Bilagor - Landstinget i Uppsala län

Transcription

Bilaga § 84 a - b
Närvaroförteckning landstingsfullmäktige 2015-09-30
Närvarorapport
LEDAMOT
STARTTID
SLUTTID
Ordinarie tjänstgjort
Johan Örjes (C)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Jenny Gavelin (FP)
2015-09-30 09:11
2015-09-30 16:20
Frank Nilsson (KD)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Bertil Kinnunen (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Petra Söderlund (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:37
Linda Johansson (S)
2015-09-30 08:28
2015-09-30 08:28
Pontus Stagling (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:37
Neil Ormerod (V)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 15:34
Annika Forssell (MP)
2015-09-30 09:11
2015-09-30 16:51
Erik Weiman (M)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Nina Lagh (M)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
My Borg (M)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Lennart Hedquist (M)
2015-09-30 09:10
2015-09-30 13:03
Emilie Eriksson (M)
2015-09-30 09:15
2015-09-30 16:51
Siv Godberg (M)
2015-09-30 09:11
2015-09-30 16:51
Stefan Olsson (M)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Cecilia Linder (M)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Ove Hultquist (C)
2015-09-30 09:15
2015-09-30 15:45
Aranka Botka Ncomo (C)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:37
Lina Nordquist (FP)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:09
Lena Lundberg (FP)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:38
Carl Nettelblad (FP)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:37
Kajsa Dovstad (FP)
2015-09-30 09:12
2015-09-30 16:51
Anna Karin Klomp (KD)
2015-09-30 09:15
2015-09-30 16:51
Anna Karin Vaz Contreiras (KD)
2015-09-30 09:15
2015-09-30 16:51
Vivianne Macdisi (S)
2015-09-30 09:12
2015-09-30 15:23
Johnny Svahn (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Lena Rönnberg (S)
2015-09-30 09:15
2015-09-30 16:51
Kjell Andersson (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:41
Emilia Friberg (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Tomas Andersson (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:38
Ann Britt Litsner (S)
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:37
Tobias Renberg (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Christina Lundh (S)
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:37
Per Olof Widell (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:48
Ermine Khachatryan (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:36
Abbas al Janabi (S)
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:37
Sören Bergqvist (V)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Sofia Rogozinska (V)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:36
Åskar Andersson (V)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:36
Malena Ranch (MP)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Johan Edstav (MP)
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:51
Robert Damberg (MP)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Bilaga § 84 a - b
Erik Hemmingsson (MP)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Jessica Ohlson (SD)
2015-09-30 09:16
2015-09-30 16:51
Simon Alm (SD)
2015-09-30 09:16
2015-09-30 16:25
Kristina Einarsdotter (SD)
2015-09-30 09:14
2015-09-30 16:36
Allan Kruukka (M)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 15:23
Sara Sjödal (C)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:11
Annika Krispinsson (C)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:06
Börje Wennberg (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Thomas Eriksson (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Håkan Collin (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:25
Stefan E Andersson (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Erzsebét Wollein (S)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:37
Elisabeth Rosengren (V)
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:37
Jenny Lundström (MP)
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Michael Rubbestad (SD)
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:37
Percy Westerlund (M), södra
2015-09-30 09:22
2015-09-30 14:30
Tommy Rosenkvist (M), södra
2015-09-30 09:11
2015-09-30 16:51
Ersättare tjänstgjort
Tommy Myrsell (M), södra
2015-09-30 09:23
2015-09-30 14:27
Håkan Welin (FP), södra
2015-09-30 09:16
2015-09-30 09:27
Johan Tolinsson (S), södra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:37
Magnus Ahlkvist (V), södra, norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Fredrik Leijerstam (MP), södra, mellersta, norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Michael Öhman (SD), södra, mellersta, norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Pirjo Thonfors (SD), södra, mellersta, norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:37
Christina Nygårdh (M), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Johan Nilsson (M), mellersta
2015-09-30 09:17
2015-09-30 16:51
Per Norstedt (C), mellersta
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:51
Erik Norberg (FP), mellersta
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:37
Helena Busch Christensen (KD), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Britt Louise Gunnar (S), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:25
Kerstin Ramdén (S), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:37
Marie Louise Lundberg (S), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 13:31
Ove Heimfors (V), mellersta
2015-09-30 09:15
2015-09-30 16:40
Anna Lena Söderblom (M), norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:31
Lars Göran Birkehorn Karlsen (M), norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:36
Kristina Freerks (C), norra
2015-09-30 09:12
2015-09-30 16:51
Lars Sandberg (S), norra
2015-09-30 09:11
2015-09-30 12:58
Lars Skytt (S), norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 15:22
Ingegerd Andersson (C), södra
2015-09-30 09:16
2015-09-30 16:51
Lars Olof Legnerfält (C), södra
2015-09-30 09:16
2015-09-30 16:51
Bernt Sahlberg (C), södra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Heikki Tiitinen (KD), södra
2015-09-30 09:16
2015-09-30 09:28
Sven Rosendahl (KD), södra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Ariel Pardo (S), södra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Åsa Näs Ahlbom (S), södra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Ersättare standby
Bilaga § 84 a - b
Britta Dalved (V), södra
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:51
Georg Olsson (MP), södra
2015-09-30 09:10
2015-09-30 13:37
Eva Berglund (MP), södra, mellersta, norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Marie Louise Ekholm (M), mellersta
2015-09-30 09:14
2015-09-30 16:51
Johan Rendel (M), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Christina Sääf (M), mellersta
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:51
Sofia Farsiani König (M), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Maria Bylund (C), mellersta
2015-09-30 09:12
2015-09-30 16:51
Alf Ahlstedt (M), mellersta
2015-09-30 09:10
2015-09-30 16:51
Jens Nilsson (S), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Lars Berglöf (S), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Fredric de Afonseca (S), mellersta
2015-09-30 09:15
2015-09-30 16:51
Pia Milton (S), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Mitra Khadijeh Hobehshoar (S), mellersta
2015-09-30 09:25
2015-09-30 16:51
Anders Bergquist (S), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Ingela Ekrelius (V), mellersta
2015-09-30 09:17
2015-09-30 09:22
Viktor Waldau (V), mellersta
2015-09-30 09:09
2015-09-30 11:13
Charles Pylad (MP), mellersta, norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Magnus Westerlund (MP), mellersta
2015-09-30 09:16
2015-09-30 12:54
Claes Erlandsson (M), norra
2015-09-30 09:17
2015-09-30 12:39
Inga Alm (C), norra
2015-09-30 09:18
2015-09-30 09:32
Rolf Edlund (C), norra
2015-09-30 09:18
2015-09-30 09:29
Salima Fahad (V), norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Marlene Larsson (V), norra
2015-09-30 09:09
2015-09-30 16:51
Ordinarie frånvarande
Liselotte Grahn Elg (M)
Majlene Ahlgren (S)
Pavel Gamov (SD)
Robin Kronvall (M)
Miriam Eriksson (KD)
Anders Blixt (S)
Jeannette Escanilla (V)
Pia Zetterberg (MP)
Åsa Sikberg (M)
Ida Adolfsson (S)
Måns Vilhelmsson (M)
Katarina Holm (M)
Gunnar Larsson (SD)
Ersättare frånvarande
Magnus Sävenäs (FP), södra
Camilla Amft (FP), södra, mellersta
Fred Rydberg (KD), södra
Sture Jalkemyr (S), södra
Akasya Randhav (S), södra
Markus Risman (V), södra
Kurt Törnblom (SD), södra, mellersta, norra
Carl Johan Drott (M), mellersta
Bilaga § 84 a - b
Roger Elsborg (M), mellersta
Per Edstam (C), mellersta
Karolina Hilding (FP), mellersta
Annica Öberg (S), mellersta
Johan Enfeldt (FP), mellersta
Björn-Owe Björk (KD), mellersta
Rolf Borgström (KD)
Mathias Eriksson (S), mellersta
Jonas Larsson Tagizadeh (S), mellersta
Cecilia Staland (S), mellersta
Maria Fregidou Malama (V), mellersta
Tarja Onegård (MP), mellersta
Anders Pettersson (S), norra
Emilie Jansson (S), norra
Marie Öberg (S), norra
Margaretha Magnusson (S), norra
Ärende
Klockslag
Öppnande av sammanträdet
09.25
Val av två justerare tillika rösträknare
09.25
Fastställande av föredragningslista för
sammanträdet
09.26
Anmälan av interpellationer och frågor
09.27
Landstingsstyrelsens ordförande informerar
09.32
Regionbildning i Uppsala län
09.37
Kommunalförbundet Svensk luftambulans
09.47
Hantering av under- respektive överskott i
verksamheterna
09.50
Kommunikationspolicy för Landstinget i Uppsala län
10.08
Delårsrapport 2015 för gemensamma kostnämnden Anmälningsärende
10.16
Revidering av reglemente för gemensamma
kostnämnden
10.21
Pågående fastighhetsinvesteringar Informationsärende
10.23
Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna uppdrag
10.23
Fria resor med buss och pendeltåg vid
funktionsnedsättning - Svar på motion
10.24
Förbättrade förutsättningar inom rehabilitering och
habilitering - Svar på motion
11.24
Införande av geografi- och storlekstillägg i
ersättningssystemet för primärvården - Svar på
motion
11.40
Interpellation - När får Heby ungdomsmottagning?
12.56
Interpellation - Var är kontaktsjuksköterskorna
13.12
Interpellation - När öppnar ögon- och
öronmottagningarna i Tierp
13.23
Interpellation - Uppsökande tandvård
13.32
Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn
och i nära relationer - Svar på motion
14.06
Central finansiering av läkares specialisttjänstgöring
(ST) - Svar på motion
14.13
Bilaga § 84 a - b
Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck
(HRV) samt upprätta en HRV-handlingsplan i
landstinget - Svar på motion
14.22
Valärenden
15.10
Interpellationssvar - När kommer bussen
15.22
Interpellationssvar - Specialistansluten hemsjukvård
i Heby kommun
15.30
Interpellationssvar - Beroendevård för barn och
unga
15.39
Interpellationssvar - Folktandvårdens behov av
nyrekrytering av specialisttandläkare
15.45
Interpellationssvar - Angående flyktingar som lider
av PTSD
15.52
Interpellationssvar - Angående landsstingets
beredskap för en väl fungerande flyktingmottagning
16.11
Avslutning
16.35
Bilaga § 86
Parentation Karl Henrik Nanning 30 September 2015
Sedan landstingsfullmäktiges senaste möte i juni har vi nåtts av beskedet
att en tidigare ledamot av vårt fullmäktige har lämnat oss, nämligen Karl
Henrik Nanning.
Karl Henrik representerade Moderaterna i den södra valkretsen och var en
av partiets främsta företrädare.
Karl Henrik hade många viktiga uppdrag i vårt landsting, han var ledamot i
fullmäktige mellan åren 2006-2014. Redan från 2004 var han ledamot i
södra länsdelsberedningen (Enköping/Håbo). Under långa perioder var Karl
Henrik såväl 1:e som 2:e vice ordförande i beredningen.
Från och med 2006 var Karl Henrik ledamot i Hälso-och sjukvårdsstyrelsen.
Ett tydligt fokus i Karl Henriks engagemang inom hälso- och sjukvården
handlade om patienternas perspektiv och upplevelser av vården. Genom
Karl Henriks engagerade arbete med att utveckla dialogen med patienter
och med patientföreningar tydliggjorde han det som är av stor betydelse för
många patientgrupper inom vården, nämligen att samverkan och
samordning är av avgörande betydelse för att nå målet en hälso- och
sjukvård av god kvalitet.
Karl Henrik fick även möjligheter att driva dessa frågor genom sina uppdrag
i Regionförbundet och inte minst som ordförande i Samordningsförbundet.
Karl Henriks stora sociala engagemang visade sig även i att han under
många var ordförande i Riksförbundet Noaks Ark.
Många är vi som minns Karl Henriks positiva engagemang i vårt landsting. I
de politiska diskussionerna deltog alltid Karl Henrik på ett mycket
konstruktiv sätt och med ett tydligt fokus på att hitta de bästa lösningarna
för länsinnevånarna.
Vi hedrar Karl Henriks minne och gärningar inom vårt landsting med en
stund av tystnad.
Bilaga § 87
FÖREDRAGNINGSLISTA
Landstingsfullmäktiges sammanträde
Onsdagen den 30 september 2015 kl. 09.00
Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala
Nr
Ärende
1
Öppnande av sammanträdet
2
Upprop
3
Val av två justerare tillika rösträknare
Dnr
Tid för justering: den 7 oktober 2015
4
Fastställande av föredragningslista för sammanträdet
5
Anmälan av interpellationer och frågor
a) Interpellation: Anna-Karin Klomp (KD) – När kommer bussen?
CK 2015-0346
b) Interpellation: Annika Krispinsson (C) – När får Heby
ungdomsmottagning?
CK 2015-0378
c) Interpellation: Lina Nordquist (FP) – Var är
kontaktsjuksköterskorna?
CK 2015-0383
d) Interpellation – Annika Krispinsson (C) – Specialistansluten
hemsjukvård i Heby kommun
CK 2015-0384
e) Interpellation – Sara Sjödal (C) – När öppnar ögon- och
öronmottagningarna i Tierp?
CK 2015-0386
f) Interpellation – Anna-Karin Klomp (KD) – Beroendevård för barn
och unga?
CK 2015-0389
g) Interpellation – Stefan Olsson (M) – Folktandvårdens behov av
nyrekrytering av specialisttandläkare
CK 2015-0393
h) Interpellation – Emilie Eriksson (M) – Angående flyktingar som
lider av Post Traumatic Stress Disorder
CK 2015-0394
i) Interpellation – Emilie Eriksson (M) – Uppsökande tandvård
CK 2015-0395
j) Interpellation – Stefan Olsson (M) – Angående landstingets
beredskap för en väl fungerande flyktingmottagning
CK 2015-0397
Bilaga § 87
k) Fråga – Nina Lagh (M) – Är det ekonomiskt och miljömässigt
försvarbart att det fortfarande utdelas pappershandlingar?
CK 2015-0414
l) Fråga – Nina Lagh (M) – Är det demokratiskt rätt att inte följa
fullmäktiges beslut?
CK 2015-0415
m) Fråga – Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) – Hur ser ni till att
förebygga personalbrist?
CK 2015-0416
n) Fråga – Nina Lagh (M) – Är det demokratiskt att en minoritet
bestående av två partier negligerar fullmäktiges fattade beslut?
CK 2015-0418
6
Landstingsstyrelsens ordförande informerar
CK 2015-0010
7
Regionbildning i Uppsala län
CK 2015-0090
8
Kommunalförbundet Svensk luftambulans
CK 2015-0300
9
Hantering av under- respektive överskott i verksamheterna
CK 2015-0231
10
CK 2014-0133
11
Delårsrapport 2015 för gemensamma kostnämnden – Anmälningsärende
CK 2015-0246
12
Revidering av reglemente för gemensamma kostnämnden
CK 2015-0310
13
Pågående fastighetsinvesteringar – Informationsärende
CK 2015-0018
14
Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna uppdrag till och med juni 2015 CK 2015-0025
15
Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning – Svar på
motion
CK 2015-0094
16
Förbättrade förutsättningar inom rehabilitering och habilitering – Svar på
motion
CK 2015-0056
17
Införande av geografi- och storlekstillägg i ersättningssystemet för
primärvården – Svar på motion
CK 2015-0034
18
Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer –
Svar på motion
CK 2014-0427
19
Central finansiering av läkares specialisttjänstgöring (ST) – Svar på motion
CK 2014-0398
20
Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en
HRV-handlingsplan i landstinget – Svar på motion
CK 2014-0397
21
Valärenden
CK 2015-0005
22
Besvarande av interpellationer och frågor
23
Avslutning
Bilaga § 89
Landstingsfullmäktige 30 september 2015 Landstingsstyrelsens ordförande informerar. Skandionkliniken Sedan månadsskiftet augusti‐september behandlas patienter med protonstrålning på Skandion‐
kliniken i Uppsala. Skandionkliniken är Nordens första klinik för protonterapi och drivs av landets sju landsting med universitetssjukhus. På kliniken kommer både vuxna och barn från hela landet att behandlas. Målgruppen för protonterapi är patienter med cancertumörer där man bedömer att protonstrålning ger fördelar och minskade risker för sena biverkningar jämfört med traditionell strålbehandling med röntgen och elektroner. En särskilt viktig grupp är barn, och därför kommer flertalet barncancerpatienter i Sverige som behöver strålning att behandlas här. J‐huset, ingång 100 I början av september beslutade landstingsstyrelsen att bromsa delar av projektet ”Framtidens Akademiska” i cirka två månader, men undantag för det fysiska arbetet på byggplatsen. Anledningen till inbromsningen var prognoser som pekade på kraftigt ökade kostnader, jämfört med den av landstingsfullmäktige beslutade investeringsramen. Landstingsstyrelsens beslut ger en möjlighet att göra en ordentlig översyn för att minska kostnaderna. Under tiden genomförs ett genomlysnings‐
arbete med fokus på kostnadsoptimering. Det sker löpande arbetsmöten där representanter från både fastighetssidan och sjukhuset arbetar med frågan hur vi kan optimera 100‐huset och central‐blocket. Verksamhetens behov ska tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt. Det pågår även ett arbete att se över de avtal som finns, för att se om det finns möjlighet att göra justeringar. Målet är en bra lösning till ett bra pris. Genomlysningsarbetet ska rapporteras till landstingsstyrelsen den 3 november. Målet är fortfarande att 100‐huset ska stå färdigt i slutet av 2017. Samverkansavtal för sjukvårdsregionen Vid gårdagens sammanträde i Samverkansnämnden tecknades ett nytt samverkansavtal mellan landstingen och regionerna i Uppsala‐Örebro sjukvårdsregion. Likartade regler för patienters tillgång till vård och fler gemensamma verksamheter är två av nyheterna i avtalet, som gäller 2016‐2019. I samverkansavtalet förbinder sig landstingen och regionerna att de ska stärka Uppsala‐Örebro sjukvårdsregion som samverkansområde. De ska också verka för en mer jämlik vård inom sjukvårdsregionen och för att hälso‐ och sjukvårdsresurserna ska utnyttjas effektivt. Ekonomin efter tertialrapport 2 Landstingets årsprognos är minus 52 miljoner kronor. Detta är 89 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos om 67 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 100 miljoner kronor och går minus med 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen försämrar sina prognoser. Samtidigt förbättrar Hälso‐ och sjukvårdsstyrelsen, Lasarettet i Enköping, Hälsa‐ och habilitering, Kultur och bildning och Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sina prognoser. Landstinget prognostiserande resultat hade varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor. Bilaga § 89
Förstärkt kvalitetsarbete Landstinget har fortsatt att förstärka sitt kvalitetsarbete bland annat genom ett ökat fokus på fördjupade uppföljningar och utvärderingar av såväl privata som offentliga vårdgivare. Fördjupade uppföljningar har genomförts vid tolv vårdcentraler och åtta fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan. Även Närpsykiatri i HÄTÖ och barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset har varit föremål för fördjupade uppföljningar. Det är viktigt att framhålla att ett huvudsakligt syfte med dessa uppföljningar är att resultaten ska användas för att förbättra vården för våra medborgare. Nätverket Hälsofrämjande Hälso‐ och sjukvård, HSF Landstinget Uppsala län är från årsskiftet medlem i det svenska nätverket för Hälsofrämjande hälso‐ och sjukvård HSF. Nätverket etablerades 1996 och är en del av det internationella närverket Health Promoting Hospitals and health services. Tanken med nätverket är att Fokus på hälsa skapar en bättre vård, att utöver evidensbaserad medicinsk behandling av sjukdom också utveckla insatser för att förebygga sjukdom och stärka patienternas självupplevda hälsa. Det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso‐ och sjukvård. Nätverket arbetar för att utveckla kunskap och rutiner för en hälsoorientering av hälso‐ och sjukvården inom fyra perspektiv; patientperspektivet, befolkningsperspektivet, medarbetarperspektivet och styr‐ och ledningsperspektivet. I landstinget Uppsala leds detta arbete av en styrgrupp med samtliga förvaltningschefer inom hälso‐ och sjukvård samt tandvård. SJ överklagar beslut om regional tågtrafik De län som ingår i MÄLAB, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland, vill utveckla en storregional tågtrafik där de 3,8 miljoner invånarna i kraft av tåg i halvtimmestrafik kan bo och jobba var som helst. MÄLAB avser köpa 42 egna tåg för närmare 5 miljarder kronor för den inomregionala trafiken som man har beslutat om trafikplikt för från och med 2017, dock köper inte Landstinget Uppsala län några nya tåg i denna omgång. SJ trafikerar några av sträckorna – på kommersiell basis – och vill fortsätta med det. 2014‐06‐03 beslutade Trafiknämnden vid Stockholms läns landsting om allmän trafikplikt för regional tågtrafik i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län, vilket betyder att man vill handla upp trafiken, för att därigenom skaffa sig rådighet och minska beroendet av SJ. Beslutet var grundat på gällande trafikförsörjningsprogram i respektive län och givet behörighet genom beslut i respektive regional kollektivtrafikmyndighet. För Uppsalas del av Kollektivtrafik‐
nämnden 2014‐06‐18. SJ AB överklagade därefter beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm som avslog överklagandet den 11 december 2014. SJ AB överklagade därefter Förvaltningsrättens beslut i Kammarrätten i Stockholm som den 28 april 2015 meddelande prövningstillstånd. Båda parterna har lämnat in sina yttranden till domstolen och innan beslut fattas kommer inte trafikpliktsbeslutet kunna verkställas. Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Bilaga § 90
Bilaga § 90
Bilaga § 90
Bilaga § 91
Version 0.3
PM
GBt
2015-06-01
1 (6)
Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans
§ 1 Namn
Kommunalförbundets namn är Svensk Luftambulans (SLA).
§ 2 Säte
Kommunalförbundet har sitt säte i Karlstad, Värmlands län.
§ 3 Medlemmar
Medlemmar i förbundet är Landstinget i Värmland, 232100-0156, Landstinget
Dalarna, 232100-0180, Västra Götalands Läns Landsting, 232100-0131 och
Uppsala Läns Landsting 232100-0024.
§ 4 Ändamål
Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamheten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna.
Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för
att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala
och nationella utvecklingen inom förbundets verksamhetsområde.
§ 5 Uppgifter
Organisationen kommer att operera medlemmarnas eller kommunalförbundets
ambulanshelikoptrar och därtill knuten verksamhet. Verksamheten bedrivs vid
fyra baser, en för varje medlem och med en besättningskonstellation, i respektive helikopter, som medlemmen beslutar om och finansierar.
Kommunalförbundet ska i förekommande fall, under förutsättning att finansiering och villkor klargjorts i samverkansavtal med en eller flera medlemmar,
upphandla helikoptrar för verksamheten.
Kommunalförbundet ska sluta samverkansavtal med medlemmarna som tydliggör ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan
kommunalförbundet och dess medlemmar.
Förbundet ska följa de samverkansavtal om ambulanshelikopterverksamhet
som medlemmarna ingår med andra landsting eller regioner, inom och utom
sjukvårdsregionen.
Förbundet ska också följa de av landstingen ingångna avtal om samverkan
över riksgränsen.
§ 6 Organisation
Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med direktion.
Bilaga § 91
2015-06-01
2 (6)
§ 7 Förbundsdirektionen
Direktionen består av åtta ledamöter och åtta ersättare.
Medlemmarnas fullmäktige väljer vardera två ledamöter och två ersättare.
Dessa väljs för fyra år i taget, från den 1 januari året efter det att val till landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet.
Direktionen skall ha en ordförande och en vice ordförande som innehar respektive uppdrag två år i taget. Uppdraget som ordförande cirkulerar mellan medlemmarna i turordning: Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Västra
Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. Uppdraget som vice
ordförande har ledamoten från den medlem som står på tur att ha uppdraget
som ordförande kommande period.
Vid förfall för ledamot skall ersättare från samma medlem inträda.
§ 8 Revision och ansvarsfrihet
Förbundet ska ha fyra revisorer. Dessa utses av landstingsfullmäktige/regionfullmäktig i Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna, Västra
Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. Revisorerna utser inom
sig en ordförande för två år i taget från den medlem som ej innehar ordförandeposten i direktionen.
Revisorernas mandatperiod är densamma som för ledamöterna och ersättarna i
direktionen.
Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen.
Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till
medlemmarnas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet skall ske vid sådan tidpunkt att materialet kan behandlas av medlemmarnas fullmäktige samtidigt med respektive
medlems egen årsredovisning och revisionsberättelse.
§ 9 Arvode och ekonomiska förmåner
9.1 Arvode
Ledamöter och ersättare i direktionen och revisorerna arvoderas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland. Härutöver skall inte utgå annat arvode för uppdraget i direktionen eller för uppdraget
som revisor.
9.2 Kostnadsersättning
Ledamöter och ersättare i direktionen samt revisorer har rätt till ersättning för
förlorad arbetsinkomst, traktamente, reseersättning samt övriga kostnadsersättningar enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget
Värmland
9.3 Finansiering och utbetalning
Arvoden samt övriga kostnadsersättningar till direktionen och revisorer bekostas av kommunalförbundet.
Bilaga § 91
2015-06-01
3 (6)
§ 10 Initiativrätt
Ärenden i direktionen får väckas av;
Ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen.
Medlem genom framställan från medlemmarnas fullmäktige eller styrelse.
Organ under direktionen om direktionen medgett sådan rätt.
Chefen för förbundets tjänstemannaorganisation.
§ 11 Närvarorätt och yttranderätt
Vid direktionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt.
Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen
har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden.
§ 12 Beslutsärenden
§ 12.1 Majoritetsbeslut
Beslut fattas i förbundsdirektionen med majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst
§ 12.2 Underställande av beslut
I nedan följande frågor, föreskrivs för att beslut skall äga giltighet, att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige.
Ingå borgen, ta upp lån eller andra ansvarsförbindelser, överstigande 50 prisbasbelopp i andra fall än som avses i § 16.
Förvärva och avyttra fastigheter, bilda företag eller annan juridisk person eller
förvärva andelar/aktier i företag.
Innan förbundsdirektionen fattar beslut om avtal med större vikt eller större investeringar ska samråd ske med medlemmarna.
Fastställande av årligt bidrag till kostnadstäckning från medlemmarna.
§ 13 Tillkännagivande om justering av protokoll m.m.
Tillkännagivande om justering av protokoll och övriga tillkännagivanden skall
anslås på medlemmarnas officiella anslagstavlor samt upplysningsvis på medlemmarnas hemsidor.
Tid och plats för kommunalförbundets budgetsammanträde ska kungöras på
samtliga medlemmars officiella anslagstavlor.
Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska
anges på kommunalförbundets officiella anslagstavla samt upplysningsvis på
medlemmarnas hemsidor. Landstinget i Värmlands officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet.
Bilaga § 91
2015-06-01
4 (6)
§ 14 Fördelning av intäkter och kostnader
Förbundets over-headkostnader och övriga administrativa kostnader ska delas
lika mellan medlemmarna.
Intäkter och övriga kostnader fördelas utifrån vad varje medlem genererat om
inte annat bestäms.
Administrativt stöd ska i första hand avropas från Landstinget Värmland.
§ 15 Kostnadstäckning
Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks
på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den
fastställda budgeten skall erläggas mot faktura med en fjärdedel per kvartal i
förskott.
§ 16 Finansiering
Kommunalförbundet har rätt att ta upp lån/checkkredit för att klara likviditetsfluktuationerna i den löpande verksamheten. Beslut om storleken på
checkkrediten fattas som en del av det årliga budgetbeslutet för kommande
års verksamhet.
§ 17 Investeringar
Investeringar i verksamheten och dess finansiering anges i kommunalförbundets budget.
Vid upphandling av helikoptrar regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet vilken eller vilka medlemmar som ansvarar för
finansieringen, vilken eller vilka medlemmar som bär kostnaden för investeringen och hur den ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet.
§ 18 Budgetprocessen
Direktionen fastställer kommunalförbundets budget före oktober månads utgång varje år. En preliminär budget ska presenteras för medlemmarna senast
före april månads utgång varje år inom den ram medlemmarna enats om.
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden.
När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i §§ 14 och 15.
Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast 15
september.
Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet
av det sammanträde med direktionen då budgeten ska fastställas.
Budgetuppföljning ska göras minst tre gånger per år, tertial 1, tertial 2, tillika
delårsbokslut samt årsbokslut.
Bilaga § 91
2015-06-01
5 (6)
§ 19 Insyn och kontroll
Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll
över dess verksamhet.
Direktionen skall varje tertial avlämna verksamhetsrapport till medlemmarna.
Direktionen skall därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlem efterfrågar.
Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om
principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar.
Årsbokslut för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast den 31 januari året efter det år bokslutet avser.
Då förbundet omfattas av offentlighetsprincipen har medborgare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter full insyn i verksamheten med de begränsningar som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen.
§ 20 Andelskapital
Varje medlem avsätter ett andelskapital om 3 kr per invånare. Antalet invånare
beräknas utifrån invånarantalet vid senaste kalenderårsskiftet det år inträde sker
i kommunalförbundet. Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna har
fullgjort avsättning av andelskapital genom tagna kostnader i samband med
kommunalförbundets bildande.
§ 21 Andel i tillgångar och skulder
Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Andelen i tillgångar och skulder för Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna beräknas utifrån befolkningstalen 2014-12-31 gånger tre.
Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet saknar medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna
tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning.
Större gemensamma investeringar regleras i särskilt avtal mellan parterna och
undantas från denna bestämmelse.
§ 22 Utvidgad medlemskrets
Ny medlem får inträda i förbundet förutsatt att denne accepterar förutsättningarna i §§ 4 och 5 och att samtliga medlemmar är överens om villkoren för inträdet samt även är eniga om nödvändiga förändringar av förbundsordningen.
Beslut härom ska fattas av medlemmarnas respektive fullmäktige.
§ 23 Likvidation, upplösning och utträde
Uppsägningstiden är tre år räknat från utgången av det år uppsägningen skedde.
Medlem som önskar utträda skall göra det skriftligt i rekommenderat brev.
Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet
och den utträdande medlemmen skall bestämmas i ett särskilt avtal. Medlem-
Bilaga § 91
2015-06-01
6 (6)
mens andel av förbundets tillgångar och skulder enligt § 14 i denna förbundsordning ska utgöra den huvudsakliga grunden till sådant avtal.
Om överenskommelse inte kan nås, ska frågan handläggas i den ordning som
anges för tvister i § 21.
Skulle förbundet likvideras skall direktionen vara likvidator och tillgångarna
fördelas efter bestämmelserna i § 14. Likvidator har rätt att förvandla egendom
till kontanter. Verksamheten får fortsätta tillfälligt om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.
När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall en slutredovisning
över förvaltningen avges. Redovisningen skall innehålla en förvaltningsberättelse och redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar liksom anvisningar om arkivering av förbundets handlingar.
§ 24 Tvister
Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar ska alltid söka lösas
genom förhandlingar men, om överenskommelse inte kan nås på annat sätt,
slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) Regler för Förenklat Skiljeförfarande.
§ 25 Ändringar i förbundsordningen
Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och
fastställas av medlemmarnas fullmäktige.
§ 26 Arkiv
Förbundets arkiv sköts av landstinget i Värmland.
§ 27 Ikraftträdande
Denna förbundsordning gäller från och med den tidpunkt då samtliga medlemmars fullmäktigebeslut har vunnit laga kraft.
Bilaga § 91
Version 0.3
2015-06-01
Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Luftambulans och dess medlemmar
§ 1 Parter
Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan kommunalförbundet Svensk Luftambulans, Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och
Uppsala Läns Landsting.
§ 2 Avtalets syfte
Avtalet ska tydliggöra ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar.
§ 3 Grundprinciper för helikopterverksamheten
•
Kommunalförbundet bedriver verksamheten genom medlemsägda eller egna helikoptrar.
•
Helikopterverksamheten bedrivs i egen regi av kommunalförbundet.
•
Det medicinska ansvaret för verksamheten åvilar berörd medlem.
•
Verksamheten samordnas genom en styrgrupp bestående av ansvariga representanter
från medlemmarna och kommunalförbundet
•
Den medicinska verksamheten samordnas genom en medicinsk ledningsgrupp.
•
Kommunalförbundet och medlemmarna ska sträva efter att minimera antalet maskintyper till en större typ och en mindre.
•
Flygverksamheten bedrivs antingen genom enpilotsystem med HEMS-crew (sjuksköterska med navigations- och kommunikationsuppdrag i helikoptern) eller tvåpilotsystem.
•
Reservhelikoptern delas ekonomisk lika av medlemmarna, vid längre aktiv placering
hos någon av medlemmarna belastar detta ekonomiskt användaren.
•
Uppdrag åt andra medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörda landsting
enligt av samverkansnämnden fastställd prislista.
•
Uppdrag åt landsting som inte är medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörd medlem och beställande landsting.
Bilaga § 91
Version 0.3
2015-06-01
§ 4 Parternas åtaganden
§ 4.1 Medlemmarnas uppgifter och ansvar
•
Medlemmen ansvarar för att bemanna den egna helikoptern med medicinsk personal,
alltid läkare och i förekommande fall sjuksköterska.
•
Medlemmen svarar för lokaler för helikopterbasen i det egna landstinget/regionen.
•
Medlemmen svarar för medicinskteknisk utrustning i helikopter och i förekommande
fall akutbil, enligt av förbundet fastställd lägstanivå. Samordning av utrustning ska eftersträvas.
•
Medlemmen svarar för sjukvårdsmaterial och läkemedel.
•
Medlemmarna ska medverka i fortsatt FoU kring prehospital vård.
•
Medlemmarna ska medverka i utbildningen av förbundets personal.
•
Medlemmarna ska vara behjälpliga vid bemanning av medicinsk personal i förbundets
samtliga helikoptrar.
•
Medlemmen beslutar om larmkriterier inom området, anspänningstider och tillgänglighet. En strävan ska vara att, så långt som möjligt, komma överens om gemensamma
larmkriterier, anspänningstider och tillgänglighet mellan medlemmarna.
•
Medlemmen beslutar om uppdragsvolym, uppdragsområde samt placering av helikoptern.
•
Medlem sätter nivån på verksamheten utifrån en grundnivå som kommunalförbundet
fastställer. Medlemmen anger till exempel typ av helikopter, besättningskonfiguration;
flygande personal (piloter och HEMS-crew) och medicinsk personal (läkare och sjuksköterskor). Medlemmen anger lägsta kompetenskrav på den medicinska personalen.
Medlemmen anger omfattning av utbildningsverksamhet som bedrivs inom ambulanshelikopterverksamheten även för annan personal (medåkare).
•
Medicinskt center för kompetensutveckling och forskning förläggs till Västra Götalands Läns Landsting. Verksamheten bedrivs i samverkan med övriga medlemslandsting och samordnas genom den medicinska ledningsgruppen.
§ 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar
•
Kommunalförbundet ansvarar för upprätthållandet av verksamhetens flygtillstånd,
AOC (Air Operativ Certificate)
•
Kommunalförbundet anställer och har det fulla arbetsgivaransvaret för ledningspersonal, piloter, HEMS-crew, tekniker och eventuell administrativ personal inom kommunalförbundet.
•
Kommunalförbundet svarar för tekniskt underhåll och försäkring av helikoptrarna.
Bilaga § 91
Version 0.3
2015-06-01
•
Kommunalförbundet svarar för nödvändigt administrativt stöd för verksamheten.
•
Kommunalförbundet svarar för utbildning av den egna personalen.
•
Kommunalförbundet svarar för upphandling av helikopter i den mån finansiering och
villkor klargjorts i samverkansavtal mellan en eller flera medlemmar.
§ 5 Avtalstid och förändringar
Avtalet gäller tills vidare. Avtalet upphör omedelbart att gälla för den part som upphört att
vara medlem i kommunalförbundet.
Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet.
För Kommunalförbundet
2015Paul Carbonnier
Förbundschef
För Landstinget i Värmland
2015Gunilla Andersson
Landstingsdirektör
För Landstinget i Dalarna
2015Karin Stikå Mjöberg
Landstingsdirektör
För Västra Götalandsregionen
2015Ann-Sofi Lodin
Regiondirektör
Joakim Björk
Ekonomidirektör
För Uppsala Läns Landsting
2015-
Bilaga § 91
Version 0.3
2015-06-01
Kerstin Westholm
Landstingsdirektör
Bilaga § 92
2015-06-26
Dnr CK2015-0231
Ekonomiavdelningen
Björn Larsson
Tfn 018-611 60 87
E-post [email protected]
Regelverk för hantering av under- respektive överskott i
verksamheterna
Genom en resultatregleringsmodell skapas ekonomiska incitament för bättre
resursutnyttjande och följsamhet till gällande regler, eftersom modellen ger möjlighet
att frångå ettårsperspektivet som idag gäller för budgeterade medel. Modellen kan
därigenom bidra till ett större ansvarstagande för verksamhetens (En verksamhet
motsvarar förvaltning, styrelse eller nämnd) resultat och medverka till ett effektivare
resursutnyttjande samt bidra till att uppnå god ekonomisk hushållning.
Värdering av resultat
Förutom det ekonomiska resultatet så ska verksamheten även utvärderas utifrån
måluppfyllelsen. Utvärdering bör ske av både prestationernas kvantitet och kvalitet samt
värderas mot det ekonomiska resultatet. Vid den årliga bokslutsberedningen görs denna
bedömning görs av landstingsrådsberedningen och utifrån detta lämnar
landstingsrådsberedningen förslag till landstingsstyrelsen om den ekonomiska
resultatregleringen.
Överskott/underskott (eget kapital)
Årets resultat (överskottet/underskottet) behålls slutligen, efter beslut av
landstingsfullmäktige, inom verksamheten i form av eget kapital.
Det egna kapitalet får maximalt vara plus/minus 3 procent av omsättningen. Om
underskottet överstiger 3 procent avgör landstingsstyrelsen vilka åtgärder som ska
vidtas.
Återställande av negativt eget kapital
Om en verksamhet befarar att få negativt eget kapital ska en åtgärdsplan, för hur
verksamhetens ekonomiska ställning ska återställas, lämnas in till landstingsstyrelsen.


Underskott ska vara återställt inom 2 år.
Åtgärder för återställande ska tydligt redovisas i samband budgeten
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 92
2 (2)


Återställandet ska ligga som en enskild post i respektive års budget
Landstingsstyrelsen kan besluta om avvikelse avseende tiden för återställande.
Verksamheter som inte omfattas av regelverket
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) resultat behålls inte som eget kapital.
Landstingsstyrelsens övergripande verksamheters (med undantag för Landstingets
resurscentrum) resultat behålls inte som eget kapital.
Disponerande av positivt eget kapital
Landstingsstyrelsen beslutar om en verksamhet får disponera ett positivt eget kapital.
Nedanstående punkter är förutsättningar för ett utnyttjande av eget kapital.





Framställan om ianspråktagande sker från verksamheten till ansvarig
styrelse/nämnd under det år det egna kapitalet ska nyttjas.
Ansvarig styrelse/nämnd gör därefter en framställan till landstingsstyrelsen.
Ianspråktagandet får inte vara kostnadsdrivande, det är alltså tänkt att användas
för engångskostnader.
Inför att beslut tas om att en verksamhet får utnyttja ett positivt eget kapital ska
hänsyn tas till landstingets totala ekonomi. Utnyttjande av positiva egna kapital
får inte äventyra en ekonomi i balans för landstinget.
Om landstingsstyrelsen godkänner ett utnyttjande så tas medel från
Finansförvaltningens oförutsedda medel.
Internränta på eget kapital, investeringar och lager
Summan av en verksamhets ingående balans för anläggningstillgångar (förutom mark
och fastigheter som hanteras i särskild ordning), varulager och eget kapital ligger till
grund för beräkning av internränta.
Varulager, anläggningstillgångar och ett negativt eget kapital betraktas som ett lån från
ägaren och för detta ska en verksamhet betala internränta.
Om ett positivt eget kapital överstiger summan av anläggningstillgångar och varulager
erhåller verksamheten en internränteintäkt.
Den internränta som SKL tar fram ska tillämpas för beräkning av ränteintäkter
respektive räntekostnader.
Bilaga § 93
2015-06-03 (Version 0.4)
Louise Arodén Arvidsson
Kommunikationsavdelningen
1. Inledning
Landstinget i Uppsala län är en demokratiskt styrd organisation som finns till för att
invånarna i Uppsala län ska vara friska och må bra.
Utvecklingen i samhället ställer höga krav på att alla vi som arbetar i landstinget är bra
på att kommunicera och föra dialog både inåt i organisationen och utåt med våra
invånare, patienter, brukare, kunder och samarbetspartners.
Kommunikation är hjärtat i både den demokratiska processen och i vårt interna arbete. I
kommunikationen är våra ledord ”tillgänglig”, ”tillförlitlig”, ”öppen” och ”offensiv”.
God kommunikation är ett gemensamt ansvar för ledning, chefer och alla medarbetare.
Vi ska alla bidra till att kommunikationspolicyn blir till verklighet i det dagliga arbetet.
Varje förvaltning ansvarar för att omsätta kommunikationspolicyns övergripande
principer i konkreta strategier och planer för den egna verksamheten.
2. Syfte
Kommunikationspolicyn är till för att visa hur kommunikation och dialog ska stödja
landstinget och dess verksamheter i det kommunikativa arbetet, som i sig syftar till att,
så som ett verktyg, bidra till att landstinget uppnå sina uppsatta mål. Policyn beskriver
förhållningssätt och övergripande principer för kommunikation samt vad landstingets
kommunikation ska kännetecknas av. Den omfattar såväl intern- som extern
kommunikation. Policyn har också till uppgift att på ett övergripande plan tydliggöra
ansvar och roller för kommunikationen i landstinget.
Kommunikationspolicyn hjälper oss att vara konsekventa i vår kommunikation. Den ska
ge förtroendevalda, chefer och medarbetare ett övergripande stöd och vägledning i
kommunikationsfrågor.
www.lul.se
Bilaga § 93
2 (6)
3. Principer för kommunikation i Landstinget i Uppsala län
Kommunikation ska stödja landstingets verksamhetsidé, mål och beslut
Kommunikation är inget självändamål utan ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet
och stötta verksamheterna i att uppnå uppsatta mål.
Kommunikation är en demokratisk rättighet
Invånarna ska på ett enkelt sätt kunna få insyn i landstingets verksamhet, följa den
politiska processen, ta del av planer och beslut, och få svar på frågor.
All kommunikation utgår från mottagarnas behov
Landstingets kommunikation ska anpassas till olika målgruppers behov, kunskaper och
förutsättningar såväl internt som externt. Det innebär att vi så långt det är möjligt ska ta
hänsyn till människors individuella förutsättningar.
Dialog är grunden för en bra kommunikation
Vi är ett öppet landsting där dialogen är ett sätt att skapa engagemang, förståelse och
delaktighet hos både medarbetare och länsinvånare.
4. Krav på kommunikationen
För att landstinget ska leva upp till de övergripande principerna är ledorden för
landstingets kommunikation:
Tillgänglig
Med tillgänglig menar vi att informationen ska vara lätt att hitta, enkel att förstå och
anpassad för olika målgrupper. Informationen ska finnas för den som behöver den, när
han eller hon behöver den, dygnet runt, alla dagar på året.
Tillförlitlig
Med tillförlitlig menar vi att vår kommunikation ska vara korrekt och allsidigt belyst.
Man ska kunna lita på att den information som kommer från landstinget är saklig och
faktagranskad, ärlig och rättvisande.
Öppen
Med öppen menar vi att vi är transparanta och tillåtande. Det ska vara lätt att få insyn i
landstingets verksamhet och att komma i kontakt med beslutsfattare, både
förtroendevalda och verksamhetsansvariga.
Offensiv
Med offensiv menar vi att landstinget ska ligga steget före och ta initiativ i frågor som
behöver kommuniceras. Vi strävar efter ett proaktivt arbetssätt, där kommunikationen är
genomtänkt, planerad och samordnad internt och externt.
Bilaga § 93
3 (6)
5. Organisation och ansvar
Alla i landstinget: förtroendevalda, chefer och medarbetare, har ett uppdrag och ett
ansvar för att bidra till att landstinget är och upplevs som en kommunikativ
organisation, inåt och utåt.
Förtroendevalda
Den politiska ledningen har en viktig roll att kommunicera sina fattade beslut, mål och
inriktningar till invånare.
Chefer
I varje chefsuppdrag ingår ett informations- och kommunikationsansvar. Tydliga och
kommunikativa chefer är en viktig framgångsfaktor för en kommunikativ organisation.
Chefens ansvar innebär att kommunikationen ska finnas med i verksamhetsplaneringen
och i det dagliga arbetet. Kommunikationen är ett viktigt verktyg för chefen för att
skapa engagemang för att uppnå satta verksamhetsmål.
Medarbetare
Alla medarbetare bidrar till en god intern och extern kommunikation. Som medarbetar
har man ett ansvar att hålla sig informerad, söka och ta del av information om
förhållanden som berör verksamheten och sitt arbetsområde och som behövs i det
dagliga arbetet.
Kommunikationsfunktionen
Ansvaret för kommunikation och information i landstinget följer i grunden
verksamhetsansvaret, vilket innebär att landstinget har en decentraliserad organisation
för kommunikation.
Kommunikationsfunktionens uppdrag är att stötta verksamheten och bidra till att den
når sina mål med hjälp av olika kommunikationsinsatser.
6. Intern kommunikation
Intern kommunikation är en förutsättning för en bra och effektiv verksamhet. Den bidrar
till att skapa en intern samhörighet i en organisation med olika och spridda
verksamheter. Välinformerade medarbetare som ser sin roll i helheten och känner sig
delaktiga deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. De blir goda ambassadörer för
våra verksamheter och för oss som arbetsgivare.
Mål med den interna kommunikationen:
En effektiv organisation
Medarbetarna i landstinget ska ha tillgång till den information de behöver, när de
behöver den, för att utöva sitt arbete. De ska förstå sin del i helheten, målen och vägen
dit. Centrala budskap ska brytas ner och anpassas till respektive verksamhet och ett
särskilt ansvar för detta har verksamhetschefen.
Bilaga § 93
4 (6)
Ökat engagemang och delaktighet
Genom en aktiv och öppen dialog skapar vi förutsättningar för ett gott, tillåtande och
uppmuntrande arbetsklimat. Kommunikationen ska främja kunskaps- och
erfarenhetsutbyte.
Välinformerade medarbetare
God intern kommunikation är en grund för god extern kommunikation. Välinformerade
medarbetare kan fungera som goda ambassadörer för landstinget och dess verksamheter.
7. Extern kommunikation
Landstinget kommunicerar externt utifrån flera roller. Den externa kommunikationen
bidrar till landstingets demokratiarbete genom att vi skapar möjligheter för alla att få
insyn och dialog med våra verksamheter och förtroendevalda. Kommunikationen ska
hjälpa länsinvånarna att få tillgång till information och kunskap som främjar en god
hälsa. Den ska även hjälpa dem att hitta rätt när de behöver vård eller nyttja länets
kollektivtrafik och kulturutbud.
Mål med den externa kommunikationen:
Ge länsinvånarna möjlighet till insyn och dialog
Landstinget ska tillhandahålla möjligheter för länets invånare att hitta information om
fattade beslut och antagna planer. Invånarna ska också kunna lämna synpunkter och föra
dialog med förtroendevalda och företrädare för verksamheten.
Skapa kunskap om och förtroende för landstingets verksamheter
Den externa kommunikationen ska bidra till att ge en sammanhållen, korrekt och
allsidig bild av landstinget, vad vi gör och vad vi finns till för. Omvärlden ska få
kontinuerlig och saklig information om de tjänster och den service landstinget har
ansvar för.
Underlätta rekrytering
Landstingets mål är att vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida
medarbetare. Den externa kommunikationen ska bidra till att ge en rättvis bild av
landstinget, vad vi står för och vad vi erbjuder som en av länets största arbetsgivare.
8. Massmedierelationer
Massmedier spelar en viktig roll för demokratin. De har ett samhällsuppdrag att granska
offentliga myndigheters verksamhet och har också en viktig roll som opinionsbildare.
För länsinvånarna är medierna också en av de främsta källorna till information om vad
som händer i landstinget och vad landstinget beslut om. Landstinget strävar efter att ha
Bilaga § 93
5 (6)
en god, långsiktig och professionell relation till massmedierna. Vi ska vara så öppna
som möjligt, så länge det inte rör sig om sekretessbelagd information.
9. Lagar och förordningar
Landstinget är en offentlig organisation och därför ställs särskilda krav på att
kommunikationen ska vara öppen och tydlig. Detta regleras genom lagar och
förordningar. De olika lagarna beskriver våra skyldigheter att ge allmänheten insyn men
också att skydda den personliga integriteten.
Exempel på lagar som påverkar kommunikationsarbetet:
Tryckfrihetsförordningen
Tryckfrihetsförordningen behandlar handlingars offentlighet och meddelarfrihet.
Handlingars offentlighet innebär att vem som helst har rätt att ta del av allmänna
handlingar som förvaras hos myndigheten.
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen innebär att alla myndigheter är skyldiga att utan dröjsmål lämna
ut allmänna handlingar till den som begär det.
Sekretesslagen
Sekretesslagen anger vilka uppgifter som är sekretessbelagda. Utgångspunkten är att
skydda enskilda människors integritet.
Yttrande- och meddelarfrihet
Yttrandefrihet innebär att alla medborgare ska kunna förmedla information och uttrycka
sina tankar, åsikter och känslor. Reglerna om meddelarfrihet innebär att alla
offentliganställda har rätt att lämna muntlig information till medier för publicering. För
viss information gäller dock sekretess.
Meddelarskydd och efterforskningsförbud
Detta skydd innebär ett förbud för arbetsgivaren att efterforska vem som är källa till
medieuppgifter. Arbetsgivaren kan i landstingets fall vara såväl tjänstemän som
förtroendevalda.
Förvaltningslagen
Förvaltningslagen reglerar myndigheters handläggning av ärenden och deras skyldighet
att ge service till medborgarna. Lagen innebär att varje myndighet är skyldig att lämna
upplysning, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör verksamheten.
Marknadsföringslagen
Marknadsföringslagen reglerar marknadsföring av varor och tjänster. Reklam ska följa
god marknadsföringssed för att skydda konsumenter.
Bilaga § 93
6 (6)
Övriga lagar
Andra lagar som kan vara väsentliga i kommunikationsarbetet är upphovsrättslagen,
PUL, personuppgiftslagen, arbetsmiljölagen och jämställdhetslagen.
Kommunikationsarbetet inom hälso- och sjukvården påverkas också av bland annat
hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen.
Landstinget måste i sitt kommunikationsarbete beakta dessa lagar och följa den
lagstiftning som gäller för området. Chefer i landstinget har ett särskilt ansvar för att så
sker. Till stöd och för rådfrågning, finns landstingets jurister.
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 94
Bilaga § 951 (5)
REGLEMENTE
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
24749-1
Reglemente för gemensam kostnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län
och Landstinget Västmanland från och med 2015
1
PARTER
Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har
inrättat en gemensam nämnd som benämns Gemensam Kostnämnd.
Landstinget Västmanland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i
Landstinget Västmanlands organisation.
Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande
parterna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden
2
ÖVERENSKOMMELSE
Överenskommelsen innebär att nämnden ansvarar för produktion och leverans av
kvalitativ god och näringsriktig patientmat till ett konkurrenskraftigt pris för
Akademiska sjukhuset, Västmanlands sjukhus i Västerås, Sala, Köping och Fagersta.
Nämnden ansvarar även för cafeteriaverksamhet och personalmatsal i Västerås samt
för cafeteriaverksamhet i Köping och Fagersta.
Överenskommelsen bygger på att respektive part till en gemensamt finansierad
förvaltning uppdrar att för parternas räkning handha de nedan angivna uppgifterna.
För att uppnå de fördelar som eftersträvas är det av största vikt att respektive part
lojalt och solidariskt följer det som överenskommits om i detta avtal, dvs. att part
förbinder sig att inte bedriva med ”förvaltningen” konkurrerande verksamhet.
3
NÄMNDENS UPPGIFTER
Nämnden ska ansvara för produktion och leverans av kvalitativ god och näringsriktig
patientmat till ett konkurrenskraftigt pris för Akademiska sjukhuset, Västmanlands
sjukhus Västerås, Köping och Sala. Nämnden ansvarar även för caféverksamheten
och personalmatsal i Västerås.
Tillkommande enheter för leverans av patientmat med mera beslutas av parterna.
Nämnden ska utveckla rutiner och system som genom ett gemensamt agerande ger
kostnadsmässiga, kvalitativa, affärsmässiga och administrativa fördelar som gagnar
både den egna verksamheten och kärnverksamheten.
Nämnden ska bedriva ett kontinuerligt miljö- och kvalitetssäkringsarbete.
Nämnden ska utöva landstingets arbetsgivar- och ägaransvar inom sitt
verksamhetsområde.
Utfärdad av:
Godkänd av:
Lotta Rajahalme
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
Bilaga § 952 (5)
REGLEMENTE
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
24749-1
4
FÖRÄNDRINGAR AV NÄMNDENS ANSVAR OCH BEFOGENHETER
Om nämndens ansvar och befogenheter förändras ska detta godkännas av samtliga
parters fullmäktige genom ett reviderat reglemente.
5
LEDAMÖTER
Nämnden har sex ledamöter och sex ersättare. Parterna utser tre ledamöter och tre
ersättare vardera.
6
MANDATPERIOD
Ledamöter och ersättare i nämnden väljs för fyra år, räknat från och med 1 januari
året efter det år då valet till fullmäktige har ägt rum i landet. Valet förrättas av det
under valåret, i respektive landsting, nyvalda landstingsfullmäktige senast i december
månad.
7
ORDFÖRANDE
Ordförande och en vice ordförande utses av värdlandstinget i samråd mellan
parterna för två år i taget från och med den 1 januari. Posterna som ordförande och
vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden och
ordförandena ska vara ordinarie ledamöter i nämnden.
Ordförande ska leda, samordna och övervaka nämndens arbete. Om varken
ordförande eller vice ordförande kan närvara vid sammanträdet, utser nämnden
annan ledamot att fullgöra ordförandes uppgifter vid sammanträdet.
Om ordförande eller vice ordförande för längre tid är hindrad att fullgöra sitt
uppdrag, får nämnden utse annan ledamot att som ersättare fullgöra dennes
uppgifter.
8
NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT FÖR ANNAN ÄN LEDAMOT
Ersättare har rätt att närvara och yttra sig i överläggningarna.
Ersättare från parti som inte har ordinarie ledamot i nämnden har rätt att få sin
mening antecknad till protokollet.
Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del därav ska den
ersättare från den part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En
ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter
tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett
pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i
Utfärdad av:
Godkänd av:
Lotta Rajahalme
Bilaga § 953 (5)
REGLEMENTE
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
24749-1
ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde
på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra
vid sammanträdet.
Rätt att närvara vid nämndens sammanträden och att yttra sig i överläggningarna
tillkommer ansvarig tjänsteman samt landstingsdirektören eller annan på nämndens
begäran.
9
ERSÄTTNING
Ersättning utgår till ledamot och ersättare enligt respektive parts egna bestämmelser.
Nämndens sekreterare anmäler till respektive part vilka som varit närvarande vid
sammanträdet, varefter varje part ansvarar för ersättningen.
10
TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDEN
Nämnden ska för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden.
Sammanträde ska även hållas när minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller
ordförande finner att det behövs.
Plats för sammanträdet är Västerås om nämnden inte bestämmer annat.
11
KALLELSE TILL SAMMANTRÄDEN
Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena.
Före varje sammanträde med gemensamma Kostnämnden ska nämndens ledamöter
och ersättare få en kallelse och preliminär föredragningslista, som regel en vecka före
sammanträdet. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje sammanträdes början.
12
ANMÄLAN OM FÖRHINDER
En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del
av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamot
som är förhindrad att delta ska själv kalla in ersättare.
13
FÖREDRAGNING
Föredragning inom nämnden sker av ordföranden eller på dennes uppdrag av
nämndens ansvariga tjänsteman eller någon av parternas tjänstemän. Nämnden kan
uppdra beredning och föredragning av visst ärende eller viss grupp av ärenden åt en
eller flera särskilda ledamöter eller åt någon av parternas tjänstemän.
Utfärdad av:
Godkänd av:
Lotta Rajahalme
Bilaga § 954 (5)
REGLEMENTE
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
24749-1
14
PROTOKOLL
Protokollet justeras av nämndens ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta
att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas
skriftligt innan nämnden justerar den.
Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens beslut delges dem som är berörda
av besluten. Fullständiga protokoll delges parterna samt landstingets revisorer.
Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens justerade protokoll anslås på
respektive parts anslagstavla.
15
FÖRVALTNING
Landstinget Västmanland utser förvaltningschef i samråd med Landstinget i Uppsala
län. Kostnaderna för förvaltningen fördelas lika mellan parterna enligt
samverkansavtal.
16
ADMINISTRATION
Landstinget Västmanland tillhandahåller sekreterare och kanslifunktion. Kostnaderna
fördelas mellan parterna enligt samverkansavtal.
17
UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR
Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av
ordföranden eller vid förfall för denne, vice ordförande och kontrasigneras av
anställd som nämnden bestämmer.
I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar.
18
DELGIVNING
Delgivning med nämnden sker med ansvarig tjänsteman eller den som i övrigt enligt
särskilt beslut är behörig att motta delgivning.
19
DELEGERING
Nämnden får uppdra åt ledamot eller ersättare eller åt grupp av ledamöter och/eller
ersättare eller åt tjänsteman att på nämndens vägnar besluta i ett visst ärende eller
viss grupp av ärenden, dock inte i fall som avses i Kommunallagens 6 kap 34 §. Beslut
som fattas på delegation ska anmälas till nämnden, som bestämmer hur det ska ske.
Nämnden fastställer en delegationsordning.
Utfärdad av:
Godkänd av:
Lotta Rajahalme
Bilaga § 955 (5)
REGLEMENTE
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
24749-1
20
REDOVISNING AV VERKSAMHETEN
Nämnden ska varje år i en årsberättelse redovisa sin verksamhet. Årsberättelsen ska
tillställas respektive parts fullmäktige under första kvartalet efter verksamhetsåret.
21
REVISION OCH ANSVARSFRIHET
Den gemensamma nämnden ska granskas av revisorer hos var och en av de
samverkande parterna. Revisorerna kan samarbeta vid revisionen.
Respektive part prövar frågan om ansvarsfrihet för hela nämnden.
22
ARKIV
För vården av nämndens arkiv gäller det reglemente som Landstinget Västmanlands
landstingsfullmäktige fastställt.
23
Utfärdad av:
Godkänd av:
INTERN REFERENS
Landstingsfullmäktige 2015-
Lotta Rajahalme
Bilaga § 97
2015-08-17
Dnr CK 2015-0025
Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna, ej utförda, uppdrag till och med februari 2015
Till
Kollektivtrafiknämnden
Dnr
Datum
beslut
CK2013-0403 2014-02-04, § 15
Uppdrag
Ansvarig
Nulägesrapport
Att se över
möjligheterna att
utvidga zon 1 så att
ytterligare tätorter
ingår i zonen.
Trafikdirektören
Arbetet pågår. Kollektivtrafikförvaltningen
presenterade 2014-09-04, § 62, förslag på
utvidning av zon 1 .
Kollektivtrafiknämnden gav
kollektivtrafikförvaltningen uppdrag att ta
fram en illustration över förslaget och att ta
fram en kostnadsberäkning över en
sammanslagning av nuvarande zon 1 och 2
till en ny utvidgad zon 1. Beredning av
ärendet om utvidgning av zon 1 pågår.
Bilaga § 98
Detaljerade voteringsresultat
Ledamot
Röst
Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning - Svar på motion
Johan Örjes (C)
nej
Jenny Gavelin (FP)
nej
Frank Nilsson (KD)
nej
Bertil Kinnunen (S)
ja
ja
Linda Johansson (S)
ja
Pontus Stagling (S)
ja
Neil Ormerod (V)
ja
ja
Erik Weiman (M)
nej
Nina Lagh (M)
nej
My Borg (M)
nej
nej
Emilie Eriksson (M)
nej
Siv Godberg (M)
nej
Stefan Olsson (M)
avstår
Cecilia Linder (M)
avstår
Ove Hultquist (C)
nej
nej
Lina Nordquist (FP)
nej
Lena Lundberg (FP)
nej
nej
Kajsa Dovstad (FP)
nej
nej
nej
ja
Johnny Svahn (S)
ja
Lena Rönnberg (S)
ja
Kjell Andersson (S)
ja
Emilia Friberg (S)
ja
Tomas Andersson (S)
ja
ja
Tobias Renberg (S)
ja
Christina Lundh (S)
ja
Per Olof Widell (S)
ja
ja
Abbas al Janabi (S)
ja
ja
ja
ja
Malena Ranch (MP)
ja
Johan Edstav (MP)
ja
Robert Damberg (MP)
ja
ja
Jessica Ohlson (SD)
ja
Simon Alm (SD)
ja
ja
Allan Kruukka (M)
nej
Sara Sjödal (C)
nej
nej
Börje Wennberg (S)
ja
Thomas Eriksson (S)
ja
Håkan Collin (S)
ja
ja
ja
ja
ja
ja
nej
nej
nej
ja
ja
ja
ja
nej
nej
ja
ja
ja
Frånvarande; Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning - Svar på
motion
Katarina Holm (M)
Majlene Ahlgren (S)
Pavel Gamov (SD)
Robin Kronvall (M)
Anders Blixt (S)
Pia Zetterberg (MP)
Åsa Sikberg (M)
Ida Adolfsson (S)
Gunnar Larsson (SD)
Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRVhandlingsplan i landstinget - Svar på motion
Johan Örjes (C)
nej
Jenny Gavelin (FP)
nej
Frank Nilsson (KD)
nej
Bertil Kinnunen (S)
ja
ja
Linda Johansson (S)
ja
Pontus Stagling (S)
ja
Neil Ormerod (V)
ja
ja
Erik Weiman (M)
nej
Nina Lagh (M)
nej
My Borg (M)
nej
Emilie Eriksson (M)
nej
Siv Godberg (M)
nej
Stefan Olsson (M)
nej
Cecilia Linder (M)
nej
Ove Hultquist (C)
nej
Bilaga § 98
nej
Lina Nordquist (FP)
nej
Lena Lundberg (FP)
nej
nej
Kajsa Dovstad (FP)
nej
nej
nej
ja
Johnny Svahn (S)
ja
Lena Rönnberg (S)
ja
Kjell Andersson (S)
ja
Emilia Friberg (S)
ja
Tomas Andersson (S)
ja
ja
Tobias Renberg (S)
ja
Christina Lundh (S)
ja
Per Olof Widell (S)
ja
ja
Abbas al Janabi (S)
ja
ja
ja
ja
Malena Ranch (MP)
ja
Johan Edstav (MP)
ja
Robert Damberg (MP)
ja
ja
Jessica Ohlson (SD)
avstår
Simon Alm (SD)
ja
ja
Allan Kruukka (M)
nej
Sara Sjödal (C)
nej
nej
Börje Wennberg (S)
ja
Thomas Eriksson (S)
ja
Håkan Collin (S)
ja
ja
ja
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
nej
nej
nej
ja
ja
nej
ja
Frånvarande; Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en
HRV-handlingsplan i landstinget - Svar på motion
Bilaga § 98
Katarina Holm (M)
Majlene Ahlgren (S)
Pavel Gamov (SD)
Robin Kronvall (M)
Anders Blixt (S)
Pia Zetterberg (MP)
Åsa Sikberg (M)
Ida Adolfsson (S)
Gunnar Larsson (SD)
Bilaga § 98
Bilaga § 99
2015-08-24
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Birgitta Pleijel
Tfn 018 – 611 33 92
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0167
HSS 2015-0058
Landstingsstyrelsen
Yttrande angående motion om förbättrade förutsättningar inom
rehabilitering och habilitering
Sammanfattande överväganden
Landstingsstyrelsen instämmer i huvudsak med Folkpartiet Liberalernas motion som
framhåller att habilitering och rehabilitering av hög kvalitet är en god investering. Det
finns en stor enighet om vikten av teamarbete som avgörande framgångsfaktor och att
patientens delaktighet i sin egen rehabilitering samt att ett gott omhändertagande av
anhöriga är av största vikt.
Konsekvenser för landstinget
Rehabilitering har varit i fokus under de senaste två åren i Landstinget i Uppsala län
med tre större utredningar:
1. Utredning av brister i vårdkedjan avseende rehabilitering.
2. Vård i samverkan i Uppsala län. Riktlinjer för habilitering och rehabilitering.
3. Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering.
Ovanstående utredningar ligger till grund för ett planerat arbete under nästkommande två
år med att verkställa åtgärdsförslag. Målet med är att åstadkomma en optimerad
rehabiliteringsprocess och en samordnad, teambaserad och resursstark rehabilitering
präglad av samverkan internt och externt.
Utreda förutsättningar för ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering samt
söka optimala, långsiktiga lokaler för ett kunskapscentrum
Frågan om ett rehabiliteringscentrum finns med i utredning 3. Hänsyn behöver bland
annat tas till vilka lokalförutsättningar som krävs.
Se över ytterligare behov av vårdsamordnare för patienter med stort vårdbehov och för
föräldrar till svårt sjuka och funktionshindrade barn
Frågan är belyst i utredning 1 och 2 samt finns med i kommande arbete för en
optimerad rehabiliteringsprocess. Patienten ska utifrån sitt medicinskt individuella
behov få rehabilitering i en obruten vårdkedja av vårdgivare med rätt kompetens.
Patienten ska vid behov få tillgång till en samordnad funktion till exempel fast
www.lul.se
Bilaga § 99
2 (2)
vårdkontakt. För patienter i yrkesför ålder som riskerar sjukskrivning eller är
sjukskrivna pågår under 2015 ett pilotprojekt med rehabiliteringskoordinatorer vid fem
vårdcentraler. När det gäller anhörigstöd fortsätter ett påbörjat arbete utifrån antagen
handlingsplan.
Utreda förutsättningar för samfinansiering av en professur i rehabiliteringsmedicin
Området rehabilitering har nytta av en statushöjning och klinisk forskning är därför
ytterst väsentlig. Det är viktigt att fortsätta en god samverkan med Uppsala universitet,
men det är i dagsläget inte aktuellt med samfinansiering alternativt delfinansiering i
samarbete med Uppsala universitet av en professur. När det finns ett ställningstagande
till samlad rehabilitering (utredning 3) samt att arbetet med en optimerad
rehabiliteringsprocess är klart kan frågan återigen belysas.
Utreda förutsättningar för vårdval inom habilitering
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetar med att se över vilka vårdval som ska finnas.
Habiliteringen ska utformas med hänsyn till patienternas behov, önskemål och krav på
kvalitet. Det kan göras utan att ha fri etableringsrätt inom området.
Utreda förutsättningar för vårdval inom specialiserad rehabilitering
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vill inte splittra den specialiserade vården utan istället
arbeta för att stärka samverkan och rehabiliteringsprocessen i enlighet med de tre
rehabiliteringsutredningarna.
Bilaga § 103
Detaljerade voteringsresultat
Ledamot
Röst
Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning - Svar på motion
Johan Örjes (C)
nej
Jenny Gavelin (FP)
nej
Frank Nilsson (KD)
nej
Bertil Kinnunen (S)
ja
ja
Linda Johansson (S)
ja
Pontus Stagling (S)
ja
Neil Ormerod (V)
ja
ja
Erik Weiman (M)
nej
Nina Lagh (M)
nej
My Borg (M)
nej
nej
Emilie Eriksson (M)
nej
Siv Godberg (M)
nej
Stefan Olsson (M)
avstår
Cecilia Linder (M)
avstår
Ove Hultquist (C)
nej
nej
Lina Nordquist (FP)
nej
Lena Lundberg (FP)
nej
nej
Kajsa Dovstad (FP)
nej
nej
nej
ja
Johnny Svahn (S)
ja
Lena Rönnberg (S)
ja
Kjell Andersson (S)
ja
Emilia Friberg (S)
ja
Tomas Andersson (S)
ja
ja
Tobias Renberg (S)
ja
Christina Lundh (S)
ja
Per Olof Widell (S)
ja
ja
Abbas al Janabi (S)
ja
ja
ja
ja
Malena Ranch (MP)
ja
Johan Edstav (MP)
ja
Robert Damberg (MP)
ja
ja
Jessica Ohlson (SD)
ja
Simon Alm (SD)
ja
ja
Allan Kruukka (M)
nej
Sara Sjödal (C)
nej
nej
Börje Wennberg (S)
ja
Thomas Eriksson (S)
ja
Håkan Collin (S)
ja
ja
ja
ja
ja
ja
nej
nej
nej
ja
ja
ja
ja
nej
nej
ja
ja
ja
Frånvarande; Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning - Svar på
motion
Katarina Holm (M)
Majlene Ahlgren (S)
Pavel Gamov (SD)
Robin Kronvall (M)
Anders Blixt (S)
Pia Zetterberg (MP)
Åsa Sikberg (M)
Ida Adolfsson (S)
Gunnar Larsson (SD)
Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRVhandlingsplan i landstinget - Svar på motion
Johan Örjes (C)
nej
Jenny Gavelin (FP)
nej
Frank Nilsson (KD)
nej
Bertil Kinnunen (S)
ja
ja
Linda Johansson (S)
ja
Pontus Stagling (S)
ja
Neil Ormerod (V)
ja
ja
Erik Weiman (M)
nej
Nina Lagh (M)
nej
My Borg (M)
nej
Emilie Eriksson (M)
nej
Siv Godberg (M)
nej
Stefan Olsson (M)
nej
Cecilia Linder (M)
nej
Ove Hultquist (C)
nej
Bilaga § 103
Bilaga § 103
nej
Lina Nordquist (FP)
nej
Lena Lundberg (FP)
nej
nej
Kajsa Dovstad (FP)
nej
nej
nej
ja
Johnny Svahn (S)
ja
Lena Rönnberg (S)
ja
Kjell Andersson (S)
ja
Emilia Friberg (S)
ja
Tomas Andersson (S)
ja
ja
Tobias Renberg (S)
ja
Christina Lundh (S)
ja
Per Olof Widell (S)
ja
ja
Abbas al Janabi (S)
ja
ja
ja
ja
Malena Ranch (MP)
ja
Johan Edstav (MP)
ja
Robert Damberg (MP)
ja
ja
Jessica Ohlson (SD)
avstår
Simon Alm (SD)
ja
ja
Allan Kruukka (M)
nej
Sara Sjödal (C)
nej
nej
Börje Wennberg (S)
ja
Thomas Eriksson (S)
ja
Håkan Collin (S)
ja
ja
ja
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
nej
nej
nej
ja
ja
nej
ja
Frånvarande; Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en
HRV-handlingsplan i landstinget - Svar på motion
Katarina Holm (M)
Majlene Ahlgren (S)
Pavel Gamov (SD)
Robin Kronvall (M)
Anders Blixt (S)
Pia Zetterberg (MP)
Åsa Sikberg (M)
Ida Adolfsson (S)
Gunnar Larsson (SD)
Bilaga § 103
Bilaga § 104
2015-09-30
Valärenden
vid Landstingsfullmäktiges sammanträde den 30 september 2015
Landstingsfullmäktige föreslås besluta att
- befria Fredrik Blix (M) från uppdrag som ersättare i Kulturnämnden
(avsägelse på egen begäran)
- befria Nina Lagh (M) från uppdrag som ersättare i Samordningsförbundet
- befria Katarina Holm (M) från uppdrag som ledamot i Landstingsstyrelsen
- befria Måns Vilhelmsson (M) från uppdrag som ledamot i Kostnämnd
- befria Sören Bergqvist (V) från uppdrag som ordförande i
Produktionsstyrelsen fr o m 2015-10-01 (avsägelse på egen begäran)
- befria Shwan Kareem (MP) från uppdrag som ersättare i Kulturnämnden
- befria Miriam Eriksson (KD) från uppdrag som ledamot i Landstingsfullmäktige,
ledamot i Landstingsstyrelsen, ledamot i Mälardalsrådet samt som ledamot i
Regionförbundet Uppsala län (avsägelse på egen begäran)
- befria Camilla Amft (FP) från uppdrag som ersättare i Landstingsfullmäktige och
som ersättare i Patientnämnden (avsägelse på egen begäran)
- befria Håkan Welin (FP) från uppdrag som ersättare i Landstingsfullmäktige
- befria Måns Vilhelmsson (M) från uppdrag som ledamot i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (avsägelse på egen begäran)
- befria Åsa Sikberg (M) från uppdrag som ledamot i Landstingsfullmäktige, ledamot i
Beredningen för barn och unga samt som ledamot i Regionförbundet Uppsala län
- befria Carl-Johan Drott (M) från uppdrag som ersättare i Kulturnämnden
- befria Michael Rubbestad (SD) från uppdrag som ledamot i Produktionsstyrelsen
- befria Anders Blixt (S) från uppdrag som ledamot i Landstingsfullmäktige samt som
ledamot i Produktionsstyrelsen (avsägelse på egen begäran)
1
Bilaga § 104
- förrätta följande val:
Valet avser
Tid för valet
Förslag
Kulturnämnden
1 ersättare
(fyllnadsval efter Fredrik
Blix (M))
Intill utgången av 2018
Sofia Farsiani König (M)
Börjegatan 10 A
753 13 UPPSALA
Samordningsförbundet
1 ersättare
(fyllnadsval efter Nina
Lagh (M))
Katarina Holm (M)
Munksundsgatan 13 B
745 36 ENKÖPING
Landstingsstyrelsen
1 ledamot
(fyllnadsval efter Katarina
Holm (M))
Grottvägen 1
749 48 ENKÖPING
Kostnämnd
1 ledamot
(fyllnadsval efter Måns
Vilhelmsson (M))
Peter Book (M)
Kyrkogatan 33 C
745 31 ENKÖPING
Produktionsstyrelsen
Ordförande
(fyllnadsval efter Sören
Bergqvist (V))
Fr o m 2015-10-01
Luthagsesplanaden 18 B
752 25 UPPSALA
1:e vice ordförande
(fyllnadsval efter Erik
Hemmingsson (MP))
Fr o m 2015-10-01
Tobias Renberg (S)
Vråstigen 9
741 96 KNIVSTA
Kulturnämnden
1 ersättare
(fyllnadsval efter Shwan
Kareem (MP))
Intill utgången av
2Luthagsesplanaden 18
B018
Vakant (MP)
Landstingsstyrelsen
1 ledamot
(fyllnadsval efter Miriam
Eriksson (KD))
Vakant (KD)
Mälardalsrådet
1 ledamot
Eriksson (KD))
Vakant (KD)
2
Bilaga § 104
Regionförbundet Uppsala Intill utgången av 2018
län
1 ledamot
Eriksson (KD))
Frank Nilsson (KD)
Rådjursvägen 16
746 35 BÅLSTA
Patientnämnden
1 ersättare
(fyllnadsval efter Camilla
Amft (FP))
Leif Hällström (FP)
Fyrislundsgatan 56
754 46 UPPSALA
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
1 ledamot
(fyllnadsval efter Måns
Vilhelmsson (M))
Roger Elsborg (M)
Kungsängsgatan 57 F
753 17 UPPSALA
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
1 ersättare
(fyllnadsval efter Roger
Elsborg (M))
Carl-Johan Drott (M)
S:t Johannesgatan 30 D
752 33 UPPSALA
Beredningen för barn och Intill utgången av 2018
unga
1 ledamot
(fyllnadsval efter Åsa
Sikberg (M))
Vakant (M)
Regionförbundet Uppsala Intill utgången av 2018
län
1 ledamot
(fyllnadsval efter Åsa
Sikberg (M))
Vakant (M)
Kulturnämnden
1 ersättare
(fyllnadsval efter CarlJohan Drott (M))
Simone Falk (M)
Nedre Slottsgatan 6
753 09 UPPSALA
1 ledamot
(fyllnadsval efter Michael
Rubbestad (SD))
Christian Hirt (SD)
Kyrkogårdsgatan 39 B
753 13 UPPSALA
1 ledamot
(fyllnadsval efter Anders
Blixt (S))
Johan Sundman (S)
Parisvägen 12
740 20 VÄNGE
3
Bilaga § 104
1 ersättare
(fyllnadsval efter Johan
Sundman (S))
Lars Skytt (S)
Fiskarvägen 19
814 31 SKUTSKÄR
Kommunalförbundet
Svenskt ambulansflyg
1 ledamot
Banvallsvägen 18
754 40 UPPSALA
1 ersättare
Lina Nordquist (FP)
Pilvägen 11 B
756 45 UPPSALA
Kommunalförbundet
Svensk luftambulans
2 ledamöter
Fr o m 2016-01-01
Bertil Kinnunen (S)
Offervägen 4
746 38 BÅLSTA
Johan Örjes (C)
Smörsoppsgatan 5
749 44 ENKÖPING
2 ersättare
Fr o m 2016-01-01
Luthagsesplanaden 18 B
752 25 UPPSALA
Anna-Karin Klomp (KD)
Broby Hage 2
755 97 UPPSALA
Svea Hovrätt
14 nämndemän
Fr o m 2016-01-01
Björn Wall (S)
Portalgatan 17
754 23 UPPSALA
Eva Ringbom (S)
Svinnegarn Strand 23
745 93 ENKÖPING
Per Olof Widell (S)
Sysslomansgatan 20 C
753 13 UPPSALA
Lars Skytt (S)
Fiskarvägen 19
814 31 SKUTSKÄR
Jonas Karlsson (S)
Dimgatan 27
754 31 UPPSALA
4
Bilaga § 104
Vakant (MP)
Anna-Lena Mehlstrand (V)
Börjegatan 51
752 29 UPPSALA
Lars-Peter Swärdh (M)
Tallörtsgatan 1
745 63 ENKÖPING
Margareta Blomqvist (M)
Kungsgatan 10 B
753 32 UPPSALA
Roger Elsborg (M)
Kungsängsgatan 57 F
753 17 UPPSALA
Kujtim Jonuzi (FP)
Mullvadsvägen 6
815 44 TIERP
Björn Sundin (FP)
Vaksalagatan 20
753 20 UPPSALA
Eva Emanuelsson (C)
Boglösa Gåde 19
749 51 GRILLBY
Vakant (SD)
Kammarrätten i
Stockholm
13 nämndemän
Fr o m 2016-01-01
Helmuth Föll (S)
Bred Hamby 14
745 95 ENKÖPING
Mitra Hobehshaor (S)
Tagsta 136
741 92 KNIVSTA
Silva Wistrand (S)
S:t Persgatan 39 B
753 29 UPPSALA
Annika Wahlgren
Rennerskog (S)
Södra Tullportsgatan 12
742 32 ÖSTHAMMAR
5
Bilaga § 104
Pontus Stagling (S)
Nysätra Högby gård 4
749 63 ÖRSUNDSBRO
Helena Westerlund (MP)
Fotbollsgatan 21
745 38 ENKÖPING
Sven Pihl (V)
Hejaregatan 12
749 42 ENKÖPING
Alf Ahlstedt (M)
Rickebasta Rosenlund 35
741 92 KNIVSTA
Anders Bäckström (M)
Gellmansgatan 3
742 41 ÖREGRUND
Maria Petersson (M)
S:t Persgatan 26 A
753 29 UPPSALA
Johanna Norberg (FP)
Ringgatan 20 C
752 17 UPPSALA
Annika Lundegårdh (C)
Tistronvägen 5
756 55 UPPSALA
Sandra Andersson (SD)
Westlingsvägen 17
814 31 SKUTSKÄR
Förvaltningsrätten i
Uppsala
36 nämndemän
Fr o m 2016-01-01
Morgana Wiksell (S)
Ramsjövägen 3
744 50 MORGONGÅVA
Marie Roos (S)
Odlingsvägen 11
746 34 BÅLSTA
Annika Forsberg (S)
Brinkvägen 19
814 70 ÄLVKARLEBY
6
Bilaga § 104
Björn Enskär (S)
Edeby Kvarn 212
741 91 KNIVSTA
Eduardo Bachelet (S)
Geijersgatan 13 B
752 26 UPPSALA
Felemez Akad (S)
Peterson-Bergers väg 35
756 49 UPPSALA
Dick Jansson (S)
Arngrims Gränd 4
754 40 UPPSALA
Matts Eriksson (S)
Österbyn Kråkbo 133
742 97 ÖSTHAMMAR
Kia Thorén (S)
Prästgatan 26
752 28 UPPSALA
Gunnar Ingle (S)
Kartan 204
740 47 ÖSTERVÅLA
Buckarby 437
740 45 TÄRNSJÖ
Lisbeth Persson (S)
Marinvägen 9
742 36 ÖSTHAMMAR
Jan Barrefors (S)
Sadelvägen 10
746 39 BÅLSTA
Margareta Elmersjö (MP)
Hässjevägen 14
744 31 HEBY
Nils Forsell (MP)
Kryddgårdsgatan 36 A
749 35 ENKÖPING
7
Bilaga § 104
Caroline Lille (MP)
c/o Forsell
Hejaregatan 7
749 42 ENKÖPING
Salima Fahad (V)
Rönnvägen 8
744 50 MORGONGÅVA
Carina Odenyo (V)
Djäknegatan 8
754 25 UPPSALA
Carola Karlsson (V)
Cargatå gård
747 93 ALUNDA
Claes Erlandsson (M)
Viby säteri
740 47 HARBO
Eva Okfors (M)
Svanvägen 37
741 42 KNIVSTA
Mats Jennische (M)
Kroksbo 303
744 93 RUNHÄLLEN
Sten Arnekrans (M)
Plommonvägen 96
741 31 KNIVSTA
Britt-Marie Gustafsson (M)
Bälinge Lövsta 18
755 93 UPPSALA
Håkan Sjöblom (M)
Sporrbacksvägen 26 C
748 32 ÖSTERBYBRUK
Arne Sandemo (M)
Malma Backe 2 K
756 47 UPPSALA
Elisabeth Kroon (M)
Börjegatan 19 A
752 24 UPPSALA
Vakant (M)
8
Bilaga § 104
Barbro Jurell (FP)
Mänstavägen 10
748 40 ÖRBYHUS
Ann-Charlotte Ågren (FP)
Kraftvägen 4 E, bv
814 70 ÄLVKARLEBY
Daniel Solling (C)
Hällbygatan 32 D
752 28 UPPSALA
Lisa Onsbacke (C)
Hjalmar Brantingsgatan 7 A
753 27 UPPSALA
Felicia Sundmark (KD)
S:t Johannesgatan 12
753 12 UPPSALA
Gunnar Larsson (SD)
Tomtebovägen 3
741 42 KNIVSTA
Lars Ört (SD)
Kölängsvägen 13
741 42 KNIVSTA
Gustav Kjellström (SD)
Mistelgatan 4 A
754 37 UPPSALA
9
Bilaga § 105 a
Bilaga § 105 b
( 3) uossurdsrry
aluuy
;Euru8epoursruoptun ua EJ unruruo{ r(qeU ualg E{s rBN
:Eu( retg.ry r-o.Jrpp
ES
eureurop8un
.ro.g
pB
*p su,rsuoapu alur rap suurJ apueJ'JlroJ
,r*.T;?H:il:Yffl
.Eurutenoursuroptun
ua
unruuol
dqag ua^E allruIs
EJ
la8uqspuel edu 1ap I rE PIIE raga ua8lltue qro e8grj puru"a rr rrq
Irp rg'1rp sfqag rog
uaddnEuers*erot,,,,0*rtolTJ[,HlJr':#,Xi:,iti',f
'un.,uo{ dqaH I ruoln Jaunuuo{
Et ue ue ua'uruteuorus.,op'un
11q
ff
[:ililfi ffi Hf -"J,?il;
;eturuSenoursuop8ul
strauel e1p r tep r suurJ
Et rre arEuEI ere^ rap
rrn rrr"nr'r'#il1'31;L';,,i:'ii
'u111dspeu1sd1req 1aa
u,ru ruos uotpp'peu elerd pe uotgu ra^oqaq qJo EJq JE., elur Jalle
uespal trs rauue;1
ueru ruo Jella JauonEIeJ qJo letrlBnxas ruo ro8grJ ,ra11rd-d1n>le
AE
Aoqaq
lsalslelrprner8'lapaurlrluanard surladuaxe tuo elpuBr{ uE{ r{Jo er{spEulso>l Jp ua{osag .aJDIpl
Jella
ue{ eu;e8ulu8ellorusuop8ul 94
tololdsd
'e)1s'totuu;eq eJJPrt
EJ
ry
021g1 ddn .reruop8uri
i8ulutetlorusu,op8un AqaH rpJ rpN
Irr.l.uvd!!1Nf,tr
gI0Z requratdas g uap dqag
Bilaga § 106 a
Bilaga § 106 b
Svar till interpellationen ”När får Heby ungdomsmottagning?”
Annika Krispinsson (C) har i interpellationen ställt frågan ”När ska även Heby kommun
få en ungdomsmottagning?”.
Jag tackar för denna interpellation i en viktig och angelägen fråga. Primärvården har,
sedan det politiska beslutet fattades om en ungdomsmottagning i Heby kommun, arbetat
med lokalfrågan och utvecklat verksamheten för att ungdomsmottagningen ska kunna
inrymmas i befintliga lokaler. Utgångsläget var att inga tomma lokaler för ändamålet
fanns på Heby vårdcentral, lokaler för ungdomsmottagningen behöver alltså tillskapas.
Primärvården har undersökt ett flertal lösningar såsom ombyggnader och tillbyggnader
av både nya och befintliga lokaler. Man har behövt utreda och tänka om ett flertal
gånger för att se till att ombyggnationerna blir ekonomiskt oförsvarbara. De verkar
äntligen ha hittat en möjlighet att med ett par mindre ombyggnationer och ett par större
omflyttningar/omdisponeringar anpassa den befintliga lokalen. En ändamålsenlig
lösning till försvarbar kostnad kommer troligen stå klar under hösten 2015.
Det har också på senare tid framkommit att Heby kommun, med hänvisning till rådande
ekonomiskt läge, inte kommer att bidra med kurator vilket redan i planeringen har varit
ett grundkrav från primärvårdens sida.
Vivianne Macdisi
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande
www.lul.se
Bilaga § 107 a
Bilaga § 107 b
Svar på interpellationen ”Var är kontaktsjuksköterskorna?”
Oppositionsrådet Lina Nordquist (fp) har i interpellationen ställt följande frågor:
- Står du fast vid ditt löfte att kontaktsjuksköterskor ska ”följa patienterna genom
hela vårdprocessen”?
- Har det havererade samarbetet med Vänsterpartistyrda Produktionsstyrelsen
försenat införandet och försämrat patienternas tillgång till
kontaktsjuksköterskor?
- När under år 2015 uppfyller vårt landsting sitt löfte till regionen och patienterna
att ge alla cancerpatienter tillgång till en kontaktsjuksköterska?
Jag vill inledningsvis tacka för interpellationen. Vi står fast vid att
kontaktsjuksköterskor ska följa patienterna genom hela vårdprocessen.
Kontaktsjuksköterskan har ansvar för att en individuell skriftlig vårdplan ”min
vårdplan” inkluderande individuellt anpassade cancerrehabiliterande åtgärder, upprättas
och delges patienten. Kontaktsjuksköterskan ansvarar också för att alla patienter och
närstående ska informeras om rätten till förnyad bedömning. Vidare utför vissa
sjuksköterskor som inte är kontaktsjuksköterskor, på onkologkliniken och på andra
enheter som ansvarar för cancerpatienter, flera av kontaktsjuksköterskans uppgifter. En
del viktiga uppgifter utförs dock inte idag, såsom tillhandahållande av en
skriftlig behandlingsplan. Akademiska sjukhuset arbetar aktivt och strukturerat för att
öka antalet kontaktsjuksköterskor och redan idag finns ett antal på plats. En
genomförandeplan har tagits fram där en behovsanalys gjorts för olika diagnoser där
kontaktsjuksköterskor ska rekryteras. Sammanfattningsvis har alltfler cancerpatienter på
Akademiska sjukhuset fått tillgång till en kontaktsjuksköterska det senaste året och vi
räknar med att nå målet att alla cancerpatienter på ska ha tillgång till en
kontaktsjuksköterska under senare delen av 2015 och därefter. Det pågår en diskussion
om resurser inom ramen för de anslag som Akademiska sjukhuset får för att finansiera
kontaktsjuksköterskorna.
I dagsläget finns kontaktsjuksköterskor inom bröstcancervården, lungcancer,
urologiskcancer, gynekologiskcancer och ett antal är på väg att rekryteras till
onkologmottagningen. Det finns dock behov av fler kontaktsjuksköterskor och flera
tjänster är utlysta och under rekrytering. Den generella sjuksköterskebristen har
försvårat rekryteringen av kontaktsjuksköterskor. Vi är stolta över det långsiktiga arbete
som bedrivs genom bl.a. kliniskt utvecklingsår för att säkerställa att landstinget har
tillräckligt många sjuksköterskor i tjänst. Det är dessutom mycket angeläget att de som
www.lul.se
Bilaga § 107 b
2 (2)
anställs har lämplig specialistutbildning. Utifrån uppdragsbeskrivningen för
kontaktsjuksköterskor har underlag för en utbildning ”Kontaktsjuksköterskan i
cancervården 7,5 hp” tagits fram. Vi har fått uppgifter om att fler är anmälda till
universitetsutbildningen 7,5 hp i höst och våren 2016, för att stärka kompetensen i
uppdraget. Det är därför vår förhoppning att vi inom snar framtid kan erbjuda alla
patienter som behöver, tillgång till en kontaktsjuksköterska. Vi kommer följa upp
verksamheten för att säkerställa att det uppdrag som givits om införande av
kontaktsjuksköterskor fullföljs.
Vivianne Macdisi
Bilaga § 107 c
Bilaga § 108 a
Bilaga § 108 b
Svar på interpellation om specialistansluten hemsjukvård i Heby kommun
Annika Krispinsson (C) har skrivit en interpellation om specialistansluten hemsjukvård i Heby
kommun och den geografiska uppdelningen.
Hur kan det komma sig att en kommun blir uppdelad på det sättet som beskrivs ovan?
Heby kommun har sedan länsbytet till Uppsala län haft en geografisk uppdelning gällande flera av de
hälso- och sjukvårdsinsatser som landstinget svarar för.
I samband med att Heby kommun tog över ansvaret för hemsjukvården år 2010, fattades ett beslut om
uppdelning av specialistansluten hemsjukvård (SAH) i kommunen. Uppdelningen innebar att ansvaret
för SAH inom Heby vårdcentrals upptagningsområde ålades Lasarettet i Enköping, samt att ansvaret
för SAH inom Östervåla vårdcentrals upptagningsområde ålades akademiska sjukhuset (akutrehabdivisionen). Uppdelningen skedde efter överläggningar med alla parter där en kompromiss
nåddes utifrån vad som då var lämpligt och möjligt ur resurssynpunkt.
SAH-vården i Heby utförs fortfarande av olika vårdgivare. Idag ansvarar SAH-teamet vid geriatriken
i Tierp för den norra kommundelen och SAH-teamet vid närvårdsavdelningen i Enköping för den
södra kommundelen. Uppdelningen av SAH-vården har medfört samverkansproblem och olika
förutsättningar i olika delar av kommunen. Företrädare för Heby kommun har vid flera tillfällen
påpekat detta och även framfört önskemål om en helhetslösning för kommunen, helst genom att
SAH-verksamheten utförs med bas i Uppsala.
Sjukvårdsteamet i Uppsala har Uppsala kommun som huvudman och de har idag inget uppdrag i
Heby kommun.
Vad tänker du göra som politiskt ansvarig för att en SAH-vård på lika villkor och med en god
samverkan med kommunens vård- och omsorgsgivare, finns för alla patienter i Heby kommun,
oavsett var man bor i kommunen?
Mot bakgrund av Heby kommuns önskemål om en samlad lösning påbörjade landstinget i början av
året en dialog med företrädare för Heby kommun. Samtidigt har flera processer påbörjats avseende
verksamheter som rör SAH i länet och där Heby kommer att beröras på olika sätt.
 En utredning om palliativt centrums framtida uppdrag och organisation genomförs under hösten.
Sjukvårdsteamet i Uppsala och dess uppdrag ingår som en viktig del i utredningen. Utredningens
resultat redovisas på HSS 17 november.
 En utbyggd mobil hemsjukvård i hela länet. Utredningen ska bland annat titta på möjligheterna
för SAH-team med bredare uppdrag. Utredningens resultat redovisas i januari 2016.
 Med anledning av att gällande överenskommelser löper ut vid årsskiftet förbereds under hösten
nya överenskommelser om SAH med kommunerna i norra länsdelen (Älvkarleby, Tierp och
Östhammar). Målbilden är att uppnå en tillgänglig och jämlik vård i länet oavsett bostadsort och
ålder. Utgångspunkten är att alla patienter oavsett ålder, diagnos och bostadsort ska ha lika rätt till
god vård i livets slut. Denna målbild bör enligt inriktningsbeslut som tas upp på HSS den 20
oktober ligga till grund för framtida överenskommelser avseende SAH i länet även med de andra
kommunerna.
Bilaga § 108 b
Eftersom en helhetslösning för länet med utökade mobila team och ett utvecklat palliativt centrum är
en långsiktig process bör en överenskommelse med Heby kommun sökas för att även hitta en lösning
på kortare sikt, en lösning som fungerar för både landstinget och kommunen. För att gå i riktning mot
en SAH-vård på lika villkor i länet, bör utgångspunkten för diskussionen om SAH i Heby vara en
samlad organisation och en ambitionshöjning, med samma utgångspunkt som för kommunerna i norra
delen av länet för att säkra en mer jämlik vård i länet.
Malena Ranch
landstingsråd (MP)
Bilaga § 109 a
Bilaga § 109 b
Svar på interpellationen ”När öppnar ögon- och
öronmottagningarna i Tierp?”.
Sara Sjödal (c) har i interpellationen ställt följande frågor:
-
Hur långt har förberedelserna kommit för att återöppna mottagningarna?
När beräknas de första patienterna kunna besöka mottagningarna?
Jag vill tacka för denna interpellation i en viktig och angelägen fråga. Akademiska
sjukhuset har, genom vårdöverenskommelsen för 2015 som beslutades både november
2014 samt togs upp igen för beslut i februari 2015, fått i uppdrag att överta
konsultläkarverksamheten i Tierp. I bilaga 4 till vårdöverenskommelsen framgår även
att Akademiska sjukhuset har fått finansiering för att säkerställa denna verksamhet. I
finansiering ligger även ansvaret för lokalen och kringservice, däremot inte finansiering
för ny utrustning till ögonmottagningen i Tierp.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beredda att tillföra resurser för den utrustning som
behövs. Det har dock i ett sent skede framkommit att det finns olika uppfattningar om
hur dessa skrivningar i vårdöverenskommelsen ska tolkas. Från politikens sida är vi
angelägna om att denna del i överenskommelsen infrias så snart som möjligt. Vi har
även för avsikt att låta denna skrivning ligga kvar i uppdraget för år 2016. Samtal förs
med Akademiska sjukhuset om hur genomförandet ska ske lokalt i Tierp. Ett alternativ
som kan vara intressant är att erbjuda mobil verksamhet vissa dagar i veckan. Det är
avgörande ur ett befolkningsperspektiv att patienter får den vård som kan genomföras
på lokal nivå. Här är det också viktigt att kostnaden för verksamheten är realistisk och
kostnadseffektiv.
Avslutningsvis bör det påpekas att Alliansen infört vårdval och fri etableringsrätt inom
detta område med motiveringen att det är upp till verksamhet eller utförare att etablera
sig där man vill. Vårdvalet har inte inneburit någon etablering i Tierp. Detta visar
tydligt att det i slutänden alltid är den offentliga verksamheten som måste täcka upp ur
ett befolkningsperspektiv.
Vivianne Macdisi (s)
Bilaga § 110 a
Bilaga § 110 b
Svar på interpellation om beroendevård för barn och unga
Anna-Karin Klomp har skrivit en interpellation om beroendevård för barn och unga. Det är viktigt
med tidiga insatser och bli bättre på att ta hand om barn och unga med missbruksproblem. Frågorna
är i interpellationen rör hur HSS arbetar med uppdraget inför 2016 i vårdöverenskommelsen samt hur
tidsplanen ser ut, framtida kostnader för detta samt hur arbetet samordnas med länets kommuner.
Det pågår för närvarande inget arbete i vårdöverenskommelserna vad gäller frågan kring
beroendevård för barn och unga. Denna fråga är dock aktuell i den pågående utredningen att ta fram
en viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa där det hittills framkommit att det finns
ett behov av att utveckla tidiga insatser för personer med affektiva tillstånd, beroende/missbruk och
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågan om en beroendemottagning och underlag för
förbättring av dagens insatser kommer att behandlas och beaktas i arbetsgruppen kring berörd
utredning där bland annat sektionschefen för beroende och neuropsykiatri på Akademiska sjukhuset
är en av deltagarna.
I processen med implementering av de nya nationella riktlinjerna för missbruk och beroende har
styrgruppen för RIM beslutat att ta fram en regional överenskommelse som ska tas i TKL under 2016.
De slutliga riktlinjerna för missbruk och beroende kommer att presenteras på ett lokalt seminarium 5
november 2015.
Beroende på vilka lösningar som framkommer i arbetet, behöver i nästa steg en ekonomisk analys
göras kring vad som behöver förstärkas och vad det skulle kosta.
Frågan om beroendevård för barn och unga är en ny fråga för barnpsykiatrin i hela Sverige och idag
försöker BUP lösa frågan så gott det går vad gäller förfrågningar från kommunerna. I Stockholm
finns verksamheten Maria ungdom men i övriga landet behöver de flesta landsting komplettera med
resurser och kompetens inom detta område, så även Uppsala.
Uppsala är värdlandsting för den årliga nationella BUP-kongressen år 2016 där denna fråga kommer
att utgöra tema och något av ett startskott för BUP-verksamheterna i landet och missbruksfrågan.
Under 2016 kommer ett arbete att ske med att förnya de länsgemensamma riktlinjerna kring barn och
unga. Beroendefrågan är en ny fråga som kommer att lyftas i detta arbete.
Malena Ranch
landstingsråd (MP)
Bilaga § 111 a
Bilaga § 111 b
Bilaga § 112 a
Bilaga § 112 b
Svar på interpellation angående flyktingar som lider av Post Traumatic
Stress Disorder
Det är en mycket viktig och högst aktuell fråga som Emilie Eriksson lyfter i sin interpellation.
Flyktingarnas situation i sina ursprungsländer, under sin långa och mödosamma resa till Europa och
situationen de upplever i flera europeiska länder är fasansfull. Beroende på vilka upplevelser som
flyktingarna varit med om så påverkas i olika grad den mentala och fysiska hälsan hos alla individer.
Det är viktigt att hela vårdkedjan fungerar för nyanlända som kommer till Uppsala län.
Integrationshälsan Cosmos en viktig ingång till hälso- och sjukvården för de som kommer till länet.
De erbjuder nyanlända och asylsökande hälsoundersökning vilket omfattar ett systematiskt samtal,
där man går igenom tidigare sjukhistoria, vaccinationer, andra viktiga händelser, psykiskt status samt
tar smittskyddsprover samt eventuella tillkommande prover som kan anses nödvändiga.
Integrationshälsan drivs sedan januari 2014 av Hälsa och habilitering. Cosmos uppdrag är att ge basal
sjukvård till asylsökande i Uppsala kommun samt att ge hela länets invånare möjlighet till en
hälsoundersökning. Vid årsskiftet 2014/2015 utökades uppdraget till att även innefatta s.k.
anhöriginvandrare.
Inom psykiatrin får flyktingar vård på samma villkor som andra invånare. För de personer vars
psykiska ohälsa så kräver finns också tillgång till enheten för transkulturell psykiatri. Enheten
kopplas in om traumat kräver särskilt transkulturell kompetens.
Under 2014 beslutades i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen om att teckna en överenskommelse med
Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala från och med 2015. Syftet med partnerskapet är
att skapa förutsättningar för flyktingar som har upplevt krig och tortyr och som lider av
posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, att få utvecklas positivt såväl fysiskt
som psykiskt som socialt och kulturellt. Behandlingscentret har ett särskilt fokus på ungdomar i
åldern 16-20 år. Utöver individuella terapisamtal arbetar de också med pedagogiska och stödjande
insatser på gruppboenden för ensamkommande ungdomar. Ungdomarna får samtala kring symptom
när de varit med om svåra upplevelser.
Landstinget finns också med som aktör i ett arbete för Integrerad behandling för personer med PTSD
inom etableringen i Uppsala län som drivs av Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun.
Det är också viktigt att komma ihåg att PTSD inte är den enda ohälsa som riskerar att drabba
människor som flytt från krig och förtryck. Många har sammansatta problem i form av depression,
ångest eller ett riskbruk av alkohol. Som alltid gäller det att göra individuella bedömningar samt att
ha beredskap för att symtom från PTSD kan uppkomma i tidigt skede men också när det har gått en
längre tid.
Malena Ranch
landstingsråd (MP)
Bilaga § 113 a
Bilaga § 113 b
Svar på interpellationen "uppsökande tandvård"
Emilie Eriksson (m) har i interpellationen ställt frågan "varför beslutade du att ta återta
hela den uppsökande tandvårdsverksamheten för äldre och personer med
funktionsnedsättning i egen regi?"
Inledningsvis vill jag tacka för denna viktiga interpellation. Det är ett faktum att
förekomsten av munsjukdomar och dålig munhälsa påverkar den allmänna hälsan
negativt. Det är därför viktigt att äldre samt personer med funktionsnedsättning får ta
del av de tandvårdsstöd som de har rätt till. Det mest proaktiva stödet mot förekomsten
är den uppsökande tandvården som inkluderar munhälsobedömning (MHB) i hemmet
och i särskilt boende för omvårdnadsberoende äldre och personer med
funktionsnedsättning.
Det finns flera anledningar till att vi vill koncentrera den uppsökande verksamheten i
hela länet till Folktandvården. Ett viktigt skäl är att vi vill nå fler patienter än vi gör
idag. År 2014 var andelen berättigade som i vårt län fått MHB 50,6 %, lägre än det
nationella resultatet. Det är särskilt i ordinärt boende, dvs. de som bor kvar i sina hem,
som många berättigade inte får ta del av MHB. I Oral Cares kommuner har 24 % av de
som tackat ja till MHB fått detta utfört. I Folktandvårdens kommuner har 84 % av de
äldre i ordinärt boende som tackat ja fått MHB.
Vi tror att den bästa strategin för att förbättra den rådande situationen är att ha ett nära
och kontinuerligt samarbete med länets kommuner. Detta kan enklare åstadkommas om
man har en och samma huvudman i länet över en längre tidsperiod. Fördelen med detta
är också att det underlättar arbetet för en vård som ges på lika villkor och med samma
kvalitet i hela länet. Den uppsökande tandvården behöver utvecklas både vad gäller
arbetssätt, kunskapsinhämtning och utvärdering. Ett strukturerat utvecklingsarbete
underlättas av ett samlat och långsiktigt utförande i egen regi. Det ger även möjlighet
till en sammanhållen vårdkedja och snabba insatser vid Folktandvårdens stationära
kliniker när det behövs dvs. nödvändig avancerad tandvård som inte kan utföras
mobilt. Genom att lägga uppdraget i landstingets egen regi får vi vidare möjlighet att
snabbare kunna anpassa verksamheten vid förändrade behov hos patienterna. Den typen
av förändringar tar betydligt längre tid vid ett upphandlingsförfarande där ändringar inte
kan göras under pågående avtalsperiod.
Vivianne Macdisi (s)
www.lul.se
Bilaga § 114 a
Bilaga § 114 a
Bilaga § 114 b
Bilaga § 115
Bilaga § 116
Bilaga § 117

Bilagor - Landstinget i Uppsala län

Transcription

Similar documents

VSG - Region Örebro län

Jämtlands läns distrikt av - IOGT

Untitled - Landstinget i Uppsala län

Folder om gruppträffar för män

Klicka här för att komma till informationsbladet

Caller: Jack Borgström

Oskarshamns Folkhögskolas STYRELSE 2005 04 08

Kallelse KF 2015-08-31