Diabetesvården - Region Gävleborg

www.pwc.se
Revisionsrapport
Diabetesvården
Lars-Åke Ullström
Augusti 2015
Region Gävleborgs
revisorer
Header goes here
Draft
Innehållsförteckning
Sammanfattning ..................................................................................... 2
1.
Inledning .................................................................................... 6
1.1.
Bakgrund ........................................................................................................ 6
1.2.
Revisionsfråga och kontrollmål...................................................................... 7
1.3.
Avgränsning.................................................................................................... 7
1.4.
Metod..............................................................................................................8
2.
Diabetes ...................................................................................... 9
2.1.
Allmänt ........................................................................................................... 9
2.2.
Åtgärder/behandling ...................................................................................... 9
3.
Styrning och ledning .................................................................. 11
3.1.
Organisation ..................................................................................................11
3.1.1.
Regionala diabetesrådet (Uppsala/Örebroregionen) ................................................. 11
3.1.2.
Diabetesrådet region Gävleborg .................................................................................. 11
3.1.3.
Nätverk.......................................................................................................................... 12
3.2.
Riktlinjer/vårdprogram mm ........................................................................ 12
3.2.1.
Riktlinjer ....................................................................................................................... 12
3.2.2.
Vårdprogram ................................................................................................................ 12
3.2.3.
Rutiner .......................................................................................................................... 12
3.2.4.
Läkemedelsrekommendationer ................................................................................... 13
4.
Personal .................................................................................... 14
5.
Nationella riktlinjer för en god diabetesvård ............................ 16
5.1.
Allmänt ......................................................................................................... 16
5.2.
Resultat......................................................................................................... 16
5.2.1.
Blodsockerkontroll ....................................................................................................... 16
5.2.2.
Blodtryck ....................................................................................................................... 18
5.2.3.
Behandling med blodfettssänkande behandling ........................................................ 18
5.2.4.
Undersökning av albumin i urinen ............................................................................. 19
5.2.5.
Fotundersökning ......................................................................................................... 20
5.2.6.
Ögonbottenundersökning ........................................................................................... 22
5.2.7.
Fysisk aktivitet ............................................................................................................. 23
5.2.8.
Icke rökare bland personer med diabetes .................................................................. 24
5.2.9.
Följa och kontrollera blodglukosnivån ...................................................................... 24
5.2.10.
Läkemedelsbehandling typ 2 diabetes ........................................................................25
6.
Utbildningar till patienter ......................................................... 26
7.
Patientföreningars delaktighet ................................................. 27
1
Header goes here
Draft
Sammanfattning
Diabetes är en allvarlig sjukdom som kan orsaka förtida död främst genom hjärtoch kärlsjukdomar. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2 diabetes.
Sammanlagt har ca 400.000 personer i Sverige diabetes. Ca 50.000 av dessa har
typ 1 diabetes. Omräknat på Region Gävleborgs befolkningsunderlag kan
uppskattas att ca 1.500 har diabetes typ 1 och ca 10.500 diabetes typ 2.
Nationella diabetesregistret (NDR) har insamlat data över diabetesvården sedan
2006 och utgör ett unikt material för analys av diabetesvården. I denna rapport har
underlag hämtas från NDR avseende Region Gävleborg för att kunna göra
jämförelser med de förslag som framkommer i de nationella riktlinjerna.
Förhöjda blodsockernivåer ger en ökad risk för komplikationer ju längre tid man
haft sjukdomen och ju högre blodsockernivån legat över tid. Allvarliga
komplikationer kan dock till viss del undvikas med egenvård och en strukturerad
diabetesvård.
Hjärt-Lungfonden har vägt samman hur många i landstingen som når
behandlingsmålen för riskfaktorerna högt blodsocker, högt blodtryck och förhöjda
blodfetter. Dessa faktorer bidrar alla till att risken för hjärt-kärlsjukdom är större
hos dem som har diabetes, och risken ökar med antalet riskfaktorer man har. Hjärtkärlsjukdom som en följd av diabetes går dock att fördröja eller förhindra genom att
angripa riskfaktorerna. Av 21 landsting/regioner placerar sig Region Gävleborg på
en 12:e plats.
Ovanstående överensstämmer med den bild som framkommer i Region Gävleborgs
diabetesråd. Där konstateras tre viktiga områden att arbeta med framöver –
blodsockernivå typ 2 i primärvård, förhöjda blodfetter vid typ 2 diabetes samt
fotundersökningar. Bedömningarna utgår från underlag i NDR.
Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen kom 2015. De behandlingsmål som satts
upp kommer att ställa stora krav på landstingen/regionerna framöver för att uppnå
dessa. För Region Gävleborg finns förbättringsmöjligheter inom ett flertal områden
för att uppnå riktlinjernas målsättningar. Totalt finns det ca 140
rekommendationer i riktlinjerna. Denna granskning har utgått från ett urval av de
rekommendationer som har högst prioritet.
Samverkansnämnden inom Uppsala/Örebroregionen kommer i september 2015 att
hantera de nya riktlinjerna som har kommit. På mötet kommer att behandlas en
politisk viljeinriktning.
2
Header goes here
Draft
Inom regionen finns det en organisatorisk struktur för att hantera frågor som rör
diabetesvården. Exempelvis bildades regionens diabetesråd 2014 med
representanter från specialistvården och primärvården (egen drift och privata).
Information från rådets arbete ut i organisationen kan utvecklas.
Fr o m hösten 2015 har en diabetessjuksköterska även ett uppdrag som
samordnare. I den rollen ingår bl a att analysera underlag mm i nationella
diabetesregistret för att utveckla kvalitet, jämlik vård etc. I granskningen finns
bilagor med som visar på att det finns stora skillnader mellan exempelvis
hälsocentraler vad gäller resultat. Primärvården kommer fr o m hösten 2015 att
analysera resultaten ytterligare och ta fram handlingsplaner.
Granskningen av diabetesvården inom Region Gävleborg visar bl a på följande
resultat;

Blodsockerkontroll
Avser i första hand patientgruppen med ett blodsockervärde över 70
mmol/mol. Den gruppen har stor risk att utveckla komplikationer.
Årgärder kan vara flera besök/tätare kontroller och utbildnings- och
informationsaktiviteter.

Blodtryck
Behandlingsmålet utgår från att blodtrycket för merparten av diabetikerna
skall vara lägre än 140/85.
Utifrån de resultat som Region Gävleborg uppvisar i Nationella
diabetesregistret är detta en stor utmaning för regionen.
Åtgärder är framförallt flera besök/tätare kontroller, undersöka blodtrycket
vid samtliga besök och vid behov sätta in adekvata läkemedel.

Blodfettssänkande behandling
Inga direkta behandlingsmål finns för området utan målsättningen är att
behandla flertalet patienter i riskgruppen.
Åtgärder är systematiska riskbedömningar av patienter för att kunna
bedöma vilka patienter som kan och bör behandlas med blodfettssänkande
läkemedel.
3
Header goes here

Draft
Fotundersökning
Det preventiva arbetet är väsentligt för att undvika senare problem
Arbetssättet framförallt inom primärvården måste stärkas så att fler
fotundersökningar genomförs.
Multidisciplinära fotteam finns inom regionen vilket överensstämmer med
riktlinjerna. Det finns i dagsläget flera rutiner som beskriver arbetssättet
kring medicinsk fotvård. Dessa bör sammaföras till en rutin som gäller
regionens samlade verksamheter samt privata aktörer.
Genomförande av fördjupade analyser bör ske för att utröna varför
amputationsfrekvensen är relativt sett hög inom Region Gävleborg (Öppna
jämförelser)

Ögonbottenundersökning
Ögonklinikerna i länet har i dagsläget stora svårigheter att klara efterfrågan.
Klinikerna har idag inte möjlighet att klara de medicinskt prioriterade
tiderna för ett stort antal patienter. Detta medför risker för komplikationer.
Kösituationen beror bl a på läkarbrist och fler inkommande remisser än
tidigare. Åtgärder som nu diskuteras för att komma tillrätta med
väntetiderna är utvecklad samverkan med primärvård och internmedicin för
att förbättra flödena, upphandling av privata vårdgivare som kan utföra
undersökningar och bedömningar.

Kontroll av blodsockernivån
Det är väsentligt med systematisk egenmätning inom gruppen
insulinbehandlade bl a som en säkerhetsåtgärd för att undvika låg
blodsockerhalt. Teknikutvecklingen är snabb inom området exempelvis
finns sensorsystem för mätning av blodsockernivå (patienten behöver inte
sticka sig).

Utbildning
Grupputbildning kan utvecklas inom Regionen. Utbildningsprogram finns i
dagsläget endast på svenska men SKL utvecklar nu program på fler språk.
Diabetesrådet bör prioritera utvecklingen av utbildning. Möjligtvis krävs
samverkan mellan hälsocentraler för att nå framgång och få till tillräckligt
stora grupper.

Livsstils- och hälsofrågor
Framförallt för gruppen typ 2 diabetiker kan fysisk aktivitet sänka
blodsockervärdet.
4
Header goes here
Draft
Rökstopp är en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för
diabeteskomplikationer.
Målsättningarna i de nationella riktlinjerna vad gäller andelen icke rökare
bland diabetiker är en stor utmaning för regionen. En strategi krävs för vilka
åtgärder som bör genomföras och till vilka grupper. Åtgärderna kan vara
rökavvänjningsprogram, motiverande samtal, behandling med läkemedel.

Kompetensförsörjning
Den framtida kompetensförsörjningen är väsentlig även inom detta område.
Pensionsavgångar leder till behov av nyrekryteringar. Beträffande
endokrinologer är situationen bättre nu än tidigare.
Antalet diabetessjuksköterskor som har ”dubbelkompetens” dvs även
pedagogiska betyg bör öka för att klara en utökad utbildningsaktivitet.

Äldre med diabetes
Nationella programrådet diabetes inom SKL har utarbetat ett vårdprogram
”Äldre med diabetes”. Vårdprogrammet täcker in vård, behandling och
uppföljning.
Region Gävleborgs läkemedelskommitté har beaktat behandlingar till äldre i
beskrivningar över vilka läkemedel som skall användas inom området.

Övrigt
IT systemen kan utvecklas för att underlätta vårdpersonalens
inrapporteringar i olika system. Nu är det ett dubbelarbete då rapportering
sker till NDR och i journalsystemet – information går inte att föra över från
ett system till ett annat.

Det bör tydliggöras vilka principer som gäller för ortopedtekniska
hjälpmedel, insulinpumpar och teststickor (egenavgifter mm). Flera har
framfört att detta möjligtvis hanteras på olika sätt inom regionen.
Den sammanfattande revisionella bedömningen är att Hälso- och sjukvårdsnämnden bör utarbeta en strategi för hur målsättningarna i de nationella
riktlinjerna skall uppnås – prioriterade områden, aktiviteter/åtgärder, tidplan mm.
Den granskning som genomförts visar på utvecklingspotential inom de flesta
områden. De områden som är mest angeläget att hantera är väntetiderna/
kösituationen till ögonbottenfotografering samt ett utvecklat arbetssätt avseende
fotundersökningar.
5
Header goes here
1.
Inledning
1.1.
Bakgrund
Draft
Diabetes är en allvarlig sjukdom som kan orsaka förtida död främst genom hjärtoch kärlsjukdomar. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2 diabetes.
Sammanlagt har ca 400.000 personer i Sverige diabetes. Därutöver finns många
personer med diabetes som ännu inte har diagnosticerats.
De allra flesta patienter med typ 1 diabetes kontrolleras och får vård via sjukhusens
medicin- eller endokrinmottagningar. Det gäller även mer komplicerade fall av typ
2 diabetes eller patienter som av annan anledning kräver specialistsjukvård. De
flesta med typ 2 diabetes tas dock om hand av primärvården.
Socialstyrelsen gav i februari 2015 ut reviderade nationella riktlinjer för
diabetesvården. Riktlinjerna innehåller totalt 140 rekommendationer varav ett
femtiotal har bedömts ha särskilt stor betydelse för hälso- och sjukvårdens ekonomi
och organisation samt för att personer med diabetes skall få en god och jämlik vård.
Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderar bl a:
-
Ökat stöd till rökstopp, fysisk aktivitet och goda kostvanor då högt kolesterol
och rökning ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Årlig undersökning av albumin i kroppen för att påvisa njurskador.
Satsning på behandling av svåra fotsår för att minska patientens lidande och
jämna ut regionala skillnader i amputationsfrekvens.
Satsning på effektiv läkemedelsbehandling av blodtryck och blodfetter
utifrån patientens beräknade risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar.
Förebyggande tandvård och behandling vid försämrad munhälsa.
Ögonbottenfotografering vart tredje år vid typ 2 diabetes.
Anpassning av rekommendationerna för de mest sjuka äldre.
Gruppbaserad patientutbildning där även kulturella skillnader beaktas.
SKL presenterar årligen Öppna jämförelser. Den senaste presentationen visar att
Region Gävleborg har sämre värden inom ett flertal indikatorer än riket exempelvis
vad gäller blodsocker typ 2 primärvård, kolesterolvärden för typ 2 diabetes,
fotundersökning och ögonbottenfotografering vid typ 2 diabetes.
6
Header goes here
1.2.
Draft
Revisionsfråga och kontrollmål
Har Hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställt att det vidtagits ändamålsenliga
åtgärder utifrån rekommendationer i nationella riktlinjer och resultaten från öppna
jämförelser?
Kontrollfrågor

Finns en tydlig och fungerande styrning och ledning av diabetesvården inom
Region Gävleborg ?

Svarar dagens organisation upp mot de vårdbehov som finns (personal, lokaler
etc)

Tillhandahålls diabetesvård på jämlika och rättvisa grunder i hela länet
(resursfördelning, vårdbehov med hänsyn till kulturella skillnader,
tillgänglighet)?

Är de åtgärder som vidtas i vården i syfte att begränsa uppkomsten av
komplikationer vid diabetes ändamålsenliga och effektiva (fotvård,
ögonbottenfotografering etc)?

Har Region Gävleborg vidtagit åtgärder för att implementera reviderade
nationella riktlinjer?

Följer Region Gävleborg de centrala rekommendationerna med högst prioritet
(37 rekommendationer)?

Har riktlinjerna anpassats för att ta hänsyn till de mest sjuka äldre?

Tillvaratas patientföreningarnas synpunkter i utvecklingen av diabetesvården?

Privata vårdgivare
-
Hur säkerställs följsamhet till nationella riktlinjer?
-
Vilka resultat har privata vårdgivare i diabetesvården (genomgång av
kvalitetsregister)?
1.3.
Avgränsning
Granskningen avgränsas till centrala rekommendationer i nationella riktlinjer som
har hög prioritet (rangordning 1 och 2) samt öppna jämförelser vad gäller
diabetesvård.
Granskningen avgränsas till vårdinsatser för den vuxna befolkningen.
7
Header goes here
1.4.
Draft
Metod
Genomgång av dokumentation – riktlinjer och rekommendationer, öppna
jämförelser, beslut inom landstinget.
Analys av underlag i det nationella diabetsregistret (NDR) som berör Region
Gävleborg.
Intervjuer med sjuksköterskor vid sjukhusens diabetesmottagningar och medicinskt
ansvariga läkare.
Intervjuer med 3 sjuksköterskor inom primärvården med ansvar för
diabetespatienter.
Intervjuer med medicinskt ledningsansvariga inom primärvården.
Intervjuer med fotvårdsspecialister och anvariga för ögonbottenfotografering inom
ögonsjukvården.
Möten med representanter från Diabetesförbundets förening i Gävleborgs län.
Analyser, sammanställning av rapport samt faktaavstämning.
8
Header goes here
2.
Diabetes
2.1.
Allmänt
Draft
Diabetes mellitus är en sjukdom som kännetecknas av kroniskt förhöjt blodsocker.
Sjukdomen orsakas av otillräcklig eller upphörd insulinproduktion i kombination
med varierande grad av okänslighet hos kroppens vävnader för insulinets
blodsockersänkande verkan.
I Sverige har ca 400.000 personer diabetes (källa; Diabetesförbundet). Det finns två
typer av diabetes;
Typ 1-diabetes, som vanligen drabbar personer under 40 års ålder och utgör 10-15
procent av samtliga med diabetes.
Typ 2-diabetes, som oftast uppträder efter 40 års ålder och utgör 85-90 procent av
samtliga med diabetes.
Uppskattningsvis, utifrån regionens befolkningsunderlag, finns det ca 1.500
personer med typ 1 diabetes och ca 10.000 personer med typ 2 diabetes inom
Region Gävleborg.
Diabetes i olika former leder till ökad sjuklighet och risk för förtidig död. Trots
förbättrad prognos när det gäller sena komplikationer föreligger fortfarande en
betydande risk för utveckling av sjukliga förändringar i ögonbottnar, njurar och
perifera nerver. Även andra komplikationer är vanligt förekommande ex hjärt/kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt och stroke. Det finns ett starkt samband mellan
blodsockernivå och hur länge man haft diabetes för utvecklingen av komplikationer
av olika slag.
2.2.
Åtgärder/behandling
Den gemensamma nämnaren vid diabetes är att sockerhalten i blodet är för hög.


Vid diabetes typ 1 har kroppens egen produktion av insulin helt eller nästan
helt slutat att fungera.
Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den
mängd som produceras räcker inte för kroppens behov.
De båda diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på
viktiga punkter, till exempel hur de behandlas och orsaken till att någon får
sjukdomen. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att försöka
upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt.
Behandlingen vid typ 2 diabetes går i första hand ut på att ändra livsstil genom
motion och bra matvanor. Om inte det fungerar sätts läkemedel (tabletter) in för att
reglera blodsockernivån. Om tabletterna inte ger tillräcklig effekt kan insulin sättas
in.
9
Header goes here
Draft
Behandlingen vid typ 1 diabetes är insulinbehandling. För att undvika dagliga
injektioner finns insulinpumpar som reglerar insulinintaget. I en nationell
jämförelse ligger Region Gävleborg bra till vad gäller insulinbehandlade som har
tillgång till insulinpump.
Kontroller av diabetespatienter skall göras regelbundet för att se att behandlingarna
har avsedd effekt samt att i tidigt skede upptäcka eventuella komplikationer av
sjukdomen.
De allra flesta patienter med typ 1 diabetes kontrolleras och får vård via sjukhusens
medicin- eller endokrinmottagningar. Det gäller även mer komplicerade fall av typ
2 diabetes eller patienter som av någon annan anledning kräver specialistsjukvård .
De flesta med typ 2 diabetes får sina vårdbehov tillgodosedda inom primärvården.
I diabetesvården medverkar ett flertal yrkesgrupper – familjeläkare,
diabetessjuksköterskor inom sluten vård och primärvård, internmedicinska
specialister, endokrinologer, njurläkare, fotvårdsspecialister. Ögonklinikerna
medverkar vid ögonbotten fotograferingar.
10
Header goes here
3.
Styrning och ledning
3.1.
Organisation
3.1.1.
Regionala diabetesrådet (Uppsala/Örebroregionen)
Draft
Inom Uppsala-Örebroregionen finns en utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer.
Ett flertal grupper finns som praktiskt arbetar med genomförandet av riktlinjer
exempelvis det regionala diabetesrådet. Syftet med rådet är att genom samverkan
inom Uppsala/Örebroregionen arbeta för en jämlik och kunskapsbaserad
diabetesvård. I det regionala diabetesrådet finns två representanter från Region
Gävleborg.
Några uppdrag som rådet har är införande av nya kunskapsunderlag, uppföljningar
av kvalitetsdata, följa nationella mål och föreslå kompletterande regionala mål vid
behov.
3.1.2.
Diabetesrådet region Gävleborg
Diabetesvården berör ett flertal verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården.
För att hålla samman vårdinsatser, utvecklingsbehov etc bildades under 2014
diabetesrådet inom Region Gävleborg. Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp har
tagit beslut om uppdrag, gruppens sammansättning etc. Rådet träffas fyra gånger
per år.
I diabetesrådet ingår familjeläkare, invärtesmedicinare, endokrinologer,
diabetessjuksköterskor inom primärvård och specialistmottagningar samt
medicinsk ansvariga sjuksköterskor från två kommuner. Privata vårdgivare
(hälsocentraler samt Aleris sjukhus Bollnäs/Söderhamn) finns representerade i
gruppen.
Diabetesförbundet har medverkat vid de möten som genomförts våren 2015.
Förbundet har en stående inbjudan att delta i mötena.
Utifrån minnesanteckningar från rådets möten kan noteras att väsentliga
frågeställningar kommer upp för diskussion. Några exempel från vårens möten
-
Strategi för analys av underlag från Nationella diabetesregistret inkl
förbättringsförslag
-
Delegeringar till diabetessjuksköterskor
-
Uppdatering av läkemedelsrekommendationer
-
Kapaciteten vid ögonkliniker för screeningkontroller
-
Webbutbildning om fotbedömningar (riktas till verksamhetsföreträdare
inom hälso- och sjukvården samt kommunerna).
11
Header goes here
3.1.3.
Draft
Nätverk
Inom länet finns även ett diabetesnätverk inom primärvården (egen drift och
privata).
Några aktuella frågeställningar i nätverket under 2015 har varit arbetet med
fotstatus, munhälsa, analys av parametrar i NDR och läkemedel.
Aven andra nätverk finns – diabetessjuksköterskor inom specialistvården, möten
mellan endokrinologer, länsträffar för fotvårdsspecialister anställda inom
länssjukvård och primärvård.
Kommentar
Det finns en tydlig organisatorisk struktur inom diabetesområdet. Koppling finns
mellan det regionala rådet och diabetesrådet inom Uppsala-Örebroregionen.
Det är positivt att diabetesrådet täcker in flertalet aktörer inom diabetesvården –
sjukhus och primärvård (egen drift och privata). Detta möjliggör analyser av
helheten, erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling.
Information från diabetesrådets arbete bör spridas i organisationen så att den når
den personal som är verksam inom diabetesvården.
Samarbetet med patientföreningarna har utvecklats.
3.2.
Riktlinjer/vårdprogram mm
3.2.1.
Riktlinjer
Socialstyrelsen har utarbetat nya riktlinjer för diabetesvården. Dessa kom ut i
början av 2015. I verksamheten utgår nu mycket av diskussionerna om den framtida
diabetsvården utifrån dessa riktlinjer. Riktlinjerna lämnar rekommendationer på
ett flertal områden och ambitionsnivån har höjts jämfört med riktlinjerna från
2010.
Samverkansnämnden inom Uppsala – Örebroregionen kommer att ta upp
riktlinjerna för behandling i september 2015 för att då anta en politiskt
viljeinriktning.
3.2.2.
Vårdprogram
Något specifikt vårdprogram för diabetesvård finns inte framtaget inom Region
Gävleborg. Verksamheten utgår från de nationella riktlinjerna som kompletteras
med rutiner vid behov.
Inom Uppsala-Örebroregionen är ett gemensamt vårdprogram för medicinsk
fotvård på väg att tas fram.
3.2.3.
Rutiner
Det finns ett dokument som tydliggör primärvårdens respektive specialistvårdens
ansvar inom diabetesvården (gränssnittsdokument för diabetes och endokrinologi).
12
Header goes here
Draft
Det finns rutiner som beskriver på vilket sätt medicinsk fotvård skall handläggas
inom primärvården samt division medicin/psykiatri. Om det skallremissrätt etc.
Rutinen bör uppdateras då giltighetstiden gått ut.
3.2.4.
Läkemedelsrekommendationer
Inom Region Gävleborg finns en läkemedelskommitté. Under kommittén finns ett
antal terapigrupper varav en är för diabetes. Representanter från diabetesrådet
ingår även i terapigruppen.
En av uppgifterna för kommittén är att ge ut läkemedelsrekommendationer.
Uppföljning sker via läkemedelsenheten.
Det finns därutöver en beskrivning framtagen 2015 som i detalj beskriver läkemedel
och behandlingsinriktning i diabetesvården.
Kommentar
Verksamhetsansvariga inom diabetesvården ingår i terapigrupper inom
läkemedelskommittén.
Läkemedelsrekommendationerna kommer att behöva uppdateras utifrån
förändringar i nationella riktlinjer.
Ett gemensamt vårdprogram för medicinsk fotvård är angeläget. Diabetesrådet
inom Region Gävleborg bör bedöma om det kan vara rimligt med en gemensam
rutin för fotvård för såväl primärvård som specialistvård. Om det skall finnas flera
bör rutinen för primärvården uppdateras då giltighetstiden gått.
Det är positivt att division primärvård tagit initiativ till att samtliga verksamhetsområden nu skall titta på sina resultat i nationella diabetesregistret för att ta fram
en handlingsplan för att förbättra de delar där man avviker negativt.
13
Header goes here
4.
Draft
Personal
En diabetesutbildad sjuksköterska har, tillsammans med en diabetesansvarig
läkare, en central roll i teamet kring patienten.
Diabetessjuksköterskor
Diabetessjuksköterskor finns vid sjukhusens diabetes-/medicinmottagningar i
Gävle, Hudiksvall och Sandviken. Sjuksköterskorna har mottagningsverksamhet,
konsultationer på vårdavdelningar, kontakter med andra verksamheter som
medverkar i diabetesvården, telefonrådgivning etc. Antalet patienter (i huvudsak
typ 1 diabetes) vid sjukhusens diabetesmottagningar uppgår till ca 1.100 (exkl Aleris
Bollnäs).
Inom primärvården finns diabetessjuksköterkor vid i princip samtliga
hälsocentraler. Det är vanligt förekommande att sjuksköterskorna arbetar med
diabetessjukvård på delar av sin tid. Arbetsområdet är mottagning,
telefonrådgivning, utbildning etc.
Enligt nationella riktlinjer för diabetesvård bör diabetesutbildade sjuksköterskor ha
såväl ämneskompetens som pedagogisk kompetens för att kunna ge stöd till
personer med diabetes.
Med ämneskompetens avses legitimerad sjuksköterska som har minst 15
högskolepoäng i diabetesvård, samt minst 7,5 högskolepoäng i pedagogik. Någon
målnivå anges inte i riktlinjerna men så hög andel som möjligt skall eftersträvas.
I intervjuer framgår att några av diabetessjuksköterskorna vid sjukhusens
mottagningar har ”dubbelkompetensen”. Inom primärvården är det inte så vanligt
förekommande att diabetessjuksköterskorna har ”dubbelkompetens”.
Läkare
Primärvårdens familjeläkare möter ett stort antal diabetespatienter. På läkarsidan
är målsättningen att ha en diabetesintresserad läkare vid varje hälsocentral för att
utveckla teamarbetet. Bemanningssituationen gör dock att detta är svårt att uppnå
idagläget.
Specialistläkare finns vid sjukhusens mottagningar. Det är endokrinologer /
invärtesmedicinare. Endokrinologer är specialister på det endokrina systemet.
Specialisterna finns vid samtliga sjukhus i länet. Antalet endokrinologer är 3 i
Gävle och 1 i Hudiksvall. I Gävle har bemanningen förbättrats och där finns det
även en ST läkare på plats. Även i Bollnäs/Söderhamn (Aleris) finns specialister
inom området.
14
Header goes here
Draft
Fotvårdspecialist
Inom region Gävleborg finns fotvårdsspecialist på sjukhusen samt vid
hälsocentraler. Det totala antalet är ca 8. Aleris Bollnäs samt några privata
hälsocentraler har egna resurser. Övriga privata hälsocentraler köper in tjänster
efter behov.
Fotvårdsspecialister vid sjukhusen tar i huvudsak emot typ 1 diabetiker samt typ 2
diabetiker efter remiss.
Insatser i övrigt
Flera andra personalgrupper är involverade i vården av diabetiker exempelvis
dietister och specialister (infektionsläkare, kärlkirurger m fl).
Kommentar
Väsentligt att region Gävleborg i sin kompetensförsörjningsplan även beaktar
framtida rekryteringsbehov av diabetessjuksköterskor (pensionsavgångar).
Tillgången på endokrinologer har förbättrats i Gävle. Däremot är bemanningen mer
sårbar i Hudiksvall. Ur ett länsperspektiv är det väsentligt att tillgängliga resurser
samarbetar för en likvärdig vård i länet.
Region Gävleborg bör analysera behovet av diabetessjuksköterskor med
”dubbelkompetens”. I nationella riktlinjer anges att kompetensen krävs för att
utveckla utbildningsaktiviteter inom området.
15
Header goes here
5.
Nationella riktlinjer för en god
diabetesvård
5.1.
Allmänt
Draft
Riktlinjerna kom ut 2015 och ersätter riktlinjerna från 2010. Riktlinjerna innehåller
flera dokument som stöd för styrning och ledning. Målet är att bidra till att
patienter få en god vård oavsett vart i landet man bor. Riktlinjerna gäller vården till
diabetespatienter som är 18 år och äldre.
Riktlinjerna innehåller totalt ca 140 rekommendationer. De är prioriterade från 1
till 10 där 1 är högst prioriterad. Om åtgärden inte är prioriterad kan det även
handla om forskning och utveckling eller ett klargörande att åtgärden inte skall ske i
vården.
Samverkansnämnden inom Uppsala/Örebroregionen kommer att behandla den
politiska viljeinriktningen kring den nationella riktlinjerna vid ett sammanträde i
september 2015.
Vården rapporterar löpande in data till nationella diabetesregistret. Ett stort antal
indikatorer kan följas över tid eller för specifika år. Registret har funnits länge och
kvaliteten har utvecklats. Inrapporteringar kan dock variera, framförallt data från
primärvården.
I denna granskning har resultat från NDR använts för att jämföra med de
behandlingsmål som föreslås i de nationella riktlinjerna. Uttaget från NDR gäller
2014 och siffrorna togs ut augusti 2015.
5.2.
Resultat
Denna granskning har i huvudsak avgränsats till rekommendationer med prioritet 1
och 2.
5.2.1.
Blodsockerkontroll
Till en god diabetesbehandling hör bl a att blodsockernivån ska hållas på en så
normal nivå som möjligt. Värdet HbA1c återspeglar den långsiktiga
blodsockerkontrollen och har således ett starkt samband med risken att utveckla
komplikationer till diabetes.
Behandlingsmålet är 52 mmol/mol. Den indikator som nu tillkommit syftar till att
synliggöra högriskgruppen med ett värde över 70 mmol/mol. Den gruppen skall
vara så liten som möjligt.
16
Header goes here
Draft
En anledning till indikatorn är att Socialstyrelsen noterat att gruppen blivits större.
Både vid medicinklinikerna och inom primärvården är andelen högst bland de unga
som riskerar att exponeras för höga blodsockervården under lång tid. Många
landsting och kliniker uppnår i dagsläget inte det nationella målet.

Region Gävleborg (NDR 2014)
-
25,6 procent av patienterna som vårdas för diabetes typ 1 har ett högre värde
än 70 mmol/mol.
11,0 procent av patienterna som vårdas för diabetes typ 2 har ett högre värde
än 70 mmol/mol.
-

Riktlinjer
-
Målvärden
Andelen som har ett högt HbA1c (över 70 mmol/mol) bör inte överstiga 20
procent för typ 1 diabetes.
Andelen som har ett högt HbA1c (över 70 mmol/mol) bör inte överstiga 10
procent för typ 2 diabetes.
-
Rekommendation
Intensivbehandling föreslås för att sänka blodglukosnivån. Det kan handla
om tätare besök hos diabetessköterska och läkare med olika
behandlingsinsatser.
Kommentar
De nya riktlinjerna kräver en systematisk genomgång av patienter vid
medicinkliniker och primärvård som idag vårdas för sin diabetes för att kunna rikta
insatserna till de patienter som har höga värden.
I intervjuer har även framkommit att verksamheten måste kunna anpassa sitt
arbetssätt för att nå ut med information och få personer att komma på
läkarbesök/kontroller.
Diabetesmottagningen vid Gävle sjukhus kommer att ha fokus på detta område
under hösten 2015.
17
Header goes here
5.2.2.
Draft
Blodtryck
Under perioden 2007-2013 ökade andelen personer med diabetes som uppnådde
ett blodtryck under 140/85 mmHg. I de nationella riktlinjerna bedöms dock att fler
bör nå behandlingsmålet.
Utifrån nationella diabetesregistret kan utläsas att variationerna mellan olika
landsting framförallt är relativt stor för personer som behandlas inom
primärvården.

Region Gävleborg (NDR 2014)
-
Andel personer med typ 1 diabetes som har ett blodtryck lägre än 140/85
mmHg uppgår till 70 procent.
Andel personer med typ 2 diabetes som har ett blodtryck lägre än 140/85
mmHg uppgår till 54,9 procent.
-

Riktlinjerna;
-
Målvärden
90 procent av typ 1 diabetiker skall uppnå behandlingsmålet
65 procent av ty 2 diabetiker skall uppnå behandlingsmålet
-
Rekommendation
Det är väsentligt med en effektiv behandling av högt blodtryck för att
minska risken för stroke, hjärtinfarkt och även njurskador. Personer med
diabetes och högt blodtryck bör erbjudas behandling med
blodtryckssänkande läkemedel.
Kommentar
För region Gävleborg innebär behandlingsmålet att ytterligare ett stort antal
personer bör behandlas för att nå ett blodtryck som ligger under 140/85 mmHG.
5.2.3.
Behandling med blodfettssänkande behandling
Den som har högst risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom har också störst nytta av
behandling med statiner (blodfettssänkande läkemedel). Statinbehandling är
18
Header goes here
Draft
mycket angelägen hos personer med diabetes och med hög till mycket hög risk att
insjukna i hjärt-kärlsjukdom.
Några riktvärden för behandlingsmål anges inte utan hälso- och sjukvårdens mål
bör vara att statinbehandla flertalet patienter i riskgruppen.

Riktlinjer
-
Rekommendationer
Personer med diabetes och mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom bör
erbjudas intensiv behandling med statiner
Personer med diabetes och hög risk för hjärt-kärlsjukdom bör erbjudas
standardiserad behandling med statiner.
Kommentar
Några riktvärden har inte lagts fast för behandling med blodfettssänkande
läkemedel. I nationella diabetesregistrets årsrapport för 2014 konstateras att
behandling med blodfettssänkande behandling framförallt är välbelagt för personer
med typ 2 diabetes. Samtidigt framhålls vikten av att genomföra riskbedömningar
för att få en helhetsbild över sjukdomsbilden.
5.2.4.
Undersökning av albumin i urinen
Sviktande njurfunktion är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig
komplikation vid diabetes. Njurskada vid diabetes kännetecknas oftast av ett
ökande läckage av albumin (protein i blodet) i urinen. Kontroller är viktiga för att
förebygga njurskada.
Albumin i urinen är även en viktig riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke.
Socialstyrelsen anser att det i dagsläget inte är aktuellt att ange en målnivå bl a med
anledning av att det inte finns standardiserade mätmetoder och att rapportering till
register är bristfällig.

Riktlinjer
-
Personer med diabetes bör erbjudas årlig undersökning av albumin i
urinen.
19
Header goes here
Draft
Enligt intervjuade ingår detta i provtagningsrutinen i samband med besök
Kommentar
De nationella riktlinjerna efterlevs.
5.2.5.
Fotundersökning
Personer med diabetes bör få sina fötter kontrollerade regelbundet. Målsättningen
är att i tid sätta in ortopedtekniska behandlingar och kärlkirurgi. Åtgärderna kan
förhindra svårläkta fotsår, långdragna infektioner och amputationer som medför
stort lidande och nedsatt livskvalitet.
Fotundersökningar utförs vid läkarbesök och vid besök hos diabetessjuksköterskor
och fotvårdsspecialister. I granskningen har framkommit att det finns en rutin för
medicinsk fotvård inom division Medicin/psykiatri och en rutin för primärvården.
Under senare år har det skett en ökning av andelen som genomgår fotundersökning.
Socialstyrelsen bedömer att landsting/regioner följer rekommendationerna på detta
område men att antalet personer som genomgår fotundersökning en gång per år
kan öka ytterligare. För Region Gävleborg handlar det i första hand om att
primärvården måste göra fler fotundersökningar.
Fotvårdsspecialister på sjukhusen har hand om typ 1 diabetiker men även typ 2
diabetiker efter remiss från primärvården. Fotvårdsspecialisterna arbetar med
förebyggande fotvård, fotstatus, sårvård, egenvårdsinformation till
patienter/anhöriga, bedömning om ortopedtekniska hjälpmedel behövs och kan
utifrån delegation ordinera hjälpmedel.
Fotvårdsspecialsiter finns även på hälsocentraler (egen drift och privata). Privata
hälsocentraler kan även ha avtal med externa aktörer.
Riskbedömningar av patienternas fotbesvär genomförs för att få en struktur på
kontrollintervallerna ( intervallerna är inte strikta utan anpassas individuellt).
Riskgrupp 1; Frisk fot. Undersöks varje år.
Riskgrupp 2; Komplikationer i nerver och blodkärl, nedsatt känsel . Besök varje
halvår
Riksgrupp 3; Patient som haft sår, felställningar mm. Besök var 3:e månad
Riksgrupp 4; Pågående sår. Besök varje vecka
20
Header goes here
Draft
Riskgrupp 4 avser patienter där man inte fått bukt med sår. Då kontakats läkare på
diabetesmottagningen. Antibiotika kan då sättas in och/eller kärlutredning
genomföras.
Vid svåra fall görs en multiprofessionell bedömning av ett fotteam. Sådana team
finns vid både i Gävle och Hudiksvall. I teamen ingår professioner som diabetesläkare, diabetessjuksköterskor, kärlkirurger, fotvårdsspecialister, infektionsläkare,
hudsjuksköterska, ortopedläkare, kärlsjuksköterska, ortopedtekniker samt
undersköterskor från de team som är inblandade. Vilka som medverkar kan variera
mellan sjukhusen. Patienter och anhöriga deltar i mötena.
Om åtgärderna inte lyckas kan följden bli amputation. Årligen görs drygt 800 större
amputationer (öppna jämförelser 2013) i landet bland läkemedelsbehandlade
patienter i åldern 40 år och äldre. Uppskattningsvis är frekvensen amputationer
inom region Gävleborg ca 20 per år. I öppna jämförelser 2013 har Region Gävleborg
något högre värden än riksgenomsnittet.
I intervjuer har framkommit att ytterligare åtgärder/analyser krävs för att få ner
frekvensen amputationer.

Region Gävleborg (NDR 2014)
-
85,7 procent av patienter med diabetes och som vårdas inom primärvården
har genomgått fotundersökning det senaste året
98,7 procent av patienter med och som vårdas inom medicinkliniker har
genomgått fotundersökning det senaste året.
-

Riktlinjerna
-
Målnivå
Minst 99 procent av personer med diabetes skall genomgå fotundersökning.
-
Rekommendation
Behandling och diagnostik hos multidisciplinärt fotteam.
Kommentar
Arbetssättet framförallt inom primärvården måste stärkas så att fler
fotundersökningar genomförs.
Multidisciplinära fotteam finns inom regionen vilket överensstämmer med
riktlinjerna.
21
Header goes here
Draft
Det finns i dagsläget flera rutiner som beskriver arbetssättet kring medicinsk
fotvård. Dessa bör sammaföras till en rutin som gäller regionens samlade
verksamheter samt privata aktörer.
5.2.6.
Ögonbottenundersökning
Personer med diabetes kan drabbas av synnedsättning på grund av att sjukdomen
leder till skador på de små blodkärlen i ögonbotten och därmed skada på
näthinnan. Med regelbundna ögonbottenfotograferingar går det dock att tidigt
upptäcka förändringar i ögonbotten och därmed skada på näthinnan (retinopati).
Det är väsentligt att screena alla diabetespatienter regelbundet och genomföra mer
regelbunda kontroller i de fall förändringar har upptäckts. Lämpliga åtgärder kan
vara att förbättra blodtryck och blodsockerkontroll, eller genomföra behandling hos
ögonläkare, exempelvis med laser.
Ögonklinikerna i länet har i dagsläget stora svårigheter att klara efterfrågan. To m
augusti 2015 har klinikerna genomfört 3.500 besök för ögonbottenfotograferingar.
Volymen borde vara den dubbla för att vara i fas med de medicinsk prioriterade
tiderna. Kösituationen beror bl a på läkarbrist och fler inkommande remisser än
tidigare.
Statistik ur nationella diabetesregistret visar att år 2011 fick 96,8 procent av typ 2
diabetikerna i länet ögonbottenfotografering inom tre år. År 2014 var andelen 87,5
procent.
Åtgärder som nu diskuteras för att komma tillrätta med väntetiderna utvecklad
samverkan med primärvård och internmedicin för att förbättra flödena,
upphandling av privata vårdgivare som kan utföra undersökningar och tolka
resultaten.

Region Gävleborg (NDR 2014)
-
92,1 procent av personer med typ 1 diabetes har genomgått kontroll under
de senaste åren .
87,5 procent av personer med diabetes typ 2 har genomgått kontroll under
de senaste tre åren
-

Riktlinjerna
-
Målnivå;
Patienter med typ 1 diabetes skall undersökas vartannat år och målnivån är
minst 98 procent,
Patienter med typ 2 diabetes skall undersökas vart tredje år och målnivån är
minst 96 procent,
22
Header goes here
Draft
Kommentar
Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att komma tillrätta med väntetiderna till
undersökning.
5.2.7.
Fysisk aktivitet
Vetenskapligt underlag till riktlinjerna visar att personer med typ 2 diabetes kan
sänka sitt blodsockervärde om de är fysiskt aktiva och följer kostråd. Läkemedelsbehandling behöver således inte sättas in. För patienter med typ 1 diabetes är inte
effekten av fysisk aktivitet lika tydlig.
Andelen fysisk aktiva har minskat sedan 2009. Landstingen skiljer sig åt i andelen
fysiskt aktiva. Under senare år har skillnaden minskat i primärvården men ökat
mellan medicinklinikerna.
Socialstyrelsen anger ingen målnivå för indikatorn. Anledningen är att det krävs en
tydligare definition av begreppet fysisk aktivitet.

Region Gävleborg (NDR 2014)
-
Andel personer med diabetes, som får sin vård inom primärvården och
aldrig motionerar eller mindre än en gång per vecka uppgår till 28,1 procent
-
Andel personer med diabetes, som får sin vård inom medicinkliniker och
aldrig motionerar eller mindre än en gång per vecka uppgår till 37 procent

Riktlinjerna
-
Rekommendation
Stöd för ökad fysisk aktivitet bör i första hand erbjudas patienter med typ 2
diabetes.
Kommentar
Region Gävleborg har under ett flertal år satsat på fysisk aktivetet genom FAR
(fysisk aktivitet på recept). Enligt uppgift har detta varit ett lyckat grepp.
Statistik ur NDR för 2014 visar att Region Gävleborg dock hör till de landsting som
har de lägsta värdena vad gäller fysisk aktivitet bland diabetiker. Satsningarna har
således inte nått den gruppen.
23
Header goes here
5.2.8.
Draft
Icke rökare bland personer med diabetes
Rökstopp är en av de viktigaste preventiva åtgärderna för att minska riskerna för
diabeteskomplikationer.

Region Gävleborg (NDR 2014)
-
Andel icke-rökare med diabetes i primärvården uppgick till 86,4 procent.
-
Andel icke-rökare, personer med typ 1 diabetes vid medicinkliniker uppgick
till 89,8 procent.

Riktlinjerna
-
Målnivå
Minst 95 procent icke-rökare för både typ 1 och typ 2 patienter.
-
Rekommendation
Stöd till rökstopp skall erbjudas.
Kommentar
I de nationella riktlinjerna framhålls åtgärder som att ta upp livstilsfrågor i
samband med besök, motiverande samtal och rökslutargrupper.
Om patienten är motiverad kan även läkemedel sättas in.
5.2.9.
Följa och kontrollera blodglukosnivån
Det finns ett flertal olika möjligheter att kontrollera och följa blodglukosnivån. De
mest använda och välstuderade metoderna är dels egenmätning av blodglukos med
teststickor, dels mätning av HbA1c.
Det är väsentligt med systematisk egenmätning bl a som en säkerhetsåtgärd för att
undvika låg blodsockerhalt.
Diabetiker kan kontrollera sitt blodsockervärde med ett blodprov i fingret.
Blodglukosstickor används och värdet kan avläsas i blodsockermätare. En
diabetiker läser av blodsockernivån flera gånger per dag.
24
Header goes here

Riktlinjer
-
Rekommendationer
Draft
Personer med typ1 och typ 2 diabetes som behandlas med insulin bör
erbjudas systematisk egenmätning.
Personer med typ 2 diabetes som inte behandlas med insulin bör erbjudas
riktad egenmätning av blodglukos vid specifika situationer.
Utvecklingen för att mäta blodsocker går stadigt framåt. Produkter finns nu där
olika sensorer mäter blodsocker (ersätter stickor).
Verksamhetsföreträdare påpekar behovet att region Gävleborg följer med i
teknikutvecklingen vad gäller att mäta blodsocker.
5.2.10.
Läkemedelsbehandling typ 2 diabetes
Det finns i dag en variation i praxis i landet när det gäller läkemedelsbehandling vid
typ 2 diabetes. Under senare år har det även tillkommit ett antal nya läkemedel på
marknaden.
I Socialstyrelsens riktlinjer finns ett flertal läkemedel beskrivna för diabetes typ 2.
Ett läkemedel har hög prioritet, andra betydligt lägre.

Riktlinjer
-
Rekommendationer
Personer med typ 2 diabetes bör erbjudas metformin som monoterapi om
det inte finns intolerans eller kontraindikationer.
Enligt verksamhetsföreträdare är metformin förstahandsvalet för typ 2 diabetes.
Kommentar
Rekommendationerna i de nationella riktlinjerna efterlevs.
25
Header goes here
6.
Draft
Utbildningar till patienter
Patienttutbildningar i egenvård är viktiga eftersom personer med diabetes varje dag
fattar beslut om hanteringen av sin sjukdom. Patientutbildningar kan utföras
enskilt eller i grupp såväl vid sjukhusen som inom primärvården.
Gruppbaserad utbildning är inte så vanligt förekommande inom Region Gävleborg.
Det finns några hälsocentraler som arbetar med gruppbaserad utbildning ex HC
Linden (Bergvik) samt Edsbyn.
Kulturanpassad utbildning är inte vanligt förekommande enligt de nationella
riktlinjerna. Inom regionen finns i dagsläget inget material för grupputbildningar
på andra språk än svenska. Ett arbete är dock på gång nationellt, via SKL, att ta
fram utbildningsmaterial på andra språk och där även hänsyn tas till kulturella
skillnader.
Gruppbaserad utbildning har ett starkare vetenskapligt stöd än individuell
utbildning utifrån de nationella riktlinjerna. Kulturanpassad utbildning måste
utvecklas.
Kommentar
Grupputbildning kan utvecklas inom Regionen. Utbildningsprogram finns i
dagsläget endast på svenska men kommer på fler språk. Från diabetesföreningen
framhålls att grupputbildning framförallt är lämpligt för barn med diabetes och typ
2 där livsstil och hälsa är behandlingen.
Diabetesrådet bör prioritera utvecklingen av utbildning. Möjligtvis krävs samverkan
mellan hälsocentraler för att nå framgång och få till tillräckligt stora grupper.
26
Header goes here
7.
Draft
Patientföreningars delaktighet
Representanter från diabetesföreningen ser det som positivt att de nu kan delta i
diabetesrådets sammanträden. Det ger möjlighet att få information som kan spridas
vidare i föreningen och samtidigt möjlighet att lyfta frågor.
Ett område som föreningen anser vara prioriterat är den förebyggande fotvården
framförallt för de som har typ 1 diabetes och de som haft typ 2 diabetes länge.
Risken är annars att det blir cirkulationsstörningar som kan leda till amputationer.
I jämförelse med andra landsting/regioner ligger Gävleborg sämre till i
amputationsfrekvens.
Det finns behandlingar för att stimulera cirkulationen. Problemet idag är att
resurserna inte är tillräckliga bl a brist på medicinska fotvårdsspecialister.
Grupputbildning viktigt enligt föreningen. Den formen av utbildning passar barn
med diabetes och typ 2 där livsstil och hälsa är behandlingen. Individuell utbildning
kan vara bättre för utsatta grupper med diabetes (psykisk ohälsa, demens).
Diabetespatienter testar sig flera gånger per dag med stickor. Typ 1 patienterna får
stickor, dock inte alla typ 2. Enligt föreningen är det olika principer i regionen vad
gäller tilldelning av stickor och pumpar. Där vill föreningen ha en ändring.
Bristen på ordinarie läkare i primärvård märks genom att kontinuiteten blir sämre
vilket påverkar vårdens kvalitet.
27
Header goes here
Draft
Bilaga 1 – andel personer med ett blodsockervärde (HbA1c) över 70
I de nationella riktlinjerna bedöms att ett blodsockervärde över 70 medför kraftigt
ökad risk för diabeteskomplikation. I nedanstående tabell redovisas utfallet för
länets hälsocentraler (egen drift och privat). Varje stapel representerar en
hälsocentral. Tabellen skall ses som ett exempel på vilka data som kan tas ut från
NDR. Ytterligare analyser måste ske för att mer grundligt kunna avgöra faktiska
skillnader.
Den nationella målnivån för typ 2 diabetes är lägre än 10%. Slutsatsen är att det
finns stora variationer mellan enheter och att relativt många enheter har värden
över 10 procent.
28
Header goes here
Draft
Bilaga 2 – andel blodtryck lägre än 140/85
Enligt de nationella riktlinjerna är god blodtryckskontroll avgörande för att minska
risken för komplikationer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Nedanstående bild visar
hur stor andel av diabetespatienterna (typ 2) som har ett blodtryck lägre än 140/85
vid primärvårdenheter i länet (egen drift och privata). Målnivån enligt de nationella
riktlinjerna är att 65 procent eller fler av patienterna skall ha ett blodtryck som är
lägre än 140/85.
Tabellen skall ses som ett exempel på vilka data som kan tas ut från NDR.
Ytterligare analyser måste ske för att mer grundligt kunna avgöra faktiska
skillnader. Slutsatsen är att flertalet hälsocentraler har värden som i dagsläget
understiger målnivån om 65 procent.
29
Header goes here
Draft
2015-09-28
Lars-Åke Ullström
Projektledare
30