Sjuksköterskans roll i det preventiva arbetet vid vårdrelaterade

Examensarbete på grundnivå
Independent degree project  first cycle
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Omvårdnad (C) Termin 6, vårterminen 2015
Vetenskapligt arbete 15 hp
Sjuksköterskans roll i det preventiva arbetet vid vårdrelaterade infektioner
-
En litteraturöversikt
Anna Gustavsson
Viktoria Sohlin
Abstrakt
Bakgrund: De vanligaste vårdskadorna är vårdrelaterade infektioner (VRI) som orsakar ett
stort lidande för patienten. Basala hygienrutiner har skapats för att värna om patienten och
ge säker sjukvård men även bidra till personalens säkerhet. Syfte: Syftet med denna
litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans roll i det preventiva arbetet vid VRI i
sjukhusmiljö och i öppenvård. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där 18
vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Sjuksköterskans roll i det preventiva arbetet
handlar om att vara en förebild och ledare, utbilda och utveckla, arbeta evidensbaserat samt
vara involverad i personalhälsa och att hantera risker. Diskussion: I sjuksköterskans roll
som ledare ingår ansvar för att organisera omvårdnadsarbetet, utbilda personal i de aktuella
bestämmelserna och finna ny kunskap som kan förbättra preventionsarbetet. Slutsats: Tar
sjuksköterskan sitt ansvar och går in i denna roll som ledare kan resten av personalen
inspireras till att arbeta mer preventivt, vilket i sin tur kan bidra till en säkrare hälso- och
sjukvård med kortare vårdtider, bättre arbetsmiljö och ekonomisk vinst för sjukvården och
samhället som följd.
Nyckelord: prevention, sjuksköterskans roll, vårdrelaterade infektioner
MITTUNIVERSITETET
Avdelningen för omvårdnad
Examinator: Britt Bäckström, [email protected]
Handledare: Marie Ericsson, [email protected]
Författare: Anna Gustavsson, [email protected]
Författare: Viktoria Sohlin, [email protected]
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Huvudämne: Omvårdnad Termin, år: 6, 2015
Innehållsförteckning
Bakgrund ............................................................................................................................................... 1
Problemformulering......................................................................................................................... 3
Syfte .................................................................................................................................................... 4
Metod ..................................................................................................................................................... 4
Design ................................................................................................................................................ 4
Litteratursökning ............................................................................................................................ 4
Urval och granskning...................................................................................................................... 6
Analys ............................................................................................................................................. 6
Etiska överväganden........................................................................................................................ 6
Resultat .................................................................................................................................................. 7
Att vara förebild och ledare ............................................................................................................ 7
Att utbilda och utveckla .................................................................................................................. 8
Att arbeta evidensbaserat ................................................................................................................ 9
Att vara involverad i personalhälsa och hantera risker ............................................................ 11
Diskussion ........................................................................................................................................... 13
Metoddiskussion ............................................................................................................................ 13
Resultatdiskussion.......................................................................................................................... 13
Slutsats .......................................................................................................................................... 16
Fortsatta studier ............................................................................................................................ 17
Klinisk relevans ............................................................................................................................. 17
Referenser ............................................................................................................................................ 18
Bakgrund
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ska
sjuksköterskan arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Sjuksköterskan ska aktivt
förebygga hälsorisker och smittspridning samt motverka komplikationer i samband med
sjukdom och vård (Socialstyrelsen, 2005). Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den
uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att vården ska vara av god kvalitet med bra
hygienisk standard och tillfredsställa patientens behov av säkerhet i vården och
behandlingen (HSL 1982:763). Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ansvarar
sjuksköterskan för att vården sker i samstämmighet med patientens säkerhet (ICN, 2012). Att
enbart bota och lindra sjukdom är inte tillräckligt längre, under den senaste tiden har det
hälsofrämjande arbetet stått i centrum då det gäller grundprinciper inom hälso– och
sjukvård, klinisk vård och forskning. Ett centralt begrepp i det hälsofrämjande arbetet är
prevention. Prevention innebär att förhindra uppkomst av skada eller sjukdom. Prevention
delas ofta in i tre grupper, primär, sekundär och tertiär. Primär prevention innebär att man
vidtar åtgärder för att förebygga att sjukdom och ohälsa uppkommer. Sekundär prevention
innebär att minska risken för försämring av patientens sjukdomstillstånd. Tertiär prevention
innebär rehabilitering vid sjukdom och skada (Svensk sjuksköterskeförening, 2008).
En av de allra vanligaste vårdskadorna i både öppen- och slutenvård är vårdrelaterade
infektioner (VRI) som orsakar ett stort lidande för den drabbade patienten (Sessa, Di
Giuseppe, Albano & Angelillo, 2011). Enligt Socialstyrelsen (2006) definieras VRI som
följande: ”Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av
diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar
inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning”. Urinvägsinfektioner,
postoperativa sårinfektioner och infektioner vid centrala venösa infarter är exempel på
vanliga VRI. Ungefär 10 % av de patienter som kommer i kontakt med akutsjukvård drabbas
av en eller flera VRI. VRI medför till exempel förlängda vårdtider, extra kostnader för
sjukvård och samhället, bestående invaliditet, känsla av rädsla och smärta samt en ökad risk
för dödlighet hos patienterna (Hart, 2007). VRI utgör ett
1
betydande hot mot patientsäkerheten och det är därför en stor prövning för hälso- och
sjukvården att motarbeta spridning av sådana infektioner (Socialstyrelsen 2006). Denna
litteraturöversikt kommer att fokusera på den primära preventionen av VRI och att tillämpa
basala hygienrutiner som är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom
vården.
Basala hygienrutiner är skapade för att värna om patienterna och ge dem en säker sjukvård
men också för att bidra till personalens säkerhet. I basala hygienrutiner ingår fyra
huvudkategorier. Handtvätt: Om händerna är märkbart orena eller känns orena, eller vid
hantering av kräkningar eller diarréer skall händerna tvättas med vatten och flytande tvål
innan handdesinfektion utförs. Handdesinfektion: Händerna skall desinfekteras med
alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Detta skall göras i samband med patientnära
kontakt och innan rent arbete såsom handhavande av läkemedel eller sterilt material. I
samband med praktiska arbetsuppgifter såsom kateterisering, omläggningar eller injektioner
skall det också göras. Personalen skall även desinfektera händerna före och efter nyttjande av
handskar. Handskar: Skall alltid nyttjas vid kontakt med eller vid risk för kontakt med
kroppsvätskor. Kroppsvätskor kan vara till exempel urin, kräkning, blod, avföring eller
sekret. Handskarna skall alltid kastas direkt efter användning. Skyddskläder: Vid risk för
kontaminering av arbetsdräkten skall alltid plastförkläde av engångstyp användas.
Plastförklädet skall alltid kastas direkt efter användning (Vårdhandboken, 2013).
Den moderna sjuksköterskan började växa fram tack vare Florence Nightingale på 1860-talet
i England, hennes mål var att arbeta för mänskligheten genom att förebygga onödigt
lidande, sjukdom och död (Schuyler, 1992, s. 7). Hon fokuserade på miljöförhållanden som
kunde hota människors hälsa och välbehag. De symtom eller lidande man kan uppleva
under sjukdomsförloppet behöver inte nödvändigtvis komma från sjukdomen i sig. Det kan
handla om andra faktorer, såsom längtan efter frisk luft, värme, tystnad och renlighet.
Vårdpersonalens roll är inte att enbart bota utan även att skapa en tillfredställande miljö och
se till att patienten får sina behov tillgodosedda. Om sjukdomsprocessen på något vis
hindras genom brister i omvårdnaden, till exempel att hygienen inte uppfyller aktuella
riktlinjer, utsätts patienten för onödig smärta och lidande. Utifrån Florence antagande om de
2
nära relationerna mellan människa och miljö menade hon att omvårdnadens viktigaste
uppgift är att avlägsna alla faktorer i vårdmiljön som kan hindra kroppens egna
hälsofrämjande resurser eller leda till att förgiftning och sönderfallsprocesser sätts i gång
(Fitzpatrick, 1992, s. 18-22).
Sedan offentliggörandet av Florence Nightingales arbete på 1800-talet var Virginia
Henderson en av de första sjuksköterskor som försökte redogöra för omvårdnadens
särskilda ansvarsområden. Målet med Hendersons teori är att tillgodose patientens allmänna
behov för att därmed säkerställa patientens tillfrisknande från sjukdom och återfå sin
självständighet. En av de viktigaste delarna i sjuksköterskans ansvarsområde är att bevara en
hälsofrämjande och säker vårdmiljö. I detta ingår aspekter såsom luft, ljus, ljud samt hygien.
Trots att detta är en väldigt stor del i sjuksköterskans arbete så uppmärksammar inte dagens
sjuksköterskor dessa grundläggande nödvändigheter i tillräckligt stor utsträckning
(Kirkevold, 2000, s. 115-127).
Problemformulering
Olika studier visar att mellan 3,2 och 16,6 % av patienter i slutenvård drabbas av en
vårdskada. Den så kallade Harvardstudien som är en av de mest kända studierna i detta
ämne visade att nästan 100 000 amerikanska patienter avled för tidigt och att över tre
miljoner skadades varje år i den amerikanska sjukvården. Det finns även liknande studier
som genomförts i Australien, Danmark, Frankrike och Kanada med likvärdiga resultat
(Öhrn, 2009, s. 372-374). Att drabbas av VRI är dock inte bara begränsat till patienterna, utan
all sjukvårdspersonal utsätts för faror i sitt arbete (Peterson & Hinton-Walker, 2006).
Sjuksköterskan har ett ansvar att försäkra en optimal vårdmiljö och att säkerställa att
patienten återhämtar sig som planerat. Faktorer som ljudnivå, temperatur, ljussättning är
viktigt men renligheten av vårdmiljön är den mest avgörande faktorn. Detta leder till en
ökad säkerhet och bekvämlighet samt främjar en god omvårdnad (Jeanes, 2004).
Enligt Socialstyrelsen (2006) är patientsäkerheten i fara på grund av en hög förekomst av
VRI, vården står inför en betydande utmaning när det gäller vårdhygienen och man måste
arbeta hårt för att minska spridning av smittämnen. Därmed är det av stor vikt att kartlägga
sjuksköterskans förebyggande roll i arbetet mot VRI.
3
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskans roll i det preventiva arbetet
vid vårdrelaterade infektioner i sjukhusmiljö och i öppenvård.
Metod
Design
Denna studie är utformad som en litteraturöversikt, det som kännetecknar en
litteraturöversikt är att det skapas en överblick över forskningsläget inom ett visst
omvårdnadsrelaterat område (Friberg, 2012, s. 133).
Inklusion- och exklusionskriterier
För att inkluderas i arbetet var det av stor vikt att artiklarna syftade till att beskriva
prevention av VRI inom öppna och slutna vårdformer. Artiklar äldre än år 2000
exkluderades. Även artiklar som utgick ifrån sjuksköterskestudenters syn på prevention av
VRI exkluderades då denna litteraturöversikt fokuserade på den legitimerade
sjuksköterskans roll i preventionsarbetet.
Litteratursökning
Till grund för denna litteraturöversikt ligger kvalitativa och kvantitativa empiriska
vetenskapliga artiklar. Sökningar har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl vilket
resulterade i tolv vetenskapliga artiklar. Manuell sökning har gjorts i de valda artiklarnas
referenslistor vilket gav ytterligare 6 intressanta artiklar som inkluderades i
litteraturöversikten. Av dessa 18 artiklar utgjordes 13 av kvantitativa studier och 5 av
kvalitativa studier. MeSH-termerna som användes var: cross infection, prevention, nurse’s
role, leadership etc. Resultatet av sökningarna presenteras i tabell 1.
4
Tabell 1. Översikt över litteratursökningar 2015-01-27
Databas
Sökord
Limits
Träffar
Förkastade
artiklar
Utvalda
artiklar
PubMed
Nurse AND Responsibility AND
Infection control
111
85*
22**
3***
1****
0
PubMed
Nurse AND Responsibility AND
Cross Infection
38
30*
6**
1***
0****
1
Cinahl
Healthcare associated infections
AND Prevention Strategies AND
Nursing
267
232*
30**
3***
0****
2
Cinahl
Health associated infection AND
Prevention AND Nursing
310
298*
8**
2***
0****
2
Cinahl
Cross infection AND Nursing AND
Prevention AND hospital setting
88
70*
10**
5***
1****
2
PubMed
Health-care associated infections
AND Prevention AND Nurse
Engelska
78
63*
7**
7***
0****
1
PubMed
Cross Infection AND Prevention
AND Nurse’s role
Engelska
180
156*
18**
3***
0****
3
PubMed
Cross Infection AND Prevention
AND Nursing AND Nurse AND
Role
10 år
83
50*
20**
11***
1****
1
Engelska
* Antal förkastade artiklar efter läsning av titel
** Antal förkastade artiklar efter läsning av abstrakt
*** Antal förkastade artiklar efter läsning av artikel
**** Antal förkastade artiklar efter granskning av artikel
5
Urval och granskning
De vetenskapliga artiklarna till resultatet har granskats med hjälp av SBU:s granskningsmall
för kvalitativ forskningsmetodik samt granskningsmall för kvantitativ forskningsmetodik av
Forsberg och Wengström (2003). En översikt över inkluderade artiklar kan ses i Bilaga 1.
Sökningarna i Pubmed och Cinahl genererade i 1155 artiklar. Efter genomgång av titlarna
sorterades de irrelevanta artiklarna bort. 159 artiklar kvarstod, dessa artiklars abstrakt lästes
med denna litteraturöversikts syfte som utgångspunkt. 25 artiklar valdes ut efter genomgång
av abstrakten och lästes noggrant igenom. Fem artiklar förkastades på grund av att de inte
uppfyllde denna litteraturöversikts syfte. Efter detta granskades de 20 kvarvarande
artiklarna enligt adekvata mallar. För att säkerställa relevans för denna litteraturöversikt
analyserades artiklarnas resultat utifrån syftet. Två artiklar exkluderades efter granskning på
grund av att de inte uppfyllde syftet med denna litteraturöversikt.
Analys
De valda artiklarna lästes upprepade gånger och diskuterades mellan författarna för att finna
nyckelfynd i studiernas resultat. Därpå sammanställdes de inkluderade studiernas resultat
och granskningen av de inkluderade artiklarna ordnades i en tabellöversikt, se tabell 2
(bilaga 1). Delar av artiklarnas huvudresultat som svarade mot denna litteraturöversikts
syfte plockades ut och därefter utformades kategorier som litteraturöversiktens resultat
utgår ifrån för att tydliggöra fynden.
Etiska överväganden
Då detta är en systematisk litteraturöversikt behövs inget etiskt tillstånd för att genomföra
studien. Däremot har det lagts stor vikt på att granska artiklarna och att se till att majoriteten
av artiklarna hade ett sådant godkännande. Det har även lagts ner mycket tid på att försäkra
sig om att resultatet är så tillförlitligt som möjligt och att data inte har förvrängts eftersom
författarna förhållit sig neutralt till resultatet. Alla artiklar har ett vetenskapligt
genomförande och är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Artiklar skrivna på engelska
översattes med stor noggrannhet och precision för att undvika feltolkning.
6
Resultat
Resultatet har sammanställts i 4 underkategorier vilka är att vara förebild och ledare, att
utbilda och utveckla, att arbeta evidensbaserat och att vara involverad i personalhälsa och
hantera risker.
Att vara förebild och ledare
I en studie från Sverige, som beskrev följsamheten till basala hygienrutiner i hemsjukvården,
visade att de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna ansåg att sjuksköterskan skall vara en
förebild när det kommer till förebyggandet av VRI. Han/hon har en ledande roll och det är
viktigt att sjuksköterskan följer lagar, riktlinjer och rutiner. Resultatet visade även att om
sjuksköterskan ej deltog i den dagliga omvårdnaden av patienterna så kunde detta ha en
negativ påverkan på det preventiva arbetet då sjuksköterskan sågs som en förebild och
ledare. Sjuksköterskan skall visa ett intresse i hygienarbetet och vara en positiv förebild för
de andra vårdgivarna. Sjuksköterskan har också ett ansvar att hålla sig uppdaterad med nya
riktlinjer om hur basala hygienrutiner skall följas och ett ansvar att utbilda sina medarbetare
i detta för att alla tillsammans ska arbeta preventivt för att motverka VRI. Sjuksköterskan
ansågs ha en nyckelroll i att upprätthålla god hygien inom vården (Lindh, Kihlgren &
Perseius, 2012).
Enligt Erasmus et al, (2009) ansåg sjukvårdspersonalen i slutenvården att det fanns för
många negativa förebilder inom sjukvården. Sjuksköterskor som inte följde de basala
hygienrutinerna påverkade annan sjukvårdspersonal vilka i sin tur tog efter sjuksköterskans
dåliga beteende eftersom han/hon sågs som en förebild. Det är lättare att ändra ett beteende
om alla följer rutinerna vilket ger sjuksköterskan ett ansvar att föregå med gott exempel och
vara en förebild för övrig personal. Lankford, Zembower, Trick, Hacek, Noskin & Peterson
(2003) kom fram till liknande resultat vilket var att om sjuksköterskan har en god följsamhet
till de basala hygienrutiner och följer aktuella riktlinjer kommer kollegorna i sin tur också att
göra det. Erasmus et al, (2009) beskrev även att sjuksköterskorna ansåg att en tydligare och
starkare norm krävdes angående basala hygienrutiner för att på ett lättare sätt förhindra VRI.
Resultatet visade att sjuksköterskorna har ett ansvar i att motivera sina medarbetare till en
7
bättre följsamhet i de basala hygienrutinerna, samt att skapa ett gynnsamt klimat på
arbetsplatsen där materialet som behövs för att arbeta preventivt mot VRI finns
lättillgängligt.
Chan et al, (2000) fann att både chefssjuksköterskan och sjuksköterskorna bör ta på sig en
ledarskapsroll för att försäkra sig om att säkerhetsrutinerna följs i det patientnära arbetet. För
att försäkra patienternas och vårdgivarnas säkerhet bör sjuksköterskan ta ett ansvar för att
försöka reducera och eliminera risker i vårdmiljön som kan leda till smittspridning.
I en studie från Norge, som beskrev sjuksköterskornas kunskaper om uppkomst av VRI,
visade det sig att sjuksköterskorna underströk vikten av att vara bra förebilder för varandra
för att garantera den bästa säkerheten för patienterna. De ansåg att det var varje enskild
sjuksköterskas ansvar att följa de basala hygienrutinerna. Noggrannhet i de basala
hygienrutinerna hade en inverkan på alla medarbetare. Resultatet visade att öppenhet till
sina kollegor var väldigt viktigt för att förbättra de basala hygienrutinerna. Det var även
väldigt viktigt att ha insikt i sina egna misstag för att medarbetarna skall kunna lära sig av
detta, vilket i sin tur leder till en ökad patientsäkerhet (Berland, Berentsen & Gundersen,
2009).
Att utbilda och utveckla
Tre vetenskapliga studier från olika sjukhus i Thailand, vilka syftade till att beskriva
sjuksköterskans preventiva roll vid VRI, visade att en av sjuksköterskans viktigaste
arbetsuppgifter är utbildnings- och utvecklingsarbete. Sjuksköterskan ska vara delaktig i
utvecklingen av det infektionsförebyggande arbetet samt vara med och analysera de
åtgärder som arbetsplatsen vidtagit för att förebygga VRI. Sjuksköterskan ska också delta i
problemlösning, rapportera problem till ansvarig chef och vara delaktig i kontinuerlig
utvärdering av personalens arbetsbelastning samt i utvärderingen av olika
problemlösningsstrategier. Sjuksköterskan ska övervaka infektionsindikatorer, analysera
sådan information och delta i samordningen av lämplig utrustning som kan gynna det
infektionsförebyggande arbetet (Kananitaya, Senerat, Moongtui, Tantisiriwat &
Danchaivijitr, 2005; Jantarasri, Soparatana, Moongtui, Tantisiriwat & Danchaivijitr, 2005;
Leela, Chittreecheur, Moongtui, Buppanharan & Danchaivijitr, 2005).
8
Chan et al, (2000) fann att sjuksköterskans kunskap om de förebyggande åtgärderna i
smittspridningsarbetet var otillräckliga. Mer utbildning krävs för att ge sjuksköterskorna
empirisk kunskap om hur de kan förhindra smittspridning och förebygga VRI.
Sjuksköterskan ska undersöka behovet av utbildning i personalgruppen och delta i
utvecklingen av en utbildningsplan. Riktlinjer för hur personalen ska arbeta preventivt med
VRI ska tas fram och sjuksköterskan ska delta i träning för all vårdpersonal på arbetsplatsen
(Kananitaya et al., 2005; Jantarasri et al., 2005). För att få ett fungerande preventionsarbete
krävs det att all vårdpersonal utbildas i hur man förebygger VRI så att till exempel
följsamheten till basala hygienrutiner förbättras (Creedon, 2003). Sjuksköterskan har en
nyckelroll inom detta område och ansvarar för personalutbildningen (Tai, Mok, Ching, Seto
& Pittet, 2009). Han/hon ska utveckla nya principer samt förse personalen med utbildning,
information och administrativt stöd så att alla arbetar mot samma mål (Yngström et al., 2008;
Lankford et al., 2003). Enligt Scheck McAlearney & Hefner 2014; Labeau et al, (2010) är det
väldigt viktigt att all vårdpersonal förstår vad de ska göra, hur de ska utföra dessa uppgifter
och varför de ska göras. Bristen på kunskap är ett hinder till framgång i det
infektionsförebyggande arbetet. All vårdpersonal ska involveras i utbildningen och
sjuksköterskan är även ansvarig för att utbilda patienten samt dennes anhöriga i ämnet.
Al-Rawajafah (2014) visar på vikten av att genomföra utbildningsprogram för all
vårdpersonal som en effektiv strategi för att öka personalens överenstämmelse med de
riktlinjer som finns angående hygien. Sjuksköterskan har en viktig pedagogisk roll inom
detta ämne och ansvarar för att delge övrig personal med aktuell information. Utbildning om
olika preventiva åtgärder är en väldigt effektiv metod för att förebygga VRI. Knoll,
Lautenschlaeger & Borneff-Liff (2010) fann att följsamheten till riktlinjer gällande basala
hygienrutiner var bristfällig och att sjuksköterskorna behöver mer utbildning i detta.
Att arbeta evidensbaserat
Sjuksköterskan har ett ansvar att uppdatera sig i den senaste evidensbaserade kunskapen om
hur VRI kan förebyggas (Jantarasri et al., 2005; Bianco, Coscarelli, Nobile, Pileggi & Pavia,
2013; Scheck McAlearney & Hefner., 2014). I en studie från USA där syftet var att identifiera
skillnader mellan infektionskontrollanter och sjuksköterskors perspektiv på hur VRI skall
förhindras framkom det att det är av stor vikt att sjuksköterskorna får vara med och
9
diskutera preventionsarbetet mot VRI. Sjuksköterskorna har det realistiska perspektivet i hur
det ser ut på avdelningarna jämfört med de yrkesverksamma infektionskontrollanterna som
deltog i studien, vilka inte arbetar i vårdmiljön. Detta bidrar till ett kritiskt
verklighetsperspektiv som kan underlätta patientsäkerhetsarbetet (Scheck McAlearney et al.,
2014). Sjuksköterskan ska även övervaka infektionsindikationer och använda evidensbaserad
kunskap för att höja standarden på arbetsplatsen (Jantarasri et al., 2005).
Enligt Jackson, Lowton & Griffiths (2013) hade sjuksköterskorna lättare att finna ett
olämpligt beteende gällande basala hygienrutiner hos sina medarbetare än hos sig själva.
Sjuksköterskan har ett ansvar i att se konsekvensen av sitt handlande för att förstå vad som
är ett bra och säkert arbete. Resultatet visade att om sjuksköterskan är medveten om att
patienten har en infektion så använder han/hon i större utsträckning sig av basala
hygienrutiner, på grund av att de vill skydda sig själva. Sjuksköterskan saknar tillräckligt
med kunskap om risken med att inte följa de basala hygienrutinerna, främst när det gäller att
föra över infektioner till andra patienter och inte bara till sig själv. Sjuksköterskan ser de
basala hygienrutinerna som ett skydd för sig själv och inte för patienterna. Sjuksköterskan
tänker inte på den vetenskapliga grunden till varför de basala hygienrutinerna skall följas.
Sjuksköterskorna var inte medvetna om skillnaden mellan sitt eget arbete och det arbete där
gällande säkerhetsrutiner ska följas, de saknade insikt och självmedvetenhet, de var
medvetna om hur de ska arbeta utifrån gällande riktlinjer men de förstod inte själva vilken
roll de spelade i den.
Det har visat sig att många sjuksköterskor har en positiv attityd till det preventiva arbetet
vid VRI. Rätt kunskap om hur VRI kan förhindras var signifikant relaterat till positiva
attityder (Bianco et al., 2013). Scheck McAlearney & Hefner (2014) fann att sjuksköterskorna
upplevde att arbetsbelastningen i deras arbete var för hög, det var för lite personal för att
hinna med det som krävs för att förebygga VRI. Sjuksköterskan har ett ansvar i att prioritera
rätt. Det är viktigt att de basala hygienrutinerna följs för att förhindra att VRI uppstår. Enligt
Berland et al, (2009) saknades det övervakning av följsamheten och uppföljning av
riktlinjerna för de basala hygienrutinerna. Sjuksköterskorna ansåg att respekten för
riktlinjerna reduceras över tid vilket kan hota patientsäkerheten.
10
De ansåg även att kunskapen var bristfällig om varför det var viktigt med handdesinfektion
vilket också var en anledning till en låg användning av handsprit. En del sjuksköterskor
glömde bort att de skulle desinfektera händerna vilket berodde på att de inte var medvetna
om varför de borde praktisera detta. Det visade sig också att vissa sjuksköterskor ansåg att
det inte var meningsfullt att desinfektera händerna före och efter patientnära arbete vilket
även det baserades på bristfällig kunskap om varför desinfektion av händerna var
nödvändigt, samt okunskap om vad lagar och riktlinjer säger om basala hygienrutiner (Knoll
et al., 2010).
Att vara involverad i personalhälsa och hantera risker
Tre studier från olika sjukhus i Thailand som undersökte sjuksköterskans roll vid prevention
av VRI visade att sjuksköterskan ska vara involverad i personalhälsa. Sjuksköterskan ska
vara inblandad i hälsoundersökningar i samband med anställning av ny personal och
regelbundna hälsokontroller för anställd personal samt övervaka riskgrupper inom
personalen. Sjuksköterskan ska även vara delaktig i vilka vaccinationer som är nödvändiga
vid anställning på arbetsplatsen (Kananitaya et al., 2005; Jantarasri et al., 2005; Leela et al.,
2005).
Till största del använde sig sjuksköterskorna av basala hygienrutiner för att skydda sig själva
mot infektioner och inte för att skydda patienten. Orsaken till dålig följsamhet av de basala
hygienrutinerna ansåg sjuksköterskorna vara att man fick torra, spruckna händer efter för
mycket handhygien samt att det var brist på tid för att utföra de basala hygienrutinerna på
rätt sätt (Erasmus et al., 2009). Det är väldigt viktigt att undersöka vårdpersonalens hud
eftersom en torr och sprucken hud kan leda till ökad spridning av mikroorganismer
(Creedon, 2003). En förbättring av vårdpersonalens handhygien måste ske på initiativ av
sjuksköterskan. För att minska personalens hudåkommor ska desinfektionsmedel alltid
finnas tillgängligt i samband med handtvätt för att förebygga torra och ömma händer, och
därmed minska spridning av infektioner (Asiye & Akyol, 2005).
Enligt Al-Rawajfah (2014) kan spridningen av VRI till stor del bero på kunskapsbrist, men
det handlar också om brist på resurser såsom pengar och personal med mera. Till exempel
personalbrist leder till en ökad arbetsbelastning och stressiga förhållanden vilket i sin tur
11
leder till att följsamheten till basala hygienrutiner minskar. Det kan även handla om brist på
material såsom handskar, desinfektionsmedel och annan nödvändig utrustning.
En studie från Tyskland, som beskrev olika faktorer som minskade respektive ökade
följsamheten till basala hygienrutiner, visade att en anledning till att sjuksköterskorna inte
desinfekterade händerna kan vara på grund av stress, hög arbetsbelastning samt tidsbrist.
Tidspressen var den största anledningen, vilket gjorde att sjuksköterskorna ej desinfekterade
händerna även fastän de var medvetna om varför desinfektion av händerna var viktigt före
och efter patientnära arbete. Sjuksköterskorna ansåg att det tog för mycket av deras tid för
att desinfektera händerna före och efter patientnära arbete och detta var en anledning till att
de inte desinfekterade händerna. En dåligt organiserad arbetsplats var en annan anledning
till bristfällig användning av handdesinfektion. En annan anledning till varför desinfektion
av händerna ej användes var enligt sjuksköterskorna på grund av många akutsituationer,
vilket ledde till att de inte har tid för desinfektion. Resultatet visade att en minskning av
sjuksköterskornas subjektivt upplevda stress skulle vara en faktor för att minska
vårdrelaterade infektioner (Knoll et al., 2010). Det har framkommit att ett högt tempo på
arbetsplatsen på grund av en hög arbetsbelastning inte var förenligt med att bibehålla de
basala hygienrutinerna på ett säkert sätt (Berland et al., 2009). Erasmus et al, (2009) beskrev
att en orsak till varför de basala hygienrutinerna inte följdes var på grund av att det uppstod
många akuta situationer vilket innebär tidsbrist för sjuksköterskan, att det inte alltid fanns
tillgängligt material för att utföra rätt handhygien samt att det inte fanns en speciell
handsprit för den personalen med känslig hud. Sjuksköterskorna ansåg att genom
eliminering av dessa barriärer skulle utfallet bli en minskning av VRI.
12
Diskussion
Metoddiskussion
Flera sökordskombinationer användes för att få så många relevanta artiklar som möjligt.
Trots relevanta sökord kopplade till syftet fanns det svårigheter att hitta artiklar som
matchade syftet med denna litteraturöversikt. Sökorden försökte bytas ut men det var
bristen på forskning inom detta ämne som gjorde att antalet relevanta artiklar var sämre än
förväntat. Både PubMed och Cinahl, som är omvårdnadsbaserade databaser, har använts för
att få ett brett sökresultat. De artiklar som valts till litteraturöversikten har noggrant
granskats med hjälp av relevanta mallar. De flesta artiklar har varit skrivna på engelska,
detta gjorde att dessa artiklar översattes till svenska innan resultatet sammanställdes. För att
ha ett etiskt förhållningssätt till detta finns en möjlighet att översättningen har feltolkats. För
att undvika denna risk har översättningen gjorts med stor noggrannhet för att få ett så
trovärdigt resultat som möjligt.
Styrkorna med denna litteraturöversikt är att den har en väl genomtänkt struktur och den
handlar om ett aktuellt ämne. Det finns en röd tråd igenom hela arbetet som gör
informationen lättförståelig. Det har använts både kvantitativa och kvalitativa studier i
litteraturöversikten vilket genererar i ett brett resultat. Det var lättare att hitta kvantitativa
studier och därför utgör dessa största delen av totala mängden artiklar. Nackdelen med
litteraturöversikten är att en del äldre artiklar har använts på grund av brist på aktuell
forskning inom ämnet, men trots detta har artiklarna inte varit äldre än år 2000.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskans roll i det preventiva arbetet
vid VRI i sjukhusmiljö och i öppenvård. Sjuksköterskans viktigaste arbetsområden vid
preventionsarbetet inom all hälso- och sjukvård är att vara en förebild och ledare för övrig
personal, att utbilda och utveckla, att arbeta evidensbaserat och att vara involverad i
personalhälsa och hantera risker.
Litteraturöversikten visade att sjuksköterskan har en nyckelroll i att upprätthålla god hygien
inom vården och är en ledare i det förebyggande arbetet av VRI både i sjukhusmiljö och
13
inom hemsjukvården. Sjuksköterskan har en skyldighet i att hålla sig uppdaterad till nya
riktlinjer om basala hygienrutiner och ansvarar för att utbilda sina medarbetare i detta
(Lindh et al., 2012). Pellowe, (2007) beskriver även att sjuksköterskan måste vara medveten
om omfattningen av VRI för att kunna ta itu med problemet och dess orsaker, både nationellt
och lokalt. Sjuksköterskan måste sätta sig in i ledarrollen och ta initiativ för att genomföra
det förebyggande arbetet och samtidigt få med sig hela personalstyrkan. Detta kan jämföras
med omvårdnadsteorin av Florence Nightingale som tydligt påpekar att aktuella riktlinjer
ska följas för att upprätthålla en god vårdmiljö (Fitzpatrick, 1992, s. 18-22). Enligt
Socialstyrelsen kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ska
sjuksköterskan ansvara för att leda arbetsgruppen och fördela omvårdnadsarbetet utifrån
medarbetarnas kunskapsnivå. Sjuksköterskan ska ha förmåga att planera, rådgöra med och
informera annan personal. Effektivitet, kontinuitet och kvalitet är viktiga mål som
sjuksköterskan ska sträva efter i sin ledarroll. Detta stämmer överrens med det som Lindh et
al, (2012) kommit fram till om sjuksköterskan som ledare i det preventiva arbetat vid VRI
inom öppenvården.
I litteraturstudien framkom det att sjuksköterskan ska vara uppdaterad i den modernaste
evidensbaserade kunskapen om hur VRI kan förebyggas (Jantarasri et al,. 2005). I flera
studier framkom det att sjuksköterskan inte utgår ifrån den vetenskapliga grunden till varför
basala hygienrutiner ska följas utan ser det enbart som ett skydd för sig själva och inte för
patienten (Jantarasri et al, 2005; Bianco et al., 2013; Scheck McAlearney & Hefner, 2014). Som
ICN:s etiska kod (2012) understryker är det av stor betydelse att sjuksköterskan för att
förebygga VRI skall arbeta utifrån evidensbaserad kunskap. Detta kräver att litteraturen
bevakas för att det preventiva arbetet skall bygga på aktuella föreskrifter (Socialstyrelsen,
2006). Sjuksköterskors evidensbaserade kunskap om prevention av VRI har visat sig vara
väldigt dålig. Många förebyggande strategier anses vara lätt att genomföra och en noggrann
tillämpning av sådana rutiner kan resultera i en betydligt bättre patientsäkerhet, som att till
exempel följa basala hygienrutiner. Sjuksköterskan ska förebygga VRI genom att ta fullt
ansvar för kvalitetsförbättrande åtgärder såsom evidensbaserad kunskap om prevention av
VRI. Den allmänna kunskapen om förebyggande åtgärder har visat sig vara dålig och
sjuksköterskor bör få utbildning i detta och ett kompletterande stöd från evidensbaserade
14
rekommendationer vilket Vandijck, Labeau, Vogaelaers & Blot (2010) också fann var
värdefullt. Enligt Henderson har sjuksköterskan till uppgift att bevara en hälsofrämjande och
säker vårdmiljö (Kirkevold, s. 115-127). Vården utvecklas kontinuerligt och därmed är det av
stor vikt att sjuksköterskan är uppdaterad på den senaste forskningen. Detta leder i sin tur
till en säkrare vårdmiljö och ett bättre klimat för både patienter och vårdpersonal. Enligt
socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ska
sjuksköterskan uppmuntra till en diskussion om ny beprövad erfarenhet för att utveckla de
befintliga rutinerna och metoderna. Detta för att hela tiden arbeta med utveckling och sträva
efter att få en modern arbetsplats med aktuell kunskap.
För att få ett fungerande preventionsarbete krävs det att all vårdpersonal utbildas i
prevention av VRI så att till exempel följsamheten ökar till de basala hygienrutinerna
(Creedon, 2003). Sjuksköterskan har även ett ansvar i att utbilda patienten och dennes
anhöriga i ämnet (Scheck McAlearney & Hefner, 2014; Labeau et al., 2010). Det är onödigt att
utsätta patienterna för en infektion bara för att medarbetarna inte är professionella och rättar
sig efter de rutiner som är föreskrivna. Personal inom hälso- och sjukvård har ett stort
egenansvar för att inhämta uppdaterad information om hygien i Vårdhandboken för hälsooch sjukvård och att följa angivna bestämmelser (Lindahl, Skyman & Fryklund, 2009, s. 669670). Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren göra det som krävs för att
förebygga vårdskador bland patienterna. I denna lag anses vårdskada vara lidande,
kroppslig eller psykisk skada som hade kunnat undvikas om lämpliga åtgärder använts. I
sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att undervisa och handleda medarbetare samt
arbeta med kompetensutveckling (Socialstyrelsen, 2005).
Litteraturöversikten visade att det är viktigt att systematiskt övervaka arbetsmiljön och
arbeta fram riktlinjer för att förebygga vårdskada. Sjuksköterskan ska vara involverad i
personalens hälsa (Jantarasri et al., 2005; Leela et al., 2005). Wiseman (2006) fann att det
förebyggande arbetet av VRI är ett väldigt komplext område och det krävs ett strukturerat
tillvägagångssätt för att lyckas. Även om basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för
att förhindra infektioner måste man även se över vårdmiljön och utrustningen på
avdelningen. Sjuksköterskan har ansvaret för att förebygga VRI och det krävs en
15
kombination av olika metoder och en effektiv och frekvent kommunikation mellan patienter,
personal och besökare för att få resultat.
Enligt Socialstyrelsen (2005) ska sjuksköterskan använda sig av en estetisk infallsvinkel i
omvårdnadsarbetet. Detta överensstämmer med omvårdnadsteorierna av Florence
Nightingale och Virginia Henderson som beskrev vikten av att ljussättning, ljudnivån, luft
och renlighet för att skapa en tillfredställande miljö och se till att patienten får sina behov
tillgodosedda (Fitzpatrick, 1992, s. 18-22; Kirkevold, 2000, s. 115-127). Detta hygientänk har
funnits med sedan 1800-talet och har alltid varit aktuellt för att undvika onödigt lidande för
patienten. I dagens samhälle med hög arbetsbelastning och många sköra patienter är det
preventiva arbetet för att förhindra VRI viktigare än någonsin. Sjuksköterskans roll som
ledare gör att han/hon ansvarar för att organisera omvårdnadsarbetet, utbilda personal i de
aktuella bestämmelserna och ta reda på ny kunskap som kan förbättra preventionsarbetet.
Förutom att följa de basala hygienrutinerna har sjuksköterskan en viktig roll i att informera
och prata med patienterna om smittspridning så att de kan vara delaktiga i sin egen vård
(Stoi-r, Topley & Privett, 2005). I studien av Berland et al, (2009) visade det sig att en ökad
uppmärksamhet av riktlinjer för de basala hygienrutinerna kan leda till att patientsäkerheten
ökar samt att en bra arbetsmiljö kan få goda konsekvenser för patientsäkerheten.
Slutsats
I studierna av Jantarasri et al, 2005, Kananitaya et al, 2005 och Leela et al, 2005 drogs den
gemensamma slutsatsen att vissa arbetsuppgifter som sjuksköterskan har, när det gäller
prevention av VRI, inte kan genomföras på grund av alldeles för tung arbetsbörda, brist på
administrativt stöd, utbildningsstöd samt forskningsmaterial, vilket leder till att kunskapen
inte håller den nivå som den borde. Detta är ett bevis på att vården måste satsa mer på
vårdpersonalens utbildning och öka deras kompetens då det gäller prevention av VRI
eftersom detta är ett stort problem för sjukvården enligt Socialstyrelsen (2006). Utifrån detta
konstanterande kan antagandet göras att det finns för lite kunskap om sjuksköterskans
arbetsuppgifter vid preventionsarbetet av VRI. För att kunna utföra en säker hälso- och
sjukvård för patienten samt skapa en trygg vårdmiljö för alla medarbetare krävs betydande
kunskaper om VRI, smittspridning och basala hygienrutiner samt hur denna kunskap skall
16
användas i praktiken. Resultatet av litteraturöversikten visade tydligt att sjuksköterskans roll
inom detta ämne är att vara en förebild och ledare, utbilda personalen och att utveckla
riktlinjer för omvårdnadsarbetet, arbeta evidensbaserat samt att vara involverad i
personalhälsa och hantera risker. Dessa ansvarsområden kan gälla alla sjuksköterskor
oavsett arbetsplats, vilket innebär att sjuksköterskorna kan vara verksamma på ett sjukhus
eller inom öppenvården. Om sjuksköterskan tar sitt ansvar och går in i denna roll som ledare
kan resten av personalen influeras och inspireras till att arbeta mer preventivt. Starkare
förebilder i arbetsgruppen är betydelsefullt. Det är viktigt att sjuksköterskan får ökade
möjligheter till att förbättra preventionsarbetet. För att detta ska bli möjligt behövs en
förbättring av organisationen som tillexempel bättre materialtillgång, mindre arbetsbörda,
mer utbildning och ökad personalstyrka. Detta skulle kunna leda till en säkrare hälso- och
sjukvård med många positiva följder såsom kortare vårdtider, bättre arbetsmiljö och
ekonomisk vinst för sjukvården och samhället.
Fortsatta studier
Det finns bristfälligt med studier om sjuksköterskans roll i det preventiva arbetet för att
förhindra VRI. Det är väldigt viktigt att ytterligare studier genomförs i detta ämne eftersom
VRI är ett hot mot patientsäkerheten och problemet ökar ständigt i omfattning.
Sjuksköterskans roll i det preventiva arbetet måste belysas på ett tydligare sätt eftersom att
han/hon är omvårdnadsansvarig och är en förebild för övrig vårdpersonal med uppgift att
leda hela teamet. Vården utvecklas konstant, det är viktigt att vara uppdaterad med den
senaste forskningen för att tydliggöra hur situationen ser ut i dagsläget. Eftersom VRI är ett
väldigt stort sjukvårdsproblem över hela världen krävs det kontinuerlig forskning för att
kunna hantera dessa förhållanden. Redan som sjuksköterskestudent är det viktigt att få
adekvat information om preventionsarbetet vid VRI för att ha en stadig grund att stå på som
legitimerad sjuksköterska.
Klinisk relevans
Denna litteraturöversikt kan användas både inom öppen- och slutenvård eftersom det är ett
ämne som berör alla sjuksköterskor oberoende av vilken arbetsplats de är verksamma på.
Genom att tydliggöra sjuksköterskans roll i preventionsarbetet av VRI kan relevanta
åtgärder verkställas för att minska förekomsten av VRI.
17
Referenser
* = Artiklar som tillhör resultatet
*Al-Rawajafah, O. (2014). Infection control practices among intensive care unit registered
nurses: a Jordanian national study. Nursing in Critical Care, 10, 1-8.
*Asiye, D., & Akyol, R-N. (2007). Hand hygiene among nurses in Turkey: opinions and
practices. Journal of Clinical Nursing, 16, 431-437.
*Berland, A., Berentsen, S., & Gundersen, D. (2009). Sykehusinfeksjoner og pasientsikkerhet.
Vård i norden, 29, 33-37.
*Bianco, A., Coscarelli, P., Nobile, C., Pileggi, C., & Pavia, M. (2013). The reduction of risk in
central line-associated bloodstream infections: Knowledge, attitudes, and evidence-based
practices in health care workers. American Journal of Infection Control, 41, 107-112.
*Chan, R., Alexander, M., Chan, E., Chan, V., Ho, B., Lai, C-Y., Lam, P., Shit, F., & Yiu, I.
(2000). Nurses’ knowledge of and compliance with universal precautions in an acute care
hospital. International Journal of Nursing Studies, 39, 157–163.
*Creedon, S.A. (2003). Healthcare workers hand decontamination practices: compliance with
recommended guidelines. Journal of Advanced Nursing, 51, 208-216.
*Erasmus, V., Brouwer, W., Van Beeck, E-F., Onema, A., Daha, T-J., Richardus, H., Vos, M-C.,
& Brug, J. (2009). A Qualitative Exploration of Reasons for Poor Hand Hygiene Among
Hospital Workers Lack of Positive Role Models and of Convincing Evidence That Hand
Hygiene Prevents Cross-Infection. Infection Control, 30, 415-419.
Fitzpatrick, J. (1992). Reflections on Nightingales perspective of nursing. I F. Nightingale
(Red.), Notes on nursing (s.18-22). USA: Lippincott Williams & Wilkins.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur och Kultur: Stockholm
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats –
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund: Författarna och
Studentlitteratur.
Hart, S. (2007). Using an aseptic technique to reduce the risk of infection. Nursing Standard,
21, 43-48.
18
International Council of Nurses. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 12 januari,
2015, http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-forsjukskoterskor/
*Jackson, C., Lowton, K., & Griffiths, P. (2013). Infection prevention as "a show": a qualitative
study of nurses' infection prevention behaviours. International Journal of Nursing Studies, 51,
400-408.
*Jantarasri, L., Soparatana, P., Moongtui, W., Tantisiriwat, W., & Danchaivijitr, S. (2005).
Roles of Infection Control Nurses in Community Hospitals. Journal of the Medical Association
of Thailand, 88, 92-99.
Jeanes, A. (2004). Keeping hospitals clean: how nurses can reduce health-care-associated
infection. Professional Nurse, 20, 35-7.
*Kananitaya, T., Senerat, W., Moongtui, W., Tantisiriwat, W., & Danchaivijitr , S. (2005).
Roles of infection control nurses in regional hospitals. Journal of the Medical Association of
Thailand, 88, 107-109.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadens teorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
*Knoll, M., Lautenschlaeger, C., & Borneff-Lipp, M. (2010). The impact of workload on
hygiene compliance in nursing. British Journal of Nursing, 19, 18-22.
*Labeau, S., Witdouck, S., Vandijck, D., Claes, B., Rello, J., Vandewoude, K., Lizy, C.,
Vogelaers, D., & Blot, S. (2010). Nurses’ knowledge of evidence-based guidelines for the
prevention of surgical site infection. Worldviews on Evidence Based Nursing, 7, 16-24.
*Lankford, M-G., Zembower, T-R., Trick, W-E., Hacek, D-M., Noskin, G-A., & Peterson, L-R.
(2003). Emerging Infectious Diseases, 9, 217-223.
*Leela, R., Chittreecheur, J., Moongtui, W., Buppanharan, W., & Danchaivijitr,S. (2005). Roles
of Infection Control Nurses in Provincial Hospitals. Journal of the Medical Association of
Thailand, 88, 103-106.
Lindahl, B., Skyman, E., & Fryklund, B. (2009). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I A-K.
Edberg, H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s. 647-675). Lund:
Studentlitteratur.
*Lindh, M., Kihlgren, A., & Perseius, K-I. (2012). Factors influencing compliance to hygiene
routines in community care - the viewpoint of medically responsible nurses in Sweden.
Scaninavian journal of caring sciences, 27, 224-230.
Pellowe, C. (2007). Managing and leading the infection prevention initiative. Journal of
nursing management, 15, 567-573.
19
Peterson, A-M., & Hinton Walker, P. (2006). Hospital-Acquired infections as patient safety
indicators. Annual Review of Nursing Research, 24, 75-99.
*Scheck McAlearney, A., & Hefner, J. (2014). Facilitating central lineeassociated bloodstream
infection prevention: A qualitative study comparing perspectives of infection control
professionals and frontline staff. American Journal of Infection Control, 42, 216-222.
Schuyler, C. (1992). Florence Nightingale. I F. Nightingale (Red.), Notes on nursing (s. 3-17).
USA: Lippincott Williams & Wilkins.
Sessa, A., Di Giuseppe, G., Albano, L., & Angelillo, I F. (2011). An investigation of nurses’
knowledge, attitudes, and practices regarding disinfection procedures in Italy. BMC
Infectious Diseases, 11, 1-7.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 13 januari,
2015, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1
Socialstyrelsen (2006). Att förebygga vårdrelaterade vårdinfektioner - ett kunskapsunderlag.
Hämtad 13 januari, 2015, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-123-12
Stoi-r, J., Topley, K., & Privett, S. (2005). The ward nurse's role in infection control. Nursing
Standard, 19, 56-64.
Svensk författningssamling. Hälso och sjukvårdslag (1982:763). Hämtad 12 januari, 2015,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
Svensk författningssamling. Patientsäkerhetslagen (1982: 763). Hämtad 13 januari, 2015,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
Svensk sjuksköterskeförening (2008).Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hämtad
12 januari, 2015, http://www.swenurse.se/Sa-tyckervi/Publikationer/Halsoframjande/Strategi-for-sjukskoterskans-halsoframjande-arbete/
*Tai, JVM., Mok, ESB., Ching, PTY., Seto, VH., & Pittet, D. (2009). Nurses and physicians’
perceptions of the importance and impact of healthcare-associated infections and hand
hygiene: a multi-center exploratory study in Hong Kong. Infection, 37, 320-333.
Vandijck, D., Labeau, S., Vogelaers, D., & Blot, S. (2010). Prevention of nosocomial infections
in intensive care patients. Nursing in Critical Care. 15, 251-256.
20
Vårdhandboken - Hygien, infektioner och smittspridning (2013). Hämtad 13 januari, 2015,
http://www.vardhandboken.se/Texter/Basala-hygienrutiner-och-kladregler/Basalahygienrutiner/
Wiseman, S. (2006). Prevention and control of healthcare-associated infection. Nursing
Standard, 20, 41-45. Review.
*Yngström, D., Lindström, Y., Nyström, K., Nilsson-Marttala, K., Hillbom, L., Hansson, L.,
Klarin, M., & Larsson, J. (2008). Healthcare-associated infections must stop: a breakthrough
project aimed at reducing healthcare-associated infections in an intensive-care unit. BMJ, 10,
1-7.
Öhrn, A. (2009). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder.
Ansvar och utveckling (s. 371-401). Lund: Studentlitteratur.
21
Bilaga
Tabell 2. Översikt över inkluderade artiklar
Författare
Årtal
Land
Studiens syfte
Typ av studie
Deltagare
(/Bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat
Kommentarer
gällande kvalitet
Al-Rawajah
(2014)
Jordanien
Att utvärdera det
infektionsförebyggande
arbetet bland
legitimerade
sjuksköterskor.
Kvantitativ studie.
N = 247
Självutvärderande
instrument.
Vikten av ett
utbildnings-program
för all vårdpersonal
som en effektiv
strategi för att
förebygga VRI.
Medelhög
kvalitet. Tydligt
syfte, väl
beskriven metod
och analys.
Resultatet har
klinisk betydelse.
Asiye, Akyol
(2005) Turkiet
Att identifiera
sjuksköterskors
metoder och
åsikter om
handhygien vid
patientvård.
Kvantitativ
tvärsnittsstudie.
N=129
Bekvämlighetsurval. SPSS 10,
chi-square test.
Sjuksköterskan har en
låg kvalitet på
handhygienen vilket
beror på tidsbrist,
otillräckligt med
material samt torra
och ömma händer.
Medelhög
kvalitet, saknar
exklusionskriterer.
Reliabilitet och
validitet är ej
diskuterad.
Berland,
Berentsen,
Gundersen
(2008) Norge
Sjuksköterskors
tankar och
kunskaper om
hur sjukhusinfektioner
uppstår och hur
patientsäkerheten äventyras.
Kvalitativ studie.
N = 23
Kvalitativa
fokusgruppsintervjuer.
Patientsäkerheten
påverkas av att
respekten för
riktlinjer angående
hygien reduceras
över tid. En hög
arbetsbelastning leder
till en försämrad
följsamhet till de
basala
hygienrutinerna.
Hög kvalitet.
Tydligt syfte,
etiskt
godkännande
samt ett väl
beskrivet
metodavsnitt och
ett resultat som är
applicerbart på all
sjukvård.
Bianco,
Coscarelli,
Nobile,
Pileggi, Pavia
(2013) Italien
Att få
information om
kunskapsnivån,
attityder, och
användandet av
evidensbaserad
kunskap i
samband med
preventionen av
VRI.
Kvantitativ
tvärsnittsstudie.
N=521
(146)
Stata version 11
statistical
software
package.
Resultatet visade att
många sjuksköterskor
har en positiv attityd
till det preventiva
arbetet för att
förhindra VRI. Rätt
kunskap om hur man
kan förhindra VRI var
signifikant relaterat
till positiva attityder.
Medelhög
kvalitet, en bra
beskrivande
metod, saknar
dock inklusionoch exklusionskriterier.
Chan,
Alexander,
Chan, Chan,
Ho, Lai, Lam,
Shit, Yiu
(2000) Hong
Kong
Att undersöka
sjuksköterskans
kunskap och
följsamhet av
förebyggande
åtgärder på ett
akut sjukhus i
Hong Kong.
Kvantitativ
tvärsnittsstudie.
N= 450
(144)
Randomiserat
urval. KruskalWallis och
Mann-Withney
U test.
Sjuksköterskan har en
roll i att reducera och
eliminera risker som
kan leda till
smittspridning i
sjukhusmiljön för att
försäkra sin egen och
patienternas säkerhet.
Medelhög
kvalitet, saknar
exklusionskriterier.
22
Creedon
(2003) Irland
Att beskriva
vård-personalens
handhygien
utifrån ett
beteendeperspektiv.
Kvantitativ studie.
Experimentell
design.
N=376
Observationer
och
frågeformulär.
Statistical
Package for
Social Science
(SPSS) och
Mann- Whitney
U test användes
till analysen.
Efter interventionen
hade vårdpersonalens
följsamhet till
handhygien
förbättrats. En ökad
kunskap om riktlinjer
för hygien upptäcktes
också. Det är väldigt
viktigt med
information och
utbildning om
infektionskontroll till
all vårdpersonal.
Hög kvalitet.
Tydligt syfte och
metodavsnitt.
Många deltagare
och det finns
etiskt tillstånd.
Resultatet har
klinisk betydelse.
Erasmus,
Brouwer, Van
Beeck, Onema,
Daha,
Richardus,
Vos, Brug
(2009)
Nederländerna
Att studera
potentiella
faktorer som kan
leda till dålig
följsamhet av
basala
hygienrutiner.
Kvalitativ studie.
N=55
Kvalitativ
innehållsanalys,
Nvivo.
Resultatet visade att
sjuksköterskorna har
ett ansvar i att
motivera sina
medarbetare till en
bättre följsamhet i de
basala
hygienrutinerna,
samt skapa ett
gynnsamt klimat på
arbetsplatsen där det
finns en lätt tillgång
till de material som
behövs för att arbeta
preventivt mot VRI.
Hög kvalitet,
tydligt syfte,
författarna
diskuterar sin
förförståelse på ett
bra sätt.
Jackson,
Lowton,
Griffiths (2013)
England
Att studera
sjuksköterskans
preventiva arbete
och beteende för
att motverka VRI.
Kvalitativ studie.
N=20
Kvalitativ
innehållsanalys,
framework
metod.
Sjuksköterskan har ett
ansvar i att kunna
förstå konsekvensen
av sitt handlande för
att bedöma vad som
är bra och säkert.
Sjuksköterskorna såg
de basala
hygienrutinerna som
en rutin för att
skydda sig själva och
för att tillfredsställa
patienten.
Hög kvalitet, bra
beskrivande
metod. Tydligt
syfte och bra
struktur.
Jantarasri,
Soparatana,
Moongtui,
Tantisiriwat,
Danchaivijitr
(2005)
Thailand
Att beskriva och
utvärdera
infektionssjuksköterskans roll
och belysa
problem, hinder
under arbetet
samt behovet att
stöd på ett
mindre sjukhus.
Kvantitativ,
deskriptiv studie.
N=148
Semistrukturerade intervjuer
och
frågeformulär.
Analys gjordes
av författarna.
Deskriptiv
statistik.
Infektionssjuksköterskans roll
inkluderar
rådgivning,
övervakning,
administration,
medarbetarnas hälsa,
utbildning,
kvalitetsutveckling,
epidemiutredning
och forskning.
Medelhög
kvalitet. Tydligt
syfte, lämplig
design,
urvalsgruppen är
representativ för
populationen och
reliabiliteten är
beräknad.
Urvalsmetod
finns ej beskrivet.
23
Kananitaya,
Senerat,
Moongtui,Tantisiriwat,
Danchaivijitr
(2005)
Thailand
Att beskriva och
utvärdera
infektionssjuksköterskans roll
och belysa
problem, hinder
under arbetet
samt behovet av
stöd på regionala
sjukhus.
Kvantitativ,
deskriptiv studie.
N=16
Semistrukturerade intervjuer
och
frågeformulär.
Analys gjordes
av författarna.
Deskriptiv
statistik.
I infektionssjuksköterskans roll
ingår bland annat
personalens hälsa,
övervakning och
forskning. Dessa
områden var svåra att
arbeta med på grund
av brist på stöd från
administrativ
personal samt brist på
forsknings- och
utbildningsmaterial.
Medelhög
kvalitet. Tydligt
syfte, lämplig
design,
urvalsgruppen är
representativ för
populationen.
Reabiliteten är
beräknad och
validiteten
diskuterad.
Urvalsmetod
finns ej beskrivet.
Få deltagare.
Knoll,
Lautenchlaege
r, Borneff-Liff
(2010)
Tyskland
Vilka faktorer
minskar samt
ökar följsamheten
till basala
hygienrutiner.
Kvantitativ studie.
N = 181
Observationsstudie.
Följsamheten till
basala hygienrutiner
minskade av hög
arbetsbelastning samt
ökade av utbildning
om hygienrutiner.
Medelhög
kvalitet. Väl
formulerat syfte,
resultatet har
klinisk betydelse.
Labeau,
Witdouck,
Vandjick,
Cleas, Rello,
Vandewoude,
Lizy,
Vogelaers, Blot
(2010) Holland
Att utveckla ett
utvärderingsverktyg och
efterföljande
utvärdering av
intensivvårdssjuksköterskors
kunskap om
förebyggande
riktlinjer för
infektioner
orsakade av
operation.
Kvantitativ studie.
N=809
(159)
Frågeformulär
med flera
svarsalternativ.
Chi-square test,
Mann-Whitney
U-test och
Kruskal – Wallis
test.
Sjuksköterskorna
hade en övergripande
bra kunskap om
infektionsförebyggande riktlinjer men
det finns möjlighet att
förbättra
sjuksköterskornas
kunskaper.
Hög kvalitet.
Syftet är tydligt
och väl
formulerat.
Datainsamling
och analys är väl
beskrivet.
Validiteten
diskuteras och
etiskt tillstånd
finns. Det finns ett
bortfall, men trots
detta är det ett
högt
deltagarantal.
Lankford,
Zembower,
Trick, Hacek,
Noskin,
Peterson
(2003) USA
Att utvärdera
vård-personalens
följsamhet till
handhygien före
och efter ett nytt
sjukhus byggdes
där det fanns
ökade
handtvättsmöjligheter.
Kvantitativ
design.
Observationsstudie.
N= All
personal
på en
onkologavdelning.
Exakt antal
är ej
beskrivet.
Observationer.
Chi-square och
Fisher’s exact
test användes
till analysen.
Att endast öka
handtvättsmöjligheterna
förbättrar ej
vårdpersonalens
följsamhet till
handhygien. Det
måste även finnas bra
tillgång till
handdesinfektion och
att personalen får
möjlighet till
utbildning samt
administrativt stöd.
Hög kvalitet.
Syftet är tydligt
beskrivet, men
dock lite långt.
Metod och analys
är bra beskrivet.
Resultatet har
klinisk betydelse.
24
Leela,Chittreecheur,
Moongtui,Buppanharan,
Danchaivijitr
(2005)
Thailand
Att studera
infektionssjuksköterskans roll på
provins sjukhus.
Kvantitativ,
deskriptiv studie.
N=11
Semistrukturerade intervjuer.
Analys gjordes
av författarna.
Deskriptiv
statistik.
I infektionssjuksköterskans roll
ingår övervakning,
personalhälsa,
utbildning,
rådgivning,
administrativa
uppgifter och
kvalitets utveckling.
Ungefär hälften av
deltagarna hade
erfarenhet av
epidemiutredning
och forskning.
Medelhög
kvalitet. Tydligt
syfte, lämplig
design,
urvalsgruppen är
representativ för
populationen.
Reabiliteten är
beräknad och
validiteten
diskuterad.
Urvalsmetod
finns ej beskrivet.
Få deltagare.
Lindh,
Kihlgren,
Perseius (2012)
Sverige
Att beskriva
faktorer som
påverkar
följsamheten till
hygienrutiner i
hemsjukvård i
Sverige utifrån
den medicinskt
ansvarige
sjuksköterskans
perspektiv.
Kvalitativ studie.
N = 268
(22)
Kvalitativ
innehållsanalys,
beskrivande
statistik.
Sjuksköterskan skall
vara en förebild och
ha en ledande roll för
annan
sjukvårdspersonal.
Sjuksköterskan har en
nyckelroll i att
upprätthålla en god
hygien samt rutiner i
hemsjukvården.
Hög kvalitet,
etiska
överväganden är
diskuterade,
trovärdighet och
validitet
diskuterad.
Scheck
McAlearney,
Hefner (2014)
USA
Att identifiera
skillnader mellan
infektionskontrollanter och
sjuksköterskors
perspektiv på hur
vårdrelaterade
infektioner skall
förhindras.
Kvalitativ
kohortstudie.
N=76 (118)
Kvalitativ
innehållsanalys,
Atlas. Ti.
Sjuksköterskan måste
ansvara för att
prioritera rätt,
prioritera att de
basala
hygienrutinerna följs
för att förhindra att
VRI uppstår.
Sjuksköterskan har
även ett ansvar i att
söka efter ny kunskap
om hur
förebyggandet av VRI
kan ske.
Medelhög,
kvalitet, tydligt
syfte men en
svårförståelig
metod.
25
Tai, Mok,
Ching, Seto,
Pittet (2009)
Kina
Att identifiera
sjuksköterskors
och läkares
uppfattning av
VRI och
handhygien samt
avgöra vilka
orsaker som
påverkar deras
handhygien.
Kvantitativ
design.
Tvärsnittsstudie.
N=1724
(702)
Frågeformulär.
Mann-Whitney
U-test och
Kruskal – Wallis
test.
70 % av
sjuksköterskorna och
49 % av läkarna
trodde att 15 % av
alla patienter drabbas
av VRI. 79 % av
sjuksköterskorna och
68 % av läkarna
trodde att 5 % av alla
patienter dör till följd
av detta. Nästan alla
sjuksköterskor och
läkare ansåg att VRI
kunde förebyggas av
god handhygien.
Personalutbildning,
tydliga riktlinjer och
tillgängligheten av
desinfektionsmedel är
viktiga komponenter
i detta.
Hög kvalitet.
Syftet är tydligt
beskrivet, men lite
långt.
Datainsamling
och analys är väl
beskrivet. Trots
bortfall är
deltagarantalet
högt. Resultatet
har klinisk
betydelse och kan
generaliseras till
annan sjukvårdspersonal.
Yngström,
Lindström,
Nyström,
NilssonMarttala,
Hillbom,
Hansson,
Klarin,
Larsson (2008)
Sverige
Att reducera VRI
med 40 % på en
intensivvårdsavdelning. 100% av
personalen
tillämpade basala
hygienrutiner.
Kvantitativ
design.
N= All
personal
på en
intensivvårdsavdelning. Exakt
antal är ej
beskrivet.
Olika åtgärder
utfördes på
avdelningen för
att se om
förekomsten av
VRI minskar.
Till exempel
personalutbildni
ng, striktare
riktlinjer vid
sugning av
luftvägarna, en
ny materialvagn
och infektionsregister. Ett
infektionsprotokoll
användes för att
analysera data.
Förekomsten av VRI
minskade med 43 %.
Medelhög
kvalitet, syftet är
tydligt beskrivet,
likaså
datainsamlingen.
Saknar
deltagarantal.
Experimentell
studie.
26