docMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING för översikts- och
download 
Report Transcription
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING för översikts- och
Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Utställningshandling 2015-01-30 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING för översikts- och tillväxtplan i Arvidsjaur kommun 1 Sammanfattning Syftet med MKB: n är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. MKB-arbete ska ses som en process och fördjupas planeringen så fördjupas även MKB: n. De alternativ som studerats är nollalternativet som innebär att översiktsplanen från 2001 fortsätter gälla och planförslaget som beskriver konsekvenserna av Översikts och tillväxtplanen (ÖTP). I planförslaget ligger de områden som planeras för boende nära befintlig bebyggelse men lämnar ytor för att bevara grönområden runt dem. Det leder till en attraktiv boendemiljö som inte påverkar naturmarken i någon stor utsträckning. Efter en ändring i strandskyddet som började gälla 1 juli 2009 finns det nu större möjligheter för kommuner att tillåta strandnära bebyggelse. Ett krav är att de områden som är aktuella för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) ska pekas ut i kommunens översiktsplan. Arvidsjaurs kommun är glest befolkad och har många kilometer strand per invånare och har därför potential att utveckla bebyggelsen vid stränderna och endast få små konsekvenser för naturmiljön, rennäringen eller friluftslivet. I kommunen finns idag flera områden med skyddad natur. Genom att kombinera besöksnäringen med dessa områden kan man öka intresset och kunskapen om den skyddsvärda naturen vilket leder till en vilja att bevara dessa naturvärden. Det är viktigt att de skyddade områdena inte kommer till skadar så att naturvärdena behålls. Industrin och testverksamheten behöver stora ytor för att kunna växa och utvecklas. Det är något som saknas i den gamla översiktsplanen vilket gör att utvecklingen av dessa verksamheter skulle stagnera och det skulle ta längre tid att få tillstånd att utveckla och starta verksamheter. Vid ett ökat antal flyg till flygplatsen kommer bullret och utsläppen av växthusgaser i området att öka. Det skulle ge en måttlig negativ påverkan av omkringliggande miljö. Fler flyg påverkar också djurlivet i området då känsliga arter kan välja att flytta. Flygplatsen har en positiv inverkan på industri, testbanor och besöksnäringen. Ett område för gruvdrift är utpekat i ÖTP. En gruva kan ha stor negativ inverkan på den omkringliggande miljö och är en ändlig resurs. Det skapas dock arbetstillfällen vilket kan skapa mervärden för invånarna i Arvidsjaur kommun. En reservvattentäkt planeras och en vattentäkt påverkar alltid vattnet i området och kan påverka vattnet i hela regionen. Vid byggnation av en vattentäkt bör miljökonsekvenserna studeras mer i detalj för att säkerställa hur olika delar av landskapet kan komma att påverkas. Riskerna bedöms som mindre i planförslaget än i nollalternativet främst pga rekommendationen att föra över transport av farligt gods på Järnvägsgatan eller Sten Laestadius väg runt samhället istället för genom samhället. 2 Planen bedöms inte medföra några hinder för att följa gällande miljökvalitetsnormer. I samband med behovsbedömningar av detaljplaner bör belysas vad planen innebär gentemot kravet att följa miljökvalitetsnormerna. De miljömål som främst bedöms påverkas positivt är god bebyggd miljö och det som bedöms påverkas negativt av ÖTP är rikt växt- och djurliv och bara naturlig försurning. En samlad bedömning är att ÖTP bidrar mer positivt för hållbarhet än nollalternativet. Främst eftersom den fysiska planeringen underlättas med en aktuell översiktsplan som beaktar hållbarhetsaspekterna för miljön. 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND ALTERNATIV MILJÖKONSEKVENSER MILJÖKVALITETSNORMER MILJÖMÅL SAMLAD BEDÖMNING UPPFÖLJNING/FORTSATT ARBETE MEDVERKANDE REFERENSER 5 5 8 9 20 20 25 26 27 27 4 INLEDNING Arvidsjaur kommun har upprättat en Översikts- och tillväxtplan (ÖTP). Översiktsplanen omfattar hela kommunen och redovisar bla kommunens syn på utvecklingsfrågor och mark- och vattenanvändningsfrågor. Alla översiktsplaner (ÖP) skall miljöbedömas (6 kap. 11 § Miljöbalken) och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. Syfte och mål Syftet med MKB: n är att integrera miljöaspekter i översikt- och tillväxtplanen så att en hållbar utveckling främjas. Den ska belysa de miljökonsekvenser som kan uppstå vid en utveckling som föreslås i översikt- och tillväxtplanen. MKB:n ska också ge förslag på åtgärder som i första hand förebygger negativ miljöpåverkan, i andra hand begränsar negativ miljöpåverkan och i sista hand föreslå kompensationsåtgärder. Målet är att främja en hållbar utveckling för kommunen som tar hänsyn till de naturvärden som kan komma att påverkas. Avgränsning MKB-arbete ska ses som en process och i och med att planeringen fördjupas så fördjupas även MKB:n. Kommunen har under våren haft samråd med Länsstyrelsen om avgränsning i MKB:n. I den nya översiktsplanen finns det några delar som antas ha betydande miljöpåverkan. Dessa saker är framförallt testbanor, gruvdrift, reservvattentäkt, vindkraft, utvidgning av flygplatsen, utveckling av industriområde, tätortsbebyggelse, turism och fritidsområden, LIS-områden och samiska näringar. Det är dessa som ligger till grund för vad som tas upp i MKB:n. Vid en vidare undersökning kan fler saker med betydande miljöpåverkan uppdagas och måste då granskas närmare i en MKB för det specifika projektet. Analysen är i huvudsak avgränsad geografiskt till Arvidsjaur kommun, men om det i särskilda fall bedöms relevant så kommer konsekvenserna studeras för ett större geografiskt område. En översiktsplan är en plan på övergripande nivå och miljöbedömningarna ska göras på en nivå lämplig för planen. ÖTP:s tidperspektiv är långsiktigt och miljökonsekvenserna beskrivs för ett förverkligande av ÖTP ungefär 10-30 år framåt i tiden. Även ÖTP:s påverkan och konsekvenser på kommunala, regionala och nationella mål ska framgå av MKB:n. 5 BAKGRUND Historia Historiskt är Arvidsjaur sameland. Området koloniserades sent av svenskarna. Samerna levde i huvudsak av jakt på älg, vildren, småvilt samt fiske. I takt med årstidernas växlingar, och beroende på tillgången till föda, flyttade människorna omkring mellan olika boplatser. Bosättarna var få till antalet. Arvidsjaurs kommun var glest befolkad och det var först efter att den svenska staten beslutat att kolonisera Lappmarken som befolkningen ökade. Genomförandet av kolonisationen av Lappmarken kom senare till Arvidsjaurs socken än till de flesta andra kommuner i norr. Jordbruket, jakten och fisket gav inbyggarna ett levebröd. I och med industrialismens framväxt kom skogsbruket att spela en allt större roll och bidrog starkt till befolkningsökningen i kommunen. Befolkningen växte fram till 1960-talet och som mest arbetade 3 000 man inom skogbruket. Geografi Arvidsjaurs kommun är en inlandskommun i Övre Norrland. Kommunen är en av Sveriges 20 största till ytan. Större delen av Arvidsjaurs kommun ligger inom det man brukar beteckna skogsklätt bergkullelandskap som genomkorsat av ett antal älvdalar. Byske och Åby älv är skogsälvar som har sina källflöden inom Arvidsjaurs kommun. Skellefteå och Piteå älv är två av Norrlands stora älvar. Båda dessa älvar har sina källflöden vid norska gränsen men rinner genom Arvidsjaurs kommun. Skellefteälvens dalgång är en del av ett 15 mil långt sammanhängande sjösystem inom kommunen. Piteå älven är oreglerad och en av Sveriges nationalälvar. Den rinner igenom kommunens norra delar och har stora naturvärden. Mellan älvdalarna finns bergsryggar som i de västra delarna utgör lågfjäll. Arvidsjaur kommun är troligen det område i landet med flest lågfjäll. Det unika med dessa lågfjäll är att det är en direkt övergång från skogsland till fjällhed utan mellanliggande fjällbjörk. Geologi Bergrunden i Arvidsjaur kommun består till största del av granit och granitliknade bergarter. Dessa bergarter har ett lågt pH värde vilket gör att jorden i dessa områden för det mesta är sur. I området finns också mindre fält med basiska bergarter som t ex basalt, diabas och gabbro. Gabbro är en djupbergart som har skapats nere i jordskorpan och sedan kommit till ytan efter att bergrunden veckat sig. Jorden i kommunen är starkt påverkad av den senaste istiden och består till största del av olika moränjordar. I älvdalarna finns det isälvssediments jordarter som har bildats av de vattendrag som förde bort smältvatten från inlandsisen. Isen förde också bort jorden från vissa höjder vilket har resulterat i berg i dagen. I övrigt finns det en hel del torvmarker. Dessa har bildats i sänkor efter istiden. 6 Nuläget Framväxten av tjänstesamhället och dess övergång till kunskapssamhället har förändrat Arvidsjaurs kommun på kort tid. Nya näringar har sett dagens ljus, framförallt test- och turistverksamhet. Offentlig verksamhet sysselsätter flest människor i Arvidsjaur. Verksamheten präglas av hög kvalitet och stabilitet i produktion som personal. I kommunens näst största ort, Glommersträsk, finns en koncentration av företag inom träindustrin som är viktiga för kommunen. Skog och träindustrin är en av de näringar som sysselsätter flest människor inom den privata sektorn. Besöksnäringen är den andra stora näringen vare sig besöket sker på fritiden eller i yrket. Kommunen ingår numera i en samling av kommuner i Norrlands inland som främjar biltestverksamhet. Det har också växt fram en test- och utbildningsverksamhet i kallt klimat exempelvis för försvaret och järnvägen. Försvarsmaktens jägarbataljon är också belägen i Arvidsjaur. En annan gren inom besöksnäringen är turismen som får en allt större betydelse. Störst utvecklingspotential bedöms den internationella vinterturismen ha tack vare direktflygförbindelser från Tyskland vintertid. Arvidsjaur har under senare år stärkt sin ställning som handelsplats i inlandet. Det finns också ett antal intressanta muséer och bevarade kulturmiljöer för den kulturellt intresserade. 7 ALTERNATIV Planförslaget- ny översikts- och tillväxtplan (ÖTP) Arvidsjaurs kommun har arbetat fram en ny översiktsplan som syftar till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt för kommunen. Det är en plan som vill främja utveckling i kommunen och skapa förutsättningar för att en tillväxt ska ske de närmaste åren. Framförallt är det en satsning på industriområden i form av ytor lämpade för biltestverksamhet både på land och på is och en utbyggnad av flygplatsen för att kunna tillfredsställa behovet av snabba transporter för de anställda på testbanorna. Besöksnäringen gynnas av utbyggnaden av testbanorna eftersom de ger fler flyglinjer och på så sätt skapar bra förbindelser till övriga Europa. När besökarna väl kommit till platsen behövs aktiviteter och de skapas genom att använda kommunens tillgångar till exempel naturmark och fina fiskevatten. Efter de nya strandskyddsbestämmelserna från 2009 finns en stor utvecklingspotential inom landsbygdstutveckling vid strandnära lägen som kommunen vill utnyttja genom en uppdatering av översiktsplanen. I översikts- och tillväxtplanen finns flera områden för Landsbygdsutveckling i strandnäralägen (LIS) där man både kan bygga attraktiva boenden, fritidshus och diverseverksamheter som till exempel fiskodling eller turistverksamhet. I övrig vill kommunen satsa på gruvindustrin och prospektering inom kommunen ses som positivt. Dessutom föreslås en liten utbyggnad av vindkraft. Nollalternativet- befintlig översiktsplan I den befintliga översiktsplanen från 2002 ligger tyngdpunkten på att bevara naturmark och speciella biotoper genom att skydda delar av naturmark med t ex biotopskydd. En annan viktig punkt är det rörliga friluftslivet och tillgängligheten till den stora mängd orörd naturmark. Under planperioden har flera nya naturreservat och biotopskydd skapats vilket man ser vid en jämförelse av plankartorna. Friluftslivet har utvecklats men har ytterligare potential. Strandskyddet förbjöd tidigare byggnationer nära vattnet för att gynna det rörliga friluftslivet. Det var endast i undantagsfall som byggnationer nära stranden tilläts och då främst sådan som gynnade friluftslivet. Den gamla ÖP: n säkerställde tillgången på industrimark i anslutning till de befintliga verksamheter som finns i kommunen men inte i lika stor utsträckning som den nya översikts- och tillväxtplanen. I den ges också möjlighet att utveckla nya industrier på flera ställen inom planområdet. Bostadspolitiken i den gamla ÖP: n var att erbjuda tomter i olika delar av kommunen och dessa tomter finns det fortfarande god tillgång till, vilket gör att den delen i stort sätt är oförändrad i den nya översikts- och tillväxtplanen. 8 MILJÖKONSEKVENSER Boendemiljö och befolkning Förutsättningar Arvidsjaurs tätort är idag av mycket hög klass jämfört med andra tätorter av samma storlek vilket kan ses i bebyggelsestruktur och utformningen av detaljer. I kommunen finns ett överskott av bostäder men i Arvidsjaurs tätort är det en viss brist på hyreslägenheter. I dagsläget är det svårt att få lån till nya bostäder så finansieringsfrågan blir en begränsande faktor för kommunens utveckling. Arvidsjaurs kommun kan betraktas som en säker och trygg kommun att leva i och med en attraktiv landskapsbild. Planförslaget I översikt- och tillväxtplanen anses det inte råda brist på tomter under planperioden. Däremot finns en viss efterfråga på flerbostadslägenheter. Arvidsjaurs åldrande befolkning bedöms behöva vård- och omsorgsboenden inom kommunen. Dessa boenden skulle då behöva nyproduceras och i sin tur skapar en flyttkedja som tillfredsställer efterfrågan på flerbostadslägenheter och hus. Bebyggelsestruckturen och kvalitén på boendemiljön vill bevaras för framtiden. Det innebär att skötsel och nyproduktion anpassas för att få tillfredställande resultat. Närheten till natur och rekreation är också en viktig del i att göra Arvidsjaur attraktivt och bör bevaras för framtiden. Efter en ändring i strandskyddet (2009) har det blivit möjligt att tillåta strandnära tomter i kommunen. Det är så kallade LIS-områden som ska användas för landsbygdsutveckling som t ex turismverksamhet och bostadshus. Nollalternativet Den attraktiva boendemiljön behålls som idag inom tätorten. Tomter för bebyggelse finns så en nybyggnad görs på ett planerat och genomtänkt sätt. Planen från 2002 är inte ett lika visionärt dokument som gällande planförslag med betydligt färre bostäder planerade. Konsekvenser I planförslaget eftersträvas förtätning av samhället genom att placera områden för nytt boende nära befintlig bebyggelse men lämna ytor för att bevara grönområden runt dem. Det leder till en attraktiv miljö som inte påverkar naturmarken i någon större utsträckning. Miljökonsekvenserna för ny bebyggelse i närheten av tätorten bedöms positiva utifrån miljöaspekten eftersom förtätning minskar biltransporterna inom tätorten. Gång- och cykeltrafiken gynnas vilket minskar påfrestningar på klimat och luftmiljö samt ökar trivsel och trygghet. Det blir positiva konsekvenser för miljömålet god bebyggd miljö och lite negativa för naturmiljön Konsekvenserna av LIS-områden tas upp i nästa stycke ” Landsbygdsutveckling i strandnära lägen” En del naturmark tas i anspråk även i nollalternativet vilket bedöms leda till små negativa till obefintliga konsekvenser för miljön. Sammantaget bedöms planförslaget få mer positiva konsekvenser än nollalternativet eftersom det i planförslaget planeras ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. 9 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Förutsättningar Efter en ändring i strandskyddet som började gälla 1 juli 2009 finns det nu större möjligheter för kommuner att tillåta strandnära bebyggelse. Ett krav är att de områden som är aktuella för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) ska pekas ut i kommunens översiktsplan. Arvidsjaurs kommun är glest befolkad och har många kilometer strand per invånare och har därför potential att utveckla bebyggelsen vid stränderna utan att skada miljö eller friluftslivet nämnvärt. För att ett område ska kunna pekas ut som ett LIS-område ska det uppfylla ett antal krav som regleras i 7 kap. 18 e § MB: - Området är lämpligt för utvecklingen av landsbygden. - Området är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. - Området har endast en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, i eller i närheten av tätorter. Markens lämplighet enligt kap 3 MB: 1§ "Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning." 2§ "Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär." De stränder som kan komma ifråga för upphävande av strandskydd ska vara lämpliga och inte negativt påverka, ur ekologisk synpunkt, känsliga områden. Planförslag Arvidsjaur kommun har vid utpekandet av LIS-områden samlat in förslag från allmänheten. Vidare har kommunen gjort en egen inventering av sjöar och vattendrag, en inventering av naturoch friluftslivsvärden och haft en diskussion med berörda samebyar. Arbetet har resulterat i ett 70-tal LIS-områden vars utbredning har anpassats efter känsliga miljöer. De föreslagna områdena är till för att stimulera nybyggnation i kommunen och på så sätt få fler invånare och besökare. Nollalternativet I den gamla ÖP: n finns inga områden i strandnära lägen. Därför skulle endast byggnader med dispens från strandskyddet få byggas i dessa lägen. Konsekvenserna blir därför oförändrade. Konsekvenser Enligt strandskyddet är det krav på att LIS områden ska vara utpekade i översiktsplanen. Så utan ny översiktsplan är det få som kommer att bygga i dessa områden eftersom det är svårt att få dispens från strandskyddet. 10 LIS-områden finns både i direkt anslutning till och i områden som är av riksintresse för rennäring, friluftsliv och naturvård. Inom LIS-områdena finns också flertalet kända fornlämningar som inte får skadas av exploateringen. Nya byggnationer längst stranden kan också bli hinder för djur som vill ta sig ner till vattnet. Flertalet LIS-områdena ligger vid vattendrag som är Natura-2000 områden. Det finns också LISområden som ligger vid vattendrag med miljökvalitetsnorm. Natura-2000 områden är svåra att undvika då stora delar av kommunens vattendrag är klassificerade som det. Etableringen av LISområden kan påverka omgivande vattenmiljö och skada flora och fauna. Det kan skapa negativa konsekvenser för flera Natura-2000 områden och för vissa vattendrag med miljökvalitetsnorm. Flertalet av LIS-områdena ligger inom riksintresse för rennäring eftersom stora delar av kommunen innefattas av riksintresset. Det är därför svårt att inte påverka dessa intressen negativt men med anpassad bebyggelse och tydliga regler kring byggandet blir konsekvenser som helhet mindre negativa. Vid nybyggnation är det viktigt att avloppen ses över så att de inte bidrar till övergödning eller andra skadliga utsläpp. Utförs avloppen på rätt sätt bedöms föreslagna LIS-områden inte påverka miljökvalitetsnormerna i någon större utsträckning men små negativa konsekvenser kan uppstå. Eftersom det handlar om mindre områden och områden i närheten av befintlig bebyggelse bedöms konsekvenserna som små negativa för natur- och vattenmiljöer. Konsekvenserna för socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv bedöms som positiva. För att minimera de negativa konsekvenserna för riksintresse rennäring, friluftsliv och naturvård samt Natura-2000 bör utveckling i LIS-områdena studeras närmare i samband med bygglov eller detaljplaneläggning. Sammantaget bedöms konsekvenserna som positiva ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv och lite negativa för ett ekologisk och hållbart perspektiv. Åtgärder/fortsatt arbete Att bygga bostäder och bostadsområden i strandnära lägen är ett sätt att bruka naturen som också kommer att ge ny karaktär åt landskapet. Det är viktigt att detta sker i samklang med övrigt brukande och med respekt för landskapet. Vid en nybebyggelse i området ska hänsyn tas till områdets stora kulturhistoriska värden samt ska även nya byggnader anpassas till den äldre bebyggelsemiljön. Runt flera av sjöarna finns gott om fornlämningar och områden med kulturhistoriska intressen. Upptäcks sådana vid en nybyggnation måste fornlämningen undersökas för att fastställa lämningens skyddsområde. Därför kan det vid detaljplaneläggning eller vid bygglovs beviljande vara aktuellt med arkeologiska utredningar vilket görs på exploatörens räkning. 11 I de södra delar av kommunen ligger ett flertal LIS-områden vid vattendrag som riskerar översvämning vid högsta flöden med dammbrott som konsekvens. Dessa LIS-områden måste anpassas efter vetskapen om riskerna och konsekvenserna så skador på bebyggelsen minimeras. Besöksnäring Förutsättningar Idag tar man sig till Arvidjaur med buss, bil eller flyg. Flygplatsen i Arvidsjaur har till exempel förbindelse till och från Stockholm och Hanover. I övrigt kan man ta sig dit med turiståg på inlandsbanan under sommaren. Besöksnäringen utgör en av kommunens största branscher med närmare 200 anställda. Räknar man bort inflationen har tillväxten det senaste decenniet legat på i genomsnitt 5 % årligen. Biltestnäringen är en stor bidragande faktor eftersom de som jobbar där både sover och äter i Arvidsjaur. Planförslaget Utvecklingen av besöksnäringen har växt de senaste åren och det finns inget som tyder på ett avtagande intresse. I ÖTP föreslås att besöksnäringen utvecklas på flera olika delar. För sommarbesökare kan man dra nytta av närheten till naturen och det specifika landskapet. Det gäller framförallt vandring- och fisketurism. För att gynna dessa kan kommunens naturreservat vara goda tillgångar samt ekoparkerna vid Piteälven och Varjisån. Andra viktiga turistattraktioner kan vara inlandsbanan som bör ses som en tillgång. Vinterbesökarna är en stor och viktig del för kommunen. Förutom biltestverksamheten (som behandlas i nästa kapitel) finns det många andra vinteraktiviteter i Arvidsjaur, framförallt skoteroch skidturism men också samisk turism och hundspannskörning. För att öka den internationella markanden och ta större andel av närmarknaden finns en önskan att skidanläggningar utvecklas så att säsongen förlängs. En viktig del i utvecklingen runt besöksnäringen är information om de aktiviteter som finns inom kommunen. Därför bör kommunen ta ett helhetsansvar för informationen via till exempel ”destination Arvidsjaur”. Nollalternativet I nollalternativet har inte markanvändningen pekat ut områden för besöksnäringen. Det innebär att användningen kommer att ske som förut men med eventuellt ett ökat tryck. Konsekvenser Det finns en risk att en inaktuell ÖP kan leda till svårigheter för en framtida utveckling och en ogenomtänkt ettablering. Det gör också att besök i de skyddade områdena sker på eget bevåg och kan då skada naturen. I kommunen finns idag flera områden med skyddad natur och genom att kombinera besöksnäringen med dessa områden kan man öka intresset och kunskapen om den skyddsvärda naturen vilket leder till en vilja att bevara dessa naturvärden. Sker besök till områden med skyddad natur krävs att de anläggningar som byggs och besökarna som kommer inte skadar 12 platsen så att naturvärdena minskar. Utnyttjandet av skyddad natur är ett risktagande och måste planeras omsorgsfullt så riskerna för miljön blir acceptabla. Vid en god utformning och genomtänkt ettablering borde konsekvenserna bli endast små för naturmiljön men risken finns att konsekvenserna blir mycket negativa om den skyddade naturen används på ett vårdslöst sätt. Även ett utpekande av fiskecamp, LIS-områden och turismområden ökar Arvidsjaur kommuns attraktivitet och därmed sociala hållbarhet. Utpekandet av områden har skett utan större motstridiga allmänna intressen mer än för naturmiljön. Sker utveckling av skyddade områden så att inga eller små skador uppstår kommer en ökad turism i längden att ge positiva konsekvenser för naturmiljön eftersom kunskapen om varför miljön är skyddad kan öka. I det korta perspektivet får dock alla nya anläggningar i skyddad miljö negativa konskevenser. Sammantaget bedöms konsekvenserna som positiva för Arvidsjaur kommun i planförslaget och positiva till obefintliga i nollalternativet eftersom översiktplanen markerar vikten av samiska näringar och turism. Åtgärder/fortsatt arbete Vid utveckling av besöksverksamhet i skyddad natur måste samråd ske med de myndigheter som ansvarar för området t ex länsstyrelsen. Vid etablering behövs en mer detaljerad analys av miljökonsekvenserna. Industriområde och testbanor Förutsättningar Industrin i Arvidjaur består till största del av testverksamhet för bilar i vinterklimat. Biltestverksamheten har funnits i regionen sedan tidigt sjuttiotal och är idag en väl etablerad näring. Från att enbart erbjudit kunderna plogade och preparerade isbanor så verkar näringen idag för att kunna erbjuda kunden helhetslösningar, allt ifrån modernt utrustade serviceverkstäder till kontor och boende. Ungefär 3 000 ingenjörer bedöms arbeta i området under testsäsong och 4 000 bilar testas. Idag finns en begränsad testverksamhet under sommaren. Det är en förhoppning från kommunen att den ska utvecklas så det råder aktivitet under hela året. Träindustrin är en annan stor verksamhet som har haft betydande inverkan på kommunen genom historien. Det finns också en del mindre industrier och egenföretag i kommunen. Planförslag Inom träindustrin har antalet anställda minskat på grund av rationaliseringar. Det ska motverkas genom att gynna lokal förädling av skogsråvarorna. Åkermark som ligger i träda bör också utnyttjas för t ex energiproduktion. För att främja en tillväxt av industrin inom kommunen innehåller den nya översikts- och utvecklingsplanen flera nya områden som passar för testbanor eller annan industri. Det är genom att erbjuda helhetslösningar med goda faciliteter som Arvidsjaur ska vara ett konkurrenskraftigt allternativ. I ÖTP finns också en förhoppning om att vara en attraktivt ort för framtida serverhallar. I kommunen finns en stabil energiförsörjning, avskildhet och kyla vilket är viktiga egenskaper när man lokaliserar en serverhall. 13 Nollalternativet I nollalternativet har markanvändningen fokuserats på mindre områden för biltestverksamheten och träindustri, men inte så mycket på övrig industri. Konsekvenser Industrin och testverksamheten i Arvidsjaur kommun är viktig för kommunens framtid. Det gör att avfolkningstrenden, som är stor i norra Sverige, kan minskas i kommunen eller till och med skapa en positiv befolkningstrend. Det skulle bidra till en positiv utveckling för kommunen. Det negativa är att dessa verksamheter behöver stora ytor för att kunna växa och utvecklas. Det är något som saknas i den gamla översiktsplanen vilket gör att utvecklingen av dessa verksamheter skulle stagnera och det skulle ta längre tid att få tillstånd att utveckla och starta verksamheter. Det negativa med test- och industriverksamheter är att de bidrar till en bullrig ljudmiljö, vibrationer och utsläpp av växthusgaser. I kommunen är tystnaden en stor tillgång vilket gör att lokaliseringen och utformningen för dessa verksamheter blir viktig. Planområdet ligger dessutom i ett invecklat system av vattendrag som kan vara känsliga för påverkan. På eller inom av de utpekade områdena finns motstående intressen t ex riksintresse rennäring och naturreservat. De intressena kan skadas av en ettablering av industri i området och innebära stora konsekvenser. För att minimera de negativa konsekvenserna måste varje nytt test- eller industriområde studeras i detalj. De är ofta stora anläggningar som påverka omgivningen på flera olika sätt. En fullskalig utveckling enligt planförslaget skulle troligtvis få måttliga negativa konsekvenser för miljön i kommunen. Testbanorna är placerade på naturlig is och en olycka på is kan skada vattenmiljön när isen smälter därför behövs beredskap för den sortens olyckor. I den nya översikts- och tillväxtplanen finns flera områden för nya testbanor. Det är stora naturområden som tillägnas industriverksamhet men planområdet i sig består till största del av naturmark så påverkan av miljön inom planområdet bedöms som måttligt negativa. Åtgärder/fortsatt arbete Vid byggnation av nya testbanor och industriområden behövs en mer detaljerad analys av miljökonsekvenserna. Undersökning av eventuella fornlämningar bör också utföras. Dessa byggnationer kan ha stor inverkan på närliggande områden med stora negativa konsekvenser som följd. 14 Flygplatsen Förutsättningar Flygplatsen är på grund av sitt geografiska läge en viktig länk för transporter till och från Norrbottens inland. Den är också en förutsättning för att den testverksamhet som bedrivs i kommunen ska fungera. Testverksamheten gör också att flygplatsen kan erbjuda linjer, som också är tillgängliga för turister, till flera europeiska städer. Planförslag Enligt översikts- och utvecklingsplanen planeras fler destinationer till Tyskland från flygplatsen. Det kan då bli aktuellt med en utbyggnad av terminal för att tillgodogöra platsbehovet av den ökade trafiken. Markområden för utvidgning av flygplatsens verksamhet har därför reserverats i översiktsplanen. Nollalternativ Nollalternativet innebär att utvidgning av flygplatsen inte tas upp i översiktsplanen. Konsekvenser Vid ett ökat antal flyg till flygplatsen kommer också bullret och utsläppen av växthusgaser i området att öka. Det skulle ge en måttlig negativ påverkan av omkringliggande miljö och då flygplatsen är centralt belägen kan boendemiljön bli påverkad. Fler flyg påverkar också djurlivet i området då känsliga arter kan välja att flytta. Flygplatsen har en positiv inverkan på industri, testbanor och besöksnäringen. Nollalternativet tar inte upp en utvidgning av flygplatsen och kan på så sätt bli ogenomtänkt och få som konsekvens att det blir en begränsning av hur många flyglinjer som kan nystartas. Alternativet skulle leda till likvärdiga buller, vibrationer och utsläppnivåer i området som idag. Sammantaget bedöms både nollalternativet och planförslaget få måttligt negativa konsekvenser för miljön. Åtgärder/fortsatt arbete En mer detaljerad undersökning av miljökonsekvenserna bedöms vara aktuell i händelse av en utbyggnation. 15 Mineralutvinning Förutsättningar Fyndigheten Eva-Svartliden har klassats som riksintresse för mineralutvinning. Den har goda halter av zink, bly, koppar, silver och guld. Planförslag Översikts- och utvecklingsplanen har angivit området som en framtida gruva och är klassat som ett riksintresse. Det är kommunens förhoppning att gruvbrytning kan komma igång inom en snar framtid utifrån det nationella behovet av mineraler och kommunens behov av arbetstillfällen. Kommunen är också positiv till en fortsatt prospektering inom planområdet. Kommunen ställer sig även positiv att fyndigheten i Laver inom Älvsbyns kommun exploateras. Nollalternativ I den gamla översiktsplanen har man inte tagit med EVA-fyndigheten. Konsekvenser I nollalternativet skulle en process med tillstånd och planer ta längre tid att få godkända. Risker finns också att en inaktuell översiktsplan gör uppstartsprocessen svårare. En gruva kan ha stor negativ inverkan på den omkringliggande miljö och är en ändlig resurs. Det skapas dock arbetstillfällen och det finns möjlighet att gruvföretag får kompensera för de ingrepp som görs vilket kan skapa ett mervärde för invånarna i Arvidsjaur kommun. Ca sju kilometer norr om riksintresset ligger ett utpekat område för turism vilket bedöms påverkas lite negativt eller obetydligt. De planerade gruvorna i Älvsbyn och Arvidsjaur ökar pendlingen av arbetskraft mellan kommunerna vilket bidrar till social hållbarhet. Sammantaget bedöms påverkan på miljön lite negativ av ökad gruvdrift. Åtgärder/fortsatt arbete Före en eventuell gruvöppning måste miljökonsekvenserna för det specifika området undersökas och dokumenteras ingående. 16 Reservvattentäkt Förutsättningar Vattenförsörjningen för befolkningen i Arvidsjaurs centralort baseras på grundvatten från området Nyborgsheden vid Arvidsjaursjön, öster om centralorten. Den befintliga reservvattentäkten utgörs av en centralt belägen brunn som inte bedöms kunna leverera vatten i tillräcklig mängd. Planförslag För att trygga vattenförsörjningen långsiktigt såväl som kortsiktigt bedöms det nödvändigt att anlägga en välutformad och leveransmässigt säker reservvattentäkt. Kommunen har tagit fram en strategisk vattenförsörjningsplan för Arvidsjaurs centralort. I planen framgår att det finns ett antal viktiga vattenresurser som bör skyddas för framtida dricksvattenförsörjning. Det beskrivs också hur det fortsatta arbetet med att långsiktigt säkerställa vattenförsörjningen bör bedrivas. Nollalternativ I den gamla ÖP: n finns det inte upptaget någon ny reservvattentäkt. Konsekvenser En vattentäkt påverkar alltid vattnet i området och kan påverka vattnet i hela regionen. Så vid byggnation av en vattentäkt bör miljökonsekvenserna studeras mer i detalj för att säkerställa hur olika delar av landskapet kan komma att påverkas. I den gamla ÖP: n finns det inte upptaget någon ny reservvattentäkt vilket skulle göra att en byggnation av den skulle ta längre tid att få tillstånd och svårare att få ett godkännande. Det skulle på sikt kunna leda till en osäker vattenförsörjning i området vilket skulle ge en sämre boendemiljö. Sammantaget bedöms påverkan på miljön positiv då vattendirektivet efterlevs och reservvattentäkt planeras. 17 5.9 Vindkraft Förutsättningar År 2009 startade kommunen en utredning (Vindkraftsutredning för Arvidsjaurs kommun tillägg till översiktsplan) om var det kunde vara aktuellt att etablera vindkraft. I dagsläget finns ingen vindkraft i området. Elproduktionen kommer istället i första hand från vattenkraft. Planförslag Vindkraftsutredningen undersökte var det skulle vara gynnsamt att etablera vindkraft men med hänsyn taget till försvarsmakten, flygplatsen, rennäringen, turism och boende. Under utredningen framkom att försvarsmakten och flygplatsens områden gjort att stora delar av kommunen var otillgängliga för vindkraft. När man därefter vägde in de andra faktorerna blev det endast ett område kvar som fortfarande var relevant för ettablering av vindkraft. Det var på Fiskträskberget i det sydvästra hörnet av kommunen. Nollalternativ I den gamla ÖP: n finns inget område för vindkraft. Konsekvenser Om kommunen inte väljer att anvisa lämpliga områden för vindkraft kommer inte några miljöstörningar från vindkraftsparker att uppstå. Däremot kan det bli indirekta följder då samhället går miste om de miljövinster som uppstår genom utbyggnaden av miljövänlig elproduktion. För konsekvenser av vindkraften se Vindkraftsutredning för Arvidsjaurs kommun, tillägg till översiktsplan, miljökonsekvensbeskrivning för antagande. Miljökonsekvenserna för utbyggnaden av vindkraft bedöms sammantaget bli små positiva eftersom stor hänsyn har tagits i planeringsskedet. Riskfaktorer Den 1 januari 2008 trädde nya bestämmelser i plan- och bygglagen i kraft, vilka innebär att risk för översvämningar och erosion ska behandlas i översiktsplaner, detaljplaner och bygglov. Statens geotekniska institut har på uppdrag från Länsstyrelsen Norrbotten identifierat områden i länet som riskerar ökade naturolyckor i samband med klimatförändringar. Det är ett led i Norrbottens läns regionala klimatanpassning. Utifrån befintliga uppgifter har en översiktlig undersökning gjorts. Undersökningen visar på flera större områden med erosionskänsliga jordarter. De flesta av dessa ligger i närheten av vattendrag och svackor. Det finns det finns också några mindre områden där det finns spåra av jordskred i moränjordar. De översvämningsområden som finns i Arvidsjaurs kommun är begränsade till de södra delarna och innefattar Skellefteälven och Storavan. Det finns flertalet LIS-områden runt dessa vattendrag. Vid byggnation på dessa LIS-områden krävs därför att byggnaderna placeras så att översvämningsrisken minimeras vilket bör undersökas närmare i samband med bygglovet. 18 I Arvidsjaur kommun har inverteringen av potentiella förorenade platser påbörjats och sanering ha gjorts på ett flertal av dessa. Arbetet med förorenade områden pågår fortsatt och målet är att få en giftfri miljö till 2020 vilket inte bedöms uppfyllas. Förorenad mar kan medföra restriktioner i hur marken i området får användas och eventuell sanering kan bli nödvändigt. Genom att i tidigt stadium i planering och bygglovsärenden beakta föroreningsrisken kan olämplig placering av bebyggelse och därigenom exponering av föroreningar undvikas. Vid planläggning bör verksamheter med likartad risksituation förläggas till samlade områden. Vilket har gjorts med befintliga och planerade industriområden inom kommunen. Storgatan (riksväg 95) utgör idag rekommenderad väg för farligt gods genom Arvidsjaurs samhälle. Kommunen ser stora risker med att farligt gods transporteras på Storgatan genom centrala Arvidsjaur. Därför är det aktuellt i ÖPT:n att i framtiden rekommendera en annan väg för farligt gods valet står mellan Järnvägsgatan eller Sten Laestadiusväg. Järnvägsgatan används idag till sk dispenstransporter vilket gör att den vägen är att föredra. Riskerna bedöms som mindre i planförslaget än i nollalternativet främst pga rekommendationen att föra över transport av farligt gods på Järnvägsgatan runt samhället istället för genom samhället via Storgatan. Det finns förhöjda uranhalter på flera områden i de norra kommundelarna. Eftersom radon är en sönderfallsprodukt från uran kan det bli höga halter av markradon i dessa områden. För att begränsa radonets hälsorisker bör marken undersökas i samband med bygglovet eller alternativt att kommunen upprättar en radonkarta. Det finns ingen uttalad vilja i ÖTP att undvika olämplig placering av kraftledningar, telekommunikationsmaster, antenner och basstationer för att förhindra ev påverkan av elektromagnetiska fält. Det föreslås att det arbetas in i ÖTP. 19 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormerna infördes i samband med miljöbalkens tillkomst för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. I dag finns det miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, olika parametrar i vattenförekomster, olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Planen bedöms inte medföra några hinder för att följa gällande miljökvalitetsnormer. I samband med behovsbedömningar av detaljplaner bör belysas vad planen innebär gentemot kravet att följa miljökvalitetsnormerna. Vad beträffar miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster samverkar kommunen med vattenmyndigheten, länsstyrelsen, lokala intresseorganisationer samt angränsande kommuner för att uppnå en ökad vattenkvalitet i berörda vattendrag. MILJÖMÅL Miljöarbetet i Sverige kan sammanfattas i de 16 nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen har satt upp. Miljökvalitetsmålens syfte är att ange en riktning i miljöarbetet dit Sverige ska sträva för att miljöproblematiken inte ska behöva föras över på nästa generation. Nedan visas de nationella miljömålen som bedöms möjligen medföra en betydande miljöpåverkan. Kapitlet visar även nollalternativet och planförslagets påverkan på de nationella miljömålen. Begränsad klimatpåverkan Regionala förutsättningar Målet är mycket svårt att nå eftersom växthusgaserna påverkas av utsläpp från alla jordens länder. Det krävs globala insatser för att vi ska nå målet. Utsläppen av koldioxid i Norrbotten har ökat med 11 % från 2005 till 2010. Utsläppen kommer främst från industrin och transporter. För att uppnå miljömålet har Norrbottens län utarbetat en klimat- och energistrategi med tillhörande åtgärdsprogram. Åtgärderna delas in i tre inriktningar, hållbar tillväxt, hållbar samhällsplanering och hållbara transporter. Även om den senaste statistiken visade på ökade utsläpp, finns det också positiva signaler i kommunen. Det gäller till exempel att ett eventuellt nyöppnande av tvärbanan Arvidsjaur – Jörn och en mer lokal förädling av träprodukter skulle minska transporterna längs vägarna. Planförslagets påverkan Planförslaget påverkar detta miljömål i både en positiv och en negativ riktning. Möjligheten till användning av fjärrvärme bedöms öka möjligheten att nå miljömålet. Även vindbruk är positivt för miljömålet. Däremot planeras ökad andel industriområden, som ex gruvdrift. Även potentiell ökning av trafik med större koldioxidutsläpp som följd bedöms minska möjligheten att nå miljömålet. 20 Frisk luft Regionala förutsättningar Bakgrundsluften i Norrbotten är bra men utsläppen från transporter och industri, då främst metallindustri, är stora. Det gör att länet får svårt att uppnå miljömålet för frisk luft. Det finns också ett problem med inversion i tätorterna som gör att föroreningar från avgaser stannar vid marken. Det som behövs för att komma till rätta med problemet är mer hållbara metoder för industrin, bättre luftrening, trafikplanering och ändrat beteende hos trafikanterna. Planförslagets påverkan Områden för biltest finns utlagda i planen vilket påverkar miljömålet negativt. En del av testerna görs på fordon med alternativa bränslen och för att få fram mer bränslesnåla bilar, vilket i sig är positivt. Det planeras för ökat trafikarbete, vilket påverkar miljömålet i negativ riktning. Ett ökat utrymme för cykelvägar på bekostnad av bredden på gatorna i Arvidsjaurs samhälle förespråkas, vilket är positivt för miljömålet. Bara naturlig försurning Regionala förutsättningar Målet med endast naturlig försurning är nära att nås i Norrbottens län. För svavenedfall är utvecklingen positiv och för kvävenedfall är indikationen varierande men relativt stabil. Det nedfall som finns bidrar inte till att den kritiska nivån för försurning nås. Det som är problemområden idag är skogsbrukets höga uttag av biomassa samt industri- och transportsektorns utsläpp. Planförslaget Påverkan på miljömålet blir lite till måttligt negativa eftersom planen föreskriver fler industrier och testbanor samt gynnande av skogsnäringen. Framförallt är det testbanornas och industriernas utsläpp som måste ses över och undersökas närmare Giftfri miljö Regionala förutsättningar Det är väldigt svårt att nå det här målet inom utsatt tid. Det beror främst på att många farliga ämnen som redan är spridda i miljön, kommer att finnas kvar under lång tid. Många ämnen som hanteras av människor är dessutom inte tillräckligt undersökta. Planförslaget Planens påverkan på detta miljömål beror till stor del på vilken typ av verksamhet som marken tas i anspråk för. Verksamhetsutövaren är dock skyldig att vidta åtgärder för att negativ påverkan ej ska uppstå. 21 Säker strålmiljö Regionala förutsättningar Den mängd radioaktiva ämnen som finns i miljön är generellt låga i Norrbotten. Fokus ligger nu på det nationella planet och speciellt hur det radioaktiva av fallet skall omhändertas och förvaras i framtiden. Det som ännu inte har uppnåtts är att minska antalet fall av hudcancer orsakat av UV-strålning. Planförslaget Planförslaget bedöms inte påverka strålmiljön i kommunen. Ingen övergödning Regionala förutsättningar I Norrbotten är problemen främst lokala och beror ofta på punktkällor såsom orenade enskilda avlopp. Det gör att i vissa områden förekommer algblomningar, syrefria bottnar och igenväxning. Det är ofta i närheten av tätorter, industrier, avloppsreningsverk och stugområden som dessa områden finns. Kommunen antog 2012 riktlinjer för enskilda avlopp som har till syfte att alla enskilda avlopp uppfyller rimliga krav på miljöskydd, hälsoskydd och smittskydd. I ÖTP:n föreslås en årlig inventering av enskilda avlopp och åtgärder på de som ej uppfyller riktlinjerna. Avlopp i anslutning till vattendrag som inte uppnår god status avseende på näringsämnen enligt NFS 2008:1 bör prioriteras. Planförslaget Planförslaget påverkar detta miljömål bedöms som obetydligt eller litet positivt eftersom orena enskilda avlopp bedöms minska och de nya avlopp som byggs bedöms endast påverka i liten skala. Levande sjöar och vattendrag Regionala förutsättningar Det är en stor andel av vattendragen i Norrbotten som har god eller hög status men inte tillräckligt för att uppnå miljömålet. De största svårigheterna i länet är bristande miljöhänsyn i skogsbruket och vattenkraftproduktionen. Problemen är inte ordentlig kartlaggda och mycket inventering återstår. På det som hittills inventerats är det framförallt återställande av biotoper och minskning av vandringshinder i älvarna som behöver åtgärdas. . Planförslaget Inom planområdet finns flera sjöar och vattendrag vilka kommer att påverkas i högre grad av ökad exploatering. Under förutsättning att vattendirektivet följs bedöms konsekvenserna bli lite negativa. 22 Grundvatten av god kvalitet Regionala förutsättningar Skyddet för grundvatten behöver förstärkas för att vi ska kunna nå målet. Exempelvis behöver många vattenskyddsområden fastställas för både huvud- och reservvattentäkter. Riksintressen för dricksvatten behöver också införas i lagstiftningen. Det är viktigt att de grustäkter som pågår inom vattenskyddsområden avslutas när tillstånden går ut. Länsstyrelsen försöker påverka verksamhetsutövarna att använda berg och restprodukter istället för naturgrus i ballastproduktionen. Senast 2018 kommer alla gällande täkttillstånd inom skyddsområde för vattentäkt att vara avslutade Planförslaget En reservvattentäkt planeras vilket är positivt för miljömålet. Flertalet LIS- områden planeras och vattenförekomsterna bedöms ändå att påverkas obetydligt då verksamhetsutövaren inom planförslaget är skyldig att vidta åtgärder för att negativ påverkan ej ska uppstå. Myllrande våtmarker Regionala förutsättningar Länets våtmarker har en otillräcklig bevarandestatus vilket till största delen beror på att gamla skogsdiken rensats utan hänsyn. Dikesrensningen gör att näring läcker ut från skogen och orsakar igenväxning i våtmarkerna. Det som behövs är återskapande av våtmarker men det är inte ett uttalat prioriterat område i länet så målet bedöms inte uppnås inom tidsramen Planförslaget Natur och friluftsinventeringen har legat till grund för utformningen av LIS-områden så de befintliga våtmarkerna inte ska påverkas i någon större utsträckning. Till exempel har de fått en 10 meters buffertzon mellan LIS-områden och befintlig våtmark. Bedömningen är att konsekvenserna för miljömålet blir obefintliga eller lite negativa. Ändrade vattenflöden vid byggnation kan vara negativt så de borde granskas mer detaljerat vid bygglov eller detaljplaneläggning. Levande skogar Regionala förutsättningar Det här är ett svårt mål att nå till år 2020. Det beror bland annat på att det tar lång tid innan vi kan undersöka effekterna av de åtgärder vi utför idag - naturen reagerar långsamt. Ett skyddat område ökar möjligheterna för många känsliga arter att leva vidare. Skogsskyddet måste också öka för att bevara kulturmiljövärden. Forn- och kulturlämningar skadas främst genom markberedning. Planförslaget Inga LIS-områden planeras i skyddade skogar men för att säkerställa att inga värdefulla miljöer skadas behövs en fortsatt naturinvetering. Där områden med höga naturvärden finns bör LISområdet prioriteras bort. Tas områden med höga naturvärden bort och de som byggs anpassas till miljön blir konsekvenserna små för de levande skogarna. 23 Ett rikt odlingslandskap Regionala förutsättningar Målet är att bevara det öppna odlingslandskapet. Framförallt de delar med hög bilogisk mångfald som betesmarker och ängar. Det är dock ett svårt mål att nå då andelen jordbruk minskar i länet och det ekonomiska stödet styrs från EU. Planförslaget Kommunens intentioner är att den odlingsmark som finns i kommunen bevaras men inga åtgärder är planerade. Så om dagens trend håller i sig bedöms odlingsmarkens värden minska. God bebyggd miljö Regionala förutsättningar Generellt är bebyggelsemiljön relativt god mest tack vare tillgången på natur- och kulturupplevelser, ren luft och lite buller. Det som gör att målen ej kommer att uppfyllas är de stora förändringar som måste utföras för gruvindustrin och avfolkningen av landsbyggden. Många har fått längre avstånd till dagligvaruhandel och service vilket inte ger en god bebyggd miljö. Planförslaget Arvidsjaurs kommun påverkas inte av gruvindustrins förändringar och den miljö som finns är god bebyggd miljö. Det som påverkar är avfolkningen men kommunen försöker genom utpekandet av LIS-områden vända trenden. I övrigt är miljön i kommunen god och förutsättningen att nå målet är goda. Ett rikt växt- och djurliv Regionala förutsättningar I Norrbotten finns stora arealer för skogsbruk. Dagens intensiva skogsbruk innebär en fragmentering av skogslandskapet vilket på sikt kan leda till att vissa arter försvinner. Det som behövs är bättre naturvårdshänsyn och skötselmetoder samt ett helhetsgrepp över den skyddade arealen. Bedömningen är att länet inte kommer att uppfylla de miljömål som satts. Planförslaget Planförslaget innebär liten negativ påverkan på miljömålet på grund av t ex byggnationer av industri, LIS-områden och annan bebyggelse. Där det ska ske byggnationer måste påverkan på växt- och djurlivet undersökas vidare. Inom planområdet finns skyddad och äldre skog vilket gynnar flertalet hotade arter. Det finns också stora arealer där planförslaget inte innebär någon förändring i hävden utan arternas livsmiljö bedöms förbli den samma. 24 SAMLAD BEDÖMNING Tabell med underlag till samlad bedömning av konsekvenser Nollaternativet Planförslaget Boende och befolkning -Naturmark tas i anspråk Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Strand bevaras Besöksnäring -Okontrollerad användning av skyddade områden +God bebyggd miljö -Naturmark tas i anspråk +God bebyggd miljö -Strand bebyggs +Hänsynsfull utveckling av skyddade områden Industriområde och testbanor -Längre etableringstid för nya industriområden Flygplatsen -Svårare att ta sig till/från Arvidsjaur kommun Mineralutvinning +Liten neg påverkan på mark +Många nya industriområden -Fler motstående miljöintressen för markanvändning +Ökade kommunikationer -Ingen miljövänliga kommunikation +Arbetstillfällen -Neg påverkan på mark Reservvattentäkt -Sårbart system +Mindre sårbart system Vindkraft +/- Satsa på annan energiförsörjning +Förnyelsebar energi 25 UPPFÖLJNING/ FORTSATT ARBETE I en miljökonsekvensbeskrivning kan inte alla effekter beskrivas fullt ut i detalj. Påverkan kan vara svårbedömd och kräva ytterligare utredningar för att i ett senare skede kvantifieras. ÖTP tar väl upp både social, ekonomiska och ekologiska aspekter på planeringen och avväger motstående intressen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska ses som en fortgående process, för att med åtgärder kunna minimera exploateringens påverkan på miljön, än som en färdig och avslutad handling. Ett uppfölningsprogram tillsammans med en tydlig ansvarsfördelning och bestämda avstämningstillfällen (exempelvis aktualitetsförklaringen) liksom val av arbetssätt (såsom beskrivna projektgrupper), kan vara centralt för att etablera ett fungerande uppföljningsarbete. Många av punkterna i miljökonsekvensbeskrivningen behöver utredas mer detaljerat eftersom det finns flertalet motstående intressen. Det kan göras i antingen detaljplaneläggningen eller i samband med ansökan om bygglov. Det fortsatta arbetet underlättas av att Planeringsunderlaget för ÖPT: n där redovisas till exempel översvämningsområden, förorenad mark, mm. 26 MEDVERKANDE Ylva Tomasdotter och Frida Feil Sweco Infrastructure AB REFERENSER • Arvidsjaur kommun (2015) Planeringsförutsättningar för landsbygdsutveckling i strandnära läge • Arvidsjaur kommun (2015) Översikts- och tillväxtplan för Arvidsjaur kommun. Utställningshandling • Arvidsjaur kommun (2015) Planeringsunderlag – Översikts- och tillväxtplan för Arvidsjaur kommun. Utställningshandling • Boverket (2006) Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning. Uppl 1:2, NRS Tryckeri, Huskvarna • Boverket, www.boverket.se • Länsstyrelsen Norrbotten, http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/Pages/default.aspx • Natyrvårdsverket (2014-12-15) http://www.miljomal.se/Miljomalen/Regionala/Regionalt/?eqo=6&t=Lan&l=25 27
