersätta cytologi
med prov för humant papillomvirus (HPV) som primärt test i screeningprogrammet. Den strategi som visats mest effektiv är att börja med HPV-test
och fortsätta med cytologi om HPV-testet är positivt. Båda undersökningarna
kan utföras på samma cellprov.
Jämfört med enbart cytologi har HPV-test enligt ovan högre känslighet
(sensitivitet) när det gäller att påvisa förstadier till livmoderhalscancer och
lägre träffsäkerhet (specificitet) när det gäller att påvisa förstadier till livmoderhalscancer.
Påverkan
på vården
Rapporten är ett underlag till Socialstyrelsen, som remitterar ett förslag till
rekommendationer i januari 2015.
Tid och kostnad
Projektet startade i mars 2014 och lämnades till Socialstyrelsen i augusti 2014.
Kostnaden uppgick till 1 715 tkr inklusive indirekta kostnader.
Regeringsuppdrag: De mest sjuka äldre
Socialstyrelsen och SBU har fått i uppdrag av regeringen att särskilt uppmärksamma kunskapsläget
rörande de mest sjuka äldre. Syftet är att stödja hälso- och sjukvården och äldreomsorgen genom att
systematiskt identifiera kunskapsluckor, stimulera till ny kunskap och aktivt föra ut kunskap om ett
värdigt omhändertagande och en god vård och omsorg av de mest sjuka äldre.
Projektnamn
Nytta och risk med läkemedel hos äldre: perorala antikoagulantia och
trombocythämmare
Ordförande
Johan Fastbom
Projektledare
Sigurd Vitols
Huvudresultat
Det finns inga vetenskapligt underbyggda skäl att enbart på grund av hög ålder
avstå från att behandla patienter med blodförtunnande läkemedel (perorala
antikoagulantia eller trombocythämmare). Balansen mellan nytta och risk är
överlag minst lika bra hos äldre personer som hos yngre. Detta gäller för de flesta
av de studerade indikationerna såsom förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt.
Studier på det här området omfattar sällan uttalat sjuka äldre personer med många
samtidiga läkemedelsbehandlingar. Den ansvarige läkaren måste därför alltid
bedöma den enskilda individens risk för blödning och ta hänsyn till annan läkemedelsbehandling som kan störa och påverka risker, i synnerhet vid behandling
med warfarin eller nya blodförtunnande medel.
Tid och kostnad
Projektet startade i januari 2012 och publicerades i november 2014. Kostnaden
Projektnamn
Svårläkta sår hos äldre
Ordförande
Rut Öien
Projektledare
Jenny Odeberg
Huvudresultat
Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är
mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av
god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar
13
och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen.
Det saknas data om hur svensk praxis ser ut idag och i vilken utsträckning som
olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt
heltäckande data saknas i nuläget. För följande metoder finns det ett begränsat
vetenskapligt underlag för effekt.
Operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre.
Förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av
trycksår hos äldre medan läkningseffekten av övriga förband inte kan uppskattas
då studier saknas.
Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för
patienter med svårläkta sår.
Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår kan vara kostnadseffektivt.
Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma.
Tid och kostnad
Projektet startade i mars 2012, och publicerades i augusti 2014. Kostnaden
Projektnamn
Kosttillägg för undernärda äldre
Ordförande
Gunnar Akner
Projektledare
Sten Anttila
Huvudresultat
Det saknas tillförlitliga vetenskapliga resultat om nyttan och riskerna med
kosttillägg. Detsamma gäller energi och protein för äldre personer som är
undernärda eller som tillhör en riskgrupp. Det finns dock undantag. I ett fåtal
studier har man redovisat en liten ökning av handgreppsstyrka respektive
kroppsvikt. Dessa resultat behöver dock bekräftas i nya studier med bättre
vetenskaplig metodik.
Möjliga ogynnsamma effekter på hälsan behöver kartläggas systematiskt i nya
studier. I några studier har man noterat illamående och diarré hos ett fåtal
patienter.
Det finns exempel från olika håll i landet som tyder på att praxis varierar i hur
kosttillägg används respektive subventioneras. Någon aktuell och tillförlitlig
kartläggning av detta finns emellertid inte.
Tid och kostnad
Projektet startade i mars 2012 och publicerades i november 2014. Kostnaden
Regeringsuppdrag: Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom
SBU har fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för
uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer.
Projektnamn
Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom
Ordförande
Töres Theorell
Projektledare
Charlotte Hall
Huvudresultat
Det finns samband mellan arbetsmiljö och depressionssymtom respektive
14
symtom på utmattningssyndrom. Den forskning som studerar samband mellan
arbetsmiljö och dessa tillstånd är främst inriktad på betydelsen av organisatoriska
och psykosociala faktorer i arbetet.
Det finns vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå.
Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka,
i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom.
Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar
mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. De som upplever
mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymtom än andra,
men det går inte att avgöra om det finns något motsvarande samband för symtom
på utmattningssyndrom.
Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där
belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer
symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för
dem som upplever osäkerhet i anställningen, till exempel en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner.
I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som upplever goda
möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas
rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än
andra.
Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad
depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom.
Kunskapssammanställningen visar att vi idag vet mycket om samband mellan
arbetsmiljö och symtom på depression respektive utmattningssyndrom. Framtidens forskning bör framför allt inriktas mot interventionsstudier, det vill säga
studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt
underbyggda arbetsmiljöinsatser.
Forskare som har undersökt arbetets betydelse för depressionssymtom har ofta
analyserat sitt material separat för kvinnor och män, men detta har sällan gjorts i
motsvarande forskning om symtom på utmattningssyndrom. En förklaring kan
vara att man i forskningen om utmattningssyndrom i högre utsträckning än i
depressionsforskningen har studerat arbetsmiljöer där ett av könen dominerar,
såsom omvårdande yrken.
Särskilda
spridningsaktiviteter
SBU har tagit fram en film som sammanfattar rapporten på två minuter. I slutet
av året, hade filmen setts av mer än 1 400 personer. Kunskapssammanställningen
har bland annat presenterats vid ett seminarium på Läkaresällskapet samt en
seminarieserie för försäkringsmedicinska frågor som videofilmades och sändes ut
nationellt via webben. Rapporten uppmärksammandes i massmedia. Flera längre
artiklar var införda i fackpressen.
Samverkan
SBU har haft regelbunden kontakt med Försäkringskassan för att informera om
uppdraget.
Påverkan
på vården
Försäkringskassan kommer att använda rapporterna ”Arbetsmiljöns betydelse
för symtom på depression och utmattningssyndrom”, respektive ”Arbetsmiljöns
betydelse för ryggproblem”, som underlag i sitt arbete.
Tid och kostnad
Projektet påbörjades sommaren 2011, första mötet hölls i augusti, och rapporten
publicerades i februari 2014. Kostnaden uppgick till 6 783 tkr inklusive indirekta
kostnader.
15
Projektnamn
Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem
Ordförande
Karin Harms-Ringdahl
Projektledare
Charlotte Hall
Huvudresultat
Resultaten visar att det finns samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem.
Följande grupper utvecklar mer ryggbesvär än andra.
personer som arbetar med manuell hantering (t ex lyft), eller med böjd eller
vriden rygg
personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande
arbete
personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete
personer som upplever att arbetet är pressande eller att arbetssituationen
innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav,
eller som upplever liten möjlighet till utveckling i arbetet
personer som arbetar utanför sedvanlig arbetstid (t ex skiftarbete).
Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet, de som
upplever att de får stöd i sitt arbete och de som har hög arbetstillfredsställelse
utvecklar mindre ryggbesvär än andra.
Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad
ryggbesvär.
När det gäller andra ryggproblem utvecklar personer som arbetar med framåtböjd rygg eller utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete mer ischiassymtom
än andra. De som upplever hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre sådana
symtom. Personer som arbetar med manuell hantering utvecklar mer
diskförändringar än andra.
Framtidens forskning bör bland annat inriktas mot interventionsstudier, det vill
säga studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt
underbyggda arbetsmiljöinsatser.
Samverkan
SBU har haft regelbunden kontakt med Försäkringskassan för att informera om
uppdraget.
Påverkan
på vården
Försäkringskassan kommer att använda rapporterna ”Arbetsmiljöns betydelse
för symtom på depression och utmattningssyndrom och utmattningssyndrom”,
respektive ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem”, som underlag i sitt arbete.
Tid och kostnad
Projektet påbörjades oktober 2011 och publicerades oktober 2014. Kostnaden
Pågående projekt 2014
Projektnamn
Prevention av missbruk hos barn, ungdomar och vuxna
Ordförande
Kent Nilsson
Projektledare
Agneta Pettersson
Planerad
publicering
2015
Huvudfrågor
Syftet är att utvärdera metoder för att förebygga missbruk av tobak, alkohol,
narkotika, dopingmedel, läkemedel och spel. Tänkbara insatser omfattar
begränsning i tillgänglighet, information och olika former av program.
Insatserna ska ges till individer upp till 25 år.
16
Projektnamn
Prevention av självskadebeteende hos barn och ungdomar
Projektledare
Agneta Pettersson
Planerad
publicering
2015
Huvudfrågor
Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen har kommit överens om
att utveckla och samordna insatser och kunskap kring unga med självskadebeteende genom det så kallade Nationella Självskadeprojektet. SBU ska göra
en systematisk litteraturöversikt om skolbaserade program som kan förebygga
självskadebeteende. Eftersom det sannolikt saknas välgjorda studier som
utvärderar preventionsprogram för självskadebeteende kommer översikten
även att granska program som syftar till att förebygga självmordsbeteende.
Översikten kommer att granska det vetenskapliga underlaget för skolbaserade
program.
Projektnamn
Institutionsvård av antisociala ungdomar
Ordförande
Utses senare
Projektledare
Sten Anttila
Planerad
publicering
2015
Huvudfrågor
Syftet är att utvärdera metoder för att minska antisocialt beteende hos ungdomar
placerade på institution. Aktuella metoder är Adolescent community approach,
Aggression replacement training, Dialectical behavior therapy, Parent management training, Functional family therapy, Structured sensory therapy for
traumatized adjudicated adolescents in residential treatment och Token economy.
Projektnamn
Prevention av långvarig smärta
Ordförande
Pernilla Åsenlöf
Projektledare
Susanna Axelsson
Planerad
publicering
2016
Huvudfrågor
Syftet är att utvärdera metoder för att förebygga långvariga smärttillstånd i
nacke, axlar och rygg genom insatser som kan förmedlas av en fysioterapeut i
ett akut eller subakut skede. Tänkbara insatser omfattar fysisk träning, beteendepåverkande åtgärder, akupunktur och olika typer av manipulationer. Behandlingsresultatet följs upp minst tre månader efter avslutad behandling.
Projektnamn
Instrument för suicidriskbedömning
Ordförande
Bo Runeson
Projektledare
Jenny Odeberg
Planerad
publicering
2015
Huvudfrågor
Syftet är att utvärdera metoder för att bedöma risken för suicid bland personer
som söker psykiatrisk vård. Insatserna omfattar olika typer av bedömningsverktyg. Suicidnära patienter identifieras på alla vårdnivåer. Med suicidnära
17
patienter menar man personer som nyligen (<1 år) gjort suicidförsök, har allvarliga suicidtankar eller som på annat sätt bedöms vara i farozonen för suicid.
Den diagnostiska bedömningen baseras vanligen på ett eller flera samtal med
patienterna, men för att försöka förbättra den kliniska intervjun har man utvecklat
olika bedömningsinstrument. Projektet syftar till att utvärdera tillförlitligheten hos
dessa instrument.
Projektnamn
Operativa behandlingsmetoder för osteoporosfrakturer i armen
Ordförande
Utses senare
Projektledare
Karin Stenström
Planerad
publicering
Vintern 2016
Huvudfrågor
Handleds- och överarmsfrakturer är vanliga osteoporosfrakturer.
För fraktur i armen finns både operativ och icke-operativ behandling. Det finns
ett stort antal operativa behandlingsmetoder såsom, plattor, extern fixation, stift,
protes och spik. Implementering av dessa olika behandlingar har skett utan att
först undersöka evidensläget.
Praxis och kvalitet varierar. Det finns en betydande skillnad mellan svensk och
internationell behandlingsrekommendationer.
Projektnamn
Kirurgisk behandling av sten och inflammation i gallblåsan
Ordförande
Utses senare
Projektledare
Jan Adolfsson
Planerad
publicering
2016
Huvudfrågor
Projektets frågeställningar gäller om man ska välja kirurgisk behandling eller inte,
dels när det gäller patienter med okomplicerad gallkolik med påvisad gallsten,
dels när patienten har fått en första episod av inflammation i gallblåsan. Också
den bästa tidpunkten för kirurgisk behandling för akut inflammation av gallblåsan
ska utvärderas, tidig (inom 7 dagar) eller sen operation. Vidare ska projektet
jämföra det vetenskapliga underlaget för utfall vid öppen respektive laparoskopisk
(titthåls-) kirurgi för akut inflammation av gallblåsan samt utvärdera nyttan av att
rutinmässigt göra kontrastundersökning av gallvägarna under operationen.
Projektnamn
Behandling av IBS
Ordförande
Utses senare
Projektledare
Anna Westlind Johnsson
Planerad
publicering
Hösten 2016
Huvudfrågor
Irritable bowel syndrome (IBS) är en vanligt förekommande funktionell tarmsjukdom, särskilt bland kvinnor. Mellan 10 och 15 procent i befolkningen har
IBS. För att diagnosen IBS ska övervägas krävs en kombination av buksmärta/
bukobehag och en avföringsrubbning som inte är av tillfällig karaktär.
Syftet med projektet är att ta fram ett kunskapsunderlag för behandling av IBS
18
genom att utvärdera nya och traditionella, farmakologiska och eventuellt ickefarmakologiska behandlingar av IBS.
Regeringsuppdrag: De mest sjuka äldre
Socialstyrelsen och SBU har fått i uppdrag av regeringen att särskilt uppmärksamma kunskapsläget
rörande de mest sjuka äldre. Följande tre projekt inom ramen för uppdraget kommer att publiceras i
början av år 2015.
Projektnamn
Behandling av depression hos äldre
Ordförande
Gerhard Andersson
Projektledare
Ulf Jonsson
Planerad
publicering
Januari 2015
Huvudfrågor
En mycket vanlig insats för äldre med depression är antidepressiva läkemedel av
typen SSRI. Effekten av dessa läkemedel är dock tveksam på kort sikt. Översikten
visar samtidigt att SSRI kan förhindra återinsjuknande hos några. Rapporten ger
ett visst stöd för att problemlösningsterapi kan minska symtom på lindrig
depression hos äldre. Denna terapi är inriktad på att hantera problem i vardagen.
Fysisk aktivitet kan ha många positiva effekter men idag finns inte tillräcklig
kunskap om hur det påverkar depression hos äldre. Trots att många äldre
behandlas för depression finns det få hälsoekonomiska studier. Behandlingskostnaden per individ är låg och därför är det sannolikt att effektiv behandling
också är kostnadseffektiv.
Projektnamn
Rehabilitering av äldre personer med höftfrakturer – interdisciplinära team
Ordförande
Karl-Göran Thorngren
Projektledare
Sten Anttila
Planerad
publicering
Januari 2015
Huvudfrågor
Äldre personer som har fått en höftfraktur har bäst chanser att återgå till ett
aktivt liv om vården är organiserad i team som arbetar över yrkesgränserna.
Äldre personer som får en höftfraktur får snabbare tillbaka rörlighet och förmåga
att klara vardagssysslor om vården jobbar i interdisciplinära team. Rapporten
bygger på forskning från flera länder. I studierna har man jämfört interdisciplinära
team med konventionell vård. Interdisciplinära team har regelbundna möten som
inkluderar en grundlig geriatrisk bedömning, vårdplanering, behandling och
uppföljning.
Projektnamn
Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre
efter stroke
Ordförande
Lotta Widén Holmqvist
Projektledare
Jenny Odeberg
19
Planerad
publicering
Januari 2015
Huvudfrågor
Äldre personer som har fått en stroke har bäst chanser att återgå till ett aktivt liv
om vården är organiserad i team som arbetar över yrkesgränserna. Det strukturerade teamarbete som SBU lyfter fram leder till att fler personer överlever och
att färre behöver hjälp med vardagliga behov efter stroke. Samarbete över yrkesgränserna är avgörande. SBU:s har granskat en arbetsmetod som innebär att
teamet runt patienten samordnar utskrivningen från sjukhuset och att samma team
ansvarar för rehabiliteringen i hemmet. Metoden är sannolikt även kostnadseffektiv eftersom patienten behöver färre dagar på sjukhus utan att behovet av till
exempel hemtjänst eller hjälp från anhöriga ökar. Mycket få sjukhus i Sverige
använder detta arbetssätt.
Regeringsuppdrag: Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom
SBU har fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer. Under innevarande år
har SBU startat två nya projekt inom ramen för uppdraget.
Projektnamn
Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom
Ordförande
Töres Theorell
Projektledare
Charlotte Hall
Planerad
publicering
Hösten 2015
Huvudfrågor
Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de
vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan
faktorer i arbetsmiljö och symtom på hjärt-kärlsjukdom. Projektet kommer att
undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse
för sådan sjukdom hos kvinnor, respektive hos män.
Projektnamn
Arbetsmiljöns betydelse för artros
Ordförande
Eva Vingård
Projektledare
Marie Österberg
Planerad
publicering
Hösten 2016
Huvudfrågor
Artros är en mycket vanlig ledsjukdom. Cirka 25 procent av befolkningen över
45 år har sjukdomen. Artros påverkar oftast fingrarna, knä-höftled samt rygg men
även andra leder kan drabbas. Personer med artros får ofta ledsmärta samt nedsatt
rörlighet vilket i sin tur leder ökad risk för sjukskrivning och sjukersättning.
Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de
vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan
faktorer i arbetsmiljö och artros. Projektet kommer att undersöka om det finns
någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för artros hos kvinnor,
respektive hos män.
20
SBU Utvärderar nya metoder (Alert)
Projektnamn
Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer
Projektledare
Monica Hultcrantz
Huvudresultat
I rapporten granskas tillförlitligheten hos avancerade bildundersökningar vid
misstänkt prostatacancer. Utvärderingen visar att det saknas vetenskapligt
underlag för att bedöma den diagnostiska tillförlitligheten hos dessa metoder.
Vissa tekniker används idag vid utredning av misstänkt prostatacancer i Sverige,
trots att kunskapen om deras kliniska värde är bristfällig. Istället bör nytta, risker
och kostnader utvärderas inom ramen för kliniska studier.
Tid
Projektet startade i juni 2012 och avslutades i februari 2014.
Projektnamn
Aromatashämmande läkemedel vid behandling av postmenopausala kvinnor
med tidig ER-positiv bröstcancer
Marianne Heibert Arnlind
Projektledare
Huvudresultat
Aromatashämmande läkemedel (AI) förlänger den sjukdomsfria överlevnaden
vid mono- och sekvensterapi jämfört med Tamoxifen (TAM). Även förlängd
behandling med AI efter 5 års behandling med TAM förlänger den sjukdomsfria
överlevnaden jämfört med placebo. Behandling med AI ökar frakturrisken jämfört
med TAM men minskar risken för livmoderscancer och blodproppar jämfört med
TAM. Inga väsentliga skillnader har kunnat påvisas i hälsorelaterad livskvalitet
mellan AI och TAM. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)
har minskat betydligt efter patentutgång och behandlingen med AI är med stor
sannolikhet kostnadseffektiv.
Tid
Projektet startade i augusti 2011 och avslutades i februari 2014.
Projektnamn
Laserbehandling vid nacksmärta
Projektledare
Mikael Nilsson
Huvudresultat
Lågeffektlaser (Low Level Laser Therapy, LLLT) används ibland som
behandlingsmetod vid nackbesvär. Vid långvarig nacksmärta kan lågeffektlaser ge smärtlindring i 2–6 månader efter avslutad behandling. En behandlingsomgång om tio behandlingar med lågeffektlaser kostar mellan 2 200 och 4 600
kronor, beroende på om behandlingen utförs av sjukgymnast eller läkare. Det
saknas dock studier för att avgöra om metoden är kostnadseffektiv jämfört med
annan behandling. Fler välgjorda studier behövs för att säkert avgöra effekten av
behandling med lågeffektlaser jämfört med placebo och andra metoder, framför
allt när det gäller akuta smärttillstånd, funktion och arbetsförmåga samt effekt på
lång sikt.
Projektet var ett samarbete med CAMTÖ, Centrum för evidensbaserad medicin
och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro läns landsting.
Tid
Projektet startade i februari 2013 och avslutades i maj 2014.
Projektnamn
Bilddiagnostik vid stadieindelning av prostatacancer
Projektledare
Monica Hultcrantz
Huvudresultat
Stadieindelningen beskriver tumörens utbredning och är en av de viktigaste
21
faktorerna i valet av behandling. Utvärderingen visar att det saknas vetenskapligt
underlag om nyttan av de diagnostiska metoderna. Det finns inte stöd för att lägga
resurser på rutinmässig användning av metoderna utan att samtidigt följa upp dem
vetenskapligt. Systematiskt dokumenterad erfarenhet av att använda metoderna
kliniskt bidrar till att kontinuerligt utveckla dem.
Tid
Projektet startade i september 2012 och avslutades i september 2014.
Projektnamn
Arginin för att förebygga karies
Projektledare
Pernilla Östlund
Huvudresultat
Det går inte att svara på frågan om arginin har en kariesförebyggande effekt. Det
beror på att de studier som finns inom området har problem med jäv och överförbarhet. Studierna är även behäftade med forskningsetiska problem. Fluortandkräm med arginin kostar ungefär 40 procent mer än fluortandkräm utan arginin
och det är upp till de enskilda individerna att bedöma vad man är villig att betala.
Rapporten är ett samarbetsprojekt med HTA-O, HTA-enhet på Malmö högskola
som utvärderar metoder inom området odontologi.
Tid
Projektet startade i april 2014 och avslutades i december 2014.
Projektnamn
Läkemedelsavgivande stentar i hjärtats kransartärer
Projektledare
Sofia Tranæus
Huvudresultat
Läkemedelsavgivande stentar förebygger att en tidigare förträngning återkommer utan att öka risken för komplikationer vid såväl stabil som instabil
kranskärlssjukdom. Detta gäller i jämförelse med stent bestående av metallnät
(utan läkemedel). Det kan finnas skillnader i såväl effekt som risker mellan
olika läkemedelsavgivande stentar. Everolimusavgivande stentar ger upphov
till färre stenttromboser än sirolimusavgivande stentar, samt färre hjärtinfarkter
och stenttromboser än paclitaxelavgivande stentar. I jämförande studier mellan
everolimusavgivande stentar och biolimusavgivande stentar eller andra generationen zotarolimusavgivande stentar, verkar emellertid stentarna inte skilja sig
åt vare sig när det gäller säkerhet eller effekt. Rapporten utgör underlag till
Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Tid
Projektet startade i januari 2012 och avslutades i december 2014.
Projektnamn
En systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom
barn- och ungdomstandvården – vad vet vi egentligen? (vit rapport)
Projektledare
Frida Mowafi
Huvudresultat
Det föreligger en allvarlig brist på vetenskapligt underlag för diagnostik och
behandling inom de flesta områden i barntandvården. Detta betyder dock inte
att det inte finns någon grund för att välja en viss metod framför en annan i
klinisk praxis. Till exempel bör metoder som potentiellt kan utsätta patienter
för stora risker undvikas. Metoder som innebär särskilt höga kostnader bör
också undvikas tills deras kostnadseffektivitet har testats ordentligt. Vidare är
diagnos och behandling med relevanta etablerade teoretiska antaganden att
föredra, jämfört med metoder som saknar sådan teoretisk grund. I brist på
vetenskaplig evidens för alternativa metoder bör man också hålla sig till
etablerade behandlingar.
Tid
Projektet startade i september 2013 och avslutades i december 2014.
22
Projektnamn
Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma
levnadsvanor (vit rapport)
Projektledare
Mikael Nilsson
Huvudresultat
Rapporten visar att beteendepåverkande interventioner för att samtidigt främja
både fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor har effekt på viktnedgång och
förbättrad livskvalitet hos patienter med schizofreni. Däremot har beteendepåverkande interventioner för att enbart främja fysisk aktivitet försumbar effekt
på viktminskning och livskvalitet. De saknas studier som enbart har undersökt
interventioner för att främja hälsosam kost. Det saknas uppföljningar längre än 12
månader. Rökningsavvänjningsläkemedlen bupropion och vareniklin har effekt att
främja rökfrihet. Nyttan av bupropion för att reducera rökning är oklar. Studier av
nikotinplåster på personer med schizofreni är för få för att kunna dra några
slutsatser. Det saknas studier med uppföljning längre än sex månader. Studier av
alkoholläkemedel (naltrexon, akamprosat, disulfiram och nalmefen) på personer
med schizofreni är för få för att kunna dra några slutsatser om dess effekter.
Rapporten är framtagen i samarbete med Socialstyrelsen och utgör underlag för
tillägg till Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Tid
Projektet startade i april 2014 och avslutades i december 2014.
Projektnamn
Systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom
käkkirurgi (vit rapport)
Projektledare
Marie Österberg
Planerad
publicering
Våren 2015
Huvudfrågor
Från tidigare SBU-rapporter samt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer är
det känt att det finns ett stort antal vetenskapliga kunskapsluckor inom tandvården. För att effektivt inventera kunskapsläget inom käkkirurgi samt identifiera eventuella kunskapsluckor görs en systematisk kartläggning av publicerade
systematiska översikter. Projektet avser att presentera nuvarande kunskapsläge
för olika kliniska områden inom käkkirurgi.
Projektnamn
Jämförelse mellan olika TNF-hämmare vid godkända indikationer avseende
effekt, biverkningar och livskvalitet (vit rapport)
Projektledare
Sigurd Vitols
Planerad
publicering
Våren 2015
Huvudfrågor
Projektet ska undersöka om det finns skillnader i klinisk effekt och biverkningar
för de olika i Sverige godkända TNF-antagonisterna samt om det finns jämförelser med biosimilarer. Litteratursökning har resulterat i närmare 3 000
systematiska översikter. En preliminär bedömning är att vetenskaplig evidens
saknas för att det finns några avgörande skillnader mellan preparaten.
Det är ett samarbetsprojekt med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
23
Projektnamn
Analys av foster-DNA i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT)
för trisomi 13, 18 och 21
Projektledare
Planerad
publicering
Våren 2015
Huvudfrågor
Projektet ska undersöka vilken diagnostisk träffsäkerhet metoden NIPT har för
trisomierna 13, 18 och 21, samt vilka risker som finns för den gravida kvinnan.
Projektnamn
Långtidsbehandling med antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom
Projektledare
Mikael Nilsson
Planerad
publicering
Våren 2015
Huvudfrågor
Användningen av andra generationens antipsykotiska läkemedel vid behandling
av skov av mani, blandepisoder och svårare depressioner hos personer med
bipolär sjukdom är relativt nytt. Dessa läkemedel används alltmer under en längre
tid och i syfte att förebygga återfall, som monoterapi eller i kombination med
litium eller annan stämningsstabiliserare. Utvärderingen syftar till att besvara hur
långtidsbehandling (minst 6 månader) med antipsykotiska läkemedel påverkar
patienter med bipolär sjukdom.
Projektnamn
Djup transkraniell magnetstimulering vid depression
Projektledare
Agneta Pettersson
Planerad
publicering
Våren 2015
Huvudfrågor
Transkraniell magnetstimulering (TMS) är en teknik som används för att ge korta
magnetiska pulser till hjärnan med hjälp av en elektromagnetisk spole. TMS har
en svag effekt mot depression. Metoden har nu vidareutvecklats så att nervceller
djupare ner i hjärnan kan aktiveras, djup magnetstimulering (dTMS). Metoden
kräver ingen narkos och ska, till skillnad från elektrokonvulsiv behandling (ECT),
inte ge upphov till kramper. Metoden skulle kunna vara ett alternativ eller
komplement till ECT. Huvudfrågan är om dTMS ökar andelen patienter som
tillfrisknar eller som förbättras i hög grad jämfört med någon kontrollbehandling.
Projektnamn
Bilddiagnostik vid undersökning på avlidna – ”virtuell obduktion”
Projektledare
Monica Hultcrantz
Planerad
publicering
Våren 2015
Huvudfrågor
Bilddiagnostiska undersökningsmetoder på avlidna har sedan länge använts
inom rättsmedicinsk verksamhet. Dessa metoder kan även användas vid klinisk
obduktion för att vinna kunskap om dödsorsak och sjukliga förändringar.
Utvärderingen syftar till att granska den diagnostiska tillförlitligheten av
metoderna för olika relevanta fynd hos avlidna.
24
Projektnamn
Patientupplevelser vid självskadebeteende
Projektledare
Sophie Werkö
Planerad
publicering
Våren 2015
Huvudfrågor
Under de senaste åren har antalet unga människor (15–25 år) som behandlats
i heldygnsvård som följd av självskada ökat markant. Syftet med projektet är
att sammanställa det vetenskapliga underlaget för att svara på frågan om hur
patienten upplever kontakten med vård eller skola vid självskadebeteende.
Projektnamn
Mikroarrayteknik och helgenomsekvensering inom fosterdiagnostik
Projektledare
Christel Hellberg
Planerad
publicering
Hösten 2015
Huvudfrågor
Mikroarrayer har under en tid använts för diagnostik av barn med framför allt
mindre missbildningar och utvecklingsförsening. Metoden har sedermera visat
sig hitta flera och speciellt mindre kromosomförändringar jämfört med konventionell kromosomanalys. Ett steg i den fortsatta utvecklingen är att metoden
även används vid fosterdiagnostik. I Sverige erbjuds mikroarrayanalys om man
finner någon avvikelse på fostret under en ultraljudsundersökning. Helgenomsekvensering används i dagsläget inte för fosterdiagnostik i Sverige, men kommer
med stor sannolikhet att ersätta mikroarraytekniken på sikt. Utvärderingen syftar
till att belysa diagnostisk träffsäkerhet för metoderna, hur mycket ny information
metoderna tillför, hur de blivande föräldrarna upplever informationen samt etiska
aspekter. I detta projekt har SBU ett samarbete med FUB (Föreningen för barn,
unga och vuxna med utvecklingsstörning) för att informera om projektet.
Projektnamn
Systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom
läkemedel vid luftvägsinfektioner hos barn (vit rapport)
Projektledare
Frida Mowafi
Planerad
publicering
Hösten 2015
Huvudfrågor
I samarbete med Läkemedelsverket har en inventering av kunskapsläget inom
läkemedel vid luftvägsinfektioner hos barn påbörjats.
Projektnamn
Skakvåld
Projektledare
Planerad
publicering
Hösten 2016
Huvudfrågor
Projektet ska undersöka med vilken säkerhet vi kan säga att förändringar i hjärnan
(SDH, ödem och retinala blödningar) är orsakade av skakvåld.
SBU Prioriteringsstöd
Syftet med prioriteringsstöden är att ge hälso- och sjukvården vägledning när det gäller möjligheterna att utmönstra metoder som har ogynnsam effekt, saknar effekt eller inte är evidensbaserade.
I prioriteringsstöden läggs särskild vikt vid hälsoekonomiska och etiska aspekter.
25
Projektnamn
Artroskopisk kirurgi saknar effekt vid artros i knä och leder till höga kostnader
Projektgrupp
Pernilla Östlund, Frida Mowafi, Emelie Heintz
Huvudresultat
Artroskopisk borttagning av lösa och förändrade delar av menisk- och ledbrosk
har inte visat sig ha effekt vid artros i knät. Metoden innebär en ökad risk för
infektion i leden, blodutgjutning i ledhålan, djupvenstrombos eller ansamling av
vätska. Dessutom innebär den en relativt hög kostnad för hälso- och sjukvården.
Tid
Projektet startade i februari 2014 och avslutades i oktober 2014.
Projektnamn
Kortikosteroidinjektioner vid tennisarmbåge (lateral epikondyalgia) är skadliga
på lång sikt
Projektgrupp
Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Emelie Heintz
Huvudresultat
Kortikosteroidinjektioner vid behandling av tennisarmbåge har en gynnsam effekt
på kort sikt (0–12 veckor) men är skadliga på längre sikt (mer än 12 veckor).
Därför är det varken från patientens eller från samhällets perspektiv etiskt försvarbart att lägga resurser på behandlingen. Om behandling ändå erbjuds är det viktigt
att patienten informeras om de skadliga effekterna på längre sikt.
Tid
Projektet startade i februari 2014 och avslutades i oktober 2014.
Projektnamn
Regelbundet byte av perifer venkateter har inte visat sig bättre än byte vid klinisk
indikation
Projektledare
Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Emelie Heintz
Huvudresultat
Byte av perifer venkateter med regelbundna tidsintervall (mellan 72 och
96 timmar) har inte visat sig bättre än byte vid klinisk indikation. Genom att
endast byta kateter vid klinisk indikation reduceras smärta genom att bytena
blir färre. Kostnaden blir dessutom lägre.
Tid
Projektet startade i mars 2014 och avslutades i november 2014.
Projektnamn
Antihistaminer och/eller avsvällande läkemedel vid sekretorisk
mellanöroninflammation (sekretorisk mediaotit) hos barn
Projektledare
Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Christel Hellberg, Anders Norlund
Huvudfråga
Projektet ska undersöka samhällsvinsten med utmönstring av behandling
med antihistaminer och/eller avsvällande läkemedel vid sekretorisk
mellanöroninflammation (sekretorisk mediaotit) hos barn.
Våren 2015
Planerad
publicering
Projektnamn
Funktionella cystor på äggstockar – behandling med p-piller
Projektledare
Frida Mowafi, Pernilla Östlund, Christel Hellberg, Anders Norlund
Huvudfråga
Projektet ska undersöka samhällsvinsten med utmönstring av behandling
med p-piller av funktionella cystor på äggstockar.
Planerad
publicering
Våren 2015
26
Rapporter från SBU Kommenterar
SBU Kommenterar är rapporter som ger en sammanfattning och kommentarer till relevanta
internationella översikter utifrån ett svenskt perspektiv. Under året producerades 13 rapporter.
Avslutade rapporter 2014
Progesteronbehandling för att förhindra för tidig förlossning
Sakkunnig: Elisabeth Persson
Granskare: Andreas Herbst, Bo Jacobsson
Projektledare: Pernilla Östlund, Elisabeth Persson
Behandling med progesteron, även kallat gulkroppshormon, minskar risken att föda för tidigt
hos kvinnor som tidigare fött för tidigt. Det är osäkert om behandlingen även minskar risken
att föda för tidigt bland andra grupper av kvinnor, till exempel bland kvinnor med för kort
livmoderhals. Man kan heller inte avgöra om behandling med progesteron minskar risken
för dödlighet hos barnet. Det visar en internationell rapport som SBU har kommenterat.
Behandling med progesteron används ibland i Sverige för att förhindra för tidig födsel. För
tidig förlossning, det vill säga födsel före graviditetsvecka 37, är den vanligaste orsaken till
död och funktionshinder hos det nyfödda barnet och senare i barnaåren. Antalet för tidigt
födda barn varierar över världen mellan 5 procent i Europa och 18 procent i vissa afrikanska
länder. I Sverige har förekomsten av förtidsbörd varierat mellan 5 och 6 procent under senare
år.
Rapporten har tagits fram i samverkan med Metodrådet i Stockholms läns landsting –
Gotland.
Kontinuitet inom institutionsvård för barn och unga – betydelsen av hur personalens arbetstid
är organiserad
Sakkunniga: Marie Sallnäs, Gunvor Andersson
Granskare: Stefan Wiklund
Projektledare: Pernilla Östlund
Barn och unga i Sverige, som har behov av vård och omsorg utanför det egna hemmet på
grund av hemförhållanden eller eget beteende, kan via socialtjänsten placeras i institutionsvård. Dessa barn och ungdomar har ett särskilt behov av kontinuitet i sin vardag.
Studien visar att barn och ungdomar inom institutionsvård föredrog medlevarskap, det vill
säga att personalen mer eller mindre kontinuerligt bor tillsammans med de placerade barnen
eller ungdomarna. Det går inte att avgöra hur den psykosociala utvecklingen påverkas av
åtgärder för att öka kontinuiteten. Orsaken är att effektstudierna inom detta område är av
låg kvalitet och olika avseende både var studierna har utförts och vilka personer som har
studerats.
Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Statens institutionsstyrelse.
27
Förebyggande av postpartumdepression – psykosocial och psykologisk profylax mot
depression efter förlossningen
Sakkunnig: Ann Josefsson
Granskare: Karin Monsen Börjesson, Birgitta Wickberg
Projektledare: Rebecca Silverstein, Pernilla Östlund
Översikten visar att psykosociala och psykologiska interventioner i sen graviditet eller inom
sex veckor efter förlossningen kan minska risker för postpartumdepression jämfört med
sedvanlig hälsovård. Individuellt anpassade behandlingar (psykosociala eller psykologiska)
som inleds kort efter förlossningen är mest effektiva. Gruppterapi (psykosociala eller
psykologiska) före och efter förlossningen hade ingen förebyggande effekt.
Kylbehandling av nyfödda med syrebrist (Hypotermisk behandling vid förlossningsasfysi)
Sakkunnig: Mats Blennow
Granskare: Lena Hellström-Westas
Projektledare: Naama Modén, Mikael Nilsson
Kylbehandling är gynnsam för nyfödda barn som drabbas av måttlig till svår grad av HIE
(hypoxisk ischemisk encefalopati). Behandling minskar risken för det kombinerade primära
utfallet död och svåra funktionshinder vid 18 månaders ålder. Behandlingen minskar också
signifikant risken för de enskilda utfallen död, svår neurologisk utvecklingsförsening, cerebral
pares, neuromotorisk och allmän utvecklingsförsening. Sannolikt skulle fler barn överleva och
färre skulle drabbas av funktionshinder om alla svenska sjukhus där barn föds hade rutiner för
att bedöma behov av och kunna initiera kylbehandling samt beredskap för transport till
kylbehandlingscenter.
I Sverige drabbas årligen 300–500 barn av förlossningsasfyxi, vilket är en kombination av
syrebrist och nedsatt blodförsörjning till bland annat hjärnan hos nyfödda. Kylbehandling av
asfyktiska nyfödda barn är en behandlingsmetod som har visat sig kunna minska dödligheten
och begränsa hjärnskadorna.
Motiverande samtal för personer med missbruksproblem
Sakkunnig: Måns Rosén
Granskare: Karin Wikblad, Sven Andreasson
Projektledare: Måns Rosén
Motiverande samtal är en kort intervention med högst fyra sessioner där man inte kan
förvänta sig stora effekter på beroende eller missbruk. Resultaten vid uppföljning upp till ett
år visar dock statistiskt signifikanta skillnader på konsumtionen av alkohol och narkotika
jämfört med att inte göra något. Däremot såg man inga signifikanta skillnader mellan MI och
annan behandling. Sannolikt har motiverande samtal olika effekt på olika patientgrupper
beroende på såväl deras missbruksproblematik som på vilka behandlingsalternativ som finns
tillgängliga. SBU har i en rapport från 2001 konstaterat att motiverande samtal har effekt på
personer med riskfylld alkoholkonsumtion.
28
Humant papillomvirus-test eller upprepad cellprovtagning vid låggradiga cellförändringar
på livmoderhalsen
Sakkunnig: Joakim Dillner
Granskare: Björn Strander
Projektledare: Naama Modén, Mikael Nilsson
HPV-test (HC2) är mer känsligt och lika träffsäkert som upprepat cellprov vid utredning av
kvinnor med den lägsta graden av cellförändringar (ASCUS). För kvinnor med näst lägsta
graden (LSIL) är HPV-testet känsligare än upprepat cellprov, men förmågan att utesluta
kvinnor utan höggradiga cellförändringar är påtagligt lägre. Cochrane-översikten som SBU
kommenterat stärker de tidigare svenska ställningstagandena att triage med HPV-test är en
möjlig handläggning av kvinnor med ASCUS och LSIL.
Uppföljning av låggradiga cellförändringar som påvisas vid gynekologisk cellprovtagning
är ett stort kliniskt problem. I Sverige ställs årligen mer än 30 000 diagnoser med låggradig
cellförändring på gynekologiska cellprov.
Främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar
Sakkunnig: Carl-Erik Flodmark
Granskare: Charli Eriksson
Projektledare: Miriam Entesarian, Mikael Nilsson
Många barn rör på sig för lite idag och tillbringar istället mycket tid stillasittande framför
tv och dator. Ett sätt att försöka förändra detta är genom interventioner som till exempel
information om fördelar med motion och hälsosam kost och fler idrottstimmar.
Två internationella rapporter har redovisat resultat från studier som utvärderat interventioner
för främjande av fysisk aktivitet hos barn. Resultatet av sådana program i skola eller generellt
hade enligt dessa liten effekt på barns totala aktivitetsnivåer.
I SBU:s rapport ”Metoder för att främja fysisk aktivitet” från 2007 framgick att utveckling av
skolämnet idrott och hälsa leder till ökad fysisk aktivitet under idrottslektioner samt att olika
skolbaserade interventioner har en positiv effekt på barns och ungdomars fysiska aktivitet
under skoldagen och i vissa fall även på fritiden.
Åtgärder för att förhindra fall och frakturer hos äldre
Sakkunnig: Lillemor Lundin-Olsson
Granskare: Peter Nordström
Projektledare: Jenny Odeberg
Fallolyckor är den i särklass vanligaste olyckstypen bland befolkningen. Sjuttio procent av
alla som behöver läggas in på sjukhus till följd av olyckshändelser har skadats i fallolyckor.
Det finns flera olika typer av insatser som effektivt minskar risken för fall hos äldre. Fysisk
träning, enskilt eller i grupp, med fokus på förbättrad balans är idag den enda åtgärden som
har vetenskapligt stöd för både minskad fall- och frakturrisk. Multifaktoriella åtgärder
minskar risken för fallhändelser. Det var endast i ett fåtal studier forskarna undersökte om
interventionen minskade antalet fallrelaterade frakturer hos äldre.
29
Bestämning av kalprotektin i feces kan skilja mellan inflammatorisk tarmsjukdom och ickeinflammatoriska tarmbesvär
Sakkunnig: Sven Almer
Granskare: Olof Grip, Ulrika Lorentzon Fagerberg
Projektledare: Anh Thu Nguyen Hoang, Mikael Nilsson
Bestämning av ett visst protein, kalprotektin, i avföring kan användas som ett hjälpmedel
när man fastställer om en person har en inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, eller tarmbesvär,
IBS, som inte beror på inflammation. Det innebär att patienter kan undvika en ofta obehaglig
tarmundersökning och dessutom minska kostnaderna för vården. En förhoppning är också att
vården kan ställa diagnos snabbare. Testet fungerar även för att underlätta diagnostiken hos
barn.
Orala antibiotika kan förenkla behandling för många cancerpatienter med neutropen feber
Sakkunnig: Per Ljungman
Granskare: Honar Cherif, Mats Kalin
Patienter med neutropen feber behandlas normalt med antibiotika intravenöst inlagda på
sjukhus. Peroral antibiotika, till exempel tabletter, kapslar eller lösningar, kan ges till
cancerpatienter med neutropen feber som har låg risk för komplikationer. Sådan behandling
skulle kunna innebära färre dagar på sjukhus för cancerpatienterna och dessutom besparingar
för sjukvården. En ökad peroral användning skulle också kunna leda till sänkt risk för
utveckling av antibiotikaresistens eftersom sjukvården då kan minska bruket av vissa
bredspektrum-antibiotika.
Neutropen feber, det vill säga brist på vita blodkroppar och samtidig feber, kan bero på en
infektion och denna feber kan då vara ett livshotande tillstånd. Cancerpatienter, speciellt efter
behandling med cellhämmande läkemedel, får ofta brist på vita blodkroppar. Traditionellt
behandlas dessa patienter med bredspektrum-antibiotika intravenöst på sjukhus vid tecken på
feber.
Mindre salt – effekter på blodtrycket
Sakkunnig: Karin Manhem
Granskare: Jan Östergren
Projektledare: Karin Stenström, Marie Österberg
Högt blodtryck är en av vår tids största folksjukdomar och i genomsnitt var fjärde människa
i världen drabbas. Högt blodtryck kan i längden leda till kranskärlssjukdom, slaganfall och
övrig hjärt- och kärlsjukdom. En orsak till högt blodtryck är en bristande jämvikt av vatten
och natrium (som finns i vanligt bordssalt). En systematisk översikt från Cochrane från 2013
har utvärderat om ett minskat saltintag, minst 4 veckor, leder till en sänkning av blodtrycket.
Översikten drar slutsatsen att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att minskat saltintag
leder till sänkt blodtryck. Detta resultat var oberoende av kön och etisk grupptillhörighet.
30
Sammantaget talar detta för att en sänkning av saltintaget leder till positiva hälsoeffekter
för hela populationen.
Meditationsprogram mot stress vid ohälsa
Sakkunnig: Richard Bränström
Granskare: Thomas Parling
Projektledare: Marie Österberg
Meditation omfattar en rad olika tekniker för medvetandeträning utformade för att utveckla
medvetandets möjlighet att påverka kroppsliga funktioner och symtom. Det finns flera olika
former av meditationstekniker. Mindfulness och mantra är två av de mest kända. I en systematisk översikt från Agency for Healthcare Research and Quality, AHRQ (USA) utvärderas
effekten av olika meditationsprogram hos personer med någon form av fysisk och/eller
psykisk ohälsa. Översikten visade att mindfulness-meditation gav en liten förbättring på
ångest, depression och smärta jämfört med en kontrollgrupp där behandling som tagit lika
lång tid men inte var en känd terapi. Några belägg för att meditation med mindfulness är
bättre än strukturerade behandlingsformer, till exempel kognitiv beteendeterapi, fann man
dock inte.
Motiverande samtal för att förändra mat- eller motionsvanor
Sakkunniga: Patrik Wennberg, Karin Wikblad
Granskare: Mai-Lis Hellénius
Projektledare: Thomas Davidson
Dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet ökar risken för ohälsa och sjukdomar.
Motiverande samtal (MI) har lyfts fram som en metod att åstadkomma förändringar av
kostvanor eller fysisk aktivitet. Men det saknas evidens för att kunna fastslå att MI leder
till en förändring av kostvanor eller fysisk aktivitet. Sannolikt har MI olika effekt på olika
patientgrupper beroende på tillstånd, tillgängliga alternativ samt patienternas motivation
för beteendeförändring.
Pågående projekt 2014–2015
Fosterövervakning med kardiotokografi (CTG) vid förlossning
Sakkunniga: Andreas Herbst, Ellen Blix
Granskare: Elisabeth Persson
Projektledare: Mao Mao Söderberg, Pernilla Östlund
Två Cochrane-rapporter sammanfattas och kommenteras.
Intagnings-CTG för lågriskförlossning
Tolkningen av CTG-signaler skiljer sig mellan Sverige och de inkluderade studierna.
Sammantaget är kejsarsnittsfrekvens högre bland dem som undersökts med CTG än bland
de som undersökts med auskultation. CTG-registrering vid ankomsten till förlossningen
kan även förknippas med fler skalpblodprovstagningar och fler fall av kontinuerliga CTGövervakningar jämfört med intermittent auskultation. CTG-registrering hade däremot ingen
påverkan på andelen instrumentförlossningar.
31
Kontinuerligt CTG under aktivt förlossningsarbete
Kontinuerlig CTG-övervakning under förlossning sker i Sverige alltid i kombination med
blodprov. Detta har inte undersökts i de inkluderade studierna. Resultaten i Cochranerapporten visar att andelen barn drabbade av nyföddhetskramp minskar. Det saknas vetenskapligt stöd för effekten av både CTG-registrering och CTG-övervakning på dödlighet i
samband med förlossningen samt barnens långsiktiga hälsotillstånd.
Överförbarheten av resultaten till Sverige i båda Cochrane-rapporterna kan ifrågasättas.
Rapporten beräknas vara klar mars/april 2015.
Hostmaskin (mekanisk in- och exsufflation) vid neuromuskulära sjukdomar
Projektgrupp: Ann-Britt Zakrisson, Ylva Nilsagård, Lars Berggren, Margareta Kånåhols,
Mia Svantesson-Sandberg
Granskare: Susanne Littorin, Jens Werner, Bengt Midgren, Karl Franklin
Projektledare: Pernilla Östlund, Ann-Britt Zakrisson
Rapporten tas fram i samverkan med CAMTÖ, HTA-enheten i region Örebro län.
Det går inte att bedöma effekten av hostmaskiner hos patienter med neuromuskulära
sjukdomar. Det krävs välgjorda randomiserade studier med patientnära effektmått för att
avgöra frågan om nyttan med hostmaskiner. Det krävs också studier utförda med kvalitativ
analysmetodik för att kunna göra en etisk bedömning av nyttan, speciellt med tanke på
svårigheterna att göra randomiserade, kontrollerade prövningar på denna patientgrupp.
Rapporten beräknas vara klar februari 2015.
Psykologisk behandling vid kronisk och återkommande smärta hos barn och ungdomar
Sakkunnig: Steve Linton
Granskare: Ej fastställt
Projektledare: Mikael Nilsson
Kronisk smärta drabbar många barn. Olika psykologiska metoder används idag för
behandling. Cochrande Collaboration har utvärderat vilken effekt psykologiska metoder
har för att lindra kronisk smärta, huvudsakligen har kognitiv beteendeterapi och beteendeterapi studerats. Rapporten beräknas vara klar våren 2015.
32
Rehabilitering med motion vid kronisk hjärtsvikt
Sakkunnig: Agneta Ståhle
Granskare: Ulf Dahlström
Projektledare: Miriam Entesarian Matsson, Mikael Nilsson
I Sverige är cirka 200 000 personer drabbade av hjärtsvikt. Vanliga symptom är trötthet och
andfåddhet. Vid hjärtsvikt klarar hjärtat inte av att pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen.
I SBU:s rapport ”Fysisk träning vid hjärtsvikt” från år 2002 framgick att den fysiska
prestationsförmågan ökade när fysisk träning användes som komplement till annan
behandling vid rehabilitering av svårt sjuka patienter med kronisk hjärtsvikt. Förbättrad
livskvalitet sågs i sex av nio studier.
I en systematisk översikt från Cochrane Collaboration från 2014 visade sig rehabilitering
baserad på fysisk träning ge en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet samt minska antalet
sjukhusinläggningar. Fördelarna med den fysiska träningen var oberoende av deltagarnas
ålder, kön, graden av vänsterkammardysfunktion och typ av träningsprogram. Det fanns inget
som talade för att deltagandet i rehabilitering baserad på fysisk träning ökade eller minskade
risken att dö på kort sikt. Rapporten beräknas vara klar mars 2015.
D-vitamin och kalcium har liten effekt för att förebygga frakturer hos äldre
Sakkunnig: Mattias Lorentzon
Granskare: Håkan Melhus
Personer som haft frakturer eller har hög risk att få frakturer ska behandlas med benspecifika
läkemedel som bisfosfonater eller denosumab. Kalcium och D-vitamin kan övervägas som
tilläggsbehandling enligt Socialstyrelsens rekommendationer.
En systematisk översikt från Cochrane Collaboration publicerad år 2014 har sammanställt det
vetenskapliga underlaget om betydelsen av vitamin D och vitamin D-analoger för att förebygga frakturer hos kvinnor efter klimakteriet och äldre män. Översikten visar att kombinationsbehandling med D-vitamin och kalcium ger något lägre (16 %) risk för höftfraktur och
för icke-kotfraktur (14 %), men inte signifikant minskad dödlighet och utgöra ett komplement
till annan läkemedelsbehandling för äldre som har haft eller som har hög risk för frakturer,
enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Rapporten beräknas vara klar mars 2015.
Endovaskulär behandling av bukaortaaneurysm
Sakkunnig: Anders Wanhainen
Granskare: Fredrik Lundgren, David Bergqvist
Projektledare: Anna Mattsson, Mikael Nilsson
Bukaortaaneurysm behandlas ofta i förebyggande syfte för att eliminera risken för bristning.
Behandlingen är huvudsakligen kirurgisk och de två metoder som används är öppen operation
eller endovaskulär operation (endovascular aortic repair, EVAR). I en systematisk kunskapsöversikt från Cochrane Collaboration från 2013 dras slutsatsen att på kort sikt är EVAR
förenat med högre överlevnad jämfört med öppen kirurgi, men långsiktigt är metoderna
33
jämförbara vad gäller överlevnad och allvarliga komplikationer. Vidare är EVAR förenat med
fler förnyade behandlingar, högre kostnader och bedöms inte vara kostnadseffektivt på lång
sikt jämfört med öppen operation. Rapporten beräknas vara klar januari 2015.
Egenskaper hos effektiva datorbaserade kliniska beslutsstödsystem
Sakkunnig: Dick Stockelberg
Granskare: Lars-Olof Hensjö
Projektledare: Rebecca Silverstein, Pernilla Östlund
Under de senaste fem decennierna har det utvecklats datorbaserade kliniska beslutsstödssystem med syfte att förbättra det kliniska beslutsfattandet och gynna konsekvent användning
av den bästa medicinska kunskapen. För att datorbaserade kliniska beslutsstödssystem ska
göra nytta ska de leverera behandlingsråd eller varningar. Systemen bör också kräva att
vårdpersonal som vill göra avvikelser från råd och varningar motiverar sina beslut. Ett alltför
stort flöde av påminnelser och varningar kan dock ha negativ effekt, och det är därför viktigt
att endast de viktigaste behandlingsråden genererar sådana meddelanden. Rapporten beräknas
vara klar februari 2015.
Upplysningstjänst för vården
Upplysningstjänsten arbetar i direkt dialog med vården genom att besvara avgränsade
medicinska frågor. Det ger en unik möjlighet att direkt och snabbt stödja beslutsfattare
som behöver underlag inför sina beslut. Svaren utgör ett underlag för frågeställarens egen
värdering och beslut.
Upplysningstjänsten följer i stort SBU:s arbetsmetodik. Skillnaden är att vi har direkta samtal
med frågeställaren för att frågan ska bli tydlig och svara mot frågeställarens behov.
Omfattningen på svaren är anpassade efter frågeställarens och målgruppens behov. Urval och
granskning av litteratur är begränsad jämfört med SBU:s sedvanliga metod och arbetet utförs
till stor del av kanslipersonal. Metodiken möjliggör en betydligt snabbare process än för en
systematisk litteraturöversikt. Målet är att ge ett svar inom ett par månader. Svaren är dock
inte systematiska litteraturöversikter.
Upplysningstjänsten har totalt sedan 2008 fått in 273 frågor, varav 66 under 2014. Fyrtio
procent av frågorna ställdes av, eller på uppdrag av, beslutsfattare på olika nivåer (t ex
handläggare på andra myndigheter, verksamhetschefer, områdesansvariga, strateger m m).
Övriga frågor ställdes av enskilda professionella i vården och enstaka frågor kom från statliga
utredare och andra myndigheter. Sedan 2008 har 150 svar publicerats på SBU:s webbplats
varav 41 under 2014 vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år.
En analys av webbtrafiken från 2014 visade att antalet besök på Upplysningstjänstens sidor
ökat med 22 procent från föregående år till 66 000 besök. SBU arbetar nu rutinmässigt med
sökmotoroptimering av Upplysningstjänstens svar för att öka spridningen. Vi har också
twittrat ut ett antal svar.
Exempel på frågor som kom under 2014 är ”Konduktiv pedagogik för barn med cerebral
pares”, ”Ebolabehandling med kolloidalt silver” och ”Grön rehabilitering vid stressrelaterad
ohälsa”.
34
Kostnader för projektverksamheten
SBU:s totala kostnader för projektverksamheten under åren 2011–2014 redovisas i
Tabell 3.1.2. I beloppen ingår dels direkta kostnader som sättning, tryckning, arvoden, resor,
litteratursökningar och fördelade lönekostnader, dels schablonmässigt fördelade kostnader
(indirekta kostnader). Kostnaderna för de olika projekten skiljer sig åt beroende på omfattning, gruppstorlek, m m. De indirekta kostnaderna har fördelats på respektive projekt med
59 procent. De gemensamma kostnaderna specificeras i Avsnitt 3.7 ”Verksamhetens totala
kostnader och intäkter”.
Tabell 3.1.2
SBU:s kostnader för projektverksamheten inklusive indirekta kostnader, tkr.
Projekt
2014
2013
2012
2011
Avslutade projekt under året
Dyslexi
Äldre – Läkemedelsindikatorer
Äldre – Undernutritionstillstånd
Äldre – Svårläkta svår
Arbetsmiljö – Rygg
Arbetsmiljö – Förstämning
Screening livmoderhalscancer
1 484
1 821
1 702
1 484
1 837
667
1 715
3 447
2 101
1 863
1 666
1 826
2 972
–
1 999
1 072
430
1 605
2 024
2 243
–
–
–
–
–
751
901
–
Pågående projekt
Äldre – Depression
Arbetsmiljö – Hjärt-kärlsjukdom
Arbetsmiljö – Artros
Arbetsmiljö – Generellt
Prevention missbruk barn
Prevention självskadebeteende
Prevention långvarig smärta
Suicidriskbedömning
Osteoporosfraktur arm
Kirurgi gallblåsan
Behandling IBS
Rehabilitering höftfrakturer
Rehabilitering stroke
Antisociala ungdomar
2 155
2 482
165
533
3 918
802
2 093
1 311
280
801
447
2 167
2 002
243
1 530
–
–
337
1 290
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
336
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
696
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
HTA-samverkan
SBU Alert
SBU Alert – Självskadebeteende
SBU Alert – Bipolär sjukdom
Upplysningstjänst i vården
SBU Kommenterar – utländska rapporter
Kunskapsluckor
1 547
9 751
766
662
4 473
4 554
5 512
1 543
10 973
–
–
3 810
4 212
4 967
–
7 856
–
–
3 650
2 474
5 113
–
9 291
–
–
2 742
1 628
4 964
1 475
58 849
15 551
58 088
28 491
57 293
32 299
53 272
Avslutade projekt
Summa
35
I Tabell 3.1.3 ingår dels direkta kostnader som sättning, tryckning, arvoden, resor,
litteratursökningar och fördelade lönekostnader, dels schablonmässigt fördelade kostnader
(indirekta kostnader).
Tabell 3.1.3
Projekt
SBU:s totala kostnader för avslutade projekt 2008–2014, tkr.
Total kostnad
Pågått
Avslutade 2014
Dyslexi
6 930
2011–2014
Äldre – Läkemedelsindikatorer
4 994
2012–2014
Äldre – Undernutritionstillstånd
3 995
2012–2014
Äldre – Svårläkta svår
4 755
2012–2014
Arbetsmiljö – Rygg
6 438
2011–2014
Arbetsmiljö – Förstämning
6 783
2011–2014
Screening livmoderhalscancer
1 715
2014–2014
Avslutade 2013
Tidig upptäckt av symtomgivande cancer
5 336
2012–2013
Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar
4 387
2011–2013
Urininkontinens hos äldre
6 352
2011–2013
Adhd diagnostik / Autismspektrumtillstånd
11 534
2009–2013
Mat vid fetma
6 877
2011–2013
Äldre – Akutvård
6 568
2011–2013
Avslutade 2012
Arbetets betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten
9 975
2007–2012
Skattning av njurfunktion
15 703
2009–2012
Diagnostik vid affektiv sjukdom
7 642
2009–2012
Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens
1 546
2010–2012
Schizofreni
6 987
2009–2012
Patientens delaktighet
2 990
2010–2012
Organisation inom psykiatrin
1 638
2010–2012
Övergripande psykiatriprojekt
2 301
2009–2012
Avslutade 2011
Sexuella övergrepp mot barn
2 659
2010–2011
Blödande magsår
7 025
2007–2011
Godartad prostataförstoring med avflödeshinder
10 841
2006–2011
Samband volym–kvalitet (SoS)
604
2008–2011
Treatment of Hemophilia and Willebrand Disease
3 956
2009–2011
Avslutade 2010
Rehabilitering vid långvariga smärttillstånd (SoS)
2 200
2008–2010
Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp
6 189
2006–2010
Behandling av sömnbesvär hos vuxna
4 585
2007–2010
Triage och flödesprocesser på akutmottagningen
4 842
2008–2010
Metoder för diag o beh av sjukdomar i tandpulpan (SoS)
6 360
2008–2010
Behandling av tandförluster av olika omfattning (SoS)
6 272
2008–2010
Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar
3 817
2008–2010
Mat vid diabetes (SoS)
3 277
2008–2010
Avslutade 2009
Vacciner till barn – skyddseffekter och biverkningar
8 310
2003–2009
Äldres läkemedelsanvändning – hur kan det förebyggas?
5 139
2004–2009
Diabetes (SoS, tre projekt*)
4 273
2007–2009
Avslutade 2008
Öppenvinkelglaukom (grön starr)
4 417
2004–2008
* Patientutbildning vid diabetes, Egna mätningar av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling,
Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes).
36
3.2 Myndighetsövergripande verksamhet
Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade behandlingsmetoder
SBU har fått i uppdrag av regeringen att identifiera metoder i hälso- och sjukvården vars
effekter det saknas tillräcklig kunskap om. Att identifiera och aktivt föra ut kunskap om
otillräckligt utvärderade medicinska metoder inom hälso- och sjukvården syftar bland annat
till att informera om angelägna frågor som kan besvaras i kliniska studier. Informationen
om vetenskapliga kunskapsluckor kan också utgöra underlag för prioriteringar i hälso- och
sjukvården.
En vetenskaplig kunskapslucka finns när:
systematiska litteraturöversikter visar på osäker medicinsk effekt av en metod
det saknas systematiska litteraturöversikter.
399 nya kunskapsluckor
Under 2014 har 399 vetenskapliga kunskapsluckor registrerats i databasen.
Kunskapsluckorna har bland annat hämtats från nyligen publicerade SBU-rapporter, till
exempel internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom,
behandlingstid vid borreliainfektion, mat vid fetma, skattning av njurfunktion, diagnos och
behandling av autism och adhd samt tester och insatser vid dyslexi.
Samarbete med Vetenskapsrådet
Under året har SBU samarbetat med Vetenskapsrådet i utlysningen av Rambidrag för klinisk
behandlingsforskning. SBU:s roll var att bedöma ansökningarnas beskrivning av studiedesign
och forskningsmetodik, det vill säga randomiseringsprocess, blindning, hantering av bortfall
och eventuellt confounders (se avsnitt under rubriken Vetenskapliga kunskapsluckor påverkar
forskningen, sidan 8).
Systematisk kartläggning av vetenskapliga kunskapsluckor
Det är känt att det inom vuxentandvården finns ett stort antal kunskapsluckor. För att få en
uppfattning om läget för barn- och ungdomstandvården gjordes en kartläggning av viktiga
kliniska områden med hjälp av experter inom området.
Samverkansprojekt om kunskapsluckor inom barnsjukvården
SBU och Läkemedelsverket planerar ett samverkansprojekt för att systematiskt kartlägga
vetenskapliga kunskapsluckor för utvalda områden som rör barn och läkemedelsbehandling.
Den kunskap kartläggningarna ger, kan vara av värde för barnsjukvården, men kommer också
kunna vägleda SBU och Läkemedelsverket i prioriteringen, inom vilka områden och i vilka
former kunskapssammanställningar bäst kan göras vad gäller läkemedelsbehandling till barn.
Särskild satsning på odontologi
I mars 2011 ordnade SBU i samarbete med Vetenskapsrådet, Socialstyrelsen, Sveriges
Kommuner och Landsting samt Sveriges Tandläkarförbund en nationell workshop om de
omfattande vetenskapliga kunskapsluckorna inom området odontologi. I samband med mötet
tillsattes en styrgrupp för att strukturera det fortsatta arbetet. Arbetet har under 2012 och 2013
37
bland annat lett till en nationell forskarskola för klinisk odontologisk forskning (finansierad
av Vetenskapsrådet) en nationell uppföljning av tusentals patienter efter implantatbehandling,
samt etablering av kombinationstjänster för forskning och klinisk verksamhet.
År 2014 anordnades två workshops, ”Vart ska odontologin ta vägen?” med fokus på den
odontologiska forskningens framtid (huvudarrangör Vetenskapsrådet, medarrangör SBU),
samt ”Munhälsa och livskvalitet hos sköra äldre” med inriktning forskning och organisation
(samarrangemang mellan SBU, Socialdepartementet och Socialstyrelsen). Målet med båda var
att samordna samverkansinitiativ inom området.
Hälsoekonomisk verksamhet och metodutveckling
Bland de publicerade SBU-rapporterna år 2014 finns hälsoekonomiska avsnitt i 13 rapporter.
I tre fall har de hälsoekonomiska avsnitten även publicerats i vetenskapliga tidskrifter som en
del av den systematiska översikten eller som en fristående publikation.
Under 2014 har det hälsoekonomiska avsnittet i ”Utvärdering av metoder i hälso- och
sjukvården. En handbok” utvecklats. På internationell nivå leder SBU ett internationellt
samarbetsprojekt i vilket principer och metoder för hälsoekonomiska analyser i olika länder
i Europa kartläggs och analyseras. Syftet är att öka överförbarheten av hälsoekonomiska
utvärderingar inom Europa. Projektet bedrivs inom det europeiska nätverket EUnetHTA.
SBU har under året hållit möten och föreläsningar om hälsoekonomi, bland annat på
Karolinska Institutets masterutbildning i hälsoekonomi. SBU är också värd för nätverket
för hälsoekonomi (NHE) som anordnar seminarier om aktuella ämnen inom hälsoekonomi.
Under 2014 genomfördes åtta seminarier inom nätverket.
Hälsoekonomerna på SBU samverkar även med SBU:s systermyndigheter på olika sätt. Under
2014 har gruppen exempelvis samverkat med Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden
(TLV) kring olika metodfrågor inom hälsoekonomi, samt bidragit med hälsoekonomisk
kompetens i Sveriges Kommuner och Landstings projekt med Nya Läkemedelsterapier (NLT)
och Ordnat Införande i Samverkan (OtIS).
38
3.3 Kommunikation och spridning
Under 2014 har SBU:s nya kommunikationsstrategi utformats. Det är en vägledning för vad
SBU ska satsa på, hur vi ska presentera vår verksamhet, både internt och externt, samt hur vi
ska agera gentemot vår omvärld. Målsättning är att all vår kommunikation är tydlig, lätt att nå
och trovärdig. All vår kommunikation tar sin utgångspunkt i att SBU har gedigen, oberoende
och angelägen kunskap för hälso- och sjukvården.
Några kanaler för att nå ut har varit massmedia, digitala medier, nätverk, aktiv
kunskapsspridning, både nationellt och internationellt. Särskilt fokus har vi lagt på sociala
medier för att öka möjligheterna att skapa dialog, att hitta och nå ambassadörer för SBU och
evidensbaserad medicin samt att göra SBU mer välkänt.
En ny kanal för SBU är film där vi presenterar slutsatserna av en rapport på ett par minuter.
Filmerna har fått god spridning och används av både experter och SBU:s medarbetare vid
externa presentationer. Syftet har varit att förmedla slutsatser och andra fakta från våra
rapporter samt att öka trafiken till SBU:s webbplats.
Webbplatsen har drygt 780 000 besökare årligen
För tredje året i rad ökar besöken till www.sbu.se. Webbplatsen tog emot drygt 780 000 besök
under 2014, en ökning med cirka 28 procent. Antalet sidvisningar ökade med 22 procent
(2 169 024 sidvisningar).
År
2012
2013
2014
Besök
526 933
616 415
787 800
Sidvisningar
1 522 113
1 779 117
2 169 024
SBU planerar att bygga en ny webbplats under 2015. Därför genomfördes under året en
förstudie för att definiera huvudsyftet med SBU:s webbplats och för att prioritera innehållet
för målgrupperna. Detta användas som grund till webbupphandlingen. Hela förstudien
www.sbu.se/forstudie2014.
SBU i media
SBU förekom i media i drygt 800 artiklar och radio- och TV-inslag under 2014. Det är en
minskning sedan 2013 då vår rapport om mat vid fetma gav stort gensvar. Under 2014 var det
rapporten om arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom och
rapporten om dyslexi som väckte mest uppmärksamhet. Som nummer tre på topplistan finns
rapporten om arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. Alla tre granskar ämnesområden som
SBU traditionellt inte har ägnat sig åt. Dyslexirapporten som kompletterades med film och
ljudbok ledde till att SBU blev mera känt också inom skolvärlden. Se Figur 3.3.1.
39
Figur 3.3.1
Publicitet under året 2014.
Rapporter månad för månad
180
160
160
149
140
120
111
100
91
80
66
63
60
43
42
40
24
20
30
19
10
0
Dominerande ämnen i media per månad:
Januari: Vårdteam för äldre
Februari: Arbetsmiljö-depression
Mars: Sömnbesvär, förmaksflimmer
April: Kunskapsluckor inom tandvård
Maj: Motiverande samtal, laser vid nacksmärta
Juni: Motiverande samtal, ny generaldirektör för SBU
Juli: Förebyggande av förmaksflimmer
Augusti: Dyslexi, svårläkta sår
September: Blodprov istället för fostervattenprov (kommande rapport)
Oktober: Arbetsmiljö-ryggproblem, operation av artros i knäet, skakvåld (kommande
rapport)
November: Nyttan av kosttillägg, blodförtunnande läkemedel för äldre, skakvåld
(kommande rapport)
December: Nyttan av kosttillägg, skakvåld (kommande rapport)
Översikterna inom arbetsmiljö- och pedagogikområdet fick god spridning i till exempel
fackliga tidningar och i media riktade till lärare. Inte minst har SBU nämnts i dagstidningar
över hela landet. Se Figur 3.3.2.
40
Jämförelse tidigare år – SBU i redaktionella inslag:
2012
848
Figur 3.3.2
2013
1 044
2014
808
Mediatyper.
10%
10%
56%
24%
Lokalmedier
Fackpress
Riksmedier
Myndighet
SBU:s resultat syns mer i Wikipedia
SBU har under året fortsatt ett aktivt arbete med Wikipedia som kanal för att sprida kännedom
om SBU och våra resultat till en bredare målgrupp. Vi har kompletterat, uppdaterat och skrivit
om sju Wikipedia-texter (Wikis) på webben med utgångspunkt från aktuella SBU-rapporter.
Syftet är att generera trafik till SBU:s webbplats genom att lägga in SBU-resultat och fakta
från rapporterna på Wikipedia samt att rätta Wikipedia och uppdatera med korrekt information från rapporterna. Bland ”källor” i Wikin finns en länk till SBU-rapporten och en extern
länk till SBU. De uppslagsord som vi inriktat oss på i år är: ryggsmärta, neutropen feber,
motiverande samtal, inflammatorisk tarmsjukdom, bensår, fallskada och
postpartumdepression.
Sociala medier
SBU startade på Twitter i augusti 2013 och antalet följare ökar. I december 2014 var antalet
följare drygt 500, till exempel andra myndigheter, vårdpersonal, handläggare på landsting,
journalister och organisationer. Här lägger vi ut information om till exempel nya rapporter
och konferenser eller bidrar med tips på översikter och länkar till våra filmer i relevanta
debatter. Ett tydligt exempel var översikten om dyslexi där SBU samverkade med Skolverket
för att nå målgrupper i skolan.
Trots att SBU inte har en aktiv Facebook-sida ser vi att SBU:s resultat diskuteras och
rekommenderas i ökande grad på Facebook. Ett exempel är arbetsmiljörapporterna.
41
Figur 3.3.3
Följare på SBU:s Twitterkonto från augusti 2013–december 2014
(tillväxt av följare sedan starten i juni 2013).
Digitalt nyhetsbrev
I SBU:s nyhetsbrev informerar vi löpande
om viktiga nyheter, till exempel aktuella
utvärderingar. Våra prenumeranter är
forskare, sjukvårdspersonal,
patientföreningar, studenter, press och
politiker. Cirka 6 000 personer
prenumererar. Öppningsfrekvensen ligger i
snitt på 38 procent, vilket är en bra siffra
för nyhetsbrev. Nyhetsbrevets design och
tekniska bakgrund har uppdaterats under
året för att fungera i olika skärmstorlekar,
såsom dator, mobil och läsplatta. SBU har
nu större möjligheter till uppföljning och
bättre underhåll av prenumerantregistret.
Produktion och distribution
Totalt distribuerades drygt 5 000 SBU-rapporter i tryckt form under 2014. SBU har även haft
stor efterfrågan på de tryckta sammanfattningarna. Totalt har cirka 41 000 exemplar av åtta
aktuella sammanfattningar spridits genom riktade utskick och i samband med utställningar,
mässor och regionala möten.
Utskicken har gått till utvalda målgrupper, som exempelvis vårdgivare inom respektive
område, hälso- och sjukvårdsnämnder, landstingsdirektörer, läkemedelskommittéer och
berörda myndigheter. Målsättningen är att successivt övergå till digitala utskick vilket också
gjordes under 2014 i mindre omfattning.
Distribuerade
rapporter 2013
9 361 ex
Distribuerade
rapporter 2012
23 000 ex
Distribuerade
rapporter 2011
48 552 ex
Distribuerade
sammanfattningar 2013
70 998 ex
Distribuerade
21 000 ex
Distribuerade
77 578 ex
42
Omfattande kommunikationsinsatser gjordes för projektet ”Dyslexi hos barn och ungdomar –
tester och insatser”. Förutom den stora spridningen av sammanfattningen på 14 000 exemplar,
gjordes extra insatser i form av en ljudbok inläst av Samuel Fröler.
Samverkan med patient- och brukarorganisationer
Samarbetet med brukarorganisationer ingår som en naturlig del i projektverksamheten och i
kommunikationen av SBU:s rapporter. Samverkan med brukarorganisationer ingår både i
arbetsdokument och i projektprocessen.
Under året har SBU samverkat och haft dialog med patient- och brukarorganisationer på flera
sätt. Vi har till exempel föreläst för Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond
på temat ”Så utvärderar SBU vårdens metoder”.
SBU har haft löpande kontakt med brukarorganisationer i följande projekt:
Mikroarrayteknik och helgenomsekvensering inom fosterdiagnostik: Föreningen för barn,
unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB.
Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser: Dyslexiförbundet FMLS,
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) samt intresseföreningen Svenska
Dyslexiföreningen.
Operativa behandlingsmetoder för osteoporosfrakturer i armen: Riksföreningen
Osteoporotiker, ROP.
Instrument för suicidriskbedömning: Hjärnkoll och Nationell Samverkan för Psykisk
Hälsa, NSPH.
Analys av foster-DNA i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi
21, 18 och 13: Svenska Downföreningen.
Två nya former för samverkan har utvecklats under 2014. Ett nytt initiativ skedde i projektet
”Behandlingsmetoder vid adhd – de tio viktigaste kunskapsluckorna”. Då involverades
personer med adhd och/eller närstående och personer som arbetar inom skola, vård och
kriminalvård. Se avsnitt under rubriken ”Vetenskapliga kunskapsluckor påverkar
forskningen”, sidan 8.
Det andra nya projektet skedde i samarbete med Centrum för utvärdering av medicinsk
teknologi, CMT. Här undersöktes värdet av att minska antalet biopsitagningar vid
43
diagnostisering av prostatacancer. Syftet med studien var att ta reda på hur patienter
värdesätter att slippa det obehag, den smärta och de komplikationer som en biopsitagning kan
medföra. Patienter som genomgått en biopsi fick frågan hur mycket de skulle vara villiga att
betala för att kunna diagnosticeras med en alternativ metod istället för att behöva genomgå
ytterligare en biopsitagning. I genomsnitt skattade patienterna värdet av att slippa ytterligare
en biopsitagning till cirka 3 500 kronor.
Internationellt deltar och driver SBU arbetet med brukarsamverkan inom medicinsk
utvärdering, Health Technology Assessment. (se sidan 49).
Konferenser, utställningar och mässor
Sammanlagt medverkade SBU vid 15 konferenser och mässor under 2014. Vi nådde drygt
4 900 besökare. Vi medverkade även med två seminarier på Medicinska riksstämman.
Exempel på konferenser som SBU medverkat på förutom Medicinska riksstämman är
Läkemedelsriksdagen, Vuxna och psykisk hälsa, SFAM, Den sjunde nordiska kongressen om
dyslexipedagogik, Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa, Dyslexidagarna, Jämlik vård på lika
villkor, Mellansvenskt läkemedelsforum, Svenska psykiatrikongressen, SHEA-konferens,
Europeisk trycksårskonferens, Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi, Arbetsoch miljömedicinskt vårmöte samt Röntgenveckan.
Antal besökare vid konferenser, utställningar och mässor tidigare år.
2011
7 111 besökare
2012
12 579 besökare
2013
6 700 besökare
Antalet personliga möten vid konferenser har minskat sedan 2012. En av anledningarna är att
Medicinska riksstämman flyttade från Stockholmsmässan till Stockholm Waterfront. Flytten
ledde till betydligt lägre besökarantal, men desto högre kvalitet i programmet. Andra
anledningar är att SBU inte medverkade som utställare på HTAi 2013 i Sydkorea, samt deltog
2012 på en stor konferens om patientsäkerhet med totalt 2 000 besökare. Sammantaget har
detta lett till färre personliga möten vid konferenser jämfört med tidigare år.
SBU:s intranät effektiviserar internkommunikationen
SBU:s intranät är ett stöd i det dagliga arbetet på myndigheten, som varje medarbetare kan
anpassa efter egna behov. Den senaste enkäten visar att 80 procent använder intranätet varje
dag och att 100 procent upplever att informationen är uppdaterad.
Vetenskap & Praxis sprids i vården
Tidningen Vetenskap & Praxis når stora grupper av vårdpersonal och beslutsfattare. Den
förklarar, populariserar och levandegör SBU:s slutsatser, berättar om pågående projekt och
marknadsför publicerade SBU-rapporter, SBU-kommentarer och svar från SBU:s
upplysningstjänst.
Vetenskap & Praxis utkommer fyra gånger per år, varav en utgåva är på engelska. Tidningen
samdistribuerades under 2014 med tidskrifterna i Tabell 3.3.1. Dessutom sändes tidningen till
11 500 direktprenumeranter. Den sammanlagda upplagan uppgick vid slutet av år 2014 till
44
144 700 exemplar, men totalt kan ett genomsnittligt nummer av tidningen nå upp till 290 000
läsare eftersom tidningen ofta läses av flera personer på en arbetsplats.
Vid sidan av att lyfta fram SBU:s egna resultat har tidningen under året publicerat unika
artiklar om hur vården kan avstå från överflödiga eller överdrivna insatser och hur insatserna
för de sköraste och sjukaste äldre kan förbättras på basis av evidens. Tidningen har också
spritt kunskap om att biverkningar sällan fångas upp i systematiska översikter och berättat
varför många biomedicinska studier drar felaktiga slutsatser. Andra artiklar beskriver hur man
kan utvärdera hela åtgärdspaket och vilka etiska frågor som måste analyseras innan metoder
för diagnos och behandling används i rutinsjukvård.
Tidigare läsarundersökningar har visat mycket goda läsarsiffror för SBU:s tidning – över
90 procent av alla svarande i samtliga målgrupper har angett att tidningen är bra eller mycket
bra.
Utöver ordinarie svenska nummer producerades ett engelskt specialnummer i samband med
det årliga internationella mötet för organisationer som arbetar med medicinsk utvärdering
(HTAi).
Tabell 3.3.1
Distribution av SBU:s resultat via Vetenskap & Praxis via olika facktidskrifter
2014.
Läkartidningen
Fysioterapi
Tandläkartidningen
Arbetsterapeuten
Dagens Samhälle
Omvårdnadsmagasinet
Summa via facktidskrifter
44 500
12 500
9 200
10 400
28 600
28 000
133 200
Kunskapsstöd för professioner på barn- och äldreområdena
Med stöd av experter från SBU:s projektgrupper producerade SBU under 2014 två
evidensbaserade och anpassade kunskapsstöd för professionerna:
En specialversion av SBU-rapporten om urininkontinens togs fram för omvårdnads- och
äldreomsorgspersonal, med information om vilka behandlingar som är effektiva. Skriften
distribuerades i 250 000 exemplar som bilaga till tidningen Kommunalarbetaren och
nådde sjukvårdsbiträden, skötare, undersköterskor, vårdare, hemvårdare, vårdbiträden,
personliga assistenter samt arbetsledare inom äldreomsorg.
En anpassad version av SBU-rapporten om dyslexi togs fram och spreds i 70 600
exemplar till lärarstuderande, grundskollärare och skolledare, som en specialbilaga i
Lärarnas tidning.
Kunskapsstöd för allmänläkare i samverkan med SFAM (Svensk förening för
allmänmedicin)
Utbildningsmaterial för allmänläkare produceras för utvalda SBU-rapporter i samarbete
med SFAM. På rekommendation från SFAM:s utbildningsutskott produceras dels en
45
sammanfattning som är anpassad till primärvården, dels en serie patientfall på webben.
Materialet tas fram tillsammans med allmänläkare som nominerats av SFAM. SBU har
under 2014 samverkat med SFAM för att ta fram studiebrev för allmänläkare om SBU:s
rapporter om svårläkta sår respektive mat vid fetma.
Kunskapsstöd för allmänheten: Bättre behandling/Testing treatments
På regeringens uppdrag har SBU under året påbörjat översättning och anpassning till
svenska av patientsajten Testing Treatments interactive, TTi (arbetsnamn på svenska
”Bättre behandling”) för att skapa en svensk version av den flerspråkiga sajten
http://www.testingtreatments.org.
Bättre behandling förklarar tankarna bakom evidensbaserad vård på ett populärvetenskapligt
sätt för att ge personer som förväntas delta aktivt i beslut om sin hälsa, såsom personer med
kroniska sjukdomar, nödvändiga grundkunskaper om utvärdering och evidens. Tjänsten ska
förklara vilka grundläggande frågor som måste kunna besvaras, och vilken typ av vetenskapliga belägg som krävs, för att man med forskningens hjälp ska kunna avgöra vilken
behandling som är bäst underbyggd.
Ytterligare ett syfte med uppdraget är att öka patienters och närståendes intresse för klinisk
forskning och metoder att identifiera områden som det saknas kunskap och som behöver
belysas med fler välgjorda studier. Webbplatsen ska kortfattat beskriva hur läsaren själv kan
bidra till att förbättra aktuell forskning och framtida behandlingar, i samråd med vårdpersonal.
Detta ger målgruppen möjlighet att föra en bättre dialog med vårdens professioner för att få
bästa möjliga behandling/hjälpmedel. Detta syfte har även koppling till SBU:s arbete med
vetenskapliga kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården som behöver fyllas.
Kunskapsguiden
Webbportalen Kunskapsguiden drivs av Socialstyrelsen i samarbete med andra myndigheter inom hälso- och sjukvården. Kunskapsguiden samlar information, dokument och
utbildningsmaterial inom psykiatri och äldrevård, exempelvis nationella riktlinjer,
rekommendationer, vårdprogram och systematiska litteraturöversikter. SBU har under
2014 deltagit i ett redaktionsråd för portalen, deltagit i arbetet med vidareutveckling och
marknadsföring samt bidragit med material.
SBU främjar märkning av kunskapsdokument
Under 2014 har SBU inlett ett arbete med att kontinuerligt innehållsmärka (metadatamärka)
sina publikationer (html och pdf), med hänsyn till gällande standarder och kontrollerade
vokabulärer.
Rapporter märktes även retrospektivt. Dessutom utformades instruktioner och rutiner för hur
fortsatt märkning ska ske. Detta för att så många SBU-publikationer som möjligt ska förses
med nödvändiga metadata.
Ett formulär som stödjer och standardiserar märkningen publicerades på intranätet för att
underlätta märkningen och därmed öka hittbarheten beträffande SBU:s material.
I december 2014 arrangerade SBU ett seminarium för de myndigheter som producerar
kunskapsdokument samt representanter för regioner och landsting för att främja bredare
införande av metadatamärkning.
46
Fortsatt arbete med att bidra till internationella databaser
Under året har SBU fortsatt att bidra till flertalet internationella databaser. Databaserna skiljer
sig åt vad gäller täckningsgrad och innehåller material från olika källor. Mot dessa databaser
kan SBU stämma av mot existerande och pågående arbeten, vid både projektprioritering samt
vid projektavgränsningar, vilket minskar risken för dubbelarbete. Vidare kan databaserna
utgöra ett verktyg för att identifiera vilka befintliga översikter som SBU kan kommentera,
istället för att lägga ner arbete på att göra en ny systematisk litteraturöversikt.
De internationella databaser som SBU bidrar till är bland annat EUnetHTA-nätverkets
(European Network for Health Technology Assessment) databas för pågående och publicerade projekt, POP-databasen, samt den så kallade EVIDENT-databasen som fokuserar på
nya medicinska metoder och på fortsatt forskning samt kunskapsluckor. Det globala nätverket
EuroScan har också en databas över pågående och publicerade rapporter för nya medicinska
metoder som sträcker sig utanför Europa.
SBU har även ingått ett avtal med PubMed, som är amerikanska National Library of
Medicines webbversion av databasen Medline, som är den i särklass största bibliografiska
databasen inom biomedicin, odontologi och vårdvetenskap. Samarbetet, som är i ett inledande
skede, är tänkt att utmynna i en ännu större spridning av SBU:s rapporter internationellt, då
fler får tillgång till våra engelska sammanfattningar.
Utveckling av ”Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok”
Andra upplagan av ”Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok”
publicerades 2014. Boken beskriver hur systematisk granskning av metoder i hälso- och
sjukvården går till. Den är i första hand en vägledning för hur SBU ska bedriva granskningsarbetet på ett systematiskt, enhetligt och öppet sätt. Eftersom intresset för utvärdering av
metoder i hälso- och sjukvården har ökat kraftigt såväl nationellt som regionalt och lokalt, har
den laddats ner 3 900 gånger under 2014 från SBU:s webbplats och används också i undervisningssammanhang. Arbetet har drivits internt, med externa experter och i diskussioner med
SBU:s råd och SBU:s nämnd. En översättning av boken från svenska till engelska har också
gjorts under året för att på så sätt förbättra kunskapsöverföring till andra länder.
Kostnader för informationsverksamheten
SBU:s totala kostnader för informationsspridning under åren 2011–2014 redovisas i
Tabell 3.3.2. I beloppen ingår samtliga kostnader, dels direkta aktivitetskostnader, dels
schablonmässigt fördelade gemensamma kostnader (indirekta kostnader). De indirekta
kostnaderna har fördelats på respektive aktivitet med 59 procent för 2014. De gemensamma
kostnaderna specificeras i Avsnitt 3.7 Verksamhetens totala kostnader och intäkter.
47
Tabell 3.3.2
Totala kostnader för kommunikation och spridning vid SBU, tkr.
IT-media
Reklam, utskick, nytryck m m
Rapporthantering, försäljning
Patientversioner och särtryck
Utställningar och mässor
Mottagarorganisationer
Vetenskap & Praxis
Massmedia, bevakning m m
Uppföljningar
Regional verksamhet
Hälsobiblioteket
Taggningsprojektet
Kommunikationsstrategi
Kunskapsstöd för vården
Kunskapsstöd för lekmän och allmänhet
Summa
48
2014
4 304
1 443
2 296
2 966
1 028
113
3 406
1 339
234
34
0
0
585
581
1 259
19 588
2013
2 349
367
2 123
1 243
528
210
2 426
1 358
44
187
2 658
1 581
0
0
0
15 074
2012
4 498
2 053
1 264
905
1 101
766
2 828
1 381
56
1 406
2 687
0
0
0
0
18 945
2011
3 870
3 230
1 532
1 875
1 243
995
3 195
1 028
111
250
0
0
0
0
0
17 329
3.4 Internationellt arbete
Som världens äldsta HTA-organisation, har SBU sedan starten 1987 arbetat aktivt för att
utveckla det internationella samarbetet. Vi har därför kontinuerligt drivit internationella
utvärderingsprojekt, deltagit vid viktiga möten och konferenser samt varit med och utvecklat
metoder inom HTA internationellt. Globalt sett växer intresset för utvärdering av medicinska
metoder och samordning för att undvika dubbelarbete blir allt viktigare.
Under 2014 har SBU deltagit på 23 internationella möten utomlands, framför allt inom
Europa. Vi har också mottagit studiebesök från olika utländska organisationer.
HTAN och EUnetHTA
Inom ramen för EU-kommissionens nätverk, Health Technology Assessment Network
(HTAN), fortsätter satsningen på det europeiska nätverket EUnetHTA (European network for
Health Technology Assessment), som utgör den vetenskapliga och metodologiska delen inom
HTAN. SBU är medlem i detta nätverk och har deltagit på årets möten. Inför varje möte
samordnar SBU Sveriges deltagande med andra myndigheter (Tandvårds- och
läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket) och Socialdepartementet.
Det övergripande målet för nätverket EUnetHTA, är att samordna medlemsländernas
medicinska utvärderingsarbete. Det nuvarande samarbetet, Joint Action 2 (2013–2015),
finansieras delvis av EU-kommissionen. I Joint Action 2 deltar SBU aktivt i tre arbetsgrupper.
EuroScan International Network
SBU är medlem i det globala nätverket EuroScan International Network som är ett nätverk för
information om nya och lovande medicinska metoder. Nätverket samlar in och utbyter
information om innovativa metoder inom vården. Syftet är att stödja beslutsfattande,
införande och tillämpning av effektiva, användbara och säkra medicinska metoder. SBU får
genom sitt aktiva medlemskap i EuroScan, tillgång till den gemensamma databasen. Fokus
under detta år har främst varit att uppdatera den befintliga manual för utvärdering av nya
metoder, som EuroScan har tagit fram.
INAHTA och HTAi
INAHTA (International Network of Agencies for Health Technology Assessment) är en
global organisation för medicinsk utvärdering som bildades 1993 och som idag har 55
medlemmar från 32 länder från både Nord- och Sydamerika, Europa, Afrika, Asien,
Australien och Nya Zeeland. Nätverket verkar bland annat för internationell spridning och
optimal användning av det arbete som utförs i de olika medlemsorganisationerna. Fram till
april 2014 skötte SBU den ekonomiska redovisningen för sekretariatet, som numera ligger hos
Institute of Health Economics (IHE) i Kanada.
För närvarande är SBU vice ordförande i INAHTA:s styrelse.
SBU är medlem i den internationella vetenskapliga föreningen HTAi (Health Technology
Assessment international) som har drygt 1 000 medlemmar från hela världen. Under 2014 har
SBU deltagit i arbetsgrupper inom HTAi.
49
Cochrane Collaboration
Cochrane Collaboration är ett globalt oberoende nätverk av hälso- och sjukvårdspersonal,
forskare, patientföreträdare samt andra intressenter. Nätverket sammanställer medicinsk
forskning och publicerar systematiska översikter. Under 2014 deltog SBU vid Cochranes
årliga konferens, Cochrane Colloquium i Hyderabad, Indien.
GRADE Working Groups
Den internationella arbetsgruppen GRADE som startade år 2000, har utvecklat det system för
evidensgradering som i stort sett alla HTA-organisationer tillämpar. SBU har representanter i
arbetsgruppen och har deltagit på deras möten under året.
Öppna jämförelser inom EU
Sverige leder EU:s expertgrupp om öppna jämförelser inom EU. Arbetet syftar till en mer
effektiv och jämlik hälso- och sjukvård genom en transparent och korrekt redovisning av EUmedlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem i form av öppna jämförelser. Expertgruppen ger
metod- och kunskapsstöd men har även för avsikt att publicera rapporter.
Socialdepartementet, SBU och Socialstyrelsen samverkar i arbetet.
Tabell 3.4.1
Totala kostnader för internationell samverkan vid SBU.
EUnetHTA-projektet
EuSANH
INAHTA
Övrigt internationellt samarbete
Summa
50
2014
1 197
0
380
1 787
3 364
2013
813
0
1 766
888
3 467
2012
498
115
0
1 588
2 201
2011
504
720
1 700
937
3 861
3.5 Samverkan med andra myndigheter i Sverige
och med regionerna
SBU, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Myndigheten för
vårdanalys, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket samverkar på flera olika sätt kring
kunskapsstyrning. Myndigheterna diskuterar regelbundet gemensamma frågor inom ramen för
Myndigheternas Samordningsgrupp (MSG) som har månatliga möten. Samordningen vad
gäller urval och beredning av projektförslag har utvecklats och en ny insamling av förslag
från drygt 100 olika intressegrupper har genomförts. Den för alla myndigheter gemensamma
och offentliga databasen för pågående projekt på SBU:s web uppdateras kontinuerligt.
Gemensamma utbildningsinsatser och metodutveckling, särskilt rörande evidensvärdering,
genomförs. Kommunikationen samordnas så att myndigheterna uppfattas som en samordnad
aktör.
SBU samverkar också inom ramen för den Nationella samverkansgruppen för
kunskapsstyrning (NSK) med sjukvårdshuvudmännen, professionella organisationer och
övriga myndigheter. Syftet är att förbättra kunskapsunderlagens användbarhet och
implementering. Inom ramen för denna samverkan har SBU gått igenom önskemål från
landstingen.
Representanter från SBU deltar i fortlöpande diskussioner om jävsfrågor i den
myndighetsöverskridande jävsgruppen.
SBU har tillsammans med andra myndigheter deltagit i Nationella samverkansgruppen för
kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S). En omorganisering av arbetet i denna grupp
har genomförts under året. Den är nu organiserad i enlighet med NSK, med en
huvudmannagrupp och en myndighetsgrupp. I myndighetsgruppen är SBU representerat
tillsammans med representanter från Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
Samarbete om rapporter med andra myndigheter
SBU har också enligt uppdrag tagit fram underlag och systematiska översikter till TLV:s
arbete med genomgångar av läkemedelssortimentet. Under 2013 överlämnade SBU underlag
till TLV angående immunologiska reaktioner vid användning av proteinbaserade läkemedel –
somatotropin och erytropoetin. Ett arbete med att ta fram ett underlag åt TLV för värdering av
TNF-antagonisterna avseende effekt, säkerhet, långtidsbiverkningar, livskvalitet och
immunologiska reaktioner har startat under 2014.
Under året har SBU levererat synpunkter på TLV:s hälsoekonomiska kunskapsunderlag inom
ramen för klinikläkemedelsprojektet och medicinteknikprojektet samt på TLV:s slutrapport
för medicinteknikprojektet.
SBU har deltagit i Socialstyrelsens arbete med en rapport om cancersjukvården
(Cancersjukvård – Jämförelser mellan landsting, Socialstyrelsen 2014).
SBU har också granskat och kommenterat en översikt om behandling av osteoporos åt
Socialstyrelsen som underlag för uppdatering av de nationella riktlinjerna.
51
SBU har tagit fram det vetenskapliga underlaget för bedömning av metoder för det nationella
screeningprogrammet för livmoderhalscancer enligt Socialstyrelsens modell. SBU har
utvärderat HPV-testets effektivitet jämfört med den etablerade cellprovtagningen samt gjort
en bedömning av de etiska frågeställningarna vid ett eventuellt byte av test. SBU startade sitt
arbete i mars 2014 och lämnade sin rapport till Socialstyrelsen den 29 augusti 2014.
Underlaget ligger till grund för den remiss som i januari 2015 utgått från Socialstyrelsen,
angående ett förändrat screeningprogram för livmoderhalscancer.
SBU har medverkat i SKILLS-projektet som under ledning av Socialstyrelsen har producerat
en webbutbildning – specialistövergripande klinisk farmakologi för ST-läkare.
Webbutbildningen kan nås via Kunskapsguiden (kunskapsguiden.se).
Under 2014 gjordes en myndighetsgemensam satsning kring adhd för att ta fram ett nytt
samlat kunskapsstöd om behandling, läkemedel, läkemedelssubventioner, informations- och
utbildningsmaterial. SBU-rapporten om adhd har legat till grund för två rapporter från
Socialstyrelsen.
SBU har också deltagit i Socialstyrelsens arbete med framtagandet av en modell för att
bedöma, införa och följa upp nationella screeningprogram.
Under 2014 startade SBU och Statens institutionsstyrelse (SiS) ett samarbete där SBU under
2015 ska ta fram kunskapsunderlag åt SiS för arbetet med barn och ungdomar på institution.
Under 2014 levererades en kommentar av en norsk översikt om kontinuitet i institutionsvård.
SBU har under året biträtt Vårdanalys i utvärderingen av TLV:s klinikläkemedelsprojekt.
I samarbete med Läkemedelsverket genomförs en systematisk kartläggning och granskning av
översikter inom läkemedel vid luftvägsinfektioner hos barn.
Att SBU gör systematiska översikter åt såväl Socialstyrelsen och Läkemedelsverket som TLV
och SiS kan ses som ett led i regeringens strävan att renodla myndigheternas uppdrag.
SBU har samarbetat med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Vetenskapsrådet kring
kunskapsluckor samt biträtt Vetenskapsrådet vid värdering av ansökningar till ”Rambidrag för
klinisk behandlingsforskning” beträffande studiedesign och metodik.
I framtagandet av rapporten ”Analys av foster-DNA i kvinnans blod: icke-invasiv
fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21” har SBU samverkat med Statens
medicinsk-etiska råd (SMER) avseende den etiska värderingen och rapporten utgör också
underlag för ett nationellt vårdprogram.
Under 2014 anordnades två workshops ”Vart ska odontologin ta vägen?” med fokus på den
odontologiska forskningens framtid (huvudarrangör Vetenskapsrådet, medarrangör SBU),
samt ”Munhälsa och livskvalitet hos sköra äldre” med inriktning forskning och organisation
(samarrangemang mellan SBU, Socialdepartementet och Socialstyrelsen).
Uppdrag angående kunskapsstyrning – HTA-samverkan
SBU fortsätter att leda och samordna HTA-nätverket där regionala HTA-enheter inbjuds och
aktivt deltar. Mötena består av informationsutbyte, diskussion om gemensamma problem och
möjligheter samt seminarier om olika metodologiska frågor. Under 2014 har HTA-nätverket,
52
som idag representerar 13 landsting och regioner, haft tre möten. Under 2014 har alla
regionala HTA-rapporter lagts in i SBU:s publikationsdatabas och finns därmed tillgängligt
på webbplatsen. På detta sätt undviks dubbelarbete och kunskapsunderlagen får en större
spridning.
Gemensam produktion
Tillsammans med regionala HTA-enheter har två gemensamt producerade rapporter
publicerats, två projekt är pågående och två är i planeringsfas.
SBU Alert: Laserbehandling vid nacksmärta (CAMTÖ4), publicerad 2014-05-20
SBU Kommenterar: Progesteronbehandling för att förhindra för tidig förlossning
(Metodrådet SLL5), publicerad 2014-02-25
SBU Alert: Arginin för att förebygga karies (HTA-O6), slutfas
SBU Kommenterar: Hostmaskin (mekanisk in- och exsufflation) vid neuromuskulära
sjukdomar (CAMTÖ), pågående
SBU Kommenterar: Hemodialys vid allvarlig njursjukdom (Metodrådet SLL), planerad
SBU Kommenterar: Preoperativ tvätt (landstinget Dalarna), planerad
Utbildning sker fortlöpande inom ramen för HTA-nätverket.
Andra utbildningsinsatser sker inom ramen för den gemensamma rapportproduktionen.
Under året har SBU besökt Rådet för kunskapsstyrning i landstinget Sörmland, haft en
utbildningsdag på CAMTÖ samt en tvådagars metodkurs i landstinget Dalarna.
4
Regional HTA-enhet i region Örebro län.
Regional HTA-enhet i Stockholms läns landsting – region Gotland.
6
HTA-enhet inom området odontologi på Malmö högskola.
5
53
3.6 Personal och kompetensutveckling på SBU 2015–2018
Allmänt
SBU hade vid årsskiftet 2014/2015 totalt 60 anställda. Bland projektledare och hälsoekonomer har 80 procent doktorerat. Av samtliga anställda är 80 procent kvinnor. Medelåldern på SBU är 45 år. Kompetensförsörjningen ser god ut de närmaste åren. SBU har
fortsatt låg personalrörlighet och under 2014 slutade fem personer, varav tre hade visstidsanställningar som löpte ut under året. Fram till 2018 beräknas två personer gå i pension.
Nuläge
Under 2014 har SBU satsat särskilt på kompetensutveckling av personalen. Samtliga
projektledare har erbjudits en kurs i projektledning. Genom särskilda satsningar på personaldagar med mera har SBU:s metod varit i fokus och diskuterats och utvecklats i olika grupper.
Projektadministratörerna har också fått kompetensutveckling, för att utveckla arbete och
resultat samt möjliggöra en flexiblare användning av deras kompetens på SBU.
I chefsgruppen har en särskild satsning på kompetensutveckling skett, tre chefer deltar i en
ettårig chefsutbildning.
SBU har fortsatt att ta emot personer som behöver arbetsträning och har under 2014 tagit
emot tre personer.
Som en möjlighet att visa vad SBU gör och samtidigt underlätta vid framtida rekrytering tar
SBU emot praktikanter och forskarpraktikanter från högskolor och universitet. Under 2014
har SBU haft omkring 10 praktikanter.
Under 2014 genomfördes en psykosocial enkät som besvarades av 60 procent av medarbetarna. Den visade att det fortfarande finns en liten andel som känner sig stressade och
som inte kan släppa arbetet när de kommer hem. För att ge dessa personer stöd har en kurs
i ACT genomförts. Acceptance and Commitment Therapy.
SBU satsar på att öka sitt lärande och har genom det arbetat aktivt med att analysera och
utvärdera varje projekt vid projektets avslut. I analysen ingår både diskussion och enkät till
samtliga medverkande i projektet. Ett resultat av detta är till exempel att särskilt fokus har
lagts på att upphandla ett bra projektverktyg. Vikten av att tidigt i projektet kommunicera
och gå igenom vår metod har betonats.
Under 2014 har SBU särskilt fokuserat på förändringsarbete, som syftat till att förbereda för
ett arbete med systematiska översikter inom socialtjänstområdet. Under två personaldagar
och ett seminarium med nämnden har förändring och behov av nya metoder och arbetssätt
diskuterats. Denna utvecklingssatsning fortsätter även under 2015.
SBU har etablerade interna strukturer för att arbeta med metodutveckling och lärande. Dessa
omfattar allt från lärande seminarier, utvecklingsprojekt, testverksamheter till enkel peerreview.
54
3.7 Verksamhetens totala kostnader och intäkter
Tabell 3.7.1
Finansiering av verksamheten, anslag och externa medel under 2014, tkr.
Ingående
Balans
Anslag (se not 8)
Externa medel
Upplysningstjänsten
SBU Kommenterar
Testing treatment
Rehab höft
Rehab stroke
Äldre och sköra
Cancer
Regional HTA
Samordning psykiatri
Långvarig smärta
Statens institutionsstyrelse
Övriga bidrag
EUnetHTA
INAHTA***
Summa externa medel
Summa
Tillkommit
2014
Förbrukat
2014
Utgående
Balans
1 705 **
63 091
64 461*
335
0
0
0
0
0
0
0
0
100
0
0
0
93
46
3 000
3 000
540
1 700
1 700
1 100
918
1 000
2 000
1 650
850
227
113
0
3 000
3 000
540
1 700
1 700
1 100
918
1 000
2 100
1 650
152
227
73
46
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
698
0
133
0
1 078
2 783
17 798
80 889
17 206
81 667
831
1 166
* Intäkter enligt resultaträkningen 63 611 + 850 (minskning semesterlöneskuld från 1997–2008 under 2014).
** Av utgående balans 131231 om 3 453 har 1 748 återbetalats 2014.
*** Av utgående balans 131231 om 885 har 839 tkr överförts till INAHTA:s kansli i Kanada under 2014.
Beloppet påverkar vissa summeringar i tabellen.
Tabell 3.7.2 redovisar en samlad bild av kostnaderna för de senaste fyra åren. I de redovisade
beloppen ingår indirekta kostnader som för år 2014 utgör ett påslag med 59 procent.
Tabell 3.7.2
Totala kostnader uppdelat på verksamhetens olika områden, tkr.
Projektverksamhet
Informationsspridning
Internationell samverkan
INAHTA
2014
58 849
19 588
2 984
380
2013
58 088
15 074
1 701
1 766
2012
57 293
18 945
2 201
0
2011
53 272
17 329
2 161
1 700
Summa
81 801
76 629
78 439
74 462
I Tabell 3.7.3 redovisas dels de direkta kostnaderna för respektive verksamhetsgren, dels
de gemensamma kostnaderna (indirekta kostnader). De gemensamma kostnaderna har i
tabellerna i tidigare avsnitt fördelats på verksamhetsgrenarna som ett schablonmässigt påslag
55
som för 2014 uppgår till 59 procent. De direkta kostnaderna utgör 63 procent av de totala
kostnaderna.
Tabell 3.7.3
Direkta kostnader för respektive område samt gemensamma omfördelade
kostnader (indirekta kostnader), tkr.
2014
2013
2012
2011
Direkta kostnader
Projektverksamhet
INAHTA
36 902
12 283
1 871
238
39 474
10 244
1 156
1 200
36 815
12 173
1 415
0
38 224
12 467
1 555
1 700
Summa verksamhetens kostnader
51 294
52 074
50 403
53 946
Gemensamma kostnader
Lokaler
Styrelse och råd
Kansli och gemensamt
5 883
639
23 985
5 665
657
18 233
5 439
603
21 994
5 177
821
14 518
Summa gemensamma kostnader
Summa totala kostnader
30 507
81 801
24 555
76 629
28 036
78 439
20 516
74 462
Tabell 3.7.4
Finansiering uppdelat på verksamhetens olika områden, tkr.
Totalt 2014
Projekt
Inahta
58 849
19 588
3 318
46
81 801
Totalt 2013
Projekt
Inahta
58 088
15 074
1 701
1 766
76 629
Totalt 2012
Projekt
56
57 293
18 945
2 201
78 439
Anslag, ränta
samt avgifter
41 762
19 588
3 245
0
64 595
Extern
finansiering
17 087
–
73
46
17 206
Anslag, ränta
samt avgifter
42 907
15 074
1 589
760
60 330
Extern
finansiering
15 181
–
112
1 006
16 299
Anslag, ränta
samt avgifter
41 546
18 945
1 766
62 257
Extern
finansiering
15 747
–
435
16 182
4.
Ekonomisk redovisning
Samtliga belopp redovisas i enheten tusentals kronor, om inte annat anges.
4.1 Sammanställning av väsentliga uppgifter
2014
2013
2012
2011
2010
Låneram
Beviljad låneram
Utnyttjad låneram
3 000
434
5 000
828
3 200
1 290
3 000
1 760
3 200
2 194
Räntekonto RGK
Beviljad kontokredit
2 200
2 200
2 200
2 200
2 200
–
86
–
–
103
–
–
183
–
–
243
–
–
70
–
898
1 416
539
365
291
Anslagskredit
Beviljad anslagskredit 09 01 02 ap.1
Utnyttjad anslagskredit
1 586
–
0
–
0
–
1 560
–
0
–
0
–
1 550
–
0
–
0
–
1 535
–
0
–
0
–
1 527
–
150
–
–
–
Anslagssparande
Utgående överföringsbelopp (not 8)
335
3 453
237
269
141
58 st
54 st
1 494
56 st
52 st
1 464
52 st
49 st
1 590
50 st
47 st
1 572
48 st
44 st
1 603
Maximalt utnyttjad kontokredit
Ränteintäkter
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Avgiftsint. enligt 4§ Avgiftsförordningen
Personal
Medelantalet anställda
Årsarbetskrafter
Driftskostnad per årsarbetskraft
57
4.2 Resultaträkning
Verksamhetsintäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftskostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
Årets kapitalförändring
58
Not
1
2
3
2
4–6
2014
63 611
898
17 206
86
81 801
2013
58 811
1 416
16 299
103
76 629
2014
53 783
6 303
21 308
13
394
81 801
2013
51 487
6 132
18 534
13
463
76 629
0
0
4.3 Balansräkning
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier installationer m m
Summa materiella anläggningstillgångar
Not
2014-12-31
2013-12-31
0
434
434
133
695
828
160
1 685
1
1 846
378
1 208
3
1 589
6
1 767
1 018
2 785
1 747
0
1 747
7
275
–2 193
8 975
8 975
12 509
12 509
14 315
14 480
2014-12-31
2013-12-31
415
2 279
4 956
1 414
9 064
828
1 778
4 299
1 167
8 072
4 419
832
5 251
5 329
1 079
6 408
14 315
14 480
4
5
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga fordringar
Summa fordringar
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna intäkter
Summa periodavgränsningsposter
Avräkning med statsverket
Kassa och bank
Behållning räntekonto Riksgäldskontoret
Summa kassa och bank
Summa tillgångar
Kapital och skulder
Skulder
Lån i Riksgäldskontoret
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Summa skulder
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Summa periodavgränsningsposter
Summa skulder och kapital
Not
8
9
10
59
4.4 Anslagsredovisning
Ramanslag
Nomenklatur 9
1:2 (001-2)
Nomenklatur 13
3:1 (003)
9 1:2 ap 1
Ingående
överföringsbelopp
3 308
Årets
tilldelning
enligt
regleringsbrev
52 850
9 1:2 ap 2
144
13 3:1 ap 5
Summa
0
3 452
60
Indragning
Totalt
disponibelt
belopp
Utgift
Utgående
överföringsbelopp
1 748
54 410
54 075
335
5 241
0
53 85
5 385
5 000
63 091
0
1 748
5 000
64 975
5 000
64 460
Not 8
0
0
335
4.5 Redovisningsprinciper
SBU:s årsredovisning är upprättad i enlighet med Förordning om myndigheters
årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), FÅB. SBU:s redovisning följer god
redovisningssed såsom den kommer till uttryck i Förordning om myndigheters bokföring
(2000:606). Fakturor som understiger 20 000 kronor exklusive mervärdesskatt har inte
bokförts som periodavgränsningsposter per 2014-12-31.
Omsättningstillgångar och skulder
Kundfordringar och övriga fordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta.
Övriga omsättningstillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärdet om inte annat
anges i not. Eventuella fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens
kurs.
SBU har ett lager av färdigproducerade rapporter. De resurser som använts för att ta fram
rapporterna kostnadsförs löpande.
Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på över 20 000
kronor och en beräknad livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgång.
Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade
avskrivningar enligt plan. Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över den bedömda
ekonomiska livslängden.
Tillämpade avskrivningstider är:
tre år för datorer (bärbara kostnadsförs vid anskaffningstillfället)
fem år för förbättringsutgifter på annans fastighet och kontorsmaskiner
fem år för maskiner, installationer mm
sju år för övriga inventarier
Kostnadsmässig anslagsavräkning
Den 1 januari 2009 trädde förändringar i anslagsförordningen (1996:1189) i kraft som
innebär en övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning av förvaltningsutgifter.
Myndigheternas semesterlöneskuld per den 31 december 2008 undantogs från reformen.
Den ska även i fortsättningen avräknas utgiftsmässigt tills den är helt reglerad.
61
4.6 Noter
Resultaträkning
Not 1
Intäkter av avgifter och andra ersättningar med stöd av 4§ Avgiftsförordningen.
2014
2013
Rapportförsäljning
Konsultuppdrag
364
391
270
1 031
Övriga intäkter
143
115
Summa intäkter
898
1 416
2014
2013
Finansiella intäkter
Räntekontot hos Riksgäldskontoret
86
103
Summa finansiella intäkter
86
103
Finansiella kostnader
Lån hos Riksgäldskontoret
Övriga finansiella kostnader
4
9
13
0
Summa finansiella kostnader
13
13
Lönekostnader (exklusive avgifter och premier)
Övriga personalkostnader
2014
34 052
19 731
2013
33 219
18 268
Summa
53 783
51 487
2014-12-31
750
0
750
2013-12-31
750
0
750
–617
–133
–750
–466
–151
–617
0
133
Not 2
Not 3
Finansiella intäkter och kostnader.
Kostnader för personal.
Balansräkning
Not 4
Förbättringsutgift på annans fastighet.
Ingående balans anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Utgående balans anskaffningsvärde
Ingående balans ackumulerad avskrivning
Årets avskrivningar
Utgående balans ackumulerad avskrivning
Bokfört värde
62
Not 5
Inventarier och övriga anläggningstillgångar.
Ingående balans anskaffningsvärde
Årets avyttring
Årets anskaffningar
Utgående balans anskaffningsvärde
Ingående balans ackumulerad avskrivning
Årets avyttring
Årets avskrivningar
Utgående balans ackumulerad avskrivning
Bokfört värde
Not 6
2014-12-31
7 097
0
0
7 097
2013-12-31
7 101
-4
0
7 097
–6 402
0
–261
–6 663
–6 095
4
–311
–6 402
434
695
2014-12-31
1 455
312
2013-12-31
1 354
393
1 767
1 747
Periodavgränsningsposter.
Förutbetald hyra
Övriga förutbetalda kostnader
Utgående balans
63
Not 7
Avräkning med statsverket.
2014-12-31
2013-12-31
0
5 000
0
5 000
–5 000
0
–5 000
0
–3 453
59 461
–56 342
-334
–237
53 839
–57 055
–3 453
1 260
-851
409
1 288
–28
1 260
0
–4 800
5 000
200
0
–5 000
5 000
0
275
- 2 193
Låneram
2014
3 000
2013
5 000
Ingående skuld
Lån upptagna under året
Årets amorteringar
828
0
–412
1 290
0
–462
416
828
2014-12-31
1 198
216
2013-12-31
1 055
122
1 414
1 167
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Medel hänförbara till transfereringar m m som betalats till
icke räntebärande flöde
Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagmedel som tillförts räntekontot
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Ingående balans
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
Betalningar hänförbara till anslag
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Summa avräkning med statsverket
Not 8
Skuld till Riksgäldskontoret.
Utgående balans
Not 9
Övriga skulder.
Personalens källskatt
Övriga skulder
Utgående balans
64
Not 10 Periodavgränsningsposter.
Upplupna semesterlöner
Upplupna övriga löner
Övriga upplupna kostnader
Summa upplupna kostnader
2014-12-31
3 695
524
200
4 419
Oförbrukade bidrag inomstatliga (förbrukas inom 3 månader 2014)
Bidrag från icke statliga organisationer
Summa oförbrukade bidrag
Utgående balans
2013-12-31
3 453
1 032
844
5 329
698
134
832
100
979
1 079
5 251
6 408
Not 11 Anställdas frånvaro på grund av sjukdom under 2014.
Grupp
Total sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda arbetstiden
2014
1,8%
2013
2,4%
Kvinnor
Män
2,1%
0,4%
3,0%
0,3%
Anställda under 30 år
Anställda 30–49 år
Anställda över 49 år
2,4%
2,5%
0,6%
2,4%
2,8%
1,7%
35,0%
23,5%
Andelen av total sjukfrånvaro som har varat sammanhängande
i en period om 60 kalenderdagar eller mer
65
Not 12 Kön- och åldersfördelning av anställda per 31 december 2014.
Grupp
Kvinnor
Män
Anställda under 30 år (1)
Anställda 30–49 år (34)
Anställda över 49 år (21)
2014
78%
22%
2013
75%
25%
2%
58%
40%
3%
60%
37%
Not 13 Ersättning till ledande befattningshavare.
SBU:s direktör
Olivia Wigzell
Måns Rosén
Bruttolön, kr
184 000
1 080 319
Nämnd
Nina Rehnqvist Ahlberg, ordförande*
Anders Sylvan
Heidi Stensmyren
Kerstin Nilsson
Ingrid Burman
Ulrika Johansson
Björn Klinge
Sven Ohlman
Jonas Rastad
Sineva Ribeiro
Håkan Sörman
Mats Ulfendahl
Marie Wedin
Bruttolön, kr
65 000
10 000
10 000
20 000
20 000
10 000
20 000
20 000
10 000
20 000
20 000
20 000
10 000
* Arvodet för 2014 betalades 2015.
66
Not 14 Styrelseuppdrag för nämndens ledamöter.
Nina Rehnqvist Ahlberg
Insynsrådet Skolinspektionen
Karolinska sjukhuset
Center for Health Equity Studies, CHESS
Ardanza II AB
Kjell Asplund
Umeå universitet
Stockholms sjukhem
Statens medicinsk-etiska råd, SMER
Centrala etikprövningsnämnden
Ingrid Burman
Handikappförbunden
Sundbybergs stadshus AB
Arbetsgivarföreningen KFO
Systembolagets Alkoholforskningsråd
HSO Service AB
Nämnden mot diskriminering
Jonas Rastad
Medicon Valley Anniance
Medicon Village AB
Max IV Laboratory
Sineva Ribeiro
Statens medicinsk-etiska råd, SMER
Tjänstemännens Centralorganisation, TCO
Måns Rosén
Ageing Research Centre, KI
Centrum för barns- och ungdomars
psykiska hälsa, Karlstads universitet
Heidi Stensmyren
Blomsterfondens styrelse
Läkarförbundets centralstyrelse
SPUR-stiftelsens styrelse
Stockholms läkarföreningars styrelse
Åsa Himmelsköld
Programstyrelsen Vinnvård
Provinsialläkarstiftelsen
Anders Sylvan
Centrum för medicinsk teknik och fysik,
CMTF, Umeå Universitet
Jan-Erik Johansson
Universitetssjukhuset Örebro
Håkan Sörman
Rådet för främjande av kommunala
analyser, RKA
SOS Alarm AB
KPA AB
Dagens Samhälle AB
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
Styrelsen för Institutet för
Kvalitetsutveckling, SIQ
Forum för Välfärd
Ulrika Johansson
Björn Klinge
Odontologiska fakultetsstyrelsen, Malmö
Högskola
Kerstin Nilsson
Svenska Läkaresällskapet
Nyckelfonden – Stiftelsen för Medicinsk
Forskning, Universitetssjukhuset Örebro
Prioriteringscentrum
Sven Ohlman
Institutet för miljömedicin, IMM
Prioriteringscentrum, Linköpings
universitet
Marie Wedin
Socialstyrelsens insynsråd
SACO:s styrelse
Läkarförbundets centralstyrelse
Olivia Wigzell
Gothia Fortbildning AB
Mats Ulfendahl
67
68
5.
Beslut
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Beslut om årsredovisningen för SBU 2014 har fattats den 20 februari 2015 av SBU:s
generaldirektör Olivia Wigzell.
…………………………………………….
Olivia Wigzell
Generaldirektör
Stockholm den 20 februari 2015
69
70
Bilaga 1 Ledamöter i de vetenskapliga råden
den 31 december 2014
SBU:s vetenskapliga råd
Ordförande
Kjell Asplund, professor
Stockholm
Ledamöter
Kristina Bengtsson Boström, docent
Billingens vårdcentral, Skövde
Christina Bergh, professor
SU/Sahlgrenska, Göteborg
Sten Landahl, professor
Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Göteborg
Margareta Möller, professor
Universitetssjukhuset, Örebro
Anna Ehrenberg, professor
vårdvetenskap
Högskolan Dalarna
Joakim Ramsberg, hälsoekonom
Myndigheten för vårdanalys, Stockholm
Nils Feltelius, docent
Läkemedelsverket, Uppsala
Bo Runeson, professor
Karolinska Institutet
Mats G Hansson, professor
Uppsala Science Park
71
Alertrådet
Ordförande
Jan-Erik Johansson
Professor, Urologi, Universitetssjukhuset i Örebro
Ledamöter
Christel Bahtsevani
Dr med vet, Omvårdnad,
Malmö högskola
Ylva Nilsagård
Med dr, Sjukgymnastik,
CAMTÖ, Örebro läns landsting
Lars Borgquist
Professor, Allmänmedicin och
hälsoekonomi,
Linköpings universitet
Viveca Odlind
Professor, Gynekologi, Läkemedelsverket,
Stockholm
Per Carlsson
Professor, Hälsoekonomi,
Linköpings universitet
Björn-Erik Erlandsson
Professor, Medicinsk teknik,
Kungliga Tekniska Högskolan,
Stockholm
Jenny Rehnman
Fil dr, Socialstyrelsen, Stockholm
Lars Sandman
Professor, Etik, Högskolan i Borås
Svante Twetman
Professor, Pedodonti och kariologi,
Köpenhamns universitet och Hallands
sjukhus Halmstad
Lennart Iselius
Docent, Landstinget Västmanland
Eva Lindström
Docent, Psykiatri,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
72
Bilaga 2 Ledamöter i nämnden den 31 december
2014
Ordförande
Nina Rehnqvist
Adjungerad professor,
Karolinska Institutet
Ledamöter
Ingrid Burman
Brukarrepresentant, ordförande,
Handikappförbunden
Åsa Himmelsköld
Sektionschef, Sveriges Kommuner
och Landsting
Ulrika Johansson (t o m augusti 2014)
Sektionschef, avdelningen för vård och
omsorg, Sveriges Kommuner och
Landsting
Björn Klinge
Professor, Odontologiska fakulteten,
Malmö högskola, och Karolinska
Institutet
Kerstin Nilsson
Universitetslektor, ordförande,
Svenska läkaresällskapet
Heidi Stensmyren
Ordförande Sveriges läkarförbund
Anders Sylvan
Landstingsdirektör, Västerbottens Läns
Landsting
Håkan Sörman
Verkställande direktör, Sveriges
Kommuner och Landsting
Mats Ulfendahl
Professor, Huvudsekreterare för
ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet
Marie Wedin (t o m juni 2014)
Ordförande, Sveriges läkarförbund
Olivia Wigzell
Generaldirektör SBU
Adjungerade
Sven Ohlman
Medicine Doktor, Socialstyrelsen
Jonas Rastad (t o m oktober 2014)
Regiondirektör, Region Skåne
Sineva Ribeiro
Förbundsordförande, Vårdförbundet
Kjell Asplund (ordförande Rådet)
Professor
Jan-Erik Johansson
(ordförande Alertrådet)
Professor, Urologi, Universitetssjukhuset
i Örebro
Måns Rosén (t o m oktober 2014)
Direktör SBU, professor, Karolinska
Institutet
73

SBU:s årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

2.5 patientundervisning, internet

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

Minnesanteckningar BBU 2015-08

Hostmaskin (mekanisk in- och exsufflation) vid

- Somatisering och patientens förklaringsmodell för

Hostmaskin (mekanisk in- och exsufflation) vid

Sammanfattning och slutsatser

LATHUND FÖR GODKÄNNARE/ATTESTANTER I CONTEMPUS

Samhällsbyggnadsutskottet

Sammanfattning och slutsatser