Utvecklingsarbete om barns relationsarbete i skolan

Utvecklingsarbete om barns
relationsarbete i skolan
– ett stöd i arbetet mot trakasserier och
kränkande behandling
Anette Klang Jensen, Halmstad kommun, Skolområde Söder
Marie Wrethander, Göteborgs universitet, IPS
Bakgrund
Våren 2011
• Föreläsning för ledningsgrupp Söder – Mobbning en social
konstruktion?
• Diskussion i ledningsgruppen om behov av att arbeta mot
trakasserier och kränkande behandling
Våren 2012
• Dialog utvecklare – forskare om forskningscirkel, för personal
på fritidshem
• Presentation av förslag i ledningsgrupp
• Utvidgning av forskningscirklarna till att även omfatta personal
från skolornas team i arbetet mot kränkande behandling
• Styrgrupp bildas för planering av upplägg med rektorer,
forskare och utvecklare
Mål
Utveckla och stödja arbetet mot
(diskriminering), trakasserier och
kränkande behandling. I detta arbete
ska det skapas strategier och utveckla
ett förhållningssätt för dessa frågor
utifrån styrdokument och vetenskaplig
grund som är förankrat på den egna
skolan
Upplägg
1.Lägga grund – antaganden, vetenskapligt
perspektiv, forskning, styrdokument.
2.Pröva metoder för kartläggning
3.Utveckla metoder för kartläggning med grund i
bärande idéer och antaganden.
4.Kartlägga på den egna skolan.
5.Utveckla arbete mot trakasserier och kränkande
behandling med grund i kartläggning, bärande idéer
och antaganden.
6.Revidera plan för arbetet mot trakasserier och
kränkande behandling.
Grupp 1
Ca 40 personal
från fritidshem
Grupp 2
Ca 20 st personal
från olika ”team”
Ht 2012
Föreläsning och seminarium 1
Innehåll
1. Social konstruktion av
mobbning
2. Mobbning - ett växande
kunskapsområde
3. Mobbning - ett aggressivt
beteende
4. Definition mobbning
5. Svaren på problemet
mobbning
Seminarium 2
Begreppsförvirring
Diskriminering
Ett barn eller en elev missgynnas, direkt
eller indirekt, av skäl som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna.
Det är huvudmannen eller personalen som
kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn
och elever kan inte diskriminera varandra.
Begreppsförvirring
Trakasserier
Kränkande behandling
• Ett uppträdande som kränker
någons värdighet och som
har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
• Om någon ur personalen
utsätter ett barn eller en elev
för trakasserier benämns det
diskriminering.
• Ett uppträdande som, utan att
vara diskriminering, kränker
barns eller elevers värdighet.
Dessa kan utföras av en eller flera personer och riktas
mot en eller flera.
Kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska
och återkommande.
Begreppsförvirring
Mobbning
En form av kränkande behandling eller trakasserier
En upprepad negativ handling när någon eller några
medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga
en annan skada eller obehag.
Vt 2013
Föreläsning och seminarium 3
Utgångspunkt i ett
socialkonstruktionistiskt
och sociokulturellt
perspektiv
snarare än ett
individualpsykologiskt
Antaganden i arbetet mot trakasserier och
kränkande behandling
• När människor möts uppstår relationsarbete
• När barn sätts ihop i grupper i skolan organiserar och sorterar
de sin sociala tillvaro – relationsarbete, relationsprojekt
• Barns relationsarbete är delar av skolans praktik och ständigt
pågående
• Barns relationsarbete består av både inneslutande och
uteslutande handlingar
• Inneslutning och uteslutning kan vara konsekvenser av och
redskap i barns relationsarbete
• Kränkande handlingar är knutna till sociala sammanhang
• Kulturella redskap är viktiga resurser i relationsarbete
• När människor interagerar skapas regler, koder och rutiner för
social samvaro
• Barn utvecklas och lär i relationsarbete och i arbetet med att
skapa kamratkulturer
Seminarium 4
Redovisning av kartläggningsmetoder
•
•
•
•
•
•
•
•
Trivsel och trygghetsenkäter
Utvecklingssamtal
Sociogram
Husmodellen
Observationer
Klassråd
Fritidsråd
Kompissamtal
•
Kompissamtal/Helsingborgsmodellen.
•
•
Byta platser göra val
Hur vi jobbar i helt åldersblandade
grupperingar
Intervjuer
Dokumentation
Vardagsarbetet/samtal
Trygghetsteam
Samtal med all personal
Hälsosamtal
Ta hjälp av andra som kommer in i
klassrummet
Skapa dialoger med alla bygga på
relationerna
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Digitalt på nätet
Mobbkoll
KESO Kämpande elevskyddsombud
LUPPEN åk 8
Antimobbingteam
Värdegrundarbete i klasserna
Frågor till varje barn
Proffskompisar
Social kompetensgrupp
Team mot kränkande behandling
Konflikthanterarna
Kamratstödjare
Barnens likabehandlingsplan/STOP
materialet
Elevens brevlåda.
Kuratorn lämnar material till klasserna
Rastvakter
Block där man skriver ner händelser
Klasskonferenser
Knappen. På hemsidan skriva till kuratorn.
Vill ha tillbaka
Sluta nu Projekt Ursäkta Förlåt
Vad är kartläggning?
Vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet.
• Dokumentera
• Systematisera
• Analysera
Vad syftar dessa
kartläggningsmetoder
till?
• Vad får man reda på?
• Vad får man inte reda
på?
Ht 2013
Vt 2014
Ht 2014
Dialogkonferens
”Kritiska
vänner”
Dia-log
Egen
praktik
genom
ord/mening
Antaganden
Konferens
Andras
praktiker
föra tillsammans/möte
Utveckla
och
förbättra
den egna
praktiken
Vi blir
medvetna
om vad vi får
svar på
Vad får vi
inte reda
på?
Dialogkonferensen la grund för val av
kartläggningsmetoder på varje skola för det
fortsatta arbetet
Positivt med
metoden att
filma
Hur får vi
med hela
skolan i
arbetet?
Utveckla arbete mot trakasserier och
kränkande behandling
• Förebyggande - utgångspunkt något negativt som kan hända som
trakasserier och kränkningar
• Främjande - utgångspunkt något positivt som ska utvecklas som
likabehandling
• Åtgärdande - utifrån uppkomna situationer
Med utgångspunkt i de antaganden som ligger till grund och varje
skolas förutsättningar och villkor.
Skriva/revidera sin plan mot trakasserier och kränkande behandling
Systematiskt kvalitetsarbete
Kartlägga
Utvärdera
Bärande idéer
Antaganden
Uppdraget
Utveckla
förebyggande
främjande
åtgärdande
arbete
Mervärden
• Begreppsförvirring - begreppsförtydligande
• Metodförvirring – metodförtydligande
• Otydliga antaganden – förtydligade antaganden
som grund
• Osystematiskt - systematiskt kvalitetsarbete
• Uppdelning - samverkan skola-fritidshem –
elevhälsa
Nulägesbeskrivningar
• En tydlig organisation av värdegrundsarbetet och en
dokumenterad systematik i kvalitetsarbetet.
• Kartläggningsmetoder används, övervägs och väljs mer
medvetet efter behov.
• Analyserar resultat av kartläggningar och utvecklar
arbetet utifrån detta.
• Diskussioner om vilka antaganden bärande idéer och
arbete ska bygga på förs.
• En ökad samverkan mellan olika aktörer – EHT,
Trygghetsteam, arbetslag, fritidshem.
• Fritidshemmet har del i Trygghetsteamen.
• Mobbningsbegreppet delvis borttaget.
Framgångsfaktorer och utmaningar
• Rektors medverkan,
inställning i planering,
genomförande och
uppföljning
• Utgångspunkt i varje
skolas egna praktik
• Skapa förutsättningar för
arbetet på den egna
skolan
• Spridning, förankring och
utbyte
• Utvecklingsarbete som en
långsiktig process
• Samverkan mellan
universitet och kommun