docLikabehandlingsplan 2015 (352 kB, pdf)
download 
Report Transcription
Likabehandlingsplan 2015 (352 kB, pdf)
Rålambshovsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 6-9 Läsår:2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 6-9 Ansvariga för planen All personal på Rålambshovsskolan har ett gemensamt ansvar i arbetet för likabehandling samt mot diskriminering och kränkande behandling. Skolledning, Ledningsgrupp, Arbetslag, Trygghetsgrupp, Elevhälsoteam, Elevråd och Kompisstödjare arbetar kontinuerligt under läsåret med att planen upprätthålls samt implementeras väl i hela verksamheten. Ytterst ansvarig för att planen upprättas och utvärderas är rektor Gunilla Olsson. Vår vision På Rålambshovsskolan ska alla, både elever och personal, känna sig sedda, trygga och respekterade. Ingen ska diskrimineras oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnicitet, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning. Ingen ska bli utsatt för kränkande behandling. Det är varje individs upplevelse som vägleder oss i vårt arbete. Definitioner, se bilaga 1. Planen gäller från 2015-01-01 Planen gäller till 2015-12-31 Läsår 2015 Elevernas delaktighet Skolans elever besvarar årligen en webbaserad enkät utformad av Stiftelsen Friends. Enkäten omfattar samtliga diskrimineringsgrunder och resultatet ligger till grund för den kommande planen. Det är nu femte året skolan använder sig av enkäten vilket möjliggör en analys och jämförelse av tidigare års resultat. Skolans kompisstödjare, två elever per klass, får sedan en redovisning av resultaten från kartläggningen. Utifrån detta får de diskutera vad de tycker att skolan ska ha för mål och åtgärder i planen. Årligen görs även en Brukarundersökning i årskurs 8 som även den är en del av skolans kartläggning. Skolans personal ska använda sig av planen i sitt dagliga arbete med eleverna och arbeta utifrån de visioner, mål och åtgärder som finns i planen. Mentorerna i varje klass har huvudansvaret för att gå igenom planen med eleverna och tar in eventuella synpunkter på planens innehåll från eleverna och framför dessa till Trygghetsgruppen. Elevrådet vilket består av representanter från klasserna arbetar utifrån de visioner, mål och åtgärder som finns i planen. Kompisstödjarna i varje klass kommer att få en extra genomgång av planen med ansvarig från Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen kommer tillsammans med kompisstödjarna att arbeta utifrån planen och diskrimineringsgrunderna i sitt främjande och förebyggande arbete. 2 Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenteras av mentorerna på föräldramöten för föräldrarna. Eventuella synpunkter på planens innehåll från vårdnadshavare framförs av mentor till Skolledning. Synpunkter kan också framföras på skolrådet. Planen finns tillgänglig på skolwebben och skolans hemsida. Personalens delaktighet Skolans personal besvarar årligen en webbaserad enkät utformad av Stiftelsen Friends. Enkäten omfattar samtliga diskrimineringsgrunder och resultatet ligger till grund för den kommande planen. De resultat som framkommit av kartläggningen (elever och personal) diskuteras och analyseras av skolans ledningsgrupp och Trygghetsgrupp. Detta tas sedan vidare till arbetslagen för diskussion om vad skolan ska arbeta med för åtgärder under det kommande året. Skolans personal ska använda sig av dokumentet i sitt dagliga arbete och arbeta utifrån de visioner, mål och åtgärder som finns i planen. Elever och personal ska också vara med i framtagandet av planen. De resultat som framkommit av kartläggningen diskuteras och analyseras av skolans Ledningsgrupp och Trygghetsgrupp. Detta tas sedan vidare till arbetslagen för diskussion om vad skolan ska arbeta med för åtgärder under det kommande året. Förankring av planen All skolans personal ska använda sig av dokumentet i sitt dagliga arbete och arbeta utifrån de visioner, mål och åtgärder som finns i planen tillsammans med eleverna. Mentorer i klasserna har huvudansvaret för att gå igenom planen med eleverna på mentorstiden, undervisande lärare arbetar med planen integrerat i undervisningen och med föräldrarna på föräldramöten. Planen finns att hitta på skolwebben och skolans hemsida. 3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Både elever och personal har besvarat den webbenkät som Friends tillhandahåller och utifrån resultatet av kartläggningen kan skolan utvärdera fjolårets plan. Utvärdering sker även inom verksamheten genom den information som framförs till skolledning och kurator från arbetslag, trygghetsgrupp, kompisstödjare, elevråd, föräldramöten och skolråd. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Fjolårets plan utvärderas av skolledning och kurator vilka i sin tur tagit in information från arbetslag, trygghetsgrupp, kompisstödjare, elevråd, föräldramöten och skolråd under läsåret. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I förra årets plan sattes tre mål upp kring områden där vi ser att det finns behov av förebyggande åtgärder. Det första målet var att göra otrygga platser tryggare. Skolans mål har varit att 90 % av eleverna ska uppleva sig trygga på skolan och detta mål uppnår vi. Vi kan se att det finns platser på skolan där elever upplever sig mindre trygga så som toaletter, omklädningsrum och i korridorer. Platser som ökat i trygghet från förra året är idrottshall, matsal och personalrum. Skolan har vidtagit de åtgärder som ställts i tidigare plan men som vi ser så har dessa åtgärder inte varit helt tillräckliga och skolan kommer att fortsätta arbetet med att skapa en trygg miljö. Det andra målet i planen var att skapa en ökad kännedom om och trygghet i sociala medier. Vi kan se att 7% av eleverna upplever otrygghet på internet. 1/5 del uppger att de varit med om att någon laddat upp eller skickat vidare en bild eller film mot ens vilja. 1/5 del uppger också att de läst något på internet som känts obehagligt. Vi kan se att det händer mycket på sociala medier som skapar otrygghet. Vi ser en ökning av att eleverna har någon vuxen som de kan vända sig till och prata med om saker som händer i sociala medier. Skolans tredje mål var att öka kännedom om rutiner och åtgärdsgång för personalen. Det är nästan dubbelt så många i personalen som svarat på årets enkät och i dessa svar så ser vi en ökning av kännedom. Men det finns fortfarande bristande kunskap kring detta då 11% svarat att de delvis har kännedom kring rutiner vid kränkande behandling. I elevsvaren så ser vi att 15% av dem upplever att personalen inte säger till när de får veta att en elev behandlas illa. Detta ger en bild av att personalen inte alltid vet hur de ska hantera en situation kring kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast 2015-12-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas av skolledning och kurator. Kartläggning sker vid vårterminens slut 2015, i form av en webbaserad enkät som är framtagen av Stiftelsen Friends. Kartläggningen utgår från diskrimineringsgrunderna och hur eleverna upplever trygghet och förekomst av kränkande behandling. Resultatet av kartläggningen ligger till grund för utvärdering av planen. Skolledning och kurator, tillsammans med representant från Stiftelsen Friends, går igenom en analys av enkätsvaren. Skolledning och kurator följer upp enkätsvaren tillsammans med ledningsgrupp, trygghetsgrupp och 4 elevhälsoteam. Hela skolans personal får en presentation av resultatet från kartläggningen. Analys av kartläggningen och utvärdering av planen visar skolan vilka av målen som nåtts samt vad man behöver arbeta vidare med inför nästa läsår. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Gunilla Olsson 5 Främjande insatser Namn Kännedom om skolans regler och värdegrund Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Elever, Vårdnadshavare och Personal ska ha god kännedom om skolans regler och värdegrund. Uppföljning: Avstämning i Arbetslag och Ledningsgrupp Insats I början av läsåret arbetar skolans elever och personal med skolans värdegrund och regler. Skolans regler och värdegrund finns att hitta på skolans hemsida samt delas ut till vårdnadshavarna. Ansvarig Skolledning, mentorer samt ansvarig för hemsidan. Datum när det ska vara klart Årligen, avstämning i december. Namn Trygghet och Respekt Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla elever på Rålambshovsskolan ska känna sig trygga, sedda och respekterade. Utvärderas: Avstäms löpande under läsåret inom Skolledning, Arbetslag, Trygghetsgrupp, Kompisstödjarträffar och Elevhälsoteam. Insats Skolans personal har schemalagd arbetstid löpande under hela läsåret då de är rastvärdar och finns tillgängliga i skolans allmänna utrymmen och interagerar med eleverna. Skolans personal erbjuds pedagogisk lunch vilket leder till att fler personal äter i matsalen tillsammans med eleverna. Skolan har ett upphållsrum där två stycken fritidsassistenter arbetar. I uppehållsrummet finns tillgång till aktiviteter samt möjlighet att köpa något att äta eller dricka. Arbetslagen träffas varje vecka. En fast punkt på dagordningen är Trygghetsfrågor. Då ges möjlighet dels till att lyfta individuella ärenden och dels till att diskutera normer och attityder i verksamheten. Skolan har även en Trygghetsgrupp vilken består av lärare från varje arbetslag. Trygghetsgruppen handleds av 6 kurator och träffas var tredje vecka samt vid behov. Trygghetsgruppen arbetar både förebyggande samt handleder mentorer vid akuta åtgärder. En viktig del av gruppens förebyggande arbete är regelbundna träffar med skolans Kompisstödjare. Huvudmannen är ytterst ansvarig på skolan. Skolan samarbetar med Stiftelsen FRIENDS, som utbildar skolans personal och kamratstödjare. Skolan har möjlighet till support från FRIENDS kring ärenden som rör kränkande behandling samt får skolan tips och information via nyhetsbrev. I årskurs 6 väljs två representanter från vardera klass till Kompisstödjare som får utbildning via Stiftelsen FRIENDS. Syftet med Kompisstödjare är att ge eleverna möjlighet att vara med i det förebyggande och främjande arbetet på skolan. Det akuta arbetet mot mobbning är alltid de vuxnas ansvar. En skolsköterska och en kurator finns på skolan alla dagar och till dessa kan eleverna vända sig för att få hjälp och stöd i olika situationer. Elevhälsoteamet på skolan består av rektor/biträdande rektor, specialpedagoger, skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare vilka träffas regelbundet varje vecka. Varje arbetslag har en specialpedagog tilldelad sig som kan föra vidare information från arbetslaget samt handleda. Varje elev på skolan har en mentor. Varje vecka finns schemalagd mentorstid där mentor träffar sina elever och kan delge viktig information samt jobba förebyggande, främjande och stärkande med eleverna. Ansvarig Skolledning, Arbetslag/Mentorer, Trygghetsgrupp/Kurator Datum när det ska vara klart Löpande under året med avstämning i december. Namn Ökad förståelse för det globala samhället Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Utveckla en förståelse för kulturell mångfald i ett globalt perspektiv. Utvärderas: I enlighet projektplanering, i slutet av läsåret. Insats Samarbetesprojekt med en skola i Indien. Tre av skolans lärare samt rektor har besökt skolan under vt.14 en vecka för kulturellt och pedagogiskt utbyte. Ansvarig Skolledning Datum när det ska vara klart Löpande under året med avstämning i december. 7 Namn Normkritiskt perspektiv Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Skolan ska erbjuda likvärdig undervisning och bedömning av alla elever utifrån ett normkritiskt perspektiv. Uppföljning: Sker i Arbetslagen i samband med inköp av nya läromedel samt löpande i samband med den pedagogiska planeringen. Insats All pedagogisk personal på skolan har fått boken "I normens öga - metoder för en normbrytande undervisning". Boken ges också till alla nyanställda. För att undvika att läromedel som används i undervisningen förmedlar fördomar och förlegade föreställningar med avseende av diskrimineringsgrunderna, ska läromedlen granskas regelbundet, såväl texter som bilder. Ansvarig Arbetslag och pedagoger. Datum när det ska vara klart Bedrivs löpande under läsåret, avstäms i december. Namn Elevdemokrati Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Eleverna ska vara delaktiga i sin skolgång. Insats All pedagogisk personal samt elevrådsstyrelsen har fått boken "Inflytande för elever - En handbok för elever och lärare". Rålambshovsskolan har ett aktivt elevråd som har möten en gång per månad. Skolledning är med på elevrådets möten. Mentorer ansvarar för att varje klass har utsett två representanter till elevrådet. Ansvarig Skolledning och mentorer Datum när det ska vara klart Löpande under hela läsåret med avstämning i slutet av varje termin. 8 Namn Nätetik Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Elever, vårdnadshavare och personal ska få en ökad kunskap om nätmobbing och kränkande behandling som sker via sociala medier. Uppföljning: I Lednings- och Trygghetsgrupp efter utbildningen. Insats Eleverna kommer att arbeta klassvis med ämnet för att skapa konsekvens- och riskmedvetenhet under mentorstiden tillsammans med sina mentorer. I detta arbete använder mentorerna ett handledningsmaterial från Stiftelsen Friends och/ ett metodmaterial från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Vi kommer även hålla oss uppdaterade kring andra arbetsmaterial som är aktuella i ämnet. All personal kommer att ges utbildning om socialamedier vilken tillhandahålls av Preventionsenheten Fält- och fritid på Kungsholmen. Ansvarig Skolledning och kurator Datum när det ska vara klart Avstämning i december. Namn Tillgänglighet Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Mål: Rålambshovsskolan ska vara tillgänglig för alla elever, vårdnadshavare och personal. Uppföljning: Sker av skolledning i direkt anslutning till genomförda ombyggnationer. Insats Ombyggnad av skolans lokaler i allmänna utrymmen så väl som klassrum och toaletter för ökad tillgänglighet. Ansvarig 9 Skolledning Datum när det ska vara klart Pågående. Namn Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Mål: Belysa de mekanismer som ligger bakom fördomar och rasism. Medvetandegöra eleverna om de mänskliga rättigheterna. Uppföljning: Sker i arbetslaget efter föreläsning och arbete i klasserna. Insats Varje år föreläser Hedi Fried, en av få överlevande från Förintelsen, om sin historia för en av skolans årskurser. Eleverna arbetar sedan i klasserna med dessa frågor. Ansvarig Skolledning och mentorer/SO-lärare Datum när det ska vara klart Årligen. Avstämning i Arbetslaget efter föreläsning. Namn Kompetensutveckling om funktionsnedsättningar Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Mål: Alla elever har rätt att delta i skolans verksamheter utifrån sina förutsättningar. Skolans personal ska få kunskap om olika funktionsnedsättningar samt hur vi kan arbeta inkluderande med elever som har funktionsnedsättningar. Utvärdering: Sker inom skolledning och delges Ledningsgrupp som informerar Arbetslagen. I åtgärdsprogram utvärderas beslutade åtgärder. Insats Personalen har fått föreläsning om inkluderande arbetssätt. Skolledningen har gått utbildning på Harvard University i Boston genomgått utbildning för att utveckla vårt förhållningssätt i det inkluderande arbetet. Om en pedagogisk utredning visar att en elev behöver mer individuellt stöd i ett eller flera ämnen kan beslut tas om enskild undervisning eller undervisning i mindre undervisningsgrupp. Åtgärdsprogram upprättas vilket reglerar stöd, mål, organisering och 10 tidsperiod. I skolans Studion arbetar specialpedagoger och assistenter som utifrån elevens behov anpassar miljö, material, bemötande och metoder. I Studion finns material, datorer, kompensatoriska hjälpmedel och specialpedagogisk kompetens. I Studion erbjuds även läxhjälp 3 gånger per vecka för alla skolans elever. I Studion bedrivs även lovskola. Ansvarig Skolledning, Elevhälsoteam, Arbetslag, Mentor. Datum när det ska vara klart Löpande under året med avstämning i december. 11 Kartläggning Kartläggningsmetoder Webbenkät (FRIENDS) för elever, Webbenkät (FRIENDS) för personal, Brukarenkät år8, Incidentrapportering kränkande behandling och trakasserier, Anmälningar till Elevhälsoteam och Skolledning Kompisstödjarmöten/Trygghetsgrupp, Elevråd, Skolsköterskans hälsosamtal, Kuratorssamtal, Mentorsamtal ,Medarbetarsamtal och APT. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Alla skolans elever besvarar årligen en webbenkät som tillhandahålls av Stiftelsen FRIENDS. I årskurs 8 görs årligen även en brukarundersökning. Via elevråd ges eleverna möjlighet att framföra sin syn på den fysiska och psykiska arbetsmiljön på skolan. Skolan får även regelbunden information om hur eleverna upplever klimatet på skolan genom skolans Kompisstödjare som träffas med representant från Trygghetsgruppen årskursvis på regelbunden basis. Denna information tas sedan vidare till de regelbundna möten som Trygghetsgruppen och kurator har var tredje vecka under läsåret. Förutom enkäter och ovan beskrivna kanaler får skolan en inblick i de enskilda elevernas upplevelse av miljön på skolan samt elevernas mående via enskilda samtal i olika former. Under mentorstiden ges möjlighet att diskutera med eleverna om deras fysiska- och psykiska miljö. Detta sammantaget ger oss en bra övergripande uppfattning om hur eleverna upplever miljön fysiskt så väl som psykiskt, vilket indikerar vilka förebyggande och främjande insatser som vi behöver fokusera på i vårt likabehandlingsarbete. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal besvarar årligen en webbenkät som tillhandahålls av Stiftelsen FRIENDS. Utöver denna enkät ges personalen möjlighet att föra fram sin syn på den fysiska och psykiska arbetsmiljön på skolan via APT, Medarbetarsamtal samt Arbetslagsmöten. Detta sammantaget ger oss en bra övergripande uppfattning om hur personalen upplever miljön fysiskt så väl som psykiskt, vilket indikerar vilka förebyggande och främjande insatser som vi behöver fokusera på i vårt likabehandlingsarbete. Resultat och analys I år har 497st av elever har besvarat enkäten vilket gör att vi kan se resultaten av kartläggningen som generellt representerande. Andelen personal som besvarat enkäten är 43 st. vilket innebär att resultatet från personalens enkät kan ses som representerande för hela personalgruppen (65st). Skolan kommer inför kommande kartläggning att sträva efter att all personal besvarar enkäten. 90% av eleverna känner sig trygga på skolan alltid eller oftast. I förra årets kartläggning upplevde 92% av skolans elever sig trygga. Skolan har de senaste åren haft som mål att minst 90% av eleverna ska känna sig trygga och enligt årets kartläggning når vi vårt mål. Av de elever som inte känner sig trygga på skolan (10%) är det ett större antal pojkar än flickor som känner sig trygga. Detta resultat kan vi 12 också se från tidigare års kartläggning. 70% av pojkarna upplever att de alltid känner sig trygga, medan 48% av flickorna svarade att de kände sig trygga. En större andel flickor svarar att de upplever mer kränkningar av den psykisk karaktär och att detta kan vara en del i upplevd otrygghet. Fler flickor uppger också att de blivit utsatt i sociala medier på olika sätt. Men fler flickor än pojkar har någon som de kan vända sig till om det händer något i sociala medier på fritiden. Pojkar upplever i skolan i högre grad än flickorna att de har någon vuxen att vända sig till om något händer. Vi kan också se en skillnad mellan hur pojkar och flickor trivs i skolan, fler pojkar trivs i skolan, 60% och 36% av flickorna. Vi ser också en skillnad åldersmässigt att de yngre eleverna i åk. 6 vet någon i personalen som de kan prata med och att ju högre upp i ålder eleverna kommer desto färre upplever att de har någon att prata med i personalen om något händer. Det finns fortfarande platser på skolan som eleverna upplever som otrygga. Här ser vi inga skillnader i ålder eller kön. 76% av skolans personal uppger att de känner till att någon elev blivit kränkt under året. De kränkningar som personalen uppger är vanligast är de verbala och det är framförallt det som personalen hör och ser. 13 Förebyggande åtgärder Namn Göra otrygga platser tryggare Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Det ska vara tryggt att vistas på Rålambshovsskolan hela dagen. Målet är som tidigare att minst 90% av eleverna ska känna sig trygga på skolan. De platser som enligt kartläggningen upplevs som otrygga (främst toaletter, omklädningsrum och idrottshall men även matsal, korridorer och personalrum) ska upplevas som trygga. Uppföljning av resultatet sker via kommande kartläggning och brukarundersökning. Skolledning och Trygghetsgrupp följer upp arbetet löpande under läsåret. Åtgärd De tidigare insatser som gjorts har inte varit tillräckliga. Trygghetsgruppen och Kompisstödjarna får i uppgift att diskutera vilka ytterligare åtgärder man tror kan öka trygghetskänslan på de platser som idag upplevs som otrygga samt vad som kan vara orsaken till att flickor i större utsträckning än pojkar upplever otrygghet på skolan. Kompisstödjarna får i uppgift att lyfta frågan om hur skolan kan upplevas tryggare till diskussion i sina respektive klasser för att sedan återkoppla till Trygghetsgrupp och skolledning. Idrottslärarna har infört ett schema där de var och en dagligen gör en lägeskontroll i omklädningsrummen. Personal äter med åk 6 fram till novemberlovet och skolans personal har under hela läsåret pedagogisk lunch med eleverna i matsalen. Kameror i skolans korridorer. Varje arbetslag arbetar aktivt för ordning och trivsel i sina korridorer och klassrum. All skolans personal försöker att, i den mån det inte stör undervisning eller arbete, ha öppna dörrar. Fortsatt schemalagd tid för skolans personal att vara rastvärdar i skolmiljön. Arbetslagen ska diskutera vidare hur vi bemöter elever som kommer till personal- och arbetsrum, samt i vilka situationer detta sker. Hitta förhållningssätt och rutiner vilka ger en tryggare upplevelse av platsen. Ansvarig Skolledning, Trygghetsgrupp, Arbetslag, Mentorer, all personal. Datum när det ska vara klart Löpande under läsåret. Avstämning i slutet av varje termin. 14 Namn Ökad kännedom om och trygghet i sociala medier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Öka tryggheten i, så väl som kunskapen om, sociala medier. Åtgärd Alla mentorer får en utbildning av Preventionsenheten fält- och fritid på Kungsholmen i ett material som de kan arbeta med i sina klasser kring sociala medier och kränkningar. Mentorerna kommer att arbeta i klasserna med hur vi är mot varandra i sociala medier samt ges kunskap kring lagar och förhållningssätt. Motivera åtgärd I kartläggningen framkom att elever känner sig otrygga på nätet, i sociala medier. Ansvarig Skolledning, Mentorer och Kurator Datum när det ska vara klart Avstämning i december. Namn Ökad kännedom om rutiner och åtgärdsgång för personal Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning All personal på skolan ska ha god kännedom om de rutiner och den åtgärdsgång skolan har i situationer där elever utsätts för kränkningar av annan elev eller personal. Åtgärd All personal uppdateras kring skolans rutiner och åtgärdsgång i situationer där elever utsätts för kränkningar. Alla arbetslag går igenom detta tillsammans på sina möten tillsammans med Trygghetsgruppens representanter. Kurator handleder vid behov. Arbetslagsledare ansvarar för att 15 nyanställda delges information om skolans rutiner och åtgärdsgång. Motivera åtgärd I kartläggningen framkom att delar av personalen endast delvis visste hur de skulle agera om de bevittnade eller fick kännedom om att en elev utsattes för kränkningar. Ansvarig Trygghetsgrupp, Kurator och Arbetslag/Arbetslagsledare. Datum när det ska vara klart Avstämning i slutet av december. 16 Rutiner för akuta situationer Policy På Rålambshovsskolan råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är den enskilda elevens uppfattning som skolan ska utgå ifrån. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla former av diskriminering, kränkningar och trakasserier som uppmärksammas av personal, eller av elever som meddelas personal på skolan, ska åtgärdas omedelbart. Om skolans personal får kännedom om att en elev blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i skolan ska detta utredas. I förekommande fall vidtas de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller fortsatt kränkande behandling. Alla akuta åtgärder dokumenteras av ansvarig personal. Skolans personal är extra uppmärksam på inblandade elever under den närmaste tiden. De insatser som skolan vidtar ska vara både kort- och långsiktiga. Ansvariga: All personal på skolan Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om du som elev blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt och/eller om du som vårdnadshavare vill kontakta skolan ska du i första hand kontakta mentor. I andra hand kan du kontakta skolans kurator för att får stöd och hjälp. Rålambshovsskolans expedition tel: 08-508 08 700 Kurator Susanne Eklund tel: 08-508 08 703. Ni kan även kontakta den ansvarige från Trygghetsgruppen i arbetslagen. Årskurs 6: Simon Sundberg / Kim Pettersson tel: 08-508 08 713 Årskurs 7: Sarah Ekman tel: 08-508 08 725 Årskurs 8:Barbro Haegerström tel: 08-508 08 720 Årskurs 9: Maria Björklund tel: 08-508 08 728 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Enligt skollagen (SFS 2010:800) är lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. (Om en vuxen på skolan kränkt en elev är det rektorn som ska hålla i utredningen.) 1. Ingrip och rapportera Den personal som bevittnar eller får kännedom om kränkande behandling eller trakasserier är skyldig att agera utifrån denna handlingsplan och kontakta berörda elev/elevers mentor. Om du själv bevittnar en kränkning, under lektionstid, på skolgården, i korridoren etc. är det viktigt att du 17 markerar att du har sett vad som hänt och att du inte accepterar det. På så vis upprätthåller alla vuxna på skolan tillsammans värdegrunden och håller den levande. Detta gäller när du bevittnar såväl kränkningar som sker mellan elever som kränkningar dina kolleger utsätter elever för. Det är ett ansvar som all skolpersonal delar gemensamt, oavsett om man är med i Trygghetsgruppen eller inte. Information om ärendet lämnas till respektive arbetslag och övrig berörd personal. 2. Utred händelsen och kartlägg Utredning eller kartläggning av händelsen ska ske omedelbart efter att personal fått vetskap om händelsen. Den som bevittnat händelsen eller mentor har samtal med den/de elever som är berörda. Samla fakta genom att ha samtal med den utsatta och eventuell personal som bevittnat händelsen. Samtala enskilt med de som varit inblandade eller observerat händelsen. Faktainsamlingen måste vara grundlig och ske på bred front. Använd Bilaga 2 för dokumentation. 3. Enskilda samtal Ansvarig personal/mentor har enskilt samtal med den/de som utsatt. Detta ska ske samma dag som den inträffade händelsen. Återkoppla sedan till den elev som blivit utsatt om vad som sagts. Använd Bilaga 2 för dokumentation 4. Kontakta vårdnadshavare Kontakta vårdnadshavare till de inblandade eleverna samma dag som samtal genomförts med berörda elever. Ta ställning till vilka föräldrar som ska involveras beroende på vilken situation det är; ibland krävs det endast att vårdnadshavare till de som är direkt inblandade involveras. Ibland är det relevant att lyfta problemet med alla föräldrar i klassen för att en förändring ska komma till stånd. 5. Analys Analysera orsakerna till varför situationen har uppkommit. Analysera utifrån olika perspektiv: Orsaker hos individer och grupper? Genusrelaterade orsaker, har problemet att göra med olika förväntningar på flickor och pojkar på skolan? Finns det normer och attityder i klassen som har påverkat att situationen uppkommit? Finns liknande fall på skolan? Hur har man agerat i dessa fall? Använd den kunskap och erfarenhet som finns. Rådgör med trygghetsgruppen. 6. Överväg anmälan till Socialtjänsten, Arbetsmiljöverket och Polisen Vissa händelser som inträffar på skolan är inte skolans ansvar att utreda och dessa händelser ska anmälas till andra myndigheter. Det kan vara händelser där det finns en anmälningsplikt som handlar om att ett brott begåtts eller en misstanke om detta och/eller att en eller flera elever far illa i den situationen som uppstått. Rådgör med skolledningen i ärendet om vidare åtgärder bör göras i form av anmälan till Socialtjänsten eller Arbetsmiljöverket. Även anmälan till Polisen bör övervägas. Om skolan anmäler till en annan myndighet ska skolan bedöma vilka insatser skolan bör göra för att stötta den eller de berörda eleverna och dess/deras föräldrar. Om en anmälan sker till annan myndighet ska föräldrarna informeras om detta. Rektor tar beslut om anmälan sker till annan myndighet. 18 7. Bedöm insatser Bedömningen ska ske utifrån kartläggningen och analysen. Vilken insats som är lämpligast beror på vilken typ av kränkning det handlar om. Vem ska ansvara för insatsen? Vem ska praktiskt genomföra den? Låt eleverna vara delaktiga i besluten. Dela upp insatserna i akuta och långsiktiga insatser. 8. Uppföljning med enskilda samtal med berörd elev/elever av mentor. 9. Upprätta en tryggande åtgärdsplan vid behov Tryggande åtgärdsplan upprättas vid behov av ansvarig personal/mentor och kurator i ärendet tillsammans med elev och vårdnadshavare. Den tryggande åtgärdsplanen syftar till att se över vilka åtgärder som skolan ska vidta för att trygga den utsatta eleven i skolan. Åtgärder i planen kan exempelvis vara att någon personal observerar eleven/eleverna ute i verksamheten, stödsamtal hos kurator, vem eleven ska vända sig till om något händer eller extra insatser i klassen. Den tryggande åtgärdsplanen följs upp tillsammans med eleven och dess vårdnadshavare, datum för detta förs in i planen. 10. Dokumentera Alla insatser som skolan gör vid förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska dokumenteras så att skolans arbete blir långsiktigt. Skolans dokumentation består av följande: - - Dokumentation för vidtagna åtgärder vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Blankett för vilka som varit inblandade, kartläggning, vidtagna åtgärder och uppföljning. (Se bilaga 2.) Uppföljande åtgärder Möten och samtal Telefonsamtal och e-post 11. Utvärdera - Fick vi det önskade resultatet? - Stoppade vi kränkningarna? - Hur mår eleven/eleverna idag? 12. Bedöm eventuellt nya insatser - Behöver vi förändra något i vårt förebyggande arbete? - Vilka nya kunskaper har vi fått av detta ärende? - Finns det behov av nya insatser utöver det vi gjort? 13. Övriga insatser - Stödsamtal med den utsatte erbjuds hos kurator. Stödsamtal med den som utsatt annan elev erbjuds hos kurator. Möte med mentor, berörd elev och vårdnadshavare. Möte med enskild berörd elev, vårdnadshavare, rektor och övrig berörd personal. 19 - Medling mellan berörda elever. Medlingen leds av personal på skolan. Syftet med medling är att eleverna ska få samtala om det som hänt och komma fram till en överenskommelse om vidare förhållningssätt. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Händelsen anmäls till mentor, elevvårdsteam, antimobbningsgrupp eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler händelsen till huvudmannen på därtill avsedd blankett. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret. ‐ Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter. ‐ Samtalen dokumenteras. ‐ Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp‐ och verksamhetsnivå. ‐ Åtgärderna dokumenteras. ‐ Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. ‐ Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Om personalen så önskar kan en facklig representant närvara vid samtalen. ‐ Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. ‐ Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna är otillräckliga beslutar rektor om nya åtgärder. Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin chef/förvaltning. Rektor avgör, i samråd med sin chef, om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Rektor beslutar, i samråd med Utbildningsförvaltningens personalavdelning, om ev. disciplinära åtgärder i enlighet med AB. Facket bör då kopplas in. Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig för detta är rektor och ytterst ansvarig är huvudmannen. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn‐ och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se). Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal sker under de närmaste dagarna och veckorna med såväl den eller de elever eller personal som kränkt/trakasserat som den som blivit utsatt. Uppföljningssamtal sker även med vårdnadshavare för att se hur de upplever situationen. Ansvarsförhållande Rektor på skolan är ytterst ansvarig. Mentor till elev ansvarar i ärenden gällande kränkande behandling. 20 Begrepp (bilaga 1) Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling 21 • • • Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 22 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: • • • Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • • • Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: 23 • • • En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • • • • Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier • • • På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] 24 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: • • • • Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: • • Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 25 Dokumentation för vidtagna åtgärder vid kränkande behandling/mobbning (bilaga2) Överlämnas ifylld till rektor och kurator Ansvarig personal/mentor: Åtgärdsdatum: Elev (utsatt): Personnr. Klass: Mentor: Elev (förövare): Personnr. Klass: Mentor: Övriga inblandade Namn, Klass och Mentor: Kränkande behandling i form av: Verbal kränkning Sexuella trakasserier Fysisk kränkning Mobbning Psykosocial kränkning Text- eller bildburet Diskriminerande art Övrigt:________________________________ Åtgärder: Informera mentorn datum, sign.________________ Enskilt samtal med den utsatte datum, sign.________________ Enskilt samtal med förövaren datum, sign.________________ Kontakt med förälder datum, sign.________________ Möte med elev, förälder och personal datum, sign.________________ Annan åtgärd/kontakt:______________________________________________________________ Redogörelse om händelsen: __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ Uppföljning och datum för uppföljning: _________________________________________________ Ansvarig för uppföljning:_____________________________________________________________ 26
