docStyrande dokument - Stockholms läns landsting
download 
Report Transcription
Styrande dokument - Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Forskning och innovation 1(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-09 Handläggare: Viktoria LS 1310-1325 Ankom Stockholms läns landsting Björk Landstingsstyrelsens forskningsberedning 2015 -03- 2 4 RM H Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 20152019 Ärendebeskrivning I ärendet föreslås en ny strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation för Stockholms läns landsting för åren 2015-2019. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 9 mars 2015 Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019 Rapport över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting den 9 mars 2015. Förslag till beslut Forskningsberedningen föreslå arbetsutskottet att besluta föreslå landstingsstyrelsen besluta föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna Strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019 att gälla för all landstingsfinansierad verksamhet under perioden 1 juni 2015 - 31 december 2019 att den tidigare strategin för forskning, utveckling och utbildning LS 10050483 beslutad i landstingsfullmäktige den 22 mars 2011 upphör att gälla. Stockholms läns landsting 2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-09 Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning I ärendet föreslås landstingsfullmäktige att ersätta den nu gällande strategin för forskning, utveckling och utbildning, beslutad av landstingsfullmäktige den 22 mars 2011 (LS 1005-0483), med en ny. Den nya strategin för forskning, utbildning, utveckling och innovation (FUUI) föreslås gälla för all landstingsfinansierad verksamhet till och med år 2019. Syftet med strategin är att tydliggöra landstingets ambitioner och förväntningar på landstingsfinansierade verksamheter och de parter som har eller i framtiden kommer att ha ett samarbetsavtal med landstinget inom forskning, utbildning, utveckling och innovation. Bakgrund Sedan den nu gällande strategin för forskning, utveckling och utbildning beslutades av landstingsfullmäktige (LS1005-0483) den 22 mars 2011 har mycket förändrats. Kort efter beslutet i landstingsfullmäktige inleddes arbetet med framtidsplanen för hälso- och sjukvården som påverkar den kliniska forskningen och utbildningen. Den 18 februari 2014 beslutade landstingsfullmäktige om Stockholmsöverenskommelsen (LS 1401-0037) som innebär att tunnelbanan ska byggas ut. Landstingsfullmäktige beslutade den 18 november 2014 (LS 1408-0934) 1 att godkänna ett nytt nationellt ALF-avtal som innebär stora förändringar jämfört med det nationella ALF-avtalet från 2004. Sammantaget motiverar dessa förändringar att landstingsfullmäktige nu beslutar om en ny strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation. Under år 2014 gjordes en bred utredning om den nuvarande situationen inom forskning, utbildning, utveckling och innovation utifrån de senaste årens utveckling internt och externt i landstinget. Utredningens rapport kartlägger såväl utmaningar som möjligheter och ger en fördjupad bild av hur forskning, utbildning, utvecMing och innovation kan medverka till att bidra till ökad kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården. Rapporten över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälsooch sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting biläggs detta tjänsteutlåtande. Överväganden Rapporten över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälsooch sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting ger en fördjupad bakgrund och beskrivning av utmaningar och möjligheter inom FUUI-området. I rapporten lyfts även särskilda områden (4) LS 1310-1325 Stockholms läns landsting 3 ( 4 ) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-09 som utgör grunden till den nya strategin. Prioriterade utmaningar har därefter lyfts fram separat och formulerats i konkreta strategiska åtagande för landstinget. Dessa strategiska ställningstaganden föreslås utgöra strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation 2015-2019 för Stockholms läns landsting, i enlighet med bilagt förslag. Den nya strategin för Stockholms läns landsting anger inriktningen för Stockholms läns landstings prioriteringar de kommande åren inom klinisk forskning, utbildning, utveckling och innovation. Strategin är ett styrande dokument och anger inriktning för arbetet med FUUI för alla landstingets förvaltningar och bolag samt för de verksamheter som Stockholms läns landsting har avtal med. Forskning, utvecMing, innovation samt utbildning är ett verktyg för att investera i landstingets kärnverksamheter utöver de infrastrukturinvesteringar som görs. Strategin betonar vikten av att forskning och utbildning är en integrerad verksamhet i hälso- och sjukvården och att förutsättningar för att bedriva Minisk forskning och utbildning ska beaktas i beslut som rör hälso- och sjukvården. Denna strategi utgår från det som fastsälldes i strategin från 2011 om att den Miniska forskningen ska säkerställa såväl bredd som spetsforskning i hälso- och sjukvården. Den ska också inriktas på att motverka kunskapsluckor för att säkerställa en evidensbaserad hälso- och sjukvård. Förutsättningarna för nya samarbeten inom forskning och utvecMing har utvecMats i positiv riMning för landstinget. I EU:s nya forskningsramsprogram som inleddes den 1 januari 2014 betonas inMuderandet av slutanvändarna dvs. hälso- och sjukvården och patienterna i forskningsprojekt som söker finansiering. Även näringslivssamarbeten är en förutsättning för att beviljas europeisk forskningsfinansiering. Detta öppnar nya möjligheter för extern forskningsfinansiering till länet vilket också utgör en del i den föreslagna strategin. Landstingets ansvar för Minisk medicinsk forskning anges i hälso- och sjukvårdslagen. Klinisk utbildning regleras däremot inte i lag. Därför fastslås ett utbildningsuppdrag i strategin samt att all landstingsfinansierad vård är ålagda att medverka i Minisk utbildning av elever och studenter. Det är av största vikt att hälsoprofessionernas grundutbildningar motsvarar hälso- och sjukvårdens behov av kompetens. Därför är en del i strategin att landstinget ska medverka i utformningen av utbildningarna och betona LS 1310-1325 JIL Stockholms läns landsting 4(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-09 vikten av interprofessionellt lärande som tränar studenter i den kliniska vardagen som de möter efter examen. I strategin föreslås även att landstinget utökar satsningar på forskning och utveckling inom kollektivtrafiken. Landstinget har numera samarbetsavtal med både Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet som båda har en bred kompetens inom frågor som rör kollektivtrafiken. Slutligen lyfter strategin särskilt vikten av ett sammanhängande innovationssystem inom landstinget. Syftet är att stärka landstingets innovationsförmåga ytterligare för att implementera innovationer i hälsooch sjukvården samt kollektivtrafiken. Förvaltningen föreslår därför att Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting ska gälla för all landstingsfinansierad verksamhet under perioden i juni 2015 - 31 december 2019. Vidare föreslås att den nuvarande strategin för forskning, utveckling och utbildning LS 1005-0483, beslutad i landstingsfullmäktige den 22 mars 2011, upphör att gälla. Ekonomiska konsekvenser av beslutet att godkänna strategin i föreliggande ärende för inte med sig några nya ekonomiska konsekvenser. Den föreslagna strategin innehåller dock förslag till helt nya strategiska inriktningar för forskning, utbildning, utveckling och innovation som kan komma attfinansierasgenom omprioritering inom befintliga budgetramar. För att kunna genomföra strategin fram till år 2019 kommer det därför behöva fattas beslut i särskild ordning avseende eventuella omprioriteringar inom befintliga budgetramar. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Toivo Heinsoo Landstingsdirektör Forskningsdirektör LS 1310-1325 STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019 Gäller för all landstingsfinansierad verksamhet Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp Strategi 2 (10) STRATEGI Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................3 Klinisk forskning ............................................................................................3 Klinisk utbildning ...........................................................................................5 Utbildningsuppdrag i Stockholms läns landsting ..........................................5 Interprofessionellt lärande .............................................................................5 IT-stöd för forskning, utbildning, utveckling, och innovation ...................... 6 Stockholms kollektivtrafik.............................................................................. 7 Innovation ......................................................................................................7 Ordlista: ......................................................................................................... 8 Diarienummer LS 1310-1325 3 (10) STRATEGI Inledning Landstingets satsningar på forskning, utbildning, utveckling och innovation (FUUI) skapar grunden för framtidens hälso- och sjukvård, tandvård och kollektivtrafik. Det förutsätter samverkan med universitet, näringsliv och andra kunskapsorganisationer som bidrar till att möta invånarnas behov. Syftet är att skapa och sprida kunskap i ett mångkulturellt samhälle för invånarnas bästa. FUUI ska genomsyra landstingets hela verksamhet. Därför ska alla beslut som påverkar hälso-och sjukvårdens utformning säkerställa möjligheten att bedriva klinisk forskning, utbildning och utveckling. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv är en viktig aspekt vid landstingets arbete med forskning, utbildning, utveckling och innovation. Vid utlysningar av landstingsmedel till olika typer av forskningsprojekt ska det vara ett krav att jämställdhets- och mångfaldhetsperspektivet i projektet redovisas i ansökan. Jämställdehets- och mångfaldhetsperspektivet ska även utgöra en bedömningsgrund för beviljande eller avslag på projektansökan. I landstingets årliga uppföljning av beviljade forskningsbidrag, ska könsuppdelad statistik avseende huvudansökande redovisas och analyseras. Klinisk forskning Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet som landstinget har ett nära samarbete med. Stockholms läns landsting ska i samverkan med Karolinska Institutet gemensamt utveckla kvaliteten i hälso- och sjukvården där patientnyttan ska vara vägledande. Den nya universitetssjukvården, som fastställs i det regionala ALF-avtalet, medför att klinisk forskning inom hälso- och sjukvården successivt ska struktureras om så att den når patientens hela vårdprocess. Alla delar av hälso- och sjukvården ges möjlighet att ansöka om att vara en del av den nya universitetssjukvården. Det ska finnas ett tydligt akademiskt ledarskap med ansvar för att utveckla kvaliteten i hälso- och sjukvården och att skapa de bästa förutsättningarna för klinisk forskning och utbildning. Medarbetarnas rörlighet inom hälsooch sjukvårdssystemet ska öka för att ständigt utveckla kompetensen och sprida kunskap. Stockholms läns landstings resurser till klinisk forskning ska inriktas på att motverka kunskapsluckor och skapa prevention, behandling och bot av kroniska folksjukdomar. Fokus ska vara på den patientnära forskningen Diarienummer LS 1310-1325 4 (10) STRATEGI och att forskningens resultat snabbare implementeras i hälso- och sjukvården. Den kliniska forskningen ska medverka till att införa nya metoder och utrangera gamla icke evidensbaserade metoder. Landstingets satsningar på klinisk forskning ska inkludera alla delar av hälso- och sjukvården. Landstinget ska säkerställa att klinisk forskning, som utgår från invånarnas behov av hälso- och sjukvård, ges utrymme för såväl excellens som bredd. Resultaten ska regelbundet utvärderas utifrån klinisk nytta av nya metoder, behandlingar eller preventionsinsatser. Landstinget ska fortsätta satsningen på program 4D och vidareutveckla, kunskaper och resultat så att erfarenheter från programmet skapar förutsättningar till förbättring och verksamhetsutveckling av fler delar av hälso- och sjukvården. Bild 1: Målbilden för 4D har sin utgångspunkt i individens väg genom vården. Det är ett unikt samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Syftet är att skapa bättre förutsättningar och beslutsstöd för vård och forskning samt öka delaktigheten för individen. Landstinget ska aktivt delta i samarbetsprojekt tillsammans med akademin och industrin inom Horisont 2020 som utgår ifrån samhälleliga utmaningar med tydligt fokus på implementering och värde för slutanvändare. I detta arbete ska landstinget vara en ledande aktör i att förstärka regionens konkurrensförmåga inom ramen för EU:s program och fonder. Diarienummer LS 1310-1325 5 (10) STRATEGI Landstinget ska utveckla nya former för näringslivssamarbeten inom forskning, utveckling och innovation med syfte att motverka kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården. Landstinget ska med hjälp av forskning och utveckling förbättra tandhälsan för länets invånare, fokus ska vara på barn, ungdomar och äldre. Klinisk utbildning Alla vårdgivare har skyldighet att medverka i utbildning och tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för elever och studenter inom hälsoprofessionerna. Medarbetare ska medverka i att utbilda morgondagens personal som handledare för studenter och elever. Landstinget ska ha ett inflytande över utbildningens dimensionering och kvalitet för att säkerställa att den motsvarar hälso- och sjukvårdens kompetensbehov. Utbildningsuppdrag i Stockholms läns landsting Utbildningsuppdraget för all landstingsfinansierad vård är att: - - - tillhandahålla ändamålsenliga lärandemiljöer för de delar av utbildningarna som förläggs till hälso- och sjukvårdsverksamheterna, medverka till att examensmålen för respektive utbildning uppnås, säkerställa en lokal organisering av utbildningsuppdraget samt pedagogisk handledarkompetens, medverka till en utvecklad användning av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) för e-lärande, tillhandahålla interprofessionella lärandemiljöer, tillhandahålla högskolemässiga utbildningsmiljöer där studenter kan integrera teori och praktik, utveckla en kritisk, reflekterande och problemlösande hållning, följa kunskapsutvecklingen inom sitt område samt pröva, värdera och analysera sina kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, säkerställa att lärandet utgår ifrån studentens lärandemål och patientens vårdbehov, inrätta samfinansierade tjänster som kombinerar klinisk vård, forskning och utbildning. Interprofessionellt lärande Stockholmsregionen ska vara föregångare inom interprofessionellt lärande både i grundutbildning och genom hela yrkeslivet såväl nationellt som internationellt. Verksamhetsintegrerat lärande ska vara den prioriterad Diarienummer LS 1310-1325 6 (10) STRATEGI pedagogiska modellen i landstinget. Landstinget ska stärka och öka kapaciteten inom de kliniska träningsmiljöerna såsom kliniskt träningscentrum (KTC), kliniska utbildningsavdelningar (KUA) och kliniska utbildningsmottagningar (KUM). Landstingets anställda ska vara under ett ständigt lärande och kontinuerligt utveckla sin yrkesspecifika kunskap. Varje vårdgivare ansvarar för kompetensutveckling 1 av sina medarbetare. IT-stöd för forskning, utbildning, utveckling, och innovation Stockholms läns landsting ska verka för att tillgängliggöra patientdata för kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården samt för klinisk forskning utifrån gällande etiska riktlinjer och med stor respekt för den enskilda patientens integritet. I utformningen av detta arbete är ett nära samarbete med Karolinska Institutet en framgångsfaktor. Ett led i detta ska även vara det fortsatta arbetet med Stockholms medicinska biobank. Landstinget ska skapa ett enhetligt system för kvalitetsutveckling och arbete med patientsäkerhet i hela hälso-och sjukvårdssystemet. Goda förutsättningar för klinisk forskning, utbildning och innovation ska säkerställas i samband med utveckling och samordning av IT-lösningar inom hälso- och sjukvården. Med kompetens menas förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. Kompetensutveckling är en aktivitet för att bredda/höja individers/gruppers kompetens. SIF 624070 1 Diarienummer LS 1310-1325 7 (10) STRATEGI Bild 2: Genom att informationen följer patienten genom hälso- och sjukvårdssystemet blir vården säkrare. Det skapar också förutsättningar för klinisk forskning som ytterligare bidrar till att utveckla och höja kvalitén i hälso- och sjukvården. Stockholms kollektivtrafik Landstinget ska genom forskning och innovation möta den kraftigt ökande efterfrågan på kollektivtrafik och utveckla ett långsiktigt hållbart, miljövänligt och ett fossilbränslefritt transportsystem. Ett nära samarbete med universitet, industri och andra aktörer ger förutsättningar för att möta behovet av en hög förnyelsetakt och utveckling av transportsystemet. Utgångspunkten ska vara de regionala behoven. Landstinget ska tillhandahålla testbäddar inom en mängd delområden, som infrastruktur, fordon, bränslen, trafiksäkerhet, miljö, tillgänglighet, trafikantbeteenden, styrmedel, regelverk med mera. Innovation Stockholms läns landsting ska präglas av en kreativ och innovationsfrämjande kultur, där nytänkande premieras och innovation och ständigt förbättringsarbete ses som en del av kärnuppdraget. All Diarienummer LS 1310-1325 8 (10) STRATEGI landstingsfinansierad verksamhet ska vid behov medverka i landstingets innovationsarbete genom att öppna upp verksamheterna för utvärdering av nya innovationer. Genom ökad samordning av landstingets nuvarande innovationsmiljöer ska ett sammanhängande innovationssystem etableras. Gemensamma processer ska skapas för idémottagning, bedömning, tester och utvärdering. Landstingets innovationsförmåga ska stärkas för att förverkliga innovation och skapa värde för både invånare, patienter, medarbetare, forskare och entreprenörer. Fokus ska vara på produkt- och tjänsteutveckling, innovationsupphandling samt verksamhetsstyrning. Innovationsarbetet syftar till att skapa tillväxt, förbättra hälsa och skapa samhällsnytta. Ordlista 4D Program 4D är ett pilotprojekt i samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet som inleddes år 2012. 4D står för de fyra första diagnoserna i programmet som är områdena artrit, bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. Syftet med programmet är att utveckla generiska modeller inom olika diagnoser för att generera kunskap och skapa beslutstöd för patienten, vården och forskningen. ALF-avtalet (Avtal om läkares utbildning och klinisk forskning) Nationella ALF-avtalet har i september 2014 ingåtts mellan svenska staten och Stockholms läns lansting, Landstinget Uppsala län, Östergötlands läns landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting. Avtalet definierar universitetssjukvård i avtalets första paragraf. Avtalet innefattar även grundutbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling. De nationella ALF-avtalen ska kompletteras med regionala ALF-avtal mellan de ovan nämnda landstingen och regionerna samt de medicinska fakulteterna i respektive län. Stockholms läns landsting ska ingå ett nytt regionalt ALF-avtal med Karolinska Institutet som träder i kraft den 1 januari 2016. I det avtalet ska bland annat de regionala grundläggande förutsättningarna för universitetssjukvård anges. Framtidsplan för hälso- och sjukvården För att kunna erbjuda en modern vård som uppfyller patienternas förväntningar och för att möta framtidens vårdbehov, har Stockholms läns landsting beslutat om Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Totalt ska 42 miljarder satsas på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län. Diarienummer LS 1310-1325 9 (10) STRATEGI Hälso- och sjukvård Med hälso- och sjukvård avses i strategin samtliga vårdinstanser som landstingets huvudmannaskap omfattar. KTC, Kliniskt träningscentrum Är en specialutrustad enhet på akutsjukhusen som erbjuder simulerad metodträning för studenter och medarbetare i hälso- och sjukvården. Metodträning utförs på attrapper och simulatorer och innebär att man tränar sina praktiska färdigheter utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar ett etiskt förhållningssätt, aktuella hygien- och klädregler, säker teknik och ett säkert arbetssätt. KUA, Klinisk utbildningsavdelning Vid kliniska utbildnings avdelningar tränar studenter interprofessionellt teamarbete vid en vårdavdelning med riktiga patienter. Detta sker under senare delen av utbildningen när de har börjat utveckla sin professionella yrkesroll. KUM, Klinisk utbildningsmottagning Vid kliniska utbildnings mottagningar tränar studenter interprofessionellt teamarbete vid en akutmottagning med riktiga patienter. Detta sker under senare delen av utbildningen när de har börjat utveckla sin professionella yrkesroll. Horisont 2020 År 2014 inleddes EU:s nya programperiod vars övergripande strategi är en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. En viktig del av de utvecklingsmedel som ska stödja strategin är de fonder som ska stärka forskning och innovation i Europa, bland annat EU:s forskningsramsprogram Horisont 2020. Den totala budgeten för Horisont 2020 uppgår till ca 80 miljarder euro under åren 2014-2020. Horisont 2020 är indelat i tre olika program, excellent forskning, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. Den del av Horisont 2020 som är inriktad på samhälleliga utmaningar, har ett tydligt fokus på implementering och slutanvändare. Tydlig forskningsfokus ska vara betydelsen av forskningsresultatet för slutanvändarna, det vill säga för patienterna. Testbädd Den generella innerbörden av en testbädd är att testa nya idéer (vanligtvis produkter) i verklighetstrogna miljöer inom hälso- och sjukvården. Det kan vara en testbädd där industri och offentlig sektor gemensamt testar nya idéer, oftast i en tidig utvecklingsfas av produkten för att utvärdera behov eller utformning. Testbäddar kan vara en klinik eller annan vårdmiljö, eller Diarienummer LS 1310-1325 10 (10) STRATEGI en autentiskt uppbyggd vårdmiljö. Testbäddar är viktiga för att utveckla, testa, certifiera och demonstrera processer, produkter, och tjänster innan de är färdiga för att säljas på en marknad. Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) VIL är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. Diarienummer LS 1310-1325 RAPPORT LS 1310-1325 Rapport över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting Bilaga LS 1310-1325 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp 2 (48) RAPPORT Innehållsförteckning 1. FRAMTIDEN FÖR KLINISK FORSKNING OCH UTVECKLING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING................................................. 5 1.1 FORSKNINGEN KNYTS NÄRMARE VÅRDEN ........................................................... 8 1.2 GEMENSAMT IT-SYSTEM FÖR INSAMLING AV DATA .............................................. 9 2. FORSKNING, UTBILDNING, UTVECKLING OCH INNOVATION I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, TANDVÅRDEN OCH KOLLEKTIVTRAFIKEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING .................................................................................................... 12 2.1 TID FÖR MEDARBETARE ATT MEDVERKA I KLINISK FORSKNING OCH UTBILDNING ...... 12 2.2 PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEMEDVERKAN ......................................................... 13 2.3 SAMARBETEN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR ............................................ 13 3. KLINISK FORSKNING OCH UTVECKLING .................................................... 13 3.1 FORSKNINGSSAMARBETEN ............................................................................. 14 3.2 UNIVERSITETSSJUKVÅRD................................................................................ 14 3.3 AKADEMISKT LEDARSKAP ............................................................................... 15 3.4 REGISTER OCH PATIENTDATA.......................................................................... 15 3.5 KLINISKA STUDIER ........................................................................................ 16 3.6 INFORMATIONSMILJÖ (IT) OCH EHÄLSA ........................................................... 16 3.7 INFORMATIONSMILJÖ (IT) SOM FÖRUTSÄTTNING FÖR KLINISK FORSKNING OCH UTVECKLING ............................................................................................................ 18 3.8 PROGRAM 4D – FYRA DIAGNOSER OCH INFORMATIK.......................................... 18 3.9 INTERNATIONALISERING AV KLINISK FORSKNING I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ... 19 3.10 FORSKNINGSSAMARBETEN MED NÄRINGSLIVET ................................................. 20 4. UTBILDNING............................................................................................ 21 4.1 UTBILDNINGSSAMARBETEN............................................................................ 21 4.2 UTBILDNINGSUPPDRAG I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ........................................... 21 i. Grundutbildningar .................................................................................. 22 ii. Fortsättningsutbildningar ...................................................................... 22 iii. Övriga utbildningar ............................................................................ 22 4.3 E-LÄRANDE SOM EN DEL AV MEDARBETARES KOMPETENSUTVECKLING .................. 23 4.4 INTERPROFESSIONELLT LÄRANDE..................................................................... 23 4.5 LÄRANDEMILJÖER ........................................................................................ 24 4.6 KLINISKT TRÄNINGSCENTER (KTC) FÖR STUDENTER OCH MEDARBETARE ................ 24 4.7 SAMFINANSIERADE TJÄNSTER ......................................................................... 25 5. INNOVATION .......................................................................................... 25 5.1 DEFINITION AV INNOVATION .......................................................................... 26 5.2 INNOVATIONSARBETE I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ...................................... 26 LS 1310-1325 3 (48) RAPPORT 5.3 5.4 ETT SAMMANHÅLLET INNOVATIONSSYSTEM I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ........ 27 INNOVATIONSUPPHANDLING.......................................................................... 28 6. TANDVÅRDEN ......................................................................................... 28 6.1 ODONTOLOGISK FORSKNING .......................................................................... 28 6.2 AKADEMISKT CENTRUM FÖR ÄLDRETANDVÅRD (ACT) ........................................ 29 6.3 UTBILDNING................................................................................................ 29 7. KOLLEKTIVTRAFIK I STOCKHOLMS LÄN ..................................................... 30 7.1 ALLMÄNT OM KOLLEKTIVTRAFIK I STOCKHOLMS LÄN .......................................... 31 7.2 MEDVERKAN I TESTBÄDDAR FÖR UTVECKLING FÖR ETT HÅLLBART KOLLEKTIVTRANSPORTSYSTEM .................................................................................... 31 7.3 MILJÖ OCH ENERGI I KOLLEKTIVTRAFIKEN ......................................................... 32 7.4 INNOVATION INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN........................................................... 33 7.5 UTBILDNING INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN ........................................................... 33 8. INFRASTRUKTUR FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING ............................... 34 8.1 BIOCLINICUM, ETT KLINISKT FORSKNINGSCENTRUM ............................................ 36 8.2 N-KVARTERET SAMT L-KVARTERET .................................................................. 37 8.3 STIFTELSEN CENTRUM FÖR MOLEKYLÄR MEDICIN ............................................. 37 8.4 STIFTELSEN CANCERCENTRUM KAROLINSKA ..................................................... 37 8.5 BIOMEDICUM .............................................................................................. 38 8.6 SCIENCE FOR LIFE LABORATORY (SCILIFELAB) ................................................... 38 8.7 NOVUM FORSKNINGSPARK ............................................................................ 39 8.8 VECURA -EN UNIK GMP FACILITET FÖR REGENERATIV MEDICIN ............................ 39 8.9 KAROLINSKA INSTITUTETS NYA FORSKNINGSHUS, NEO, I HUDDINGE ..................... 40 8.10 KAROLINSKA TRIAL ALLIANCE (KTA) - STÖDFUNKTION FÖR LANDSTINGETS KLINISKA STUDIER 41 8.11 STOCKHOLMS MEDICINSKA BIOBANK (SMB) ..................................................... 42 8.12 AKADEMISKA VÅRDCENTRALER (AVC) ETT UNIKT KONCEPT I SVERIGE ................... 43 8.13 FOUUI VERKSAMHET INOM AKUTSJUKHUSEN ................................................... 44 8.14 KUNSKAPSSTYRNING GENOM AVDELNINGEN FÖR EVIDENSBASERAD MEDICIN.......... 45 8.15 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN ÄR LANDSTINGETS EXPERTORGAN I ÖVERGRIPANDE LÄKEMEDELSFRÅGOR ................................................................................................ 46 8.16 SVERIGES EXPERTCENTER INOM TOXIKOLOGI – SWETOX...................................... 46 8.17 3R SAMARBETET FÖR NÄSTA GENERATION IT-STÖD I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ...... 46 8.18 NYA IT-LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ............................. 48 LS 1310-1325 4 (48) RAPPORT I föreliggande rapport presenteras det underlag som ger en fördjupad bild av forsknings-, utbildnings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i Stockholms läns landsting. Rapporten är en nulägesbeskrivning och har utgjort ett underlag i arbetet för att kartlägga och definiera de utmaningar som landstinget står inför. Stockholms läns landsting har ett fördelaktigt utgångsläge, men måste samla sina resurser och kunskap för att dra fördel av regionens samlade fördelar inom forskning, utbildning, utveckling och innovation. Denna rapport har varit ett förarbete för att formulera strategiska ställningstaganden till landstingsfullmäktige i en Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019. LS 1310-1325 5 (48) RAPPORT 1. Framtiden för klinisk forskning och utveckling i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting 1 Hur kan vi bäst generera och sprida kunskap? Med väl fungerande sjukvård ska landstinget skapa förbättrad hälsa för invånarna och en stabil ekonomi. Valfrihet, mångfald, hållbar tillväxt och attraktiv miljö utgör viktiga ledord. Nu skapas stora möjligheter för länets och landstingets utveckling genom en kraftfull investering i infrastruktur. Det gäller inte minst för framtidens hälso- och sjukvård, färdigställandet av Nya Karolinska Solna, den stora tunnelbaneuppgörelsen med nio nya tunnelbanestationer, nya pendeltåg, miljövänliga bussar och en lång rad andra viktiga investeringar. Våra medborgare och patienter behöver ett modernt, effektivt Stockholms läns landsting som ska ligga i framkant vad gäller kvalitet, effektivitet och säkerhet genom akademisk utbildnings-, forsknings- och innovationssamverkan. Därför är det viktigt att knyta till sig den bästa kompetensen och ge medarbetare möjlighet att kompetensutvecklas. Under den kommande 5-årsperioden kommer landstinget att investera upp till ca 74 miljarder kronor på utveckling av kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Framtidens hälso- och sjukvårdsplan, fokuserar på patienternas ökande inflytande och valfrihet samt samarbete mellan vårdgivarna i sammanhållna vårdprocesser. Vården blir mer individanpassad och processorienterad. Även vårdbehoven förändras - fler äldre betyder större vårdbehov, men samtidigt blir befolkningen som helhet allt friskare. Individens rättigheter står i fokus, men även integritet och säkerhet. Befolkning behöver ett förebyggande och behandlande vårdsystem som upptäcker riskfaktorer både i samhället och hos individen redan innan de manifesterat sig i sjukdom. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos, vilket innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år 2050. Sammantaget ställer detta krav men skapar också en unik potential för att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholm så att den blir än mer innovativ, patientcentrerad och effektiv. 1 Trafiknämnden har beslutat om en vision för kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting. Mot den bakgrunden berörs endast vision för forskning, utveckling, innovation och utbildning i hälso- och sjukvården i detta kapitel. LS 1310-1325 6 (48) RAPPORT I den kraftfulla upprustning som landstinget nu genomför, den största satsningen på 70 år, knyts den prehospitala vården, geriatriken, psykiatrin, primärvården, närsjukhusen, specialistsjukhusen, akutsjukhusen och Karolinska Universitetssjukhuset ihop i en koncernledning. Samtidigt omstruktureras den kliniska forskningen och utbildningen genom införandet av universitetssjukvård i ett nytt ALF avtal. Skälet är att bättre kunna följa hela sjukdomsförlopp vilket är nödvändigt för att patientens sammanlagda vårdprocess ska kunna kartläggas, effektiviseras, utvecklas och kvalitetsvärderas. Utbyggnad av både sjukhus och primärvård Den framtida sjukvårdsstrukturen innebär att akutsjukhusen renodlas till att ta hand om de patienter som kräver dess resurser. En upprustning av akutsjukhusen har påbörjats. Dessutom byggs närsjukhusen om och rustas för att kunna ta emot fler patienter i en modern vårdmiljö. Utbyggnaden av den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen sker också fortlöpande, genom bland annat en utveckling av vårdvalet inom de somatiska specialiteterna i såväl öppen- som slutenvård. Större integration mellan somatisk specialistvård och psykiatrisk vård har en stor potential. Detta ställer krav på att även de vårdgivare som är verksamma utanför akutsjukhusen deltar i forskning, utveckling och utbildning. Framtidsplanens målbild innebär att utbyggnaden av vården i stor utsträckning ska ske utanför akutsjukhusen och att patienter i större utsträckning ska tas om hand i primärvård samt hos specialistsjukhus. En satsning på totalt 42 miljarder kronor ska resultera i mer vård, bättre lokaler och nya arbetsmetoder. I Framtidsplanen skapas ca 870 nya vårdplatser, vilket ger utrymme för nästan 52 000 nya vårdtillfällen. Ca 10 000 vårdtillfällen flyttas från akutsjukhusen till sjukhus med samordnad specialistvård. Framtidens vård och omsorg kräver systematiska effektiviseringar, genom nya arbetssätt, en innovationsfrämjande kultur samt genom fortsatta satsningar på forskning och utveckling. För att möta dessa utmaningar krävs multidisciplinära samarbeten över professionsyrkenas gränser och effektivare IT-verktyg. Patienterna måste kunna kommunicera direkt med ansvarig vårdinstans samt ge online-information om sitt sjukdomsförlopp. Hälso- och sjukvårdens roll som beställare, testmiljö för nya produkter och tjänster samt som första kund är avgörande för att landstingets samarbete med akademin och näringslivet ska skapa utveckling och tillväxt. LS 1310-1325 7 (48) RAPPORT Universitetssjukvård i framtidens nätverkssjukvård Begreppet universitetssjukvård kompletterar universitetssjukhuset som uttryck för att parterna2 i ALF-avtalet gemensamt ska främja hälso- och sjukvårdens utveckling genom ett fördjupat och vidgat samarbete inom forskning, utbildning, utveckling och innovation. Universitetssjukvården ska kännetecknas av en hälso- och sjukvård av hög kvalitet, sjukvårdshuvudmannens uttalade medverkan i forskning och utbildning, en innovativ kultur och en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. Som en central del i det nationella ALF-avtalet införs en kontinuerlig utvärdering av universitetssjukvårdens struktur, process och resultat i fråga om forskning, utbildning och utveckling. En nationell styrkommitté har skapats för utvecklande av ALF-avtalet och för kvalitetsutvärderingen. Universitetssjukvården ska bedriva forskning och utbildning av hög nationell och internationell kvalitet och följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård. Den ska bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder och förmedla resultatet av sin verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården och i samverkan med patientorganisationer 2 ALF-avtalet från september 2014 har ingåtts mellan svenska staten och landstingen i Stockholm, Uppsala, Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Örebro och Västerbotten. Avtalet innefattar utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling. LS 1310-1325 8 (48) RAPPORT Bilden illustrerar patientens val och väg genom hälso- och sjukvårdssystemet. Till vänster finns primärvården (grå cirklar) med sina akademiska vårdcentraler (röda kuggar) och i mitten specialist- och närsjukhusen, till höger akut- och universitetssjukhusen. I detta ryms många organisationer inklusive all verksamhet som innefattar SLSO. 1.1 Forskningen knyts närmare vården Europas modernaste universitetssjukhus, Nya Karolinska Solna (NKS), invigs 2016. NKS fokuserar på högspecialiserad och specialiserad vård, region- och rikssjukvård, samt vård som är särskilt forsknings- och investeringstung. Forskning och utveckling vid Karolinska Universitetssjukhuset behövs för att fortlöpande kunna förbättra vården – öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt. Stockholmsregionen har med Karolinska Institutet, den starkaste medicinska forskningen i landet och inom vissa specialiteter även internationellt. Universitetssjukhusets forskning, utveckling, innovation samt utbildningsuppdrag inkluderar nya behandlingsmetoder, effektivisering, ökat fokus på patientsäkerhet samt forskning om hur man bättre förebygger och behandlar de stora folksjukdomarna, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa. Införande av universitetssjukvårdsbegreppet innebär att forskningen vid Karolinska Universitetssjukhuset knyts närmare till den dagliga verksamheten i övriga vården. Förändringen genomförs för att skapa bättre förutsättningar för utbildning och forskning i den moderna nätverkssjukvården som nu formas för att få en individfokuserad hälso- och sjukvård. Universitetssjukhuset ska i sina forskningsuppdrag samarbeta med samtliga akut- och specialistsjukhus samt med primärvård, prehospital vård, psykiatri och geriatrik och därigenom säkerställa att ett värdebaserat hälso- och sjukvårdsystem kan implementeras. Sjukhuset ska samverka och vara starkt integrerat med resten av landstingets hälso- och sjukvård samt med den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen som sker i hela nätverkssjukvården. Denna samverkan kan utveckla hälso- och LS 1310-1325 9 (48) RAPPORT sjukvårdssystemet till att bli internationellt ledande inom prediktiv, preventiv och individualiserad diagnostik och behandling tack vare tillgången till samlad patientdata och kvalitetsregister som inkluderar stora longitudinella provsamlingar. Framtidens forskning, utveckling, innovation samt utbildning kommer i allt högre grad att bygga på tillgång till stora väldefinierade patientmaterial. En landstingsövergripande styrning av forskning, utveckling, innovation samt utbildning blir nödvändig för att skapa samverkan i hela vården och därmed kunna följa patientens väg genom hela vårdkedjan. Genom att kombinera unika patientmaterial samlade i Stockholms medicinska biobank (SMB) med datainsamling från kvalitetsregister ges möjligheter för forskargrupper som kartlägger komplexa sjukdomsorsaker, att utveckla individualiserad terapi samt ny diagnostik. Detta utgör basen för morgondagens kunskapsbyggande i hälso- och sjukvården. Tillgång till provsamlingar i biobanker är en viktig del som förväntas få allt större medicinsk betydelse för att studera och förebygga både folksjukdomar och mer ovanliga sjukdomar samt utveckla nya läkemedel. Kraft bör läggas på att marknadsföra Stockholms läns landstings konkurrensfördelar för genomförande av prövningsverksamhet (eHälsa, register, biobank, vårddata, sammanhållen vårdkedja och värdebaserad vård). 1.2 Gemensamt IT-system för insamling av data Information samlas in, delas, förädlas och integreras för att skapa ökad precision i hälso- och sjukvården. Processen för kunskapsbyggande utvecklas därmed kontinuerligt. Nyckeln till framgång är att alla aktörer i en specifik hälso- och sjukvårdsprocess samverkar. Individen, vården, forskningen, utbildningen samt industrin är intressenter och samarbetspartners som medverkar och arbetar mot samma mål. Dokumentation av resultat och behandling av patienterna i landstinget som årligen omfattar 16 miljoner vårdbesök genererar omfattande mängder data. Dessa data består av allt från information om blodprover på genetiska analyser och proteinmönster, diagnos, behandling och uppföljning, till patienternas egen rapportering och kvalitetsrapportering. För att kunna hantera och analysera all information utvecklar landstinget ett gemensamt IT-system för alla vårdgivare (en IT-vårdmiljö). Genom bättre IT-system för hälso- och sjukvården kan uppgifter från olika källor (till exempel patientjournaler, eHälsa-konton, kvalitetsregister och biobanker) på ett smidigare sätt länkas och därmed effektivisera arbetet för alla parter och individualisera omhändertagandet. LS 1310-1325 10 (48) RAPPORT Bilden illustrerar hur landstinget tillsammans med Karolinska Institutet skapar en ny kunskapsbas genom att patienterna och hälso- och sjukvården samverkar genom hela vårdkedjan. Komplett information kring individuella patienters sjukdomshistoria skapas samtidigt som vårdens kvalitet utvärderas och kommuniceras och forskningen får tillgång till nödvändiga data och prover. Alla källor som innehåller information om patienten (exempelvis kvalitetsregister, journalsystem, provsvar och läkemedel) integreras med den analyskunskap som forskning och vård kan bidra med. Detta sker utan inskränkning av patientintegriteten. Informationen används också till att ta fram tekniska lösningar till bättre datatillgång genom läsplattor och mobiltelefoner. Detta utvecklingsarbete sker i samverkan både med professionella inom vården och med patienter. De tekniska verktygen kan sedan användas av vårdgivare, forskare och patienter, som därmed också får tillgång till den evidensbaserade kunskap som finns integrerad med informationen. Från forskningen återförs sedan kunskapen till vården i form av nya metoder för screening, prevention, tidig diagnostik eller behandling. För att informationsöverföringen ska omvandlas till kunskap och generaliserbara modeller krävs, utöver patientmedverkan, strukturerade vårddata och ett systematiskt tillvägagångssätt vid insamlingen och analys av data. Stockholms medicinska biobank (SMB) är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. SMBs uppdrag är att på regional nivå bygga upp en infrastruktur för samordning och standardisering av prover med tillhörande data samt att LS 1310-1325 11 (48) RAPPORT öka insamlingen av prover. SMB bygger också upp ett system för tillgängliggörande av prover och data för vårdgivare, forskare och näringsliv. Den ska vara tillgänglig för såväl patientens vård och behandling (i form av diagnostik och målinriktad behandling och uppföljning), som för forskningens behov av prover och data för studier av sjukdomars orsak och förlopp. Proverna har också ett stort värde för life-science vid utveckling av nya metoder för diagnostik och för nya behandlingsmetoder. Bilden illustrerar att Stockholms läns landsting genom att analysera alla data från kompletta sjukdomsförlopp, vårdinsatser samt kvalitetsregister skapar helt ny kunskap för bättre förutsägelse (prediktion) av varje enskilt sjukdomsfall. Det leder till ökad precision i prevention, terapiåtgärder och utveckling av hälsa och formar grunden för kvalitetsutvecklad, effektiv och säker hälso- och sjukvård. LS 1310-1325 12 (48) RAPPORT 2. Forskning, utbildning, utveckling och innovation i hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting Den kliniska forskningen och utbildningen är redan i dag en integrerad del av hälso- och sjukvården. I Stockholms läns landsting schemaläggs årligen ca 87 000 (år 2013) elev- och studentveckor i hälso- och sjukvården (exklusive allmän- och specialisttjänstgöring för läkare). Inklusive AT- och ST- utbildningarna uppgår det till totalt ca 150 000 schemalagda utbildningsveckor och därför måste behovet av den verksamhetsförlagda utbildningen tillvaratas i samband med organisering och styrning av hälsooch sjukvård. Detta förutsätter en väl fungerande pedagogisk struktur som möjliggör genomförande av utbildningsuppdraget inklusive kompetensutveckling. För att skapa kvalitet i utvärderingen av vårdproduktionen måste klinisk forskning och utveckling bedrivas i en större del av hälso- och sjukvården. Enbart på Karolinska Universitetssjukhuset finns ca 2000 akademiskt aktiva kliniska forskare, varav ca 225 är professorer eller lektorer. Cirka 2200 vetenskapliga artiklar publiceras årligen främst från Karolinska Institutet från forskare verksamma på bland annat Karolinska Universitetssjukhuset. Dessutom bedrivs klinisk forskning, utveckling och utbildning på övriga akutsjukhus och i primärvård, geriatrik och psykiatrin i en ökande omfattning. 2.1 Tid för medarbetare att medverka i klinisk forskning och utbildning Den kliniska forskningen och utbildningen måste ges de förutsättningar som krävs för att kunna medverka i den nödvändiga utvecklingen och förbättringen av att förebygga, behandla och bota patienter. Det innebär i huvudsak två saker: att kliniskt verksamma medarbetare ska kunna bedriva forskning samt att fler medarbetare medverkar i utbildningsuppdraget. För att kunna bibehålla en hög nivå på den kliniska forskningen som bedrivs i Stockholms läns landstings lokaler, är det avgörande att delar av landstingets medarbetare ska kunna dela sin tjänst mellan forskning, utbildning och vård. Den patientnära forskningen måste värnas för att förhindra stagnation av utvecklingen av hälso- och sjukvården. Att erfarna och engagerade kliniskt verksamma medarbetare medverkar i att utbilda morgondagens personal, exempelvis som handledare för studenter och elever är också helt avgörande för att landstinget ska kunna tillhandahålla en god och säker hälso- och sjukvård till länets invånare. Den teoretiska kunskapen som universitet och högskolor ansvarar för utgör grunden i studenters utbildning, men den kliniskt verksamhetsförlagda LS 1310-1325 13 (48) RAPPORT utbildningen kräver kliniskt verksamma och engagerade medarbetare som introducerar och lär ut hälsoprofessionernas kliniska vardag till studenter och elever. Det är avgörande för Stockholms läns landsting att medarbetare är engagerade i att medverka till att uppfylla utbildningsuppdraget. 2.2 Patient- och närståendemedverkan En global trend inom hälso- och sjukvården är en alltmer långtgående specialisering och individanpassad behandling. En utmaning är därför att utveckla den alltmer individanpassade vården tillsammans med patienten och dennes närstående. Även inom ramen för forskning, utveckling, innovation och utbildning måste detta samarbete utvecklas. Kvalitetsevaluering ska bygga på involvering av patienter, anhöriga och vårdpersonal för att skapa förutsättningar för att fånga upp nya behov av utveckling och förändring. Patientens deltagande är avgörande för en hög kvalitet på såväl klinisk forskning som klinisk utbildning i hälso- och sjukvården. Detta gäller även närstående till patienter eftersom de ofta har god kunskap och viktiga perspektiv som kan bidra till att utveckla vården. Det betyder att patienter och närstående aktivt måste rekryteras och informeras för att ingå i den kliniska forskningen och utbildningen i hälsooch sjukvården. 2.3 Samarbeten med universitet och högskolor Stockholms läns landsting har formella samarbeten med ett flertal universitet och högskolor i länet. Särskilt fördjupande samarbeten sker med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och de enskilda högskolorna Ersta Sköndal Högskola, Sophiahemmet Högskola, Röda Korsets Högskola, som alla bedriver utbildningar i vårdyrken. Med Karolinska Institutet finns även ett särskilt fördjupat samarbete rörande klinisk medicinsk forskning. Stockholms Universitet har kompletterande forskning och utbildning inom ett flertal områden. Stockholms läns landsting måste samarbeta med fler universitet och högskolor som bidrar till att möta behoven av utveckling och utbildning av hälso- och sjukvården och dess medarbetare. 3. Klinisk forskning och utveckling Stockholms läns landstings resurser för att medverka i klinisk forskning ska inriktas på att motverka kunskapsluckor och skapa prevention och bot av kroniska folksjukdomar samt cancer. Det innebär att både systematiskt identifiera nya kunskapsluckor och att åtgärda kända kunskapsluckor. Då bidrar landstingets forskningsresurser till ökad patient- och samhällsnytta och forskningen bidrar till att såväl utveckla som att säkerställa att all hälso- och sjukvård och tandvård blir evidensbaserad. Stockholms läns LS 1310-1325 14 (48) RAPPORT landsting lägger stor vikt vid den patientnära forskningen och att forskningens resultat snabbare kommer hälso- och sjukvården till del. Förutom forskningen inom de stora folkhälsosjukdomarna vill landstinget utveckla forskning kring sjukdomsprevention, behandling och tillfrisknande och skapa effektivare och säkrare vårdprocesser kring cancersjukdom och psykisk ohälsa. Stockholms läns landsting medverkan i klinisk forskning bör därför inkludera sjukdomsförebyggande arbete, den prehospitala vården, primärvården, geriatriken, psykiatrin och den högspecialiserade vården. 3.1 Forskningssamarbeten Karolinska Institutet har antagit en ny kvalitetshöjande strategi för universitetet (Strategi 2018) baserat på ett fokus på excellens. Stockholms läns landsting bör ur ett invånarperspektiv säkerställa en fortsatt bredd inom sin medverkan i den kliniska forskningen. Landstinget bör på motsvarande sätt som sker inom utbildningen, tydliggöra att landstingets medfinansiering av den kliniska forskningen ska kunna omsättas i klinisk patientnytta. De investeringar som inte är direkta investeringar i patientnytta eller klinisk forskning ska i mindre grad finansieras eller medfinansieras av Stockholms läns landsting. Avsikten är att säkerställa möjligheten till både excellens och bredd i klinisk forskning som utgår från länets invånares behov av hälso- och sjukvård i framtiden. Medverkan ska ske i investeringar i FoU-infrastruktur som stärker förutsättningarna för den kliniska forskningen. Principen för forskningsbidrag från Stockholms läns landsting bör vara att det ska konkurrensutsättas. 3.2 Universitetssjukvård Det nya nationella avtalet om läkares grundutbildning och klinisk forskning (ALF-avtalet) mellan regeringen och berörda landsting och regioner, innebär från och 2015, ett införande av så kallad ”universitetssjukvård”. Det nationella ALF-avtalet ska omvandlas i regionala ALF-avtal där Stockholms läns landsting är avtalspart med Karolinska Institutet. Det senaste nationella ALF-avtalet gällde under 2004-2014 och har bidragit till en sammanhållen bred infrastruktur för forskning och utbildning i hälso- och sjukvården. Stockholms läns landsting ska betona vikten av att behålla den etablerade och välfungerande struktur för klinisk forskning och utbildning som byggts upp de senaste tio åren. Det av största vikt att det regionala ALF-avtalet anpassas till de nya förutsättningarna i hälso- och sjukvårdssystemet i och med genomförandet av Framtidsplanen. Det betyder att samtliga vårdgivare med avtal med Stockholms läns landsting, i enlighet med tydliga kriterier definierade i det regionala ALF-avtalet, ska LS 1310-1325 15 (48) RAPPORT kunna söka om ackreditering för att medverka i universitetssjukvården. Universitetssjukvården bör inkorporera tillämpliga delar av befintlig forsknings- och utbildningsstruktur samt det grundläggande konceptet för program 4D. 3 Stockholms läns landsting samverkar med Karolinska Institutet i fråga om utformningen av universitetssjukvården. 3.3 Akademiskt ledarskap 3.4 Register och patientdata Ett tydligt ”akademiskt ledarskap” (klinikprofessor) i universitetssjukvården är av central betydelse för att utveckla kvaliteten på hälso- och sjukvården samt den kliniska forskningen och utbildningen. En viktig länk i denna samverkan mellan stat och landsting är de så kallade kombinationsanställningarna (samfinansierade tjänster), där forskare och lektorer vid universitet och högskolor också innehar en del av tjänst i sjukvården. Det akademiska ledarskapet kan utformas så att Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting gemensamt utarbetar kriterier för tjänster i universitetssjukvården som har ett särskilt uppdrag i att för verksamheten fördela tid för klinisk forskning och utbildning samt tillhörande sjukvårdsuppdrag. Detta avser tjänster med linjeansvar som processledare (verksamhetschef, ämnesansvarig eller divisionschef) i universitetssjukvården. Även karriärtjänster för forskare i olika fas i sin utveckling bör kunna ha tidsbegränsade kombinationstjänster (klinisk lektor eller liknande). Eftersom ett akademiskt ledarskap är viktigt för att fördela tid för sjukvårdsuppdraget och för den kliniska forskningen och utbildningen bör både Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting medverka vid tillsättningen av dessa tjänster. Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet samordnar idag nationella kvalitetsregister och ett stort antal regionala register. Landstinget har vårddatabaser för uppföljning av all vård inom landstinget. Den så kallade VAL-databasen omfattar ett tiotal olika databaser med vårdstatistik av olika slag. Detta är en unik kunskapskälla som kan utgöra basen för en extensiv forskning kring säkerhet och effektivitet exempelvis kring olika sorters interventioner, behandlingar och läkemedel. Allt fler register omfattar patientrapporterade mått, som till exempel hälsorelaterad livskvalitet, funktionsförmåga eller upplevelser av bemötandet från sjukvården. Denna typ av data skapar möjligheter till bättre beslutsfattande och effektivare vård och illustrerar potentialen i de data som finns i kvalitets- och vårddatabasregister. Det blir viktigare att samarbeta med fler vårdenheter än akut- och universitetssjukhuset då framtidens hälso- och 3 Program 4D är ett pilotprojekt inom Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting, som utvecklar generiska modeller för att generera kunskap och skapa beslutstöd för patienten, vården och forskningen i första hand inom områdena artrit, bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. LS 1310-1325 16 (48) RAPPORT sjukvård baseras på nätverkssamverkan. Då behöver forskningen kunna följa enskilda sjukdomsförlopp, i synnerhet vid kroniska sjukdomar (som utgör den största kostnaden för hela västvärldens hälso- och sjukvårdssystem), för att förstå sjukdomsprocesser och för att kunna utvärdera förebyggande och behandlande insatser. De register och patientdata som hälso- och sjukvården samt tandvården har, gör Stockholms läns landstings sjukvårdssystem världsunikt. De möjligheter som dessa utgör för klinisk forskning, har hitintills inte länkats samman eller på enhetligt sätt tillgängliggjorts för klinisk forskning. Register och patientdata utgör en strategisk resurs för att möjliggöra klinisk forskning av hög internationell kvalitet. Register och patientdata i Stockholms läns landsting kommer att tillgängliggöras för forskning i enlighet med etiska riktlinjer där patientintegriteten är central. 3.5 Kliniska studier Kliniska studier av prevention, läkemedel, medicintekniska produkter eller behandlingsmetoder har varit en styrka i länet, men under senare år har färre kliniska studier genomförts. Hälso- och sjukvårdsprioriteringar och patientengagemang är viktiga drivkrafter. Inom läkemedelsområdet pågår en strukturomvandling och de globala läkemedelsföretagen gör omprioriteringar i utvecklingen av nya läkemedel. Nu söker läkemedelsbolagen direkt kontakt med hälso- och sjukvården för att få tillgång till patienter och vårdflöden. Detta är en helt ny strategi hos läkemedelsbolagen. Om Stockholm ska vara ett nationellt center för denna verksamhet behöver samarbetet med Life science-industrin stärkas. Det finns stor potential att etablera Stockholm som ledande region i Sverige såväl som i Europa för kliniska studier inom hälso- och sjukvården. För att lyckas behöver Stockholms läns landsting, i lämpliga kliniska miljöer, tillhandahålla testbäddar för utveckling av nya varor, tjänster, diagnos-, prevention och behandlingsmetoder samt prototyper. Landstinget ska arbeta för att stärka förutsättningarna för kliniska studier i hälso- och sjukvården, både avseende forsknings- och industridrivna studier. 3.6 Informationsmiljö (IT) och eHälsa Sedan ca år 2005 används den svenska termen eHälsa (eHealth) ofta som beteckning på den samling tjänster som utvecklas för att brett stödja modern vård med hjälp av informationsteknik (IT) 4. Ett sätt att skilja 4 Med informatik avses traditionellt den vetenskap som studerar interaktion som sker mellan naturliga och artificiella system som lagrar, bearbetar och förmedlar information. Med medicinsk informatik avses det vetenskapsområde som sysslar med frågor om hur man med hjälp av informationsteknik kan LS 1310-1325 17 (48) RAPPORT mellan begreppen informatik, informationsteknik och eHälsa, är att använda informatik som beteckning på kunskapsområdet (vetenskap) medan IT-implementerade tjänster eller produkter kan kallas eHälsa. Med IT-miljö avses här grundläggande datorteknik, elektronik, medicinteknisk utrustning för diagnostik eller mätningar och direkt interaktion med människokroppen och data som samlas in. Med eHälsa avses här de tjänster och produkter som utvecklas för att stödja modern vård med hjälp av IT. Sveriges register har mycket hög kvalitet vilket gör tillgången till informationen attraktiv för akademin och företagen samt bidrar till att skapa goda förutsättningar för att öka kvaliteten inom vården genom att använda dessa för forskning och utveckling. Gemensamma ITverktyg för journaler, patientrapporterade data, biobanker och kvalitetsregister-hantering kan skapa en framtida effektiv och kvalitativ sjukvård men också möjliggöra och säkerställa högkvalitativ och attraktiv forskning. Den utveckling som har påbörjats med ett ökat deltagande av patienterna själva i sin egen vård kommer också att ställa helt nya krav på de IT-verktyg och system som vården använder. Insamling av patientdata med hjälp av IT-system måste vara av hög kvalitet och tillräckligt omfattande för att de ska vara användbara och kunna bearbetas. Samordning av befintliga och utveckling av nya samordnade IT-verktyg och system för vården är ett måste för en framtida kvalitativ hälso- och sjukvård och för forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. eHälsa handlar om patienters tillgång till information om den egna vården. Det skapar nya möjligheter till behandling utanför den sjukvård vi känner idag men ställer också nya krav på system och på säkra samt lättanvända eHälsotjänster. Stockholms läns landsting vill vidta åtgärder för att stärka förutsättningarna för klinisk forskning i samband med utveckling och samordning av IT-system och eHälso-lösningar i hälso- och sjukvården. Vårdguiden 1177 är en ledstjärna för denna eHälsa-utvecklingen stöda, styra och utveckla vård och omsorg, folkhälsoarbete samt forskning och utbildning inom medicinens olika discipliner inklusive basal biovetenskap. LS 1310-1325 18 (48) RAPPORT 3.7 Informationsmiljö (IT) som förutsättning för klinisk forskning och utveckling Forskningen och vården har behov av varandra och delar gemensamma mål att kunna följa patienten genom vårdkedjan. En sammanhängande informationsstruktur i hälso- och sjukvården, som exempelvis journaler, databaser, biobanker och register, är essentiell. Även patientrapporterade data inklusive sociala värden och eHälsa blir allt viktigare. Individens val i hälso-och sjukvården är av central betydelse. Informatikstrukturen bör ge förutsättningar för tre beslutsunderstöd: för patientens val, för utveckling av sjukvårdens effektivitet och säkerhet samt för att forskningen ska kunna evaluera resultaten av nya angreppssätt samt identifiera kunskapsluckor. Bilden illustrerar hur landstingets datasamling kan göras tillgänglig för externa, akademiska eller industriella aktörer för att utveckla hälso- och sjukvården, skapa nya terapier, innovationer samt utveckla ny kunskap. Den heldragna linjen representerar landstingets ansvar och ägande av källdata. Den streckade linjen omfattar samarbetspartners som ska medverka i att analysera data för att upptäcka och åtgärda kunskapsluckor. 3.8 Program 4D – fyra diagnoser och informatik Program 4D är ett samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting med syfte att skapa bättre förutsättningar för vård, forskning och näringslivssamverkan. Ny kunskap ska snabbt leda till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. Utöver de fyra diagnoser som ingår i programmet finns ett eget projekt för informatik. LS 1310-1325 19 (48) RAPPORT Projektet omfattar fyra folksjukdomar: artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. De representerar olika medicinska behov och utmaningar längs patientens väg genom vården och forskningen. De nya arbetsmetoder och modeller för kunskapsbyggande inom vård och forskning, som skapas inom program 4D är tänkta att appliceras på fler folksjukdomar och implementeras med en större grupp individer och patienter, även i den förebyggande vården. Informationsöverföring är centralt, och genom nya informationssystem från olika källor (till exempel patientjournaler, ehälsokonton, kvalitetsregister och biobanker) skapas data för alla parter. Dessa parter kan vara invånare, såväl friska som sjuka, vårdgivare samt forskningsenheter. Individer får på så sätt också större möjlighet att bygga egen kunskap och vara med och påverka sin egen hälsa och vård samt delta i forskning. Målet är att skapa generaliserbara modeller som passar flertalet diagnoser. Därför är det viktigt att alla aktörer i hälso- och sjukvårdsprocessen samverkar i Program 4D. Landstinget och Karolinska Institutet vill att Program 4D ska skapa bättre förutsättningar för vård och forskning som gör att den snabbt kan omsätta ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. Program 4D kan leda till generaliserbara modeller som passar flertalet diagnoser och forma basen för trippel-helixsamverkan mellan akademi, industri och landsting. 3.9 Internationalisering av klinisk forskning i Stockholms läns landsting År 2014 inleddes EU:s nya programperiod vars övergripande strategi är en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. En viktig del av de utvecklingsmedel som ska stödja strategin är de fonder som ska stärka forskning och innovation i Europa, bland annat Horisont 2020 och Regionalfonden. Den totala budgeten för Horisont 2020 uppgår till ca 80 mdr euro och Regionalfonden i Stockholm till ca 370 miljoner kr. Den del av Horisont 2020 som är inriktad på samhälleliga utmaningar, med tydligt fokus på implementering och slutanvändare ligger väl i linje med inriktningen på landstingets insatser som rör forskning och innovation. Tydlig forskningsfokus ska ligga på betydelsen av forskningsresultatet för slutanvändarna, det vill säga för patienterna. De stora satsningar inom framtidens hälso- och sjukvård som nu görs i regionen väcker ett stort internationellt intresse. Mot bakgrund av detta finns det därför goda förutsättningar att få större utväxling av EU:s fonder för olika typer av utvecklingsbehov som landstinget står inför. Regionalfondsprogrammet innehåller för landstinget viktiga insatsområden LS 1310-1325 20 (48) RAPPORT såsom exempelvis att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation och att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Arbetet med att stärka kopplingar mellan Regionalfonden och Horisont 2020 kommer att utvecklas för att lägga grunden för ett bredare deltagande i Horisont 2020. Horisont 2020:s delområden Spetskompetens, Industriellt ledarskap och Samhälleliga utmaningar skär på olika sätt in i Regionalfondens övergripande tema ”Hållbar stadsutveckling”. Det finns därför förutsättningar att också ytterligare stärka Stockholmsregionens styrkeområden genom investeringar i bland annat forskning och innovation samt stöd till små och medelstora företags innovationsprocesser. För att främja ett ökat internationellt landstingsdeltagande behöver vår konkurrenskraft stärkas, såväl inom landstinget, som med externa parter i form av akademi, näringsliv, offentliga aktörer i länet och europeiska partners. 3.10 Forskningssamarbeten med näringslivet Stockholms läns landstings forskning, utveckling, innovation samt utbildning ska utveckla sin samverkan med Life science-industrin för att vidareutveckla forsknings- och innovationsarbetet. Life science-industrin framför att ”beröringsskräck” och problem relaterade till att ”hitta rätt ingångar” är särskilda utmaningar för dem i kontakterna med den stora landstingsorganisationen. Stockholms läns landsting bör fortsätta arbeta med att utveckla nya och innovativa samarbeten med tydlig nytta för patienter, anhöriga och medborgare i stort. Det betyder samarbeten med läkemedelsföretag samt medicintekniska- och diagnostekniska bolag. Även aktörer som Stockholms läns landsting traditionellt inte har utfört forskning tillsammans med är aktuella för samarbeten, exempelvis inom IT, telefoni och andra branscher. Stockholmsregionen har en unik chans att bli ett internationellt ledande centrum för forskning och innovation. Stockholms läns landsting ska arbeta för att dra till sig kapital och talanger från hela världen. Landstinget bör delta i att Stockholmsregionen blir ett internationellt utvecklingscentrum genom att satsningen på näringslivssamarbeten, ökar möjligheten för att egna medel till forskning, kompletteras med externt tillförda medel från näringslivet. Den samlade satsningen av forskningsmedel blir större. Stockholms läns landsting bör därför utöka omfattningen och takten på medverkan i forskning, implementering och innovation. Därmed skapas incitament för landstingsdriven och landstingsfinansierad vård för de kostnader forskningen, utveckling eller innovation medför, vilket är en av de barriärer som i dagsläget står i vägen för framgång. LS 1310-1325 21 (48) RAPPORT 4. Utbildning Stockholms läns landsting har ett långtgående ansvar att medverka i utbildning av hälsoprofessionsyrkena på både grund- och specialistnivå. Antalet utbildningsplatser för hälsoprofessionen vid länets universitet och högskolor utökas kontinuerligt och landstingsfinansierade vårdgivare ska medverka i utbildningen. Landstingets roll i utbildningen av hälsoprofessionerna 5 är att säkerställa att utbildningens innehåll, kvalitet och dimensionering motsvarar hälso-och sjukvårdens personal och kompetensbehov, samt att tillhandahålla ändamålsenliga lärandemiljöer inom hela hälso- och sjukvården. 4.1 Utbildningssamarbeten För att utbilda morgondagens vårdpersonal så att de är rustade att möta framtidens utmaningar kommer det att krävas ett ökat interprofessionellt lärande och nya former av utbildningssamarbeten. Ett exempel är den snabba tekniska utveckling som sker inom hälso- och sjukvården, som inte motsvaras av den tekniska kompetens vårdutbildningarna erbjuder. Det betyder att Stockholms läns landsting aktivt måste medverka i utformningen av kursplaner i sitt samarbete med universitet och högskolor. Det innebär också att Stockholms läns landsting ska säkerställa inflytande över utformning och fördelning av landstingets egen finansiering av den kliniska delen i vårdutbildningarna. 4.2 Utbildningsuppdrag i hälso- och sjukvården Stockholms läns landsting ska tillhandahålla ändamålsenliga lärandemiljöer av hög kvalitet för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) 6 i kliniska miljöer. Landstingets roll i utbildningen av hälsoprofessionerna7 är att säkerställa att utbildningens innehåll, kvalitet och dimensionering motsvarar hälso-och sjukvårdens kompetensbehov, samt att tillhandahålla ändamålsenliga lärandemiljöer inom hela hälso- och sjukvården. Alla vårdgivare har skyldighet att medverka i utbildning och tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för elever och studenter inom hälsoprofessionerna. Medarbetare ska medverka i att utbilda morgondagens personal som handledare för studenter och elever. 5 Med hälsoprofessioner avses legitimerade vårdyrken och övriga yrken inom hälso- och sjukvårdsområdet, utbildade vid gymnasium och yrkeshögskola. 6 Verksamhetsintegrerat lärande, VIL är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. 7 Med hälsoprofessioner avses legitimerade vårdyrken och övriga yrken inom hälso- och sjukvårdsområdet, utbildade vid gymnasium och yrkeshögskola. LS 1310-1325 22 (48) RAPPORT Stockholms läns landsting bör medverka i utformningen av kursplaner för att säkerställa att utbildningarnas innehåll och dimensionering motsvarar hälso- och sjukvårdens kompetensbehov. Stockholmsregionen bör även vara föregångare inom interprofessionellt lärande både i grundutbildning och genom hela yrkeslivet såväl nationellt som internationellt. Verksamhetsintegrerat lärande ska vara den prioriterade pedagogiska modellen i landstinget. Nedan återges en lista på samtliga utbildningar som i dag bedrivs inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting indelat i grundutbildning, fortsättningsutbildning och övriga utbildningar. Samtliga utbildningar nedan schemaläggs med ca totalt 150 000 veckor per år i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. - i. Grundutbildningar Läkare Sjuksköterskor Audionomer Biomedicinsk analytiker Arbetsterapeuter Röntgensjuksköterskor Fysioterapeuter Psykologer Karolinska Institutet Psykologer Stockholms universitet Dietister Apotekare Socionomer/Kuratorer Sjukhusfysiker - ii. Fortsättningsutbildningar Läkare Allmäntjänstgöring (AT) Läkare Specialisttjänstgöring (ST) Barnmorska Specialistsjuksköterskeutbildning Forskarutbildning - iii. Övriga utbildningar Gymnasieutbildning Yrkeshögskoleutbildningar Fort- och vidareutbildning för medarbetare Examensarbeten, olika utbildningar och lärosäten LS 1310-1325 23 (48) RAPPORT 4.3 E-lärande som en del av medarbetares kompetensutveckling Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården och en ökande produktionstakt ställer höga krav på utbildning och kompetensutveckling för både studenter och medarbetare. En utvecklad användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) för elärande bidrar till kompetensutveckling och ett livslångt lärande. IKT och elärande gör kompetensutveckling tillgänglig för stora målgrupper på ett kostnads- och tidseffektivt sätt och medför också en ökad patientsäkerhet. Kompetens inom IKT är också en förutsättning för utveckling av metoder inom eHälsa. Stockholms läns landsting kommer att vidareutveckla användandet av en gemensam elektronisk läroplattform för landstingsfinansierade vårdgivare med kvalitetssäkrade utbildningar för elärande. För detta krävs en säkrad tillgång till IKT för alla målgrupper samt en tydlig organisation och förvaltning som ansvarar för dess innehåll, pedagogiska utformning samt metoder för uppföljning. 4.4 Interprofessionellt lärande Interprofessionellt lärande sker när två eller flera professioner lär av, om och med varandra. Hälso- och sjukvården kräver förmågan att arbeta i team för att möjliggöra ett effektivt samarbete och förbättrat hälsoresultat. 8 För att möta människors mångfacetterade vårdbehov och erbjuda god och patientsäker vård krävs att de medverkande professionerna har kunskap om varandras kompetensområden och kan arbeta tillsammans. Det innebär att utbildning av hälsoprofessioner måste inkludera interprofessionella gruppövningar. Obligatoriska interprofessionella utbildningsmoment ingår idag i utbildningarna för hälsoprofessionerna och studenternas interprofessionella lärande och träning 9 kan ske på olika sätt. Stockholmsregionen ska vara föregångare både nationellt och internationellt inom detta område genom att utveckla och tillhandahålla interprofessionella lärandemiljöer för studerande inom samtliga vårdområden. Grundutbildningarna bör innehålla interprofessionella utbildningsmoment som förbereder studenter inför den kliniska vardagen. Stockholmsregionen vill vara föregångare både nationellt och internationellt inom interprofessionellt lärande. 8 WHO Study Group bildades 2007 med uppdraget att utarbeta en vägledning för medlemsstaterna gällande interprofessionellt lärande, för att skapa mer flexibla hälsovårdssystem som både kan bemöta vårdbehov och maximera resurser. 2010 publicerades WHO: s” WHO’s Framework for Action on Interprofessional Education and Collaborative Practice. Ramen belyser interprofessionellt lärande i världen, identifierar de mekanismer som formar framgångsrika lagarbeten, och föreslår en rad åtgärdspunkter som kan användas i lokala hälso- och sjukvårdssystem. 9 Med lärandemiljö avses den kliniska avdelningsmiljön med patienter. Träningsmiljö omfattar olika former av miljöer där professioner tränar med hjälp av simulerade situationer. Exempel på träningsmiljöer som finns idag är exempelvis Kliniskt träningscentrum (KTC). LS 1310-1325 24 (48) RAPPORT 4.5 Lärandemiljöer Studerande och medarbetare ska ges möjlighet att träna och utveckla sin yrkesroll i autentiska situationer som en del av vårdteamet. Den pedagogiska strukturen för verksamhetsintegrerat lärande (VIL) utgår från tre perspektiv: studentcentrerat lärande, personcentrerat lärande och interprofessionellt lärande. Lärandemiljöer är viktiga för studenters och medarbetares kompetensutveckling inriktad på behovet av att träna och utveckla en mångfacetterad yrkesroll som innefattar att hålla sig à jour med ny kunskap inom medicin, omvårdnad och rehabilitering och förklara de senaste forskningsrönen för patienten. Träning i en simulerad miljö för att förbättra tekniska-, problemlösande-, beslutfattande-, kommunikationsoch teambaserade färdigheter. Kommunikation och återkoppling mellan kollegor sker för att lära sig av varje situation vilket är ett förhållningssätt som innebär att det är patienten som gynnas av kunskaper och färdigheter. Det finns idag olika former av lärandemiljöer särskilt utformade för VIL, såsom studentsalar, studentenheter, kliniska utbildningsavdelningar (KUA), kliniska utbildningsmottagningar (KUM) och kliniska träningscenter (KTC). KUA och KUM har särskilt fokus på interprofessionellt lärande. Den kliniskt förlagda utbildningen sker integrerat i den kliniska vardagen i hälso- och sjukvården. Förutsättningen för att kunna bedriva klinisk utbildning av hög kvalitet för studenter och medarbetare, är en grundläggande infrastruktur för utbildning i hälso- och sjukvården. Landstinget bör även stärka och öka kapaciteten inom de kliniska träningsmiljöerna såsom kliniskt träningscentrum (KTC), kliniska utbildningsavdelningar (KUA) och kliniska utbildningsmottagningar (KUM). 4.6 Kliniskt träningscenter (KTC) för studenter och medarbetare Stockholms läns landsting bör säkerställa att akutsjukhusen har lärandemiljöer där handledare kan bedriva klinisk utbildning av hög kvalitet och försäkra sig om att studenten har tid, känner sig trygg och kan lära sig att på ett etiskt och praktiskt sätt ta hand om patienter. Simulering är en pedagogisk metod för både studenter och medarbetare att träna och uppdatera sina kunskaper i en säker och verklighetstrogen miljö. Kliniska träningscenter (KTC) erbjuder studenter och medarbetare praktisk träning av kliniska färdigheter och teoretiska kunskaper inför möten med patienter. KTC är en mötesplats för alla utbildningskategorier där erfarenheter kan utbytas och ökat samarbete mellan olika yrkesgrupper främjas. Medarbetare och studenter kan genom självstyrt lärande träna kliniska färdigheter för att få kompetens och trygghet i mötet med patienter. KTC är LS 1310-1325 25 (48) RAPPORT utrustat med simuleringsutrustning för övning av verklighetstrogna händelser där kliniska metodövningar vävs samman med ledarskap och teamarbete. 4.7 Samfinansierade tjänster Uppbyggnaden av akademiska miljöer i hälso- och sjukvården förutsätter tjänster som kombinerar klinisk vård, forskning och utbildning. Det finns idag olika typer av samfinansierade tjänster, exempelvis kombinationstjänster (läkare och sjuksköterskor) samt adjungerade kliniska adjunkter (så kallade AKA som till största del finansieras av Stockholms läns landsting). AKA utgör bryggan mellan akademi och hälsooch sjukvård. Uppdraget är att medverka till utveckling av handledarrollen i VIL och att vara ett pedagogiskt stöd för studerande och handledare. Uppdraget omfattar samtliga studerande inom den egna professionen vid avdelningen eller motsvarande. Adjungeringen ska omfatta 20-50 procent av heltidsbefattning och kombineras med minst 50 procent klinisk tjänstgöring inom verksamheten. Det finns möjlighet att utveckla nya typer av samfinansierade tjänster, så som exempelvis skett med kombinationstjänster som fram till för några år sedan endast omfattade läkare. Syftet med dessa tjänster är att dels stärka kliniskt ledarskap i utvecklingen av hälso- och sjukvården, dels utveckla den kliniska lärande- och forskningsmiljön. Eftersom all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård omfattas av landstingets utbildningsuppdrag betyder det att det ska finnas så kallade samfinansierade 10 tjänster även hos vårdgivare som har avtal med landstinget. Personer som innehar dessa tjänster ska medverka i utbildningarnas genomförande och examination och samtidigt vara aktivt verksamma på kliniken och därmed uppdaterade på verksamhetsinnehåll och riktlinjer. Adjungerade kliniska adjunkter har ett viktigt uppdrag i hälso- och sjukvården, som ett pedagogiskt stöd för studenter och handledare genom att sammanföra teori och praktik i vårdens vardag. 5. Innovation Innovation är avgörande för att möta de stora utmaningar som landstinget står inför; en åldrande befolkning, hälsoproblem, ökade vårdbehov och införandet av Framtidsplanen (FHS). Innovation är också grundläggande för en fortsatt hållbar tillväxt för näringslivet, välfärden och ekonomin i regionen. Det är nödvändigt för att stå fortsatt starka i den nationella och internationella konkurrensen. 10 Samfinansierade mellan landstinget och universitet och/eller högskola. LS 1310-1325 26 (48) RAPPORT Ett av Stockholms läns landstings fyra övergripande mål innefattar förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt en hållbar och miljövänlig kollektivtrafik. Ett systematiskt arbete med att utveckla innovationsprocesser i hälso- och sjukvården samt i trafiken medverkar till att uppfylla målet genom användning av ny kunskap som införts på ett ordnat sätt. Den regionala utvecklingsplanens (RUFS 2010) vision är att Stockholm ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion och ett av målen är att Stockholm ska vara en ledande tillväxtregion. Innovation fordrar att många olika funktioner och kompetenser samlas för att lyckas 5.1 Definition av innovation Med begreppet innovation avses i detta sammanhang att omsätta ny kunskap i praktisk verksamhet. Det kan betyda införandet av ny teknik, nya behandlingsmetoder, arbetssätt och organisering i hälso- och sjukvården och i kollektivtrafiken. Det betyder att en idé inte blir en innovation per definition, förrän den har omsatts i verkligheten och skapar nytta i form av exempelvis förbättrad vård för patienten, patientsäkerhet samt attraktiva transportmedel. 5.2 Innovationsarbete i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting bör verka för att innovationsarbete är att all verksamhet vill, vågar och agerar för innovation. Det betyder att såväl ledningsnivå som all personal stödjer och arbetar mot detta. Att stödja en struktur där individer uppmuntras att medverka i innovationsarbete är en nödvändig förutsättning för att skapa innovationer. LS 1310-1325 27 (48) RAPPORT Stockholms läns landsting ska stödja en kreativ och innovationsfrämjande kultur i hälso- och sjukvården där nytänkande belönas. Verktyg för att underlätta implementering och tillämpning av innovationer kring ersättningsmodeller och upphandling bör användas. Stockholms läns landstings innovationsarbete ska främja ett samarbete med akademin, näringslivet samt patientorganisationer på regional, nationell och internationell nivå. Innovationsprocessen, från idé till implementering, ska vara tydlig och resultaten ska följas upp. Landstinget behöver samverka med alla dessa externa aktörer för att skapa ett kraftfullt innovationssystem. Detta fordrar en konsolidering av landstingets innovationsresurser. 5.3 Ett sammanhållet innovationssystem i Stockholms Läns Landsting Landstinget behöver i större utsträckning uppmuntra innovation inom hälso- och sjukvården samt inom kollektivtrafiken. För att uppnå detta behöver Stockholms läns landsting utveckla former för dialog, idéutveckling och partnerskap. Det ska vara lätt för medarbetare, entreprenörer, företagare och forskare att hitta rätt i landstinget för att få stöd och råd vid utveckling av nya produkter och tjänster. Detta kräver ett väl fungerande system för innovation där landstingets egna innovationsstödjande organisationer arbetar i nära samverkan med varandra och med andra LS 1310-1325 28 (48) RAPPORT aktörer. Utvecklingsmiljöer (testbäddar) ska vara lätta att hitta och samarbeta med. Incitament ska skapas för att öka medarbetarnas vilja till att medverka i innovationsarbete. 5.4 Innovationsupphandling Innovationsupphandling som instrument kräver hög kunskap om både det aktuella sakområdet och om regelverket kopplat till offentlig upphandling. På så sätt skapas möjligheter att bidra till att hälso- och sjukvården i samarbete med industrin gemensamt utifrån ett tydligt behov, tar ansvar för att utveckla innovationer. Möjliga insatser inom detta område ska därför inriktas på att utveckla innovationsupphandling som verktyg men också bidra till marknadsintroduktionen av nya produkter eller tjänster. Stockholms läns landsting stimulerar innovationsverksamhet genom att tillgängliggöra infrastruktur för forskning och utveckling exempelvis i form av testbäddar, pilot- och demoprojekt. 6. Tandvården Landstinget har ett särskilt ansvar för att utföra och finansiera tandvård för barn och ungdomar samt för vuxna med särskilda tandvårdsbehov på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Landstingets kostnader för denna vård uppgår till drygt 900 miljoner kronor per år. Landstingets ansvar för tandvården framgår av tandvårdslagen (1985:125). Tandvårdslagen är i stora delar densamma som hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I motsats till denna innehåller tandvårdslagen inte någon föreskrift om att landstingen ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område. Genom det regionala ALF-avtalet från 2004 är Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting överens om att fördjupa och bredda sitt samarbete. Samverkan omfattar, utöver läkarutbildningen, alla utbildningar inom Karolinska Institutet med inriktning mot vården och från och med år 2010 beslutade Stockholms läns landsting att samarbetet med Karolinska Institutet även ska omfatta tandvård. Tandvården inom Stockholms läns landsting utförs inom det landstingsägda bolaget Folktandvården Stockholms län AB samt av privata utförare av tandvård. En mindre del av vården utförs även vid Institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet. 6.1 Odontologisk forskning Svensk tandvård och odontologisk forskning har ett gott renommé i världen och forskningens kvalitet bedöms generellt vara mycket god. Statens LS 1310-1325 29 (48) RAPPORT beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har emellertid i flera rapporter konstaterat att det finns stora kunskapsluckor inom odontologin och att många behandlingar saknar evidens. Prioriterade områden inom Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting samarbetet avseende odontologisk forskning är orofacial hälsa, koppling orofacial hälsa/allmän hälsa, epidemiologi, äldretandvård och behandlingsforskning. Ett skäl till avsaknad av evidens inom vissa områden inom tandvården i Sverige idag är bland annat, att i jämförelse med hälso- och sjukvården, utförs färre kliniska studier. Stockholms läns landsting har nationellt sett, störst patientkohorter och andra fördelaktiga förutsättningar för att kunna bli ledande region för kliniska studier inom tandvården. 6.2 Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Stiftelsen Stockholms Sjukhem. ACT ska genom klinisk forskning, utbildning och vård öka kunskapen om oral hälsa och förbättra tandhälsan i Stockholms län för äldre. Centrumet ska även förmedla kunskaper och information om äldres orala hälsa samt bidra till implementering av ny kunskap. Ambitionen är att centrumet ska få nationell status. Stockholms läns landsting har tillsammans med Karolinska Institutet tagit initiativ till ett samarbete om forskning och utveckling inom barn- och ungdomstandvård. Avsikten är att under år 2015 etablera ett akademiskt barntandvårdscentrum (ABC) för forskning, utveckling och utbildning inom barn- och ungdomstandvård. Ambitionen är att även detta centrum som organiseras som ett virtuellt kunskapscentrum ska få nationell status. Stockholms läns landsting ska genom forskning och utveckling i samarbete med Karolinska Institutet och privata tandvårdsaktörer förbättra tandhälsan i länet och utveckla kostnadseffektiva behandlingsmetoder, företrädesvis inom barn- och ungdomstandvård samt äldretandvård, inom vilka områden landstinget har ett särskilt ansvar. 6.3 Utbildning För att tillförsäkra invånarna tillgång till god tandvård krävs tillgång till välutbildad personal i form av främst specialist- och allmäntandläkare samt tandhygienister. Sedan år 2013 anges i tandvårdslagen att det i landstingen ska finnas möjlighet till anställning för tandläkares specialisttjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens. Stockholms läns landsting har regelbundet gjort kartläggningar av specialisttandvården i länet, senast år 2012. Omkring hälften av specialisttandvården utförs inom Folktandvården och hälften LS 1310-1325 30 (48) RAPPORT inom den privata sektorn. En mindre del vård utförs vid Institutionen för odontologi. Tillgången på specialisttandvård i länet är god men på grund av pensionsavgångar bör utbildningsplatserna utökas. Den kliniska utbildningen av allmäntandläkare sker helt inom Institutionen för odontologi, (Karolinska Institutet), där staten driver en tandvårdscentral. På andra utbildningsorter är den kliniska utbildningen integrerad med Folktandvårdens verksamhet. Flera utvärderingar har pekat på önskvärdheten av ökad klinisk träning genom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Stockholm. Stockholms läns landsting ska aktivt medverka till att förbättra den kliniska delen av tandvårdsutbildningen, Stockholms läns landsting ska i samarbete med Karolinska Institutet överväga att inrätta så kallad verksamhetsförlagd utbildning inom tandvården på samma sätt som inom hälso- och sjukvården. 7. Kollektivtrafik i Stockholms län Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet och bidrar till en hållbar regionförstoring. Bara under de kommande fem åren investeras ca 34 miljarder i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken måste utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen. En utvecklad hållbar kollektivtrafik är en förutsättning för att förena stark tillväxt och bibehållen god livs- och verksamhetsmiljö i regionen. Utvecklingen inom exempelvis kollektivtrafikens miljöprestanda är tillfredställande, men det finns förbättringsbehov inom den vattenburna kollektivtrafiken. Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting har det övergripande ansvaret för Storstockholms Lokaltrafik, SL-trafiken. Trafikförvaltningen har utarbetat sex olika strategier och en vision för kollektivtrafiken i länet som trafiknämnden beslutat att fastslå. Vision för kollektivtrafiken i länet: En attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Trafiknämnden i Stockholms läns landsting har beslutat om sex strategier för kollektivtrafiken. - Trafikstrategi Infrastrukturstrategi Affärsstrategi Strategi för hållbar utveckling Kommunikationsstrategi LS 1310-1325 31 (48) RAPPORT - Kundservicestrategi Trafikförvaltningen har i viss utsträckning redan etablerade utvecklingssamarbeten med externa partners som utgår ifrån ovan nämnda strategier. Till skillnad från den kliniska medicinska forskningen i hälsooch sjukvården har forskning och utveckling inom kollektivtrafiken dels ingen motsvarande paragraf i kollektivtrafiklagen (jf HSL 26 b), dels inga egna forskningsbidrag allokerade i trafikförvaltningens budget. 7.1 Allmänt om kollektivtrafik i Stockholms län Trafiksatsning Stockholm är samlingsbegreppet för de gemensamma satsningar som Trafikverket, Länsstyrelsen, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet nu genomför. Satsningen innefattar byggen som Citybanan, Slussen, en omfattande utbyggnad av kollektivtrafiken och fler cykelvägar och gångvägar. Varje dag reser ca 800 000 människor med kollektivtrafiken i Stockholms län. Stockholms läns landsting har det övergripande ansvaret att trygga framkomligheten i länet i framtiden för att alla som bor i eller besöker länet ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. De olika färdsätten samordnas i ett ständigt växande trafiknät. En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för regionens utveckling och tillväxt. Innovationsstödjande åtgärder inom trafiken handlar om att stärka och utveckla samarbetet mellan trafikförvaltningen, akademin, universiteten och industrin. 7.2 Medverkan i testbäddar för utveckling för ett hållbart kollektivtransportsystem Trafikförvaltningens samlade utmaning är att kunna möta en kraftigt ökad efterfrågan på kollektivtrafik och samtidigt utveckla ett långsiktigt hållbart, miljövänligt fossilbränslefritt transportsystem till 2030. Det förutsätter en förnyelse av transportsystemets alla delar i en högre takt än tidigare. Länets kollektivtrafik ska vara tillgänglig, tillförlitlig och hålla hög kvalitet. Mot bland annat den bakgrunden har trafiknämnden beslutat att fastställa en vision med sex strategier för kollektivtrafiken i länet. 11 Området har potential att utvecklas till ett forsknings- och innovationsområde som ger utrymme för många olika infallsvinklar. Ett effektivt, robust och hållbart transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt och samhällsutveckling. Forskning och utvecklingssamarbeten med länets universitet kan stärka arbetet med visionen och de sex strategierna för kollektivtrafiken i länet. Trafikstrategi, Infrastrukturstrategi, Affärsstrategi, Strategi för hållbar utveckling, Kommunikationsstrategi och en Kundservicestrategi. 11 LS 1310-1325 32 (48) RAPPORT 7.3 Miljö och energi i kollektivtrafiken För att nå kollektivtrafikens miljömål behövs forskning och utveckling. Spårtrafiken är redan långt framme med förnybar el och energieffektivisering. Över 80 procent av SL:s bussar drivs på förnybart bränsle. De åtgärder som är mest angelägna gäller busstrafiken och energieffektiviseringskrav. Det finns mycket att göra inom elområdet. Trafikförvaltningen har därför under 2014 tagit fram en behovsanalys för eldriven busstrafik. Behovsanalysen adresserar behovet av nya lösningar för att nå målet om en energieffektivare busstrafik. Förutom energieffektiviseringen finns flera skäl till att sträva efter en högre andel eldrift i busstrafiken. Eldrift ger lägre buller och minskar, eller eliminerar, utsläppen av hälsoskadliga ämnen. Driftkostnaderna kan på sikt bli lägre än för konventionella bussar. Emellertid leder eldriften till ett behov av infrastruktur för laddning, antingen i depå eller vid hållplats. Eldrift för bussar har utvecklats starkt under de senaste åren. Både kostnadsbilden och teknikmognaden kring eldrivna bussar och dess laddningsinfrastruktur är osäker. De närmaste årens demonstrationsförsök kommer att ge en tydligare bild. Rekommendationen från denna behovsanalys är att fortsätta ställa krav om energieffektivisering och genomföra beslutade demonstrationsprojekt med nya tekniker för att vinna värdefulla erfarenheter, men att avvakta med ett snabbare införande av eldriven busstrafik. Avseende kollektivtrafik på vatten är den främsta miljöutmaningen att finna förnybara drivmedel för fartyg. De miljöutmaningar som kollektivtrafiken står inför, både på land och på vatten är utmaningar som Stockholmsregionen delar med många övriga delar av Europa, men där Stockholm kanske är den region som kommit långt och har höga ambitioner. Inom ramen för EU:s forskningsramprogram Horisont 2020, finns flera komponenter där forskningsfinansiering finns att söka inom ramen för samhälleliga utmaningar. Stockholms läns landsting ska därför aktivt öka sitt deltagande inom europeiska samarbeten med hjälp av Horisont 2020 och andra relevanta program och fonder inom EU. Där finns förutsättningar att öka både extern forskningsfinansiering till Stockholms läns landsting och samarbeten inom EU med universitet och industri. Stockholms läns landsting vill öka sin medverkan inom EU:s program och fonder avseende forskning och innovation inom miljö och energi i kollektivtrafik på land och vatten. LS 1310-1325 33 (48) RAPPORT 7.4 Innovation inom kollektivtrafiken Fordonsindustrin är en för Storstockholmsregionen viktig industrigren. De fordonstillverkande företagen driver på teknikutvecklingen. Sektorn svarar för ca 25 procent av den samlade tillverkande industrins regionala investeringar i forskning och utveckling, både internt och i samverkan med Stockholms universitet och högskolor samt industriforskningsinstitut. Andelen forskning och utveckling som utförs av landstingsanslutna leverantörer ökar stadigt, och leverantörerna svarar i dag för merparten av både värdeskapandet och antalet jobb inom sektorn. Svensk fordonsindustri har länge varit i frontlinjen när det gäller säkerhet och miljö, men även produktkvalitet och produktionsteknik måste vara i världsklass. Vägtrafiken använder och är beroende av fossila drivmedel och svarar därför för en stor del av koldioxidutsläppen. Den omställning som är nödvändig för att fasa ut det fossila beroendet har redan inletts, men det kommer att ta minst ett par decennier till att genomföra den fullt ut. Regionens mål om fossiloberoende fordon 2030 är ett första steg. För svensk fordonsindustris konkurrenskraft är det avgörande att Stockholm fortsatt går i spetsen också inom forskning och utveckling inom ny framdrivningsteknik och effektiva fordon. Det pågår utvecklings- och demonstrationsprojekt som innehåller innovationer av olika karaktär. Det finns utrymme att i högre utsträckning utveckla kollektivtrafiken i länet som testbäddar och demonstrationsprojekt. 8.4 Klimatsmart sjöfart i Stockholm Stockholms skärgård är unik, ingen annanstans i världen finns det en så vidsträckt Skärgård i ett skyddat innanhav och så nära en storstadsregion. De värden som finns i skärgården – kulturella, miljömässiga, traditioner, företag och boende – är förpliktigande inte minst för landstinget, som spelar en central roll för skärgården. Landstinget har omfattande åtaganden i och för skärgården, med allt ifrån kollektivtrafik, vårdfilialer, ambulanser och fraktbidrag. Utvecklingen visar att det redan idag är möjligt att utveckla snabb, bekväm och klimatsmart sjöfart för person- och godstrafik i Stockholm. Miljöanpassade sjötransporter kan avlasta både väg och järnväg i Stockholmsområdet och öka framkomligheten på land. 7.5 Utbildning inom kollektivtrafiken Utbildning inom kollektivtrafiken utgör en stor skillnad jämfört med hälsooch sjukvården, då det inte handlar om legitimationsyrken. Däremot finns ett behov att i samarbete med universitet och högskolor säkerställa att det finns ett rekryteringsunderlag utifrån kollektivtrafikens behov. Det kan innefatta ett flertal olika utbildningar och kompetenser inom signalsystem till olika ingenjörsspecialiteter. Liksom i hälso- och sjukvården kan det även LS 1310-1325 34 (48) RAPPORT finnas kompetensbehov där det i dag inte finns motsvarande utbud av utbildningar. Utvecklingen går ibland i snabbare takt än motsvarande förändring i utbildningsutbudet. Vidare finns det stor potential att introducera samarbeten med både trafikförvaltningen och universitet i länet rörande examensarbeten (grundutbildning), doktorander och industridoktorander (avancerad utbildningsnivå). Dessa typer av utbildningssamarbeten kan utgöra en viktig rekryteringsbas för Stockholms läns landsting samt bidra till utveckling av verksamheten. 8. Infrastruktur för forskning och utveckling Europas mest moderna universitetssjukhus ska forma en effektiv, säker, patientfokuserad, individuell och dynamisk vård. Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet kan samverka för att ytterligare nyttja organisationernas gemensamma styrkor. Genom att geografiskt och organisatoriskt samla de två organisationerna (Landstinget och Karolinska Institutet) kommer man att kunna skapa en infrastruktur (personliga möten under samma tak)som ökar möjligheterna att ta ledningen såväl i Sverige som inom Europa för såväl vårdkvalitet, undervisning som klinisk forskning. LS 1310-1325 35 (48) RAPPORT Infrastrukturen för forskning, utbildning och utveckling i norr; LabFoU-klustret består av; U2-byggnaden (Bioclinicum), L8 (CMMbyggnaden), Thorax-huset (N-huset) ”romben” kommer att tillföras på innegården, samt Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL) i övriga L-hus (L1 till L7) där ytterligare en byggnad planeras (X-huset) där patolog- och cytologlaboratoriet ska få plats omkring 2021. Till detta tillkommer även lokaler i Q-huset (Astrid Lindgren-huset). Detta kluster kommer att ha direkta förbindelser med U1 (NKS-huset), där även kliniknära FoU-lokaler föreligger och där även en klinisk prövningsenhet (KPE och KTA) planeras. FoU-klustret kommer även att ha direkt kontakt med Biomedicum, Karolinska Institutets experimentella forskningslaboratorium på andra sidan av Solna vägen, består av 4 prekliniska institutioner. Man kommer att kunna gå inomhus mellan samtliga dessa byggnader med undantag för Qhuset. Detta kommer att leda till en dynamisk interaktion med många mötesplatser mellan olika företrädare som förhoppningsvis skapar mötesplats för nya tankar och projekt. Organisationen; Inom LabFoU-klustret kommer ett flertal organisationsstrukturer att interagera. Universitetssjukhuset inom ramen för Karolinska Universitetssjukhuset, samtliga kliniska institutioner i Solna från Karolinska Institutet men även från de prekliniska institutionerna t ex Mikrobiologi Tumör Immunologiska Centret (MTC), två stiftelser Centrum för Molekylär Medicin (CMM) och CancerCentrum Karolinska (CCK) samt olika lärandemiljöer såsom KAC (kliniskt anatomiskt center) och KTC (kliniskt träning centrum). Detta kommer att ställa krav på en genomtänkt organisation, där pragmatism måste vara ledordet. FoUU lokaler i Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset har mycket stor forskning och utbildning verksamhet i Huddinge. Det finns flera profilområden kopplade till forskningen i Huddinge, och ett av många sådana områden med stor potential är regenerativ medicin, inkluderande bland annat transplantationsverksamheten. I dagsläget finns ca 31 000 m2 FoU-ytor i Huddinge, förlagda i dels sjukhusbyggnaderna och dels en separat forskningsbyggnad (Novum). Detta exkluderar Karolinska Institutets (KIs) lokaler i t ex Tandläkarhögskolan. Som stöd för forskningen finns det ett antal core-faciliteter förlagda inom sjukhuset. Dessa inkluderar: • Kliniskt Forskningscentrum i Novum som bl.a. innehåller: o Vecura – en stor facilitet för genterapi och cellterapiprodukter o Mutationsanalysenheten o Elektronmikroskopienheten LS 1310-1325 36 (48) RAPPORT • • Karolinska Trial Alliance(KTA) – läkemedelsstudier, inkl fas-1prövningar Prekliniskt laboratorium – djuravdelning i nya moderna lokaler Det finns också ett antal större FoU-enheter anslutna till sjukhuskliniker verksamma på Huddinge. Bland dessa kan nämnas: Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Infektionskliniken - Centrum för Infektionsmedicin (CIM), Geriatriska klinikens FoU-enhet, Hematologi och regenerativ medicin / Wallenberginstitutet för regenerativ medicin (HERM/WIRM), Lungkliniken, Neurologiska kliniken samt laboratorier kopplade till de kliniker som tillhör Karolinska Universitetslaboratoriet. Det finns även en mycket omfattande utbildningsverksamhet på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Beträffande utbildningslokaler kan särskilt nämnas: Kliniskt träningscentrum med HLR-utbildning samt Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning. Till detta kommer den mycket omfattande undervisning som drivs av olika högskolor. Det pågår omfattande nybyggnationer i Huddinge till gagn för forskning och utbildning, och dessa drivs både i sjukhusets egen regi liksom av olika samarbetspartners såsom NEO i KI´s regi, KTH och Röda Korset. För sjukhusets del planeras ett Centrum i Huddinge för Operation och Intervention (CHOPIN). 8.1 Bioclinicum, ett kliniskt forskningscentrum Forskningshuset U2 i Karolinska Universitetssjukhuset Solna utgör en viktig länk mellan sjukhusbyggnaden U1 och Karolinska Institutet. Det utgörs av nära 25 000 kvm och kommer att rymma ca 800 forskare. Verksamheten bygger på närheten mellan den kliniska sjukvården vid Stockholms läns landstings och Karolinska Institutets gemensamma forskningsverksamheter och förväntas bli en viktig del i den translationella forskningen. U2-huset färdigställs till 2017 och kommer att innehålla viktiga infrastrukturer som cyklotroner, radiokemi, radiofarmakologi, utbildnings- och konferenslokaler och funktionsenheter för klinisk och translatorisk forskning. Här finns både forskningslaboratorier och administrativa platser. Forskningsverksamheterna i U2 har planerats i samverkan med Karolinska Institutet och forskargrupper inom dagens FoUU vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna inom ramen för ett antal forskningsteman som inkluderar kvinnors och barns hälsa, genetik, inflammation/infektion, cancer, kardiovaskulära sjukdomar, neurovetenskap och endokrinologi- och diabetesforskning. Även ett nytt Bioelektroniskt medicinskt centrum är under planering. Bioclinicum är placerat mitt emot Karolinska Institutets nya experimentella centrum, Biomedicum. Bioclinicum kommer också att utgöra en stark resurs för den kliniska utbildningen samt innehålla viktiga kärnverksamheter som också ska användas för utveckling och innovationsverksamhet. LS 1310-1325 37 (48) RAPPORT 8.2 N-kvarteret samt L-kvarteret Med sin placering mellan forskningen i U2 och laboratorieverksamheten i L-kvarteret har N-kvarteret goda förutsättningar att bli en integrerad del av forskningsklustret. Lokalerna behövs också för vårdstödjande verksamheter. Därför föreslås att N-kvarteret används för en kombination av FoUU och vårdstödjande verksamheter. Karolinska Universitetssjukhuset har genomfört behovsanalys och en utredning kring den framtida användningen av fastigheterna inom N- och L-kvarteren. Nkvarteret kommer bland annat att inrymma lokaler för hälsoprofessioner, medicinsk teknik, regional biobank i samverkan med Karolinska Institutet, provtagningscentral, bibliotek och radiofarmakologi. Även patologi/cytologi som i dag ligger vid Radiumhemmet placeras i N-kvarteret och kopplas till FoUU i U2-huset. Karolinska Universitetslaboratoriet bibehålls huvudsakligen i L-kvarteret som anpassas för en samlad mikrobiologi med gemensam biobank för landstinget och Karolinska Institutet, samordnad med mikrobiologisk diagnostik. L-kvarteret kommer även att inrymma lokaler för sjukhusets stabsfunktioner. 8.3 Stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin Detta är en av de mest framgångsrika forskningsinstitutionerna i Sverige. Centret byggdes 1997 för att utveckla den medicinska forskningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm med målsättningen att kunna ge lindring eller bota. Centrum för Molekylär Medicin som omfattar ca 8 000 m2 laboratorium rymmer ca 450 forskare. Det är beläget inom Karolinska Universitetssjukhusets område i Solna och är en forskningsö bland alla kliniker. Där kan läkaren fortsätta att söka svar på de frågor som uppkommer vid behandling av patienter på kliniken. Under 1990-talet gjordes stora framsteg inom molekylär- och cellbiologi, vilka kulminerade i den kompletta kartläggningen av människans arvsmassa. Under samma period upplevdes en brist på större framsteg när det gällde behandlingen av många folksjukdomar, till exempel psoriasis, reumatiska sjukdomar, hjärtoch lungsjukdomar samt MS. Läkarna var hänvisade till att lindra symptom och kände stor frustration över att behandlingar misslyckades. Centrum för Molekylär Medicin har sitt fokus inom dessa sjukdomar och har bidragit till att Stockholms kliniska forskning inom inflammationssjukdomar inte minst inom biologisk terapi ligger i den internationella frontlinjen. 8.4 Stiftelsen CancerCentrum Karolinska All experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset har samlats inom CancerCentrum Karolinska, vars verksamhet stärker den kliniska cancerforskningen vid sjukhuset. Stiftelsen bildades 1994 och samlar idag ca 500 personer med kliniska erfarenheter från Karolinska Uni- LS 1310-1325 38 (48) RAPPORT versitetssjukhuset och forskningskompetens från Karolinska Institutet för att forska inom cancersjukdomarna. Genom att klargöra de molekylära mekanismerna bakom sjukdomarna går det att utveckla bättre diagnostik, behandling och förebyggande åtgärder. CancerCentrum Karolinskas verksamhet stärker den kliniska cancerforskningen vid sjukhuset. Tanken med verksamheten är att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare ska kunna omsättas i praktiken. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta. På CancerCentrum Karolinska kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för att på bästa sätt driva translationell forskning. Denna forskning ger en möjlighet att omsätta teoretisk kunskap i klinisk användbarhet. 8.5 Biomedicum Den experimentella forskningen vid Karolinska Institutet växer och behovet av mer avancerade laboratorier och modernare lokaler på campus Solna är stort. Därför låter Karolinska Institutet uppföra en ny byggnad för experimentell forskning över vetenskapliga gränser och för samverkan med klinisk forskning. Allt i syfte att underlätta för övergången mellan grundforskning och kliniska studier och därmed främja praktisk tillämpning. Experimentell medicinsk forskning samlas i Biomedicum som färdigställs till 2018. Byggnaden rymmer ca 1700 personer inom sina 55 000 kvm yta som även inkluderar en toppmodern djurfacilitet. Biomedicum lokaliseras omedelbart mittemot Bioclinicum och dessa strukturer ska samverka med kompetenser samt kärnverksamheter. Biomedicum kommer att utrustas med gemensam infrastruktur som innebär att exempelvis avancerade teknologiplattformar och dyrbar utrustning kan utnyttjas av fler och forskargrupper kommer att samverka för att nå nya resultat. Laboratoriet blir ett av Europas modernaste och ska locka medarbetare från hela världen. 8.6 Science for Life Laboratory (SciLifeLab) Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap med inriktning på hälso- och miljöforskning. Centret kombinerar den bästa tekniska kompetensen med fördjupade kunskaper om translationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifeLab är ett samarbete mellan Karolinska Institutet Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet, men fungerar som en nationell resurs för hela Sverige. Infrastrukturen vid SciLifeLab innehåller avancerad teknik för storskaligmolekylär biovetenskap. SciLifeLab är beläget på två noder: en i Stockholm och en i Uppsala. Fler än 200 forskargrupper är knutna till SciLifeLab. Stockholms nod SciLifeLab är beläget på Tomtebodavägen på LS 1310-1325 39 (48) RAPPORT Campus Solna och rymmer 16 000 kvm laboratorium. Närheten till Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset underlättar avsevärt samarbeten med kliniskt orienterade grupper och ger dessa grupper tillgång till etablerad infrastruktur. Idag är SciLifeLab ett nationellt centrum som utvecklar, använder och ger tillgång till avancerad teknik för molekylär biovetenskap med fokus på hälsa och miljö. Det nationella SciLifeLab tillförs ca 300 miljoner kronor per år i statliga medel som inkluderar medel för läkemedelsforskning. SciLifeLab främsta mål är att förklara den molekylära grunden för komplexa sjukdomar och kartlägger genomet hos människor och beskriver proteiners strukturer, egenskaper och deras placering i celler från friska eller sjuka individer. Härigenom kan olika sjukdomsorsaker kartläggas och nya behandlingsmetoder samt nya läkemedel utvecklas. I storskaliga experiment, där stora mängder prover av biologiskt material exempelvis från biobanker, analyseras gemensamt, ges möjligheter att upptäcka genetiska och livsstilsrelaterade samband. Dessa samband ger en större förståelse för biologiska och medicinska processer och sjukdomar. Stockholms läns landsting har en stor uppgift i att säkerställa att det skapas adekvata väl karakteriserade patientkohorter i de stora folksjukdomarna och relevanta kliniska frågeställningar som kan belysas genom SciLifeLabs insatser. Då kan SciLifeLabs fulla potential utnyttjas till fullo. 8.7 Novum forskningspark Detta är en ca 20 000 kvm stor forskningspark i Flemingsberg, Huddinge kommun, söder om Stockholm. I Novumbyggnaden finns både privata företag och institutioner för akademisk forskning samt rent klinisk forskning. Tanken är att skapa ett kunskapskluster för klinisk, biovetenskaplig och medicinsk forskning av absolut världsklass, där vetenskapliga upptäckter från forskningsinstitutionerna kan föras vidare till företag som kommersialiserar upptäckterna och skapar marknadsdugliga produkter i form av bland annat mediciner. Byggnaden innehåller en toppmodern djurfacilitet samt en dynamisk GMP-facilitet (steril cellodling för kliniskt bruk) för cell-, gen- och proteinproduktion. Den senare är helt unik för Stockholmsregionen och den enda i sitt slag. Här inryms verksamheten för regenerativ medicin. 8.8 Vecura -en unik GMP facilitet för regenerativ medicin GMP-faciliteten Vecura är en core facilitet som tillverkar genterapivektorer och cellterapiprodukter för kliniska prövningar. Laboratoriet är en del av Kliniskt forskningscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. LS 1310-1325 40 (48) RAPPORT Lokalerna finns i Novum forskningspark i Huddinge. Kompetens och resurser finns för att utveckla skräddarsydda produktionsprocesser. Vecura erbjuder tjänster till sjukhus, universitet, bioteknikföretag i Sverige och andra europeiska länder. Vecura har i mer än tio år fungerat som kontraktstillverkare av genterapivektorer till kliniska studier runt om i Europa. Verksamheten är godkänd av Läkemedelsverket för tillverkning av cell- och genterapiprodukter för kliniska prövningar. Vecura innehar även vävnadsinrättningstillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för hantering av celler och vävnader för patientbehandling. Exempel på verksamhetsområden är cellterapi, plasmidvektorer, virala vektorer, frysförvaring och kvalitetskontroll av nya läkemedelsprodukter. 8.9 Karolinska Institutets nya forskningshus, Neo, i Huddinge Ett nytt forskningshus (Neo) planeras på Karolinska Institutets campus i Huddinge. I slutet av 2014 tecknades ett startavtal för projektet. Huset ska stå färdigt år 2017. Ett startavtal är tecknat för den nya byggnaden mellan Karolinska Institutet och TKV Fastighets AB, som får i uppdrag att utarbeta program- och systemhandlingar. Med en lokalyta på 15 000 kvm planeras precis som för forskningshuset Biomedicum på campus Solna en toppmodern anläggning för experimentell forskning, även om Biomedicum blir väsentligt större med sina 55 000 kvm. Även det nya gemensamma forskningscentret för Karolinska Institutet och Astra Zeneca – Integrated Cardio Metabolic Centre (Karolinska Institutet/AZ ICMC) är förlagt till Huddinge. Hit rekryteras nu upp till sex forskargrupper med vardera sammanlagt 20–30 forskare inom kardiovaskulära och metabola sjukdomar från AstraZeneca respektive Karolinska Institutet. Förutom Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Södertörns högskola och Röda Korsets högskola kommer även Polishögskolan att flytta till campus Huddinge. Flera lokaler längs Alfred Nobels allé och Novum ska ses över och byggas om. Målet är en förtätad lärandemiljö och en mer effektiv användning av resurser och lokaler. Planerna går under namnet ”Vision Huddinge”. Andra projekt är inte lika långt framskridna: Projektet Framtidens laboratorium står i startgroparna och handlar om hur lokalerna i Huddinge, där i huvudsak institutionen för odontologi och institutionen för laboratoriemedicin huserar idag, kan byggas om och upplevas mer som ett modernt forskningscentrum. I Zanderska huset, på Huddinge campus ska Friskvården samlas och här görs nu också fler lärosalar som enligt konceptet ”Lärandemiljö”, kommer att erbjuda en helt ny utbildningsmiljö. LS 1310-1325 41 (48) RAPPORT 8.10 Karolinska Trial Alliance (KTA) - stödfunktion för landstingets kliniska studier Karolinska Trial Alliance är landstingets kliniska prövningsverksamhet. Karolinska Trial Alliance kan också möjliggöra helt nya typer av kliniska studier genom utnyttjande av Stockholms biobanks unika provsamlingar samt dess framtida koppling till regionala kvalitetsregister.. Karolinska Trial Alliance finns idag placerad vid Karolinska Universitetssjukhuset och fungerar som ett kunskaps- och resurscentrum för rådgivning, utbildning, samordning och genomförande av sjukhusets kliniska prövningar. Karolinska Trial Alliance är uppdelad på tre enheter, KTA Support, KTA Prim, samt en Fas I-enhet för kliniska prövningar. KTA Support erbjuder tjänster som studierådgivning, utbildningar, projektledning, avtalsgranskning, ansökan till Läkemedelsverket och etikprövningsnämnd, kostnadsberäkningar, monitorering samt annan dokumentation som krävs för kliniska studier. KTA Prim är en mottagningsverksamhet inom öppenvården i Stockholms läns landsting för kliniska prövningar i Fas II–IV. För att bygga en stark miljö för kliniska studier i landstinget bör sju särskilt viktiga framgångsfaktorer utvecklas som inkluderar mobilisering av patientengagemanget, så att patienter får och ser nytta av sin medverkan. Tillit och långsiktighet i relationerna mellan vård, akademi och industri, så att man med utgångspunkt från sina olika roller kan arbeta nära tillsammans. Integrering av forskning i det löpande vårdarbetet, så att kliniska studier fortlöpande stödjer och stimulerar utvecklingen av det vardagliga arbetet samt i vårdval och sjukhusavtal. Snabba och effektiva regulatoriska processer, så att både internationella och inhemska forskare ser Sverige som ett attraktivt land att förlägga sina studier i. Karolinska Trial Alliance blir en viktig portal. Kompatibla och sökbara system för att hitta patienter underlättar för att även studier som kräver specifika patientunderlag kan hanteras i Sverige. IT-strukturen förstärks. Goda utvecklingsmöjligheter för lovande kliniska forskare, för att främja en god återväxt av forskare med internationell lyskraft. Effektiva former för svenskt, nordiskt och internationellt samarbete, med syftet att skapa nödvändiga samarbetsrelationer. LS 1310-1325 42 (48) RAPPORT 8.11 Stockholms medicinska biobank (SMB) Landstinget inrättade år 2014 en gemensam medicinsk biobank för vårdens alla prover som inkluderar alla vårdgivare inom hela hälso-och sjukvårdsstrukturen. SMB omfattar upp till 6 miljoner prover årligen. Med långsiktiga uppföljningar av patienters sjukdomstillstånd där kliniska data är kopplade till biobanksprov, får landstinget och akademin möjlighet att genomföra kontinuerlig kunskapsutveckling och högkvalitativ forskning som kan användas för att skapa hälso- och sjukvård i världsklass. Tillgång till standardiserade prover, provdata och kliniska uppgifter har ett stort värde också för läkemedels- och diagnostikindustrin, som kan omsätta möjligheten i nya läkemedel och diagnostiska metoder. Program 4D 12 bidrar till att utveckla Stockholms medicinska biobank. Nu skapas provsamlingarna som ska användas till att utreda sjukdomsförloppens koppling till genetisk mottaglighet samt hur påverkan på förloppen sker genom olika livsstilar. Genom att koppla kliniska data till standardiserade biobanksprover i SMB kan Stockholm skapa en unik förutsättning inför framtiden som regionen kan kapitalisera kunskap kring. Biobanken ansvarar för förvaring och utlämning av samlade prover från hälso- och sjukvården och inkluderar alla vårdgivare inom landstinget 12 Program 4D är ett pilotprojekt inom Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting, som utvecklar generiska modeller för att generera kunskap och skapa beslutstöd för patienten, vården och forskningen i första hand inom områdena artrit, bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. LS 1310-1325 43 (48) RAPPORT 8.12 Akademiska vårdcentraler (AVC) ett unikt koncept i Sverige Akademiska Vårdcentraler (AVC) som inrättades i Stockholms läns landsting 2010 (LS 0910-0829) är ett unikt koncept i Sverige, där övriga landsting och regioner nu börjar införa liknande system i primärvården. Syftet är att stärka klinisk patientnära forskning, utveckling och utbildning inom primärvården. Detta för att möjliggöra en mer evidensbaserad och patientsäker vård. Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) tillhör organisatoriskt Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet (Karolinska Institutet) (Institutionen för neurovetenskap, vårdvetenskap och samhälle, NVS). AVC ska ses som CeFAM:s förlängda arm ut i primärvården. Ett syfte med AVC är att öka kvaliteten på verksamhetsförlagd utbildning inom primärvården samt skapa förutsättningar för ett verksamhetsintegrerat lärande. Det senare ska bland annat ha som målsättning att öka de interprofessionella inslagen i samtliga utbildningar (IPE, Interprofessional Education). För att AVC ska ha en kontinuerlig kompentensutveckling och akademisk förankring föreslås att kliniker anställda vid AVC har del av sin anställning förlagd till Karolinska Universitetssjukhuset. I samverkan med Karolinska Institutet bedriver Stockholms läns sjukvårdsområde forskning och utbildning inom allmänmedicin, psykiatri, beroendevård, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och folkhälsa. Organisationen för forskning, utbildning och utveckling inom geriatrik är unik i Sverige. Här finns stor utvecklingspotential. Genom aktiv samverkan bidrar det akademiska sjukvårdssystemet till att stärka uppföljnings- och förbättringsarbetet i den dagliga vården. Inom Stockholms läns sjukvårdsområde finns sex organisationer som bedriver forskning: • • • • Centrum för psykiatrisk forskning – CPF – forskning inom psykiatri och beroendevård i samarbete med Karolinska Institutet. Centrum för allmänmedicin – CeFAM – forskning, utbildning och utveckling inom primärvården i samarbete med Karolinska Institutet. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin – CES – folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt folkhälsoarbete i samarbete med Karolinska Institutet. Centrum för arbets- och miljömedicin – CAMM – identifierar och förebygger kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala LS 1310-1325 44 (48) RAPPORT • • risker i arbets- eller omgivningsmiljön. CAMM arbetar med praktiskt tillämpat arbete (patientmottagning), utredning, kartläggning, informationsspridning, undervisning och forskning. Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning – CHIS. FOU nu bedriver forskning om äldrevård och ägs av Stockholms läns landsting samt de sju kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby. 8.13 FoUUI verksamhet inom akutsjukhusen Södersjukhusets FoUU verksamhet präglas av toppkvalitet inom stroke forskning samt forskning inom infarkt/hjärtsvikt och akutmedicin. Dessutom finnas ledande utbildningsverksamhet i synnerhet kring teamutbildning i akutmedicin. Ett exempel är CEPS: Centrum för patientsimulering. CEPS, är en pedagogisk modell för teamträning i simulator som har utarbetats vid Södersjukhuset i Stockholm och som har fått en utbredning i hela Sverige. Fokus under övningarna ligger på samarbete och kommunikation i hälsoteamet. Genom att träna tillsammans på akuta situationer kan personalen agera rätt när situationen väl blir verklig. ”Studenternas närvaro i vården värderas högt av Södersjukhusets medarbetare trots den tunga kliniska vardagen. Att handleda och lotsa in blivande kollegor och arbetskamrater i vården ses oftast som en positiv del av arbetet." CEPS: Centrum för patientsimulering Södersjukhuset, CEPS, är en pedagogisk modell för teamträning i simulator som har utarbetats vid Södersjukhuset i Stockholm och som har fått en utbredning i hela Sverige. Fokus under övningarna ligger på samarbete och kommunikation i teamet. Genom att träna tillsammans på akuta situationer kan personalen (studenter) agera rätt när situationen väl blir verklig. Danderyds sjukhus FoUUI verksamhet bottnar i det stora patientunderlaget och den samlade kunskapen om folksjukdomarna ger goda förutsättningar för klinisk forskning inom områden som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och övervikt. Andra viktiga forskningsområden är förlossningsvård, gynekologi, ortopedi, njurmedicin samt omvårdnad, rehabilitering efter hjärnskador och behandling av stress- och utmattningssyndrom. SLL Innovation är ett kompetenscentrum för medarbetare inom hälso- och sjukvården med goda idéer som kan förenkla det dagliga arbetet. Dessa idéer uppstår ur verkliga behov och kan med rätt stöd även omvandlas till en produkt. SLL innovation samarbetar med medicintekniska företag och är en länk mellan näringslivet och vården. SLL Innovation skapar möjligheter för medarbetare eller företagare inom hälso- och sjukvården, som har en idé till förbättring. LS 1310-1325 45 (48) RAPPORT Drygt 2 000 studenter spenderar delar av sin kliniska utbildning på Danderyds sjukhus. Merparten ingår i Karolinska Institutets utbildningsprogram av blivande läkare, specialistsjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, barnmorskor och logopeder samt i sjuksköterskeutbildningen vid Sophiahemmet Högskola. Utbildningsenheterna inkluderar områdena allmän kirurgi, diagnostisk radiologi, internmedicin inklusive kardiologi, klinisk fysiologi, klinisk kemi, obstetrik och gynekologi samt ortopedisk kirurgi. Utbildningen rankas högt i studentutvärderingar och kirurgkursen har utsetts till Sveriges bästa flera år i rad. Södertälje sjukhus och Tiohundra i Norrtälje är akutsjukhus som har samarbete med Södersjukhuset respektive Danderyds sjukhus avseende sina FoUU verksamheter. De bidrar både i utbildning- och forskningsinsatser till landstingets FoUU verksamhet. Capio St. Göran- har en egen FoUU verksamhet med fokus framförallt inom utbildning. 8.14 Kunskapsstyrning genom avdelningen för evidensbaserad medicin Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin samlar alla länets sakkunniga inom de olika medicinska specialistområdena; Stockholms läns läkemedelskommitté, Stockholms medicinska råd, Spesak, Spesam, Vårdsak och HTA (Health Technology Assesment). HTA ansvarar för validering av medtech-lösningar för hela hälso- och sjukvården. Utöver den medicinska kompetensen inrymmer avdelningen även specialistkunskaper inom farmakologi, kommunikation, processledning och fortbildning. Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin ingår som en del av Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning i Stockholms läns landsting. Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin inkluderar Kommittén för kunskapsstyrning (KUST) och sakkunnigstrukturen och dess samarbete med olika verksamheter inom Stockholms läns landsting och metodutvärderingen HTA. Avdelningen Stöd för evidensbaserad medicins övergripande uppdrag är att med evidensbaserad kunskap medverka till en säker, rationell och kostnadseffektiv vård och läkemedelsanvändning i Stockholms läns landsting. Fokus ligger på att ge kunskapsstöd till all landstings finansierad hälso- och sjukvård i landstinget och därigenom medverka till en bättre och effektivare vård. Arbetet med kunskapsstyrning inom Stockholms läns landsting omfattar bland annat att med stöd från sakkunniga fånga upp ny kunskap, hantera nationella riktlinjer och andra nationella kunskapsunderlag och hur de kan användas inom STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Analysera och se vilka förbättringsområden som finns inom vården, hantera den snabba medicintekniska utvecklingen, se till att bästa tillgängliga medicinska kunskap finns att tillgå för beslutsfattande på alla nivåer i vårt sjukvårdssystem. Avdelningen har en egen specifik FoUU-budget som främst finansierar FoUU inom primärvård och psykiatri samt ST och AT-utbildning. LS 1310-1325 46 (48) RAPPORT 8.15 Läkemedelskommittén är landstingets expertorgan i övergripande läkemedelsfrågor Läkemedelsenheten är ett administrativt stöd till Läkemedelskommittén i frågor rörande bland annat ekonomi, information, utbildningar, seminarier, konferenser och utvecklingsarbete. Läkemedelsenheten och Läkemedelskommittén har i många frågor, i synnerhet gällande hälsoekonomi, ett mycket nära samarbete. Enheten ska ur ett landstingsperspektiv bevaka utvecklingen av läkemedelsförskrivning och läkemedelskostnader, samordna och delge information i läkemedelsfrågor samt stödja landstingsledning och verksamheterna inom ekonomiskt uppföljningsarbete för läkemedel och läkemedelsrelaterade produkter. Syftet omfattar att verka för en behovsbaserad, medicinskt ändamålsenlig och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och att i övrigt främja användningen av rationella behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården. Dessutom att erbjuda förskrivare av läkemedel en obunden och kunskapsbaserad information om läkemedel, samt att förmedla en samstämmig information om läkemedel till patienter. 8.16 Sveriges expertcenter inom toxikologi – Swetox Swetox är norra Europas mest moderna toxikologiska anläggning. Forskningen fokuseras kring hur kemikalier påverkar människan och miljön. Elva universitet plus Stockholms läns landsting finansierar verksamheten. Inom Swetox är forskningsfokus, det som går under benämningen 3M (Mekanismer, Markörer, Modeller), centralt. Med kunskap om toxikologiska mekanismer så kan Swetox identifiera biomarkörer och utveckla nya modeller för säkerhetsbedömning. De metoder som Swetox utvecklar baseras bland annat på in vitro, in silico och kemiska analyser. Exempel på landstingsinitierade projekt inkluderar antibiotikanedbrytning och resistensutveckling samt dubbdäckens roll i luftföroreningar som bidrar till ateroskleros och hjärtinfarktutveckling. 8.17 3R samarbetet för nästa generation IT-stöd i hälso- och sjukvården Med 3R 13 initiativet i vården finns en möjlighet att sätta grunden för en öppen standardiserad arkitektur som både underlättar informationsflödet samt avlastar vården den tunga administrativa börda man idag har. En 13 3R är ett samarbete mellan de tre största landstingen/regionerna (Stockholm, Västra Götaland och Region Skåne).. Syftet är att ta fram nästa generation systemstöd för hantering av vårdinformation. LS 1310-1325 47 (48) RAPPORT öppen global standard med fokus på informatiken ger möjlighet till kommunikation mellan alla aktörer och säkerställer långsiktig forskning och evidensbaserad information för kunskapsdelning. Patienten i centrum med morgondagens IT-lösningar som håller ihop informationsflödet kring varje patient. Trender inom IT: • • ”Internet of things” morgondagens lösning måste ta höjd för att hantera alla typer av medieformat och information oavsett källa. Detta innebär en genomtänkt Big Data strategi som bygger på den semantiska interoperabilitetsmodellen som Stockholms läns landsting har för avsikt att implementera, förhoppningsvis enligt den globala standard som finns. Bimodal IT - Två IT-kulturer existerar idag sida vid sida. Den ena driver utvecklingen mot stabila och säkra IT-lösningar medan den andra fokuserar på flexibla och snabba lösningar, som exempelvis appar. Funktionalitet kommer att kräva multimodala IT-lösningar för samtidig kommunikation mellan flera databaser. LS 1310-1325 48 (48) RAPPORT • Behörighetslösningar för ökad säkerhet som hanterar allt från integritet till intrång. Syfte med 3R initiativet: • • • • • • • • Skapa incitament för verksamhetsutveckling. Etablera standardiserad informationsteknik. Ge invånaren ökad tillgänglighet till och enklare kommunikation med vården. Ge invånaren möjlighet till att ta aktiv del i och ansvar för sin hälsa och sjukvård. Ge vårdverksamheten tillgång till en användarvänlig informationsmiljö i realtid med besluts- och processtöd. Ge verktyg för forskning, utveckling och utbildning. Ge kvalitetssäkrad information. Ge ett lättillgängligt verktyg för myndigheter och vårdgivare. 8.18 Nya IT-lösningar för framtidens hälso- och sjukvård Samarbetet i 3R har resulterat i insikten att Stockholms läns landsting bör välja en lösning i enlighet med redan existerande globala standarder. Detta innebär tålamod och samarbete samt upphandling i nya modeller. Det är angeläget att välja lösningar som främjar öppenhet, klarar framtida volymer och hjälper verksamheterna att jobba enhetligt. Den stora utmaningen är inte tekniken utan hur man väljer att hantera informationen för olika syften. En gemensam linje för hur informatiken ska se ut och hur medarbetare och partners ska förhålla sig till den är en förutsättning för framgång. I strävan efter en effektiv IT-lösning är det viktigt att se det framtida syftet med att informationen också ska kunna nyttjas för att göra prognoser. Då först får beslutssystemen sin rätta betydelse och mening. LS 1310-1325
