fulltext - DiVA Portal

EXAMENSARBETE
Hösten 2014
Sektionen för Hälsa och Samhälle
Sjuksköterskeprogrammet
Omvårdnad 15 hp
Mötet mellan patient
och sjuksköterska
- En litteraturstudie om upplevelser
hos patienter med diabetes typ II
Författare
Fanny Eskilsson
Jennifer Thuresson
Handledare
Helena Larsson
Examinator
Pernilla Ny
Mötet mellan patient och sjuksköterska
En litteraturstudie om upplevelser hos patienter med
diabetes typ II
Författare: Fanny Eskilsson och Jennifer Thuresson
Handledare: Helena Larsson
Litteraturstudie
Datum 150105
Sammanfattning
Bakgrund: När en person söker vård för sin diabetes typ II sker ett möte med
sjuksköterskan. Mötet mellan patient och sjuksköterska utgör grunden för att en patient
ska kunna skapa tillit och känna trygghet i samvaro med sjuksköterskan. Syfte: Syftet
var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever mötet med sjuksköterskan.
Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom
analys hittades fem huvudkategorier: Att ta emot och förstå information, att ta emot stöd
och bli motiverad, att våga känna tillit till sjuksköterskan, att vara delaktig i sin vård
och att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan.
Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar som matchade syftet kan bero
på att det vårdvetenskapliga forskningsintresset inte är inriktat på allmänsjuksköterskan
utan de flesta studier har inriktats på sjuksköterskan med specialistutbildning inom
diabetesvården. Resultatdiskussion: Patienten vet hur det är att leva med diabetes
mellitus typ II och sjuksköterskan har kunskap om hur sjukdomen påverkar kroppen. Ett
samarbete mellan dessa två parter utgör grunden för att patienten ska kunna skapa sig en
fungerande vardag.
Nyckelord: Möte, patient, Diabetes mellitus typ II, sjuksköterska,
litteraturstudie
The encounter between patient and nurse
A literature review of experiences in patients with type
II diabetes
Author: Fanny Eskilsson and Jennifer Thuresson
Supervisor: Helena Larsson
Literature review
Date 150105
Abstract
Background: When a person with type II Diabetes seeks care, an encounter with a
nurse will take place. The encounter between patient and nurse will help build the
foundation for the trust and security that the patient will feel towards the nurse.
Aim: The aim was to describe how patients with type II Diabetes experience the
encounter with the nurse. Method: A literature review based on ten qualitative articles.
Results: The analysis found five main categories: To receive and understand
information, to receive support and get motivated, to put faith in the nurse, participation
in your own treatment and through communication create a relationship with the nurse.
Method discussion: Difficulties in finding relevant articles may have been due to most
research focusing on diabetic nurses rather than practice nurses. Discussion of
results: The patient knows what it is like to live with type II Diabetes and the nurse
have the knowledge of how the disease affects the body. Collaboration between these
two parts provides the basis for the patient to be able to create a functional week-day.
Keywords: Encounter, patient, Diabetes mellitus type II, nurse,
literature review
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ........................................................................................................ 5
SYFTE .................................................................................................................. 7
METOD ................................................................................................................ 7
Design ................................................................................................................ 7
Definition av mötet ............................................................................................ 7
Datainsamling .................................................................................................... 7
Urval................................................................................................................... 8
Genomförande och analys.................................................................................. 8
Etiska övervägande ............................................................................................ 9
Förförståelse ....................................................................................................... 9
RESULTAT ....................................................................................................... 10
Att ta emot och förstå information ................................................................... 10
Att ta emot stöd och bli motiverad................................................................... 11
Att våga känna tillit till sjuksköterskan ........................................................... 12
Att vara delaktig i sin vård ............................................................................... 13
Att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan ................. 13
DISKUSSION .................................................................................................... 14
Metoddiskussion .............................................................................................. 14
Resultatdiskussion............................................................................................ 17
SLUTSATS......................................................................................................... 21
REFERENSER .................................................................................................. 22
Bilaga 1 Sökschema för datorbaserad litteratursökning
Bilaga 2 Artikelöversikter
Bilaga 3 SBU:s granskningsmall för kvalitetsgranskning av studier med
kvalitativ forskningsmetodik
4
BAKGRUND
Varje möte är unikt och innebär ett samspel i upplevelser av hopp, gemenskap, oro och
osäkerhet (Hall & Graubæk, 2012). När två människor möts utvecklas och förändras de tankar
och synpunkter som fanns från början vilket leder till att båda parter utvecklas som människor
(Carlander & Carlander, 2004). Allt fler personer som diagnostiseras med diabetes typ II,
ställer högre krav på sjuksköterskor att kunna tillgodose individens behov (Hall & Graubæk,
2012). Idag uppskattas ca 4 procent av befolkningen i Sverige ha diabetes, varav
90 % utgörs av diabetes typ II (Nationella diabetesregistret, 2013). Ett sätt att tillgodose
individens behov i sjukvården är att ge god vård i samspel med patienten där mötet fylls av
kompetens och där båda parter är öppna och vill ta lärdom av varandra (Carlander &
Carlander, 2004). I sjuksköterskans yrkesprofession är det viktigt med professionellt
förhållningsätt, det vill säga vilken typ av inställning och attityd som förmedlas till patienten i
mötet (Socialstyrelsen, 2005).
När en person söker vård för diabetes typ II sker ett möte med sjuksköterskan. Mötet mellan
patient och sjuksköterska utgör grunden för att patienten ska kunna skapa tillit och känna
trygghet i samvaron med sjuksköterskan. En avgörande faktor för att tillit ska skapas är att
patienten känner att sjuksköterskan lyssnar. Att lyssna involverar ögonkontakt, vara lugn men
även att både patient och sjuksköterska bemöter varandra med empati. Genom att en patient
får känslan av att vara delaktig vid ett möte upplevs sjuksköterskans professionella
maktövertag inte så påtagligt och patienten får en upplevelse av att vara viktig (Björngren
Cuadra, 2010). För sjuksköterskan är det betydelsefullt att hålla isär det personliga och det
professionella men samtidigt utveckla en personlig relation. Ett instabilt samtal kan hota
gemenskapen och skapa oenighet mellan patient och sjuksköterska (Hall & Graubæk, 2012).
Enligt Schuster (2006) är en definition på professionalitet att utveckla ett professionellt
förhållningssätt där det centrala är att kunna skapa en balans mellan närhet och distans.
Carlander och Carlander (2004) skriver om vikten av att i ett möte ha frågor i fokus. Varje
möte ska vara en jag-du-relation där båda parter blir medvetna om och ser varandra som
subjekt, det vill säga att de uppfattar varandra som fria och självständiga människor.
5
Enligt Birkler (2007) är upplevelse något subjektivt där sinnena har stor betydelse. Fenomenet
är individuellt och utgår från den livssituation en person befinner sig i. En persons upplevelse
skapar hans eller hennes livsvärld. Livsvärlden är den värld en människa känner, upplever och
föreställer sig. Hall och Graubæk (2012) menar att upplevelse är något subjektivt men
samtidigt något som kan vara objektivt. De anser att människan både är och har en kropp.
Kroppen levs inifrån och utifrån samtidigt. Vidare går deras tankar ihop med Birklers (2007)
att livsvärlden förändras beroende på hur individen upplever sin hälsa och sjukdomsbild. En
förändring i en persons livsvärld innebär att individen förändras som människa (Honoré,
2012).
En situation som förändrar en persons livsvärld är då han/hon drabbas av diabetes typ II.
Diabetes typ II är en folksjukdom som drabbar allt fler personer i Sverige. Att ha diabetes typ
II innebär att man har någon form av insulinresistens eller nedsatt produktion av insulin
(Lindholm, 2010). Sjukdomen utvecklas när kroppen fortfarande kan producera lite insulin
men inte tillräckligt eller när insulinet som produceras inte fungerar effektivt. Symtom
uppkommer vanligtvis från 40 års ålder och uppåt. Dock blir sjukdomen allt vanligare hos
barn, ungdomar och unga personer, troligen som följd av ökad förekomst av fetma (Sharp &
Clark, 2011). Enligt Lindholm (2010) kan diabetes typ II vara oupptäckt i flera år och när en
diagnos så småningom fastställs har den drabbade i många fall redan hunnit utveckla
komplikationer. När diabetes typ II är konstaterat är det viktigt för den sjukdomsdrabbade att
följa de råd som ges angående ändrade levnadsvanor. Om sjukdomen inte tas på allvar leder
det till komplikationer relaterat till diabetesen (Lindholm, 2010). Enligt Sharp och Clark
(2011) har personer med diabetes stor benägenhet att drabbas av kroniska komplikationer som
har påverkan på flera organ, där ibland ögon, blodkärl, njurar och nervsystem.
Komplikationerna kan också ha en negativ effekt på sårläkningen. Personer med diabetes har
15 gånger större risk att drabbas av en amputation än de som inte har diabetes (Sharp & Clark,
2011).
I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska utgår man från en värdegrund som
vilar på en humanistisk människosyn (Socialstyrelsen, 2005). Detta för att kunna ge en god
omvårdnad och ett gott bemötande (Graubæk & Hall, 2012). Patientens faktiska upplevelser
ska lyftas framför sjuksköterskans förförståelse i varje enskilt möte (Birkler, 2007). Enligt
6
patienterna är sjuksköterskan ovärderlig i sitt arbete att hjälpa dem att förstå sin diabetes.
Detta genom att motivera dem till att ”äga” sin sjukdom, stötta dem genom att klara av
förväntningar och erbjuda vägledning och uppmuntran i mötet (Batol, 2012). Med grund i
detta kan det finnas en betydelse av att beskriva upplevelser ur ett patientperspektiv i en
patient-sjuksköterskerelation, där personer med diabetes typ II sätts i fokus.
SYFTE
Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever mötet med sjuksköterskan.
METOD
Design
Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Studien skedde på ett
systematiskt sätt (Friberg, 2006). Designen valdes utifrån syftet (Forsberg & Wengström,
2013).
Definition av mötet
I litteraturstudiens syfte benämns mötet som ett av nyckelorden. Vad som menas med mötet i
denna studie är återkommande möten mellan patient och sjuksköterska som sker i öppen –
respektive slutenvård i samband med behandling och uppföljning av en patients
diabetessjukdom.
Datainsamling
Innan litteraturstudien påbörjades gjordes en pilotsökning för att se om forskning som svarade
på syftet fanns att tillgå. I litteraturstudien gjordes sedan systematiska sökningar i databaserna
CINAHL och PubMed. Databaserna valdes för att de innefattar hälsovetenskap, medicin och
omvårdnad vilket är relevant till ämnesområdet. Sökningar har också gjorts i PsycINFO,
vilket är en databas som innefattar psykologi (Forsberg & Wengström, 2013). MESH-termer,
Cinahl headings och Thesaurus användes vid sökningarna på följande ord: Diabetes Mellitus
type 2, qualitative studies, self-care, nurse-patient relations, communication, nursing
practice, diabetic patients, nurse practitioners, patient education as topic, patient
satisfaction, qualitative research, diabetes mellitus och treatment outcomes (Polit & Beck,
2012). Trunkeringar * förekom i kombination med fyra av sökorden sökta i fritext för att få
träffar på olika slutböjningar. Följande sökord tillämpades vid de systematiska sökningarna i
7
fritext: Diabetes type 2, diabetes mellitus type 2, qualitative study, patients, self-care, nurseled, nursing, interview*, patient, perspective*, care, qualitative stud*, patient* perspective,
patient satisfactions, qualitative research och nursing. Den booleska operatör som
sökningarna genomfördes med var AND. SUMMON användes för att hitta fulltext av artiklar.
SUMMON är en samling av databaser. De artiklar som var relevanta till syftet men som inte
fanns att tillgå i fulltext beställdes (Friberg, 2006). Manuella sökningar gjordes i böcker,
tidskriftsartiklar och avhandlingar för att hitta ytterligare material om det område syftet
relaterar till (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).
Urval
Inklusionskriterierna var personer över 18 år med Diabetes mellitus typ II, kvalitativ
forskning samt att artiklarna hade patientperspektiv. Den exklusionskriterie som tillämpades
var specialistsjukvård inom diabetes. Begränsningar vid sökningarna var ”peer reviewed”,
artiklar på engelska eller svenska samt artiklar publicerade mellan 2004-2014 och personer
över 18 år. I databasen Pubmed fanns inte ”peer reviewed” och har därför inte kunnat
användas vid sökningarna (Friberg, 2006).
Genomförande och Analys
När de systematiska sökningarna hade genomförts var tolv stycken artiklar relevanta till
syftet, varav fyra stycken var dubbletter. Två artiklar hittades genom manuella sökningar. De
tio utvalda artiklarna lästes igenom flera gånger av båda författarna för att skapa en klar
uppfattning av innehållet. Därefter gjordes en artikelöversikt av varje artikel (bilaga 1)
(Forsberg & Wengström, 2013). Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s
(Statens beredning för medicinsk utvärdering) mall för kvalitetsgranskning av studier med
kvalitativ forskningsmetodik inriktad på patientupplevelser (bilaga 3). Utifrån denna
kvalitetsbedömning lyftes sedan styrkor och svagheter fram i respektive artikel. Dessa
presenteras i kvalitétskolumnen i artikelöversikterna (Willman et al., 2011) I vissa artiklar har
både sjuksköterske- och patientperspektiv presenterats. I dessa fall har enbart
patientperspektiv ur en patient-sjuksköterskerelation använts i resultatsammanställningen. De
delar av resultatdelen i varje artikel som ansågs vara relevant till syftet sammanfattades på en
A4-sida. Sammanfattningarna utgjorde grunden för analysen. I analysen tilldelades varje
artikel ett nummer för att kunna särskilja vilket resultat som tillhörde vilken artikel.
Sammanfattningarna analyserades genom att plocka ut och sammanfatta det viktigaste från
8
varje resultatsammanfattning. Därefter markerades likheter i innehållet i sammanställningarna
med samma färg och de olika färgerna klipptes sedan ut. Efter att fördelat innehållet i olika
högar, skapades nio kategorier. Det skedde sedan en diskussion mellan författarna där det
lyftes fram likheter och skillnader i studiernas resultat och de nio kategorierna blev tillslut
fem tillfälliga huvudkategorier. Underkategorier skapades sedan genom innehållet i de
textremsor som klippts ut och parats ihop. Underkategorierna bildade sedan de slutgiltiga
huvudkategorierna. Inga underkategorier presenteras i resultatet (Friberg, 2006).
Etiska överväganden
I nio av de tio utvalda artiklarna uttrycks det att deltagarna har fått information om studien
samt lämnat sitt samtycke till deltagande. Samtycke innebär att man som person själv ska få
bestämma över sitt medverkande i studien. I några studier finns det också ett nyttjandekrav
uttryckt, vilket innebär att de uppgifter som samlats in endast får användas i forskningssyfte.
Detta med respekt för människovärdet, mänskliga rättigheter samt grundläggande friheter
(Olsson & Sörensen, 2011). Hänsyn har tagits till att inkluderade artiklar ska ha tillstånd från
etisk kommitté eller påvisat att de gjort noggranna etiska överväganden (Wallengren &
Henricson, 2012). Vid analys av samtliga artiklar har vi inte plagierat och vi har försökt att
undvika förvrängning av artikelförfattarnas tolkning så att den fått en annan innebörd
(Forsberg & Wengström, 2013).
Förförståelse
Vid en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar är det enligt Olsson och Sörensen (2011)
viktigt att förförståelsen presenteras. Förförståelsen är de föreställningar, antaganden och den
kunskap vi tar förgivet inom ett visst område (Friberg & Öhlén, 2012). Vår förförståelse runt
mötet mellan en patient med diabetes typ II och sjuksköterska var innan litteraturstudien att
sjuksköterskor idag är stressade och ofta saknar tid till att kommunicera och skapa förståelse
hos patienterna gällande deras sjukdom. Vår uppfattning var att det är av största vikt att en
individanpassad vård bedrivs där vårdpersonalen motiverar patienten och möter personen
bakom sjukdomen. Sjuksköterskan ska inte bara se den tekniska biten vilket enligt vår
erfarenhet ofta händer. Vi anser att man bör kunna området för att kunna förmedla kunskap
samt veta vad som är viktigast att förmedla till varje enskild individ. Nyfikenheten kring detta
9
gjorde att vi ville beskriva upplevelsen hos en patient med diabetes typ II i mötet med
sjuksköterska.
RESULTAT
Analysen av de tio artiklarna resulterade i fem huvudkategorier: Att ta emot och förstå
information, att ta emot stöd och bli motiverad, att våga känna tillit till sjuksköterskan, att
vara delaktig i sin vård och att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan.
Att ta emot och förstå information
När en patient med diabetes mellitus typ II möter en sjuksköterska vill han/hon genom
samtal skapa förståelse för sin sjukdom och samtidigt veta i vilken situation han/hon
befinner sig (Halkoaho, Kangasneimi, Niinimäki, & Pietilä, 2014; Moser, Van der
Bruggen, Speeuwenberg & Widdershoven, 2007). Ibland behövde patienten efter ett
möte gå hem och tänka över den information som givits för att sedan kunna komma
tillbaka med frågor till nästa möte med sjuksköterskan (Halkoaho et al., 2014; Visram,
Bremner, Harrington & Hawthorne, 2008). I vissa fall förstod patienterna inte allvaret
med sjukdomen diabetes och de var omedvetna om de problem i form av
komplikationer som kunde uppstå. Denna omedvetenhet var ofta relaterad till ett
bristfälligt möte där patienterna inte skapade sig en förståelse för sin sjukdom
(Mcdowell, Mcphail, Halyburton, Brown & Lindsay G, 2009; Visram et al., 2008).
I samråd med sjuksköterskan ville många patienter få hjälp att strukturera vardagen.
Patienterna hade ofta en känsla av att behandlingen begränsade och styrde deras vardag
så att de hade svårt att hålla sig till det som var planerat (Moser et al., 2007; Sturt,
Hearnshaw, Barlow, Hainsworth & Whitlock, 2005). Flertalet patienter menade att
sjuksköterskan borde vara öppen för diskussion runt information och utbildning i
relation till deras dagliga liv (Beresford, 2011; Mcdowell et al., 2009; Sturt, 2005). I ett
möte mellan patient och sjuksköterska ansåg patienterna att de ville ha information som
var riktad mot deras resurser, vad de kan och vad de inte kan. Uteblev denna
information ansågs rådgivningen vara ointressant (Halkoaho et al., 2014; Oftedal,
Karlsen & Bru, 2010).
10
Patienterna ville i mötet med sjuksköterskan få kunskap som gjorde att de själva kunde
hantera sin sjukdom, t ex reglera blodsocker i förhållande till kost och motion samt
förstå varför blodsockret var högt respektive lågt vid olika tillfällen (Beresford, 2011;
Sturt et al., 2005). Patienterna ansåg att deras farhågor och oro minskades då de fick
tillräcklig information om sin sjukdom och behandling (Beresford, 2011; Moser et al.,
2007). De ansåg också att information minskade risken för komplikationer. Genom att i
mötet med sjuksköterskan lära sig om olika symtom och hur patienten själv
uppmärksammar dessa kan de också själva förhindra eventuella komplikationer (Sturt et
al., 2005; Mcdowell et al., 2009). Om sjuksköterskan berättade om andra som hade fått
komplikationer gjorde det att patienter som ännu inte hade komplikationer blev mer
fokuserade på att sköta sin diabetes. Patienterna ville i mötet med sjuksköterskan ha
ärlig information utan att bli skrämda, de menade att de kunde förstå allvaret med sin
sjukdom utan att bli visade olika bilder på människor med allvarliga komplikationer
(Mcdowell et al., 2009; Visram et al., 2008).
Då en sjuksköterska gav olika typer av information skapade det förvirring hos några
patienter och de fick svårt att hantera den information som de hade fått (Oftedal et al.,
2010; Shen, Edwards, Courtney, Mcdowell & Wei, 2013). Även för mycket information
gjorde att en patient fick svårt att ta den till sig (Macdonald, Stubbe, Tester, Vernall,
Dowell, Dew, Kenealy, Sheridan, Docherty, Lesley & Raphael, 2013; Oftedal et al.,
2010). Patienterna hade önskat att vården och informationen varit mer individualiserad
och att sjuksköterskan hade anpassat sig till att ge generell eller detaljerad information
utifrån deras behov och önskemål (Oftedal et al., 2010; Shen et al., 2013). För att en
patient skulle kunna ta eget ansvar och tillämpa den information som givits upplevdes
regelbunden stöttning från sjuksköterskan vara betydelsefullt (Oftedal et al., 2010; Sturt
et al., 2005).
Att ta emot stöd och bli motiverad
I mötet med sjuksköterskan beskrev två studier att det enligt patienten var viktigt med stöd,
råd och hjälp (Beresford 2011; Mcdowell et al., 2009). De ansåg att stöd var extra viktigt vid
behandlingsrelaterad trötthet. Patienterna upplevde en benägenhet att bli deprimerade när de
hade misslyckats med sin behandling. Vid sådana tillfällen behövde de bli motiverade, tagna
på allvar och få positiv feedback från sjuksköterskan eftersom ett nederlag påverkade deras
11
förmåga till att klara av sin sjukdom (Halkoaho et al., 2014; Mcdowell et al., 2009; Oftedal et
al., 2010). Det sågs också som positivt att sjuksköterskan berättade att det var många med
Diabetes mellitus typ II som upplevde samma problem (Mcdowell et al., 2009; Moser et al.,
2007).
Tillsammans med sjuksköterskan såg patienterna fördelar med att sätta mål och planera för
hur de skulle kunna uppnå dessa. Genom att samarbeta skapades självkontroll och patienterna
upplevde stödet från sjuksköterskan som värdefullt. Kontinuitet i mötet med sjuksköterskan
gav en drivkraft till att nå de planerade målen inför nästa möte och minskade även känslan av
att vara utelämnad (Hegney, Patterson, Eley, Mahomed & Young, 2013; Oftedal et al., 2010;
Sturt et al., 2005). Patienterna blev mer motiverade till en hälsosam livsstil när de själva såg
förändringar i sin vardag, även kliniska förbättringar höjde motivationen (Halkoaho et al.,
2014; Visram et al., 2008). Patienterna såg det som en ”kick” till att fortsätta sin behandling
då sjuksköterskan vid mötet visade uppskattning och uppmuntran. Det gav dem en känsla av
att ha presterat. Relevanta råd och visad entusiasm samt sättet som sjuksköterskan pratade på
upplevde patienterna som en uppmuntran till det de redan hade tagit sig an, t ex träning
(Hegney et al., 2013; Moser et al., 2007).
Att våga känna tillit till sjuksköterskan
Det fanns patienter som kände oro över vilken vårdpersonal de skulle lita på och de hade ofta
mer tillit till läkaren. Sjuksköterskan sågs som en första anhalt, någon som patienterna enbart
besökte för enklare rådgivning (Beresford, 2011; Hegney et al., 2013; Macdonald et al.,
2013). En del patienter beskrev att de kunde känna sig förvirrade i mötet med sjuksköterskan.
Anledningen var att deras tillit till sjuksköterskan hade påverkats då de mött en varierad
kunskapsgrad hos dem. Den varierade kunskapsgraden gjorde att de inte tog sjuksköterskans
information på allvar (Moser et al., 2007; Oftedal et al., 2010; Visram et al., 2008). Frustation
över bristen på möjlighet att kunna prata med sjuksköterskan och dålig regelbunden
uppföljning minskade också tilliten. Några patienter berättade att de sökte kontakt med den
vårdprofession som ansågs vara mest lättillgänglig (Beresford, 2011). Patienterna ansåg dock
att det var en viktig del att kunna välja vilken vårdpersonal de ville träffa och tyckte att
sjuksköterskan skulle kunna avgöra när läkare skulle kontaktas (Beresford, 2011; Hegney et
al., 2013).
12
Att vara delaktig i sin vård
Patienterna upplevde att mötet med sjuksköterskan ofta var praktiskt inriktat. De ansåg att
sjuksköterskan inte såg till deras individuella behov. Patienterna kände sig ignorerade och
förbisedda då deras välmående och relation till vardagslivet utelämnades (Shen et al., 2013;
Oftedal et al., 2010). Flertalet patienter upplevde att sjuksköterskan mest talade om
medicinering vid mötet, dock ansåg patienterna att de själva fick vara med och bestämma om
hur medicineringen skulle utföras. Patienterna önskade att sjuksköterskan i mötet skulle
diskutera mer om vad man kunde göra åt avvikande värden och inte lägga all fokus på
siffrorna (Beresford, 2011; Halkoaho et al., 2014). Vid kort och stressad rådgivning fick
patienterna ofta en upplevelse av att vara en sjukdom och inte en människa (Hegney et al.,
2013; Mcdowell et al., 2009). De ansåg att delaktigheten togs ifrån dem och att de själva inte
fick vara med i beslut rörande sin vård. Beslut togs utan deras medgivande endast baserat på
praktiska resultat och inte patientens välmående vilket skapade missnöje. I mötet tyckte
patienterna att sjuksköterskan borde ta hänsyn till hur mycket de ville vara involverade i sin
vård (Beresford, 2011; Halkoaho et al., 2014).
Att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan
Kommunikation var enligt patienterna en viktig del i mötet, de ansåg att sjuksköterskan skulle
ha mod till att ställa öppna frågor och kommunicera på en anpassad nivå. Genom att föra en
god dialog samt visa respekt menade patienterna att man kunde ta lärdom av varandra och på
så vis skapa en relation (Hegney et al., 2013; Macdonald et al., 2013; Oftedal et al., 2010;
Shen et al., 2013). Många patienter tyckte att de frågor som sjuksköterskan ställde skulle
bjuda in till kommunikation och vara individanpassade med uppdaterad kunskap som grund
(Oftedal et al., 2010; Mcdowell et al., 2009). Patienterna ansåg att deras uppfattningar
ändrades över tid. I början visste de oftast inte vad de skulle fråga om och det var därför
lättare om sjuksköterskan bjöd in till kommunikation genom att visa en helhetssyn gentemot
patienten (Macdonald et al., 2013; Mcdowell et al., 2009). Patienterna menade att om
sjuksköterskan inte frågade så brydde han/hon sig inte heller (Oftedal et al., 2010; Shen et al.,
2013).
Patienterna tyckte att det var svårt att sätta sig ner och prata med sjuksköterskan då en lugn
atmosfär saknades. Detta på grund av att sjuksköterskan vid sådana tillfällen inte erhöll en
13
attityd som bjöd in till diskussion. Sjuksköterskan tycktes många gånger endast hålla sig till
det han/hon ”var tvungen” att göra och blev ställd om oväntade frågor uppkom. Patienterna
menade att en enkel fråga om deras välmående hade visat på att sjuksköterskan brydde sig
(Oftedal et al., 2010; Shen et al., 2013). Då sjuksköterskan kunde kombinera sin personliga
och professionella roll var det lättare för patienterna att lyssna och ta till sig det som sades.
Mötet blev då mer personligt och patienterna ansåg att sjuksköterskan kände dem och visste
vilka de var. Enligt flertalet patienter var en relation då de jobbade tillsammans med
sjuksköterskan istället för att hon jobbade för dem (Beresford, 2011; Hegney et al., 2013;
Mcdowell et al., 2009).
Patienterna ansåg att en relation byggde på att sjuksköterskorna hade intresse för dem, var
observanta och visade omsorg. Flertalet patienter tyckte att sjuksköterskorna tog väl hand om
de sociala problemen, det praktiska och att de även många gånger lade grunden för att skapa
en relation (Hegney et al., 2013; Mcdowell et al., 2009; Oftedal et al., 2010). Det fanns de
patienter som såg mötet med sjuksköterskan som givande då sjuksköterskan tog sig tid och
lyssnade på patienten som han/hon hade framför sig. Detta skapade en stödjande relation som
byggde på humor och empati (Halkoaho et al., 2014; Hegney et al., 2013; Oftedal et al.,
2010).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Vid sökningarna användes Cinahl headings, MESH-termer och Thesaurus, detta för att
synonymer och förkortningar bildar ett ämnesord. Genom att använda Cinahl headings,
MESH-termer och Thesaurus gavs förslag på vilket ämnesord som skulle användas för att
hitta artiklar matchande sökorden i en specifik databas (Polit & Beck, 2012). Ämnesorden
gjorde att sökningarna blev mer exakta i jämförelse med en fritextsökning. En fritextsökning
i en databas innebär en sökning på alla ord som finns med i referensposten även de som finns
i abstractet. I en del artiklar förekommer det aktuella sökordet bara en gång vilket kan göra att
artiklarna kan anses ointressanta. Ett ämnesord söker bara på de ord som anses beskriva
innehållet. Det gör skillnad i antalet träffar på sätt att man får färre men mer relevanta artiklar
(Karlsson, 2012). En begränsning på publicerings år mellan 2004-2014 gjorde att den senaste
forskningen inkluderades och resultatet kan därför ses som aktuellt vilket stärker pålitligheten.
14
Sedan tidigare finns en begränsad erfarenhet av att genomföra litteraturstudier. Den
begränsade erfarenheten kan ha påverkat valet av sökord och booleska operatörer som de satts
samman med (Olsson & Sörensen, 2011).
Under processens gång har handledning getts av handledare med erfarenhet inom både den
kliniska verksamheten och inom forskning. Studiekamrater har också haft en hjälpande roll
under studiens genomförande genom att kritiskt granska analysen och på så vis bekräfta att
den är grundad i data. Att samtliga delar av studien har diskuterats med både handledare och
studiekamrater har bidragit till en högre trovärdighet då de agerat som kritiska vänner
(Wallengren & Henricson, 2012).
Anledningen till att bara kvalitativa artiklar inkluderades i studien var för att dessa vanligtvis
baseras på enskilda intervjuer och material från fokusgrupper där upplevelsen av något sätts i
fokus. Upplevelsen är ett av nyckelorden i syftet. Valet av att utesluta kvantitativa artiklar kan
dock ha bidragit till att det har sorterats bort material som svarade på syftet (Olsson &
Sörensen, 2011). Det material som anses har gått förlorat på att kvantitativa studier har
exkluderats är statistiska redogörelser. Att haft med någon kvantitativ studie kunde gett en
överblick på hur patienterna upplevde mötet med sjuksköterskan t.ex. hur många som kände
att de förstod den information som gavs, hur många som kände att sjuksköterskan motiverade
dem och hur många som vågade känna tillit till sjuksköterskan. I kvantitativa studier
inkluderas också ett större antal personer än i kvalitativa studier vilket enligt Olsson och
Sörensen (2011) leder till en ökad tillförlitlighet.
Vid artikelsökningarna var det svårt att hitta de artiklar som inte innefattade sjuksköterskor
med specialistutbildning inom diabetesvård. Detta beror troligen på att de flesta personer med
diagnostiserad diabetes regelbundet vänder sig till primärvården och där träffar ”sin”
specialistsjuksköterska. Det kan vara ett problem då allmänsjuksköterskan många gånger
hamnar i bakgrunden (Blohmé 2005; Edwall, Danielson & Öhrn, 2010) I artiklar där resultatet
var presenterat ur både patient – och sjuksköterskeperspektiv plockades de delar som
innefattade patientperspektiv i en patient-sjuksköterskerelation ut och användes i resultatet
(Friberg & Öhlén, 2012). Att det inte hittades så många artiklar som specifikt matchade syftet
kan bero på att det vårdvetenskapliga forskningsintresset inte är inriktat på
15
allmänsjuksköterskan utan de flesta studier har inriktats på sjuksköterskor med
specialistutbildning inom diabetesvård (Friberg, 2006).
Genom att använda en beprövad granskningsmall har kvalitén kunnat bedömas i samtliga
artiklar utifrån vår kunskapsnivå. Två artiklar som enligt bedömning erhöll låg kvalité valdes
att ta med då resultatdelarna ansågs vara så pass omfattande att det var en brist att utesluta
dessa artiklar. Resterande nio artiklar erhöll enligt bedömning medelhög eller hög kvalité och
inkluderades i studien. Vi anser att vår kunskap inte är tillräcklig till att kunna
kvalitetsbedöma en artikel med termerna låg, medelhög och hög vilka är bedömningsnivåerna
i SBU:s granskningsmall. Med grund i vår begränsade kunskap runt dessa begrepp valde vi
därför att presentera kvalitén på artiklarna under styrkor och svagheter (Willman et al., 2011).
I databasen PubMed gick det inte att göra begränsningen ”peer reviewed” vilket innebar att
det inte kunde garanteras att artiklarna var granskade av vetenskapligt skolade granskare
(Willman et al., 2011). ”Peer reviewed” är ett sätt att säkerställa kvalitén på forskningen
(Karlsson, 2012). Från sökningarna i PubMed har det valts ut två artiklar relevanta till syftet.
En av dessa återfanns som dubblett i PsykINFO med begränsningen ”peer reviewed” (Polit &
Beck, 2012). Den andra artikeln som endast återfanns i PubMed inkluderades trots att den
enligt vår kunskap inte kunde utläsas vara ”peer reviewed”. Anledningen var att den efter
kvalitetsbedömning med SBU:s gransknings mall ansågs erhålla hög kvalité vilket gjorde att
det sågs som en brist att inte inkludera denna (Forsberg & Wengström, 2013).
Genom att noggrant planera tillvägagångssättet i analysprocessen innan denna påbörjades
blev det enklare att ta sig an materialet. Sättet som valdes till genomförandet av analysen blev
en stor fördel då materialet smidigt sorterades och strukturerades så att ett resultat kunde
framställas. Att ta fram och formulera huvudkategorier var svårt eftersom det tog tid att hitta
övergripande och bra benämningar. Med hjälp av att plocka ut tillfälliga underkategorier
kunde så småningom en överblick över huvudkategorierna bildas. Huvudkategorierna
utvecklades sedan till ett specifikt begrepp t.ex. förståelse, information, stöd, motivation, tillit,
delaktighet och lärdom. Genom diskussion med dessa begrepp i fokus framställdes slutligen
de befintliga huvudkategorierna (Friberg, 2006).
16
Artiklarna som användes i resultatet kommer från olika världsdelar och länder vilket enligt
vår bedömning är en styrka då studien fått ett bredare perspektiv. Dock är detta något som
begränsar överförbarheten för att det är svårt att generera resultatet till ett specifikt land. Det
beror på att många olika kulturer och levnadssätt ligger bakom de studier som sammanställts i
resultatet (Friberg, 2006). Då samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket inte är vårt
modersmål finns det en risk att det blivit fel och missförstånd vid översättningen. Eventuella
misstolkningar kan ha påverkat resultatet och dess trovärdighet (Wallengren & Henricson,
2012).
Studien var begränsad till att genomföras inom en 10 veckors period. Tidsbegränsningen kan
ha bidragit till att de systematiska sökningarna inte gjordes så omfattande som de kunde ha
gjorts om det funnits mer tid. Med detta menas att om studien varat under en längre period
hade mer tid kunnat avsättas till att skapa förståelse och få insikt i tillvägagångssättet vid de
systematiska sökningarna. En djupare kunskap hade förmodligen genererat mer och eventuellt
annorlunda material inom området. Om studien hade gjorts om hade vi gärna haft ett större
material att jobba med. Fler artiklar hade setts som positivt då det hade gett ett mer
omfattande resultat och samtidigt stärkt trovärdigheten (Polit & Beck, 2012).
Vi har under studiens gång varit medvetna om vår förförståelse och ambitionen har varit att
försöka bortse från denna vilket stärker tillförlitligheten. Förförståelsen sattes åt sidan genom
att ett neutralt förhållningssätt tillämpades i analysprocessen samt att allt material som ansågs
ge svar på syftet inkluderades i resultatet (Forsberg & Wengström, 2013).
Resultatdiskussion
Utifrån resultatet har tre centrala fynd lyfts fram: då patientens livsvärld förändras, att vara
en människa och inte en sjukdom och hur ett samarbete kan utvecklas till en relation.
För personer som diagnostiserats med diabetes är det en kamp att bli en person med diabetes
och inte en diabetespatient. Att ställas inför de livsstilsförändringar det innebär att ha diabetes
medför att en persons livsvärld förändras (Olshansky, Sacco, Fitzgerald, Zickmund, Hess,
Bryce, McTigue, Fischer, 2008). En person som har diabetes typ II och som på ett eller annat
sätt har en relation till en vårdare kallas som regel patient. Hänsyn bör dock tas till att en
person som sköter sin behandling på egen hand egentligen inte är någon patient (Dahlberg &
17
Segesten, 2010). Det är först då livsvärlden rubbas på grund av någon händelse eller sjukdom
som man som människa blir riktigt medveten om den (Honoré, 2012). I resultatet framkom
det att när en patient med diabetes mellitus typ II träffar sjuksköterskan vill han/hon genom
samtal skapa förståelse för sin sjukdom och samtidigt veta i vilken situation han/hon befinner
sig (Halkoaho et al., 2014; Moser et al., 2007). Patienten har kunskap om hur han/hon
upplever sjukdomen och hur den påverkar det dagliga livet (Dahlberg & Segesten, 2010). Om
patienterna får sjukdomen att passa in i den vardag de har blir det också lättare för dem att
hantera den (Jutterström, 2013). För att skapa förståelse runt detta behövs ett vårdande där
livslusten sätts i fokus och där sjuksköterskan hela tiden försöker se den person som lider av
sjukdomen. Sjuksköterskan bör se hela personens hälsosammanhang för att kunna stärka och
stödja patientens hälsa och på så vis skapa grunden för välbefinnande. För att patienten ska
kunna möta sjuksköterskans expertkunnande måste sjuksköterskan gå in i ett möte med
patienten så att patienten får möjlighet att dela med sig av erfarenheten av sin sjukdom.
Utifrån individens eget perspektiv formas upplevelsen av hälsa och sjukdom vilket står i
relation till en persons livsvärld (Dahlberg & Segesten, 2010). I resultatet framkom att
patienterna ansåg att deras uppfattningar ändrades över tid. I början visste de oftast inte vad
de skulle fråga om och det var därför lättare om sjuksköterskan visade intresse och bjöd in
patienten till kommunikation (Macdonald et al., 2013; Mcdowell et al., 2009). Varje individs
livsvärld är unik och kan endast frigöras genom språklig kommunikation och förståelse
(Birkler, 2008). Genom att undersöka en människas livsvärld skapas en syn på deras
verklighet (Hall & Graubæk, 2012). Det som är avgörande för att förstå en patient ur det
levande livets perspektiv är att sjuksköterskan har en inblick i många sidor av patientens
vardagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskan att han/hon jobbar med en levande patient
som har en sjukdom och inte en sjukdom som har en patient (Birkler 2007).
Det andra fyndet som framkom i resultatet var att patienterna upplevde att mötet med
sjuksköterskan ofta var praktiskt inriktat. De ansåg att sjuksköterskan inte såg till deras
individuella behov. Patienterna kände sig ignorerade och förbisedda då deras välmående och
relation till vardagslivet utelämnades (Shen et al., 2013; Oftedal et al., 2010). Birkler (2008)
bekräftar detta genom att påtala att kommunikation har reducerats till ett informationsutbyte
där patient och sjuksköterska inte längre lever för varandra utan istället med varandra. Det
Birkler (2008) säger speglar vår förförståelse och vidare bekräftar även Dahlberg och
18
Segersten (2010) att den vård som ges i mötet ska ha som syfte att stärka individens livskraft.
Samtidigt som individens livskraft ska stärkas så att personen själv kan ta hand om sin
sviktande hälsosituation så ska också den vård som sjuksköterskan ger innebära att den
sjukdom och ohälsa som finns ska övervinnas. Resultatet visade att patienterna många gånger
tyckte att sjuksköterskan mest talade om medicinering vid mötet. Patienterna önskade att
sjuksköterskan skulle diskuterat mer vad som kunde göras åt avvikande värden och inte lägga
allt fokus på siffrorna (Beresford, 2011; Halkoaho et al., 2014). Även Jutterström (2013)
påtalar vikten av att vara uppmärksam på värden men att allt fokus inte ska vara där. Om
uppmärksamheten endast är på värden och då i synnerlighet på avvikande värden känner
patienterna det som ett misslyckande. Jutterström (2013) menar vidare att en patient kan
känna sig kränkt och skuldbelagd då han/hon går på återbesök och sjuksköterskan endast är
intresserad av om värdena har gått upp eller ner, inte hur patienten mår eller hur de orkar med
att hantera sin vardag. Enligt Dahlberg och Segersten (2010) finns det dock en betydelse av
att ha förståelse för vad avvikande värden innebär. Detta för att kunna balansera sin tillvaro
och fullfölja små och stora livsprojekt. I mötet mellan en professionell vårdare och en patient
kan inte vårdandet reduceras till en specifik teknik eller åtgärd utan måste genomföras som en
hälsofrämjande handling (Dahlberg & Segersten, 2010).
Ett innehållsrikt möte måste ges för att kunna tillgodose patientens behov av vård.
Patienten ska kunna ta egna initiativ och själv fatta beslut med hjälp av den kunskap
som de har fått (Andersson, 2012). I resultatet framkom det att det fanns patienter som
såg mötet med sjuksköterskan som givande för att sjuksköterskan tog sig tid och
lyssnade på dem. Ett givande möte lade grunden för att skapa en stödjande relation som
byggde på tillit, humor och empati (Halkoaho et al., 2014; Hegney et al., 2013; Oftedal
et al., 2010). Enligt Söderberg och Karlsson (2005) är det orealistiskt att enbart
information och ökad utbildning löser problematiken kring att hantera sin
diabetessjukdom. Det första steget till att som sjuksköterska komma nära patienten är att
skapa en gemensam syn på sjukdomen och behandlingsmålen (Jutterström, 2013).
Behandlingen måste rikta in sig på hela människan då en individ med diabetes kan
utveckla starka känslor relaterat till att leva med en diabetessjukdom. Sjuksköterskan
måste ha förståelse för detta och öppna upp för samarbete med patienten (Söderberg &
Karlsson, 2005). I enighet med resultatet skapas självkontroll genom samarbete mellan
19
patient och sjuksköterska (Hegney et al., 2013; Oftedal et al., 2010; Sturt et al., 2005).
Genom dialog skapas kunskap om den andra parten samtidigt som vi lär oss om oss
själva. Då det i ett möte kommuniceras med öppna frågor ger det både patienten och
sjuksköterskan möjlighet att inte bara besvara utan också reflektera över frågan på ett
helt annat sätt än om den varit sluten (Carlander & Carlander, 2007). Med belägg från
resultatet ansåg patienterna att en relation byggde på att en sjuksköterska hade intresse
för dem, var observant och visade omsorg. Flertalet patienter tyckte att sjuksköterskan
tog väl hand om de sociala problemen, det praktiska och att de även många gånger lade
grunden för att skapa en relation (Hegney et al., 2013; Mcdowell et al., 2009; Oftedal et
al., 2010). Patienterna ansåg att vårdpersonalen ska finnas som en resurs då egenvård
kräver kontinuerlig utbildning och ett samarbete. I resultatet framgick att patienten
uppskattar att få träffa samma vårdkontakt vid alla möten för att en relation ska kunna
skapas (Hegney et al., 2013; Oftedal et al., 2010; Sturt et al., 2005). Kontinuitet i
kontakten med sjuksköterskan är viktigt då det kan vara avgörande för
behandlingsprognosen och det kan även minska känslan av att vara utelämnad.
Sjuksköterskan är många gånger mer betydelsefull för patienten än vad de själva är
medvetna om (Söderberg & Karlson, 2005).
Sammanfattningsvis kan det ses att då en patients livsvärld förändras på grund av
diabetes mellitus typ II blir det extra viktigt att som patient bli bekräftad som en
människa och inte som en sjukdom. Dahlberg och Segesten (2010) påtalar vikten av att
den som vårdar ska ha förståelse för att de är viktiga i sitt stödjande gällande patientens
hälsa. Oavsett omfattningen av den relation som skapas handlar det om att en
sjuksköterska ska lägga grunden till ett möte som syftar till att främja hälsa. Det är
vårdarens skyldighet att med sin kraft och kunskap se till att mötet blir vårdande och att
göra det på ett sätt som bekräftar patients livsvärld och delaktighet (Dahlberg &
Segesten, 2010).
I dagens samhälle talas det mycket om den kortsiktiga ekonomiska kostnaden för
diabetesvården och mindre fokus läggs på de långsiktiga vinsterna för patienten och
vården men också de vinster som samhället gör genom att det bedrivs en evidensbaserad
20
diabetesvård. Den svenska diabetesvården baseras framförallt på Socialstyrelsens
nationella riktlinjer. Detta för att kunna ge varje enskild individ den vård som behövs.
Det är viktigt att behandlingen individanpassas med grund i den erfarenhet som
sjuksköterskan har sedan tidigare. Behandlingen ska dock vila på klinisk kunskap som
uttrycks i internationella behandlingsriktlinjer (Nationella diabetesregistret, 2013).
Det kan finnas en betydelse av att genomföra ytterligare forskning som riktar in sig på
mötet mellan allmänsjuksköterskan och patienter med diabetes typ II. Materialet som
idag finns att tillgå om mötet mellan dessa två parter kan ses som bristfälligt. De flesta
gjorda studier är inriktade på mötet mellan diabetessjuksköterskan och patienten i
primärvården. Studier gjorda med diabetessjuksköterskan i fokus anses inte vara
överförbara till allmänsjuksköterskan då diabetessjuksköterskan har en
specialistutbildning inom diabetes.
SLUTSATS
Slutligen ses livsvärlden ha en stor betydelse för patientens välmående. En persons livsvärld
förändras då han/hon drabbas av diabetes mellitus typ II. Det krävs mycket vilja för att
anpassa sig till den livssituation som är nödvändig och den drabbade personen har ofta starka
känslor relaterat till sin sjukdom. Det är därför viktigt att sjuksköterskan agerar och vårdar
utifrån den situation som patienten befinner sig i och ser människan bakom sjukdomen. En
patients välmående bör sättas före behandlingsresultat då behandlingen många gånger kan få
minskad effekt om patienten inte har förståelse för sin sjukdom. Genom att sjuksköterskan
och patienten samarbetar uppstår en relation och lärdom kan tas av varandra. Sjuksköterskan
är expert på sjukdomen och patienten på hur det är att leva med den.
REFERENSER
* = Artiklar som ingår i resultatet
Andersson, S. (2012). Med risk för diabetes: studier av symtom, självskattad hälsa och
erfarenheter av att leva med risk för att utveckla typ 2 diabetes.(Doktorsavhandling,
21
Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa). Från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29208/1/gupea_2077_29208_1.pdf
Batol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2
diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners, 24(1), 270-276. doi: 10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x
*Beresford, C. (2011). Patients’ perspectives of type 2 diabetes care by practice nurses: A
qualitative study. Journal of Diabetes Nursing, 15(10), 391-397.
Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. (1. uppl.) Stockholm:
Liber.
Björngren Cuadra, C. (2010). Tillit och dess avgörande faktorer utifrån sjuksköterskors
erfarenhet. I Björngren Cuadra (red.). Omvårdnad i mångkulturella rum: frågor om
kultur, etik och reflektion. (1. uppl.) (s.133-159) Lund: Studentlitteratur.
Blohmé, G. (2005). Vårdens innehåll och mål. I Agardh, C., Berne, C. & Östman, J.
(red.) Diabetes. (3., [omarb. och uppdaterade] uppl.) (s. 383-387)Stockholm: Liber.
Carlander, J. & Carlander, L. (2004). Hur står det till?: konsten att ställa frågor i
människovårdande yrken. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.)
Stockholm: Natur & kultur.
Edwall, L-L, Danielson, E. & Öhrn, J. (2010). The meaning of a consultation with the
diabetes nurse specialist. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), 341-348. doi:
10.1111/j.1471-6712.2009.00726.x
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
22
Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. & Öhlén, J. (2012) Fenomenologi och hermeneutik. I Henricson, M. (red.)
Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (1. uppl.)
(s. 346-369) Lund: Studentlitteratur.
*Halkoaho, A., Kangasneimi, M., Niinimäki, S., & Pietilä, A-M. (2014) Type 2 diabetes
patients´ perceptions about counselling elicited by interview: is it time for a more healthoriented approach? European Diabetes Nursing, 11(1), 13-18. doi: 10.1002/edn.240
Hall, E O.C. & Graubæk, A. (2012). Patientologi – från berättelse till grundläggande
värderingar. I Graubæk, A. (red.) Patientologi: personcentrerad vård i teori och praktik. (1.
utg.) (s. 79-106) Stockholm: Natur & Kultur
*Hegney DG, Patterson E, Eley DS, Mahomed R, Young J. (2013). The feasibility,
acceptability and sustainability of nurse-led chronic disease management in Australian
general practice: The perspectives of key stakeholders. International Journal of Nursing
Practice, 19(1), 54-59. doi: 10.1111/ijn.12027
Honoré, K. (2012). Att vara anhörig. I Graubæk, A. (red.) Patientologi: personcentrerad vård
i teori och praktik. (1. utg.) (s. 230-261) Stockholm: Natur & Kultur
Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer och begrepp: en ordbok. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Jutterström, L. (2013). Illness integration, self-management and patient-centred support in
type 2 diabetes. (Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Institutionen för omvårdnad). Från
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:615238/FULLTEXT02.pdf
23
Karlsson, E K. (2012) Informationssökning. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och
metod: från ide till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) (s. 95-113) Lund:
Studentlitteratur.
Lindholm, E. (2010). Definition, diagnostic och klassificering. I C. Agardh & C. Berne
(Red.), Diabetes. (4., [rev.] uppl.) (s. 17-29) Stockholm: Liber.
*Macdonald, L., Stubbe, M., Tester, R., Vernall, S., Dowell, T., Dew, K., Kenealy, T.,
Sheridan, N., Docherty, B., Lesley, G., & Raphael, D. (2013) Nurse-patient communication in
primary care diabetes management: an exploratory study. BMC Nursing, 12(1).
doi:10.1186/1472-6955-12-20
*Mcdowell, J.R.S., Mcphail, K, Halyburton, G, Brown, M & Lindsay G. (2009) Perceptions
of a service redesign by adults living with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing,
65(7), 1432-1441. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05003.x
*Moser, A., Van der Bruggen, H., Speeuwenberg, C., & Widdershoven, G. (2007) Autonomy
through identification: a qualitative study of the process of identification used by people with
type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 17(7), 209-216. doi: 10.1111/j.13652702.2007.01983.x
Nationella diabetesregistret (2013). Årsrapport: 2013 års resultat, Hämtad 2014-09-04 från
URL: https://www.ndr.nu/pdf/Arsrapport_NDR_2013.pdf
Nationella diabetesregistret (2013). Årsrapport: 2013 års resultat, Hämtad 2015-01-02 från
URL: https://www.ndr.nu/pdf/Arsrapport_NDR_2013.pdf
*Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010). Perceived support from healthcare practitioners
among adults with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 66(7), 1500-1509. doi:
10.1111/j.1365-2648.2010.05329.x
24
Olshansky, E., Sacco, D., Fitzgerald, K., Zickmund, S., Hess, R., Bryce, C., McTigue, K., &
Fischer, G. (2008). Living with diabetes: normalizing the process of managing diabetes. The
diabetes educator, 34(6), 1004-1012. doi: 10.1177/0145721708327304
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Schuster, M. (2006). Profession och existens: en hermeneutisk studie av asymmetri och
ömsesidighet i sjuksköterskors möten med svårt sjuka patienter. Diss. Stockholm :
Stockholms universitet, 2006. Göteborg
Sharp A, Clark J. (2011). Diabetes and its effects on wound healing. Nursing Standard,
25(45), 41-47.
*Shen H, Edwards H, Courtney M, Mcdowell J, Wei J. (2013). Barriers and facilitators to
diabetes self-management: Perspectives of older community dwellers and health professionals
in China. International Journal of Nursing Practice, 19(6), 627-635. doi: 10.1111/ijn.12114
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska,
Hämtad 2014-09-04 från URL:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf
*Sturt, J. Hearnshaw, H. Barlow, J.H. Hainsworth, J. Whitlock, S. (2005). Education for
people with type 2 diabetes: What do patients want? Journal of Diabetes Nursing, 9(4), 145150.
25
Söderberg, S. & Karlson, B. (2005). Psykologi. I Agardh, C., Berne, C. & Östman, J.
(red.) Diabetes. (3., [omarb. och uppdaterade] uppl.) (s. 373-382) Stockholm: Liber.
*Visram, S., Bremner, AS., Harrington, BE., & Hawthorne, G. (2008). Factors affecting
uptake of an education and physical activity programme for newly diagnosed type 2 diabetes.
European Diabetes Nursing, 5(1), 17-22. doi: 10.1002/edn.97
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat
examensarbete. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination
inom omvårdnad. (1. uppl.) (s. 481-496) Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3.,[rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
26
Bilaga 1
Sökschema för systematisk datorbaserad litteratursökning
Datum
Databas
Söknin
g nr
Sökord och
boolesk
operator (and,
or, not)
Begränsningar/
databasfilter
2014-09-16
Cinahl
1
Diabetes
Mellitus type 2
AND Nursing
Interview*
AND Patient
1 AND 2
Publication date
2004-2014
Peer reviewed
Diabetes
Mellitus type 2
AND
Qualitative
Studies AND
Self-Care
Publication date
2004-2014
Peer reviewed
English
language
2
3
Typ av sökning
(t.ex. MESHterm, abstract,
nyckelord,
fritext)
Antal
träffar
Motiv till
exklusion
861
Distrikts- och
annan
specialistsjuksköt
erska, kvantitativ,
sjuksköterskepers
pektiv, fel språk
24726
54
54
2014-11-12
Cinahl
1
Cinahl Headings
Cinahl
1
Nurse-Patient
Relations AND
Communication
AND Diabetes
Mellitus Type 2
Publication date
2004-2014
Peer Reviewed
MESH-termer
38
The feasibility, acceptability and
sustainability of nurse-led chronic disease
management in Australian general practice:
The perspectives of key stakeholders.
Barriers and facilitators to diabetes selfmanagement: Perspectives of older
community dwellers and health
professionals in China
Factors affecting uptake of an education and
physical activity programe for newly
diagnosed type 2 diabetes.
70
Kvantitativ,
palliativt,
specialistsjuksköt
erska
14
Utvalda artiklar
Type 2 diabetes patients´ perceptions about
counselling elicited by interview: is it time
for a more health-oriented approach?
Specialistsjuksköterska,
ungdomar,
kvantitativ,
läkare, diabetes
typ I,
sjuksköterskepers
pektiv, ej abstract
95
2014-11-13
Lästa
Abstr
act
Education for people with type 2 diabetes:
What do patients want?
Nurse-patient communication in primary
care diabetes management: an exploratory
study
6
2014-11-13
Pubmed
1
Diabetes
Mellitus type 2
AND
Nurse-patient
relations
Publication date
2004-2014
MESH-termer
2014-11-14
Pubmed
1
Patient
Satisfaction
AND Diabetes
Mellitus Type 2
AND
Qualitative
Research
Publication date
2004-2014
MESH-termer
Diabetes type 2
AND
Qualitative
study AND
Nurse-led
Publication date
2004-2014
Peer Reviewed
Graviditetsdiabet
es,
specialistsjuksköt
erska, kvantitativ,
review, ej
abstract, ej
relevant till syftet
58
2014-11-13
PsykINFO
1
42
Sjuksköterskepers
pektiv,
specialistsjuksköt
erska, går ej att
urskilja diabetes
typ II
12
Fritext
2014-11-14
PsykINFO
PsykINFO
1
1
Diabetes Type 2
AND Patient
Satisfactions
AND
Qualitative
study
Qualitative
Research AND
Diabetes
Mellitus AND
Nursing
Publication date
2004-2014
Peer Reviewed
Fritext
Publication date
2004-2014
Age >18
Peer Reviewed
English
Fritext
Thesaurus
Fritext
Perceived support from healthcare
practitioners among adults with type 2
diabetes
12
Specialistsjuksköt
erska, kvantitativ
5
2014-11-14
Autonomy through identification: a
qualitative study of the process of
identification used by people with type 2
diabetes.
Autonomy through identification: a
qualitative study of the process of
identification used by people with type 2
diabetes.
5
Specialistsjuksköt
erska, läkare,
diabetes typ I,
kvantitativ,
review
19
41
The feasibility, acceptability and
sustainability of nurse-led chronic disease
management in Australian general practice:
The perspectives of key stakeholders.
The feasibility, acceptability and
sustainability of nurse-led chronic disease
management in Australian general practice:
The perspectives of key stakeholders.
19
Specialistsjuksköt
erska,
sjuksköterskepers
pektiv,
graviditetsdiabete
s, diabetes typ I,
kvantitativ,
ungdomar
Type 2 diabetes patients´ perceptions about
counselling elicited by interview: is it time
for a more health-oriented approach?
41
Bilaga 2
Artikelöversikt
Författare
Land
År
Beresford,
C.
Storbritanni
en, 2011
Halkoaho,
A.
Kangasniem
i, M.
Niinimäki,
S.
Pietilä, AM.
Finland,
2014.
Titel
Syfte
Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande
Analys
Resultat
Kvalitet
Patients’
perspective
s of type 2
diabetes
care by
practice
nurses: a
qualitative
study
Syftet var att
stärka bevis
och insikter i
patienternas
perspektiv på
diabetesvård
genom
arbetande
sjuksköterskor
, med särskild
hänvisning till
möjligheterna
till samarbete
och deltagande mellan
parterna.
11 deltagare med diabetes typ 2,
varav fyra kvinnor och sju män
från olika delar av London
inkluderades. Urvalet bestod av
bekvämlighetsurval.
Behandling och hantering av deras
diabetes: patienternas vardag ska gå
ihop med behandlingen som är
individanpassad.
Involverade i beslut gällande deras
hälsa och sjukdom: patienterna ansåg
att delaktighet var viktigt mellan
sjuksköterska och allmänläkare.
Rådgivning och användbara metoder
som patienterna anser är bra i samråd
med sjuksköterska: patienterna känner
tillit till läkarna mer än
sjuksköterskorna vid rådgivning.
Metoder så som matlagningskurser
och motion på recept.
Styrka:
Urvalet är
relevant och
tydligt
beskrivet.
Type 2
diabetes
patients’
perceptions
about
counselling
elicited by
interview:
is it time
for a more
healthoriented
approach?
Syftet var att
beskriva
diabetes
patienters
uppfattningar
om deras
copingresurser och
erfarenheter
av rådgivning
från sjuksköterskor.
15 deltagare, 9 män och 6
kvinnor i åldern 58-81 år ingick
i studien. Alla var finska och
boende i östra Finland. Samtliga
hade diabetes typ II och hade
levt med det mellan 1-31 år.
Deltagarna rekryterades till
studien från en grupp av
diabetes typ II patienter från två
folkhälsoorganisationer.
Data samlades in genom
individuella tematiska intervjuer
med deskriptiv kvalitativ ansats.
Etiskt godkännande skedde i
London. De beviljade att inkludera
dessa patienter i denna forskning.
Samtycke gavs också från de
individer som deltog i studien.
Intervjuerna gjordes mellan april
och juni 2009 och varje intervju
varade 25 minuter i snitt.
Deltagarna valde plats för
intervjun, hälften gjordes över
telefon och den andra hälften öga
mot öga. Alla intervjuerna var
inspelade på band och översattes
ordagrant till text.
Intervjuerna analyserades genom
innehållsanalys och därefter skapa
kategorier.
Forskaren informerade
sjuksköterskorna om studien och
sjuksköterskorna försåg patienterna
med ett informationsbrev.
Intervjuer gjordes sedan
individuellt hemma hos deltagarna
eller på en vårdcentral. Intervjuerna
varade mellan 20 – 65 min,
samtliga både bandades och
transkriberades. Alla deltagarna
gav både muntligt och skriftligt
informerat samtycke.
Data analyserades med induktiv
innehållsanalys enligt Graneheim
och Lundmans beskrivning
Coping-resurser med diabetes:
familjens betydelse, vikten av
aktiviteter, attityd, egenvård, kunskap
om sjukdomen & stöd från
sjuksköterska.
Innehåll och form av rådgivning:
deltagande i planering, rådgivning
och stöd från sjuksköterska.
Styrka:
Datainsamli
ngen är
tydligt
beskriven
och det
råder datamättnad.
Forskarna använde sig av
semistrukturerade intervjuer.
Men en intervju var pilotintervju
så den räknades inte med i
resultatet.
Svaghet:
Resultatet är
uppbyggt på
citat vilket
gör att innebörden är
svår att
begripa.
Svaghet:
Ingen
förförståelse
presenterad.
Författare
Land
År
Hegney G
D.
Patterson, E.
Eley S D.
Mahomed,
R.
Young, J.
Australien,
2013.
Macdonald,
L. Stubbe,
M. Tester,
R. Vernall,
S. Dowell,
T. Dew, K.
Kenealy, T.
Sheridan, N.
Docherty,
B. Gray, L.
Raphael, D.
Nya
Zeeland,
2013
Titel
Syfte
Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande
Analys
Resultat
Kvalitet
The
feasibility,
acceptabilit
y and
sustainabili
ty of nurseled chronic
disease
manageme
nt in
Australian
general
practice:
The
perspective
s of key
stakeholder
Nursepatient
communica
tion in
primary
care
diabetes
manageme
nt: an
exploratory
study
Syftet var att
undersöka
uppfattningar
och
erfarenheter
hos
personalen
och
patienterna.
38 patienter, både män och
kvinnor som var ändamålsenligt
utvalda från en interventionsgrupp hos en större studie. Alla
var över 18 år och
engelsktalande samt hade
diabetes typ 2, hypertoni eller
ischemisk hjärtsjukdom. Det
deltog också tre chefer, fem
sjuksköterskor och fem
allmänläkare, alla deltagarna var
ändamåls-enligt utvalda.
En presentation av det kvalitativa
resultatet från en större studie.
Etiskt godkännande lämnades från
Universitetet i Queensland,
Universitetet i Södra Queensland,
Griffith Universitetet och Bond
Universitetet. Datainsamling
skedde till mättnad var uppnådd.
Alla intervjuer spelades in och
transkriberades ordagrant.
Genomförbarhet: olika tycke om
modellens genomförbarhet mellan
cheferna, läkarna och
sjuksköterskorna. Godtagbarhet:
betydelsen av tid, samverkande
relationer, sjuksköterskans jobb,
tillfredsställelse, förtroende och
kompetens, patientens egenvård och
dess egna valmöjligheter. Hållbarhet:
diskussion om när modellen kan
tillämpas.
Styrka:
Urvalet är
relevant och
tydligt
beskrivet.
Konsultationer och antalet timmar
med sjuksköterskan respektive
allmänläkaren. Mötet mellan
sjuksköterskan och patienten ska inte
bara baseras på checklistor utan
sjuksköterskan ska också möta
patienternas behov av information
och psykologiska påfrestningar.
Vikten av att förmedla informationen
som är anpassad till individen.
Patienternas förväntningar på
sjuksköterskan är att de ska ställa
frågor, anpassa sitt kroppsspråk och
lyssna. Sjuksköterskorna lär sig hur
man ska bete sig utifrån varje möte.
Styrka:
Resultatet är
logisk och
överförbart
till liknande
kontext.
Svaghet:
Forskaren
har inte
hanterat sin
förförståelse
i relation till
datainsamlingen.
NVivo8 användes för att hantera
data för tematisk analys.
Svaghet:
Resultatet är
otydligt och
analysprocessen är
bristfälligt
beskriven.
Datainsamling skedde genom
intervjuer.
Syftet var att
beskriva den
naturliga
kommunikatio
nen mellan
sjuksköterska
och patient i
diabetesvården.
10 sjuksköterskor och 18
nydiagnostiserade patienter med
typ 2 diabetes, 10 kvinnor och 8
män inkluderades i studien.
Forskarna använde sig av
konsultationer och intervjuer
med deltagarna under en sex
månaders period. Enligt tolkning
gjordes konsultationerna på
arbetsplatsen. Denna studie är en
del av en större studie. Urvalet
bestod av bekvämlighets och
ändamålsurval.
Etiskt godkännande av en
kommitté och skriftligt samtycke
från samtliga deltagare om att delta
i studien. Deltagarna var också
informerade om att de fick avbryta
studien när de ville. Intervjuerna
och konsultationerna var videooch ljudinspelade. Man tittade på
varje inspelning noga samt skrev
ner innehållet. Detta gjordes av en
utomstående forskare även utbildad
sjuksköterska.
Forskarna analyserade materialet
genom etnografisk analys samt
interaktions analys.
Författare
Land
År
Mcdowell,
R.S. J.
McPhail, K.
Halyburton,
G. Brown,
M. Lindsay,
G.
Storbritanni
en, 2009
Titel
Syfte
Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande
Analys
Resultat
Kvalitet
Perceptio
ns of a
service
redesign
by adults
living
with type
2
diabetes
Syftet var att
utforska hur
vuxna med
typ 2
diabetes
uppfattar
omorganisering
ar i vården.
35 deltagare med
diabetes typ 2, 19
kvinnor och 16 män.
Fokus grupperna ägde
rum på ett privat rum på
kirurgavdelningen.
Urvalet bestod av både
ändamålsurval och
slumpmässigt urval.
Skriftligt samtycke om att delta
gjordes av samtliga deltagare. Varje
gruppmöte varade mellan 60-90
minuter och leddes av en forskare.
Alla fokusgrupperna spelades in på
band och översattes ordagrant till
text. Fokus grupperna genomfördes
mellan 2003 och 2004.
Att leva med diabetes: attityder mot
sjukdomen och dess
livsstilsförändringar samt ansvar för
sin vård.
Att förstå diabetes: utbildning och
information.
Rutiner för organisatoriska
förändringar: förbättringar både
praktiskt och omvårdnadsmässigt.
Vård i sitt sammanhang: holistiskt
synsätt, effektiv vård samt
självsäkerhet bland personalen.
Individuell oro: oro över ökad mängd
diabetes patienter och deras påverkan
på vården.
Begripa: konfronteras med
diagnosen, vilket leder till
förändringar i behandling och livsstil,
patienter försöker begripa varför detta
händer.
Kämpa: patienterna kämpar med
behandlingen och att anpassa sig till
sitt nya jag
Utvärdera: personerna jämför tidigare
hälsotillstånd med deras nuvarande.
Kontrollera: patienterna klarar av att
behärska sin sjukdom och
behandling.
Styrka: Analysförfarandet är
relevant i relation
till datainsamlingsmetoden.
Forskarna använde sig
av 8 fokus grupper för
att samla in data.
Moser, A.
Van der
Bruggen, H.
Spreeuwenb
erg, C.
Widdershov
en, G.
Nederländer
na, 2006
Autonom
y through
identifica
tion: a
qualitativ
e study
of the
process
of
identifica
tion used
by
people
with type
2
diabetes
Syftet var att
klargöra
processen
för
identifiering
med diabetes
som en
dimension
av autonomi
som beskrivs
av
personer
med typ 2diabetes.
15 deltagare med
diabetes typ 2
inkluderades i studien.
Studien ägde rum på
universitetssjukhuset i
Maastricht. Urvalet
gjordes med hjälp av en
teoretisk metod.
Forskaren använde sig
av djupgående
intervjuer.
Forskarna analyserade materialet
genom en tematisk inramning av
studien.
Information om studien, inbjudan att
delta och samtycke om studien
skickades via brev till deltagarna.
Alla som deltog gav skriftligt
samtycke till att delta. De har även
etiskt godkännande till studien.
Intervjuerna gjordes mellan mars och
september 2009 och alla deltagarna
var intervjuade hemma. Alla
intervjuerna spelades in på band och
översattes ordagrant till text.
Forskarna analyserade materialet
genom grounded theory med induktiv
tillvägagångssätt.
Svaghet: Resultatet
är inte logiskt
strukturerat och är
inte överförbart till
ett annat
sammanhang.
Styrka: Utgår från
en väldefinierad
frågeställning och
relationen
forskare/urval är
tydligt beskriven.
Svaghet: Det råder
inte datamättnad
och forskaren har
inte hanterat sin
egen förförståelse i
relation till
analysen.
Författa
re
Land
År
Oftedal,
B.
Karlsen,
B.
Bru, E.
Norge,
2010.
Shen, H.
Edwards
, H.
Courtne
y, M.
McDow
ell, J.
Wei. J
China,
2013
Titel
Syfte
Urval
Datainsamlingsmetod
Genomförande
Analys
Resultat
Kvalitet
Perceived
support from
healthcare
practitioners
among
adults with
type 2
diabetes.
Syftet var att
beskriva hur
vuxna med typ
2 diabetes
uppfattar olika
attribut av stöd
givna av
vårdpersonal
och hur olika
attribut kan
påverka
människors
motivation till
egenvård av
deras
sjukdom.
Syftet var att
undersöka
upplevda
barriärer och
handledning
till egenvård
från både äldre
invånare med
diabetes typ 2
och
vårdpersonal
19 deltagare, 12 män och 7
kvinnor i åldern 30-65 år
som haft diabetes typ 2 i
minst ett år och som kunde
prata norska. Vissa av
deltagarna, 14 st hade
deltagit i ett utbildningsprogram vid ett lärcenter,
resterande hade inte fått
detta stöd. Rekrytering
skedde från tre olika ställen.
Samtliga deltagare hade lämnat
samtycke till deltagande. Tre
fokusgrupper genomfördes med
5-7 deltagare i varje, blandat
med både män och kvinnor i
samtliga grupper.
Fokusgrupperna ägde rum på
det universitet som forskarna
tillhörde. Tiden var begränsad
till två timmar som var fördelad
på två sessioner.
Fokusgrupperna spelades in och
transkriberades sedan ordagrant.
Data analyserades genom
innehållsanalys inspirerad av
Graneheim och Lundman.
Studien har etisk godkännande
samt skriftligt samtycke från
samtliga deltagare. Deltagarna
fick skriftlig och muntlig
information om studien och dess
anonymitet. Varje fokusgrupp
varade ungefär 90 min. Alla
diskussionerna spelades in på
band och översattes ordagrant
till text.
Ett empatiskt förhållningssätt: att prata
om rätt saker sett till patientens behov.
Praktiska råd och information: kunna
relatera till det dagliga livet. Delaktighet
i beslutstagande: en ta och ge relation.
Noggrann och individuell information:
viktigt hur informationen ges.
Regelbundet stöd från en grupp: ta hjälp
av andra i samma situation för att finna
motivation.
Styrka: Urvalsförfarande och
kontext är väl
beskrivet.
Resultatet är
begripligt och
tydligt beskrivet
Svaghet:
Forskaren har
inte hanterat sin
egen
förförståelse i
relation till
analysen.
Styrka:
Analysprocessen
är tydligt
beskriven och
resultatet är
logiskt och
begripligt.
Barriers and
facilitators
to diabetes
selfmanagement
:Perspectives
of older
community
dwellers and
health
professionals
in China
Data samlades in genom tre
fokusgrupps-intervjuer.
17 patienter, alla över 60 år
med diabetes typ 2 samt 16
stycken arbetande inom
vården som arbetat minst ett
år, inkluderades. Studien
ägde rum på två olika
hälsocentraler. Urvalet
bestod av bekvämlighets och
ändamålsurval.
Forskarna använde sig av 4
olika fokus grupper. Två
inkluderade patienterna och
två inkluderade
vårdpersonalen.
Forskarna analyserade
materialet genom en tematisk
analys.
Skillnad mellan medicin från väst och
från Kina, vilket som anses vara det mest
effektivaste. Vikten av att ta hand om
familjemedlemmar samtidigt som man
har diabetes. Svårt att släppa sina gamla
matvanor när man ätit på samma sätt i
flera år. Information från flera olika
vårdgivare gör att patienterna bli
förvirrade. Patienter anser att
vårdpersonalen inte respekterar dem i
mötet mellan parterna medan
vårdpersonalen anser att patienterna har
attityd mot dem. Stöd från personal samt
familjemedlemmar.
Svaghet: Det
råder ingen
mättnad vid
datainsamling
och analys.
Författare
Land
År
Sturt, J.
Hearnshaw,
H.
Barlow, JH.
Hainsworth,
J.
Whitlock, J.
Titel
Syfte
Education
for people
with type 2
diabetes:
What do
patients
want?
Syftet var att
identifiera, från
patienternas
perspektiv,
diabetesundervi
snings
självförvalting
och behov av
stöd
Storbritanni
en, 2005
Visram, S.
Bremner,
AS.
Harrington,
BE,
Hawthorne,
GE
England,
2007
Factors
affecting
uptake of an
education
and physical
activity
programme
for newly
diagnosed
type 2
diabetes.
Syftet var att
undersöka
faktorer som
påverkar
upptaget av en
utbildning och
ett fysiskt
aktivitetsprogra
m för de som
diagnostiserats
med typ 2
diabetes
Urval
Datainsamlingsme
tod
Forskarna använde
sig av sex fokus
grupper. 23
personer deltog i de
olika grupperna.
Inklusionskriterierna är
diabetes, eller byte
av behandling till
oral medicin eller
insulin de senaste
12 månaderna.
Urvalet bestod av
bekvämlighetsurval
Genomförande
Analys
Resultat
Kvalitet
Samtycke av deltagarna etablerades samt
den lokala etiska kommittén godkände
studien. Varje fokus grupp leddes av en i
forskargruppen och varje gruppmöte
varade 75-90 min. Fokus grupperna
spelades in på band och översattes
ordagrant till text.
Styrka: Resultatet
har en logisk
uppbyggnad och
är lätt att följa.
Forskaren använde
sig av fokus
grupper för de som
deltog i studien (68
stycken) och
semistrukturerade
intervjuer med dem
som tog avstånd
från att delta i
grupp (12 stycken).
Urvalet bestod av
ändamålsurval.
Skriftligt samtycke av deltagarna i studien
samt information om att de fick dra sig ur
studien när de ville genomfördes.
Deltagarna valdes ut av en
diabetessjuksköterska. Dessa individer
blev kontaktade via brev från deras
allmänläkare. Intervjuerna varade en
timme och ägde rum på en plats där båda
motparterna tyckte det var bekvämt. Fokus
grupperna ägde rum på olika
friskvårdsanläggningar runt om Newcastle.
Intervjuerna och fokus grupperna spelades
in på band.
Ett tematiskt innehåll/ inramning av
studien användes i analysen. Detta genom
kodning, kategorier och olika teman.
Kunskapskrav: upprätthålla
lämpliga beteendeförändringar
och därför ge information om
blodglukos, medicin och
komplikationer.
Personligt sätt att bearbeta
information: relatera
informationen till deras egen
situation och känna igen
mönster.
Specifika/allmänna beteende
tillämpningar: förstå processen
för att kunna ta kontroll över
sin diabetes med hjälp av
vårdpersonal.
Hinder för tillgång till service:
diagnos & andra sjukdomar,
kommunikation och praktiska
överväganden
Uppfattningar om studien:
strukturen, innehåll, inverkan
på diabetesbehandlingen och
makt över sig själv
Medvetenhet och förståelse för
typ 2 diabetes
Uppfattningar om träning:
personliga preferenser, ålder
och rädsla
Fokus grupperna analyserades genom att
använda NVivo, en kvalitativ
programvara.
Svaghet: Finns
inte relevant etiskt
resonemang och
urvals-kontexten
är otydligt
beskriven.
Analysen är
bristfällig.
Styrka: Analysen
är detaljerat
beskriven och
resultatet
begripligt samt
överförbart till
både liknande och
annat
sammanhang.
Svaghet:
Datainsamlingen
är otydligt
beskriven och det
råder inte
datamättnad.
Bilaga 3