Skogens betydelse i förskolan:

Transcription

Skogens betydelse i förskolan:
Skogens betydelse i förskolan:
En studie om hur förskollärarna och barnen undersöker och arbetar
med naturen som ett pedagogiskt rum
The importance of forests in preschool:
A study of how preschool teachers and children explore and work with nature as a
teaching room
Frida Hedberg
Faulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Förskollärarprogrammet: 210 hp
Grundnivå: 15 hp
Handledare: Per-Arne Viebke
Examinator: Maria Hjalmarsson
150601
Abstract
The purpose of my study was to investigate the importance of forests in preschool and how teachers
and children explore and work with nature as a teaching room. I did my study at a preschool where I
used the participant observations and interviews as methods of my investigation. The results of my
study show that preschool teachers believe that spending time outdoors in the forest is important
when children are directly perceived experience of nature and animals. It is important that educators
and the children are exploring together. By having planned activities in the forest, the children will
gain much knowledge of biology.
Keywords
Biology, forest, nature, preschool
Sammanfattning
Syftet med min studie var att undersöka skogens betydelse i förskolan, hur pedagoger och barn
undersöker och arbetar med naturen som ett pedagogiskt rum. Jag ville med denna studie ta reda på
hur pedagogerna kan bidra till barnens lärande inom biologi kopplat till skogen som miljö och hur
barnen påverkas av miljön för att utvecklas. Jag gjorde min studie på en förskola där jag använt mig
av deltagande observationer och kvalitativa intervjuer som metoder för min undersökning.
Observationerna och intervjuerna gjorde jag under två veckor på en förskola. Resultatet av min
studie visar att förskollärarna anser att utevistelsen i skogen är viktig, då barnen får en
direktupplevd upplevelse av hur natur och djur är och fungerar. Det är viktigt att pedagogerna och
barnen ska kunna utforska fram svar tillsammans. Genom att ha planerade aktiviteter i skogen får
barnen med sig mycket kunskap om biologi.
Nyckelord
Biologi, natur, skogen, förskola
Innehållsförteckning
Inledning ...............................................................................................................................1
Syfte ...............................................................................................................................................1
Frågeställningar ...........................................................................................................................1
Forsknings- och litteraturgenomgång ...............................................................................2
Vad är naturvetenskap i förskolan? ...............................................................................................2
Varför naturvetenskap i förkolan? .................................................................................................2
Barnens lärande ..............................................................................................................................3
Pedagogens arbetsprocess ..............................................................................................................3
Teoretiska utgångspunkter..........................................................................................................4
John Dewey.....................................................................................................................................4
Intra-aktiv pedagogik......................................................................................................................4
Onto-epistemologi...........................................................................................................................4
Metodologisk ansats och val av metod ...............................................................................6
Urval ..............................................................................................................................................6
Datasamlingsmetoder ..................................................................................................................6
Deltagande observationer...............................................................................................................................6
Kvalitativa intervjuer...........................................................................................................................6
Procedur ........................................................................................................................................7
Databearbetning ...........................................................................................................................7
Resultat ………………………………………………………………………….................8
Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön? …...................................8
Hur använder sig förskolan skogen i det pedagogiska arbetet med barn från 3-6år? ....................8
Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut till att arbeta med biologi
kopplat mot skogsmiljö? …...........................................................................................................10
Hur ser intresset ut hos barnen att lära sig om biologi i skogsmiljön?..........................................10
Sammanfattning …........................................................................................................................11
Diskussion ……….......................................……………………...................................….12
Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön? …..................................12
Hur använder sig förskolan skogen i det pedagogiska arbetet med barn från 3-6år? …...............12
Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut till att arbeta med biologi
kopplat mot skogsmiljö? …...........................................................................................................13
Hur ser intresset ut hos barnen att lära sig om biologi i skogsmiljön?..........................................14
Metoddiskussion .........................................................................................................................14
Etiska överväganden .....................................................................................................................................15
Vad jag lärt mig med denna studie ...........................................................................................15
Vidare forskning .........................................................................................................................15
Referenser ………………………...………………………………………..…..................16
Bilagor..................................................................................................................................17
Inledning
Jag vill veta vad förskoleverksamheten erbjuder under utevistelsen i skogen och har därför valt att
undersöka hur pedagoger och barn arbetar med och utforskar naturen som ett pedagogiskt rum. Jag
har varit med många gånger i skogen med olika förskolor, dock har pedagoger inte haft några
planerade aktiviteter. Under min tid på förskollärarprogrammet har jag fått med mig kunskap om
hur viktigt det är med utevistelse och att man som pedagog kan göra mycket i skogen som är
lärorikt. Det har varit intressant att få följa med till skogen med en Ur och skur förskola som är
friluftsfrämjande och sett hur de tänker och varför. Utbildningsdepartementet (2010) tar upp att barn
ska få kunskap och förståelse för allt liv som finns genom att arbetet med naturvetenskap som finns
på förskolan. Barnen ska få lära sig att söka ny kunskap om omvärlden och då måste förskollärarna
finnas där för att iaktta, utforska och ställa frågor med barnen i ett naturvetenskapligt arbetssätt.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vad förskoleverksamheten erbjuder när pedagogerna och
barnen är i skogen. I läroplanen för förskolan står det att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter,
djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket 2010, s10).
Jag vill undersöka pedagogernas syn på förskolans verksamhet kopplat till biologi och hur
pedagogerna kan bidra till barnens lärande inom det biologiska området. Det nämns även i
läroplanen att ”Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen
stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik” (Skolverket 2010, s11). Därför
har jag valt att undersöka både hur barnen agerar i skogen och hur pedagogerna gör för att fånga
barnens intresse inom biologi.
Frågeställningar
•
Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön?
•
Hur använder sig förskolan av skogen tillsammans med barn 3-6 år?
•
Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut för att arbeta med biologi i
skogen?
•
Hur ser intresset ut och vad lär sig barnen i skogen?
1
Forsknings- och litteraturgenomgång
Vad är naturvetenskap i förskolan?
Utbildningsdepartementet (2010) menar att frågor som rör människan, klimat, växter, djur och har
sitt ursprung i människans nyfikenhet är naturvetenskap. Vidare hävdar artikeln att vetenskaper som
studerar naturen och dess verkningar eller delar är naturvetenskap och hit räknas biologi, kemi och
fysik. Skolverket (2015) skriver att naturvetenskap i förskolan är naturupplevelser, både på gården
och i skogen. Förskollärare måste vara observanta och se vad barnen vill lära sig genom att ha
material som barnen intresserar sig för, att till exempel slå upp i en bok om en växt som hittats.
Skolverket menar att många inte tänker på vad naturvetenskap är för något, utan att man måste
vänja hjärnan och ögat att se att naturvetenskap finns i verksamheten och i det barnen gör. Thulin
(2011) menar att det finns en förhoppning om att kunna grundlägga positiva attityder till
naturvetenskap om pedagoger redan i förskolan låter barn möta detta kunskapsområde.
Varför naturvetenskap i förskolan?
Utbildningsdepartementet (2010) nämner att vardagsfenomen och barnens omgivning undersöks via
naturvetenskap. Förskolans syfte är att få förståelse för allt liv och få grundläggande kunskaper om
naturen. Vidare hävdar artikeln att förskolan ska se till att barnen utvecklar sin egen delaktighet i
naturens kretslopp genom att lägga stor vikt på natur- och miljöfrågor. Ett naturvetenskapligt
arbetssätt ska användas för att utforska, ställa frågor och iaktta, då lär sig barnen att fatta
underbyggda beslut och söka kunskap om omvärlden.
Friluftsfrämjandet (2015) beskriver att förskollärare som jobbar på Ur och skur förskolor med
barnens naturupplevelser genomgår utbildning hos friluftsfrämjandet. Tillsammans med barnen
växer nya erfarenheter, rörelser, nyfikenhet och gemenskaper fram. Förskollärare får med sig
grundläggande friluftsfärdigheter och friluftsaktiviteter som barnen får prova på och som de sedan
kommer ha nytta av hela livet. Vidare hävdar artikeln att barnen får lära sig om naturens kretslopp
och att ha ett varsamt förhållningssätt till miljö och natur. Att få lära och uppleva med alla sina
sinnen, då är naturen en fantastisk plats. Miljön erbjuder rörelse, lek och fantasi som har en
lugnande effekt och är genusneutral. Brugge och Szczepanski (2007) menar att syftet med
utomhuspedagogiken är att barnen ska få en alltmer aktiv kunskap, där tanke, handling och känsla
förenas. Vidare hävdar författarna att inlärningsprocessen förstärks om barnen får vara med om en
direktupplevd undervisnings- och inlärningssituation. Barnen får sinnesupplevelser som form, doft,
färg och ljud. Den direkta upplevelsen för lärandet blir utgångspunkten i utomhuspedagogiken, där
det är viktigt att reflektera över vad man har känt och lärt. Olika ”naturglasögon” nämner författarna
att barnen kan ta på sig, det vill säga om pedagoger väljer temat blommor, då ska barnen leta efter
vad det finns för blommor. Det finns mycket att studera i skogen och då blir det lättare att
koncentrera sig om man fokuserar på en sak i taget. Pedagogerna kan skala av ämnesområden så det
blir tydligare för barnen.
2
Barnens lärande
Jørgensen (2014) menar att barn som tillbringar tid ute övar sin motorik, genom att till exempel
vara i skogen och kliva över pinnar, plocka upp kottar med mera. Vidare menar författaren att
barnen får styrka och balans i armar, händer och bål när de vistas i skogen. Genom att barnen är i
skogen får de stora ytor att röra sig vid. Författaren hävdar att lärandet är en kombination av
situation, tanke, handling och miljö. Ericsson (2009) menar att människor ska ha ett samspel och
barnen lär sig vid mötet mellan varandra och omgivningen. I lärandet skapas en gemenskap och
tillsammans med kommunikation blir det lättare att förstå varandra. Elm Fristorp (2012) menar att
det kan uppfattas olika från barnen beroende på vilka miljöer som barnen får leka i och hur det
representeras av pedagogerna. Det är en betydelsefull potential att barn får möjlighet att arbeta med
naturvetenskapliga kunskapsområden hävdar författaren. Vidare skriver hon att barn i tidig ålder
möter frågor om naturvetenskap och de kan påverkas genom att visa att de förstår
naturvetenskapliga händelser. De betydelsefulla delarna för att arbeta med naturvetenskap är
barnens och pedagogernas intresse.
”Mullepedagogik” men som nu kallas Friluftsfrämjandet har utvecklats från mitten av sjuttiotalet
skriver Johansson (2004). Enligt författaren lär sig barnen om naturen, genom att leka med
naturföremålen som stubbar, kottar, löv och så vidare. Grunden till all naturförståelse anses vara
direktupplevelsen med alla sinnen. Det finns en mullefigur som blir barnens egen fantasifigur som
bor i skogen. Många har hört talas om Skogsmulle, som leds av ledare som finns i alla landets
kommuner. Över en miljon barn har träffat Mulle sedan starten för trettio år sedan. Förskoleåldern
bör innehålla friluftsliv, då det har avgörande betydelse för våra liv på grund av de starka
upplevelserna i tidig barndom som vi kommer ihåg, hävdar författaren. Vidare utvecklar barnet sin
egen identitet genom att ta ansvar och få vårda andra levande varelser och genom att vara i skogen
kan barnens inställning ändras och nya intressen kan väckas.
Pedagogens arbetsprocess
Austi (2012) menar att när pedagoger och barn vistas i naturen så hittar barn ofta föremål som de
vill plocka med sig, här ska pedagogerna tillåta barnen att samla på sig saker till förskolan för att
pyssla med. Författaren menar också att det är viktigt att värna om naturen och lära sig att uppskatta
den, det är sättet att se mångfalden och det vackra i vår natur.
”Att ströva omkring i naturen tillsammans med barn är en alldeles
speciell upplevelse, förutsatt att du låter dig svepas med. Som vuxen
måste du komma ner på marken och betrakta omvärlden ur barnets
synvinkel. Helt plötsligt passerar du inte mossan utan notis” (Austli, 2012. s8)
Jørgensen (2014) skriver att sambandet mellan miljön och barnens upplevelser är viktigt att tänka
på. Detta bidrar till kunskaper om olika miljöegenskaper och att naturvetenskap i
förskoleverksamheten påverkas av vilka kunskaper och attityder pedagogerna har till ämnet.
Johansson (2004) menar att när barnen vistas i naturen blir de nyfikna och ställer vanligtvis
frågorna: hur och varför. Barnen är inte lika intresserade av vad pedagogen svarar utan är mer
3
intresserade av hur pedagogen söker fram kunskapen. Barnen har krav på medaktivitet och då ska
pedagogerna vara medagerande samt mednyfiken hävdar författaren.
Teoretiska utgångspunkter
John Dewey
I min undersökning utgår jag från John Dewey och han representerar den filosofiska pedagogiken,
hans tankar är att kunna omforma och samtidigt anpassa sig till människans förutsättningar. Han har
ett social-pragmatisk tänkande, som innebär att han ser bildning, utbildning och fostran som social
natur. Dewey menar att det inte går att skilja på samhällets identitet eller lärandeprocesser. Ett mål
som man har i förskoleverksamheten måste vara nåbart för att barnen ska bli motiverade, målen
flyttas i takt med att barnen tar till sig dem (Kroksmark, 2011). Ericsson (2009) utgår från Deweys
teori Learning by doing, som innebär att barnen lär sig genom att göra. Detta är en teori om
erfarenhetslärande som är uppdelad i två delar, kontinuitet och interaktion. Kontinuitet innebär att
den sociala situationen möter dåtid i nutid. Om pedagogen visar makt i den sociala situationen så
blir resultatet av lärandet olika, än om pedagogen skapar sociala situationer där barnen blir mer
delaktiga och självkontrollerande. Ett samspel mellan pedagoger/barn, barn/barn och mellan
omgivningen och barnen är en interaktion. I detta samspel har barnen med sig egna erfarenheter
som blir till en ny upplevels, här ingår den vuxnes agerande såväl som miljön. Vidare hävdar
författaren att kontrollera balansen mellan pedagogers ansvar och barnens frihet, är bra enligt
Dewey.
Intra-aktiv pedagogik
Lenz Taguchi (2012) använder intra-aktiv pedagogik som innebär att barn agerar olika beroende på
vad som finns runt omkring dem. Allt runt omkring oss har en intra-aktion tillsammans, en relation
till människan/rummen/tingen. Det som är runt omkring oss påverkar hur människor är eller blir, till
exempel hur pedagogerna organiserar och iscensätter förskoleverksamheten. All materialitet som
finns samhandlar med våra kroppar, utifrån det som finns på förskolan. Barnen får en intra-aktion
mellan sig själv och materialet eller kompisen den är med. Utifrån den intra-aktiva pedagogiken
startar barnets lärande i händelsen mellan barnet och andra kroppar, det kan vara icke-mänskliga
eller mänskliga.
Onto-epistemologi
Jag utgår från ett onto-epistemologiskt perspektiv som Lenz Taguchi (2012) beskriver. Ontologi
betyder teorier om varande och epistemologi betyder teorier om kunskap och vetande. Ontoepistemologi är en process som är sammanflätad av tillblivelse och kunskapsskapande. Med det
menas att människan lär sig genom samspel med andra människor. Kunskapen beror på människans
varande i världen och vår kunskap om den. Genom kroppsliga, materiella och diskursiva intraaktioner sker det lärandesituationer, där kunskap om verkligheten materialiseras som fenomen.
Lärandesituationer sker hela tiden, till exempel när barnens händer samarbetar med materiella ting.
4
Människan går bortom det givna sättet att tänka i uppdelningar som teori/praktik, objekt/subjekt,
diskurs/materialitet, intellekt/kropp. Istället gör människan rättvisa åt de materialiteter som finns, så
som platser, ting, material och rum. De intra-aktiva krafterna som finns är en viktig del av
lärandesituationerna. Teoretiskt sett så finns det inga tydliga gränser mellan att veta/kunna och att
bli/vara, inte heller mellan diskurs och materialitet. Detta gör att det handlar lika mycket om det
materiella som om kroppen (Lenz Taguchi, 2012).
5
Metodologisk ansats och val av metod
Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn utforskar och arbetar med naturen som
ett pedagogiskt rum. Jag har valt att utgå ifrån två olika metoder, deltagande observationer och
kvalitativa intervjuer. Jag har vistats på en förskola under två veckor då jag har genomfört min
undersökning.
Urval
Jag valde en Ur och skur förskola på grund av att dessa förskolor spenderar mycket tid ute. Valde ut
den här specifika förskolan eftersom jag vet att de har olika mullegrupper som har aktiviteter i
skogen och dessutom känner barn och pedagoger mig sedan tidigare. Jag valde att observera
barngrupperna 3-4 år och 5-6 år med 10 barn i varje grupp samt 2 förskollärare i varje grupp.
Därefter intervjuade jag 6 förskollärare. Bortfallet bestod av några förskollärare som inte var
tillgängliga under mina observations- och intervjuveckor.
Datasamlingsmetoder
Deltagande observationer
Den första metoden jag använde mig av var deltagande observationer av barngrupper och
pedagoger när de var i skogen. Jag valde denna metod för att få en bild av hur pedagogerna och
barnen agerar tillsammans i skogen. Eftersom pedagogerna och barnen känner till mig så anser jag
att vara deltagande observatör passar på grund av tryggheten. Bryman (2011) beskriver att
deltagande observationer innebär att man inte bara iakttar gruppen, utan också kan ställa frågor
medan personerna genomför en aktivitet. Under mina observationstillfällen använde jag ett
observationsschema, av den så kallade blankettlayouten "critical incidents" (Bilaga 1), som
Johansson & Svedner (2010) beskriver. Detta innebär att jag använder mina frågeställningar och
registrerar viktiga händelser utifrån dem.
Kvalitativa intervjuer
Den andra metoden som jag har valt att utgå från är kvalitativa intervjuer. Syftet med den
kvalitativa intervjun är att jag ska få respondenten att svara så utförligt som möjligt, genom att
anpassa mina frågor (Johansson & Svedner, 2010). Jag har intervjuat pedagogerna och satt fokus på
deras synsätt och uppfattning om biologi i naturen. Jag använde en så kallad intervjuguide (Bilaga
2), där jag inte behöver ställa frågorna i samma ordning som i intervjuguiden, men att jag har frågor
klara att ställa. Kan ställa följdfrågor utanför min intervjuguide om frågan knyts an till något som
respondenten sagt (Bryman, 2011). Detta anser jag leder mig djupare in i min undersökning.
6
Procedur
Innan jag gjorde min undersökning, ringde jag till förskolan för att fråga om pedagogerna var
intresserade av att delta i en underökning om biologi i skogsmiljö. Eftersom jag måste följa de
forskningsetiska kraven skickade jag ett samtyckesbrev via mail till förskolechefen, för att få ett
godkännande till min undersökning på den specifika förskolan. Därefter ringde jag förskolan och
jag kunde ge ut samtyckesbrev (Bilaga 3) till pedagogerna samt vårdnadshavarna.
I samtyckesbrevet beskrivs syftet med studien, vad jag tänkt göra samt varför just denna förskola är
vald. Jag berättade också om någon person skulle vilja avbryta sin medverkan i undersökningen, ska
personen få göra det utan att förklara varför. Det är lagarna om samtyckeskravet och
informationskravet. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet måste också följas, därför
berättade jag om tystadsplikt och att alla som deltar är anonyma och att ingen annan får tillgång till
all data som jag samlar in. En vecka senare åkte jag till förskolan för att samla in breven och
planerade in intervjuerna tillsammans med pedagogerna. För att få in information till min studie
använde jag mig först av att observera barnen och pedagogerna. Då använde jag mig av ett
observationsschema (Bilaga 1) och antecknade med penna i ett observationsschema. Eftersom
pedagogerna och barnen känner till mig sedan tidigare anser jag att dem känner sig tryggare med
mig som observatör. Tror att jag kommer närmare barnen och kan ställa frågor till dem, samtidigt
som de ska känna sig trygga och bekväma med att jag gör min undersökning. Observationerna ägde
rum när pedagogerna hade den planerade verksamheten i skogen mellan 9.00–11.00 under veckorna
17-18. Under mina observationstimmar deltog jag inte i barnens aktiviteter, utan jag var där och
följde det som pedagogerna och barnen gjorde. Även i de situationerna som barnen samspelade i
tillsammans kunde jag kommunicera och ställa frågor till vardera. Min andra metod var intervjuerna
med förskollärarna, detta genomfördes individuellt i personalrummet där jag ställde mina
intervjufrågor (Bilaga 2) och svaren skrevs ner med penna och papper.
Databearbetning
Efter varje dag som jag observerade och intervjuade renskrev jag materialet. Jag valde att börja
observera, eftersom pedagogerna, enligt min åsikt, skulle bli mer avslappnade innan jag intervjuade
dem. Jag började med att läsa igenom vad jag skrivit efter en observation, sedan strök jag under
sådant som jag fick resultat på. Intervjuade pedagogerna olika dagar, efter varje dag renskrevs
svaren och när alla intervjuer var klara kollade jag igenom om jag såg några skillnader och
antecknade det som jag fick svar på utifrån mina frågeställningar. Därefter sammanställde jag
observationerna med intervjuerna och fick ett slutgiltigt resultat. När jag observerade använde jag
mig inte av en bestämd kategori, utan beskrev det faktiska händelseförloppet. Jag kan utförligt
beskriva vad som hänt och skett. En brist kan vara att pedagogerna på den här förskolan jobbar
tillsammans och tycker i stort sett lika om deras arbete med biologi i skogen.
7
Resultat
Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön?
Möjligheter till att arbeta med biologi i skogsmiljö, är som pedagogerna nämnde att de har skogen
precis intill förskoleverksamheten. En stor möjlighet till att arbeta med biologi kopplat till
skogsmiljö är att de är en Ur och skur förskola, detta innebär att förskolan spenderar mycket tid ute.
Förskoleverksamheten har fått olika temapåsar som pedagogerna tillsammans med barnen arbetar
med i skogen, dessa är kopplat till biologi. Där det finns teman om olika växter, djur och så vidare,
som kan studeras och pratas om i skogen. Temapåsar underlättar i arbetet med biologi i skogen, att
få aktiviteter om djur och natur från temapåsarna gör arbetet smidigare, istället för att pedagogerna
alltid ska behöva planera själva från grunden. Ett stort plus är att vara påläst säger en av
pedagogerna. Eftersom förskoleverksamheten har fått in böcker om biologi och natur, ger detta
möjligheter till att planera aktiviteter utifrån dem och lära barnen fakta om skogen. Något som är
bra och gör barnen lugnare är att pedagogerna kan dela upp barngruppen när de är i skogen. Då får
pedagogerna möjligheter till att se varje enskild individ, om hon eller han behöver stöd i det som
görs eller behöver ytterligare utmaningar. Genom att pedagogerna har planeringstid i förskolan kan
de sätta sig ner i lugn och ro och kolla igenom material och vad som ska arbetas med i skogen med
barnen.
Hindren som finns till att arbeta med biologi i skogsmiljö är att hela barngruppen är för stor, nämner
några pedagoger. Hindret är att pedagogerna vill vara i skogen längre tider. Det fungerar inte på
grund av att pedagogerna som är kvar på förskolan behöver hjälp med de yngsta barnen, då de ska
byta blöjor, äta, sova och så vidare. Ett hinder till är att ha barn med särskilda behov, här behövs
extra personal. Alla barn ska ha rätten till samma hjälp och omsorg, att pedagogerna ska hinna med
hela barngruppen och att det ska vara anpassade aktiviteter till alla. Vissa barn behöver mer hjälp,
men barnen som redan kan, ska få rätten till att få fler utmaningar istället. Även fast pedagogerna
ser att vissa barn behöver mer stöd, så finns det inte alltid personal till att uppfylla deras mål.
Därför är stora barngrupper det största hindret för att pedagogerna kan inte planera verksamheten
som de själva egentligen vill. Det var en pedagog som nämnde utbildningar som ett hinder, denna
skulle vilja gå på fler utbildningar för att kunna få med sig mer kunskap om biologi. En pedagog sa
att det var brist på personal, med mer personal skulle de kunna vara i skogen längre tider.
Hur använder sig förskolan av skogen tillsammans med barn 3-6 år?
Barnen vistas i skogen tillsammans med pedagogerna två gånger i veckan, detta är planerad
verksamhet. Pedagogerna går också till skogen med barnen vissa eftermiddagar i blandande
grupper, här får barnen leka fritt. Handdockor som nyckelpiga/mulle är något som pedagogerna
använder sig mycket av för att fånga barnens uppmärksamhet och berätta vad som ska göras i
skogen. Förskolan har olika temapåsar som handlar om växter, djur och så vidare. Pedagogerna tar
med dessa ut i skogen och arbetar med barnen utifrån temat kopplat till skogen. Här tar
pedagogerna med sig böcker om dagens tema, till exempel djur. Om barnen hittar en myra i skogen,
kan barnen titta i böckerna om myror och att pedagogerna läser fakta.
8
Barn 5-6 år får bland annat plocka blommor när de är i skogen och sedan måla av dem.
Pedagogerna kan berätta små berättelser om blommor och visar bilder. När jag observerade var
barnen engagerade och berättade vilka färger blommorna haft och hur det sett ut. I skogen ställer
pedagogerna frågor till barnen som de diskuterar tillsammans, vad som menas med fridlyst och så
vidare. Pedagogerna och barnen ser olika blommor som de kopplar till sånger, ett barn börjar sjunga
tussilago-sången när hon ser en tussilago. Luppar används i skogen där dem kikar på växter och
insekter. När barnen får kika i lupparna diskuterar barn och pedagoger om olika ting, som kronblad,
färger och så vidare. Ibland får barnen en kort stunds fri lek, som ofta leder till att barnen klättrar i
träd och studerar växter och djur som hittats. Pedagogerna har planerade lekar som de tillsammans
med barnen leker i skogen, “knack leken”, “varg leken” och ”alla ekorrar byter bon” är några av
lekarna. Barnen verkade positivt inställda till dessa lekar med mycket spring. Barnen 3-4år brukar
hälsa på djur i skogen på olika platser och återberätta vad som gjorts gången innan hos djuren. Vid
ett av mina observationstillfällen hälsade vi på hos musen. Gången innan hade barnen lagt ut
honung och nu hade nästan allt försvunnit. Barnen ville lukta och ta på platsen där honungen legat,
barnen och pedagogerna diskuterade vart honungen kunde tagit vägen. Barnen är mycket nyfikna
och vill studera många saker i skogen. Under min observation stannade ett barn och studerade ett
frö på ett träd, här stannade pedagogerna upp och pratade om det som just detta barn fick intresse
för. Ett till exempel var när ett barn kände på ett träd där solen legat på och det var varmt sa barnet,
de andra barnen ville också känna, de tog med både händerna och lade sina kinder på trästammen.
Pedagogen fortsatte konversationen, frågade om de var varmt på andra sidan trädet där skuggan var.
Här fick barnen och pedagogerna en diskussion tillsammans hur det kunde komma sig att ett träd
både kunde vara varmt och kallt. I skogen har de en samlingsplats där barnen och pedagogerna äter
frukt som de själva har med sig i sina ryggsäckar. Samtidigt som de äter pratar pedagogerna och
barnen om sådant som de ser i sin närhet; fåglar, hundar, myror, hur dessa ser ut och låter.
När jag observerade startades en aktivitet om djur när pedagogen viskade och frågade barnen om de
hörde ljudet (pedagogen klämde på en leksak som lät som en bofink). Här studerade de tillsammans
fåglarnas läte och lyssnade efter samma ljud som leksaken. Pedagogerna började spela upp en teater
där de var bofinkar. De frågade barnen var de skulle bo och flög därefter iväg en bit bort Ett barn
ville vara med och leka, hon sa att hon var en hackspätt och flaxade med armarna bort till ena
pedagogen och sade: “Jag hackade sönder ditt bo för att jag ville sova hos dig”. Här började de
diskutera vänskap och hur man är vän med naturen. Sedan hördes ett annat djur i skogen och
harmamman (leksak) kommer fram studsandes och är ledsen. Här levde sig ena pedagogen in och
fick en annan röst för att åskådliggöra harmamman. Haren hade tappat bort sin harunge och barnen
fick hjälpa till att leta i skogen. Harungen blir hittad med både en glasbit i foten och papper i
munnen. Denna situation tar de vara på genom att diskutera om händelsen, vad har hänt och hur
kunde det hända?. Haren berättade vidare att han blev rädd för hundarna, det var därför han hade
sprungit iväg. Tidigare denna dag hade barnen sett hundar gå utan koppel. Detta togs tillvara på
genom att diskutera hundar och koppel som ledde till att barnen fick ett varsitt koppel med olika
färger, en färg beroende på utmaning för barnet, de skulle leta efter sin hund som hade samma färg
som på kopplet. Barnen letade och hjälpte varandra så att alla till slut hittat sin hund. Sedan
promenerade barnen med hundarna och när dem själva ville springa runt så knöt barnen kopplet
runt ett träd för att inte hundarna skulle smita. Hundarna behövde kissa också sa barnen, så ibland
gick de tillbaka till hunden för att gå en promenad.
9
Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut till att arbeta med biologi i
skogen?
Alla pedagoger berättar att deras eget intresse för natur och djur har betydelse för hur detta
avspeglar sig hos barnen. Att ha ett engagemang för ett arbete i skogen kopplat till biologi är viktigt
säger några pedagoger. Detta på grund av att det ska få barnen att lära sig om natur. Det är viktigt
att vara påläst om växter och djur och sådant som ska studeras i skogen med barngruppen. Eftersom
förskolan har tillgång till böcker om djur och natur så finns det lättillgängligt att ta reda på saker
kring livet i skogen. Förskolan har en IPad som tas med till skogen ibland för att snabbt ta reda på
svar om sådant som hittats i skogen. Om pedagogerna har en positiv inställning till att utforska i
skogen, anser de också att detta avspeglar sig hos förskolebarnen. Pedagogerna berättar att de har
ett stort intresse för att vistas ute i skogen med barnen och att deras största önskan är att kunna
tillbringa större delar av verksamheten i skogen tillsammans med barnen. När pedagogerna är i
skogen tillsammans med barnen blir en del pedagoger som barn, de kan krypa runt i skogen, spela
teater och uttrycka sig på ett sådant sätt att pedagogerna fångar barnens intresse och nyfikenhet.
Handdockorna används ibland och vissa pedagoger lever sig in i en annan roll genom att de ändrar
rösten och blir till någon annan. En pedagog berättade att hon tyckte att det var viktigt att man
intresserar sig för vad barnen intresserar sig för. När barnen upptäcker egna saker i skogen tar
pedagogerna vara på detta genom att stanna upp och diskutera detta tillsammans med barnet/barnen.
Magi var något som en av pedagogerna använde sig av i skogen tillsammans med barnen när jag
observerade dem, här behövs det ett engagemang till att få leken spännande, då detta fångade upp
barnen direkt. För att leva sig in i lekar behövs ett lugn hos pedagogerna anser jag, att man vågar att
ta för sig på ett sådant sätt att barnen drivs med.
Hur ser intresset ut och vad lär sig barnen i skogen?
Pedagogerna nämner att alla barnen på förskolan är intresserade av utevistelse, speciellt att gå till
skogen. Barnen gör egna upptäckter i skogen som de vill studera, vilket några pedagoger anser att
deras eget engagemang har speglat av sig hos barnen. Pedagogerna återberättar händelser eller
föremål som de studerat i skogen från gången därpå, barnen lyssnar och svarar. På den här förskolan
får barn komma på den planerade verksamheten även fast någon av vårdnadshavarna skulle vara
ledig. En pedagog berättar att många barn kommer enbart för att få uppleva den här känslan att få
vara i skogen och uppleva saker tillsammans med gruppen. Barnen lär sig om allemansrätten, hur
man ska uppföra sig i skogen för att den ska må bra. Detta gör pedagogerna med barnen genom
lekar och berättande. Barnen lär sig mycket om är olika växter och djur. De undersöker med skogen
som material och föremål tagna inifrån verksamheten, som böcker, IPad och luppar. Fantasi är
något barnen använder mycket i skogen, exempelvis vid teater med djur, här kommer lärandet in av
hur djuren rör sig och låter. Om pedagogerna planerat en teater och barnen vill vara med, så är detta
en stor lärdom på grund av att man lär sig mer av att få vara med och delta än att titta på, utifrån
mina egna erfarenheter. Barnen lär sig mer i skogen än djur och natur, till exempel morotiken.
Under vistelsen i skogen går barnen olika stigar i skogen, här tränas motoriken när de kliver på
grenar, klättrar över stenar och går uppför/nedför branta backar. Finmotoriken tränas av bland annat
plockning av kottar. Barnen får lära sig hur man är vän med natur och djur, även gentemot varandra.
10
Genom att vara i skogen lär sig barnen att använda alla sina sinnen, lyssna på olika ljud, från djur
och vinden, lukta på växter, se olika ting med olika former och färger. Barnen lär sig bäst av
självupplevda upplevelser, menar en pedagog som till exempel att se tingen med sina egna ögon.
Barnen lär sig här att diskutera tillsammans med varandra och pedagogerna om föremål i skogen,
hur växterna kan växa, varför djuren lever i skogen och så vidare.
Sammanfattning
Det viktigaste som man bör tänka på när man ska arbeta med biologi i skogsmiljö är att själv vara
engagerad i det som ska göras, då det speglar sig hos barnen, hur pedagogen är. Genom att visa sig
framåtriktad och mednyfiken med barnen får det en positiv effekt som leder till lärande och ny
kunskap fångas in. Eftersom denna förskola ligger nära skogen, har pedgogerna och barnen en stor
möjlighet till att spendera mycket tid i skogen, både i planerad verksamhet och fri lek. Det är bra
med planerad verksamhet som syftar till olika lärdomar i skogen, men att kunna avböja från det
planerande är jätte viktigt. Barn är nyfikna och vill undersöka upphittade föremål i skogen som
pedagoger inte ska sätta hinder för. Vi lär oss genom att undersöka och att själva se och ta på saker.
11
Diskussion
Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön?
Det alla pedagogerna nämnde som en stor möjlighet var att de har skogen tätt intill förskolan och att
de har gått en friluftsfrämjande utbildning, som ger pedagogerna mer kunskap om naturen.
Slutsatsen som jag drar är att närheten till skogen har en stor betydelse hur förskoleverksamheten
kan arbeta med biologi i förskolan, eftersom skogen är tätt intill förskolan hinner de utforska och
arbeta mer. Lenz Taguchi (2012) nämner det onto-epistemologiska perspektivet där kunskapen
beror på människans varande i världen, utifrån att tillbringa mycket av förskolans tid i skogen anser
jag att barnen tillsammans med pedagogerna får kunskap som varar. Jag tycker att det är bra att
pedagogerna får utbilda sig inom friluftsfrämjandet. En Slutats man kan dra av detta är att
pedagogerna blir framåtdrivna till att göra aktiviteter i skogen spännande genom att utbilda sig inom
friluftsfrämjandet. Som Lenz Taguchi (2012) tar upp om intra-aktiv pedagogik, att pedagogerna
organiserar och iscensätter förskolan, detta påverkar hur barnen är eller blir. Jag diskuterade med
pedagogerna om biologi i skogsmiljö, där vi kom fram till att många inte tänker på vad biologi är
för något. “Vanliga” förskolor som går till skogen har oftast inte planerade aktiviteter kom jag fram
till genom mina egna erfarenheter. Slutsaten kan vara att detta leder till mindre kunskaper, då inte
pedagogerna har något specifikt syfte med det som ska göras i skogen. Största hindret till att kunna
arbeta mer med biologi i skogsmiljön är att barngrupperna är för stora, här spelar tiden stor roll.
Pedagogerna vill få mer tid i skogen tillsammans med barnen men detta är inte möjligt när
barngrupperna är så stora som de är idag. Min slutsats är att det största hindret är storleken på
barngruppen. I skogen får pedagogerna ett större ansvar och detta ansvar är viktigt, då pedagogerna
behöver ha extra koll på barnen eftersom skogen inte är inhägnad.
Hur använder sig förskolan av skogen tillsammans med barn 3-6 år?
En grovplanering har alltid pedagogerna gjort inför utevistelsen i skogen för att arbeta med olika
teman, växter, djur och så vidare. Här använder pedagogerna och barnen skogen till att utforska de
olika teman med hjälp av böcker. Skolverket (2015) skriver om naturupplevelser och att man ska
förstå vad barnen vill lära sig, genom att ha böcker att slå upp i, om sådant som barnen vill studera.
En slutsats man kan dra av detta är att förskolan hinner få med sig mycket fakta om skogen genom
att de har planerade aktiviteter från KL. 09.00 tills att de ska gå tillbaka för att äta lunch KL. 11.00.
Under mina observationsveckor så har jag inte mött ett barn som inte vill delta i de olika
aktiviteterna. En slutsats jag drar av detta är att det ger en positiv effekt att pedagogerna även går
till skogen på eftermiddagarna med blandade barngrupper där barnen får leka fritt. För detta gör
barnen nöjda, att få strukturerade aktiviteter i skogen 2 gånger i veckan medan andra tider finns för
fri lek i skogen. Om barnen avböjer från dagens tema fångar pedagogerna upp barnets intresse,
vilket jag anser är jätte viktigt. Slutsatsen jag drar av detta är att barnen är intresserade av att gå till
skogen på grund av att de själva får visa intresse för saker i skogen och att pedagogerna med barnen
undersöker tillsammans. Detta är vad Lenz Taguchi (2012) menar med ett onto-epistemologiskt
perspektiv, att människan lär sig genom samspel och att lärandesituationer sker hela tiden, som när
12
barnen samarbetar med olika materiella ting i skogen. Handdockorna som pedagogerna använde sig
av gjorde att barnen, enligt min tolkning, blev nyfikna och det leder till ett roligt lärande. Av egna
erfarenheter anser jag att ett roligt lärande gör att kunskaperna varar längre. En av mina
observationer som jag la märke till var att barnen hittade en växt som de inte hade sett förut, de
frågade pedagogerna, men de visste inte heller vad det var. Istället för att lämna detta åt sidan så
fotograferade de växten för att vid ett senare tillfälle på förskolan kolla upp vad detta kan tänkas
vara. Johansson (2004) nämner detta med mednyfikenhet, att pedagogerna ska visa ett intresse och
forska fram svar tillsammans med barnen. Slutsaten av det här är att pedagogerna tar vara på denna
situation om växten, inte bara i denna situation, utan också när barnen avböjer från dagens tema, när
pedagogerna fångar upp barnens intresse och är mednyfiken tillsammans med barnet/barnen.
Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut till att arbeta med biologi i
skogen?
Pedagogerna ansåg att man borde ha ett positivt engagemang när man ska utforska om naturen.
Intresset till att arbeta med biologi i skogen borde alla förskollärare ha som jobbar på en
friluftsfrämjande förskola säger pedagogerna. Slutsatsen jag drar av detta är att många pedagogers
engagemang var positiv, detta såg jag dels via handdockorna som pedagogerna använde sig av.
Flertal pedagoger gick in i en roll som till exempelvis nyckelpigan som fångade upp barnen direkt
när “nyckelpigan” började prata. Pedagogernas inställning till att arbeta med biologi i skogen har
betydelse för hur det avspeglar sig i barnen. En slutsat man kan dra av detta är att våga gå in i en
annan roll som pedagog som ger en positiv effekt på hur barnen agerar. När “nyckelpigan” kommer
fram och vill ha hjälp eller att barnen ska få göra något, ville barnen direkt framföra det som
“nyckelpigan” sagt. Lenz Taguchi (2012) utgår från det intra-aktiva, där allt runt omkring oss
påverkar hur vi handlar i en relation till människan, rummen och tingen. När pedagogerna planerat
en teater om fåglar och tar in barnen som visar intresse, så är slutsatsen att pedagoger som tar in
barnen på ett sådant effektivt sett, har intesse till att få barnen att lära sig. Här kommer Ericsson
(2009) in om John Deweys tankar, att det ska vara ett samspel mellan pedagoger/barn, barn/barn
och ha en balans mellan pedagogers ansvar och barns frihet. En pedagog nämnde att hon ville ha
fler utbildningar för mer kunskap om biologi i skogsmiljö. En slutsats här är att pedagogen visar ett
stort engagemang till arbetet med biologi, eftersom hon vill få mer lärdomar om ämnet som sedan
kan förmedlas ut till barnen, dock sa inte fler pedagoger att detta var något negativt. Eftersom
pedagogerna på denna förskola alltid tillåter barnen att komma på den planerade verksamheten så
anser jag att pedagogerna tar arbetet med biologi i skogen på stort allvar. En slutsats man kan dra av
detta är att pedagogerna vill att barnen ska få med sig så mycket kunskap det bara går och detta ser
jag, då pedagogerna har planerade aktiviteter under hela förmiddagen. Jag tycker att detta är jätte
bra och roligt för barnen, då de inte behöver missa aktiviteter som utförs i skogen och barnen kan
vara med och diskutera om sådant som har hänt.
13
Hur ser intresset ut och vad lär sig barnen i skogen?
Pedagogerna nämnde att barnen ville utforska mycket i skogen själva, på så sätt ser dem att barnen
har ett intresse att lära sig om biologi i skogsmiljö. Austli (2012) menar att barn ofta vill plocka upp
och ta med sig föremål tillbaka till förskolan som de hittat i skogen. Därefter ska pedagogers
engagemang göra så att barnen får möjlighet att producera olika pyssel med dessa föremål. Här
trodde jag att barnen skulle plocka med sig föremål som de hittat i skogen, men det var ingen som
gjorde det under mina observationsveckor. Min slutsats genom observationerna som gjorts, är att
jag ser ett stort intresse hos barngrupperna, att vilja ut i skogen och lära sig om djur och natur. Jag
ser ett intresse hos barnen eftersom de blir lugna och sätter sig ned och väntar på att de ska gå till
skogen. När pedagogerna pratade i skogen om olika teman såg jag ett intresse hos barnen genom att
många ställde frågor angående ämnet. Vidare under promenaderna i skogen stannade många barn
upp och tittade på olika saker, som träds knoppar, olika blommor, m.m. för att fråga vad det är eller
att berätta något som han eller hon vet om detta ting. Ericsson (2009) tar upp om John Deweys
tankar om Learning by doing som innebär att barnen lär sig genom att göra. Det får barnen göra
genom att testa på att göra saker själva istället för att pedagogen gör åt dem, som att gå runt i
skogen och leta och plocka upp olika föremål som sedan ska undersökas. Här kunde situationen sett
annorlunda ut genom att pedagogerna redan tagit fram föremål som ska studeras. Pedagogerna och
barnen tillbringar mycket tid ute vilket leder till att de får mycket energi. Att vara ute i skogen ger
barnen frisk luft och stora ytor att röra sig på, slutsatsen här är att barnen känner sig piggare och får
ett glatt humör. En pedagog nämner att självupplevda upplevselser är det som är bäst för barnet till
att lära sig, det är något som både Brugge och Szczepanski (2007) och Friluftsfrämjandet (2015) tar
upp, att inlärningsprocessen förstärks om barnet får vara med om direktupplevda situationer, då
barnen får sinnesupplevelserna som form, doft, färg och ljud. En slutsats man kan dra här är att det
är positivt att spendera mycket tid ute och samtidigt ha med böcker och annat material där barnen
och pedagogerna tillsammans kan jämföra och läsa om olika ting i skogen, då barnen får med sig
många kunskaper på olika vis.
Metoddiskussion
Jag valde att använda mig av två olika metoder, observationer och intervjuer. Jag anser att jag får
med mig mer i min undersökning om jag kombinerar två olika metoder. Observationerna började
jag med på grund av att jag ville få en egen bild på hur förskoleverksamheten jobbade med biologi i
skogsmiljön. Jag tyckte det var en bra metod att observera via ett observationsschema, för detta
kändes inte rörigt och det var lätt att gå tillbaka för att se hur barnen och pedagogerna agerade. Jag
intervjuade sedan pedagogerna för att få en bild av hur de tyckte och tänkte om biologi kopplat till
skogsmiljön, som jag sedan sammanställde utifrån observationerna som gjorts. Om jag hade valt
andra metoder så tror jag att mina resultat hade sett annorlunda ut. Jag tror att det är viktigt att
tänkta på att inte ha för många metoder, men ändå inte för få. Det kan bli svårt att sammanställa
mycket data eller om man har en metod får man för lite data för att få fram ett resultat. Jag tror att
man kan få olika svar beroende på vad pedagogerna/barnen är på för humör just den dagen och
faktorer som kan spelar roll är antal barn eller pedagoger som är sjuka eller vart undersökningen
görs, så kan resultatet bli olika. Det jag skulle ha gjort annorlunda vid en ny undersökning, är att
14
intervjua och observera mer pedagoger på fler förskolor, för att jämföra hur andra hanterar arbetet
med biologi i skogsmiljö.
Etiska överväganden
Jag anser att det har en betydelse vilken eller vilka metoder jag ska använda mig av när det gäller de
etiska övervägandena. I detta fall valde jag att inte använda mig av observationer via videokamera,
på grund av att jag anser att detta kan få konsekvenserna till att få personer vill delta i min studie.
Vårdnadshavarna till barnen kanske inte vill att deras barn är med på film. Gällande detta så har jag
tänkt att det är viktigt oavsett metod, att berätta för alla som medverkar i studien Att sekretessen
gäller för allt jag ser och skriver. Har varit noggrann med att både förskolechefen, vårdnadshavare
och pedagogerna på förskolan fått reda på att all data som samlats in ska förstöras när studien är
slutförd och att alla som deltar är anonyma. Jag tror detta gjorde att vårdnadshavare lättare kunde ge
mig ett samtycke till den här undersökningen. Jag var deltagande i barngruppen under mina
observationer, barnen var nyfikna och frågade mig vad jag gjorde. Även fast jag sagt att jag är där
för en undersökning, så kan detta betyda att barnen lätt glömmer, jag berättade därför flertal gånger
varför och vad jag gjorde där.
Vad jag lärt mig med denna studie
Med denna studie har jag lärt mig att det blir mycket enklare av att ha ett positivt engagemang till
det man ska arbeta och utforska om. Att ha glada pedagoger speglar av sig hos barnen, som gör att
de blir positiva. Jag har lärt mig att det finns mycket man kan göra i skogen tillsammans med
barngruppen och att det kan vara bra att vara påläst i de situationerna som är planerade. Dock så
behöver pedagoger inte veta allt om skogen bara för att de arbetar mycket med det, utan barnen blir
glada av att de tillsammans med pedagogerna kan utforska och hitta svar. I min studie har jag insett
att man ska se möjligheterna i alla situationer och vara positiv inställd till att prova olika saker. När
det gäller att vara i skogen kopplat till biologi så gäller det för mig som pedagog att inte vara rädd
för saker och ting utan jag måste visa mig framåt och intresserad av det som ska göras och
utforskas.
Vidare forskning
Under min studie har jag fått reda på hur förskolan arbetar och utforskar i skogen med naturen som
ett pedagogiskt rum. Det skulle vara intressant att ta reda på om barnen tar med sig detta arbete med
biologi kopplat till skogsmiljön från förskolan upp i högre ålder. Jag skulle vilja forska vidare för
att se om det finns några skillnader på andra Ur och skur förskolor som är friluftsfrämjande, hur
pedagogerna jobbar och hur de får barnen intresserade. Jag skulle också vilja forska vidare om hur
“vanliga” förskolor ser på biologi kopplat till skogsmiljö, om pedagogerna där skapar nyfikenhet
hos barnen till att arbeta med detta.
15
Referenser
Austli, Linn (2012) Hur med natur – Att utforska och inspireras av naturen i förskola och
förskoleklass. Gleerups Utbildning AB, Malmö.
Brugge, B & Szczepanski, A (2007) Låt naturen bli en möjlighet!. Sandell, K. Friluftslivets
pedagogik – För kunskap, känsla och livskvalitet (s. 25-52). Liber AB, Stockholm
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Elm Fristorp, Annika. (2012). Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap.
Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet.
Ericsson, Gunilla (2009). Lära ute: upplevelser och lärande i naturen: Friluftsfrämjandets
handledning om upplevelser och lärande i naturen för barn. Rev. uppl. Hägersten:
Friluftsfrämjandet.
Friluftsfrämjandet (2015). Hämtad från:
http://www.friluftsframjandet.se/i_skolan/skogsmulleiforskolan?
doAsUserId=hiSKE2%252BG7FYHYPERLINK [2015-03-31].
Johansson, B & Svedner, P. (2010). Examensarbete i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder
och språklig utformning. Upplaga 5. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Johansson, Stina. (2004) Bland stubbar och kottar – med barnen i mulleskogen. Books on demand
Jørgensen, Kari-Anne. (2014) What is going on out there? - What does it mean for children's
experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature landscapes and its places? Doctoral thesis . University of Gothenburg. Faculty of Education.
Kroksmark, T (2011). (red). Den tidlösa pedagogiken. 2 a uppl. Studentlitteratur AB, Lund
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra-aktiv
pedagogik. Malmö: Gleerups utbildning AB
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Röda tråden avslöjade tekniken och naturvetenskapen på förskolan. Hämtad
från: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178259!/Menu/article/attachment/6a.NTinspiration.pdf [2015-04-05].
Thulin, Susanne (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga
innehåll i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.
Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling: Bakgrund till ändringar i förskolans
läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet
16
Bilaga 1
Observationsschema
Tidpunkt och
verksamhet
Barn agerande
Pedagog agerande
17
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Hur ofta är du och barngruppen i skogen?
2. Vilka syften har du med att gå till skogen med barngruppen?
3. Vad brukar du göra i skogen med barngruppen, barn 3-4 år? / Vad brukar du göra i skogen
med barngruppen, barn 5-6 år?
4. Vilka skillnader i göromål finns mellan olika barnåldersgrupper?
5. Vad finns det för möjligheter för förskolan att utforska och arbeta med biologi i skogen?
6. Vad finns det för hinder för förskolan att utforska och arbeta med biologi i skogen?
7. Hur gör du för att fånga och tillvarata barnens naturintresse när ni är i skogen?
8. Varför anser du att det är viktigt att vara i skogen med barngruppen?
9. På vilka sätt tror du att ditt naturengagemang avspeglas hos barnen?
18
Bilaga 3
Samtyckebrev barn
(Detta informationsbrev finns i en liknande version som riktade sig till förskollechef och pedagoger)
Hej!
Jag heter Frida Hedberg och studerar till förskollärare på Karlstads universitet.
Jag ska göra mitt examensarbete med undersökning om naturvetenskap i förskolan.
Syftet med denna studie är att undersöka vad förskoleverksamheten erbjuder när det kommer till
naturvetenskap i skogsmiljö. Vad barnen får för möjligheter till att utforska och upptäcka med hjälp
av skogen som miljö. Syftet är att ta reda på hur miljön bidrar till barnens utveckling och lärande
inom naturvetenskap. Även pedagogernas syn på förskolans verksamhet kopplat till naturvetenskap
och hur pedagogerna kan bidra för barnens lärande inom det här området.
Jag undrar om ditt barn får delta i den här studien, där jag kommer använda mig av deltagande
observationer för att undersöka hur barnen i samband med skogsmiljö utvecklar sitt lärande av
naturvetenskap. Under min observation kommer jag även kolla på hur pedagogerna bidrar för
barnens lärande inom naturvetenskap.
Det är frivilligt att delta i min studie och man kan när som helst välja att dra sig ur. Data som samlas
in kommer enbart användas i den här studien och alla är anonyma.
För att jag ska kunna genomföra studien behöver jag samtycke från er på grund av de
forskningsetiska kraven som finns.
Observationerna kommer att genomföras under veckorna 17-18 därför behöver jag få tillbaka ert
samtycke senast tisdag 14/4.
Om ni har några frågor så ta gärna kontakt med mig. Frida Hedberg 073-XXXXXXX
________________________________________________________________________
Fyll i lämpligt alternativ nedan och åter till någon av pedagogerna på förskolan.
Jag ger mitt medgivande till att mitt barn ………………………......…….får delta i undersökningen
Mitt barn ……………………………………………...…….får ej delta i undersökningen
________________________________________________________________________
Datum
vårdnadshavare 1 underskrift
________________________________________________________________________
Datum
vårdnadshavare 2 underskrift
Lämna in senast tisdag 14/4 vecka 16 till någon av pedagogerna på förskolan.
19