Planbeskrivning - Skellefteå kommun

Sam
mrådshand
dling
2015-02-28
Dnr:
D 2014-3
3607
PLAN
P NBESK
KRIV
VNING
G
D
Detaljp
plan fö
ör
Del av kv Grrunnan m.m
m.
inom
m stadsdellen Anderrstorp
Skellefteå
S
kommun
n, Västerb
bottens lään
Obserrvera att de
etta är en saamrådshan
ndling, inge
et färdigt föörslag. Röd
d text är
ex. äännu inte färdigbearb
fä
etad.
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Detaljplan för del av kv Grunnan m.m. på Tuböle inom stadsdelen Anderstorp, Skellefteå kommun,
Västerbottens län.
Plan, fysisk planering, samhällsbyggnad, Skellefteå kommun, feb 2015.
HANDLINGAR
Planen omfattar följande handlingar:
Plankarta
Planbeskrivning
Samrådsredogörelse
Fastighetsförteckning
Utlåtande
PLANENS SYFTE
Planens syfte är att möjliggöra två högre flerbostadshus med gemensam bottenvåning.
PLANDATA
Läge
Området ligger på Tuböle i stadsdelen Anderstorp, vid Skellefte älv direkt nedströms
Victoriabron (E4).
Areal
Planområdet omfattar ca 12 000 m2, där ca 4 000 m2 är vatten och 6 000 m2 är kvartersmark.
Markägarförhållanden
Befintlig tomt (Grunnan 1) är i privat ägo, övrig mark (Sörböle 16:8) kommunal.
1
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE
Översiktsplan
Fig 1. FÖP Skelleftedalen (2010).
Den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen från 2010 (fig. 1) anger användningen
Bostäder och betonar grönstråket vid älven.
Detaljplan
Fig. 2. Detaljplan (1980)
Området är idag, sedan 1980, detaljplanerat (fig. 2) som bostäder i två våningar (Grunnan 1) och
park och plantering samt vattenområde (Sörböle 16:8).
Program
Planen utförs med normalt planförfarande, men något program har inte tagits fram. Detta då syftet
med planen stämmer med såväl gällande som pågående översiktsplan.
2
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Strandskydd
Länsstyrelsen förordnade 1980, i samband med planens antagande, att strandskydd ”ej vidare
skall gälla” inom planområdet. Strandskyddet återinträder dock sedan 2009 automatiskt när
underliggand detaljplan ersätts av en ny detaljplan, varför en ny prövning att upphäva
strandskyddet måste göras.
Kommunala beslut
Bygg- och miljönämnden gav 2014-11-17 (§ 206) kontoret i uppdrag att ta fram en ny detaljplan.
MILJÖKONSEKVENSER
En behovsbedömning enligt plan- och bygglagen och MKB-förordningen har gjorts av fysisk
planering, samhällsbyggnad, Skellefteå kommun.
Beslut
Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt plan- och bygglagen (5 kap 18 §) och
miljöbalken (6 kap 11-18 § och 22 §) för aktuell detaljplan. Detaljplaneförslagets genomförande
bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan enligt kriterierna i Förordning om
miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-förordningen). Planens genomförande har inte heller
bedömts ha någon negativ påverkan på stads- eller landskapsbilden i området. Miljöbedömning
och därtill hörande miljökonsekvensbeskrivning till detaljplanen är därför inte nödvändig och har
därför inte upprättats.
Länsstyrelsen delar 2014-11-20 kommunens bedömning att planen inte kan antas medföra
betydande miljöpåverkan, varför en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs. Emellertid
förväntar sig Länsstyrelsen att den kommande planbeskrivningen har inarbetat utpekade faktorer
under rubrikerna negativ och stor negativ påverkan (såsom närheten till E4, skredrisk m.m.).
3
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur
Mark och vegetation
Strandpromenaden är utpekad som ett viktigt grönstråk i FÖP Skelleftedalen (fig. 1) och fortsätter
att vara allmän platsmark (natur).
Geotekniska förhållanden
Marken består enligt dokumentation av ytliga lager av silt och sand vilande på älvsediment och
lera innan moränen. Det är ingen stabil grund. Detta måste hanteras i projekteringsfasen.
Fig. 3. Sektionsritning B-B (250 m uppströms), jordartskarta (FÖP Centrum,1993).
För campusområdet på andra sidan E4 (50 meter uppströms planområdet) genomfördes en
heltäckande geoundersökning av VAB 1972. Denna visar att marken där utgörs av ett
sedimentområde med ytliga lager av silt och sand vilande på ”relativt mäktiga lager av
svartmocka” (1-4 meter). Grundvattennivån observerades då ligga i eller någon meter över
gränsytan mellan de ytligare lagren och svartmockan.
Enligt Översiktlig skredriskkarta 1a (1981, MSB, Scandiakonsult Bygg och mark) ligger
planområdet inom Stabilitetszon 1 (silt/sand på lera >1:10).
Enligt jordartskartan från 1993 (Sektion B-B, Forskargatan-Hörnellgatan, 250 m uppströms, fig.
3) från FÖP Centrum består marken av sand-finmo, svartmocka, morän.
I arbetet med en ny detaljplan på Campus (Teknologen, 200 m uppströms) gjordes 2012 ett PM
för geoteknisk projektering och en markteknisk undersökningsrapport (MUR) av Tyréns.
Arbetena baseras delvis på ”Sörböle – Grundundersökning för centrala delen i Sörböle. VAB”,
daterad 1972-04-28 och ”Kv. Laboratorn Geoteknisk utredning. OWAB”, daterad 1988-03-18.
Tyréns rapporter visade att jorden inom området består av 6-9m sedimentjordar på morän.
Sedimentjordarna består från ytan av ca 1-2,5m löst lagrad sand ovan 1,0-1,5m löst lagrad siltig
sand och sandig silt. Under dessa lager följer 3-4m lös sulfidsilt och lerig sulfidsilt på ett tunt
lager fast silt på morän. Moränen bedöms vara en sandig siltig morän. Förutom geotekniksen
visar PM:et också på de hydrologiska förhållandena: Grundvattenytan var vid mätningstillfället
relativt låg, på nivå +6,4m, en bit ner i de sulfidhaltiga sedimenten. Sulfidjordarna på den högre
nivån antyder att grundvattenytan normalt ligger i nivå med gränsen mellan den sulfidjordar och
icke sulfidjordar eller något högre i perioder med mycket vatten. Grundvattnet i de nedre delarna
av slänten och under strandpromenaden styrs till stor del av vattennivåerna i älven. Stopp med
hejarsondering har skett på ett djup om 9-12m, djupare närmare släntkrön. Stopp har skett i morän
mot block eller berg.
4
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Förorenad mark
Inga kända förekomster, ingen känd tidigare verksamhet. Om schaktning och grundläggning ger
överskottsmassor av svartmocka eller liknande måste de tas om hand på ett av Skellefteå kommun
godtagbart sätt.
Radon
Lågriskområde för radon.
Risk för skred/höga vattenstånd
En förutsättning för att planen går att genomföra är att de geotekniska förutsättningarna med bl a
risk för skred hanteras på ett tillfredställande sätt, exempelvis genom tidigare för kv Teknologen
föreslagna åtgärder nedan. Geotekniska beräkningar specifika för kv Grunnan måste dock göras
när projekteringen blivit mer detaljerad.
En översiktlig ras- och skredriskinventering i syfte att kartlägga riskerna för ras och skred gjordes
1997 av Scandiakonsult Bygg och Mark AB på uppdrag av Statens räddningsverk. Området
mellan Viktoriabron och Parkbron hade låg säkerhet mot skred, och 1998 gjordes därför en
stabilitetsutredning av KM anläggningsteknik AB. På den sträckan utfördes 1999 en
släntförstärkning och ett erosionsskydd i form av en tryckbank.
Tyréns geotekniska undersökning (2012, ovan) rekommenderar följande för kv Teknologen:
För att totalstabiliteten inom området ska bli tillfredställande måste slänten mot
strandpromenaden och älven åtgärdas. Marken från slänten och minst 8,5m från befintligt
släntkrön måste schaktas av och sänkas med minst två meter, efter detta kan avschaktningen
successivt höjas med maximal lutning om 1:2. Avschaktningen kompletteras med att slänten från
strandpromenaden och upp till planerat område måste schaktas om till en lutning om maximalt
1:2. Inget dagvatten får ledas ut över slänten då risken för erosionsskador ökar. Förutsättningar
för snabb återetablering av växtlighet måste ordnas. Slänten kommer vara mycket känslig mot
erosion av ytvatten under tiden från omschaktning till återetablering av växtlighet har skett.
PM:et rekommenderar att grundläggning av byggnader på området måste ske med fribärande golv
på spetsbärande pålar. Påltyp och teknik ska väljas så att påverkan från vibrationer och
massundanträngning hålls så låg som möjligt, typ slanka stålrörspålar eller dylikt. Ingen
lastökning på befintlig mark får ske.
De planerade byggnaderna ligger ovanför älvens hundraårsflöden.
Fornlämningar
Inga kända fornlämningar inom planområdet.
5
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Bebyggelseområden
Bostäder och kontor
Huvudändamålet med planen är bostäder, men även kontor kommer att tillåtas.
Arbetsplatser övrig bebyggelse
På andra sidan E4 ligger Campus Skellefteå, med såväl utbildningar som kontor. Området ligger
dessutom i direkt närhet till Skellefteås centrum.
Offentlig och kommersiell service
Viss service (frisör, restaurang) finns i Anderstorp Centrum. Vårdcentral finns längre bort på
Anderstorp.
Tillgänglighet
Då byggrätten förutsätter hiss är det grundläggande tillgänglighetskravet tillgodosett, men även
utemiljön bör beaktas för att skapa en god vistelsemiljö för alla.
6
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Byggnadskultur och gestaltning
Den nya bebyggelsen är tänkt att utföras som två punkthus stående på ett gemensamt garageplan
(fig 4-5). Arbetet med utformningen är ännu i sin linda, men klart är att platsen motiverar ett
manifest uttryck även om variation är av nöden med så stora volymer.
Fig. 4. Tänkt situationsplan, Collage arkitekter (2014). Befintliga ledningar i rött och blått.
Fig. 5. Volymsstudier, tänkt vy från E4, Collage arkitekter (2014).
7
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Skuggning
Skuggning är vanligen ett problem med höga byggnader och den lågt stående solen, men platsens
läge på sydsidan älven och utan direkta grannar i norr gör platsen ovanligt väl lämpad för höga
hus. Se fig. 6-8 för exempel.
Fig. 6-8. Skuggstudier mars kl 08.00, midsommar kl 12.00 och september 16.00.
8
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Friytor
Lek och rekreation
Planområdet ligger i anslutning till såväl Skellefte älv och dess strandpromenad, som den
idrottshall som finns på campusområdet, med bl a volleybollplan etc utomhus. Närmaste lekplats
är också på campusområdet.
Naturmiljö
Se avsnittet Mark och vegetation.
Vattenområden
Planområdet ligger direkt mot det vattenområde i älven som Sörböle byamän nyttjar för fiske.
Byamännens synpunkter ska därför beaktas i allt som rör älven, ex. vid utläggning av mindre
bryggor.
9
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Gator och trafik
Gatunät, gång- och cykeltrafik
E4 norrut
12 386
E4 söderut
14 562
Tubölegatan
mätning saknas
Färjegatan
mätning saknas
Tabell 1. Vardagsdygntrafik (VDT) v15 2014.Medelhastighet 58 km/h, tung trafik 9%.
Fig. 9. Cykelvägar och antal cyklar/dygn.
10
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Kollektivtrafik
Mot E4 finns behov av hållplatsmöjligheter. Detta gäller norrgående lokalbussar, som saknar
hållplats mellan Anderstorp Centrum och Norranhuset (Kanalgatan). Södergående finns hållplats
på Campus, dock utan tillgänglig koppling till kv Grunnan (endast via trappor till strandpromenad
under Viktoriabron). I dagsläget dock svårt att genomföra koppling till Campus, pga brist på
tillgänglig anslutning. Närmaste lokalbusshållplats för båda riktningarna är dock fortfarande
relativt nära, på Anderstorp Centrum, 4-500 meter från planområdet.
Parkering, utfarter, varumottagning
Fastighetsägaren förväntas lösa sina parkeringsbehov inom fastigheten. Det handlar vid fullt
nyttjande av byggrätten om ca 120 boendeparkeringar som företrädesvis ska in i garage eller
under carport. Plus handikapp-, och gästparkeringar.
Parkeringsnormen är under omarbetande, och kommer att justeras markant vad gäller
verksamheter, men mer marginellt vad gäller bostäder. Givet de goda förutsättningarna för
hållbara sätt att resa (resa kollektivt, cykla, gå) kan antalet bilplatser dessutom minskas något.
Att cykla ska vara enkelt. Någon del av parkeringsdäck e dyl kan avsättas för cykelparkering
inomhus, och även yttre cykelparkering med god tillgänglighet till entréerna bör finnas.
Cykelparkeringarna bör ges en kvalitet och en utformning som stimulerar cykling, t.ex låsbara
ställ under tak.
Hälsa och säkerhet
Utrymning
Om byggnaderna nyttjar byggrätten till fullo, blir huset högre än vad räddningstjänstens stegbilar
klarar av (23 meter). Då går det inte att nyttja räddningstjänsten som en andra utrymningsväg. Det
är dock möjligt att ha en byggnadsteknisk lösning som medför att byggnaderna inte behöver vara
åtkomlig med stegbil. Därför krävs att trapphusen utförs som Tr2 (förenklat; brandsluss mellan
trapphuset och lägenheterna) för att klara sig med bara en utrymningsväg från bostaden. Även
stigarledning och brandgasventilation i trapphus bör ingå i den byggnadstekniska lösningen.
En logisk följd av resonemanget runt räddningshissen, är att souterrängvåningen betraktas som
källarplan ur räddningshänseende. Något som kan vara värt att beakta på ett tidigt stadium i
utformningen av souterrängvåningen och entréplan, är att Tr2-trapphuset inte får stå i förbindelse
med källarplan. Detta gäller även hisschaktet, ifall det ingår i trapphusets brandcell.
Buller
Nationella riktvärden för trafikbuller
Buller ingår i det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" som riksdagen fastställde
1998. Generationsmålet år 2020 för det delmål som berör buller lyder: "Människor utsätts inte för
skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker." Vidare sägs att: "Trafikbullret i tätorter bör minska så att det underskrider
gällande riktvärden".
De av riksdagen hittills antagna riktvärdena för trafikbuller gäller bostäder och ska normalt inte
överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av
trafikinfrastruktur (väg och järnväg, Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). För övriga lokaler
11
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
och områdestyper har Naturvårdsverket föreslagit riktvärden i BRÅD (Buller från vägtrafik,
allmänna råd, remissutgåva 1991). Det föreslagna nya riktvärdet för trafikbuller är 60 dB(A).
Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivå under ett dygn, maximal ljudnivå är högsta förekommande
ljud under en fordonspassage. Maximal ljudnivå beror på bullrigaste fordonet (tung trafik) och
inte på antalet fordon. Halvering eller fördubbling av trafikmängden motsvarar en minskning
respektive ökning av ekvivalenta ljudnivån med 3 dB(A). En ändring av ljudnivån med 8-10
dB(A) uppfattas som en fördubbling/halvering av ljudet. Se vidare tabell 2.
Utrymme
Högsta trafikbullernivå dB(A)
Ekvivalentnivå
Inomhus
30
Utomhus
(frifältsvärde)
60
Vid fasad
55
På uteplats
55
Maximalnivå
45 (nattetid)
70
Tabell 2. Nationella riktvärden för trafikbuller
Riktvärdena är utformade för att klara en god miljökvalitet och avspeglar därför inte vad som är
tekniskt och ekonomiskt rimligt. Men oavsett planeringssituation ska riktvärdena för miljökvalitet
eftersträvas, utifrån vad som är miljömässigt motiverat samt tekniskt och ekonomiskt rimligt.
Buller idag
En översiktlig beräkning (marknivå, vid plan mark och utan bullerskydd, se fig 10 och tab. 3.)
visar att gällande riktvärdet 55 dB(A) klaras först vid ca 85 meter från närmaste körbanekant
(E4). Det föreslagna nya riktvärdet för trafikbuller 60 dB(A) klaras vid ca 40 meter från närmaste
körbanekant (E4).
12
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Fig. 10. Schematisk skiss, trafikbuller E4 (norr och söder) idag utan åtgärder.
På aktuella delar av Färjegatan och Tubölegatan förekommer biltrafik endast sporadiskt och kan
anses försumbart ur bullersynpunkt.
Utifrån den föreslagna placeringen av husen är värdet vid fasaden närmast E4 i marknivå ca 65
dB(A). Vid marknivå kan riktvärdet klaras med bullerskyddsåtgärder. För höga hus, och särskilt
punkthus (där kravet på ”tyst sida” kan bli svårare att uppfylla) krävs även andra lösningar. Detta
kan handla om markåtgärder, skärmar, fönster, nischer m.m., detta ligger dock utanför planens
uppgift att precisera.
Det är också viktigt att komma ihåg att en fördubbling eller halvering av trafiken endast innebär
en ökning respektive minskning på 3 dB. Med anledning av detta ser kommunen inga dramatiska
förändringar i buller oavsett om trafiken ökar eller minskar. Kommunen arbetar dock aktivt för en
minskning.
En mer genomgripande bullerutredning som väger samman alla planerade åtgärder (på mark,
fasad etc) är nödvändig, men kan inte genomföras förrän projekteringen blivit mer detaljerad.
E4 norrut (vid fasad)
Över 55 dB(A)
E4 söderut (vid fasad)
Över 55 dB(A)
Tabell 3. Beräknade värden för vägtrafikbuller 2014 och 2025 (BMK 2014).
Färjegatan
Under 55 dB(A)
Tubölegatan
Under 55 dB(A)
Tab. 3. Trafikbuller idag utan åtgärder.
13
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Buller imorgon
Vad gäller morgondagens vägtrafik finns flera osäkra faktorer, varför detta endast kan bli en
bedömning. För bedömning av framtida buller- och luftberäkning i Skellefteå brukar
biltrafikflödena räknas upp schablonmässigt med 1,5 % årligen till år 2025. Denna biltrafiktillväxt
har valts utifrån Skelleftedalens tillväxtmål om befolkning, bostäder och arbetstillfällen. Den
schablonmässiga uppräkningen på samtliga gator innebär en överskattning av den framtida
biltrafiken i området och tar inte hänsyn till framtida åtgärder för att stimulera gång- och
cykeltrafik i Centrum. Inte heller andra förändringar, som exempelvis omlokalisering av
bilparkeringsplatser, utveckling av kollektivtrafiken och en ny E4 vid Östra leden har beaktats.
Störningsskydd, buller
Det åligger fastighetsägaren att sörja för en god bebyggd miljö genom att tillse att samtliga
nybyggda bostäder ska klara inomhusbullernivåer som inte överstiger 30 dB(A) dygnsekvivalent
ljudnivå (frifältsvärde) respektive 45 dB(A)max (maximal ljudnivå inomhusnattetid), samt 70
dBA vid uteplats (maximal ljudnivå). Bullerskyddsåtgärder som kan behövas är både skärmar och
fasadåtgärder.
För minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska den ekvivalenta ljudnivån utanför fasad
inte överstiga 60 dB(A) (frifältsvärde). För det aktuella området i kvarteret Grunnan blir det
antagligen, som ofta inne i städer, svårt att på alla platser uppnå en högsta trafikbullernivå på 60
dB(A) vid fasad (ekvivalent ljudnivå), varför lägenheter som inte uppnår detta ska planeras så att
de får en tyst sida. Tyst sida i urban bostadsbebyggelse är enligt Boverket definition ”en sida med
en dygnsekvivalent ljudnivå som är lägre än 45 dBA (frifältsvärde) som en totalnivå från trafik,
fläktar och liknande och i förekommande fall industri. Den tysta sidan bör därutöver vara visuellt
och akustiskt attraktiv att vistas på.”
14
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Miljökvalitetsnormen för luft
Förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft anges
föroreningsnivåer som inte får överskridas, som får överskridas endast i viss utsträckning och som
ska eftersträvas. Kontinuerliga mätningar har tidigare visat (fig. 11) att miljökvalitetsnormen för
kvävedioxid överskreds på vissa platser längs Kanalgatan och E4 i centrala Skellefteå. Därför har
regeringen gett kommunen i uppdrag att redovisa ett förslag till åtgärdsprogram som ska visa
vilka åtgärder som kommunen och andra aktörer kan göra för att minska kvävedioxidhalterna.
Fig. 11. Beräknade dygnsmedelvärden (2004). Beräkningen är inte dagsaktuell, men spridningsmönstret av
kvävedioxider torde se likartat ut idag. Kvarteret Grunnan inramat i vitt.
Åtgärderna har tagits fram med hänsyn till Skellefteås förutsättningar och utgör ett samlat paket
som förväntades resultera i att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klarades på kort sikt, till och
med år 2015. Ingen av de föreslagna åtgärderna kan ensam minska utsläppen av kvävedioxider i
sådan utsträckning att miljökvalitetsnormen underskrids. Åtgärdsprogrammet Renare stadsluft har
godkänts av fullmäktige 2010-06-22 och fastställts av länsstyrelsen 20 dec 2010. Tyvärr finns
idag inga resultat som tyder på att målet uppnås.
Åtgärdsprogrammet är uppdelat i sju huvudrubriker som totalt innehåller 25 åtgärder, varav en
åtgärd är att utreda och genomföra ett resecentrum. Punkterna är Gång- och cykeltrafik,
Kollektivtrafik, Beteendepåverkan, Vägnätet för biltrafik, Förnybara drivmedel, Parkering samt
Resor och transporter. Målet för Renare stadsluft lyder: Andelen resor med kollektivtrafik ska
uppgå till minst 6 % samt gång- och cykeltrafik till minst 40 % av de totala resorna år 2015.
Resultaten hittills visar att en blygsam ökning av antalet resande med kollektivtrafiken har skett
mellan första halvåret 2010 och första halvåret 2011 (från 382 000 till 392 600), att andelen
kommunala fordon (bussar, bilar) som drivs med biogas ökat, att en flertalet projekt inom
Beteendepåverkan genomförts (Framtidsvägen), att ett samarbete med Trafikverket har påbörjats
angående förbättringar trafiksignalerna på E4, att en cykelplan tagits fram, att planeringen av ett
resecentrum inletts m.m. Många aspekter är ännu okända, exempelvis kan en ny centrumbro
innebära att trafiken på E4 minskar något. Generellt är det också så att ju högre hus och mer
sammanhängande bebyggelse man ställer i närheten av en gata, desto mindre trafik ”tål”
15
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
gaturummet innan halterna blir för höga. Kvarteret Grunnan ligger dock tämligen öppet intill
älven, varför viss genomluftning sker. Kommunen arbetar enligt ovan för en minskning av
trafiken i centrum till 2015.
Nya spridningsberäkningar utförda av Sweco (Luftanalys, ny bro Skellefteå, Bilaga till MKB,
2013, fig. 12) visar också att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar underskrids
inom hela beräkningsområdet år 2025, det gäller såväl för scenario med ny bro som för
nollscenario utan bro.
Samhällsbyggnad ser sammantaget därför inte att den ökning som boendetrafiken för de
planerade husen genererar är ett problem för luftkvaliteten i staden. Tvärtom är det bra om det bor
fler i stadskärnan och inte behöver bil för att ta sig till centrum (även om boende också kan välja
att pendla ut ur staden).
Figur 12. Kvävedioxid som årsmedelvärde med ny bro 2025 (Sweco). De högst beräknade halterna ligger på ca 26
µg/m3 vilka är belägna vid E4. Vid övriga gator i området ligger halterna på omkring 12-16 µg/m3 eller lägre. MKN
ligger på 40 µg/m3, och miljömålet på 20 µg/m3. Kv Grunnan inramat i vitt.
16
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Den befintliga fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för vatten, dagvatten och spillvatten.
Kommunalt vatten och avlopp finns i anslutning till planområdet. För området gäller de för
kommunen antagna allmänna bestämmelser för användande av Skellefteå kommuns allmänna
vatten- och avloppsanläggning (ABVA). Anslutning till vatten och avlopp ska ske till det
kommunala vatten- och avloppsnätet. Eventuella tryckhöjande åtgärder inom respektive fastighet
ansvaras och bekostas av fastighetsägaren. Utökad byggrätt kan innebära ökade
anslutningsavgifter.
Renvatten
Anslutning av vatten ska ske till förbindelsepunkt som anvisas vid nybyggnadskartans
upprättande. Området ligger inom distributionsområdet för Sunnanå högreservoars lågzon (+ 48,9
meter)”. Detta medför att våningsplan över + 25 meter bör tryckstegras inom fastigheten.
Brandvatten
I planområdets närhet finns XX st brandposter med kapaciteten max XX liter/sekund och
brandpost vid enskilt uttag. Om uttag sker samtidigt kommer en reduktion av flödena att ske.
Sprinkler
Önskemål om sprinkler kan framföras till Skellefteå kommun (samhällsbyggnad, vatten- och
avfallsavdelningen) i samband med VA-anmälan. Om sprinklerförsörjning inte kan lösas med
befintlig vattenledning måste byggherren bekosta alternativ försörjning som t ex vattenmagasin.
Spillvatten
Anslutning av spillvatten med hushållskaraktär ska ske till förbindelsepunkt som anvisas vid
nybyggnadskartans upprättande. För de delar som inte kan avledas med självfall till
förbindelsepunkt ska pumpning ske inom fastigheten. Spillvatten som ansluts som kan komma att
innehålla exempelvis olja eller fett ska förses med avskiljare enligt Skellefteå kommuns
anvisningar och Boverkets byggregler.
Dagvatten
Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt. Kommunens dagvattenstrategi ska följas.
Eventuell anslutning av dagvatten till det kommunala ledningsnätet sker till i nybyggnadskartan
anvisad förbindelsepunkt. Ytor inom fastigheten ska ge möjlighet till LOD (lokalt
omhändertagande av dagvatten) och ha en fördröjande påverkan på avrinning. Dagvatten från
vägar och parkeringsytor m.m. ska avledas på sådant sätt att en partikelavskiljning uppnås.
Dagvatten som kan komma att innehålla exempelvis olja ska förses med avskiljare. Pga skredrisk
kan dagvatten inte ledas direkt över slänten till älven. För dagvatten som inte kan avledas med
självfall, till av kommunen anvisat läge, ska pumpning ske inom fastigheten. Dagvatten får inte
innehålla föroreningar som kan vara till skada för människors hälsa och miljö.
Dränvatten
Dränvatten från byggnad ska avledas till förbindelsepunkt för dagvatten som anvisas vid
nybyggnadskartans upprättande. För dränvatten som inte kan avledas med självfall, till av
kommunen anvisat läge eller förbindelsepunkt, ska pumpning ske inom fastigheten. Högsta
trycklinjen för dag- och dränvatten är lika med marknivån i ledningsstråk.
17
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Värme
Fastigheten bör anslutas till fjärrvärmenätet. Fjärrvärme finns i gatan och går bra att ansluta.
El och tele
Fastigheten bör anslutas till det allmänna el- och telenätet.
Avfall
Avfall ska sorteras enligt den kommunala renhållningsordningen. Avfallsutrymmen skall
utformas enligt den kommunala renhållningsordningen och dess anvisningar för ny- eller
ombyggnad av avfallsutrymmen. Det är viktigt att även beakta behovet av tillgänglighet för de
fordon som ska hämta avfallet, innebär bl.a. att angöring skall kunna ske utan risker och att
körytornas utformning/beläggningen är anpassade till fordonens belastning.
Strandskydd
Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområdena – genom
allemansrätten – samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.
Strandskyddet återinträder automatiskt när underliggande detaljplan ersätts av en ny detaljplan,
varför en ny prövning att upphäva strandskyddet måste göras.
Motivering till upphävande av strandskyddet
Strandsskyddet varit upphävt sedan 1980, då länsstyrelsen, i samband med planens antagande,
förordnade att strandskydd ”ej vidare skall gälla inom planområdet”. Att begränsa strandskyddet
till att enbart innefatta kvartersmark är en utökning av strandskyddet, och väldigt väsentligt för
strandskyddets syfte (när vattnet och marken närmast får strandskydd).
Upphävande av strandskyddet
Strandskyddet upphävs för kvartermark med hänvisning till det särskilda skälet nedan.
Som särskilt skäl enligt 7 kap 18 c – d §§ miljöbalken framhålls följande:

Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för
strandskyddets syften. Att byggnationerna blir avsevärt högre påverkar inte strandskyddet,
snarare ökar känslan av tillträde för allmänheten när byggnationerna går från villa till
flerbostadshus. Viss utökning av området sker dock, främst i sidled.

Kvartersmarken är genom strandpromenad och allmän platsmark (naturmark) avskilt från
området närmast strandlinjen.

Kvartersmarken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som
inte kan tillgodoses utanför området. Begreppet angelägna allmänna intressen avser i
första hand ingrepp som motiveras av hänsyn till naturvårds- och miljöintressen samt
totalförsvaret, men även ingrepp grundade på samhällets behov av mark för ändamål
såsom utbyggnad av kommunikationsleder, gator och upprättade av bostäder anses utgöra
angelägna allmänna intressen (Regeringens proposition 1993/94:117 s. 16.). Med hänsyn
till den efterfrågan på bostäder som idag finns i främst stadskärnan, anser Skellefteå
kommun att det angelägna intresset att erbjuda bostäder väger tyngre än intresset att
strandskyddet ska vara exakt 100 meter. Strandskyddets syfte säkras genom utformning av
planen.
18
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE
Planförfarande
Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande.
Tidplan
Samråd: mars 2015.
Granskning: apr/maj 2015.
Antagande: jun 2015.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vunnit laga kraft. Efter genomförandetidens
utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs.
Ansvarsfördelning och huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmän plats.
Avtal
Markanvisningsavtal
Markansvisningsavtal för Sörböle 16:8 har tecknats mellan Strandpromenaden Grunnan 1 AB och
Skellefteå kommun.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm
Exploatören upplåter utan ersättning ledningsrätt för kommunens allmänna vatten-, spillvattenoch dagvattenledningar inom markanvisningsområdet.
Exploatören beskostar flytt av befintliga vatten-, avlopps- och dagvattenledningar som berörs av
exploateringen.
Ekonomiska frågor
Planekonomi
Kommunen (Samhällsutveckling) ansöker om och bekostar framtagandet av en ny detaljplan.
Exploatören ansvarar for framtagandet av de utredningar som krävs för framtagandet av
detaljplanen vilket innefattar geoteknik- och bullerutredningar mm.
Inlösen, ersättning
Eventuell överlåtelse av markanvisningsområdet ska regleras i en separat överlåtelsehandling som
ska upprättas mellan parterna.
19
Samrådshandling
Planbeskrivning
Dnr: 2014-3607
Tekniska frågor
Tekniska utredningar
Vidare utredningar krävs, främst geoteknik och bullerutredning men också gestaltning.
SAMRÅD
Detaljplanen upprättas i samråd med länsstyrelsen, kommunala förvaltningar, samt berörda
fastighetsägare i området.
KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE
Planen bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
I upprättandet av detaljplanen har kontoret samhällsbyggnad samt kommunledningskontoret mfl i
Skellefteå deltagit.
REVIDERING
Detta är första versionen.
Samhällsbyggnad
fysisk planering, plan
Harriet Wistemar
Kommunarkitekt
Enar Nordvik
arkitekt
20