Lillkyrka förskola - trygghetsplan 2015-2016
Transcription
Lillkyrka förskola - trygghetsplan 2015-2016
Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Lillkyrka Förskola 2015-09-15 Innehållsförteckning Inledning 1 Visioner för barn i Örebro kommun 1 Örebro kommuns Barnvision Örebro kommuns Trygghetsvision Ny lagstiftning 2 Varje verksamhet ska upprätta trygghetsplan Två planer som kan göras till en Vision 3 Tydliga roller och ansvarsfördelning 3 Huvudmans ansvar Rektors ansvar Personalens ansvar Barn och elevers informella ansvar Information Barns och elevers delaktighet 5 Barns och elevers rättigheter till stöd 6 Kartläggning och nulägesanalys 6 Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder 7 Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Köns överskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling Uppsikt och upptäckt 11 Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation 11 Åtgärder Dokumentation Uppföljning Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen 12 Inledning Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för förskolans och skolans1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är engagerade. Visioner för barn i Örebro kommun År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för förskolor och skolor som citeras nedan. Örebro kommuns Barnvision ”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001). Örebro kommuns Trygghetsvision ”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002). 1 Med skola avses grundskola och gymnasieskola. Ny Lagstiftning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: • Diskrimineringslagen (2008:567) och • 14a kap. i Skollagen (1985:1100). De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten. Diskrimineringslagen ska främja barns lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck2 ålder3 Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Syftet med planarbetet ska vara att främja barn lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Två planer som kan göras till en– vi benämner den trygghetsplan Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 § Skollagen). För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Örebro kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om. Begreppen trygghetsarbete och trygghetsplan kommer fortsättningsvis att användas och innefattar då arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling. Grunden för en genomtänkt och användbar trygghetsplan är ett väl fungerande främjande och förebyggande arbete. Trygghetsplanen ska vara en beskrivning av det innevarande årets främjande och förebyggande arbete. Att arbeta med planen integrerat med detta arbete leder till en systematik och stärker kvaliteten. På så vis blir trygghetsplanen ett förebyggande verktyg som tydliggör och stärker arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2 Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna och tar med dem i planen 3 Se fotnot 2 1. Vision En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla delar av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt likabehandlingsarbete. Verksamhetens vision för trygghetsarbetet: Alla barn ska ha en trygg tillvaro i förskolan. Barnen ska bli respekterade och lyssnade på. Vi ska visa respekt för varandras olikheter. Barnen ska kunna lita på de vuxna. Barnen ska bli förtrogna med de demokratiska värderingar vi har samt den värdegrund som vi diskuterat fram som tydligt visar på hur vi är mot varandra. Barnets upplevelse måste alltid tas på allvar. 2. Tydliga roller och ansvarsfördelning Huvudmans ansvar Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut. Förskolechefens ansvar På plats i verksamheten är det förskolechef som enligt lag är ansvarig för att: – se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten – se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling – om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas – se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling – årligen upprätta och utvärdera en plan i samarbete med personal och barn och elever, om möjligt även vårdnadshavare. Rektors strategi för att upprätta en trygghetsplan: Åtgärder Personalen diskuterar innehållet i trygghetsplanen. Tidpunkt Våren 2015 Nya diskussioner och ny plan skrivs hösttermin 2015 Hösten 2015 Trygghetsplanen presenteras på föräldraråd Våren 2016 samt föräldrar möten, föräldrar återkommer med ev. synpunkter. Ansvar Förskolechefen Förskolechefen Personalens ansvar All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal. Personalens roll och ansvar i vår verksamhet: Följa verksamhetens trygghetsplan. Vara förebilder för barnen. Att ständigt reflektera över de normer och värderingar som vi ger uttryck för i vårt dagliga arbete. Vår främsta uppgift är att ge barnen en bra självbild och självkänsla. Genom att i en trygg miljö bekräfta och se det barnet kan och uppmärksamma deras positiva sidor. Varje barn ska känna sig unik och att deras röst är viktig, vi ska respektera varandras olikheter. Hålla diskussionen om vad som är en kränkning eller ett trakasseri levande. Vid misstanke av diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling vidta åtgärder. Barns informella ansvar Barn har inget formellt ansvar i trygghetsarbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Barns roll och informella ansvar i vårt trygghetsarbete: Barnen är med och ritar och skriver hur vi vill att vi ska var mot varandra. Barnen deltar i konflikthanteringen/lösningen. Pedagogerna får inte skuldbelägga barnen och stämma av med bägge parterna att de är nöjda med lösningen. Barnen hjälper varandra och tar hjälp av en vuxen om det behövs. Barnen ska stärkas i att våga tala om sina känslor och våga säga ifrån. Information Det är mycket viktigt att trygghetsplanen är känd bland all personal, barn, vårdnadshavare. Syftet med det är att förmedla kunskap om barns rättigheter och att visa på hur verksamheten arbetar för en trygg miljö. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring information: Vi vill att all personal och alla barn och vårdnadshavare ska bli insatta i vårt trygghetsarbete och känna till att det finns en trygghetsplan. Att vi minst en gång per termin diskuterar innehållet i trygghetsplanen med föräldrarna och barnen. Att vi i personalgruppen minst en gång per termin diskuterar innehållet i trygghetsplanen grundligt och att det alltid är en stående punkt på avdelningsplaneringarna under läsåret 2014/15. Åtgärder Föräldrarna informeras under inskolningen, på föräldramöten, utvecklingssamtalet och förskolerådsmöte. Tidpunkt Under inskolningen hösten 2015 och våren 2016 Föräldramöte/ Förskolerådsmöte Ansvar Planen ska finnas lättillgänglig så att man kan läsa. Synlig i pärm tillsammans med arbetsplanen och som länk på hemsidan. Dagligen läsåret 20152016 Arbetslaget På samlingar och i samtal och lek gör vi så att alla barn ska känna sig trygga. Genom bilder, lek Dagligen läsåret 2015teckningar synliggöra hur 2016 vi jobbar för att all ska känna sig trygga. Genom att vi vuxna är goda förebilder. Vid nyanställning och då vikarier introduceras i arbetet på förskolan presenterar vi trygghetsplanen. Vid första mötet läsåret 2015-2016 All personal deltar i att årligen diskutera och upprätta trygghetsplanen och aktiva åtgärder som I början av höstterminen utformas efter de behov 2015 / avd. planeringar som råder just då på förskolan. Planen tas även med och diskuteras då arbetslagen har reflektionstid/ planeringstid. Arbetslaget Förskolechef Arbetslaget Förskolechef / arbetslaget Förskolechef/arbetslaget 3. Barns delaktighet Det är barnens och elevernas rättighet att vara delaktiga i trygghetsarbetet. De ska bland annat delta i arbetet med att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen. Delaktigheten ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. (Se förordning 2006:1083). Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är delaktiga i trygghetsarbetet: Barnen ska i samtal med pedagoger ha inflytande över sin vardag. Åtgärder Inför utvecklingssamtal har pedagoger intervjuer med barnen i de äldre åldrarna där frågor ställs om barnens upplevelser kopplat till trygghet och trivsel. Tidpunkt erbjuds hösten 2015 och våren 2016 Ansvar Pedagogerna Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål kring hur barn och elever är delaktiga i att upprätta, följa upp och se över trygghetsplanen: Medvetande göra barnen om hur förskolan ser ut (utrymmes mässigt både ute och inne) och hur de bör agera. Upplysa och prata om vad som händer och hur pedagoger och barn tänker. Ex när barnen går på toaletten och det kan vara svårt för personalen att höra, be barnen säga till innan eller ropa på en kompis. Vi ser och hör barnen för att kunna förebygga. Åtgärder Tidpunkt Samtala med barnen, Vid terminstart hösten medvetandegöra dem om 2015 och vid förändring. förskolans utrymmen både inomhus och utomhus. Ansvar Pedagoger 4. Barns rättigheter till stöd Barnet har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. I vår verksamhet kan barn och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till: Personalen på förskolan i första hand men även förskolechefen. Specialpedagog, kurator och psykolog i barn och elevhälsoteamet. Specialpedagog Maud Boson Psykolog Soile Leino Kurator Susanne Bengtsson 5. Kartläggning och nulägesanalys Det är nödvändigt att systematiskt kartlägga nuläget och göra en analys av resultatet för att kunna förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på bästa sätt. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Minst en gång i månaden på planeringen under läsåret 2014/2015 kollar över läget/ göra en nulägesanalys. Hur ser det ut i barngruppen? Vilka rum inomhus behöver vi ha extra koll på? Var utomhus sker det mest oövervakade aktiviteter? Att intervjua de äldre barnen om hur de trivs och har det på förskolan hösten 2014 våren 2015. Erbjuda föräldrarna samtal en gång per termin för att få föräldrarnas perspektiv på hur barnen upplever tiden på förskolan Åtgärder Att samtala i arbetslaget om varje barn och om barngruppen Tidpunkt Månadsplanering läsåret 2015-16 Ansvar Arbetslaget Vid varje utevistelse. Sjöhästens och Sköldpaddans personal Vid varje utevistelse Sjöhästens och Sköldpaddans personal Vid varje utevistelse. Sjöhästens och Sköldpaddans personal Utemiljö Lilla gården Förrådets dörr ska stängas och låsas, så barnen ej kan gå in utan personal. Personalen ska fördela sig på hela gårdens yta för att se och höra barnen. Grinden till innergården ska vara stängd om ingen personal är med. Vid gungorna måste någon personal ha koll Vid varje utevistelse. så att ingen får en gunga på sig. Sjöhästens och Sköldpaddans personal Ha uppsikt vid förrådet och vid kullen. Sjöhästens och Sköldpaddans personal Vid varje utevistelse Gemensamt Staketet längsgående mellan gårdarna: Uppsikt över hela staketet så man ser samspelet mellan stora och små barn. Vid varje utevistelse. Utemiljö Stora gården ”Klätterträdet, ”kojan”, ”skogen” samt rutschkanan: Personalen ska fördela Vid varje utevistelse. sig över hela gården med mer uppsikt och öron vid de nämnda platserna. Förrådsdörren ska vara stängd och låst. Pedagogerna Bläckfisken och Valens personal Vid varje utevistelse. Bläckfisken och Valens personal Vid varje morgon. Bläckfisken Båda grindarna till baksidan av gården ska vara stängda om ingen personal är med. Vid gungorna måste någon personal ha koll så att ingen får en gunga på sig. Barnen får ej Vid varje utevistelse. vistas innanför staketet vid gungorna om de ej gungar. När barnen cyklar. Bläckfisken och Valens personal Bläckfisken och Valens personal Barnen har cykelhjälm när de cyklar och vid pulkaåkning. Innemiljö Sjöhästen Fördela personalen i rummen så de är där barnen vill vara. Sköldpaddan Under hela läsåret 2015-2016 Sjöhästens personal Fördela personalen i rummen så de är där barnen vill vara. Under hela läsåret 2015-2016 Sköldpaddans personal Under hela läsåret 2015-2016 Bläckfiskens personal Under hela läsåret 2015-2016 Bläckfiskens personal Bläckfisken Pedagogerna ska vara inom hör-och synhåll då barnen vistas i rummen. Större uppsikt i hallen, samt lära barnen att tala om när de går iväg ex; går på toaletten. Valen Pedagogerna ska finnas i närheten och anpassa Under hela läsåret uppsikten efter behov. 2015-2016 Större uppsikt i hallen, samt lära barnen att tala om när de går iväg ex; går på toaletten. Toaletten. Barnen vistas på toaletten en åt gången. Valens personal Under hela läsåret 2015-2016 Valens personal Under hela läsåret 2015-2016 Valens- och Bläckfiskens personal Gemensamma rum I ateljen och upplevelserummet ska personalen finnas inom hör- och synhåll. Barngrupperna Personalen skall vara Under hela läsåret närvarande, stötta och 2015-2016 uppmärksamma alla barn så de kan våga säga ifrån. Vi skapar mindre grupper då vi pedagoger får Under hela läsåret möjlighet att se varje 2015-2016 barns utveckling samt individuella behov. Pedagogerna Pedagogerna 6. Tydliga mätbara mål och konkreta åtgärder utifrån ett arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Trygghetsarbetet ska bedrivas på ett målinriktat och planerat sätt. Förskolan ska ha klara och tydliga mål för sitt trygghetsarbete. Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av barn. Att arbeta med åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier pga. kön. Åtgärder Tidpunkt Pedagoger strävar efter att se individen och då har Dagligen läsåret 2015könet ingen betydelse. 2016 Pedagogerna ska se barnet och dess behov. Ansvar Pedagoger och förskolechef. Etnisk tillhörighet & Religion och annan trosuppfattning Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bejaka sin etniska tillhörighet. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i förskolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och förskolan får inte missgynna någon barn på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en annan livsåskådning som anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Alla barn ska känna sig lika mycket värda hörda sedda oavsett annan etnisk kulturell tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Åtgärder Tidpunkt Ansvar Arbeta för att få vårdnadshavare med annan etnisk bakgrund mer delaktig i vår Kontinuerligt eller vid Pedagoger och verksamhet genom att behov under läsåret 2015- förskolechef anlita tolkar och 2016 översättare vid behov. Vid inskolningssamtal ta upp frågan omkring detta, med syfte att alla ska bemötas på ett bra sätt oberoende av annan etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Det kan vara till exempel dyslexi, adhd, diabetes, rörelsehinder, cp-skada, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd som brutna ben. Kom ihåg att försöka skapa individuella lösningar för att möjliggöra allas delaktighet oavsett funktionsnedsättning, undvik särlösningar. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: I vår verksamhet ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Inga barn ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Åtgärder Tidpunkt Ansvar Vi arbetar för att alla barn ska ha lika möjligheter att delta i verksamheten, oavsett funktionsnedsättning. Vid planering av verksamheten Vid terminens start 2015 ska konsekvenser för barn och under läsårets gång, Pedagoger, förskolechef med olika vid upptäckt eller och vid behov funktionsnedsättning avdelningsplaneringar specialpedagog beaktas. 2015-2016 Vi arbetar kontinuerligt med att se alla barns möjligheter och styrkor. Vårt mål är att alla barn oavsett funktionsnedsättning ska ges möjlighet att vara delaktiga och aktiva på sina villkor. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas: homosexualitet bisexualitet heterosexualitet. Verksamheten har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina barn. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden omfattar transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Förskolan ska arbeta främjande för att alla har lika rättigheter oavsett sexuell läggning. Pedagogerna ska i sitt dagliga arbete ge barnen förutsättningar att möta andra människor med ett öppet sinne och en tillåtande attityd. Hbt betyder homosexuella, bisexuella och transpersoner. Åtgärder Tidpunkt Ansvar Pedagogerna reflekterar tillsammans kring hur vi förhåller oss i frågor gällande HBT. Pedagogerna ska möta barnen i deras frågeställningar om olika Kontinuerligt under sexuell läggning och läsårets gång 2015-2016 familjekonstellationer. Vi ser över litteratur och vilken norm som förmedlas. Om vi låter barnet presentera sin familj vid deras plats i kapprummet med ex. kort Pedagoger och förskolechef eller släktträd. Vi undviker att skriva ”pappa” och ”mamma” på färdigtryckta lappar, låt istället barnet ta med de som de tycker hör till deras familj. Kränkande behandling Förskolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. Konkreta, tidsbestämda och uppföljningsbara mål: Inga barn i vår verksamhet ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Alla barn ska ha förtroende för någon vuxen så att de kan känna sig trygga och våga berätta hur det känner sig och behandlas. Åtgärder Minst två gånger under terminen ska arbetslagen utvärdera verksamheten och kartlägga om vi upplever att alla barn har förtroende för någon vuxen. Detta kan göras genom samtal. Tidpunkt Ansvar På avdelningsplaneringarn under 2015 och 2016 Pedagoger och förskolechef 7. Uppsikt och upptäckt Verksamheten ska arbeta systematiskt för att upptäcka eventuell diskriminering, trakasserier och kränkningar. Verksamheten ska också ha en strategi för hur personal som får kännedom om, eller ser en pågående kränkning, ska hantera situationen. I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar: Vårt mål är att personalen på förskolan ska finnas i barnens närhet för att tidigt upptäcka om det förekommer diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder Tidpunkt All personal ansvarar för att se barnen och hålla uppsikt över vad som händer. Under barnens utevistelse finns vuxna i Kontinuerligt under närheten som har uppsikt läsårets gång 2015-2016 över barngruppen och Ansvar All personal och ytterst förskolechef deras lekar. De vuxna har ansvar för att barnen ges möjlighet att vara delaktiga i de lekar och aktiviteter som förekommer. Om vi ser eller hör någon vuxen eller något barn som kränker/trakasserar eller diskriminerar ett barn skall vi ha modet att uppmärksamma detta. 8. Rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning Utredning Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn om deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Barn som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör därför ansvara för en sådan utredning. På vår förskola utreds varje enskilt fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar på följande sätt: Pedagogen eller annan personal som får kännedom om en kränkning, diskriminering, trakasserier skall först lyssna av barnet och vårdnadshavaren. Arbetslaget diskuterar den aktuella händelsen som uppstått samt kartlägger hur den uppstått. Utifrån samtal med pedagoger, barn och föräldrar ges en bild/bedömning om barnet känner sig tryggt på förskolan. Finns behov upprättas en åtgärdsplan. Rektor kontaktas och förälder om inte det redan skett. Åtgärder Det ska finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är och målet med åtgärderna är att en trygg situation skapas. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. På vår förskola vidtar vi nedanstående åtgärder när diskriminering, trakasserier eller kränkningar inträffat: Vårdnadshavare till de berörda barnen kontaktas och vi bestämmer ett möte där vi tillsammans gör upp gemensamma åtgärder. Åtgärderna skall spegla karaktär och omfattning. Målet är att en trygg situation ska skapas. Vid behov kontaktas även barn och elevhälsoteamet. Vid allvarliga kränkningar bör utredning resultera i en individuellplan åtgärdsplan som beskriver nulägesanalys och vilket mål vi har och hur vi når dit. Dokumentation Varje misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska utredas, dokumenteras och följas upp i ett åtgärdsprogram. Dokumentationen ska arkiveras. I vår verksamhet dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning på följande sätt: Pedagogerna dokumenterar och antecknar kontinuerligt kring utredningen, de vidtagna åtgärderna och uppföljningen/utvärderingen. Kom ihåg att göra tjänsteanteckningar för alla inblandade, även den/de som utsätter. Rektor rapporterar vidare till skolchef och nämnd. Uppföljning Förskolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på förskolan. I så fall måste förskolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. I vår verksamhet följer vi upp varje enskilt fall på följande sätt: Återkoppling med berörda ska ske utifrån handlingsplanen. Uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. Uppföljningssamtal, så många som krävs, och utvärdering sker tillsammans med barn, vårdnadshavare, arbetslag och rektor. 9. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, ändring (2006:279). I vår verksamhet följer vi upp och utvärderar trygghetsplanens innehåll på följande sätt: Åtgärder Tidpunkt Insamlande av material från eventuella ärenden. Vi ska också följa upp och se om de aktiva Studiedagen juni 2016 åtgärderna som vi arbetat med har fungerat i förhållande till de behov som kartläggning visat. Ansvar Pedagogerna och Förskolechef