Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-08

Transcription

Sammanträdesprotokoll
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Plats och tid
Ovalen, stadshuset, måndag 8 juni 2015, kl. 13.00 – 18.05
Beslutande
Se sida 2
Övriga deltagare
Se sida 2
Utses att justera
Brith Fäldt samt Ann-Louise Hagström
Justeringens tid och plats
Kommunledningskontoret, torsdag 11 juni 2015
Paragrafer 161 - 199
Sekreterare
Maria Wiksten
Ordförande
Peter Roslund
§ 161 – 166, 168
Brith Fäldt
§ 167, 169 - 199
Justerande
Brith Fäldt
§ 161 – 166, 168
Ann-Louise Hagström
§ 167, 169 - 199
Anslag/Bevis
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Anslags uppsättande
2015-06-11
Förvaringsplats för protokollet
Kommunledningskontoret, stadshuset
Underskrift/anslaget av
Maria Wiksten
Anslags nedtagande
2015-07-06
1 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Beslutande
Peter Roslund (S), ordförande § 161 – 166, 168
Helena Stenberg (S), §§ 161 – 164
Stefan Askenryd (S)
Lars U Granberg (S), ej §§ 170 - 174
Lars-Olof Pettersson (S)
Roland Olofsson (S), tjänstgörande ersättare
Jonas Vikström (S), tjänstgörande ersättare §§ 165 - 199
Brith Fäldt (V), ordförande §§ § 167, 169 - 199
Ann-Louise Hagström (MP)
Elisabet Berg (M)
Monika Karlsson (NS), tjänstgörande ersättare
Marika Risberg (C), tjänstgörande ersättare
Åke Forslund (FP)
Helén Lindbäck (KD)
Övriga deltagare
Mats Berg, kommunchef
Johan Forssell, kommunsekreterare
Maria Wiksten, kommunsekreterare
Åsa Öberg, ekonomichef
Ann-Katrine Sämfors (S), kulturnämndens ordförande, §§ 161 – 162
Mona Lundström, kultur-, park- och fritidschef, §§ 161 – 162
David Sundström, näringslivschef, § 163
Sebastian Wredenberg, ekonom § 164
Petter Gumaelius, ekonom §§ 164, 168 - 186
Jonas Vikström (S), adjungerad ledamot §§ 161 – 164
Charlotte Elworth (M), adjungerad ledamot
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
2 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Innehållsförteckning................................................................................................... Sid
§ 161 Revisionsrapport - årlig granskning 2014 kulturoch fritidsnämnden ........................... 5
§ 162 Rapport "Norrbotten 2014" (Kulturhuvudstadsåret) ....................................................... 6
§ 163 Översiktsplan Piteå kommun .......................................................................................... 7
§ 164 Månadsrapport april 2015 ............................................................................................... 9
§ 165 Begäran om allmänna handlingar - Lindbäcksstadion .................................................. 10
§ 166 Haraholmens logistikcentrum ....................................................................................... 11
§ 167 Gemensamt lönekontor för Piteå och Älvsbyns kommuner.......................................... 13
§ 168 Verksamhetsplan (VEP) 2016 - 2018 och årsbudget 2016 ........................................... 18
§ 169 Detaljplan för Stadsvapnet 6 och 8, Kulturtorget i Piteå kommun ............................... 21
§ 170 Detaljplan för del av Pitholm 47:13 m fl, Haraholmens industriområde ...................... 22
§ 171 Detaljplan för Stadsön 2:1 m fl, Acusticum .................................................................. 23
§ 172 Planprogram för kvarteret Löjan 1 och 3 samt kvarteret Häggen 2 och 3 .................... 24
§ 173 Planprogram för Klubbgärdet 4:1, Lövholmen ............................................................. 25
§ 174 Begäran om tilläggsanslag för ny dagvattenledning Strömbacka, fastighets- och
servicenämnden .............................................................................................................. 26
§ 175 Begäran om tilläggsanslag för ombyggnad av golvkonstruktion Backgårdsskolan,
fastighets- och servicenämnden ...................................................................................... 27
§ 176 Redovisningsreglemente för Piteå kommun ................................................................. 29
§ 177 Bolagsordning för North Sweden Datacenter Locations AB (NSDL) .......................... 30
§ 178 Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning ...................................................... 31
§ 179 Riktlinjer för markanvisning ......................................................................................... 32
§ 180 Slutredovisning av investeringsprojekt 2014 ................................................................ 33
§ 181 Motion om busskurer till alla busshållplatser på landsbygden ..................................... 34
§ 182 Motion avseende återupptagande av järnvägslinjen Älvsbyn-Haraholmen för
persontrafik ..................................................................................................................... 35
§ 183 Motion angående utredning om trafikmiljön i Norrfjärden .......................................... 37
§ 184 Motion om busshållplatser i Norrfjärdens centrum....................................................... 39
§ 185 Motion om belysta övergångsställen ............................................................................. 41
§ 186 Medborgarförslag om busshållsplats för skoltrafik i byarna Bertnäs och Kopparnäs .. 43
§ 187 SM-veckan 2016 ........................................................................................................... 46
§ 188 Demokrativeckan 2015 ................................................................................................. 47
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
3 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 189 Plan för hållbarhet ......................................................................................................... 49
§ 190 Dialog kring boende för särskilda målgrupper .............................................................. 51
§ 191 Medborgardialog och folkbildning kring flyktingmottagande ...................................... 53
§ 192 Fördelning av byapeng 2015 ......................................................................................... 56
§ 193 Ansökan om utvecklingspeng - Upptäcksfärd i Piteå 400 år (PiteUnika)..................... 57
§ 194 Tillämpningsanvisningar avseende beslutsattest för förtroendevaldas arvode och
ersättningar för utlägg ..................................................................................................... 59
§ 195 Avsägelse av uppdrag som ersättare i landsbygdspolitiska rådet ................................. 60
§ 196 Stuveritjänster i Piteå Hamn .......................................................................................... 61
§ 197 Redovisning till kommunstyrelsen från Piteå Kommunföretag AB (PIKAB) .............. 62
§ 198 Delgivningsärenden 2015 .............................................................................................. 63
§ 199 Delegationsbeslut - anmälan till kommunstyrelsen 2015 ............................................. 64
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
4 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 161
Revisionsrapport - årlig granskning 2014 kulturoch fritidsnämnden
Diarienr 15KS161
Beslut
Kommunstyrelsen noterar kulturoch fritidsnämndens redovisning.
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen behandlade 23 mars 2015, § 116, revisionens rapport angående kulturoch fritidsnämndens ansvarsutövande 2014. I rapporten påpekas bland annat att kulturoch
fritidsnämnden nyligen har övertagit ansvaret för driften av kommunens skogsinnehav, men
saknar skoglig kompetens inom den underställda förvaltningen vilket kan innebära att
skogsförvaltningen inte sker på bästa sätt. Detta upplever kommunstyrelsen som förvånande,
då personella resurser med skoglig kompetens överfördes till kultur-, park- och
fritidsförvaltningen inför övertagandet av ansvaret för kommunens skogsinnehav.
Kommunstyrelsen begärda därför en återrapportering från kulturoch fritidsnämnden.
Kultur- och fritidsnämnden behandlade rapporten vid sitt sammanträde 28 april 2015, § 41.
Beslutsunderlag
Revisionsrapport 11 februari 2015
Kommunstyrelsens protokoll 23 mars 2015, § 116
Kultur- och fritidsnämndens protokoll 28 april 2015, § 41
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
5 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 162
Rapport "Norrbotten 2014" (Kulturhuvudstadsåret)
Diarienr 15KS301
Beslut
Kommunstyrelsen noterar kulturoch fritidsnämndens redovisning.
Ärendebeskrivning
Kultur-, park- och fritidschef Mona Lundström samt kulturoch fritidsnämndens ordförande
Ann-Katrine Sämfors (S) redogör för förvaltningens och nämndens arbete med kulturhuvudstadsåret 2014.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens protokoll 27 april 2015, § 155
Rapport ”Norrbotten 2014”
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
6 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 163
Översiktsplan Piteå kommun
Diarienr 13KS51
Beslut
1. Kommunstyrelsen uppdrar till Stefan Askenryd (S), Brith Fäldt (V) och Elisabeth
Berg (M) att göra en översyn av materialet för om möjligt göra det mer tillgängligt.
2. Kommunstyrelsen delegerar till arbets- och personalutskottet den 23 juni 2015 att
fastställa samrådshandling och genomföra ett samråd som sträcker sig fram till den
31 oktober.
Ärendebeskrivning
Bifogat till denna tjänsteskrivelse finns följande handlingar:
 Planstrategi
 Piteå Markanvändningskarta
 Staden Markanvändningskarta
 Bilaga Planeringsunderlag
 Bilaga Konsekvenser
 Tematiskt tillägg LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen
Därutöver finns tre dokument som utgör underlag till handlingarna, men som vid ett
fastställande av Översiktsplan inte kommer att ingå i planen. Dessa är
 Landsbygdsstrategi
 Skärgårdsstrategi
 Sammanställning av tidiga dialoger
Bilaga Planeringsunderlag är en omfattande handling som beskriver nuläge för Piteå
kommuns mark och vatten användning. Den har, tillsammans med de viljeinriktningarna som
finns beskriven i kapitel 1-3 i planstrategin legat som grund för de strategier som skrivs fram
i kapitel 4-8 i planstrategin. Dessa strategier har i sin tur gett avtryck på de föreslagna
markanvändningskartorna. Staden har getts ett större utrymme i arbetet, eftersom
Översiktsplan stadsbygd är den av de nuvarande Översiktsplanerna som är äldst och som av
fullmäktige beslutats som inaktuell.
I dag har Piteå kommun tre Översiktsplaner, en för stadsbygd, en för landsbygd och en för
skärgård. Ett uppdrag för arbetsgruppen har varit att sammanföra kommunens vilja för mark
och vattenanvändning på en karta. Ett annat har varit att koppla översiktsplanen mot
kommunens övriga styr och ledningssystem genom att utgå ifrån de övergripande mål som
bedöms ha påverkan på mark och vatten.
I underlagen framgår dels de strategiska tankarna kring skärgårds och landsbygdsutveckling,
men också en sammanställning av de inledande dialoger som projektet genomfört inför
framtagandet av liggande samrådshandling.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
7 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Kommunledningskontoret förslår Kommunstyrelsen att godkänna samrådshandlingen och att
påbörja samrådet. Samrådstiden föreslås vara fram till den 31 oktober 2015
Beslutsunderlag
Beslutsunderlagen består av Översiktsplan 2030 med följande handlingar:
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
8 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 164
Månadsrapport april 2015
Diarienr 15KS374
Beslut
1. Kommunstyrelsen godkänner månadsrapport 2015 och lägger den till handlingarna.
2. Kommunstyrelsen uppdrar till arbets- och personalutskottet den 23 juni 2015 att
besluta om en handlingsberedskap för att säkerställa likviditet under återstoden av
året.
Ärendebeskrivning
Ekonomi- och inköpsavdelningen har tillsammans med förvaltningarna arbetat fram ett
månadsresultat per 30 april 2015. Piteå kommun uppvisar resultat för perioden januari-april 2015
på minus 17,9 mkr. För helåret prognostiseras resultat på plus 14,3 mkr.
Från 2015 upprättas ekonomiska rapporter med utgångspunkt i Rådet för Kommunal
Redovisning, RKRs rekommendation 22, ”Delårsrapport”. Det innebär bland annat att
periodisering ska göras enligt samma principer som vid årsredovisning. Förändringar berör
framförallt beräkning och redovisning av semesterlöneskuld mot tidigare år. Detta får till följd att
den faktiska skulden beräknas vid bokslutstillfället och att periodens förändring kostnadsförs.
Tidigare har helårseffekten av skuldförändringen fördelats jämnt över året. Semesterlöneskulden
upparbetas och växer allt eftersom arbetstagarna tjänar in semesterdagar. När semesterperioderna
kommer och arbetstagarna tar ut semester minskar kommunens semesterlöneskuld.
Månadsresultatet visar nuläget men kan inte ligga till grund för en linjär resultatutveckling under
året, varför fokus bör ligga på prognosen för helåret.
Nytt för i år är även att budgeten periodiseras efter förväntade variationer och, till skillnad mot
tidigare, inte fördelats jämnt över året. I resultaträkningen jämförs utfallet för perioden med
periodbudgeten i en avvikelsekolumn.
Till rapporten har även fogats en likviditetsprognos.
Beslutsunderlag
Strategiskt Stöds tjänsteskrivelse 20 maj 2015
Månadsrapport april 2015
Arbets- och personalutskottets protokoll 26 maj 2015, § 67
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
9 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 165
Begäran om allmänna handlingar - Lindbäcksstadion
Diarienr 15KS375
Beslut
Kommunstyrelsen avslår begäran med hänvisning till att de handlingar som efterfrågas inte
finns.
Ärendebeskrivning
Bakgrund
Ronnie Lundgren begärde att få del av följande handlingar som avser Lindbäcks stadium:
1. Budgetsammanställningar (med förtydligande ”De budgetsammanställningar med
tillhörande underlag som har använts till den kostnadssammanställning som
redovisades på sid 48 (67) till dagordningen för kommunstyrelsens sammanträde
2015-02-02 samt dito använts för den kostnadssammanställning som redovisas på sid
12 (87) i kommunfullmäktiges protokoll 2015-02-16”).
2. Avsiktsförklaringar och visioner (med förtydligande ”den eller de avsiktsförklaringar
(visioner) avseende Lindbäcksstatdion som upprättats tidigare än den som är
undertecknad 2015-01-28 och fanns med vid fullmäktigebeslut 2015-02-16”.)
Begäran avslogs den 4 april 2015 av Peter Roslund, kommunstyrelsens ordförande med
stöd av punkt 8 i kommunstyrelsens delegationsbestämmelser. Ronnie Lundgren har
överklagat beslutet. Därav ska kommunstyrelsen ompröva beslutet. Om
kommunstyrelsen inte ändrar det överklagade beslutet ska överklagan överlämnas till
Kammarrätten för vidare handläggning.
Motivering
Några budgetsammanställningar har icke upprättats av Piteå kommun, varför den
efterfrågade handlingen inte existerar hos kommunen.
Enligt Tryckfrihetsförordning 2 kap 9 § är utkast eller koncept till myndighets beslut eller
skrivelser eller annan därmed jämställd handling ej att anse som allmän handling, såvida den
icke tages om hand för arkivering. I det här aktuella fallet har inte något utkast, koncept, eller
därmed jämförbar handling tagits om hand för arkivering, för någon allmän handling av det
slag som begäran omfattar inte existerar.
Rättstidsprövning
Beslutet har överklagats av Ronnie Lundgren. Överklagan inkom till Piteå kommun den 29
april 2015. Piteå kommun bedömer att överklagan har kommit in i rätt tid.
Beslutsunderlag
Överklagandeskrivelse av Ronnie Lundgren, inkom 2015 04 29
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
10 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 166
Haraholmens logistikcentrum
Diarienr 15KS293
Beslut
1. Kommunstyrelsen överför 2 miljoner kronor från kommunstyrelsens centrala pott till
projektet Haraholmens logistikcentrum. Beloppet utgör den del av kommunfullmäktiges anslag på 12 miljoner kronor som inte har överförts från den centrala
potten.
2. Kommunstyrelsen överför totalt 21, 336 miljoner kronor från kommunstyrelsens
centrala pott till projektet varifrån fakturorna betalas för Bondökanalen.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
1. Kommunfullmäktige omför totalt 10,9 miljoner kronor från projekt ”Elektrifiering av
Industrispår och nya upplagsytor” till projekt ”Iordningställande av tomt för
Fabriksetablering”. Av ovanstående medel (10,9 miljoner kronor) överförs 9,4 Mkr från
kommunstyrelsens centrala pott samt 1,5 miljoner kronor från projektnumret för
”Elektrifiering av Industrispår och nya upplagsytor”.
2. Kommunfullmäktige avsätter motsvarande 8,6 miljoner kronor till följande satsningar vid
Haraholmens logistikcentrum:
- Flytt av marina: 4,0 Mkr
- Tilläggsfinansiering Fabriksetablering: 2,1 Mkr
- Tilläggsfinansiering Bondökanalen: 2 Mkr
- Planering av området norr om väg 505: 0,5 Mkr
Ovanstående medel knyts direkt till projektnumret för respektive projekt
varifrån fakturorna betalas.
3. Anslaget enligt punkt 2 belastar kommunens egna kapital.
4. Medel vid medfinansiering från kommunala bolag överförs från driftsbudget till
investeringsprojektet.
Ärendebeskrivning
Under de senaste åren har utvecklingen vid och i anslutning till Piteå Hamn tagit fart
ordentligt. Piteå Hamn har allt mer utvecklas till ett logistikcentrum, med möjlighet att
erbjuda mellanlagring samt intermodala transporter på sjö, järnväg och väg. Det finns en allt
större efterfrågan från regionens företag på flexibla och miljövänliga logistiklösningar och
Piteå Hamn behöver successivt bättre förutsättningar för att möta befintliga och tillkommande kunders behov. En utökad containertrafik har skapat behov av nya lagringsytor. Hamnens roll som en av Sveriges mest betydelsefulla hamnar för skogsprodukter har stärkts ytterligare. Mottagande och lagring av personbilar och delar till vindkraftverk innebär också
möjligheter för Piteå Hamns utveckling.
Elektrifieringen av Haraholmens industrispår samt de markarbeten som genomfördes på
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
11 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
området för att utöka lagringskapaciteten har bidragit till att öka områdets attraktivitet.
Etableringen av Lindbäcks nya husfabrik med 150 nya permanenta arbetstillfällen på
området kommer att innebära att utvecklingen vid Haraholmen kommer att ta fart ytterligare.
Företaget kommer att bidra till att öka attraktiviteten i området och det är rimligt att tro att
fler företag kommer att söka sig till området till följd av Lindbäcks fabriksetablering. Det är
därför av stor vikt att säkerställa möjligheter till såväl ytterligare lagringsytor som eventuellt
också en förlängning av kajen
Piteå kommun och Piteå Hamn AB har gemensamt arbetat med en utveckling av
Haraholmsområdet, där det övergripande syftet med genomförda, pågående och kommande
satsningar är att skapa optimala förutsättningar för såväl Haraholmen som logistikcentrum
som att möjliggöra etablering av industriell verksamhet till närområdet invid Haraholmens
hamn. En flytt av småbåtshamn och båtupplag kommer också, tillsammans med
Bondökanalens färdigställande, att gynna turism och fritidsverksamheten i Piteå.
För det fortsatta arbetet krävs beslut om finansiering, vilka sammanfattas i PM
”Haraholmens logistikcentrum”, bilaga 15KS293-1
Beslutsunderlag
PM ”Haraholmens logistikcentrum”
Arbets- och personalutskottets protokoll 1 juni 2015, § 91
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
12 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 167
Gemensamt lönekontor för Piteå och Älvsbyns kommuner
Diarienr 15KS267
Beslut
1. Placeringsorten för verksamheten föreslås vara lokaliserad i Älvsbyn.
2. Kommunledningskontoret ska presentera en detaljerad lösning till kommunstyrelsen
till den 2015-10-31. Lösningen ska innehålla samverkansform, organisation,
genomförandeplan med tidplan och hur hög kvalité och kompetensförsörjning ska
klaras av på både kort- och lång sikt.
3. En gemensam projektorganisation bildas för genomförandet av arbetet med
gemensamt servicecenter.
Reservationer
Monica Karlsson (NS), Elisabeth Berg (M) och Lage Hortlund (M) reserverar sig mot beslutet
till förmån för egna yrkanden.
Ärendebeskrivning
Sammanfattning
En framgångsrik etablering av ett gemensamt servicecenter bygger på att båda kommunerna
deltar i processen och att ett kund/leverantörsförhållande uppstår först när
projektorgansationen upphör och verksamheten går in i ordinarie drift. Förverkligandet av den
gemensamma löneadministrationen är båda kommunernas ansvar och inte enbart den
kommun som har uppdraget att leverera den gemensamma servicen långsiktigt.
Säkerställandet av den kortsiktiga kompetensförsörjningen är av yttersta vikt och huvudelen
av kraften bör initialt fokuseras på detta.
Vår gemensamma servicefunktion blir den första av sitt slag i Norrbotten och med det
kommer den att röna viss uppmärksamhet. Uppmärksamhet skapar attraktion och möjligheter.
En unik och attraktiv arbetsplats säkerställer den långsiktiga kompetensförsörjningen –
framtidens HR-servicecenter i Luleåregionen?
En gemensam projektorganisation bör snarast påbörja arbetet utifrån den generiska planen för
genomförandet och svara på frågeställningarna i den operativa modellen för ett gemensamt
servicecenter.
Inledning
För att långsiktigt kunna säkerställa hög kvalitet på samhällsservicen har mellankommunal
samverkan identifierat som en av de viktigare metoderna. I både Piteå och Älvsbyn finns en
politisk uttalad ambition att öka den mellankommunala samvekan mellan de både
kommunerna. Redan idag finns en pågående samverkan där en av kommunerna genomför
tjänster åt båda, bland annat avseende gemensam räddningschef, gemensam
alkoholhandläggare, gemensam WEB-GIS samt drift av lönesystem.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
13 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Under hösten 2013 påbörjades en fördjupad samverkan mellan Piteå och Älvsbyns
kommuner. Syftet med samverkan var att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning, kvalité
i verksamheterna och sänkta kostnader. Samverkansarbetet ska i första hand inrikta sig på
verksamheter som inte är ”medborgarnära”, det vill säga administrativa tjänster och olika
former av nyckelfunktioner med svårrekryterad personal. Vidare är en grundläggande princip
att den fördjupade samverkan definieras genom att funktionen bara ska finnas på en av
orterna, men att den ger service till båda kommunerna.
Under 2014 utreddes en rad olika samverkansområden. Samtliga dessa områden är möjliga att
samverka inom och skulle kunna vara igång under perioden 2015-2017. De är olika i
verksamhetsinnehåll och omfattning, vilket också innebär att problemställningarna ser något
olika ut för respektive samverkansområde. Placeringsort för respektive verksamhet påverkas
av dessa förutsättningar. Grunden vid val av placeringsort är att kompetensförsörjning och
kvalité måste kunna säkerställas och ekonomisk effektivitet kunna uppnås.
Gemensam löneadministration (Shared Service Centers, SSC)
Det mest omfattande utredningsområdet, av de ovan uppräknade, är gemensam
löneadministration (servicecenter). Det berör cirka 10 personer i Piteå, inklusive
systemadministration och pensionshandläggning, och 2 i Älvsbyn. Det är en
transaktionsintensiv verksamhet med tydliga kvalitetskrav och deadlines som måste hållas för
att rätt lön ska betalas ut vid rätt tillfälle till rätt person.
Utredningen har genomförts av PWC på beställning av kommuncheferna i Piteå och Älvsbyn.
Uppdraget har gått ut på att PWC ska utreda förutsättningarna för ett gemensamt lönekontor
mellan Piteå och Älvsbyns kommuner,oaktat placeringsort.
Generellt visar utredningen att båda kommunerna har god effektivitet och kvalité i sin
löneadministration och att det finns mycket goda förutsättningar för ett gemensamt
lönekontor.
Men med utgångspunkt från att det handlar om en bred samverkansuppgörelse mellan Piteå
och Älvsbyn är det viktigt att göra en helhetsbedömning. Redan idag ligger de gemensamma
resurserna i Piteå och många av de samverkansområden som fortfarande är under utredning
kommer med stor sannolikhet, med kompetensförsörjningsfrågan som grundval, att hamna i
Piteå.
Utgångspunkten är att den gemensamma löneadministrationen etableras i Älvsbyn.
Effekten
Effekten av en samordning av resurserna är inte bara ekonomiska, utan främst kvalitativa.
Den kvalitativa utvecklingen ger möjligheter att växla fokus från rapportering och
transaktionshantering till utveckling och stöd. Detta möjliggör bland annat ett tryggande av
den långsiktiga kompetensförsörjningen.
Kritiska framgångsfaktorer
I ett mera kortsiktig perspektiv måste ett antal kritiska framgångsfaktorer hanteras. De tre
kanske viktigaste kritiska framgångsfaktorerna i denna process är: bibehållet tempo,
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
14 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
nuvarande arbetssätt och kortsiktig kompetensförsörjning.
Bibehållet tempo - bibehåll tempo i förändringsarbetet. Efter den politiska beslutsprocessen
måste tempot i förändringsprocessen bibehållas fram till etablering är slutför och en
gemensam funktion är i operativ drift. En för långsam process medför med största sannolikhet
att slutresultatet inte kommer överensstämma med den beslutade målbilden.
Nuvarande arbetssätt - även om likheterna i arbetsätt och servicenivå är påfallandet är
standardisering av processer mellan kommunerna centralt där nuvarande arbetssätt utmanas
och förändras. Det inkluderar även enskilda principer och förhållningssätt inom HR-området.
Vi måste tillsammans processa fram en Piteå/Älvsbymodell.
Kortsiktig kompetensförsörjning – är kanske den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för att en
gemensam etablering ska bli framgångsrik. Med kortsiktig kompetensförsörjning menar vi vår
förmåga att stimulera våra nuvarande medarbetare att välja att bli en del av den gemensamma
funktionen.
Kompetensförsörjning
En analys av kompetensförsörjningen inom det löneadministrativa kompetensområdet bör
göras ur både införande- och driftsperspektivet. Med införandeperspektivet menar vi tiden
från det politiska beslutet fram till dess att den gemensamma funktionen är i full operativ drift
och att en kommun har ansvaret för funktionen. Tidsmässigt torde denna tid kunna röra sig
om allt från ett till tre år. Med driftsperspektivet menar vi säkerställandet av den långsiktiga
kompetensförsörjningen och med det säkerställandet av kvalitet och utveckling. Här
definierar vi inte tid utan vår förmåga att långsiktigt, medvetet, systematiskt och fortlöpande
arbeta med kompetensförsörjning.
Den viktigaste faktorn för organisationers framgång är medarbetarnas förmåga att lösa de
uppgifter de står inför. Kompetensförsörjning är ett samlingsbegrepp som innefattar
utveckling och säkerställande av denna förmåga hos medarbetarna. På strategisk nivå innebär
det att styra medarbetarnas och organisationens kompetens för att ha förutsättningar och
uppnå verksamhetsmålen – först en kompetensanalys för organisationen och därefter en
kompetensanalys för medarbetaren.
För oss gäller det att inte omgående fokusera på lösningar och operativa aktiviteter, utan att
fullt ut ha analyserat och reflekterat över möjliga samband och sammanhang, prioriteringar
utifrån verksamhetens strategiska perspektiv.
Införandeperspektivet – det går nog inte nog att poängtera vikten av den kortsiktiga
kompetensförsörjningen. Vi måste tillsammans hitta attraktiva lösningar som stimulerar våra
kompetenta medarbetare att bli en del av vår gemensamma organisation. Här behöver Piteåoch Älvsbyns kommuns arbetsgivar- och arbetstagarföreträdare tillsammans arbeta fram
förutsättningar för säkerställandet. Finns en en rad olika lösningar för att öka attraktiviteten
och på så sätt stimulera den enskilde till att även fortsättningsvis vara en del av vår
organisation, exempelvis:
- Kollektiva resemöjligheter/lösningar.
- Reseersättning.
- Lönekompensation.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
15 (67)
Kommunstyrelsen
-
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Flexiblare arbetstid.
Möjligheter att arbeta på distans för att möta behovet av att träffa arbetsledare lokalt i
Piteå.
Naturligtvis är dessa lösningar någonting som parterna får förhandla fram under processens
gång. Dessa lösningar bör kunna presenteras för personalen i relativt snar framtid. Det är
viktigt ur både arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv att kunna planera för framtiden.
Vidare kommer en viktig del av processen vara att tillsammans med berörd personal utforma
både de villkorsmässiga förutsättningarna, men också att i olika workshops under tidig höst
bygga innehåll och inriktning för verksamheten i stort och för de olika arbetsprocesserna. Allt
i syfte att tillsammans bygga en attraktiv arbetsmiljö med goda villkor och hög kvalité.
Driftsperspektivet – ser vi till det längre perspektivet så har båda kommunerna redan idag
system för att jobba med kompetensförsörjningen. Älvsbyns kommunhar ett förhållningssätt
innebärande att man arbetar med ledning, systematik, medvetenhet, proaktivitet och
uppföljning i sin process för kompetensförsörjning. Säkerställer att strategier för kompetens är
kopplade till strategier för verksamheten. Älvsbyns kommun jobbar långsiktigt med
kompetensförsörjning och har idag inga akuta rekryteringsproblem.
Ser vi till kompetens inom det löneadministrativa arbetsområdet torde den långsiktiga
kompetensförsörjnigen gå att säkerställa genom rekrytering och kompetensutveckling. Idag
bedöms erfarna löneadministratörer vara relativt svårrekryterade. För att kunna säkerställa
långsiktig tillgänglighet bör strategier och system för kompertensförsörjningen utarbetas.
Exempel på detta skulle kunna vara:
- Kommunikationsplaner.
- Aktiva rekryteringsinstaser.
- Upphandling av KY-utbildningar.
- Design och uppstart av komvuxprogram.
- M.fl.
Den regionala originaliteten i vår lösning torde kunna stärka vår attraktionskraft och locka till
sig kompetent personal som vill vara en del i vår gemensamma utvecklingsresa. Detta i
kombination med Älvsbyns fysiska placering som en del i Luleåregionen möjliggör
dagspendling och utvidgar rekryteringsbasen avsevärt.
Framtida utvecklingsmöjligheter
När väl Piteå och Älvsbyns gemensamma servicecenter är driftsatt kommer
utvecklingsmöjligheterna vara stora, både vad avser kunder och tjänsteutbud.
Intresset från ett flertal kommuner i Norrbotten är stort och det finns inga begränsningar i
möjligheten att inkludera ytterligare kunder i servicecentret. En utökning ger ytterligare
möjligheter till utveckling, både verksamhetsmässigt och för personalen. Inte minst är
möjligheterna att få vara med och bygga upp en helt ny verksamhet stimulerande och
utvecklande både personligt och karriärmässigt. Vidare möjliggör organisationens storlek och
särart ökad attraktivitet och individuella utvecklingsmöjligheter.
I ett gemensamt servicecenter finns gemensamma och standardiserade processer vilket
underlättar för medarbetarna och frigör tid från transaktionshantering till stöd och utveckling.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
16 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Detta skapar utrymme för ökad kompetensutveckling och ökad flexibilitet för personalen och
det kan också bidra till att minska stressen och öka tryggheten de flera medarbetare delar på
ansvaret och kan stötta varandra.
Grundläggande i både Piteå och Älvsbyns kommuner kommer vara att följa upp
verksamheten och mot dessa parametrar och att styra ledarskapet på ett sätt som bygger en
attraktiv och utvecklingsorienterad löneadministration som levererar tjänster med hög kvalité.
Yrkanden
Monica Karlsson (NS) med instämmande av Elisabeth Berg (M) och Lage Hortlund (M):
Avslag på förslaget.
Roland Olofsson (S), Brith Fäldth (V)och Lars-Olof Pettersson (S) yrkar bifall till förslaget.
Propositionsordning
Ordförande ställer proposition på yrkanden och finner att kommunstyrelsen mfl yrkanden.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 8 april 2015
Utredning ”Risk och konsekvensanalys av en gemensam lönefunktion mellan Piteå och
Älvsbyns kommuner”, med bilagor
Skrivelse från fackliga organisationer
Arbets- och personalutskottets protokoll 14 april 2015, § 60
Kommunstyrelsen protokoll 27 april 2014, § 142
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
17 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 168
Verksamhetsplan (VEP) 2016 - 2018 och årsbudget 2016
Diarienr 15KS394
Förslag till kommunfullmäktige
1. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsplan för åren 2016-2018 och årsbudget för
år 2018 med förändringar enligt nedan.
2.
Kommunfullmäktige utökar nämndernas/styrelsens ramar år 2016 med totalt 13,9 mkr
(14,5 mkr år 2017, 16,4 mkr år 2018, ramökning och prisökning).
3. Kommunfullmäktige avsätter i driftbudgeten 47 040 tkr i en central pott till kommunstyrelsens förfogande. Potten innehåller bland annat anslag till löneökningar för år 2016.
Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att fördela medel för löneökningar då
lokala avtal för 2016 är klara.
4.
Kommunfullmäktige uppdrar åt samtliga nämnder att komma med förslag till höjning av
taxorna från 1 januari 2016. I de fall taxehöjning inte föreslås ska motiv anges varför.
Indexreglerade taxor ska ses över och förslag lämnas till ändring av index som bäst
matchar kostnadsutvecklingen. Beslut om taxe-/avgiftshöjningar tas i särskilt ärende av
Kommunfullmäktige vid sammanträde i november.
5.
Kommunfullmäktige fastställer mål och nyckeltal på kommunövergripande och nämndsnivå som stöd för bedömning av God ekonomisk hushållning i Piteå kommun för år
2016.
6.
Kommunfullmäktige beslutar att Barn- och utbildningsplan upphör att gälla och att
målen är inarbetade i verksamhetsplanen.
7.
Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnder/styrelse att, utifrån övergripande och nämndsmål vid behov komplettera eller specificera mål och nyckeltal på förvaltningsnivå i syfte
att tydliggöra styrmodellen i hela organisationen.
8.
Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnder/styrelse att, utifrån mål och uppdrag, fastställa
internbudget för år 2016 inom ramen för anvisade medel (driftbudget och investeringsbudget) i samråd med kommunstyrelsen/strategiskt stöds ekonomi- och inköpsavdelning.
9.
Kommunfullmäktige delegerar till respektive nämnd/styrelse att, upp till fastställd
beloppsgräns, löpande under året omvandla drift- till investeringsmedel. Rapportering
om omfördelning görs i samband med årsredovisningen.
Ärendebeskrivning
Budgetberedningen framlägger förslag till verksamhetsplan 2016-2018 och årsbudget 2016.
Förslaget har arbetats fram med utgångspunkt från de Riktlinjer för budgetarbetet som
fastställts av Kommunfullmäktige 2015-03-16.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
18 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Riktlinjerna för budgetarbetet för år 2016 utgick från de beslutade budgetramarna och de
resultatnivåer som låg/ligger i VEP 2015-2017. I syfte att möta omvärldsanalysen och målet
om ökad befolkning till 43 000 invånare, beslutades om bland annat följande ekonomiska
inriktning: inga sparbeting genomförs för 2016; gemensamt ansvar för alla nämnder att
arbeta för ekonomisk effektivitet och skapa utrymme för utvecklingsarbete.
Tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 %. Tillväxten i Euroländerna är fortsatt
mycket svag, vilket fördröjer återhämtningen. Den globala inflationen är låg och det bidrar
till att de stora centralbankernas styrräntor fortsatt är låga. Den utdragna lågkonjunkturen
med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Inte bara omvärlden
går i otakt, svensk ekonomi har uppenbara drag av att gå i otakt. Tillväxten har dämpats
markant och trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka. Svensk BNP
beräknas i år öka till 3,5 %, vilket är en revidering uppåt med 0,4 % mot förra prognosen i
december 2014.
Kommunstyrelsens förslag till VEP 2016-2018 baseras på följande förutsättningar:
Skatteintäkter/generella statsbidrag
Sveriges Kommuners och Landstings (SKLs) prognos i april över skatteunderlagets
utveckling indikerar en högre ökningstakt i jämförelse med den prognos som skatteintäkterna
baserades på i VEP 2015-2017. Preliminär beräkning är gjord för kostnadsutjämning som
innebär förbättring och LSS-utjämning som innebär försämring mot tidigare VEP.
Skatteintäkter/generella statsbidrag ökar med netto 20,1 mkr för år 2016 mot tidigare
beräkning i VEP 2015-2017.

Skatteunderlaget är uppräknat enligt Sveriges Kommuners och
Landstings uppräknings-faktorer med 5,0 % för år 2015 och 5,4 % för år 2016 (2014-års
skatteunderlag är nedjusterat till 3,2 % från 3,5 %). Medför ökad intäkt med 16,0 mkr.

Preliminär kostnadsutjämning för år 2016 medför förbättring med +7,0
mkr.

Ny modell för kostnadsutjämning för förskola och individ- och
familjeomsorg medför ökade kostnader med 1,4 respektive 0,7 mkr, totalt -2,1 mkr.

Preliminär LSS-utjämning för år 2016 ger en minskning med -0,8 mkr.
Pensioner
KPA senaste beräkning av pensionsskulden och pensionskostnaderna i januari 2015 visar
endast marginell förändring mot VEP 2015-2017 varför ingen justering görs. Ny beräkning
från KPA kommer i augusti och tas med i novemberbeslutet i kommunfullmäktige.
Löneökningar
Anslag för löneökningar avsätts och ingår i central pott till kommunstyrelsens förfogande
2016-2018.
Prisökningar
Prisökningar har fördelats till nämnderna med 7,5 mkr efter förslag i kommunstyrelsen den 8
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
19 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
juni 2015. Priskompensation fördelas för utvalda varu- och tjänstegrupper efter modell som
utarbetats till VEP 2012-2014 som modifierats.
Förslagen till mål och nyckeltal på kommunövergripande och nämndsnivå som fastställer
vad som bedöms vara God ekonomisk hushållning i Piteå kommun för år 2016 återfinns i
budgetdokumentet.
I nämndernas budgetförslag finns taxorna redovisade. Flertalet av taxorna indexregleras
årligen. Fastighets- och servicenämnden har föreslagit höjning av måltidsabonnemang med
45 kr/månad till 3 680 kr/månad (motsvarar 94 % täckningsgrad). Avgift för matservice och
matdistribution föreslås höjas med 2 kr/måltid till 58 kr/måltid (motsvarar 100 %
täckningsgrad). Kommunfullmäktige uppdrar åt samtliga nämnder att komma med förslag till
höjning av taxorna från 1 januari 2016 samt motivera varför om taxor inte ska höjas.
Indexreglerade taxor ska ses över och förslag lämnas till ändring av index som bäst matchar
kostnadsutvecklingen.
Det finns en gränsdragningsproblematik mellan drift och investering som också till vissa
delar krockar med väl fungerande ekonomistyrningsprocesser på förvaltningarna. Därför
föreslås att nämnder/styrelse får i delegation att upp till och med ett maxbelopp fördela om
från drift till investeringsanslag löpande under året. Rapportering om omfördelning görs en
gång per år i samband med årsredovisningen.
Samråd och diskussioner har skett med berörda förvaltningar.
Budgetförslaget ska presenteras för den centrala samverkansgruppen den 16 juni 2015.
Yrkanden
Peter Roslund (S): Bifall till arbets- och personalutskottets förslag med ändringar enligt
bilaga15KS394-3.
Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag till beslut, vilket också blir
kommunstyrelsens beslut.
Beslutsunderlag
Verksamhetsplan 2016-2018, arbets- och personalutskottets förslag 1 juni 2015
Bilaga till Verksamhetsplan 2016-2018 Nämndernas budgetförslag
Strategiskt Stöds tjänsteskrivelse 1 juni 2015
Arbets- och personalutskottets protokoll 1 juni 2015, § 92
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
20 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 169
Detaljplan för Stadsvapnet 6 och 8, Kulturtorget i Piteå kommun
Diarienr 15KS357
Kommunfullmäktige antar detaljplan för Stadsvapnet 6 och 8, Kulturtorget i Piteå kommun,
enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut 28 april 2015, § 65.
Ärendebeskrivning
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 28 april 2015, § 65, att föreslå kommunfullmäktige
anta ett förslag till detaljplan för Stadsvapnet 6 och 8, Kulturtorget i Piteå kommun.
Förslagets syfte är att säkerställa en allmänt tillgänglig offentlig miljö, så kallat Kulturtorg,
inom det kulturhistoriskt värdefulla kvarteret i anslutning till Rådhustorget. Planområdet
ingår i sin helhet i område av Riksintresse för kulturmiljövården. Vidare ska förslaget på ett
adekvat sätt ange bestämmelser för befintliga byggnader i överensstämmelse med befintliga
värden. Planförslagets syfte är dessutom att avgränsa befintlig byggrätts storlek i Stadsvapnet
6 och bestämma dess egenskaper. Ny gestaltning av gårdsmiljön ska forma en väl avstämd
helhet tillsammans med befintliga och tilltänkta byggnader.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 28 april 2015, § 6
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 21 maj 2015
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
21 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 170
Detaljplan för del av Pitholm 47:13 m fl, Haraholmens
industriområde
Diarienr 15KS358
Kommunfullmäktige antar detaljplan för del av Pitholm 47:13 m fl, Haraholmens
industriområde, enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut 28 april 2015, § 66.
Ärendebeskrivning
Samhällsbyggnadsnämndens beslutade 28 april 2015, § 66, att föreslå kommunfullmäktige
anta ett förslag till detaljplan för del av Pitholm 47:13 m fl, Haraholmens industriområde.
Planområdet är beläget i Haraholmens industriområde. Planens syfte är att skapa
förutsättningar för en utveckling av befintligt industriområde och hamnverksamhet.
Bakgrunden till planläggningen är etablering av en husmodulsfabrik som är i behov av ett
hamnnära läge.
Miljö- och byggnämnden beslutade 3 december 2014 att detaljplanens genomförande inte
medför betydande miljöpåverkan. Närmaste bebyggelse är i stort sett befintlig eller planerad
industri- eller hamnverksamhet. Marken är kommunägd. Cabinord fastigheter AB har
tomträtt på fastigheten 47:12.
Beslutsunderlag
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
22 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 171
Detaljplan för Stadsön 2:1 m fl, Acusticum
Diarienr 15KS356
Kommunfullmäktige antar detaljplan för Stadsön 2:1 m fl, Acusticum, enligt
samhällsbyggnadsnämndens beslut 28 april 2015, § 64.
Ärendebeskrivning
Samhällsbyggnadsnämndens beslutade 28 april 2015, § 64, att föreslå kommunfullmäktige
anta ett förslag till detaljplan för Stadsön 2:1 m fl, Acusticum.
Planområdet är planlagt sedan tidigare. Gällande detaljplan för området vann laga kraft 24
oktober 2006 och medger byggrätt för bostäder, kontor och skola med en byggnadshöjd på
15 m, vilket motsvarar 5 våningar. 2013 påbörjades planläggning av detaljplanen för
Acusticumområdet/universitetsområdet, (detaljplan för Stadsön 2:1 m.fl., Acusticum). Efter
granskningen av denna plan undantogs det nu aktuella planområdet från det förslag som
antogs av kommunfullmäktige 7 april 2014, § 65.
Anledningen till att det nu aktuella området undantogs var att närboende öster om
Acusticumområdet uttryckte oro över markanvändning i kvarteret närmast Murargatan,
främst på grund av skuggbildning. Kvartersmarken i fråga medgav kontor och
bostadsbebyggelse i fyra våningar. Samhällsbyggnads/Fysisk planerings ansåg att frågan om
markanvändningen i detta delområde behövde diskuteras vidare i dialog med närboende. I
motiveringen till kommunfullmäktiges beslut 7 april 2014, § 65 framgår det att fortsatt
planläggning av det undantagna området bör ske. Nuvarande planförslags huvudsyfte är
således att fullfölja påbörjat planläggning för det undantagna området.
Planförslagets huvudsyfte är att ge planmässiga förutsättningar för att möjliggöra byggande
av bostäder och kontor i högst tre våningar, med tillhörande komplementbyggnader, inom
planlagd kvartersmark, samt allmän parkering i norra delen av planområdet.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 28 april 2015, § 64.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
23 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 172
Planprogram för kvarteret Löjan 1 och 3 samt kvarteret Häggen 2
och 3
Diarienr 15KS389
Kommunfullmäktige antar planprogram för kvarteret Löjan 1 och 3 samt kvarteret Häggen 2
och 3 enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut 26 maj 2015, § 95.
Ärendebeskrivning
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 26 maj 2015, § 95, att föreslå kommunfullmäktige
anta planprogram för kvarteret Löjan 1 och 3 samt kvarteret Häggen 2 och 3
Planprogrammets huvudsakliga syfte är att utreda förutsättningar för nya bostäder samt
offentliga och kommersiella lokaler i centrala Piteå. Ett syfte är också att skapa sociala
mötesplatser i form av ett nytt torg. Programmet ska belysa följande punkter:
1. Stadsbyggnad och gestaltning, i synnerhet vad gäller förhållningssättet med
omgivning och en arkitektonisk helhet med Löjan 2 (Stadsberget),
2. Innehållet, vilka boendeformer och verksamheter ska finnas samt
exploateringsgraden.
3. Trafik, angörning och parkering
4. Utformning av ett attraktivt och tillgängligt stadsrum.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 26 maj 2015, § 95, med bilagor
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
24 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 173
Planprogram för Klubbgärdet 4:1, Lövholmen
Diarienr 15KS388
Kommunfullmäktige antar planprogram för Klubbgärdet 4:1, Lövholmen, enligt
samhällsbyggnadsnämndens beslut 26 maj 2015, § 94.
Ärendebeskrivning
Samhällsbyggnadsnämndens beslutade 26 maj 2015, § 94, att föreslå kommunfullmäktige
anta ett förslag till detaljplan för Klubbgärdet 4:1, Lövholmen.
I gällande översiktsplan är området ej klassat för bostadsändamål utan som
verksamhetsområde, vilket föranlett att samhällsbyggnadsnämnden gjort bedömningen att ett
planprogram bör upprättas.
Syftet med planprogrammet är att utreda möjligheter och förutsättningar för en omvandling
av en del av Lövholmens bruks industriområde till ett bostadsområde i ett attraktivt läge vid
Infjärden, 1,5 km söder om Piteå centrum. Frågan hur industrifastigheten kan utvecklas med
andra verksamheter har även undersökts.
Ambitionen är att utveckla den nya stadsdelen till ett attraktivt område med varierande
boendemiljöer samt goda arkitektoniska och stadsbildsmässiga lösningar, som förädlar det
vatten- och centrumnära läget och som bättre bygger samman befintliga bostadsområden.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 26 maj 2015, § 94, med bilagor
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
25 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 174
Begäran om tilläggsanslag för ny dagvattenledning Strömbacka,
fastighets- och servicenämnden
Diarienr 15KS364
1. Kommunfullmäktige lämnar ett tilläggsanslag på 650 000 kronor för ombyggnad av
dagvattenledning.
2. Tilläggsanslaget finansieras genom medel ur kommunens egna kapital,
Ärendebeskrivning
Fastighets- och servicenämnden beslutade 28 april 2015, § 42, att äska tilläggsanslag med
650 000 kronor för ombyggnad av dagvattenledning som avleder vatten från
Strömbackaskolans byggnad Oden och intilliggande mark.
Strömbackaområdet har en yta på 70 000 m2. Byggnaderna och markanläggningarna
avvattnas via två huvudledningar som leds ut i både kanalen och i Norra fjärden. Två år i rad
har ledningar gått sönder inne i hus Oden med stora skador som följd. Orsaken är ett för stort
vattentryck i ledningarna som avvattnar hustaket, vilket beror på att avrinning i ledningarna
utanför huset inte är tillräcklig.
Vissa sträckor på ledningarna är från 1965 och anpassade till den tidens behov.
Kontrollberäkning av ledningarnas kapacitet, från byggnad Oden och ut i kanalen, visar att
ledningarna är underdimensionerade. För att minska risken för ytterligare vattenskador är det
brådskande att byta ut ledningarna från byggnad Oden och fram till anslutningspunkt ut mot
kanal. Detta är även en rekommendation från av Piteå kommun anlitat försäkringbolag.
Stadshuset är anslutet till ledningarna som går ut från Strömbackaområdet mot Norra fjärden.
För att minska risken att stadshuset drabbas av upprepade översvämningsskador kommer
stadshuset att få egen avrinning genom att komplettera med ytterligare ett utlopp i fjärden.
Piteå Renhållning och Vatten AB står för den åtgärden eftersom delar av denna
huvudledning även avvattnar gatumark.
Beslutsunderlag
Fastighets- och servicenämndens protokoll 28 april 2015, § 42, med tillhörande utredning
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
26 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 175
Begäran om tilläggsanslag för ombyggnad av golvkonstruktion
Backgårdsskolan, fastighets- och servicenämnden
Diarienr 15KS363
1. Kommunfullmäktige lämnar ett tilläggsanslag på 2 miljoner kronor för ombyggnad
av golvkonstruktion i Backgårdsskolan.
2. Tilläggsanslaget finansieras genom medel ur kommunens egna kapital.
Ärendebeskrivning
Fastighets- och servicenämnden beslutade 28 april 2015, § 41, att äska tilläggsanslag om 3,8
miljoner kronor för ombyggnad av golvkonstruktionen i Backgårdsskolan.
Bakgrunden är att Backgårdskolan har besvärats av dålig innemiljö under en längre tid. Vissa
elever besväras i så hög grad att det inte längre är möjligt att vistas i lokalerna, varför
kartläggning av innemiljön skett. Resultatet visar på brister i form av förhöjda fuktvärden på
stora delar av golvytan. Fastighets- och servicenämnden bedömer att problemet är så
allvarligt att det inte går att lösa på annat sätt än att göra om golvkonstruktionen för att
eliminera liknande problem i framtiden.
Backgårdskolan är byggd 1976 med en golvkonstruktion bestående av en betongplatta direkt
på marken med en pålimmad golvmatta. Svagheten i denna konstruktionstyp är att markfukt
(vattenånga) söker sig upp genom betongplattan och samlas under golvmattan. Detta medför
att fukthalten stiger och till slut blir så hög att lim och spackel börjar lösas upp. Den emission
som detta medför påverkar vissa personer negativt, exempelvis påverkan på hud, slemhinnor
och andningsvägar.
För att ha fungerande lokaler inför skolstarten hösten 2015 på Backgårdskolan behöver stora
delar av skolan renoveras innan skolstart. Resterande renovering sker under höstterminen i
samverkan med berörd verksamhet. Det gör att situationen bedöms som akut för att klara
skolans behov av lokaler höstterminen 2015. Backgårdskolan har ytterligare behov av
renovering liksom anpassningar till verksamhetsförändringar som skolans
strukturomvandling innebär. Detta kommer att presenteras i fastighets- och servicenämndens
äskanden inför Verksamhetsplan (VEP) 2016-2018.
Byggnadssättet förekom under 70-80 talet, andra byggnader med samma konstruktion är ex.
Norrbyskolan, del av Rosviksskolan, del av Munksundskolan samt delar av Strömnässkolan.
Nuläget för dessa byggnader är att för Norrbyskolan har golvrenovering skett 2013 med gott
resultat. Del av Munksundskolan och Strömnässkolan rivs i samband med skolans pågående
omstrukturering. En byggnad i Rosviksskolan har problem med nämnda konstruktion vilket
åtgärdats i delar av byggnaden. Resterande delar planeras som reinvestering i VEP 20162018.
Arbets- och personalutskottet konstaterar att det, efter fastighets- och servicenämndens
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
27 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
behandling av ärendet, har framkommit uppgifter om att upp till 1,8 miljoner av kostnaden
kan täckas genom omfördelning av medel inom nämndens anslag.
Beslutsunderlag
Fastighets- och servicenämndens protokoll 28 april 2015, § 41
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
28 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 176
Redovisningsreglemente för Piteå kommun
Diarienr 15KS365
Kommunfullmäktige fastställer redovisningsreglemente för Piteå kommun enligt bilaga
15KS365-1.
Ärendebeskrivning
Det nu gällande redovisningsreglementet upprättades 2014. Reglementet är inaktuellt på
några mindre punkter avseende lagrum och formuleringar och är därför i behov av
uppdatering. Utgångspunkten för reglementet är gällande lagstiftning inom området, varför
det föreslagna reglementet endast reglerar förhållanden utöver vad som i lag är reglerat.
Beslutsunderlag
Strategiskt Stöds tjänsteskrivelse inklusive förslag till reglemente
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
29 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 177
Bolagsordning för North Sweden Datacenter Locations AB (NSDL)
Diarienr 15KS392
Kommunfullmäktige godkänner bolagsordning för North Sweden Datacenter Locations AB
enligt bilaga 15KS392-1.
Ärendebeskrivning
Piteå kommun är, tillsammans med Boden och Luleå kommuner, delägare i North Sweden
Datacenter Locations AB (tidigare The Node Pole). Bolaget har översänt ett förslag till ny
bolagsordning, som måste godkännas av samtliga medlemskommuners fullmäktige. De
största förändringarna i förhållande till nu gällande bolagsordning är att bolaget nu ombildas
från att vara tidsbegränsat, dvs att det automatiskt upphör 2017, samt att bolaget ges
möjlighet att även agera utanför nuvarande medlemskommuners gränser.
Beslutsunderlag
Förslag till ny bolagsordning North Sweden Datacenter Locations AB
3-årigt bolag från början, nu löpande. Möjlighet att agera i större område
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
30 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 178
Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning
Diarienr 15KS230
Kommunfullmäktige fastställer arbetsordning för kommunfullmäktige enligt bilaga
15KS230-3.
Reservationer
Lage Horlund (M), Elisabeth Berg (M), Monica Karlsson (NS), Marika Risberg (C), Åke
Forslund (FP) och Helèn Lindbäck (M) till förmån för Lage Hortlunds (M) yrkande.
Ärendebeskrivning
Sveriges Kommuner och Landsting har utkommit med ett förslag till normalarbetsordning
för kommunfullmäktige. Utifrån detta, samt de önskemål som framkommit beträffande
förändringar i nuvarande arbetsordning, har ett förslag till reviderad arbetsordning för
kommunfullmäktige utarbetats. Kommunfullmäktige behandlade förslaget 13 april 2015, §
121, och beslutade att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för bearbetning utifrån de
under debatten framförda synpunkterna.
Kommunfullmäktiges presidium har behandlat de framförda synpunkterna, och utifrån sitt
ställningstagande till dessa tagit fram ett nytt förslag till arbetsordning.
Yrkanden
Lars-Olof Pettersson (S) yrkar bifall till kommunfullmäktiges presidiets förslag
Lage Hortlund (M) yrkar i 2 § att ”i den mån ordföranden anser att det behövs” stryks.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 25 mars 2015 inkl förslag till ny arbetsordning
SKLs cirkulär Ny arbetsordning för kommunfullmäktige
Kommunstyrelsens protokoll 30 mars 2015, § 134
Kommunfullmäktiges protokoll 13 april 2015, § 121
Kommunfullmäktiges presidiums förslag till ny arbetsordning
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
31 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 179
Riktlinjer för markanvisning
Diarienr 15KS316
Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer för markanvisning i Piteå kommun enligt bilaga
15KS316-1.
Ärendebeskrivning
Enligt lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (SFS 2014:899) är en kommun, som
genomför markanvisningar, skyldig att anta riktlinjer för dessa. Författningen definierar
markanvisning som ”en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger
byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med
kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för
bebyggande”. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för
överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och
grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning.
Då Piteå kommun använder sig av markanvisningar i sitt arbete måste kommunen anta
riktlinjer för dessa. Begreppet ”riktlinjer” har, enligt principerna för Piteå kommuns styrande
dokument, en något annan innebörd än vad som lagstiftaren angett. Med tanke på att
lagstiftaren har använt ordet riktlinjer har begreppet använts på samma sätt som i
författningen.
Kommunledningskontoret har, i samarbete med samhällsbyggnad, tagit fram ett förslag
utifrån från författningens grundkrav.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 13 maj 2015 med förslag till riktlinjer
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
32 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 180
Slutredovisning av investeringsprojekt 2014
Diarienr 15KS360
Kommunfullmäktige godkänner slutredovisning av investeringsprojekt 2014 enligt bilaga
15KS360-2.
Ärendebeskrivning
Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med slutredovisning av investeringsprojekt
slutförda 2014, bilaga 15KS360-2.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 28 april 2015, § 63, med bilaga
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
33 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 181
Motion om busskurer till alla busshållplatser på landsbygden
Diarienr 15KS256
Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad.
Ärendebeskrivning
Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) har inkommit med rubricerade
motion. I motionen yrkas att alla busshållplatser på landsbygden skall ha en busskur.
Motionen redovisas i bilaga 15KS256-1.
__________
Kommunfullmäktige har den 13 april 2015, § 139 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för
beredning.
__________
Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande:
”Motionären yrkar att alla busshållplatser på landsbygden skall ha en busskur samt att de
kommunalt ansvariga tar kontakt med exempelvis Trafikverket för att ansöka om EU-medel.
Norrbottens läns landsting äger det politiska och ekonomiska ansvaret för all stomlinjetrafik i
länet. Kommunen för en kontinuerlig dialog med Länstrafiken och Trafikverket samt via den
regionala kollektivtrafikmyndigheten gällande såväl planering som säkerhetsfrågor när det
gäller kollektivtrafiken i Piteå. Kommunen påtalar eventuella upplevda brister i dessa forum.
Det är bland annat många som anser att det vore önskvärt att busskurer fanns vid varje
busshållplats. Om kommunen anser att det bör finnas busskurer på specifika platser framförs
detta. Det är en kostnadsfråga som vägs in i helheten över de prioriteringar som finns
upprättade. Uppförande av eventuella busskurer betalas av regionala medel. Inga EU-medel
tillsätts för uppförande av busskurer.
Kommunen har en gång- och cykelplan som beskriver var behoven finns i centrum och på
landsbygden. På landsbygden är dock oftast kommunen inte väghållare. Kommunen kan
därmed inte själv fatta beslut om dessa vägar, men kan framföra sina synpunkter kring
upplevda behov till Trafikverket och Länstrafiken.
Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad.”
Beslutsunderlag
Motion
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
34 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 182
Motion avseende återupptagande av järnvägslinjen ÄlvsbynHaraholmen för persontrafik
Diarienr 15KS24
Kommunfullmäktige avslår motionen.
Ärendebeskrivning
Anders Nordin (Skolp) har lämnat en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade
och anför följande:
”Önskemål: Utredning avseende återupptagande av järnvägslinjen Älvsbyn – Haraholmen
för persontrafik.
Bakgrund: Sedan länge är det förträffliga transportmedlet tåg mellan Älvsbyn och Piteå
nedlagd. Därefter har hela sträckan ut till Haraholmen blivit elektrifierad.
Hela samhället håller på att ställa om till ett mera hållbart miljöbeteende. Kollektivtrafik och
elektriskt framförande hör till framtiden. Många orter och byar (typ Älvsbyn) blomstrade upp
tack vare att man fick en järnvägsstation. Ur såväl landsbygdsutvecklingsaspekt som miljöaspekt är det därför en god idé att tillsätta en utredning om möjligheten att åter möjliggöra
transport på ovanstående järnväg.
Tidigare gick fossilbränsledriven rälsbuss på linjen. Eftersom linjen nu är elektrifierad skulle
man kunna använda sig av elektriskt driven rälsbuss eller motorvagn typ X2000 för att
transportera skolelever liksom vuxna på denna linje. Peronger saknas, men dessa kan göras
billiga. Man bör antagligen kontakta Transportstyrelsen och göra lite reklam för tågföretag
som kan tänkas vara villiga att starta upp transport på denna sträckning.
Yrkande: Att utredning tillsätts avseende innehållet i denna motion.”
__________
Kommunfullmäktige har vid sammanträde 16 februari 2015, § 54 remitterat motionen till
kommunstyrelsen för beredning.
__________
Kommunalrådet Peter Roslund anför följande:
"Motionären föreslår att Piteå kommun ska utreda återupptagande av järnvägslinjen Älvsbyn
– Haraholmen för persontrafik.
Ansvaret för att ordna stomlinjetrafik mellan kommuner åligger den Regionala
Kollektivtrafik Myndigheten (RKM) och är inte kommunens uppgift.
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen av transportsystemet för vägtrafik,
järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande av de statliga vägarna och järnvägarna.
Ansvaret för att samordna, effektivisera och utveckla kollektivtrafiken i länet ligger på
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
35 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
RKM. RKM är ett kommunalförbund vars medlemmar är Norrbottens kommuner och
Norrbottens läns landsting.
Att införa en järnvägslinje mellan Älvsbyn och Piteå centrum skulle kunna bli aktuellt i
framtiden. Men om man i dag skulle anordna persontransporter via tåg för resande från
byarna skulle restiden förlängas för de flesta resenärer och för skolbarnen. Via busslinjer når
vi fler människor då busslinjens sträckning passerar avsevärt närmare bostadsbebyggelsen än
vad järnvägen normalt sett gör. Det är också lättare att ta upp passagerare längs vägen utan
att restiden förlängs nämnvärt, då stopp och starttider är snabbare för buss än med järnväg.
Järnväg lämpar sig därför bäst för lite längre transporter med färre stopp.
I dagsläget är det således inte aktuellt att upprätta en järnvägslinje för detta ändamål, men
med ny teknologi och utvecklad vagnspark för spårbunden trafik kan det komma att bli det i
framtiden.
Med anledning av ovan anförda föreslår jag kommunfullmäktige att motionen avslås.”
Beslutsunderlag
Motion
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
36 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 183
Motion angående utredning om trafikmiljön i Norrfjärden
Diarienr 14KS512
Ärendebeskrivning
Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) samt tjänstgörande ersättaren Niklas
Dimeus (SkolP) lämnar en motion om utredning av trafikmiljön i Norrfjärden. I motionen
yrkas att en övergripande utredning tillsätts med uppgift att ta fram och verkställa ett
åtgärdspaket för att eliminera de problem som skapar den nu rådande otrygga trafikmiljön i
Norrfjärden.
Motionen redovisas i bilaga 14KS512-1.
__________
Kommunfullmäktige har den 15 december 2014, § 276 remitterat ärendet till
__________
”Motionären yrkar att en övergripande utredning tillsätts med uppgift att ta fram och
verkställa ett åtgärdspaket för att eliminera de problem som skapar den nu rådande otrygga
trafikmiljön i Norrfjärden.
De vägar som nämns som problematiska i motionen berör främst vägar där kommunen inte
är väghållare, undantaget är Knabbgatan och Nilsbrogatan. För de vägar där kommunen inte
är väghållare kan vi inte heller fatta beslut om exempelvis farthinder och tillskapande av
gång- och cykelvägar. Kommunen kan reglera hastigheterna inom tätbebyggt område, men
att hastighetsbestämmelserna efterlevs är en polisiär fråga.
När det gäller Tullnäsvägen är det Trafikverket som är väghållare och därmed dem som
beslutar om eventuella åtgärder (farthinder, separerad gång- och cykelväg, övergångsställen,
cirkulationsplatser med mera). Beträffande Porsnäsvägen är detta en enskild väg, men Piteå
kommun erhåller underhållsbidrag och ansvarar för snöröjningen. Gällande tillskapande av
hastighetsdämpande åtgärder såsom farthinder på enskilda vägar är det något som den
aktuella vägsträckans väghållare (vägföreningen) tar beslut om, bekostar samt ansvarar för.
Håkansövägen är liksom Porsnäsvägen också en enskild väg.
Genom att få kännedom om det som upplevs problematiskt kan kommunen påverka
beslutande myndigheter att genomföra lämpliga åtgärder. Bristen på efterlevnad av
hastighetsbestämmelser och trafikregler är något som kommer att påtalas vid de regelbundna
träffarna kommunen har med Trafikverket och Polisen.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
37 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
De upplevda säkerhetsbristerna för oskyddade trafikanter på Tullnäsvägen kommer också att
lyftas för Trafikverket. Kommunen har kontinuerligt träffar med Länstrafiken och där
kommer de synpunkter som inkommit angående busstrafiken i området tas upp. Vad gäller
de egna vägarna gör vi regelbundna översyner över eventuella åtgärder för att förbättra
trafiksäkerhet, framkomlighet mm.
Kommunen kan också medfinansiera till exempel satsningar på en gång- och cykelväg då vi
tycker att det är en särskilt prioriterad åtgärd som vi vill påskynda tillkomsten av. Men vi kan
inte, och ska inte ta över ansvaret från de andra väghållarna. Därför måste alltid besluten och
finansieringen av åtgärderna ligga hos väghållaren. Då kommunen går in och medfinansierar
är det med en mindre del av den totala investeringen.
Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige avslå motionen.”
Beslutsunderlag
Motion
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
38 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 184
Motion om busshållplatser i Norrfjärdens centrum
Diarienr 14KS453
Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad.
Ärendebeskrivning
Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) samt tjänstgörande ersättaren Niklas
Dimeus (SkolP) lämnar en motion och anför följande:
”Vi har många äldre boende, i byarna Alterdalen, Sjulsmark och Norrfjärden med omnejd,
som inte har möjlighet att ta sig med egen bil till Sunderby sjukhus. En del människor vill
också av olika skäl avstå från att använda bil och föredrar en busstur.
Länstrafiken hjälper till att hitta passande busstider till vårdbesök på Sunderby lasarett och
kan även boka in personerna på deras komfortbussar. Komfortbussen är ett utmärkt sätt att ta
sig till Sunderby sjukhus men också till Storheden.
Som framgår av tabellen så ligger hållplatsen för Norrfjärden och Alterdalen samt Sjulsmark
med omnejd på andra sidan E4. För boende i Norrfjärden är måste de äldre upp till tre
kilometer och passera en oerhört trafikintensiv väg. Ombyggnationer pågår dessutom ett år
framåt, vilket inte gör det lättare. Busshållplatserna i både Kopparnäs och Norrfjärden är nu
placerade på absolut sämsta tänkbara platser. Mitt på storstengrus och omgivet av
grävmaskiner, lastbilar, hjullastare och mängder med annan tung trafik och i rusningstid
tusentals vanliga personbilar.
Även när ombyggnaden av E4 förbi Norrfjärden blir klar är placeringen av busshållplatserna
vid E4 inte bara direkt olämpliga och dessutom farliga. En bättre placering vore nära centrum
i Norrfjärden. Inte långt från ICAs affär. Det möjliggör att människor kan gå in och värma
sig i väntan på bussen och det förenklar också för de som skjutsar äldre från närbelägna byar
och de har då möjlighet att fortsätta till sina eventuella arbeten. Det är inte acceptabelt att
äldre människor som under vintertid skall stå i en kur och vänta på buss. Speciellt inte om de
ska till Sunderby sjukhus. Påpekas att komfortbussen går in till Rosviks centrum där
hållplatsen finns.
Länstrafiken i Norrbotten AB ägs av Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) i
Norrbotten. RKM är organiserat som ett kommunalförbund med Norrbottens läns landsting
och länets 14 kommuner som medlemmar.
Bakgrund till motionen: Vårt deltagande och diskussion i studiecirkeln ”Vision för Piteå
Norra” en cirkel för att utveckla området. Arrangör är Piteå Norra Socialdemokratiska
Förening. Uppdraget att skriva motionen beslöts och gavs på studiecirkelmötet 18/11.
Motionen inlämnas av Skolpartiets Anders Nordin, Petra Fojtikova och Niklas Dimeus.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
39 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Yrkande: att man snarast tar kontakt med ansvariga inom Länstrafiken så att placeringen av
busshållplatser tas bort från det farliga E4-området. Att man placerar hållplatserna enligt vårt
önskemål inne i centrum av Norrfjärden.”
__________
Kommunfullmäktige har den 15 december 2014, § 265 remitterat ärendet till
__________
Länstrafikens yttrande den 16 februari 2015:
”Norrbottens läns landsting äger det politiska och ekonomiska ansvaret för all stomlinjetrafik
i länet. NLL har ålagt Länstrafiken besparingskrav under innevarande trafikeringsår och i
dagsläget finns det därmed inte några pengar att skjuta till för att göra den trafikutökning
som motionären föreslår.
Landstinget har dock i ett längre perspektiv en ambition att förbättra tillgängligheten till
Linje 18 för de boende i Norrfjärden med omnejd, när ekonomin så tillåter. I dagsläget
kommer därmed resenärerna i området att fortsatt hänvisas till hållplatserna längs E4:an.”
Samhällsbyggnadsnämndens protokoll den 28 april 2015, § 62:
Samhällsbyggnadsnämnden hänvisar till Länstrafikens yttrande och föreslår
kommunfullmäktige att motionen ska anses färdigbehanldad.
”Motionärerna yrkar att kontakt snarast ska tas med ansvariga inom Länstrafiken så att
placeringen av busshållplatser tas bort från det farliga E4-området. Vidare yrkas att
hållplatserna bör placeras inne i centrum av Norrfjärden.
Kontakt har tagits med Länstrafiken för diskussion kring kraven i motionen. Som framgår av
deras svar så bär Norrbottens läns landsting ansvaret för den trafik som sker mellan
kommunerna, den så kallade stomlinjetrafiken. Länstrafiken har tillsett att de resenärer som
åker med de så kallade komfortbussarna och som har remiss i Sunderbyn har rätt till en
anslutningsresa med taxi till närmast säkra busshållplats. Kontinuerlig dialog förs med
Länstrafiken direkt och via den regionala kollektivtrafikmyndigheten vad gäller såväl
planering som säkerhetsfrågar gällande kollektivtrafiken i Piteå.
Med anledning av ovanstående föreslår jag fullmäktige att motionen anses färdigbehandlad.”
Beslutsunderlag
Länstrafikens yttrande 16 februari 2015
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
40 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 185
Motion om belysta övergångsställen
Diarienr 14KS431
Ärendebeskrivning
Anders Nordin (SkolP) överlämnar en motion till kommunfullmäktige angående rubricerade
och anför följande:
”Yrkande: Mörka övergångsställen skall göras belysta.
Problem: De flesta övergångsställen i Piteå är inte upplysta eller för svagt upplysta.
Gångtrafikanter har en tendens att lita på att bilförarna ser dom. Så är inte fallet. Risken är
betydande att allvarliga olyckor inträffar.
Detta kan åtgärdas genom att gångtrafikanterna trycker på en knapp så tänds en belysning
över övergångsstället under den tid det tar för gångtrafikanten att passera. Man bör installera
en så kallad tryckknappsbelysning på samtliga övergångsställen som inte har belysning eller
är för lite upplysta.
Kostnaden för en uppsättning av lampor med tryckknapp enligt ovanstående beskrivning är
försumbar om metoden kan förhindra en enda allvarlig olycka.
Yrkar härmed att motionen bifalles.”
__________
Kommunfullmäktige har den 17 november 2014, § 193 remitterat ärendet till
__________
Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 10 mars 2015, § 40:
”Kommunfullmäktige har för yttrande överlämnat en motion angående att belysa mörka
övergångsställen i Piteå kommun. I motionen föreslås att Piteå kommun installerar en så
kallad trycknappsbelysning på samtliga övergångsställen som inte har belysning eller är
upplysta.
När kommunen anlägger nya övergångsställen eller gångpassager är alltid belysningen en
viktig faktor ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och även ur ett gestaltningsperspektiv.
Kommunen följer de regler och riktlinjer som Trafikverkets publikation ”Vägar och gators
utformning” (VGU) föreslår att man ska göra. Att belysa korsningspunkter för gående och
cyklister är generellt positivt, men kan ha en negativ effekt på säkerheten för dem som
eventuellt väljer att korsa vägen utanför den belysta ytan. I praktiken är det många gånger
svårt att anordna belysning vid övergångsställen som tillgodoser trafikanternas behov av att
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
41 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
upptäcka gångtrafikanterna. Möjligheterna att upptäcka gångtrafikanterna beror på ett flertal
faktorer, däribland gångtrafikanternas storlek och kontrast mot bakgrunden, samt
fordonsförarens position och synförmåga.
Hur belysning ska anordnas för att uppnå största möjliga kontraster är till stor del beroende
på hur bakgrunden ser ut. Det finns därför ingen standardlösning för utformning av belysning
vid övergångsställen, utan belysning måste anpassas efter förhållandena på platsen. En bra
grundprincip när man vill förbättra synbarheten vid ett övergångsställe är att börja med att se
över de visuella förhållandena. Man bör om möjligt ta bort träd, buskar, skyltar eller andra
föremål som kan skymma en fotgängare som väntar på att passera gatan. Man bör också se
över utmärkningen av övergångsstället främst då vägmärken och dess placering, kanske även
förstärka utmärkningen med en stolpreflex.
Att välja belysningspunkter som aktiveras manuellt med knapptryckning av
gångtrafikanterna anser trafik- och projektenheten inte vara en bra lösning för ett
övergångsställe. En sådan lösning kan bli en falsk trygghet för fordonsförarna och kan få
alvarliga följder vid situationer då gångtrafikanterna inte väljer att trycka på knappen.
Övergångsställen bör belysas och ska ha särskilt god belysning vid korsningar och
cirkulationsplatser samt vid andra övergångsställen där många gångtrafikanter passerar, till
exempel vid skolor.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige avslå motionen.”
”Motionären yrkar att mörka övergångsställen ska belysas med hjälp av en så kallad
tryckknappsbelysning. Precis som samhällsbyggnadsnämndens yttrande uppger kan det ha en
negativ effekt framför allt för dem som väljer att korsa vägen utan att trycka på knappen.
Vidare kan säkerheten också försämras för dem som går över på andra ställen. I praktiken är
det svårt att anordna belysning vid övergångsställen som tillgodoser trafikanternas behov av
att upptäcka gångtrafikanterna.
Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige att avslå motionen.”
Beslutsunderlag
Samhällbyggnadsnämndens protokoll 10 mars 2015, § 40
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
42 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 186
Medborgarförslag om busshållsplats för skoltrafik i byarna Bertnäs
och Kopparnäs
Diarienr 14KS113
Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget färdigbehandlat.
Ärendebeskrivning
Ett medborgarförslag har inlämnats i vilket föreslås att Piteå kommun förordar en
busshållplats för skoltrafik i vardera byarna Bertnäs och Kopparnäs.
Medborgarförslaget redovisas i bilaga 14KS113-3.
__________
Kommunfullmäktige har den 17 mars 2014, § 61 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för
beredning.
__________
Barn- och utbildningsnämndens yttrande den 25 juni 2014, § 81:
”Piteå kommun bidrar ekonomiskt till Länstrafiken och genom köp av biljetter för skolelever
är kommunen även en stor kund för Länstrafiken. Barn- och utbildningsnämnden vill att
kommunstyrelsen tar initiativ till dialog med Länstrafiken och Vägverket för att möjlighet till
att busspendla från byarna Kopparnäs och Bertnäs till Piteå inte försämras, utan förbättras
efter ombyggnaden av E4:an i aktuellt område.
Nämnden anser att busstrafiken och busshållplatser i området Kopparnäs-Bertnäs måste
anpassas så det är möjligt att åka buss till Piteå om man har arbetstider med början klockan
07:00 och 08:00, samt för gymnasieelever som börjar sin skoldag kl. 08.10. Denna möjlighet
säkerställs om det finns möjlighet till av- och påstigning på E4 i Kopparnäs och/eller att
bussar kör genom Kopparnäs och Bertnäs. Det senaste skulle minimera riskerna för att
ungdomar korsar E4 på olovligt sätt och utsätter sig själva och trafikanter för stora risker.
Bilaga BUN § 81c:
”Barn- och utbildningsnämnden lämnar följande yttrande. Yttrandet avgränsas till den del
som rör skolvägar, skolskjutsar och dagliga resor.
Skolskjutsregler
Skolskjuts för elever i grundsärskolan, grundskolan och gymnasiesärskolan regleras i
skollagen 10, 11 och 19 kap. Elev har rätt till skolskjuts utifrån skollängdens längd,
trafikförhållande, medicinska skäl eller annan omständighet. Elev kan med stöd av
skolskjutsreglementet få skolskjuts mellan bostad och anvisad på- och avstigningsplats om
visst avstånd uppfylls.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
43 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Dagliga resor för gymnasieelever
Elever i gymnasieskolan omfattas av Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara
för vissa elevresor. För en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen, ska den
kommun som enligt skolagen är elevens hemkommun, ansvara för elevens kostnader för
dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen är
minst sex kilometer. Regelverket tar inte hänsyn till trafikförhållanden eller medicinska skäl.
Trafiksäkerhet
Skolskjuts på grund av trafiksäkerhetsskäl till Backgårdsskolan och Porsnässkolan minskar
radikalt under förutsättning att säkra passager anordnas för boende öster om väg E4. Barnoch utbildningsnämnden förutsätter att det byggs säkra gång- och cykelfält på de nyanlagda
vägarna till och från portpassagerna.
Upphandlad skolbuss för grundskoleelever
Det är troligt att antalet skolskjutsbarn blir så pass många att i kombination med behovet av
badtransporter med mera, är förvaltningen i behov av att kunna nyttja upphandlad buss för
skolskjutsarna. Linje 5 är en upphandlad skolbuss som trafikerar Kopparnäs- och
Norrfjärdenområdet för transporter till Backgårdsskolan och Porsnässkolan.
Skolskjutshandläggaren har framfört behov till Trafikverket att inrätta busshållplatser med
tillfartsvägar som tillgodoser elevernas trafiksäkerhet.
Utbildningsförvaltningen behöver fortsättningsvis hållplatser i Bertnäs för upphandlad
skolbuss linje 5. Skolskjutshandläggaren har kommunicerat ärendet med Trafikverket som
lämnat följande information. I Bertnäs, på den nya, enskilda vägen kommer det att tillskapas
hållplatser för den upphandlade skolskjutsen. Bussen kommer att kunna gå från den nya
trafikplatsen i Bertnäs och upp genom vägporten mot Kopparnäs. Den nya enskilda vägen
kommer att vara upplyst och ganska bred, vilket gör det möjligt att skapa breda väggrenar.
För de äldre eleverna i Bertnäs kommer det att vara möjligt att gå på den enskilda vägen och
genom vägporten samt på den nya gång- och cykelvägen som binder samman Kopparnäs och
Norrfjärden och upp mot Håkansövägen.
Linjetrafik
I dagsläget finns 8 elever i gymnasieåldern i området. Enligt reglerna om dagliga resor får
elev kontantersättning/anslutningsresor om färdvägen till närmaste hållplats är minst 6 km.
Barn- och utbildningsnämnden har förståelse för önskemålet om att skapa ytterligare
hållplatser. Färre hållplatser i området innebär att resenär måste promenera en längre sträcka
i och med trafikomläggningen. Skolskjutshandläggaren har till Länstrafiken kommunicerat
nödvändigheten av gymnasieelevers förbindelser till Strömbackaskolan.
Teknik- och Servicenämndens yttrande den 8 september 2014, § 62:
”Kommunstyrelsen har för yttrande överlämnat ett medborgarförslag som föreslår att Piteå
kommun ska förorda en busshållplats för skoltrafik i byarna Bertnäs och Kopparnäs. Detta
för att skapa stöd för säker skolskjuts samt arbetspendling med kollektivtrafik och i
förlängningen bidra till en levande landsbygd i Piteå kommun.
Busslinje 14 trafikerar sträckan Luleå och Piteå. Linjen används till stor del för
arbetspendling och skolpendling. Förslaget är att låta linje 14 gå igenom Bertnäs och
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
44 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Kopparnäs, vilket den inte gör i dagsläget, innebär enligt förslagsställaren en förlängning av
linjen med 1 km och ca 4 minuter i ökad restid. En så gen resväg som möjligt kombinerat
med en så kort restid som möjligt är en viktig del för att göra resandet med kollektivtrafik
attraktivt. Studier har visat på att särskilt restid och resväg innebär således en ökad risk för
att antalet resenärer minskar, vilket inte är önskvärt. Det skulle även innebära att linje 14
enligt den nu gällande tidtabellen passerar genom byarna ca 40 gånger/dag under vardagarna.
Detta för med sig ökade bullernivåer och ökade krav på väghållaren för underhåll av vägarna
för att kunna säkerställa bussarnas framkomlighet. Linje 14 är även en landstingsfinansierad
linje och därmed inte en linje som Piteå kommun kan fatta beslut om.
Gällande linje 20 är det för närvarande enligt Länstrafiken inte säkerställt hur denna linje
kommer att se ut när hela E4-projektet är färdigställt. Inte heller detta är en linje som Piteå
kommun kan fatta beslut om.
I och med de nya gång- och cykelvägarna som planeras, bland annat över Alterälven,
kommer förutsättningarna för att skolskjutsar kan förändras i framtiden. Det är dock för
tidigt att kunna uttala sig om i vilken utsträckning som det kommer att ske. Enligt
Trafikverket kommer hållplatser för skolskjutsbussar att placeras ut i Bertnäs och Kopparnäs.
Det finns även goda möjligheter att här skapa breda väggrenar, för att underlätta för gångoch cykeltrafikanter. Detta är något som Plan och trafik ställer sig positiv till. Dessa åtgärder
är viktiga för att öka tillgängligheten mellan Bertnäs och Kopparnäs. Det kommer också att
bidra till en tryggare väg för de som ska gå och cykla från Bertnäs till Kopparnäs för att
därifrån åka med busslinje 14.”
”Norrbottens läns landsting äger det politiska och ekonomiska ansvaret för all stomlinjetrafik
i länet. Kommunen för en kontinuerlig dialog med Länstrafiken och Trafikverket samt via
den regionala kollektivtrafikmyndigheten gällande såväl planering som säkerhetsfrågor när
det gäller kollektivtrafiken i Piteå. Säkerhet och tillgänglighet är prioriterade faktorer i
diskussioner om exempelvis busshållplatser och linjesträckning.
I det aktuella ärendet har kommunen i olika samtal kommunicerat med bland annat
Trafikverket och påtalat behov om såväl säkerhet som behov av busshållplatser. Kommunen
vill att det ska finnas goda möjligheter för skoltrafik och pendling samtidigt som det finns en
förståelse för att hänsyn måste tas till de pendlingsmönster som finns för att så många som
möjligt ska nyttja bussen i pendlingssyfte.
Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse medborgarförslaget färdigbehandlat.”
Beslutsunderlag
Teknik- och servicnämndens yttrande den 8 september 2014, § 62
Barn- och utbildningsnämndens yttrande den 25 juni 2014, § 81
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
45 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 187
SM-veckan 2016
Diarienr 15KS404
Beslut
1. Kommunstyrelsen avsätter 1,8 miljoner kronor ur 2016 års tillväxtpolitiska reserv till
kommunledningskontoret att förfoga över för genomförande av SM-veckan och ”Den
mästerliga folkfesten”.
2. Medlen nyttjas av organisationen för SM-veckan i den mån de behövs utifrån övriga
intäkter i form av sponsor- och entréintäkter.
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen har i tidigare beslut avsatt 2,5 miljoner kronor för att arrangera SMveckan. I arbetet inför arrangemanget har det utvecklats en insikt i att detta är ett unikt
tillfälle för Piteå att stärka sitt varumärke, ge alla Pitebor en minnesvärd upplevelse, dra till
sig ett stort antal besökare samt att tillföra orten ett ekonomiskt tillskott. Det i sin tur har
skapat konkreta idéer och aktiviteter i form av entrémössan, stadsfesten, kulturprogram,
världens största snögumma samt en tydlig profilering av hela arrangemanget i form av ”Den
mästerliga folkfesten”. En vinterfestival med en målsättning att den ska ge kraft och energi
till ett årligt återkommande vinterarrangemang.
Ekonomi
För att genomföra ”Den mästerliga folkfesten” krävs ytterligare 1,8 miljoner kronor. För att
öka intäkterna under SM-veckan arbetar vi med att förändra strukturen för hur man tar entré
(entrémössan) samt att skapa en central sponsorstruktur. Lyckas detta fullt ut kommer
organisationen inte att behöva nyttja hela denna summa (1,8 miljoner kronor) men i
dagsläget måste en garanti för dessa medel beslutas så att vi kan planera vidare för
arrangemanget i sin helhet. Budget, beslut 12KS476 samt utvärderingarna från SM-veckan i
Örebro bifogas ärendet
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
46 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 188
Demokrativeckan 2015
Diarienr 15KS350
Beslut
Kommunstyrelsen noterar informationen.
Ärendebeskrivning
Kommunfullmäktige har beslutat om 3 prioriterade mål för perioden 2015-2017; Piteå ska
vara 43000 invånare år 2020, Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som
grund och Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. För att klara
måluppfyllelsen i ovanstående mål har Kommunfullmäktige fastställt långsiktiga strategier.
En av dessa strategier är att utveckla dialogen med närsamhället.
Samhällsutvecklingen pekar på allt större polarisering mellan olika samhällsgrupper vad
gäller utbildning och inkomster, en teknikutveckling som gör det allt svårare att ta del av
samhällsservice för dem som har vissa funktionsnedsättningar, ökande främlingsfientlighet
mm. Kommunerna äger därför ett stort ansvar för att stärka demokratin från grunden, inte
bara vid de allmänna valen, utan kanske framförallt mellan valen. För att klara detta är
grunden att ständigt utveckla dialogen med närsamhället, genom att utveckla nya metoder
och att skapa förutsättningar för alla grupper i samhället att delta i utvecklingen av samhället.
Kommunstrateg på kommunledningskontoret har fått uppdraget att utveckla dialog med
närsamhället. I det uppdraget finns en verksamhetsplan antagen av
kommunledningskontorets ledningsgrupp och kommunstyrelsen har beslutat om vilka
fokusdialoger som ska genomföras under 2015.
Uppdraget syftar till att utveckla systematik för dialog med närsamhället för att nå så hög
delaktighet från piteborna i olika utvecklings- och beslutsprocesser, samt att genom
utvecklad medborgardialog stärka pitebornas tillit till det kommunen och det demokratiska
systemet.
Som en del i att utveckla tillit kommer en ”demokrativecka” att genomföras för att både lyfta
demokratin och att samordna olika dialoger under en gemensam tid. Syftet är att dels sätta
fokus på samhällsutveckling genom att samordna ett antal dialoger till ett större
sammanhang, och dels att fokusera på demokratiutveckling i pågående dialoger. Inriktningen
är att innehållet i veckan ska vara dialoger på riktigt. Det ska vara både viktigt och roligt att
delta.
”Veckan” kommer att sträcka sig över en dryg vecka för att möjliggöra dialoger i hela den
geografiska kommunen, och att bjuda in skolklasser, äldre, föreningar och allmänhet att delta
i de olika dialogerna som genomförs. Utifrån den aspekten kommer dialoger att turnera i
kommunen på bibliotek i fyra orter (Hortlax, Norrfjärden, Infjärden och centrala Piteå), och
utifrån det så kommer veckan att totalt omfatta en period av 14 dagar.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
47 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Innehållet kommer att fokusera på
- Dialoger kring Översiktsplan och boende
-
Folkbildning genom föreläsningar inom Mångfald och hållbarhet
-
Demokratiutveckling – tydliggöra de metoder och möjligheter som finns för att delta i
samhällsutvecklingen i Piteå kommun samt sprida information om hur Piteborna kan
påverka sin kommun året runt.
-
Utveckla dialog med unga - utveckla metoder med Unga i Piteå
-
SEE (social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet) veckan. För att samordna olika
arrangemang kommer den veckan att genomföras som en del i demokrativeckan
Invigning av veckan planeras till 20 september, och ”veckan” pågår till den 4 oktober.
Strategin är att nå så hög delaktighet från piteborna som möjligt och att genom utvecklad
medborgardialog stärka pitebornas tillit till kommunen och det demokratiska systemet.
Som en del i att utveckla tillit vill vi därför genomföra denna demokrativecka i Piteå. Syftet
är att sätta fokus på samhällsutveckling genom att samordna ett antal dialoger i ett
större sammanhang, och att fokusera på demokratiutveckling genom aktiva dialoger.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
48 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 189
Plan för hållbarhet
Diarienr 15KS135
Beslut
1. Kommunstyrelsen godkänner Plan för hållbarhet enligt bilaga 15KS135-4.
2. Kommunstyrelsen ändrar tidigare beslutangående inriktningar för ekologisk
hållbarhet. De två inriktningarna klimat och energi sammanförs och utgör en
gemensam inriktning.
Ärendebeskrivning
I Verksamhetsplan för 2014 beslutades att VEP utgör plan för social hållbarhet att plan för
hållbarhet utgör plan för folkhälsoarbete, mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt
program för alkohol- och drogförebyggande arbete. I riktlinjer inför VEP 2015 beslutades att
under 2015 ska planen kompletteras med ekologisk och ekonomisk hållbarhet
Utifrån ovanstående har kommunchefen delat ut uppdrag att upprätta plan för hållbarhet
Det övergripande syftet med uppdraget är att kunna styra den kommunala verksamheten mot
målet att Piteås samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Plan för hållbarhet utgör kommunens interna styrdokument, tillsammans med de
hållbarhetskriterier som finns i avsiktsförklaring Piteå attraktivt och uthålligt.
Avsiktsförklaringen utgör grunden det externa arbetet. Målet är att tydliggöra alla
verksamheters ansvar för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Att med detta som
grund utarbeta såväl en kommunövergripande som förvaltnings- och bolagsspecifika
handlingsplaner. Arbetet ska också utgöra grund för översiktsplan
Uppdraget har två delar
- i första skedet att enkelt definiera vad som ingår i de olika begreppen social, ekologisk
och ekonomisk hållbarhet. Med utgångspunkt från det ska kommunens verksamhetsplan
utgöra grunden i plan för hållbarhet.
- i andra skedet ska planen kommuniceras med samtliga förvaltningar och bolag. Utifrån
dialogen upprättas och genomförs handlingsplaner och aktiviteter i respektive
verksamhet.
Kommunstyrelsen beslutade i mars 2015 om definitioner för ekologisk, social samt
ekonomiskhållbarhet. Styrelsen antog fyra inriktningar per hållbarhetsperspektiv i enlighet
med förslag. Styrelsen fastställde att i enlighet med VEP ska alla nämnder under 2015
besluta om handlingsplan för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet för sina
verksamheter, samt att plan för hållbarhet tillika utgör plan för folkhälsoarbete, mänskliga
rättigheter, barnkonventionen, miljöprogram samt program för alkohol- och
drogförebyggande arbete. Planen ska också utgöra också strategi för Klimat och energi.
Förvaltningen fick i fortsatt uppdrag att upprätta förslag till plan utifrån ovanstående, samt
återkomma med förslag till målvärden för respektive nyckeltal utifrån klimat- och
energiplanen.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
49 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Styrgupp och arbetsgrupper har i det fortsatta arbetet
- utarbetat definitioner för de elva inriktningarna
- då Piteå kommun har ett pågående arbete med Klimat och energi som ett samlat begrepp
och plan för hållbarhet utgör en strategi för klimat och energi, anser arbetsgruppen att det
vore mer pedagogiskt att arbeta med klimat och energi som en sammanslagen inriktning.
- Då plan för hållbarhet utgör strategi för klimat och energi samt miljöplan, har nyckeltal
för ekologisk hållbarhet justerats och kompletteras. Dessa bör inarbetas i
verksamhetsplan för 2016-2018.
Därutöver har arbetet synliggjort att det saknas specifikt mål för miljö inom ekologisk
hållbarhet. Dessutom presenteras inriktningarna konsumtion och klimat/energi under samma
mål.
Beslutsunderlag
Verksamhetsplan 2015 -2017, övergripande mål och nyckeltal
Kommunchefens uppdrag
Kommunstyrelsens beslut 2 mars 2015
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
50 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 190
Dialog kring boende för särskilda målgrupper
Diarienr 15KS346
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna koncept för dialog kring boenden till riktade
målgrupper.
Ärendebeskrivning
Medborgardialog genomförs i flera syften, dels att upprätthålla en dialog med väljarna mellan valen
och stärka demokratiutveckling och dels att ge inflytande i det pågående utvecklingsarbetet.
Medborgardialogen befinner sig på den politiska arenan och det är viktigt att den är sammanknuten
med de förtroendevalda som utsetts i allmänna val. För att stärka den representativa demokratin
är det kommunstyrelsen som fattar beslut om de övergripande medborgardialoger som ska
genomföras, och vilka frågor som ska ställas.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har beslutat om 3 prioriterade mål för perioden 2015-2017; Piteå ska
vara 43000 invånare år 2020, Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som
grund och Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. För att klara
måluppfyllelse i ovanstående mål har Kommunfullmäktige i riktlinjerna för VEP 2015-2017
fastställt ett antal långsiktiga strategier.
En av dessa strategier är att utveckla dialogen med närsamhället. Samhällsutvecklingen
pekar på allt större polarisering mellan olika samhällsgrupper vad gäller utbildning och
inkomster, en teknikutveckling som gör det allt svårare att ta del av samhällsservice för dem
som har vissa funktionsnedsättningar, ökande främlingsfientlighet mm. Kommunerna äger
därför ett stort ansvar för att stärka demokratin från grunden, inte bara vid de allmänna valen,
utan kanske framförallt mellan valen. För att klara detta är grunden att ständigt utveckla
dialogen med närsamhället, genom att utveckla nya metoder och att skapa förutsättningar för
alla grupper i samhället att delta i utvecklingen av samhället.
Utmaningar som identifierats är att utveckla
Tillit till lokalsamhället
Social sammanhållning
Delaktighet genom medborgarens initiativ
Kontakt med politiker direkt
Kommunstyrelsen har beslutat att en av 2015 års fokusdialoger ska vara flexibla boenden till
riktade målgrupper.
Kommunledningskontoret, strategiska enheten, har arbetat fram ett förslag på ett koncept för
fokusdialog kring boende riktade till särskilda målgrupper.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
51 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Koncept för fokusdialog kring boende för boenden till riktade målgrupper
Syfte
Att inspirera och ge energi till närsamhället att bidra till att den aktuella
målgruppen känner sig välkomna och inkluderade i samhället.
Att redan i planeringen av nya boenden informera och involvera närsamhället i
dialog.
Mål
Att underlätta inflyttning till bostadsområde för boenden för särskilda
målgrupper.
Tidsaspekt
Dialogkonceptet startar med information om att boendet ska etableras och
pågår till dess att inflyttning sker.
Målgrupper Företag i aktuellt område
Föreningar i aktuellt område
Offentlig verksamhet och institutioner i aktuellt område
Grannar i aktuellt område
Informationsfas
 Kontinuerlig information kommer att vara av stor betydelse från start till mål.
 Metoder som kan komma att användas;
 En särskild sida på kommunens webbplats
 Informationsblad
 Möten




Dialogfas
Dialogen är att betrakta som komplex och kräver en noggrann planeringsfas
och metoder som är beprövade.
Samarbete med olika organisationer, exempelvis Migrationsverket är en viktig
del i dialogen.
Metoder som kan komma att användas för dialog är framförallt;
 Möten i olika former, exempelvis cafédialog, Open space mm.
Dialogerna bör genomföras under frågeställningen; Hur kan vi tillsammans
bidra för att mottagandet sa bli så bra som möjligt?
Beslutsunderlag
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
52 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 191
Medborgardialog och folkbildning kring flyktingmottagande
Diarienr 15KS347
Beslut
Kommunstyrelsen godkänner ramplanering för dialog enligt ärendebeskrivningen.
Ärendebeskrivning
Nulägesbeskrivning
I dagsläget har Piteå avtal med migrationsverket som motsvarar 100 flyktingar och 60
ensamkommande flyktingbarn. Avdelningschef för kompetensförsörjning på
samhällsbyggnadsförvaltningen har delegation på att teckna avtal upp till 130 flyktingar och
90 ensamkommande flyktingbarn.
Utöver Piteå kommuns avtal finns migrationsverkets verksamheter I Piteå kommun. För
närvarande finns anläggningar för 130 asylsökande i Långträsk.
Då det är en fortsatt hög flyktingström ute i världen och till Sverige så ökar trycket och
förväntan på kommunerna att ökar sin mottagningsnivå. Piteå kommun förväntas öka sin
mottagning. De fokusfrågor Piteå kommun har att inrikta sig i första läget är bostäder och
social samvara för att möjliggöra ett gott mottagande. För att nå dit är det viktigt att agera
proaktivt genom att föra dialog med piteborna. Lyssna på frågor, farhågor, ge svar och
information för att öka kunskaper. Arbeta aktivt med folkbildning och medborgardialog.
Vad tycker och tänker Pitebon? Vilka kunskaper och erfarenheter behöver kommuniceras?
Handlingsplan för ökad Mångfald
Kommunstyrelsen har beslutat om en handlingsplan för ökad mångfald där det bland annat
ingår strategier för attityder och förhållningssätt. Utifrån det har det genomförts information
och dialoger under 2015 med fokus på Mångfald i stort enligt nedan:
Internt
- Kommunens chefer kunskapsbildning vid 6 tillfällen under 2015 (chefsforum och
chefsfrukost),
- Medarbetare kunskapsbildning genom workshops,
- Fortbildning och kunskapsbildning av skolans personal genom arbetet med en hållbar
skola
Externt
- I samarbete med företagarorganisationer och utbildningsanordnare pågår arbete för
att ta utarbeta ett koncept för att ge förutsättningar för föreningar och företag att på ett
enkelt sätt kunna starta kunskapsbildning och handling i företaget/föreningen.
- Kommunens webb under parollen ”Slå hål på myten” i syfte att ge ökad kunskap till
allmänheten
- Antiryktesundersökning har genomförts i PiteåPanelen, resultatet kommer att
analyseras i juni och redovisas på KS i augusti
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
53 (67)
Kommunstyrelsen
-
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Medborgarundersökningen som gått ut till 1200 pitebor har i Piteå kommun innehållit
fyra extrafrågor för att mäta attityder till mångfald. Resultatet kommer att analyseras i
juni och presenteras på KS i augusti.
Behov av att fortsätta med information och folkbildning med tema
flyktingmottagning
I det initiala skedet gäller det att samla och bredda dialog och kommunikation så att
budskapet är synligt på många platser även för de som inte normalt använder kommunens
egna kommunikationskanaler.
Att möta olikheter och möta det okända handlar för de allra flesta att våga möta sina egna
rädslor. Att hålla dialog i sådana frågor handlar om att förstå att det kan finnas de som är
rädda för att arbetstillfällen, bostäder, livspartners inte kommer att räcka till. Den oron också
kan finnas hos de som flyttar till Piteå från ett annat land.
Folkbildning
a/ informationsfas
- Informationsspalter i lokalpress inför olika öppnanden, dialoger och beslut
- Värt att veta – temanummer i september (innehållet kan exempelvis vara återkoppling
på dialoger, demografi och befolkningsutveckling, presentation av nuläge och framtid
för mottagande m.m.)
- Marknadskampanj kring Slå hål på myten
- Utveckla information inom kommunens egna kommunikationskanaler
- Dialogmöte med PiteåPanelen
b/ dialogfas
Dialoger bör handla om
- varför det är viktigt att Piteå tar emot flyktingar såväl ur ett solidariskt perspektiv som i
perspektivet att en ökad befolkning i arbetsför ålder bidrar till att minska
försörjningskvoten.
- minska risk för social oro
- dialog kring hur pitebor, civilsamhälle kan bidra i det arbetet med att välkomna alla nya
pitebor, att öppna upp nätverk och föreningar för att släppa in de som flyttar hit.
Stimulera fler att delta i folkbildningen
Det är viktigt att arbetet med folkbildning även sker utanför kommunorganisationen genom
att verka för att lokalpressen skriver artiklar, samt uppmuntra partiorganisationer och
fackliga organisationer att ta del i arbetet för att tydliggöra vikten av att piteborna bidrar med
att välkomna alla nya pitebor, att öppna upp nätverk och föreningar för att släppa in de som
flyttar hit.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
54 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Beslutsunderlag
Arbets- och personalkontorets protokoll 26 maj 2015, § 75
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
55 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 192
Fördelning av byapeng 2015
Diarienr 15KS391
Beslut
Kommunstyrelsen fördelar 2015 års byapeng enligt bilaga 15KS391-2.
Ärendebeskrivning
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 26 maj 2015, § 109, att föreslå kommunstyrelsen
bifalla ett förslag till fördelning av 2015 års byapeng. Enligt bestämmelserna för denna ska
beslut om fördelning tas av kommunstyrelsen.
Byapengen ska stödja landsbygdsutvecklingen i Piteå kommun genom att vara ett bidrag till
arbetet i lokala utvecklingsgrupper och föreningar.
Byapengen kan sökas av lokala utvecklingsgrupper eller föreningar, verksamma i byar inom
Piteå kommun. Enbart en lokal utvecklingsgrupp eller förening per by kan söka byapeng
under ett och samma kalenderår. De lokala utvecklingsgrupper och föreningar som finns/är
verksamma i samma by ska gemensamt utse vilken utvecklingsgrupp eller förening som ska
stå som sökande. Den lokala utvecklingsgrupp eller förening som söker bör arbeta med
frågor som berör det stora flertalet i byn, med utvecklingsfrågor eller med annan verksamhet
av övergripande karaktär.
Byapengen ska användas till utvecklingsarbete i aktuell by, sysselsättningsskapande
verksamhet eller andra aktiviteter som bedöms viktiga för byns utveckling.
Byapengen för en enskild lokal utvecklingsgrupp eller förening är inte begränsad på annat
sätt än genom storleken på det anslag som står till förfogande för utdelning av byapeng.
Annonsering för ansökan av byapeng 2015 har gjorts i Piteå-Tidningen, Norrbottens-Kuriren
och på kommunens hemsida. Föreslagen fördelning har tagits fram i samarbete mellan
landsbygdsutvecklaren samt kultur, park och fritid. De föreslagna beloppen ryms inom
befintligt anslag. Landsbygdspolitiska rådet har vid möte 6 maj 2015 ställt sig bakom
föreslagen fördelning.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsnämndens beslut 26 maj 2015, § 109, med bilaga
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
56 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 193
Ansökan om utvecklingspeng - Upptäcksfärd i Piteå 400 år
(PiteUnika)
Diarienr 15KS390
Beslut
1. Kommunstyrelsen finansierar projektet ”Upptäcktsfärd i Piteå 400 år” med 40 000
kronor
2. Finansieringen sker med medel ut Piteå kommuns utvecklingspeng.
Ärendebeskrivning
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 26 maj 2015, § 108, att rekommendera
kommunstyrelsen att bifalla en ansökan om finansiering med 40 000 kronor för projektet
”Upptäcktsfärd i Piteå 400 år”.
Projektinformation
Sökande:
Projekt:
Projektansvarig:
Projekttid:
PiteUnika ekonomiska förening
Upptäcksfärd i Piteå 400 år
PiteUnika ekonomiska förening
2015
Bakgrund
PiteUnika ekonomiska förening vill tillsammans, med Piteå kommuns byaföreningar och
byabefolkningar, säkerställa att en del av de inför firandet av Piteå stad 400 år 2021
planerade ”Fyrahundra upplevelser”, även kommer landsbygden till del. Genom att koppla
jubileumsaktiviteter till det pågående arbetet med Solanderleden vill man använda redan
beprövade modeller och metoder för att lyfta och gestalta natur- och kulturvärden samt skapa
bestående resurser för hela Piteå kommuns befolkning och besökare.
Solanderledens totala sträckning berör 17 byar. Arbetet med leden sker utifrån ett nedifrånupp-perspektiv som grundar sig på samråd och samförstånd med lokalbefolkningen i berörda
byar. Den del av projektet som slutförs under 2015 omfattar fysisk gestaltning, historisk
dokumentation, aktiviteter för allmänheten liksom framställande av turistiska produkter
Genom att under tiden fram till Piteå stads jubileumsår 2021, förlägga jubileumsaktiviteter
längs leden, får projekten en gynnsam draghjälp av varandra.
PiteUnika vill ta fram en projektplan som beskriver hur man utifrån nyckelbegreppen
attraktionskraft, samverkan, långsiktighet och tillgänglighet ska ta med piteborna och
besökare på en resa längs Solanderleden, levandegöra de 400 år som gått, samt både
genomföra och lägga en grund för framtida viktiga utvecklingsprojekt i landsbygden.
Förstudien ska ge förslag på aktiviteter i byar längs Solanderleden via arbete med gestaltning
baserat på byaaktörers idéer, tankar, möjligheter och behov.
Samhällsbyggnadsnämnden uttalade att det är viktigt att landsbygden är delaktig i firandet av
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
57 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
Piteå 400 år 2015-2021. PiteUnika vill i förstudien ta fram planer på hur man genom
gestaltning i olika former, kan synlig- och levandegöra landsbygdens egna natur- &
kulturvärden i samverkan med landsbygdsföretagare och byabefolkning. Erfarenheterna från
förstudien kommer att ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete, i samverkan med
byaföreningar och med de kreativa näringarna. Detta kan öka landsbygdens attraktionskraft
genom gestaltning som mynnar ut i besöksmål och turistiska produkter.
Kommunens utvecklingspeng avser att medverka till att bibehålla och utveckla en levande
landsbygd. Då syftet med projektet är att involvera landsbygden i firandet av Piteå 400 år
2015-2021 och därigenom långsiktigt marknadsföra Piteås landsbygd ansåg
samhällsbyggnadsnämnden begäran befogad.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 26 maj 2015, § 108
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
58 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 194
Tillämpningsanvisningar avseende beslutsattest för förtroendevaldas
arvode och ersättningar för utlägg
Diarienr 15KS331
Beslut
Attestreglemente med tillämpningsanvisningar avseende förtroendevaldas arvode och
ersättningar för utlägg kompletteras enligt kommunledningskontorets förslag.
Ärendebeskrivning
Kommunledningskontoret föreslår att attestreglementet med tillämpningsanvisningarna för
förtroendevaldas arvode och ersättningar för utlägg kompletteras med följande
tillämpningsanvisning:
”
§ 5 Beslutsattestant för förtroendevaldas arvode och ersättning för utlägg.
Ordförande och vid dess frånvaro vice ordförande i nämnd eller kommunalt råd/kommitté
ska attestera förtroendevaldas arvode och ersättning för utlägg innan utbetalning. Vice
ordförande ska attestera ordförandens arvode och ersättning för utlägg innan utbetalning.
Gruppledarna för partierna i kommunfullmäktige, eller dennes ersättare, ska attestera arvode
och ersättning för utlägg för gruppmöte innan kommunfullmäktiges sammanträde.
Vid träffar med kommunfullmäktiges gruppledare attesteras ersättning för utlägg av den av
de närvarande som företräder den till antalet ledamöter största fullmäktigegruppen.
”
Attestreglementet kvarstår enligt kommunfullmäktiges beslut.
Beslutsunderlag
Attestreglemente med tillämpninganvisningar
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
59 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 195
Avsägelse av uppdrag som ersättare i landsbygdspolitiska rådet
Diarienr 15KS342
Beslut
1. Kommunstyrelsen godkänner avsägelsen.
2. Till ny ersättare i Landsbygdspolitiska rådet för återstoden av mandatperioden utses
Therese Loos (MP), Harrbäcken 237, 945 91 Norrfjärden
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen har tidigare utsett Ann-Louise Hagström (MP) till ersättare i
Landsbygdspolitiska Rådet, i egenskap av ersättare i kommunstyrelsen och därmed
kommunstyrelsens representant. Piteå Byaforum har nu utsett Hagström till sin representant i
rådet, varför hon avsäger sig sin plats som kommunstyrelsens representant.
Beslutsunderlag
Avsägelse från Ann-Louise Hagström
Nominering av ny ersättare
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
60 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 196
Stuveritjänster i Piteå Hamn
Diarienr 15KS242
Beslut
Kommunstyrelsen noterar informationen
Ärendebeskrivning
Ägarstruktur Shorelink:
Antal aktier
%-andel
Sveaskog Förvaltnings AB
18 775
24,1 %
Boliden Mineral AB
6 725
8,6%
SCA Transforest AB
11 700
15,%
SSAB Tunnplåt AB
11 700
15,0%
Luleå kommun
5 700
7,3 %
Piteå kommun
11 700
15,0 %
Skellefteå kommun
11 700
15,0%
Piteå hamn och Shorelink har tecknat ett tjänstekoncessionsavtal. Tjänstekoncessions avtal
omfattas inte utav Lagen om offentlig upphandling, LOU.
Innan Piteå hamn tecknade avtal med Shorelink anlitade Piteå hamn två av varandra
oberoende juridiska konsulter att säkerställa att avtalet.
Den bedömning som gjordes av Piteå hamn, utifrån konsulternas rapporter, är att avtalet som
tecknades med Shorelink är förenligt med konkurrensrätten och med andra juridiska
perspektiv.
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
61 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 197
Redovisning till kommunstyrelsen från Piteå Kommunföretag AB
(PIKAB)
Diarienr 15KS185
Beslut
1. Kommunstyrelsen noterar redovisningen.
2. Kommunstyrelsen anser sig i och med detta ha fullgjort sin uppsiktsplikt avseende
PIKAB och dess dotterbolag.
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen ska, efter varje styrelsemöte med Piteå Kommunföretag AB (PIKAB), få
en redogörelse för styrelsemötet. Detta som ett led i kommunstyrelsens fullgörande av sin
uppsiktsplikt avseende kommunala företag.
Vid sammanträdet med PIKABs styrelse den 6 juni 2015 behandlades bland annat följande
frågor:
- Delårsrapport koncernen och moderbolaget Piteå Kommunföretag AB, tertial 1 2014
- Feedback från bolagsstämmodag 18 maj 2015
- Utdelning ur ”alkoholpotten”
- Koncernen och VDs roll som ägare
- Utvärdering av styrelse och VD
- Förslag till ny bolagsordning samt nytt ägardirektiv, AB Furunäsets Fastigheter
- Förslag till nytt ägardirektiv, PiteEnergi Handel AB
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
62 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 198
Delgivningsärenden 2015
Diarienr 15KS33
Beslut
Kommunstyrelsen noterar nedanstående delgivningar.
Ärendebeskrivning
Länsstyrelserna och Migrationsverkets skrivelse ”Information från Länsstyrelserna och
Migrationsverket till landets kommuner gällande anvisningar av ensamkommande barn”
Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär:
15:8
Beloppsjusteringar i avtal om försäkringsersättning vid trafikskador på
kommunala anläggningar
15:15
Budgetförutsättningar för åren 2015-2018
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
63 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
§ 199
Delegationsbeslut - anmälan till kommunstyrelsen 2015
Diarienr 15KS34
Beslut
Kommunstyrelsen noterar nedanstående redovisning av delegationsbeslut.
Ärendebeskrivning
Delegationspunkt
3a)
Ärende
Utökning av Piteå
kommuns kreditavtal
(Sparbanken)
Delegat
Peter Roslund
Ärende nr
15KS411
3a)
Utökning av Piteå
kommuns kreditavtal
(Nordea)
Helena Stenberg
15KS411
8)
Beslut om utlämning av
allmän handling
Peter Roslund
15KS375
10)
Yttrande angående
antagande av
Hemvärnsman
Peter Roslund
2/15
17 j)
Yttrande över ansökan
om uteservering,
Subland
Christer Östrén
15KS297
17 j)
om uteservering,
Chim´s Thai Garden
Christer Östrén
15KS306
17 j)
om uteservering,
Chiliköket
Christer Östrén
15KS287
17 j)
Christer Östrén
om utökade uteservering
Lemon Tree
15KS381
17 j)
Christer Östrén
om tillstånd, Midsommarkonferens Arnemarksgården
15KS372
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
64 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
17 j)
om tillstånd, ungdomsdisco Nolia
Christer Östrén
15KS382
17 j)
Christer Östrén
om tillstånd, uteservering
Ronjas Pizzeria i Piteå
15KS307
17 j)
Christer Östrén
om tillstånd, examensfest
i Norrfjärden
15KS308
17 j)
Christer Östrén
om tillstånd, uteservering
Restaurang Arbaillo
15KS311
17 j)
om serveringstillstånd,
Restaurang Sundet
Christer Östrén
15KS303
17 j)
om uteservering, Lemon
Tree
Christer Östrén
15KS371
17 j)
om uteservering,
Järnspisen
Christer Östrén
15KS370
17 j)
om uteservering,
Café Röda Lyktan
Christer Östrén
15KS373
17 j)
om tivoli, Axels Nöjesfält Mikael Andersson
Christer Östrén
15KS261
17 j)
Piteå Dansar och Ler
Christer Östrén
15KS260
17 j)
om livemusik, disco,
trubadur och pubkvällar,
Restaurang Sjöbodan
Christer Östrén
15KS352
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
65 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
17 j)
om internationell hundutställning, Infjärdens
Idrottsplats
Christer Östrén
15KS333
17 j)
Christer Östrén
om dans på logen, Käcktjärn, Bölebyn
15KS336
17 j)
om kyrkmarknad,
Hortlax
Christer Östrén
15KS343
17 j)
om uteservering,
Resturang Golden
Dragon
Christer Östrén
15KS334
17 j)
om stadigvarande serveringstillstånd, Röda
Lyktan
Christer Östrén
15KS288
17 l)
Tillstånd, hantering
brandfarlig vara,
NCC Roads AB
Pitholm 87:1
Christer Östrén
15KS165
17 l)
Tillstånd, hantering
brandfarlig vara,
Grus och Makadam
Industrisådd,
Pitholm 87:1
Christer Östrén
15KS304
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
66 (67)
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
2015-06-08
KS 2015-03-23, § 113
Val av ledamöter och
ersättare till KTR
Peter Roslund
15KS50
KS 2015-03-23, § 114
Val av ledamöter och
ersättare till KPR
Peter Roslund
15KS87
Anvisningar för
beviljande av medel
ur klimatpott
Bidrag till Kullens
fritidshem, Skola
för hållbar utveckling
Åsa Wikman
1/15
Arbets- och personalutskottets beslutsärenden 11 och 26 maj samt 1 juni 2015
Signatur justerare
Utdragsbestyrkande
67 (67)

Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-08

Transcription

Similar documents

Revisionsrapport, Granskning av rutiner för

KF 2015-03-16 - Surahammars kommun

HÄRRYDA KOMMUN FP Lars Erik Kileby

MSH-café med Mats Sander

Kommunstyrelsens protokoll 2015-04-22

Ansökan om bygglov för skyltar och ljusanordningar

Sommarhoppet i Piteå 4-5 juli 2015

Protokoll 2015-02-18

Skolans utveckling, vetenskaplig grund och beprövad