Handlingar 2015-09-15 - Arvidsjaurs Energi AB Startsida

Transcription

Arvidsjaurs kommun
Árviesjávrien kommuvdna
Kallelse/föredragningslista
Offentligt sammanträde
Kommunstyrelsen kallas till sammanträde
Allmänheten är välkommen att närvara vid
kommunstyrelsens sammanträde under
punkterna 1-19.
Plats: Förvaltningsbyggnaden, Arvidsjaur, Solstrålen
Tid:
Tisdag 15 september, 2015, Kl 08.00
Ledamöter kallas
Ersättare underrättas
Samåkning till sammanträdet ska ske i största möjliga
mån.
Kl 08.00-09.00
Kl 09.30-10.00
Kl 10.00-10.30
Kl 10.30-11.00
Information från Näringslivskontoret – Näringslivschef Stina Johansson
SWOT-analys bredband - IT-chef Glen Eriksson
Kommunchefens rapport och bolagsinformation
Redovisning - HVB-hemmen Kråkan och Korpens kompetensbas
Kl 11.45
Gemensam lunch på Ringelskolan
Kl 11.00
Sammanträde
Dagordning
1.
2.
3.
4.
5.
Upprop
Anmälan av jäv
Val av protokolljusterare
Anmälan av beslut i delegerade ärenden
Meddelandeärenden
Ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsen
6. Mål- och resursplan 2015 - Centerpartiet
7. Översyn av fördelning av lokalkostnader mellan nämnder (internhyra) och komponentavskrivning
8. Kommunalt driftstöd till Arvidsjaurs Flygplats AB 2015 / 2016
9. Budget år 2016 för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr
10. Återrapportering av uppföljning internkontrollplan 2015-04-30
11. Fritidspolitiskt program för Arvidsjaurs kommun
12. Utvecklingsplan för Nyborgstjärn
13. Struktur för styrande dokument i Arvidsjaurs kommun
14. Förslag till objekt för utförande under 2016 på det kommunala
15. Tillsyn av HVB barn och unga vid Kråkan i Arvidsjaurs kommun - IVO
16. Tillsyn av HVB barn och unga vid Korpen i Arvidsjaurs kommun – IVO
17. Politisk representant i EU-projekt ”SAMLA” (Samverkan kring Arbetsmarknad, Mötesplatser,
Lärande och Aktiviteter)
18. Underskrifter på kommunens bankkonton m m.
19. Belysning över återvinningsstation och soptipp i Moskosel (Medborgarförslag)
forts.
forts.
Ärenden som inte är offentliga
Ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige
20. Lån till Arvidsjaurs Flygplats för investering i fälthållningsfordon och ramp under 2015 och 2016
Rapporter (inga handlingar)
21. Rapport från kommunstyrelsens ordförande
Arvidsjaur 2015-09-10
LOTTA ÅMAN
Ordförande
Inga Sandström
Sekreterare
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-15
4
Ks §
Anmälan av beslut i
delegerade ärenden
Justerandes sign
I
Delegeringsbeslut som anslagits på kommunens anslagstavla
II
Övriga delegeringsbeslut
Kommunchef Kerstin Olla Grahn
Tillsvidareanställning
§§
8-11
2015
Personalchef Ulrica Lundgren
§§
1-1
2015
Kultur- och fritidschef Kristina Grubbström
§§
1-1
2015
Socialchef Ann-Sofi Levander
§§
14-18
2015
Skolchef Annette Rylén
§§
8-14
2015
Rektor Anneli Andersson
§§
1-1
2015
Rektor Kristina Johansson
§§
2-3
2015
Teknisk chef Heikki Kairento
§§
5-6
2015
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-15
forts 4
forts. Ks §
II
Övriga delegeringsbeslut
Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman
Beslut på nämndens vägnar i ärenden som är så
brådskande, att nämndens avgörande inte kan
avvaktas
Justerandes sign
§§
7-9
2015
Kommunchef Kerstin Olla Grahn
Medverkan i projekt i den egna verksamheten där
ingen medfinansiering finns förutom eget arbete §§
1-1
2015
Planingenjör – Britta Lundgren
Yttrande till polisen ang upplåtelse om offentlig
plats
§§
10-11
2015
Enhetsledare Parker Erika Harr
Bidrag till enskilda avloppsanläggningar
§§
1-1
2015
Enhetsledare Parker Erika Harr
Tillstånd att bedriva skyddsjakt på kommunens
mark
§§
1-1
2015
Avfallschef Johan Åberg
Beslut om uppehåll i sophämtning
§§
19-20
2015
Projektingenjör Johan Åberg
Bostadsanpassningsbidrag upp till två basbelopp §§
41-45
2015
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-09-15
5
Ks §
Meddelandeärenden
III Meddelandeärenden
*
-
Årsstämmoprotokoll 2015-04-23
Pite Älv Ekonomisk förening
*
-
Slutrapport – Norrbottens landsbygd siktar mot 2020
Hela Sverige ska leva Norrbotten, Länsstyrelsen Norrbotten
*
-
Anvisningsläget för mottagande av ensamkommande barn
Migrationsverket
*
Cirkulär 15:22 - Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för
räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB 15) med Brandmännens
Riksförbund
-
Sveriges Kommuner och Landsting
*
-
Remiss – Betänkandet ”Service i glesbygd SOU 2015:35 Näringslivsdepartementet
Remissvar från Arvidsjaurs kommun
*
-
Gröna Nyckeltal 2014
Miljökontoret, Arvidsjaurs kommun
*
-
Cirkulär 15:23 - Budgetförutsättningar för åren 2015–2018
Sveriges Kommuner och Landsting
*
Förlängning av giltighetstiden för undersökningstillståndet Tjappsåive
nr 1002 i Arvidsjaur kommun, Norrbottens län
Bergstaten
*
-
Justerandes sign
Expedierat per e-post om inget annat anges.
Beslut om statsbidrag för utarbetande av en lokal överenskommelse om
samverkan mellan kommun och arbetsförmedling
Delegationen för unga till arbete
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens ekonomiutskott
Blad
2015-09-08
6
Eku §
Mål- och resursplan 2015
- Centerpartiet
Dnr 00061/2015
041
Kommunfullmäktige fastställde 2015-06-23 § 108 mål- och resursplan för
2016. I planen ingår preliminära driftbudgetramar vilka fastställs slutligt vid
fullmäktiges sammanträde i november. Vid sammanträdet lämnade
centerpartiet ett förslag till alternativ mål- och resursplan.
Kommunfullmäktige beslutade att kommunstyrelsen ska bereda
centerpartiets förslag inför slutligt fastställande av driftbudgetramarna i
november.
Ekonomiutskottet går igenom och diskuterar de olika förslagen i
centerpartiets förslag till mål- och resursplan för år 2016.
Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen 2015-09-15
1.
2.
Ekonomiutskottet har diskuterat centerns förslag till budget, och
föreslår kommunstyrelsen följande;
En översyn görs för att utreda storleken på fördelning av lokalkostnader
mellan nämnder (internhyra) med anledning av införande av
komponentavskrivning.
I övrigt lämna centerpartiets förslag till mål- och resursplan för år 2016
utan åtgärd.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Förslag till mål- och resursplan från Centerpartiet
Utdragsbestyrkande
NJRODLAD
POLlrlK
Arvldsjaurs kommun
Kommuns!yr9!osen
2015 -06- 2 3
CENTERPARTIET
onr6 tJ-
'/ZO/~
ARVIDSJAUR KRETSEN
Sida 1 av 58
Centerpartiet i Arvidsjaurs
Mål- och resursplan
2016
och framåt
Kommunfullmäktiges mål
2016-2019
Resursplaner
- Driftbudget 2016
- Driftbudgetplan 20l7-2018
- I nvesteri ngsbudget 2016-2017
- I nvesteri ngspla n 2016-2020
Centerpartiet i Arvidsjaru Mål- och Resrusplan utgår ifrån eko nomiutskottets förslag t ill Ko mmunstyrelse n.
Föränd ri ngar framgå r med
Centerpartiet i Arvidsjaur
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
Mail: [email protected]
www.centerpartiet.se/ arvidsjaur
NÄRODLAD
POUnK
CENTERPARTIET
ARVIDSJAUR KRETSEN
Sida 2 av 58
Innehållsförteckni ng
.Kommunfullmäkti ges mål 2016-1 9 .... .. .. ......... ......... ... .. ............... ........................... .... .. .. ....... ...... ... .. ....... .. 8
Finansiella mål ...... ... ................. ......... ............. .... ........... ....... .. .. ... .. .......... ..... ... ... ............. ... ..... ................... 9
God ekonom isk hushållning - finan siell a mål ..... .... .. ..... ........... ........... .. ......... .... ........ ............... .. .. ... ..... 9
Sammanfattning ... .. ... .... .. ... ......... ... .. ............................................... ... ........ .... .... .... .... .. .... .... .... ... ...... .. 9
Finansiella mål 20 16-20 19 ... .. ..... .. .... ....... .. .. ..... ..... ... .. ............ .... ... .......... ... ............................. ..... .. .. .... 10
Befolkningsutveck ling SeB .............................. .............. ...... .. ............ .... ..... ... .. ... ... .. ....... .... ..................... 12
Löner och pri ser ...... ... .. .. ... .... ... ..... ... ..... ........ .. .. .... .. .. ... .. .. ... .. ...... .... ....... .......... .......... .... .......... ...... .. ... .. .... 13
Övriga utgångspunkter ............................. ..................... ..... .... ... .. ........ ..... .... .... ... ............................. ...... ... 14
Komponentavskrivningar .... .. ... .... .... ..... ........................... .................... .... .... ... ... ..... ... .... .. ..... ... .... ......... 14
Internhyra ..................... .......... ......... ............................. .. ... .. ..... .... ... .... ... ........... ............ .. ... .......... ......... 14
Skatteuttag ...... ....... ... .... ... .... ... ... ... ..... ... ...... ... .. .. .. ..... ...... ....... ....... ............. .......... ........ .... .. .. .. ....... .. .. .... . 14
Kommunstyrlesen ........... ..... ................ ... ..... .. .. .. .. .. ... .. ... ..... .... .. .. .............................................. ... .. .. .. ... 15
Verksamhets ide .... ... ......... ... .. ...... ... ... ......... .... ... ..... ................................... .............. ................... ... ... .. ... 15
Utvecklingstendenser 2016-20 18 ................... .. ......... ... .. ...... .... .. .. ..... ............. .......... ..................... .... .... 15
Verksamhetsförändringar 20 16 ....... ................... ........ .... ...... ... .. .. ...... .. ... ..... ... ... .................................... 15
Driftbudget, tkr ....... ...... ... .... .. .... ... ..... .. ....... ... ..... .................... ........ .......................... ........... ... ...... ... .... .. 16
Investeringsbudget, tkr .... ..... .... .... ..... ..... ..... ... ...... ... .......................................... ....... .................... .... .... . 16
Socialnämnden ....... ..................... ................ ... ... .. ... ... .. .. ... .. .... ... .. ... .. ...... ......... ... ..................... ......... .... ... .. 18
Verksamhets ide ...... .. ... .. ... .. ............ ......... ....................... .... ......... .............. ... .. .... ..... ..... ........ ... .............. 19
Utvecklingstendenser 2016-20 18 .... .... ... .............. .. ............ ............. .... .... .. .. ....... ..... ...... ...... ..... .. ........... 19
Verksamhets förändringar 20 16 ....... ... ..... ....... .... ... ..... ........ .... .. .................................................. .... ... .... 19
Driftbudget, tkr .................... .. ................... .......... .......... ... ... ..... .... ... .............. .... .............................. ... .... 20
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
www.centerpartiet .sejarvidsjaul'
N~RODLAD
POLInK
CENTERPARTIET
ARVIDSJAUR KRETSEN
Sida 3 av 58
Investeringsbudget, tkr ... .......... .. ... .. .. .... ............ ....... .......................................... .................... .. ............. 20
Barn- och utbi ldningsnämnden ...... ....... .... ........... .... ............... ........ ........ ........ .. ..... ........ ..... ....... .. ..... ........ 22
Verksamhetside ....................... ... ............ .. .... ....... ......... .... .. .. ......... ... .. .. ...... ... .. ........ .... ...................... .... 23
Utvecklingstendenser 20 16-2018 ............ .. ................. ....... ............ ....... ........... .... ..... ... .. .. ..... ........ ..... .... 23
Verksamhetsförändringar 20 16 ... .... .... .. ....... ......... ..... ................. ........................... .................... ........... 23
Mål- och res ursplan
201 6
och fram åt ................................ ............ ......... ...... ........ ... ... ... ..... ... ... .. ......... ....... .. ... 26
Milj ö-, bygg- och häl soskyddsnämnden ..................... ..... ... .... .... ......... .. .......... .. .. .. .......... ..... ....... ... ... .. .. ... 26
Verksamhetside ..... .. .... .. .... .. .. .... ... ... .. ... ..... ...... ......... ...... .. .... ... ........... ... ....... ........ ................................. 26
Utvecklingstendenser 20 16-2018 ................................ .. .. .. ... ... .. ... ... ... ... .. .. .. .. .. ......................... ... .. ... ... .. 26
Vi räknar med att göra nya mätningar under år
20 17. Uppskattad kostnad är ca 90 ' , vi lket påverkar ski llnaden
mot den preliminära ramen år 201] ... .. .. . . . .. . ...... . ........ . .. . . ... ..... ...... ... .... ......... .. .. ..... .. . .... .. . ......... .. .... ........... 26
Verksamhetsförändringar 2016 ............ .. ............ ...... ..... .. .. .. .. ... ........... ... .............. .................... .. .. .... ..... 26
Stöd fu nkti onen/ekonom i ..... ................... ... ............. .... .... ... .. .. ....... .... ....... ... ................... ........ ... .... ..... 33
Bam- och utbildningsnämnden .. .. .... .. .. .... .................... .. ........ ............. .............. ............ .... .. .............. 33
Social nämnden ........................................... ............ ..... .... .... ... .... ...... ............... .. ... ................. ............ 37
Fritid och ku ltur ..................................................... ...... ... ..... ... ..... .. ... .. ..... .. .. ... ...... ........ ........ .... ... .. .. . 38
Milj ö- Bygg- och hälsoskyddsnänmden .. ... ...... .... ... ........... ............... ........................ .. ......... ............ 38
Centrumbadet ..... .... .... ...... ......... ... ................ ....... ... .. ......... ...... ....... ... ... ....... ... ......... ... .......... ............. 38
IT -Enheten .............. ....... .... ... ......... ... ...... ... ........ .. ... .. ..... ... ............ .. ... ... ................ .......... ..... .............. 39
Kostenheten ... ...... ..... ...... ... .......... ......... ................. .. ...... ............ ... ..... ... ........... ..... ......... .. ..... ............. 40
Fastigheter ................... ....... ...... ........... ... .... ... ........ .. .. .... .. ..... .. ....... .... .. ...... ...................... ........... .... ... 43
KOl11munal ledningsplats, tekniska åtgärder fö r säker ledning - tekniska och IT ....... ........ .. ............ 46
Gatuenheten ........... ..... .................................................... .. .... ..... ... ... ... ....... ... ... .... .... ... .. .... ........... ... ... 48
Park och anläggningar ......... ... ..... ... ................ ....... .. ..................... ... ... ... ........ .. ... .......... ......... ............ 50
Affårsverksamheter ....... .. ... .... ....... ...... ... ... ... .................... ...... .. .. ..................................... ...... ...... ...... 52
Stationsgatan 20 A
933 3 2 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
www.centerpartiet.sej arvidsjaur
N~RODLAD
POLlrlK
CENTERPARTIET
ARVIDSJAUR KRETSEN
Sida 4 av 58
Ul. '
n
oc
r
n oc
si
,E
Stationsgatan 20 A
93332 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
Mail : arvidsjaur@centerpattiet .se
www.centerpattiet.sej arvidsjaur
N~RODLAD
POL/nK
CENTERPARTIET
ARVIDSJAUR KRETSEN
Sida S av 58
an. En
litislf,visio
fä
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
www.centerpartiet. sejarvidsjaur
NJRODLAD
POUnK
CENTERPARTIET
ARVIDSJAUR KRETSEN
Sida 6 av 58
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
www.centerpattiet .sejarvidsjaur
NÄRODlAD
POUnK
CENTERPARTIET
ARVIDSJAUR KRETSEN
Sida 7 av 58
di.rektiv:
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
www.centerpartiet.sejarvidsjaur
NÄRODLAD
POLITIK
CENTERPARTIET
ARVIDSJAUR KRETSEN
Sida 8 av 58
Kommunfullmäktiges mål 2016-19
Arvidsjaur växer för en hållbar framtid
En attraktiv tillväxtkommun
Önskat läge
Värdegrund
Glädje, respekt och professionalitet
Vision
MEDBORGARE /
UTVECKLING /
KUND
TILLVÄXT
EKONOMI
MEDARBETARE
Kommunfullmäktiges
mål:
Kommunfullmäktige
s mål:
Långsiktig hållbar
utveckling
Attraktiv
arbetsgivare
Fokusområde:
Fokusområde:
Underlätta för
näringsliv
och företagande
Kompetensförsörjning
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Arbetsm iljö
Orgnr 899100-3941
www.centerpattiet.se/arvidsjaur
Mål- och resursplan 2016 och framåt
Finansiella mål
God ekonomisk hushållning - finansiella mål
Syftet med god ekonomisk hushållning är att kunna bedriva den verksamhet man politiskt har beslutats
att genomföra , och inte att få ekonomisk avkastning på skattebeta larnas pengar.
Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin för en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål
och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som inryms
inom de finansiella målen, det vi ll säga en koppling mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också
för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot
kommuninvånarna tydligt.
Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det betyder att väga
ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov på kort sikt mot verksamhetens behov på lång sikt.
Kommunful lmä ktige fastställer de finansiella målen. Enligt kommunallagen anges de finansiella mål som är
av betydelse för en god ekonomisk hushållning . De ekonomiska målen ska ge handlingsfrihet och bidra till
att ekonomi inte kommer att belasta kommande generationer.
Arvidsjaurs kommun har en förhå ll andevis god finansiell ställning. Detta är viktigt, eftersom den ger en
rimlig handlingsfrihet. Kommunen ska därför sträva efter att bibehålla/förbättra sin fin ansiella ställning .
Sammanfattn ing
Ekonomin ska ge handlingsfrihet
Ekonomin ska inte belasta kommande generationer
Verksamheten ska bedrivas med god ekonomisk hushålln ing och en långsiktigt uthållig ekonomi i balans
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
Mail: arvidsjaur@centerpalt iet.se
www.centerpaltiet.se/ arvidsjaur
Finansiella mål
2016
och framåt
Finansiella mål 2016-2019
Årets resultat ska under en mandatperiod i genomsnitt motsvara l % av skatteintäkterna .
Volymökningen av verksamhetens nettokostnader per år ska inte vara högre än skatteunderlagets
ökning.
Ett överskott i verksamheten skapar politiskt handlingsutrymme och möjliggör bland annat fortsatta
satsningar och nyinvesteringar. Det är väsentligt att ha en god kostnadskontroll på verksamheten .
Verksam hete ns nettokostnader kan på lä ngre sikt inte öka snabbare än skattei ntäkterna. Genom att in te
förbruka alla skatteintäkter i den ordi narie verksam heten skapas förutsättningar för att:
Skapa utrymme för oförutsedda kostnader
Vidmakthålla an läggningsti llgå ngar
Klara pensionsåtaganden
I beräkningen av budgetramar ska tas hänsyn t ill demografiska förändringar och på så sätt göra det
möjligt att flytta resu rser från verksam heter där efterfråga n och behov minskar till verksamheter där
efterfrågan och behov öka r.
Att se kostnadsförändringen över en längre period gör det möjligt att planera mer långsiktigt och inte
enbart följa de årliga svängni ngarna i skatteunde rl aget .
Soliditeten ska ll uppgå till minst 65 % innan 2019. Eget kapital skall se nst
stort som den utestående ansvarsförbindelsen för pen sioner.
2019
vara minst lika
En ekonomisk stab ilitet krä vs för att kommunen ska klara framt ida utmani nga r bland annat i form av
pensionsutbeta In inga r.
Soliditeten visar hu r stor del av kom munens ti llgånga r som finansieras med egna medel dvs . det egna
kapitalet ställt i relation till kommunens totala tillgångar.
Det egna kap ita let öka r om årets resultat är positivt. Men för att uppnå ökad solid itet måste även
balansen mella n t illgånga r och skulder up prätthå llas eller förbättras.
Med öka nde investeri ngsvolymer ökar värdet av kom mu nens anläggningstillgångar. Detta inn ebä r
också ökade kost nader för avskrivn inga r.
Stationsgatan 20 A
933 3 2 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
Finansiella mål
- Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet bör inte utan särskild prövning ske
med externa medel.
En investering kan ha en livslängd på uppemot 100 år. Därför måste man vid investeringstillfället inte
bara bedöma det omedelbara behovet, utan också försöka beräkna vad investeringen betyder för
kommande generationer. När befolkningsunderlaget minskar blir det viktigare att inte binda upp
kommande generationer med stora fasta kostnader i anläggningar. Detta gä ller även kommunens
bolag.
Kommunens fin ansiella ställning är god . Inga långfristiga skulder finns . Extern upplåning bör undvikas
så långt kan ske. Då metod för komponentavskrivningar en ligt regelverk K3, införs ersätts tidigare
driftskostnader för reinvesteringar med investeringar. Kostnaden fördelas på så sätt framåt i tiden.
För avgiftsfinansierad verksam het och för de kommunala företagen upprättas särskilda
investeringsbudgetar .
Kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte förorsakas onödiga
kostnader. Kommunens fastigheter och anläggningar ska underhållas så att värdet inte
försämras.
Stora summor ligger bundna i kommunens anläggningar och fa,rioh.tI
brister kommer värdet att försämras och
förkortas.
rh~å;;ll~e~tEii!iii
göras i kommunens budget så attl=~u~n~d!e~
u år till genomsnittet i riket. [
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
wvvw.centerpartiet.se/ arvidsjaur
2016
och framåt
Befolkningsutveckling SeB
Antal
Personer
6 500
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
6 450
----------------------------
6 400
------------------------------------------------------------ -------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
6 350 - -------- --- --------------------------------------------------------------------------6 300
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
6 250
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------.----------.------
6 200
----------------- ------------------------------------------------------------------------------. -.--------------------------------------------
6 150
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
6100 +-_r-,--.~._._~-.__r-r__.~-.__.-.__.-r__.~-.__.__,
2013
2015
2017
2019
2021
2023
2025
2027
2029
203 1
2033
_
Folkmängd
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Är
Orgnr 899100-3941
www.centerpartiet.se/arvidsjaur
Löner och priser
Prisindex kommunal
verksamhet
2012
2013
20 14
201 5
2016
20 17
Personalkostnad
2,8
2,7
2,6
3
3,2
].S
Övrig förbru kn ing
1,6
1,1
1,5
2,2
2,4
2,7
2 , 20%
2,20%
2,80%
3,00%
3,20%
Prisindex kommunal
verksamhet
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
Övriga utgångspunkter
Komponentavskrivningar
Ersättning/komplettering av inventa rier ska som huvudregel har tidigare räknats som underhåll. Från
och med 20 1 5 skal l ersättning/ utbyte/ reinvestering betraktas som en investering . Utbytt del
utrangeras därvid.
Invester ingsbudget ska upprättas under våren fö re budgetå ret . Investeringsbudget ska innehålla budget
för investeringsobjekt under de två kommande åren samt en mer övers iktlig investe ri ngs plan för
ytterligare tre år. Investeringsbudgeten ska delas upp i ska ttefinansierade och avgiftsfinansierade
investeringar.
Förändring för ett längre planeringsperspektiv särski lt med tanke på upphand lingsförfarandet .
Skatteuttag
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
www.centerpmtiet.sejarvidsjaur
Mål och resursplan
2016
och framåt
Kommunstyrlesen
Verksamhetside
Kommunstyrelsen arbetar utifrån fullmäktiges vision
om att Arvidsjaur växer för en hållbar framtid med
ett önskat läge om att vara En attraktiv
tillväxtkommun. Arbetet utgår från värdegrunden
om Glädje, Respekt och Professionalitet.
Kommunstyrelsens förvaltning svarar för
kommunövergripande stödprocesser inom ekonomi,
personal, IT, information och administration samt
egen kärnverksamhet i form av kommunalteknik och
samhällsbyggnad, ku ltur och fr itid, arbetsmarknad
och integration samt näringsliv och turism.
Inom arbetsmarknads- och integrationsområdet
kan vi se att de personer som skrivs in i
verksamheterna har allt större behov av
kva lificerade insatser. Nya avtal med
Migrationsverket genererar större intäkter under år
med bidrag.
Ku ltur- och fritidsfrågorna inklusive landsbygdsutveckling en mer framträdande roll under
komma nde planperiod. Betydelsen av kultur och
fritid som ti llväxts kapande åtgärder ökar.
Verksamhetside:
Med ansvarsfullt användande av skattemed len ska
god service och stöd ges till kommuninnevånarna ,
näringslivet och till vå r egen ko mmunorganisation.
utvecklingstendenser 2016-2018
Såvä l omvärlden som det egna kravet på effektivitet
gör att vi måste öka takten när det gäller arbetet
med att digitalisera ol ika arbetsprocesser . Det gäller
bland annat ärendehamering och införande av etjänster. En ökad digitalisering kan kosta extra
inledningsvis, men leder på sikt t ill större säkerhet i
verksamheten och ökad kostnadseffektivitet. Vi kan
också se att fl era av stöd processerna är
underbemannade och balanserar på en skör tråd när
det gäller att hinna med och orka bed riva sitt arbete
på ett önskat sätt .
Efterfrågan på insatser från nä rings livskontorets
sida bedöms bli fortsatt hög under planperioden.
Medel från projekt inom EU:s strukturfonder
bedöms dock kunna ta en stor del av den
kostnadsökning som kommer att uppstå. Det hårda
trycket på närings livsverksamhete n medför också
ökade krav på kommunens samhä llsbyggnadsa rbete
bland annat i form av snabb hantering av
plan processer och tillstånd
Stationsgatan 20 A
93332 Arvidsjaur
Samiskt infytande , medbestämmande/samråd
och möjlighet t illl<ulturell och språkl ig
indentitetsutveckling får en ökad betydelse
under kommande planperiod .
Sannolikt kommer samverkan inom koncernen att
öka under planperioden liksom samverkan med
andra kommuner. Vi för idag diskussioner med
flera enskilda kommuner och kommungrupper om
samverkan inom olika om råden .
Verksamhetsförändringar 2016
Verksamhetsförstärkningar behöver ske inom
personal- och IT-enheterna, fritidsområdet samt
ledni
Arbetet med digitalisering av arbetsprocesser
kommer att ta extra resurser i anspråk under 2016.
Orgnr 899100-3941
2016
och framåt
Kommunstyrelsen
Dr i ftbudge t , tkr
Budget 2015
I budgeten ingå r:
Budget
2016
Plan
Plan
2017
2018
694 2 5
71 9 2 5
74 4 2 5
-55°9
-5 881
-5 1 74
Löneökningar
Prishöjn ingar
Verksa mhetsförä nd ringa r
Su mma budgetä skand e
639 16
660 44*
Ram enliJ!t lånJ!tidsplan - Kf 2014 - 11- 24
Kommun st yrelsen
Differens
Investeringsbudget, tkr
7°395
7°5 88
6479
4544
2016
201 7
Ko mmun sty relse n skattefinans ierad
Kommunstyre lsen avgi ftsfinan sierad
255°
fiir. bred nds
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
Mail : [email protected]
wwvv.centerpartiet.sej arvidsjaur
och framåt
2016
Kommunstyrelsens nämndsmål
Perspekt iv
Medborgare/Kund
nöjda medbo rgare och kunder
Nämnd smål
Ett högre genomsnittligt totalindex än riket utifrån SCS :s
medborgaru ndersökn i ng
~~~------------------------~
~.---~----
Bedömning
Bedöm ni ngsi ntervaller
Gul
Under snitt j
Grön
Över snitt i riket
Snitt i riket
riket
Jämförelsevärde
SCS:s Medborgarundersökning
kommande år.
Perspe ktiv
UtvecklingfTillväxt
Nämndsmål
2015
utgör referensvärde för
Förbättra närings livskl imatet så att Arvidsjaurs kommun år
i Svensk Näringslivsranking har en placering bättre än
2019
100
Bedömning
Bedöm ni ngsi ntervaller
Jäm förelsevä rde
Perspekt iv
Ekonomi
Nämndsmål
C.I
Bedömning
Bedömn i ngsi ntervaller
101- 249
(kr
Jämförelsevärde
Nytt mätområde där aktuellt jämförelsevärde ej finns.
Perspektiv
Arbetsgivare
KF-mål
Attraktiv arbetsgivare
Fokusområde
Kompetensförsörjni ng och arbetsmiljö
Nämnd smål
Vid medarbe tarunde rsökning enligt SKL:s HME-modell ska
genomsn ittlig totalindex vara högre än riket
~~~------------------------~
tul
Bedömning
Bedömni ngsi nterva ller
Snitt i riket
ri ket
Jämförelsevä rde
Nytt mätområde där jämförelsevärde änn u ej finns. Hösten
ge nomförs en undersök ning som kommer att utgöra
referensvärde inför 2016 års mätning.
2015
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
www.centerpattiet.se/arvidsjaur
2016
och framåt
Socialnämnden
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
wvvw.centerpartiet.sejarvidsjaur
Må l och Resursplan
2016
och framåt
Verksamhetside
Socialnämnden ska utifrån tillgängliga resurser erbjuda
kommuninvåna re i hela Arvidsjaurs kommun sociala
insatser så att de förbättrar sina förutsättningar att leva
ett fullvärdigt socialt liv. Skyddet av utsatta barn oc h
ungdomar ska prioriteras.
Utvecklingstendenser 2016-2018
Socialnämnde ns inriktning är att förbättra bemötandet,
hitta former för ökad flexibilitet och se möjligheterna i
ökad intern och extern samverkan. Under
planeringsperioden ska verksamhetens arbets processer
kartläggas och omsättas i förbättringsalternativ. Vi ska
utveckla tidiga, helst förebyggande insatser, med aktiv
delaktighet från brukare, medarbetare och medborgare.
Medarbetarbetarna måste ha en kostnadsmedvetenhet.
Hemtjänsten är basen för bistånd till äldre . Om
kommunen förvärvar landstingets fastighet kommer fem
hemtjänstgrupper, två chefe r samt tre
biståndshandläggare att byta loka ler, från kommunhuset
till Hälsocentralen. På så sätt kan samarbetet mellan
äldreomsorgens olika delar samt även samverkan med
primärvården öka.
För att klara vå rdkedjan mellan ordinärt boende och vård
och omsorgboende behövs utökning av antalet
korttidsplatser med minst tre platser. Antalet platser i
vård och omsorgsboende ligger på 100 rum/lägenheter,
med möjlighet för par att bo tillsammans samt möjlighet
att dela några av våra större boen derum, om den enskilde
vill det.
Bemanningen på våra vård och omsorgsboenden ses över
i takt med att de boende får individuella biståndsbeslut.
När boendeplatser har minskat har de som flyttar in fått
större omvård nadsbehov.
i Glommersträsk och Moskosel blir
kvar.
ce ntrala Arvidsjaur finns
Solbacken samt Ringelsta, med totalt 39
trygghetslägenheter där socialnämnden administrerar
kön. För närvarande är efterfrågan i stort sett i balans
med tillgången.
Socialnämnden
Under 2015 byter vi ut analoga trygghetslarm mot
digitala och vi deltar i olika typer av utvecklingsprojekt
inom området.
Avdelningen för funktionshindrade ser ökad inströmning
av ärenden. Komplexiteten i ärendena har också ökat,
liksom kostnaden för boende på annan ort. Trenden ser ut
att fortsätta. Gruppboendena kommer på sikt att behöva
byta inriktning för att svara mot andra behov än idag.
Dagverksamheten A-service/Åkerbäret fortsätter sitt
omställningsa rbete , nu under samma tak. Sysselsättning
för personer med funktionshinde r är en fråga som måste
ligga högt på agendan, särskilt i samarbete med andra
verksamheter.
Försörjningsstödet har under sena re år planat ut på en
något lägre nivå än för några år sedan . Nationella
prognoser pekar dock på en fortsatt hög arbetslöshet
och därmed åte rigen risk för stigande fö rsörjningsstöd.
Samarbete är viktigt för att hitta alternativ till
arbetslöshet, inte minst viktigt för yngre vuxna.
Förvaltningen ser också en fortsatt stor efterfrågan på
övriga insatser från individ- och fami lj eomsorgen med
fler placerade barn, ungdomar och vuxna i familjehem
och på institution. Vi behöve r förstärka familjestödet
på hemmaplan, inte min st när det handlar om socialt
stöd ti ll nyanlända.
Kommunens yttersta ansva r gäller även för denna grupp
inte minst barnen. Trycket på insatser ökar samtidigt som
möjligheterna att återsöka kostnaderna för insatserna är
begränsade.
Anta let Arvidsjau rbor i förvärvsarbetande åldra r väntas
minska. Socialnämnden strävar efter att vara en attraktiv
arbetsgivare, vi måste effektivisera verksamheten och
använda oss av modern teknik. En del i god
personalpolitik är att arbeta förebyggande tillsammans
med personalkontoret och A-hälsan. Chefer och
hand läggare måste ges förutsättni ngar att leda och
planera arbetet.
Införa verksamhetssystem för ledningssystem för
kvalitet. Kostnad ca 100 000
IFO behöver inrätta en familjestödjare, ca
Hemsjukvården fortsätter att expandera i samma takt
som antalet sl utenvårdsplatser minskar. Många vill
vårdas hemma i livets slutskede och det ställer stora krav
på hälso och sjukvården. Vi har även stora, och ökande
kostnader för hjälpmedel i hemmet.
Möjlighet till tekniska förbättringa r och e-hälsa är något
som vi arbetar med inom hela verksamheten
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
500 000
Avdel ni ngen för funktionshindrade behöver utökad
budget för att klara lagstadgade åtaganden, boende
i annan kommun ca l SOO 000
Bjuda in alla goda krafter i våra välfärdsambitioner
genom att införa Lagen om Va lfrihetssystem.
De lar av äldreomsorgen kan komma att omstruktureras
ifall kommu nen förvärvar Hälsocentralen, innebär
kostnadsökning under 2016 men svarar bättre upp mot
kommande behov under senare delen av
planeringsperioden.
Orgnr 899100-3941
2016
och framåt
Socialnämnden
Driftbudget, tkr
Budget
2016
Budget 2015
I budgeten ingår:
Plan
Plan
2017
2018
'75 537
180 773
175 537
180 773
' 73 06 5
17B 234
-2472
-2539
Löneök n ingar
Prishöjningar
Verksa m he t sförä nd ri ngar
Summa budgetäskande
2600
170472
Ram enliJ!t lånJ!tidsplan - Kf 2014-11- 24
Soc ia lnämnden
Differens
Socialnämnden, äskande
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
-2434
201 7
30
Orgnr 899100-3941
wViw.centerpartiet .se/arvidsjaur
201.6
och framåt
Socialnämndens mål
Bedömn ingsi ntervaller
Jämförelsevä rde
Hemtjänst 93 % nöjda, Boende 62 %
Socia ln ämndens mål
Jämförelsevä rde
Bedöm
Bedömn ings interva Iler
Informationsindex för ko mmunens webbplats
äldreom sorg
Samverkan, effektivitet och koncerntän
Kostnaden per brukare i vård och omsorgsboende
ska inte ligga högre än i jämförbara kommuner.
Mindre än
2%
Jämförelsevärde
2013 var kostnaden 3,8 % lägre per brukare än i
kommuner
Minst 80 % av medarbetarna ska ha adekvat
utbildning
Grön
Mer än 80
%
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
VI'WW.centerpartiet.se/ arvidsjaur
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
www.centerpattiet.sej arvidsjaur
Verksamh ets ide
Vå r vision är "En lärande organisation -alltid
med barnets/elevens lärande i fokus" .
Vi tror på en verksamhet som genomsyras av
lärande. För såvä l barns och elevers utveckling
genom lusten ti ll att lära ti ll att vi som
organisat ion, kollegor och medarbeta re drivs av
att varje dag och situation är en del i eget
lärande . Vi ska präglas av att lära av våra
framgångar och misslyckanden. Vi tro r att
nyckeln till utveckling är lärande under ett gott
ledarskap.
Svårigheter att rekrytera behöriga ämneslärare,
speciallärare, specialpedagoger och rektorer
bedöms öka under de kommande åren.
Distansutbildning mot lärare i de t idigare åren
samt förskollä rare kommer att starta
höstterminen 2015 mot Luleå tekniska
un iversitet.
Med anledning av ökat barnantal i förskolan
finns önskemål att öpp na en förskola med två
I
till
Utvecklin gstendenser 20162018
Fler barn i förskolan 2016-20 1 8
Antalet födda barn uppgick till 76 för 2014.
Dessa barn kommer in i förskolans verksamheter
under 2015 och 2016 . Samtidigt är det en liten
årsku ll barn som lämna r fö rskolan och går över
ti ll fö rskoleklass höstterminen 2015 . Skolverket
fått i uppdrag att utreda riktl in
barn r förskoleavdel
Personalökn ing
har beräknas med t re heltidstjänster.
Enligt förslag från ekonomikontoret ska
kapita lkost nader och internränta ingå i
nämndernas budget från 2016 . För barn-och
utbildningsnämnden beräknas kostnaden uppgå
ti ll ca 1 Mkr för 2016. *j
Löneökningar och prishöjninga r har beräknats
utifrån Kommunstyrelsens gemensamma
planer ingsförutsättn inga r.
Skjuts på framtiden på grund av ej ännu
systematiserade komponentavskrivn inga r.
*j
Barn och elever med annat modersmå l än
svenska öka r i vå rt utbi ldningssystem både vad
gäller grundskola, gymnasium och
vuxenutbildning . Behov av grundläggande
vuxenutbildning eller andra vuxenutbi ldningar
som ger nyan lända en snabbare väg ut på
arbetsmarknaden växer.
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
Mail : [email protected]
viww.centerpartiet .se/arvidsjaur
2016
och framåt
Barn- och utbildningsnämnden
Driftbudget, tkr
Budget 2015
I budgeten ingår:
Löneökningar
Prishöjni ngar
Verksa mhetsförä nd ri nga r
Summa budgetä skande
Budget
2016
Pla n
Plan
2017
2018
'44 '33
149 06 3
'53 503
144786
' 50 35 6
'54 897
-2017
-1377
146
08~
Ram enliJ!t lånJ!tidsplan - Kf 2014-11-24
Barn- och utbildningsnämnden
Differens
Barn- och utbildningsnämnden, äskande
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
-l
276
201 7
'53'
Orgnr 899100-3941
www.centerpattiet.sejarvidsjaur
2016
och framåt
Barn- och utbildningsnämndens mål
KF-m
Nämndsmål
Jämförelsevärde
Inget jämföre lsevärde finns . Ny undersökning där
enkät skickas ut en gång per år till vårdnadshavare
i åkS och åka med frågan om vårdnadshavarna
upplever att de har en bra dialog med
verksamheterna .
I
Jämförelsevärde
Idag har vi 7 UF företag målet är att öka t ill minst
10
Nämndsmål
Nämndsmål
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden
Verksamhetside
Miljö- och bygg- och hälsoskyddsnämnden är
kommunens tillsyns- och prövningsmyndighet
inom bygg, plan, miljö och livsmedelsområdet.
Nämnden handlägger bl.a. ärenden om bygglov,
miljöfarlig ve rksamhet, detaljplaner och lokala
trafikföreskrifter. Nämnden ansvara även för
kommunens räddningstjänst och energi- och
klimatrådgivning.
Räddningstjänsten arbetar för att förebygga
bränder och andra olyckor samt att ingripa vid
diverse olyckstillbud. Räddningstjänsten
bedriver tillsyn av fastigheter och verksamheter
enligt Lagen om skydd mot olyckor och Lagen
om brandfarlig och explos iv vara.
Nämnden ska verka för en god bebyggd miljö,
trygg och säker kommun, hållbart nyttjande av
naturvärden och säkra livsmedel.
Utvecklingstendenser 20162018
Antalet miljö-, bygg- och trafikärenden ökar.
Stora delar av verksam heten är händelsestyrd
och speglar samhä llsutvecklingen.
2016
och framåt
Vi räknar med att göra nya mätninga r under år
2017. Uppskattad kostnad är ca 90' , vilket
påverkar sk illnaden mot den prelim inära ramen
år
2017 .
Nuvarande avtal med Arjeplog om köp av
ledn ingsfunktion för räddningstjänsten har
sagts upp. Hur den fortsatta ledningen kommer
att bli håller på att ses över. Hur eller om
kostnadsläget för detta förändras är inte
klarlagt i dagsläget.
Nuvarande brandbil so m är av årsmodell 1987
har tjänat ut på grund av ålder. Underhållet har
ökat under de senaste åren. Genomsnittlig
årskostnad för underhåll under åren 2012-2014
va r ca 97 tkr. Nämnden beslutade 2015-03-U att
överlämna ett förslag till investeringsäskande
om 3,5 miljoner kronor till kommunfullmäkt ige .
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har
under år 2014 tagit fram ett nytt underlag för
konstruktion av plan- och bygglovs taxa.
Intäkter för bygglovshand läggningen kan
förändras i och med den nya
taxekonstruktionen .
För vissa ansvarom råden råder det ett hårt
konkurrensläge om resurserna och det kan var
svårt att hitta och få kvalificerad ko mpetens att
stanna kvar.
Ny föreslagen lagstiftning kommer troligtvis
innebära att vi behöver öka inventer ingstakten
av avlopp och förorenade områden.
Många detaljplaner är gamla och inaktuella och
behöver göras om .
Några luftm ätn ingar för att kontrollera hur vi
efterlever miljökvalitetsnormerna har inte
utförts sedan vintern år 20°4/2°°5.
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
Orgnr 899100-3941
www.centerpartiet.sejarvidsjaur
2016
och framåt
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden
Driftbudget, tkr
Budget
Plan
Plan
2016
2017
2018
Bud2et 2015
I budgeten ingår:
Löneökn ingar
Prishöjningar
Ve rksa m hetsförä ndri nga r
77 86
Summa bud2etäska nde
7
13 '
3°9
Q16
80 35
860 5
79° 2
8220
855°
-15
- 124
-55
Ram enliJ!t lånJ!tidsplan - Kf 2014-11-24
Mi lj ö-. bygg- och hälsoskyddsnämnden
Differens
Milj ö-. bygg- och hä lsoskyddsnämnden. äskande
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
2017
'53 '
Orgnr 899100-3941
www.centerpartiet .sej arvidsjaur
2016
och framåt
Miljö- , bygg- och hälsoskyddsnämndens
mål
Nämndens ve rksa mheter ska ge snabb och korrekt
service med ett bra bemötande. Vi genomför därför
återkommande kundundersökn ingar inom bygg-,
f--- - - - - - - - - - -- -- - - --1. livsmedels- oc h ~~~~~_ _
4,0
Jä mföre lsevä rde
Nämndsmå l
Bedömni
Bedömn ings interva lIer ha ndläggn ingstider
Bedömningsintervall extra nämnd
Jämförelsevärde
Stationsgatan 20 A
933 3 2 Arvidsjaur
Bedömning görs utifrån medelvä rdet av sva ren på
enkätfrågorna om service, bemötande och
handl '"'· ~ ;.~~ ..• ;~
Underlätta för näri
liv och I",p"""p
Nämnden s verksa mheter ska bedriva en snabb och
effektiv myndighetshandläggning. Vi ska därför
årl igen undersöka vå ra handläggningstider för
bygglov och miljöprövningar av verksamheter .
När det är nödvänd igt vid hand läggning av ärenden
som ka n vara av stor vikt för komm unen, ska vi
besluta om extra nämnd ssammant räden fö r att
snabba
Grön
>10 ve (bygg)
<10 ve - 5 ve
< 5 ve
>6 ve (m il ö)
ve
Inrättas inte
Inrättas när det
vid behov
behövs
Plan- och bygglagen fastslår att bygglovshandläggning inte får ta längre tid än 10 veckor i anspråk
från det att en full ständig bygglovsansökan har
lämnats in t ill kommunen fram till dess att ansökan
beslu tats.
Av förordningen om miljöfa rl ig verksamhet och
hälsoskydd framgår att en anmäln ingspliktig
verksamhet får påbörjas tidigast 6 veckor efter det
att fullständig anmäla n inlämn ats, om inte t ill synsbestämmer
annat.
Orgnr 899100-3941
wvvvv .centerpartiet .sej arvidsjaur
Mål- och resursplan 201.6 och framåt
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens mål
Nämndsmål
Grön
%
Jämförelsevärde
SK L undersöker ungefär vart fjärde år kostnadstäckningsgraden inom miljö- och hälsoskyddet och
hur kommunerna va lt att organisera sin verksamhet.
2014 redovisades rapport från den senaste
undersökningen . För att öka kostnadstäckningsgraden för myndighetsutövning inom
miljö- och hälsoskyddsområdet i Sverige tog SK L
2008 fram en modell för taxa inom milj ö- balken. Av
rapporten framgår att kost nadstäck-n ingsgraden i de
svarande kommunerna i genomsnitt är 50 % inom
miljöskydd, ~ inom hälsoskydd och lO % inom
livsmedel år 2013 . Skillnaden mellan miljöbalkens
och li vsmedelskontrollens områden beror främst på
att det är ett EU-krav att ha full kostnadstäckn ing
för offentlig livsmedelskontroll. Motsvarade krav
saknas inom
Nämndsmål
Ikens område .
Nämndens verksamheter ska vara attraktiva
arbetsplatser där personalen trivs och känner att de
kan utvecklas. Vi genomför årl iga arbetsmiljöundersökni
Grön
Bedöm n ingsi nterva Iler
sn itt
Jämförelsevärde
Stationsgatan 20 A
933 32 Arvidsjaur
SKL och Rådet för frä mjande av kommunala analyser
(RKA) erbjuder en modell och en enkät för att
kontinuerligt utvärdera och följa upp
arbetsgiva rpolitiken i kommuner och landsting med
fokus
Hållbart meda
(HME) .
Orgnr 899100-3941
www.centerpaltiet.sej arvidsjaur
Resultatbudget
2016
och framåt
Prog nos
201 5
Äskande
2016
Äskan de
2017
Äska nde
2018
-5 8 53 0
-14 0 4°7
-63 916
-660 44
-69 25
-145 80 3
-15°733
-170 472
-175 537
-8344
'
-155 '73
-180 773
-860 5
-4 006 58
-4 13 802
Kommunal skattesats
Kommunstyrelsen
Barn o Ungdom
Socialnämnden
Mi lj ö o Bygg
-16 977 8
-79 ,8
SUMMA
-37 6 633
-79 ' 7
-3 88108
Pensioner mm
-890O
-8600
-890O
-9 200
Avskrivningar
-133° 0
-160 5°
-16 °5°
-16 050
-39 8 833
-4 ' 2 75 8
-4 25 60 8
-439 °5 2
Skatteintäkter
281 815
30 9 218
3,6 99°
326 5'5
Slutavräkning
520
u8334
107 U4
U0360
u1688
Finansiella intäkter
1000
1000
1000
1000
Finansiella kostnader
-5°
27 86
-100
-100
-100
4 ' 7 232
4 282 5 0
439 '03
VERKSAMHETENS
NETIOKOSTNAD
Utjämningsbidrag
Summa intäkter
Befolkning l november
föregående år
Prognos minskning
befolkning
RESULTAT
27 86
2 % mål
4474
26 4 2
5'
83 27
8547
87 64
°te
e
Finansieringsbudget
201 5
Tkr
Plan
Prognos
20 1 7
20 16
Plan
2018
Plan
DEN LÖPANDE VERK5AMHETEN
Periodens resultat
Avskrivningar
2786
4474
264 2
5'
133° 0
160 5 0
160S0
160 5 0
20
524
, 869 2
16101
1 000
1 000
1000
1 000
o
o
o
o
-1000
-1000
-1000
-1000
20
52 4
, 869 2
16101
o
o
o
o
Rearesult3t
Kassaflöde från verksamheten före
,6086
förändr ing av rörelsekapital
Ökn(-)/ minskn(+) kortfristiga fordringar
Ökn(-)/ min,kn(+) va rulager
Ökn{+)/ minskn (-) kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande ve rksamheten
,6086
I NVESTERI NGSVERK SAMH ETEN
Försäljning av immateriella tillgångar
Investering j materiella anläggningstillgångar
-32 201
-277°3
-'35 26
-'4 66 5
Försäljn ing av materiella anläggningstillgångar
o
o
o
o
Investering i finansiella anläggningstillgångar
-800
o
o
o
o
o
o
o
001
-277 0 3
-13 526
-'4 6 6 5
Nyu pptagna lån
o
o
o
o
Amorteri ng av långfristiga sku lder
o
o
o
o
Ökning av långfristiga fordringar
o
000
-8000
- 8000
Minskning av långfristiga fordringar
Försälj ning finan sie lla anlläggningstillgångar
Kassaflöde av investeringsverksam heten
-33
FINANSI ERI NG SVERKSAMH ETEN
-7
o
o
o
o
Minskni ng av avsättningar pga utbetal n inga r
-<)55
-875
-3°0
-3°0
Kassaflöde från finansieringsve rksamheten
-955
-7 875
-83 00
-8 300
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
o
o
o
o
ARETS KASSAFLÖDE
-'7 870
-15 054
-3 '34
-6864
likvi da medel vid å rets början exk l bolagen
43 6 50
25780
likvida medel vid året sl ut exkl bolagen
25 780
10
Tillkommer limit Sparbanken (tot koncern 50 Mkr)
225°0
225°0
225° 0
22500
7 26
7 26
759 2
759 2
7 28
10
Till kommer limit Plusgirot (tot koncern 20 Mkr)
13 000
13 000
13 000
13 000
Disp likvida medel exk l bolagen
61280
46226
°9 2
36 228
43
Investeringsbudget 2016-2020
FÖRSLAG
AR 2016
N ÄMND / ENHET
FÖRSLAG
FÖRSLAG
FÖRS LAG
FÖRSLAG
DEL-
AR
AR 2018
AR2019
AR
SU MMA
2017
2020
Belopp i t kr
6so
STODFUNKTIONEN / EKONO MI
50
50
50
o
2000
B7S
800
383°
l 531
18 55
SOCIALNÄM NDEN
210
o
o
o
o
210
FRITID- OCH KULTURN ÄMNDEN
200
o
o
o
o
200
35° 0
o
o
o
o
35°0
CE NTRUMBADET
250
o
o
o
o
250
IT- ENH ETE N
200
700
55 0
2 200
o
3 65 0
KQSTENHETEN
750
'50
900
400
1 100
3400
655°
6 010
55° 0
55° 0
55° 0
29 060
4 25
"5
o
o
o
55 0
4 2 60
400
400
8110
BARN- OCH UTBILDN INGSNÄMNDEN
MILJO- , BYGG- OCH HÄLSOSKYDDSNÄM NDEN
FASTIGHETER
KOMMUNAllEDN INGSPLATS, TEKNISKA
ATGÄRDER FÖR SÄKER LEDNING - TEKNISKA
10
°91
OCH IT
GATUENHETE N
2 100
95 0
750
'50
100
50
50
1 200
575
I.l 016
99°5
1060 0
79 2 5
6 1 021
o
o
o
o
o
o
400
300
o
o
o
700
53 80
4 59°
1800
18 5 00
PARK OCH ANLÄGGNINGAR
SUMMA SKATTEFlNANSIERAD VERKSAMHET
21
AFFARSVERKSAMHfTfR
STADS NÄT
CAMP GIELAS
VAnEN OCH AVLOPP
AVFAllSENHETEN
SUMMA AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET
SUMMA TOTALA INVESTERINGAR
SKA TTEFINANSJERAD OCH VERKSAMHET
2 14°
4 59°
34 8
70
' 70
70
70
728
6128
2510
4760
4660
1870
19928
14 665
15 26 0
979S
80 949
277°3
• FLER SKA FÄ VARA MED OCH BESTÄMMA
• SE FÖRETAGEN I KOMMUNEN SOM DEN RESURS DE ÄR
• EN TRYGG ÄLDREOMSORG DÄR MÄNNISKORNA ÄR I
CENTRUM
NJRODLAD
POUTIK
CENTERPARTIET
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
7
Eku §
Översyn av fördelning av
lokalkostnader mellan
nämnder (internhyra) och
komponentavskrivning
Dnr 00223/2015
053
I samband med beredningen av centerpartiets förslag till mål- och
resultatbudget för år 2016 diskuterades fördelning av lokalkostnader mellan
nämnder med anledning av införande av komponentavskrivning.
Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05 § 212 om fördelning av
lokalkostnader mellan nämnder för år 2015, så kallad internhyra.
Internhyran bygger på att byggnaderna delas in i funktioner.
Internhyran fastställdes enligt nedanstående:
Industrilokaler på Industrihus 4
Kallgarage på Industrihus 4
Brandstationer i Moskosel och Glommersträsk
Nya brandstationen
Kultur och fritidslokaler
Skollokaler
Förskolelokaler
Kommunhuset
756 kr/m2
250 kr/m2
400 kr/m2
1 262 kr/m2
628 kr/m2
732 kr/m2
1 102 kr/m2
629 kr/m2
Medelvärdet av internhyran för 2015 är 729 kr/m2.
Internhyran beräknas från 2016 och framåt enligt 2015 års modell, enligt
beslut om ”Mål- och resursplan 2016 och framåt” som antogs av
kommunfullmäktige 2015-06-23 § 108.
Ekonomiutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen
1.
2.
Fastighetsenheten får i uppdrag att se över storleken på fördelning av
lokalkostnader mellan nämnder (internhyra) med anledning av
införande av komponentavskrivning.
Utredningen ska vara färdigställd senast 18 januari 2016.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Sara Eklund
Skrivelse Arvidsjaurs Flygplats AB
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
8
Eku §
Kommunalt driftstöd till
Arvidsjaurs Flygplats AB
2015 / 2016
Dnr 00208/2015
998
Arvidsjaurs kommun har budgeterat 3,5 Mkr i driftsstöd till Arvidsjaurs
Flygplats AB för 2015. Bolaget har lämnat in en ansökan om att driftsstödet
skall utbetalas i förskott under 2015 för att klara likviditeten under
löpande år.
Kommunen har god likviditet. Av 2015 års prognos för finansieringsbudget
framgår att likvida medel uppgår till 25,8 Mkr vid årets slut om prognos för
budgeterade investeringar 32,2 Mkr används fullt ut, vilket inte ser ut att bli
fallet.
Med hänvisning till prognosen finns utrymme till att i förskott betala
budgeterat driftsstöd till Arvidsjaurs Flygplats AB. Avräkning bör ske senast
28 februari 2016 för slutligt driftsstöd. Det kan medföra ett lägre belopp än
3,5 Mkr om resultatet i bolaget överstiger nivå där återbetalning av statligt
stöd kan vara aktuellt.
Kommunen erhåller för närvarande ingen ränta då Riksbankens REPO ränta
är negativ.
Driftstödet betalas ut efter särskilt beslut av kommunstyrelsen.
1.
2.
3.
4.
Arvidsjaur Flygplats AB beviljas förskottsutbetalning med 3,5 Mkr i
driftsstöd för år 2015.
Avräkning sker senast 28 februari 2016 där slutligt driftsstöd fastställs
och eventuell del återbetalas.
Driftstödet betalas ut efter särskilt beslut av kommunstyrelsen.
Pengarna tas ur kommunstyrelsens driftbudgetram.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
KOMMUNS
STYRELSEN
N
Datum
Arrvidsjaurs kommun
Árrviesjávrieen kommuvvdna
2015-08-31
Innkom:
D
Dnr
2015
5-08-31
00208/2
2015 -998
Handläggare
Sara Eklundd
Kommunsttyrelsen
Direktval
0960-155523
Förskoott på driftsstöd 2015 tiill Arvidsja
aurs Flygpllats AB + D
Dnr
1.
Bakgrund/sam
mmanfattn
ning
ommun har budgeterat 3,5 Mkr i driftsstöd
d
tilll Arvidsjau
urs Flygplatss
Arvvidsjaurs ko
AB
B för 2015. Bolaget
B
anssöker nu om
m att driftsstödet skall uutbetalas i fö
örskott undeer
20115 för att kllara likviditeeten under löpande
l
år.
2.
Ek
konomisk an
nalys
Koommunen haar god likvidditet. Av prrognos 2015
5 för Finanssieringsbud
dget framgårr
att likvida med
del uppgår ttill 25,8 Mk
kr vid årets slut
s om proggnos för bu
udgeterade
3 Mkr annvänds fulltt ut, vilket in
nte ser ut attt bli fallet.
invvesteringar 32,2
Sålledes finns utrymme
u
tilll att i försk
kott betala bu
udgeterat dr
driftsstöd.
Avvräkning börr ske senastt 28 februarii 2016 för slutligt driftssstöd. Dettaa kan bli ett
läggre belopp än
ä 3,5 Mkr oom resultateet i bolaget överstiger nnivå där återrbetalning av
a
stattligt stöd kaan vara aktuuellt.
Koommunen errhåller för nnärvarande ingen
i
ränta då Riksbank
nkens REPO
O ränta är
neggativ.
3.
Miiljöaspekt
Inggen särskild
4.
Barn- och ungas delaktiighet
Inggen nämnväärd
5.
Övvrigt
Kooncernnyttan
n beaktas i ddetta fall.
6.
Slu
utsats samt förslag tilll beslut
Koommunstyreelsen föreslåås besluta
AB erhållerr 3,5 Mkr i driftsstöd
d
20015 i försko
ott.
Attt Arvidsjaurr Flygplats A
Attt avräkning sker senastt 28 februarii 2016 där slutligt
s
drifttsstöd fastställs och
eveentuell del återbetalas..
å
Sarra Eklund
Ekoonomichef
Postadress
Telefon
Telefax
E-post
Plusgirro
933 81 ARVIIDSJAUR
0, växel
0960-155 00
4
0960-129 40
[email protected]
600 68-4
Arvidsjaurs konlmun
Kommunstyrelsen
2015 -08- 3 1
Dnr
, I.~
-
2o g/ 2015
,
Arvidsjaur
Flygplats
-
I, ,
Ge; r/
Arvidsjaur kommun
Ekonomi utskottet
Arvidsj aur 20 15-08-3 1
Angående Arvidsjaur flygplats behov av likviditet för drift och kommande investeringar.
Arvidsj aur fl ygplats AB ansöker om alt budgeterat driftstöd fOr 201 5 om 3,5 Mkr utbetalas i förskott fOr
att klara likviditeten för den löpande driften året ut.
Arvidsjaur flygplats AB har ett stort behov av att in vestera i fordon för fålthållning och ramp under 20 IS
och 20 16. Fl ygplatsen ansöker därfö r hos kommunen om lån om 10 Mkrför att klara dessa in vesterin gar
och fö r att mi nimera externa räntekostnader motsvarande.
Flygplatsens behov är fOr
2015
Beslutade och beställda
Sop och bl åsmaskin inkl dragfordon
levereras i november
3300000 kr
49000 kr
20000 kr
Motorgrind till verkstad
Fundament till motorgrind
Tillbyggnad av ankommande bagageutrymme
350000 kr
Beslutade ej ännu beställda
Inköp av lastningshj älpmedel till avgående
och ankommande bagage uppskattat till
500000 kr
Sandspridare för vattensandning
700000 kr
4919000 kr
Arv idsjaur flygplats AB Flygplatsen 933 91 Arvidsjaur
I nternet www.aj r.nu E- [email protected] u
Telefon 0960-173 82 Telefax 0960 - 13888 Bankgiro 5471 - 2369 Postgiro 322 191 -8
Arv idsjaur
Flygp lats
2016
Utbyte av banljusautomatik
1 300000 kr
Powerstow lastningshjälpmedel i fl ygplan
Offert kommer investeling uppskattat till
2200000 kr
Reparation av taksto lar på hangar
1000000 kr
4800000 kr
Arvidsjaur Flygplats AB
VDIV erksamhetsansvarig
Arv idsjaur flygplats AB Flygplatsen 933 91 Arvidsjaur
Internet www.ajr.nu E· [email protected]
Telefon 0960 - 173 82 Telefax 0960 - 13888 Bankgiro 5471 - 2369 Postgiro 322191 -8
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
9
Eku §
Budget år 2016 för
kommunalförbundet
Partnerskap Inland
- Akademi Norr
Dnr 00205/2015
106
I förbundsordningen § 12 står följande om ”Budget och ekonomisk
styrning”:
”Kommunalförbundets budgetprocess skall tidsmässigt anpassas till
medlemskommunernas.
Direktionen skall arbeta fram ett förslag till budget för förbundet.
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under
budgetåret.
Direktionen skall samråda med medlemmarna om förslaget till budget
senast den 15 september. Direktionen skall fastställa budgeten under
oktober månad. Budgetförslaget skall vara tillgängligt för allmänheten
enligt vad som stadgas i 8 kap 10 § kommunallagen. Direktionsmötet där
budgeten fastställs är offentligt. När budgeten fastställs bestämmer
direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till
förbundet.”
Till den slutliga behandlingen av budgeten i direktionen har kommunerna
möjlighet att yttra sig angående den föreslagna budgeten.
Den föreslagna budgeten för 2016 är oförändrad, vilket för Arvidsjaurs
del är 80 000 kronor.
1.
2.
Budget för 2016 för Partnerskap Inland – Akademi Norr godkänns.
Pengarna tas från kommunstyrelsens anslag för medlemsavgifter.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Förslag till budget samt verksamhetsplan 2016
Utdragsbestyrkande
Datum
2015-08-28
KOMMUNSTYRELSEN
2015-08-28
00205/2015 -106
Inkom:
Dnr
Kommunstyrelserna
i Akademi Norr
Budget för år 2016 för kommunalförbundet Partnerskap Inland –
Akademi Norr.
I förbundsordningen § 12 står följande om ”Budget och ekonomisk styrning”:
Kommunalförbundets budgetprocess skall tidsmässigt anpassas till
medlemskommunernas.
Direktionen skall arbeta fram ett förslag till budget för förbundet. Budgeten skall
innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret.
Direktionen skall samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast den 15
september. Direktionen skall fastställa budgeten under oktober månad. Budgetförslaget
skall vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i 8 kap 10 §
kommunallagen. Direktionsmötet där budgeten fastställs är offentligt. När budgeten
fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga
till förbundet.
Direktionens budgetförslag för kommunalförbundet 2016 finns redovisat i bifogad
bilaga.
dnr
Till den slutliga behandlingen av budgeten i direktionen har kommunerna möjlighet att
yttra sig angående den föreslagna budgeten.
Vår förhoppning är att ni kan behandla ovanstående ärende snarast möjligt och sedan
sända oss protokollsutdrag under följande adress:
Partnerskap Inland – Akademi Norr
Storumans kommun
923 81 Storuman eller [email protected]
Vänligen
Anne Åberg
Verksamhetschef
Bilagor:
Bilaga 1; Förslag till budget 2016
Bilaga 2; Förslag till verksamhetsplan för 2016
AKADEMI NORR • STORUMAN 923 81 Storuman • Tfn 0951-140 17 • Fax 0951-140 01 • www.akademinorr.se
Anne Åberg
Brev budget 2014
1(5)
Bilaga 1
Budget 2016
Intäkter
Medlemsavgifter
Totala intäkter
1 000 000
1 000 000
Kostnader
Egen personal, löner inkl lönebikostnader
Resekostnader
Representation
Lokalhyror
Kurs- och konferenskostnader
Konsulttjänster
Tele- och datakommunikation, porto
Datakostnader (program,licenser etc.)
Kontors- och förbruksmaterial
Marknadsföring, annonsering och web
Revision
Finansiella kostnader (bank, räntor etc.)
Totala kostnader
600 000
80 000
30 000
10 000
40 000
50 000
20 000
30 000
20 000
60 000
50 000
10 000
1 000 000
2(5)
Bilaga 2
Verksamhetsplan för Partnerskap Inland - Akademi Norr 2016
Långsiktigt mål
Regional utveckling och tillväxt inom Akademi Norr, i första hand genom kunskaps- och
kompetensutveckling.
Kortsiktiga mål
För att klara arbetskraftsbehovet och uppnå tillväxt är det viktigt att uppmuntra kvinnor och
män att utbilda sig.
Vår målsättning är att tillsammans med lärcentra göra högre utbildning tillgänglig i
medlemskommunerna och samtidigt verka för en attitydförändring och ökad motivation
till att utbilda sig. Vi ska genomföra utbildningar för grundläggande service och innovativ
tillväxt.
Det livslånga lärandets betydelse är centralt i det ständigt förnyade arbetslivet.
Samråd och nära dialog mellan näringsliv, utbildningsanordnare, myndigheter och
organisationer har stor betydelse för kompetensförsörjningen. För att främja det livslånga
lärandet är det viktigt att vi arbetar för vuxnas möjlighet till fortbildning.
Vi ska också verka för att lyfta fram och stötta regionens innovativa miljöer med
målsättning att skapa internationellt genomslag och långsiktig bärkraft.
Horisontella mål
Inlandets utbildningsnivå understiger riksgenomsnittet och framförallt utbildar sig männen
i mindre omfattning. Obalansen mellan antal arbetslösa samt arbetslösa i program
domineras i regionen av män med kortare utbildning. Sysselsättningsgraden bland män är
något högre än för kvinnor samtidigt som regionens kvinnor har en högre utbildningsnivå
än männen.
Målsättningen är att ingen individ ska diskrimineras utifrån härkomst, religion, kön, ålder,
sexualitet, politisk tillhörighet eller socioekonomisk bakgrund.
3(5)
Ekonomiska mål
Bedriva förbundets verksamhet inom ramen för fastställd budget.
Inte uppta långfristiga lån för förbundets verksamhet.
Tillgodose direktionens möjligheter att styra och leda verksamheten mot förbundets syfte
och mål.
Verksamhet 2016
Arbeta fram och ansöka om nya projekt utifrån medlemskommunernas behov som
överensstämmer med kommunalförbundets uppsatta mål.
Genomföra beslutade projekt
Genomföra kartläggningar av kompetensbehov tillsammans med lärcentra. Föra en
dialog med utbildningsanordnare. Marknadsföra och kommunicera de universitets- och
yrkeshögskoleutbildningar som erbjuds av medlemskommunerna.
Vi ska tillsammans med lärcentra verka för att öka mångfalden, minska obalanser
mellan andelen kvinnor och män med olika etniciteter och utveckla mer flexibla former
för livslångt lärande som bättre svarar mot individens och arbetslivets behov.
Funktionshinderperspektiv innebär att utgångspunkten alltid är att människor har olika
förutsättningar. Det är då viktigt att uppmärksamma de hinder som föreligger för att
kunna undanröja dessa och skapa möjligheter för alla att vara delaktiga.
Underhålla och förstärka funktionella nätverk inom Akademi Norr som lärcentra, kommunoch näringslivschefer. Det är också viktigt att aktivt verka för att utveckla nya nätverk och
samarbetar med andra aktörer som kan bidra till kommunalförbundets måluppfyllelse.
Administrera kommunalförbundets verksamhet, genomföra direktionsmöten regelbundet.
Informera kommunerna om hur arbetet fortskrider genom besök i medlemskommunernas
kommunfullmäktige och/eller kommunstyrelse.
Informera både inom och utom Akademi Norr regionen om förbundets arbete samt sprida
information via andra kanaler. Underhålla förbundets hemsida och Facebook.
4(5)
Utvecklingsområden för Partnerskap Inland - Akademi Norr
Utbildning som samspelar med lokala förutsättningar
Vi vill utveckla en flexibel dynamisk modell för lärande som skapar förutsättningar för
tillväxt i glest bebyggda områden. Modellen ska vara tillämpbar i ett europeiskt perspektiv
och fungera som ett gott exempel för andra regioner och lärosäten. Syftet är att skapa ett
kostnadseffektivt och lättillgängligt lärande som utgår ifrån den lokala arbetsmarknadens
behov och förutsättningar.
Kreativa studiemiljöer
Våra kommuner och vårt näringsliv uttrycker redan idag att det är svårt att rekrytera,
särskilt till tjänster som kräver någon form av specialistkompetens. Vi vill vidareutveckla
lokala studiemiljöer där arbetsgivarna har ett tydligare engagemang innan, under och efter
studietidens genomförande. Det kan mer konkret handla om att vara delaktig vid
rekrytering av studenter till en särskild utbildning, erbjuda en eller några studenter
studieplatser i företagets lokaler, lokal handledning, mentorskap, praktikplatser och uppslag
till examensjobb. En sådan studiemiljö knyter samman studenten och arbetsgivaren i ett
tidigt skede och skapar mervärden för såväl studenten som arbetsgivaren och
utbildningsanordnaren.
Platsoberoende innovationssystem
Vi vill utveckla en modell som ska ligga till grund för etablering av en Science Park för
landsbygdsutveckling i Norrlands glesbygd, där befintliga och nya kunskapsmiljöer i
näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle kopplas samman med forskning och
utbildning (i en ”kvadratisk helix-struktur” för innovation och nyttiggörande). Vår
långsiktiga vision är att vår modell av Social Science Park ska utgöra en dynamisk modell
och nod i ett framtida nätverk av utvecklingsorganisationer i europeiska och internationella
glesbygdsregioner
_____________
5(5)
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
10
Eku §
Återrapportering av
uppföljning
internkontrollplan
2015-04-30
Dnr 00017/2015
049
Vid uppföljning av avtalstrohet inför delårsbokslut 2015-04-30 hittades
avvikelser, bland annat gällande inköp med ComDaTe.
Vid kommunstyrelsens sammanträde 2015-06-09 fick kommunchefen i
uppdrag att undersöka orsaken till avvikelserna gällande inköp hos
ComDaTe med återrapportering till ekonomiutskottets första sammanträde
efter sommaruppehållet.
Kommunstyrelsen beslutade också att inköp från ComDaTe skulle följas
upp vid nästa uppföljning av internkontrollplan, vilket är i samband med
delårsbokslut per 2015-08-31. Vid uppföljningen konstaterades att köp
utöver avtal ej har upphört.
Kommunfullmäktige antog 2014-10-27§ 140 Inköpspolicy för Arvidsjaurs
kommun. Policyn anger de riktlinjer som tillsammans med gällande
författningsbestämmelser om offentlig upphandling mm gäller för
kommunens inköpsverksamhet. I policyn regleras även ansvaret i nämnder
och verksamhet.
1.
2.
Vid ledningsgruppens nästa möte får kommunalråd Lotta Åman och
kommunchef Kerstin Olla Grahn uppdraget att ta upp allvaret med
frågan om avtalstrohet och
samtattattfölja
följalagen
lagenoch
ochriktlinjerna
riktlinjernai i
inköpspolicyn.
Uppföljning av avtalstrohet ska anses som prioriterad, och redovisning
av hur lagen och policyn efterföljs ska ske vid varje
kommunstyrelsesammanträde till dess att kommunstyrelsen beslutar
annat.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Kerstin Olla
Uppföljning Sara Nordström
Utdragsbestyrkande
Datum
Arvidsjaurs kommun
Á
Árviesjávrieen kommuvvdna
2015-08-31
KOMMU
UNSTYRELSEN
Inkom:
Dnr
2015-08-31
2
00017/2015 -04
49
Handläggare
Kerstin Olla Grahn
Kommunstyrelsen
Avvvikelser gällande
g
in
nköp inom
m IT-omrrådet
(Dnrr 00017/2015
5 – 049)
Kom
mmunstyrelseen begärde i jjuni 2015 en
n redogörelsee för varför IT
T-enheten
inhanndlar varor utanför
u
gällannde avtal fråån företaget ComDaTe.
C
IT-chhefen Glen Eriksson
E
har informerats om att intern
nkontrollen eefter tertial
ett visade att IT-eenheten köptt varor utanfför avtal på ettt sätt som ennligt
kom
mmunens upph
handlare striider mot gällande upphan
ndlingsreglerr. När detta
uppddagades undeerrättades IT
T-chefen om att
a inköp skeett på felaktiggt sätt och
att detta inte fick
k fortgå.
Glenn Eriksson häävdar att de iinköpta varorrna under terrtial ett är attt hänföra
till arbetet
a
med kommunens
k
ttrådlösa nät och
o att man från
f IT-enheetens sida
uppffattat att man
n kunde handdla de erfordeerliga produk
kterna via CoomDaTe.
Mot bakgrund av
v att IT-enhet
eten handlat utanför
u
avtal från ComDaaTe valde
kom
mmunens upph
handlare att även i sambaand med delåårsredovisninngen 201508-31 granska IT
T-enhetens kööp från förettaget i fråga. Det visade ssig även här
T-enheten kö
öpt varor/tjännster utanför avtal. Dennaa gång på gruund av att
att IT
kom
mmunen, enlig
gt IT-chefen,, hamnat i ettt akut läge på
p grund av V
Vattenfalls
omlääggning av elnätet som o ckså påverkaat kommunen
ns fibernät. D
Detta rör
sig om
o produkterr och tjänsteer där kommu
unen inte kun
nnat förutse att köp
skullle behöva ske.
Glenn Eriksson haar nu fått i upppdrag att tillsammans med
m kommunnens
upphhandlare gå igenom vilkaa tjänser och produkter in
nom IT-områådet som
kom
mmunen behöver ha avtal på. Glen Eriiksson kallas också till
ekonnomiutskottet för att redoogöra för inkö
öpen från Co
omDaTe.
Kersstin Olla Grrahn
Kom
mmunchef
Postadress
Telefon
Telefax
x
E-post
Plussgiro
933 81 ARVID
DSJAUR
0960-155 00, växel
0960-12
29 40
[email protected]
600 68-4
Tertial 2 2015
2015-08-28
AVTALSUPPFÖLJNING
Sara E Nordström
I bifogat finns den uppföljning som ska behandlas i samband med
delårsbokslut 2015-08-31.
Vid dagens sammanträde berörs endast den delen som rör Com DaTe.
2015-08-28
Uppdraget innefattar ”kontroll av att leverantörer fakturerar och levererar enligt gällande avtal”, samt
kommunens avtalstrohet.
Eftersom att det fanns felaktiga inköp/leveranser hos ComDate under tertial 1 så har kommunstyrelsen
gett i uppdrag att göra en ny uppföljning på dem.
Jag har även valt ut Input Interiör, samt LiNo möbler.
På ComDate fanns det under tertial 2, 17 st fakturor varav 13 st inte har ett gällande avtal som grund,
sammanlagt till ett värde av 844 087,00. De 13 fakturorna utan giltigt avtal har ett värde av 514 619,00.
På dessa icke avtalsfakturor som är märkta fakturamärkning – ”småjobb 2015” har vi fått betala för
följande som vi på avtalade priser/fakturor inte betalar:








Fraktkostnader (även på avtalsfakturor)
grundavgifter
kilometerersättning
hotellkostnader
övertidsersättning
traktamentskostnader
hänvisning till avtal, men inte specificerat något avtalsnummer
Tjänster som inte hör till installerade avtals accesspunkter
Noterbart är att kommunen har handlat för 1 088 906,00 under 2015, varav ca 700 000,00 är utan avtal.
På LiNo möbler fanns det 13 fakturor under tertial 2 till ett värde av 183 176,00 och inköp som är
gjorda är bl a
Produkt










1
Avtalad leverantör
AAA batterier
Batteriladdare
Glödlampor
Möbler till fikarum
Matgrupp
Skrivbordspaket
Soffor och fåtöljer
18 st sängar
22 st kylskåp
2 st diskmaskiner
(à 25 000/st)
– Ahlsell
– Ahlsell
– Lampia AB
– Input interiör
– Input interiör
– Input Interiör
– Input interiör
– Avtalslöst
– Avtalslöst
– Avtalslöst
2015-08-28
Noterbart är att kommunen har handlat annan avtalsleverantörs varor hos en icke avtalsleverantör till ett
värde av 263 226,00 under 2015.
På Input interiör fanns det 17 st fakturor under tertial 2 till ett värde av 153 927,00 och där hittade jag
följande avvikelser:






Det framgår inte vad som är avtalspris eller vilken rabatt som vi har
Produkt
Avtalad leverantör
Laptopskåp – Avtalslöst
Hallmöbel – Avtalslöst
Lekpool – Lek o Lär
Besöksstol till ett pris tre gånger så dyrt som enligt avtal, men likvärdig stol.
Arbetsstolen Logica 400 har vi betalat 7890,00 för på en faktura och fakturan efteråt 8070,00,
den stolen kostade vid avtalsstart 3298,00 och enligt avtal får det ske en indexhöjning från
2012-09-01, 2013-09-01, 2014-09-01 och 2015-09-01. Levrantören har inte aviserat någon
prishöjning.
Reflektion:
Vi måste bli bättre på att kräva ordererkännande vid beställning/avrop och göra en första kontroll mot
avtalet på att vi får det vi har beställt enligt avtalspriser och eller procentrabatter och att den lovade
leveranstiden är enligt avtal, samt att inga övriga avgifter tillkommer enligt kommunens inköpspolicy.
Vi måste även bli mer avtalstrogna, samt få förståelse för att icke avtalade produkter/tjänster hos en
avtalsleverantör räknas som en otillåten direktupphandling och kan leda till sanktioner hos bl a.
Konkurrensverket.
De leverantörer som kommunen har tecknat avtal med är duktiga på att kontrollera oss så att vi inte
köper deras avtalsprodukter hos en annan leverantör. Vilket kan leda till att kommunen får betala
produkterna två gånger, dels där de är köpta och dels till avtalsleverantören som då får betalt men
slipper leverera.
Direktupphandling får man bara göra enligt LOU om det är enstaka köp. Vid återkommande köp hos en
leverantör och/eller en produktgrupp gäller en upphandling, (förenklad eller öppen) oavsett under eller
över tröskelvärden. Gäller kommunens totala inköp per leverantör.
2
1(4)
Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna
Inköpspolicy
Fastställd av kommunfullmäktige 2014-10-27 § 140.
Inköpspolicy för Arvidsjaurs kommun anger de riktlinjer som
tillsammans med gällande författningsbestämmelser om offentlig
upphandling mm gäller för kommunens inköpsverksamhet.
”Det är ingen rättighet att
handla, däremot är det en
skyldighet att handla rätt”.
KOMMUNEN SOM KÖPARE
Kommunens resurser skall användas effektivt. Rutiner och hjälpmedel ska vara ändamålsenliga och
valet av produkter och tjänster skall baseras på en riktig behovsanalys.
Kommunens förutsättningar att uppnå ovan nämnda effektivitet ställer krav på kompetens inom en
mängd områden såväl med anknytning till verksamheten som till kommersiella och affärsjuridiska
frågor.
Kommunen ska verka för att små och medelstora företag ska kunna delta i upphandlingar på ett
rättvist sätt, detta i syfte att underlätta och vidmakthålla en sund konkurrens.
För att tillgodose målet om lägsta möjliga totalkostnad krävs följande förhållningssätt av
organisationen:
 Upphandlingsärenden/inköp avgörs med utgångspunkt från vad som långsiktigt är förmån






ligast för kommunen.
Krav på kvalitet och prestanda ska inte ställas högre än vad som i varje särskilt fall behövs.
Samverkan ska ske så långt det är möjligt såväl inom kommunen som med andra för att
uppnå samordningsvinster.
Upphandlingen/inköpet ska planeras så att förmånligaste pris och övriga villkor kan erhållas.
Gängse standard ska användas om inte särskilda skäl föranleder till annat.
Upphandling/inköp görs med utnyttjande av teknisk, juridisk och kommersiell kompetens.
Leverantörer som anlitas ska vara kompetenta och kunna fullgöra sina åtaganden och
skyldigheter.
Kommunens gällande miljöpolicy ska iakttas vid inköp.
ORGANISATION OCH ANSVAR FÖR INKÖPSARBETET
Kommunfullmäktige
Beslutar om inköpspolicy samt reviderar policyn efter förslag från kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen
Ansvarar för uppföljning av inköpspolicyn och föreslår, vid behov, revidering av inköpspolicyn,
som sedan överlämnas tillkommunfullmäktige för fastställande.
Kommunstyrelsen skall regelbundet genomföra stickprovskontroller av att lagar och regler
efterföljs i genomförda upphandlingar.
2(4)
Inköpspolicy
Nämnderna
Varje nämnd/styrelse har ansvaret för upphandling, inköp och ramavtal för eget behov inom ram för
drift- och investeringsbudget. Kommunstyrelsen ansvarar för förvaltningsövergripande ramavtal.
Med upphandlings-/inköpsansvaret följer skyldighet att följa gällande lagstiftning, policy och
riktlinjer samt aktivt inhämta vägledande information samt utföra uppföljning av gällande avtal
under avtalstiden.
En förvaltningsintern delegationsordning skall finnas där det klart framgår vilken/vilka personer
som är avropsberättigade och inköpsberättigade. Respektive förvaltning skall ha ett system som kan
följa upp de egna inköpen/upphandlingarna. Direktupphandlingar samt upphandling enligt förenklat
förfarande enligt kommunens delegation handläggs av respektive förvaltning.
Förvaltningschefer
Förvaltningschefen ansvarar för att gällande lagstiftning och inköpspolicy följs inom den egna
förvaltningen, samt att dessa är väl kända och efterföljs av all personal.
Antalet avrops- och inköpsberättigade skall vara ett minimalt antal personer.
Vid samordnad upphandling skall förvaltningschefer, på begäran, utse referenspersoner med
stor kännedom inom aktuellt område att delta i det samordnade upphandlingsarbetet.
Avropsberättigade/Inköpsberättigade
 skall hålla sig informerad om aktuella ramavtal och i förekommande fall, förvaltningens
egna avtal. Kontrollera alltid med kommunens ramavtalsdatabas
(För närvarande www.e-avrop.com)
 skall göra övriga inköp av varor och tjänster som avrop på ramavtal eller egna avtal genom
beställning och se till att orderbekräftelse lämnas av leverantören
 skall samordna beställningar så att transport- och fakturakostnader till kommunens enheter
minskar eller helt undviks.
 skall avropa från upphandlade avtal även om enstaka produkter kan förefalla billigare hos
annan leverantör. I annat fall riskerar kommunen skadeståndskrav och försämrade
avtalsvillkor i framtiden.
2. Uppföljning och utvärdering
Uppföljning av ingångna avtal skall göras kontinuerligt. Rätt produkt till rätt pris från rätt leverantör
vilket redovisas i samband med varje tertial- och årsbokslut.
3(4)
Inköpspolicy
3. Samrådsskyldighet
Upphandlare ska i god tid få insyn i nämndernas planeringsprocess avseende vilka
inköp/upphandlingar som respektive nämnd planerar under året samt när detta ska ske.
Uppstår behov av att genomföra nämndsspecifikt inköp/upphandling ska upphandlare informeras
om detta i god tid.
Alla inköp/upphandlingar över beloppsgränsen för direktupphandling skall kvalitetssäkras och
annonseras av upphandlare.
När behov av inköp uppstår har varje inköpsberättigad skyldighet att kontakta upphandlare för
kontroll av kommunens hela behov.
Samordning av inköpen skall göras mellan förvaltningarna och de kommunala bolagen för att uppnå
volym- och effektivitetsvinster.
DELEGATION OCH BELOPPSGRÄNSER
Typ av inköp Köp där ramavtal finns Görs som: Köp över disk Typ av beslut Verkställighet
Beslutsnivå i organisationen Dokumentation Avropsberättigad Fakturan
Utses av budgetansvarig Köp där avtal inte finns 1‐100 000 kr Köp över disk Verkställighet Inköpsberättigad Utses av Fakturan budgetansvarig Köp mellan 100 000‐
28% av tröskelvärdet Direktupphandling
Verkställighet
Budgetansvarig i samarbete med upphandlare Dokumentationsplikt Mellan 28 % av tröskelvärdet och tröskelvärdet för tecknande av ramavtal och separata köp. Över tröskelvärdet Upphandling Delegation
Förvaltningschef i samarbete med upphandlare Dokumentationsplikt
Upphandling Delegation Förvaltningschef i samarbete med Dokumentationsplikt Upphandlare efter anmälan till nämnden Arvidsjaurs kommun / Árviesjávrien kommuvdna
4(4)
Inköpspolicy
En upphandling/inköp får inte delas upp och beräkningen får inte konstrueras i syfte att komma
under tröskelvärdet eller direktupphandlingsgränsen. Det är exempelvis inte tillåtet att ingå avtal
med flera olika leverantörer avseende samma kategori vara, tjänst eller byggentreprenad i syfte att
något eller flera av dessa avtal ska understiga tröskelvärdet eller direktupphandlingsgränsen.
Kontraktsvärdet ska istället utgå från den upphandlande myndighetens (kommunens) samlade
inköpsbehov av en viss kategori vara, tjänst eller byggentreprenad under minst ett budgetår.
Obs! Innan köp där avtal inte finns utförs skall man kontrollera kommunens totala behov, inköpet
skall sedan göras enligt anvisningarna i ovanstående tabell.
Direktupphandling
Följande ska beaktas vid direktupphandling:
1. Direktupphandling skall ske med beaktande av konkurrens (det räcker inte att fråga en leverantör).
I första hand ska upphandlingsstödet E-avrop användas vid förfrågan.
2. Anbud lämnas i första hand elektroniskt i E-avrop.
3. Beslut med motivering ska upprättas.
4. Dokumentationsplikt innebär att samtliga handlingar i ärendet ska arkiveras och diarieföras.
Information om lagstiftning, tröskelvärden m.m. finns på www.konkurrensverket.se
__________
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott
Blad
2015-09-08
11
Au §
Dnr 00285/2012
003
Fritidspolitiskt program för
Arvidsjaurs kommun
Kommunfullmäktige antog 2010-02-22 § 13 Fritidspolitiskt program för
Arvidsjaurs kommun.
Fritids- och kulturutskottet beslutade 2012-11-19 § 24 att göra en översyn av
det Fritidspolitiska programmet för Arvidsjaurs kommun.
Kommunstyrelsen utsåg 2013-11-11 § 229 en arbetsgrupp bestående av
Marcus Lundberg (s), Margoth Holmkvist (v) och Bjarne Hald (c) för att ta
fram ett nytt fritidspolitiskt program.
Arbetets fortskridande har redovisats till kommunstyrelsen vid två tillfällen.
Arbetsgruppen har upplevt att de inte fått några tydliga riktlinjer från
kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för arbetet och att det saknas dialog
mellan politik och verksamhet.
Fritids- och kulturutskottet beslutade 2014-11-10 §18 att lyfta ärendet i
kommunstyrelsen för diskussion om hur arbetet ska fortsätta och om
prioriterade områden.
Kultur- och fritidschef Kristina Grubbström har vid personal- och
arbetsutskottets sammanträde redogjort för hur långt man kommit vid
översynen under förra mandatperioden. Det kan konstateras att vad tidigare
arbetsgrupp har saknat i sitt arbete är direktiv (vad vill man med fritids- och
kulturverksamheten i kommunen) och prioriterade områden.
Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskottets beslut 2015-09-08
1.
Vid kommunstyrelsens sammanträde den 15 september ska en ny
arbetsgrupp och tjänsteman utses som får till uppgift att ta fram mål,
visioner och prioriteringar för det Fritidspolitiska programmet för
Arvidsjaurs kommun.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
12
Au §
Utvecklingsplan för
Nyborgstjärn
Dnr 00206/2015
331
Området kring Nyborgstjärn är en fråga som engagerat många under de
senaste åren. Kommunfullmäktige beslutade 2009-03-30, §34 om en plan
för utveckling av området som innefattade åtgärderna belysning, lekplats,
parkering, upprustning av gångvägen, vinterunderhåll av gångvägen,
ispelare, isbana samt fontän på sommaren. Åtgärderna belysning,
upprustning av gångväg, vinterväghållning av gångväg samt fontän på
sommaren prioriterades av fullmäktige.
Genom att årligen avsätta medel i investeringsbudgeten har flertalet av
åtgärderna i planen utförts.
Under 2014 diskuterade tekniska enheten utvecklingen av området kring
Nyborgstjärn med några företagare som var särskilt intresserade av
områdets utveckling. På mötet framfördes bland annat en idé om att
kontakta någon högskola för att se om man kunde få någon student att
studera och analysera hur området kring Nyborgstjärn skulle kunna
utvecklas. En student från programmet Upplevelseproduktion vid Luleå
Tekniska Universitet, tog uppdraget och har tagit fram en rapport som
beskriver hur hon ser på områdets utveckling.
Utifrån den rapport som tagits fram har tekniska kontoret sedan tagit fram
ett förslag till plan för områdets fortsatta utveckling. Planen har också
kommunicerats med de företagare som i det tidigare skedet visat särskilt
intresse av områdets utveckling.
Tekniska kontoret föreslår att planen för områdets utveckling fastställs samt
att åtgärderna, i den mån de inte kan finansieras inom befintlig driftsbudget,
får äskas för i samband med upprättande av investeringsbudgeten för
respektive år.
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
forts 12
forts. Au §
Dnr 00206/2015
331
Förslag under sammanträdet
Bjarne Hald (c)
Bifall till utvecklingsplan för Nyborgstjärn, med följande tillägg;
En offentlig toalett ska finnas med i planen för området runt Nyborgstjärn.
Lotta Åman (s)
Bifall till utvecklingsplan för Nyborgstjärn, med ytterligare en beslutspunkt;
Förutsättningar för en offentlig toalett inom Nyborgstjärns område utreds
vidare av tekniska kontoret.
Två förslag finns. Ordförande ställer proposition på förslagen varefter hon
förklarar att personal- och arbetsutskottet beslutat enligt Lotta Åmans
förslag.
Personal- och arbetsutskottets förslag 2015-09-08 till kommunstyrelsen
1.
2.
3.
Utvecklingsplan för Nyborgstjärn antas.
Åtgärder, i den mån de inte kan finansieras inom befintligt driftsbudget,
får äskas i samband med upprättande av investeringsbudget för
respektive år.
Förutsättningar för en offentlig toalett inom Nyborgstjärns område
utreds vidare av tekniska kontoret.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
f@i1
~
Datum
Arvidsjaurs kommllll
Arviesjtivriell kommuvdllu
2015 -06-25
Handliigga re
Arvidsjaurs kommun
Kommunstyrelsen
Britta Lundgren
Erika Harr
2015 -08- 3 I
Di"cktval
-33 /
0960-15573
0960-15565
Utvecklingsplan för Nyborgstjärn
1.
Bakgrund/sammanfattning
Området kring Nyborgstjäm är en fråga som engagerat många under de senaste
åren. Kommunnlllmäktige beslutade 2009-03-30, §34 om en plan får utveckling av
området som innefattade åtgärdema belysning, lekplats, parkering, uppmstning av
gångvägen, vintemnderhåll av gångvägen, ispelare, isbana samt fontän på
SOlmnaren. Åtgärdema belysning, upprustning av gångväg, vinterväghållning av
gångväg samt fontän på SOlmnaren prioriterades av nlllmäktige.
Genom att årligen avsätta medel i investerings budgeten har flertalet av åtgärdema i
planen utfåiis. Tekniska kontoret anser inte att det films ett behov av ytterligare
parkelingsplatser vid Nyborgstjärn. Större delen av området är omgivet av vägar där
det är tillåtet att parkera och en större parkeringsplats i enlighet med planfårslaget
skulle påverka upplevelsevärdet negativt. Vad gäller ispelare anser vi inte att det är
någon prioriterad åtgärd då den enligt uppgifter från tidigare plan kräver daglig
skötsel samt el, hyra av skylift mm.
Förslag om att anlägga någon fonn av bana på Nyborgstjärns is har diskuterats
under upprättandet av planen och ett liknande fcirslag falms också med i den
urspmngliga utvecklingsplanen får Nyborgstjäm. Under vintern 2003
iordningsställdes en isbana i ideell regi och under detta år hade organisationen
problem med iskvaliteten. Iordningsställande av isbana på Nyborgstjäm inryms inte
inom befintlig driftsbudget. Om man skulle vi lj a gå vidare med detta fårslag bör
därfår en utredning göras av fcirutsättningar och kostnader får en sådan isbana och
driftsbudgeten utökas med motsvarande belopp. I dagens läge filU1S ishallen
tillgänglig får den som är intresserad av skridskoåkning under tidema får
allmänhetens åkning.
Under 2014 diskuterade tekniska enheten utvecklingen av området kring
Nyborgstjäm med några fåretagare som var särskilt intresserade av områdets
utveckling. På mötet framfårdes bland annat en ide om att kontakta någon högskola
får att se om man kunde få någon student att studera och analysera hur området
kring Nyborgstjäm skulle kiuma utvecklas. Tomine Grelsson, en student från
programmet Upplevelseproduktion vid Luleå Tekniska Universitet, tog uppdraget
och har tagit fi·am en rapport som besk.Iiver hur hon ser på Olmådets utveckling.
Postadress
Te lefoll
Telefax
E-post
Ptllsgiro
9338 1 AIlVIDSJAUR
0960-15500, viixel
0960-12940
kom [email protected]
60068-4
Utifrån den rapport som tagits fram har tekniska kontoret sedan tagit fram ett
forslag till plan for områdets fortsatta utveckling. Planen har också kommunicerats
med de foretagare som i det tidigare skedet visat särskilt intresse av områdets
utveckling.
Rapportforfattaren rekommenderar bland annat att kommunen forstärker vad
platsen kommunicerar genom att framforalIt använda sig aven enhetlig utfonnning
for att uppmärksamma den pärla som Nyborgstjäm är. Rapportforfattaren foreslår
bland annat att naturligt trä ska utgöra temat vid eventuell framtida renovering av
bryggor, mötesplatser och bänkar mm inom området då temat i trä talar till det
natumära och genuina med platsen.
Hon rekommenderar också att man nyttjar belysning for att öka tryggheten och
synliggöra promenadståket tydligare i den del där det bryts upp genom att privata
fastigheter ligger längs stranden och promenadstråket istället fOl1sätter längs
Nyborgsgatan for att sedan åter vända ner mot stranden. Även skyltningen behöver
ses över. Hon framfOr även att man under vissa perioder skulle kunna sätta i fårgade
glödlampor for att "skapa ett buzz" runt Nyborgstjäm.
Rapportforfattaren lyfter också fram att platsen skulle kunna utvecklas genom ett
aktivitetshjul där olika fOreningar skulle kunna delta med olika aktiviteter som isdisco, is-middag, ugglevandring, lopp is, koncerter och kulturvandringar kring
Nyborgstjäl11.
Rapportforfattaren har även kontaktat Elevrådet vid Fridhemsskolan for att få in
synpunkter på vilka forändringar de skulle vilja se. En ide som tekniska kontoret har
valt att tal med i vårt forslag fOr områdets utveckling är att åter iordningsställa en
liten badplats vid Nyborgstjäm.
Under sommaren 2015 avser tekniska kontoret att fortsätta utvecklingen av
belysningen runt Nyborgstjäm genom att placera ytterligare belysningsstolpar där
promenadstråket bryts for att synliggöra gångstråket tydligare for turister. Kontoret
avser också under 2015 att komplettera lekplatsen med hinderbana, belysning och
sopsortelingsstaion samt att sätta upp fotbollsmål på den gräsyta invid lekplatsen.
I planen ingår även en fortsatt utveckling av lekplatsen i enlighet med de önskemål
som inkommit från bamen med bland annat kompi sgungor och en klätterställning
for mindre bam.
Tekniska kontoret har även kontaktat pensionärsrådet for att få deras syn på var en
eventuell ny boulebana bör placeras - i marklllndsparken eller vid Nyborgstjärn då
Marklundsparken tidigare diskuterats som ett alternativ till befintlig boulebana vid
biblioteket.
Föreningen Hjäl1 och Lllng hade tidigare planer på att investera i ett utegym for
allmänheten som skulle placeras vid Nyborgstjärn och fått kommunens godkännade
for detta. Föreningen har dock ändrat sig och vill att kOlmnunen ska investera i ett
utegym med eventuell möjlighet till att få bidrag till detta av fOreningen.
Företagarna har också fått kommunens godkälmade för att iordningsställ a en
beachvo ll eyplan vid Nyborgstjäl11.
I planen ingår även en upprustning av det vi idag har på plats såsom bryggor och
bänkar samt att se över skyltningen och markavvattningen. En ytterligare hundlatrin
kommer också att placeras vid Nyborgstjäl11.
2.
Ekonomisk analys
De mindre åtgärderna i planen kan genomföras inom ramen för befintlig
driftsbudget. Vad gäller de stöne åtgärderna avser tekniska kontoret att äska om
medel i samband med upprättade av investeringsbudgeten.
3.
Barn- och ungas delaktighet
Barn från förskoleålder till årskurs 6 fick under våren 2014 rösta gäll ande vilken
lekutrustning de önskade skulle uppföras vid Nyborgstjärn. Lekplatsområdet avses
därför utvecklas i den prioritelingsordning som barnen önskade.
Elevrådet på Flidhemsskolan har gi vits möjlighet att tycka till om området vid
Nyborgstjärn. De önskemål som fi-amkommit finns redogjorda för i rapporten.
Tekniska kontoret deltog också 2015-03 -1 1 på en dialog- och demokratidag för
högstadie- och gymnasieelever där frågan "Vad saknas i utemiljön i Arvidsjaur"
bland annat ställdes. Resultatet från dagen finns sammanställt.
4.
Slutsats samt förslag till beslut
Tekniska kontoret föreslår att planen för områdets utveckling fastställs samt att
åtgärderna, i den mån de inte kan finansieras inom befintlig driftsbudget, får äskas
för i samband med upprättande av investeringsbudgeten för respektive år.
Bilagor:
Plan för utveckling av området kring Nyborgstjärn
Studenten Tomine Grelssons rapport - utifrån ett upplevelseperspektiv, hur skulle
Nyborgstjärn kunna utvecklas?
Plan för den fortsatta utvecklingen
av området kring Nyborgstjärn
Naturligt trä ska utgöra temat vid framtida utveckling av området såsom renovering av bryggor, mötesplatser
och bänkar då temat talar till det naturnära och genuina med platsen.
Beachvolleyboll plan
Målning av
bryggan
Belysning av
UV'""'"
lekutrustning:
hinderbana (tillverkas
nu av Ideum),
kompisgungor bland
träden, klätterställning
för de mindre barnen,
ev. klätterdjur/annat i
skyltning
ut bänkar
grillplatser
över bakvalen -
Projekt Arvidsjaur - destinationsutveckling utifrån ett
upplevelseperspektiv.
Luleå Tekniska Universitet
Institutionen för Konst Kommunikation och Lärande
avd. Medier och Upplevelseproduktion
Tomine Grelsson, 0704-411056
mine.grelsson@gma il. com
Uppl eve lseprodu ktion
HT 2014 Lp 1 & 2
Erika Harr,
eri ka. harr@a rvids jau r. se
Enhetschef Parkenheten Arvidsjaurs kommun.
Hansi Gelter, 0911-72718
ha ns.gelte [email protected]
Biträdande Professor
Syfte och frågeställning
Uppdraget grundas i att med utomstående ögon undersöka platsen kring Nyborgstjärn i centrala
Arvidsjaur och utifrån de önskemål som finns inom kommunen utforma en utvecklingsplan för
platsen. Den planen ska bidra med att locka både lokal befolkning och turister till platsen.
Projektägaren tillsammans med projektledaren har enats kring följande frågeställning:
- Utifrån ett upplevelseperspektiv hur skulle Nyborgstjärn kunna utvecklas?
Bakgrund
Arvidsjaurs kommun vill enligt samrådsversionen av sin översikts och tillväxtplan skapa attraktiva livsoch boende miljöer. I boken "kulturens kraft" från 2010 så beskriver författarna utifrån begreppet
Cuiturai planning hur en plats kan utvecklas.
"Kan man skapa en särprägel som speglar invånarna och skänker en lokal stolthet över vår moderna
hembygd? Hur ser begreppet hembygd ut i en tid som vår? [ ... ] Vad är det som gör en stad
spännande? Hur blir en statsdel attraktiv?"(kulturens kraft. C.Hjorth. s99)
Platsen eller statsdelen som det rör sig om i det här projektet är Nyborgstjärn i Arvidsjaurs kommun.
Citatet ovan refererar till hur en attraktiv plats skapas och utvecklas. Nyborgstjärn behöver enligt
uppdragsgivaren utvecklas, dock utan att "Platsen får inte förlora sin själ" - Erika Harr, Enhetschef för
parkenheten vid Arvidsjaurs kommun. I dagsläget används området för promenader, fiske och andra
utomhusaktiviteter. Det är själen i platsen, den används i första hand av lokalbefolkningen. Utifrån
dessa parametrar så påbörjades arbetet med utvecklingen av Nyborgstjärn.
Utifrån syftet och frågeställningen så fokuserar det här arbetet både på besökare och turister som
kommer till kommunen . Lokalbefolkningen har också tagits med i beräkningen, då det är dem som
använder platsen mest idag. För att skapa tydlighet har turist massan delats in i tre subgrupper:
Arbetsturism: Inom regionen så finns en utbredd testverksamhet för bland annat bilar, bildäck och
liknande komponenter. Enligt översikts- och tillväxtplanen för arvidjaurs kommun så besöker ca 3000
ingenjörer området under en testperiod som sträcker sig över fem månader. Arvidsjaurs flygplats
fungerar som ett nav för den näringen och har direktflyg från flera Europeiska länder. Det ger
regionen en unik möjlighet att marknadsföra sig inte bara som en testregion utan också som en
tu ristdesti nation.
Lesiureturism: Det här segmentet innefattar de turister som besöker Arvidsjaur under sommaren. De
kan identifieras som campare och turister som är ute efter friluftsaktiviteter. Enligt turistbyrån
fungerar Camp Gilas som ett nav för camparna, och besökarna kommer från bl.a. Norge och
Tyskland. Under sommaren så erbjuder regionen unika möjligheter till vandring, fiske och
kulturhistoriska upplevelser ex. Sami centret.
Äventyrsturism: Arvidsjaur har en unik natur som på sommaren uppmanar till va ndring, men under
vinterhalvåret så finns det andra intressenter. Äventyrsturister som kommer till regionen för att
uppleva naturen med bl.a. snöskoter. Efter ett besök hos Lappland Lodge så finns det tydliga
indikationer på att Äventyrsturism är det den underutvecklade delen av turistsegmentet. Utifrån
perspektivet kring nyborgstjärn så används sjön som start och mål för skoterturer och som parkering
för bland annat Lappland Lodge skotrar.
Utifrån de segment so m finns och dera s önskemål, finns de alltså ypperliga möjligheter till utveckla
Nyborgstjärn och ändå vidhålla den själ so m är väldigt framstående. Arvidsjaur som kommun visar i
sin översikts- och tillvä xtplan att de håller hög kvalite inom boe nde och kommunen s unika natur lyfts
också fram :
" Landskapet inom kommunen har höga estetiska värden med mer än 4000 sjöa r, flera älvar och
Arvidsjau r kommun är en av de kommuner i landet med fle st lågfjäll" (Översikts- och tillvä xtplan för
Arvidsjaurs kommun, 2013-05-20. Sid16)
Omvärldsanalys
Andra kommuner i regionen jobbar aktivt med en slogan av olika slag. För att på ett enkelt sätt kunna
marknadsföra va d kommunen står för alt vad de kan erbjuda .
Kommun:
Arjeplog
Boden
Dorotea
Gällivare
Kalix
Kiruna
Luleå
Slogan:
" En väg många möjligheter"
" Kommunen där du utvecklas"
" Lappland s sydport"
" Friska Gälliva re"
"Där älven möter havet"
Lycksele
Paja la
" En ren upplevelse"
"Sveriges nordligaste metropol" j"Staden vid
vattnet
"Staden i Lappland"
"Maka lösa Paja la" / " Här får man vara ifred"
Piteå
" Det är hit du kommer när du kommer hem"
ll
Skellefteå
" Ge ideerna plats"
Vilhelmina
"Vild och Vacker"
(komm unslogans. forts.se/kom mun-a -o/)(2014)
När Arvidsjaur tillfrågas efter sin slogan så kom mer svaret att det ege ntligen inte finns någon och om
den finn s så är det "Bäst i Test". Den sloganen kommer från kommunens visionsdokument. Det finns
dock en osäkerhet om den slogan ska användas i framtiden och i så dant fal l vil ken utsträckning.
" Bäst -i-test" är inget som är inarbetat i va re sig kommunen eller invåna rna. Det som talar för " Bäst i
Test" är de gånger so m kommunen har utmärkt sig runt 2010-2011 då man bland annat vann pris för
" bästa sko lkommun" och "å rets stadsnätsentrep renör 2010" . Dock så menar de tillfråga de att denna
sloga n inte lockar/ tilltalar rätt segment inom turistnäringen . Intressenter inom projektet menar att
Arvidsjaur ska marknadsföra sig som den naturpärla det är.
När Arvidsjaur undersöks utifrån ett turistperspekti v så är det naturligt att gå via Swedish Lappland .
Arvidsjaur marknadsförs på hemsidan med följande mening: Kultur, natur och spännand e äventyr
vä ntar på dig i Arvidsjaur!
(http://www .swed ish la pIand.CD mI se/Resm aIIArvi dsja ur IAtt -go ra I)
Det stämmer överens med uppdragsg ivaren Erika Harrs tankar att området Nyborgstjärn inte ska
fö rlora sin själ. Området har en sjä l av natur och ko mmun en i stort har ett unikt kulturutbud . Utifrån
bakgrund en i samband med fråge ställningen så skulle en följd fråga behöva utveckla s, " Hu r ska
Arvidsjaurs kommun utveckla sin marknadsföring för att tydliggöra vad kommunen står för utifrån ett
konkurrensperspektiv."
Metod
Metoden för att genomföra projektet har bestått av två stora delar. Delvis kvalitativa intervjuer med
intressenter som finns i regionen och har en koppling till Nyborgstjärn. De intressenter består av
företagare, skolungdomar och kommun personal. Varför den metoden är relevant för projektet är på
grund av att utvecklingen ska i första hand til ltala lokalbefolkningen. Det var yttersta relevans att ta
reda på vad de vill ha. Kommunen äger marken och vill att området ska utvecklas utan att förlora sin
själ. Ungdomarna är Arvidsjaurs framtid och kommunen vill att dessa ska känna sig prioriterade när
de utvecklar inom kommunen och staden. Företagarna i Arvidsjaur är mycket drivna och vi ll gärna
stötta och se till utveckling inom kommunen. på grund av att det finns så många vi lj or kring både
Nyborgstjärn och Arvidsjaur så har det även genomförts en omvärldanalys . För att undersöka hur
andra kommuner i Norrland arbetar med sin destinationsutveckling. Omvärldsanalysen har dock varit
sekundär gentemot de upplevelsemodeller som författaren har tagit ställning ti ll. Slut ligen har en
konceptutveck lin gsmode ll använts för att tydliggöra i vi lken riktning projektet och Arvid sjaur, i stort,
borde gå åt.
De modeller som har tagits i beaktning för att svara på frågeställningen är Upplevelserummet, som
presenteras av L.Mossberg i boken Att skapa upplevelse - från okej til/ wow (2003) . Pine och Gilmore
presenterar i sin bok The Experience Ecanomy (1999) modellen om de fyra e:na (education, eskapism,
entertainment och estetics). I boken Kulturens Kraft - för regional utveckling(2010) har ett flertal
författare lyft fram exempel på när kultur eller kulturyttringar har utvecklat en region. Vetenskapliga
artiklar med fokus på destinationsutveckling har också tagits i beaktning.
Projektet har haft ett fåtal premisser att förhålla sig till. Den första är den ekonomiska aspekten och
författaren har inte behövt begränsa sig till några ekonomiska ramar. Vidare så ville uppdragsgivaren
att resultatet skulle fungera som underlag till att söka pengar från Boverket, för utvecklingsprojekt
som uppmanar till jämnlikhet.
Resultat
I början av projektet så hölls det en lunch med några företag i kommunen. De hade följande att säga
om Nyborgstjärn, de anser att området är underutvecklat, de vill gärna ha tillbaka den badstrand
som fanns där tidigare då de menar att detta skulle bli ett "dragplåster". Ett dragplåster som de
menar skulle locka både lokalbefolkningen och turister till platsen. De belyser segmentet med
tonåringar och unga vuxna som ett problematiskt segment då dessa är svåra att locka med aktiviteter
och de i dagsläget inte har någon naturlig arena.
Företagarna belyser också att projektet har två olika delar, en del där småsaker runt sjön kan
förändra s så som att bygga en boulebana exempelvis. Samt en del där stora förändringar kan göras.
Företagarna föreslår bland annat en linban a som kan användas till att åka så kallad wakeboard runt
sjön. Den ideen är typiskt en av de större och företagarna bad också att projektet sku lle ta ställning
till den aktivitet som redan händer runt sjön.
Kristoffer Lundström som är VD vid Hotell Laponia, som ligge r precis bredvid Nyborgstjärn berättade
om Nattivalen, en musikfestiva l som anordnas i närheten av Nyborgstjärn. Nattivalen är en stängd
festival där det tas entreavgift, dock så räknas det ändå som "the happening" varje år. Utöver
Natti va len så anordnar Kristoffer och hotell Laponia flera aktiviteter årligen, exempelvis under
december så anordnas julbord med musikunderhållning (http://www.hotell-Ia ponia.se/no jen). Hot ell
Laponia har en permanent kåt a i anslutning till Nyborgstjärn so m under so mmaren anvä nds som
restaurang och bar. Det är en mycke t uppskattad mötesplats för lokalbefolkningen i Arvidsjaur men
också för de sommarturister som besöker destinationen. Under vintern så används kåtan mycke t
sparsa mt. Den hyrs ut för speciella event så som middagar och bröllop, men är stängd för
lo kalbefolkningen.
En annan aktivitet som händer årlige n i tät anslutning till Nyborgstjärn är Hälsovecka n, det är en
aktivitet som samo rdnas med Sveriges radio P4 och kretsar kring Nyborgstjärn i den bemärkelsen att
promenaden runt sjön är en del av hälsans stig. Temat med hälsa är dock något som kommunen tagit
fasta på och utvecklat två små delar runt Nyborgstjärn. Kommunen har börjat bygga en lekplats och
har också gett i uppdrag till företaget Ideum att bygga ett utegym i anslutning till Nybo rgstjärn.
Satsningar som uppmanar till rörelse i alla åldrar är ett mål som Boverket också prioriter i sina
satsningar: " Åtgärderna kan vara både utomhus och inomhus och kan avse integrering ovett tydligt
jämställdhetsperspektiv till exempel i gestaltningen aven mätesplats eller ett stråk. " (boverket.se).
Nyborgstjärn är ett stråk men Arvidsjaurs kommun skulle gärna se att det utvecklades till en
mötesplats. En mötesplats kan vara många sake r, dock så menas i det här fallet att Nyborgstjärn ska
va ra det naturliga mål som "poppa r upp" i huvud et på potentiella besökare. I kombination med
lekplats och utegym, samt det promenadstråk som finns runt sjön så finns det optimala möjligheter
för utveckling inte bara inom rörelsesegmentet.
Platsens nuläge
Bilden påvisar hur platse n i dagsläget har en
dubbel identitet. På ena sidan finn s det
genuina och naturnära med rigida stockar och
sten. På den andra sidan har vi det moderna
med behandlat trä och metall. Att bevara
platse ns själ handlar om att förstärka vad
platsen kommunicerar. I sin bok Att skapa
upplevelser- från okej till wow (2003) så
menar författaren att det är omgivningen som
har störst betydelse för att besökarna ska
stanna en längre t id i upplevelserummet.
Vidare så lyfter författaren att många företag
är bra på att skapa en fin atmosfär, men att
detta oftare sker med grunden i erfarenhet och känsla snarare än i teori. L.Mossberg berättar vidare i
boken om image och hur viktigt detta är för både en produkt och en destination, som nämndes i
bakgrunden så har Arvidsjaurs kommun i dagsläget ingen tydlig positionering på marknaden och
skulle i flera fall säkerligen tjäna på att utveckla det för sin framtida verksamhet. Med Nyborgstjärn i
fokus så handlar det som tidigare nämnt om platsens själ och enligt projektledaren så har platsen en
tydlig själ men med en tvetydlig atmosfär och tematisering. Ett exempel är de tre bryggor som finns
runt sjön. Den största bryggan är i dagsläget i dåligt skick och sku lle behöva rustas upp. Författaren
önskar att kommunen i samband med den upprustningen, undersöker möjligheterna att bryggan inte
mälas utan behåller trä utformningen. De övriga små bryggorna är byggda i en helt annan sti l och är
helt i trä . Därför så skulle författaren vilja att inför en eventue ll renovering att samtliga bryggor håller
samma utformning och färg, då gärna naturligt trä för temat. Tvetydligheten är återkommande
genom arbetet och något som författaren hoppas skänka tydlighet t ill.
Mötesplats
Nyborgstjärn har den här formen av små mötesplatser runt om sjön i anslutning till promenadstråket.
Dock så är det tydligt, som bilden visar, inte längre attraktiva eller välplanerade mötesplatser. Under
året så blommar området upp vid enstaka tillfällen. på sommaren hjälper hotell Laponia till att skapa
en mötesplats kring Nyborgstjärn då de öppnar sin kåta. Under vintern så används den frusna sjön
som parkering och överfart för snöskoters. Detta är en verksamhet som i första hand riktar sig till
turister, som efterfrågar äventyrsturism. Kontinuerligt under året används promenadstråket av
lokalbefolkningen och turister. Fiske är en aktivitet som lockar människor till sjön, det sker både
under sommar och vinterhalvåret. Författaren vill påvisa att genom små förändringar så kan
promenadstråket och Nyborgstjärn i stort utvecklas till en mer attraktiv plats.
Utformning
Arvidsjaur behöver börja i rätt ände med Nyborgstjärn. Det rekommenderas att små förändringar ska
fungera som starskottet för platsen. Författaren vill rekommendera att den trend som redan är
startad ska fortsätta följa s. Arvidsjaurs kommun har anlitat Ideum att genomföra bygget av delvis en
lekpark. Föreningen Hjärt och lung har också beställt ett utegym som ska placeras i anslutning till
Nyborgstjärn. Båda de här installationerna ska göras helt i trä . Temat med trä är ett som talar till det
naturnära och genuina med platsen. I samma anda som utegym byggs i trä så skulle författaren också
vilja råda kommunen att göra en genomgång av de platser runt sjön där det idag finns bänkar. Att
byta ut " moderna" bänkar av trä och metall. Till mer rustika och genuina sittplatser av stockar skulle
underlätta i tematiseringen. Små förändringar är det som kommer lyfta platsen mest.
Det finns en ide som skulle generera inte bara en förändring men som också skulle skapa ett "buzz"
runt om i regionen då ingen har något likande. Författaren vill rekommendera att belysningen runt
Nyborgstjärn utvecklas, delvis så finns det partier som är mörka det kan skapa osäkerhet. Det finns
också platser där promenadstråket bryts upp och det kan skapa osäkerhet hos exempelvis turister,
"är detta rätt väg?" eller "vart ska jag gå nu?". Armaturen kan användas både som att ge trygghet
men också för att signalera olika budskap. Exempelvis så skulle Arvidsjaur under oktober månad ha
rosa belysningen och under december så skulle ett förslag vara röd . För att undvika att den här
förändringen påverkar platsen negativt så måste förändringen delvis kommuniceras med
lokalbefolkningen och armaturen behöver hålla en hög standard.
Som tidigare nämnt så är det en del av promenadstråket som bryts upp. Promenadieden runt
Nyborgstjärn tar en avstickare in i ett bostadsområde här skulle en form av skyltning behövas för att
framför allt turister inte ska tappa stråket. Vad gäller skyltning och information generellt kring
Nyborgstjärn så skulle författaren vilja visa på ett exempel:
Även om tavlan i sig stärker temat så skulle en tydligare skyltning vara önskvärd. För att skapa
trygghet så skulle också ytterligare en tavla kunna placeras ut vid den punkt där promenadstråket
bryts. Väljer kommunen att genomföra förändringen med belysningen så skulle även tavlorna
fungera som informationsgivare tilllokalbefolkningen. Belysningen behöver placeras på ett sådant
sätt att den syns från ena sidan av bostadsområdet till den andra. Det skulle göra att
lokalbefolkningen inte "drabbas" utan att det endast underlättar för de gående på promenadieden
som kan få en känsla av vilsenhet då leden bryts upp.
Aktiviteter
I kombination med den nya utformningen av platsen så skulle aktiviteter också behöva utvecklas. Ett
råd som grundas i intervjuerna med bl.a. Lappland Lodge. Författaren vill råda Hotell Lapoina att
öppna upp kåtan under vinterhalvåret. Eftersom sjön används på vintern och då framför allt av
turister så anser författaren att om kåtan skulle kunna fungera som en "After ski" lokal med enklare
mat servering och rättigheter så skulle det ge Nyborgstjärn en mötesplats även under vintern.
Mötesplatsen skulle inte bara vara till gagn för turister utan också för lokalbefolkning som kan besöka
platsen för en kvällsöl under de mörkare månaderna. De tillfällen då kåtan hyrs ut under vintern
skulle kunna samordnas med ytterligare ett aktivitetförslag. Författaren vill råda Turistbyrån i
Arvidsjaur att anordna ett så kallat "aktivitetshjul". Aktivitetshjulet ska fungera som ett verktyg för
att kunna samordna de föreningar som finns inom kommunen och ge dem en arena . Ett exempel
skulle vara att kulturskolan anordnar en konsert på isen och att det sedan serveras glögg å tilltugg i
kåtan. Under lunchen med företagarna så belystes problematiken med att unga vuxna i Arvidsjaur
inte har någon naturlig arena. Förslaget om en ungdomsgård tog då upp på författarens initiativ. Det
visade sig att det redan finns en ungdomsgård i kommunen. Förslaget blir istället att de aktiviteter
som anordnas under Aktiviteshjulet håller en bredd som möjliggör för olika segment inom
befolkningen och som kan förtydliga att en utsatt målgrupp(ungdomar och unga vuxna) får en arena
och visa på att de är prioriterade inom Arvidsjaurs kommun.
Exempel på aktiviter som kan finnas inom hjulet:
•
Is-disco, slå upp en kåta och anordna disco för kommunens ungdommar.
•
Is-middag, slå upp tält och servera middag på isen.
•
Ugglevandring (Reflex ugglor hängs upp i träden och barn utrustas med ficklampor och får
leta.)
•
Loppis,( i exempelvis kyrkans regi alternativt skolungdom mar som vill sälja grejer till klassresa
osv.)
•
Konserter på isen, (Skapar en höjning av snö på isen. Besökarna kan stå runt eldar och lyssna
för att sedan värma sig i kåtan som serverar öl, glögg etc.)
•
Kulturvandringar, (måste inte kopplas till Nyborgstjärn utan det kan vara historierfrån hela
kommunen som berättas medan man promenerar runt sjön)
I samband med de förändringar som görs skulle författaren slutligen vilja råda till en nyinvigning av
Nyborgstjärn. Den tillställning skulle fungera som ett utmärkt tillfälle att kommunicera vem platsen
är till för. Även för att kunna påvisa att vissa förändringar gjorts och att fler är på väg.
Intressenter
Företagarana och turisterna har presenterats tidigare. I det här stycket så skulle författaren dock vilja
lyfta det segment som belyses som problematiskt. Ungdomar och unga vuxna är prioriterade inom de
flesta organisationer, även så inom Arvidsjaurs kommun. Författaren har haft kontakt med Elevrådet
vid Frihemsskolan i Arvidsjaur. De har lämnat in synpunkter på vi lka förändringar de skulle vilja se vid
Nyborstjärn.
•
Rengöring av sjön (för att man ska kunna bada)
•
Någon form av brygga, helst runt hela eller delar av sjön, samt en flotte.
•
Ett bad/hopptorn
•
En kiosk
•
Fräscha grillplatser och parkbänkar
•
En liten strand
•
En brännbollsplan
•
Plantering av "fina" fiskar (låta dessa växa)
•
Vattenrutschkana
Eleverna skriver själva: " inser att vissa av deras förslag kommer att mottagas med blandad
entusiasm, och att vissa kan vara svåra att genomföra". Utifrån det som tidigare nämnts med
platsens sjä l och det naturliga temat så kan författaren göra en avgränsning till vissa av de
ovanstående förslagen. Exempelvis så skulle en va ttenrutschkana inte passa in i den image som
Nyborgstjärn har, att bygga en brygga kring hela sjön skulle också enligt författaren skapa en
avgränsning och avstånd som inte är att eftersträva. Dock så finns det två bostadshus som enligt
kommunen har strandtomte r, och det är på grund av dessa som promenadstråket bryts upp. Därför
så skulle en brygga precis framför de husen vara att eftersträva. Ytterligare avgränsning har gjorts
gentemot vissa av de förslag som kom från företagarlunchen och mötet med Lappland Lodge och
skooterklubben . Företagarna ville anordna rally kring sjön och menade på att det skulle kunna
kopplas till "Bäst-i-test" och bilverksamheten som finns i kommunen. Enligt författaren så skul le det
inte passa den naturnära och genuina känsla som finns kring sjön. Lappland lodge och
skooterklubben var överens om att äventyrsturism borde prioriteras. Även så under
sommarmånaderna, därför efterfrågar de en wakeboard bana runt sjön. Även den ide känns som att
den inte sku lle passa in i temat. För att citera uppdragsgivaren "Det får inte bli för mycket, det ska
inte bli en nöjespark"(Erika Harr, parkchef, Arvidsjaurs kommun)
Diskussion
Utifrån de parametrar som gavs i början av projektet så anser projektledaren att uppdraget är
fullföljt. Det som kvarstår iform av implementering och förändring är en kombination av vidare
projektledning men också ytterligare kommunikation med lokalbefolkning och övriga intressenter.
Förslaget som gavs gällande Aktivtetshjul, kräver inte någon budget från kommunen. Snarare så
handlar det om att skapa ett forum och att tillsätta en projektledare. Det är något som sku lle skapa
ett "buzz" kring Nyborgstjärn, det sku lle också gö ra att området kring sjön blir mer levande.
Förslaget om ny belysning kring Nyborgstjärn är å ena sidan ett riskfritt förslag. på grund av att det är
en lätt förändring som kan återtas om den inte sku lle lyckas. Förslaget skapar dock en fråga gällande
budgettering. En kompromiss skulle vara att endast byta delar av armaturen, förslagsvis skogområdet
som redan är mörkt och osäkert. Belysningen skulle också göra att delen med skyltar kan vänta. Då
belysningen skulle fungera som vägledn ing genom det område där promenadstråket hackas upp.
Nackdelen med förslaget är att det måste förankras. Delvis hos de boende i närområdet men också
hos kommun för att hitta finansiering. Med de förslag som är lagda gä llande färg så anser författaren
att det inte kommer uppstå större motsättningar inom dessa segment. För att dock undvika en
känsla av discobelysning och att förändringen blir "smaklös" så behöver det att armaturen och
belysningen håller hög standard. Det gör att belysningen inte känns billig eller ogenomtänkt.
Bilden är tagen från Hannige kommun
och visar på hur bara belysning med
varm underton kan skapa den känsla
som författaren är ute efter.
När arbetet påbörjades så kändes
projektet väldigt genomförbart, desto
djupare re sea rch gick, så uppkom större
frågeställningar. De nya
frågeställningarna tas delvis upp under
bakgrunden där jag va lt att belysa ett
problem som jag anser är primärt för
Arvidsjaurs kommun. Bortsett från den
problematiken så är en utvecklingsplan
med ett större perspektiv att efterfråga.
Vad författaren kan se så skulle
Arvidsjaurs kommun tjäna på en
Marknadsföringsstrategi och tydligare
mål och visioner för besöksnäringen. Det är författarens rekommendation att ovanstående tankar
inte ramlar mellan stolarna utan lyfts till arbetsgrupp under det kommande året(2015).
Ett önskemål som fanns från uppdragsgivarna var att uppdraget skulle kunna kopplas till Boverket
och därigenom söka finansiering. Det som framkommit iform av belysningsförslaget skulle kunna
kopplas till de direktiv som Boverket gett. Även aktivitetshjulet, beroende på med vilket material det
fylls med skulle passa boverkets krav. I övrigt så har projektledaren upplevt vissa svårigheter med att
på ett tydligt och konkret sätt tillgodose det önskemå let.
Slutsats
Utifrån projektet kring Nyborgstjärn så anser författaren att den ursprungliga frågestä llningen har
svarats på . "Utifrån ett upplevelseperspektiv hur skulle Nyborgstjärn kunna utvecklas?", svaret på
den frågan handlar om, som visat ovan, tematisering - trä, naturligt. Vidare om utsmyckning och
estetiska tillägg för att kommunen ska kunna uppmärksamma den pärla som Nyborgstjärn är. Det
borde primärt ske genom ljussättning och slutligen aktiviteter som uppmärksammar och förstärker
platsen, ex aktivitetshjul.
Vidare arbete
En marknadsföringsplan för Arvidsjaurs kommun .
Med tydlig vision och målformuleringar för besöksnäringen.
Tillsättandet aven Arbetsgrupp för Nyborgstjärn.
Som borde innehålla: Tekniska kontoret, turistbyrå och övriga intressenter.
Källfärteckning
Styrdokument
"Översikts och tillväxtplan för Arvidsjaurs kommun"
Internet
httD ://www.hotell-laDonia .se/no je n
www .arvid sjaur.se
httD://www.swedishlaDland .com /se/ResmaI/ Arvidsjaur/Att-gor al
kommunslogans.forts .sejkommun-a-oj
Litteratur
"Kulturens kraft - för regional utveckling" - Lindeborg & Lindkvist(RED.)(2010)
"Storyt elling - marknadsföring inom upplevelseindustrin" - L.Mossberg (2006)
"Att skapa upplevelse - från okej till wow" - L.Mossberg (2003)
" The Experience economy" - Pine & Gilmore (1999)
Övrigt
Mailkontakt med Elevrådet vid Frihemsskolan
Intervju med Jan-Åge vid ldeum
Intervju med Peter vid Turistbyrån
Intervju med kommunalråd Lotta Åman
Intervju med Lappl and lodge och skooterföreningen NTC
Lunch med "Fö ret aga rna "
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
13
Au §
Struktur för styrande
dokument i Arvidsjaurs
kommun
Dnr 00212/2015
003
Varje kommun måste ha någon form av författningssamling där
kommunens styrande dokument finns samlade. En minimikrav är att vi har
dokumenten samlade på ett sådant sätt att de lätt kan hittas, men helst ska de
även finnas anslagna på kommunens hemsida så att allmänheten kan ta del
av dokumenten.
När det gäller våra styrdokument i Arvidsjaurs kommun, finns idag ingen
enhetliga linjer för hur dessa ska upprättas och av vem samt hur de olika
dokumenten ska döpas. Ett förslag har därför tagits fram som fastslår hur
strukturen för de styrande dokumenten ska vara ordnad.
Förslaget till struktur för styrande dokument är inriktat på de dokument som
är kommunövergripande. Respektive facknämnd ansvarar därutöver för att
ha en struktur för de verksamhetsnära styrdokumenten.
Utöver att fastslå en struktur för övergripande styrdokument föreslås även
att en översyn görs av samtliga kommunövergripande styrdokument. Vissa
dokument kan behöva tas bort och andra tillkomma, liksom att vissa
dokument kan behöva byta namn för att passa in i strukturen.
1.
2.
3.
Struktur för styrande dokument i Arvidsjaurs kommun fastställs.
Nya styrdokument som upprättas efter 2015-09-15 ska följa den nya
strukturen.
Kommunchefen får i uppdrag att
- genomföra en översyn av samtliga kommunövergripande
styrdokument
- senast 2016-03-31 presentera ett förslag till hur kommunen kan gå
vidare i arbetet med befintliga styrdokument
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ArviC: :;Jaurs kornrnun
Komrnunstyreklen
Datum
r@ Arvidsjaurs kommun
2015 -09- O1
2015-08-26
~ Arviesjavriell kommllvdna
Dn' 2J2/ 20IS_ ooj
Hand lliggare
Kerstin Olla Grahn
Kommunstyrelsen
Ny struktur för styrdokument
(Dnr 000/2015 - 000)
Vmje kommun måste ha någon form av författningssamling där kommunens styrande
dokument fums samlade. Ett minimikrav är att vi har dokumenten samlade på ett sådant
sätt att de lätt kan hittas, men helst ska de även finnas anslagna på konununens hems ida
så att allmänheten kan ta del av åtminstone vissa dokument.
När det gäller våra styrdokument i Arvidsjaurs konunun så finns idag ingen enhetlig
linje för hur dessa ska upprättas och av vem samt hur de olika dokumenten ska döpas.
Ett förslag har därför tagits fram som fastslår hur strukturen för de styrande dokumenten
ska vara ordnad.
Förslaget till struktur fOr styrande dokument är inriktat på de dokument som är
kommunövergripande. Respektive facknämnd ansvarar därutöver för att ha en struktur
för de verksamhets nära styrdokument som man behöver.
Utöver att fastslå en struktur för övergripande styrdokument föreslås även att en översyn
görs av samtliga ko mmunövergripande styrdokument. Vissa dokument kan behöva tas
bort och andra tillkonuna, liksom att vissa dokument kan behöva byta nanm för att
passa in i strukturen.
Förslag till beslut
l!!L fastställa dokumentet Struktur föl' styrande dokument i Arvidsjaurs kommun samt
att nya styrdokument som upprättas efter 2015-09-15 ska fö lja den nya strukturen.
l!!L uppdra till konununchefen att genomföra en översyn av samtliga
kommunövergripande styrdokument samt senast 2016-03-30 presentera ett förslag till
hur kommunen kan gå vidare i arbetet med befintliga styrdokument.
Kerstin Olla Gralm
Konununchef
Postadress
Te lefon
Te lefax
E-post
Plu sgiro
93381 f\RVIDSJA UR
0960- 15500, "lixet
0960-12940
kommun@,uv idsjollr,se
60068-4
Arvidsjaufs
kCJrrirnun-
Kommunstyre:sen
2015 -09- Ol
ArvidsjulIrs kOlnlnll1l
A rviesjlivrien kOllllllllvdnu
Dm
2 12 /2015 --DD3
STRUKTUR FÖR STYRANDE DOKUMENT I
ARVIDSJAURS KOMMUN
~
~
~
~
~
~
~
Dokum entnamn
Styrande dokument
Do kumentansvarig
Kom munstyrel sen
Doli.umentinformation
Dokumenttyp
Policy
Version
Vision och strategiska områden
Policy
Reglemente
Plan och program
Föreskrift
Riktlinjer
Anv isning och instruktion
Faststä IIdl u pprä ttad
2015Senast reviderad
Besluts instans
Kommunfullmäktige
Giltig till
Tills vidare
O
Beskriver hur styrande dokument upprättas samt definitioner av nivåe rna på
de ol ika styrande dokumenten
Dokumentet gä lle r fOr
Alla anstäl lda och förtroendeva lda i Arv idsjaurs kO lllmun
STRUKTUR FÖR STYRANDE DOKUMENT I ARVIDSJAURS KOMMUN
I kommunallage n anges ramverket för en kommuns befogenheter. Utöver kommunallagen
och annan lagstiftning styrs en kommun av ett antal styrande dokument som kommunen själv
har antagit. Kommunens viktigaste övergripande styrdokument är kommunfullmäktiges Måloch resursplan som anger de övergripande målen för kommunens verksamhet samt de
ekonomiska medel kommunfullmäktige anslagit till verksamheten i form aven budget. I
vissa fall är lagstiftningen staJ1kt styrande för den kommunala verksamheten och och ställer
därmed krav på att vissa styrdokument ska tas fram som exempelvis översiktsplan och plan
för bostadsförsörjning.
Arvidsjaurs kommuns styrdokument indelas i två olika kategorier. Dels
kOlnll7unövergripande styrdokulI7ent som riktar sig till flera nämnder/fö rvaltningarlbolag och
dels riktade slyrdokument som riktar sig till en nämnd/fö rvaltning.
Styrdokumentens giltighetstid samt beslut om tid för eventuell revidering beslutas i samband
med att styrdokumentet antas.
Alla styrdokument ska finnas samlade och tillgängliga på kommunens interna och externa
webbplats. Det är viktigt att se till att sökvägarna till styrdokumenten är enkla så att alla
anställda och kommunens medborgare lätt kan fä tillgång til dem. Styrdokumenten är alltid
allmänna handlingar.
Syfte
Syftet med dokumentet "Struktur för styrande dokument i Arvidsjaurs kommun" är att skapa
en struktur för hur styrdokumenten ska se ut och vad de bör innehålla. Med en enhetlig
terminologi definieras liknande styrdokument på samma sätt, vilket tydliggör
styrdokumentens roll när det gäller styrning och uppföljning. Dessutom underlättas arbetet
både för den som ska styra genom dokumentet och för den som ska följa och tillämpa det i
verksamheten.
Tanken är också att detta dokument ska leda till att de styrdokument som finns i kommunen
hålls uppdaterade.
Avgränsningar
Dokumentet "Struktur för styrande dokument i Arvidsjaurs kommun" reglerar enbart sådana
dokument som är beslutade av kommunfullmäktige, komunstyrelsen eller på delegation av
dessa. Nämnder och bolag ansvarar själva för sin struktur och terminologi , men detta
dokument utgör ett stöd i nämndernas arbete med styrande dokument.
Kommunövergripande styrdokument
Kommunövergripande styrdokument är ett generellt dokument som berör alla nämnder och
styrelser. Dokumenten ska vara styrande i sin utformning och beslutas av
kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.
Riktade styrdokument
Styrdokument som berör endast en eller två nämnder/förvaltningar är riktade och därmed
inte att anse som kommunövergripande styrdokument. Exempel på sådana dokument är
reglementen, ägardirektiv för kommunala bolag etc.
2
Definition av respektive styra nde dokument
Definitionen är markerad med kurs iverad text, sedan fOlj er en li te utfö rli ga re beskrivning av
vad respektive styrdo kument innefattar eller innebär. Slutligen anges beslutsi nstans för
respektive dokumenttyp.
~
Vision och strategiska områden
Vision är den gemensammaframtidssynen färArvidsjaurs kommun medan
strategiska områden är de prioriterade områden som anlas/ör att nå visionen.
Visionen är ett öns kvärt framt ida tillstånd över det som Arvidsjaurs komun vill
uppnå. Det finn s en vision för koncernen/kommunen. Visionen ska vara utformad så
att den ska kunna fånga vårt intresse och ge en bild av framtiden som vi alla kan ta
till oss. Visionen för Arvidsjaurs kommun finns i komm unfullmäktiges mål- och
resursplan.
De strategiska områdena är prioriterade områden som antas för att kunna nå
kommunens vision. De startegiska områdena återfinns i mål- och resursplanen samt i
de styrkort som tas fram årli ge n.
Beslutsinstans fOr vision och strategiska områden är kommunfullmäktige.
~
Policy
Eli kortfattat dokument som anger kommunens uppfattning eller principernajör
kommunens arbete/agerande inom ett visst område.
En policy anger vå rt förhå llningssätt till något. En policy anger principer som kan
tjäna som vägledning inom det a~'tue ll a området, vilka allmänna mål som
eftersträvas och vi lka värden som ska beaktas. En policy ska vara kortfattad . För att
en policy ska fungera effektivt bör den sedan konkretiseras i andra styrdokument.
Beslutsinstans för up prättande aven policy är
~
kommunfullmä~'t ige.
Reglemente
Samlingjöreskrifter som grundar sig på lagar och fä rordningar.
Kommunfullmäktige faststäl ler kommunstyrelsens, facknämndernas och bolagens
uppdrag i R eglementen. Reglementen är, utöver vad lag och fOrfatt ning säger,
grunddokument fö r en nämnds eller styrelses verksamhet och anger bland annat
ansvarsområde, arbetsfo nner och beslu tskompetens.
Beslutsinstans fö r reglementen är komm unfullmäkti ge.
~
Plan/program
Ett relalivt ut/ömmande dokument som anger vilka mål man vill uppnå inom
området.
Plan/program är ett styrdokument som fokuserar på ett särskilt verksamhetsom råde
och innehåll er prioriteringar och mål för verksamheten samt hu uppfö ljning ska s ke.
Plan/program ka n ange såväl mer övergripande prioriteringar som förs lag på
konkreta mål och åtgärder samt ange vem som ansvarar för att åtgärderna
genomförs.
3
När det i lagtext anges att ett dokument bör benämnas hand li ngsprogram e ller
handli ngsplan falle r det under den na definition när det gäller kommunens styrande
dokument.
Beslutsinstans för upprättandet av plan/program är kommunfullmäktige.
~
Föreskrift
Detaljerade regler/ör hur en vissJi'åga ska hanteras utöver och med utgångspunkt i
gällande lagstiftning.
Regler anger abso lu ta norme r för vålt agerande. De ska liksom lagtext vara tydliga
och inte inne hå lla formuleringar som låter den enskilde gö ra egna tolkningar.
Reglernas roll är att sätta gränser och förbjuda vissa beteenden. De är den mest
konkreta fo rmen av styrdokument.
Kommunfullmäktige upprättar fö reskrifte r fOr allmänheten exempelvis i form av
lokala ordningsregler en l igt ordningslagen. Föreskrifter som har
fOrvaltningsöve rgripande karaktär beslutar kommunstyrelsen om . Näl11nde r och
förvaltninga r beslutas själva om fö reskrifter inom den egna förvaltningen.
~
Riktlinjer
Anger hur enJi'åga ska hanteras. Syftet ärlikabehandling och detaljeringsgraden är
därfor högre än i en policy.
Riktlinj ern a avse r främst frågo r rörande ren verkställighet. Riktlinjer kan betraktas
som en handbok som anger ramarna för anställdas hand lingsutrymme i en viss fråga.
Riktlinj er kan ange vad som ska uppnås och hur det ska uppnås, både externt och
internt. Syftet med riktlinjer är att reglera den befi ntliga verksamheten så att den
bedri vs effektivt och med god kva litet. Kommunstyre lsen beslutas 0111
kommunö vergri pande riktl injer. Riktlinjer som bara berör
tjänstemalmaorgan isationen, det vi ll säga ren verkställighet kan beslutas avansvarit
chef.
Beslutsinstans för upprättande av rikt linjer är kommu nstyre lse eller ansvarig nämnd
och i ve rkställighetsfrågor a nsvarig förvaltningschef.
~
Anvisning/instruktion
Detaljerade regler, anvisningar och instruktioner/ör hur en viss fråga ska hanteras.
Anvisninga r och instruktioner avse r främst frågo r rörande ren verkställighet.
Anvisn inga r och instrukt ioner är att betrakta som handböcker SO I11 anger ramarna för
hur en viss fråga ska hanteras.
No rmalt anses anvisn ingar och instrukt ioner vara en verkställ ighetsfråga, det vi ll
säga ett förva ltni ngsbesl ut som beslutas av förvaltn ingschef. Kommun chefbeslu tas
om komlTIul1övergri pande anvisningar och instruktioner.
4
Ansvarig för ett styrdokument
Varje styrande dokument ska ha en dokumentansvarig. Kommunfullmäktige ell er respektive
nämnd/sty relse har alltså ansvar över de styrande dokument som den upprättar. Detsamma
gäller kommunchef eller förvaltningschefer som har ansvar för de styrdokument som de
upprättar.
Det är den dokumentansvarige som ansvarar för att det styrande dokumentet kommuniceras i
verksamheten eller i vissa fall ut mot allmänheten. Att kommunicera styrdokumenten till
verksamheten innebär att se till att dokumentens innehåll är känt bland medarbetarna samt att
det följ s. Vidare ska dokumentansvarige se till att styrdokumenten hålls tillgängliga på
kommunens interna och externa webbplats. Dokumentansvarig ska också se till att
styrdokumenten hålls aktuella genom att löpande följa upp samt revidera dokumenten enligt
beslut eller om behov uppstår. Samtliga re videringar s ka beslutas i respektive beslutsinstans.
Den dokumentansvarige ansvarar även för att det sker uppföljningar till kommunfullmäktige,
kommunstyrelse eller nämnd som har beslutat om det styrande dokumentet.
5
CHECKLISTA FÖR FRAMTAGANDE AV STYRANDE DOKUMENT
För att kunn a säkerställa att kommunens olika styrdokument får en bred förankring bland
politiker och tjänstemän finn s det ett par grundregler som gäller vid utformning och
upprättande av styrdokument.
Att tänka på innan och under framtagandet av styrdokument:
I.
Vi lken lagstiftning finns på det aktuella området?
2. Om frågan är reglerad genom lagstiftning behövs kanske inget styrdokument, utan i
stället en anvisning av handbokskaraktär. Eventuellt ka n en föreskrift behövas.
3.
Är ett styrdokument den bästa lösningen?
4.
Vi lken gi ltighetstid ska dok umentet ha?
5.
Finns det andra styrdokument som ska upphävas eller revideras på grund av det nya
styrdokumentet?
6.
Hur ska styrdokumentet benämnas?
7.
Vilken giltighetstid ska styrdokumentet ha?
8.
Kostn adsberäkna styrdokumentet (ekonomiska konsekvenser).
9.
Skriv kort och tydligt - dokumenten ska präglas av enkelhet, tyd lighet och
kommunicerbarhet.
10. De styrdokument som upprättas ska vara fören li ga med överordnade dokument.
II . Ansvarsfördelningen ska vara tyd lig. Det ska fram gå vi lka uppdrag som delas ut
och vilka som är berörda av dem.
12. Hur ska dokumentet följas upp och när ska det följas upp? Detta ska framgå i
styrdokumentet.
13. Nedanstående infomlation ska tydl igt framgå i dokumentet :
Dokumentnamn
----
Dokumentansvari"
Dokumen ttvn
---Version
Senast reviderad
Beslutsinstans
---Giltig till
----
----
---
----
----
Faststä lid/u pp rä ttad
Dokumentinformation ---Dokum entet !!äller för ---, ,
Tidigare rcv ldenngar: XXXXXX
6
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
14
Au §
Förslag till objekt för
utförande under 2016 på
det kommunala vägnätet –
Länstransportplan för
Norrbottens län 2014-2025
Dnr 00098/2013
003
Förslag till bidragsobjekt för effektivisering av det kommunala vägnätet
under 2016 ska ha inlämnats till Länsstyrelsen Norrbotten senast den 1
oktober 2015.
Bakgrund
Bidrag till effektivisering av det kommunala vägnätet är en åtgärdskategori
i Länstransportplanen. I den fastställda planen innehåller åtgärdskategorin 8
miljoner kronor per år och beslut om objekt tas årsvis efter att den slutliga
årliga tilldelningen av medel till länsplanen är känd.
För att aktualisera beslutsunderlaget önskar Länsstyrelsen få kommunernas
önskemål om att utföra trafikskärhets-, miljö- och tillgänglighetsåtgärder på
det kommunala vägnätet under 2016. Åtgärderna kommer att finansieras
med högst 50 procent av kostnaden via länstransortplanen och resterande
del av respektive kommun.
Av underlaget ska det framgå;
 Totala kostnaden för respektive åtgärd
 Prioriteringsordning om flera åtgärder anges
 Tydliga motiv varför respektive åtgärd bör prioriteras. Underlaget ska
även innehålla förklarande bilder samt kartor för respektive åtgärd
Gatuchef Mårten Enoksson har 2015-09-01 inlämnat tjänsteskrivelse i
ärendet med förslag på objekt för utförande 2016 på det kommunala
vägnätet.
Bilaga ./. 1.
Förslag till objekt för utförande under 2016 på det kommunala vägnätet
godkänns.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse – Mårten Enokson
Begäran – Länsstyrelsen Norrbotten
Utdragsbestyrkande
Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2015-09-15 §
Datum
Arvidsjaurs kommun
2015-09-15
Bidragsansökan via Länstransportplanen för Norrbottens län 20142025. Förslag till objekt för utförande 2016 på det kommunala
vägnätet
Gångfartsområde med avlämningszon för barn vid Ringelskolan
Trafiksituationen kring Ringelskolan och Tallbackaskolan är inte tillfredställande.
Tidigare låg Räddningstjänsten i området och inryckande personal körde Stationsgatan
för att komma till Räddningstjänsten. Avlämning av barn sker idag vid personalparkeringen vilket innebär att alla bilar som skall lämna barn skall pasera GC-vägen två
gånger. Nu har Räddningstjänsten flyttat och Exclusive Car Event/Clarion Hotell har
köpt dessa lokaler.
Räddningstjänstens flytt tillsammans med den detaljplaneändring som är gjord har gjort
det möjligt att åtgärda trafiksituationen genom att bygga en avlämningsplats för skoloch förskolebarn. För att säkra upp trafiksituationen vid hämtning och avlämning av
barn, vid Ringelskolan och Tallbackaskolan har vi titta på en lösning som innebär att vi
stänger förlängningen av Skogsgatatan/Stationsgatan och bygger en avlämningsplats för
skolbarnen. Barnen lämnas vid en avlämningszon där de kan nå skolan utan att vistas i
någon trafik. GC-vägen förbi personalparkeringen vid badhuset kommer att höjas upp
med fasad kantsten så att GC-vägen får ”rådighet” över infarten till parkeringen.
Trafiken till och från området kring Exclusive Car Event/Clarion Hotell får då åka via
Borgargatan istället, vilket de är positiva till.
Kostnad ca: 900 000 kr
Arvidsjaurs kommun söker därför medfinansiering av åtgärderna med 50 % från
Länstransportplanen.
_____
Datum
Arvidsjaurs kommun
KOMMUNSTYRELSEN
2015-08-31
Inkom:
Dnr
Handläggare
2015-09-01
00098/2013 -003
Mårten Enoksson
KS/Länsstyrelsen/Trafikverket
Direktval
15574
Bidragsansökan via Länstransportplanen för Norrbottens län 20142025. Förslag till objekt för utförande 2016 på det kommunala
vägnätet
Dnr 00098/2013 -003
Gångfartsområde med avlämningszon för barn vid Ringelskolan
Trafiksituationen kring Ringelskolan och Tallbackaskolan är inte tillfredställande.
Tidigare låg Räddningstjänsten i området och inryckande personal körde Stationsgatan
för att komma till Räddningstjänsten. Avlämning av barn sker idag vid personalparkeringen vilket innebär att alla bilar som skall lämna barn skall pasera GC-vägen
två gånger. Nu har Räddningstjänsten flyttat och Exclusive Car Event/Clarion Hotell
har köpt dessa lokaler.
Räddningstjänstens flytt tillsammans med den detaljplaneändring som är gjord har
gjort det möjligt att åtgärda trafiksituationen genom att bygga en avlämningsplats för
skoloch förskolebarn. För att säkra upp trafiksituationen vid hämtning och avlämning
av barn, vid Ringelskolan och Tallbackaskolan har vi titta på en lösning som innebär
att vi stänger förlängningen av Skogsgatatan/Stationsgatan och bygger en
avlämningsplats för skolbarnen. Barnen lämnas vid en avlämningszon där de kan nå
skolan utan att vistas i någon trafik. GC-vägen förbi personalparkeringen vid badhuset
kommer att höjas upp med fasad kantsten så att GC-vägen får ”rådighet” över infarten
till parkeringen. Trafiken till och från området kring Exclusive Car Event/Clarion
Hotell får då åka via Borgargatan istället, vilket de är positiva till.
Kostnad ca: 900 000 kr
Arvidsjaurs kommun söker därför medfinansiering av åtgärderna med 50 % från
Länstransportplanen.
Mårten Enoksson
Gatuchef
Postadress
Telefon
Telefax
E-post
Plusgiro
933 81 ARVIDSJAUR
0960-155 00, växel
0960-129 40
[email protected]
600 68-4
.~
""
'
augusti 31, 2015
" ArvidSjaur
(
!
/
~
I
I
/
\
I
100 [mI
50
I
,
I
1:1 500
Ombyggnad
/
\
l
KRAKAN
Skala 1:5
Arkitekthuset Mc
2015-01 -09
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
15
Au §
Tillsyn av HVB barn och
unga vid Kråkan i
Arvidsjaurs kommun
- Inspektionen för vård och
omsorg,
Dnr 8.4.2-9389/2015-2
Dnr 00174/2015
101
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har den 21 och 22 april 2015
genomför inspektion vid HVB Kråkans grupphem.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har 2015-06-03 beslutat att
kommunstyrelsen i Arvidsjaur ska vidta följande åtgärder:
*
Säkerställa att Kråkan HVB anpassar personalbemanningen nattetid
utifrån verksamhetens lokaler så att den enskilde tillförsäkras ett
boende, vård och behandling om är av god kvalitet och utfyller kraven
å säkerhet i enlighet me3d 3 kap. 1 § SOSFS 2003:20.
Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder ska inlämnas till
Inspektionen för vård och omsorg senast 15 september.
Bengt Norén, chef för arbetsmarknadsenheten har 2015-08-31 inlämnat
tjänsteskrivelse i ärendet.
Personal- och arbetsutskottets beslutade 2015-09-08
1.
Till kommunstyrelsens sammanträde den 15 september får Bengt
Norén i uppdrag att komplettera sin tjänsteskrivelse med förtydligande
av vad som har utförts.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
Datum
Arvidsjaurs kommun
Ärviesjavrien kommuvdna
20 15-08-3 1
Dnr: 8.4.2-9389/2015-2
Handhiggare
Margareta Persdotter
Arvidsjaurs kommun
Kommunstyrefeen
2015 -09- 1 0
Direktval
0960-158 46
nr
17-
/61
Tillsvn av HVB barn och unga vid Kråkans grupphem i Arvidslaur
Bakgrund
Institutionen för vård och omsorg (IVO) har i beslut 2015-06-03 riktat kritik mot Arvidsjaur kommun
angående;
Att säkerställa att Kråkan HBV anpassar personalbemanningen nattetid utifrån verksamhetens lokaler
så att den enskilde tillföräkras ett boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller
kraven på säkerhet i enlighet med 3 kap. § SOSFS 2003:20
Planerade och vidtagna åtgärder
HBV hemmet Kråkan har en personalbemanning som är anpassad nattetid utifrån verksamhetens
lokaler och har nu 2 personal nattetid. Bemanningen är belägen både uppe och på nedre plan, dvs. i 2
stycken jourrum, med denna förändring kan kvaliten för boende, vård och omsorg samt
säkerhetskraven säkerställas, även den totala överblicken över lokalerna har förbättrats.
Förhandlingar med Kommunal av tjänsten kosthandledare har skett för att omfördela denna resurs till
handledare inom boendet.
Kosthandledarens tjänstgöring var tidigare måndag - fredag i ett fast schema från kl 09.20 till 16.05.
Ej kvällar och helger. Det tidigare systemet var inte anpassat för de lokaler och det antal ungdomar
som numera är fallet vid Kråkans grupphem. I ett hem för vård av ensamkomande ungdomar är
målsättningen att uppnå en så hemmlik miljö som möljligt, där både ungdomen och personal deltar i
rnatlagning, städning, läxläsning och övriga aktiviteter.
Bengt Noren
Chef Arbetsmarknadsenheten
Arvidsjaur Kommun
Postadress
Telefon
Telefax
E-post
Plusgiro
933 81 ARVIDSJAUR
0960-155 00, växel
0960-129 40
konimorveTa rvidsjaur.se
600 68-4
In
inspektionen för vård och omsorg
A vdel ning nord
Rol fSvano ld
roi f. svano [email protected]
BESLUT
2015-06-03 Dnr 8.4.2-9389/2015-2
Arvidsj aurs
Arvidsjaurs kommun
Konununstyrelsen
9338 1 Arvidsjaur
1(4)
ko,;;';;:fiun
KommunstYHt' ;<:;1
2015 -06- 04
- 10/
Ärendet
Till syn av HVB barn och unga vid Kråkan i Arvidsjaur
--=....:.::.
Beslut
Inspektionen for vård och omsorg, IVO beslutar att Kommunstyrelsen i
Arvidsja ur ska vidta folj ande åtgä rder:
•
Säkerställa att Kråkan HVB anpassar p ersonalbemaJmingen nattetid
utifrån verksamh etens lokaler så att den enskilde tillforsäkras ett
boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyll er
kraven p å säkerhet i enli ghet med 3 kap. I § SOSFS 2003 :20
Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder ska ha inkommit till
Inspektionen for vå rd och omsorg senast den 5 augusti 2015.
Om kommunstyrelsen inte uppfyll er de i beslutet ställda kraven kan
Inspektionen for vård och omsorg komma att utfärda ett fOreläggande.
Föreläggandet kan vara forenat med vite.
Skälen tör beslutet
Utifrån vad som i huvudsak framkom vid tillsynen bedömer IVO att:
Lokalernas utformning gör att personalen nattetid inte är tillräckligt
tillgängliga for att kUlUla tillforsäkra ungdomarna boende, vå rd och
omsorg som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet.
Verksamheten har rutiner gä llande kontroll av mi sstanke- och belastningsregi stret.
Ungdomarnas tillgång ti ll hälso- och sjukvård samt skolgång tillgodoses.
Personalbemanningen nattetid utifrån lokalernas utformning.
IVO bedömer att personal nattetid inte har anpassats till verksamhetens
lokaler. Detta gör att personalen inte är tillräckligt tillgängliga natteti d for
att kmma tillforsäkra den enskilde boende, vård och behandling som är
av god kvalitet och uppfy ll er kraven på sä kerhet i enlighet med 3 kap. I §
Inspektionen för vård och omsorg
Box 34
90102 UMEA
Telefon 010-788 50 00
[email protected]
www.ivo.se
Fax +46 010-788 56 39
Org nr 202100-6537
'''.
I
I
Dm 8.4.2-9389/2015-2
SOSFS 2003:20. KOl11l11unstyrelsen ska därför vidta åtgärder i enlighet
med beslutet.
IVO anser att personalbemaJmingen nattetid utifrån verksamhetens lokaler gör att personalen saknar faktiska möjligheter att ha överblick i
boendet, såväl över vilka personer som befinner sig där samt om vad
som sker i boendet på övre plan, en trappa upp. Personalen ska kunna
uppfatta vad som sker i verksamhetens lokaler utan att de unga själva
aktivt behöver efterfråga personal. För att nå personalen nattetid måste
ungdomarna på övre plan gå en trappa ned.
Vid IVO:s granskning av lokalerna tillsammans med föreståndaren vid
inspektionstillfallet framgår att personalen har jourrummet på nedre
planet där det också firllls några ungdomar som har sina rum. Några
ungdomar bor på det övre planet en trappa upp. En av de intervjuade
ungdomarna uppgav att han inte tyckte att det var tillräckligt att det
bara var en sovande personal samt att ungdomarna och personalen
fanns på olika våningsplan.
Dokumentationsgranskning (avseende registerutdrag)
IVO konstaterar att verksamheten har rutiner gällande kontroll av misstankeoch belastningsregistret. Vid nyanställning kräver verksamheten
registerutdrag av de som ska anställas och det films en rutin för detta.
Tilltänkt personal ska ha med sig utdrag vid anställningsintervju. Alla
utdrag sparas. Av personallistan som IVO fick del av efter inspektionen
fi·amgår att utdrag på samtJig personal gjOlis efter anställning. Verksamhetens föreståndare har efter begäran från IVO förklarat att det
finns tidigare registerutdrag i varje personalakt på personalkontoret
samt att utdragen gjordes vid anstä llning.
Uppföljning av tidigare beslut
IVO konstaterar att verksamheten behöver uppdatera adressuppgifter
samt antalet platser och uppgifter om ungdomarnas ålder. Detta görs till
IVO:s tillstånds avdelning.
Ungdomarnas skolgång och tillgång till hälso- och sjukvård
rvo har, mot bakgrund av inhämtad information vid intervj un, inte
fillmit några brister i tillsynens öVliga delar som rör placerade barns
skolgång samt barns tillgång till hälso- och sjukvård. Ungdomarna rar
omgående bÖlja skolan. Samverkan finns med skolan och på boendet
rar ungdomarna stöd av personalen. Verksamheten har rutiner för att
2(4)
Dnr 8.4.2-9389/2015-2
ungdomarnas allmänna och särskilda behov av häl so- och sjukvård
samt tandvård tillgodoses.
Tillämpliga bestämmelser
I och 3 §§ lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana
hem för vård eller boende som tar emot barn
l kap. I och 2 §§ Socialtjänstlagen (2001 :453), SoL
3 kap. 3 och 7 §§ Socialtjänstförordningen (200 1:937), SoF
2 kap. 1,2 och 3 §§ samt 3 kap. I § AR SOSFS 2003:20 om hem för
vård eller boende
6 kap. I § Föräldrabalken (1949:381), FB
Bakgrund och beskrivning av ärendet
Enligt 3 kap. 19 § socialtjänstförordningen (SoF) ska Inspektionen för
vård och omsorg (IVO) inspektera hem för vård eller boende (HVB) för
barn och ungdom minst två gånger per år. Inspektionerna kan vara förannlälda eller oanmälda men minst en inspektion ska vara oanmäld.
Den S0111 inspekterar verksamheten ska samtala med de barn och ungdomar som samtycker till det.
Till synen vid detta ti lif<ille är huvudsakligen inriktad på att granska om
kontroll gjorts av Polismyndighetens (tidigare Rikspoli sstyrelsen) mi sstanke- och belastn ingsregister innan anställning av ny personal. I tillsynen granskas också om verksamheten bedrivs i enlighet med till ståndet
avseende föreståndare, målgrupp (ålder, antal och kön) och lokaler.
Tillsynen 2015 omfattar även frågor som rör placerade barns skolgång
samt barns tillgång till hälso- och sj ukvård. Tillsynen omfattar också
uppföljning av tidigare beslut. I tillsynen granskas också hur de placerade barns behov av trygghet och säkerhet ti llgodoses.
Verksamheten
Kråkan är ett HVB för ensamkonunande barn och unga som sökt asyl i
Sverige eller som beviljats permanent uppehållstillstånd i landet. Kråkan har 12 platser. Vid inspektionstillfallet var 10 ungdomar inskrivna.
Kråkan flyttade till nuvarande lokaler november 2014. Föreståndaren
tillträdde tjänsten i augusti 2014.
Underlag
IVO genomförde den 21 och 22 april 2015 en föranmäld inspektion på
HVB Kråkan. Representanter för IVO var inspektörerna Erica Bål fors
3(4)
Dnr 8.4.2-938912015 -2
Birgersson och Rolf Svanold. Vid inspektionen intervjuades verksamhetens föreståndare. lYO samtalade med två ungdomar. Efter inspektionen har föreståndaren inkommit med en beskrivning kring när registerutdrag gjorts av den anställda personalen samt var utdragen films
arkiverade.
Sammanfattning av samtal med bam och ungdomar
De intervjuade ungdomarna som bott på Kråka n några veckor respektive mer än ett år trivs i kommunen. En av ungdomarna vi ll inte bo kvar
på Kråkan. Dessa skäl har inspektörerna fört fram till verksamhetens
föreståndare. Den andre ungdomen trivs bra på Kråkan, han är trygg
och tycker att personalen lyssnar på honom. Han får den hjälp han behöver av personalen.
Kommunicering
Föreståndaren infornlerade bl.a. om att översyn av bemanningen görs
för att bl. a. utöka delma nattetid med anledning av HVB-hemmet
konul1er då det är fullbelagt ha ytterligare två ungdomar inskrivna. Föreståndaren informerar att vid behov kan tillfalligt bemarU1ingen förstärkas vi lket gjordes under en period då det var en incident mellan två
ungdomar på Kråkan.
Beslut i detta ärende har fattats av inspektör Emelia Hedman. I den
slutliga handläggningen har inspektör Erica Bålfors Birgersson deltagit.
In spektör Rolf Svanold har varit föredragande.
För Inspektionen för vård och omsorg
Kopia till: Föreståndare
4(4)
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
16
Au §
Tillsyn av HVB barn och
unga vid Korpen i
Arvidsjaurs kommun
- Inspektionen för vård och
omsorg,
Dnr 8.4.2-9392/2015-2
Dnr 00174/2015
101
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har den 21 och 22 april 2015
genomför inspektion vid HVB Korpens grupphem.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har 2015-06-03 beslutat att avsluta
ärendet med kritik.
Skälen för beslutet;
Utifrån vad som i huvudsak framkom vid tillsynen bedömer IVO:
*
Att lokalerna vid HVB Korpens grupphem ännu inte uppfyller
lagkraven om att verksamheten ska tillförsäkra den enskilde boende,
vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven å
säkerhet. Uppföljning kommer att ske vid nästa tillsyn.
*
Att verksamheten har rutiner gällande kontroll av misstankeoch
belastningsregistret.
*
Att ungdomarnas tillgång till hälso- och sjukvård samt skolgång
tillgodoses.
Bengt Norén, chef för arbetsmarknadsenheten har 2015-08-31 inlämnat
tjänsteskrivelse i ärendet.
1.
Meddela Inspektionen för vård och omsorg att det beslut som togs av
Arvidsjaurs kommun inte endast var att installera brandmagneter
mellan dörrarna i block B och C, utan att installera ett nytt brandlarm
för hela huset. Upphandlingen av brandlarm till verksamheten har
överklagats under våren 2015. Arvidsjaurs kommun har nu klart med
en leverantör av nytt brandlarm med tillhörande brandmagneter till
HBV hemmet Korpen. Beslut om leverantör togs 2015-08-20.
Installation påbörjas så snart brandlarmet är levererat.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
~
l@ij
Ila f U 111
Arl'idsjllu/'s kommun
Arviesjåvrien komml/vdna
2015-08-31
Dnr: 8.4.2-9392/20 15-2
HanJlilggarc
Margareta Persdott er
Arvidsjaurs kommun
Kommunstyrelsen
2015 -08- 3 l
Direkt "al
0960- 15846
Dnr
1+1j /
:2a!5 - I()I
Tillsvn av HVB barn och unga vid Korpens grupphem i Arvidsjaur
Bakgrund
Institutionen for vård och omsorg (IVO) har i beslut 2015-06-03 riktat kritik 1110t Arvidsjaur kommun
angående;
Att lokalema vid HVB Korpens grupphem ännu inte uppfyller lagkraven
om att verksamheten ska tillförsäkra den enskilde boende,
vård och behandling SOI11 är av god kvalitet och uppfyller kraven på
säkerhet. Uppfciljning kommer att ske vid nästa tillsyn.
PlanenIde och vidtagna åtgärder
Beslut togs av Arvidsjaur Kommun att inte endast installera brandmagneter mellan dölTama i block B
och C utan att installera ett nytt brandlarm för hela huset. Upphandlingen av brandlarm till
verksamheten har överklagats under våren 20 IS. Arvidsjaur Kommun har nu klm1 med en leverantör
av nytt brandlann med tillhörande brandmagneter till HBV hemmet Korpen. Beslut om leverantör
togs 20 IS-08-20. Installation påbörjas så snart brandlmmet är levererat.
Bengt NDl:' n
Chef Arbetsmarknadsenheten
Arvidsjaur Kommun
I'usladrcss
Telefon
9JJ 81 A!{YIJ)S, I,-\( I{
0%0-155 tJO . viiXt'l
F.-posl
0%0·121} 4(l
Iwm rnulI '! arvi{hjaur.sc
60068--1
BESLUT
In
2015-06-03 Dnr 8.4.2-939212015-2
inspektionen för vård och omsorg
Avdelning nord
RolfSvanold
rolf.sva [email protected]
Arvidsjaurs kommun
Kommtillstyrelsen
93381 Arvidsjaur
1(4)
ArvidsjaufS kommun
Kommunstyrelsen
2015 -06- 04
Dnr
'T~ h DIS - IDI
Ärendet
Tillsyn av HVB barn och tillga vj~ Korpens grupphem i Arvidsjaur
Beslut
Inspektionen for vård omsorg, IVO, avslutar ärendet med kritik.
Skälen tör beslutet
Utifrån vad som i huvudsak framkom vid tillsynen bedömer IVO:
Att lokalerna vid HVB Korpens gr'upphem äll1lU inte uppfyller lagkraven om att verksamheten ska tillforsäkra den enskilde boende,
vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på
säkerhet. UppfOljning kommer att ske vid nästa tillsyn.
Att verksamheten har rutiner gällande kontroll av misstankeoch
belastningsregistret.
Att ungdomarnas tillgång till hälso- och sj ukvård samt skolgång tillgodoses.
Uppföljning av tidigare beslut avseende lokaler
IVO konstaterar att dörrama på övre plan, mellan block B och C fortfarande är stängda men inte låsta. Föreståndaren uppger att dörrmagneter är
beställda. Montering kOIlliner att ske till hösten 2015 . IVO kommer med
hänvisning till bedömning i tidigare tillsynsbeslut, 8.4.2-7251/2015, folja
upp att åtgärder vidtas så att KOIpen HVB har de lokaler som behövs fOr
att tillforsäkra den enskilde boende, vård och behandling som är av god
kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet.
Verksamheten behöver anmäla ändrade uppgifter till HVB-registret
IVO konstaterar att antalet platser på HVB Korpen inte överensstämmer
med uppgifterna i HVB-registret. Uppgifter om ungdomamas ålder behöver också länmas till IVO: s avdelning for tillstånd.
Telefon 010-788 50 00
8 0x34
901 02 UMEA
[email protected]
www.ivo.se
Fax +46 010-788 56 39
Org nr 202100-6537
Inspektionen for vård och omsorg
Dm 8.4.2-9392/20 15-2
Dokumentationsgranskning (avseende registerutdrag)
IVO anser att verksamheten har rutiner gällande kontroll av misstankeoch belastningsregistret. Vid nyanställning kräver verksamheten registerutdrag av de som ska anställas och det finns en rutin for detta. Tilltänkt personal ska ha med sig utdrag vid anställningsintervju. Alla utdrag sparas. Av personallistan som IVO fick del av efter inspektionen
framgår att utdrag på samtJig personal gjorts efter anställning. Verksamhetens foreståndare har efter begäran från IVO forklarat att det
filUlS tidigare registerutdrag i vatj e personalakt hos personalkontoret
samt att utdragen gj ordes vid anställning.
Ungdomarnas skolgång och tillgång till hälso- och sjukvård
IVO har, mot bakgrund av inhämtad infonnation vid intervjun, inte
funnit några brister i tillsynens övriga delar som rör placerade barns
skolgång samt barns tillgång till hälso- och sjukvård. Ungdomarna får
omgående bÖlja skolan. Samverkan finns med skolan och på boendet
får lmgdomarna stöd av personalen. Verksamheten har rutiner for att
ungdomarnas allmänna och särskilda behov av hälso- och sjukvård
samt tandvård tillgodoses. Ungdomarna anser att de får hjälp med skolarbetet av de flesta av personalen. Personalen hjälper till då ungdomarna behöver sjukvård eller t.ex. att boka tid hos tandläkare.
Tillämpliga bestämmelser
I och 3 §§ lagen (2007:171 ) om registerkontroll av personal vid sådana
hem for vård eller boende som tar emot brun
I kap. I och 2 §§ Socialtjänstlagen, (2001 :453), SoL
3 kap. 3 och 7 §§ Socialtjänstforordning (2001 :937), SoF
2 kap. I § och 2 kap. 2 § AR SOSFS 2003 :20 om hem for vård eller
boende
6 kap. I § Föräldrabalken (1949:38 1), FB
Bakgrund och beskrivning av ärendet
Enligt 3 kap. 19 § socialtjänstfOrordningen (SoF) ska Inspektionen for
vård och omsorg (IVO) inspektera hem for vård eller boende (HVB) fOr
barn och lU1gdom minst två gånger per år. Inspektionema kan vara forrulll1älda eller oanmälda men minst en inspektion ska vara o31Ulläld.
2(4)
Inspektionen får vård och omsorg
Dm 8.4.2-9392/2015-2
Den som inspekterar verksamheten ska samtala med de bam och lmgdomar som samtycker till det.
Tillsynen vid detta tillfålle är huvudsaldigen imiktad på att granska om
kontroll gjorts av Polismyndighetens (tidigare Rikspolisstyrelsen) misstankeoch belastningsregister innan anställning av ny personal. I tillsynen granskas också om verksamheten bedrivs i enlighet med tillståndet
avseende fåreståndare, målgrupp (ålder, antal och kön) och lokaler.
Tillsynen 2015 omfattar även fi'ågor som rör placerade barns skolgång
samt barns tillgång till hälso- och sjukvård. Tillsynen omfattar också
uppfåljning av tidigare beslut. I tillsynen granskas också hur de placerade barns behov av trygghet och säkerhet tillgodoses.
Verksamheten
Korpen är ett kommlmalt HVB hem med får närvarande 8 platser får
ensarnkommande ungdomar i åldem 15-17 år. Vid inspektionstillfållet
var det 8 lmgdomar inskrivna, samtliga pojkar. Verksarnlleten bedrivs i
en radhuslänga bestående av sektioner. Ungdomama har sina boenderum på samma plan som personalens övemattningsrum befinner sig.
Det films en stängd branddörr mellan två av sektionerna där lmgdomarna har sina boenderurn. Det tidigare utslussboendet i anslutning till det
övriga boendet har stängts. Se IVO:s tidigm'e beslut, 8.4.2- 725112015 .
Föreståndaren tillträdde tjänsten i augusti 2014.
Underlag
IVO genomfårde den 21 och 22 april 2015 en fåranmäld inspektion på
HVB Korpen. Representanter får IVO var inspektörerna Erica Bålfors
Birgersson och Rolf SV!lllold. Vid inspektionen intervjuades verks!llllhetens fåreståndare. IVO samtalade med två lmgdomar.
Sammanfattning av samtal med barn och ungdomar
De intervjuade ungdomarna har bott ca två år på Korpen. En av ungdomarna trivdes inte på boendet. Han skulle vilja hellre bo i lägenltet.
Ungdomarna beskriver att de får hjälp av personalen.
3(4)
Inspektionen for vård och omsorg
Dnr 8.4.2-9392/2015-2
Beslut i detta ärende har fattats av inspektör Emelia Hedman. I den
slutliga handläggningen har inspektör Erica Bålfors Birgersson deltagit.
Inspektör Rolf Svanold har varit foredragande.
För Inspektionen for vård och omsorg
Emelia
Kopia till: Föreståndare
4(4)
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
17
Au §
Politisk representant i
EU-projekt ”SAMLA”
(Samverkan kring
Arbetsmarknad,
Mötesplatser, Lärande och
Aktiviteter)
Dnr 00217/2015
008
Arvidsjaurs kommun kommer att delta i EU-projekt ”SAMLA”
(Samverkan kring Arbetsmarknad, Mötesplatser, Lärande och Aktiviteter)
under tiden 2015-09-01—2018-08-31.
Medfinansiering sker med eget arbete. Sorsele kommun är projektägare.
Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och Sorsele kommuner, har under senare år tagit
emot ett stort antal flyktingar likväl som andra invandrare med utländsk
härkomst. I kommunerna finns bra boende och möjligheter till en aktiv
fritid. Tillgången till utbildning är dock begränsad och
arbetsmarknadssituationen är överlag bekymmersam, särskilt för kvinnor.
Samtidigt är kompetensförsörjningen ett problem i hela Norrland. De
nyanlända är en mycket viktig resurs för den framtida
kompetensförsörjningen, men processen för att ta tillvara denna resurs är
ännu i sin linda.
I EU-projektet SAMLA samlas ovanstående kommuner för att bygga en
samverkansorganisation kring utbildning och arbetsmarknadsintroduktion
för nyanlända. Projektet ska reformera dagens utbildningssystem, visa på att
utbildning och arbete är möjligt för både kvinnor och män, involvera
näringslivet i skapandet av utbildningar och öka vår förmåga att matcha
tillgänglig arbetskraft mot marknadens behov. Det är en fråga om att
samnyttja och frigöra både mänskliga och materiella resurser för att korta
etableringstiden, underlätta integrationen och säkra regionens
kompetensförsörjning.
Målet är att korta etableringstiden för målgruppen, d.v.s. få ut fler
nyanlända i arbete snabbare och därigenom minska andelen som står utan
jobb. För att uppnå denna effekt krävs att kommunerna uppnår följande
förändringar;
 Ökad förståelse hos individerna för de krav som ställs av vårt samhälle
och den makt de själva har att påverka sin situation. Merparten lär sig
svenska snabbare än idag och fler väljer att studera vidare.
 Effektivisering av vår egen organisation och våra arbetssystem genom
samverkan, kompetensutveckling och metodutveckling. Höjer den
pedagogiska nivån och hittar vägar att nyttja resurser så att kommunerna
kostnadseffektivt kan erbjuda målgruppen ett bredare utbud av
utbildningar.
forts.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
forts 17
forts. Au §
 Utbildning av och ökad samverkan med externa aktörer för att upprätta
en obruten kedja från skolbänk till anställning. Kommunernas
utbildningar utformas i samarbete med näringslivet och har direkt
koppling till de lokala företagens kompetensbehov.
 Politisk förankring av projektidén och en stark projektorganisation som
tilldelas mandat och resurser för att kunna driva igenom projektdelmålen.
Samverkanskommunerna samt Arbetsförmedlingen medfinansierar
projektet med personalresurser på varje ort. Detta är redan existerande
personal så medfinansieringen står inte och faller med en rekrytering.
Kommunstyrelsen har att utse en ledamot och en ersättare som politisk
representant i projektet.
1.
2.
Som ordinarie politiskt representant i projektet utse kommunstyrelsens
ordförande Lotta Åman.
Val av ersättare utses på kommunstyrelsen den 15 september.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
Delegeringsbeslut
Arvidsjaurs kommun
Årviesjtivrien komniuwIna
Dattun
2015-09-09
§ 1
Nämnd/Styrelse
Kommunstyrelsen
Årendegrupp
7. Medverkan i projekt i den egna verksamheten där ingen
medftnansiering fmns förutom eget arbete.
Delegat
Kommunchef Kerstin 011a
Föredragande
Egen
Beskrivning av ärendet
Deltagande i EU-projekt "SAMLA"
Kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Malå och Sorsele har under senare år tagit emot
ett stort antal flyktingar, bland annat genom avtal om kvotflyktingar samt ensamkommande flyktingbarn. Många nyanlända spenderar dock orimligt lång tid i
utbildning vilket tyder på brister i systemet. Det är uppenbart att nyanlända är en
viktig resurs för den framtida kompetensförsörjningen, men processen för att ta tillvara
denna resurs är ännu i sin linda.
Samarbetet mellan offentliga och privata aktörer kan utvecklas för att effektivisera
integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden.
Det övergripande målet med projektet är att kommunerna ska ett effektivt, jämställt
och långsiktigt hållbart system för mottagande av nyanlända som bidrar till individens
personliga utveckling såväl som kompetensförsörjningen i regionen.
Projektet sker i samarbete mellan kommunstyrelsens och barn- och
utbildningsnämndens verksamheter.
Proj ektet sträcker sig mellan 2015-09-01--2018-08-31.
Medfinansiering sker med eget arbete.
Beslut
, 1. Arvidsjaurs kommun deltar i projekt "SAMLA" under åren 2015 - 09 - 01--2018 - 08 - 31.
I 2. Medfinansiering sker med eget arbete.
Beslutsf ttare
erstin 011a ra n
Kommunchef
Sida l av l
Inga Sandström - Referensgrupp SAMLA
Från:
Till:
Datum:
Ärende:
Bifogade filer:
Kjell Öjeryd<[email protected]>
"[email protected]" <[email protected]>, "Britta(britta.tlinkfel...
den 2 september 20 IS 09:40
Referensgrupp SAMLA
Ansoj' kan ESF 201S .docx
Hej!
Vi har ett nytt Eu projekt tillsammans som heter SAMLA där Sorsele är Projektägare.
Projektets huvudm ål är att bygga en sa mverkansorganisation kring utbildning och
arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända .
Projektet hade uppstartsmöte igår och där jag fick i uppdrag att ta kontakt med Kso i re spektive kommun för
att en politisk referensgrupp ska utses.
Jag tror att det vore lämpligt att det är Kso i respektive kommun, men det är ju upp till var och en kommun
att utse lämplig politisk representation.
I Sorsele kommer vi att utse ord inarie och en ersättare på Ks den 15/9. Det är bra om varje kommun utser
representanter så fort som möjligt.
Vänliga hälsningar
www.sorsele.se
0952-14000, vxl
0952-14293, fax
Kjell Öjeryd
Sorsele kommun
Kommunstyrelsens Ordf
92481 SORSELE
Direkt: 0952- 14011
E-post: [email protected]
fil e:///C:/UsersIP ISM86. 11 SF402.000/AppData/LocaI/Temp/XPgrpwise/SSE8407 AA...
201S-09-10
1
1 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
KO
OMMUNSTY
YRELSEN Ansö
ökan
Inkom
m:
2015-09
9-03 Dnr 00217/201
15 -008 Uppgifter om projekte
et
Namn på projektet SAM
MLA
(Samverk
kan kring
Arbetsmarknad, Möte
esplatser,
Lärande och Aktivitetter)
Kontaktpe
erson/projektle
edare
Simon Dahlgren
Startdatum 2015-09-01
2
Slutdatum 20
018-08-31
Telefon 0
070-346 04 28
E-post ad
dress
Simon.Da
[email protected]
Kontaktpe
erson ekonom
mi
Behörig företträdare för
projektet med
d delegation
Telefon
E-post ad
dress
Utdelning
gsadress
Box 101
Sorsele k
kommun
920 70 SO
ORSELE
Besöksad
dress Burevä
ägen 4
Uppgifter om stödsök
kande organisation
Namn på organisatione
en
Sorsele k
kommun
Organisations
snummer
212000‐258
85
Utdelning
gsadress
Box 101
Sorsele k
kommun
924 81 SO
ORSELE
Webbplatts http://sorselle.se/
Bankgiro/plus
sgiro
bg 764-8470
Antal ansställda
Behörig fö
öreträdare förr
organisattionen
E-post adress
s
[email protected] Telefonnu
ummer
Europeiska S
Socialfonden stöder projekt som
s
motverka
ar utanförskap och främjar kompetensutve
k
eckling 2
2 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Arbetsstä
älle som ansva
arar för projektet
Cfar- num
mmer för ansva
arig enhet
27140516
6
Namn på arbetsställe
Kunskapsce
entrum
Älvbrinken
Utdelningsadress
Box 101
Sorsele kom
mmun
Postnumm
mer 920 70
Postort SORS
SELE
Besöksad
dress Burevä
ägen 4
Ansökan
n avser (utlyssningens nam
mn)
"Ök
kade övergångar till arb
bete för nyan
nlända
inva
andrare i Öv
vre Norrland
d"
2015/00042
Mål 2:3
PO 2
Diarienu
ummer
Specifiktt mål
Program
mområde
Projekten ska huvudsak bedrivas
s i:
ESF
F Nationellt
X
Övre
e Norrland
Mellersta Norrland
Norrra Mellansve
erige
Östrra Mellansve
erige
Stockholm
m
Små
åland och Öa
arna
Västtsverige
Sydsverigge
Antal deeltagare:
Totalt
300
0
Kvinnor
150
0
Män
150 Ålder påå deltagare: X
15-2
24 år
X
25-6
64 år
55-64 år
Ansställda
X
Före
etagare
Verksamm
ma inom idee
ell sektor
Ung
ga (15-24 år))
X
Nya nlända invan
ndrare
Långtidsaarbetslösa (m
mer än 12
månader))
Deltagarre i projektett: X
Harr en funktionssnedsättning som medförr nedsatt arb
betsförmåga
Är e
eller har varitt sjukskrivna och har beh
hov av stöd fö
ör återgång i arbete
Europeiska S
s
motverka
k
eckling 3
3 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Beskrivn
ning av proje
ektets genom
mförande förr att nå förväntade resultat och effeekter.
Jämställldhets- och tillgängligh
hetsperspek
ktivet samt icke diskrim
minering skaa säkras i va
arje del av
ansökan
n
• En jäm
mställdhets- och
o tillgänglig
ghetsanalys iingår i projek
ktets problem
manalys
• Mål och
h indikatorerr har jämställdhets- och tiillgänglighets
sperspektiv
• Aktivite
eterna främja
ar jämställdhe
et och tillgän
nglighet i enlighet med an
nalys, mål, occh indikatore
er
• Projekttet följer upp att jämställd
dhets- och tilllgänglighetsm
målen nås oc
ch om inte åt
åtgärdar detta
a
I samtlig
ga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beakta
as.
Kom också ihåg attt beakta de krav som sttälls i utlysn
ningen när du
d besvarar samtliga frå
ågor i
ansökan
n.
Europeiska S
s
motverka
k
eckling 4
4 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Beskriv b
bakgrund till projektidén. Våra kom
mmuner, Arvvidsjaur, Arje
eplog, Malå ooch Sorsele, har under se
enare år tagiit emot ett sttort antal flyktingaar, bl.a. geno
om avtal om kvotflyktingaar samt ensaamkommand
de flyktingba rn, likväl som
m andra invandraare med utländsk härkom
mst. I kommuunerna finns bra boende och möjlighheter till en a
aktiv fritid med frilu
ufts‐ och föreeningsliv, me
en en god boosättning och
h etablering kräver även tillgång till u
utbildning och arbeete. Våra kom
mmuner erbjjuder i dagslääget SFI, sam
mhällsoriente
ering samt ettt antal lärlin
ngs‐ och yrkesvuxxutbildningar. Många nya
anlända spennderar dock orimligt lång
g tid i utbildnning vilket tyyder på brister i systemet. Arrbetsmarkna
adssituationeen är överlagg bekymmerssam, särskiltt för kvinnor.. Det beror inte i förrsta hand på diskrimineriing av arbetssgivare utan på att synsätt och tradit ioner inom vvissa kulturer gör att kvinn
nor i högre ggrad avstår frrån att utbild
da sig och gå ut i arbetslivvet. Samtidiggt är kompettensförsörjningen ett prooblem i hela Norrland. Ba
ara i vårt om råde går flerra hundra personer inom den kkommunala ssektorn i pennsion de kom
mmande 10 å
åren. Till dettta kommer arbetskrraftsbehoven
n hos den priivata sektornn. Det är upp
penbart att n
nyanlända är en mycket vviktig resurs för den fframtida kom
mpetensförsö
örjningen, m
men processe
en för att ta ttillvara dennna resurs är ä
ännu i sin linda. Vi ser att samaarbetet mella
an offentligaa och privata aktörer kan utvecklas föör att effektivvisera an kompetennsutbud och integratiionen av nyaanlända på arbetsmarknaaden. Matchningen mella
kompeteensbehov beehöver effekttiviseras och fler ordinarie arbeten, likväl som praaktikplatser, skapas. Den stattliga satsninggen på vuxna
as lärande skker idag främ
mst genom lärlings‐ och yrrkesutbildnin
ng. Tilldelnin
ng av medel för att skapa
a utbildningaar sker i förhållande till p
population. M
Med en tillde
elning om ett fåtal platser per kkommun och
h år begränsaas kraftigt våår förmåga att kunna erbbjuda yrkesuttbildning på bred front. Mellan 2012‐2014 ge
enomförde v i ett mindre projekt finan
nsierat av Läänsstyrelsen där vi provade vi en ny mo
odell för samnyttjande avv våra tilldelaade resurser.. Vi fick på deet sättet ihop tillräckligt stora stu
udiegrupper för att få eko
onomi på ut bildningarnaa och kunde erbjuda ett aantal yrkesuttbildningar som var öppna för sö
ökanden från
n samtliga koommuner. Utfallet var m
mycket positivvt och projekktet pekade på fördeelar vi skulle kunna dra ge
enom att skaapa en långsiktigt hållbarr allians. Mot den
nna bakgrund
d har vi i Arvidsjaur, Arje plog, Malå o
och Sorsele kkommuner saamlats för attt bygga en samverkkansorganisation kring uttbildning ochh arbetsmarkknadsintrodu
uktion för nyyanlända. Vi vvill: se över systemet för hur den
n nyanlände introducerass i vårt samh
hälle; visa på att utbildninng och arbette är möjligt för bådee kvinnor och
h män; involvvera näringsllivet i skapan
ndet av utbildningar och erbjuda utbildning och annat stöd för att ökka mottagligh
heten för pe rsonal och praktikanter m
med utländssk härkomst; öka vår förmågaa att matcha tillgänglig arrbetskraft moot marknade
ens behov. D
Det är en frågga om att sam
mnyttja och frigöra b
både mänskliiga och mate
eriella resursser för att korta etablerin
ngstiden, undderlätta integgrationen och säkrra regionens kompetensfförsörjning.
Beskriv p
projektets prroblemanalys
s kopplad till de regionala
a/nationella utmaningar
u
ssom finns i uttlysningen.
Analysen
n angav som huvudproblem att det ggår långsamtt för våra nya
anlända att tta sig igenom
m utbildnin
ngssystemet och hitta ut på arbetsmaarknaden, d.v.s. etableringstiden blirr onödigt lån
ng. Vi har kommit fram till att d
detta orsaka
as av otillräckkliga och ineffektivt nyttjjade resurserr, bristfällig samorgaanisation och
h improduktiva system, m
målgruppenss likväl som a
arbetsmarknaadens förstå
åelse och beredskaap för varand
dras olikhete
er, avsaknad av etablerade arbetsme
etoder, och bbrist på anpa
assade utbildnin
ngar. Europeiska S
s
motverka
k
eckling Den långga etableringgstiden får till effekt att ddet uppstår e
en känsla av hopplöshet hos individ ssom 5
5 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
organisaation. Den för också med sig onödiga kostnader, b
både faktiska
a och immatteriella, och lleder till ineffektiv kompetensförsörjning i vår region.. Ur analyysen utkristallliserade sig projektmåleet att korta ettableringstid
den. Som dellmål i detta ingår att: skapa en
n långsiktigt hållbar modell för komm
munsamverkaan; effektivissera utbildninngssystemett; kompeteenshöja den egna organisationen ochh näringslive
et; och samve
erka hållbartt med näringgslivet och Arbetsfö
örmedlingen. I detta ingå
år även jämsttälldhetsmålen att: insatser i lika utstträckning ska
a beakta kvinnorss och mäns b
behov; uppnå
å jämn könsffördelning (m
minst 40/60) bland proje ktets samtligga deltagarre; rubba kön
nsbarriärer fö
ör yrkesval; ssamt rubba kkönsbarriäre
er hos arbetssgivare. Det överrgripande måålet är att vå
åra kommuneer har ett efffektivt, jämställt och långgsiktigt hållb
bart system för motttagande av nyanlända som bidrar till individens p
personliga utveckling såvääl som kompeteensförsörjnin
ngen i region
nen. Vilka rele
evanta erfare
enheter/kuns
skaper finns det inom om
mrådet?
Projektggruppen samlar kompetens från skolaa, flyktingmo
ottagande, nä
äringsliv, ochh arbetsmarknad, d.v.s. enheter som på olikaa sätt redan idag har upppdrag gentem
mot målgrup
ppen eller ge ntemot kompeteensförsörjnin
ng. Vi lever m
med problem
mställningarn
na dagligen, sser behoven och är medvvetna om de systembegränsnin
ngar som exiisterar vilkett gör oss utm
märkt rustade
e att arbeta m
med lösninga
ar. Tack varre det tidigarre projektet kkring behovssstyrda yrkessutbildningarr våra fyra koommuner em
mellan finns också ett redan etab
blerat samarb
bete och erfaarenheter attt bygga vidare på för attt uppnå proje
ektmålen. Tillväga
agångssätt Beskriv a
analys, plane
ering och genomförande samt projek
ktets syfte och mål i de ol ika faserna?
?
Planerin
ngs‐ och anallysfasen Planerings‐ och analyysfasen berä
äknas till de fförsta sex måånaderna avv projektet. I tillägg till de
e i utlysninggen beskrivn
na obligatorisska moment en, inklusive
e jämställdhe
etsanalys, skaa vi under de
enna tid hålla sam
mråd i syfte aatt uppnå en
n regional övverenskommelse om kom
mmunal samvverkan. Vi skka vidare hålla sam
mråd med exxterna intressenter som nnäringsliv occh Arbetsförm
medling för aatt finna vägar att arbeta tiillsammans. För att fåå idéer och inspiration ge
enomförs enn omvärldsan
nalys som lyffter upp godaa exempel på hur andra arbetar m
med liknande problemsttällningar som
m våra. Kartläggningar genomförs för attt fastställa p rojektets utggångsläge. Ka
artläggningaarna ska anvä
ändas som ngen av konkkreta genom
mförandeaktiviteter och för att verifieera indikatorer på underlagg för planerin
måluppffyllelse. En uttvärderare e
engageras förr att redan frrån start hålla projektet iinom uppstä
ällda ramar.
Ett verkttyg för att an
nalysera kunsskapsnivå/‐bbrister hos akktörer som arbetar med målgruppen, interna som exteerna, ska tass fram. Likaså
å ska en enkäät utarbetas i syfte att m
mäta hur olikaa insatser tass emot av målgrup
ppen. Liksom de andra ka
artläggningarrna är dessa verktyg viktiiga för att kuunna planera
a och åluppfyllelsee. Redan und
der planering
gsfasen hopppas vi kunna genomföra utvärderra insatser saamt mäta må
Europeiska
S
Socialfonden
sningar för att
töder projekt st höja kompe
om motverka
ar
utanförskap pedagogisk och främjar kompetensutve
kpersonal bl.a
e
ckling ett par fö
örsta utbildn
etensen hos a. i 6
6 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
jämställd
dhetsintegreering. Genomfförandefasen
n Genomfö
örandefasen
n beräknas till 25 månadeer. Huvudsyfftet med fase
en är att impplementera e
en samverkkansorganisation som kan
n fortsätta fuungera långssiktigt efter p
projektavslutt. Organisatio
onen för samverkkan implementeras i var kkommun enlligt den regio
onala överen
nskommelsenn. Vi följer upp att samverkkan fungerar. Lokala överenskomm
melser om sa
amverkan meed externa in
ntressenter u
utarbetas occh implementeras. I samförsttånd skapar och genomför vi yrkesuttbildningar riiktade till må
ålgruppen. M
Målgruppenss behov och önskemåål ska i möjliggaste mån beaktas vid uttformandet. Vi vill kunna
a erbjuda tvåå utbildninga
ar per termin, p
på olika orteer, under gen
nomförandeffasen. I valett av utbildnin
ngar tar vi sä rskilt hänsyn
n till våra jämställd
dhetsmål. En
n konsult anlitas också föör att hjälpa o
oss öka tillgä
ängligheten ttill utbildninggarna genom n
nyttjandet avv modern ICT
T. På grund
dval av kartlääggningar som genomförrts under plaaneringsfasen
n utarbetar ooch provar vvi nya sätt att förbeereda målgru
uppen för ettt liv i Sverigee. Genom attt öka förståelsen för vad som krävs fö
ör att få arbete o
och i högre grrad involvera
a individen i sin egen utvveckling hopp
pas vi kunna höja motiva
ationen för både obligatoriska och frivilliga sstudier. Särskkilt vill vi visaa på att kön inte är en beegränsande ffaktor när det gälleer studier och
h yrkesval i vvår kultur. Vi vill också fö
örsöka rationalisera det eexisterande ssystemet genom aatt finna nya sätt att anvä
ända olika uttbildningsverktyg. Exemp
pelvis vill vi pprova att erb
bjuda yrkesintrroduktion paarallellt med språkundervvisning för att därmed fö
örkorta tidenn vid skolbän
nken. Utöver aatt förbättra målgruppen
ns startläge vvill vi också fö
örbättra starrtläget hos innterna och externa aktörer. Vi fortsätterr med utbildningarna förr pedagogisk personal och går vidare med att ana
alysera ngsbehov ho
os externa akktörer. Utifråån identifieraade kunskapssbrister erbjuuder vi förbe
eredande utbildnin
utbildnin
ng till exemp
pelvis företagg som ska ta emot praktikanter och/e
eller har speccifika kompe
etensbehov.
I samtligga utbildningar innefattass en jämställldhetsdimension. Företag
g ska även kuunna få anna
at stöd i form av t.ex. varninggsskyltar och arbetsinstruuktioner öve
ersatta till olika språk, alltt i syfte att ö
öka mottagliigheten för m
målgruppen på arbetsmaarknaden. En hemssida för samvverkansorgan
nisationen byyggs upp där information om utbildnningar och an
ndra insatser förmedlas tiill målgruppe
en på utvaldaa språk. Hem
msidan använ
nds även för spridning avv heter och ressultat till omvvärlden. erfarenh
Utvärdering sker löp
pande under genomföranndefasen. Vi nyttjar den jämställdhettskompetenss som erbjuds aav ESF för attt säkra en go
od jämställd hetsintegrerring och att vvi når uppsattta jämställdhetsmål. Avslutsffasen De sista fem månadeerna av proje
ekttiden avsäätts till att saammanställa och rapporttera erfarenh
heter och resultat. Här görs en slutlig uppfö
öljning av inddikatorer förr avstämning
g mot uppsattta mål. Projektre
esultaten spstöder
rids vid den onferensen ”
Europeiska
S
Socialfonden
projekt som
sregionala ko
motverka
ar utanförskap Aktuell skolp
och främjar kompetensutve
kpolitik” samtt via eckling 7
7 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
samverkkansorganisationens hem
msida. Samverkkansorganisaationen är fasst förankrad och arbetett rullar vidare
e utan hjälp aav vare sig projektleedare eller externa mede
el. Om målg
grupp från prrogramområd
de 2 planera
as delta i projjektet, beskriv hur detta sska planeras
s och
genomfö
öras. Hur ska
a anställda och ledning e ngageras i analys
a
och planeringsarbeetet? Endastt vid
program
mområde 1. Beskriv m
målgrupp, sa
amverkanspa
artner och inttressenter oc
ch hur projek
ktet kommer att involvera
a dessa i
analys- o
och planering
gsfas och ge
enomförande
efas.
Målgrup
ppen är nyanlända, 18‐65
5 år, med fokkus på de som
m omfattas a
av etableringgsreformen. Vi inkluderar även andrra nyanlända
a samt invan drade som vvarit i Sverige
e en längre t id men som ännu inte ndsk lyckats eetablera sig. I månadsskifftet februari//mars 2015 kkunde vi räkna 916 persooner av utlän
härkomsst inom vårt samverkanso
område, var av 48 % kvin
nnor och 52 %
% män. Av deessa ingår 87
7 personer i etablerin
ngen, 55 % kkvinnor och 4
45 % män. Målgrup
ppen kommeer att involveras i kartlägggningar av KA
ASAM och fö
örståelse för det svenska
a systemet under bååde planerings‐ och analyysfas och ge nomförande
efas. Vi vill ävven undersökka hur grupp
pen ser på jämställd
dhet och jäm
mställdhetsin
ntegrering. U nder genom
mförandefas kkommer mållgruppens be
ehov och önskemåål att beaktas i planeringg av utbildninngar och and
dra insatser. Samverkkansparter ärr Arbetsförm
medlingen occh lokalt näringsliv, i form
m av enskildaa företagare och/eller företagaarorganisatio
oner. Arbetsfförmedlingenn ingår som medfinansiär i projektet.. Samråd harr redan inletts m
med parternaa och dessa fortsätter un der planerings‐ och analysfasen i syftte att faststä
älla intresse och föru
utsättningar fför samverka
an. Under geenomförande
efasen utarbetas och impplementerass lokala med parterna. Parallellt uutprovas nyaa arbetsmeto
oder och utbbildningar som är av överenskkommelser m
gemensaamt intresse. Andra in
nterna och exxterna aktöre
er som på ol ika sätt är i kkontakt med målgruppenn kommer occkså att involveraas i projektet. Under planerings‐ ochh analysfasen
n inventeras gruppen ochh vi genomfö
ör en kartläggning av kunsskapsnivå och
h kunskapsbbrister. Vi tar stöd i Akade
emi Norrs ”FFörstudie Inte
egration Norrland
d” från 2014. Under både
e planerings‐‐ och genom
mförandefasen planeras kkompetenshö
öjande insatser för dessa akktörer basera
ade på identiifierade beho
ov där jämställdhetspersspektivet ingår som en naturlig del. Intressen
nter som kyrrkliga organissationer, frivvilligorganisaationer, studieförbund occh andra utbildnin
ngsanordnarre samt konsulter kan ko mma att involveras unde
er genomföraandefasen, b
beroende på vilka insatser projjektet besluttar att genom
mföra. Analyserra tänkbara risker
r
i projektverksamhe
eten som kan
n leda till att önskade ressultat och effe
ekter inte
uppnås. Beskriv vad ni tänker gö
öra om projekktet inte når avsedda
a
resultat och effeekter eller intte når
Europeiska S
s
motverka
k
eckling jämställd
dhet-, och tillgänglighetsm
målet.
8
8 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Risk
Åtg
gärd
Projektäägarna kan in
nte enas om en samverkkansöverenskkommelse Pro
ojektet går vidare med dee kommunerr som anssluter sig till samverkansööverenskommelsen Samverkkan med exteerna parter ffallerar Pro
ojektet går vidare med åttgärder som ryms inom ram
marna för den offentliga vverksamhete
en Lagändriingar förändrar förutsätttningarna förr intern occh/eller exteern samverka
an Pro
ojektet gör en
n ny handlin gsplan utifrå
ån de nya förutsättningarna och omväärderar om n
nödvändigt ambitionerna i projektdelm
målen Ambition
nerna i projeektet är för h
högt ställda ooch leder till utmattning i organisatio
onen Pro
ojektet prioriterar bland ddelmålen och om
mvärderar sina ambitione r Omsättn
ning av perso
onal i ledande befattninggar gör Ett väl förankrat projekt därr ansvar sprids över att projeektet tappar tempo mt ett gott flerra personer inom varje koommun sam
system för doku
umentation ggör att proje
ektet kan erhämta sig rimligt snabbbt åte
Elever sluter inte upp till utbildningarna p.g.aa. finansiellla, kulturellaa eller andra hinder Pro
ojektet ändra
ar strategi occh sätter in riktade insaatser i syfte a
att elimineraa hindren Europeiska S
s
motverka
k
eckling 9
9 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Samman
nfattning av projektet
p
på svenska
Våra kom
mmuner, Arjeplog, Arvidsjaur, Malå ooch Sorsele, har under se
enare år tagiit emot ett sttort antal flyktingaar likväl som andra invandrare med uutländsk härkkomst. I kommunerna finnns bra boen
nde och möjligheeter till en akktiv fritid. Tilllgången till uutbildning är dock begrän
nsad och arbetsmarknadssituaationen är övverlag bekym
mmersam, säärskilt för kvinnor. Samtiddigt är kompeteensförsörjnin
ngen ett problem i hela N
Norrland. De
e nyanlända ä
är en myckett viktig resurrs för den framtidaa kompetenssförsörjninge
en, men proccessen för attt ta tillvara d
denna resurss är ännu i sin
n linda. I projekteet SAMLA sam
mlas vi för attt bygga en ssamverkanso
organisation kring utbildnning och arbetsmarknadsintro
oduktion för nyanlända. Projektet ska reformera dagens utbi ldningssyste
em, visa på att utbild
dning och arrbete är möjligt för både kvinnor och män, involvera näringsliivet i skapandet av utbildnin
ngar och ökaa vår förmåga
a att matchaa tillgänglig aarbetskraft m
mot marknad ens behov. D
Det är en fråga om
m att samnyttja och frigöra både männskliga och m
materiella ressurser för attt korta etableringstiden, underlättta integratio
onen och säkkra regionenss kompetenssförsörjning. Samman
nfattning av projektet
p
på engelska
The project SAMLA ggathers the m
municipalitiees of Arjeplogg, Arvidsjaur, Malå and SSorsele in No
orthwestern Sweden.. In later years increasingg numbers off refugees an
nd other imm
migrants havve been welccomed into our communities. W
We offer good
d housing andd a choice off leisure activvities; howevver, access to education and worrk is limited, particularly ffor women. A
At the same time, the en
ntire region ssuffers from persistent labour sh
o secure our competencee for the futu
ure, immigrants are an im
mportant sou
urce to tap hortages. To
into. This process neeeds develop
ping. The SAM
MLA project aims at imprroving inter‐ municipal co
ooperation to develo
op education
n and labourr market inteegration of im
mmigrants. T
The project w
will work at rreforming today’s eeducational system, prom
moting educcation and wo
ork as option
ns for both w
women and m
men. Further, the project will involve llocal and reggional busine
ess in the devvelopment oof educationa
al program
mmes in the h
hope of achie
eving greateer correspond
dence betwe
een competeence supply a
and demand. By workingg together, frreeing mone tary and hum
man resources, we will im
mprove settlement and ure our comp
petence for tthe future. integratiion, and secu
Förväntande resultat och effek
kter av proje
ektet.
I utlysnin
ngen finns an
ngivet vilka fö
örväntade efffekter projek
kten ska uppnå. Vilka ressultat, det villl säga
förändrin
ng på individ-, organisatio
on och projekktnivå krävs för att uppnå
å effekterna??
Vårt måll är att korta etableringsttiden för må lgruppen, d.v.s. få ut flerr nyanlända i arbete snab
bbare och därigeno
om minska andelen som står utan jobbb. För att uppnå denna effekt krävs att vi uppnå
år följande förändringar: Ökad förrståelse hos individerna fför de krav ssom ställs av vårt samhälle och den m
makt de själva har att påverka sin situation
n. Merparten
n lär sig sven ska snabbare än idag och
h fler väljer aatt studera vvidare. Effektivissering av vårr egen organ
nisation och vvåra arbetssyystem genom
m samverkann, kompeten
nsutveckling och metodutvecklingg. Vi höjer de
en pedagogisska nivån och hittar väga
ar att nyttja rresurser så a
att vi kostnadsseffektivt kan erbjuda målgruppen ettt bredare uttbud av utbildningar. Europeiska S
s
motverka
k
eckling Utbildnin
ng av och ökkad samverka
an med exte rna aktörer fför att upprä
ätta en obrutten kedja frå
ån skolbänk 10
0 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
till anstäällning. Våra utbildningarr utformas i ssamarbete m
med näringsliivet och har direkt koppling till de lokala fö
öretagens kompetensbeh
hov. Politisk fförankring avv projektidén
n och en starrk projektorgganisation so
om tilldelas m
mandat och resurser för att kunn
na driva igeno
om projektdelmålen. Beskriv h
hur projektetts verksamhe
et och metod
d kommer attt leda till förv
väntade resu ltat och effek
kter. Vilka är
mottagare av projekttresultat? Ange metod occh tidsplan.
Metoden
n kan sammaanfattas i samverkan. Deet är både våårt ansvar och vårt intres se att vara så effektiva som möjjligt i mottaggande och ettablering av nnyanlända. G
Genom att fö
örena våra krrafter över kommun‐ och sekttorsgränser kkan vi samla och frigöra rresurser för aatt stärka och utveckla d enna processs, till nytta för oss sjjälva såväl so
om målgrupp
pen. I projekktet tänker vi oss en planerings‐ och aanalysfas om
m sex månader, en genomförandefas (som även skka inkludera implementering) om två år, samt en avslutsfas om fem månader. Beskriv h
hur ni kommer att följa up
pp projektetss resultat och
h effekter.
Projekteets huvudmål, att korta etableringstidden, är uppb
brutet i ett an
ntal delmål ssom vart och ett i sin tur innefattaar flera komponenter. Uppföljning skka svara på frågan: Hur g
går det? För aatt göra uppföljning möjlig deefinieras varrje komponent av en indiikator och en
n verifikation
nskälla. Kartl äggningar so
om fastställeer ett startläge att jämföra med undeer senare delar av projekktet kommerr frekvent attt användas som veriifikationskälllor för resulttatuppföljninng. Ett enkeltt exempel är att vi faststääller utbildniingsutbudet i startlägget och jämfö
ör med utbudet under geenomförandefas och vid avslut. Andrra metoder fför uppföljn
ning är intervvjuer och enkkäter. Vi kom
mmer att anvvända uppföljning för att se till att vi arbetar i ning och intee tappar foku
us. Resultate n av uppföljningarna, vilket i slutändden är detsam
mma som rätt riktn
måluppffyllelsen, kom
mmer att dju
upare analyseeras i utvärderingen. Beskriv h
hur ni kommer att utvärdera projektetts resultat oc
ch effekter. Ange
A
tidplan ooch form för
avrapportering.
En utvärrderare komm
mer att enga
ageras redann under plane
erings‐ och a
analysfasen fför att finnass med som stöd och
h för att bevaaka projektetts utvecklingg mot uppsattta mål unde
er hela projekktets löptid. Medan uppföljn
ningen svararr på hur projektet går så ska utvärderringen svara på varför deet går som det gör. Utvärdering kommer att ske på fflera plan. Deels kommer projektet attt vara en läraandeprocesss för alla som är in
nvolverade o
och utvärderrarens uppgifft är att stöttta den proce
essen. Dels kkommer vi attt nå en mängd rresultat av vilka vissa främ
mst är av värrde för oss so
om projektäg
gare medan andra komm
mer att kunna ko
omma till nyytta även för andra. Utvä rderaren skaa hjälpa oss a
att skilja på ddessa två och
h föreslå vägar för att på bästa sätt skapa ett mervärdde av projektet utanför vå
år egen sfär.. En annan
n tanke med
d utvärderinggen är att vi sska få hjälp aatt upptäcka svagheter, eexempelvis i vår samverkkansorganisation, under rresans gång.. På så sätt kan vi rätta till problem såå att vi är red
do att stå på egna ben och upp
prätthålla arb
betet hållbarrt och långsiktigt efter prrojektavslut. Lärandet skka Europeiska
S
Socialfonden
s
töder
projekt
som
svid projektsl
motverka
arut har en eg
utanförskap
kk” att tillgå. eckling nde så att vi v
gen ”handbo
dokumenteras löpan
11
1 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Utvärderingen ska avvslutas med en slutrappoort vid projekttidens utgå
ång som ska användas fö
ör spridning och som
m ett underlagg för andra a
aktörer som arbetar mott målgruppen
n att dra nyttta av. Utvärd
deringens viktigastte slutledninggar ska även tillgängliggööras på samvverkansorgan
nisationens hhemsida. Integrerrat arbete (Jämställdhett, tillgänglig
ghet, icke dis
skriminering
g, hållbar uttveckling). Hur kom
mmer ni att arrbeta med Hå
ållbar utveckkling då ekolo
ogiskt. Om det är valt i uttlysningen.
Hur kom
mmer projekte
et att arbeta med tematissk fördjupning
g? Om det är valt i utlysnningen.
Europeiska S
s
motverka
k
eckling 12
2 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Transna
ationellt sam
marbete Beskriv ttransnationeellt samarbette: Om det ä r valt i utlysn
ningen Gem
mensamt ram
mverk
Östersjösama
Ö
arbetet
Andra fo
ormer för tra nsnationellt samarbete
Resursp
planering Vilka akttiviteter i pro
ojektet ska finansieras ennligt bestämm
melserna förr Europeiska Regionalfon
nden? Vilka ressurser krävs för att utföra projektets vverksamhet och
o aktivitete
er samt hur nni kommer attt
tidsrappo
ortera dessa
a?
Förutom
m en heltidsanställd proje
ektledare ochh en deltidsaanställd proje
ektekonom sska en samordnare på deltid avvsättas i varjee kommun. SSamordnarnaa är den grupp som verkställer projekteets/samverkaansorganisationens aktivviteter i varje
e kommun, sjjälva kärntruuppen. Tidsra
apportering utförs i eenlighet med
d ESFs önskemål. I tillägg kkommer olikka personer i respektive kkommun att engageras fö
ör kortare elller längre up
ppdrag inom pro
ojektet, som kartläggninggar, uppföljnningar, handledarskap o.s.v. Denna ppersonal har inte en formell aanställning u
utan engagerras per timm e och tidsrap
pporterar dä
ärefter. Vi beeräknar dessa uppdrag till samm
manlagt ca tio
o procent avv en heltidstj änst per kom
mmun. Arbetsfö
örmedlingen medfinansie
erar också m
med fem proccent av en he
eltidstjänst ppå varje ort. D
Detta stärker d
det lokala samarbetet kriing målgrupppen. Tidsrapportering utförs i enligheet med ESFs önskemål. Beskriv p
projektpersonalens komp
petens för attt genomföra och adminis
strera projekttet?
Med eveentuellt undaantag för pro
ojektledaren så rekryteraas projektperrsonalen främ
mst ur de eggna leden. De ska h
ha erfarenhett av att arbeta med målggruppen, ett stort engage
emang i probblemställninggarna och vara berredda att axlaa ett ansvar i samverkan sorganisatio
onen långsiktigt. Administtrativt stöd ffinns att tillgå förr de som så b
behöver, alte
ernativt kom mer utbildniingar att erbjudas för attt höja kompe
etensnivån. Vilka kom
mpetenser kommer att upphandlas exxternt?
Det kan bli aktuellt aatt rekrytera en projektleedare externt. Utvärderare, olika utb ildare och fö
öreläsare, översätttningstjänsteer, tillgänglighetskompeteens, tryck occh annonsering, samt upppbyggnad avv hemsida är andra tjäänster som kkommer att u
upphandlas.
Hur säke
erställer proje
ektet att jämställdhets- sa
amt tillgängliighetskompe
etens finns hoos projektpersonalen
och sam
mverkanspartner?
Vi komm
mer att dra sttor nytta av d
den kompeteens som erbjjuds via ESF‐‐rådet och föölja de råd vi där kan få för att sääkra jämställldhets‐ och ttillgänglighettsintegreringgen. Vi planerar också attt anlita en ko
onsult för att öka t
tillgänglighet
dern ICT. I sa
m erbjuds, oa
vsett om Europeiska
S
Socialfonden
sten till utbild
töder projekt som
sning via mod
motverka
ar
utanförskapamtliga utbil
kdningar som
eckling mottagaarna är egen personal, företagare elleer nyanländaa, så ska ocksså jämställdhhetsdimensio
onen finnas 13
3 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
med. Vilka ressurser i proje
ektet är kopplade till proje
ektets verksa
amhet enligt bestämmelse
b
erna för Euro
opeiska
Regiona
alfonden?
Europeiska S
s
motverka
k
eckling 14
4 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Samverkansaktörerr Lista öve
er samverkan
nsaktörer som inte har de
eltagare med
d i projektet.
Organisa
ationsnamn
Organisationsnum mer
Kon
ntaktperson
Teelefonnumme
er
Kompettensutveckliing
Lista öve
er organisatio
oner vars an
nställda och i deellt engag
gerade ska de
elta i kompettensutvecklin
ngsinsatser.
Endast i programområde 1
Organisa
ationsnamn
Organisatio
onsnummer
Antal
anställda
Konta
aktperson
Telefonnum
mmer
Moms i projektet Är stödsökande skyld
dig att redov
visa moms fö
ör projektets kostnader?
k
Ja
X
Nej
Differentierad
Upphan
ndling och kostnadseffe
ektivitet
Lyder stö
ödsökande under
u
LoU, la
agen om offe
entlig upphan
ndling?
Vi är en upphandland
de myndighe
et och följer L
LoU:
X
Annat, b
beskriv:
Hur kom
mmer projekte
et att säkra att
a upphandlin
ng av varor och
o tjänster konkurrensu
k
utsätts så att
kostnadsseffektivitet uppnås?
u
Vi följer lagen och ESSFs bestämm
melser. Kostnnadseffektivittet är själva grundtankenn med att byygga en mla våra småå resurser genererar ett m
mervärde förr alla inbland
dade parter, samverkkansorganisation. Att sam
målgrup
ppen inräknatt. Genom samverkan kann vi räkna en
n summa som
m är större änn delarna vilket ger ndlingsfrihett och möjligh
het att förbätttra kvalitén i vårt arbete
e. ökad han
Europeiska S
s
motverka
k
eckling 15
5 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Statsstö
öd
Har stöd
dsökande och
h någon eller några av sttödmottagarn
na i detta pro
ojekt, vilken/vvilka bedriver en
ekonomiisk verksamh
het, mottagit statsstöd i e
enlighet med artiklarna 10
07-109 i EUF
F- fördraget eller
e
stöd av
mindre b
betydelse under innevara
ande och de ttvå närmast föregående beskattningssåren? Nej
X
Ja
Vid Ja ange typ av sttöd, summa och finansiär:
Typ av sstöd
Summa
Finansiär
Annan ffinansiering Har anna
an finansierin
ng i form av offentligt stö
öd/EU-stöd, utöver
u
de som
m redovisas i denna ansö
ökan,
mottagitss eller komm
mer att mottas
s för detta prrojekts ansök
kta kostnade
er? Nej
X
Ja
Ange typ
p av stöd, su mma och fin
nansiär:
Typ av sstöd
Summa
Finansiär
Kommerr projektet ge
enerera intäk
kter?
Nej
X
Ja
Vid ja. Beskriv vilken typ av intäkkter som projjektet komm
mer att generrera
Europeiska S
s
motverka
k
eckling 16
6 slutsdatum
Bes
Diarrienummer
Medfina
ansiering Beskriv h
hur projektett kommer att medfinansie
eras. Ange hur medfinans
sieringen säkkerställts hos
s
medfinan
nsiärerna. Viid medfinans
siering från A
Arbetsförmed
dlingen och Försäkringska
F
kassan ska CFAR
C
nummerr anges. Samverkkanskommun
nerna samt A
Arbetsförme dlingen med
dfinansierar p
projektet meed personalresurser på varje ortt. Detta är reedan existera
ande personaal så medfinaansieringen står inte ochh faller med e
en rekrytering. Samverkkanskommun
nerna medfin
nansierar viddare med erssättning till d
deltagare i beehov av ekon
nomiskt bistånd. Slutligen
n medfinansierar samverkanskommuunerna även med kontantta medel mootsvarande fa
aktiska kostnadeer som arran
ngerandet avv yrkesutbild ningar medfför. Som refe
erensår anväänds 2014. Organisa
ationsnamn
Organisationsnummerr
Kontaktpe
erson
Teleffonnummer
Cfar numm
mer
Arjeploggs kommun 212000‐26
668 Malin Westling
0961
1‐14148 19 456 052
2 Arvidsjau
urs kommun
n 212000‐26
650 Lars Håkaan Andersson 0960
0‐15601 19 221 449
9 Malå kom
mmun 212000‐28
866 Peter Andersson 0953
3‐14049 23 278 146
6 Sorsele kkommun 212000‐25
585 Simon Dahlgren
0952
2‐14201 19 217 975
5 Arbetsfö
örmedlingen 202100‐21
114 Arjeplogg Mattias Lindh 010‐4867202 19 429 141
1 Arbetsfö
114 Arvidsjau
ur Mattias Lindh 010‐4867202 19 074 301
1 Arbetsfö
114 Malå Håkan Jonsson 010‐4863787 19 073 998
8 Arbetsfö
114 Sorsele Håkan Jonsson 010‐4863787 19 074 046
6 Europeiska S
s
motverka
k
eckling ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-15
18
Ks §
Underskrifter på
kommunens bankkonton
m.m.
Dnr 00198/2015
002
Med anledning av vissa personalförändringar, tas frågan om underskrifter
för Arvidsjaurs kommuns räkning å konton på bank, postgiro, kvittering av
postförskottsförsändelser m.m. upp till behandling.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunstyrelsens beslut
1.
Behörighet att verkställa underskrifter för kommunens räkning skall
ske enligt följande:
Teckna konto å kommunens bankräkning i löpande förvaltning
Assistent
Gunbritt Brommels
Assistent
Emelie Lindkvist
Assistent
Stina Bjuhr
Ekonomichef
Sara Eklund
Ekonom
Anna Jonsson
Teckna kommunens plusgiro (var för sig)
Ekonomichef
Sara Eklund
Ekonom
Anna Jonsson
Assistent
Emelie Lindqvist
Assistent
Stina Bjuhr
Kvittering av postförskott / postpaket (var för sig)
Den person som står som mottagare / adressat
Reception
Daniel Oskarsson
Reception
Magnus Svensson
Kvittering assurerade och rek värdeförsändelser (var för sig)
Nämndsekreterare
Liselott Sandström
Nämndsekreterare
Inga Sandström
Administratör
Sara Wanhatalo
Administratör
Marina Voronova
Reception
Daniel Oskarsson
Reception
Magnus Svensson
forts.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Blad
2015-09-15
forts 18
forts. Ks §
Deklarationsombud hos Skatteverket
Ekonomichef
Sara Eklund
Assistent
Stina Bjuhr
Assistent
Anna Jonsson
Överförmyndarens handlingar - Kvittering assurerade och
rek värdeförsändelser, postförskott / postpaket (var för sig)
Den person som står som mottagare / adressat
Nämndsekreterare
Liselott Sandström
Nämndsekreterare
Inga Sandström
Reception
Daniel Oskarsson
Reception
Magnus Svensson
2.
Kommunstyrelsens beslut 2014-02-03 § 23 upphör att gälla.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-15
19
Ks §
Belysning över
återvinningsstation och
soptipp i Moskosel
(Medborgarförslag)
Dnr 00065/2015
317
Ett medborgarförslag har lämnats in avseende belysning över
återvinningsstation och soptipp i Moskosel.
Avfallschef Johan Åberg har inlämnat tjänsteskrivelse i ärendet;
På återvinningstationen i Moskosel, som är belägen vid brandstationen, finns
belysning som är placerad på brandstationens vägg. Till återvinningscentralen i Moskosel finns ingen el framdragen till området.
Total investeringskostnad för belysning till återvinningscentralen uppskattas
till ca 160 000 kronor, exkl moms.
Ingen av byarna i kommunen har belysning på återvinningscentralerna,
mycket på grund av att det är kostsamt att införa, samt att det är begränsade
öppettider. Återvinningscentralerna i byarna är endast öppna ett fåtal timmar
helgfria måndagar. När behovet har ställts mot kostnaden, har belysning inte
ansetts vara prioriterat.
Kommunstyrelsen återremitterade 2015-06-09 § 146 medborgarförslaget för
att undersöka alternativa och mer ekonomiska elförsörjningsförslag för
belysning vid återvinningsstationerna i Moskosel och Glommersträsk.
Komplettering i ärendet har inlämnats, där avfallschefen skriver att ett
alternativ till fast uppkoppling på elnätet är ledlampor som drivs av elverk.
En sån lösning genererar en betydligt lägre investeringskostnad gentemot
inkoppling till det fasta elnätet.
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Johan Åberg, komplettering
Ks 2015-06-09 § 146
Tjänsteskrivelse Johan Åberg
Utdragsbestyrkande
1 (2)
Datum
Arvidsjaurs kommun
2015-09-03
KOMMUNSTYRELSEN
Inkom:
Dnr
2015-09-03
00065/2015 -317
Handläggare
Johan Åberg
Kommunstyrelsen
Direktval
0960-155 40
Svar på återremitterat ärende
Ks § 146, Dnr 00065/2015
1.
Bakgrund/sammanfattning
Ett medborgarförslag lämnades tidigare in angående önskemål om
beslysning över ÅVS samt ÅVC i Moskosel.
I Moskosel finns ingen el framdragen till området där ÅVC är belägen.
Enlig Vattenfall är det ca 600m fågelvägen och ca 1200m ifall man följer
vägen till närmsta knytpunkt. Enligt Vattenfall är den troliga sträckan för
framledning ca 700m.
Det alternativ som undersöktes var att dra fram el till platsen då den
ansågs vara den mest hållbara lösningen på sikt. Det visade sig dock att
det blev väldigt kostsamt. Total investerings kostnad för belysning på
ÅVC i Moskosel uppskattades till ca 160tkr exkl moms. Tillkommer
även fasta kostnader samt elförbrukning.
Ärendet blev återremitterat med uppdraget att undersöka alternativa och
mer ekonomiska alternativ. Samt att även inkludera Glommersträsk ÅVC
som också saknar belysning.
Det alternativ som tittats på är led armaturer som drivs med hjälp av
elverk.
2.
Ekonomisk analys
En offert har tagits in för Moskosels ÅVC som landar på 22000kr exkl
elverk. Ett bra elverk beräknas kosta runt 13000kr beroende på märke.
Total kostnad bör alltså hamna runt 35000kr för Moskosels ÅVC.
Ingen offert finns för ÅVC i Glommersträsk, men beräknas bli 1520000kr dyrare än Moskosel, anledningen är att området är större i
Glommersträsk. Kostnaden uppskattas till ca 50000kr.
Postadress
Telefon
Telefax
E-post
Plusgiro
933 81 ARVIDSJAUR
0960-155 00, växel
0960-129 40
[email protected]
600 68-4
2 (2)
Driftskostnaderna stannar vid att underhålla elverken och tanka dem,
samt underhåll av belysningsarmaturer. Inga andra fasta kostnader.
Total investeringskostnad blir då ca 85000kr för båda byarna.
Entrepreörerna i respektive by måste dock vara noga med att ta med sig
elverken hem efter arbetsdagen för att förhindra stöld.
3.
Miljöaspekt
-
4.
FN:s barnkonvention
-
5.
Övrigt
Ingen av byarna har belysning på ÅVC, mycket pga att det är kostsamt
att införa samt att det är begränsade öppettider. ÅVC i byarna är endast
öppet ett fåtal timmar helgfria måndagar. När behovet har ställts mot
kostnaden, har belysning inte ansetts vara prioriterat.
Vid samtal med de entreprenörer som sköter ÅVC i byarna har det
framkommit att det är svårt att hålla koll på att folk slänger rätt saker i
rätt containers när det är mörkt ute. Belysning välkomnas då den kommer
att höja kvalitén på sorteringen av avfallet.
6.
Slutsats samt förslag till beslut
Slutsats:
Det är svårt att arbeta i mörkret och få en bra kvalité på sorteringen av
avfallet. Ett alternativ till fast uppkoppling på elnätet är led lampor som
drivs av elverk. Lösningen genererar betydligt mindre
investeringskostnad gentemot inkoppling till det fasta elnätet.
Förslag till beslut:
Kommunstyrelsen föreslås besluta, att med hänvisning till ovanstående
tillföra/omfördela investeringspengar till etablering av belysning år 2016
på ÅVC i Moskosel samt Glommersträsk. Alternativet är att fortsätta som
det gjorts tidigare utan belysning.
Johan Åberg
Avfallschef
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Blad
2015-09-08
20
Eku §
Lån till Arvidsjaurs
Flygplats för investering i
fälthållningsfordon och
ramp under 2015 och 2016
Dnr 00210/2015
998
Arvidsjaurs Flygplats AB har investeringsbehov om 10 Mkr för resten av
2015 samt 2016, fördelat med knappt 5 Mkr för båda åren. Bolaget ansöker
nu om att lån hos Arvidsjaurs kommun, för att minimera externa
räntekostnader.
Kommunen har god likviditet. Av 2015 års prognos för finansieringsbudget
framgår att likvida medel uppgår till 25,8 Mkr vid årets slut om prognos för
budgeterade investeringar 32,2 Mkr används fullt ut, vilket inte ser ut att bli
fallet.
Med hänvisning till prognosen finns utrymme att utge lån 2015 och 2016.
Kommunen erhåller för närvarande ingen ränta på likvida medel då
Riksbankens REPO ränta är negativ. Av detta följer att lånet kan erbjudas
räntefritt för närvarande. Om ränteläget ändras, så förändras räntesatsen på
lånet till att vara densamma som kommunen skulle ha fått för likvida medel.
Amortering av avropat lånebelopp sker kvartalsvis under en tioårsperiod tills
lånet är slutbetalat.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
1.
2.
3.
4.
Arvidsjaur Flygplats AB erhåller totalt 10 Mkr i lån för åren
2015-2016.
Delbelopp kan avropas av Arvidsjaurs Flygplats AB.
Ränta på lånet följer den räntesats som kommunen erhåller för sina
likvida medel.
Utbetalt lånebelopp amorteras kvartalsvis under en tioårsperiod, tills
full betalning sker.
_____
Justerandes sign
Beslutsunderlag
Utdragsbestyrkande
Datum
Arrvidsjaurs kommun
Árrviesjávrieen kommuvvdna
KOMMUN
NSTYRELSEN
N
2015-08-31
IInkom:
D
Dnr
2015-08-31
00210/
/2015 -998
Handläggare
Sara Eklundd
Kommunsttyrelsen
Direktval
0960-155523
Lån tilll till Arvidssjaurs Flyggplats AB 2015
2
och 20
016+ Dnr
1.
Bakgrund/sam
mmanfattn
ning
Arvvidsjaurs Fllygplats AB
B har investeeringsbehov
v om 10 Mkkr för resten
n av 2015 saamt
20116, fördelat med knapppt 5 Mkr förr båda åren. Bolaget annsöker nu om
m att lån hos
Arvvidsjaurs Kommun, förr att minimeera externa räntekostnaader.
2.
konomisk an
nalys
Ek
Koommunen haar god likvidditet. Av prrognos 2015
5 för Finanssieringsbud
dget framgårr
att likvida med
del uppgår ttill 25,8 Mk
kr vid årets slut
s om proggnos för bu
udgeterade
invvesteringar 32,2
3 Mkr annvänds fulltt ut, vilket in
nte ser ut attt bli fallet.
Sålledes finns utrymme
u
tilll att utge låån 2015 och
h 2016.
Koommunen errhåller för nnärvarande ingen
i
ränta på likvida m
medel då Riiksbankens
RE
EPO ränta ärr negativ.
Avv detta följerr att lånet errbjuds ränteefritt för närrvarande. Om
m räntelägeet ändras, såå
förrändras ränteesatsen på llånet till att vara densam
mma som kkommunen skulle
s
ha fått
förr likvida medel.
Am
mortering av
v avropat lånnebelopp sk
ker kvartalsvis under enn tioårsperiod tills låneet
är slutbetalat.
s
3.
Miiljöaspekt
Inggen särskild
4.
Barn- och ungas delaktiighet
Inggen nämnväärd
5.
Övvrigt
Kooncernnyttan
n beaktas i ddetta fall.
6.
Slu
utsats samt förslag tilll beslut
Koommunstyreelsen föreslåår Kommun
nfullmäktigee besluta
Attt Arvidsjaurr Flygplats A
AB erhållerr totalt 10 Mkr
M i lån 20 15-2016.
Attt delbelopp kan avropaas av Arvidssjaurs Flygp
plats AB.
Attt ränta på låånet följer deen räntesatss som komm
munen erhålller för sina likvida
meedel.
Attt utbetalt lån
nebelopp am
morteras kv
vartalsvis un
nder en tioårrsperiod, tills full
bettalning sker.
Sarra Eklund
Ekoonomichef
Postadress
Telefon
Telefax
E-post
Plusgirro
933 81 ARVIIDSJAUR
0, växel
0960-155 00
4
0960-129 40
[email protected]
600 68-4
Arvidsjaurs
kon im un--
Kommunstyrefsen
2015 -08- 3 1
PZ
Arvidsjaur
Flygplats
Arvidsjaur 2015-08-31
1V /Zo/{'"
,
-'77t
Arvidsjaur kommun
Ekonomiutskottet
Angående Arvidsjaur flygplats behov av likviditet för drift och kommande investeringar.
Arvidsjaur flygplats AB ansöker om att budgeterat driftstöd för 2015 om 3,5 Mkr utbetalas i förskott för
att klara likviditeten för den löpande driften året ut.
Arvidsjaur flygplats AB har ett stort behov av att investera i fordon för fålthållning och ramp under 2015
och 2016. Flygplatsen ansöker därför hos kommunen om lån om 10 Mkrför att klara dessa investeringar
och för att minimera externa räntekostnader motsvarande.
Flygplatsens behov är för
2015
Beslutade och beställda
Sop och blåsmaskin inkl dragfordon
levereras i november
3300000 kr
49000 kr
20000 kr
Motorgrind till verkstad
Fundament till motorgrind
Tillbyggnad av ankommande bagageutrymme
350000 kr
Beslutade ej ännu beställda
Inköp av lastningshjälpmedel till avgående
och ankommande bagage uppskattat till
500000 kr
Sandspridare för vattensandning
700000 kr
4919000 kr
Arvidsjaur flygplats AB Flygplatsen 933 91 Arvidsjaur
Internet www.ajr.nuf- [email protected]
Telefon 0960-173 82 Telefax 0960-13888 Bankgiro 5471-2369 Postgiro 322191 -8
Arvidsjaur
Flygplats
2016
Utbyte av banljusautomatik
1300000 kr
Powerstow lastningshjälpmedel i fl ygplan
Offert kommer investering uppskattat till
2200000 kr
Reparation av taksto lar på hangar
1000000 kr
4800000 kr
Arvi dsjaur Flygp lats AB
~ . :fc?/~
/ia~~ und berg ~
VDN erksamhetsansvari g
Arvidsjaur flygplats AB Flygplatsen 93391 Arv idsjaur
Internet www .aj r.n u [email protected]
Telefon 0960 - 173 82 Telefax 0960-13888 Bankgiro 5471 - 2369 Postgiro 322191 -8

Handlingar 2015-09-15 - Arvidsjaurs Energi AB Startsida

Transcription

Similar documents

nedladdningsbar PDF - Kamratföreningen Blå dragoner

Arvidsjaurs kommun - Arvidsjaurs Energi AB

Arvidsjaur sommaren 2012

– med rent samvete

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING för översikts- och

Jubileumsfolder - Välkommen till SNFK

2015-01-21 - Arvidsjaur