Grundskolenämndens årsberättelse 2014

Transcription

2015-01-30
Gn 25/2015
Årsberättelse
2014
Grundskolenämnd
Örebro kommun
Beslutad i Grundskolenämnd 2015-02-12
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
8
Beslutssatser...................................................................................................... 5
Förvaltningschefens bedömning och analys ..................................................... 6
2.1
Förvaltningschefens analys av verksamhetens resultat ............................. 6
2.2
Viktiga händelser ...................................................................................... 8
2.3
Framåtblick ............................................................................................... 8
Självskattning av nämndens resultat ................................................................. 9
3.1
Självskattning Skolnämnd nordost............................................................ 9
3.2
Självskattning Skolnämnd nordväst ........................................................ 11
3.3
Självskattning Skolnämnd sydost ........................................................... 13
3.4
Självskattning Skolnämnd sydväst.......................................................... 15
3.5
Självskattning Östernärke områdesnämnd .............................................. 17
Driftnämndens uppdrag och organisation ....................................................... 19
4.1
Driftnämndens verksamhetsuppdrag....................................................... 19
4.2
Driftnämndens egna styrregler ................................................................ 19
4.3
Organisationsschema .............................................................................. 19
Styrmodell ....................................................................................................... 20
Nämndens resultat och bidrag till kommunens utveckling ............................. 21
6.1
Hållbar tillväxt ........................................................................................ 22
6.1.1
Målområde 1:1 – kunskap och kompetens ...................................... 22
6.1.2
Målområde 1:2 - klimat och miljö .................................................. 23
6.1.3
Målområde 1:5 – effektivitet/utveckling......................................... 24
6.2
Människors egenmakt ............................................................................. 27
6.2.1
Målområde 2:1 – medborgare ......................................................... 27
6.2.2
Målområde 2:2 – stadsdelar/staden ................................................. 29
6.2.3
Målområde 2:3 - civila samhället.................................................... 30
6.2.4
Målområde 2:4 - lika värde ............................................................. 30
6.3
Barns och ungas behov ........................................................................... 33
6.3.1
Målområde 3:1 – grundskola och grundsärskola ............................ 34
6.3.2
Målområde 3:2 - förskola ................................................................ 40
6.3.3
Målområde 3:3 – fritidshem ............................................................ 43
6.4
Trygg välfärd .......................................................................................... 45
6.4.1
Målområde 4:1 – servicegarantier ................................................... 45
Uppföljning av resultat för god ekonomisk hushållning ................................. 49
Resursresultat .................................................................................................. 50
8.1
Medarbetare ............................................................................................ 50
8.1.1
Säkrad kompetensförsörjning ......................................................... 50
8.1.2
Stärkt ledarförsörjning .................................................................... 51
8.1.3
Aktiva insatser kring arbetsmiljö och hälsa .................................... 52
8.1.4
Stärkt jämställdhet och ickediskrimineringsarbete ......................... 53
8.1.5
Örebro kommun som arbetsgivare är en viktig del av kommunens
varumärke och ska stärkas. ............................................................................. 53
8.1.6
Sjukfrånvaro inom Förvaltningen förskola och skola ..................... 54
8.1.6.1 Sjukfrånvaro Skolnämnd nordost................................................ 55
8.1.6.2 Sjukfrånvaro Skolnämnd nordväst .............................................. 55
8.1.6.3 Sjukfrånvaro Skolnämnd sydost ................................................. 56
8.1.6.4 Sjukfrånvaro Skolnämnd sydväst................................................ 56
8.1.6.5 Sjukfrånvaro Östernärke områdesnämnd .................................... 57
8.2
Lokaler .................................................................................................... 57
8.3
Ekonomi .................................................................................................. 59
8.3.1
Förskola........................................................................................... 60
8.3.1.1 Förskola Skolnämnd nordost ...................................................... 61
8.3.1.2 Förskola Skolnämnd nordväst ..................................................... 61
8.3.1.3 Förskola Skolnämnd sydost ........................................................ 61
8.3.1.4 Förskola Skolnämnd sydväst ...................................................... 62
8.3.1.5 Förskola Östernärke områdesnämnd ........................................... 62
8.3.2
Grundskola ...................................................................................... 62
8.3.2.1 Grundskola Skolnämnd nordost .................................................. 63
8.3.2.2 Grundskola Skolnämnd nordväst ................................................ 63
8.3.2.3 Grundskola Skolnämnd sydost.................................................... 64
8.3.2.4 Grundskola Skolnämnd sydväst .................................................. 64
8.3.2.5 Grundskola Östernärke områdesnämnd ...................................... 65
8.3.3
Grundsärskola ................................................................................. 65
8.3.3.1 Grundsärskola Skolnämnd nordost ............................................. 65
8.3.3.2 Grundsärskola Skolnämnd sydost ............................................... 65
8.3.3.3 Grundsärskola Skolnämnd sydväst ............................................. 66
8.3.4
Kommungemensam verksamhet ..................................................... 66
8.3.4.1 Kommungemensam verksamhet – Skolnämnd nordost .............. 66
8.3.4.2 Kommungemensam verksamhet – Skolnämnd nordväst ............ 66
8.3.4.3 Kommungemensam verksamhet – Skolnämnd sydost ................ 66
8.3.4.4 Kommungemensam verksamhet – Skolnämnd sydväst .............. 66
8.3.5
Gemensamma verksamheter inom respektive nämnd ..................... 67
8.3.6
Nämnd ............................................................................................. 67
9 Analysunderlag ............................................................................................... 68
9.1
Resultat – Lokaler ................................................................................... 68
9.2
Resultat – Ekonomi ................................................................................. 69
9.2.1
Enheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd nordost ................... 69
9.2.2
Enheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd nordväst .................. 70
9.2.3
Enheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd sydost ..................... 71
9.2.4
Enheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd sydväst ................... 72
9.2.5
Enheternas ekonomiska resultat - Östernärke områdesnämnd ........ 73
9.2.6
Kostnadsutveckling ......................................................................... 73
9.2.6.1 Kostnadsutveckling - Skolnämnd nordost .................................. 74
9.2.6.2 Kostnadsutveckling - Skolnämnd nordväst................................. 75
9.2.6.3 Kostnadsutveckling - Skolnämnd sydost .................................... 76
9.2.6.4 Kostnadsutveckling - Skolnämnd sydväst .................................. 76
9.2.6.5 Kostnadsutveckling - Östernärke områdesnämnd ....................... 77
9.2.7
Verksamheternas ekonomiska resultat ............................................ 77
9.2.7.1 Verksamheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd nordost ..... 78
9.2.7.2 Verksamheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd nordväst .... 78
9.2.7.3 Verksamheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd sydost ....... 79
9.2.7.4 Verksamheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd sydväst ..... 79
3
9.2.7.5 Verksamheternas ekonomiska resultat - Östernärke
områdesnämnd ............................................................................................ 80
9.2.8
Investeringar ................................................................................... 80
9.2.8.1 Investeringar - Skolnämnd nordost ............................................. 81
9.2.8.2 Investeringar - Skolnämnd nordväst ........................................... 82
9.2.8.3 Investeringar - Skolnämnd sydost ............................................... 83
9.2.8.4 Investeringar - Skolnämnd sydväst ............................................. 84
9.2.8.5 Investeringar - Östernärke områdesnämnd ................................. 85
9.3
Resultat- Verksamhet .............................................................................. 86
9.3.1
Läskunnighet årskurs 1 ................................................................... 86
9.3.2
Måluppfyllelse årskurs 3 ................................................................. 87
9.3.3
9.3.4
9.3.5
9.4
Fem år i sammandrag .............................................................................. 90
Bilagor .................................................................................................................... 95
4
Årsberättelse 2014
Grundskolenämnd
1 Beslutssatser
Förvaltningens förslag till Grundskolenämnden
1. Grundskolenämnden fastställer Årsberättelsen för 2014 avseende:





Skolnämnd nordost
Skolnämnd nordväst
Skolnämnd sydost
Skolnämnd sydväst
Östernärke områdesnämnd avseende verksamhet inom förskola och
skola
2. Grundskolenämnden anhåller hos programnämnd Barn och utbildning om att få
överföra 20 % av ovanstående nämnders överskott 2014 gällande grundskolans
och grundsärskolans verksamheter efter avdrag för intraprenadernas överskott.
3. I enlighet med intraprenadernas avtal anhåller Grundskolenämnden hos
programnämnd Barn och utbildning att få föra över respektive enhets
driftresultat 2014 med totalt 9 105 tkr.
 Skolnämnd nordost
 Intraprenaden Engelbrektsskolan, Västra Engelbrektsskolan,
Stureskolan, 3 024 tkr
 Intraprenaden Norrby förskolor, Norrbyskolan, 1 745 tkr
 Skolnämnd nordväst
 Intraprenaden Varberga förskolor 1 654 tkr
 Skolnämnd sydost
 Intraprenaden Adolfsbergs förskolor 432 tkr
 Skolnämnd sydväst
 Intraprenaden Gumaeliusskolan 1 530 tkr
 Östernärke områdesnämnd
 Intraprenaden Stora Mellösa skola 720 tkr
4. Grundskolenämnden ansöker om överföring av investeringsanslag med
totalt 7 226 tkr.





Skolnämnd nordost, 1 480 tkr, se punkt 9.2.8.1
Skolnämnd nordväst, 2 622 tkr, se punkt 9.2.8.2
Skolnämnd sydost, 1 305 tkr, se punkt 9.2.8.3
Skolnämnd sydväst, 1 349 tkr, se punkt 9.2.8.4
Östernärke områdesnämnd, 470 tkr, se punkt 9.2.8.5
5. Årsberättelsen överlämnas till programnämnd Barn och utbildning för vidare
hantering.
5
Grundskolenämnd
2 Förvaltningschefens bedömning och analys
2.1 Förvaltningschefens analys av verksamhetens resultat
Vårt absolut viktigaste mål är att varje barn och elev är med om mesta möjliga
utveckling och bästa möjliga möten, för att nå högsta möjliga resultat, efter var
och ens förutsättningar.
Förskola
Förskolans verksamhet anpassas efter barnens behov vilket innebär en flexibel
verksamhet och organisation. Läroplanen är utgångspunkten för pedagogernas
planering av verksamheten och pedagogisk dokumentation är ett verktyg för
pedagogerna att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet. Det som är
av allra störst vikt för barnens möjligheter till lärande är pedagogernas kunskap och
förhållningssätt. En väl genomtänkt lärmiljö är också en framgångsfaktor.
Samtliga förskolor arbetar framgångsrikt med att utveckla ett projektinriktat/
utforskande arbetssätt. I detta arbetssätt är barnen delaktiga och har inflytande över
lärandet och pedagogerna har fokus på att leda barnens lärprocesser.
Ett utvecklingsområde inom förskolan var att hitta fler former av föräldrasamverkan. En digital kommunikationsplattform för förskolan, för att förenkla
kommunikationen mellan föräldrar och förskola, har prövats i ett pilotprojekt med
positivt resultat. Förslagsvis förlängs detta avtal från och med 2015 och fler
förskolor kan delta, vilket bidrar till ännu högre måluppfyllelse gällande nöjdhet.
Grundskola
Andel elever som avslutar sina studier med minst godkänt i alla ämnen har ökat,
förutom i Skolnämnd nordost. Framgångsfaktorer som bidragit till de förbättrade
resultaten är bland annat pedagogernas arbete med tidiga betygsdiskussioner, mer
förtrogenhet med kunskapskrav och därmed säkrare betygssättning, samrättning
och bedömning av nationella prov, läxhjälp, tydligare struktur och arbetsro.
En framgångsfaktor är också det pedagogiska ledarskapet där rektor kommunicerar
med lärarna kring lärande och undervisningens form, metod, innehåll och resultat
samt att ha höga förväntningar på alla i organisationen.
Exempel på utvecklingsområden som verksamheten har fokuserat på under året är
att fördjupa analysen av måluppfyllelsen både på individ-, klass-, skol-och
ämnesnivå, samt att kontinuerligt utvärdera och omfördela stödresurser. Ett annat
utvecklingsområde är att utveckla det kollegiala lärandet, vilket är en del av
förstelärarens uppdrag.
Elever som har behov av särskilt stöd ska få detta. En översyn har påbörjats för att
säkerställa att Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt
stöd och åtgärdsprogram efterlevs.
6
Grundskolenämnd
Fritidshem
Fritidshem är en viktig del av skolans pedagogiska verksamhet i arbetet med ökad
måluppfyllelse. Det som bidrar till en fritidsverksamhet av god kvalitet är erfarna
och professionella pedagoger som sätter barnen i centrum och har en tydlig struktur
där omsorg förenas med lärande. Framgångsfaktorer är att fritidspedagogerna får
tid för planering av sin verksamhet samt har ställtid mellan sina uppdrag. Som ett
led i utvecklingsarbetet har ”Handlingsplan fritidshemsverksamheten Örebro
kommun” reviderats under hösten 2014 och ska under våren 2015 tydligt
implementeras i verksamheten.
Mottagning av nyanlända barn och elever
Perrongen, mottagningsenhet för nyanlända barn och elever, har under läsåret
2013/14 tagit emot 42 barn och 321 elever som fått placering i förskola och skola.
Bedömningen är att antalet nyanlända även fortsättningsvis kommer att ligga på en
hög nivå. Samtliga grundskolor har fått uppdraget att förbereda en organisation för
att bli mottagningsskola för nyanlända elever.
Brukarundersökning
Brukarundersökningen som genomfördes under våren 2014 visar generellt på goda
resultat. Inom exempelvis områdena nöjdhet i elevinflytande och servicegarantin
Läsa i år 1 ser vi att målvärdet uppnås totalt. Glädjande är att vårdnadshavare i
mycket hög grad uppger att de är nöjda med både förskoleverksamheten och
fritidshemsverksamheten. Eleverna uppger också att de är nöjda med sitt
fritidshem.
Kartläggning av lärares kompetens kopplat till krav på lärarlegitimation
Under våren genomfördes en inventering för att kartlägga lärares kompetens
kopplat till kraven på legitimation. Kartläggningen visade på mycket goda resultat
där endast ett fåtal skolor uppger att de kommer att ha fyra eller fler medarbetare
som saknar legitimation 1 juli 2015. De aktuella skolorna har startat ett arbete
tillsamman med Personalavdelningen för att se över vilken möjlighet till
vidareutbildning som finns i de individuella fallen. Förvaltningens arbete utifrån
resultatet har haft främsta fokus på kompetensutveckling för lärare som undervisar
i betygssättande nivåer.
Förstelärare för ökad måluppfyllelse
Inför läsåret 2014/2015 anställdes 85 förstelärare vilket innebär att det nu finns 114
förstelärare i grundskolan. Försteläraren har som uppdrag att coacha sina kollegor
och bidra till ett kollegialt erfarenhetsutbyte för att uppnå en högre måluppfyllelse.
Aktiva insatser kring arbetsmiljö och hälsa gällande medarbetare
Det partsgemensamma arbetet som inleddes 2013 tillsammans med gymnasieförvaltningen samt fackliga organisationerna har fortsatt under året. Arbetsgruppen
identifierar gemensamt områden som är utmaningar inom området. Därefter
prioriteras vissa utmaningar som förvaltningarna arbetar vidare med för
återkoppling till arbetsgruppen. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete även
framåt.
7
Grundskolenämnd
Arbetsmiljöverket genomförde under våren en inspektion på huvudmannanivå och
under hösten inspekterades tolv utvalda skolenheter. Inspektionerna visade på ett
fåtal brister på huvudmannanivå, t ex bristande rapportering kring olycksfall och
tillbud. Åtgärder i form av nya processer och rutiner har tagits fram och
återrapporterats till Arbetsmiljöverket. Vid vissa av de tolv skolorna hade
Arbetsmiljöverket inget alls att anmärka på och på övriga skolor pågår arbetet
utifrån framkomna kritikområden. Handlingsplaner har upprättats på respektive
enhet utifrån de utvecklingsområden som framkom i resultatet av
Medarbetarenkäten. Korttidssjukfrånvaron i antal dagar per person är oförändrad
eller har ökat för de fem skolnämnderna och ligger i nivå med kommunen som
helhet.
Det goda mötet
Under 2014 har en gemensam verksamhetsidé för Förvaltningen förskola och skola
skapats. Utbildningsinsatser för alla medarbetare inom förvaltningen har påbörjats
och planeras med syfte att förverkliga och förankra verksamhetsidén. En högre
kvalité på bemötandet i verksamheterna bidrar till en högre måluppfyllelse.
Örebromodell för skolutveckling med stöd av IT
Under 2014 påbörjades satsningen Skolutveckling med stöd av IT som dels
omfattar inköp av modern teknik och dels är en satsning på IT-pedagogisk
utbildning, för att kvalitetssäkra och vidareutveckla verksamheten, med syfte att
öka elevernas måluppfyllelse.
Ekonomi
Det samlade resultatet för Förvaltningen förskola och skola visar på ett överskott
på 18 450 tkr varav 9 105 tkr avser intraprenaderna, se punkt 8.3 för uppdelning på
respektive nämnd.
2.2 Viktiga händelser





Beslut fattas av Kommunfullmäktige att de fem geografiskt indelade
driftnämnderna, med ansvar för förskola och skola, ersätts med två
driftnämnder med funktionsansvar.
Införande av Örebromodell för skolutveckling med stöd av IT.
Rekrytering av 85 stycken förstelärare inför läsåret 2014/2015.
Nya partnerskap har startat upp i Varberga/Oxhagen och Brickebacken.
Partnerskap Vivalla har utvidgats och omfattar även Baronbacken samt
förskolan i området.
Beviljande av Sociala investeringar i Partnerskap Varberga/Oxhagen.
2.3 Framåtblick






Fokus på en ökad måluppfyllelse i verksamheten.
Fortsatt arbete i Arbetsgrupp Arbetsmiljö för att förbättra lärarnas arbetsmiljö.
Förändrad ledningsorganisation i förvaltningen från 1 januari 2015 med
tydligare fokus på förskola respektive grundskola.
6 nya intraprenader startar från 1 januari 2015. I förvaltningen finns då
sammanlagt 12 stycken intraprenader.
Utveckling av e-tjänster inom barnomsorgen.
Modersmålsavdelningens verksamhet förändras utifrån genomförd översyn.
8
Grundskolenämnd
3 Självskattning av nämndens resultat
När vi bedömer att målen uppnås för året och utvecklingen bidrar till kommunens
helhetsresultat är markeringen Grönt.
När utveckling skett men vår bedömning är att målet inte helt uppnås är
markeringen Gult.
När målen inte uppnås och utvecklingen inte bidrar till kommunens helhetsresultat
i önskad riktning är markeringen Rött (OBS! används endast i årsberättelsen).
När uppgift saknas eller inte kan bedömas är markeringen Vitt.
3.1 Självskattning Skolnämnd nordost
Ramavvikelse
Uppföljningsområden, verksamhetsuppdrag
Strategiska områden enligt ÖSB 2012-2014
Verksamhet
Verksamhetens
processer
Hållbar
tillväxt
Intraprenader
Brukare/
medborgare
Ekonomiska
nyckeltal/
effektivitet
Medarbetare
Människors
egenmakt
Barns och
ungas behov
Sammanfattning
Ramavvikelse
Verksamhet
Utfallet visar ett överskott på 2 321 tkr vilket motsvarar 1,0 % av budgetramen.
Intraprenad
Utfallet visar ett överskott på 4 768 tkr, varav 3 286 tkr överförts från 2013. Totalt
överskott motsvarar 3,6 % av budgetramen.
Verksamhetens processer
Andel elever i skolår 9 med godkända betyg i samtliga ämnen har inte ökat jämfört
med 2013 och därmed nås inte målet. Måluppfyllelsen i de yngre åldrarna har till
största delen ökat vilket är mycket positivt men i bedömningen har skolår 9 viktats
tyngst. Andel elever med modersmålsundervisning har ökat och målvärdet nås.
Förskolan ligger nära målvärdet vad gäller gruppstorlek och utvecklingen går åt
rätt håll. Inskrivna barn per årsarbetare ligger nära målvärdet men når inte ända
fram. Andel förskollärare har ökat och når därmed målvärdet.
Sammantaget är bedömningen att verksamhetens processer utvecklas i rätt riktning
trots att målvärdena inte nås i alla verksamhetsuppdrag.
9
Trygg
välfärd
Grundskolenämnd
Brukare/medborgare
Målvärdet i indikatorerna gällande nöjdhet hos elever och vårdnadshavare nås och
det är även höga värden i trygghetsfrågorna. Förvaltningens bedömning är att de
generella servicegarantierna når målvärdet. Några utvecklingsområden, exempelvis
inom de unika servicegarantierna, urskiljs då verksamheternas leverans av
servicegarantierna och medborgarnas upplevelse av leveranser i vissa fall skiljer
sig åt, men den sammantagna bedömningen är att målet nås.
Ekonomiska nyckeltal/effektivitet
De ekonomiska nyckeltalen visar att verksamheterna uppfyller målen.
Lokalytan i kvm/barn i förskolan har ökat jämfört med 2013. Orsaken till detta är i
huvudsak att en utbyggnad av förskoleplatser har skett under 2014 för att möta ett
kommande behov. Detta har under hösten 2014 inneburit att alla platser inte är
fyllda vilket påverkat lokalytan per barn. Bedömningen är att ändå att målet nås då
utbyggnaden varit nödvändig och är en del av den långsiktiga lokalplaneringen.
Målet att lokalyta i kvm/elev ska minska nås inte utan utfallet är oförändrat jämfört
med 2013. Detta beror på att en utbyggnad skett för att möta kommande behov då
elevantalet förväntas öka ytterligare. Bedömningen är att ändå att målet nås då
Beslut gällande lokalfrågor hanteras av programnämnd Barn och utbildning men
Förvaltningen förskola och skola arbetar aktivt, i ett nära samarbete med
Lokalförsörjningsavdelningen, för att effektivisera nyttjandet av verksamheternas
lokaler.
Sammantaget är bedömningen att ekonomiska nyckeltal/effektivitet utvecklas i rätt
riktning och att alla målvärden nås.
Medarbetare
Korttidssjukfrånvaron har ökat något och därmed nås inte målvärdet trots insatser.
Det partsgemensamma arbetet som inleddes 2013 tillsammans med gymnasieförvaltningen samt fackliga organisationer har fortsatt under året. Syftet är bland
annat att gemensamt arbeta förebyggande för att skapa en bra arbets- och
utbildningsmiljö. Läs mer om detta under punkt 8.1.3. Målvärdet gällande hållbart
medarbetarengagemang så kallat HME-index når nästan ända fram och målvärdet
för den genomsnittliga sysselsättningsgraden uppnås. Andel som kan
rekommendera kommunen som arbetsplats når inte målvärdet.
Sammantaget är bedömningen att målvärdet inte nås för verksamhetsuppdraget och
att utveckling inte skett på förväntat sätt gällande vissa indikatorer.
Strategiska områden
Den samlade bilden är att nämnden bidragit till kommunens utveckling av de fyra
strategiska områdena.
10
Grundskolenämnd
3.2 Självskattning Skolnämnd nordväst
Ramavvikelse
Verksamhet
Verksamhetens
processer
Hållbar
tillväxt
Intraprenader
Brukare/
medborgare
Ekonomiska
nyckeltal/
effektivitet
Medarbetare
Människors
egenmakt
Barns och
ungas behov
Sammanfattning
Ramavvikelse
Verksamhet
Intraprenad
Utfallet visar ett överskott på 1 654 tkr, vilket motsvarar 4,4 % av budgetramen.
Överfört resultat från 2013 var 1 769 tkr vilket innebär att intraprenaden nyttjat en
del av sitt överskott under 2014.
Andel elever i skolår 9 med godkända betyg i samtliga ämnen har ökat jämfört med
2013 och därmed nås målet. Måluppfyllelsen i de yngre åldrarna har en spridning
mellan resultaten, men bedömningen är att de strävar mot målet för skolår 9 och att
det målet väger tyngst. Andel elever med modersmålsundervisning har ökat och
målvärdet nås.
Förskolan ligger nära målvärdet vad gäller gruppstorlek. Inskrivna barn per
årsarbetare ligger nära målvärdet men når inte ända fram. Andel förskollärare har
minskat, men ligger kvar på en fortsatt hög nivå. Detta innebär att målvärdet ”öka”
inte nås.
och att de flesta målvärdena nås.
Brukare/medborgare
11
Trygg
välfärd
Grundskolenämnd
De ekonomiska nyckeltalen visar att verksamheterna uppfyller målet.
Målet gällande lokalyta i kvm/elev nås.
lokaler.
Medarbetare
Korttidssjukfrånvaron har ökat och därmed nås inte målvärdet trots insatser. Det
partsgemensamma arbetet som inleddes 2013 tillsammans med gymnasieförvaltningen samt fackliga organisationer har fortsatt under året. Syftet är bland
medarbetarengagemang så kallat HME-index nås och detsamma gäller den
genomsnittliga sysselsättningsgraden. Andel som kan rekommendera kommunen
som arbetsplats når inte målvärdet.
Sammantaget är bedömningen att målvärdet till viss del nås för
verksamhetsuppdraget och att utveckling delvis skett på förväntat sätt.
12
Grundskolenämnd
3.3 Självskattning Skolnämnd sydost
Ramavvikelse
Verksamhet
Verksamhetens
processer
Hållbar
tillväxt
Intraprenader
Brukare/
medborgare
Ekonomiska
nyckeltal/
effektivitet
Medarbetare
Människors
egenmakt
Barns och
ungas behov
Sammanfattning
Ramavvikelse
Verksamhet
Utfallet visar ett överskott på 424 tkr vilket motsvarar 0,1 % av budgetramen.
Intraprenad
Utfallet visar ett överskott på 432 tkr, vilket motsvarar 1,3 % av budgetramen. Det
finns inget överfört resultat från 2013 då intraprenaden ingick avtal från och med
2014.
Andelen elever i skolår 9 med godkända betyg i samtliga ämnen har ökat jämfört
med 2013 och därmed nås målet. Måluppfyllelsen i de yngre åldrarna har till stora
delar ökat och bedömningen är att de strävar mot målet för skolår 9 och att det
målet väger tyngst. Andel elever med modersmålsundervisning har ökat markant
och målvärdet nås.
För förskolans del nås målvärdet för gruppstorlekarna. Inskrivna barn per
ökat och når därmed målvärdet.
Brukare/medborgare
13
Trygg
välfärd
Grundskolenämnd
Målet gällande lokalyta i kvm/elev nås.
lokaler.
Medarbetare
Korttidssjukfrånvaron har ökat marginellt och därmed nås inte målvärdet trots
insatser. Det partsgemensamma arbetet som inleddes 2013 tillsammans med
gymnasieförvaltningen samt fackliga organisationer har fortsatt under året. Syftet
är bland annat att gemensamt arbeta förebyggande för att skapa en bra arbets- och
14
Grundskolenämnd
3.4 Självskattning Skolnämnd sydväst
Ramavvikelse
Verksamhet
Verksamhetens
processer
Hållbar
tillväxt
Intraprenader
Brukare/
medborgare
Ekonomiska
nyckeltal/
effektivitet
Medarbetare
Människors
egenmakt
Barns och
ungas behov
Sammanfattning
Ramavvikelse
Verksamhet
Intraprenad
Utfallet visar ett överskott på 1 530 tkr, vilket motsvarar 4,0 % av budgetramen.
Överfört resultat från 2013 var 1 925 tkr vilket innebär att intraprenaden nyttjat en
del av sitt överskott under 2014.
delar ökat med undantag för skolår 3 men bedömningen är att de strävar mot målet
för skolår 9 och att det målet väger tyngst. Andel elever med modersmålsundervisning har ökat och målvärdet nås.
För förskolans del nås inte målvärdet för gruppstorlekarna, men jämfört med 2013
är gruppstorlekarna mindre. Inskrivna barn per årsarbetare ligger nära målvärdet
men når inte ända fram. Andel förskollärare har ökat och därmed nås målvärdet.
Brukare/medborgare
15
Trygg
välfärd
Grundskolenämnd
Målen gällande lokalyta i kvm/barn i förskolan och lokalyta i kvm/elev nås.
lokaler.
Medarbetare
Korttidssjukfrånvaron har ökat något och därmed nås inte målvärdet trots insatser.
Det partsgemensamma arbetet som inleddes 2013 tillsammans med gymnasieförvaltningen samt fackliga organisationer har fortsatt under året. Syftet är bland
16
Grundskolenämnd
3.5 Självskattning Östernärke områdesnämnd
Ramavvikelse
Verksamhet
Verksamhetens
processer
Hållbar
tillväxt
Intraprenader
Brukare/
medborgare
Ekonomiska
nyckeltal/
effektivitet
Medarbetare
Människors
egenmakt
Barns och
ungas behov
Sammanfattning
Ramavvikelse
Verksamhet
Utfallet visar ett underskott på -312 tkr vilket motsvarar 0,5 % av budgetramen.
Bedömningen är att verksamheten arbetat aktivt med att nå en budget i balans och
att en positiv utveckling har skett jämfört med prognoser under året.
Intraprenad
Utfallet visar ett överskott på 720 tkr, vilket motsvarar 6,3 % av budgetramen.
Överfört resultat från 2013 var 567 tkr.
delar ökat med undantag för skolår 6 men bedömningen är att de strävar mot målet
för skolår 9 och att det målet väger tyngst. Andel elever med modersmålsundervisning har sjunkit och målvärdet nås inte. Antal elever som är berättigade till
modersmålsundervisning är mycket få vilket gör att ett fåtal elever har stor
påverkan på utfallet.
För förskolans del nås målvärdet vad gäller gruppstorlek. Inskrivna barn per
ökat och därmed nås målvärdet.
Brukare/medborgare
17
Trygg
välfärd
Grundskolenämnd
De ekonomiska nyckeltalen visar att förskoleverksamheten uppfyller målet, men att
grundskoleverksamheten totalt sett inte uppfyller målet.
Målen gällande lokalyta i kvm/barn i förskolan nås.
I Östernärke har elevantalet minskat jämfört med 2013 och detta har lett till att
kvm/elev ökat. Förskolan har under 2014 gått ur en paviljong och istället övertagit
skollokaler, men trots denna åtgärd nås inte målet fullt ut.
lokaler.
riktning trots att inte alla målvärden nås.
Medarbetare
Målvärdet för korttidssjukfrånvaron nås. Det partsgemensamma arbetet som
inleddes 2013 tillsammans med gymnasiefövaltningen samt fackliga organisationer
har fortsatt under året. Syftet är bland annat att gemensamt arbeta förebyggande för
att skapa en bra arbets- och utbildningsmiljö. Läs mer om detta under punkt 8.1.3.
Utfallet gällande hållbart medarbetarengagemang så kallat HME-index ligger nära
målvärdet men nås inte och den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger i
princip på målvärdet. Andel som kan rekommendera kommunen som arbetsplats
når inte målvärdet.
Sammantaget är bedömningen att målvärdet nås för verksamhetsuppdraget.
18
Grundskolenämnd
4 Driftnämndens uppdrag och organisation
4.1 Driftnämndens verksamhetsuppdrag
Verksamhetsuppdraget omfattar förskola samt den del av kommunens ansvar för
barn och unga som avser grundskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och
obligatorisk särskola. Utgångspunkten för verksamheten är skollag och läroplaner
samt utveckling utifrån kommunfullmäktiges fyra strategiska områden.
4.2 Driftnämndens egna styrregler
Nämnden följer den kommunövergripande styrmodellen och de enheter som är
intraprenader regleras enligt särskilt upprättade avtal.
Kostnadsläget stäms av med verksamheterna inför varje prognostillfälle och
nämnden får vid varje sammanträde en ekonomisk månadsuppföljning. Enheter
som riskerar en negativ budgetavvikelse följs upp månatligen av
förvaltningschef/områdeschef och ekonom.
4.3 Organisationsschema
Verksamheten bedrivs i fyra driftnämnder och en områdesnämnd och dessa har
ansvar för varsin geografisk del i kommunen. Inom varje driftnämnds
ansvarsområde finns även kommungemensamma verksamheter.
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydväst
Skolnämnd
sydost
Östernärke
områdesnämnd
Förvaltningen förskola och skola
Förskola
Grundskola
Grundsärskola
Kostverksamhet
Kommungemensamma
verksamheter
Se även bilaga 1-5, respektive nämnds organisationsschema.
19
Grundskolenämnd
5 Styrmodell
Processen för styrning och uppföljning ska stödja verksamheternas arbete med att
utnyttja resurserna effektivt och tillhandahålla tjänster med god kvalitet.
Styrningen sker utifrån fyra för kommunen strategiska områden. Till respektive
strategi knyts en rad målområden som gäller för hela perioden 2012-2014. Varje år
ska målen mätas av mot de av kommunfullmäktige beslutade indikatorerna.
För att strategierna ska ge kommunen kraft krävs det att hela organisationen jobbar
mot de angivna målen. Uppföljningen inom kommunen ska visa måluppfyllelse för
både ansvariga driftnämnder, programnämnder och helheten. Uppföljningen ska
även innehålla en analys över sambanden mellan vidtagna åtgärder och uppnådda
resultat samt vilka förbättringsåtgärder som verksamheten planerar för kommande
budgetår.
Övergripande struktur för mål- och resultatstyrning i Örebro kommun
20
Grundskolenämnd
6 Nämndens resultat och bidrag till
kommunens utveckling
Driftnämnden förväntas bidra, inom sitt verksamhetsuppdrag, till utvecklingen av
samtliga av kommunfullmäktiges fyra strategiska områden och för dem angivna
målområden. Enligt kommunens styrmodell anger kommunfullmäktige i
Övergripande strategier och budget de indikatorer som ska utgöra grunden för
analyser och redovisning av kommunens resultat och utveckling för angivna
strategiska områden och målområden. Bedömningen av nämndens resultat och
bidrag till kommunens utveckling grundas på resultaten från årets aktiviteter,
indikatorernas utfall samt analys av vidtagna åtgärder. Uppnådda resultat och
effekter för brukarna är avgörande i resultatbedömningen.
Med indikator menas de angivna mätetal som utgör grund för analys av resultat och
utveckling för de politiskt prioriterade strategiska områdena och dess målområden.
För varje indikator anges målvärde för året. En indikator i denna bemärkelse kan
vara till exempel nyckeltal, volymmått, utfall av attitydundersökningar, andel,
index samt hänvisning till skriven text med resultat och utveckling i
uppföljningsrapporterna. Indikatorer för god ekonomisk hushållning anges med
särskild märkning.
Det systematiska kvalitetsarbetet har fortgått under året. Förvaltningen har ett
tydligt årshjul med uppföljningsträffar och analysfrågor samt en intern
kvalitetsrapport och handlingsplaner för såväl brukarundersökningsresultat som för
medarbetarenkätens resultat. Nytt för hösten 2014 är de resultatuppföljningssamtal
som områdescheferna haft med respektive enhetschef där måluppfyllelsen inom
både verksamhet och ekonomi lyfts fram. Utmaningen ligger i att fördjupa
analysen vilket också varit ett av utvecklingsområdena under 2014 inom ramen för
Förenkla, förnya, förbättra.
Läsanvisning kapitel 6
Programnämnd barn och utbildning har i sin programplan med budget 2014
definierat de indikatorer samt målvärden som ligger till grund för driftnämnderna
det kommande verksamhetsåret. Under respektive strategiområde redovisas utfall
2014 samt måluppfyllelse per indikator och nämnd. För att tydligt kunna följa inom
vilket uppföljningsområde (verksamhetsuppdrag) som respektive indikator hör
hemma i har rubriker lagts till i tabellerna. Bedömning av måluppfyllelse utifrån
programnämndens målvärde markeras i färger enligt nedan:
Bedömning
Målet uppnås, utvecklingen bidrar till kommunens
helhetsresultat
Målet uppnås inte helt, men utveckling sker och bidrar till
kommunens helhetsresultat
Målet uppnås inte och utvecklingen bidrar inte fullt ut
kommunens helhetsresultat
Mätvärden saknas
Bedömning saknas då mätning påbörjats under 2014
Utfall brukarenkät gällande unika servicegarantier, ej bedömn.
21
Färg
Grundskolenämnd
I bilaga 6-10 redovisas även utfall 2012-2013 per indikator och nämnd.
Utöver uppföljning av indikatorerna redovisas inom respektive strategiområde
internkontroll/tillsyn, genus- och klimatredovisning samt utveckling utifrån
uppdraget att Förenkla, förnya, förbättra verksamheterna. Dessutom sker
uppföljning vad gäller åtaganden/utvecklingsaktiviteter enligt verksamhetsplan
med budget 2014.
6.1 Hållbar tillväxt
Örebro kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den
hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och
imorgon. Örebro ska vara en kommun som anstränger sig för att företag ska kunna
etablera sig, växa och utvecklas inom kommunen. Goda kommunikationer är en
förutsättning för en fungerade vardag.
6.1.1 Målområde 1:1 – kunskap och kompetens
Ökad måluppfyllelse innebär att alla barn/elever ges möjlighet att utvecklas
maximalt utifrån sina förutsättningar och att minst uppnå de nationellt uppställda
målen efter avslutad grundskola. Eleverna ges med stöd av studie- och
yrkesvägledning möjlighet att söka vidare till den gymnasieutbildning de önskar.
Andel elever som avslutar sina studier med minst godkänt i alla ämnen har ökat,
förutom i Skolnämnd nordost1. Det finns flera faktorer som bidragit till de
förbättrade resultaten, bland annat pedagogernas arbete med tidiga betygsdiskussioner, mer förtrogenhet med kunskapskrav och därmed säkrare
betygssättning, samrättning och bedömning av nationella prov, läxhjälp, tydligare
struktur och arbetsro. Andel behöriga elever till lägst yrkesprogram på gymnasiet
har totalt sett minskat något jämfört med föregående år2. Att jämföra
måluppfyllelse i skolår 9 med förra årets resultat, mäter inte de enskilda elevernas
utveckling utan ger en generell bild av resultatutvecklingen. Gör man denna
jämförelse mellan höstterminsbetyget 2013 för skolår 9, och höstterminsbetyget
2014 för skolår 9, i basämnena (matematik, engelska och svenska/svenska som
andraspråk) visar det att 2014 års måluppfyllelse är något högre än 20133. Detta
tyder på att fler elever detta läsår avslutar sina studier med minst godkänt betyg i
alla ämnen.
1
Statistiken visar att det är framförallt pojkarna som har en lägre måluppfyllelse jämfört
med föregående år. Skolorna har arbetat med en fördjupad analys av resultatet.
2
Andel behöriga elever (kommunala skolor) till yrkesprogram var under 2013,
83,4 % (flickor 84,1 % och pojkar 82,7 %) och under 2014, 81,1 % (flickor 84,8 % och
pojkar 77,7 %).
3
Höstterminen 2013 års resultat för skolår 9 gällande andel godkända i basämnen var 73 %
(flickor 77 % och pojkar 69 %). Höstterminen 2014 års resultat för skolår 9 visar en
höjning till 75 % (flickor 77 % och pojkar 73 %).
22
Grundskolenämnd
En pågående utvecklingsaktivitet inom området Förenkla, förnya och förbättra är
att fördjupa analysen av måluppfyllelsen både på individ-, klass-, skol-och
ämnesnivå. Läs mer om resultatuppföljning under punkt 6.3.1. Exempel på ett
annat utvecklingsområde är att kontinuerligt utvärdera och omfördela stödresurser.
Kvalitetsutvecklargruppen, som funnits sedan hösten 2013 omfattar 16 pedagoger
samt en samordnare från kommunledningskontoret, har till uppgift att samarbeta
med skolor och lärarlag för att organisera olika former av kollegialt lärande,
handledning och stöd till kollegor. Modellen med kvalitetsutvecklare har
utvärderats av en följeforskare och slutrapporten visar att kvalitetsutvecklarnas
kunskaper gällande skolutveckling ökat genom arbetet i Kvalitetsutvecklargruppen och att arbetet med att implementera kvalitetsutvecklarna som en resurs
för skolornas utvecklingsarbete har lyckats.
I rapporter från slutförda samarbeten med skolor har rektorer beskrivit att
samarbetet med kvalitetsutvecklarna bland annat gett fokus och tydlighet i
verksamheternas utvecklingsarbete. Vidare har de beskrivit positiva resultat vad
gäller ökad medvetenhet om förbättringsarbete med avseende på undervisning och
pedagogiskt arbete, vilket är ytterligare en del i arbetet med att nå en högre
måluppfyllelse hos eleverna.
Arbetet kring elever i behov av stöd samt de kommungemensamma
verksamheterna beskrivs under punkt 6.3.1.
Indikatorer
Utfall 2014
Totalt
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
Andel flickor och pojkar i grundskolan som avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen, % 1)
Målvärde: öka
Flickor
78
76
75
82
85
Pojkar
69
61
62
75
79
Totalt
73
69
68
78
82
1) Indikator för god ekonomisk hushållning (GEH)
Åtagande, utvecklingsaktiviteter
78
65
73
Uppföljning
Uppföljning och analys av måluppfyllelse i
årskurs 9 via statistik- och analysbilaga
från verksamheterna
Rektorerna har efter läsåret 2013/14 lämnat interna
kvalitetsrapporter till områdeschef och följt upp detta på möte
inför delår 2, vilket är en del av analysunderlaget inom detta
målområde.
Rektor säkerställer att skolan har rutiner för Sker kontinuerligt i respektive verksamhet. Nytt för hösten
uppföljning och analys av måluppfyllelse
2014 är att områdeschefer har haft resultatuppföljningssamtal
samt vidtar åtgärder
med respektive rektor där analys av måluppfyllelse är en
viktig del.
6.1.2 Målområde 1:2 - klimat och miljö
Enligt Skollagen ska skollunchen vara näringsriktig och ett samarbete mellan skola
och kostverksamhet är nödvändigt för att uppfylla kraven. Det behövs både en bra
måltidsmiljö och näringsriktig mat. Grundskolornas måltidsverksamheter använder
ett kostdataprogram för att näringsberäkna luncherna.
23
Grundskolenämnd
I Örebro kommun finns politiska beslut om att maten ska vara ekologisk och
klimatsmart. Konceptet Smartare mat har tagits fram för att kommunicera de
politiska besluten. Smartare mat innebär att verksamheten bland annat väljer fisk
och kött med omsorg, använder mer grönsaker och mindre kött för att minska
koldioxidutsläppen samt inte slänger mat i onödan. Detta sammantaget bidrar till
att göra måltiderna mer klimatsmarta. Kommunfullmäktige antog inför 2014
riktvärdet att 30 % av inköpta livsmedel i kronor ska vara ekologiska och
grundskolorna uppnådde 2014 detta riktvärde.
Matsvinnet i skolor och förskolor ska minska. Kostverksamheten har i samarbete
med Enheten för hållbar utveckling utarbetat en modell för mätning av matsvinn. I
skolorna har mätningar gjorts vid två tillfällen under året. Riktvärdet för 2020 är ca
10,0 % svinn. Mätningarna 2014 inom grundskolan visar att andelen svinn är
cirka 16,6 %. Mätningen på total nivå genomfördes för första gången under 2014,
därför finns ingen jämförelse med tidigare år.
Indikatorer
Utfall 2014
Totalt
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
42
56
65
48
40
Andel inköpta ekologiska livsmedel skola, %
Målvärde: behåll
Totalt
54
Matsvinn i verksamheterna, genomsnittlig andel i %
Målvärde: minska med en procentenhet
Totalt
16,6
Uppföljning
Kostchef tar ut statistik kvartalsvis
Följs upp kontinuerligt.
avseende andel ekologiska livsmedel samt
följer upp resultatet med respektive enhet.
6.1.3 Målområde 1:5 – effektivitet/utveckling
Det ekonomiska utfallet är totalt sett en budget i balans, för ytterligare information
kring ekonomiskt resultat, se punkt 8.3. Målvärdet vad gäller kostnad per barn/elev
exklusive lokalhyra nås i alla skolområden vad gäller förskolan. Alla skolområden
utom Östernärke når målet inom grundskolan. Orsaken till att Östernärke inte når
målet är att flera skolor inte har en budget i balans.
Vid renovering och nybyggnation av lokaler är flexibilitet och ändamålsenlighet
ledord och hänsyn tas både till att möta nya krav på pedagogiska lärmiljöer och till
minimering av klimatpåverkan. I processen ansvarar driftnämnderna för
utformningen av de pedagogiska lärmiljöerna. Beslut gällande lokalfrågor hanteras
av programnämnd Barn och utbildning men Förvaltningen förskola och skola
arbetar aktivt, i ett nära samarbete med Lokalförsörjningsavdelningen, för att
effektivisera nyttjandet av verksamheternas lokaler. Mer att läsa om lokaler
återfinns under punkt 8.2.
24
Grundskolenämnd
Målet att lokalytan i kvm/barn ska vara oförändrad nås inte i skolområdena
Nordost, Nordväst och Sydost. Orsaken till detta är i huvudsak att en utbyggnad av
förskoleplatser har skett under 2014 för att möta kommande behov. Detta har under
hösten 2014 inneburit att alla platser inte är fyllda vilket påverkat lokalytan per
barn. Bedömningen är att ändå att målet nås då utbyggnaden varit nödvändig och är
en del av den långsiktiga lokalplaneringen.
Målet att lokalytan i kvm/elev ska minska nås i alla skolområden utom Nordost och
Östernärke. I skolområde nordost är utfallet oförändrat jämfört med 2013 trots att
elevantalet ökat. Detta beror på att en utbyggnad skett för att möta kommande
behov då elevantalet förväntas öka ytterligare. Bedömningen är att ändå att målet
nås då utbyggnaden varit nödvändig och är en del av den långsiktiga
lokalplaneringen. I Östernärke har elevantalet minskat jämfört med 2013 och detta
har lett till att kvm/elev ökat. Förskolan har under 2014 gått ur en paviljong och
istället övertagit skollokaler, men trots denna åtgärd nås inte målet fullt ut.
Alla barn i förskolekön ska erbjudas en förskoleplats i god tid, enligt önskemål
samt förenligt med köreglerna. Under 2014 har alla barn erbjudits en plats i tid,
undantaget är ett mindre antal barn i Vivalla där en fördröjning på några månader
uppstod på grund av branden i förskolan Hasselgården under hösten 2013. Under
våren 2014 var en paviljong på plats som bland annat ersatte Hasselgården.
Förvaltningen har fortsatt att arbeta aktivt med insatser kring arbetsmiljö och hälsa.
Läs mer under punkt 8.1. Där beskrivs också de gemensamma prioriterade
personalstrategierna för hela Örebro kommun. Genom att arbeta med aktiviteter
inom personalstrategierna bidrar driftnämnderna till Örebro kommuns utveckling
och mål och till att vara en attraktiv arbetsgivare.
Under 2013 pågick en granskning enligt tillsynsplanen där det framkom att kontot
för övrigt material i för stor utsträckning användes felaktigt. Förvaltningen har
informerat och utbildat administrativa assistenter och administrativa samordnare i
hur kontoplanen ska användas för att minimera framtida felaktigheter i
redovisningen. I tillsynen 20144 har granskning skett av hur kontot för enklare
förtäring vid interna möten använts och resultatet visar att 69 % av fakturorna inom
Förvaltningen förskola och skola redovisas på rätt konto. Åtgärd för att komma till
rätta med felaktiga konteringar kommer att ske i form av information till
attestanterna från ekonomifunktionen på förvaltningskontor Ringgatan.
I tillsynen 2013 granskades även hur rutinerna följs när det gäller återrapportering
från rektor/förskolechef till nämnd för beslut tagna på delegation. Där framkom att
det fanns brister i enheternas hantering av rutinen. Ett förtydligande av
delegationsordningen liksom rutinen för återrapportering till nämnd har skett på
gemensamt chefsforum. Dessutom har mall för delegationsbeslut lagts ut på
Intranätet för att underlätta rapporteringen.
4
Resultatet av tillsynen är redovisad och antagen i respektive nämnd 2014, uppföljning av
åtgärder sker under våren 2015. Tillsynsrapporter, se ärendenummer Sno 386/2014, Snv
433/2014, Sso 474/2014, Ös 141/2014 samt Ssv 281/2014.
25
Grundskolenämnd
Indikatorer och ekonomiska nyckeltal
Utfall 2014
Totalt
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
6,4
0,9
3,7
0,4
Verksamhetens ramavvikelse inkl intraprenader, mnkr 1)
Målvärde: +/- 0
Totalt
18,5
7,1
Förskola: nettokostnad per inskrivet barn exklusive lokalhyra, tkr
Målvärde: enligt tilldelning i förskolans resursfördelningsmodell samt övriga eventuella ramjusteringar
Totalt
98,6
99,8
98,4
98,6
98,4
96,7
Grundskola: nettokostnad per elev exklusive lokalhyra, tkr
Målvärde: enligt tilldelning i grundskolans resursfördelningsmodell samt övriga eventuella ramjusteringar
Totalt
70,4
67,6
71,2
70,3
71,6
74,0
2
Lokalutnyttjande i förskola m per barn
Målvärde: oförändrat
Totalt
1) 2)
10,8
10,3
12,1
10,5
13,1
16,4
17,3
15,9
12,3
19,0
Totalt, korttidssjukfrånvaro för kvinnor och män, antal dagar per anställd 1)
Målvärde: 5,5
Kvinnor
6,3
6,5
6,5
Män
5,0
4,7
4,4
Totalt
6,0
6,2
6,1
6,0
4,8
5,8
6,2
6,2
6,2
5,6
3,5
5,2
Förskola, korttidssjukfrånvaro för kvinnor och män, antal dagar per anställd 1)
Målvärde: < 6,3
Kvinnor
8,0
7,9
Män
7,9
7,2
Totalt
8,0
7,9
6,8
6,7
6,8
7,6
11,0
7,8
7,6
3,9
7,5
5,2
5,0
5,2
4,5
5,0
4,6
3,6
3,7
3,6
Andel som kan rekommendera kommunen som arbetsplats enligt medarbetarundersökningen %3)
Målvärde: ≥ 80
Kvinnor
51
62
56
54
Män
42
48
47
44
Totalt
50
59
53
53
51
50
51
2
Lokalutnyttjande i grundskola m per barn
Målvärde: minska
Totalt
1) 2)
Medarbetare
Grundskola, korttidssjukfrånvaro för kvinnor och män, antal dagar per anställd
Målvärde: < 3,9
Kvinnor
4,9
4,7
Män
4,6
3,8
Totalt
4,8
4,5
Genomsnittlig sysselsättningsgrad för anställda
Målvärde: 95-98
Kvinnor
Män
Totalt
Organisationsutveckling HME-index
Målvärde: 78
Kvinnor
Män
Totalt
1)
96,8
98,2
97,1
95,6
96,2
95,7
96,5
95,4
96,3
96,3
96,3
96,3
95,0
93,4
94,7
77
75
77
80
76
80
79
76
79
80
76
80
76
70
76
2) Lokalhyran redovisas från och med 2010 på Programnämnd barn och utbildning
3) Jämförelse med tidigare års medarbetarundersökning kan inte göras då frågeställningen omarbetats.
26
Grundskolenämnd
Uppföljning
Verksamhetschef synliggör statistik
avseende korttidssjukfrånvaro och
medarbetarindex samt säkerställer att det
finns rutiner för det systematiska
arbetsmiljöarbetet
I samband med uppföljningsträffar inför delår 1 lämnades
en rapportering kring hur man arbetar med att följa upp och
minska sjukfrånvaron. Under hösten pågick en
arbetsmiljöinspektion från Arbetsmiljöverket där några
utvalda skolor i varje skolområde deltog. Resultatet
redovisas under punkt 8.1.3
Sker fortlöpande under budgetåret.
Kostnadsläget stäms av med
verksamheterna inför varje prognostillfälle
och/eller vid behov och nämnden får vid
varje sammanträde en ekonomisk
månadsuppföljning.
Justering av enheternas budgetramar sker
vid avstämning av barn- och elevantal vid
de mättillfällen som anges i
resursfördelningsmodellerna.
Översyn av lokaler och eventuella
möjligheter att lämna eller omdisponera
lokaler sker i samråd med
Lokalförsörjningsenheten.
Sker fortlöpande under budgetåret.
Lokalförsörjningsträffar sker kontinuerlig.
6.2 Människors egenmakt
En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa
som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det.
Örebro kommun ska bli bättre på att släppa lös den kraft som finns hos
medborgare, som kan och vill bidra till kommunens utveckling. I Örebro får alla
möjligheter.
6.2.1 Målområde 2:1 – medborgare
Enligt läroplanen klargör skolan för elever och föräldrar vilka mål utbildningen
har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras
vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och
arbetsformer är en förutsättning för elevens och vårdnadshavarens möjlighet till
inflytande och påverkan.
Under våren 2014 genomfördes en brukarundersökning som riktade sig till
vårdnadshavare med barn födda 2009 och 2010 i förskolan, elever i årskurs 3, 5
och 8 samt deras vårdnadshavare, barn på fritidshem årskurs 2 samt deras
vårdnadshavare och gymnasieelever år 2. I denna undersökning ingick även
mätning av de unika servicegarantierna. Undersökningen är upphandlad för tre år i
rad och det var andra året den genomfördes. Verksamheterna har bearbetat och
analyserat resultatet med stöd av en checklista vilket resulterat i handlingsplaner
för åtgärder, inom de förbättringsområden som framträtt utifrån resultatet.
Indikatorerna som avser brukarundersökningen återfinns under respektive
strategiskt område och kommenteras där.
27
Grundskolenämnd
Inom området nöjdhet i elevinflytande nås målvärdet, totalt sett. Däremot är
resultatet något lägre när det gäller medbestämmande över skolarbetet. Vid en
nationell jämförelse med SKL5 gällande om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter
svarar 87 % av Örebros elever i skolår 5 att så är fallet, både flickor och pojkar har
samma resultat. I skolår 8 är motsvarande siffra 72 %, uppdelat flickor 70 % och
pojkar 74 %. Båda sifforna ligger på riksgenomsnittet. Delaktighet och inflytande
är ett av förbättringsområdena som flera förskolor/skolor lyfter fram i sina
handlingsplaner utifrån brukarundersökningen. Att ta tillvara på elevers och
vårdnadshavares vilja till delaktighet samt att informera om att och hur man gör
det, är viktigt utifrån det demokratiska uppdraget som förskolan och skolan har.
Verksamhetsidén ”Det goda mötet” som beskrivs under punkt 6.3 är ett exempel på
en aktivitet som ska bidra till högre delaktighet, att hitta nya informationskanaler är
en annan.
En gemensam utvecklingsaktivitet inom området Förenkla, förnya och förbättra är
utvecklingen av e-tjänster inom barnomsorgen. Planen var att vårdnadshavare från
och med november 2014 skulle kunna erbjudas exempelvis digital
barnomsorgsansökan, men en fördröjning har skett på grund av tekniska problem
och tjänsten beräknas träda i kraft under våren 2015.
Örebro kommun arbetar med att ta fram en jämförelsetjänst för brukarna där
förskola och skola kommer att finnas representerade med jämförelsematerial
innehållande verksamhetsbeskrivning, måluppfyllelse, nöjdhetsgrad med mera.
Detta i linje med Öppna data som ska bidra till öppenhet, transparens och
lättillgänglig service. En arbetsgrupp för Öppna data bildades under 2014 vilken
arbetar med att säkerställa att möjlig information från våra verksamhetssystem
publiceras som öppna data på www.orebro.se/psidata.
5
Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer, nationellt, sju frågeställningar
som gäller elevernas syn på undervisningen.
28
Grundskolenämnd
Indikatorer
Utfall 2014
Totalt
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
Brukare/medborgare
Elevers upplevelse av inflytande och påverkan i skolan, %
Målvärde: > 80
(Gul bedömning avser resultat 75-79 givet att en ökning från föregående år skett)
Påstående: "Jag är nöjd med det inflytande jag har i skolan"
Flickor totalt, skolår, 3, 5 och 8
83
80
79
85
88
Pojkar totalt, skolår 3, 5 och 8
86
80
86
89
86
Totalt, skolår 3, 5 och 8
84
80
83
87
87
Flickor skolår 3
88
77
89
90
Pojkar skolår 3
84
84
92
89
Flickor skolår 5
84
86
86
87
Pojkar skolår 5
85
89
90
95
Flickor skolår 8
69
72
74
84
Pojkar skolår 8
72
78
80
75
86
89
88
97
96
94
92
53
77
Påstående: "Jag får vara med och bestämma över mitt skolarbete"
73
72
75
72
74
72
Flickor skolår 3
75
Pojkar skolår 3
75
Flickor skolår 5
80
Pojkar skolår 5
71
Flickor skolår 8
64
Pojkar skolår 8
69
65
68
67
70
76
74
76
41
59
71
73
72
60
66
81
80
66
65
75
81
78
78
83
81
88
57
68
79
76
77
81
72
83
86
71
72
Uppföljning
Uppföljning av brukarundersökning med särskilt
fokus på elevens delaktighet i sin egen
lärprocess. Handlingsplan upprättas i de
verksamheter där detta enligt
brukarundersökningens resultat är ett
förbättringsområde.
Under hösten upprättades handlingsplaner avseende
förbättringsområden utifrån resultatet av årets
brukarundersökning. I samband med resultatuppföljningsträffar diskuterades handlingsplanen med
respektive enhetschef. I tillsynen 2013 granskades
elevers delaktighet och som ett resultat av granskningen
har detta område synliggjorts i enheternas handlingsplaner.
6.2.2 Målområde 2:2 – stadsdelar/staden
Samverkan mellan våra kommunala grundskolor är en viktig faktor för att stärka
konkurrenskraften gentemot de fristående skolorna. Rektorer och förskolechefer
samverkar och samarbetar i team kring pedagogiskt utvecklingsarbete, personal
och lokaler.
2011 skapades Partnerskap Vivalla vars syfte är att skapa bättre förutsättningar för
elever att nå målen i skolan samt stärka familjerna kring barn och unga. Detta sker
genom ökad samverkan och samordning mellan kommunens förvaltningar.
Dessutom samarbetar Partnerskapet bland annat med kommunens fastighetsbolag,
lokalt näringsliv, lokala föreningar och polisen. Från och med 2013 är även de
kommunala förskolorna i området med som en aktör. Exempel på en uppskattad
och framgångsrik aktivitet är föräldrautbildningen Connect som enligt
utvärderingar visat att föräldrarna känner sig stärkta i sin föräldraroll.
29
Grundskolenämnd
Arbete pågår med att utöka Partnerskapet till Baronbackarna, Oxhagen, Varberga
och Brickebacken för att ytterligare öka samverkan mellan kommunens
verksamheter och på så sätt också bidra i utvecklingen av stadsdelarna på väster.
Socialförvaltningen, Förvaltningen förskola och skola, Förvaltningen för
funktionshindrade, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen samt
Kultur- och fritidsförvaltningen har under 2014 ansökt6 och fått beviljat att
genomföra tre satsningar inom ramen för sociala investeringar i Varberga och
Oxhagen. Utifrån identifierade utmaningar i områdena ska satsningar genomföras
där åldersgruppen 0-9 år är den huvudsakliga målgruppen. I satsningen
”Specialpedagogisk kompetensutveckling” tillförs kunskap till pedagogerna i
samtliga förskolor i Varberga och Oxhagen. Med förbättrade kunskaper kan barns
behov av stöd och insatser synliggöras i ett tidigare skede. Satsningen ”El Sistema
på Hagaskolan och förskolan Blåmesen” är riktad till barn mellan fem och sju år.
Genom den musikaliska metoden El Sistema genomförs ett främjande arbete med
målsättningar inom barnens sociala utveckling och barns och familjers delaktighet.
Satsningen ”Tvärkompetensteam på familjecentralen i Oxhagen” syftar till att
genom ett tillsatt team bestående av specialpedagog, arbetsterapeut och socionom
genomföra olika typer av insatser riktade till de barn och föräldrar som bor i
Oxhagen. Totalt tas 10,4 miljoner kronor i anspråk från reservationen för sociala
investeringar. Satsningarna förväntas generera kostnadsreduceringar för samtliga
förvaltningar, men i varierande utsträckning och tidsperioder.
6.2.3 Målområde 2:3 - civila samhället
Grundskolan samverkar med olika aktörer exempelvis kring läxhjälp. Ett av
Partnerskap Vivallas prioriterade områden är att möjliggöra ett brett och utökat
kultur- och idrottsutövande efter skoltid för eleverna, vilket innebär ett samarbete
med alla kultur- och idrottsföreningar i Vivalla.
6.2.4 Målområde 2:4 - lika värde
Barn och elever har rätt till en trygg vardag och i alla våra verksamheter har vi
nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. Alla enheter upprättar varje
år en Trygghetsplan som beskriver det främjande arbetet, identifierade
riskområden, mål, åtgärder och ansvarig.
Vid tillsynen 2013 framkom att det fanns brister i hur verksamheterna följde
rutinen för att anmäla och utreda trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande
behandling. Genom ett förtydligande av innehållet i rutinen samt vikten av anmälan
av ärenden till nämnd, har de nya rutinerna implementerats på ett bra sätt i
verksamheterna. Detta betyder i praktiken att verksamheterna på ett tydligare och
mer systematiskt sätt förebygger, uppmärksammar och åtgärdar diskriminering,
trakasserier (mobbning) och kränkande behandling. Ytterligare en positiv effekt är
att verksamheten upplever en ökning av elevernas medvetenhet i ämnet. Rutinen
har också bidragit till att flödet förbättrats kring anmälningar så att det säkerställs
att de kommer nämnden till del. Områdescheferna ger regelbundna återkopplingar
till de respektive nämnderna.
6
Se hela ansökan diarienummer Ks 712/2014
30
Grundskolenämnd
Kontinuerligt metodstöd har getts till de förskolor och skolor som efterfrågat hjälp.
Nätverk för skolornas trygghetsteam har under hösten startats upp i skolområde
Sydväst, Nordväst och Östernärke. Temat för höstens träffar har varit normkritiskt
förhållningssätt samt genomgång av skolornas Trygghetsplaner.
Verksamheterna arbetar utifrån Skollagen och läroplanerna med värdegrundsfrågor
där jämställdhet och genusmedvetenhet ingår. Uppdraget är tydligt, förskolan och
skolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Värdegrundsarbetet
genomsyrar all verksamhet och ses som en självklarhet. Utmaningen ligger i att
fånga upp och synliggöra alla de goda exempel som återfinns i verksamheterna.
Pedagogerna ska ge alla barn och elever möjlighet att pröva och utveckla förmågor
och intressen utan begränsningar utifrån kön. Man tar sig an detta på många sätt
bland annat genom litteratur, föreläsningar, diskussioner om de föreställningar vi är
bärare av, och observationer i klassrummen när det gäller till exempel talutrymme.
Den könsuppdelade statistiken är en god hjälp när verksamheten analyserar sina
resultat, men här finns stora utvecklingsområden. Jämställdhetsarbetet är något
som behöver lyftas fram ytterligare vilket även SCB: s7 statistik visar. För att
uppmärksamma och synliggöra det systematiska kvalitetsarbetet inom jämställdhet
så ingår frågor som diskussionsunderlag i delårsuppföljningen med verksamhetsansvariga. Att få en jämnare könsfördelning bland personalen i både förskolan och
skolan är en utmaning då inte tillräckligt många män utbildar sig inom yrket för att
utjämna fördelningen. Inom förvaltningen har andelen anställda män i förskolan
ökat något under de senaste åren och förhoppningen är att fler män ska söka sig till
yrkesområdet.
Resultatet i brukarundersökningen för påståendet om elever/vuxna i skolan
behandlar mig väl ligger mellan 90-94 % på totalnivå och målvärdet är uppfyllt. I
en jämförelse med SKL:s nationella frågor svarar 94 % av elever, uppdelat flickor
94 % och pojkar 93 %, i skolår 5 i Örebro att de känner sig trygga i skolan
(riket 93 %). I skolår 8 är resultatet 96 %, uppdelat flickor 94 % och pojkar 97 %,
(riket 92 %). Örebro står sig väl i jämförelsen med övriga riket men givetvis
fortsätter det goda trygghetsarbetet för att alla elever ska känna sig trygga i skolan.
Statistiska centralbyråns (SCB) skrift ”På tal om kvinnor och män. Lathund om
jämställdhet 2014”. Skriften beskriver bland annat att könsfördelningen på
gymnasieskolans program är ojämn. Endast var femte elev går på program med jämn
könsfördelning. Jämfört med 1986 har idag andelen män på kvinnodominerade program
ökat. Motsvarande förändring för kvinnor finns inte, det vill säga andelen kvinnor på
mansdominerade program är i stort sett oförändrad. Andelen kvinnor och män som
fullföljer gymnasiet inom fyra år har minskat sedan 1997. Störst är minskningen för elever
med utländsk bakgrund och särskilt bland män. Det är små förändringar mot en mindre
könssegregerad arbetsmarknad och löneskillnaderna mellan kvinnor och män är nästan
oförändrade.
7
31
Grundskolenämnd
Indikatorer
Utfall 2014
Skolnämnd
nordost
Totalt
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
Brukare/medborgare
Andel elever som anser att mobbning eller annan kränkande behandling inte förekommer på skolan, %
Målvärde: > 80
Påstående: "Elever i skolan behandlar mig väl"
90
89
87
93
91
93
89
92
95
94
91
89
90
94
93
Flickor skolår 3
90
83
92
91
Pojkar skolår 3
86
92
88
94
Flickor skolår 5
87
89
89
92
Pojkar skolår 5
84
94
96
95
Flickor skolår 8
90
91
93
97
Pojkar skolår 8
93
91
94
97
96
93
94
100
92
97
96
88
91
Påstående: "Vuxna i skolan behandlar mig väl"
94
94
94
Flickor skolår 3
Pojkar skolår 3
Flickor skolår 5
Pojkar skolår 5
Flickor skolår 8
Pojkar skolår 8
94
96
95
95
97
91
96
96
95
91
94
93
91
96
97
92
82
95
10
6
9
6
0,86
1,0
94
91
92
91
89
94
93
95
90
93
93
93
92
88
96
95
89
86
95
95
95
95
97
96
92
92
93
Medarbetare
Andel medarbetare som personligen under det senaste året varit utsatta för mobbning, % 1)
Målvärde: < 5
Kvinnor
8
10
9
Män
8
5
4
Totalt
8
9
8
Jämställdhet och ickediskriminering, karriärindex
Målvärde: 1,0
Totalt
0,87
0,89
1,0
6
1) Frågeställningen i årets medarbetarenkät är till viss del ny i och med ett tillägg där det står "Har någon till exempel frusit ut
dig, skämtat dumt om dig eller kommit med otrevliga kommentarer".
Uppföljning
Samverkan mellan grundskolor möjliggörs via
teamträffar, fokusgrupper och områdesträffar
som leds av områdeschefer
Uppföljning av verksamheternas
jämställdhetsarbete
Sker kontinuerligt under budgetåret.
32
Vid uppföljningsträffar delår 1 beskrev
verksamhetscheferna sitt jämställdhetsarbete och förde
en diskussion med områdeschefen kring uppdraget.
Grundskolenämnd
6.3 Barns och ungas behov
Alla barn förtjänar en bra barndom och en trygg och utvecklade skolgång. Genom
tidiga insatser och arbete för att förebygga – såväl fysisk som social och psykisk
ohälsa – kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. En
faktor som har stor och negativ effekt på barns och ungas uppväxt är
barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska alla
barns möjligheter till goda uppväxtvillkor stärkas.
En gemensam utvecklingsaktivitet inom området Förenkla, förnya och förbättra är
arbetet med att implementera verksamhetsidén ”Det goda mötet”. En arbetsgrupp
har arbetat fram ett utbildningsmaterial, i form av en samtalsserie, vilken ligger till
grund för verksamheterna och all personal omfattas av satsningen. Arbetet leds av
arbetslagsledare inom förskolan och skolan och utbildningsträffar för
arbetslagsledare genomfördes under hösten. Målet var att alla arbetslag skulle ha
genomgått den första delen av samtalsserien innan årsskiftet och detta har också
skett. En introduktionsfilm har producerats för att presentera verksamhetsidén. Att
skapa goda möten är att lägga en solid grund till den verksamhetsutveckling som
syftar till större trygghet och ökad måluppfyllelse. Aktuell forskning pekar på
fungerande, förtroendefulla relationer som grundläggande för framgångsrika
förskolor och skolor. I linje med ”Det goda mötet” fortsätter utbildningar för
personal i förskola/skola i programmet Vägledande samspel (ICDP8).
Ytterligare en utvecklingsaktivitet inom området Förenkla, förnya och förbättra är
den IT-satsning (Örebromodell för skolutveckling med stöd av IT9) som pågår
inom förskola och skola. Satsningen omfattar IT-pedagogisk utbildning samt inköp
av IT-utrustning för att kvalitetssäkra och vidareutveckla verksamheten med syfte
att öka elevernas måluppfyllelse. Under hösten 2014 fick alla lärare i grundskolan
en personlig dator och inköp av datorer och iPads till barn och elever påbörjades.
Målet är att senast under 2016 ska alla elever i skolår 7-9 ha en dator per elev,
inom skolår 4-6 ska det finnas en dator/iPad per två elever och inom skolår F-3 ska
det finnas en iPad per tre elever. Inom förskolan ska det finnas minst en dator och
två iPads per avdelning.
Den förvaltningsgemensamma pedagogiska utbildningen påbörjades under 2014
där bland annat alla rektorer och förskolechefer deltog i en nationell
utbildningskonferens och mässa (SETT). Satsningen fortsätter under 2015 bland
annat genom ett utbildningspaket, där varje förskolechef och rektor erbjuds fem
dagars utbildning under året i hur deras roll påverkas och vilka möjligheter som
öppnas i och med denna satsning. Lärspridare (en representant per arbetslag) i
skolan, kommer under 2015 att erbjudas utbildning i kollegial handledning och hur
arbetssätt kan förändras med hjälp av modern teknik. Även förskolans pedagoger
kommer att erbjudas utbildning under 2015, men i nuläget är upplägget inte klart.
8
9
International Child Development Programs
Diarienummer Sno 3/2014, Snv 1/2014, Sso 7/2014, Ssv 4/2014 och Ös 3/2014
33
Grundskolenämnd
Under augusti utbildades 100 stycken lärspridare inom skolan i lärplattformen It´s
learning, en kommunikationsplattform där elevmaterial kan hämtas, lämnas in och
bedömas. Dessutom kan information spridas och vårdnadshavare kan ta del av sina
barns skolarbete. Höstens fortsatta utbildningsinsatser fokuserade på att stödja ett
brett införande av It´s learning på alla enheter.
Förskolorna och skolorna har under året genomfört olika typer av utbildningsinsatser för att införa Örebromodellen, bland annat i form av föreläsningar och
studiebesök.
Under läsåret utvecklades, inom ramen för tidigare beskrivna Kvalitetsutvecklargruppen, även en interaktiv digital plattform för kollegialt lärande, internetsidan
Pedagog Örebro. På internetsidan beskrivs olika utvecklingsarbeten på skolor i
Örebro. Sidan är välbesökt och uppskattad av lärare och rektorer.
6.3.1 Målområde 3:1 – grundskola och grundsärskola
Ökad måluppfyllelse innebär att alla elever ges möjlighet att utvecklas maximalt
utifrån sina förutsättningar och minst uppnå de nationellt uppställda målen.
En framgångsfaktor är att ha höga förväntningar på alla i organisationen; barn,
elever, lärare, tjänstemän, chefer och politiker. 83 % (flickor 80 % och pojkar 85
%) av eleverna svarar i årets brukarundersökning att lärarna förväntar sig att
eleverna ska nå målen i alla ämnen. Siffran var densamma 2013.
Skolverkets ”Matematiklyftet”10 är en utbildningssatsning som pågår i många av
skolorna. Förhoppningen är att denna satsning på sikt ska ge ökat resultat i
måluppfyllelsen då matematik har lägre måluppfyllelse än de övriga basämnena, se
nedanstående tabell.
Andel elever i Örebro kommuns kommunala grundskolor med godkända betyg i respektive
basämne vårterminen 2014 uppdelat per skolår
Engelska
F
P
88% 90%
Matematik
Alla
F
P
89% 87% 90%
Svenska/SVA
Alla
F
P
90% 91% 89%
Åk 6
Alla
89%
Åk 7
83%
84%
82%
79%
82%
76%
85%
88%
82%
Åk 8
83%
84%
82%
79%
80%
78%
80%
82%
78%
Åk 9
90%
92%
89%
86%
88%
83%
89%
93%
86%
Måluppfyllelsen gällande godkänt betyg i samtliga ämnen har totalt sett ökat i
skolår 6 och 8. Resultatet ligger på 78 % för både pojkar och flickor i skolår 6.
10
Matematiklyftet är en fortbildning i didaktik (läran om undervisning, undervisningens
och inlärningens teori) och praktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att öka
elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet.
34
Grundskolenämnd
2013 låg motsvarande siffror i skolår 6 på 77 % totalt. Flickorna låg då på samma
resultat som i år 78 % medan pojkarna låg på 76 %.
I skolår 8 ligger siffran på 65 % och där har flickorna ett högre resultat på 69 %, än
pojkarna som ligger på 61 %. 2013 låg motsvarande siffror på 61 % och där var
flickornas resultat 65 % och pojkar 56 %. Ökningen av måluppfyllelsen kan vara
en effekt av pedagogernas arbete med bland annat tidiga insatser och
kartläggningar på individnivå, mer förtrogenhet med kunskapskrav och därmed
säkrare betygssättning, tidiga betygsdiskussioner, samrättning och bedömning av
nationella prov samt läxhjälp.
Många skolor har tagit hjälp av Kvalitetsutvecklargruppen som tidigare beskrivits
under punkt 6.1.1 för att organisera olika former av kollegialt lärande, handledning
och stöd. Framgångsfaktorer är också tydligare struktur och arbetsro, nära
samarbete med specialpedagog samt samverkan med vårdnadshavare.
Måluppfyllelsen har totalt sett sjunkit något i skolår 3 från 84 % till 83 %.
Flickorna har höjt sitt resultat från förra årets 85 % till 86 %, men pojkarna har
däremot sänkt sitt resultat från förra årets 82 % till 81 %. Precis som i alla andra
sammanställningar på totalnivå så skiljer sig resultaten mellan de olika
skolområdena och skolorna.
Servicegarantin att kunna läsa i skolår 1 förväntas ge effekter även i högre åldrar.
Läs mer om garantin och resultatet under punkt 6.4.1. I förskoleklassen arbetar
man aktivt med barnens språkutveckling med sikte på att de minst ska uppnå målet
för läsning i skolår 1.
Ett tydligt pedagogiskt ledarskap är en framgångsfaktor för skolutvecklingen.
I detta ingår bland annat att rektor kommunicerar med lärarna kring lärande och
undervisningens form, metod, innehåll samt resultat.
Under hösten genomförde områdescheferna resultatuppföljningssamtal med
respektive rektor. Samtalen bygger på en kommungemensam metod11 och syftet är
att genom en regelbunden och systematisk uppföljning fokusera på bland annat
verksamheternas uppnådda resultat, målsättningar samt utveckling. En viktig del i
dialogen är att resultaten på verksamhetsnivå lyfts fram på ett tydligare sätt än
tidigare och analyseras med respektive rektor vilket i sin tur leder till att
framgångsfaktorer och utvecklingsområden synliggörs.
Inför 2015 kommer mallen för den interna kvalitetsrapporten som används av
verksamheterna, för att beskriva måluppfyllelsen för såväl kunskapsuppdraget som
värdegrundsuppdraget, att utvecklas med fler analysfrågor som en hjälp till
förbättrad och fördjupad analys inför kommande läsår.
11
Se Örebro kommuns Kvalitetshandbok, ärendenummer Ks 913/2014.
35
Grundskolenämnd
Ett utvecklingsområde är att utveckla det kollegiala lärandet där uppdraget som
förstelärare är en viktig del. Hösten 2013 anställdes totalt 29 förstelärare i de
kommunala grundskolorna och satsningen har fortsatt under 2014 genom att antalet
förstelärare utökats med ytterligare 85 stycken. Därmed finns det förstelärare på
majoriteten av skolorna. Syftet och ambitionen med förstelärare är att öka
måluppfyllelsen genom att utveckla erfarenhetsutbyte och lärande pedagoger
emellan, detta helt i linje med uppdraget att Förenkla, förnya och förbättra. Med
utgångspunkt från kommunens uppdragsbeskrivning formas uppdraget i dialog
med förstelärare och rektor utifrån lokala förutsättningar och utvecklingsbehov.
Uppdragsbeskrivningen tydliggör uppdraget som består i att, förutom att undervisa,
även sprida ämneskunskap och undervisningsskicklighet, delta i nätverk med andra
förstelärare samt vara kollegialt stöd.
Elever som har behov av särskilt stöd ska få detta vilket också uttrycks tydligt i
Skollagen. För att uppnå detta har skolorna bland annat tydliga rutiner för
åtgärdsprogram men även arbetssätt, kompetens, resursfördelning och samverkan
är viktiga verktyg. De flesta insatser löser man i det dagliga arbetet, i arbetslaget,
så nära barnet/eleven som möjligt. Förutom det nära stödet, i form av
elevhälsoteam på skolan, finns ett antal kommunövergripande specialiserade
stödverksamheter12. Exempel på dessa är:
-
Resursenheten Lotsen, som är ett stöd till skolans elevhälsoteam och
arbetar med elever med problematisk skolfrånvaro och normbrytande
beteende. Att komma tillrätta med hög otillåten frånvaro leder till högre
måluppfyllelse och bättre psykisk hälsa hos eleverna. Under vårterminen
2014 hade alla elevhälsoteam en utbildningsdag inom området ”otillåten
stor frånvaro”. En gemensam handlingsplan för arbetet med olovlig
frånvaro är framtagen och ska beslutas i Grundskolenämnd under våren
2015. Lotsen arbetade med 2113 elever under vårterminen 2014 och 71 %
av dessa elever är idag åter i ordinarie skolverksamhet. Under höstterminen
har Lotsen arbetat med 18 elever, men det är för tidigt att säga hur
insatserna har hjälpt eleverna i att få en fungerande skolsituation.
-
Språk- och talpedagoger som hjälper elever med språk- och talutveckling,
samt gör språkliga kartläggningar och handleder skolans pedagoger. Under
2014 har språk- och talpedagogerna arbetat med 461 elever, 298 pojkar och
163 flickor. Språk- och talpedagogerna har även genomfört TAKK (tecken
som alternativ kompletterande kommunikation) för personal som har
elever i behov av alternativ kommunikation.
12
De kommungemensamma verksamheterna omfattar: Centralt skolstöd, Modersmålsavdelningen och Psykologorganisationen. De är organiserade under en samordnande
områdeschef. I samordnings- och utvecklingsgruppen för barn och elevhälsan sitter idag
områdeschefer som representerar alla skolområden samt representanter för alla yrkesgrupper som ingår i barn och elevhälsoteam. Representanter från olika yrkesgrupper har ett
ansvar att hålla i nätverk och vara drivande i frågor både från verksamheterna och från
ledningen. Det ger en bra spridning av information och erfarenheter både uppåt och nedåt i
förvaltningen.
13
Könsuppdelning kan inte redovisas på grund av för litet elevunderlag.
36
Grundskolenämnd
-
Resursgrupp autism (RGA) som arbetar med att stödja arbetslag och lärare
som har elever med diagnoser inom autismspektrumet integrerade i
ordinarie undervisning. Under året 2014 har RGA arbetat med 67 ärenden.
Fördelningen är 55 pojkar och 12 flickor. RGA arbetar även på gruppnivå
och under året har de även gjort insatser till arbetslag och/eller
elevhälsoteam.
Skolorna ska stödjas i arbetet med att ta emot nyanlända elever med annan språklig
och kulturell bakgrund. Ett bra mottagande leder till att eleverna får rätt stöd från
början och har större chanser att nå hög måluppfyllelse och behörighet till
gymnasiestudier. Till sin hjälp har skolorna modersmålsundervisning, vilket är en
frivillig undervisning i elevens modersmål och studiehandledning, som ger eleven
stöd i skolans olika ämnen på elevens modersmål.
Revisionsbyrån KPMG har under 2014, på uppdrag av programdirektören, utfört en
översyn av Modersmålsavdelningen14. Det som granskades var kompetensen hos
modersmålslärarna, organisationen, hur studiehandledning används,
klagomålshantering samt rektors ansvar och hur resurserna uppfattas och används.
Rapporten lyfter fram att modersmålslärarna överlag har en hög kompetens samt
att det är en fördel att Modersmålsavdelningen är en egen enhet. Det finns
förbättringsområden när det gäller användning av studiehandledning och
organiseringen av grupper. Modersmålsavdelningen har fått i uppdrag av
programdirektören och förvaltningscheferna att utveckla schemaläggningen för att
få större grupper för modersmålsundervisningen och att utveckla fjärrundervisning
och distansstudiehandledning.
Dessutom finns Perrongen som är en mottagningsenhet för nyanlända barn och
elever. Där kartläggs och placeras barn och elever till förskolor, grundskolor och
gymnasieskolor. Under läsåret 2012/13 ökade antalet nyanlända kraftigt, se tabell
nedan och grundskolan höll samma nivå 2013/14. Bedömningen är att antalet
nyanlända också fortsättningsvis kommer att vara hög, vilket höstens statistik
vittnar om. Ett antal elever är ensamkommande framförallt i högre åldrar. Under
hösten var dubbelt så många pojkar ensamkommande i grundskolan i jämförelse
med flickorna.
Mottagna barn och elever via Perrongen1)
Verksamhet
Läsår
2009/2010 2010/2011
2011/2012
Förskola
12
39
53
Grundskola
148
112
137
Gymnasium
64
55
43
Totalt
224
206
233
1) Statistiken är inte säkrad vad gäller kön.
14
Se ärendenummer Bou 1273/2014
37
2012/13
68
324
111
503
2013/14
42
321
75
438
Grundskolenämnd
Mottagna barn och elever via Perrongen hösten 2014
Verksamhet
Hösten Flickor Pojkar
2014
Förskola1)
32
8
16
Grundskola
Varav ensamkommande
Gymnasium
Varav ensamkommande
198
32
40
27
71
11
22
10
127
21
18
17
1) 8 barn saknar uppgift om kön.
En länsövergripande spridningskonferens om mottagandet av nyanlända
genomfördes i oktober. Bland annat delade skolor som lyckas bra med mottagandet
av nyanlända med sig av sina goda erfarenheter.
Samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola har under flera år
varit ett utvecklingsområde där fokus ligger på att få en tydligare röd tråd i det
pedagogiska arbetet, från förskola till förskoleklass och vidare genom skolan.
Exempel på detta är goda rutiner, handlingsplaner vid övergångar samt möten
mellan pedagoger i de olika verksamheterna. Många verksamheter beskriver hur
man arbetar för att samverkan och övergångar ska bli så bra som möjligt för varje
enskilt barn/elev.
Resultatet på indikatorn stress kräver en djupare analys. Stressen bland unga ökar
ju äldre de blir. Trenden visar, totalt sett, att stressen inte minskar i någon större
utsträckning. Stress är mer än dubbelt så vanligt bland flickor än bland pojkar
enligt Landstinget enkätundersökning ”Liv & hälsa ung, 2014”. Även om man når
målvärdet för indikatorn gällande nedstämdhet så är detta ett viktigt område att
belysa fortsättningsvis. Här har elevhälsoarbetet en viktig både främjande och
stödjande roll.
38
Grundskolenämnd
Indikatorer
Utfall 2014
Totalt
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
Andel elever som uppnått målen i skolår 3, fått godkänt betyg i samtliga ämnen skolår 6 och 8 1)
Målvärde: öka
(Gul bedömning avser oförändrat resultat)
Flickor skolår 3
86
84
90
82
Pojkar skolår 3
84
81
78
82
Totalt skolår 3
83
84
80
86
Flickor skolår 6
78
76
74
83
Pojkar skolår 6
78
81
72
84
Totalt skolår 6
78
78
73
83
Flickor skolår 8
69
69
67
66
Pojkar skolår 8
61
64
47
64
Totalt skolår 8
65
66
57
65
84
80
82
80
73
77
75
70
72
95
90
93
85
75
80
83
76
79
Andel elever med modersmålsundervisning (av berättigade), %
Målvärde: öka
Flickor
60
54
Pojkar
53
49
Totalt
57
51
62
60
61
31
29
30
59
52
55
70
56
62
Brukare/medborgare
Andel elever som upplever stress i skolan, % Påstående "Jag känner sällan stress inför skolarbetet"
Målvärde: > 80
(Gul bedömning avser resultat ≥ 75 givet att en minskning från föregående år inte skett)
66
60
62
68
72
75
69
78
73
83
71
65
70
71
78
Flickor skolår 3
81
78
80
89
Pojkar skolår 3
80
82
75
90
Flickor skolår 5
78
68
78
78
Pojkar skolår 5
70
80
84
90
Flickor skolår 8
29
33
27
34
Pojkar skolår 8
60
66
56
69
Andel elever som ofta/alltid känner sig nedstämda, % 2)
Målvärde: < 20
Flickor skolår 7
16
Pojkar skolår 7
5
Flickor skolår 9
25
Pojkar skolår 9
7
Andel elever som säger att de är trygga/inte känner sig rädda eller hotade i skolan, % 2)
Målvärde: > 80
2) Resultat hämtat från undersökningen "Liv & hälsa ung", kan endast redovisas på helhetsnivå Örebro kommun.
Trygghetsfrågan är inte ställd på samma sätt i den nya mätningen och kan därför inte redovisas.
39
74
68
71
88
79
84
72
29
50
Grundskolenämnd
Uppföljning
Samlad uppföljning och analys av
måluppfyllelse, barn- och elevhälsoteam, elever
i behov av särskilt stöd, nyanlända elever,
samverkan mellan förskola/förskoleklass/
fritidshem
Enhetscheferna har efter läsåret 2013/14 lämnat interna
kvalitetsrapporter till områdeschef och följt upp detta på
möte inför delår 2, vilket är en del av analysunderlaget
inom detta målområde. Nytt för hösten 2014 är att
områdeschefer har haft resultatuppföljningssamtal med
respektive rektor där analys av måluppfyllelse är en
viktig del.
Rektor leder kontinuerligt den pedagogiska
diskussionen via skolans ledningsgrupp ut i arbetslagen
och i ämnesgrupper.
Rektor leder diskussioner om vad som genererar
framgångsrik undervisning och analyserar
samband mellan undervisningsmönster och
utveckling av kunskapsresultat
Tillsynsområde 2014 gällande kostnadsfri
skola15
Resultatet visar att skolorna uppfyller Skollagens krav
när det gäller smärre avgifter. Några skolor tar dock ut
högre avgifter vid friluftsdagar/aktiviteter vilket inte är
förenligt med Skollagen. Alla elever ska ha tillgång till
skolans alla aktiviteter kostnadsfritt. Detta ska
förtydligas på kommande ledarforum16.
Tillsynsområde 2014 gällande ogiltig frånvaro i Resultatet visar att alla skolor har rutiner för detta dock
grundskolan15
inte skriftliga. En gemensam handlingsplan har
upprättats och ska beslutas i nämnd under våren 2015.
Tillsynsområde 2014 gällande inställda lektioner Skolor som har svårigheter att lösa vikariefrågan måste
årskurs 7-915
se över sina rutiner för vikarieanskaffning både internt
och externt. Dessutom måste skolorna skapa rutiner för
att få en översikt över vilka elever som tappar
undervisningstid, hur många elever det gäller samt vilka
ämnen som berörs. Förslagsvis kan kompensationstiden
ske inom ramen för studiestöd/läxhjälp.
6.3.2 Målområde 3:2 - förskola
Alla förskolor har ett tydligt fokus på förskolans pedagogiska uppdrag utifrån
förskolans läroplan och strävar efter att erbjuda en verksamhet som är rolig, lärorik
och som stimulerar barnens utveckling och lärande samt erbjuder en trygg omsorg.
Arbetet i barngrupperna anpassas efter barnens behov vilket innebär en flexibel
verksamhet och organisation. Utifrån läroplanen fortsätter fokuseringen på barns
språkliga och matematiska utveckling. Barns nyfikenhet stimuleras bland annat
genom natur, kultur och teknik. Det som är av allra störst vikt för barnens
möjligheter till lärande är pedagogernas kunskap och förhållningssätt. En väl
genomtänkt lärmiljö är också en framgångsfaktor.
Läroplanen är utgångspunkten för pedagogernas planering av verksamheten och
pedagogisk dokumentation är ett verktyg för pedagogerna att följa upp, utvärdera
och utveckla förskolans kvalitet. Intresset för att utveckla arbetet med pedagogisk
dokumentation är mycket stort bland pedagoger och förskolechefer.
15
Resultatet av tillsynen är redovisad och antagen i respektive nämnd 2014, uppföljning av
åtgärder sker under våren 2015. Tillsynsrapporter, se ärendenummer Sno 386/2014, Snv
433/2014, Sso 474/2014, Ös 141/2014 samt Ssv 281/2014.
16
Ledarforum är en återkommande gemensam träff för alla förskolechefer och rektorer
inom Förvaltningen förskola och skola.
40
Grundskolenämnd
Pedagogerna arbetar med ICDP/vägledande samspel vilket är ett förhållningssätt
som syftar till att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och
barn. Här vävs också verksamhetsidén ”Det goda mötet” in. ESF17-projektet
”Förskola i förändring” som avslutades 2013 har haft goda effekter vad gäller
bland annat språkutvecklande arbetssätt och fortsatt utveckling av ICDP.
Samtliga förskolor har påbörjat ett framgångsrikt arbete med att utveckla ett
projektinriktat/utforskande arbetssätt. I detta arbetssätt är barnen delaktiga och har
inflytande över lärandet och pedagogerna har fokus på att leda barnens
lärprocesser. Pedagogerna beskriver att en viktig effekt är att man utvecklat en
större lyhördhet för barnens egna tankar och behov. En viktig förutsättning för
detta arbetssätt är att pedagogerna får utrymme för reflektionstid.
Exempel på utvecklingsområden inom förskolan är att hitta fler former av
föräldrasamverkan. Här använder många förskolor redan idag digitala
kommunikationsvägar såsom sms, bloggar och Facebook.
Ett pilotprojekt, med sex förskolor, gällande en kommunikationsplattform mellan
förskolan och vårdnadshavare har pågått under året och utvärderingen visar på ett
mycket positivt gensvar. Arbetet med en kommunikationsplattform fortsätter under
2015 vilket kan bidra till ännu högre måluppfyllelse gällande nöjdhet.
Förhoppningen är också att införandet av e-tjänster inom barnomsorgen kommer
att höja resultatet ytterligare.
Alla förskolor har erbjudits en tredelat utbildning i främjande, förebyggande och
åtgärdande trygghetsskapande arbete. Cirka 1 500 medarbetare inom förskolan har
deltagit i utbildningen som avslutades under våren 2014. Utvärderingen, efter
avslutad utbildning, visade att medarbetarna var mycket nöjda med utbildningen.
En återkoppling har gjorts till förskolecheferna där utvecklingsområden som
synliggjorts av deltagarna under utbildningen presenterades. Exempel på ett
utvecklingsområde är tydligare rutiner vid anmälan av kränkande behandling.
Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att skapa ett förtroendefullt samarbete
med förskoleklassen, fritidshem och skola för att stödja barnens utveckling i ett
långsiktigt perspektiv. Samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och
skola är och har under flera år varit ett utvecklingsområde där fokus ligger på att få
en tydligare röd tråd i det pedagogiska arbetet, från förskola till förskoleklass och
vidare genom skolan. Rutiner och handlingsplaner för att övergången mellan
förskola och förskoleklass ska bli så bra som möjligt för varje enskilt barn/elev
finns och fungerar bra i de flesta fall, speciellt när de blivande 6-åringarna endast
ska till en eller ett par skolor. Förbättringsområdet ligger på övergången när många
skolor, både kommunala och fristående, är inblandade. Det är både tids- och
personalkrävande vilket gör det till en utmaning att lösa.
17
Ett utbildningsprojekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF)
41
Grundskolenämnd
Under hösten genomförde områdescheferna resultatuppföljningssamtal med
respektive förskolechef. Samtalen bygger på en kommungemensam metod18 och
syftet är att genom en regelbunden och systematisk uppföljning fokusera på bland
annat verksamheternas uppnådda resultat, målsättningar samt utveckling. En viktig
del i dialogen är att resultaten på verksamhetsnivå lyfts fram på ett tydligare sätt än
tidigare och analyseras med respektive förskolechef vilket i sin tur leder till att
framgångsfaktorer och utvecklingsområden synliggörs.
Inför 2015 kommer mallen för den interna kvalitetsrapporten som används av
verksamheterna, för att beskriva måluppfyllelsen gällande värdegrund och uppdrag
enligt Förskolans läroplan, att utvecklas med fler analysfrågor som en hjälp till
förbättrad och fördjupad analys.
Effekterna av ovanstående beskrivna arbete bidrar till en god kvalitet på
verksamheten och en god måluppfyllelse när det gäller vårdnadshavarnas nöjdhet.
Indikatorer
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
16,9
17,2
16,8
17,5
16,7
5,4
5,5
5,4
5,6
5,6
Andel vårdnadshavare som är nöjda med barnomsorgen, %
Målvärde: > 80
Vårdnadshavare till flickor
90
90
Vårdnadshavare till pojkar
88
84
Totalt
89
87
89
89
89
94
92
93
83
87
85
93
77
84
56,0
2,9
58,9
36,7
2,7
39,4
39,2
1,9
57,5
2,7
Utfall 2014
Totalt
Gruppstorlek, antal barn per förskoleavdelning
Målvärde: 16,8
Inskrivna barn per årsarbetare
Målvärde: minska
5,4
Brukare/medborgare
Medarbetare
Andel anställda förskollärare, %
Målvärde: öka
(Gul bedömning avser oförändrat värde jämfört med föregående år)
Kvinnor
64,3
61,4
65,2
Män
1,8
2,00
2,6
Totalt
66,1
63,4
67,8
Andel barnskötare, %
Målvärde: saknas
Kvinnor
Män
Totalt
18
32,3
1,5
35,8
0,9
Se Örebro kommuns Kvalitetshandbok, ärendenummer Ks 913/2014.
42
30,4
1,8
Grundskolenämnd
Uppföljning
Uppföljning av brukarundersökning med fokus
på föräldrars nöjdhet. Handlingsplan upprättas i
de verksamheter där detta enligt
Resultatet av årets brukarundersökning har följts upp på
enheterna. Under hösten upprättades handlingsplaner
avseende förbättringsområden inom exempelvis barnens
delaktighet. Utvecklingsaktiviteter såsom handledning
av specialpedagog, synliggöra delaktighet genom
dokumentation samt arbete i små grupper, beskrivs i
planen.
Samlad uppföljning och analys av
Verksamhetscheferna har efter läsåret 2013/14 lämnat
verksamheternas pedagogiska kvalitet, barn- och interna kvalitetsrapporter till områdeschef och följt upp
elevhälsoteam, projektinriktat arbetssätt samt
detta på möte inför delår 2, vilket ligger till grund för
samverkan mellan
uppgifterna inom detta målområde. Nytt för hösten 2014
förskola/förskoleklass/fritidshem
är att områdeschefer har haft resultatuppföljningssamtal
med respektive förskolechef där analys av
måluppfyllelse är en viktig del.
Förskolor erbjuds metodstöd och
Inom förskolan har genomförts en tredelad utbildning i
kompetensutveckling gällande trygghetsarbetet
främjande, förebyggande och åtgärdande
trygghetsskapande arbete.
6.3.3 Målområde 3:3 – fritidshem
Fritidshem är en viktig del av skolans pedagogiska verksamhet och bidrar till
arbetet med ökad måluppfyllelse. Fritidshemmet är också en plats som erbjuder en
meningsfull fritid. Det som bidrar till en fritidsverksamhet av god kvalitet är
erfarna och professionella pedagoger som sätter barnen i centrum och har en tydlig
struktur där omsorg förenas med lärande. Framgångsfaktorer är också att
fritidspedagogerna får tid för planering av sin verksamhet samt har ställtid mellan
sina uppdrag. Samverkan mellan fritidshem och skola sker många gånger genom
att fritidshemspersonalen finns med i skolans verksamhet.
Det goda arbetet, genom erfarna och professionella pedagoger, genererar en god
måluppfyllelse på nöjdhetsindikatorerna hos både elever och vårdnadshavare totalt
sett. Skolområde nordvästs vårdnadshavare är inte lika nöjda som övriga
skolområdena, men när det kommer till elevers nöjdhet så skiljer det sig inte från
övriga. Eleverna är i alla skolområden nöjdare än vårdnadshavarna och spridningen
mellan könen är liten.
De utvecklingsområden som behöver lyftas inom fritidshemsverksamheten är
samstämmiga med den granskning19 som Stadsrevisionen gjorde under våren 2014.
Där granskades om styrning, ledning och kontroll av fritidshemmens verksamhet
stödjer god kvalitet och god planering av verksamheten. Även personaltäthet och
barngruppernas storlek granskades. Den samlade bedömningen är bland annat att
programnämnd och driftsnämnd bör målsätta och följa upp fritidshemmens
uppdrag, säkerställa att fritidshemmen i större utsträckning kan dra nytta av det
systematiska kvalitetsarbetet för att utveckla den egna verksamheten.
19
Rapport om kvalitén i fritidshemsverksamheten Sno 142/2014 inklusive svar,
Ssv 127/2014, Sso 170/2014, Snv 157/2014, Ös 54/2014
43
Grundskolenämnd
Kritiken som framfördes har lett fram till att ”Handlingsplan fritidshemsverksamheten Örebro kommun” reviderades under hösten och ska, efter att den
antagits i nämnd våren 2015, tydligt implementeras i verksamheten. Nyligen har
även uppdaterade ”Allmänna råd för Fritidshem” kommit från Skolverket.
Såsom tidigare beskrivits kommer mallen för den interna kvalitetsrapporten som
används av verksamheterna, för att beskriva bland annat måluppfyllelsen, att
utvecklas med fler analysfrågor som en hjälp till förbättrad och fördjupad analys
inför kommande läsår. Dessutom kommer fritidshemmen att lyftas fram tydligare i
den nya mallen som ett eget verksamhetsområde.
Indikatorer
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
Andel vårdnadshavare som är nöjda med fritidshemmens verksamhet, %
Målvärde: > 80
81
80
76
81
84
72
Totalt
81
82
74
82
87
84
82
79
80
94
82
90
Andel elever som är nöjda med sitt fritidshem, %
Målvärde: > 80
Flickor
94
Pojkar
93
Totalt
93
92
94
92
96
90
93
100
100
100
Utfall 2014
Totalt
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
Brukare/medborgare
91
96
93
96
91
93
Uppföljning
Uppföljning av brukarundersökning med fokus
på föräldrars och elevers nöjdhet. Handlingsplan
upprättas i de verksamheter där detta enligt
brukarundersökning. Vid resultatuppföljningsträffarna
diskuterades handlingsplanen med respektive rektor.
Exempel på ett förbättringsområde är möjligheten till
lugn och ro där aktiviteter kan vara att skapa lugna vrår
samt dela in barnen i mindre grupper.
44
Grundskolenämnd
6.4 Trygg välfärd
Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar
också kvalitet för samhället som helhet – då stärks hela Örebro. Örebro kommun
ska vara en stad där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Då krävs en
trygg välfärd så att människornas upplevda trygghet ökar.
6.4.1 Målområde 4:1 – servicegarantier
Förskolor och skolor har utifrån sina egna förutsättningar olika rutiner för att
uppfylla kommunens generella och unika servicegarantier. För personalens del
synliggör man, implementerar samt uppfyller garantierna genom checklistor,
skriftliga rutiner, informationsmöten för nyanställda och handlingsplaner. För
vårdnadshavare sker detta bland annat genom informationsfoldrar, föräldramöten,
veckobrev och utvecklingssamtal.
De generella servicegarantierna20 har i Örebro kommun mätts av ett externt företag,
PROFITEL. Personer har ringt (totalt 120 samtal till hela kommunen) eller skickat
e-post (totalt 60 stycken till hela kommunen) till kommunens Servicecenter och
ställt vanligt förekommande frågor. PROFITEL understryker att det är en liten
mätning men att det på kommungemensam nivå ger en indikation på hur
kommunen presterar. En analys av resultatet har skett på Servicecenter och deras
slutsats är att de inte kan peka på någon förvaltning som har klarat sig bättre eller
sämre i denna mätning eftersom det är alldeles för få kontakter som kopplats till
respektive förvaltning och att samtalen i flera av fallen skulle ha stannat i
Servicecenter. I mätningen får kommunen ett gott betyg på bemötande, intresse,
engagemang och information samt svar på frågan. Ett sämre resultat blir det inom
område tillgänglighet (med tillgänglighet menas i detta fall väntetiden tills dess att
kontakt med kommunvägledare eller handläggare som kan svara på frågan uppnås).
Resultatet beror främst på att samtal som kopplats från Servicecenters förstalinje
till svarsgrupp och/eller verksamhet med en längre väntetid än en minut,
klassificeras som ”ej uppnådd kontakt”. Servicecenter vet alltså inte om
uppringaren skulle ha fått svar efter en minut. I vissa fall har förstalinjen hänvisat
till funktion eller person utanför upprättade telefontider. Från förvaltningens sida
kommer därför handläggarnas begränsade telefontider att tas bort under 2015 för
att förbättra tillgängligheten för medborgarna vilket borde ge högre resultat vid
nästa mätning. Förvaltningens bedömning är dock att målvärdet nås för de
generella servicegarantierna.
De unika servicegarantierna för förskola och grundskola omarbetades av
Programnämnd barn och utbildning inför 2014. Då dessa inte helt överensstämmer
med 2013 års frågeställningar i brukarundersökningen saknar vissa indikatorer
mätvärden för 2013.
20
De generella servicegarantierna garanterar att medborgarna
- ska kunna få kontakt med kommunens verksamheter under arbetsdagar,
- bara ska behöva ringa ett samtal för att komma i kontakt med rätt person,
- blir kontaktad inom två arbetsdagar om den som söks inte är på plats,
- får besked/kontakt/svar på brev och e-post inom fem arbetsdagar.
45
Grundskolenämnd
Områdescheferna har vid resultatuppföljningssamtal under hösten inhämtat resultat
från varje förskolechef och rektor gällande leveransen av de unika servicegarantierna. Sammantaget nås målvärdet för alla nämnder och ligger mellan
90-100 % inom alla garantierna. Däremot finns skillnader i vårdnadshavares och
elevers upplevelse av uppnådda garantier och verksamheternas faktiska leverans, se
beskrivning av skillnaderna nedan. Brukarundersökningsresultatet gällande
servicegarantierna återfinns i tabell på sidan 48.
”Alla elever som slutar årskurs 1 ska kunna läsa”
Verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse på denna servicegaranti.
Läsförmågan är en nyckel till framgång i skolarbetet och bedömningen sker utifrån
”Nya språket lyfter” 21. De elever som inte nått målet har uppmärksammats och får
extra stöd och hjälp. Redan i förskolan och förskoleklassen arbetas aktivt med
barnens språkutveckling med sikte på att de minst ska uppnå målet för läsning i
skolår 1.
”På din förskola ska det finnas ett föräldraråd där dina och andra föräldrars
synpunkter kan föras fram och diskuteras”
”Som förälder får du samma dag veta om ditt barn har olovlig
frånvaro”(grundskola)
I dessa servicegarantier är tolkningen av de relativt låga brukarresultaten att det är
information och kommunikation som behöver utvecklas. De områden som har en
låg andel positiva svar har en hög andel vårdnadshavare som svarat ”vet ej” på
frågorna.
Verksamheterna arbetar utifrån förskolans läroplan som tydligt beskriver
samverkansuppdraget med föräldrarna, men det är uppenbart att utmaningen är att
informera och kommunicera detta på ett tydligare sätt vilket också beskrivs i
verksamheternas handlingsplaner utifrån resultatet. Den digitala utvecklingen
förväntas att förenkla, förnya och förbättra kommunikation och samverkan. Både
förskolor och skolor beskriver hur man utvecklar samverkan genom exempelvis
sms, bloggar och Facebook.
När det gäller om man som förälder får veta om ens barn är olovligt frånvarande så
har upp till 40 procent i vissa skolområden svarat ”vet ej” på frågan. Det som
framkommit vid förfrågningar är att frågan för den enskilde inte varit aktuell och
att man därför svarat ”vet ej”. Följaktligen är det viktigt att skolan informerar
vårdnadshavare om rutinen vid olovlig frånvaro så att de har en god kännedom om
denna. I årets tillsynsarbete granskades om rutiner finns och alla skolor uppgav att
sådana fanns men hos vissa inte skriftliga, vilket ledde till uppmaningen att
omgående upprätta det. För en likvärdig hantering kommer en gemensam
handlingsplan gällande hantering av olovlig frånvaro att beslutas i
Grundskolenämnd under våren 2015. 2014 infördes en ny e-tjänst som innebär att
vårdnadshavare kan anmäla frånvaro och få sms eller mail när eleven har olovlig
frånvaro.
”Nya språket lyfter” är Skolverkets bedömningsstöd i svenska och svenska som andra
språk för grundskolans årskurs 1-6.
21
46
Grundskolenämnd
”Du och ditt barn får en kontaktperson att vända sig till” (förskola)
Även om resultatet av brukarundersökningen är relativt högt och har ökat jämfört
med 2013, så behöver information och kommunikation utvecklas ytterligare.
”Du får av din lärare veta vad du ska kunna för att nå kunskapsmålen i de olika
ämnena”
Brukarresultatet i Örebro ligger något över/på riksgenomsnittet22. Rikssnittet för
skolår 5 ligger på 88 % och Örebro på 90 % (flickor 89 % och pojkar 90 %) och för
skolår 8 hamnar både rikssnitt och Örebro på 77 % (flickor 73 % och pojkar 80 %).
Skolorna arbetar aktivt med att tydliggöra kunskapsmålen för eleverna.
”Det finns alltid någon på din skola som du kan vända dig till vid frågor eller
problem”
En hög andel elever svarar att det alltid finns någon att vända sig till, men skolorna
arbetar ständigt med bland annat trygghetsarbete för att säkerställa att alla elever
både ska ha och uppleva att de har, någon att vända sig till.
22
Sveriges kommuner och landsting sammanställer, nationellt, sju frågeställningar som
gäller elevernas syn på undervisningen.
47
Grundskolenämnd
Indikatorer
Utfall 2014
Totalt
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
90-100
90-100
90-100
90-100
90-100
90-100
90-100
90-100
90-100
82
81
82
84
79
82
79
83
81
83
77
80
Brukare/medborgare
Andel uppnådda generella servicegarantier, %
Målvärde: 90-100
Förvaltningens bedömning
90-100
Andel uppnådda unika servicegarantier, %
Målvärde 90-100
Förskola: Du och ditt barn får en kontaktperson att vända sig till
90-100
90-100
Resultat brukarundersökning:
80
70
78
68
Totalt
79
69
Förskola: På din förskola ska det finnas ett föräldraråd där dina och andra föräldrars synpunkter kan föras fram och
diskuteras
90-100
90-100
90-100
90-100
90-100
90-100
59
65
62
57
50
70
58
56
64
55
61
50
Totalt
59
60
63
56
55
58
Skola: Du får av din lärare veta vad du ska kunna för att nå kunskapsmålen i de olika ämnena
90-100
90-100
90-100
90-100
Flickor
83
82
80
84
Pojkar
86
84
88
85
Totalt
85
83
84
85
Skola: Alla elever som slutar årskurs 1 ska kunna läsa
Förvaltningens bedömning:
Flickor
98
Pojkar
92
Totalt
95
97
94
95
99
93
96
90-100
90-100
86
90
88
79
79
79
99
91
95
94
89
92
90-100
90-100
91
89
90
88
86
86
90-100
90-100
90-100
47
60
54
59
58
59
69
69
69
97
90
94
Skola: Det finns alltid någon på din skola som du kan vända dig till vid frågor eller problem
90-100
90-100
90-100
90-100
Flickor
87
84
86
86
Pojkar
87
84
90
85
Totalt
87
84
88
86
Skola: Som förälder får du samma dag veta om ditt barn har olovlig frånvaro
90-100
90-100
90-100
55
59
55
60
65
57
Totalt
58
62
56
Uppföljning
Uppföljningar angående de generella
servicegarantierna med respektive
verksamhetschef.
Uppföljning av brukarundersökning vad gäller
servicegarantier. Handlingsplan upprättas i de
verksamheter där detta enligt
Uppföljning har skett av de förbättringsområden som
framkommit i Kommunens kvalitet i korthet 2013.
48
brukarundersökning. Vid resultatuppföljningssamtalen
diskuterades handlingsplanen med respektive
förskolechef/rektor.
Grundskolenämnd
7 Uppföljning av resultat för god ekonomisk
hushållning
Det finns lagkrav på kommunen att ange mål och riktlinjer för verksamheten som
är av betydelse för en god ekonomisk hushållning (GEH). I Övergripande strategier
och budget 2014 med plan för 2015-2016 (ÖSB) anges de indikatorer som utgör
grunden för god ekonomisk hushållning. Ekonomisk hushållning uppnås om
kommunen utför sin verksamhet väl, kan betala för den och inte skjuter över
betalningsansvaret på framtiden. Kommentarer till resultaten återfinns under
respektive målområde under punkt 6 samt i en sammanställning under punkt 3.
Utfall 2014
Skolnämnd
nordost
Totalt
Skolnämnd
nordväst
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
Andel flickor och pojkar i grundskolan som avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen, %
Målområde 1:1 Kunskap och kompetens
Målvärde: öka
Flickor
78
76
75
82
85
78
Pojkar
69
61
62
75
79
65
Totalt
73
69
68
78
82
73
Andel elever som uppnått målen i skolår 3, fått godkänt betyg i samtliga ämnen skolår 6 och 8
Målvärde: öka
Målområde 3:1 Uppväxtvillkor
Flickor år 3
86
84
90
82
84
95
Pojkar år 3
84
81
78
82
80
90
Totalt år 3
83
84
80
82
86
93
Flickor år 6
78
76
74
83
80
85
Pojkar år 6
78
81
72
84
73
75
Totalt år 6
78
78
73
83
77
80
Flickor år 8
69
69
67
66
75
83
Pojkar år 8
61
64
47
64
70
76
Totalt år 8
65
66
57
65
72
79
Verksamhetens ramavvikelse, mnkr
Målvärde: +/- 0
18,5
7,1
6,4
Målområde 1:5 Effektivitet/utveckling
3,7
0,4
0,9
Lokalutnyttjande i förskola m per barn
Målvärde: oförändrat
10,8
10,3
12,1
10,5
13,1
17,3
15,9
12,3
19,0
2
Lokalutnyttjande i grundskola m2 per elev
Målvärde: minska
16,4
Medarbetare
Totalt, korttidssjukfrånvaro för kvinnor och män, antal dagar per anställd
Målvärde: 5,5
Kvinnor
6,3
6,5
6,5
6,0
6,2
5,6
Män
5,0
4,7
4,4
4,8
6,2
3,5
Totalt
6,0
6,2
6,1
5,8
6,2
5,2
49
Grundskolenämnd
8 Resursresultat
8.1 Medarbetare
Medarbetarna ska utgöra en effektiv resurs i verksamheternas tjänster till brukare
och medborgare. De gemensamma prioriterade personalstrategierna för hela
Örebro kommun är uppdelade i sju områden: arbetsmiljö och hälsa, kompetensförsörjning, ledarförsörjning, bemanning, jämställdhet och ickediskriminering,
arbetsgivarens varumärke och regional samverkan. Genom att arbeta med
aktiviteter inom personalstrategierna bidrar driftnämnderna till Örebro kommuns
utveckling och mål och till att vara en attraktiv arbetsgivare. Utifrån valda
personalstrategiska områden i budget redovisas aktiviteter som genomförts under
året.
8.1.1 Säkrad kompetensförsörjning
Under året har en rad aktiviteter genomförts för att säkra kompetensförsörjningen
inom förvaltningen där bland annat implementering av kommunens nyligen
antagna medarbetarplattform utgör en del.
Fortsatt arbete med kartläggning av lärares kompetens kopplat till krav på
legitimation
I våras genomfördes en inventering för att kartlägga lärares kompetens kopplat till
kraven på legitimation. Endast legitimerade lärare får självständigt bedriva
undervisning och sätta betyg varför frågan är angelägen för arbetsgivaren.
Kartläggningen visade på mycket goda resultat där endast ett fåtal skolor uppger att
de kommer att ha fyra eller fler medarbetare som saknar legitimation 1 juli 2015.
Under hösten har förvaltningen arbetat med att hantera resultatet där
kompetensutveckling för lärare genom lärarlyftet utgjort en del. Under året har
främsta fokus legat på aktiviteter för kompetensutveckling av lärare som saknar
legitimation och rätt behörighet i årskurs 6-9, tillika betygssättande nivåer. De
resurser som finns kvar inom lärarlyftet flyttas över till nästa år där fortsatt arbete
fokuserar på alla nivåer. Det är angeläget att rektorer fortsätter att uppmana sina
medarbetare att ansöka om legitimation.
Karriärvägar för lärare och förskollärare
Under hösten har utvecklingsarbetet med att se över nuvarande
arbetslagsledarrollen fortsatt. Arbetet har mynnat ut i nya rollbeskrivningar som
under 2015 kommer att implementeras i verksamheterna. Syftet med detta är bland
annat att tydliggöra att uppdraget är en karriärväg för lärare och förskollärare.
Under våren 2014 har ytterligare förstelärare tillsatts, totalt finns nu 188
förstelärare inom kommunen varav 114 inom grundskolan, 29 män och 85 kvinnor.
Framöver väntas ytterligare rekrytering av förstelärare och på sikt även lektorer.
Fortsatt utvecklingsarbete med lönesättning
Löneöversynen 2014 genomfördes i linje med kommunens övergripande
lönestrategi. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att öka differentiering av löner
i syfte att bidra till målet i lönestrategin om att de skickligaste lärarna har löner
som är minst 6000 kr högre jämfört med lönenivån 2012.
50
Grundskolenämnd
Ytterligare en aktivitet som arbetet resulterat i är fastställda lägsta lönenivåer för
rektorer och förskolechefer för 2015 som utgör en del i förvaltningens
kompetensförsörjningsplan. Under hösten har samtliga chefer inom förvaltningen
deltagit i en utbildningsinsats med syfte att stärka chefer i prestationsbaserad
lönesättning. Utbildningen har genomförts i samarbete med extern konsult och
arbetet har varit uppskattat av cheferna. Kommunens modell för utvecklingssamtal
och lönesamtal; kompetensstyrningsmodellen har utgjort en central del i
utbildningen och ett fortsatt arbete med att utveckla användandet av modellen samt
arbetet med prestationsbaserad lönesättning kommer att ske under 2015.
Fortsatt arbete med omställning
Arbetet med omställning har pågått i ungefär samma omfattning som föregående
år. Antalet individer i omställning är 71 personer (könsuppdelad statistik saknas),
51 av dessa har en placering. Prognosen framåt är att omställningsarbetet även
fortsättningsvis kommer att vara i nivå med nuläget.
Den beredningsgrupp för omställning som finns inom förvaltningen samarbetar
med personalavdelningen. Syftet med beredningsgruppen är att besluta om hur
omställning ska ske och för att på en mer strategisk nivå utveckla arbetet.
8.1.2 Stärkt ledarförsörjning
Den nya ledningsorganisation som trädde i kraft 2012 har utvärderats under året
med fokus på rollen som områdeschef utifrån att det var den nya chefsfunktionen
som infördes. Syftet med utvärderingen var att undersöka hur ledning och styrning
inom förvaltningen fungerar. Utvärderingen syftade också till att synliggöra graden
av delaktighet inom organisationen, hur effektiv organisationen är samt graden av
enhetlighet inom de olika skolområdena.
Resultatet av utvärderingen var mycket positiv, styrkor som lyfts fram är bland
annat:
• Samarbetet mellan områdena
• Tydlig ledning med gemensam ledningsgrupp som fattar beslut
• Lika och enhetlig förvaltning
• Bättre överblick – lättare att nå ut med information om fattade beslut
• Bättre stöd till rektor och förskolechef
• Som rektor och förskolechef är man närmare sin chef och ledare
Under hösten fortsatte arbetet med att utveckla ledningsorganisationen genom att
ytterligare tydliggöra både ledningsgruppens arbete och uppdraget som
områdeschef. I och med den nya nämndorganisationen kommer ytterligare
förändringar att ske inför 2015, där områdescheferna blir verksamhetschefer
gentemot förskola respektive skola.
Under hösten har förvaltningens kompetensförsörjningsplan för rektorer och
förskolechefer fastställts. Ledarskap är och kommer att vara en av nyckelfrågorna
för att utveckla välfärden i fråga om ökad effektivitet, högre kvalitet, bättre
resursutnyttjande, systematiskt förbättringsarbete, innovation och nytänkande.
Chefernas ansvar för att verksamheten levererar de resultat och den kvalitet
politiker och medborgare förväntar sig blir allt tydligare. Att undanröja hinder och
säkerställa att chefer får rätt förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag är viktigt
51
Grundskolenämnd
för att kunna motivera och behålla chefer i förvaltningen. Att skapa attraktiva
chefsuppdrag är en angelägenhet för såväl Örebro kommun som för förvaltningen.
Det ska både löna sig och vara attraktivt att arbeta som chef inom Örebro kommun
och inom förskola och skola! Med anledning av ovanstående är det angeläget att få
en samlad bild över utmaningarna förvaltningen står inför när det handlar om
kompetensförsörjning och ledarförsörjning vad gäller chefer. Kompetensförsörjningsplanen innehåller därför en beskrivning av nuläget när det gäller
chefsuppdraget inom förvaltningen samt önskat läge. Rapporten avslutas med
aktiviteter för att nå önskat läge, till exempel kommer förvaltningen att arbeta för
att varje chef ska ha maximalt 30 medarbetare. Kompetensförsörjningsplanen
syftar till att säkra kompetensförsörjningen bland rektorer och förskolechefer.
Aktiviteterna i planen är något som det under 2015 kommer att arbetas vidare med.
8.1.3 Aktiva insatser kring arbetsmiljö och hälsa
Fortsatt framgångsrikt partsgemensamt arbete kring arbetsmiljö
Det partsgemensamma arbetet som inleddes 2013 tillsammans med gymnasieförvaltningen samt fackliga organisationerna har fortsatt under året. Arbetet syftar
till att stärka varumärket som arbetsgivare genom att arbeta förebyggande för att
skapa en god arbets- och utbildningsmiljö i skolan. Arbetsgruppen identifierar
gemensamt områden som är utmaningar inom området, till exempel central rättning
av nationella prov som innebär en extra belastning under perioder för pedagoger.
Därefter prioriteras vissa utmaningar som förvaltningarna arbetar vidare med för
återkoppling till arbetsgruppen. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete även
framåt.
Inspektioner av Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket inspekterar fram till 2016 30 % av landets skolor och
skolhuvudmän med fem eller fler skolor. Under våren 2014 inspekterades Örebro
kommun på huvudmannanivå och under hösten tolv utvalda skolenheter.
Inspektionerna visade på ett fåtal brister på huvudmannanivå, till exempel
bristande rapportering kring olycksfall och tillbud. Åtgärder i form av nya
processer och rutiner togs fram och återrapporterades till Arbetsmiljöverket med
gott resultat. Vid vissa av de tolv skolorna hade Arbetsmiljöverket inget alls att
anmärka på och övriga skolor arbetar med de olika delar som Arbetsmiljöverket
ville se förbättringar inom. Detta arbete kommer att bli klart under inledningen
av 2015.
Även inom förskolan genomfördes inspektioner som en del av en EU-omfattande
kampanj kring hälsosamma arbetsplatser. Vid vissa av förskolorna hade
Arbetsmiljöverket inget alls att anmärka på och övriga förskolor arbetar med de
olika delar som Arbetsmiljöverket ville se förbättringar inom. Detta har eller ska
återkopplas till Arbetsmiljöverket.
Medarbetarenkät
Medarbetarenkäten genomfördes under april månad för hela kommunen. Inom
förskola och skola var svarsfrekvensen 78 %, att jämföra med 79 % för kommunen
totalt. Beträffande det index som är centralt i enkäten, hållbart medarbetarengagemang (HME) ligger förskola och skola i topp inom kommunen på 79, att
jämföra med kommunen totalt 78. Kvinnor uppvisar, i likhet med kommunen totalt,
ett högre HME än män; kvinnor 79 och män 76. Detta visar på att en hög andel av
52
Grundskolenämnd
medarbetarna är engagerade. HME-värde för jämförbara kommuner 2013 var 78,
så även i den jämförelsen ligger kommunen och förskola och skola väl i paritet.
Över lag har kvinnliga medarbetares svar varit högre på många delar av enkäten,
till exempel om medarbetaren kan rekommendera Örebro kommun som
arbetsgivare och frågan ”Jag är nöjd med det arbete som görs för att förbättra
arbetsmiljön på min arbetsplats”. Däremot är kvinnliga medarbetare något mindre
nöjda med den fysiska arbetsmiljön och upplever sig till högre grad mobbad eller
trakasserad, 9 % (kvinnor) i förhållande till 5 % (män).
Utifrån tidigare genomförda enkäter som har efterfrågat upplevelsen av stress finns
detta inkluderat i nuvarande enkät i frågan om upplevelsen av den psykiska
arbetsmiljön (arbetsmängd, arbetstempo, arbetets karaktär, möjlighet till
återhämtning, hot och våld, ensamarbete med mera.). Inom förvaltningen är denna
fråga ett utvecklingsområde. För kommunen totalt är det 46 % andel positiva svar
beträffande den psykiska arbetsmiljön. Inom förskola och skola är det 37 % andel
positiva svar, 30 % neutrala och 33 % negativa svar. De enheter som har fått låga
resultat på denna fråga kommer att arbeta vidare med detta i konkreta handlingsplaner. På förvaltningsnivå kommer frågan att bland annat arbetas vidare med inom
arbetsgrupp arbetsmiljö. Som ett resultat av det arbetet har samtalsmallen för
utvecklingssamtal reviderats med syfte att chefer ska föra en individuell dialog
med respektive medarbetare. Utifrån den dialogen finns sedan tjänster hos företagshälsovården upphandlade för att kunna erbjuda ett direkt stöd till de som behöver.
8.1.4 Stärkt jämställdhet och ickediskrimineringsarbete
I medarbetarenkäten besvarades frågan ”Har du känt dig diskriminerad på din
arbetsplats under de senaste 12 månaderna”. Inom förvaltningen upplever 95 %
att detta inte stämmer och för kommunen totalt är andelen 94 %.
Karriärindex anger förhållandet mellan andelen kvinnliga chefer och kvinnliga
medarbetare och målvärdet är 1,0. Förvaltningen förskola och skola uppvisar ett
index på 0,92. Förhållandet mellan nämnderna ser ut som följer: Östernärke och
Sydost 1,00, Nordväst 0,89, Nordost 0,87 och Sydväst 0,86. Under mandatperioden
har Nordosts karriärindex minskat medan Nordvästs ökat. De övriga ligger i
princip still.
8.1.5
Örebro kommun som arbetsgivare är en viktig del av
kommunens varumärke och ska stärkas.
En förvaltningsgemensam verksamhetsidé är satt av ledningsgruppen, Det goda
mötet för utveckling och lärande. Utbildningsinsatser för alla medarbetare inom
förvaltningen har påbörjats och planeras kring det goda mötet med syfte att
förverkliga och förankra verksamhetsidén. Förvaltningen vill med verksamhetsidén
möjliggöra för samtliga medarbetare att vara stolta över sitt arbete. Ett gott möte
lägger grunden till ett gott resultat. Ambitionen är att höja medvetenheten och
kunskapen om att initiera, skapa och delta i goda möten. Genom att höja kvaliteten
på bemötandet i verksamheterna nås en högre måluppfyllelse. Den fleråriga
utbildningssatsningen har påbörjats under 2014.
53
Grundskolenämnd
8.1.6 Sjukfrånvaro inom Förvaltningen förskola och skola
Folkhälsan bland personer i arbetsför ålder i Sverige har förbättrats betydligt under
det dryga halvsekel som en allmän sjukförsäkring har funnits. En betydelsefull
påverkan på sjukfrånvaronivån är kvinnors inträde på arbetsmarknaden, mot
bakgrund av att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, inte bara i Sverige utan
även internationellt sett. Regelverket kring andra delar av socialförsäkringen, i
synnerhet förtidspension/sjukersättning men även arbetslöshetsförsäkring, kan
också ha stor inverkan på sjukfrånvaronivån. Försäkringskassans siffror visar att
både kvinnor och män som arbetar inom yrken med nära kontakt med brukare av
välfärdstjänster, har en högre risk att påbörja ett sjukfall med en psykisk diagnos.
Sedan 2011 har sjukfrånvaron återigen ökat. Ökningen har framför allt skett bland
kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser23.
Korttidssjukfrånvaron visar 6,0 dagar per snittanställd (kvinnor 6,3 dagar,
män 5,0 dagar) vilket är något högre än 2013 (5,8 dagar). Kommunens målvärde
för korttidsfrånvaron, som är maximalt 5,5 dagar per anställd, är inte uppnått.
Korttidssjukfrånvaron i antal dagar per person är oförändrad eller har ökat för de
fem nämnderna och ligger i nivå med kommunen som helhet.
Sjuktalen ökar i samhället i stort och samma tendens märks inom förskola och
skola när man mäter sjukfrånvaron i procent av arbetstiden, vilken visar 5,6 %
(kvinnor 6,1 %, män 3,1 %). Detta är högre än 2013 (5,1 %). Sjukfrånvaron i
procent av arbetstiden för kommunen totalt är 5,6 %. Korttidssjukfrånvaron är
högst inom förskolan bland både män och kvinnor, där männen står för den högsta
andelen (8,4 dagar per år).
Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar per kön 2014
8
6
4
2
0
Förskola och skola
Förskola
Kvinna
23
Man
Skola
Totalt
Analys av sjukfrånvarons variation, Socialförsäkringsrapport 2014:17, Försäkringskassan
54
Grundskolenämnd
8.1.6.1
Sjukfrånvaro Skolnämnd nordost
Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar per kön och år
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
2010
2011
2012
Kvinnor
Män
2013
2014
Totalt
Jämfört med 2013 har korttidssjukfrånvaron totalt sett i skolområdet ökat
marginellt och målvärdet nås inte. Den har ökat för män både inom skola och
förskola. Den största ökningen är inom förskola för män; från 4,4 dagar till 7,9
dagar.
Sjukfrånvaron i procent av arbetstiden har ökat något för skolområdet. Ökningen
står kvinnorna för, både inom förskola och skola, medan männens sjukfrånvaro
minskat. Störst är ökning för kvinnor inom skola; 3,6 % till 4,2 % av arbetstiden.
8.1.6.2
Sjukfrånvaro Skolnämnd nordväst
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
2010
2011
2012
Kvinnor
Män
2013
2014
Totalt
Jämfört med 2013 har korttidssjukfrånvaron ökat något i skolområdet och
målvärdet nås inte. Den största ökningen är inom skola för kvinnor; från 4,1 dagar
till 4,7 dagar. Den har minskat för män inom förskola.
Sjukfrånvaron i procent av arbetstiden har ökat för skolområdet. Ökningen står
kvinnorna för, både inom förskola och skola, medan männens sjukfrånvaro
minskat. Störst ökning för kvinnor inom förskola; från 7,4 % till 8,5 % av
arbetstiden.
55
Grundskolenämnd
8.1.6.3
Sjukfrånvaro Skolnämnd sydost
8
6
4
2
0
2010
2011
2012
Kvinnor
Män
2013
2014
Totalt
Jämfört med 2013 är korttidssjukfrånvaron i skolområdet i princip oförändrad och
målvärdet nås inte. Den ökning som kan ses är framförallt för kvinnor inom
förskola från 6,6 till 6,8 och inom skola från 5,0 till 5,2.
Sjukfrånvaron i procent av arbetstiden har ökat något inom skolområdet. Störst
ökning inom förskola där kvinnor ökar från 4,6 % till 5,6 % och männen från 1,7 %
till 2,8 % av arbetstiden.
8.1.6.4
Sjukfrånvaro Skolnämnd sydväst
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
2010
2011
2012
Kvinnor
Män
2013
2014
Totalt
Jämfört med 2013 har korttidssjukfrånvaron ökat något i skolområdet och
målvärdet nås inte. Den har ökat för både män och kvinnor inom skola och
förskola. Den största ökningen är inom skola för kvinnor; från 4,2 dagar till 4,5
dagar.
Sjukfrånvaron i procent av arbetstiden har ökat något för skolområdet. Den ökning
som kan ses står kvinnorna inom förskola för, från 6,5 % till 8,1 % av arbetstiden.
Inom skola minskar sjukfrånvaron både för kvinnor och män. Den totala
sjukfrånvaron i procent av arbetstiden är där 3,7 % mot 4,7 % år 2013.
56
Grundskolenämnd
8.1.6.5
Sjukfrånvaro Östernärke områdesnämnd
8
6
4
2
0
2010
2011
2012
Män
Kvinnor
2013
2014
Totalt
Jämfört med 2013 är korttidssjukfrånvaron i skolområdet i princip oförändrad och
målvärdet nås. Den har ökat för män inom skola medan den minskat för män inom
förskola. Den största ökningen är inom skola för män; från 2,9 dagar till 3,7 dagar.
Sjukfrånvaron i procent av arbetstiden har minskat en procentenhet för
skolområdet. Minskningen förekommer inom skola för kvinnor och inom förskola
för män. Störst ökning för kvinnor inom förskola; från 6,3 % till 8,1 % av
arbetstiden.
8.2 Lokaler
Planerare inom förskola, grundskola, gymnasiet och Vuxam har tillsammans med
Lokalförsörjningsavdelningen, under våren, gjort en processkartläggning över
lokalförsörjningsarbetet. Syftet har varit att synliggöra de olika delarna i
lokalförsörjningsprocessen, var utmaningarna ligger och utifrån detta finna vägar
till förbättring och förenkling. Under arbetets gång har komplexiteten i processen
framträtt inom bland annat analys av prognoser, handläggningstid på grund av
många och långa beslutsvägar, påverkansgrad, det stora antalet samarbetsparters,
med mera. Utifrån den översyn som utförts gällande bland annat organiseringen av
arbetet med lokalfrågor har en omfördelning av arbetsuppgifter skett inom
planerargruppen.
Prognoser för de kommande åren visar på en stor ökning av barn i förskolan och
elever i grundskolan vilket ställer stora krav på en väl fungerande
lokalförsörjningsprocess, se tabell under punkt 9.1.
Inom ramen för lokaleffektiviseringen, har förvaltningskontoret flyttat till
Ringgatan 32. För att samutnyttja lokaler har Modersmålsavdelningen och delar av
Centralt skolstöd flyttat in i lokaler i Engelbrektsskolan.
Inom skolområde nordost har utredning och arbete kring den stora utökningen av
skol- och förskoleplatser i områdena Norrby och Rynningeåsen fortsatt, en
utökning som genomförs i flera steg. Inför hösten 2014 utökades avdelningarna på
Villekullas och Norrbys förskolor. Norrbyskolan har anpassat före detta
57
Grundskolenämnd
förskolelokaler till skolverksamhet. Detsamma har skett på Olaus Petri skolan där
biblioteket anpassats till skollokaler.
Inom skolområde nordväst pågår renovering och ombyggnation av Lillåns skola
7-9 och Lundbyskolan F-6. För förskoleverksamheten har en ny förskola byggts i
Lillån och byggnation av ny förskola i Vivalla pågår. En paviljong i Vivalla har
ersatt förskolan Hasselgården som brann ner förra året samt två
enavdelningsförskolor vilka har flyttat sin verksamhet till denna paviljong.
Inom skolområde sydost har en byggnation skett av en ny förskola i Ekeby-Almby.
I Adolfsberg lämnade i januari ett par förskolor sina gamla lokaler och gick in i den
nybyggda förskolan Skeppet. Det kommunala föräldrakooperativet, förskolan
Fröet, lämnade sina lokaler i Tybble och gick in i den nyrenoverade förskolan
Lavendelgården. Det pågår renovering av Almbyskolans kök och matsal som
beräknas vara klart till terminsstart hösten 2015.
Inom skolområde sydväst pågår planeringen för renovering och nybyggnation av
Vintrosa skola och förskola. Karlslunds förskola och förskolan Körbärsgården
kommer att ersättas med nya byggnader och dessa beräknas vara klara under våren
2015. På Rostaskolan pågår renovering av kök och matsal.
Inom skolområde Östernärke har en anpassning utifrån efterfrågan på
förskoleplatser skett genom en flytt av förskoleverksamheten i Råby till Stora
Mellösa skola. Odenskolan har under året sanerats och återställts efter de
uppkomna vattenskadorna.
58
Grundskolenämnd
8.3 Ekonomi
Skolnämnderna samt Östernärke områdesnämnd redovisar ett överskott på
18 450 tkr vilket motsvarar 1,1 % av nämndernas totala budgetram.
Intraprenaderna redovisar sammantaget ett överskott 9 105 tkr vilket motsvarar
3,6 % av intraprenadernas sammanlagda budgetram. Om intraprenadernas resultat
avräknas är nämndernas sammanlagda överskott 9 345 tkr vilket motsvarar 0,6 %
av nämndernas totala budgetram exklusive intraprenader. I tabellen nedan framgår
resultatet för respektive nämnd.
Sammanställning
Förvaltningen förskola och skola
Bokslut
Budget
Bokslut
Avvikelse Förändr %
Skolnämnd nordost
varav intraprenader
2013
-331 368
-129 670
2014
-356 040
-139 655
2014
Bu-Boksl 2013-2014
-348 951
7 089
5%
-134 886
4 769
4%
varav intraprenader
-425 630
-34 628
-448 336
-37 636
-441 893
-35 982
6 443
1 654
4%
4%
Skolnämnd sydost
varav intraprenader
-489 120
-35 618
-507 555
-34 272
-506 699
-33 840
856
432
4%
-5%
Skolnämnd sydväst
varav intraprenader
-323 390
-36 349
-339 260
-38 185
-335 606
-36 655
3 654
1 530
4%
1%
-72 969
-10 838
-73 798
-11 385
-73 390
-10 665
408
720
1%
-2%
-1 642 476 -1 724 990 -1 706 539
-247 103 -261 133 -252 028
18 450
9 105
4%
2%
Belopp i tkr
Östernärke områdesnämnd
varav intraprenader
Totalt
varav intraprenader
I årsbokslutet 2013 redovisade alla nämnder (intraprenaderna inkluderade) utom
Skolnämnd sydost ett överskott. Vissa enheter redovisade ett underskott och
förvaltningen har utsett vilka enheter som under 2014 lämnat in handlingsplaner
för hur de ska nå en budget i balans. Förvaltningschef/områdeschef och ekonom
håller fortlöpande kontakt med de enheter som av olika skäl har svårigheter att nå
en budget i balans. Inför delår 2 har områdeschef/förvaltningschef tillsammans
med ekonom och planerare haft uppföljningsträffar med samtliga enheter.
Planeringsreserven är nämndernas verktyg för att möjliggöra politiska
prioriteringar och i tabellen nedan framgår respektive nämnds planeringsreserv och
hur den nyttjats under året. Samtliga skolnämnder samt Östernärke områdesnämnd
har under 2014 beslutat att avsätta sammanlagt 3 000 tkr för att delvis finansiera
Örebromodellen för skolutveckling med stöd av IT.
Planeringsreserv 2014
Belopp i tkr
Avsatt till planeringsreserv 2014
Stöd till Västra Engelbrektsskolan
Dylta fsk, höga matkostn från äldreomsorgen
Delfinansiering av Vivalla fritidsklubb
Utökad resurs Lillåns förskolor
Anslag ledningsresurs ny förskola Lillån
Utökning familjecentralen 25% tjänst
Överfört resultat 2013
Extrapersonal till försk. Knagglabacke 6 mån.
Medel till busskostnad för fritids sommarverksamhet
på Lindholmen
Örebromodell för skolutveckling med stöd av IT
Bidrag till elevrådet Odenskolan för möbelinköp
Läs- och skrivprojekt Lindanda
Diarienr
Skolnämnd
nordost
Skolnämnd
nordväst
1 482
-450
Sno 91/2014
Snv 300/2013
Snv 300/2013
Snv 28/2014
Snv 126/2014
2 010
Skolnämnd
sydost
Skolnämnd
sydväst
Östernärke
områdesnämnd
2 275
1 520
344
778
-42
230
-100
-20
-803
-855
-542
-175
-150
-210
-150
Bou 344/2141)
Sno 4/2014
427
-195
Sno 170/2014
-45
-648
2)
Ös 175/2014
SSv 262/2014
-152
-25
-90
Ofördelad planeringsreserv 2014-12-31
571
1) Diarienr i respektive nämnd, Sno 134/2014, Snv 144/2014, Sso 133/2014, Ssv 105/2014 Ös 51/2014
2) Diarienr i respektive nämnd, Sno 3/2014, Snv 1/2014, Sso 7/2014, Ssv 4/2014 Ös 3/2014
59
1 300
1 378
1 118
47
Grundskolenämnd
Totalt sett har skolnämnderna samt Östernärke områdesnämnd ett investeringsutrymme gällande inventarier inklusive nyöppning av förskoleavdelningar på
18 159 tkr. Av dessa medel har 9 052 tkr använts och 7 226 tkr begärs att få
överföras till 2015. Utöver detta har nämndernas verksamheter under 2014
investerat 15 875 tkr i IT-utrustning. Investeringar i IT-utrustning har ökat jämfört
med tidigare år med anledning av beslutet att införa Örebromodellen för
skolutveckling med stöd av IT.
Omprövningskrav 2014
I Programplan med budget 2014 för Programområde Barn och utbildning
fördelades ett omprövningskrav på totalt 4 900 tkr till förskole- och
grundskoleverksamhet. Uppdraget i budget var att barn- och elevpeng så långt det
är möjligt inte ska påverkas av omprövningskravet och mot bakgrund av detta
beslutades inom driftnämnderna att effektiviseringen i första hand skulle ske inom
kostverksamheten och förvaltningskontoret.
I samband med budget 2014 beslutades om en ny finansieringsmodell för
kostverksamheten med målet att få en likadan modell i alla skolnämnder samt
Östernärke områdesnämnd. Förändringen innebär att de nämnder som tidigare
finansierats via köp/sälj nu övergått till finansiering via ramavdrag från de
verksamheter som nyttjar kostverksamhetens tjänster. Detta har inneburit minskad
administration inom kostverksamheten samt för ekonomiassistenter på
förvaltningskontoret. Verksamheterna arbetar med att öka utbudet av vegetarisk
mat vilket kan sänka kostnaderna och samtidigt ligger detta i linje med satsningen
Smartare mat.
Förvaltningskontoret har inför 2014 reducerat kostnaderna genom att ta bort vissa
tjänster. Under våren 2014 genomfördes en sammanslagning av de tre
förvaltningskontoren Förskola och skola, Vård och stöd samt Gymnasieskola och
arbetsliv. Någon sammanslagning av kontorens budgetar har inte skett under året,
men verksamheterna fungerar i praktiken som ett kontor vilket ska leda till att
effektiviseringseffekter uppnås och en budget i balans.
I verksamheterna pågår ett ständigt arbete med att utveckla och effektivisera
verksamheten för att möta Skollagens krav och samtidigt hålla en budget i balans.
Både förskolan och skolan är personalintensiva verksamheter och större delen av
budgetutrymmet går till personalkostnader vilket innebär att personalorganisationen måste förändras då budgetförutsättningar ändras.
8.3.1 Förskola
Inför 2013 utökades förskolans resursfördelningsmodell med fler avstämningstillfällen vad gäller barnantal. Nu har förskolecheferna arbetat enligt den nya
modellen under två år och har historik kring hur ökat antal avstämningstillfällen
påverkar enheternas ekonomi på helår vilket underlättar i arbetet med ekonomiska
prognoser. I bilaga 11 framgår hur barnantalet har sett ut under 2014.
60
Grundskolenämnd
8.3.1.1 Förskola Skolnämnd nordost
Förskolans enheter inom Skolnämnd nordost inklusive intraprenaden Norrby
förskolor redovisar ett överskott på 1 245 tkr vilket motsvarar 1,0 % av tilldelad
budgetram. Exklusive intraprenaden är överskottet 55 tkr vilket motsvarar 0,1 % av
tilldelad budgetram exklusive intraprenaden.
Förskolor Öster 1, Öster 2, Norr 2 har överskott vilket delvis är en effekt av ett
effektivt arbete med personalorganisation och kostnadskontroll.
Förskolor Söder och Glanshammars förskolor har underskott. Detta beror delvis på
att det har varit svårt att planera för några enheter, då besked om barnantal kommit
sent.
Intraprenaden Norrby förskolor redovisar ett överskott på 1 190 tkr vilket
motsvarar 5,3 % av tilldelad budgetram. Överfört resultat från 2013 är 2 002 tkr, så
enheten har under året endast förbrukat en mindre del av sitt överförda resultat.
8.3.1.2 Förskola Skolnämnd nordväst
Förskolorna inom Skolnämnd nordväst inklusive intraprenaden Varberga förskolor
redovisar ett överskott på 2 914 tkr vilket motsvarar 1,6 % av tilldelad budgetram.
Exklusive intraprenaden är överskottet 1 260 tkr vilket motsvarar 0,9 % av tilldelad
budgetram exklusive intraprenaden.
Ett antal förskoleenheter redovisar mindre underskott, men ligger väldigt nära en
budget i balans.
Förskolorna i Lillån, Lundby och Hjärsta/Närkes Kil redovisar överskott vilket
delvis är en effekt av ett effektivt arbete med personalorganisation och
kostnadskontroll. En annan faktor som påverkat resultatet för förskolorna i
Hjärsta/Närkes Kil är att dessa stänger tidigare än många andra förskolor. Det är
vårdnadshavarnas behov av omsorg som styr detta och under 2014 har behovet av
omsorg sen eftermiddag/kväll inte efterfrågats.
Intraprenaden Varberga förskolor redovisar ett överskott på 1 654 tkr vilket
motsvarar 4,4 % av tilldelad budgetram. Överfört resultat från 2013 är 1 769 tkr, så
enheten har under året förbrukat en mindre del av sitt överförda resultat.
8.3.1.3 Förskola Skolnämnd sydost
Förskolorna inom Skolnämnd sydost inklusive intraprenaden Adolfsbergs förskolor
redovisar ett överskott på 132 tkr vilket motsvarar 0,1 % av tilldelad budgetram.
Exklusive intraprenaden är det ett underskott på -300 tkr vilket motsvarar 0,2 % av
tilldelad budgetram exklusive intraprenaden.
Flera förskolor redovisar ett underskott beroende på färre barn än prognostiserat
samt att besked om barnantal kommit sent. Detta har lett till en osäkerhet i
planeringen. Det har också varit flera uppstarter av förskolor, samt omflyttning av
några förskolor vilket gett upphov till underskott.
61
Grundskolenämnd
Intraprenaden Adolfsbergs förskolor redovisar ett överskott på 432 tkr vilket
motsvarar 1,3 % av tilldelad budgetram. Enheten har inget överfört resultat från
2013 på grund av att de gick in i ett intraprenadavtal från och med 2014.
8.3.1.4 Förskola Skolnämnd sydväst
Förskolorna inom Skolnämnd sydväst redovisar ett överskott på 297 tkr vilket
motsvarar 0,2 % av tilldelad budgetram.
Några förskoleenheter redovisar överskott vilket delvis är en effekt av ett effektivt
arbete med personalorganisation och kostnadskontroll samt att barnantalet ökat mer
än förväntat.
Några förskoleenheter redovisar underskott, bland annat på grund av ökade
personalkostnader kopplat till barn i behov av stöd. Karlslunds förskola inryms i
provisoriska lokaler (då en ny förskola byggs) samt har genomfört en flytt av
verksamheten på grund av vattenskada. Detta har medfört att enheten har färre barn
än vad de kan ha i sina permanenta lokaler vilket lett till ett underskott.
8.3.1.5 Förskola Östernärke områdesnämnd
Förskolorna inom Östernärke områdesnämnd redovisar ett överskott på 501 tkr
vilket motsvarar 1,9 % av tilldelad budgetram.
Hampetorp/Asker/Kilsmo förskolor redovisar ett underskott på vilket beror på att
barnantalet under våren varit lägre än under föregående år, men personalbemanningen har trots detta inte minskats i takt med barnantalet. Enavdelningsförskolorna Klockargården och Sjögården har fortsatt hög bemanning och
bemanningen på Askers förskola har reducerats inför hösten men ligger trots detta
högt.
Förskolorna i Odensbacken/Stora Mellösa redovisar ett överskott vilket beror på att
bemanningen har anpassats utifrån storleken på barngrupperna samt att
verksamheten varit återhållsamma med inköp. Dessutom har barnantalet ökat mer
än beräknat.
8.3.2 Grundskola
Grundskolans resursfördelningsmodell har inte reviderats inför 2014, men
Kommunledningskontoret utför på uppdrag av Programnämnd barn och utbildning
en översyn av modellen där bland annat hantering av tilldelning gällande
nyanlända elever samt tilläggsbeloppet för särskilt stöd utreds.
För skolnämnderna är mottagandet av nyanlända en stor utmaning då antal elever i
denna grupp ökat kraftigt de senaste åren. Nyanlända elever behöver i olika
utsträckning stöd, bland annat i form av studiehandledning. Utöver finansiering via
resursfördelningsmodellen erhåller de skolor som tar emot elever via Perrongen
25 tkr per år samt ersättning för 50 % modersmålslärartjänst per introduktionsgrupp.
62
Grundskolenämnd
Från och med 2012 finansieras alla särskilda undervisningsgrupper för elever med
diagnos inom autismspektrat gemensamt av skolnämnderna samt Östernärke
områdesnämnd. I budget 2014 avsattes medel genom avdrag från tilldelningen för
särskilt stöd och medlen fördelades sedan till de skolenheter som har särskilda
undervisningsgrupper.
Enheterna inom grundskolan arbetar aktivt med sina organisationer för att hitta
hållbara lösningar för att nå en budget i balans. Elevantalet har under höstterminen
ökat med 409 elever, 3,3 %, jämfört med vårterminen. I bilaga 12 framgår
elevantalet under 2014.
8.3.2.1 Grundskola Skolnämnd nordost
Grundskolan inom Skolnämnd nordost inklusive intraprenader redovisar ett
överskott på 1 719 tkr vilket motsvarar 1,0 % av tilldelad budgetram. Exklusive
intraprenaderna redovisas ett underskott på -1 516 tkr vilket motsvarar 2,5 % av
tilldelad budgetram exklusive intraprenaderna.
Underskotten återfinns på Glanshammars skola och Sveaskolan och orsaken är
flera elever med stora behov av särskilt stöd samt att personalorganisationen varit
för stor i förhållande till budget.
Grundskolornas elevantal har ökat inför höstterminen och en av orsakerna till att
några skolor redovisar överskott är ett högre elevantal än förväntat.
Intraprenaderna Sture/Engelbrekt/Västra Engelbrekt samt Norrbyskolan redovisar
överskott på 3 235 tkr vilket motsvarar 2,9 % av tilldelad budgetram. Överfört
resultat från 2013 är 1 384 tkr.
Elevantalet i nordost har under höstterminen ökat med 127 elever, 4,8 % jämfört
med vårterminen.
8.3.2.2 Grundskola Skolnämnd nordväst
Grundskolan inom Skolnämnd nordväst redovisar ett överskott på 1 541 tkr vilket
Dylta skolor redovisar ett underskott vilket beror på att elevfördelningen i varje
separat årskurs inte möjliggör undervisning i B-form i alla klasser och detta innebär
ökade personalkostnader för enheten.
Hovstaskolan och Wallerska skolan redovisar underskott och de främsta orsakerna
är att elevantalet under hösten blivit lägre än förväntat, av organisatoriska skäl har
klasstorlekarna i vissa fall varit något för små samt elever i behov av särskilt stöd.
Lundbyskolans underskott beror i huvudsak på ökade kostnader i samband med
ombyggnationen av skolan.
Huvuddelen av skolorna som redovisar ett överskott har inför höstterminen fått fler
elever än förväntat vilket bidragit till ett positivt ekonomiskt resultat.
63
Grundskolenämnd
Elevantalet i nordväst har under höstterminen ökat med 82 elever, 2,5 % jämfört
med vårterminen.
8.3.2.3 Grundskola Skolnämnd sydost
Grundskolan inom Skolnämnd redovisar ett underskott på -1 307 tkr vilket
Flera enheter redovisar underskott och en bidragande orsak är elever med stora
behov av särskilt stöd.
Arken redovisar ett underskott och detta beror till viss del på att verksamheten är
underfinansierad. En översyn av finansiering av autismgrupperna har pågått under
2014.
Navets skola redovisar underskott och detta beror dels på höga kostnader vad gäller
språkklasser samt elever i behov av särskilt stöd.
Almbro skolas underskott beror på att personalorganisationen är för stor i relation
till budgetram.
Några skolor redovisar ett överskott och en av orsakerna är att elevantalet har ökat
mer än förväntat inför höstterminen.
Elevantalet i sydost har under höstterminen ökat med 178 elever, 5,1 % jämfört
med vårterminen.
8.3.2.4 Grundskola Skolnämnd sydväst
Grundskolorna inom Skolnämnd sydväst inklusive intraprenaden Gumaeliusskolan
redovisar ett överskott på 2 201 tkr vilket motsvarar 1,5 % av tilldelad budgetram.
Exklusive intraprenaden redovisas ett överskott på 671 tkr vilket motsvarar 0,6 %
av tilldelad budgetram exklusive intraprenaden.
Alla skolor har i princip en budget i balans förutom Vintrosa skola. En av
orsakerna till skolorna redovisar överskott är att elevantalet har ökat mer än
förväntat. Vintrosa skola har under året gjort åtgärder för att få en budget i balans,
men redovisar trots det ett underskott och detta beror i huvudsak på att
elevunderlaget inte ökat som beräknat och att elevernas spridning i de olika
årskurserna gör det svårt att finansiera en skola utan blandade åldersgrupper.
Intraprenaden Gumaeliusskolan redovisar överskott på 1 530 tkr vilket motsvarar
4,0 % av tilldelad budgetram. Överfört resultat från 2013 är 1 925 tkr vilket innebär
att enheten under året förbrukat en del av överfört resultat.
Elevantalet i sydväst har under höstterminen ökat med 38 elever, 1,7 % jämfört
med vårterminen.
64
Grundskolenämnd
8.3.2.5 Grundskola Östernärke områdesnämnd
Grundskolorna inom Östernärke områdesnämnd inklusive intraprenaden
Stora Mellösa skola redovisar ett överskott på -189 tkr vilket motsvarar 0,5 % av
tilldelad budgetram. Exklusive intraprenaden redovisas ett underskott på -909 tkr
vilket motsvarar 3,1 % av tilldelad budgetram exklusive intraprenaden.
Odenskolan har en budget i balans och skolorna i Hamptorp/Kilsmo redovisar ett
mindre underskott.
Askers skola redovisar ett större underskott vilket beror på att skolans bemanning
inte fullt ut anpassats till elevantalet (årskurs 4 flyttade till Odenskolan inför
höstterminen 2014). Trots att skolan minskat antal tjänster under hösten nås inte
budget i balans under 2014, men med nuvarande elevantal förväntas en budget i
balans under 2015.
Intraprenaden Stora Mellösa skola redovisar överskott på 720 tkr vilket motsvarar
6,3 % av tilldelad budgetram. Överfört resultat från 2013 är 567 tkr.
Elevantalet i Östernärke har under höstterminen minskat med -16 elever, 2,6 %
jämfört med vårterminen.
8.3.3 Grundsärskola
Grundsärskolans resursfördelningsmodell har inte reviderats inför 2014. En
förändring organisationsmässigt har gjorts, då särskolan vid Gumaeliusskolan
avvecklades efter våren 2014.
8.3.3.1 Grundsärskola Skolnämnd nordost
Grundskolan inom Skolnämnd nordost inklusive intraprenaden Engelbrektsskolans
särskola redovisar ett överskott på 537 tkr vilket motsvarar 3,4 % av tilldelad
budgetram. Exklusive intraprenaden redovisas ett överskott på 194 tkr vilket
motsvarar 1,9 % av tilldelad budgetram exklusive intraprenaden.
Sveaskolan har fått ett utökat elevantal under 2014, eftersom Gumaeliusskolan
avvecklat särskoleverksamheten.
Intraprenaden Engelbrektsskolans särskola redovisar ett överskott på 343 tkr vilket
8.3.3.2 Grundsärskola Skolnämnd sydost
Grundsärskolan inom Skolnämnd sydost har ett sammanlagt underskott på -978 tkr
vilket motsvarar 3,2 % av tilldelad budgetram.
Särskolan i Adolfsberg redovisar ett överskott medan Almby/Brickebackens
särskola redovisar ett stort underskott, men det är ett förbättrat resultat jämfört med
2013. Underskottet beror till största delen på några elever som har ett extra stort
behov av särskilt stöd. Under 2014 har enheten arbetat aktivt för att nå en budget i
balans och detta arbete fortsätter under 2015.
65
Grundskolenämnd
8.3.3.3 Grundsärskola Skolnämnd sydväst
Särskolan inom intraprenaden Gumaeliusskolan har lagt ner sin verksamhet efter
vårterminen och redovisar i princip en budget i balans.
8.3.4 Kommungemensam verksamhet
De kommungemensamma verksamheterna finansieras i huvudsak via anslag.
8.3.4.1 Kommungemensam verksamhet – Skolnämnd nordost
Inom Skolnämnd nordost finns fler kommungemensamma verksamheter.
Centralt skolstöd redovisar ett överskott på 794 tkr, motsvarande 5,6 % av tilldelat
anslag, vilket beror på långtidssjukskrivningar där inte vikarier tillsatts.
Specialförskolan Kattungen redovisar ett överskott på 803 tkr, motsvarande 9,5 %
av tilldelat anslag, vilket till viss del beror på fler barn än förväntat.
Kristinaskolans Kväll- och helgverksamhet inom barnomsorgen redovisas som en
del inom Förskolor söder.
8.3.4.2 Kommungemensam verksamhet – Skolnämnd nordväst
Inom Skolnämnd nordväst finns Modersmålsavdelningen. Enheten är
anslagsfinansierad vad gäller modersmålsundervisning till kommunala skolor, men
modersmålsundervisning till externa utförare och studiehandledning är intäktsfinansierat. Enheten redovisar ett överskott på 688 tkr vilket motsvarar 4,0 procent
av tilldelat anslag. Den största orsaken till överskottet är att intäkterna från externa
enheter ökat med 29 %, 951 tkr och större delen av ökningen består av försäljning
till andra kommuner.
Under hösten 2014 har det gjorts en översyn av Modersmålsavdelningen både vad
gäller kvalitet och finansiering. Översynen har utförts av KPMG och finansieras av
återbetalda AFA-medel som tilldelats Programnämnd barn och utbildning.
8.3.4.3 Kommungemensam verksamhet – Skolnämnd sydost
Inom Skolnämnd sydost finns kommungemensam verksamhet i form av
RH-verksamheten vid Adolfsbergskolan, överskott 539 tkr vilket motsvarar 6,9 %
av tilldelat anslag. Orsaken till överskottet är att enheten fått fler elever än
förväntat. I juni beslutade Programnämnd Barn- och utbildning om en ny
resursfördelningsmodell för RH-verksamheten.
8.3.4.4 Kommungemensam verksamhet – Skolnämnd sydväst
Inom Skolnämnd sydväst finns två kommungemensamma verksamheter,
psykologorganisationen och Väster park kväll-, helg- och nattverksamhet inom
barnomsorgen. Dessa verksamheter är anslagsfinansierade.
Psykologorganisationen redovisar ett underskott på -177 tkr, vilket motsvarar
2,9 % av enhetens anslag. Underskottet beror på omställningskostnader i samband
med att Örebro läns landsting tidigare köpt två tjänster av enheten, men sedan
årsskiftet så gör de inte det.
66
Grundskolenämnd
Väster park redovisar ett mindre överskott på 18 tkr, vilket motsvarar 0,4 % av
enhetens anslag. Väster park påpekar att bemanningen behöver utökas kvällstid då
antal vistelser i verksamheten stadigt ökar. Sedan 2010 så har antalet vistelser
kvällstid ökat med 125 % och antal vistelser nattetid har ökat med 102 %. Antal
vistelser på helgen har dock minskat med 18 %.
8.3.5 Gemensamma verksamheter inom respektive nämnd
Inom varje nämnd finns verksamheter, kostverksamhet, förvaltningskontor samt
övriga gemensamma kostnader, som finansieras via ramavdrag från
resursfördelningsmodellerna.
Kostverksamheterna redovisar sammantaget för alla nämnder ett överskott på
268 tkr vilket motsvarar 0,4 % av verksamhetens totala budgetram vilket innebär
att omprövningskravet uppfyllts. Det är endast kostverksamheterna i Nordväst (-50
tkr motsvarande 0,2 % av enhetens budgetram och Östernärke (-146 tkr
motsvarande 5,0 % av enhetens budgetram) som redovisar ett underskott.
Underskottet i Östernärke beror på att skolköken är relativt små vilket ger högre
kostnader och detta har inte finansierats fullt ut.
Samtliga gemensamma verksamheter inom alla nämnder förutom förvaltningsgemensamt inom Nordväst redovisar i princip en budget i balans. Orsaken till
underskottet i Nordväst är extraordinära personalkostnader. Förvaltningskontoret
som redovisas under Skolnämnd nordost redovisar en budget i balans vilket
innebär att omprövningskravet uppfyllts.
8.3.6 Nämnd
Samtliga nämnder finansieras via ett anslag på 600 tkr per nämnd. Alla nämnder
redovisar överskott utom Skolnämnd nordost som redovisar ett mindre underskott.
Under året har några nämnder ställts vilket bidragit till överskotten.
67
Grundskolenämnd
9 Analysunderlag
9.1 Resultat – Lokaler
Prognos Örebro kommun, befolkning 1-18 år
Ökningen av barn i åldersgruppen 1-5 år håller i sig under hela prognosperioden
fram till år 2022. Den genomsnittliga årliga ökningen är cirka 130 barn vilket
innebär att antalet barn är cirka 1 300 fler än vid ingången av 2012.
Grundskoleverksamheten i åldersgruppen 6-15 år kommer att ställas inför ökade
resursbehov under prognosperioden och förväntas öka med i genomsnitt cirka 400
barn per år fram till prognosperiodens slut. Detta innebär att eleverna i
grundskoleåldern år 2022 är cirka 4 000 fler än vid slutet av 2012.
68
Grundskolenämnd
9.2 Resultat – Ekonomi
9.2.1
Enheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd nordost
Skolnämnd nordost - enhet
Belopp i tkr
Bokslut
2013
Budget
2014
Bokslut
2014
Avvikelse
Bu-Boksl
Förändr %
2013-2014
Förskolor öster, omr. 1
Förskolor öster, omr. 2
Förskolor söder
Förskolor norr, omr. 2
Förskolor Glanshammar
Förskolor gemensamt
-17 615
-17 937
-18 322
-18 372
-25 061
-1 687
-18 417
-18 509
-18 965
-20 548
-25 046
-1 688
-17 866
-18 212
-19 464
-20 312
-25 830
-1 434
551
297
-499
236
-784
254
1%
2%
6%
11%
3%
-15%
Sveaskolan
Olaus Petriskolan
Glanshammars skola
Skola gemensamt
Kostenheten
-11 699
-26 689
-19 594
-851
-7 022
-10 958
-30 441
-19 886
-9 987
-11 499
-29 330
-21 871
-102
-9 897
-541
1 111
-1 985
-102
90
-2%
10%
12%
-88%
41%
-6 042
-546
-583
-7 287
-600
-7 149
-621
138
-21
18%
14%
-100%
-571
-615
-307
290
571
615
597
-8 180
-12 361
-9 316
-8 420
-14 166
-9 974
-7 617
-13 372
-9 780
803
794
194
-7%
8%
5%
-201 698
-216 385
-214 066
2 319
6%
-44 558
-24 107
-4 471
-15 630
-88 766
-19 952
-20 952
-40 904
-51 504
-22 102
-5 994
-16 041
-95 641
-21 595
-22 419
-44 014
-50 595
-21 083
-5 651
-15 288
-92 617
-21 041
-21 229
-42 269
909
1 019
343
753
3 024
554
1 190
1 745
14%
-13%
26%
-2%
4%
5%
1%
3%
Summa intraprenader
-129 670
-139 655
-134 886
4 769
4%
Nettokostnad
-331 368
-356 040
-348 951
7 089
5%
Förvaltning, gemensamt
Nämndverksamhet
Läsplattor, driftnämnder BoU
Planeringsreserv
Perrongen, 25 tkr/elev
FK Förskola och skola
ESF-projekt "Fsk i förändring"
Kommungemensam verksamhet
Fsk särsk. inriktn. (kattungen)
Centralt skolstöd
Sveaskolan särskola
Summa förvaltning
Intraprenader
Engelbrektsskolan 4-9
V:a Engelbrektsskolan F-9
Engelbr. särskola
Stureskolan F-3
Summa Engbr./Sture
Norrbyskolan
Norrby förskolor
Summa Fsk Norr/Norrby
-789
968
69
-137%
-100%
Grundskolenämnd
9.2.2
Enheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd nordväst
Skolnämnd nordväst - enhet
Belopp i tkr
Förskolor Lillån
Förskolan Fodervägen
Förskolan Klöverängen
Förskolan Klockarängen
Förskolor Hovsta
Förskolan Kastanjen
Förskolor Dylta
Förskolor Vivalla
Förskolor Lundby
Förskolor Hjärsta/Närkes Kil
Förskolor NV totalt
Intraprenad Förskolor Varberga
Lillåns skola F-9
Vivallaskolan F-9
Hovstaskolan F-6
Dylta skolor F-6
Lillåns s:a skola
Mellringeskolan F-9
Närkes Kils skola F-6
Wallerska skolan F-6
Lundbyskolan F-6
Språkklasser Navet1)
Grundskolor NV totalt
Team Hovsta/Dylta
Team Lillån
Team Mellringe
Teamen totalt
Måltidsverksamhet NV
Familjecentraler
Kommungemensamt
Modersmål
Kommungemensamt totalt
NV gemensamt
NV Skolnämnd
NV förvaltningskontor
Förvaltningsgemensamt totalt
Bokslut
Budget
Bokslut
Avvikelse
Förändr %
2013
2014
2014
Bu-Boksl
2013-2014
-17 130
-1 299
-16 867
-670
-2 421
-4 866
-18 225
-2 978
-16 450
-48 374
-16 658
-16 320
-143 829
484
-25
-7
21
-119
-40
-15
-153
643
471
1 260
-2%
-48%
-4 683
-17 841
-3 107
-16 014
-49 173
-16 834
-14 999
-141 080
-17 351
-645
-2 414
-4 887
-18 106
-2 938
-16 435
-48 221
-17 301
-16 791
-145 089
-34 628
-37 636
-35 982
1 654
4%
-28 933
-56 121
-21 637
-9 134
-9 580
-31 538
-5 618
-16 406
-18 420
-1 557
-198 944
-31 437
-58 647
-22 080
-9 327
-10 040
-34 895
-6 157
-16 472
-19 248
-30 793
-57 388
-22 592
-9 600
-9 690
-34 466
-6 244
-16 589
-19 400
644
1 259
-512
-273
350
429
-87
-117
-152
6%
2%
4%
5%
1%
9%
11%
1%
5%
-208 303
-206 762
1 541
4%
-3 407
-2 466
-228
-6 101
-3 249
-2 429
-3 189
-2 193
60
236
-5 678
-5 382
296
-6%
-11%
-100%
-12%
-17 463
-20 885
-20 935
-50
20%
-1 336
-1 453
-1 395
58
4%
-16 366
-16 366
-17 324
-17 324
-16 636
-16 636
688
688
2%
2%
-2 503
-587
-6 622
-9 712
-3 878
-600
-6 190
-10 668
-4 158
-585
-6 230
-10 972
-280
15
-40
-304
66%
0%
-6%
13%
-425 630
-448 336
Planeringsreserv
Nettokostnad
-1 300
1 300
-441 893
6 443
1) Avser Språkklasser Navet som organiserades under Skolnämnd nordväst vt-13.
70
4%
2%
-4%
3%
-2%
-1%
9%
2%
4%
Grundskolenämnd
9.2.3
Enheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd sydost
Skolnämnd sydost - enhet
Bokslut
2013
-35 618
-11 750
-13 430
-13 442
-20 560
-15 262
-15 462
-11 882
-12 132
-15 274
-15 014
-16 175
-199
-1622
Budget
2014
-34 272
-13 989
-13 509
-13 926
-19 271
-15 378
-16 054
-10 983
-13 991
-15 830
-14 496
-16 704
-230
-1 733
Adolfsbergsskolan 7-9
Almby skola 7-9
Adolfsbergsskolan F-6
Brunnsskolan F-6
Mariebergsskolan F-6
Mosjö skola F-6
Almby skola F-6
Eklundaskolan F-6
Kryddgårdsskolan F-3
Navet F-9
Sörbyskolan F-6
Sörbyängsskolan F-6
Brickebackens skola F-6
Almbro skola F-6
-21 494
-16 563
-22 121
-16 549
-12 907
-5 969
-23 603
-9 595
-5 830
-19 897
-7 799
-10 510
-18 979
-6 997
-22 775
-18 440
-23 627
-19 408
-13 974
-6 622
-25 330
-10 771
-6 257
-22 985
-8 245
-11 814
-18 962
-6 240
-22 697
-18 257
-23 110
-19 666
-14 162
-6 679
-25 292
-10 199
-6 034
-23 814
-8 686
-11 669
-19 027
-6 728
78
183
517
-258
-188
-57
38
572
223
-829
-441
145
-65
-488
6%
10%
4%
19%
10%
12%
7%
6%
3%
20%
11%
11%
0%
-4%
Särskola Adolfsberg
Särskola Almby/Brickebacken
-10 826
-23 018
-12 102
-18 013
-11 707
-19 386
395
-1 373
8%
-16%
Måltidsenhet
-28 389
-29 929
-29 724
205
5%
-8 242
-7 599
-7 005
-7 840
-7 741
-7 301
-736
539
-6%
-4%
-10 313
-542
-3 553
-10 428
-600
-3 680
-10 478
-531
-3 678
-50
69
2
2%
-2%
4%
Belopp i tkr
Adolfsbergs fsk, intraprenad
Fsk Marieberg/dbv
Fsk Mosjö/Leklustan
Fsk Ekebergabacken/Heimdal
Fsk Almby/Södra Gården/Galaxen
Fsk Näsby/Ormesta
Fsk Eklunda/Stallb/Fåraherden
Fsk Äventyret/Gåsap/Höskullen
Fsk Fröet/Tybble/Sörbyskolan/Lavendelgården
Fsk Ekängen/Lergöken/Kryddan
Fsk Bollen/Byggklossen/Gunghästen
Fsk Hopprepet/Trollskogen
Öppen förskola Sörbykyrkan
Familjecentral Ängen
Arken specialskola
RH-undervisning
Förvaltningsgemensamt
Skolnämnd
Vaktmästare
-764
-1 378
Ofördelad ramjustering
Planeringsreserv
Nettokostnad
Bokslut Avvikelse Förändr %
2014
Bu-Boksl 2013-2014
-33 840
432
-5%
-13 725
264
17%
-13 973
-464
4%
-13 753
173
2%
-19 637
-366
-4%
-14 507
871
-5%
-15 783
271
2%
-11 891
-908
0%
-14 169
-178
17%
-16 058
-228
5%
-14 660
-164
-2%
-16 274
430
1%
-207
23
4%
-1 654
79
2%
-489 120
71
-507 555
764
1 378
-506 699
856
4%
Grundskolenämnd
9.2.4
Enheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd sydväst
Belopp i tkr
Skolnämnd sydväst - enhet
Bokslut
2013
Budget
2014
Förskolan Björkhaga
Förskolan Blåmesen/Fasanen
Haga förskola
Markbacken/Tegnér förskola
Lars Wivallius förskola
Rosta förskola
Mikaels förskola
Vintrosa förskola
Garphyttans förskola
Förskolor SV totalt
-10 455
-19 449
-18 065
-18 296
-20 022
-21 175
-17 483
-16 293
-12 782
-154 020
-10 117
-19 559
-12 270
-24 147
-20 245
-22 870
-17 290
-17 557
-12 697
-156 752
-10 414
-19 752
-12 734
-24 157
-19 895
-22 945
-17 293
-17 443
-11 823
-156 455
-297
-193
-464
-10
350
-75
-3
114
874
297
0%
2%
-30%
32%
-1%
8%
-1%
7%
-8%
2%
-1 414
-1 442
-1 434
8
1%
-11 280
-21 564
-10 481
-12 654
-26 885
-9 945
-3 757
-12 468
-109 034
-10 667
-22 478
-10 375
-12 019
-26 161
-11 824
-4 002
-12 598
-110 124
-10 434
-22 219
-10 361
-11 856
-26 221
-11 765
-3 780
-12 817
-109 453
233
259
14
163
-60
59
222
-219
671
-8%
3%
-1%
-6%
-2%
18%
1%
3%
0%
-36 349
-38 185
-36 655
1 530
1%
-1 690
-2 863
-1 121
-1 129
-8
-61%
-111
-12 027
-11 858
169
-5 463
-4 899
-10 362
-6 154
-4 887
-11 041
-6 331
-4 869
-11 200
-177
18
-159
16%
-1%
8%
-585
-5 912
-1 052
-7 549
-600
-5 970
-1 150
-7 720
-568
-5 936
-918
-7 422
32
34
232
298
-3%
0%
-13%
-2%
Familjecentraler sydväst
Björkhagaskolan
Hagaskolan
Brukets skola
Tegnérskolan
Rostaskolan
Garphyttans skola
Latorps skola
Vintrosa skola
Grundskolor SV totalt
Gumaeliusskolan - intraprenad
Rostaskolan särskola
Gumaeliusskolan särskola
Måltidsverksamhet
Psykologer
Väster Park natt och helg
Kommungemensamt
Nämnd
Förvaltninsgemensamt SV
Företagshälsovård
Förvaltningsgemensamt totalt
Ofördelad ramjustering
Planeringsreserv
Nettokostnad
Bokslut
2014
270
-1 118
-323 390
72
-339 260
Avvikelse
Bu-Boksl
Förändr %
2013-2014
-270
1 118
-335 606
3 654
4%
Grundskolenämnd
9.2.5
Enheternas ekonomiska resultat - Östernärke områdesnämnd
Östernärke områdesnämnd - enhet
Bokslut
2013
Belopp i tkr
Budget
2014
Bokslut
2014
Bu-Boksl 2013-2014
Familjecentral
Fsk/famdh St M/Odensbacken
Förskolor Asker/H-torp/Kilsmo
-338
-16 357
-9 810
-346
-17 436
-9 585
-296
-16 213
-10 307
50
1 223
-722
-13%
-1%
5%
Askers skola F-4
Hampetorp/Kilsmo skolor
Odenskolan F-9
-5 129
-5 611
-19 953
-3 827
-6 513
-19 348
-4 681
-6 677
-19 239
-854
-164
109
-9%
19%
-4%
-2 802
-68
-1 515
-2 923
-45
-1 743
-3 069
-103
-1 567
-146
-58
176
10%
51%
3%
-546
-600
-47
-573
27
47
5%
St Mellösa skola F-6 (Intrapr.)
-10 838
-11 385
-10 665
720
-2%
Nettokostnad
-72 969
-73 798
-73 390
408
1%
Måltidsverksamhet
Gemensamt förskola o skola
Gemensam verksamhet
Nämnd
Planeringsreserv
9.2.6
Kostnadsutveckling
Förvaltningen Förskola och skola
Bokslut
Budget
Bokslut
2013
2014
2014
Bruttoredovisning
Belopp i tkr
Kostnader
Personalkostnader
Lokalkostnader1)
Kapitalkostnader
Reaförluster
Övriga kostnader
Summa kostnader
Intäkter
Statsbidrag
Övriga intäkter
Summa intäkter
Nettokostnad
-1 472 088 -1 526 547 -1 533 349
-4 229
-4 514
-3 936
-15 600
-17 059
-17 220
-114
-158
-236 674 -225 871 -224 673
-1 728 703 -1 773 992 -1 779 336
Bu-Boksl
2013-2014
-6 802
578
-161
-158
1 198
-5 345
4%
-7%
10%
39%
-5%
3%
20 873
51 924
72 797
13 900
9 895
23 795
66%
-30%
-16%
-1 642 476 -1 724 990 -1 706 539
18 450
4%
12 570
73 656
86 227
6 973
42 029
49 002
1) På driftsnämndsnivå redovisas endast hyror för anslagsfinansierade verksamheter samt i
Skolnämnd nordväst intraprenaden Varberga förskolors lokalhyra för Experimentum.
Personalkostnaderna har ökat med 4 % jämfört med 2013, främst beroende på
löneökningar 2014, utökning av förstelärare samt att elevantalet i grundskolan och
barnantalet på fritidshemmen ökat.
73
Grundskolenämnd
Lokalkostnaderna har minskat med 7 % jämfört med 2013 beroende på att
Förvaltningskontorets hyra (Skolnämnd nordost) endast debiterats för första
kvartalet.
Kapitalkostnaderna har ökat med 10 % jämfört med 2013 i huvudsak beroende på
investeringar inom IT-området.
Statsbidragen har ökat med 66 % jämfört med 2013 främst beroende på att
statsbidrag gällande förstelärare ökat med 1 255 tkr samt att statsbidrag utbetalts
för Matematiklyftet, Läxhjälp och Betyg i årskurs 6.
Övriga kostnader har minskat med 5 % och övriga intäkter har minskat med
30 % jämfört med 2013. Detta beror i huvudsak på att de nämnder som tidigare
finansierat kostverksamheten via köp/sälj nu övergått till finansiering via
ramavdrag från de verksamheter som nyttjar kostverksamhetens tjänster. Övriga
kostnader har inte minskat i alla nämnder och detta beror bland annat på att inköp
av iPads, i samband med införande av Örebromodell för skolutveckling inom IT, i
stor utsträckning kostnadsförts under 2014.
9.2.6.1
Kostnadsutveckling - Skolnämnd nordost
Skolnämnd nordost
Bruttoredovisning
Belopp i tkr
Kostnader
Personalkostnader
Lokalkostnader1)
Kapitalkostnader
Reaförluster
Övriga kostnader
Summa kostnader
Intäkter
Statsbidrag
Övriga intäkter
Summa intäkter
Nettokostnad
Bokslut
Budget
Bokslut
2013
2014
2014
-306 317
-2 407
-3 534
-7
-56 547
-368 812
-327 034
-2 499
-3 365
Bu-Boksl
2013-2014
888
785
-212
-7
960
2 414
6%
-29%
1%
-52 352
-385 250
-326 146
-1 714
-3 577
-7
-51 392
-382 836
4 720
32 724
37 444
1 974
27 236
29 210
4 998
28 887
33 886
3 024
1 651
4 676
6%
-12%
-10%
-331 368
-356 040
-348 951
7 089
5%
-9%
4%
1) På driftsnämndsnivå redovisas endast hyror för anslagsfinansierade verksamheter.
För övergripandebeskrivning gällande förändringar mellan 2013-2014, se punkt
9.2.6.
Personalkostnaderna i Nordost har ökat 6 % jämfört med 2013 och detta beror till
viss del på att särskolan utökats under hösten 2014.
Statsbidragen har endast ökat 6 % i nordost jämfört med 2013 vilket beror på att
det under 2013 bokfördes statsbidrag på 1 363 tkr avseende ESF-projektet
”Förskola i förändring”.
74
Grundskolenämnd
Kapitalkostnaderna har endast ökat med 1 % jämfört med 2013 och att ökningen
inte är större beror på att en stor del av IT-investeringarna gjordes under sista
kvartalet.
9.2.6.2
Kostnadsutveckling - Skolnämnd nordväst
Bruttoredovisning
Belopp i tkr
Kostnader
Personalkostnader
Lokalkostnader1)
Kapitalkostnader
Reaförluster
Övriga kostnader
Summa kostnader
Intäkter
Statsbidrag
Övriga intäkter
Summa intäkter
Nettokostnad
Bokslut
Budget
Bokslut
2013
2014
2014
-383 807
-451
-3 669
-97
-58 656
-446 680
-398 153
-510
-3 245
Bu-Boksl
2013-2014
-1 441
-152
-798
-98
2 222
-267
4%
47%
10%
-61 604
-463 512
-399 594
-662
-4 043
-98
-59 382
-463 778
3 052
17 997
21 049
2 656
12 520
15 176
5 952
15 933
21 885
3 296
3 413
6 709
95%
-11%
4%
-425 630
-448 336
-441 893
6 443
4%
1%
4%
1) På driftsnämndsnivå redovisas endast hyror för anslagsfinansierade verksamheter samt
intraprenaden Varberga förskolors lokalhyra för Experimentum.
9.2.6.
Lokalkostnaderna i nordväst har ökat med 47 % jämfört med 2013 och det beror på
att hyran för Modersmålsavdelningen ökat efter flytten till Engelbrektsskolan samt
att hyran för Experimentum ökat något.
75
Grundskolenämnd
9.2.6.3
Kostnadsutveckling - Skolnämnd sydost
Skolnämnd sydost
Bruttoredovisning
Belopp i tkr
Kostnader
Personalkostnader
Lokalkostnader1)
Kapitalkostnader
Reaförluster
Övriga kostnader
Summa kostnader
Intäkter
Statsbidrag
Övriga intäkter
Summa intäkter
Nettokostnad
Bokslut
Budget
Bokslut
2013
2014
2014
-431 039
-884
-5 513
-10
-58 040
-495 486
-442 192
-895
-6 168
Bu-Boksl
2013-2014
-7 355
-43
264
-8
244
-6 898
4%
6%
7%
-59 293
-508 548
-449 547
-938
-5 904
-8
-59 049
-515 446
2 112
4 254
6 366
406
587
993
5 286
3 461
8 747
4 880
2 874
7 754
150%
-19%
37%
-489 120
-507 555
-506 699
856
4%
2%
4%
9.2.6.
Statsbidragen har ökat med 150 % jämfört med 2013 och en förklaring är att
Skolnämnd sydost har störst antal förstelärare.
9.2.6.4
Kostnadsutveckling - Skolnämnd sydväst
Skolnämnd sydväst
Bruttoredovisning
Belopp i tkr
Kostnader
Personalkostnader
Lokalkostnader1)
Kapitalkostnader
Reaförluster
Övriga kostnader
Summa kostnader
Intäkter
Statsbidrag
Övriga intäkter
Summa intäkter
Nettokostnad
Bokslut
Budget
Bokslut
2013
2014
2014
-287 133
-445
-2 191
-295 088
-610
-3 240
-53 218
-342 987
Bu-Boksl
2013-2014
-43 286
-342 223
-293 805
-597
-2 888
-3
-44 645
-341 939
1 282
12
352
-3
-1 359
284
2%
34%
32%
-16%
0%
2 149
17 448
19 597
1 302
1 661
2 963
3 555
2 779
6 334
2 252
1 118
3 370
65%
-84%
-68%
-323 390
-339 260
-335 606
3 654
4%
9.2.6.
76
Grundskolenämnd
Personalkostnaderna i Sydväst har endast ökat 2 % jämfört med 2013 och detta
beror till viss del på att Gumaeliusskolans särskola avvecklats under 2014.
Lokalkostnader har ökat med 34 % jämfört med 2013 och det är i huvudsak
lokalhyran för Psykologorganisationen som ökat.
9.2.6.5
Kostnadsutveckling - Östernärke områdesnämnd
Bruttoredovisning
Belopp i tkr
Kostnader
Personalkostnader
Lokalkostnader
Kapitalkostnader
Reaförluster
Övriga kostnader
Summa kostnader
Intäkter
Statsbidrag
Övriga intäkter
Summa intäkter
Nettokostnad
Bokslut
Budget
Bokslut
2013
2014
2014
-63 792
-42
-693
-64 081
-9 336
-74 458
-176
-25
233
-42
-869
-878
1%
-40%
17%
-10 213
-74 739
-64 257
-25
-808
-42
-10 205
-75 336
537
1 233
1 770
635
25
660
1 082
864
1 946
447
839
1 286
101%
-30%
10%
-72 969
-73 798
-73 390
408
1%
-1 041
Bu-Boksl
2013-2014
0%
1%
9.2.6.
Personalkostnaderna i Östernärke har endast ökat 1 % jämfört med 2013 och detta
beror på reduceringar av tjänster för att möta minskat elevantal och som ett led i
arbetet att nå en budget i balans.
9.2.7
Verksamheternas ekonomiska resultat
Förvaltningen Förskola och skola
Verksamhet
Belopp i tkr
Politisk verksamhet
Pedagogisk verksamhet
Förskola
Grundskola
Grundsärskola
Gymnasieskola
Övrig verksamhet
Nettokostnad
Bokslut
2013
Budget
2014
-3 106
Bu-Boksl 2013-2014
-2 878
122
-7%
-1 639 459 -1 721 896 -1 703 523
-718 736 -745 410 -736 690
-862 841 -924 185 -914 347
-53 673
-49 213
-49 140
-4 209
-3 087
-3 346
18 373
8 720
9 838
73
-259
4%
2%
6%
-8%
-21%
-138
-44
-255%
-1 642 476 -1 724 990 -1 706 539
18 452
4%
89
-3 000
Bokslut
2014
-94
Förskolans ökning på 2 % jämfört med 2013 beror i huvudsak på löneökningar.
77
Grundskolenämnd
Grundskolans ökning med 6 % beror dels på löneökning och dels på ett ökat
elevantal som kräver en utökad organisation.
Grundsärskolan har anpassat sin organisation till följd av minskat elevantal samt att
Brickebackens särskola har minskat underskottet och därför minskar
grundsärskolan 8 % jämfört med 2013.
Gymnasieskolan minskar med 21 % jämfört med 2013 och detta beror på att
Nordväst hade gymnasieelever inskrivna i språkklasser under 2013.
9.2.7.1
Verksamheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd nordost
Skolnämnd nordost
Verksamhet
Belopp i tkr
Politisk verksamhet
Förskola
Grundskola
Grundsärskola
Bokslut
2013
Budget
2014
Bokslut
2014
Bu-Boksl 2013-2014
-646
-600
-621
-21
-4%
-330 722
-130 202
-186 046
-14 474
-355 440
-139 087
-199 333
-17 020
-348 330
-136 201
-195 632
-16 497
7 110
2 886
3 701
523
5%
5%
5%
14%
-331 368
-356 040
-348 951
7 089
5%
Övrig verksamhet
Nettokostnad
9.2.7.
Grundsärskolan ökar med 14 % jämfört med 2013 främst beroende på ett ökat
elevantal då elever togs emot efter att Gumaeliusskolan avvecklade sin verksamhet
inför hösten 2014.
9.2.7.2
Verksamheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd nordväst
Verksamhet
Belopp i tkr
Politisk verksamhet
Förskola
Grundskola
Gymnasieskola1)
Övrig verksamhet2)
Nettokostnad
Bokslut
2013
Budget
2014
Bokslut
2014
Bu-Boksl 2013-2014
-587
-600
-585
15
0%
-425 132
-182 920
-238 003
-4 209
-447 642
-192 941
-251 614
-3 087
-441 170
-189 060
-248 764
-3 346
6 472
3 881
2 850
-259
4%
3%
5%
-21%
89
-94
-138
-44
-255%
-425 630
-448 336
-441 893
6 443
4%
1) Modersmålsavdelningens arbete mot gymnasieskolan samt under 2013 Språkklass Navet.
2) Del av Partnerskap Vivalla som inte hör till grundskolans verksamhet.
9.2.7.
78
Grundskolenämnd
9.2.7.3
Verksamheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd sydost
Skolnämnd sydost
Verksamhet
Belopp i tkr
Politisk verksamhet
Förskola
Grundskola
Grundsärskola
Bokslut
2013
Budget
2014
Bokslut
2014
Bu-Boksl 2013-2014
-542
-600
-531
69
-2%
-488 578
-212 390
-241 672
-34 515
-506 955
-215 220
-260 753
-30 982
-506 168
-215 230
-259 465
-31 473
787
-10
1 288
-491
4%
1%
7%
-9%
-489 120
-507 555
-506 699
856
4%
Övrig verksamhet
Nettokostnad
9.2.7.
Grundsärskolan har minskat med 9 % jämfört med 2013 och detta beror till stor del
på att särskolan i Brickebacken hade ett betydligt större underskott 2013 än 2014.
9.2.7.4
Verksamheternas ekonomiska resultat - Skolnämnd sydväst
Skolnämnd sydväst
Verksamhet
Belopp i tkr
Politisk verksamhet
Förskola
Grundskola
Grundsärskola
Bokslut
2013
Budget
2014
Bokslut
2014
Bu-Boksl 2013-2014
-685
-600
-568
32
-17%
-322 705
-166 300
-151 721
-4 684
-338 660
-169 897
-167 552
-1 211
-335 038
-168 507
-165 362
-1 170
3 622
1 391
2 191
41
4%
1%
9%
-75%
-323 390
-339 260
-335 606
3 654
4%
Övrig verksamhet
Nettokostnad
9.2.7.
Grundsärskolan på Gumaeliusskolan har avvecklats under 2014 och minskar därför
75 % jämfört med 2013.
79
Grundskolenämnd
9.2.7.5
Verksamheternas ekonomiska resultat - Östernärke områdesnämnd
Verksamhet
Belopp i tkr
Politisk verksamhet
Förskola
Grundskola
Bokslut
2013
Budget
2014
Bokslut
2014
Bu-Boksl 2013-2014
-646
-600
-573
27
-11%
-72 323
-26 924
-45 399
-73 198
-28 264
-44 933
-72 817
-27 693
-45 125
381
572
-191
1%
3%
-1%
-72 969
-73 798
-73 390
408
1%
Övrig verksamhet
Nettokostnad
9.2.7.
Grundskolans verksamhet har minskat med 1 % och detta beror på reduceringar av
tjänster för att möta minskat elevantal och som ett led i arbetet att nå en budget i
balans.
9.2.8 Investeringar
På driftnämndsnivå hanteras enbart inventarieinvesteringar. Alla enheter får
meddela önskemål om investeringsmedel och kommentera behovet. Alla
investeringar under ett prisbasbelopp (44,4 tkr för 2014) belastar respektive enhets
driftsbudget. Detta gäller alla inventarieinvesteringar förutom investeringar inom
IT. Investeringsutrymmet avseende IT ligger för närvarande under programnämnd
Samhällsbyggnad. En investering är förenad med kostnader i form av avskrivning
samt internränta på bundet kapital och denna kostnad måste rymmas inom enhetens
tilldelade budgetram.
Totalt sett har skolnämnderna samt Östernärke områdesnämnd ett investeringsutrymme gällande inventarier inklusive nyöppning av förskoleavdelningar på
18 159 tkr. Av dessa medel har 9 052 tkr använts och 7 226 tkr begärs att få
överföras till 2015. Utöver detta har nämndernas verksamheter under 2014
investerat 15 875 tkr i IT-utrustning. Investeringar i IT-utrustning har ökat jämfört
med tidigare år med anledning av beslutet att införa Örebromodellen för
skolutveckling med stöd av IT.
80
Grundskolenämnd
9.2.8.1
Investeringar - Skolnämnd nordost
Skolnämnd nordost - Objekt
Belopp i tkr
Budget
Varav
Bokslut
Prognos
Avvikelse
2014
fr 2013
2014
färdigt obj
Bu-Boksl
Norrby förskolor
Villekulla förskola
Rynningeåsen förskola
Summa nya förskoleavdelningar
-200
-100
-200
-500
Förskolor Öster omr.1
Förskolor Öster omr. 2
Förskolor Söder
Norrby förskolor
Fsk. Norr 2, Villekulla, Knagglabacke
Förskolor gemensamt
Engelbrektsskolan/V:a Engelbr.
Stureskolan
Sveaskolan
Norrbyskolan
Glanshammars skola
Olaus Petriskolan
-100
-280
-65
-200
-400
-130
-55
-400
-50
-100
-300
-120
-250
Summa övriga inventarier
-2 450
-200
-109
-200
-509
-200
9
-200
-391
-100
-100
-100
-100
-192
30
-86
-400
-71
-55
-400
-50
-57
-103
41
-106
-100
-180
-43
-197
-161
-144
-100
-280
-95
-200
-400
-130
-55
-400
-50
-100
-300
-161
-250
-430
-901
-2 521
-1 549
-1 180
-900
-900
900
-2 536
-336
-3 772
-2 536
-336
-3 772
2 536
-4 782
-6 802
1 496
-109
-109
-100
-88
-95
-114
-130
-59
1)
Datorer 1-1,
Datorer/ipads, förskola1)
Datorer/ipads, grundskola/särskola1)
Laddningsskåp
Summa datorer/ipads/laddningsskåp
Totalt
-2 950
-430
-200
-300
-400
-400
-100
3 436
1) Budgeten för IT-investeringar finns på programnämnd Samhällsbyggnad, men utfallet redovisas på respektive
driftnämnd. Prognosen för datorer/ipads blir lika med utfall eftersom budgeten inte finns i Skolnämnd nordost.
81
Önskemål
överföring
till 2015
-1 480
Grundskolenämnd
9.2.8.2
Investeringar - Skolnämnd nordväst
Skolnämnd nordväst - Objekt
Belopp i tkr
Budget
Varav
Bokslut
Prognos
Avvikelse
2014
fr 2013
2014
färdigt obj
Bu-Boksl
Växthuset, 5 nybyggda avdelningar
Stjärnhimlen, 1 ny avdelning
Skattkistan, 2 nya avdelningar
Änglagård, nya inventarier ombyggn
Klöverängen, 5 nybyggda avdelningar
-149
-100
-200
-300
-500
-1 249
-149
Hovsta förskolor, solskydd sandlådor
Dylta fsk, möbler inne och ute, markiser
Varberga fsk, solskydd, sandlådor
Varberga fsk, datakanoner 18 st
Mellringeskolan, elevmöbler, markiser
Dylta skolor, elevmöbler, utrustning prest
Wallerska skolan, textilslöjd, personalmöbler
Måltidsverksamheten, Vivallaskolans kök
Lillåns södra skola, elevmöbler
Hovstaskolan, elev- och personalmöbler
Modersmålsavd, kontorsmöbler, kortläsare
Lundbyskolan, nya inventarier ombyggnation
Lillåns skola, skolmöbler
Närkes kils skola, utökning fritidshem
Lillån 7-9, nya inventarier ombyggnation
Oförutsett
-72
-203
-171
-126
-197
-114
-193
-239
-86
-245
-185
-2 170
-53
-50
-1 230
-130
-5 464
-72
-28
-171
-149
-47
-114
-193
-239
-864
Datorer 1-1,
Laddningsskåp
-6 713
-149
-100
-200
-308
-500
-1 257
-114
-56
-92
8
-113
-367
-114
-56
-92
-72
-144
-69
34
-42
-114
-193
-239
-1
-149
-185
-4
-72
-144
-35
-2 166
-53
-21
-72
-203
-137
-160
-197
-114
-193
-239
-86
-245
-185
-1 700
-53
-50
-29
-1 230
-2 897
-130
-3 764
-29
-1 230
-130
-2 567
-59
-102
-160
-155
-85
-96
1)
Totalt
-35
-44
-108
-308
-387
-882
-1 013
-1 420
-283
-1 623
-407
-3 733
-138
-43
1 420
283
1 623
-7 512
-181
3 326
-5 202
392
driftnämnd. Prognosen för datorer/iPads blir lika med utfall eftersom budgeten inte finns i Skolnämnd nordväst.
82
Önskemål
överföring
till 2015
-113
-375
-42
-114
-193
-239
-149
-2 247
-2 622
Grundskolenämnd
9.2.8.3
Investeringar - Skolnämnd sydost
Skolnämnd sydost - Objekt
Belopp i tkr
Budget
Varav
Bokslut
Prognos
Avvikelse
2014
fr 2013
2014
färdigt obj
Bu-Boksl
Önskemål
överföring
till 2015
Lavendelgården förskola
Heimdal förskola
-350
-550
-286
-454
-350
-550
-64
-96
-64
-96
-900
-740
-900
-160
-160
Adolfsbergsskolans förskola
Ekängen förskola
Glommagården förskola
Almby 7-9
Äventyret förskola
Arken, Adolfsberg
RH, Adolfsberg
Särskolan, Adolfsberg
Brunnsskolan
Eklundaskolan
Almbroskolan
Skeppets förskola
Galaxen förskola
Näsby förskola
Almby förskola
Almby F-6
Navet F-9
Mariebergsskolan
Adolfsberg F-6
Kryddgårdsskolan
Sörbyängsskolan
Eklunda förskola
Södra gården förskola
Stallbacken förskola
Sörbyskolan
Sörbyskolans förskola
Måltidsenheten
Mosjö skola
Brickebacken F-6
Bollen förskola
-218
-60
-23
-150
-116
-200
-200
-262
-127
-50
-100
-405
-100
-50
-50
-150
-150
-80
-350
-80
-200
-50
-50
-50
-90
-90
-90
-125
-32
-100
-218
-60
-23
-72
-89
-200
-200
-262
-27
-50
-30
-405
-100
-50
-15
-118
-95
-157
-60
-15
-84
-74
-58
-29
-123
-32
-55
-97
-314
-32
-61
-200
-77
-195
-28
-38
-6
-90
-76
-90
-104
-32
-75
-218
-60
-23
-150
-116
-200
-200
-262
-127
-55
-100
-405
-100
-50
-50
-159
-150
-80
-350
-80
-200
-50
-50
-50
-90
-90
-90
-125
-32
-100
-3 798
-2 014
-2 432
Datorer 1-1,1)
Laddningsskåp
Totalt
-4 698
-2 014
-20
-159
-112
-8
-66
-42
-142
-171
-139
-95
5
-3
-91
-68
-50
-30
9
-38
-80
-150
-3
-5
-22
-12
-44
-68
-30
-38
-80
-150
-22
-12
-44
-14
-21
-21
-25
-25
-3 812
-25
-1 145
-1 749
-1 749
1 749
-20
-2 405
-233
-4 407
-7 579
-20
-2 405
-233
-4 407
-9 119
20
2 405
4 174
3 989
driftnämnd. Prognosen för datorer/iPads blir lika med utfall eftersom budgeten inte finns i Skolnämnd sydost.
83
-66
-42
-142
-171
-139
-95
-1 305
Grundskolenämnd
9.2.8.4
Investeringar - Skolnämnd sydväst
Skolnämnd sydväst - Objekt
Belopp i tkr
Körsbärsgården
Björkhaga fsk
Strömstaren fsk
Karlslunds fsk
Väster park fsk
Lillstugan fsk
Körsbärsgården fsk1)
Marklyckan fsk
Brolyckan fsk
Rostastugans fsk
Lilla Flotten fsk
Kubens fsk
Kubens fsk kök
Latorps fsk
Garphyttans fsk
Hagaskolan
Gumaeliusskolan
Bruketsskola
Tegnerskolan
Västra Engelbrektsskolan kök
Bruketsskola kök
Tegnerskolan kök
Budget
Varav
Bokslut
Prognos
Avvikelse
2014
fr 2013
2014
färdigt obj
Bu-Boksl
-500
-500
-125
-100
-260
-45
-94
-200
-39
-50
-61
-100
-58
-73
-156
-181
-166
-300
-295
-179
-65
-55
-30
-2 632
-194
-194
-3 132
-306
-306
-125
-66
-260
-45
-94
-200
-39
-50
-61
-88
-58
-66
11
-138
-39
-76
-195
-179
-34
-100
-45
-44
-260
-94
-200
-39
-50
-61
-58
-73
-156
-181
-166
-150
-79
-30
-1 232
Datorer 1-1,2)
Laddningsskåp
Totalt
-500
-500
-1 232
-12
-12
-7
-167
-43
-127
-224
-100
-65
-45
-7
-167
-43
-166
-300
-295
-179
-65
-45
-824
-1 833
-10
-30
-1 808
-934
-286
-1 909
-214
-3 343
-934
-286
-1 909
-214
-3 343
934
286
1 909
214
3 343
-4 361
-5 676
1 229
1) Investeringsmedel till Körsbärsgården behövs först nästa år då färdigställandet har blivit framflyttat.
driftnämnd. Prognosen för datorer/iPads blir lika med utfall eftersom budgeten inte finns i Skolnämnd sydväst.
84
Önskemål
överföring
till 2015
-306
-260
-94
-200
-39
-76
-195
-179
-1 349
Grundskolenämnd
9.2.8.5
Investeringar - Östernärke områdesnämnd
Östernärke områdesnämnd - Objekt
Belopp i tkr
Backagårdens fsk
HAK-fsk
Klockargården
Skolmåltider gem
Odenskolan
Stora Mellösa skola idrott
Budget
Varav
Bokslut
Prognos
Avvikelse
2014
fr 2013
2014
färdigt obj
Bu-Boksl
-320
-100
-16
-80
-100
-50
-666
-666
-320
-27
-146
-72
-333
-69
-620
-146
-72
-333
-69
-620
146
72
333
69
620
-693
-1 163
27
-16
-46
-100
-50
-166
Datorer 1-1,1)
Laddningsskåp
Totalt
-73
-46
-100
-50
-543
-320
-73
-16
-34
-100
-50
-593
-27
-166
Önskemål
överföring
till 2015
driftnämnd. Prognosen för datorer/iPads blir lika med utfall eftersom budgeten inte finns i Östernärke områdesnämnd.
85
-320
-100
-50
-470
Grundskolenämnd
9.3 Resultat- Verksamhet
9.3.1
Läskunnighet årskurs 1
Läskunnighet åk 1 vårterminen 2014
Område
NO
Skola
Glanshammars skola
Norrbyskolan
OP-skolan
Stureskolan
Sveaskolan
V:a Engelbrektsskolan
NO Totalt
NV
Ervalla skola
Hovstaskolan
Lillåns norra skola
Lillåns södra skola
Lundbyskolan
Mellringeskolan
Närkes Kils skola
Wallerska skolan
Vivallaskolan F-3
Ölmbrotorps skola
NV Totalt
SO
Adolfsbergsskolan spec
Almbro skola
Almby skola
Brickebackens skola
Brunnsskolan
Eklundaskolan
Kryddgårdsskolan
Mariebergsskolan
Mosjö skola
Navet
Sörbyskolan
Sörbyängsskolan
SO Totalt
SV
Björkhaga skola
Brukets skola
Garphyttans skola
Hagaskolan
Latorps skola
Rostaskolan
Tegnérskolan
Vintrosa skola
SV Totalt
Ö
Ö Totalt
Totalt
Askers skola
Hampetorps skola
Kilsmo skola
Odenskolan
St Mellösa skola
Örebro kommunala grundskolor
Alla elever
P
Totalt
24
28
52
20
28
48
28
21
49
18
27
45
10
9
19
13
15
28
113
128
241
7
9
16
28
34
62
11
16
27
15
18
33
30
28
58
24
20
44
5
5
10
20
31
51
34
47
81
8
8
16
182
216
398
30
35
65
0
0
0
10
12
22
32
28
60
17
25
42
37
20
57
18
25
43
10
15
25
22
21
43
11
10
21
12
10
22
10
9
19
13
11
24
222
221
443
F
32
13
12
12
11
26
23
9
138
9
3
3
9
12
36
691
21
15
9
21
8
24
24
16
138
5
3
2
13
12
35
738
53
28
21
33
19
50
47
25
276
14
6
5
22
24
71
1429
86
Antal läskunniga
F
P
Totalt
23
26
49
20
27
47
27
19
46
18
27
45
10
8
18
12
13
25
110
120
230
7
9
16
28
34
62
11
16
27
15
18
33
30
25
55
24
20
44
5
5
10
20
31
51
33
35
68
8
8
16
181
201
382
29
35
64
0
0
0
10
11
21
32
28
60
15
15
30
36
18
54
18
22
40
10
15
25
22
19
41
11
10
21
11
8
19
10
9
19
12
10
22
216
200
416
31
13
12
12
11
25
23
9
136
8
3
3
8
12
34
677
20
13
9
20
8
20
21
15
126
5
2
2
10
12
31
678
51
26
21
32
19
45
44
24
262
13
5
5
18
24
65
1355
Andel läskunniga
F
P
Totalt
96%
93%
94%
100%
96%
98%
96%
90%
94%
100%
100%
100%
100%
89%
95%
92%
87%
89%
97%
94%
95%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
89%
95%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
97%
74%
84%
100%
100%
100%
99%
93%
96%
97%
100%
98%
100%
100%
88%
97%
100%
100%
100%
100%
92%
100%
92%
97%
92%
100%
60%
90%
88%
100%
90%
100%
80%
100%
91%
90%
95%
100%
71%
95%
93%
100%
95%
100%
86%
100%
92%
94%
97%
100%
100%
100%
100%
96%
100%
100%
99%
89%
100%
100%
89%
100%
94%
98%
95%
87%
100%
95%
100%
83%
88%
94%
91%
100%
67%
100%
77%
100%
89%
92%
96%
93%
100%
97%
100%
90%
94%
96%
95%
93%
83%
100%
82%
100%
92%
95%
Grundskolenämnd
9.3.2
Måluppfyllelse årskurs 3
Måluppfyllelse Åk 3 vårterminen 2014
Örebro kommunala grundskolor
Antal o andel elever godkända i alla ämnen
Område
NO
Skola
Glanshammars skola
Norrbyskolan
OP-skolan
Stureskolan
Sveaskolan
NO Totalt
NV
Ervalla skola
Hovstaskolan
Lillåns norra skola
Lundbyskolan
Mellringeskolan
Närkes Kils skola
Wallerska skolan
Vivallaskolan 4-6
Ölmbrotorps skola
NV Totalt
SO
Adolfsbergsskolan spec1)
Almbro skola
Almby skola
Brickebackens skola
Brunnsskolan
Eklundaskolan
Kryddgårdsskolan
Mariebergsskolan
Mosjö skola
Navet
Sörbyskolan
Sörbyängsskolan
SO Totalt
Alla elever
P
Totalt
21
25
46
23
31
54
20
10
30
24
26
50
12
9
21
9
9
18
109
110
219
4
5
9
27
35
62
23
25
48
15
15
30
22
24
46
29
16
45
4
8
12
27
22
49
28
38
66
1
7
8
180
195
375
28
31
59
0
2
2
3
8
11
35
43
78
14
13
27
18
36
54
17
12
29
9
14
23
17
14
31
7
13
20
7
17
24
13
14
27
18
13
31
186
230
416
F
Björkhaga skola
Brukets skola
Garphyttans skola
Hagaskolan
Latorps skola
Rostaskolan
Tegnérskolan
Vintrosa skola
Ant Godk alla ämn
F
P
Totalt
19
18
37
17
30
47
18
7
25
23
23
46
9
7
16
6
7
13
92
92
184
3
5
8
27
34
61
21
22
43
14
14
28
14
17
31
26
11
37
4
8
12
24
22
46
14
13
27
1
6
7
148
152
300
25
25
50
2
35
12
18
17
9
14
5
7
9
15
168
8
41
7
33
12
12
5
13
14
7
11
189
10
76
19
51
29
21
19
18
21
16
26
357
And Godk alla ämn
F
P
Totalt
90%
72%
80%
74%
97%
87%
90%
70%
83%
96%
88%
92%
75%
78%
76%
67%
78%
72%
84%
84%
84%
75%
100%
89%
100%
97%
98%
91%
88%
90%
93%
93%
93%
64%
71%
67%
90%
69%
82%
100%
100%
100%
89%
100%
94%
50%
34%
41%
100%
86%
88%
82%
78%
80%
89%
81%
85%
67%
100%
86%
100%
100%
100%
82%
71%
100%
69%
83%
90%
100%
95%
54%
92%
100%
86%
36%
100%
82%
50%
85%
82%
91%
97%
70%
94%
100%
91%
61%
90%
88%
59%
84%
86%
29
17
46
28
16
44
97%
94%
96%
11
11
22
7
8
15
64%
73%
68%
12
17
29
10
14
24
83%
82%
83%
17
26
43
9
15
24
53%
58%
56%
SV
4
7
11
4
6
10
100%
86%
91%
20
28
48
18
24
42
90%
86%
88%
31
16
47
27
13
40
87%
81%
85%
11
11
22
10
10
20
91%
91%
91%
SV Totalt
135
133
268
113
106
219
84%
80%
82%
Askers skola
4
5
9
4
4
8
100%
80%
89%
Hampetorps skola
5
5
10
5
5
10
100%
100%
100%
Kilsmo skola
3
4
7
2
4
6
67%
100%
86%
Ö
Odenskolan
11
10
21
11
8
19
100%
80%
90%
St Mellösa skola
14
7
21
13
7
20
93%
100%
95%
Ö Totalt
37
31
68
35
28
63
95%
90%
93%
Totalt
647
699
1346
556
567
1123
86%
81%
83%
1) Resultat visas inte på enhetsnivå pga litet elevantal, men resultatet finns med i total beräkning för sydost och kommunen.
87
Grundskolenämnd
9.3.3
Betyg Åk 6 vårterminen 2014
Örebro kommuns kommunala grundskolor
Antal o Andel godkända i alla ämnen
(En del skolor (markerade med *) har inte haft undervisning i Teknik/har inte bedömts i ämnet Teknik
Resultatet för eleverna på dessa skolor har därför beräknats med Teknik undantaget)
Observera att elevantalet skiljer stort mellan skolorna!! (procentberäkningen blir missvisande för skolor med litet antal elever)
Omr
NO
Skola
Engelbrektsskolan *
Glanshammars skola
Norrbyskolan
OP-skolan
Sveaskolan
NO Summa
NV
Ervalla skola
Hovstaskolan F-6
Hovstaskolan Montessori
Lillåns skola F-6
Lundbyskolan
Mellringeskolan *
Närkes Kils skola
Wallerska skolan
Vivallaskolan 4-6
Ölmbrotorp skola
NV Summa
SO
Antal godkända
F
Totalt
P
Andel godkända
F
Totalt
67
9
20
21
10
14
69
17
21
27
9
14
136
26
41
48
19
28
53
9
19
18
10
5
53
14
19
19
9
5
106
23
38
37
19
10
79%
100%
95%
86%
100%
36%
77%
82%
90%
70%
100%
36%
78%
88%
93%
77%
100%
36%
141
157
298
114
119
233
81%
76%
78%
3
5
7
10
7
17
9
5
13
35
4
5
12
17
14
11
22
8
6
7
21
2
8
17
24
24
18
39
17
11
20
56
6
2
5
7
8
7
14
6
4
8
19
3
4
9
17
13
9
16
5
6
3
8
2
6
14
24
21
16
30
11
10
11
27
5
67%
100%
100%
80%
100%
82%
67%
80%
62%
54%
75%
80%
75%
100%
93%
82%
73%
63%
100%
43%
38%
100%
75%
82%
100%
88%
89%
77%
65%
91%
55%
48%
83%
115
125
240
83
92
175
72%
74%
73%
34
27
61
28
22
50
82%
81%
82%
Adolfsbergsskolan spec1)
Almbro skola
Almby skola F-6 *
Brickebackens skola
Brunnsskolan
Mariebergsskolan
Mosjö skola
Navet
Sörbyskolan
Sörbyängsskolan
1
4
32
13
23
9
7
10
7
11
2
8
35
12
18
12
1
15
3
12
3
12
67
25
41
21
8
25
10
23
4
29
7
22
8
6
9
5
9
8
30
5
17
12
1
14
2
9
12
59
12
39
20
7
23
7
18
100%
91%
54%
96%
89%
86%
90%
71%
82%
100%
86%
42%
94%
100%
100%
93%
67%
75%
100%
88%
48%
95%
95%
88%
92%
70%
78%
151
145
296
127
120
247
84%
83%
83%
3
7
1
31
18
10
9
15
3
5
7
11
10
16
100%
71%
78%
73%
83%
73%
32
46
9
12
22
1
63
64
19
20
14
9
20
42
9
40
56
18
65%
78%
90%
63%
91%
100%
63%
88%
95%
Brukets skola
Garphyttans skola
Gumaeliusskolan
Hagaskolan
Rostaskolan 3-6
Vintrosa skola
SV Summa
Ö
P
SO Summa
SV
Antal elever
F
Totalt
P
Odenskolan *
St Mellösa skola *
Ö Summa
Totalsumma
70
111
181
51
89
140
73%
80%
77%
15
9
17
10
32
19
11
7
13
10
24
17
73%
78%
76%
100%
75%
89%
24
501
27
565
51
1066
18
393
23
443
41
836
75%
78%
85%
78%
80%
78%
88
Grundskolenämnd
9.3.4 Måluppfyllelse årskurs 8
Godkänt i "ALLA" ämnen = eleven har godkänt betyg i de ämnen som de är betygsatta i under våren 2014
(Relativt många elever saknar betyg i ämnena: musik, teknik och slöjd, samt ett eller två NO-resp SO-ämnen Eleverna är inte bedömda
och betygsatta i dessa ämnen i alla skolor)
Det innebär för jämförelsens/rättvisans skull att dessa elever inte behöver räkna de ämnen som de inte är betygsatta i.
Det innebär också att värdena inte är fullt jämförbara med förra årets värden och dessutom är för höga i förhållande till hur det verkligen förhåller sig!
Skolområde
Skola
NO
Antal godkända
P
Totalt
Andel godkända
P
Totalt
F
84
74
158
61
48
109
73%
65%
69%
Glanshammars skola
13
10
23
11
9
20
85%
90%
87%
Olaus Petriskolan
40
47
87
29
36
65
73%
77%
75%
Västra Engelbrektsskolan 7-9
21
21
42
8
4
12
38%
19%
29%
158
152
310
109
97
206
69%
64%
66%
Lillåns skola 7-9
50
46
96
44
32
76
88%
70%
79%
Mellringeskolan 7-9
48
54
102
37
26
63
77%
48%
62%
Vivallaskolan 7-9
34
36
70
7
6
13
21%
17%
19%
132
136
268
88
64
152
67%
47%
57%
49
61
110
43
48
91
88%
79%
83%
3
7
10
2
2
0%
29%
20%
Almby skola 7-9
37
53
90
20
31
51
54%
58%
57%
Navet
34
33
67
18
17
35
53%
52%
52%
123
154
277
81
98
179
66%
64%
65%
Nordväst Totalt
Adolfsbergsskolan spec. 7-9
SO
F
Engelbrektsskolan
Nordost Totalt
NV
Antal elever totalt
P
Totalt
F
Sydost Totalt
Sydväst
Gumaeliusskolan
72
105
177
54
73
127
75%
70%
72%
Östernärke
Odenskolan F-9
23
29
52
19
22
41
83%
76%
79%
508
576
1084
351
354
705
69%
61%
65%
Totalt
9.3.5
Antal och andel elever med godkända betyg i alla ämnen som ingått i elevens studieplan
(Minst 16 ämnen dock = de obligatoriska)
Alla elever
Omr
Skola
F
P
Godkända elever
Alla
F
P
Andel Godkända
Alla
F
Engelbrektsskolan
72
63
135
61
48
109
Glanshammars skola
9
7
16
7
3
10
NO
Olaus Petriskolan
27
22
49
20
15
35
23
22
45
11
4
15
NO Totalt
131
114
245
99
70
169
Lillåns skola 7-9
48
67
115
43
55
98
Mellringeskolan 7-9
45
49
94
39
29
68
NV
Vivallaskolan 7-9
45
44
89
21
15
36
NV Totalt
138
160
298
103
99
202
Adolfsberg special 7-91)
1
3
4
68
59
127
62
52
114
SO
Almby skola 7-9
35
46
81
23
34
57
Navet
28
27
55
23
14
37
SO Totalt
132
135
267
108
101
209
SV
Gumaeliusskolan
73
105
178
62
83
145
Ö
Odenskolan
32
23
55
25
15
40
Kommunala
506
537
1043
397
368
765
89
P
Alla
85%
78%
74%
48%
76%
90%
87%
47%
75%
76%
43%
68%
18%
61%
82%
59%
34%
62%
81%
63%
71%
33%
69%
85%
72%
40%
68%
91%
66%
82%
82%
85%
78%
78%
88%
74%
52%
75%
79%
65%
69%
90%
70%
67%
78%
81%
73%
73%
Grundskolenämnd
9.4 Fem år i sammandrag
Fem år i sammandrag
Folkmängd Örebro kommun 1-15 år
-varav 1-5 år
-varav 6-15 år
Nordost 1-15 år
- varav 1-5 år
- varav 6-15 år
Nordväst 1-15 år
- varav 1-5 år
- varav 6-15 år
Sydost 1-15 år
- varav 1-5 år
- varav 6-15 år
Sydväst 1-15 år
- varav 1-5 år
- varav 6-15 år
Östernärke 1-15 år
- varav 1-5 år
- varav 6-15 år
2010
22 908
8 302
14 606
3 162
1 220
1 942
6 438
2 271
4 167
7 162
2 613
4 549
5 038
1 851
3 187
1 084
341
743
2011
23 251
8 635
14 616
3 238
1 297
1 941
6 461
2 354
4 107
7 302
2 722
4 580
5 078
1 892
3 186
1 082
341
741
2012
23 777
8 930
14 847
3 382
1 384
1 998
6 682
2 430
4 252
7 429
2 824
4 605
5 208
1 948
3 260
1 040
332
708
2013
24 397
9 129
15 268
3 553
1 468
2 085
6 836
2 446
4 390
7 612
2 890
4 722
5 319
1 978
3 341
1 033
333
700
20141)
24 987
9 177
15 810
3 727
1 536
2 191
6 959
2 437
4 522
7 797
2 848
4 949
5 434
2 010
3 424
1 025
332
693
1 054
520
534
1 692
820
872
1 960
915
1045
1 520
713
807
238
108
130
1 107
544
563
1 783
882
901
2 058
980
1078
1 533
717
816
257
109
148
1 158
577
581
1 824
895
929
2 098
997
1101
1 574
755
819
256
107
149
1 218
597
621
1 861
900
961
2 124
1012
1112
1 596
788
808
261
113
148
1124
607
617
1853
894
959
2064
982
1082
1595
807
788
267
116
151
25
10
15
5
3
2
34
18
16
15
5
10
0
0
0
0
0
0
0
18
9
9
11
5
6
6
3
3
0
Barn i förskoleverksamhet 2)
Antal barn i kommunal förskola
Nordost
- flickor
- pojkar
Nordväst
- flickor
- pojkar
Sydost
- flickor
- pojkar
Sydväst
- flickor
- pojkar
Östernärke
- flickor
- pojkar
Antal barn i familjedaghem
Nordost
- flickor
- pojkar
Nordväst
- flickor
- pojkar
Sydost
- flickor
- pojkar
90
Grundskolenämnd
Sydväst
- flickor
- pojkar
Östernärke
- flickor
- pojkar
Antal barn i fristående förskolor4)
Nordost
- flickor
- pojkar
Nordväst
- flickor
- pojkar
Sydost
- flickor
- pojkar
Sydväst
- flickor
- pojkar
Östernärke
- flickor
- pojkar
Gruppstorlek, förskola
Nordost
Nordväst
Sydost
Sydväst
Östernärke
2010
10
6
4
23
10
13
2011
10
5
5
0
2012
7
5
2
0
2013
0
2014
0
0
0
28
160
240
104
12
-
64
170
301
124
11
-
108
206
335
130
4
-
144
71
73
226
110
116
356
163
193
149
73
76
1
0
1
172
82
90
273
151
122
435
217
218
154
77
77
4
2
2
17,0
17,8
16,9
17,7
17,0
16,2
17,1
17,3
17,4
16,1
16,7
17,4
16,8
17,5
15,1
17,0
17,2
17,2
17,7
15,4
16,9
17,2
16,8
17,5
16,7
1 969
990
979
3 305
1 555
1 750
3 594
1 714
1 880
2 478
1 177
1 301
689
350
339
2 045
1 025
1 020
3 246
1 542
1 704
3 595
1 701
1 894
2 424
1 116
1 308
675
349
326
2 194
1 087
1 107
3 220
1 536
1 684
3 428
1 629
1 799
2 401
1 113
1 288
641
341
300
2 627
1 293
1 334
3 239
1 548
1 691
3 484
1 667
1 817
2 203
999
1 204
611
317
294
2758
1341
1417
3338
1565
1773
3687
1741
1946
2239
1016
1223
601
315
286
Elever i grundskoleverksamhet 2)
Antal elever i kommunala skolor F-9
Nordost
- flickor
- pojkar
Nordväst
- flickor
- pojkar
Sydost
- flickor
- pojkar
Sydväst
- flickor
- pojkar
Östernärke
- flickor
- pojkar
91
Grundskolenämnd
Antal elever i grundsärskola 3)5)
Nordost
- flickor
- pojkar
Nordväst
- flickor
- pojkar
Sydost
- flickor
- pojkar
Sydväst
- flickor
- pojkar
Östernärke
- flickor
- pojkar
Antal elever i fristående
grundskolorskolor4)
Nordost
- flickor
- pojkar
Nordväst
- flickor
- pojkar
Sydost
- flickor
- pojkar
Sydväst
- flickor
- pojkar
Östernärke
- flickor
- pojkar
Antal elever/lärare (heltidstjänster)
Nordost
Nordväst
Sydost
Sydväst
Östernärke
2010
2011
2012
2013
2014
44
16
79
46
1
-
46
4
67
40
1
-
42
1
60
36
1
-
52
27
25
1
1
0
65
22
43
14
1
13
1
0
1
63
35
28
3
2
1
62
23
39
1
0
1
0
227
637
808
612
49
-
223
669
867
645
47
-
244
677
1 015
723
45
-
291
166
125
691
358
333
1 115
568
547
736
374
362
49
28
21
300
175
125
736
374
362
1145
581
564
771
401
370
49
26
23
12,9
11,4
13,1
12,5
13,4
13,5
12,3
13,7
12,2
12,7
14,0
12,3
13,9
12,0
12,8
12,7
12,6
13,6
13,5
13,0
12,5
12,8
13,6
13,9
13,4
551
462
89
879
729
150
993
834
159
580
492
88
888
732
155
1 035
875
160
619
529
90
888
736
152
1 019
870
149
693
579
114
872
727
145
1 007
864
143
702
592
110
865
712
153
1010
864
146
Anställda
Antal tillsvidareanställda, årsarbetare
Nordost
-kvinnor
-män
Nordväst
-kvinnor
-män
Sydost
-kvinnor
-män
92
Grundskolenämnd
Sydväst
-kvinnor
-män
Östernärke
-kvinnor
-män
Antal visstidsanställda, årsarbetare
Nordost
-kvinnor
-män
Nordväst
-kvinnor
-män
Sydost
-kvinnor
-män
Sydväst
-kvinnor
-män
Östernärke
-kvinnor
-män
Antal timavlönade, årsarbetare
Nordost
-kvinnor
-män
Nordväst
-kvinnor
-män
Sydost
-kvinnor
-män
Sydväst
-kvinnor
-män
Östernärke
-kvinnor
-män
Arbetstid, genomsnittlig
sysselsättningsgrad %
Nordost
-kvinnor
-män
Nordväst
-kvinnor
-män
Sydost
-kvinnor
-män
2010
717
611
106
161
131
30
2011
720
609
111
157
129
28
2012
710
604
105
162
132
30
2013
662
566
96
141
116
25
2014
644
548
96
144
121
23
64
57
7
117
77
40
109
80
29
55
38
17
16
12
4
91
75
16
107
73
34
93
70
23
66
45
21
15
9
6
106
74
32
117
84
33
108
86
22
52
41
11
22
16
6
101
73
28
107
74
33
107
76
31
46
33
12
17
10
7
108
75
33
155
115
40
120
87
33
63
14
49
15
10
5
18
15
4
29
24
5
41
32
9
27
22
5
9
-
12
7
4
17
12
5
29
18
11
21
16
5
4
-
19
15
4
26
20
6
39
29
10
32
25
7
7
5
2
28
23
5
37
28
9
51
41
10
41
34
7
10
8
2
30
23
7
50
38
12
53
42
11
45
38
7
12
10
2
96,3
96,1
97,3
95,7
95,4
96,9
96,3
96,2
96,8
96,6
96,3
98,0
95,8
95,6
96,6
96,4
96,2
97,2
96,4
96,1
98,0
95,9
95,7
96,7
96,1
96,2
95,9
96,8
96,5
93,4
96,2
96,0
97,2
96,4
96,5
95,3
97,1
96,8
98,2
95,7
95,6
96,2
96,3
96,5
95,4
93
Grundskolenämnd
Sydväst
-kvinnor
-män
Östernärke
-kvinnor
-män
Organisationsutveckling, antal
intraprenader
Nordost
Nordväst
Sydost
Sydväst
Östernärke
Klagomål, antal
Nordost
Nordväst
Sydost
Sydväst
Östernärke
2010
95,7
95,6
96,3
94,4
94,0
96,0
2011
96,2
96,2
96,0
94,7
95,2
92,7
2012
95,5
95,4
95,8
95,9
95,7
96,8
2013
95,4
95,4
95,0
96,8
96,5
98,4
2014
96,3
96,3
96,3
94,7
95,0
93,4
2
1
0
1
1
2
1
0
1
1
2
1
0
1
1
2
1
0
1
1
2
1
1
1
1
6
11
11
11
8
2
16
16
7
3
13
7
10
7
2
16
8
15
6
8
13
8
4
8
3
1) Siffrorna gällande folkmängdsstatistik är preliminära, officiella siffror kommer i mars 2015
2) Mätdatum 15 oktober
3) Inklusive träningsskola och individualintegrerade elever i grundskolan
4) Ett fåtal barn och elever har sekretesskydd i datasystemet och kan då inte härledas till skolområde. Dessa saknas
i statistiken. Förskoleklass ingår i tabellen.
5) Statistiken visar placerade elever i särskola oavsett anvisningsskola.
94
Grundskolenämnd
Bilagor
Bilaga 1 Organisationsschema – Skolnämnd nordost ............................................. 96
Bilaga 2 Organisationsschema – Skolnämnd nordväst ........................................... 97
Bilaga 3 Organisationsschema – Skolnämnd sydost ............................................... 98
Bilaga 4 Organisationsschema – Skolnämnd sydväst ............................................. 99
Bilaga 5 Organisationsschema – Östernärke områdesnämnd ............................... 100
Bilaga 6 Indikatorer – Skolnämnd nordost .................................................... 101-106
Bilaga 7 Indikatorer – Skolnämnd nordväst .................................................. 107-112
Bilaga 8 Indikatorer – Skolnämnd sydost ...................................................... 113-118
Bilaga 9 Indikatorer – Skolnämnd sydväst .................................................... 119-124
Bilaga 10 Indikatorer – Östernärke områdesnämnd....................................... 125-130
Bilaga 11 Barnantal 2014, förskola................................................................ 131-132
Bilaga 12 Elevantal 2014, grundskola .................................................................. 133
95
Grundskolenämnd
Bilaga 1 Organisationsschema - Skolnämnd nordost
Intraprenad
Engelbrektsskolan
Västra Engelbrektsskolan
Stureskolan
Skolnämnd nordost
Förvaltningschef
Intraprenad
Norrbyskolan, Hästskon,
Norrlunden, Pettersberg
Områdeschef
Kost
Familjecentral
Skola
OP-Glanshammar
Glanshammars skola F-9
Olaus Petriskolan F-9
Söder
Sveaskolan F-6
KOMMUNGEMENSAMT
Kattungen
Förskola, flerspråkig
verksamhet med svenskt
teckenspråk och tal
Centralt skolstöd
Sjukhusundervisningen
Tal-, språk- och
hörselpedagoger
Specialresurs särskola
Resursenhet Lotsen
Skolhälsan
Samordning Barn- och
elevhälsan
96
Förskola
OP-Glanshammar
Knagglabacke, Lillkyrka,
Ringblomman, Rinkaby,
Villekulla.
Förskolorna på öster
och söder
Allégården, Fridensberg,
Hattstugan,
Kameleonten,
Kristinaskolans förskola,
Junibacken, Måsen,
Oskarstorget,
Rynningeåsen,
Snöstjärnan, Wadköping
Grundskolenämnd
Bilaga 2 Organisationsschema - Skolnämnd nordväst
Förvaltningschef
Områdeschef
Skola
Team Hovsta-Dylta
Hovstaskolan F-6
Ervalla skola F-6
Ölmbrotorp skola F-6
Intraprenad
Varberga förskolor
Blåklinten, Emilia, Emil, Fantasia,
Gränden, Hasselmusen, Paletten
Förskola
Familjecentral
Kost
KOMMUNGEMENSAMT
Modersmålsavdelningen
Team Lillån
Lillåns skola F-9
Lillåns södra skola F-6
Team Hovsta-Dylta
Ervalla, Grönvallska, Järle,
Kastanjen, Kullen, Kårstaängen,
Skogsbrynet
Team Lillån
Bettorp, Lillån, Klockarängen,
Klöverängen
Team Mellringe
Sörgården, Stjärnhimlen,
Växthuset
Team Mellringe
Mellringeskolan F-9
Team Vivalla-Lundby
Almgården, Apelgården,
Bergagård, Björkbacken,
Hallongården, Kastanjegården,
Linden, Musikanten, Nybacken,
Sagogården, Skattkistan, Språk
och lek, Villan, Ädelstenen,
Änglagård
Team Vivalla-Lundby
Lundbyskolan F-6
Team Vivalla (Partnerskap
Vivalla)
Vivallaskolan F-9
97
Grundskolenämnd
Bilaga 3 Organisationsschema - Skolnämnd sydost
Skolnämnd sydost
Skola
Förvaltningschef
Brickebacken
Almbro skola F-6
Områdeschef
Kost
Navet
Eklundaskolan F-6
Kryddgårdsskolan F-3
Navets skola F-9
Sörbyängsskolan F-6
Almby
Almby skola F-9
Sörbyskolan F-6
Adolfsberg
Adolfbergsskolan F-9
Brunnsskolan F-6
Mariebergsskolan F-6
Mosjö skola F-6
Familjecentral
KOMMUNGEMENSAMT
Adolfbergsskolan
specialenheten
- Särskola
- Grundskola för elever med
rörelsehinder
diagnos inom autismspektrat
Almby särskola
Brickebackens särskola
diagnos inom autismspektrat
Förskola
Brickebacken
Bollen, Byggklossen,
Gunghästen, Hopprepet,
Trollskogen,
Brickebackens familjecentral
Ängen
Eklunda, Ekängen,
Fåraherden, Gåsapigan,
Höskullen, Klätterträdet,
Kryddgården, I Ur och Skur
Lergöken, Stallbacken,
Sörbyängens fsk, Äventyret,
Öppna förskolan i
Sörbykyrkan, Ängens
familjecentral
Almby
Almby, Ekebergabacken,
Heimdal, Fröet, Näsby,
Ormesta, Prästhagen,
Södra gården,
Sörby gård, Sörbyskolans fsk,
Tybble
Adolfsberg
Adolfbergsskolans fsk,
Brunnsskolans fsk,
Eriksbergsgården,
Glommagården, Grönkulla,
Leklustan, Marieberg, Mosjö,
I Ur och Skur Solgläntan,
Stjärnfallet,
Dbv Adolfsberg,
Dbv Marieberg
98
Grundskolenämnd
Bilaga 4 Organisationsschema - Skolnämnd sydväst
Skolnämnd sydväst
Intraprenad
Gumaeliusskolan 7-9
Förvaltningschef
Skola
Förskola
Områdeschef
Rostaskolan F-6
Brukets skola F-6
Tegnérskolan F-3
Kost
Familjecentral
Brolyckan, Lagan,
Marklyckan, Väster Park
KOMMUNGEMENSAMT
Psykologorganisation
Hagaskolan F-6
Larsgården, Lars
Wivallius, Sagan,
Lillstugan
Väster park
Natt- och helgomsorg
Brukets förskola,
Nyckelpigan, Trollbacken,
Violen, Körsbärsgården,
Björkhagaskolan F-3
Blåmesen, Fasanen
Garphyttans skola F-6
Björkhaga förskola,
Karlslunds förskola,
Solskenet, Strömstaren
Vintrosa skola F-6
Hasselbacken, Lilla Flotten,
Rostastugan
Latorps skola F-3
Kuben, Murgrönan,
Tussilagon, Vintergatan
Latorps förskola,
Vintrosa förskola
Garphyttans förskola
99
Grundskolenämnd
Bilaga 5 Organisationsschema - Östernärke områdesnämnd
Förvaltningschef
Förskola och skola
Förvaltningschef
Samhällsbyggnad
Plan- och
byggärenden
Områdeschef
Familjecentral
Bad
Folk-/skolbibliotek
Fritidsgård Odengården
Föreningsbidrag
Skötselbidrag
Kost
Vaktmästeri
Skola
Odenskolan F-9
Askers skola F-3
Hampetorps skola F-6
Kilsmo skola F-3
Intraprenad
Stora Mellösa skola F-6
Förskola
Askers förskola
Klockargårdens förskola
Sjögårdens förskola
Sotterngårdens förskola
Backagården,
Fruktgården,
Per Andersgården
100
Grundskolenämnd
Bilaga 6 Indikatorer – Skolnämnd nordost
Indikatorer
Skolnämnd nordost
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
80
75
flickor
84
79
76
pojkar
Andel inköpta ekologiska livsmedel,
skola, %
77
72
61
1:2
34
33
behåll
1:2
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
minska med
en procentenhet
Lokalutnyttjande i förskolan kvm/barn
Lokalutnyttjande i grundskolan
kvm/elev
1:5
10,6
10,4
oförändrat
10,8
1:5
14,5
16,4
minska
16,4
Verksamhetens ramavvikelse, mnkr 1)
Nettokostnad per inskrivet barn i
förskolan, exklusive lokalhyra, tkr
Nettokostnad per elev i grundskolan,
exklusive lokalhyra, tkr
Korttidssjukfrånvaro för kvinnor och
män, antal dagar per person 1)
1:5
5,329
6,231
+/- 0
7,089
94,9
97,9
2)
99,8
62,5
67,7
3)
67,6
6,5
5,9
5,5
6,2
kvinnor
6,5
6,3
6,5
män
Korttidssjukfrånvaron för, antal dagar
per anställd, förskola 1)
4,2
4,0
4,7
8,9
8,1
kvinnor
9,0
8,2
8,0
män
per anställd, grundskola 1)
5,6
4,4
7,9
4,4
4,2
kvinnor
4,7
4,4
4,9
män
Andel som kan rekommendera
kommunen som arbetsplats, i
medarbetarundersökningen, kvinnor
respektive män (I 2011 års enkät var frågan
3,7
3,8
4,6
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
Indikatorer – Hållbar tillväxt
Andel elever i grundskolan som
avslutar sina studier med minst
godkänt i alla ämnen, % 1)
Matsvinn i verksamheterna,
genomsnittlig andel i %
annorlunda formulerad: ”Jag skulle kunna
rekommendera en vän eller bekant att börja
arbeta inom kommunen”)
Målvärde
2014
Utfall
2014
1
1:1
1:5
1:5
1:5
1:5
öka
< 6,3
< 3,9
69
42
redovisas
endast på
förv.nivå
8,0
4,8
öka
51
kvinnor
42
män
101
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd nordost
Genomsnittlig sysselsättningsgrad för
anställda kvinnor respektive män
Målomr.
1:5
kvinnor
män
Organisationsutveckling, HME-index
1:5
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
95-98
Utfall
2014
96,4
96,8
96,1
96,5
96,8
98,0
98,4
98,2
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
78
97,1
77
kvinnor
77
män
75
Indikatorer – Människors egenmakt
Elevers upplevelse av inflytande och
påverkan i skolan skolår 3, 5, 8, %
Påstående: ”Jag är nöjd med det
inflytande jag har i skolan”
2
2:1
mätvärde
saknas
> 80
Elever skolår 3
flickor
pojkar
83
88
85
84
81
84
91
85
83
69
74
72
75
75
78
75
72
80
73
71
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
Påstående: ”Jag får vara med och
bestämma över mitt skolarbete”
Elever skolår 3
flickor
pojkar
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
102
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd nordost
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
Andel elever som anser att mobbning
eller annan kränkande behandling inte
förekommer på skolan, skolår 3,5,8, %
Påstående: ”Elever i skolan behandlar
mig väl”
2:4
70
64
59
69
mätvärde
saknas
> 80
Elever i skolår 3
flickor
87
90
pojkar
78
88
flickor
88
87
pojkar
94
84
flickor
96
90
pojkar
Påstående: ”Vuxna i skolan behandlar
mig väl”
95
93
Elever skolår 5
Elever skolår 8
> 80
Elever i skolår 3
flickor
95
91
pojkar
90
89
flickor
94
94
pojkar
94
93
flickor
93
95
pojkar
Andel medarbetare som personligen
under det senaste året varit utsatta för
mobbning, andel i % (Frågeställningen i
83
90
Elever skolår 5
Elever skolår 8
årets medarbetarenkät är till viss del ny i och
med ett tillägg där det står "Har någon till
exempel frusit ut dig, skämtat dumt om dig eller
kommit med otrevliga kommentarer")
kvinnor
män
Jämställdhet och ickediskriminering,
karriärindex
2:4
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
<5
8
8
2:4
103
1,0
0,86
1,0
0,87
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd nordost
Indikatorer – Barn och ungas behov
Andel elever som upplever stress i
skolan skolår 3, 5, 8, %
Påstående: ”Jag känner sällan stress
inför skolarbetet”
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
3
3:1
mätvärde
saknas
< 20
> 80
Elever skolår 3
flickor
77
81
pojkar
74
80
flickor
78
78
pojkar
81
70
flickor
48
29
pojkar
Andel elever i skolår 7 och 9 som
ofta/alltid känner sig nedstämda, %5)
58
60
Elever skolår 5
Elever skolår 8
3:1
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
< 20
endast
kommunnivå
Elever skolår 7
flickor
16
pojkar
5
Elever skolår 9
25
flickor
pojkar
Andel elever som säger att de är
trygga/inte känner sig rädda eller
hotade i skolan5)
7
3:1
104
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
> 80
mätvärde
saknas
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd nordost
Andel elever som uppnått målen i
skolår 3, fått godkänt betyg i samtliga
ämnen skolår 6 och 8, % 1)
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
3:1
Målvärde
2014
Utfall
2014
öka
Elever skolår 3
88
79
84
flickor
90
80
84
pojkar
86
79
84
Elever skolår 6
87
78
78
flickor
90
80
76
pojkar
84
77
81
mätvärde
saknas
60
66
flickor
66
69
pojkar
Andel elever med
modersmålsundervisning (av
berättigade), %
53
64
Elever skolår 84)
3:1
öka
flickor
56
50
54
pojkar
Andel vårdnadshavare som är nöjda
med barnomsorgen, %
47
45
49
3:2
mätvärde
saknas
>80
vårdnadshavare flickor
86
90
vårdnadshavare pojkar
84
84
3:2
66,0
öka
66,1
kvinnor
56,9
64,3
64,3
män
1,3
1,7
1,8
kvinnor
30,7
33,0
32,3
män
1,3
1,0
1,5
Andel anställda barnskötare, %
Gruppstorlek
3:2
16,7
17,0
16,8
16,9
Nöjdhet med fritidshemmen hos
vårdnadshavare och barn
3:2
5,2
5,3
minska
5,4
3:3
mätvärde
saknas
>80
elever skolår 2
flickor
90
91
pojkar
94
96
105
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd nordost
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
vårdnadshavare till elever skolår 2
74
80
77
84
Indikatorer – Trygg välfärd
Andel uppnådda unika servicegarantier, %, förvaltn. bedömning
Förskola: Du och ditt barn får en
kontaktperson att vända sig till
4
90-100
4:1
mätvärde
saknas
90-100
68
70
70
Förskola: På din förskola ska det
finnas ett föräldraråd där dina och
andra föräldrars synpunkter kan föras
fram och diskuteras
67
68
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
65
Skola: Du får av din lärare veta vad du
ska kunna för att nå kunskapsmålen i
de olika ämnena
56
mätvärde
saknas
flickor
88
82
pojkar
Skola: Alla elever som slutar årskurs 1
ska kunna läsa, förvaltn. bedömning
86
84
flickor
99
100
97
pojkar
Skola: Som förälder får du samma dag
veta om ditt barn har olovlig frånvaro
96
96
94
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
59
Skola: Det finns alltid någon på din
skola som du kan vända mig till med
frågor eller problem
65
mätvärde
saknas
flickor
90
84
pojkar
Andel uppnådda generella servicegarantier, %, förvaltn. bedömning
85
84
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
90-100
1) Anger mål för god ekonomisk hushållning (GEH)
2) Enligt tilldelning i förskolans resursfördelningsmodell samt övriga eventuella ramjusteringar
3) Enligt tilldelning i grundskolans resursfördelningsmodell samt övriga eventuella ramjusteringar
4) Inga mätvärden för 2012 på grund av att redovisningen då inte gällde alla ämnen.
5) Resultat från Örebro läns landstings enkät Liv och hälsa ung. Kan endast redovisas på kommunnivå då inte skolområdena har
samma uppdelning geografiskt. Trygghetsfrågan är inte ställd på samma sätt i den nya enkäten vilket gör att mätvärde saknas.
106
90-100
Grundskolenämnd
Bilaga 7 Indikatorer – Skolnämnd nordväst
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
71
65
flickor
74
67
75
pojkar
skola, %
69
64
62
1:2
44
43
behåll
1:2
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
minska med
en procentenhet
kvm/elev
1:5
10,2
10,2
oförändrat
10,3
1:5
17,7
17,7
minska
17,3
1:5
4,837
7,754
+/- 0
6,443
95,8
94,7
2)
98,4
67,3
68,9
3)
71,2
5,8
5,8
5,5
6,1
kvinnor
6,2
6,1
6,5
män
3,9
4,4
4,4
7,6
8,0
kvinnor
7,5
8,0
7,9
män
9,3
8,2
7,2
4,1
4,0
kvinnor
4,6
4,1
4,7
män
2,9
2,9
3,8
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
Målvärde
2014
Utfall
2014
1
1:1
1:5
1:5
1:5
1:5
öka
< 6,3
< 3,9
68
56
redovisas
endast på
förv.nivå
7,9
4,5
öka
62
kvinnor
48
män
107
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
1:5
kvinnor
män
Organisationsutveckling,
medarbetarindex
1:5
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
95-98
Prognos
2014
95,9
96,2
95,7
96,0
95,6
96,7
97,2
96,2
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
78
95,7
80
kvinnor
80
män
76
2
2:1
mätvärde
saknas
> 80
Elever skolår 3
flickor
pojkar
91
77
93
84
88
86
86
89
74
72
80
78
80
60
78
66
85
81
78
80
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
Elever skolår 3
flickor
pojkar
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
108
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
mig väl”
2:4
70
66
73
65
mätvärde
saknas
> 80
Elever i skolår 3
flickor
92
83
pojkar
93
86
flickor
87
89
pojkar
93
94
flickor
94
91
pojkar
mig väl”
96
91
Elever skolår 5
Elever skolår 8
> 80
Elever i skolår 3
flickor
96
92
pojkar
92
88
flickor
96
96
pojkar
92
95
flickor
91
89
pojkar
90
86
Elever skolår 5
Elever skolår 8
kvinnor
män
karriärindex
2:4
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
<5
10
5
2:4
109
0,85
0,91
1,0
0,89
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
3
3:1
mätvärde
saknas
< 20
> 80
Elever skolår 3
flickor
82
78
pojkar
80
82
flickor
75
68
pojkar
80
80
flickor
54
33
pojkar
ofta/alltid känner sig nedstämda, % 5)
69
66
Elever skolår 5
Elever skolår 8
3:1
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
< 20
endast
kommunnivå
Elever skolår 7
flickor
16
pojkar
5
Elever skolår 9
flickor
25
pojkar
hotade i skolan% 5)
7
3:1
110
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
> 80
mätvärde
saknas
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
3:1
Målvärde
2014
Utfall
2014
öka
Elever skolår 3
80
81
80
flickor
80
82
82
pojkar
81
80
78
Elever skolår 6
63
73
73
flickor
66
74
74
pojkar
61
73
72
mätvärde
saknas
53
57
flickor
57
67
pojkar
Andel elever med
berättigade), %
49
47
Elever skolår 8 4)
3:1
öka
flickor
63
58
59
pojkar
med barnomsorgen, %
51
51
52
3:2
mätvärde
saknas
>80
85
89
87
89
3:2
66,9
öka
63,4
kvinnor
64,8
64,9
61,4
män
2,6
2,0
2,0
kvinnor
33,8
32,8
35,8
män
0,8
0,3
0,9
Gruppstorlek
3:2
17,4
17,2
16,8
17,2
3:2
5,2
5,5
minska
5,5
3:3
mätvärde
saknas
>80
elever skolår 2
flickor
90
96
pojkar
92
91
111
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
83
76
73
72
4
90-100
4:1
90-100
mätvärde
saknas
75
82
fram och diskuteras
77
81
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
62
de olika ämnena
64
mätvärde
saknas
flickor
86
80
pojkar
87
88
flickor
99
96
99
pojkar
96
95
93
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
55
57
mätvärde
saknas
flickor
88
86
pojkar
88
90
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
90-100
112
90-100
Grundskolenämnd
Bilaga 8 Indikatorer – Skolnämnd sydost
Indikatorer
Skolnämnd sydost
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
81
75
flickor
86
81
82
pojkar
skola, %
77
70
75
1:2
51
52
behåll
1:2
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
minska med
en procentenhet
kvm/elev
1:5
12,0
11,5
oförändrat
12,1
1:5
16,0
16,2
minska
15,9
1:5
- 4,756
- 1,061
+/- 0
0,856
95,5
95,6
2)
98,6
64,7
65,6
3)
70,3
5,5
5,7
5,5
5,8
kvinnor
6,2
5,8
6,0
män
4,7
4,9
4,8
7,3
6,6
kvinnor
7,3
6,6
6,8
män
5,1
6,6
6,7
5,0
5,0
kvinnor
5,0
5,0
5,2
män
4,8
5,0
5,0
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
Målvärde
2014
Utfall
2014
1
1:1
1:5
1:5
1:5
1:5
öka
< 6,3
< 3,9
78
65
redovisas
endast på
förv.nivå
6,8
5,2
öka
56
kvinnor
47
män
113
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydost
Målomr.
1:5
kvinnor
män
1:5
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
95-98
Utfall
2014
96,1
96,4
96,2
96,5
96,5
95,9
95,3
95,4
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
78
96,3
79
kvinnor
79
män
76
2
2:1
mätvärde
saknas
> 80
Elever skolår 3
flickor
pojkar
86
89
89
92
86
86
86
90
62
74
77
80
74
78
76
83
81
81
84
88
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
Elever skolår 3
flickor
pojkar
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
114
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydost
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
mig väl”
2:4
61
57
71
68
mätvärde
saknas
> 80
Elever i skolår 3
flickor
89
92
pojkar
91
94
flickor
90
89
pojkar
91
96
flickor
86
93
pojkar
mig väl”
94
94
Elever skolår 5
Elever skolår 8
> 80
Elever i skolår 3
flickor
95
95
pojkar
90
97
flickor
93
96
pojkar
94
92
flickor
85
92
pojkar
93
93
Elever skolår 5
Elever skolår 8
kvinnor
män
karriärindex
2:4
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
<5
9
4
2:4
115
1,03
1,08
1,0
1,0
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydost
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
3
3:1
mätvärde
saknas
< 20
> 80
Elever skolår 3
flickor
85
80
pojkar
83
75
flickor
75
78
pojkar
79
84
flickor
26
27
pojkar
57
56
Elever skolår 5
Elever skolår 8
3:1
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
< 20
endast
kommunnivå
Elever skolår 7
flickor
16
pojkar
5
Elever skolår 9
flickor
25
pojkar
hotade i skolan 5)
7
3:1
116
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
> 80
mätvärde
saknas
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydost
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
3:1
Målvärde
2014
Utfall
2014
öka
Elever skolår 3
84
86
86
flickor
85
87
90
pojkar
83
85
82
Elever skolår 6
77
81
83
flickor
78
82
83
pojkar
76
79
84
mätvärde
saknas
66
65
flickor
72
66
pojkar
Andel elever med
berättigade), %
59
64
Elever skolår 84)
3:1
öka
flickor
65
64
70
pojkar
med barnomsorgen, %
54
49
56
3:2
mätvärde
saknas
>80
88
94
83
92
3:2
67,0
öka
67,8
kvinnor
59,2
66,0
65,2
män
0,4
1,0
2,6
kvinnor
32,4
32,2
30,4
män
0,2
0,8
1,8
Gruppstorlek
3:2
16,8
17,2
16,8
16,8
3:2
5,2
5,3
minska
5,4
3:3
mätvärde
saknas
>80
elever skolår 2
flickor
94
92
pojkar
92
94
117
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydost
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
84
82
83
87
4
90-100
4:1
90-100
mätvärde
saknas
75
84
fram och diskuteras
72
79
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
57
de olika ämnena
55
mätvärde
saknas
flickor
81
84
pojkar
85
85
flickor
99
94
97
pojkar
95
92
90
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
47
60
mätvärde
saknas
flickor
87
86
pojkar
89
85
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
90-100
118
90-100
Grundskolenämnd
Bilaga 9 Indikatorer – Skolnämnd sydväst
Indikatorer
Skolnämnd sydväst
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
74
76
flickor
78
79
85
pojkar
skola, %
70
73
79
1:2
43
47
behåll
1:2
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
minska med
en procentenhet
kvm/elev
1:5
10,2
10,6
oförändrat
10,5
1:5
14,9
12,5
minska
12,3
1:5
-0,370
3,239
+/- 0
3,654
93,9
96,0
2)
98,4
70,7
68,6
3)
71,6
5,9
6,0
5,5
6,2
kvinnor
6,0
5,9
6,2
män
5,1
6,0
6,2
7,6
7,6
kvinnor
7,5
7,4
7,6
män
9,9
10,8
11,0
4,4
4,4
kvinnor
4,5
4,2
4,5
män
4,3
4,9
5,0
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
Målvärde
2014
Utfall
2014
1
1:1
1:5
1:5
1:5
1:5
öka
< 6,3
< 3,9
82
48
redovisas
endast på
förv.nivå
7,8
4,6
öka
54
44
kvinnor
män
119
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydväst
Målomr.
1:5
kvinnor
män
1:5
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
95-98
Utfall
2014
95,5
95,4
95,4
95,4
96,3
95,8
95,8
96,3
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
78
96,3
80
kvinnor
80
män
76
2
2:1
mätvärde
saknas
> 80
Elever skolår 3
flickor
pojkar
90
90
93
89
85
87
91
95
77
84
78
75
80
81
85
72
86
83
82
86
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
Elever skolår 3
flickor
pojkar
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
120
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydväst
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
mig väl”
2:4
68
71
73
72
mätvärde
saknas
> 80
Elever i skolår 3
flickor
91
91
pojkar
96
92
flickor
93
92
pojkar
95
95
flickor
98
97
pojkar
mig väl”
97
97
Elever skolår 5
Elever skolår 8
> 80
Elever i skolår 3
flickor
97
95
pojkar
98
97
flickor
90
91
pojkar
93
96
flickor
97
96
pojkar
91
95
Elever skolår 5
Elever skolår 8
kvinnor
män
karriärindex
2:4
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
<5
10
6
2:4
121
0,87
0,81
1,0
0,86
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydväst
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
3
3:1
mätvärde
saknas
< 20
> 80
Elever skolår 3
flickor
85
89
pojkar
83
90
flickor
73
78
pojkar
81
90
flickor
40
34
pojkar
57
69
Elever skolår 5
Elever skolår 8
3:1
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
< 20
endast
kommunnivå
Elever skolår 7
flickor
16
pojkar
5
Elever skolår 9
flickor
25
pojkar
hotade i skolan 5)
7
3:1
122
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
> 80
mätvärde
saknas
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydväst
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
3:1
Målvärde
2014
Utfall
2014
öka
Elever skolår 3
80
87
82
flickor
85
90
84
pojkar
75
83
80
Elever skolår 6
73
71
77
flickor
71
73
80
pojkar
74
70
73
mätvärde
saknas
69
72
flickor
69
75
pojkar
Andel elever med
berättigade), %
69
70
Elever skolår 84)
3:1
öka
flickor
58
61
62
pojkar
med barnomsorgen, %
54
52
60
3:2
mätvärde
saknas
>80
84
83
79
87
3:2
58,2
öka
58,9
kvinnor
52,9
55,0
56,0
män
0,5
3,2
2,9
kvinnor
37,6
40,0
39,2
män
0,2
1,2
1,9
Gruppstorlek
3:2
17,5
17,7
16,8
17,5
3:2
5,4
5,5
minska
5,6
3:3
mätvärde
saknas
>80
elever skolår 2
flickor
100
96
pojkar
94
90
123
Grundskolenämnd
Indikatorer
Skolnämnd sydväst
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
86
82
86
79
4
90-100
4:1
90-100
mätvärde
saknas
69
79
fram och diskuteras
73
83
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
50
de olika ämnena
61
mätvärde
saknas
flickor
90
86
pojkar
89
90
flickor
99
98
99
pojkar
92
98
91
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
59
58
mätvärde
saknas
flickor
87
91
pojkar
90
89
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
90-100
124
90-100
Grundskolenämnd
Bilaga 10 Indikatorer – Östernärke områdesnämnd
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
79
68
flickor
85
81
78
pojkar
skola, %
74
52
65
1:2
32
36
behåll
1:2
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
minska med
en procentenhet
kvm/elev
1:5
13,7
13,1
oförändrat
13,1
1:5
17,6
18,6
minska
19,0
1:5
-2,068
0,104
+/- 0
0,408
102,7
98,4
2)
96,7
69,2
72,4
3)
74,0
5,0
5,1
5,5
5,2
kvinnor
5,4
5,5
5,6
män
3,3
3,3
3,5
6,6
7,1
kvinnor
6,0
7,1
7,6
män
13,0
6,3
3,9
3,4
3,3
kvinnor
3,9
3,5
3,6
män
2,3
2,9
3,7
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
Målvärde
2014
Utfall
2014
1
1:1
1:5
1:5
1:5
1:5
öka
< 6,3
< 3,9
73
40
redovisas
endast på
förv.nivå
7,5
3,6
öka
51
50
kvinnor
män
125
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
1:5
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
95,9
96,8
kvinnor
95,7
96,5
95,0
män
96,8
98,4
93,4
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
1:5
95-98
Utfall
2014
78
94,7
76
kvinnor
76
män
70
2
2:1
mätvärde
saknas
> 80
Elever skolår 3
flickor
pojkar
92
97
97
96
76
94
84
92
65
53
100
77
68
70
66
67
67
74
65
76
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
Elever skolår 3
flickor
pojkar
Elever i skolår 5
flickor
pojkar
126
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
Elever i skolår 8
flickor
pojkar
mig väl”
2:4
57
41
60
59
mätvärde
saknas
> 80
Elever i skolår 3
flickor
95
100
pojkar
100
92
flickor
94
97
pojkar
87
96
flickor
96
88
pojkar
mig väl”
100
91
Elever skolår 5
Elever skolår 8
> 80
Elever i skolår 3
flickor
100
91
pojkar
94
96
flickor
91
97
pojkar
97
92
flickor
83
82
pojkar
90
95
Elever skolår 5
Elever skolår 8
kvinnor
män
karriärindex
2:4
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
<5
6
6
mätv. sakn.
2:4
127
0,99
1,0
1,0
1,0
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
3
3:1
mätvärde
saknas
< 20
> 80
Elever skolår 3
flickor
84
88
pojkar
81
79
flickor
88
84
pojkar
77
72
flickor
30
29
pojkar
70
50
Elever skolår 5
Elever skolår 8
3:1
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
< 20
endast
kommunnivå
Elever skolår 7
flickor
16
pojkar
5
Elever skolår 9
flickor
25
pojkar
hotade i skolan 5)
7
3:1
128
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
> 80
mätvärde
saknas
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
3:1
Målvärde
2014
Utfall
2014
öka
Elever skolår 3
85
88
93
flickor
92
91
95
pojkar
76
83
90
Elever skolår 6
92
88
80
flickor
90
85
85
pojkar
94
90
75
mätvärde
saknas
57
79
flickor
62
83
pojkar
Andel elever med
berättigade), %
50
76
Elever skolår 84)
3:1
öka
flickor
46
52
31
pojkar
med barnomsorgen, %
33
35
29
3:2
mätvärde
saknas
>80
96
93
86
77
3:2
35,0
öka
39,4
kvinnor
35,6
33,3
36,7
män
1,4
1,7
2,7
kvinnor
54,8
63,3
57,5
män
1,4
1,7
2,7
Gruppstorlek
3:2
15,1
15,4
16,8
16,7
3:2
4,8
5,3
minska
5,6
3:3
mätvärde
saknas
>80
elever skolår 2
flickor
97
100
pojkar
77
100
129
Grundskolenämnd
Indikatorer
Målomr.
Utfall
2012
Utfall
2013
Målvärde
2014
Utfall
2014
90
94
64
82
4
90-100
4:1
90-100
mätvärde
saknas
92
83
fram och diskuteras
67
77
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
70
de olika ämnena
50
mätvärde
saknas
flickor
88
79
pojkar
89
79
flickor
95
100
94
pojkar
100
97
89
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
69
69
mätvärde
saknas
flickor
85
88
pojkar
85
86
mätvärde
saknas
mätvärde
saknas
90-100
130
90-100
Grundskolenämnd
Bilaga 11 Barnantal 2014, förskola
Enhet
15-jan
15-feb
15-mar
15-apr
15-maj
15-jun
15-sep
15-okt
15-nov
15-dec
Utfall barnantal 1-2 år, 2014
Skolnämnd nordost
Förskolor öster omr.1
Norrby förskolor
Förskolor norr omr.2
Förskolor söder
Förskolan Kattungen
Förskolor nordost totalt
94
84
66
87
68
99
8
506
95
88
67
94
76
103
10
533
96
89
67
93
78
103
10
536
98
89
67
93
78
105
11
541
98
89
67
106
77
105
10
552
97
88
65
105
75
105
9
544
102
88
80
105
71
107
3
556
102
89
81
104
71
107
4
558
103
91
83
107
71
109
5
569
104
93
83
107
71
108
5
571
Förskolor Lillån
Förskola Fodervägen
Fsk Klockarängen
Förskola Klöverängen
Förskolor Hovsta
Förskola Kastanjen
Förskolor Dylta
Förskolor Varberga
Förskolor Vivalla
Förskolor Lundby
Fsk Hjärsta/Närkes Kil
Förskolor nordväst totalt
69
4
17
0
69
9
60
138
169
61
66
662
73
4
18
0
71
10
63
142
174
63
70
688
75
4
18
0
75
10
63
142
180
66
77
710
79
4
18
0
74
11
63
148
183
66
84
730
79
4
18
0
73
11
63
149
195
67
84
743
79
4
18
0
72
11
63
151
192
65
83
738
70
0
22
15
77
11
72
146
217
83
76
789
70
0
23
18
78
11
74
152
218
81
76
801
69
0
23
18
81
11
75
157
222
84
78
818
69
0
23
18
81
11
75
159
223
85
78
822
Skolnämnd sydost
Adolfsbergs fsk, självstyrande enhet
Fsk Marieberg/dbv
Fsk Näsby/Ormesta
Förskolor sydost totalt
119
38
64
40
94
51
58
56
48
55
57
64
744
126
38
64
40
96
54
58
57
71
56
60
66
786
131
38
64
40
96
54
58
57
87
58
62
68
813
137
38
64
40
98
54
58
58
87
58
63
68
823
137
38
64
40
98
54
58
58
86
58
66
68
825
138
37
63
40
99
54
58
58
86
62
67
68
830
139
56
56
56
86
65
72
43
61
68
55
71
828
142
56
59
57
89
65
74
45
61
69
57
76
850
143
56
59
58
90
65
73
47
60
70
56
77
854
145
56
60
59
91
65
73
46
60
70
56
78
859
Skolnämnd sydväst
Förskolor Björkhaga
Karlslund/Strömstaren
Garphyttan
Blåmesen/Fasanen
Rosta förskolor
Mikaels förskolor
Markbacken/Tegnér
Lars Wivallius
Vintrosa förskolor
Förskolor sydväst totalt
42
51
50
68
102
50
93
84
50
590
42
53
53
73
104
51
100
89
55
620
43
53
55
75
103
51
101
99
57
637
44
53
54
74
103
53
101
98
60
640
44
55
56
74
103
52
100
105
61
650
44
53
55
74
103
52
101
103
61
646
44
57
48
83
122
66
118
86
67
691
44
57
49
84
124
70
116
92
68
704
44
57
53
86
123
72
121
92
68
716
44
58
53
86
123
70
122
94
68
718
65
28
93
67
34
101
70
36
106
73
38
111
74
40
114
73
39
112
64
37
101
66
38
104
69
38
107
69
38
107
2 595
2 728
2 802
2 845
2 884
2 870
2 965
3 017
3 064
3 077
Stora Mellösa/Odensbacken
Asker/Hampetorp/Kilsmo
Förskolor Östernärke totalt
Förskola totalt
131
Grundskolenämnd
Enhet
15-jan
15-feb
15-mar
15-apr
15-maj
15-jun
15-sep
15-okt
15-nov
15-dec
Utfall barnantal 3-5 år, 2014
Genomsnitt antal
barn 2014
Skolnämnd nordost
Norrby förskolor
Förskolor norr omr.2
Förskolor söder
Förskolan Kattungen
Förskolor nordost totalt
98
114
150
113
127
168
15
785
99
114
151
110
131
167
14
786
99
114
151
112
130
168
13
787
99
114
151
114
129
168
14
789
98
110
151
117
129
169
14
788
98
108
145
116
127
169
14
777
84
98
131
97
107
141
10
668
85
98
128
97
107
141
10
666
84
99
129
98
107
141
9
667
84
99
129
99
108
141
9
669
192
196
214
207
194
262
20
1 285
Förskolor Lillån
Förskola Fodervägen
Fsk Klockarängen
Förskola Klöverängen
Förskolor Hovsta
Förskola Kastanjen
Förskolor Dylta
Förskolor Varberga
Förskolor Vivalla
Förskolor Lundby
Fsk Hjärsta/Närkes Kil
Förskolor nordväst totalt
124
11
38
0
140
25
114
236
318
129
102
1 237
125
11
38
0
140
25
114
234
312
128
103
1 230
124
11
38
0
140
24
116
234
310
127
103
1 227
123
11
38
0
141
23
116
235
322
110
105
1 224
124
11
38
0
140
23
116
235
327
109
104
1 227
123
11
38
0
135
23
115
229
324
108
104
1 210
97
0
30
29
104
22
105
197
268
97
94
1 043
97
0
30
30
102
22
106
201
272
97
95
1 052
97
0
29
31
102
22
106
204
271
95
95
1 052
97
0
29
31
102
22
106
203
273
95
95
1 053
186
9
54
19
200
34
179
369
497
182
177
1 906
Skolnämnd sydost
Adolfsbergs fsk, självstyrande enhet
Fsk Marieberg/dbv
Fsk Näsby/Ormesta
Förskolor sydost totalt
275
94
88
98
127
108
128
69
91
125
113
115
1 431
276
94
88
98
127
108
128
69
91
125
115
114
1 433
277
94
90
98
127
108
127
69
90
125
117
112
1 434
276
94
88
98
127
108
130
69
91
123
115
112
1 431
275
94
88
98
127
109
130
69
92
123
115
112
1 432
274
94
87
97
122
110
130
69
91
122
114
111
1 421
217
97
75
98
105
91
102
61
74
107
94
92
1 213
217
97
76
98
107
92
104
61
75
107
89
91
1 214
217
97
76
97
107
90
104
62
76
107
90
90
1 213
217
96
76
97
107
90
104
64
76
107
90
90
1 214
388
140
145
145
212
160
183
119
155
180
165
174
2 165
Skolnämnd sydväst
Förskolor Björkhaga
Karlslund/Strömstaren
Garphyttan
Blåmesen/Fasanen
Rosta förskolor
Mikaels förskolor
Markbacken/Tegnér
Lars Wivallius
Vintrosa förskolor
Förskolor sydväst totalt
68
78
87
141
131
143
157
122
133
1 060
68
78
87
139
132
143
155
120
133
1 055
68
78
87
140
131
143
155
119
133
1 054
68
77
87
139
131
142
155
119
134
1 052
68
77
87
139
130
142
155
119
134
1 051
66
73
85
133
127
141
155
119
134
1 033
66
66
77
100
112
112
130
116
114
893
67
66
76
99
112
112
129
115
115
891
66
66
76
100
112
112
129
112
115
888
66
66
77
100
112
111
129
112
115
888
111
127
135
201
234
189
252
212
188
1 648
116
64
180
119
66
185
121
66
187
122
65
187
123
67
190
121
66
187
106
57
163
107
56
163
108
56
164
108
56
164
184
99
283
4 693
4 689
4 689
4 683
4 688
4 628
3 980
3 986
3 984
3 988
7 286
Stora Mellösa/Odensbacken
Asker/Hampetorp/Kilsmo
Förskolor Östernärke totalt
Förskola totalt
132
Grundskolenämnd
Bilaga 12 Elevantal 2014, grundskola
Faktiskt elevantal 2014-02-15, 2014-10-15
Skolenhet
15-feb
Fklass
15-okt
Fklass
15-feb
År 1-2
15-okt
År 1-2
15-feb
År 3
15-okt
År 3
44
54
28
72
29
30
55
78
39
61
25
33
93
105
82
93
43
45
93
107
75
116
52
56
46
54
28
50
21
18
40
57
31
51
26
21
257
291
461
499
217
41
78
65
25
25
29
17
45
49
41
75
69
30
21
48
22
47
53
53
158
120
52
60
65
26
98
108
71
156
125
59
59
79
27
97
108
374
406
740
67
59
12
66
0
48
54
49
24
47
14
36
21
28
466
36
76
0
48
64
44
27
36
25
36
24
27
502
44
32
41
37
Skolnämnd nordost
Engelbrektsskolan 4-9
Glanshammar F-9
Norrbyskolan F-6
Olaus Petriskolan F-9
Stureskolan F-3
Sveaskolan F-6
V:a Engelbrekt F-9
Grundskola no totalt
Lillåns skola F-9
Vivallaskolan F-9
Hovstaskolan F-6
Dylta skolor F-6
Lillåns S:a skola F-6
Mellringeskolan F-9
Lundbyskolan F-6
Grundskola nv totalt
Skolnämnd sydost
Arken
Almbro skola
Almby skola F-6
Almby skola 7-9
Brunnsskolan
Eklundaskolan
Kryddgårdsskolan
Mariebergsskolan
Mosjö skola F-6
Navet F-9
Sörbyskolan
Sörbyängsskolan
Grundskola so totalt
Skolnämnd sydväst
Björkhagaskolan F-3
Brukets skola F-6
Garphyttans skola F-6
Gumaeliusskolan 7-9
Hagaskolan F-6
Latorps skola F-3
Rostaskolan F-6
Tegnérskolan F-3
Vintrosa skola F-6
Grundskola sv totalt
Asker F-4
Hampetorp F-4
Kilsmo F-3
Odenskolan F-9
Stora Mellösa F-6
Grundskola ön totalt
Grundskola totalt
15-feb
År 4-5
15-okt
År 4-5
15-feb
År 6-9
15-okt
År 6-9
15-feb
Totalt
15-okt
Totalt
167
75
91
96
159
74
93
81
620
90
42
269
659
94
33
303
37
43
41
55
19
152
16
139
787
348
346
503
215
149
288
818
356
368
529
228
160
304
226
509
503
1 192
1 244
2 636
2763
48
85
62
17
30
44
12
49
46
27
75
58
19
28
25
16
48
48
57
165
123
33
53
56
24
72
68
77
158
116
30
54
76
20
82
69
370
277
41
14
18
311
11
20
39
355
287
55
21
27
322
12
23
26
569
763
411
141
186
505
90
284
310
571
751
423
159
189
550
97
297
304
781
393
344
651
682
1101
1128
3259
3341
113
0
43
118
131
0
34
129
59
2
11
82
48
0
21
59
84
103
89
55
82
34
44
41
39
90
118
92
48
90
35
55
39
54
29
54
29
23
32
20
23
26
31
39
48
46
30
39
13
23
19
20
108
8
29
109
0
60
71
0
0
67
28
50
24
78
0
108
4
22
142
0
66
92
0
0
64
27
60
36
89
388
63
16
12
65
260
29
41
0
0
21
8
199
10
23
390
50
20
1
47
302
23
36
0
0
33
21
183
6
33
388
410
26
107
440
260
250
323
167
102
249
104
352
122
199
390
396
24
114
453
302
266
358
182
105
262
121
357
124
223
845
915
421
405
632
710
1135
1145
3499
3677
31
39
26
94
56
43
99
58
63
46
22
29
40
24
22
30
41
42
53
56
29
124
98
50
83
19
126
98
60
48
11
48
48
22
26
10
70
52
24
97
116
14
17
527
41
74
49
33
37
21
78
39
22
12
22
530
63
119
117
64
54
71
70
19
22
184
152
176
530
301
40
429
195
195
170
177
181
527
303
50
445
189
198
310
293
550
606
274
268
358
398
710
675
2202
2240
11
6
1
19
24
13
6
2
18
22
25
17
12
35
49
23
14
5
40
48
10
9
5
21
21
10
11
6
13
22
12
10
23
75
47
67
52
192
14
58
42
18
338
161
46
54
13
330
158
Förändring
elevantal i %
15/2 jmf 15/10
3,9%
2,3%
6,4%
5,2%
6,0%
7,4%
5,6%
4,8%
0,4%
-1,6%
2,9%
12,8%
1,6%
8,9%
7,8%
4,6%
-1,9%
2,5%
0,5%
-3,4%
-7,7%
6,5%
3,0%
16,2%
6,4%
10,8%
9,0%
2,9%
5,2%
16,3%
1,4%
1,6%
12,1%
5,1%
-7,6%
16,4%
2,8%
-0,6%
0,7%
25,0%
3,7%
-3,1%
1,5%
1,7%
61
61
138
130
66
62
144
142
208
206
617
601
-20,7%
28,6%
-27,8%
-2,4%
-1,9%
-2,6%
1 468
1 553
2 734
2 931
1 371
1 305
2 294
2 435
4 346
4 398
12 213
12 622
3,3%
133
188
20

Grundskolenämndens årsberättelse 2014

Transcription

Similar documents

Rektorsbrev maj 2015

Lärare till skolår 4 sökes till nystartade Norra Strandskolan i

Plats och tid:

Plats och tid:

välkommen till skolhälsovården i sollentuna

Inackorderingsblankett_2015

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett

VTM 36 - Vibrationsteknik AB

Handbok för skolhälsan

Välkommen till Solnas skolor 2015