VASA STADS BOKSLUT 2014

Transcription

VASA STADS BOKSLUT 2014
BOKSLUT
2014
Vasa stads ekonomisektor
Stadsstyrelsen 31.3.2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Stadsdirektörens översikt
1
I
VERKSAMHETSBERÄTTELSEN
1. VASA STADS FÖRVALTNING
1.1 Stadens organisation
1.2 Stadens förvaltning
1.3 Stadens personal
3
3
4
6
2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN
2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen
2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin
2.3 Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi
2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna
2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott
2.4.2 Finansieringsrisker
2.4.3 Miljörisker
2.5. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver
8
8
8
15
18
18
19
19
19
3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN
3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen
3.2 Ordnande av den interna revisionen
3.3 Helhetsbedömning av riskhanteringens och den interna kontrollens nuläge samt
utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneringsperioden
21
21
23
4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS
4.1 Resultaträkning och nyckeltal
4.2 Resultaträkningens intäkter
4.2.1 Verksamhetsintäkter
4.2.2 Skatteinkomster
4.2.3 Statsandelar
4.2.4 Finansieringsintäkter
4.3. Resultaträkningens kostnader
4.3.1 Verksamhetskostnader
4.3.2 Finansiella kostnader
4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag
25
25
26
26
26
27
27
28
28
28
28
5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN
5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal
30
30
6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN
6.1 Balansräkning och nyckeltal
6.2 Balansräkningens struktur
32
32
34
7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER
35
8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI
36
9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT
9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal
9.2 Finansieringsanalys för kommunkoncern
9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal
9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen
42
42
43
44
45
10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
46
23
II BUDGETUTFALL
1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN
1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige
1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken
1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem
Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i
förhållande till fullmäktige 31.12.2014
47
47
47
48
49
2. EKONOMISKT UTFALL
2.1 Driftsekonomidelens utfall
Förvaltningarnas verksamhetsberättelser
2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk)
2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverk)
2.4 Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk)
2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar
2.5.1 Driftsekonomidelen
2.5.2 Investeringsdelen
2.6 Nettoenheternas ekonomiska utfall 2014
2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar
55
55
56
147
150
151
152
152
155
158
165
III BOKSLUTSKALKYLER
Resultaträkning
Finansieringsanalys
Balansräkning
Koncernresultaträkning
Finansieringsanalys för kommunkoncern
Koncernbalansräkning
Resultaträknings - sammanställning
Finansieringsanalys - sammanställning
Balansräknings - sammansättning
168
169
170
172
173
174
176
177
178
IV BILAGEUPPGIFTER
Noter för uppgörande av bokslutet
Resultaträkningens bilageuppgifter
Balansräkningens bilageuppgifter
Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser
Bilageuppgifter angående personalen
Koncernbokslutets noter
Förteckning över använda bokföringsböcker
183
184
186
190
192
193
200
V
AFFÄRSVERKENS BOKSLUT
Affärsverkens inverkan på resultatet
Affärsverkens inverkan på finansieringen
Affärsverkens inverkan på balansräkningen
Österbottens räddningsverk
Vasa Regionala Företagshälsovård
Vasa Hamn
Vasa Hussektor
Vasa Vatten
202
203
204
1
Stadsdirektörens översikt
År 2014 präglades av både fortsatta och fördjupade landsomfattande och lokala
ekonomiska problem. Året var samtidigt ett år fyllt av strukturella utredningar. Behovet
av strukturella reformer och därtill anknytande strategiska avsikter kom fram inom
kommunfältet bland annat genom utredningarna gällande statsandelssystemet och
revidering av kommunallagen, kommunstruktur- och vårdreformen. Trots att man på
nämnda reformer har satsat mycket tid och pengar, finns ingen tillräckligt snabb
vändning i sikte i fråga om de funktionella reformerna, genom vilka man skulle kunna
svara mot det allt snabbare växande ekonomiska hållbarhetsunderskottet.
Den offentliga ekonomins finansieringsgrund har försvagats snabbare och kraftigare än
prognostiserat. Hela landets situation återspeglar sig också i Vasa, fastän Vasa och
Vasaregionen tack vare framgångarna inom sitt exportinriktade energikluster har klarat
av lågkonjunkturen bättre än de flesta andra regioner. I alla undersökningar under den
senaste tiden, där man på ett mångsidigt sätt utvärderar regionernas konkurrenskraft,
har Vasa fortsättningsvis placerat sig bland de bästa i landet.
Å 2014 var också för staden ett år med kraftig tillväxt. Befolkningstillväxten var över en
procent i och med att folkmängden ökade med 680 invånare. Staden genomförde
investeringar för 46,7 miljoner euro. De viktigaste investeringarna gjordes inom
småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Infrastruktur på nya bostadsområden
anlades i Sundom och Gerby. Stadskoncernen fick nya aktörer, då hamnfunktionerna,
laboratoriefunktionerna och teaterkvarterets parkeringsverksamhet bolagiserades.
Stadens skatteinkomster ökade år 2014 bara 0,4 % jämfört med föregående år.
Kommunalskatten ökade med 2,3 %, men samfundsskatteredovisningarna sjönk med
16,7 %. Ökningen i serviceproduktionens verksamhetsutgifter var 1,2 %. Tack vare de
fastslagna sparåtgärderna sjönk stadens personalkostnader med 0,7 % från bokslutet år
2013. Lånestocken var i slutet av året 212,8 miljoner euro, varvid ökningen under året
var 17 %. Statsandelarna som staden erhöll minskade med 2,2 miljoner euro.
Årsbidraget var 3,1 miljoner euro, varvid de internt tillförda medlen inte räckte till för
finansiering av investeringarna.
Man har reagerat på situationen genom att man under året har satt i gång ett eget
omfattande ekonomiskt balanseringsprogram inom staden, som omfattar både
personalbesparingar, strukturella reformer och granskning av investeringsgraden.
Programmet kommer att pågå flera år för att utgifter och inkomster ska fås i balans.
Staden minskade under räkenskapsperioden sin personalresurs med 118 årsverken och
personalutgifterna med nästan 5 miljoner euro från den budgeterade nivån. Samtidigt
kunde man också åstadkomma betydande besparingar inom köpservicen, om inte
specialsjukvårdens köpservice beaktas.
På basis av Vasa stads förslag beslöt förvaltnings- och kommunminister Henna
Virkkunen i mars 2014 förordna att en särskild kommunindelningsutredning ska
genomföras gällande kommunerna Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm och
Vörå samt städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa. Finansministeriet tillsatte
kommunindelningsutredarna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo, vilka på basis av sin
utredning gav en rapport 30.12.2014, där en sammanslagning av alla 10 kommuner
föreslås. Kommunernas ställningstaganden till utredningspersonernas förslag är att
vänta i juni 2015.
2
Staden och regionen kom år 2013 med i de av arbets- och näringsministeriet startade
tillväxtavtalsförfarandet och INKA-projektet. Tillväxtavtalet är ett avtal mellan regionens
aktörer och statens myndigheter gällande de viktigaste utvecklingsprojekten som syftar
till att främja regionens tillväxt och livskraft samt näringslivsverksamhetens
förutsättningar. Tillväxtavtal ingicks gällande de 12 största stadsregionerna. INKAprojektet (innovativa städer) är för sin del ett utvecklingsprojekt, där Vasa har det
nationella ledaransvaret inom temat hållbara energilösningar. Som ett INKA-projekt
inleddes under år 2014 ett projekt om ett smart elnät i Sundom och samtidigt bereddes
projekten för EnergyLab och Wasa Station, för vilka finansieringsbesluten kom i början
av år 2015.
Då det gäller stadens interna utveckling bör nämnas den omfattande omorganiseringen
av stadens administrativa stödtjänster, vars beredning fortskred till beslutsfattande i
slutet av året. Samarbetet med Umeå förtätades ytterligare under året inom ramen för
det gemensamma hamnbolaget.
Allt som allt kan man säga att år 2014 innehöll förberedelser för det som är på
kommande. Det svaga resultatet i bokslutet utlovar ingen lättnad för de närmaste åren
och därför är det viktigt att i fråga om de stora förändringarna följa en konsekvent linje.
Besparingar och indragningar är inga lätta lösningar. Sådana gjordes emellertid delvis
redan under det gångna året tack vare den duktiga och yrkeskunniga personalen.
Stadsdirektör Tomas Häyry
3
1. VASA STADS FÖRVALTNING
1.1 Stadens organisation år 2014
Stadens affärsverk 2014: Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa
Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.
4
1.2 Stadens förvaltning
Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens
verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 67 fullmäktigeledamöter. Platserna
har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 15, Samlingspartiet 15, SDP
14, Sannfinländarna 8, Vänsterförbundet 4, Centern 4, Gröna förbundet 3,
Kristdemokraterna 3 och ryhmä Helin 1.
Ahlnäs Anna-Lena (RKP)
Ahonpää Markku (SDP)
Ala-Kokko Laura (Vihr.)
Andrejeff Pirjo (SDP)
Axell May-Gret (KD)
Berg Kim (SDP)
Bertills Anna (RKP)
Boucht-Lindeman Helena (RKP)
Blomfeldt Ragnvald (RKP)
Capova Ivanka (Vihr.)
Erickson Sture (RKP)
Frantz Hans (RKP)
Granfors Ulla (RKP)
Heinonen Marko (Kok.)
Helin Risto (Ryhmä Helin)
Hellman Per (SDP)
Hokkanen Heimo (KD)
Häkkinen Juha (Kok.)
Isomöttönen Vesa (Vas.)
Jussila Ville (PS)
Karhu Pauli (SDP)
Karppi Lauri (PS)
Kela Vesa (PS)
Keskinen Pasi (Kesk.)
Kivimäki Jorma (SDP)
Kiviranta Marjatta (SDP)
Kloo Barbro (RKP)
Koski Susanna (Kok.)
Kujanpää Raija (Kok.)
Kullas Johan (RKP)
Kumpula-Natri Miapetra (SDP)
Laaksoharju Kalervo (KD)
Lahti Daniel (Kok.)
Lehto Anneli (Vas.)
Lehto Taina Inkeri (Vas.)
Miettinen Arja (SDP)
Moisio Harri (Vas.)
Mäkynen Jukka (PS)
Mäkynen Matias (SDP)
Mäntymaa Markku (Kok.)
Niemi-Iilahti Anita (SDP)
Nybacka Mikko (Kesk.)
Ollila Mauri (PS)
Pastuhov Kari (Kok.)
Pääjärvi-Myllyaho Riitta (Kok.)
Rapo Seppo (Kok.)
Rauhala Raimo (SDP)
Rintamäki Anne (Kesk.)
Rintamäki Merja (Kesk.)
Risberg Pentti (Kok.)
Rundgren Salla (Kok.)
Ruostetoja Tapio (SDP)
Salovaara-Kero Anne (RKP)
Silander Juha (Kok.)
Simons Eeva (Vihr.)
Skåtar Kaj (RKP)
Sorvari Kim (PS)
Stenman Kristina (RKP)
Strand Joakim (RKP)
Teppo Erkki (SDP)
Tolppanen Maria (PS)
Tulimaa Leena (Kok.)
Vahtera Matti (PS)
Viinamäki Anne-Marie (Kok.)
Välimäki Laura (Kok.)
Wägar Lars-Erik (RKP)
Öhman Thomas (RKP)
Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år 2014 Joakim Strand, som I vice
ordförande Arja Miettinen och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året
ordnades 9 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2013
godkändes 16.6.2014 och budgeten för år 2015 godkändes 10.11.2014.
Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet
med de grunder som stadsfullmäktige godkänt.
Till stadsstyrelsen hör 15 ledamöter:
Ahlnäs Anna-Lena (RKP)
Frantz Hans (RKP)
Katajamäki Jorma (VAS)
Kiviranta Marjatta (SDP)
5
Kujanpää Raija (Kok.)
Mäkynen Jukka (PS)
Mäkynen Matias (SDP)
Niemi-Iilahti Anita (SDP)
Ollila Mauri (PS)
Pastuhov Kari (Kok.)
Rapo Seppo (Kok.)
Salovaara-Kero Anne (RKP)
Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Seppo Rapo, som I vice ordförande Anita
Niemi-Iilahti och II vice ordförande Hans Frantz. Föredragande i stadsstyrelsen var
stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och
omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen
sammanträdde under året 28 gånger.
Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna
sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 15 gånger under år 2014 och allmänna
sektionen 10 gånger. Till sektionerna hörde under år 2014 följande ledamöter:
Planeringssektionen
Boucht-Lindeman Helena (RKP)
Capova Ivanka (Vihr.)
Kujanpää Raija (Kok.), pj
Laaksoharju Kalervo (KD)
Laine Kari (SDP)
Niemi-Iilahti Anita (SDP), vpj
Ollila Mauri (PS)
Rautonen Markku (Kok.)
Skåtar Kaj (RKP)
Allmänna sektionen
Katajamäki Jorma (Vas.)
Kiviranta Marjatta (SDP), vpj.
Kivimäki Jorma (SDP)
Kloo Barbro (RKP)
Kullas Johan (RKP)
Mäkynen Jukka (PS)
Rundgren Salla (Kok.)
Wägar Lars-Erik (RKP), pj.
Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom
sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År 2014
fanns det sammanlagt 13 nämnder och 9 direktioner inom staden.
Nämnder
Centralvalnämnden
Revisionsnämnden
Lillkyros områdesnämnden
Social- och hälsovårdsnämnden
Nämnden för småbarnsfostran och
grundläggande utbildning
Utbildningsnämnden för andra stadiet
Fritidsnämnden
Kultur- och biblioteksnämnden
Museinämnden
Teater- och orkesternämnden
Byggnads- och miljönämnden
Tekniska nämnden
Vasaregionens avfallsnämnd
Direktioner
Direktionen för läroavtalsväsendet
Direktionen för Vaasan työväenopisto
Direktionen för Vasa arbetarinstitut
Direktionen för affärsverket Österbottens
räddningsverk
Direktionen för Työpaja Arpeeti
Direktionen för affärsverket Vasa Regionala
företagshälsovård
Direktionen för affärsverket Vasa Hamn
Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor
Direktionen för affärsverket Vasa Vatten
Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa
uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även
uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare
redovisningsskyldiga.
6
1.3 Stadens personal
Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år 2014 var 6 184 (6 212 år
2013), varav 4 686 (4 727) ordinarie anställda och 1 498 (1 485) visstidsanställda. I antalet
ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän
vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda
personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare.
I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa
uppgick i slutet av året till 79 (136). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k.
halvordinarie brandmän i bisyssla 510 (486).
Mängden anställningsförhållanden 31.12.2014 beskriver inte direkt den genomsnittliga
personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I
siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras
vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var 4 770 (4 905). I summan ingår
sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde 2013-2014 presenteras i bokslutets
noter.
Det totala antalet anställda 31.12.2014 var 28 personer mindre än i slutet av år 2013. Antalet
fast anställda har minskat med 41 och visstidsanställda har ökat med 13. Minskningen bland
den ordinarie personalen beror på åtgärder för minskande av personalkostnaderna i enlighet
med stadens sparkrav.
Personal mängd enligt förvaltning
Social- och hälsovårdsväsendet
2000
1729
1719
2000
1641
1919
1806
1500
1500
827
1000
1000
784
593
544
519
500
764
500
0
0
2014
2013
2014
2012
2000
2000
1500
1500
707
699
105
111
0
2014
2012
1000
668
500
90
2013
Övriga
Tekniska sektorn
1000
Bildningsväsendet
1887
2013
2012
Ordinarie
500
382
371
62
343
52
54
0
2014
2013
2012
Visstidsanställda
Antalet anställda beskrivs i de vidstående tabellerna enligt förvaltningsområde. Social- och
hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård,
socialarbete och familjeservice, förvaltning och ekonomi och Vasa Regionala
Företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids, musei-, orkester- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde gatusektorn,
fastighetssektorn, byggnadstillsynen, teknisk service, Vasa Matservice, Vasa Hamn, Vasa
7
Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Vasaregionens avfallsnämnd, Samservicen och
miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och
Österbottens räddningsverk.
Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år 2014 till 200 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 199 milj. euro och investeringsdelens löner 1,0 milj. euro.
Av den ordinarie personalen var 77,6 % (78,7 % 2013) kvinnor och 22,4 % (21,3 %) män. Av
den visstidsanställda personalen var 77,7 % (77,8 %) kvinnor och 22,3 % (22,2 %) män. Hela
personalens genomsnittsålder år 2014 var 45,2 år (44,1 år 2013). Den ordinarie personalens
genomsnittsålder var 47,7 år (46,1 år) och för den visstidsanställda personalen 39,1 år (37,1
år).
En personalrapport uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller
personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.
8
2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN
2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen.
De ekonomiska svårigheterna har fortsatt år 2014. Den ekonomiska utvecklingen släpade efter
de flesta länderna i euroområdet och BNP är fortfarande drygt fem procent lägre än strax
innan den internationella finanskrisen började år 2008.
Den ekonomiska politiken i Finland står inför svåra frågor. Val ska träffas i en situation, där
osäkerheten inom den internationella ekonomiska utvecklingen har ökat, Finlands
kostnadsnivå är högre än konkurrenternas, den externa balansen har försämrats och
tillväxtutsikterna på lång sikt är svaga. Mängden befolkning i arbetsför ålder minskar snabbt
och åldringarnas andel ökar. Det innebär att åldrandet bland befolkningen ökar behovet av
omsorgs- och hälsovårdsservice.
Det strukturpolitiska programmet har framskridit långsamt.
Pensionsreformen minskar
hållbarshetsunderskottet, men samtidigt ökar den sämre utgångssituationen och den
långsammare ekonomiska utvecklingen hållbarhetsunderskottet, så att det i budgeten för den
offentliga ekonomin ännu finns ett underskott på cirka fyra procent. Den offentliga ekonomins
hållbarhetsunderskott visar hur mycket den offentliga ekonomins finansieringsrest omedelbart
borde förbättras för att de offentliga inkomsterna ska räcka till för att täcka de kommande
utgifterna utan att skuldgraden stiger över 60 %.
Löneuppgörelsen år 2013 var viktig för att stävja ökningen i kostnadsnivån. Strukturreformer
som förbättrar tillväxtförutsättningarna behövs, t.ex. reformen av socialoch
hälsovårdsservicen, genom vilken kostnadsökningen kan hanteras och produktiviteten
förbättras. Reformernas inverkningar kommer emellertid till stor del först efter flera år.
Utgiftsinbesparingar kan inte undvikas, eftersom inkomstbasen för den offentliga ekonomin ser
ut att ha försvagats för en lång tid och den totala skattegraden i Finland är exceptionellt hög.
Den sammanräknade reella inkomsten som står till löntagarnas förfogande, d.v.s. köpkraften
uppskattas ha minskat med 0,6 % år 2014, andra året i följd. Minskningen av köpkraften har
påverkats av den sämre sysselsättningssituationen, den långsammare förtjänstutvecklingen
samt skattehöjningarna.
Trots statens snabba skuldsättningstakt har Finland bevarat sin goda ställning på
statslånemarknaden.
Kreditklassificeraren Standard & Poor’s sänkte i oktober
kreditklassificeringen för Finska staten med ett steg. Sänkningen av kreditklassen har
tillsvidare inte direkt påverkat statens kreditmöjligheter och ränta. (Källa: Finlands bank)
2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin
Kommunsektorn befinner sig mitt i stora förändringar och förväntningar. Statsandelsreformen,
förnyandet av kommunallagen, vårdreformen, det strukturpolitiska programmet samt
ändringen av kommunstrukturen har varit under beredning samtidigt. Även år 2015 kommer
att vara mycket utmanande. Kommunernas finansiella ställning kommer att försvagas med
cirka 220 miljoner euro och statsandelsnedskärningarna medför svårigheter för kommunerna,
då pengar saknas men servicen ska ordnas.
Ungefär en tredjedel av kommunerna, totalt 98 kommuner, har reagerat på de försämrade
skatteinkomsterna och statsandelsnedskärningarna genom att höja sina skattesatser för år
2015. Den genomsnittliga vägda kommunalskattesatsen är nu 19,84 %. Skillnaden mellan den
lägsta och högsta har redan blivit 6,0 procentenheter.
9
Enligt nuvarande uppskattningar förutspås en långsam återhämtning för den ekonomiska
tillväxten, som leder till att utvecklingen av kommunernas skatteinkomster också i
fortsättningen kommer att vara anspråkslös. Men kommunernas verksamhetsutgifter ökar
fortsättningsvis jämnt i och med att förändringen i åldersstrukturen ökar servicebehovet.
Beroende på det här räcker kommunernas inkomstfinansiering inte till för att täcka
investeringarna och skuldsättningen är fortsättningsvis kraftig. Skillnaderna kommunerna
emellan i fråga om den ekonomiska utvecklingen hotar att öka ytterligare.
Med tanke på hela den offentliga ekonomin är det av yttersta vikt att skapa balans mellan
kommunens inkomster och utgifter. Balans i den kommunala ekonomin uppnås dock inte
enbart genom höjda skatter, större produktivitet eller nya verksamhetsformer och strukturer
inom offentliga sektorn. I fortsättningen måste kommunernas uppgifter och skyldigheter
minskas och deras inkomstbas utvidgas. Om grunden i den kommunala ekonomin stärks
genom kontroll över utgifterna och en bredare skattebas stöds också den övriga ekonomiska
tillväxten.
Målet för det strukturpolitiska programmet är att minska kommunernas uppgifter och
skyldigheter och effektivisera verksamheten med totalt två miljarder euro, varav kommunerna
och staten ansvarar för hälften var.
Enligt nuvarande uppskattningar motsvarar statens åtgärder för att minska kommunernas
uppgifter och skyldigheter inte målen i det strukturpolitiska programmet, utan blir cirka en
tredjedel under den eftersträvade miljarden euro. Kommunerna däremot överträffar sitt
miljardmål
Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och även flera samtidiga
reformer påverkar kommunernas verksamhet och ekonomi. Då den ekonomiska tillväxten
håller sig kring noll, kan ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter inte hållas på de
tidigare årens nivå. Utmaningarna inom den kommunala ekonomin är stora och syns också i
Vasa stad. Anpassningsåtgärderna gällande ekonomin och verksamheten måste fortsätta
ytterligare i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund)
Vasas ekonomiska utveckling och befolkning
Den färskaste statistiken om antalet arbetsplatser är från år 2012, då det fanns 38 054
arbetsplatser i Vasa. Under 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 5 536, dvs. i
genomsnitt med 426 per år. Tillväxten har alltså varit kraftig. År 2012 blev ökningen i antalet
arbetsplatser liten. Antalet arbetsplatser i Vasa stad ökade med 27 och i Vasaregionen med
7. Under de senaste åren har utvecklingen i Vasa dock varit mycket gynnsam jämfört med de
övriga städerna och regionerna i landet. På regionnivå var ökningen i antalet arbetsplatser
den 7:e största åren 2005–2012. Vasaregionen är till invånarantalet landets 11:e största
stadsregion och Vasa stad landet 15:e största stad. I Vasa stads arbetsplatsstatistik har
Vasas och Lillkyros uppgifter räknats ihop under alla år.
10
Granskat enligt näringsgren har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst inom de
näringsgrenar som har störst antal arbetsplatser under 2000-talet. Vasa är den enda orten i
hela landet, där antalet tillverkningsarbetsplatser har ökat betydande (+922). På de flesta
andra orter har tillverkningsarbetsplatsernas antal minskat.
Minskningen i tillverkningsarbetsplatserna i Vasa åren 2007-2012 beror på
konjunkturnedgången 2009, varvid antalet tillverkningsarbetsplatser minskade med 712. Efter
det har tillverkningsarbetsplatsernas antal ökat med 119. På grund av statistikcentralens
ändring av näringsgrenarna finns från de flesta mindre näringsgrenarna jämförelseuppgifter
först från och med år 2007.
11
Av näringsgrenarna är tillverkningsbranschen störst (23,3 % av stadens arbetsplatser), vård
och omsorg, sociala tjänster näst störst (18,4 %), handeln tredje störst (9,4 %) och
utbildningen (8,5 %) fjärde störst. Dessa fyra näringsgrenar står för nästan 60 procent av
Vasas arbetsplatser.
Arbetslöshetsgraden i Vasa år 2014 var i genomsnitt 10,0 %. Arbetslöshetsgraden steg 1,1
procentenheter jämfört med föregående år. Arbetslöshetsgraden är tredje lägst i jämförelsen
mellan de 20 största städerna.
Österbottens arbetslöshetsgrad är den lägsta i
Fastlandsfinland.
12
Inom en radie på 120 km från Vasa bor 526 000 invånare. Till området hör förutom
Vasaregionen Seinäjokis Jakobstads, Karlebys och Umeås stadsregioner. Alla är
tillväxtregioner, vilkas sammanräknade befolkningstillväxt var närmare 24 000 invånare åren
2005–2013. Den sammanräknade ökningen i antalet arbetsplatser var närmare 16 000 åren
2005-2012. Inom regionen finns totalt över 55 000 högskolestuderande, av vilka 32 500 finns i
Umeå. Tillsammans utgör regionerna ett mycket betydande och framgångsrikt område.
13
I Finland finns 36 stadsregioner. Vasaregionen är elfte störst med sina 112 824 invånare.
Regionens befolkningstillväxt är sjunde störst åren 2005-2013. Bland stadsregioner av samma
storlek var Vasaregionens befolkningstillväxt näst störst. Seinäjokiregionens tillväxt var tredje
störst. Seinäjoki är till invånarantalet den tolfte största regionen. Stadsregionsjämförelserna är
meningsfulla därför att städerna har ändrats så att de inte går att jämföra på grund av de
kommunsammanslagningar som skett i många områden.
Exportindustrin är mycket stark i Vasaregionen och Österbotten. Österbottens andel av värdet
på Finlands export var fjärde störst år 2012. Österbotten är till befolkningen det tolfte största
landskapet. Exportens värde/invånare är överlägset störst i Österbotten. Vasaregionens
energiklusters andel av värdet på exporten från landskapet är mycket betydande.
Vasaregionens starka näringsliv syns också som en hög bruttonationalprodukt. Regionen har
fjärde högst BNP bland stadsregionerna år 2012.
14
I Vasa bodde 67 001 invånare i slutet av år 2014 enligt förhandsuppgifter om invånarantalet.
Stadens befolkning har ökat kraftigt under de senaste åren. Befolkningen har ökat med i
genomsnitt över 600 invånare per år under de senaste sex åren. Under samma tidsperiod har
befolkningen i Vasaregionen ökat med närmare 870 invånare per år. Utöver Vasa ökar
befolkningen kraftigt i Korsholm och Laihela.
Vasa stads språkliga fördelning är följande (2013): finskspråkiga 46 475 (70,1 %),
svenskspråkiga 15 053 (22,7 %) och personer med annat modersmål 4 793 (7,2 %). Antalet
finskspråkiga har ökat med 925, antalet svenskspråkiga med 475 och antalet personer med
annat modersmål med 3 457 under åren 2000–2013.
15
2.3 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi
År 2014 var med tanke på befolkningsutvecklingen igen ett år med bra tillväxt. Invånarantalet
var 31.12.2014 totalt 67 001 invånare, där ökningen var 680, dvs. drygt en procent i
förhållande till föregående år.
Under årets lopp bereddes reformen av socialoch hälsovårdslagstiftningen enligt de
nationella linjedragningarna och å andra sidan även regionalt genom beredning från
kommunerna i det nuvarande sjukvårdsdistriktet.
Regionalt framskred man i
tjänstemannaarbetsgruppen genom att i slutet av året skapa gemensamma linjedragningar om
principerna, med vilka socialoch hälsovården samt specialsjukvården kan integreras till en
funktionell helhet. I fråga om budgetutfallet kan man vara nöjd med resultatet i den egna
verksamheten; även i personalutgifterna klarade man av att genomföra de krävda
minskningarna i årsverken. Däremot kunde man inte i tillräcklig mån påverka
samkommunernas (i synnerhet specialsjukvårdens) utgiftsutveckling med de metoder som
fanns tillgängliga inom verksamhetsområdet.
Under verksamhetsåret utvidgades kvalitetsarbetet inom sektorn betydande, då förvaltningen
erhöll SHQS-kvalitetscertifikat och då kvalitetsarbetet inom sektorn även i övrigt framskred
enligt planerna. I bruktagningen av de elektroniska tjänsterna utvidgades tillsammans med
utvecklandet av informationssystemen.
Sysselsättningsverksamheten och utvidgande av skyldigheterna kunde ses i vardagen inom
resultatområdet för socialarbete och familjeservice. Inom socialarbetet utvecklades nya
arbetsmodeller med goda resultat. Boendeservicen för personer i mentalvårdsrehabilitering
inom psykosocial service samt organisationsändringen som omfattade hela missbrukar- och
mentalvårdsservicen låg som specialföremål för utveckling. Man klarade av att svara på
barnskyddets skyldigheter, trots den utmananade situationen i fråga om anställda.
Omorganiseringen av färdtjänsten inom handikappservicen inleddes som en del av ett mer
omfattande utvecklingsprojekt för staden i fråga om ärendet. Även projektet för ordnande av
utbildning inom socialbranschen framskred gynnsamt.
Servicestrukturreformen inom äldreomsorgen framskred enligt fullmäktiges beslut i fråga om
såväl byggande av servicehus för äldreomsorgen som i fråga om övriga överenskomna
ändringsprocesser. Likaså gick man in för att verkställa den av Vasa stadsfullmäktige
godkända planen för att stöda seniorbefolkningen åren 2014 – 2016.
Under årets lopp gjordes ett omfattande beslut om att verkställa mottagningsverksamheten i
hälsostationerna
i
stadskärnan,
undervisningshälsovårdscentralsverksamheten
och
diabeteskompetenscentret i en ny hälsostation i Vasa. Även inledandet av samjourens
verksamhet i oktober var betydande på praktiskt plan. Läkarbristen och dess inriktning på i
synnerhet tillgången till vikarier försvårade arrangeringen av verksamheten och förlängde
väntetiderna till husläkaren och tandläkarmottagningarna.
I fråga om specialsjukvården var oron kostnadsutvecklingen, särskilda åtgärder riktades i
synnerhet till arrangemang kring patienter vars vård fördröjts.
I fråga om samarbetsområdet Laihela fortsatte verksamheten i huvudsak med de redan
etablerade verksamhetsmetoderna.
Bildningssektorn
Bildningsväsendets verksamhet under år 2014 beskriver både servicenätsutredningarna,
utvecklingsprojekten, strategiarbetet, sparåtgärderna samt förverkligandet av organisationsoch stödservicereformen.
Skapande av en egen strategi för bildningsväsendet var ett av årets fokusområden.
Bildningsväsendets strategi baserar sig på Vasa stads strategi ”Nordens energihuvudstad –
Flöde för ett gott liv”. Verksamhetsområdets strategi fick namnet ”Nordens mest energiska
utbildningsoch kulturstad”. Utöver en gemensam strategi för verksamhetsområdet
utarbetades separata understrategier för fostrings- och utbildningsväsendet, fritids- och
16
kultursektorn. Därutöver utarbetade de största resultatområdena inom verksamhetsområdet
ännu egna strategier. I anslutning till varje strategi preciserades de viktigaste åtgärderna inom
varje verksamhetsenhet.
Under året fortsatte utvecklingsarbetet för förtätande av bildningsväsendets organisation och
samarbetet mellan olika resultatområden intensifierades ytterligare. Inom småbarnsfostran
togs en ny modell i användning i augusti 2014. Enligt den indelas småbarnsfostran i fyra
geografiska områden: Centrum, Norra, Östra och Lillkyro. Inom den grundläggande
utbildningen har man berett en egen organisationsreform. Resultatområdena Österbottens
museum, Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst har sammanslagits till
ett gemensamt resultatområde. En sammanslagning av teatern och orkestern till ett
resultatområde utreddes, men enligt nämndens förslag såg man inte några förutsättningar för
en sammanslagning i det här skedet. Vasa yrkesinstitut har gjort strukturella ändringar genom
att övergå till ett fyraperiodsystem. Detta har resulterat i att man har bättre kunnat beakta
individuella studiestigar samt i praktiken möjliggjort en förkortning av studietiden och en
effektivering av genomströmningen. Bildningsväsendets organisationsändring framskred på
så sätt att en modell skickades till nämnderna och direktionerna för utlåtande. Vasa stads
stödservicereform har framskridit planenligt och ärendet har beretts i många olika
arbetsgrupper.
En annan viktig åtgärdshelhet i enlighet med strategin var utarbetandet av
servicenätsutredningarna. Utredningar har gjorts inom småbarnsfostran, den grundläggande
utbildningen samt museiväsendet. Med hjälp av dem strävar man efter att effektivera
verksamheten samt optimera servicenätet både ur ekonomisk och funktionell synvinkel.
Informationen som fåtts från servicenätsutredningarna var även värdefull vid utarbetandet av
genomförandeprogrammet för markanvändningen. Under år 2014 gjordes bl.a. följande
ändringar i daghemsnätet: daghemmet i Bobäck blev färdigt och Teerenpesä daghem lades
ned. Daghemmet Pax som tidigare fungerat som ett köpservicedaghem övergick till staden
1.8.2014 och fick ett nytt namn, Taikametsän päiväkoti. Köpservicedaghemmens platser
konkurrensutsattes och de nya avtalen trädde i kraft 1.8.2014. Planeringen av den grundliga
renoveringen av VYI/VAKK:s U-, P-, K-flygel på Sampocampuset framskred.
Bildningsväsendets
gemensamma
utvecklingsprojekt
i
informationsoch
kommunikationsteknik, eForum, framskred planenligt och på hösten 2014 öppnades det
pedagogiska ”IKT centret” som i det här skedet fungerar som ca 50 e-tutors närstödnätverk vid
läroanstalter och på nätet. Projektet har lyckats utarbeta en gemensam strategi för
bildningsväsendet för utvecklande av informationsoch kommunikationstekniken för att
användas i undervisningen vid Vasa stads läroanstalter. Utbildning för lärarna och ett
tillräckligt stöd, uppdatering av undervisningsteknologin/infrastrukturen samt koordinering av
därtill anslutande anskaffningar har kommit bra i gång. En viktig sak har varit förberedelserna
inför de kommande digitala studentskrivningarna. Utvecklande av biblioteket i Gerby till en
modern inlärningsmiljö har inletts med Utbildningsstyrelsens projektfinansiering. En
energiutbildningsstig från småbarnsfostran till högskolenivå har planerats tillsammans med
högskolorna och representanter för företagen. Man fortsätter med arbetet år 2015.
På andra stadiet medför statens sparkrav stora utmaningar, vilket innebär en anpassning av
verksamheten. Antalet studerande strävar man ändå att hålla på samma nivå som tidigare.
Åtgärder för en minskning av studieavhopp bör man hitta och undervisningen bör ännu
noggrannare än tidigare riktas på områden som är viktiga för Vasaregionen. Omfattande
samarbete har gjorts med tredje stadiet, näringslivet och även med konstinstitutionerna. Som
17
en ny samarbetsform inleddes TaiKonakatemia, som innebär att grundläggande
konstundervisningens kurser kan räknas till godo på andra stadiet.
Verksamheten vid Vasa vuxenutbildningscenter inriktades år 2014 på vuxenutbildning av
arbetskraft som behövs med tanke på de för Vasaregionen viktiga näringsgrenarna el-, metall, socialoch hälsovården och handel samt på invandrarutbildning. Vuxenutbildningen har
understött kompetensutvecklingen hos personer som befinner sig i olika skeden av
yrkeskarriären, så att kunnandet motsvarar den föränderliga arbetsmarknadens behov samt
individuella behov i karriärutvecklingen.
Det fria bildningsarbetet samt kulturoch fritidstjänsterna är lika populära som tidigare. Av
kulturevenemangen arrangerades Körfestivalen, LittFest och Konstens natt av olika enheter
inom bildningsväsendet och de har alla sin egen stora publik. Alla kulturinrättningar har satsat
på publikarbetet och besökarantalen har ökat tydligt. Teatern slog år 2014 alla tiders
publikrekord: totalt 59 716 besökare. Även orkesterns och museernas besökarantal var på en
bra nivå. Likaså var Vasa simhalls besökarantal rekordhöga och simhallen fick till och med
erkännande på riksnivå, då den valdes till Årets simhall.
Tekniska sektorn
Invånarmängden i Vasa ökade med cirka 700 personer och överskred gränsen 67 000
invånare i slutet av året. En kraftigare tillväxt än normalt syntes i form av ett ökat antal
lyftkranar. Vasa översköljdes av en våg av flervåningshusbyggande samtidigt som mängden
egnahemsbyggande avtog. Tyngdpunkten för bostadsbyggandet har småningom flyttats över
till flervåningshus, vilket minskar behovet av att bygga infrastruktur på egnahemsområden. I
enlighet med förväntningarna i fråga om stadens tillväxt har den målmedvetna anskaffningen
av råmark fortsatt, vilket har främjats av att den skattefria försäljningen fortsatte till årets slut.
Trots ökad arbetslöshet finns hoppingivande tecken i och med att staden ingick ett
intentionsavtal om utvecklande av Risöområdet med Ikea, Ikano och KPO. Tidigare på
sommaren ingicks ett intentionsavtal om utvecklande av busstationsområdet med
Lemminkäinen. Genomförande av dessa hyperprojekt fram till slutet av innevarande årtionde
kan medföra upp till tusen nya arbetsplatser.
Den slutliga domen om stadens totalgeneralplan erhölls från högsta förvaltningsdomstolen.
Delvis gynnade beslutet staden trots att en del områden också ogiltigförklarades. Efter
fastställandet av totalgeneralplanen pågick utarbetandet av en delgeneralplan för centrum, en
delgeneralplan för Lillkyro kyrknejd och en delgeneralplan för Märkenkalls vindkraftspark.
I form av detaljplaner har betydelsefulla nya byggprojekt framskridit. Pågående planer som
berörde strandbyggande var planen för Vasklottornet, planen för Brändö sund inklusive
Smulterö och den länge efterlängtade planen för silorna. När det gäller planerna för
centrumområdet var därtill busstationsområdeshelheten under arbete och som ett nytt
omfattande område travbaneområdet, vars planläggning fortsätter utgående från en
arkitekttävling. Närapå färdiga var de för allmänt behov utarbetade planerna för Klemetsö
anläggningsområde, Metviksparken och Nummen koulu. Därtill utarbetades en del planer för
bostadsområden samt projektplaner som möjliggör företagsverksamhet.
Kommunteknikens totala investeringar uppgick till 9,7 miljoner euro. Ny infra byggdes på
området Yttersundom och i Orrnäs medan infra finslipades i Bobäck. En betydande
gatunätsförbindelse blev klar när Mellanvägen öppnades för trafik i november. Vasklotbron
och Blå vägen-banken i anslutning till den belönades som Årets kommuntekniska prestation i
Finland. Också nya grönområden, lekparker och arrangemang som förbättrar trafiksäkerheten
förverkligades som vanligt liksom även gatubelysningssanering. Med kollektivtrafikens nya
linjearrangemang förbättrades servicen för stadsbor och studerande i området Orrnäs –
Bobäck, Vasklot och i synnerhet i och med den nya Campuslinjen också i Brändö.
Anskaffningen av biogasbaserad materiel inom kollektivtrafiken fördröjdes på grund av en
marknadsdomstolsbehandling gällande anskaffning av en gasförädlingsstation.
18
Av de statliga vägprojekten invigdes Smedsby omfartsväg i samband med ett besök av
trafikminister
Risikko.
Vägplaneringen
av
Förbindelsevägen
blev
klar
och
miljökonsekvensbedömningen av Vasa hamnväg framskred i samarbete med Närings-, trafikoch miljöcentralen.
Hussektorn använde 3,0 milj. euro till nyinvesteringar och 6,4 milj. euro till grundliga
renoveringar medan det totala beloppet för investeringsutgifterna uppgick till 9,4 milj. euro. Av
nybyggnadsobjekten färdigställdes Bobäck daghem. Nya betydande objekt som startade var
byggarbetena på Lillkyro hälsostation och skolan i Tervajoki. På ca 110 objekt gjordes
grundliga renoveringar, varav den största enskilda var en delsanering av Keskuskoulu för 0,75
milj. euro.
Vasa Vattens investeringar var 3,0 miljoner euro, av vilket huvuddelen inriktades på saneringsoch nybyggande av nätverk. En förbättring av vattenförsörjningsberedskapen utreddes
tillsammans med samarbetsparterna.
I sektorns nettoenheter pågick en kraftig våg av centraliseringsutredningar. Vasa Matservice
centraliserade beredningsköksverksamheten samtidigt som en liten del av daghemmens
kökspersonal övergick till Matservicen. Resultatområdet tillredde under året ca 3,2 miljoner
måltider.
En centralisering av städningen inom Vasa städservice och socialoch
hälsovårdsväsendet utreddes och samtidigt övervägdes en fortsättning av utredningen också i
fråga om centralsjukhusets städfunktioner. Även utvecklandet av kvalitetssäkringen var central
i Städservicens utvecklingsarbete.
Vasa Tekniska service fortsatte utredningen av
centraliseringen av centrallagret och Vasa sjukvårdsdistrikts lager- och logistikfunktioner.
Centralverkstaden valdes tillsammans med två andra enheter till årets arbetsplats inom
staden.
Byggnadstillsynen
och
Miljösektorn
som
fungerar
som
tillståndsoch
övervakningsmyndigheter fortsatte sin målmedvetna och planmässiga verksamhet. Antalet
tillstånd för byggande minskade något jämfört med föregående år. Utöver tillståndsförfarandet
gav man både inom Byggnadstillsynen och Miljöväsendet service inriktad på en högklassig
verksamhet och man ingrep sakligt i motiverade missförhållanden. Hälsoövervakningen
inriktades på basis av den uppgjorda planen på över 2000 objekt. Affärsverket Vasa hamn
bolagiserades tillsammans med Umeå hamn till Kvarken Ports Ltd. Därtill bolagiserades Vasa
miljölaboratorium till Botnia Lab Ab. Den för regionens kommuner gemensamma
avfallsnämnden inledde sin regelbundna verksamhet. Vasa stad är värdkommun för
nämnden.
2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna
På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och
skaderisker.
2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott
På skaderisker och risker till följd av avbrott i verksamheten har man berett sig genom att
försäkra och fondera. Genom att försäkra bereder man sig på bl.a. brandskador i fastigheter
och ansvarsskador. Med hjälp av skadefonden har man berett sig på finansiering av följande
skador som är på eget ansvar:
• Skador som drabbat fast och lös egendom
•
Skador till följd av verksamhetsavbrott
•
Ansvarsskador som staden enligt den gällande rätten är ansvarig att ersätta
•
Ersättningsansvar som eventuellt uppstår utgående från borgensförbindelse
19
Beloppet i skadefonden 31.12.2014 är 7,5 miljoner euro. Fullmäktige har 12.3.2007 fastställt
stadgarna gällande minimibeloppet för medlen i fonden, förkovrande av fonden och
användningen av medlen i fonden.
Stadens försäkringar fanns under verksamhetsåret hos försäkringsbolaget Fennia vad gäller
lagstadgade försäkringar och hos försäkringsbolaget LokalTapiola vad gäller frivilliga
försäkringar. Från och med januari 2011 har staden dessutom kommuninvånarna till godo en
frivillig
olycksfallsförsäkring
för
verksamhet
som
staden
ordnar,
en
s.k.
kommuninvånarförsäkring. Ekonomisektorn konkurrensutsatte stadens hela försäkringsskydd
våren och hösten 2013 så att de nya försäkringarna trädde i kraft från början av år 2014.
Innehållet i försäkringsskyddet hölls i stort sett oförändrat trots byte av försäkringsbolag.
2.4.2 Finansiella risker
Av de finansiella riskerna har man under de senaste åren fäst speciell uppmärksamhet på
ränterisken. Stadens låneportfölj är till en del bunden till de rörliga räntorna, vilket på lång sikt
har konstaterats vara mest förmånligt. Då är det dock svårare att förutse ränteutgifterna och
ränterisken är större. Åtgärder har vidtagits för att öka den skyddade andelen genom att
ränteswapavtal ingåtts. I slutet av år 2014 var ränteswapavtalen sammanlagt sju. I slutet av år
2014 var den skyddade delen av låneportföljen ca 57 %. Stadens syn på räntan är att
räntenivån fortsättningsvis hålls låg under åren 2015 och 2016. Fastän räntenivån hålls låg, är
ränterisken en allt viktigare risk för staden. Hantering av ränterisken kräver allt mera
planenlighet och resurser. Under år 2014 gjordes en låneportföljsanalys, vilken klart visade att
skyddsnivån på stadens lånebestånd måste höjas.
2.4.3 Miljörisker
Miljöfaktorer som eventuellt har inverkan på verksamheten och/eller ekonomin är åtgärder
föranledda av stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Tillståndet för stängning av
avstjälpningsplatsen i Sunnanvik beviljades av miljömyndigheterna under år 2014. Bokslutet
2014 innehåller en reservering på 2,2 miljoner euro för landskapsarbeten vid
avstjälpningsplatsen i Sunnanvik, reserveringens tillräcklighet bedöms under år 2015.
Till stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik ansluter sig väsentligt även sanering av
de förorenade markområdena på Sunnanviks industriområde.
Över de förorenade
markområdena på industriområdet gjordes en omfattande utredning år 2014, men först efter
en riskbedömning kan en kostnadsberäkning göras för iståndsättandet. En riskbedömning
utförs under år 2015.
I slutet av år 2008 kom Vasa förvaltningsdomstols beslut om besvären som inlämnats om
tillståndet att leda avloppsvatten. De stränga tillståndskraven för beslutet ändrades inte, en
kväveborttagning på 70 % året runt ska vara i bruk 1.7.2012. Vasa Vatten har i sin
investeringsplan berett sig på de investeringar som miljötillståndet för avloppsvattenrening
kräver, investeringarna inföll i planen under åren 2011 – 2012 och genomfördes under det
räkenskapsår som är under behandling. Direktionen för Vasa Vatten lämnade in en ny
miljötillståndsansökan 30.6.2013, man väntar på tillståndsbeslutet.
2.5 Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver
Balansering av ekonomin
Vid behandlingen av budgeten för år 2015 i november 2014 beslutades också om ett
balanseringsprogram för ekonomin. Uppgörandet av balanseringsprogrammet var nödvändigt
20
på grund av den försämrade driftsekonomin och för att dämpa stadens skuldsättning. Som en
balanseringsåtgärd för ekonomin i budgeten 2014 beslutade fullmäktige om en
tilläggsbesparing på ca 5 miljoner euro i personalkostnaderna under år 2014. Målet uppfylldes,
men besparingar måste årligen hittas under hela fullmäktigeperioden. Åren 2015-2017
förutsätts för att få till stånd personalbesparingar strukturella förändringar och nedskärning av
serviceproduktion.
På basis av bokslutet kan man konstatera att det sparmål som fullmäktige satte upp för år
2014 uppnåddes vad gäller den egna verksamheten.
Ett undantag är socialoch
hälsovårdsnämnden som inte nådde sparmålen.
Speciellt kostnadsutvecklingen inom
specialsjukvården är en betydande risk för hela stadens övriga verksamhet.
Stadens ekonomi är inte i balans under ekonomiplaneperioden på basis av bokslutet 2014.
Staden är skyldig att enligt kommunallagen utarbeta en separat balanseringsplan under år
2015 och besluta om åtgärder senast i samband med behandlingen av 2016 års budget.
Investeringar
År 2014 uppgår bruttoutgifterna i stadens investeringsdel till sammanlagt nästan 42 miljoner
euro, varav stadens (utan affärsverken) bruttoinvesteringar är 23,5 miljoner euro.
Utgångspunkten vid bedömningen av investeringsobjekten är den av stadsfullmäktige
17.6.2013 godkända strategin.
Ekonomisk balans är det mest betydande målet i
investeringsdelen och bruttoinvesteringarna under planperioden ska minskas till nivån för
avskrivningarna enligt plan, dvs. till ca 30 miljoner euro. För att nå ekonomisk balans ska
investeringsobjekten omvärderas, gallras och skjutas upp till och med långt in i framtiden.
Utveckling i fråga om skuldsättning
Skuldsättningsutvecklingen stävjas genom balanseringsåtgärder inom driftsekonomin och
granskning av investeringarna. Skuldsättningsutvecklingen dämpas också genom försäljning
av egendom via ett särskilt försäljningsprogram.
21
3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN
3.1. Stadsstyrelsens redogörelse för ordnande av den interna kontrollen samt
uppskattning av de mest betydande riskerna
Enligt Vasa stads förvaltningsstadga ansvarar stadsstyrelsen och stadsdirektören för ordnandet
av den interna kontrollen och riskhanteringen. Stadsstyrelsen ansvarar för genomförandet och
samordnandet av riskhanteringen samt beslutar om försäkrandet av stadens tillgångar och
ansvar (förvaltningsstadgan 35 §).
För styrningen av stadskoncernen och ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen
på ett behörigt sätt och för övervakningen av resultatrikheten svarar de till koncernledningen
hörande stadsstyrelsen,
stadsdirektören, sektordirektörerna,
ekonomidirektören och
koncernservicechefen (förvaltningsstadgan 41 §).
Den riskförvaltningsarbetsgrupp som stadsdirektören tillsatt hösten 2014 har som uppgift att göra
en övergripande specialberedning av riskhanteringen som gäller hela staden (beredskaps- och
kontinuitetsplanering samt utvecklande och utvärdering av organisationssäkerheten).
Den yttre verksamhetsmiljöns inverkningar på hela stadens nivå, inom sektorerna eller
serviceprocesserna bedöms från fall till fall. I samband med den strategiska styrprocessen och
beslutsfattandet bedöms inverkningarna, men vid bedömningsprocessen och förankringen av
styrningen finns ännu ett arbetsområde.
Hjälpmedlen för att identifiera och bedöma riskerna har inte gett bästa möjliga nytta. Det
elektroniska systemet för bedömning av risker Riskipiste har varit i användning redan flera år,
men dess användning och det övergripande utnyttjandet är inte optimala.
För hantering av de mest betydande riskerna i nämnder, direktioner och koncernsamfund uppföljs
regelbundet på förhand överenskomna mätare, måluppfyllelse samt risker i anslutning till dem.
De mest betydande riskerna bedöms och ansvaret för och uppföljningen av dem och tidtabellen
för åtgärder synkroniseras. På risker och olika störningssituationer bereder man sig genom att
utarbeta behövliga planer på förhand. Det här innebär att alla sektorer och arbetsenheter har
berett sig på förutseende av olika störningssituationer inom ekonomin och verksamheten,
hantering av dem samt en återgång till normalnivån för verksamheten.
Ordnande av riskhanteringen
Stadsstyrelsens redogörelse för den interna kontrollen och riskhanteringen för år 2014 baserar
sig på nämndernas och organens samt koncernbolagens redogörelser om den interna kontrollen
och riskhanteringen.
Målutfallet för budgeten har rapporterats genom den här
verksamhetsberättelsen eller i riskhanteringsrapporten för år 2014 som har godkänts vid
behandlingen i organen.
I budgeten 2014 har totalt 29 enheter på organ- och resultatområdesnivå antecknat ett eller flera
mål för den interna kontrollen och riskhanteringen. Därutöver har stadens fyra affärsverk i
budgeten antecknat ett eller flera mål för den interna kontrollen och riskhanteringen. Målens
totala antal (totalt 34 verksamhetsenheter) ska anses vara täckande.
Med stöd av de självutvärderingar som genomförts på organ- och resultatområdesnivån
genomfördes den interna kontrollen och riskhanteringen senaste år i regel planenligt och i sin
helhet på skalan nöjaktig – bra. Nivån på innehållet i de redogörelser som getts har utvecklats
från de tidigare åren.
Enligt stadsstyrelsens helhetsbedömning behövs vidareutveckling vid förenhetligandet av
verksamhetsmodellen för intern kontroll och riskhantering, systematiskheten, vid sättandet av
relevanta mätare som är kopplade till målen samt vid utvidgande/ansvarsläggande på
kontrollkedjans alla nivåer.
De delvis oenhetliga verksamhetsmodellerna för den interna kontrollen och riskhanteringen,
brister i kontrollkedjan mellan organen och deras verksamhetsenheter och bristfälliga
mätarsystem utgör en central utmaning vid synkroniseringen av riskerna på stadsnivån. En del
av mätarna för uppföljning av kontrollen/riskhanteringen beskriver inte tillräckligt/alls om de mål
som satts har nåtts eller också görs mätningen enbart i efterhand då kalenderåret gått ut vid
utarbetandet av redogörelsen. Redogörelserna från de stora sektorerna/organen stöder sig på
22
en konkret riskmatris/-kartläggning (bl.a. socialoch hälsovårdsnämnden, fritidsnämnden, TN,
byggnads- och miljönämnden, affärsverken), men från flera organs/resultatområdens redogörelse
saknas ännu en mål-/åtgärds-/mätarmatris som preciserar den skriftliga rapporten.
Följande huvudrisker som framkommer av organens redogörelser år 2014 kan klassificeras enligt
följande:
1. EKONOMI: balanseringsriskerna i budgeten och verksamhetsriskerna i adbuppföljningssystemen
2. PROCESSER: hantering av organisationsändringar – och risker gällande ändring av
arbetsfördelningen
3. PERSONAL: svårigheter att rekrytera nyckelpersoner/yrkeskunnig personal, bristen på
yrkeskunnig personal, pensionering, risker i anslutning till kompetensen
4. SÄKERHET: miljö- och säkerhetsrisker för serviceverksamhet och verksamhetslokaler,
inkl. risker för skadegörelse (se vederbörande riskpoängsanalys)
Från riskpoängsprogrammet RISKIPISTE som är i stadens bruk finns uppgifter att få om närmare
400 verksamhetsenheters riskbedömning, där främst enheternas säkerhetsrisker i den fysiska
verksamhetsmiljön/serviceproduktionen återspeglas.
Måluppfyllelse och uppföljning, kompetens och tillförlitlighet vid resultatkalkylering
En uppföljning av utfallet för budgetmålen och verksamhetens resultatrikedom från år 2014 har
presenterats som en granskning sektorvis nedan i verksamhetsberättelsen. En balansering av
stadens ekonomi och verksamhet förutsätter en fungerande uppföljning och bedömning enligt
följande schema:
• En månadsrapport för ekonomin och verksamheten förs alltifrån situationen i slutet av februari
månatligen till stadsstyrelsen. Personalutgifternas och personalmängdens utveckling samt köp
av service och skatteinkomstutfallet samt också investeringar på stadsnivån och stadens
affärsverk uppföljs månatligen.
• Till stadsstyrelsen och fullmäktige förs över situationen i slutet av april och augusti en
uppföljningsrapport som är mer omfattande än månadsrapporten.
Sommaren 2014 infördes rapporteringssystemet Exreport som uppföljnings- och styrverktyg,
vilket täcker också prestations- och personaluppgifter. I övergångsskedet framkom brister i
uppgifternas tillförlitlighet och det här försvårade för sin del rapporteringen i realtid. I framtiden
möjliggör programmet en bra verksamhet och uppföljning av ekonomin.
På effektiviteten och tillförlitligheten hos bedömningen av hur resultatrik verksamheten har
varit fås årligen en utvärdering genom utvärderingsberättelsen. Revisionstjänsterna ökades år
2014 tillfälligt på grund av problem i stadens redovisningssystem. Hur resultatrik den interna
kontrollen och riskhanteringen har varit år 2014 ger också stadens revisor sitt utlåtande om i
sin revisionsberättelse.
Övervakning av egendomsanskaffning, -överlåtelse och -skötsel samt hantering av
användningen av medel
Under räkenskapsperioden har inga betydande förluster, värdeminskningar i upphandlingar,
överlåtelse av egendom eller i bruksvärdet konstaterats och inte heller ersättningsansvar eller
annat rättsligt ansvar.
Vid uppföljningen av upphandlingar har inte framkommit några oegentligheter och vid
hanteringen av medelanvändningen har inga brister eller oärlig verksamhet framkommit gällande
stadens egendom.
Vad gäller kontrollen av köpservicen och de tväradministrativa processerna konstateras att:
23
•
Verksamhetsutgifterna inom specialsjukvården överskreds jämfört med den ändrade
budgeten 9 miljoner euro (+9,6 % )
•
Antalet dagar för fördröjd förflyttning som VCS fakturerade var senaste år 2194 och
faktureringen 1,64 miljoner €. Servicekedjan för äldre har beskrivits, men det finns ännu
saker att utveckla i verksamheten. Hemvården saknar ett fungerande servicestyrsystem.
Avtalsverksamhet
Stadsstyrelsen har inte i sin vetskap att det av avtalen skulle ha uppstått några betydande
negativa följder för verksamheten. Vid utarbetandet av avtalen utnyttjas upphandlingsväsendet
och stadsjuristen.
Ett nytt elektroniskt dokumentförvaltningssystem Kaarle (Tweb) togs i bruk för att effektivera
dokumentförvaltningen och beslutsfattandet. Det här förbättrar för sin del i framtiden den
övergripande avtalshanteringen.
information och kommunikation
Stadsstyrelsen leder informationen och kommunikationen utifrån stadskoncernens
kommunikationsstrategi. För utvecklande av stadens interna och externa kommunikation har
flera satsningar gjorts. Extranätet för förtroendevalda togs i bruk i juni 2014 och det är aktuellt
med införande av nya webbsidor.
Stadens strategiteman anslöts närmare till ämnesvalet och innehållet i informationstidningen.
Informationstidningen utkom senaste år 3 gånger och förnyades till innehållet och utseendet
våren 2014. Staden är aktivt med i sociala medier. Pressinformation har ordnats regelbundet i
samband med organens möten samt då det i stadskoncernen behandlas eller är aktuellt med
ändringsprojekt gällande serviceproduktionen.
För kommuninvånarna och olika
intressentgrupper ordnades 45 informationsmöten.
3.2. Ordnande av den interna revisionen
Den interna revisionen arbetar underställd stadsdirektören och har som uppgift att granska de
administrativa och ekonomiska processerna samt delta i utvecklingen av riskhanteringen, den
interna kontrollen och förvaltningen bl.a. genom utbildning. De interna revisorerna stöder
förverkligandet av stadens mål genom att granska och utvärdera hur organisationen och den
interna kontrollen fungerar samt verksamhetens och beslutsfattandets överensstämmelse med
bestämmelserna. Utifrån granskningen kan man med rimlig säkerhet konstatera att den interna
kontrollen fungerar tillfredsställande.
För övervakning, styrning och utveckling av den interna revisionen samt koordineringen av denna
och revisionen finns en revisionskommitté. Interna revisionen bistår stadens externa revisor enligt
avtal samt säljer sina tjänster också till bl.a. Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun. Den interna
revisionen var med i den arbetsgrupp som övervägde förenandet av Vasa stads och Vasa
sjukvårdsdistrikts lager, vilken gav sin slutrapport i december 2014.
3.3. Helhetsbedömning av riskhanteringens och den interna kontrollens nuläge samt
utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneringsperioden
Stadsstyrelsen konstaterar att förvaltningarnas, affärsverkens och dotterbolagens bedömningar
har behandlats i vederbörande beslutande organ, varvid uppgifter om brister och
korrigeringsbehov har tagits upp till behandling. Utifrån redogörelserna, konstateras att den
interna kontrollen i regel når en godtagbar nivå och har systematiserats från det tidigare speciellt
då det gäller att identifiera, bedöma och hantera risker.
Det finns brister och behov av förenhetligande då det gäller informationsförmedling och
uppföljningsmetoder. Genom en integrerad styrning, utveckling och skräddarsydd utbildning
utvecklas bristerna i systemet under den innevarande ekonomiplaneringsperioden.
Genom en förbättrad rapportering nås en bättre helhetsstyrning av den interna kontrollen och
riskhanteringen, vilket efterlyses i ett resultatområdes redogörelse: hur utnyttas den interna
24
kontrollens redogörelser vid utvecklandet av den interna kontrollen och riskhanteringen i hela
staden?
Stadsstyrelsens riktlinjer och konkreta utvecklingsåtgärder för den interna kontrollen och
riskhanteringen under ekonomiplaneperioden är följande:
1) Genom ett fortgående förbättrande av ledningssättet förstärks grunden för uppföljning och
riskhantering och främjas uppnåendet av målen.
ÅTGÄRDER: Ledarskapsutbildning stöds och utbildning/konsultation ordnas årligen samt på
beställning.
2)
Ett
resultatrikt
helhetsledande
av
stadskoncernen
förutsätter
regelbunden
utvärdering/konkretisering och uppdatering av kontrollen och riskhanteringen.
ÅTGÄRDER: En rättidig/tillförlitlig/systematisk rapportering av måluppfyllelsen från enhets/organ-/intressentgrupp- och koncernnivå till stadsstyrelsenivån stöds. Organvisa enhetliga
kontrolloch riskhanteringssystem används i alla organ i slutet av perioden. Riskhanteringens
och kontrollens anknytning till de mål för verksamheten och ekonomin som ställts samt
mätningen
av
inverkningarna/konkretiseringen
av
mätarna
i
förhållande
till
jämförelsekommunerna utvecklas. Rapporteringen ansluts till en del av delårsuppföljningen av
verksamheten och ekonomin.
3) För balansering av stadens ekonomi och förbättrande av produktionsstrukturerna inriktas
kontrollen och riskhanteringen på tväradministrativa kvalitetssäkringsprocesser.
ÅTGÄRDER: En ändamålsenlig användning av och balans i stadskoncernens resurser främjas
genom regelbunden utvärdering och mätaranalyser. I samband med omorganiseringen av
stadens stödservice säkerställs att den interna kontrollen och övervakningen av den fungerar
enligt den nya verksamhetsmodellen.
25
4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS
4.1 Resultaträkning och nyckeltal
Resultaträkningen ska visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka
kostnaderna för serviceproduktionen.
I Affärsverkens bokslut redovisas utgifter och intäkter som erhållits internt och externt.
2014
1 000 €
Verksamhetsintäkter
Tillverkning för eget bruk
Verksamhetskostnader
Verksamhetsbidrag
Skatteinkomster
Statsandelar
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
Övriga finansiella intäkter
Räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
Årsbidrag
Avskrivningar och nedskrivningar
Extraordinära intäkter
Räkenskapsperiodens resultat
Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens
Ökning (-) eller minskning (+) av reserver
Ökning (-) eller minskning (+) av fonder
Tilikauden ylijäämä ( alijäämä)
RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL
Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader
Årsbidrag / Avskrivningar, %
Årsbidrag, euro/invånare
Invånarantal
2013
1 000 €
119 934
2 429
-503 274
-380 911
274 070
100 372
126 524
3 300
-496 814
-366 989
272 854
102 562
729
12 044
-3 144
-62
3 097
-30 619
200
-27 322
1 020
420
201
-25 681
772
12 298
-1 749
-913
18 835
-27 119
0
-8 284
1 253
120
18
-6 892
23,9
10,1
46
67 001
25,6
69,5
284
66 321
Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna
= 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk)
Årsbidraget i procent av avskrivningarna
= 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar
26
4.2 Resultaträkningens intäkter
Resultaträkningens intäkter uppgick till totalt 507,1 miljoner euro (515,0 milj. år 2013).
Skatteinkomsternas andel av intäkterna var 54,0 % och statsandelarnas 19,8 %, dvs.
skattefinansieringen utgör 73,8 % av intäkterna. Skattefinansieringens andel ökade 1,0
procentenheter jämfört med det föregående året.
RESULTATRÄKNINGENS INTÄKTER
100 %
90 %
80 %
Finansiella intäkter
12,8 milj. €
2,5 %
19,8 %
Statsandelar
100,4 milj. €
2,5 %
19,9 %
13,1 milj. €
Statsandelar
102,6 milj. €
70 %
60 %
50 %
54,0 %
Skatteinkomster
274,1 milj. €
53,0 %
Skatteinkomster
272,9 milj. €
23,6%
120,0 milj. €
24,6 %
126,5 milj. €
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
2014
2013
4.2.1 Verksamhetsintäkter
Verksamhetsintäkterna var 120,0 miljoner euro, och de ökade med 5,1 % från år 2013, medan
den nationella genomsnittliga ökningen var 3,3 %. De största posterna är
försäljningsintäkterna 61,0 miljoner euro och avgiftsintäkterna 26,7 miljoner euro.
4.2.2 Skatteinkomster
Skatteinkomsterna år 2014 var 274,1 miljoner euro och ökningen var 1,2 miljoner euro.
Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 82,3 %, motsvarande nationella nivå var i
genomsnitt 86 %. Samfundsskattens andel var 11,6 % och fastighetsskattens 6,1 %.
Skatteslagens fördelning 2014
Samfundsskatt;
31,8 milj. €
11,6 %
Fastighetsskatt;
16,8 milj €
6,1 %
Kommunalskatt;
225,5 milj. €
82,3 %
27
Kommunalskatt samlades år 2014 sammanlagt 225,5 milj. euro. Ökningen i de kommunalbeskattningsbara inkomsterna i Vasa ökade 2014 med ca 2,2 %. Kommunalskatteintäkten år
2014 överskred det budgeterade med ca 2,5 miljoner euro och 1,1 %. Kommunalskattesatsen
höjdes senast med 0,5 % till 19,5 % fr.o.m. ingången av år 2010.
Samfundsskatt redovisades 31,8 miljoner euro, vilket är 6,3 miljoner euro mindre än
föregående år. Samfundsbeskattningsutfallet har försämrats i hela landet. På minskningen
inverkade en sänkning av samfundsskattesatsen från 24,5 procent till 20,0 procent år 2014. Å
andra sidan har kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten höjts med 5
procentenheter för regeringsperioden fram till år 2015. Utan höjningen av fördelningsandelen
skulle Vasas samfundsskatteintäkter ha varit lägre. Jämfört med andra stora städer var Vasas
samfundsskatteutveckling år 2014 avsevärt bättre. Vasas andel av den samfundsskatt som
betalas var sjätte störst i hela landet.
300
Skatteinkomstens
utveckling per
skatteslag 2009-2014
250
200
Samfundsskatt milj. €
150
Fastighetsskatt milj. €
Kommunalskatt milj. €
100
50
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Redovisningarna av fastighetsskatten var 16,8 miljoner euro. Skattesatserna var: allmän 1,05
%, stadigvarande bostad 0,4 %, kraftverk 2,5 % och obebyggd byggplats 3,0 %.
Fastighetsskatten ökade med 2,6 milj. euro jämfört med föregående år och överskred det
budgeterade med 0,8 milj. euro.
4.2.3 Statsandelar
Statsandelarnas utfall var 100,4 miljoner euro, vilket var 0,6 miljoner euro mindre än det
budgeterade. Jämfört med år 2013 minskade statsandelarna med 2,2 milj. euro.
Statsandelarna utgör 19,8 % av stadens totala inkomster.
Kalkylmässiga statsandelar (milj. €)
Basservicen
Skatteinkomstbaserad statsandelsutj.
Utjämning till följd av systemändring
Utbildnings- och kulturväsendets övr. statsa.
Totalt
2013
98,2
-17,8
0,3
21,9
102,6
2014
95,9
-18,0
0,3
22,2
100,4
förändr. %
-2,3 %
1,3 %
0,0 %
1,6 %
-2,1 %
4.2.4 Finansieringsintäkter
Finansieringsintäkterna blev 12,8 miljoner euro och de minskade med 0,3 miljoner euro. Av
finansieringsintäkterna är den mest betydande den dividend på 11 miljoner euro som Vasa
Elektriska Ab har betalt.
28
4.3 Resultaträkningens kostnader
Resultaträkningens kostnader blev totalt 506,5 milj. euro, varav verksamhetskostnaderna
utgjorde 99,4 % och de finansiella kostnaderna 0,6 %.
4.3.1 Verksamhetskostnader
Verksamhetskostnaderna var 503,3 miljoner euro; ökningen jämfört med det föregående året
var 1,3 %. Ökningen i verksamhetskostander har minskat kraftigt i Vasa. Av
verksamhetskostnaderna är den mest betydande posten personalkostnaderna på 255,2
miljoner euro, minskning jämfört med det föregående året är 0,7 %. Kostnadsposten för köp av
service var 178,7 miljoner euro. Över hälften av kostnadsposten, dvs. 91,3 milj. euro, är
kostnader för specialsjukvården vilka steg med 2,6 %.
Personalkostnader
Köp av service
Material och förnödenheter
Understöd
Hyror
Övriga verks.kostnader
Totalt
2014
milj. €
255,2
178,7
29,4
31,3
6,5
2,1
503,3
andel
%
50,7 %
35,5 %
5,8 %
6,2 %
1,3 %
0,4 %
100 %
2013
milj. €
257,1
171,2
29,9
29,9
6,9
1,8
496,8
förändring
%
-0,7
4,4
-1,6
4,6
-6,1
17,9
1,3
4.3.2 Finansiella kostnader
De finansiella kostnaderna under räkenskapsperioden var 3,2 milj. euro, varav 3,1 milj. euro är
räntor på långfristiga lån.
4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag
Verksamhetsbidraget var -380,9 miljoner euro och det ökade från föregående år 13,9 milj.
euro och 3,8 %.
Skatteinkomster och statsandelar, dvs. skattefinansieringen var 374,4 miljoner euro.
Skattefinansieringen räckte inte för att täcka ens verksamhetsbidragsbeloppet, varvid det inte
återstod någonting av skattefinansieringen för andvändning till investeringar.
Verksamhetsbidragets andel av skattefinansieringen var 101,7 %.
Årsbidraget var 3,1 miljoner euro; medan det budgeterade årsbidraget var 4,9 miljoner euro.
Skillnaden mot budgeten beror på att skatteintäkterna och nettoutgiften förverkligats över det
budgeterade och att statsandelarna och de finansiella intäkterna blev mindre än budgeterat.
Poster som förklarar årsbidragsavvikelsen
Nettoutgift inom driftsekonomin under budgeten
Skatteinkomster över budgeten
Statsandelar under budgeten
Finansiella inkomster netto under budgeten
Totalt är årsbidraget sämre än budgeterat
milj.€
-4,8
4,1
-0,6
-0,5
-1,8
Minimikravet för ekonomisk balans, nämligen att årsbidraget ska vara lika stort som
avskrivningarna, uppfylldes inte längre. Avskrivningarna var 30,6 miljoner euro och
årsbidraget täckte 10,1 % av avskrivningarna.
29
ÅRSBIDRAG, AVSKRIVNINGAR OCH KUMULATIVT ÖVER-/UNDERSKOTT
40,0
34,1
35,0
30,0
30,0
28,5
25,0
17,7
20,0
15,0
10,0
-5,0
-10,0
-15,0
16,8
17,9
28,9
30,2
24,1
18,9
22,4
25,9
26,3
20,0
19,9
24,3
21,1
2005
-8,2
2006
0,0
2007
30,6
22,0
18,8
5,1
5,0
0,0
22,1
17,1
16,0
8,6
28,7
3,1
2008
2009
2010
2011
2012
årsbidrag milj.€
2013
2014
-3,7
kumulativt över-/underskott milj. €
avskrivningar milj. €
En finansieringsbalans inom ekonomin på lång sikt förutsätter att de planenliga
avskrivningarna och de egna anskaffningsutgifterna för investeringar är på samma nivå.
Räkenskapsperiodens resultat blev -27,3 miljoner euro. Efter inkomstföringen
avskrivningsdifferensen utgjorde räkenskapsperiodens underskott -25,7 miljoner euro.
av
30
5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN
5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal
I finansieringsanalysen sammanställs stadens alla penningkällor och användningen av pengar under
räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens affärshändelsers
inverkningar på stadens likvida medel.
2014
2013
1 000 €
Kassaflödet i verksamheten
Årsbidrag
Extraordinära poster, netto
Korrektivposter till internt tillförda medel
Kassaflödet för investeringarnas del
Investeringsutgifter
Finansieringsandelar för investeringsutgifter
Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståen
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde
Kassaflödet för finansieringens del
Förändringar i utlåningen
Ökning av utlåningen
Minskning av utlåningen
Förändringar i lånebeståndet
Ökning av långfristiga lån
Minskning av lånfristiga lån
Förändringar i kortfristiga lån
Övriga förändringar i likviditeten
Förändring av likvida medel
Likvida medel 31.12.
Likvida medel 1.1.
1 000 €
3 097
200
-1 681
0
-46 708
721
2 105
-42 266
18 835
0
-7 358
0
-54 107
2 400
9 244
-30 986
-18
212
55 000
-24 354
5 985
608
37 434
-94
228
0
49 100
-22 517
-5 705
-4 654
16 358
-4 832
-14 628
8 726
13 558
-4 832
13 558
28 186
-14 628
-156 069
6,7
0,2
6
67 001
-123 807
36,4
0,8
9
66 321
NYCKELTAL FÖR FINANSIERINGSANALYS
Verksamhetens och investeringarnas
kassaflöde under 5 år, 1000 €
Intern finansiering av investeringar, %
Låneskötselbidrag
Likviditet, kassadagar
Invånarantal
= 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar
Låneskötselbidrag
= (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån)
= 365 pv * Kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden
31
Verksamheten och investeringarna under räkenskapsperioden uppvisar ett negativt kassaflöde
på 42,3 miljoner euro. Med intern finansiering täcktes 6,6 % av investeringsutgifterna. Under
räkenskapsperioden ökade det räntebärande främmande kapitalet 30,6 miljoner euro och
likvida medlen ökade med 4,8 miljoner euro.
Året 2014 avslutades på räntemarknaden med låga räntenivåer. Den första noteringen år 2014
för 1 mån. euribor var 0,216 %, och vid årets slut var den 0,018 %. Långfristiga lån lyftes 55,0
miljoner euro och amorterades 24,3 milj. euro. Lånestocken vid årets slut var 212,9 miljoner
euro.
ÅRSBIDRAG OCH SJÄLVFINANSIERINGSUTGIFT FÖR INVESTERINGAR
70
Årsbidrag
Självfinansieringsutgift gör invest.
60
50
40
30
20
10
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, € under räkenskapsperioden och fyra
tidigare år sammanlagt ger en bild av hur investeringarnas självfinansieringsandel har
förverkligats under längre tid. Självfinansieringskravet uppfylls om det kumulativa kassaflödet
vid det senaste bokslutet är positivt. Vasas nyckeltal är -156,1 miljoner euro.
Inkomstfinansiering av investeringar, % anger hur stor del av de egna
anskaffningsutgifterna för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel.
Nyckeltalet för Vasa 31.12.2014 var 6,7 %. Nivån i hela landet var 57,2 %.
Låneskötselbidraget anger inkomstfinansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och
amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till skötseln av lånen, om
nyckeltalets värde är 1 eller större. Kommunens låneskötselförmåga är god om nyckeltalets
värde är över 2, tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svag om värdet stannar under 1.
Vasas låneskötselbidrag är på svag nivå 0,2 (0,8 år 2013).
Kassans täckning (dagar) visar kommunens likviditet. Nyckeltalet anger antalet
kassautbetalningsdagar som kan täckas med kommunens likvida medel. Kassan i Vasa stad
hade en täckning på 6 dagar i slutet av året. År 2013 var kassans täckning i
jämförelsekommunerna 20 dagar, medan den i hela landet var 38 dagar.
32
6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN
6.1 Balansräkning och nyckeltal
Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Balansräkningen
innehåller egendoms- och kapitalposterna i slutet av räkenskapsperioden.
AKTIVA
2014
2013
BESTÅENDE AKTIVA
1 000 € 1 000 €
Immateriella tillgångar
Övriga utgifter med lång verkningstid
14 675 11 056
Förskottsbetalningar och pågående nyanläg
447
1 501
15 122 12 556
Materiella tillgångar
Mark- och vattenområden
42 619 38 199
Uppskrivningar av mark- och vattenområden 122 538 121 644
Byggnader
186 420 188 110
Fasta konstruktioner och anordningar
87 645 89 970
Maskiner och inventarier
17 170 16 914
Förskottsbetalningar och pågående nyanläg 3 118
3 537
459 511 458 374
Placeringar
Aktier och andelar
83 112 71 345
Uppskrivningar av aktier och andelar
614
614
Övriga lånefordringar
17 797 18 005
Övriga fordringar
2 072
2 055
Förskottsbetalningar och pågående nyanläg
0
0
103 595 92 020
PASSIVA
1 000 €
Grundkapital
191 910
Uppskrivningsfond
123 152
Övriga egna fonder
10 751
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperiod 21 966
Räkenskapsperiodens över-/underskott
-25 681
322 098
EGET KAPITAL
6
20 912
232
21 150
18
20 044
273
20 335
624
1 773
10
2 407
659
1 439
11
2 109
0
0
20
1 977
0
2
0
142
2 930
0
14 260
4 820
8 835
2 235
32 147
14 298
6 804
10 081
1 935
36 191
2 186
0
2 186
2 137
0
2 137
6 540
11 421
RÖRLIGA AKTIVA
Omsättningstillgångar
Varor under tillverkning
Färdiga produkter
Fordringar
Långfristiga fordringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Finansiella värdepapper
Placeringar i penningmarknadsinstrument
Masskuldebrevsfordringar
Kassa och banktillgodohavanden
AKTIVA TOTALT
642 657 635 143
2013
1 000 €
191 910
122 258
10 952
28 858
-6 892
347 086
AVSKRIVNINGSDIFFERENS
OCH RESERVER
Avskrivningsdifferens
Reserver
5 023
2 460
7 483
6 043
2 880
8 923
1 300
2 971
4 271
1 519
3 120
4 639
136
21 238
290
130
20 161
327
21 665
20 618
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
FÖRVALTAT KAPITAL
Statens uppdrag
Donationsfondernas kapital
Övrigt förvaltat kapital
FÖRVALTADE MEDEL
Statens uppdrag
Donationsfondernas särskilda täckning
Övriga förvaltade medel
2014
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Lån från finansiella institut och försäkringsa 170 263 138 163
Lån från offentliga samfund
1 750
2 313
Anslutningsavgifter och övriga skulder
3 581
3 801
175 594 144 277
Kortfristigt
Lån från finansiella institut och försäkringsa 38 900 33 679
563
675
Lån från övriga kreditgivare
1 381
1 396
Erhållna förskott
2 433
2 187
Skulder till leverantörer
20 355 23 421
Övriga skulder
9 382
8 901
Resultatregleringar
38 532 39 342
111 546 109 600
PASSIVA TOTALT
642 657 635 143
33
BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL
Soliditetsgrad, %
Relativ skuldsättningsgrad, %
Ackumulerat över-/underskott, mn €
Ackumulerat över-/underskott, €/invåna
Lånestock 31.12, mn €
Lånestock 31.12, €/invonare
Lånefordringar 31.12, mn €
Invånarantal
51,5
56,2
57,6
50,1
-37
220
-55
331
212 857 176 225
3 177
2 657
17 797 18 005
67 001 66 321
Soliditetsgrad, %
= 100 * (Eget kapita + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott)
= 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster
Lånestock 31.12
= Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skuljer)
Lånefordringar 31.12
= masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar
Soliditetsgraden mäter soliditet, förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av
åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett
eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. Vasas soliditetsgrad 31.12.2014 var
51,5 %. År 2013 var den genomsnittliga soliditetsgraden för kommunerna 60,5 % och
soliditetsgraden för Vasas jämförelsegrupp, kommuner med 40 001–100 000 invånare, var
53,1 %.
Den relativa skuldsättningsgraden anger hur stor del av driftsinkomsterna som skulle
behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre
möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern finansiering.
Vasa stads relativa skuldsättningsgrad steg från 2013 och var 57,6 %. År 2013 var
medelvärdet för hela landet 50,7 %, och den relativa skuldsättningsgraden för kommuner med
40 001–100 000 invånare var 54,8 %.
Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Vasas lånestock ökade med
36,6 miljoner euro. Lånet/invånare uppgick vid årets slut till 3 177 euro. År 2013 var
lånebeloppet för Vasas jämförelsekommuner 2 712 euro/invånare och 2 540 euro/invånare för
hela landet.
34
6.2 Balansräkningens struktur
I balansräkningens aktiva minskade omsättnings- och finansieringstillgångarna med 8,6 milj.
euro och immateriella och materiella förnödenheter ökade 3,7 milj. euro från föregående år. I
passiva ökade främmande kapitalet 33,3 milj. euro och eget kapital minskade 25,0 milj. euro.
BALANSRÄKNINGENS STRUKTUR 2014
3%
Omsättnings- och
finansieringstillg.
43,3 milj. €
Förvaltade medel
21,2 milj. €
16 %
Placeringar 103,6
milj.€
7%
74 %
Immaterialla och
materialla
förnödenheter
474,6 milj. €
45 %
Främmande kapital
287,1 milj. €
1%
Förvaltat kapital
21,7 milj. €
1%
Avsättningar 4,3 milj
Reserver 7,5 milj. €
50 %
Eget kapital
322,1 milj. €
AKTIVA
PASSIVA
I aktiva är den största posten materiella tillgångar 459,5 miljoner euro. Placeringarna, som
består av aktier, utgivna lån och övriga placeringar, bildar den andra i ordningen av betydande
poster, 103,6 miljoner euro. De förvaltade medlen är ca 21,1 miljoner euro. Rörliga aktiva, dvs.
omsättningstillgångar, kortfristiga fordringar samt kassa och bank uppgår till 43,3 miljoner
euro.
I passiva förklaras minskningen av eget kapital (322,1 milj. €) med underskottet från den
räkenskapsperiod som nu granskas. Det egna kapitalets övriga egna fonder består av
skadefonden och läroavtalsväsendets fond, vars sammanlagda värde är 11 miljoner euro.
Reserverna är avskrivningsdifferensen 5,0 miljoner euro och investeringsreserveringen 2,5
miljoner euro för investeringar i samband med kommunfusionen. Avsättningarna på 4,3
miljoner euro består av följande:
Avsättning för pensionsansvar 1,3 miljoner euro
Avsättning för landskapsarbeten på Sunnanvik avstjälpningsplats 2,0 milj. euro
Skyldigheter att sanera områden 1,0 miljoner euro
Borgensansvaren var totalt 127,3 miljoner euro. Största tillväxten har varit för Pikipruukkis,
Fab Vaasan Yrittäjänkatu 17 och Brändö Kampus del. Proprieborgen är 123,7 miljoner euro,
av vilka borgen som beviljats dotterbolag var 74,4 milj. euro, borgen som beviljats andra än
dotterbolag 49,3 milj. euro och fyllnadsborgen 3,7 milj. euro. Vasa stads andel av
Kommunernas garanticentrals borgensansvar uppgick till 302,6 miljoner euro år 2014,
motsvarande summa år 2013 var 286,2 miljoner euro.
35
7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER
Beräkningen över totala inkomster och utgifter uppgörs från resultaträkningen och
finansieringsanalysen, vilka innehåller endast externa inkomster, utgifter och finansiella
transaktioner.
INKOMSTER
Verksamhet
Skatteinkomster
Statsandelar
Ränteintäkter
Korrigerinsposter i inkomstfinansiering
- Överlåtelsevinster på nyttigheter
som hör till beståenden aktiva
Investeringar
Finansieringsandelar för investeringsutgist
Överlåtelseinkomster av nyttigheter som
hör till bestående aktiva
Finansierigsverksamhet
Ökning av kortfristiga lån
Ökning av eget kapital
Totala inkomster sammanlagt
milj€
%
119,9
274,1
100,4
0,7
12,0
0,2
21,0
48,1
17,6
0,1
2,1
0,0
-1,5
-0,3
0,7
0,1
2,1
0,4
0,2
55,0
6,0
0,0
569,8
0,0
9,7
1,1
0,0
100,0
UTGIFTER
Verksamhet
- Tillverkning för eget bruk
Räntekostnader
Korrigeringsposter i inkomsfinansiering
- Förändring av avsättningar
- Överlåtelseförluster för nyttigheter som
hör till bestående aktiva
Investerigar
Finansieringsverksamhet
Minskning av långfristiga lån
Minskning av kortfristiga lån
Minskning av eget kapital
Totala utgifter sammanlagt
milj€
%
503,3
-2,4
3,1
0,1
87,5
-0,4
0,5
0,0
0,4
0,1
-0,2
0,0
46,7
8,1
0,0
24,4
0,0
0,0
575,4
0,0
4,2
0,0
0,0
100,0
36
8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI
Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet
Koncernbokslutet har upprättats utgående
sammanställning av balansräkningar och
koncernbokslutet inkluderas därtill en
kommunkoncernens
medelanskaffning
räkenskapsperioden utreds.
från koncernsamfundens bokslut, dvs. som en
resultaträkningar samt noterna till dessa. I
finansieringsanalys för koncernen, i vilken
och
användningen
av
medlen
under
I koncernbokslutet ingår en sammanställning av koncernens dottersamfund samt
samkommunerna. De största dottersamfunden är Vasa Elektriska-koncernen, Fab Pikipruukki,
Vasa yrkeshögskola Ab och Brändö Företagscentrum Ab. Koncernens andelar i
intressebolagens eget och främmande kapital presenteras i koncernbokslutets noter.
Styrning av koncernens verksamhet och utfallet av de ekonomiska mål som satts för
dotterbolagen
Stadsfullmäktige fastställer målen för dotterbolagens verksamhet och ekonomi i budgeten. I
budgeten har också vissa principer för ägarstyrningen fastställts. Stadsstyrelsen svarar för
ordnandet av koncernstyrningen och koncernövervakningen. Stadsstyrelsen ansvarar också
för beredningen av de mål som sätts för koncernsamfunden. Stadens koncerndirektiv
förnyades av en kommitté som stadsstyrelsen har utsett. Stadsstyrelsen förlängde
mandattiden för utvecklingskommittén för koncernstyrningen till slutet av år 2015. I arbetet för
att utveckla koncerndirektivet och i ordnandet av koncernkontrollen beaktades den
bolagiseringsskyldighet som reformen av kommunallagen medför. Vasa stads
miljölaboratorium bolagiserades till BotniaLab Oy. Affärsverket Vasa hamns och Umeå Hamn
Ab:s verksamhet överfördes till bolaget Kvarken Ports ltd, som har bildats av Vasa stad och
Umeå stad 50/50.
Stadsstyrelsen har avtalat med Vasa Elektriska om avkastningskravet för åren 2013–2015,
enligt vilket beloppet på den dividend som ska betalas är 50 % av Vasa Elektriska Ab:s
resultat, dock i genomsnitt 11 miljoner euro per år. De överenskomna principerna och de
uppställda kraven och målen har uppnåtts under räkenskapsperioden. Den dividend som Vasa
Elektriska betalade år 2014 (utifrån det föregående årets resultat) var 11 miljoner euro.
De principer som överenskommits med Vasa yrkeshögskola och de krav och mål som ställts
har nåtts under räkenskapsperioden. Verksamhetsåret var bolagets femte som aktiebolag.
Verksamheten som aktiebolag har befästs, men de strukturomvandlings- och sparåtgärder
som staten har riktat på yrkeshögskoleutbildningen innebär stora utmaningar för
yrkeshögskolan. Anpassande av verksamheten och ekonomin samt utvärdering och
utvecklande av verksamheten är viktiga fokusområden under de kommande åren.
De principer som överenskommits med Fab Pikipruukki och de uppställda kraven och målen
har nåtts under räkenskapsperioden. Efterfrågan på hyresbostäder har varit livlig under
verksamhetsåret och vid avslutande av räkenskapsperioden var 96,3 % (96,0 %) av de
bostäder som bolaget äger uthyrda.
De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Brändö Företagscentrum Ab har
nåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil.
Bolaget har inga enskilda särdeles stora hyresgäster så därför är bolagets kundrisk inte
särskilt stor. Bolaget ekonomiska ställning är ganska stark.
37
De mål för verksamheten och ekonomin som satts för Vasa Bostadsrätt Ab har nåtts under
räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets
ekonomiska ställning har förbättrats.
Ab Stormossen Oy blev en del av stadskoncernen i början av år 2013 som en följd av
sammanslagningen av Vasa och Lillkyro. Dialogen med ägarkommunerna har varit aktiv, och
speciellt med Vasa stad har man aktivt förberett ett biogasprojekt i syfte att förädla biogas för
trafikanvändning.
De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Vähänkyrön Vuokratalot Oy har
nåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och
bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt.
Väsentliga händelser gällande koncernen
Vasa yrkeshögskola Ab
Verksamheten vid Vasa stads yrkeshögskola överfördes till Oy Vaasan ammattikorkeakoulu –
Vasa yrkeshögskola Ab 1.1.2010 och år 2014 var bolagets femte verksamhetsår. Statsrådet
har beviljat yrkeshögskolan tillstånd. Bolagets huvudägare är Vasa stad. De övriga ägarna är
Vasa universitet, Österbottens förbund och Österbottens handelskammare.
De största utmaningarna för verksamheten vid Oy Vaasan ammattikorkeakoulu – Vasa
yrkeshögskola Ab år 2014 och även under några av de följande åren ansluter sig till den
strukturella utvecklingen av högskolor som pågår i Finland. Yrkeshögskolornas tillstånd
förnyades från och med början av år 2014. Enligt det nya tillståndet är Vasa yrkeshögskolas
undervisningsoch examensspråk finska. De svenskspråkiga nybörjarplatserna inom
företagsekonomi och turism överfördes till svenskspråkiga yrkeshögskolor. I enlighet med den
nya finansieringsmodellen för yrkeshögskolor fastställs finansieringen på basis av resultaten.
Fab Brändö Campus
Vasa stad och samkommunen SÖFUK har ingått ett intentionsavtal om förverkligandet av
Brändö och Kungsgårdens campusområden. Intentionsavtalet har godkänts i stadsstyrelsen
22.11.2010. Målet är att koncentrera Vasa yrkeshögskolas och Yrkeshögskolan Novias
verksamhet i Vasa till Brändö. Stadsfullmäktige har 21.2.2011 beslutat grunda ett
fastighetsaktiebolag som ska förvalta de lokaler som yrkeshögskolorna kommer att få tillgång
till.
Bolaget har inlett sin affärsverksamhet 2012 genom köp av byggnaderna på Wolffskavägen 33
och Wolffskavägen 30–34. År 2013 har bolaget köpt lokalerna på Wolffskavägen 27–31 av
SÖFUK. Av Fab Brändö Campus program för grundlig renovering blev skede I, Wolffskavägen
30, klart under verksamhetsåret. Skede II, Wolffskavägen 30, blir klart år 2015 och saneringen
av Wolffskavägen 27–31 – Medibothnia inleds våren 2015. Det omfattande
renoveringsprojektet blir klart i början av år 2017.
Vasa Elektriska Ab
Liksom det föregående året var 2014 ett exceptionellt varmt år, vilket innebar att
energiförbrukningen inte ökade i någon väsentlig mån. Marknadspriset på el fortsatte att
sjunka, liksom även kundpriserna för elenergi. Koncernens omsättning sjönk under dominans
av elhandeln, trots att den övriga affärsverksamheten ökade.
38
De investeringar i produktionsobjekt som ska bli verklighet via intressebolaget EPV Energi
fortsatte år 2014. I tur stod Torkkola vindkraftspark i Vasa och Ravola kraftverk som byggs i
anslutning till stålfabriken i Brahestad. Torkkola blir klart i början av år 2015 och Ravola år
2016. Förberedelserna för att ta i bruk LNG i framtiden inleddes genom deltagande i Torneå
terminalprojekt.
Vasa Elektriskas nya verksamhetshus blev klart i december 2014 och har gradvis tagits i bruk
av Vasa Elektriskas, Vasa Elnäts och EPV Energis personal. Det mångåriga
investeringsprogrammet för det gamla kraftverksområdet i närheten av Brändö bro har
slutförts.
Fab Pikipruukki
Efterfrågan på bolagets hyresbostäder förblev på nästan samma nivå som under det
föregående året. Bostädernas användningsgrad har bevarats på en bra nivå under
verksamhetsåret. Bolagets ekonomiska läge är också på en rimlig nivå. Under
räkenskapsperioden har bolaget ingått ett intentionsavtal med Vasa stad om byggandet av sex
servicehus, tyngdpunkten inom byggherreverksamheten ligger således på projekteringen av
servicehus för äldre.
Under räkenskapsperioden ökade antalet bostäder som bolaget äger sedan projekten
Andvägen 12 och Fabriksgatan 3 hade blivit klara enligt följande: 60 servicebostäder för äldre,
19 servicebostäder för funktionshindrade och 63 hyresbostäder.
Fastighets Ab Vasa Teaterparkering
Bolagets konstituerande möte hölls 25.6.2013, varefter byggandet av parkeringsanläggningen
i det s.k. teaterkvarteret inleddes. Parkeringsanläggningen blev färdig enligt byggtidtabellen
och kostnadskalkylen i december 2014. Parkeringsanläggningen är uthyrd till stadens
Kommunteknik.
Ab Stormossen Oy
Bolaget är från och med 1.1.2013 en del av Vasa stads koncern som en följd av
kommunsammanslagningen Vasa–Lillkyro. År 2013 var bolagets 27:e verksamhetsår.
Stormossens verksamhetsprincip är att upprätthålla en kostnadseffektiv avfallshantering med
hög servicenivå och att beakta en hållbar utveckling. Stormossen äger en knapp tredjedel av
avfallsenergianläggningen Westenergy Ab, och den ånga som produceras används för att
producera el och fjärrvärme. Stormossen har tillsammans med Vasa stad beslutat inleda ett
biogasprojekt med vilket målet är att utnyttja biogas som bränsle i trafiken.
Vähänkyrön Vuokratalot Oy
Bolaget är från och med 1.1.2013 en del av Vasa stads koncern som en följd av
kommunsammanslagningen Vasa–Lillkyro. Användningsgraden för bostäderna år 2014 var
93,4 %. Antalet tomma bostäder var i slutet av året 8, och under året har antalet inflyttningar
varit 51 och antalet utflyttningar 48.
Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver inom koncernen
Fastighets Ab Pikipruukki
39
Bolaget utvidgar boendeserviceutbudet genom att i sin ägo låta bygga servicebostäder för
äldre i och med att nya servicehus byggs. Under räkenskapsåret har bolaget med Vasa stad
ingått ett intentionsavtal om att låta bygga sex servicehus, vilket innebär att tyngdpunkten
inom byggherreverksamheten ligger på projekteringen av servicehus för äldre.
Tyngdpunkten i bolagets verksamhet kommer under de närmaste åren att vara byggherreskap
för nya servicehus och för sanering av hyreshus samt renovering av det nuvarande bostadsoch fastighetsbeståndet så att det motsvarar kundernas växande krav.
Vasa Elektriska Ab
De överlappande politiska styrmekanismerna på energimarknaden har blivit en betydande
affärsverksamhetsrisk för energibolagen. Stödd elproduktion har sänkt marknadspriset så att
de genuint marknadsbaserade produktionsinvesteringarna i Europa har stannat av. Vasa
Elektriska kommer på ett betydande sätt att slå av takten på investeringarna sedan bolaget
har slutfört sina pågående investeringar i utsläppsfri elproduktion.
Vasa Elektriskas relativa konkurrensposition är stark, om än utsikterna på energimarknaden
har försvagats under den senaste tiden. EU:s energiriktlinjer för år 2030 stöder de
investeringar som Vasa Elektriska gjort via EPV Energi Ab i utsläppsfri elproduktion.
Vasa sjukvårdsdistrikt
Avsikten var att regeringens proposition med förslag till lag om ordnande av socialoch
hälsovården skulle överlämnas till riksdagen i början av år 2015. Propositionen gick inte
igenom grundlagsutskottets behandling och lagen behandlades inte i riksdagen. Om
propositionen hade gått igenom skulle den ha inneburit mycket avgörande förändringar i
sjukvårdsdistriktets ansvarsområde och verksamhet. Under verksamhetsåret har
sjukvårdsdistriktet tillsammans med kommunerna uppdaterat planen för ordnande av hälsooch sjukvården. Strategiarbetsprojektet VKS 2025 inleddes, som går ut på att göra upp en
koncept- och verksamhetsplan för specialsjukvården samt en investeringsplan.
Centralsjukhusets nya Y-byggnad blev klar i början av året och kommunernas samjour inledde
sin verksamhet i de nya lokalerna i oktober 2014.
Redogörelse för hur koncernkontrollen är ordnad
För styrningen av stadskoncernen och ordnandet av den interna kontrollen och
riskhanteringen på ett behörigt sätt och för övervakningen av resultatrikheten svarar de till
koncernledningen
hörande
stadsstyrelsen,
stadsdirektören,
sektordirektörerna,
ekonomidirektören och koncernservicechefen (förvaltningsstadgan 41 §). Med stadens
koncerndirektiv skapas ramar främst för ägarstyrning i de samfund som hör till Vasa
kommunkoncern i enlighet med stadens mål. Direktivet tillämpas i tillämpliga delar också vid
ägarstyrningen av intressesamfund och samkommuner. Med koncerndirektivet strävar men
efter att förenhetliga samfundsstyrningen, öka verksamhetens transparens, förbättra kvaliteten
på de uppgifter som staden få från samfunden och effektivera informationsutbytet.
En
kommitté som tillsatts av stadsstyrelsen beredde det nya koncerndirektivet under
verksamhetsåret.
Fullmäktige återförvisade koncerndirektivet för ny beredning med
beaktande av bestämmelserna i den nya kommunallagen.
För hantering av de mest
betydande riskerna i nämnder, direktioner och koncernsamfund uppföljs regelbundet på
förhand överenskomna mätare, måluppfyllelsen samt därtill anslutna risker. De mest
40
betydande riskerna bedöms och till dem anknuten ansvarsfördelning, uppföljning och tidtabell
för åtgärder synkroniseras. Inom den intern kontrollen har inga väsentliga brister eller fel
observerats. Ledarskaps- och förvaltningssystemet är i huvudsak ändamålsenligt.
Stadsfullmäktige fastställer riktlinjerna för ägarpolitiken och godkände under verksamhetsåret
de nya ägarpolitiska riktlinjerna. Fullmäktige godkänner enligt kommunallagen i de årliga
budgeterna målen för verksamheten och ekonomin samt övervakar för sin del att de
förverkligas. I 2015 års budget har måluppställningen förnyats om breddats så att den täcker
alla koncernsamfund.
Stadsstyrelsen leder och styr Vasa kommunkoncern samt övervakar att koncernens delar
fungerar enligt de mål som fullmäktige ställt upp. Stadsdirektören och stadens ledningsgrupps
medlemmar följer med koncernsamfundens verksamhet och målutfall enligt den bestämda
arbetsfördelningen. Uppgiften utförs i första hand genom koncernsamfundens styrelsearbete.
Ekonomisektorn bedömer behoven att utveckla koncernstrukturen och bereder ändringar i
koncernstrukturen.
Stadsstyrelsen har gett representanterna för bolagsstämmor och årsmöten behövliga
anvisningar bl.a. om val av medlemmar i samfundens styrelser och revisorer. I de centrala
samfundens styrelser har från stadens ledningsgrupp valts en fullvärdig medlem. Utfärdandet
av anvisningar till dottersamfunden har varit tillräckligt och informationsförmedlingen har
ordnats på ett ändamålsenligt sätt.
Resultatrikheten och den ekonomiska ställningen för de centrala dottersamfunden har utöver i
bokslutet uppföljts en gång per år som en separat redogörelse till stadsstyrelsen.
Med de
centrala dottersamfunden förs resultatförhandlingar årligen. Vid förhandlingarna genomgås
bl.a. föregående års verksamhet och ekonomi, bolagets läge vad gäller ekonomi och
verksamhet samt resultatmålen.
Uppföljning, analysering och rapportering av dottersamfundens verksamhetsresultat och
ekonomiska ställning har i huvudsak varit fungerande. Om dottersamfundens bokslut har bl.a.
uppgjorts ett separat sammandrag till stadsstyrelsen.
Uppställandet och uppföljandet av koncernmålen är i huvudsak ändamålsenligt och tillräckligt.
Koncerndirektivet ska iakttas på behörigt sätt.
Stadsstyrelsens riktlinjer för verksamheten och konkreta utvecklingsåtgärder som gäller den
interna kontrollen och riskhanteringen under ekonomiplaneringsperioden är följande:
1)
En
resultatrik
helhetsledning
av
stadskoncernen
förutsätter
regelbunden
utvärdering/konkretisering och uppdatering av kontrollen och riskhanteringen.
2) Uppgörandet av riskhanteringsplaner sträcker sig över hela stadskoncernen. Stadens
försäkringar har konkurrensutsatts och delvis utvidgats också till koncernsamfunden. Likaså
har de finansiella riskerna delvis analyserats på koncernnivå. Riskhanteringen utvecklas i en
mer systematisk riktning så att åtgärderna täcker också stadskoncernen.
3) För balansering av stadens ekonomi och förbättrande av produktionsstrukturerna riktas
kontrollen och riskhanteringen på tväradministrativa kvalitetssäkringsprocesser.
En
ändamålsenlig användning av och balans i stadskoncernens resurser främjas med en
regelbunden utvärdering och genom mätaranalyser.
41
V A S A
BOSTADS-OCH FASTIGHETSBOLAG
Dotterbolag
Ägoandel
Fast. Ab Pikipruukki
som äger
- Bost.Ab Vasa Långviksgatan 31-35
- Bost.Ab Vaasan Asemakatu 43
100 %
100 %
Fast. Ab Sekahaku
Vasa Bostadsrätt Ab
As. oy Teeriniemenkatu 8
As. oy Vaasan Kråklundinkatu
Fast. Ab Vaasan Mäntyhovi
Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy
53 %
100 %
100 %
100 %
70 %
100 %
100 %
Intressebolag
As. oy Koppelonkatu 2
Bost. ab Styrmansgatan 26
Bost. ab Vasa Stationsgatan 44
S T A D
M O D E R B O L A G
VERKSAMHETSUTRYMMESBOLAG
Dotterbolag
Ab Klemetsösvängen
Brändö Företagscentrum Ab
Vasa Parkering Ab
Fast. Ab Vaasan Myllynranta
Fast. Ab Cargo Apron
Kova Login Oy
Fast. Ab Brändö Kampus
Fast. Ab Teatteriparkki
ÖVRIGA BOLAG
Ägoandel
Dotterbolag
61,9 %
100 %
100 %
100 %
80,8 %
60 %
100 %
100 %
Vasa Elektriska Ab
som äger:
- Ravera Oy 1.1.2006
- Vaasan Sähköverkko Oy
- VS Vindkraft Ab
- EPV Energi Ab
- Oy Enerit Ab
- Smedsby Värmeservice Ab
Stormossen Oy
Vasaregionens Utvecling Ab
Vasa Ekovärme Ab
Vasa Yrkeshögskolan Ab
Vasaregionens Turism Ab
38,0 %
40,8 %
Intressebolag
100 %
100 %
100 %
43 %
50 %
25,1 %
Expo Österbotten Ab
Forskningscentrum Conradi Ab
Oy Merinova Ab
Kyrönmaan jätevesi Oy
NLC Ferry Oy Ab
Intressebolag
31,1 %
22,2 %
24,2 %
77,45 %
Fast. Ab Formansgatan 14
Oy Vaasa Parks Ab
som äger:
- Fast. Ab Vaasan Yrittäjänkatu 17
- Fast. Ab Vaasan Producta II
- Fast. Ab Circle House
Fast. Ab Brändö laboratorier
Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo
Fast Ab Ritz
SAMKOMMUNER
Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä
Vasaregionens Arenor Samkommun
Kårkulla samkommun
Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund
Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun
Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur,
- som omfattar
- Yrkesakademin
- Kulturösterbotten
- Vasa Teater
15,6 %
70,8 %
5,9 %
40,9 %
54,1 %
21,8 %
Ägoandel
99,9 %
100 %
100 %
100 %
42,6 %
34,6 %
20 %
54,3 %
58,1 %
65,0 %
74,0 %
54,1 %
30,2 %
50,0 %
39,6 %
50,0 %
50,0 %
42
9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT
9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal
KONCERNRESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Andel av intressesamfundens vinst (förlust)
Verksamhetsförlust
Skatteinkomster
Statsandelar
Ränteintäkter
Räntekostnader
Årsbidrag
Avskrivningar enligt plan
Räkenskapsperioden över- och underparivärden
Extraordinära poster
Bokslutsdispositioner
Minoritetsandelar
Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdiffer
Räkenskapsperioden överskott (underskott)
Verksamhetsintäkter % av verksamhetskostnader
Årsbidrag % av avskrivningar
Årsbidrag €/invånare
Kommunens invånarantal
2014
1 000 €
2013
1 000 €
374 233
-722 744
1 094
-347 417
272 562
124 536
382 917
-724 567
943
-340 708
271 657
127 881
422
2 908
-8 684
-240
44 088
453
1 865
-7 834
-1 516
51 798
-54 709
0
200
-10 422
132
-144
-4 443
-14 877
-47 643
-5
-1 156
2 994
-610
-262
-4 328
-2 206
52
81
658
67 001
53
109
781
66 321
Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna
= 100 * verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader
Årsbidrag i procent av avskrivningarna
= 100 * årsbidraget / (avskrivningar enligt plan + nedskrivningar)
43
9.2. Finansieringsanalys för kommunkoncern
Finansieringsanalys för kommunkoncern
Årsbidrag
Korrektivposter till internt tillförd medel
Ökning/minskning i avsättningar
Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiv
Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiv
Kassaflödet för nvesteringarnas del
Korrigering av investeringsutgifter
Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående a
Minskning av utåningen
Förändringar i lånebestpndet
Förändring av korfristiga lån
Förändring av eget kapital
Likvida medel 1.1.
Intern finansiering av investeringar %
Intern finansiering av kapitalutgifter %
Låneskötselbidrag
2014
1 000 €
2013
1 000 €
44 088
200
-69
-386
-1 589
170
51 794
-1 156
-4 369
-454
-3 522
6
-109 167
3 071
3 230
-60 454
-145 516
5 391
4 267
-93 559
-7
60
-26
76
99 349
-58 221
5 517
22
-3 837
42 883
110 989
-42 669
8 847
883
8 038
86 137
-17 571
-7 422
25 676
43 247
43 105
50 527
41,6
26,8
0,8
10,2
37,0
28,3
1,2
17,1
= 100 * årsbidraget / egen anskaffningutgift för investeringat
Intern finansiering av kapitalutgifter, %
= 100 * årsbidraget / (egen anskaffningutgift för investeringar + nettoökning av utgivna lån +
amorteringar på lån)
Lånskötselbidrag
= (årsbidraget + räntekostnader( / (räntekostnader + amorteringar på lån)
Likviditet (kassadagar)
= 365 dagar * likvida medel 31.12. / kassabetalningar under räkenskapsperioden
44
9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella rättigheter
Anslutingsavgifter
Förskottsbetalningar
Totalt
2014
1 000 €
2013
1 000 €
2 676
15 066
28
447
18 217
1 855
11 823
27
1 501
15 206
Uppskrivningar av mark- och vattenområd
Byggnader
Uppskrivningar av byggnader
Övriga materiella tillgångar
Förskottsbetalningar och nyanläggningar
Anslutingsavgifter
Totalt
57 151
124 625
448 603
1 439
195 087
30 118
4 405
8 546
5
869 979
52 516
123 733
385 566
1 453
194 839
29 457
4 347
46 378
5
838 294
Placeringar
Aktier och andelar i ägointressesamfund
Aktier och andelar
Övriga placeringar
Totalt
122 558
55 191
1 348
3 626
229
0
182 952
104 865
54 597
1 361
3 682
222
0
164 727
FÖRVALTADE MEDEL
22 460
21 743
RÖRLIGA AKTIVA
7 835
7 395
Fordringar
2 828
72 499
4 104
71 810
17
17
25 658
43 210
1 202 446
1 166 507
PASSIVA
2014
1 000 €
2013
1 000 €
191 910
126 253
13 312
62 093
-14 877
378 691
191 910
125 388
13 459
62 842
-2 206
391 394
3 374
3 290
AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER
Ackumulerad avskrivningsdifferens
Reserver
Totalt
75 090
20 391
95 481
70 256
19 643
89 899
AVSÄTTNINGAR
Totalt
1 316
8 867
10 183
1 535
9 033
10 568
FÖRVALTAT KAPITAL
23 177
22 127
427 073
70 481
70 947
123 039
385 124
69 670
66 261
128 175
1 202 446
1 166 507
EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Övrigt eget kapital
Över -/ underskott från tidigare räkenskapsperiode
Totalt
MINORITETSANDEL
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt räntebelagt främmande kapital
Långfristigt räntefritt främmande kapital
Kortfristigt räntebelagt främmande kapital
Kortfristigt räntefritt främmande kapital
PASSIVA TOTALT
AKTIVA TOTALT
Koncernbalansens nyckeltal
Koncernens självförsörjnings %
Relativ skuldsättningsgrad %
Accumulerat över-/underskott 1000 €
Accumulerat över-/underskott €/invånare
Koncernens lånestock 31.12., 1000 €
Koncernens lånestock 31.12., € / invånare
Koncernens lånefordringar, 1000 €
Kommunens invånarantal
Antal anställda i koncernen
Soliditetsgrad, %
= 100 * (eget kapital + minoritetsantal + koncernreserv + avskrivningsdifferens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott)
= 100 * (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster
Koncernens lånestock 31.12.
= främmande kapital - (erhållna förskott + skulder till leverantörer + resultatregleringar + övriga skulder)
Koncernens lånefordringar 31.12.
= masskuldebrevsfordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar
2014
39,8 %
89 %
47 216
705
498 019
7 433
3 626
67 001
6 484
45
9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen
Materiella förnödenheter, differens 31,9 miljoner euro, varav Pikipruukki 2,1 milj. euro och
Vasa Elektriska 11,5 milj. euro, Brändö Kampus 7,5 milj. euro, Teaterparkering 4,7 milj. euro,
ro och Sjukvårdsdistrikt 4 milj. euro.
Placeringar, differens 18,2 milj. euro, varav stadens andel 2,1 och Vasa Elektriskas andel 16,1
milj. euro.
Kassa och banktillgodohavanden, differens -17,5 milj. euro, varav stadens andel -4,8 milj.
euro, Pikipruukki -4,3 milj. euro, Brändö Kampus – 4,5 milj. euro och Vasa sjukvårdsdistrikt 2,7 milj. euro.
Långfristiga fordringar, differens – 1,3 miljoner euro, varav stadens andel – 1,1 milj. euro.
Kortfristiga fordringar, differens 0,7 milj. euro, varav stadens andel +2 milj. euro, Vasa
Elektriska -0,9 milj. euro, Teaterparkering + 1 milj. euro och Vasanejderns Arenor + 0,7 milj.
euro.
Avskrivningsdifferens och frivilliga avsättningar, differens 16,9 milj. euro, varav stadens andel 1,4 milj. euro och Vasa Elektriska 16,9 miljoner euro.
Främmande kapital differens 42,3 milj. euro, varav staden 33,7 milj. euro, Pikipruukki -3,2
miljoner euro, Vasa Elektriska 13 miljoner euro, Brändö Kampus 5,8 milj. euro och Vasa
sjukvårdsdistriktet -4,7 milj. euro.
46
10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
Räkenskapsperiodens resultat blev -27 321 668,99 euro.
Stadsstyrelsen föreslår gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat följande:
−
−
−
Inkomstförs avskrivningsdifferensreservering som gjorts tidigare räkenskapsperioder
1 440 100,36 euro.
Görs en inkomstföring ur läroavtalsväsendets fond 200 566,40 euro på basen av
läroavtalsverksamhetens resultat för räkenskapsperioden.
Inkomstförs investeringsreserveringar motsvarande andel av förverkligade
investeringar
i
Lillkyro
420 000
euro
och
görs
motsvarande
avskrivningsdifferensreservering.
Avskrivningsdifferensreserveringarnas ökningar och minskningar har en nettoinverkan på
räkenskapsperiodens resultat om + 1 020 100,36 euro.
Räkenskapsperiodens underskott för Vasa stad är efter ovan nämnda underföringar
-25 681 002,23 euro, vilket överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för
räkenskapsperiodens under-/överskott.
47
II BUDGETUTFALL
Under punkten budgetutfall utreds uppfyllandet av de mål som fullmäktige har satt upp för
verksamheten och ekonomin.
1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN
1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige
I budgeten har för åren 2014-2016 uppställts mål för verksamheten, vilka har härletts ur Vasa
stads vision och strategi samt kritiska framgångsfaktorer, och mätare och ansvarsparterna år 2014.
Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige
31.12.2014 presenteras på sidorna 49-54.
1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken
Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige och uppnående av målen enligt
affärsverk:
Vasa Hamn
Ersättning från grundkapitalet
Rörelseöveskott+avskrivningar
Investeringar netto
Vasa Vatten
Investeringar netto
Vasa Regionala
Företagshälsovård
Investeringar netto
Vasa Hussektor
Investeringar netto
Österbottens Räddningsverk
Räddningsväsendet
Kommunandelarna
Ursprunglig
budget
€
400 000
1 099 970
500 000
Ändrad
budget
€
400 000
1 099 970
500 000
Bokslut
Ursprunglig
budget
€
1 390 000
6 157 630
3 500 000
Ändrad
budget
€
1 390 000
6 157 630
3 500 000
Bokslut
Ursprunglig
budget
€
22 100
379 600
40 000
Ändrad
budget
€
22 100
379 600
40 000
Bokslut
Ursprunglig
budget
€
4 747 140
13 264 980
13 190 000
Ändrad
budget
€
4 747 140
13 264 980
14 019 000
Bokslut
Ursprunglig
budget
€
Ändrad
budget
€
Bokslut
11 145 386
0
630 000
11 145 386
0
630 000
€
400 000
1 149 869
254 871
€
1 390 000
6 766 073
3 014 742
€
22 100
70 243
31 451
€
4 666 576
14 725 239
9 506 580
€
10 545 386
0
731 149
48
Investeringar netto
Prehospital akutsjukvård
Investeringar netto
630 000
630 000
754 905
0
340 000
340 000
0
340 000
340 000
0
508 233
403 078
Direktionen för Österbottens räddningsverks godkände 18.3.2015 att av räddningsväsendets
överskottet för år 2014 returneras till medlemskommunerna 600 000 euro
Utfallet för affärsverkens budgeter samt de av direktionerna uppsatta målen presenteras under
punkten V Affärsverkens bokslut.
1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem
Utfallet för de centrala dotterbolagens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige
presenteras under punkten Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi på sidorna 36-45.
LÖFTE
MÅL
VASA – NORDENS ENERGIHUVUDSTAD
Världens
lyckligaste och
friskaste
kommuninvånare
Rik och mångsidig
stadskultur:
”Det händer i
Vasa”
Pålitlig service
METOD
Ledning av
serviceprocesser
Serviceinriktad,
yrkeskunnig
personal
Fungerande
servicenät
Innovationskompetens
En mångfald av
kundorienterade
tjänster i olika
livsskeden
Fritidsaktiviteter
KOMMUNINVÅNARE
”En tomt
på en timme”,
konkurrenskraftigt
tomtutbud
Tillgänglighet och
effektiv logistik
Attraktiva och funktionella
verksamhetsmiljöer
Effektiv
beslutsprocess
som görs i rätt
tid
”En enda
lucka”-princip
Långsiktig,
strategisk
näringslivspolitik
Samarbete mellan staden,
högskolorna och företagen
Identifiering av
företagens behov
Logistikcentra
Tomtreserv
FÖRETAG
Samfundens
verksamhet
värdesätts
Interaktiv
sakkunskap
Äkta
kompanjonskap
Medborgarråd
Identifiering av
organisationernas
behov
Effektivering av
målgruppsinriktad
kommunikation
Nya, innovativa
samarbetsmodeller
Kunskap om
organisationernas
kunnande/
resurser
Finansiering
SAMFUND
Mål
Mätare
Förverkligandet av mätaren
Befolkningstillväxt/år/föregående år
Antalet nya företag
Arbetsplatser som nya företag
genererar
- +680 år 2014 (förhandsuppgift) och i genomsn. +604 inv/år 2008-2013 (off. uppg)
- +66 st Q1/2013-Q2/2014
- Ändring i antalet arbetsplatser år 2012 (inom parentes 2005-2012): Privata
sektorn -33 (+2 864), företagare +5 (+139), kommun och samkommuner +61 (+1
188), staten +6 (-349), Ab med statlig majoritet -13 (+85). Arbetsplatsuppgifterna
2013 publiceras 10/2015.
- 716 €/invånare (2:a plats) år 2012. Uppgifterna år 2013 publiceras i november.
- 2012: 17 %
Attraktionskraft
Utveckling av områdets
attraktionskraft
Skatteinflöde/invånare, (mål bland
top 6)
Samfundsskatteinflöde/skatteinflöd
e (mål 15 % av hela skatteinflödet)
Befolkningstillväxt (>1%/år)
Antalet riksomfattande evenemang
Ökning av deltagarantalet i kulturoch fritidssektorns evenemang
>1%/år
Förmånlig och konkurrenskraftig
samhällsstruktur
Tomtreserv enligt
bostadsprogrammet
Mängden planreserv
Planernas genomförandegrad
Servicenätsutredning gjord
- 1,03 % år 2014 (förhandsuppgift) och 0,94 % åren 2008-2013.
- 30 stycken (26 st. år 2013)
- Minskning 7 % (den största enskilda förklaringen är att biblioteket var stängt).
- Mängden tomtreserv och planreserv: I de fastställda detaljplanerna överskrider
mängden våningsyta både för bostadsoch företagstomter rejält behovet och
efterfrågan
- Mätaren stryks som oändamålsenlig
- MAGE-programmet har uppgjorts. Servicenätsutredningar inom småbarnsfostran
och grundläggande utbildning har uppdaterats under uppgörandet av MAGEprogrammet
Utveckling av koncernstyrning och
ledarskap
Enhetliga informationsoch
rapporteringssystem
Enhetliga anvisningar
- Ekonomisektorn, pesronalservicen och hälsovårdsservicen har sammanfört
rapporteringen till ett gemensamt rapporteringssystem. Rapporteringssystemet
fungerar i stadens intranät. Ekonomisektorn tog i bruk näthandel hösten 2014.
- St behandlade och godkände koncerdirektivet 8.12.2014. Fge behandlade
direktivet 15.12 men återremitterade det .
- Stödserviceutredning görs
Hög sysselsättningsgrad (>75% 18-64
år är yrkesverksamma)
Antalet arbetande/hela
befolkningen
Vasas sysselsätningsgrad är 72 % (2013) och den 4:e högsta bland de 20 största
städerna. Stadens sysselsättningsgrad var 68 % år 2000.
Fungerande kollektivtrafik
Användningsgrad
- Antalet passagerare 1 037 657 år 2014, i passagerarmängden en lindrig nedgång
Mål
Mätare
Förverkligandet av mätaren
Välfärd
Befolkningens välfärd
Främjande av klientens delaktighet och
autonomi
God tillgång på basservice
Upplevd lycklighet
Sjuklighetsindex
Barnfamiljer som fått utkomststöd, % av barnfamiljerna
Ungdomsarbetslösa, % av 18-24-åriga arbetskraften,
(<7 % av 18-64-åriga arbetskraften)
Personer som på grund av mentala problem erhåller
sjukpension 25-64 år, % av befolkningen i motsvarande
ålder
Hemmaboende 75 år fyllda, % av befolkningen i
motsvarande ålder
-
Antal servicehändelser som kräver personalresurser
Vård- och serviceplaner
-
Klient-/patientnöjdhet
-
Utsatta tider håller
Användningsgrad
Personaldimensionering serviceformsvis
Klient-/patientnöjdhet
-
-
Vasaborna upplever att deras välfärd är mycket bra. Hälften
av kommuninvånarna upplever att de är lyckliga största delen
av tiden, en något större andel upplever att livskvaliteten är
god eller mycket god. Ingen förändring i sjuklighetsindexet .
Vasas arbetslöshetsgrad är 3:e lägst bland de 20 största
städerna, ungdomsarbetslösheten lägst, andelen personer
med invalidpension är den tredje lägsta.
Andelen barnfamiljer som får utkomststöd utgör av
barnfamiljerna 10 %, hemmaboende 75 år fyllda 89,5 %.
Finns inga uppgifter i det här skedet. Mätaren utvecklas.
Mätaren stryks som oändamålsenlig. Lagen förutsätter
nuförtiden att planer uppgörs.
Hälsostationernas klientnöjdhet 82,6 %, tandklinikernas 76,4
%.
De utsatta tiderna är enligt bestämmelserna
Finns inga uppgifter i det här skedet. Mätaren utvecklas
Personaluppgifterna finns i den årliga personalberättelsen för
socialoch hälsovårdsväsendet
Ekonomisk balans
Förnuftig och effektiv
egendomsförvaltning
Skuldbelopp/ invånare
Planläggningsekonomiska beräkningar
Lokalmängdens utveckling
Lokalkostnader/fria marknaden
-
Ökning av inkomsterna
Inkomster/år/föregående år, försäljning av egendom,
avgifter
- Åtgärder för försäljning av egendom planeras
Optimering av personalstrukturen
Personalmängd/producerad service/övriga kommuner
-
Intern kontroll
Antalet självrättelser 0
Antal besvär under 1 % av antalet beslut
-
2 657 €/inv år 2013
Områdesjämförelse för de nya bostadsområdena görs i MAGEprogrammet och kostnadsberäkningen preciseras i samband
med uppgörandet av detaljplanen för respektive område
Lokalmängden 391 406 m2 år 2014, lokalkostnader , fria
marknaden
Tillförlitlig jämförelse med andra kommuner förutsätter
förenhetligande av mätare. Vasas totala personalmängd ökat
0,8 % åren 2009-2014.
-År 2014 och 2013 gjordes inga självrättelser. Antalet besvär under
1%
52
Uppnående av mätarna som satts upp i stadsstrategin baserade sig under budgetåret på vissa
huvudåtgärder (46 stycken), vilkas nuläge anges i listan nedan:
Dragningskraft
•
Marknadsföring av området som koncentration inom energibranschen, energiklustrets synlighet i
gatubilden. (Den nya regionportalen har öppnats, Energy Lab och Wasa Station-projekten som
showcase inom energibranschen. Beaktande av fokusområdet synliggörs i stadens
informationstidning)
•
Stärkande av diplomingenjörsutbildningen inom energibranschen i regionen.
•
Synligt utnyttjande av kunnandet inom energibranschen som en del av utvecklandet av staden.
(Energiklustrets betydelse särskilt i Smart Cities och NCN-nätverk, projekt som baserar sig på nya
energilösningar inom tekniska sektorn)
•
Satsningar på undervisning i svenska, engelska, ryska, kinesiska, spanska och andra språk på alla
nivåer.
•
Skapande av HR-nätverk mellan staden och områdets andra organisationer. (Inletts med
utbildningssamarbete)
•
Grundande av en insatsgrupp som möjliggör etablering av för företag i området. (Insatsgruppen
förverkligades inte, verksamheten är fallspecifik och sker i samarbete med Vasek)
•
Välfärd som en del av Vasas varumärke ”i Vasa lever du 5 år längre än på andra orter”. (Temat
Lycklighet, en del av Vaseks marknadsföring av Vasaregionen)
•
Genomförande av INKA-programmet, tillväxtavtal. (Båda har förverkligats)
•
Främjande av mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel. (Nya permanenta
evenemang såsom Polar Sounds Winter Vaasa Festival och LoudN Promotions Vaasa Open Air.
Flera stora och årligen ambulerande evenemang har man också fått till Vasa. Infomöten och
evenemangsunderstöd för evenemangsarrangörer.
•
Utvecklande av trivseln och evenemangsutbudet i stadens centrum. (Utvecklingsåtgärder har inletts
med staden, Vasaregionens Turism och Vasa Affärscentrum)
•
Främjande av tillgången på kunnig arbetskraft. (Den nya regionportalen har öppnats, växelverkan
mellan näringslivet och universiteten har ökat. Undervisnings- och forskningsklinik inom
socialsektorn, undervisningshälsocentralsprojekt, inledande av forskarskola och finansiering för
utbildning i socialarbete, utbildning i svenska och engelska för personalen)
•
Utvecklande av flygtrafiken.
•
Beslut om affärs- och industritomter inom tre månader.
53
•
Effektiv
planläggning
och
aktivt
tomtutbud:
iakttagande
av
bostadsprogrammet.
(Servicenätsutredningarna för socialoch hälsovårdens resultatområden har genomförts,
servicenätutredningarna för småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen har uppdaterats)
•
Utarbetande av ett genomförandeprogram för markanvändningen. (Markpolitiskt program har
utarbetats)
•
Förtätande av samarbetet: stadsutvecklingen, fastighetssektorn, VASEK, Merinova, VaasaParks
(Den inofficiella samarbetsgruppens regelbundna sammanträffanden)
•
Servicenätsutredning med beaktande av livscykeln.
•
Förtydligande av koncernstyrningen med hjälp av USO2-projektet. (Har inte förverkligats)
•
Sparkrav även för samkommuner och koncerner.
•
Processledning av
utredningsprocess)
•
Utveckling av datasystem för tväradministrativa system. (En plattform för elektronisk kommunikation
har skaffats. Ibruktagande av ett nytt dokumentförvaltningssystem har inletts.
•
Långsiktigt och mångsektoriellt främjande av företagens verksamhets- och rekryteringsmöjligheter
•
Universitets- och högskolesamarbete. (Växelverkan mellan näringslivet och universiteten har ökat.
Sammarknadsföringsåtgärder i marknadsföringen som riktas till studerande har förverkligats)
•
Utveckling av informationsoch kommunikationstekniken i undervisningen. (Förverkligande av IKTprojekt)
•
Servicenätsutredning
•
Utnyttjande av förnybar energi.
utvecklingsprojekt.
(Förverkligas
som
en
del
av
stödservicens
Välfärd
•
Ibruktagande av elektronisk välfärdsberättelse. (Tagits i bruk, utvecklingen av mätarna fortsätter)
•
Ökande av resurserna för förebyggande arbete. (Pågår, förutsätter en lång uppföljningstid)
•
Genomförande av ungdomsgarantin. (Social- och hälsovården
branschövergripande myndighetsarbetsgruppens arbete, erbjudande
praktikplatser)
•
Samarbetsmodeller mellan socialoch hälsovården och bildningsväsendet.
•
Förnyande av anstaltsvården: tyngdpunkten på effektiverat serviceboende, servicen förs hem.
(Servicestrukturförändringen inom öppen vården och i servicen som ges i hemmen fortsätter. Ett
servicehus har öppnats, ett byggs som bäst, två är under planering. Avdelningarna B och D
stängda, avdelning G har flyttats till hemvården. Andelen 75 år fyllda som bor hemma är 90,3 %.
har deltagit i den
av sommarjobb- och
54
Konceptet för ett rehabiliteringssjukhus planeras. Strukturförändringar inom mentalvårdstjänsterna
har genomförts, ledningsgruppen för elev- och studerandevården)
•
Elektronisk service (Anslutits till nationella elektroniska hälsoarkivet, elektronisk hälsogranskning
och –träning)
•
Utveckling av datasystem. Social- och hälsovårdsnämndens beslut om utvecklande av klienters
delaktighet. Tandvårdens förhandsuppgiftsblankett (nettiklaara). Elektronisk tidsbeställning, smspåminnelse ingår)
•
Inkluderande demokrati. (Invandrarnas World café, handikapprådets åtgärder gällande specialbarn
och familjer. Sammanfattning av ST:s beslut på teckenspråk på nätet)
•
Utsatta tider hålls. (Har förverkligats)
•
Plattare organisationsstruktur. (Genomförs i anslutning till stödservicereformen genom att separata
förvaltningsstrukturer och mellannivåer stryks. Utvecklandet av förtroendemannaorganisationen
pågår)
•
Ny inriktning av resurserna. (Stödserviceutredningen pågår)
Ekonomin i balans
•
Effektiv användning av verksamhetslokaler.
•
Förädling av markegendomen. (Jämförelse av nya bostadsområden i markpolitiska programmet)
•
Utvecklande av resursplaneringen.
•
Effektiv och mångsidig användning av lokaler.
•
Höjning av avgifter och taxor.
•
Försäljning av tomter.
•
Prognostiserande
personalplanering.
(Stödserviceutredningen
prognostiserande personalplanering har utarbetats samt förankrats)
•
Utvecklande av servicestrukturen. (Stödserviceutredningen pågår)
•
Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer
(Stödserviceutredningen pågår. Utvecklande av förtroendeorganisationen)
pågår.
Anvisningar
för
55
2. EKONOMISKT UTFALL
Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och
finansieringsdel. Tablån över budgetutfallet är uppbyggd på samma sätt.
2.1 Driftsekonomidelens utfall
Fullmäktige har i budgeten fastslagit anslag och inkomstuppskattningar på resultatområdesnivå.
Resultatområdesvisa anslag enligt den ursprungliga och den ändrade budgeten samt
dispositionsplanen
och
utfallet
resultatområdesvis
presenteras
i
förvaltningarnas
verksamhetsberättelser på sidorna 56-146. Utfallsjämförelsen är uträknad i förhållande till ändrade
budgeten. I verksamhetsberättelserna framförs också motiveringar till de största avvikelserna.
Anslagens bindande nivå är i fråga om bruttoenheter organnivå, för nettobudgeteringsenheterna
har fastslagits en bindande nettoutgift. Ett sammandrag över utfallet i fråga om anslagen inom
driftsekonomin presenteras på sidorna 152-155.
I kolumnen Avvikelse har utfallet jämförts med den ändrade budgeten.
- avvikelse med + tecken = inkomsterna har utfallit över och utgifterna under budgeten
- avvikelse med - tecken = utgifterna har utfallit över och inkomsterna under budgeten
56
Verksamhetsorgan
Resultatområde
sida
Centralvalnämnden
101 Val
58
Revisionsnämnden
110 Revisionsväsendet
58
Stadsfullmäktige
120 Stadsfullmäktige
59
Stadsstyrelsen
130 Stadsstyrelsen
131 Förvaltningsservice
133 Personalservice
134 Ekonomisektorn
135 Stadsutvecklingen
136 Planläggningen
140 Understöd
141 Medlemsavgifter
142 Andelar
143 Reserverade anslag
144 Centralt administrerade kostnader
145 Sysselsättning
146 Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader
som hänför sig till den avgiftsbelagda affärs- och
serviceverksamheten
60
62
66
67
68
71
73
73
74
74
75
75
77
150 Områdesnämnden
151 Samserviceenheten
152 Arpeeti
77
78
78
Lillkyro områdesnämnd
Nämnden för småbarnsfostran och
200 Social- och hälsovårdsväsendets förvaltning och
ekonomi
210 Socialarbete och familjeservice
220 Hem- och anstaltsvård
230 Hälsovårdsservice
239 Specialsjukvård
240 Samarbetsområdet Laihela
79
79
82
86
89
91
92
95
300 Förvaltning för småbarnsfostran och grundläggande
utbildning
302 Småbarnsfostran
303 Grundläggande utbildning
305 Hemkommunsersättningar för förskola –och
308 Kuula-institutet
102
102
310 Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet
312 Vaasan Lyseon lukio
313 Vasa Gymnasium och Vasa Svenska Aftonläroverk
315 Vasa yrkesinstitut
318 Vasa vuxenutbildningscenter
104
105
106
107
108
109
320 Läroavtalsutbildning
111
Direktion för Vaasan työväenopisto
330 Vaasa-opisto
112
340 Vasa arbetarinstitut
114
95
96
100
57
Fritidsnämnden
Museinämnden
Tekniska nämnden
Vasaregionens avfallsnämnden
350 Fritidsnämndens förvaltning och ekonomi
351 Idrottsavdelningen
352 Idrottsplatsavdelningen
355 Ungdomsavdelningen
116
116
117
119
119
121
361 Österbottens museum
121
362 Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern
konst
124
370 Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten
371 Kulturcentret
372 Biblioteksväsendet
126
126
127
128
380 Vasa stadsorkester
381 Vaasan kaupunginteatteri
130
130
131
500 Byggnadstillsynen
501 Miljöskydd
502 Miljölaboratoriet
503 Samarbetsområdet för hälsoövervakningen
504 Samarbetsområdet för veterinärvården
132
132
133
134
135
135
510 Samservice
511 Fastighetssektorn
512 Kommuntekniken
515 Vasa tekniska service
516 Vasa Städservice
517 Vasa Matservice
136
137
138
140
141
142
144
580 Vasaregionens avfallsnämnden
145
58
101 VAL
Verksamhetsidé
Kommunens centralvalnämnd utför de praktiska uppgifter som enligt vallagen separat hör till den.
Vid statliga val sköter centralvalnämnden alla praktiska förberedande arbeten inför valen samt förrättandet och kontrollerandet av förhandsröstningen. I kommunalval sköter kommunen även om
nomineringen av kandidater och fastställandet av valresultatet.
Måluppfyllelse
Centralvalnämnden arrangerade år 2014 europaparlamentsvalet.
Röstningsaktiviteten i valet 2014
Hela landet
Vasa
Röstberättigade
Europaparlamentsvalet
4 218 081
50 729
Förhandsröstande
Röstande på valdagen
Röstande totalt
732 133 (17,4 %)
8 601 (17,0 %)
996 474 (23,6 %)
13 705 (27,0 %)
1 728 607 (41,0 %)
22 306 (44,0 %)
Röstningsprocenten i Vasa var högre än i hela landet när man beaktar finländare och andra EUmedborgare som bor i Finland.
Det ekonomiska utfallet
Staten ersatte de kostnader som uppstod av förhandsröstningen i europaparlamentsvalet med
101 458 €, dvs. 2,00 €/röstberättigad.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-utgifter
Verksamhetsinkomster
Verksamhets-bidrag
135
94
-41
Förändringar
i budgeten
1000 €
-
Ändrad budget
2014
1000 €
135
94
Utfall
2014
1000 €
135
101
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+7
-41
-34
+7
Centralvalnämnden har inte någon fast anställd personal utan nämnden utser en sekreterare för
valen. Dessutom anställs tillfällig personal för förhandsröstningen och för röstningen på valdagen.
110 Revisionsväsendet
Verksamhetsidé
Revisionsnämnden, som lyder under stadsfullmäktige, sköter om organiseringen av granskningen
av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid och bereder de
ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta
beslut om. Revisionsväsendet ger sin bedömning om utfallet av de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige ställt upp samt om huruvida stadens serviceverksamhet har ordnats på ett
ändamålsenligt sätt.
Måluppfyllelse
Revisionsväsendet bedömer årligen uppnåendet av de mål för verksamheten och ekonomin som
fullmäktige har ställt upp, i enlighet med de mål som är bindande i förhållande till revisionsnämn-
59
den. De mål för verksamhetsåret 2014 som ställts upp för revisionsväsendet har nåtts. Vasa stads
revisionsnämnd har under verksamhetsåret vunnit tävlingen Årets utvärderingsberättelse, serien
kommuner med över 20 000 invånare.
Mål 2013
Utvärderingskriterium/mätare
Utvärderingsberättelse för år 2013
Bedömningsprogram
Hantering av personalriskerna
Intern kontroll och riskhantering
Måluppfyllelse
Förverkligats
Förverkligats
Förverkligats
Verksamhetsutgifter och -inkomster
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
274
Förändringar i
budgeten
Bokslut
1000 €
-
Ändrad budget
2014
1000 €
274
2014
1000 €
268
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+6
-274
--
-274
-268
+6
Under verksamhetsåret 2014 har revisionsnämnden ordnat totalt 9 möten. Funktionerna har kunnat vidareutvecklas så, att man har kunnat begränsa de ekonomiska utgifterna inom det sammanslagna revisionsväsendet synnerligen väl. Utfallet av verksamhetskostnaderna är 97,8 % av budgeten. Även om den externa servicen under verksamhetsåret 2014 varit betydligt mer omfattande
än under år 2013, har verksamhetsutgifterna jämfört med bokslutet för år 2013 ökat med endast
0,4 %.
Lagstadgade revisionstjänster har år 2014 fakturerats 92,15 dagar (avtal fr.o.m. 1.6.2013, 80 dagar, under verksamhetsåret 2013 fakturering 72,7 dagar). Under verksamhetsåret 2014 har revisionstjänsterna utökats tillfälligt på grund av problem med stadens redovisningssystem.
Personal 31.12
Ordinarie
Heltidsanställda
2
Deltidsanställda
-
Totalt
2
STADSFULLMÄKTIGE
120 STADSFULLMÄKTIGE
Verksamhetsidé
Stadsfullmäktige fungerar som stadens högsta beslutsfattande organ, fattar beslut om riktlinjerna
för Vasa stads verksamhet samt om mängden och kvaliteten på den service som ordnas för kommuninvånarna. Fullmäktige godkänner i budgeten och ekonomiplanen målen för verksamheten och
ekonomin för stadens sektorer samt fattar beslut om finansieringen av verksamheten. Stadsstyrelsen svarar för beredningen och verkställandet av stadsfullmäktiges beslut. De nämnder som
väljs av stadsfullmäktige ordnar servicen i enlighet med de mål som fullmäktige uppställt. Fullmäktige har 67 ledamöter under åren 2013-2016.
Måluppfyllelse
Fullmäktige godkände vid sitt sammanträde i juni den uppdaterade stadsstrategin. Vid sammanträdet i november fastställdes budgeten och ekonomiplanen samt de därtill anknutna bindande målen
för sektorerna och servicen.
60
Centrala ekonomiska nyckeltal
Nyckeltal
Fullmäktigemöten och seminarier, antal
Beslut, antal
Kostnader €/sammanträde
Kostnader €/invånare
BS 2013
15
174
58 794
8,95
BG 2014
16
180
23 986
5,84
BS 2014
14
134
29 844
6,30
Utfallet för verksamhetsmålen som är bindande i förhållande till Vasas stadsfullmäktige presenteras på sidorna 49-54.
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1 000 €
379
0
-379
Ändringar i
budgeten
1 000 €
66
0
-66
Ändrad budget
2014
1 000 €
445
0
-445
Bokslut
2014
1 000 €
418
0
-417
28
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1 000 €
+27
+1
+28
STADSSTYRELSEN
Centralförvaltningens personalmängd 31.12
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Heltidsanställda
187
18
3
Deltidsanställda
15
2
1
Totalt
202
20
4
130 STADSSTYRELSEN
Verksamhetsidé
Stadsstyrelsen svarar för stadens förvaltning och ekonomi samt för beredningen, verkställigheten
och övervakningen av lagligheten i fullmäktiges beslut. Stadsstyrelsen bevakar stadens intressen
och sköter stadens externa kontakter. Stadsstyrelsen reagerar aktivt på förändringar i verksamhetsmiljön.
Måluppfyllelse
Stadsstyrelsen var under året tvungen att rikta in sig på att få till stånd inbesparingar på grund av
den försvagade ekonomiska situationen. Under räkenskapsperioden fick man både ekonomirapporten och personalrapporten i användning. I alla verksamhetsutgifter eftersträvade man också
inbesparingar och de här tillsammans gav också resultat i stadens egen verksamhet. Underskottet
ökade märkbart under räkenskapsperioden på grund av utgiftsutvecklingen inom specialsjukvården. Även den höga investeringsnivån och ändringen i avskrivningsplanen ökade märkbart på de
planenliga avskrivningarna. Strukturmässiga ändringar bereddes och bl.a. strukturändringen inom
åldringsvården samt stödservicereformen framskred under räkenskapsperioden.
Målen förverkligades till största delen enligt planerna, fastän den osäkra ekonomiska situationen
avspeglades kraftigt även på stadens verksamhet. Genomförandet av INKA-programmet inleddes
under räkenskapsperioden. Slutrapporten om kommunsammanslagningsutredningen överlämna-
61
des till kommunerna i utredningsområdet i december och besluten om kommunstrukturen fattas
under år 2015.
PR-verksamhet/antalet tillställningar (63) och deltagare (6735) fortsatte att minska.
Nyckeltal
Antal styrelsesammanträden
Beslut, antal
Kostnader €/invånare
Förvaltningens centrala
mål 2014
Staden och stadskoncernen
leds så att de mål för verksamheten och ekonomin
som stadsfullmäktige har
uppställt förverkligas.
BS 2013
57
976
17,93
BG 2014
60
1000
15,27
BS 2014
51
858
15,37
Måluppfyllelse
Vid beslutsfattandet beaktas
- målen för verksamheten och
ekonomin
- beslutens överensstämmelse
med strategin,
- utvecklande av huvudprocesserna,
- månatlig uppföljning av budgetutfallet och åtgärder vidtas vid behov
- måluppfyllelsen följs upp 2
gånger per år
Uppföljning av förverkligandet av stadens utvecklingsmål.
Stadsstrategin uppdaterades i fullmäktige i maj.
Stadens huvudprocesser och organisation har utvecklats bl.a. enligt riktlinjerna
för förtroendemannaorganisationskommittén och stadsstyrelsen. Även
bildningsväsendets organisationsutredningar blev färdiga i slutet av året.
Stödservicens omfattande utvecklingsarbete inleddes och besluten om riktlinjerna fattades i slutet av året.
Utfallet för målen för verksamheten
rapporteras i verksamhetsberättelsen.
Det ekonomiska utfallet har följts upp
månatligen sedan juni. Fördröjningen av
ibruktagandet av ekonomisystemet har
försvårat den ekonomiska uppföljningen
i början av räkenskapsperioden.
Styr- och informationssystem som
stöder ledarskap utvecklas.
Av informationsstyrsystemen har exreport-tillämpningen tagits i bruk för ekonomins, personaladministrationens och
hälsovårdens del.
Ägarstyrningen utvecklas i förhållande till koncernbolagen, affärsverken och samkommunerna.
De ägarpolitiska riktlinjerna har godkänts i fullmäktige. Samarbetet med
samkommunerna och de centrala dotterbolagen har intensifierats under
verksamhetsåret.
De viktigaste konkurrensutsättningarna koordineras.
Datasystemen för budgetarbetet
och rapporteringen utvecklas.
Den centraliserade styrningen av upphandlingar har utvecklats under räkenskapsperioden och stadsstyrelsens
allmänna sektion har behandlat riktlinjerna för de nya upphandlingsanvisningarna 17.12.2014.
Förnyandet av stadens budgetprocess
62
Utvecklande av koncernstyrning och ledarskap.
Klarläggande av koncernstyrningen
med hjälp av USO2-projektet.
Sparkrav även för samkommunerna
och bolagen.
Utvecklingsprojekts processledarskap.
Optimering av personalstrukturen.
Förnyande av organisationer, lättare förvaltning och effektivering av
tväradministrativa processer.
Prognostiserande personalplanering.
Utvecklande av servicestrukturen.
har fortsatt och stadsfullmäktige godkände den förnyade budgetstrukturen
10.11.2014. Utvecklande av rapporteringssystemet är en process, som man
fortsätter med genom att utnyttja det
nya redovisningssystemet.
Kommunförbundets och FCG:s tvååriga
projekt USO2 (Nya generationens organisationer) slutfördes. De nya koncernanvisningarna blev färdiga och
behandlingen i fullmäktige inleddes
15.12.2014.
I ekonomins balanseringsarbete uppställdes mål även för samkommunerna.
En ändring av utvecklingsprojekts ledarskap ingår i stödservicereformen.
Utvecklande av sektordirektörsmodellen
och upplösning av ämbetsverksstrukturen. Förvaltningens stödservicereform
(St 8.12.2014). Effektivering av de
löneadministrativa processerna=auditering 12/2014, fortsätter 2015.
Anvisningar för en förutseende personalplanering har utarbetats och verksamhetssättet har förankrats bl.a. i förmanspasset och ledningsgrupperna,
fortsätter 2015.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
Budgetändringar
Ändrad budget
2014
1000 €
Bokslut
2014
1000 €
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
1 256
419
1 676
1 668
+8
18
324
342
245
-97
-1 238
-95
-1 334
-1 422
-89
1000 €
42
Stadsstyrelsens budget har korrigerats med överföringar av reserverade anslag i samband med
dispositionsplanen. I utgifterna i bokslutet ingår utöver kostnaderna för stadsstyrelsens egentliga
verksamhet även bl.a. kostnaderna som bolagiseringen av hamnen medfört samt kostnaderna för
Kvarkens EU-projekt (Midway Alignment of the Bothnian Corridor-hanke) och den finansiering som
man erhållit under året.
131 FÖRVALTNINGSSERVICE
Verksamhetsid
Förvaltningsservicen svarar för sekreterarservicen och beredningsoch verkställighetsuppgifterna
för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt stadens ledning och sakkunniga. Förvaltnings-
63
servicen har också i uppgift att sköta en del av den centraliserat producerade servicen för stadens
förvaltning och ordnandet av den samservice som erbjuds stadsborna.
Måluppfyllelse
Stadskansliet
Stadskansliet svarar för stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens, stadsdirektörens, sektordirektörernas
och de sakkunnigas sekreterar-, beredningsoch verkställighetsuppgifter. Stadskansliet har också i
uppgift att utveckla stödservicen för hela stadens förvaltning så att den är så effektiv som möjligt.
Genomförandet av stödservicereformen har även varit ett tydligt fokusområde år 2014. Ökningen
av antalet registrerade ärenden beror på att registreringsfunktionerna har koncentrerats till centralregistraturen.
Nyckeltal
Antal arbetsmöten
Personer som deltagit i mötena tot.
Antal publikationer
Antal informationsmöten
Centralregistraturen,registrerade
ärenden
BS 2012
882
11 374
5
35
1 063
BS 2013
851
11 297
3
43
943
BG 2014
860
10 800
3
35
900
BS 2014
935
12 522
3
45
1 439
Ökningen av antalet registrerade ärenden beror på att registreringsverksamheten koncentrerades
till centralregistraturen år 2014.
Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen
Ekonomi- och skuldrådgivningsservicen i Vasaregionen ordnas som ett samarbete mellan kommunerna i Vasaregionen. Kötiden har varit i genomsnitt 22 dagar, vilket är klart mindre än målet på
riksnivå, dvs. 60 dagar.
Nyckeltal
Kötid
BG 2014
42 dagar
BS 2014
22 dagar
It-avdelningen
It-avdelningen har tryggat en tillräcklig verksamhetsnivå och driftsäkerhet för den datateknik- och
datanätservice som förvaltningen och servicesektorn behöver. Planeringen, allokeringen av resurser och inledandet av nya utvecklingsprojekt samt användarstöd (help desk) har förverkligats huvudsakligen som planerat. I enlighet med riktlinjerna i servicestrategin har man skaffat service från
Tiera Oy, de mest betydande är anskaffningar i anslutning till webbsidorna och en plattform för
elektronisk kommunikation.
Nyckeltal
Antal servrar
Antal virtuella servrar
Antal arbetsstationer
BS 2012
99
130
3 980
BS 2013
108
190
5034
BG 2014
120
160
5500
BS 2014
98
170
6053
Grafiska tjänster
I resultatområdet ingår grafiska tjänster som en nettobudgeteringsenhet, för vilken har satts ett
ekonomiskt mål som är bindande i förhållande till fullmäktige.
Mål som är bindande i Målnivå under budgetåret
förhållande till fullmäktige
Måluppfyllelse
64
Det ekonomiska målet
för Grafiska tjänsterna
Övriga mål
Stödservicen utvecklas så
att den är effektiv.
Resultaträkningen i balans.
Grafiska tjänsternas förverkligade nettoinMålet för Grafiska tjänsterna år
komst är 18 113 €.
2014 är en nettoinkomst på 9 590 €. Nettoberäkningar presenteras på s. 158159
Mål 2014
Telefonväxeln, översättningsbyrån,
postningen och dokumentförvaltningen
utvecklas så att de bättre svarar mot
kärnprocessernas behov.
It-avdelningens servicenivå utvecklas.
Den elektroniska kommunikationen
utvecklas.
Att utveckla stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens
beredningsprocess och
trygga smidigheten.
Fungerande datateknik av
hög kvalitet ombesörjs.
Grafiska tjänsternas serviceutbud betraktas som mångsidigt.
Produktionen och upphandlingen av
grafiska branschens tjänster centraliseras/koordineras.
Den elektroniska beslutsprocessen,
kommunikationen och informationsförmedlingen utvecklas.
Att fortsätta kombinera telefon- och
datatrafiken genom en s.k. VoiPlösning.
I telefontrafiken införs i allt större utsträckning användning av endast en
terminal.
Instruering och stöd vid införandet av
nya datasystem (bl.a. ekonomiförvaltningen, dokumentförvaltningen, hälsovårdssektorn).
Måluppfyllelse
Telefonväxelns och översättningsbyråns servicenivå har varit bra.
Postningen överfördes till att skötas
av transportbyrån. Inom dokumentförvaltningen togs ett nytt dokumentförvaltningssystem i bruk och
registreringsfunktionerna koncentrerades till centralregistraturen.
It-avdelningen bytte internetoperatör. Andra stadiet och utbildningssidan samt förvaltningen fick egna
internetanslutningar.
Samtidigt bytte man brandmursystem.
Plattformen för elektronisk kommunikation togs i bruk i början av år
2015. Den elektroniska servicen
ansluts till plattformen år 2015.
Resultatet är 18 113 €.
Kundnöjdheten har kartlagts inom
Grafiska tjänsterna och responsen
har varit utmärkt.
Stadsstyrelsens beredningsprocess
förnyades och de förtroendevaldas
påverkningsmöjligheter ökades.
Extranätet, som är avsett för de
förtroendevalda, togs i bruk.
Telefontrafiken styrs alltjämt via
VoiP-systemet.
Datateknikverksamheten har löpt
smidigt och inga störningar har
förekommit. I samband med bytet
av internetoperatör förekom vissa
tillfälliga störningar.
Det totala antalet telefonanslutningar har minskat. En kartläggning av
terminalerna har inletts i syfte att
minska både antalet telefonanslutningar och telefonapparater.
Antalet förfrågningar om datastöd
till help desk var 6 145 vid en uppföljning. Kundresponser har inte
samlats in.
Programvaran för ekonomiförvaltningens helhetssystem byttes ut. Av
dokumentförvaltningsprogrammets
65
Informationen sköts så att
kommuninvånarna och
olika intressentgrupper får
tillräcklig och tidsenlig faktabaserad information om
stadens verksamhet och
service.
delar togs diariet och tjänsteinnehavarbesluten i bruk.
Informationstidningen utkom 3
gånger. Temana i staden strategi
knöts närmare till informationstidningens ämnesval och innehåll.
Informationstidningen förnyades till
innehållet och utseendet fr.o.m. nr
3/2014.
Informationstidningen utkommer 3
gånger per år och ca 35 informationsmöten ordnas.
45 informationsmöten ordnades.
Samservicen utvecklas som en del av
stödserviceproduktionen.
Webbsidorna, intranätet och extranätet
förnyas tillsammans med Tiera Oy.
Specialgrupper tas bättre i beaktande i
kommunikationen.
Användningen av sociala medier effektiveras och interaktiviteten i nätkommunikationen utvecklas.
På webbsidorna publicerades 245
meddelanden på finska, 229 på
svenska och 13 på engelska.
Medieuppföljning tillämpas. Antal
Vasa-träffar i rubrikerna: 4 537
Extranätet togs i bruk. Ibruktagandet av de nya webbsidorna bereddes.
Beslutskommunikationen utvecklas
tillsammans med tjänstemän och förtroendevalda.
Förvaltningarnas kommunikationsansvarigas kunnande förbättras.
Till artikelserien ”Vad beslutade
stadsstyrelsen?” skrevs 28 artiklar.
År 2014 gjordes 20 teckenspråksvideor om stadsstyrelsens beslut.
Kriskommunikation planeras och övas
bättre.
Serviceutbudet utvidgades i och
med att Welcome Officeverksamheten överfördes till att
vara en del av Medborgarinfons
verksamhet. I fråga om kassaverksamheten utvidgades samarbetet
så att även Medborgarinfons kassa
tar emot institutens kursavgifter.
Säkerhetsrisken i Styrelsegården och
åtgärder för förbättrande av säkerheten
i kundserviceutrymmena
Riskerna gällande datasystem reduceras med hjälp av den datatekniska beredskapsplanen.
Man ordnade 2 finskspråkiga Kriskommunikationsutbildningar och 1
svenskspråkigt tillfälle.
Säkerheten inom informationstjänsten förbättrades. Sådana förbättringar av säkerheten som ska göras
i samband med stödservicereformen bereddes.
Datasystemriskerna har minskats
bl.a. med hjälp av en ny brandmur.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
5 452
Förändringar i
budgeten
1 925
- 3 526
0
-352
1000 €
352
Ändrad budget
2014
1000 €
5 805
1 926
-3 879
Bokslut
2014
1000 €
5 577
1 981
-3 596
510
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+228
+55
+283
66
Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna inbegriper också enheten Grafiska tjänster, som ingår i
nettobudgeteringen och vars nettoinverkan är 18 113 €.
Vad gäller den övriga Förvaltningsservicen har besparingar uppkommit av icke tillsatta befattningar, fördröjt tillsättande och oavlönade semestrar samt besparingar t.ex. inom anskaffningen av inventarier, utbildning och kontorsmaterial samt andra sådana utgifter.
133 PERSONALSERVICE
Verksamhetsidé
Vasa stad är en rättvis arbetsgivare. Verksamhetsidén för stadens personalservice är att se till att
staden har en kompetent, välmående och rätt dimensionerad personal som producerar och ordnar
högklassig och pålitlig HR-service i tillräcklig omfattning och på ett ekonomiskt sätt. Personalservicens sakkunnigservice möjliggör ett väl utfört arbete och stöder en högklassig serviceproduktion
för kommuninvånarna.
Måluppfyllelse
HR-rapporteringen har utvecklats så att den stöder stadens ledarskapssystem. Utvecklingsarbetet
fortsätter.
Ibruktagande av en föregripande personalplanering säkerställer en optimal personalstruktur på så
sätt att Vasa stad har en rätt dimensionerad och kompetent personal. Personalplaneringsanvisningar har utarbetats och strategi-, ekonomi- och HR-processer har synkroniserats.
HR-organisationen utvecklas som en del av centralförvaltningens stödservicereform och arbetet
fortsätter tillsammans med de andra stödserviceenheterna inom centralförvaltningen.
Övriga mål 2014
Förutseende personalplanering
En förutseende personalplanering tas i bruk.
Utvecklande av personalservicestrukturen
Utvecklande av HR-processerna
Främjande av tillgången på kompetent arbetskraft.
Inrättande av en centraliserad
rekrytering
Måluppfyllelse
Anvisningar har utarbetats för en
förutseende personalplanering
och har förankrats bl.a. i förmanspasset och ledningsgruppen. Överföringen av en nyckelperson till en annan enhet har
fördröjt måluppfyllelsen.
En ny HR-servicestruktur införs
år 2015, utvecklandet av HRprocesserna fortsätter.
Planeringen av en centraliserad
rekryteringsenhet har påbörjats
som en del av stödservicereformen. Ibruktagande år 2015
Verksamhetsutgifter och –inkomster
Verksamhetsutgifter
Verksamhets-inkomster
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
5 265
1 631
-3 634
Förändringar i
budgeten
2014
1000 €
237
0
-237
Ändrad
budget
2014
1000 €
5 503
1 631
-3 872
Bokslut
2014
1000 €
-5 432
1 977
-3 454
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+71
+346
+418
67
I fråga om verksamhetsinkomsterna har de FPA-ersättningar som beviljas företagshälsovården
förverkligats större än budgeterat.
134 EKONOMISEKTORN
Verksamhetsidé
Ekonomisektorns verksamhetsidé är att stöda ledandet och styrandet av stadskoncernen, beslutsfattarna och serviceproducenterna genom att svara för skötseln av stadens ekonomistyrning, ekonomiförvaltnings- och upphandlingsservice, finansiering och investering, koncernstyrning samt att
svara för utvecklandet av fungerande styr- och uppföljningssystem.
Verksamhetsmiljö
Ekonomisektorn har följt hur det riksomfattande kommunstrukturprojektet avancerar och utvecklas.
Ekonomisektorn har deltagit i den kommunindelningsutredning som Finansministeriet har tillsatt.
Ekonomisektorn har förberett sig för ändringarna i kommunstrukturen genom att intensifiera samarbetet med kommunerna, samkommunerna och de kommunägda bolagen.
Att utveckla verksamhetsprocesser och datasystem har under flera år varit ett av ekonomisektorns
budgetmål. Ibruktagandet av redovisningssystemet fortsatte och projektet med att ta i bruk systemet slutfördes i mars 2015. Redovisningssystemet år således i produktionsanvändning och redovisningen av hela räkenskapsperioden 2014 har gjorts med användande av det nya systemet. Systemet utvidgades även med ett separat rapporteringsverktyg, och utvecklandet av det fortsätter år
2015.
Måluppfyllelse
Arbetet med att utveckla datasystemen har fortsatt under verksamhetsåret. Förutom redovisningssystemet tog upphandlingsservicecentralen i bruk även ett separat konkurrensutsättningssystem.
Arbetet med att utveckla koncernstyrningen har fortsatt. Den kommitté som stadsstyrelsen tillsatt
har berett en ny koncernanvisning och åtgärder i anslutning till kommunallagens bolagiseringsskyldighet. Koncernanvisningen behandlades i fullmäktige i december 2014 och återremitterades. Beredningen fortsätter till dessa delar efter att den nya kommunallagen har blivit stadsfäst. Nya bolag
som har grundats är Kvarkenhamnar Aktiebolag och BotniaLab Oy. I och med reformen av kommunallagen har även nya bolagiseringsutredningar inletts inom vissa sektorer i enlighet med övegångsbestämmelserna. Ekonomiservicecentralen har utvidgat ekonomiförvaltningens tjänster till att
gälla Vasaregionens Turism Ab och BotniaLab Oy.
Upphandlingsservicecentralen har koncentrerat sig på att öka avtalens omfattning och ge förvaltningarna anvisningar om god upphandlingspraxis. Även en ny auditeringsprocess för serviceupphandling har utvecklats. Samarbetet med Vasa Företagare har man också strävat efter att fördjupa. Under året gjordes utredningar i anslutning till transporttjänsterna, och med sjukvårdsdistriktet har man gjort en samarbetsutredning som gäller lagerfunktionerna. Projektet för en logistisk
optimering, som godkändes av stadsstyrelsens allmänna sektion 29.8.2013, fortsatte under verksamhetsåret. Anslagen för arbetet hade reserverats år 2013, men av tidtabellsskäl utfördes största
delen av arbetet år 2014. Kostnaderna år 2014 var 99 348,14 euro och majoriteten av arbetet
gällde hemvård.
Ekonomisektorn deltog även i Midway Alignment TEN-T-projektet.
68
Ur stadens strategi
härlett mål för verksamheten
Förnuftig och effektiv
egendomsförvaltning
Förvaltningens centrala
mål för år 2014
Mätare
Utfall
Utvecklande av verksamhetsprocesserna
Produktifiering av servicen
och utvecklande av kostnadsberäkningen
Utvecklande av datasystemen
Ibruktagandet av redovisningsdatasystemen forsätter.
Produktifieringen av
servicen har inte avancerat.
I utvecklingsverksamheten har fokus legat
på att utveckla redovisningssystemet.
Ibruktagandet av stadens redovisningssystem slutfördes i
mars 2015. Efter ibruktagandet fortsätter arbetet med att utveckla
systemet, bl.a. för att
rapporteringen ska
förbättras.
Avtalstäckningen för
upphandlingar har utökats. Konkurrensutsättnings-systemet har
tagits i bruk och extranätservicen planerats.
Rapporteringen har
gjorts mer omfattande
och innehållet i beredningen utvecklats. Kontinuiteten i samarbetet
har förbättrats.
Utvecklande av rapporteringen om verksamheten
och ekonomin
Utvidgning, tydliggörande
och elektronisering av upphandlingsprocessen
Utvecklande av koncernstyrning och ledarskap
Intensifiering av koncernstyrningen och ökad öppenhet
Ökad koncernrapportering
och ökat samarbete
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Finansieringsinkomster
Avskrivningar
Ursprunglig budget
2014
1 000 €
Förändringar i
budgeten
4 567
392
-4 175
38
107
0
107
-
Ändrad budget
2014
1 000 €
1 000 €
4 674
392
-4 282
38
Bokslut
2014
1 000 €
4 644
516
-4 128
33
-248
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1 000 €
+30
+124
+154
-5
135 STADSUTVECKLINGEN
Verksamhetsidé
Stadsutvecklingen har till uppgift att förutse och aktivt sköta den regionala livskraftspolitiken, att
sköta områdesutvecklings- och regionsamarbetet samt att delta i program i anslutning till regionoch stadspolitiken. Därtill sköter stadsutvecklingen uppgifter i anslutning till stadsstrategin och förvaltningen, producerar informationsoch statistikmaterial. En ny uppgift är uppföljning och bedömning av EU-finansieringskällor samt information om dem.
69
Måluppfyllelse
Under verksamhetsåret fortsatte det regionala och riksomfattande genomförandet av de tidigare
skapade verksamhetsmetoderna. Vasa deltar till exempel i tillväxtprogrammet mellan regionen
och staten och i programmet Innovativa städer (INKA). Genom dessa program har Vasas roll som
ett beaktansvärt nationellt tillväxtcentrum förstärkts och samarbetsmetoderna mellan staden, näringslivet samt universiteten har vidareutvecklats.
Som en del av tillväxtprogrammet inleddes också utvecklandet av en nationell världsarvsstrategi,
men i huvudsak inriktades resurserna under verksamhetsåret från ANM:s sida på utvärdering av
tillväxtavtalen och eventuella fortsatta åtgärder.
I INKA-programmet är syftet att skapa kompetens på hög nivå, ny affärsverksamhet och nya företag och på det här sättet skapa nya arbetsplatser. Programmet utmanar stadsregionerna att skapa
på kompetens baserade utvecklingsmiljöer och pionjärmarknader för affärsverksamhet. Utgångspunkten är ett effektivt samarbete mellan forskning, utbildning, företag och offentlig förvaltning och
att samla resurserna. Projektet Sundom Smart Grid är det första projektet inom INKA-programmet
som fick finansiering. Finansieringsförhandlingarna med Tekes om Wasa Station och Energy Lab
pågår ännu och fortsätter år 2015.
Midway Alignment of the Bothnian Corridor-projektets syfte är att förbättra trafikförbindelsena mellan norra Sverige och västra Finland genom nya modeller och kostnadseffektiva lösningar samt
genom att utnyttja olika logistikformer. Europeiska kommissionen har beviljat 6,129 miljoner euro
för projektet första fas. Förberedelserna för ansökan för den andra fasen fortsätter.
Finansministeriet beslutade med stöd av kommunstrukturlagen 20.3.2014 att bestämma att en
särskild kommunindelningsutredning genomförs mellan kommunerna Storkyro, Korsnäs, Laihela,
Malax, Korsholms och Vörå samt städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa.
Jan-Erik
Enestam och Ossi Repo, som utsågs till kommunindelningsutredare, hade som uppgift att utarbeta
en utredning, utifrån vilken man kan bedöma förutsättningarna för att slå samman ovan nämnda
kommuner eller en del av kommunerna till en eller flera kommuner. Utredarna konstaterade att de
lagenliga förutsättningarna för sammanslagning finns och framlade ett förslag om en kommunsammanslagning mellan tio kommuner. Slutrapporten blev färdig 30.12.2014, varvid behandlingen
av den i kommunerna infaller på 2015 års sida.
Vidareutvecklandet av en interaktiv strategiprocess har förverkligats planenligt. Stadsfullmäktige
godkände den uppdaterade strategin för år 2015 i november 2014. Anpassande av strategiprocessen till budgettidtabellen har förverkligats delvis. Arbetet vad gäller det här ärendet samt de krav
som det nya förslaget till kommunallag ställer fortsätter ännu. Även stödserviceprocessen har utvecklats. Stadsutvecklingen har deltagit i arbetet med de övriga enheterna inom centralförvaltningen.
Kommunerna i Vasaregionen och VASEK har i början av år 2014 inlett planeringen av Vasaregionens livskraftsstrategi 2015-2020. Syftet med livskraftsstrategin är att stärka regionens konkurrenskraft. I Vasaregionens livskraftsstrategiarbete deltog Vasa, Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs,
Laihela och Storkyro. Arbetsgruppen för livskraftsstrategin består av kommundirektörer, utvecklingsdirektörer sam tjänsteinnehavare.
Stadsutvecklingen representerar staden i internationella nätverk såsom Nordic City Network
(NCN), Smart Cities och Union of Baltic Cities (UBC). Syftet med nätverket Smart Cities and
Communities på EU-nivå är att svara på urbaniseringens utmaningar genom att utveckla till exempel städernas infrastruktur och service i en energieffektivare, innovativare och mer konkurrenskraftig riktning. Staden anmälde sig också till nätverket för innovationspartnerskap (EIP Smart Cities),
som erbjuder ett tillfälle att lära, hitta partners, nätverka och få synlighet för egna projekt. I det här
sammanhanget lyfte man också fram Energy Education Strategy och Energy Run, som är under
planering. Utöver det här har staden undertecknat stadsdirektörernas energi- och klimatavtal (Co-
70
venant of Mayors) på EU-nivå, i och med vilket staden förbinder sig till att minska CO2-utsläpp
föranledda av energianvändning med minst 20 % fram till år 2020. Förbindelsen gäller energianvändning som staden har möjlighet att påverka. I maj 2014 ordnades i Vasa och Umeå en gemensam NCN-konferens, vars tema var Vasa-Umeå Twin Cities 2054. Vid konferensen utvecklades
nya modeller för effektiverande av samarbetet mellan Vasa och Umeå.
Som ny verksamhet började stadsutvecklingen kartlägga kanaler för direkt EU-finansiering och
möjligheter till utnyttjande med tanke på stadens interna utvecklingsbehov.
Vad gäller statistikproduktionen utarbetar och upprätthåller stadsutvecklingen aktuella statistikuppgifter över stadens och regionens utveckling samt informerar omfattande om dem. Genom statistikproduktionen deltar man i utarbetandet av stadens genomförandeprogram för markanvändningen. De befolkningsprognoser som stadsutvecklingen producerar utgör en väsentlig del av till
exempel stadens servicenätsutredningar. I MBT-samarbetets tecken utarbetades åren 2013-2014
en regional strukturmodell, där statistik- och kartmaterial som stadsutvecklingen producerat utnyttjades.
Ur stadens strategi härFörvaltningens centrala
ledda mål för verksamhet- bedömningskriterier
en
Utvecklande av områdets dragningskraft
Målutfall/mätare
Vidareförädling och uppföljning av Vasaregionens tillväxtavtal
Bedömning av tillväxtavtalet
Hållbara energilösningar
INKA, utvecklande och genomförande av helheten
Projekten prioriterade
med regionens nyckelaktörer
Aktivt främjande av kommunstrukturreformen och
utarbetande av utredningar
anknutna till den.
Utarbetande av livskraftsstrategi för regionen
Kommunindelningsutredningen framskrider enligt
den överenskomna tidtabellen.
Livskraftsstrategin framskrider enligt den överenskomna tidtabellen.
Projekt som nämns i tillväxtavtalet har följts
aktivt. Om den stadspolitiska styrmekanismen har en riksomfattande utvärdering
gjorts.
Vasa beviljades det första INKAfinansieringsbeslutet och pris för bästa ansökan. För de största och viktigaste projekten har ansökningar inlämnats i samarbete med högskolor och företag, men beslutsfattandet på Tekes är ännu under behandling.
Kommunindelningsutredarnas slutrapport
och utkastet till sammanslagningsavtal
samt underarbetsgruppernas slutrapporter
blev färdiga 30.12.2014.
Livskraftsstrategin har utarbetats i samarbete med VASEK och regionens kommuner.
Godkännandet av strategiarbetet sker år
2015.
En fördelaktig och konkurrenskraftig samhällsstruktur
Effektiverande av samarSamarbetsforum bildat
betet mellan stadsutveckloch verksamheten inletts
ingen, fastighetssektorn,
VASEK, Merinova, Vaasa
Parks
Utveckling av koncernstyrningen och ledningen
Inofficiell arbetsgrupp (företagstomtsteam)
där alla nyckelaktörer (stadsutvecklingen,
fastighetssektorn, planläggningen, Vasa
Vatten, VASEK, Merinova, Vaasa Parks) är
representerade sammanträder regelbundet.
Vidareutveckling av den
interaktiva strategiprocessen.
Mätarnas antal har minskats och sektorernas arbetssätt har förenhetligats. Projektet
med en smidig strategi har avslutats.
Uppföljning av EUfinansieringskällor i anslutning till regionutvecklingen
och näringsverksamheten,
Strategiprocessen har
utvecklats tillsammans
med sektorerna. Mätarnas antal har minskats.
Utnyttjande av internationella finansieringskanaler
Kartläggningen av EU-finansieringskällorna
har utförts och kartläggningen av de interna
utvecklingsbehoven har inletts.
71
utvärdering, och beredning
av projekt
Förutseende rekrytering
Personalkontinuiteten
inom stadsutvecklingen.
tryggad
Tillstånd till besättande har inte beviljats.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
743
0
-743
Förändringar i
budgeten
1000 €
899
315
-585
Ändrad
budget 2014
1000 €
1 643
315
-1328
Utfall
2014
1000 €
1 291
285
-1 006
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+352
-30
+322
På stadsutvecklingens resultatområde antecknas utgifterna för den egentliga verksamheten, medfinansiering för utvecklingsprojekt som stadens egna eller andra aktörer genomför samt utgifter
både för regionalt utvecklande och utvecklande av näringsgrenar. Budgetändringarna beror på
överföring av anslag för projekt och regionalt utvecklande till resultatområdet under räkenskapsåret. Av de egentliga verksamhetsutgifterna blev 56 000 € sparade, vilket huvudsakligen beror på
besparing i löneutgifter och utomstående köpservice. Inom det regionala utvecklandet sparades
69 000 €. Av ERUF-medfinansieringen sparades 108 000 €, vilket beror på att utomstående projekt
som behöver medfinansiering inte ännu har inletts. Inom utvecklandet av näringsgrenar sparades
108 000 €. Det här beror på att självfinansieringsandelarna för projektet Hållbara energilösningar
INKA samt projektet för en smidig strategi underskreds, underskridningen av inkomsterna beror på
samma sak.
136 PLANLÄGGNINGEN
Verksamhetsidé
Planläggningens grundläggande uppgift är att producera program och planer som förverkligar stadens strategiska mål samt utredningar i anslutning till dem. Med en interaktiv planering och riktgivande styrning skapar vi förutsättningar för byggande av ekologiskt hållbara, fungerande, trygga
och trivsamma livsmiljöer för stadens och stadsregionens invånare, företag och olika aktörer.
Måluppfyllelse
Planläggningens uppgift är att skapa förutsättningar och styra stadens utveckling mot gemensamt
överenskomna mål. Vasaregionens strukturmodellarbete och genomförandeprogrammet för markanvändningen blev klara för beslutsfattande. Generalplanemässigt sett var år 2014 exceptionellt,
Vasa generalplan 2030 och delgeneralplanen för Kvalitetskorridoren vann laga kraft. Delgeneralplanen för centrum, delgeneralplanen för Lillkyro centrum och delgeneralplanen för Märkenkall
vindkraft framskred genom att utredningsmaterialet kompletterades.
Viktiga kompletteringsbyggnadsobjekt i centrum lyftes fram via arkitekttävlingar. I den allmänna
arkitekttävlingen om travbanan valdes förslaget Inside Outside till utgångspunkt för den fortsatta
planläggningen och bearbetningen av tävlingsförslaget till en noggrannare översiktsplan tillsammans med vinnaren startade. Det förslag som valdes för Flickskolan via en tävling för inbjudna
framskred planläggningsmässigt mot förverkligande. Samarbetsparten för utvecklande av busstat-
72
ionsområdet valdes och planeringsarbetet fortsatte i projektplaneform tillsammans med Lemminkäinen.
Detaljplanläggningen framskred i enlighet med planläggningsprogrammet. Detaljplanläggningen av
Brändö sunds område, Centralsjukhusområdet och Sandviksvillans område, Brändö campusområde och Förbindelsevägens områden startade. Detaljplanerna för Höstves, Mejerigatan 2-4,
Gamla hamnen och Vasklottornets område framskred till utkastskedet. Detaljplaneändringarna för
Flickskolan, Stenhagavägen 16, Metviksparken, Klemetsö anläggningsområde, Sunnanvik industriområde, Valkolinna, Nummen koulu och Hiiripeltovägen var offentligt framlagda och framskred
till den avslutande processen. Detaljplanerna för Karra, Bockska hörnet, Tervajoen koulu, Västerängen (Böle II), allaktivitetsplanen i Sandviken och Eilos triangel vann laga kraft under år 2014.
Förvaltningens centrala mål
2014
Informationen och växelverkan i
fråga om planprojekten utvecklas.
Det praktiska samarbetet med
samarbetsparterna intensifieras.
Måluppfyllelse
Kundrespons, resultatrikt arbetssätt
för projekt- och arbetsgrupperna,
ibruktagande av en kartbaserad
kanal för växelverkan.
Genomförande av det av stadsstyrelsen godkända planläggningsprogrammet, värnande om
en högklassig stadsmiljö.
Framskridning i enlighet med planläggningsprogrammet, etablerat
strukturmodellarbete, förverkligat
genomförandeprogram för markanvändningen och energipolitiskt program. Det arkitekturpolitiska programmet, planerna i anslutning till
utvecklandet av centrum, områdescentrumen, Sandvikens strandzon
och vattenstrukturen har framskridit.
Kontinuerlig uppdatering av verksamhetshandboken, iakttagande
av anvisningarna.
Iakttagande av verksamhetshandboken, riskbedömning av verksamheten och projekten gjord.
Har framskridit planenligt. Den
kartbaserade kanalen för växelverkan, Paikka.fi, och ett
elektroniskt responssystem är i
användning och under år 2014
har de utnyttjats bl.a. i fråga om
Lillkyro och Sundom centrum.
Har framskridit planenligt och
projektmängden har förblivit
oförändrad. I fråga om fem projekt har det varit nödvändigt med
en prioritering på så sätt att antingen har ett nytt projekt gått
före eller så har det p.g.a. avtalsfrågor eller markägoförhållanden inte ännu kunnat framskrida. Slutförandet av markpolitiska programmet slukade mera
resurser än vad som var dimensionerat och därmed sköts
det arkitekturpolitiska programmet fram till år 2015.
Förverkligats.
Verksamhets-bidrag
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Budgetändringar
2 377
46
-2 331
12
-
1000 €
Ändrad budget
2014
1000 €
2 388
46
-2 342
Utfall
2014
1000 €
1 812
72
-1 740
Avvikelse
(inverkan
på resultatet)
1000 €
+576
+26
+602
Till Planläggningen hör två resultatenheter; 1218 Planläggning och 1219 Planläggningens konsulttjänster. Den totala inbesparingen är 576 000 €, varav ca hälften, 250 000 €, är inbesparade personalutgifter. Inbesparingarna uppkom i och med obesatta tjänster, olika typer av oavlönade ledigheter och långa sjukledigheter. Av serviceköpen inom konsulttjänsterna inbesparades 252 000 €.
Med de återstående resurserna var det inte möjligt med mängdmässigt mera vikariementorskap
eller mera köp av service. På grund av enskilda inbesparingar blev 72 000 € inte förverkligat inom
73
driftsekonomin. Inkomstökningen berodde närmast på faktureringen av andra kommuner inom
strukturmodellarbetet och på större inkomster av planläggningsavgifterna än budgeterat.
140 UNDERSTÖD
Under året betalades i understöd totalt 1 171 129 euro. Understödsanslag användes för verksamhetsunderstöd till sammanslutningar och föreningar 536 737 euro samt för donationstjänster och
stärkande av kunskapsgrunden 637 393 euro.
I budgeten för år 2014 förverkligades ändringen av beviljande av understöd som stadsstyrelsen
beslutat om 29.4.2013. Understöd som stadsstyrelsen fortsättningsvis beslutar om är i huvudsak
de avtalsliknande understöden, beviljande av andra understöd överfördes till de organ, till vilka de
hör med avseende på deras verksamhet.
Mottagarna av de största verksamhetsunderstöden är Stiftelsen för Vasa universitet 87 000 euro,
Högskolestiftelsen i Österbotten 42 000 euro, IB-undervisningen 57 318 euro, Vasa sommaruniversitet 50 000 euro, Vasa Operastiftelse 40 000 euro och Musikfestspelen Korsholm 40 000 euro.
Evenemang som ordnades i Vasa understöddes under året med 45 000 euro.
För donationstjänster användes i enlighet med gällande beslut 437 000 euro. Om användningen
av anslaget som reserverats för stärkande av kunskapsgrunden, 200 000 euro, beslöt stadsstyrelsen 10.3.2014. Högskolekonsortiets rapport om användningen av årets 2014 anslag har varit i
stadsstyrelsen 19.1.2015 och i fullmäktige 26.1.2015.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
1 184
38
-1 146
Budgetändringar
2014
1000 €
35
45
10
Ändrad budget
2014
1000 €
1 219
83
-1 136
Bokslut
2014
1000 €
1 174
45
-1 129
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+45
-38
+7
141 MEDLEMSAVGIFTER
Medlemsavgifter betalades under året 453 849 euro. De största medlemsavgifterna var Finlands
Kommunförbund 197 432 euro, Kommunala arbetsmarknadsverket 45 787 euro och Österbottens
handelskammare 29 553 euro.
I 2014 års budget reserverades 88 000 euro för Österbottens turisms medlemsavgift. Fullmäktige
beslöt 16.9.2013 om grundande av Vasaregionens Turism Ab och Österbottens turisms verksamhet upphörde. Enligt beslutet riktades anslaget som reserverats för Österbottens turisms medlemsavgift till Vasaregionens Turism Ab.
Verksamhetsutgifter
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
455
Budgetändringar
2014
1000 €
-
Ändrad budget
2014
1000 €
455
Bokslut
2014
1000 €
454
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+1
74
142 ANDELAR
I andelarna, totalt 4,177 miljoner euro ingår som de största Vasaregionens Arenor Samkommun
(1,06 miljoner euro), Österbottens förbund (1,23 miljoner euro), Svenska Österbottens förbund för
utbildning och kultur (911 973 euro), Vasaregionens Utveckling Ab Vasek (928 998 euro) samt Oy
Vaasa Parks Ab (222 000 euro).
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
4 433
47
-4 387
Budgetändringar
2014
1000 €
-
Ändrad budget
2014
1000 €
4 433
47
-4 387
Bokslut
2014
1000 €
4 465
47
-4 418
416
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-32
-32
143 RESERVERADE ANSLAG
Resultatområdets anslag omfattar i huvudsak anslag som med olika beslut överförs till de förvaltningar som utför verksamheten.
Verksamhetsutgifter (utan
sjukförs. ersättningar)
Sjukförsäkringsersättningar
Verksamhetsbidrag
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
Budgetändringar
2014
1 000 €
Ändrad budget
2014
1 000 €
Bokslut
2014
1 000 €
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
€
5 065
-1 653
3 412
-75
3 487
2 880
3 033
848
-2 787
276
-858
93
3 309
-10
2 381
2 455
-93
-928
+2 465
Från verksamhetsutgifterna överförs i enlighet med besluten 1,6 miljoner euro till förvaltningarna, i
överföringarna ingår bl.a.
- till fastighetssektorn för sanering av förorenad mark som utförts och de fastigheter som är på stadens ansvar och för underhålls-, reparations- och rivningskostnader för byggnader och konstruktioner i anslutning till markköp totalt 427 000 euro.
- anslag som reserverats för centralförvaltningens utvecklingsprojekt, 626 000 euro, överföring till
stadsstyrelsens och centralförvaltningens ämbetsverk.
- till stadsutvecklingen för INKA-programmet och projekt mm. för medfinansiering i Västra Finlands
operativa program under Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 600 000 euro
- för Bobäcks daghems (som tagits i användning under året) verksamhetsutgifter 320 000 euro.
I de förverkligade verksamhetsutgifterna ingår ändringen i semesterlöneperiodiseringen. I budgeten reserverades för ökningen 600 000 euro, den förverkligade ändringen var en minskning på ca
280 000 euro.
I resultatområdets anslag ingår en reservering för specialsjukvårdens utgifter. Specialsjukvårdens
utfall presenteras på sidor 91-92.
Sjukförsäkringsersättningarna budgeteras i budgeten på det här resultatområdet. De ersättningar
som erhålls antecknas under året direkt till förvaltningarna, till vilka en motsvarande stor inkomstuppskattning överförs.
75
I de förverkligade verksamhetsinkomsterna ingår som den största posten sammanslagningsersättningen, som ansluter sig till kommunsammanslagningen samt ersättningen för en minskning av
statsandelen, totalt 1,97 miljoner euro.
Verksamhetsintäkternas utfall blir under det budgeterade. I den ursprungliga budgeten budgeterades på resultatområdet försäljnings- och avgiftsintäkter, vilkas utfall i bokslutet ingår i förvaltningarnas förverkligade inkomster.
144 CENTRALT ADMINISTRERADE KOSTNADER
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Ursprunglig
budget
2014
1 000 €
8 897
-8 897
Budgetändringar
2014
1 000 €
-1 027
1 027
Ändrad budget
2014
1 000 €
7 870
-7 870
Bokslut
2014
1 000 €
6 931
132
-6 799
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
€
+939
+132
+1 071
Den största posten i de förverkligade utgifterna är den pensionsbaserade pensionsavgiften 7,65
miljoner euro.
Budgetändringen inbegriper bl.a. överföring av anslag som budgeterats för förtidspensioner
(984 000 euro) till budgeterna för de förvaltningar, där de förverkligade kostnaderna har bokförts.
Förverkligad verksamhetsinkomst är ett stöd som baserar sig på lagen om ersättning för utbildning.
145 SYSSELSÄTTNING
Verksamhetsidé
Verksamhetsidén är att ordna sysselsättning med lönesubvention för långtidsarbetslösa Vasabor,
sommarjobb för skolelever och studerande från Vasa samt att erbjuda civiltjänstgöringsplatser till
Vasabor som ska göra sin civiltjänst. Sysselsättningsåtgärderna riktas på sysselsättning med lönesubvention och på rehabiliterande arbetsverksamhet.
Måluppfyllelse
Sysselsättandet av långtidsarbetslösa överskreds såväl i fråga om anslagen som i fråga om
sysselsättningsmånaderna. Målet var 1000 månader/år och förverkligandet 1506 månader. På
detta inverkade att det var lätt att få lönesubvention år 2014, Karlebys lönesubventionsanslag som
fåtts i och med Karleby stads permitteringar och förvaltningarnas aktiva inställning till sysselsättning med lönesubvention i början av året när ett permitteringshot gällde för Vasa stad. Till följd av
permitteringshotet sysselsattes många med lönesubvention i början av året. Fullmäktige beviljade
under året ett tilläggsanslag på 336 000 euro för sysselsättning. NTM-centralens lönesubventioner
betalas ut i efterskott, fordringen är i bokslutsskedet ca 270 000 euro.
Antalet 2–4 månaders förlängningar av arbetsavtal som beviljades var 33 st., med sökandens ekonomiska situation som motivering och att det på arbetsstället fanns ett mycket stort behov av att
sysselsätta en arbetstagare.
De övriga projekten avancerade enligt målen. De mål som Jupiter-stiftelsen hade ställt upp överträffades. Jupiter-stiftelsen har i den ursprungliga budgeten beviljats 1,2 miljoner euro i stöd, och
utöver detta beviljade fullmäktige ett tilläggsanslag på 282 000 euro för stiftelsens verksamhet.
76
Anslaget för skolelevers och studerandes sommararbete hölls inom budgeten. Ungdomar sysselsattes för 555 månader och med sommarjobbsedeln understödde man 52 ungdomars sommararbete.
2014
Sysselsättande av långtidsarbetslösa och unga under 25 år.
Övriga projekt
Mål/målnivå för år 2014
Långtidsarbetslösa sysselsätts i ½
års anställningsförhållanden vid
stadens enheter så jämnt fördelat
under året som möjligt, ca 1000
månader inkl. förlängningar på 2–4
månader.
Måluppfyllelse
2014
Vid stadens ämbetsverk och
inrättningar sysselsattes personer med lönesubvention under
1506 månader.
Stadens egen förlängning 2−4
mån. beviljades 33 personer.
Sysselsättningsfrämjande verksamhet inom andra projekt gynnas.
Målen för projekten har nåtts på
avsett sätt.
Att genom köpserviceavtal stöda
långtidsarbetslösas, funktionshindrades, ungdomars och andra
svårt sysselsattas deltagande i
projekt och arbetsorientering
inom Jupiter-stiftelsen.
Jupiter-stiftelsen ordnar mer
långvariga (2–3 år) platser inom
arbetsverksamhet som stöder
rehabilitering även för de långtidsarbetslösa som inte har någon
hjälp av normala åtgärder inom
den rehabiliterande arbetsverksamheten. Platser kan skaffas
även av andra aktörer.
För skolelever och studerande
ordnas sommararbetsplatser.
Målen för de köpserviceavtal som
görs upp årligen samt
arbetsorienteringsdagar via projekt.
Inom Jupiter-stiftelsen deltog
sammanlagt 470 personer i
projekt och arbetsorientering.
Antalet arbetsorienteringsdagar
uppgick till 18 810.
Säkerställande av civiltjänstgöringsplatser
10 civiltjänstgöringsplatser utöver
förvaltningarnas egna platser
Med Jupiter-stiftelsen upprättas
köpserviceavtal i vilka målen
fastställs, kostnaderna högst
1 200 000 €.
Sommararbetsplatser ordnas för
skolelever och studerande för ca
500 månader.
Med anslaget för sommararbetsplatser ordnades för skolelever och studerande sommararbete under 550 månader vid
stadens ämbetsverk och inrättningar.
Med sommarjobbsedeln understöddes 52 ungdomars sommararbete under en månad.
Antalet civiltjänstgöringspliktiga
har varit 18, av vilka 4 personers
tjänstgöring fortsatte från år
2013 och 10 personers tjänstgöringsskyldighet fortsatte till år
2015.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Ursprunglig budget
2014
1000 €
4 175
600
-3 575
Förändringar i budgeten
1000 €
-2 289
664
2 953
Ändrad budget
2014
1000 €
1 886
1 264
-622
Bokslut
2014
1000 €
1 910
60
-1 850
77
Sysselsättningsanslag överförs i bokslutet till de förvaltningar som under året har sysselsatt arbetslösa personer. I de budgetändringar som gäller verksamhetsutgifterna ingår både tilläggsanslagen
och överföringarna till förvaltningarna.
I verksamhetsinkomsterna har de förverkligade sysselsättningsstöden bokförts under förvaltningarna, vilket förklarar avvikelsen mellan budgeten och utfallet.
På resultatområdet sysselsättning är nettoutgiften bindande. Utfallet presenteras på sidan 158.
146 ANDELAR I SÄRREDOVISADE AFFÄRSVERK SAMT KOSTNADER SOM HÄNFÖR SIG TILL AFFÄRSVERKSAMHETEN OCH DEN AVGIFTSBELAGDA SERVICEVERKSAMHETEN
Vasas andel av räddningsväsendets utgifter 2014 var 4,7 miljoner euro. I resultatområdet ingår
dessutom bl.a. ledningscentralens utgifter samt ersättning för anläggande och service av brandvattenanordningar som ska betalas till Vasa Vatten, 40 000 euro.
Inkomsterna bildas av allmänna förvaltningens kostnader samt övriga kostnader som hänför sig till
affärsverk, produktionsstödserviceeneheter samt normfinansierade läroanstalter.
Att inkomsterna underskred det budgeterade beror på ändringen i utbildningsnämndens för andra
stadiet genomförandesätt vad gäller årets 2014 inbesparingsåtgärder. Inbesparingen tas i beaktande i andra stadiets nettoberäkningar (beräkningarna på sid 161-164), men den har inte riktats
som en intern fakturering till andra stadiets enheter.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig budget
2014
1 000 €
5 236
3 110
-2 126
Budget
ändringar
1000 €
-155
-155
Ändrad budget
2014
1 000 €
5 236
2 955
-2 281
Bokslut
2014
1 000 €
4 822
2 480
-2 342
2
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1 000 €
+414
-475
-61
LILLKYRO OMRÅDESNÄMND
Verksamhetsidé
Områdesnämnden övervakar Lillkyroområdets utveckling och bevakar dess intressen i enlighet
med sammanslagningsavtalet. Områdesnämnden tryggar påverkningsmöjligheterna för invånarna i
området samt utvecklar närservicen och boendemiljöns funktionsduglighet. Områdesnämnden
följer upp, utvärderar och utvecklar servicens funktionsduglighet i området, utbudet på service och
dess kvalitet.
Måluppfyllelse
Områdesnämnden fullgör för sin del kommunsammanslagningsavtalet. Kommunsammanslagningsavtalet har iakttagits.
78
LILLKYRO OMRÅDESFÖRVALTNING
150 Områdesnämnden
151 Samserviceenheten
152 Arpeeti
Verksamhetsidé
Lillkyroområdets livskraft och tillväxt stärks samt organisationskulturer och verksamhetssätt sammanjämkas, goda förfaranden sprids. Den kundorienterade serviceproduktionen anpassas till de till
buds stående resurserna.
Måluppfyllelse
Områdesnämnden har regelbundet arrangerat olika medborgarforum och interaktiva tillställningar.
Verksamhetssätten för närpåverkan har ändå inte diskuterats tillräckligt.
Samserviceenhetens verksamhet, kundrådgivning och vägledning har utvecklats enligt planerna.
Utvecklingsarbetet fortsätter.
Det är öppet om verksamheten vid arbetsverkstaden Arpeeti ska fortsätta. Verksamheten är tidsbegränsad i enlighet med avtalet mellan kommunerna.
Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten
Prestation, nyckeltal
Antal ordnade evenemang
Service- och rådgivningshändelser (personliga, per telefon,
e-post, andra)
Deltagare i arbetsverkstadsverksamheten och arbetsdagar,
antal
BG 2014
5
6600
Utfall 2014
5
6701
70 personer
4200 arbetsdagar
57 personer
3414 arbetsdagar
BG 2014
99,9 %
94 %
under 50 €/dag
Utfall 2014
97,9 %
93,4 %
53,35 €/dag
Nyckeltal
Budgetutfall
Hyreshusens användningsgrad
Kostnad för arbetsverkstadsdagen
Centrala mål för år 2014
Områdets sakkunskap utnyttjas vid utvecklandet av servicen.
Branschövergripande samarbete samt
serviceprocesser utvecklas med principen ”allt från en lucka” som mål.
Mätare
Utlåtandenas betydelse vid
beslutsfattandet
Kundrespons.
Införande av en ny verksamhetsmodell
för arbetsverkstaden Arpeeti
Etablering av verksamheten
Säkerställs att anvisningarna för intern
kontroll iakttas, riskerna kartläggs.
En bedömning (redogörelse) av
riskhanteringen och kontrollsituationen och utvecklingsbehoven görs
upp.
Måluppfyllelse
Kan utvärderas först senare.
Utvecklandet har inletts
och fortsätter.
Insamlandet av kundrespons förblev en föresats, skjuts fram ett år.
Etableringen av verksamheten förverkligades inte,
förhandlingarna oavslutade.
Har inletts, dokumenteringen oavslutad.
79
Verksamhets-bidrag
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
955
383
-572
Förändringar i
budgeten
1000 €
60
0
-60
Heltidsanställda
4
7
2
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Ändrad
budget
2014
1000 €
1 015
383
-631
Bokslut
2014
1000 €
994
407
-587
Visstidsanställda
1
-
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+21
+24
+45
Totalt
4
8
2
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN
Verksamhetsidé
Vasa stads socialoch hälsovårdsnämnd har i uppgift att för invånarna i Vasa och i enlighet med
samarbetsavtalet även för invånarna i Laihelaområdet ordna sådan socialoch hälsovårdsservice
som behövs för att uppfylla kraven för ett gott liv samt att tillsammans med kunderna, förvaltningarna och övriga aktörer förebygga uppkomsten av sociala problem och hälsoproblem.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
248 676
39 085
-209 591
Ändringar i budgeten
1000 €
715
348
-367
Heltidsanställda
1 554
416
6
Ändrad budget
2014
1000 €
249 391
39 433
-209 959
Bokslut
2014
1000 €
260 214
38 813
-221 401
738
Visstidsanställda
122
72
16
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-10 823
-620
-11 443
Totalt
1 676
488
22
200 FÖRVALTNING OCH EKONOMI
Verksamhetsidé
Serviceområdena förvaltning, ekonomi samt strategiarbete och utveckling har i uppgift att stöda,
styra och koordinera resultatområdena då det gäller ledning, utveckling och planering av dessa.
Dessa serviceområden sköter enligt sin uppgiftsfördelning om de centraliserade förvaltnings- och
övriga stödtjänsterna inom verket.
Måluppfyllelse
Inom området förvaltning och ekonomi fortsatte man kvalitetsarbetet enligt SHQS-metoden, målet
var en extern auditering. Denna utfördes i slutet av maj 2014, och efter detta fick verkets hela förvaltning i oktober ett gemensamt kvalitetscertifikat, tillsammans med hem- och anstaltsvården.
Kvalitetscertifikatet är i kraft tre år.
80
Inom förvaltningen fortsatte klarläggandet av strukturerna och utvecklingen av verksamheten. Personalen inom PR-stödet flyttade fysiskt till samma fastighet med den övriga personalen inom verkets förvaltning. Ett annat mål var att utveckla arbetshälsan och rekryteringen inom de givna resurserna för att säkerställa tillgången på personal och att personalen stannar kvar. Stora tilläggsuppgifter som tillkommit vid sidan av den normala verksamheten, avvikande rekrytering och planeringen av eventuella permitteringar har försvårat det hela. Personalbesparingarna ledde bl.a. till minskade utbildningsanslag, uppskjutna eller slopade rekryteringar, omorganiserade uppgifter, minskad
användning av vikarier, oavlönade ledigheter och försämrade personalförmåner.
Ibruktagningen av de elektroniska applikationerna ökades och informationssystem utvecklades
tillsammans med centralförvaltningen och de operativa resultatområdena. Man tog i bruk bl.a.
kommunfakturering, NettiKlaara och ITTE-självanmälningsautomaten som pilottest. Inom tandvården tog man i bruk eFörhandsinformationsblanketten, sms-påminnelse och tidsbokning för vissa
grupper. Det största projektet var det första skedet av det nationella arkiveringsprojektet för patientdata. Arkivet för patientdata togs i bruk i slutet av oktober. Instrueringen för arkivväsendet och
dokumentförvaltningen samt arkivbildningsplanen uppdaterades och godkändes i nämnden.
På socialoch hälsovårdsväsendets webbsidor inrättades en ny modul ”elektroniska tjänster”, till
vilken man i december 2014 förde nya tjänster för kommuninvånarna. Under dessa webbsidor lanserades elektronisk hälsokontroll och hälsoträning, vilka är producerade i samarbete med Duodecim som drivs av Kustannus Oy. Den elektroniska hälsokontrollen ger enligt kommuninvånarens
egen hälsoprofil information om riskerna att insjukna i livsförkortande sjukdomar och sjukdomar
som försämrar livskvaliteten. I och med den elektroniska hälsoträningen får kommuninvånaren
enligt önskan regelbundet råd inom temaområdena motion, näring och viktvikthantering, rökning
samt många andra teman inom välbefinnande och kommuninvånaren kan även följa med sitt framskridande i hälsoträningen. Dessa elektroniska tjänster finns att fås på bägge inhemska språken
samt på engelska, och de erbjuds gratis åt kommuninvånarna.
Antalet beslut om avgifter (hemvård och stödtjänster, boendeservice och anstaltsvård) var sammanlagt 7094 st. Av dessa var sänkningsbesluten 133 st. till antalet. Inom serviceboendet har boendeserviceavgiften sänkts för 94 klienter. Antalet beslut om fakturor som stryks är 64 st., de
främsta orsakerna är ett medellöst dödsbo, tryggande av utkomst och sociala skäl.
Faktureringsuppgifter från år 2014:
-hemvård och serviceboende
-anstaltvården
genomsnittlig mängd
fakturor/månad
2012 st.
437 st.
genomsnittliga
avgiftsinkomster/månad
639 098 €
295 815 €
Lokalitets- och servicenätverksutredningen färdigställdes för hela verkets del (inom hem- och anstaltsvården har man tidigare gjort en separat kartläggning över lokaliteter). Denna har godkänts i
nämnden och sänts till Hussektorn för att kompletteras och som grund för de kommande fördragningarna om lokalitetsbehov. Garanterande av säkerheten i verksamhetsenheterna har även varit
ett av de viktigaste målen, då säkerhetshoten även är en av de andra stora riskerna inom förvaltningen. I praktiken har vaktmästarna ansvarat för arbets- och klient-/patientsäkerheten. Verkets
säkerhetsteam har behandlat alla verkets upphandlingar som berör säkerhet centraliserat. Alarmsystem, personlig skyddsapparatur och övervakningskameror har skaffats enligt behov och resurser till olika objekt.
81
Mål som är bindande i förhållande till nämnden 2014
Målnivå för år 2014
Måluppfyllelse
Elektroniska tjänster på nätet
Följande elektroniska tjänster togs i
bruk:
1. Elektronisk hälsokontroll
2. Elektronisk hälsoträning
3. Ungdomsstationen Klaara
4. eFörhandsinformationsblankett,
tidsbokning och sms-påminnelse
inom tandvården
Beredningsprojekt för ibruktagande av ett nationellt hälsoarkiv
Arkivet för patientdata har tagits i
bruk.
Fortsatt kvalitetsauditering i förvaltningen
Extern auditering förvaltningarnas tjänster
Den externa auditeringen har förverkligats och SHQS-kvalitetscertifikat har
erhållits för 3 år.
Uppföljningen av kund/patientnöjdheten utvidgas
Fungerande och mångsidig
servicestruktur
Befolkningens välfärd främjas
Utvidgningen av uppföljningen
till nätet inleds
Service av hög kvalitet i rätt
tid
De elektroniska tjänsterna och
datasystemen utvecklas
Kunnig, innovativ och motiverad personal
Yrkeskompetensen upprätthålls
och utvecklas
Förverkligades inte.
Ibruktagande av elektronisk
välfärdsberättelse
I Vasa används version 0.3. Vi är
med i utvecklingsgruppen som testar
följande version.
Nödvändig utbildning ordnas
Utbildningsuppgifterna klarläggs ur
personalberättelsen 2014 (kommer till
nämnden III/2015)
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
6 587
924
-5 663
Förändringar i
budgeten
1000 €
-503
-352
151
Ändrad
budget
2014
1000 €
6 084
572
-5 513
Bokslut
2014
1000 €
6 120
692
-5 428
21
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-36
+120
+85
Budgetförändringarna (såväl inkomsterna som utgifterna) beror i huvudsak på ändringar i organisationen; bl.a. sammanslagningen av vårdmaterialslagret med stadens centrallager samt att transportfunktionerna övergick till att vara en del av transportbyrån fr.o.m. inledningen av år 2014. De
övriga utgiftsanslagsöverföringarna berör bl.a. sjukförsäkringsersättningar, förtidspensionsavgifter
samt överföringar från investeringsdelen till driftsekonomin i fråga om upphandlingar.
Verksamhetsinkomsterna år 2014 förverkligades ca 120 000 € över den ändrade budgeten. Avvikelsen inkluderar bl.a. överskridningarna för olika försäljningsintäkter i förhållande till budgeten.
Verksamhetsutgifterna förverkligades med 100,6 % i förhållande till den ändrade budgeten.
82
210 SOCIALARBETE OCH FAMILJESERVICE
Verksamhetsidé
Resultatområdets uppgift är att med kundinriktade tjänster och åtgärder stärka individers och familjers livskompetens, delaktighet, egen aktivitet, sociala välfärd, integrering och samhörighet.
Måluppfyllelse
Under år 2014 betonades förberedningarna inför de kommande lagstiftningsreformerna i verksamheten för resultatområdet: uppgifter som berör skötande av långtidsarbetslöshet samt stiftande av
socialvårdslagar. I samarbete med personalservicecentralen sökte man lösningar till att utvidga
sysselsättningsverksamheten. År 2014 kom man närmare de i lagen stiftade utsatta tiderna, men
bl.a. inom serviceområdena för barnskydd och socialarbete fanns det ännu problem. Delorsakerna
var problem att få behöriga socialarbetare samt den höga antalet klienter. I olika verksamhetsenheter fanns fortfarande allvarliga symtom och insjuknanden som beror på problem med innerluften.
I serviceproduktionen fanns problem, då arbetstagarresurserna inte fullt ut fanns till förfogande. Till
problemen med innerluften sökte man aktivt lösningar med Hussektorn och Vasa Regionala Företagshälsovård. I rekryteringen av personal uppstod utmaningar i synnerhet i besättandet av förmanna- och psykologvakanserna samt i att få behöriga vikarier. Inom serviceområdet för socialarbete fanns en behörig anställd i alla socialarbetarvakanser.
Inom alla olika funktioner inom serviceområdet för barnskydd håller klientmängden på att öka, om
än föga. Under årets lopp har man kunnat svara på klientarbetet på bästa möjliga vis, trots att arbetsresurserna har varit för små. Den genomsnittliga klientmängden var 60 barn/socialarbetare, då
kvalitetsrekommendationen för barnskyddet är högst 20 – 30 barn. Man har fortfarande inte uppnått de utsatta tiderna. Avdelningen Kortteeri vid Gustavsro fick två platser till, och därtill även två
stödbostäder för unga. Regionförvaltningsverket har gjort tillsynsbesök i alla barnskyddsenheter.
Inom serviceområdet för socialarbete var det möjligt att utveckla arbetsmetoderna p.g.a. den goda
socialarbetarsituationen. Det satsades på planenligt arbete och mängden planer ökar märkbart,
liksom även mängden klienter och verksamhetsdagar inom den rehabiliterande arbetsverksamheten. Inom resultatområdet utvecklades även ny rehabiliterande arbetsverksamhet i gruppform, som
resulterade i ett gott resultat. Inom arbetet i utkomststödsenheten uppnåddes de utsatta tiderna
ganska bra, trots att mängden personer som erhöll utkomststöd ökade. I utkomststödsenheten
inleddes en organisationsändring, vars syfte bl.a. var att avkorta behandlingstiderna för ansökningarna. Nya tillämpningsinstruktioner enligt lagen om utkomststöd togs i bruk.
Inom den psykosociala servicen satsade man i början av året starkt på att förverkliga boende- och
annan stödservice för de personer inom mentalvårdsrehabiliteringen som överförts till serviceområdet. I slutet av år 2014 startades i serviceområdet en organisationsändring, vars mål var att få
mer effektivitet i stödservicen för personer i mentalvårds- och missbrukarrehabilitering och samtidigt sänka på kostnaderna inom den specialiserade sjukvården. Tillnyktringsvården som placerats i
samband med Aaltokoti beslutades tillsvidare avbrytas bl.a. p.g.a. låg klientvolym och lokalitetsproblem.
I den personliga assistansen inom handikappservicen utreddes problem som berörde arbetsgivaruppgifter bland funktionshindrade arbetsgivare. Få funktionshindrade klarar självständigt av
alla arbetsgivarens skyldigheter och detta förorsakar mycket utredningsarbete i efterskott. Vasa
stad fungerar som betalare av lönerna. Behoven för ändringsarbeten i bostaden, färdtjänst samt
behov att få personliga assistenter ökade, vilket ses som överskridande av anslag. Inom färdtjänsten är andelen över 65 åriga 76 %. Utredningen om omorganiseringen av färdtjänsten inleddes
under våren i samarbete med övrig service inom Vasa stad. Efterfrågan på stöd för närståendevård överskred anslagen och behovet till tillfällig vård som ersättare för vårdare ökade.
83
Som helhet minskade klientmängden vid utlänningsbyrån till en del inom invandrararbetet.. Det av
utlänningsbyrån administrerade och av Österbottens förbund finansierade projektet ”Welcome Office” avslutades i slutet av juni. Den handlednings- och rådgivningscenterverksamhet för alla invandrare som projektet utvecklade fortsätter under centralförvaltningen i medborgarinfon. Utlänningsbyrån utförde samarbete med Vasaenheten av THL i form av projektet ”Solid Youth” som
riktade sig till unga invandrare. Detta projekt avslutades 30.6.2014. Mottagningscentralens platsmängd sänktes temporärt till hundra platser under tiden 1.4.-30.9. Användningsgraden för mottagningscentralen var 107 %.
I fråga om Österbottens tolkcentral beslutades att dess verksamhet inte bolagiseras, utan att verksamheten anpassas så att den följer den nya kommunallagen. Efterfrågan på tolkservice ökade,
eftersom man till landskapet Österbotten tog emot den största mängden personer som behöver
internationellt beskydd hittills.
Inom resultatområdet fortsatte planeringsarbetet gällande ordnande av tvåspråkig utbildning i socialt arbete för att förbättra tillgången till socialarbetare. I Vasa inleddes en ny svenskspråkig socialarbetarutbildning i samarbete med Helsingfors universitet, utifrån anslag som fullmäktige beviljat.
Under årets lopp fortsatte testskedet av verksamheten i Vasanejdens undervisningsoch utbildningsklinik för socialoch hälsovårdsbranschen. Inom projektet ordnades i samarbete med kompetenscentren för socialbranschen SONetBOTNIA och FSKC samt högskolorna i området en ”praktisk lärare” utbildning (23 deltagare) och praxisverksamhet planerades till Vasa, Korsholm och Malax.
Resultatområdet deltog i de nationella utvecklingsprojekten för Mellanfinland som ingick i Kasteprogrammet (SONetBOTNIA fungerade som administratör): S.O.S. 2 för vuxensocialarbete samt
projektet LasSe, som utvecklade service inom barnskyddet, där man utvecklar gemensam praxis
till utredningarna av barnskyddsbehov. Det mest centrala målet var att utveckla och ta i bruk olika
arbetsmetoder som främjar klientens delaktighet och förbättrande av hörande av klienter.
Uppgifter om prestationer enligt fokusområden
BS 2013
BS 2014
Ungdomsstationen Klaara (antal besök)
Familjerådgivningen (antal besök)
Missbrukarstationen (vårddygn)
Poliklinisk vård (substitutionsbehandling, besök)
Håven – hjälpstation för missbrukande ungdomar (besök)
Boende för mentalvårdens rehabiliteringsklienter (klienter)
Vuxensocialarbete och socialhandledning (besök)
Vuxensocialarbete (klientplaner)
Hushåll som fått utkomststöd
Ansökningar om utkomststöd
Utbetalt utkomststöd €/invånare
Rehabiliterande arbetsverksamhet (verksamhetsdagar)
Barnskyddsärenden som inletts
Utredning om behov av barnskydd
Barnskyddsklienter i öppenvården (barnskyddsbarn)
Österbottens socialjour (åtgärder)
Färdtjänst inom handikappservicen (ikraftvarande beslut)
Personlig assistans (klienter)
Boendeservice inom handikappservicen (klienter)
egen verksamhet
köpservice
Dag- och arbetsverksamhetsklienter inom handikappservicen
egen verksamhet
köpservice
4 874
4 718
2 056
2 796
582
59
8 195
733
3 083
19 166
126
6 121
1 090
368
682
2 310
1 545
190
4 261
3 918
1 397
2 954
588
68
9 545
945
3 224
20 118
136
8 183
1071
341
706
2 260
1 681
196
88
103
87
84
152
58
156
54
84
Utlänningsbyrån: klienter under årets lopp
nya klienter under årets lopp
- hushåll sammanlagt
Mottagningscentralens inkvarteringsdygn
575
124
342
59 027
539
141
327
47 891
Tolkcentralens månadsavlönade tolkar/freelancertolkar
6/100
6/100
Service av hög kvalitet i rätt tid
Klienternas delaktighet och hörandet av dem förbättras
Att ta med klienterna och erfarenhetssakkunniga i serviceplaneringen,
-utvecklingen och
-utvärderingen.
Måluppfyllelse
Klienternas representanter har varit
med i planeringen av funktionerna.
Hörandetillfällen för de klienter samt
deras anhöriga som överförs från
rehabiliteringshemmet samt dag- och
arbetsverksamheten inom den specialiserade sjukvården.
Utlänningsbyrån ordnade i Kotomaja
två kurser för kvinnor, två språkkurser i finska för nyinflyttade i kommunen samt två grupper för unga och
fyra för män. Utlänningsbyrån ordnade fem diskussionsevenemang i
form av ”World Café” för personer
med flyktingbakgrund
Elektronisk kommunikation tas i
bruk
NettiKlaara och elektronisk
ansökan om utkomststöd i bruk
NettiKlaaras servicesidor togs i bruk i
slutet av år 2014, utvecklandet och
beredandet av den elektroniska ansökan om utkomststöd avbröts, Österbottens tolkcentral deltog i pilottest
av videotolkning, så att man även i
framtiden kunde erbjuda klienterna
kostnadseffektiva och tidsenliga tolktjänster.
Servicens innehåll och arbetsmetoder utvecklas
Medverkan i KASTE-projekten
enligt planerna:
S.O.S. 2-Österbotten
LasSe
Framskridande enligt planerna.
Välfärdsplan för barn och unga
Verksamhet inom anslagsramarna och enligt planen, planen uppdateras
Integreringsprogram
Integrationen stöds med yrkesövergripande samarbete
servicestruktur
De enligt lag fastställda tidsfristerna hålls
Tidsfristerna inom de i lag fastställda gränserna.
Tyngdpunkten överförs från institutionsvård till öppenvård
Färre institutionsplatser inom
handikappservicen
Planen har uppdaterats i fråga om
förebyggande rådgivningsverksamhet.
Integreringsprogrammet har godkänts i fullmäktige 6/2014.
Barnskyddsärenden som inletts 96
%, utredning av barnskyddsbehov (3
mån.) 71 %. I utkomststödet nådde
man genomsnittligen de utsatta tiderna i 98 procent av fallen. Inom de
övriga tjänsterna i regel inom tidsfristerna.
Planen för områdesvist boende färdig, för Vasas del på hälft. Inom an-
85
staltsvården finns nio personer.
Unga som ”toppklientgrupp”
Servicenäts- och lokalitetsutredning görs om resultatområdets
service
Effektivare, planenligt anordnande av service
Inom serviceområdet för socialarbete
träffas alla nya klienter personligen. I
slutet av året inleddes förhandlingar
om att köpa ungdomspoliklinikens
service från Folkhälsan Botnia Ab.
Planering av verksamhetsutrymmen i Gustavsro, planering
av utrymmen i Sjöstjärnan,
planering av utrymmena i Missbrukarstationen.
Resultatområdets serviceoch utrymmesnätverksutredning har färdigställts, Avdelningen Kortteeri från
Gustavsro har flyttat till Alkula. Planen för Sjöstjärnan håller på att beredas.
En servicenätutredning om
boendeservice för klienter inom
mentalvården genomförs
Behovsutredningen till boendeservice bland personer i mentalvårdsoch missbrukarrehabilitering har
färdigställts. Det beslutades att den
hemservice inom rehabiliteringen
som övergår från Vasa centralsjukhus till att ordnas av staden upphandlas som köpservice.
Personaldimensioneringen i
förhållande till rekommendationerna har fastställts
Kvalitetsrekommendationen för barnskydd 2014 har publicerats och behandlats i socialoch hälsovårdsnämnden, inga konkreta åtgärder
Organiseringen av mentalvårdsoch missbrukartjänsterna genomförs
Organiseringen av servicen har
genomförts och processerna
har modellerats och är i användning. Teamen fungerar
enligt de uppgjorda planerna
Förverkligandet av tjänsterna överfördes till ansvarsområdet för respektive serviceområde. Arbetet som
riktar sig på strukturella organisationsändringar fortsattes.
Ett kvalitetssystem tas i bruk
Självvärdering enligt SHQSkvalitetssystemet gjorts inom
alla serviceområden
Kompetenskartläggningarna
klara 12/2014
Används inte i resultatområdet ännu.
Balans mellan mål, resurser
och verksamhet
Personaldimensioneringen utvecklas
Kompetenskartläggningar av personalen
Fortbildning ordnas enligt rekommendationerna
Arbetshandledning ordnas enligt
behov
Vasaregionens undervisningsoch forskningsklinikverksamhet
inom socialoch hälsovårdsbranschen utvecklas.
Fortbildning ordnats enligt rekommendationerna
Arbetshandledning genomförts
planenligt
Försöksskedet genomförs
planenligt under året
Utbildningsplanen för år 2014 utförd.
Majoriteten av utbildningsdagarna
har förverkligats enligt planen.
Arbetsinstrueringen har genomförts
enligt planerna.
Testskedet har kommit igång 3/2014.
86
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
Förändringar i
budgeten
1000 €
Ändrad budget
2014
1000 €
Utfall
2014
1000 €
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
Verksamhetsutgifter
53 306
46
53 260
54 465
- 1 205
13 557
0
13 557
14 004
+ 447
- 39 749
46
- 39 703
- 40 461
- 758
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
80
Verksamhetsinkomsterna förverkligades ca 447 000 € över den ändrade budgeten. Försäljningsinkomsterna överskreds med 166 000 €, då man år 2014 hann ansöka om statsersättning för invandrararbete åren 2012 och 2013 från NTM-centralen. Stöden och bidragen överskreds med 140 000
€; största delen var statsandelen av utkomststödet, som man erhöll 90 000 € mer än man prognosticerat. De övriga verksamhetsinkomsterna förverkligades 140 000 € över budgeten.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsutgifterna överskreds med 1,2 milj. euro jämfört med den ändrade budgeten. Personalutgifternas överskridande med 172 000 € bestod av ordinarie löner och särskilda ersättningar.
Serviceköpen förverkligades 510 000 € över det budgeterade; bl.a. köp av klientservice överskreds
med 275 000 € och persontransporter inom handikappservice med 300 000 €. Även stöden och
bidragen överskreds med 855 000 €. Inom serviceområdet för socialarbete överskreds kommunandelen av arbetsmarknadsstöd med 600 000 €, utkomststödet med 125 000 € och den personliga
assistansen inom handikappservicen med ca 220 000 €. Hyreskostnaderna förverkligades 230 000
€ under det budgeterade och övriga verksamhetskostnader med 95 000 €.
220 HEM- OCH ANSTALTSVÅRD
Verksamhetsidé
Med hem- och anstaltasvårdens tjänster stöder man enligt behov ett självständigt, tryggt och gott
liv för äldre och funktionshindrade Vasabor. Dessutom bidrar man till att de äldres funktionsförmåga upprätthålls och förbättras.
Måluppfyllelse
Fullmäktige godkände i oktober Vasa stads plan för stödande av den äldre befolkningen åren
2014-2016, som uppgjorts enligt äldreomsorgslagen. Lagen fastställer en tre månaders tidsfrist för
kommunerna vid ordnande av den icke-brådskande socialservice som en äldre person behöver.
Kötiderna har publicerats två gånger per år, och dessa följer rekommendationerna.
Servicestrukturändringen inom äldreomsorgen håller på att genomföras. Stadsfullmäktige godkände på våren den tidtabellagda planen för byggande av servicehus för åldringar samt intentionsavtalsförslaget som staden och Fastighets Ab Pikipruukki hade uppgjort om genomförandeprogrammet. Tillsynen från Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk avslutades således. Förnyande av stadssjukhuset till en rehabiliteringscentral planerades.
Servicehuset Hemstrand på Andvägen togs i bruk i juni och i samma sammanhang stängdes
stadssjukhusets avdelningar B och D. Avdelning G överfördes till hemvården som en hemrehabiliteringsenhet och långvården i ifrågavarande avdelning avslutades. För vakansförändringarna fick
87
man inom hemvården vakanser för en ergoterapeut och en fysioterapeut. Byggandet av servicehuset på Himalajagatan inleddes och byggnaden blir färdig under hösten 2015. Planeringsarbetet för
Kunskapsgatans servicehus och Fyrrykartanon palvelukeskus inleddes. För bägge nybyggen erhöll
man ARA:s investeringsbidrag.
Läkarservicen i servicehusen externaliserades genom 24/7-distansläkartjänster. I och med detta
har såväl beställande av ambulans i akuta situationer som bruket av stadssjukhusets platser minskat med 60 %. I och med övergången till samjour har sjukhusets konsultation utanför tjänstetid
även förverkligats på distans. Man har varit nöjd med systemet. I 199 fall av 208 konsultationssituationer kunde vården av patienten fortsättas på den egna avdelningen.
Mängden dagar som centralsjukhuset fakturerade, där överföringen mellan vårdplatser fördröjts
var 3010 år 2012, 2196 år 2013 och 2194 år 2014 (faktureringen år 2014 var 1,64 M€). Servicekedjan för åldringar har beskrivits, men i verksamheten finns ännu en del att utveckla. Från hemvården saknas ett fungerande servicehandledningssystem. Avklarandet av akutsituationer och
uppgörandet av vårdplaner (bl.a. medicineringen) är bristfälligt, eftersom de läkarresurser som
behövs inom hemvården inte uppnås.
Enligt rekommendationerna borde mängden 75 år fyllda klienter inom närståendevården vara 6,0 –
7,0 % av ifrågavarande åldersklass. Anslaget (BG 2014 ca 1,52 M€) har tagit slut mitt under åren
2013 och 2014. På grund av detta lämnade man besluten från bägge års höstar att vänta på verkställande och att betalningarna kunde börja. År 2014 har nämnda täckning varit 4,9 % och utfallet
ca 1,8 M€.
Kvalitetsarbetet har fortsatt, efter den externa auditeringen erhöll man SHQS-kvalitetserkännande
från Labquality Oy för de kommande tre åren, dvs. fram till hösten 2017. Resultaten från auditeringarna för köpservicen inom hemvården och serviceboendet samt klientresponsen från den egna
köpservicen har rapporterats till nämnden. Hem- och anstaltsvården deltar i finansministeriets
kommunförsök, där försöksobjektet är Himalajagatans servicehus.
Underhåll och utveckling av kvalitetssystemet
Tillsynsmyndighetens övervakningskriterier och övriga rekommendationer uppfylls
Måluppfyllelse
Nytt kvalitetserkännande våren 2014
Kvalitetserkännandet gäller till
hösten 2017.
Upptäckta kvalitetsavvikelser och korrigerande åtgärder
Genomsnittliga servicespecifika väntetider
Servicekedjan för geriatriska patienter
klar våren 2014 tillsammans med bl.a.
VCS.
servicestruktur
Arbetet med revideringen av
servicestrukturen fortsätter
Servicen utvecklas så att allt fler
äldre kan bo hemma.
Hemrehabiliteringen inleds
och korttidsvården utökas
Närståendevården utökas och
Genomförande av den av FG godkända
ändringsplanen enligt tidtabellen.
89,5 % av de 75 år fyllda bor hemma.
AVI:s tillsynsrond har avslutats.
Väntetiderna följer rekommendationerna (i genomsnitt
under 3 månader)
Den geriatriska servicekedjan
har implementerats.
Nytt servicehus öppnat, ett
byggs, två planeras, avdelningarna B och D har stängts,
avdelning G har flyttats till
hemvården.
Konceptet för ett rehabiliteringssjukhus planeras.
90,3 % av de 75 år fyllda bor
hemma.
Hemrehabilitering har inletts.
88
närståendevårdarna stöds.
Balans mellan mål, resurser
och verksamhet
Personaldimensioneringen enligt
rekommendationerna och tillräckligt bemannade arbetsskiften.
Mer rehabiliterande personal
Arbetssätten och kompetensen i
skick.
En kompetenskarta som är lättare än den tidigare bearbetas
fram/skaffas.
Arbetsmotivationen hos den
egna personalen i skick
Deltagande i förmanspass- och
annan utbildning.
Utfallet vad gäller personaldimensioneringen och –utgifterna.
Antalet fysio- och ergoterapeuter
Planer för ibruktagande av den nya
kompetenskartan
Antalet korta sjukledigheter vid varje
enhet.
Antalet personer som deltagit i förmanspassutbildning.
Antalet utbildningsdagar enligt yrkesgrupp
AVI har kontrollerat och godkänt dimensioneringen i 24/7enheterna.
Vakanser har ändrats och
man har fått ergo- och fysioterapeuter.
Utvecklingsplaneringen för
personalen på har inletts på
stadsnivå.
Det planerade pilotprojektet
inom hemservicen godkändes
inte i staden.
I regel har alla deltagit i förmanspassutbildningen.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
67 840
13 001
-54 839
Förändringar i
budgeten
1000 €
926
0
-926
Ändrad
budget
2014
1000 €
68 766
13 001
-55 765
Utfall
2014
1000 €
69 690
12 812
-56 878
231
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-924
-189
-1 113
Resultatområdets inkomster utföll 189 000 € under den ändrade budgeten, främst på grund av
avgifts- och försäljningsintäkterna (statsersättning). Avgiftsinkomsterna har minskat, då tyngdpunkten i och med strukturförändringen har flyttats från anstaltsvården till serviceboendet och hemvården. Den årliga minskningen av statsersättningar fortsätter i takt med att mängden krigsinvalider
minskar.
Verksamhetsutgifter
Resultatområdets utgifter utföll ca 0,9 M€ över den ändrade budgeten. Personalutgifterna överskreds med ca 1,4 M€. De största överskridningarna fanns inom månadslöner för personer i arbetsavtalsförhållande och i särskilda ersättningar. Köp av service förverkligades 530 000 € under
budgeten, besparingar uppkom bl.a. i personalens utbildningsservice samt i måltids- och städservice. Understöden totalt understeg 178 000 € under den ändrade budgeten, besparingen uppkom i
hemvårdens servicesedlar.
89
230 HÄLSOVÅRDSSERVICE
Verksamhetsidé
Resultatområdet hälsovårdsservice har i uppgift att producera de sakkunnigtjänster inom hälsooch sjukvården som kommuninvånarna behöver och som stöder ett gott liv. Målet är att förebygga
och behandla sjukdomar samt förbättra funktionsförmågan tillsammans med patienten, de olika
förvaltningarna och övriga aktörer.
Måluppfyllelse
Tid till husläkare erhölls år 2014 i genomsnitt inom 6,8 veckor (vårdgarantins gräns är 12 veckor).
Antalet husläkare i arbete varierade från månad till månad på så sätt att läkarbristen i genomsnitt
var 8,3 läkare. Totalt fanns 32,5 husläkartjänster.
Väntetiden till tandläkare var ca 20 veckor (vårdgarantins gräns är 24 veckor), och väntetiden till
munhygienister var 12 veckor. Arbetskraftssituationen inom tandvården var bra, men efterfrågan
på servicen ökar hela tiden.
Vårdpersonal fanns för ordinarie anställningsförhållanden, men det var svårt att få vikarier.
Primärvårdens jour övergick till Vasa sjukvårdsdistrikts verksamhet 1.10.2014. Av jourenhetens
vakanser lades 9 ner och 10 överfördes till andra uppgifter inom hälsovårdsservicen, i huvudsak till
hälsostationerna.
Vakanserna för en talterapeut och en ergoterapeut för barn ändrades till egen verksamhet från att
ha varit köpservice inom medicinsk rehabilitering.
Sammanslagningen av mottagningsverksamheten i de sex hälsostationerna i stadskärnan, undervisningshälsovårdscentralen och diabetesmottagningen till en stor hälsostation bereddes. Stadens
lokalförvaltningsgrupp godkände behovsutredningen 25.6.2014. Stadsstyrelsen godkände planen
20.10.2014.
BS 2011
BS 2012
2013
2014
Besök på läkarmottagning under
dagtid
Besök på läkarmottagning under
jourtid
Besök på skötares mottagning
Besök inom tandvården
72 685
66 776
60 709
62 917
25 255
24 233
23 086
17712
172 609
61 298
134 819
60 091
136 651
60 059
113 802
66 881
Måluppfyllelse
Service av hög kvalitet i
rätt tid
Bra täckning och god tillgång
till service
Den icke brådskande kön till
läkare och tandläkare var 2–4
veckor. (stationsspecifikt minimum 1,4 veckor och maximum
8,5 veckor)
Väntetiden till läkare var i genomsnitt 5,1
veckor.
Väntetiden till tandläkare var över 5 mån.
Hälsofrämjande
Antalet elever med övervikt
minskas
Rökningen bland unga minskas
Enligt de uppgifter som man fått från de
omfattande hälsoundersökningarna i åk 1, 5
och 8 har övervikten bland barn i skolåldern
ökat 1-2 %.
Enligt resultaten från skolhälsoenkäten 2013
har den positiva utvecklingen inom den
grundläggande utbildningen och yrkesinstitutet fortsatt.
90
Fungerande och
mångsidig servicestruktur
Verksamhet enligt den s.k.
rådgivningsförordningen
Planering av verksamhet i
enlighet med den nya hälsooch sjukvårdslagen
Balans mellan mål, resurser och verksamhet
Invånarnas tillgång till service förbättras
Hälsoundersökningar enligt
förordningen
Läkarundersökningarna inom studerandehälsovården ökade jämfört med föregående
år. Undersökningarna av hälsovårdare fungerar enligt förordningen.
Planen har behandlats i nämnden
Antalet invånare/husläkarvakans = 1900
Antalet invånare/skötar-vakans
(hälsostationerna) = 780
En plan för ordnande av hälso- och sjukvård
godkändes av nämnden 13.11.2012 §169.
2032 inv. / tjänst
Kartläggning av verksamhetsutrymmen inom hälsovårdsservicen för en servicenätverksplan.
Personalens välmående
förbättras
Kartläggningen av hälsovårdsservicens utrymmen har gjorts.
Utrymmeskartläggningen har färdigställts
som en del av verkets gemensamma utredning.
Resultatet av enkäten om arbetsklimatet är i nivå med stadens genomsnitt.
Fortbildning för personalen
Förordningsenlig fortbildning
ordnas enligt rekommendationerna.
Inom hälsovårdsservicen var medelvärdet
för enkät resultat 3,59/5 år 2014; det sämsta
var avlöningen 2,83 och bästa var jämlikheten 3,93. Inga uppgifter erhölls om medelvärdet för hela staden.
770 inv. / befattning
Utbildning ordnades planenligt.
Ursprunglig budget 2014
Förändringar i
budgeten
Ändrad budget
2014
Utfall
2014
Avvikelse
(inverkan
1000 €
1000 €
1000 €
1000 €
på resultatet)
Verksamhetsutgifter
29 602
- 362
29 240
29 793
-553
5 367
0
5 367
4 567
-800
Verksamhetsbidrag
-24 235
362
-23 873
-25 226
- 1 353
Avskrivningar
351
Verksamhetsinkomsterna utföll ungefär 800 000 € över det budgeterade; av detta var andelen försäljningsinkomster ca 676 000 €. De största underskridningarna i försäljningsinkomsterna var ersättningar av särskilda kostnader för kvotflyktingar ca 146 000 € och hemkommunsersättningar ca
266 000 €. Hemkommunsersättningarna och de interna försäljningsinkomsterna (från samarbetsområdet Laihela, budgeterat ca 96 000 € mer än utfallet) utföll inte enligt det budgeterade, eftersom jouren fr.o.m. 1.10 överfördes till VCS samjour. På grund av samma orsak underskred avgiftsinkomsterna budgeten med ca 145 000 €.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsutgifterna överskreds med ca 553 000 €. Lönerna och arvodena utföll ca 207 000 €
under det budgeterade. I ordinarie tjänsteinnehavares löner var besparingen ca 480 000 € till följd
av obesatta läkar- och tandläkarvakanser. Månadslönerna för personer i arbetsavtalsförhållande
överskreds med ca 623 000 €. Sjuk- och semestervikariernas löner underskreds med sammanlagt
ca 126 000 € och de särskilda ersättningarna med ca 119 000 €.
91
Serviceköpen överskreds med ca 923 000 €. De största överskridningarna var: köp av klientservice
från kommuner och samkommuner sammanlagt ca 1,1 M€ (Vasabornas besök annanstans), av
denna summa är andelen för VCS samjour ca 1,013 M€. Andra större överskridningar var köp terapiköp inom medicinsk rehabilitering ca 92 000 € och köp av tandläkarjour ca 74 000 €.
Utgifterna för material, förnödenheter och varor stannade nästan 190 000 € under det budgeterade. De största utgiftsposterna var vårdmaterial ca 750 800 € och hjälpmedel för medicinsk rehabilitering ca 353 000 €.
239 SPECIALSJUKVÅRD
Verksamhetsidé
Sjukvårdsdistriktets uppgift är att för samkommunens medlemskommuner ordna i lag stadgad specialiserad sjukvård och i första hand lösa de hälsproblem som kräver specialiserad sjukvård bland
befolkningen i det egna området. Kommunerna betalar för den specialiserade sjukvården enligt
användningen.
Måluppfyllelse
Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten (Vasabornas andel i sjukvårdsdistriktets sjukhus)
BS 2010
BS 2011
BS 2012
BS 2013
BS 2014
Poliklinikbesök
Vårddagar
Drg-paket, antal
92 252
33 059
9 630
93 144
27 339
9 391
100 555
25 480
10 121
110 529
24 238
10 427
113 146
24 884
10 652
Ursprunglig
budget
Förändringar i
budgeten
2014
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ändrad
budget
Utfall
Avvikelse
(inverkan
2014
2014
på resultatet)
1 000 €
1 000 €
1 000 €
1 000 €
1 000 €
85 105
700
85 805
94 111
-8 306
0
700
700
698
2
85 105
0
-85 105
-93 412
-8 308
55
I reserverade anslag ingår en reservering på 1 milj. euro för specialsjukvårdsutgifter. Med beaktande av reserveringen är anslagsöverskridningen 7,3 milj. euroa.
Inkomsterna är ersättningar från f.d. hemkommunerna för patienterna i Gamla Vasa sjukhus.
Dessa personer har berättigade av lagförändringen ändrat sin hemkommun till Vasa under åren
2011 – 2013 och VSVD har till en början fakturerat Vasa för dessa.
Den prehospitala akutsjukvårdens andel av Vasa sjukvårdsdistrikts betalningsandel av ca 94 miljoner € är 2 774 995 €.
92
240 SAMARBETSOMRÅDET LAIHELA
Verksamhetsidé
Inom resultatområdet för Laihela förverkligas Vasa stads och socialoch hälsovårdsväsendets
sektors strategiska mål samt socialoch hälsovårdsservice enligt samarbetsavtalet mellan staden
och Laihela kommun.
Måluppfyllelse
Det mest centrala målet under verksamhetsåret 2014 har varit att ordna den i lagen stiftade hälsooch sjukvårdsservicen enligt närserviceprincipen på ett högkvalitativt och ekonomiskt sätt och inom
de utsatta tiderna. I verksamheten har man betonat kundorienteringen, att vård ges i korrekt tid
samt en korrekt vårdupptrappning. Särskild vikt har fästs vid seniorer och i synnerhet i att stöda
hemmaboende, service och välbefinnande för barn och unga genom tidigt ingripande och lågtröskelsprincipen.
Verkställandet av de till nämnden och områdessektionen bindande funktionella målen har i regel
uppnåtts väl. Jouren under tjänstetid på den egna hälsostationen styr mängden akutbetonade besök såväl till skötare som läkare. Förutom kontrollbesöken och de återkommande kontrollerna behövs akutbesök. En betydande del av mottagningsverksamheten sköts som skötarmottagningsverksamhet.
Förverkligandet av förebyggande hembesök inom hemsjukvården inleddes under slutet av året.
Även arbetstidstester inleddes under slutet av året. Hemträningsskötarverksamheten påbörjades.
Fysioterapin och hembesöken utförda av fysioterapeuterna har kunnat utvecklas och ökas enligt
planen. Kartläggningen av hälsokonditionen bland 70-åringar har ansetts vara en fungerande
tjänst. Inom köpservicen har behovet och bruket av bl.a. talterapin och ergoterapin fortsatt öka.
Inom talterapin har man inte kunnat styra anslagen till den verksamhet som utförs som tjänstearbete, såsom det hade planerats. Överskridningarna kunde täckas genom inbesparingar i den övriga verksamheten.
De dröjningsdagar för överförande av patienter som sjukvårdsdistriktet fakturerat kommunen har
minskat märkbart (85 dagar/2014, 368 dagar/2013). Detta har uppnåtts i gott samarbete mellan
bl.a. bäddavdelningen, läkarmottagningen, hemservicen, hemsjukvården och kommunens åldringsservice, då servicekedjorna och funktionerna i samarbete har gjorts än mer funktionella.
Att uppnå de fastställda tidsfristerna inom tandvården har varit utmanande, och man har varit
tvungen att underlätta arbetsbelastningen genom att köpa servicen. Till den lediganslagna tandläkarbefattningen på deltid fick man ingen tjänsteläkare.
Rådgivningsservicen har fungerat väl under hela verksamhetsåret. Närverksbildningen i synnerhet
inom socialservicen har ökats bl.a. inom familjearbetet. Vuxenrådgivningen har allt mer länkat sig
samman med läkar- och sjukvårdsmottagningsverksamheten och svarar i synnerhet för årskontrollerna av diabetes- och blodtryckspatienterna.
I psykologens verksamhet har en del av arbetstiden åter riktats till Lillkyroområdet i Vasa enligt det
överenskomna.
Användningen av den psykosociala servicen som köps av Vasa har stannat på en kostnadsnivå på
ca 100 000 €/år.
93
Bindande mål i förhållande till
nämnden och områdessektionen
Hälsofrämjande
Måluppfyllelse
Besöksmängden hos läkare, skötare
och inom tandvården.
Minskande av akutvårdsorienteringen
Fungerande och mångsidig servicestruktur
Förverkligande av rådgivningsförordningen
Förverkligande av hälsokontroller
Minskande av övervikten bland skolbarn
Vårdtillgången har verkställts
inom utsatt tid, tidvis har
vårdgarantin överskridits inom
tandvården.
Separat tabell över besöksmängden.
Skyldigheterna i rådgivningsförordningen har genomfört
och särskild vikt har fästs i
övervikt.
Utvecklande av servicen för
äldre
Balans mellan mål, resurser och
verksamhet
Vård i korrekt tid och på korrekt
plats
Användningen av bäddplatser enligt
medicinska behov.
Optimal allokering av anslag
Allokering av talterapianslagen till tjänstearbete i stället för köpservice.
Uppföljning av verkställda utbildningsdagar
Kunnig, innovativ och motiverad
personal
Ombesörjande av fortbildning
*
Verksamheten har utvecklats
vidare, bl.a. genom att öka
kontroller och kartläggningar.
Mängden vårddagar och
-perioder har minskat, samarbetet har utvecklats över enhets- och sektorgränserna.
Fortfarande som köpservice
och behovet ökar.
Utbildningarna har kunnat
genomföras enligt planerna,
en mer specifik rapport finns i
verkets personalberättelse
2014 (till nämnden III/15).
*
* Intern kontroll och riskhantering: rapporteras centraliserat på sektornivå
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag/verkning
för Vasa
6 236
6 236
0
Förändringar i
budgeten
1000 €
0
0
0
Ändrad
budget
2014
1000 €
6 236
6 236
0
Utfall
2014
1000 €
6 035
6 035
0
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
201
-201
0
Totalt underskrider resultatområdets budgetutfall budgeten med ca 201.000 €. För Vasa stad är
resultatområdets kostnadseffekt 0 €.
Kommunandelen enligt situationen (resultatenheternas nettoutgifter sammanlagt)
5 362 273,92 €. Förutom detta har investeringar på totalt 21 623,59 € uppstått utanför dispositionsbudgeten. Under verksamhetsåret har man av kommunen på förhand månatligen debiterat
kommunandelar på sammanlagt 5,602 M€. Således bör den extra andelen kommunandelar som
fakturerats på förhand returneras åt kommunen. Från dessa minskas investeringarna. Storleken på
den summa som skall återbördas är ca 218 000 €.
Den slutliga kommunandelssumman specificeras då bokslutet färdigställs. Enligt avtalet för samarbetsområdet ska kommunfaktureringens utjämningsfaktura faktureras eller ifall av för mycket debiteringar återbördas kommunen före utgången av juni månad följande år.
94
Verksamhetsinkomsterna motsvarar till sin storlek verksamhetsutgifterna, eftersom man efter att
ha beaktat andra inkomster täcker de förverkligade nettoutgifterna med kommunandelarna. Verksamhetsintäkterna exkl. kommunandelar överskreds ca 24 000 € (utfall ca 104 %).
Utgiftsöverskridningarna skedde inom flera olika inkomsttyper, men avgiftsinkomsterna underskreds med ca 33 000 €.
Verksamhetsutgifter
Utgiftsutfallet var totalt 96,8 % av det budgeterade. Besparingar i förhållande till budgeten uppstod
inom personalutgifter, sammanlagt ca 201 000 €, bl.a. underskreds semesterlöne-, periodiseringsoch de allmänna höjningsanslagen sammanlagt med ca 87 000 € Löneutgifterna för ordinarie anställda och tjänsteinnehavare underskred det budgeterade med ca 232 000 €, men å andra sidan
överskreds vikariernas löneutgifter med ca 143 000 €.
Användningen av samjouren som 1.10.2014 överfördes till sjukvårdsdistriktet fakturerades av VCS
direkt från kommunen (3 månaders fakturering ca 76 400 €), vilket motsvarande minskade på stadens jourfakturering och utgifterna från samarbetsområdet. Anslagen för serviceköp överskreds
med ca 37 000 €, i synnerhet var orsaken köp av terapiservice.
95
NÄMNDEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING
Verksamhetsidé
Enligt instruktionen har nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning hand om de
uppgifter som i lagen om barndagvård och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt
i lagen om grundläggande utbildning och till dessa anslutna lagar och förordningar har stadgats
höra till kommunens uppgifter. Dessutom ansvarar nämnden för musikinstitutets musik- och dansundervisning. Sektionerna har självständig beslutanderätt vid behandling av ärenden hörande till
den egna språkgruppen gällande utbildningsfrågor inom ramen för de resurser som stadsfullmäktige och nämnden har gett. I fråga om förskoleundervisningen behandlar sektionerna den egna
språkgruppens ärenden gällande undervisningen och utvecklandet av den samt godkänner läroplanen och därtill hörande andra planer. Nämndens mål är att skapa förutsättningar för en resultatgivande och ekonomisk verksamhet och att följa upp att målen nås. Nämnden har regelbundet följt
upp utvecklingen gällande verksamheten och ekonomin. Ytterligare utvärderas verksamheten med
nyckeltal. Underställt nämnden finns verket för fostran och utbildning.
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
102 844
9 052
-93 791
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Förändringar i
budgeten
1000 €
725
601
124
Ändrad
budget
2014
1000 €
103 568
9 653
-93 915
Bokslut
2014
1000 €
102 619
10 367
-92 252
910
Avvikelse
(inv. på resultatet)
1000 €
+949
+714
+1 663
Försäljningsinkomster och erhållna understöd är större än budgeterat. Utgifterna för speciellt tjänster och material och förnödenheter är betydligt mindre än budgeterat.
Personal
År
2013
2014
2013
2014
2013
2014
Ordinarie anställda
Visstidsanställda
1 148
221
1 144
242
127
190
112
198
1 275
411
1 256
440
1
1
19
7
20
8
Sysselsatta
Heltid
Deltid
Totalt
300 FÖRVALTNINGEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING SAMT KUULA-INSTITUTET
Verksamhetsidé
Verket har en gemensam förvaltnings- och ekonomienhet, som består av allmänna förvaltningen
samt personal- och ekonomienheterna. Gemensamma tjänster erbjuder även serviceenheten som
är placerad under finska grundläggande utbildningen och utvecklingsenheten som finns under
svenska grundläggande utbildningen. Den gemensamma förvaltningens uppgifter är att bistå verkets direktör och avdelningsdirektörerna i ledandet och utvecklandet av verksamheten.
Måluppfyllelse
Övriga mål 2014
Resultatområdets centrala mål för år
2014
Förverkligande av målen
Garantera tillräcklig kvalitativ,
mångsidig och jämlik service
Förverkligande av utvecklingsplanen
2013-2016 samt påbörja förverk-
Förverkligande av
utvecklingsplanens mål och
96
inom småbarnsfostran och den
grundläggande utbildningen,
samt trygga en positiv, framstegsvänlig uppväxtmiljö.
ligandet av den nya strategin
strategi har inletts enligt plan.
Kvalitetskriterier och utvärderingen tas
i bruk
Kvalitetskriterier har tagits i bruk
och utvärderas vartannat år.
Trygga tillgången på personal
Fortsatt effektivering av personalplaneringen
Processen för att få tillstånd att
tillsätta tjänster/befattningar kräver fortgående planering.
Personalförvaltningen ansvarar
för verksamheten.
Har genomförts för en del av
personalen.
Utvecklande av personalomplaceringarna
Utveckling av personalens
kompetens
Trygga personalens välmående
Kartläggning av kunnande och individuella utbildningsplaner utgående från
denna
Utredning av orsaker till sjukfrånvaro
Skolning som stöder personalens välmående
Intern övervakning och riskhantering
Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare
Lönerna för småbarnsfostrans- och
grundläggande utbildningens förvaltning fås på en jämförbar nivå med
andra förvaltningar.
Följs upp. Sjukfrånvaron var i
medeltal 14,2 dagar/person
(13,49 dagar/person år 2013).
Effektivare Vartu-diskussioner.
Arrangeras inte som en del av
förvaltningens verksamhet
Kartläggning av risker har genomförts
Har inte förverkligats. Ansvaret
ligger på Personalförvaltningen.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
978
0
-978
Förändringar i
budgeten
1000 €
10
-10
Ändrad
budget
2014
1000 €
987
0
-987
Bokslut
2014
1000 €
891
28
-863
Avvikelse
1000 €
+97
+28
+125
302 SMÅBARNSFOSTRAN
Verksamhetsidé
Den subjektiva rätten till dagvårdsplats ordnad av kommun börjar efter att föräldrapenningen upphör och fortsätter tills barnet inleder sin läroplikt i grundskolan. Detta ger barn under läropliktsåldern rätt till småbarnsfostran och föräldrarna rätt till att få en dagvårdsplats till sitt barn. I mån av
möjlighet ska vårdplatsen ordnas i den form föräldrarna önskar. De verksamhetsformer som familjerna kan välja mellan är daghem, familjedagvård, lekverksamhet eller stöd för hemvård och privat
vård.
Inom småbarnsfostran togs en ny organisationsmodell i bruk i augusti 2014. Enligt den är småbarnsfostran indelad i fyra geografiska områden: centrumområdet, norra området, östra området
och Lillkyro.
I Vasa fungerar förskoleundervisningen i småbarnsfostrans enheter. Den avgiftsfria förskoleunder-
visningen är avsedd för 6-åringar: 4 h/dag och 724 h/år, sammanlagt 181 arbetsdagar 2014–2015.
97
Specialdagvården ger det stöd som barn med behov av stöd behöver. Trestegsmodellen är indelad
i tre delar: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Därtill bör undervisning i finska/svenska som
andra språk inom småbarnsfostran/förskoleundervisning beaktas.
År 2014 utbetalades fortsättningsvis stöd till de föräldrar som skötte sitt barn hemma (selektivt tilllägg). Det selektiva tillägget utbetalas tills barnet är 2 år och stödet är 250 euro i månaden. Utgångspunkten är familjens val. Lekparkerna och öppna daghemmen stöder föräldrar i deras fostringsarbete för de barn som vårdas hemma.
Efterfrågan på kommunal dagvård/0–6-åringar
0–6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till åldersgrupp (%)
- varav i daghem (%)
- varav i familjedagvård (%)
0–6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till vårdbehov
- i heldagsvård (%)
- i deltidsvård (%) (- enbart förskoleundervisning (4 h) 3,6 %)
0–6-åringar i dagvård 31.12 totalt
0–6-åringar i daghem 31.12
- varav i köptjänstdaghem
Barn med behov av stöd (resurs)*
0–6-åringar i familjedagvård 31.12
Familjedagvårdare
-varav familjedagvårdare som sköter hemma
Barn i förskoleundervisning
Barn inom specialdagvården
Barn inom lekverksamheten
- i lekparker (barn i medeltal/verksamhetsdag)
- i klubbverksamhet
”
- i öppet daghem (barn i medeltal/dag)
”
(vuxna i medeltal/dag)
Antal familjer som i genomsnitt har erhållit stöd för hemvård
och privatvård/mån.
- varav familjer som erhållit stöd för privatvård
- varav familjer som erhållit deltidsstöd
- antal familjer som fått selektivt tillägg i medeltal/mån.
2011
61
2012
61
2013
61
2014
62
84
16
85
15
85
15
85
15
92
8
2 916
2461
381
131
455
12
143
82
630
17
452
93
7
2 932
2502
387
169
430
16
123
70
622
28
445
93
7
3 188
2703
392
101
485
6
144
83
715
27
402
93
7
3 281
2798
374
87
483
5
121
82
720
22
422
30
52
56
40
855
25
52
50
40
843
14
133
60
39
958
11
136
59
39
954
4
177
191
5
177
228
11
200
234
9
238
225
*Antal barn med behov av stöd (enligt trestegsmodellen) och som kräver tilläggsresurser
Obs! Under verksamhetsperioden varierar antalet barn, flest barn är i dagvård under tiden januari-maj. På grund av semesterperioden sjunker antalet barn under sommaren (juni, juli och augusti). På hösten (september till december) ökar
antalet barn, men når vanligtvis inte riktigt upp till samma antal som på våren. Statisktiken 31.12 visar situationen som
den är just den dagen, men inte variationerna i antalet barn som är i dagvård under året. Från och med år 2013 ingår
även Lillkyros uppgifter i siffrorna.
Måluppfyllelse
Övriga mål 2014
Resultatområdets centrala mål
för år 2014
98
Att garantera att service inom
småbarnsfostran och förskoleundervisning finns tillgänglig i tillräcklig omfattning i hela staden och
områdesvis med beaktande av
finska och svenska språket.
Till alla sökande ordnas ovannämnda tjänster inom lagstadgad
tid och i enlighet med familjens
behov.
Utbudet motsvarar efterfrågan enligt i första hand närserviceprincipen.
Att trygga varje barns rätt till en
kvalitativt god och mångsidig småbarnsfostran och förskoleundervisning samt jämlika möjligheter att
utvecklas enligt sina egna förutsättningar.
Dagvård ordnas i mån av möjlighet
enligt familjens önskemål.
Dagvården utvidgas tillräckligt till
stadens olika bostadsområden
Fortsatt utbetalning av det selektiva tillägget tills barnet är 2 år (250
€/månad).
Utbetalning av selektivt tillägg 50
€/mån. för ett syskon som är under
förskoleåldern, och vars vårdnadshavare erhåller selektivt tillägg för
det yngre barnet.
Den öppna lekverksamheten utvecklas som ett alternativ till dagvård i daghem, även för 2-3 åringar.
Den öppna lekverksamheten utvidgas till stadens olika bostadsområden.
Den öppna lekverksamheten utvidgas till olika bostadsområden i staden.
Tillräcklig dagvårdsservice tryggas
inom olika bostadsområden.
Till alla sökande har en dagvårdsplats ordnats.
Resultatet på kundutvärdering 2,8
eller högre.
Kundutvärderingen förnyas.
Resultatet på den årliga förfrågan om kundtillfreds-ställelse var
3,68 (skalan 1-4).
En tillräcklig mängd utbildad och
yrkeskunnig personal säkerställs.
Fortsatt utbildning i fostransamverkan.
Elektronisk dokumentation av uppgifter om barnen i förskoleundervisningen.
Uppföljning av kvaliteten av
verksamheten utvärderas kontinuerligt.
Inlärningsmiljön och verksamhetskulturen utvecklas så att verksamhet i smågrupper är möjligt.
Tidigt ingripande och förebyggande.
Att stöda uppväxt, utveckling och
inlärning för barn med invandrarbakgrund.
Varje barn ska ha möjlighet att få
stöd för sin uppväxt och inlärning
samt att utveckla sina inlärningsfärdigheter enligt sina egna förutsättningar. Barnet har rätt till ett
tillräckligt stöd för sin uppväxt och
inlärning.
Höjd ersättning (250 €) för selektivt tillägg har inte ökat antalet
sökande märkbart.
Utbetalning av selektivt tillägg för
syskonet förverkligades inte.
Antalet klubbar i öppna lekverksamheten ökades.
Barnen från Böleområdet är placerade på olika håll i staden.
Utvärderingsresultaten behandlas i enheterna samt rapporteras
årligen till avdelningen och sektionerna/nämnden.
Integreringen stöds med dagvårdens medel.
Språkkunskapsnivån utvärderas
kontinuerligt
/uppföljningen fortsätter.
Barns språkliga utveckling stöds
(F2/S2-språkena).
S2-språkets stöd har inte förverkligats.
Utveckling av dokumentation samt
stödformer för fostran och lärande
för barn med behov av stöd inom
småbarnsfostran och förskoleundervisning.
Sakkunnigutlåtanden om behov
av tilläggsstöd.
Statistik och uppföljningen av specialdagvården utvecklas.
Uppföljning av antalet barn med
behov av stöd samt behovet av
tilläggsresurser; allmänt stöd,
intensifierat stöd, särskilt stöd,
assistenter, placeringar på
två/tre barns platser, ambulerande specialbarnträdgårdslärares kundbesök/år.
99
Att utveckla informationsteknologin
inom småbarnsfostran. Alla enheter har nätförbindelse och tillräcklig
och ändamålsenlig utrustning. Personalen har möjlighet att använda
dator i sitt arbete.
Personalen adb-utbildas.
Ökad användning av undervisningsprogram inom småbarnsfostran och förskoleundervisning.
Användning av arbetstelefoner gällande familjedagvårdarna utreds.
Elektronisk dokumentering för barn
med behov av stöd.
Elektronisk dokumentering för förskolebarn.
Att stöda personalens välmående I
arbetet.
Personalen ges möjlighet till arbetshandledning.
Fortbildning ordnas för hela personalen.
Regelbundna utvecklingssamtal.
En realistisk arbetsmängd för personalen.
Utveckling av vice daghemsföreståndare verksamheten.
Tyky-verksamhet; en eftermiddag
avsedd för motion möjliggörs.
Kontinuerlig Effica-, Läsnä- och
Titania utbildning arrangeras för
personalen.
Förskoleundervisningsprogram
har ännu inte tagits i bruk i någon större omfattning.
Arbetstelefoner för familjedagvårdare har inte tagits i bruk.
Elektronisk dokumentering för
barn med behov av stöd har inte
tagits i bruk.
Elektronisk dokumentering för
förskolebarnen har inte tagits i
bruk.
Arbetshandledning erbjudits enligt behov.
Fortbildning har erbjudits åt hela
personalen.
Utvecklingssamtal har förverkligats.
Månatlig uppföljning av sjukfrånvaro.
Omorganiseringen av småbarnsfostran har förverkligats fr.o.m.
1.8 dock inte för hela personalen.
Tyky-verksamheten förverkligats
i huvudsak utanför arbetstiden.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
43 801
5 288
- 38 513
Förändringar i
budgeten
1000 €
641
249
392
Ändrad
budget
2014
1000 €
44 441
5 537
-38 905
Bokslut
2014
1000 €
44 303
5 885
-38 418
172
Avvikelse
1000 €
+138
+348
+486
Verksamhetsinkomsterna för småbarnsforstran är ca 600.000 e större än ursprungliga budgeten.
Avgiftsintäkternas andel av detta är ca 200.000 e. Sysselsättningsstödet och ersättningar till fulla
belopp från staten är 244.000 e. Dessutom har staden erhållit 74.900 e i understöd av Päiväkotiyhdistys.
I fråga om daghemmen och gruppfamiljedaghemmen har kartläggningen av dagvårdsplatserna
fortsatt. Strukturella förändringar har gjorts i en del grupper under år 2014 på grund av utrymmena
eller personalmängden. I samband med att Purolan päiväkoti färdigställdes har situationen gällande dagvårdsplatserna granskats och man beslöt att lägga ned Teerenpesän päiväkoti och daghemsgruppen Kivitaskut som har hört under Teeriniemen päiväkoti (30.6.2014).
Päiväkoti Pax, som tidigare var ett köptjänstdaghem, övergick till staden 1.8.2014 och heter numera Taikametsän päiväkoti. Även för Lillkyros del granskades dagvårdsstrukturen och man beslöt
100
dra in veckoslutsvården. Lekparkverksamheten som stadens egen verksamhet upphörde helt under sommaren 2014 p.g.a. låg användningsgrad. Lekparkverksamheten övertogs av Setlementföreningen hösten 2014. År 2014 har det funnits 10 klubbar i de öppna daghemmen, och i sju av
dessa har serverats en varm måltid.
Dagvårdplatserna i köptjänstdaghemmen konkurrensutsattes och de nya avtalen trädde i kraft
fr.o.m. 1.8.2014. I konkurrensutsättningen var tyngdpunkten på anskaffning av platser för barn under 3-år. Totalt anskaffades 367 nya avtalsenliga platser. Antalet anskaffade platser är något färre
än under den föregående avtalsperioden eftersom tyngdpunkten var på småbarnsplatser som kräver mera resurser jämfört med platser för 3-6- åringar. De anskaffade platserna räknat i anslag är
dock på nästan samma nivå som under den tidigare avtalsperioden.
De avgiftsfria sommarmånaderna förverkligades på samma sätt som föregående år under juni, juli
och dessutom i augusti under tiden 1–15.8. Möjligheten utnyttjades för sammanlagt 1648 barn.
303 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING
Verksamhetsidé
Den grundläggande utbildningens målsättning är att erbjuda högklassig basservice inom fostran,
inlärning och undervisning och att se till att tjänsterna är tillgängliga för både finsk- och svenskspråkiga invånare.
Till den grundläggande utbildningens egen verksamhet hör undervisning och pedagogiska tjänster,
förberedande undervisning och stödundervisning för invandrare, internationell verksamhet, morgon- och eftermiddagsverksamhet, elevvård, underhåll av fastigheter, intern förvaltning samt tjänster åt utomstående.
Elevantal/år
BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014
Elever i åk 1-6 och förskolelever
3247
3266
3286
3344
3779
3827
Elever i åk 7-9 och tilläggselever
1743
1687
1656
1644
1803
1823
Sammanlagt (utan förberedande undervisning)
4990
4953
4942
4988
5582
5650
- därav elever som fått beslut om särskilt stöd, inte
466
453
378
294
253
223,5
förlängd läroplikt
- därav gravt handikappade, förl. läropl.
23
30
33
30
31
31,5
- därav övriga handikappade, förl. läropl.
96
103
109
113
128
135
Förberedande undervisning för invandrare
52
69
76
67
61
69
Siffrorna är medeltal. BS 2013 = elevantalet inom Vasa stad och området Lillkyro 20.9.2012 och 20.9.2013
Genomsnittliga pedagogiska resurser / elev
År
Allmän undervisning, åk 1-6
Allmän undervisning, åk 7-9
Klassb. specialundervisning
Handikappundervisning
Grundläggande undervisning medeltal
BS 2009
1,61
2,09
2,82
4,66
1,89
BS 2010
1,69
2,18
3,06
4,52
1,96
BS 2011
1,70
2,21
3,50
4,24
1,99
BS 2012
1,68
2,41
3,88
4,37
2,03
BS 2013
1,77
2,5
3,96
4,71
2,09
BS 2014
1,63
2,42
4,48
4,92
2
Resurserna innehåller med utbildningsstyrelsens understöd finansierade timmar för indelning i
mindre undervisningsgrupper. Klubbtimmar samt de klubb- och stödtimmar som har finansierats
med avkastning från grundskolornas stipendie- och utvecklingsfond är inte längre med i statistiken
från om med 2014. Sjukhusundervisningen har inte beaktats.
Morgon- och eftermiddagsverksamhet
Antal skolelever
Vår
Höst
Vår
Höst
Vår
Höst
Vår
Höst
101
Stadens egna enheter
- Den grundl. utbildningens enheter
- Småbarnsfostrans enheter
Arrangerad av samarbetspartners
Totalt
2011
2011
2012
2012
2013
2013
2014
2014
673
29
165
867
715
711
691
695
693
652
646
122
837
122
833
130
821
133
828
141
834
137
789
202
848
Måluppfyllelse
Övriga mål
Stärkande av ledarskapet.
Personalens välmående
Utvecklandet av utvärdering
Undervisning och undervisningsarrangemang.
Stöd för lärande, växande
och välmående.
Utveckling av lärmiljöer
Utveckling av samarbete mellan hemmet och skolan
Resultatets centrala mål för år
2014
Rektorerna/biträdande rektorernas
uppgiftsbeskrivning och tidsanvändning kartläggs.
Kartläggningen av kunnande / uppföljning görs för rektorer, lärare
skolgångbiträden.
En modell för utvecklandet av kunnandet uppgörs, som innehåller, kartläggning, utvecklingssamtal och individuella utbildningsplaner.
Ordnandet av fortbildning, på basen
av kartläggningen.
Ibruktagande av ett utvärderingssystem som grundar sig på kvalitetskriterier.
Grundandet av en lär- och kvaltitetsgrupp.
Timresurs för grundläggande utbildningen 2 åvh/elev
Tillräckliga resurser för en kvalitativ
inlärning och undervisning
Omfördelning av resurserna för stöd
för inlärningen
Utvecklandet av den områdesvisa
och mångprofessionella elevvården
Gemensam utvärdering med hussektorn angående de fysiska förhållandena i enheterna, samt vid kartläggningar framkomna olägenheter,
renoveringsåtgärder samt årsrenoveringar.
Utveckling och ibruktagande av nya
informationsoch kommunikationstekniska lärmiljöer 2013-2020.
 Förnyande av apparatur och
program
 Utrustning i undervisningsutrymmena
 Varje lärare har tillgång till en
arbetsstation
 Utvecklande av ikt-stödet och
grundande av ikt-central
 Ibruktagande och stärkande
av molntjänster
Skapande av verksamhetsmodeller
för samarbetet hem och skola.
Vice- och biträdande rektorernas
arbetsbeskrivning har delvis fastställts i årsplanen. Rektorernas
veckoarbetstid följs upp regelbundet.
Kompetenskartläggningen är ännu
underarbete pga program saknas.
Fortbildning har delvis ordnats på
basen av kartläggningen.
Utvärderingssystemet har delvis
tagits i bruk. En arbetsgrupp för
kvalitét har bildats.
Timresurs 2,04 åvh/elev
Elevvården som följer den nya om
elvvvårdslagen.
Har inte förverkligats.
Har delvis förverkligats.
En enkät om trivsel har gjorts.
102
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
51 324
2 062
-49 262
Förändringar i
budgeten
1000 €
134
344
-210
Ändrad
budget
2014
1000 €
51 458
2 406
-49 052
Bokslut
2014
1000 €
50 730
2 763
-47 967
675
Avvikelse
1000 €
+728
+357
+1 085
Verksamhetsinkomsterna blev cirka 350 000 € mera än vad som budgeterats.
Verksamhetsutgifterna blev mindre än budgeterat. Personalkostnaderna underskrider budgeten
p.g.a. att man inte besatt alla vakanser t.ex. inom psykosociala elevvården. Köp av kundtjänster
underskrider klart det budgeterade.
De finskspråkiga grundskolorna har utnyttjat stipendie- och utvecklingsfondens avkastning för skolornas verksamhet. Under året har fondens avkastning täckt utgifter för verksamheten med
184 695,99 €. Den svenska stipendiefondens avkastning, 4 220 €, har i första hand använts till stipendier och rekreation.
Projektmedel har använts totalt cirka 915 072,08 €. Dessutom har övriga bidrag erhållits, totalt
175 830,88 €. Verksamheten har finansierats med externa inkomster om totalt 1 090 902,96 €.
305 HEMKOMMUNERSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING
Som utgift på detta resultatområde bokförs ersättningar för elever från Vasa som studerar på andra
än stadens för- och grundskolor, och som inkomst bokförs ersättningar för andra kommuners elever som studerar i stadens grundskolor.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
4713
1000
-3 713
Förändringar i
budgeten
1000 €
-77
-9
69
Ändrad
budget
2014
1000 €
4 636
991
-3 645
Bokslut
2014
1000 €
4 636
991
-3 645
Avvikelse
1000 €
0
0
0
308 KUULA-OPISTO
Verksamhetsidé
Kuula-institutet är en konstläroanstalt som har i uppgift att ordna undervisning i musik och dans
samt i konstformer i anslutning till dem. Undervisningen skall utveckla färdigheter att skapa samt
utöva och framföra musik och dans på ett mångsidigt sätt samt för yrkesstudier inom branschen.
Ett centralt mål är att skapa ett positivt förhållande till musik och dans.
103
Förverkligandet av målen
Under Kuula-institutets 62:a verksamhetsår har stabiliseringen av den inre verksamheten fortsatt. I
arbetet med att effektivera verksamheten får eleven en lektionslängd som svarar mot dennes motivation och målsättning. Metoden med instrumentförberedelse i stället för tester har visat sig vara
mycket fungerande och fortsätter under namnet spelstart. Det livliga samarbetet med daghem och
skolor har fortsatt. Hur man kan tillgodoräkna institutets kurser på andra stadiet har förnyats under
namnet Taikonakademin. I samarbete med Korsholms musikinstitut har anställts en gemensam
musikleklärare. Kuula-institutets dansundervisning koncentreras på balett och barndans. Elevantalet har hållits på en godkänd nivå trots hård konkurrens. Tillsammans med personalen har slutits
ett lokalt avtal om vad övrigt arbete innebär och hur det rapporteras. Utrymmena är i flitig användning och Toivo-Kuula-salen har varit i utomstående användning 66 gånger under året.
Måluppfyllelse
Övriga mål
Eleverna
Nöjda och kunniga elever
Utveckling av nya undervisningsmetoder
Musik och dans
En levande musik- och
danskultur
Personalen
En kunnig, lojal, motiverad och
sporrande personal.
Utbildning
Fungerande arbetsfördelning
Arbetsklimat
Inskolning av personal
Organisation
En fungerande organisation
Förbättrande av det interna
samarbetet
Samarbete
Ett fruktbart samarbete med
olika aktörer
Skolor och daghem
Resultatområdets centrala mål för år
2014
Elevrekrytering
- Samarbete med skolor
- Slussa elever från musiklekskolan till instrumentundervisningen
Utveckling av musikens grunder
Periodisering av samspelet
Musik: 217 sökte, 176 ant..
Dans: 23 söte, 23 antogs
Instrumentkarusellen, 23 el.
Utvecklandet av konsert- och uppvisningar
Antalet konserter 96
Publikmängd 8 350
Hur förbinda timlärarna och de gemensamma lärarna
Uppföljning av kartläggningen av kunnandet
Förtydligande av arbetsbeskrivningar och
ansvarsområden
Beaktande av åldersfrågor
Utvecklandet av Tyky-verksamhet
Lärarguide
Pedagogiska temadiskussioner
Utvecklingssamtal
Utveckling av programmet Wilma för Kuulas behov
Ibruktagande av Virvatuliutvärderingsinstrument
Samspelet mellan olika avdelningar
Wilma i användning =>
resurs behövs för utvecklingsarbete
Två delområden utvärderade
- föräldrar och elever
Konsertarbetsgruppen
Musiklekskolor i daghem
Fortsatt utveckling av samarbetsformer
mellan Kuula-institutet och skolorna
14 daghem och 4 skolor med
Utvecklingsprojekt med
UBS:s finansiering i samarbete med granninstitut
Försök: Buranat-orkestern
Utvecklingssamtal
Utvecklingsplan
Utvecklingssamtal
2 st. Tykyverksamhetstillfällen
Under arbete, görs på nätet
Personalmöten samt en
skolningsdag
104
Vasa stadsorkester
Vasa stadsteater
Gemensam konsert (tuttikonsert)
Samarbetsprojekt enligt samarbetsavtalet
Utvecklandet av den kommunala dansundervisningen
Verksamhet i Lillkyro /Merikaarto. Filial i
Laihela och Storkyro
Korsholm/dans
Förverkligas 2016
Dansföreställningar 15-16.4
4 st.
Rapport gjord
En måttfull avgiftspolitik
Extern finansiering för olika projekt
Uppföljningsrapporter
angående ekonomin
Utrymmen
Ändamålsenliga utrymmen
Utnyttjande av kapaciteten av utrymmen
Salens har reserverats av
utomstående 66 gånger
En bra image och uppskattad verksamhet
Uppdatering av informationsoch marknadsföringsstrategin samt hemsidor
Planeringen av de förnyade
hemsidorna
Vaasa opisto/ Arbis
Närkommunerna
Ekonomi
En hållbar och stabil ekonomi
Förverkligas 2015
Elevantal: 78 (L) 28 (S) Gemensam barndanslärare från
1.8-
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
2 028
703
-1325
Förändringar i
budgeten
1000 €
17
17
-1
Ändrad
budget
2014
1000 €
2 046
720
-1 326
Bokslut
2014
1000 €
2 059
701
-1 359
63
Avvikelse
1000 €
-14
-19
-33
Kuula-institutet har sparat in på tjänster, men personalkostnaderna överskrider budgeten med ca
40 000 €.
UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖR ANDRA STADIET
Verksamhetsidé
Till verksamhetsområdet hör de uppgifter som anges i gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning
och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning samt i förordningar som har samband med dem.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
40 545
9 295
-31 250
Förändringar i
budgeten
Bokslut
1000 €
177
0
Ändrad budget
2014
1000 €
40 722
9 295
-177
-31 427
-30 592
856
2014
1000 €
40 792
10 200
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-70
+905
+835
105
Förändringarna i budgeten medförs av ändringar som gjorts i dispositionsplanen, genom vilka budgeterna korrigerades till att motsvara de bekräftade elevvisa statsandelarna.
Personal 31.12.
Ordinarie
Visstidsanställda
Totalt
Heltidsanställda
Den gemensamma förvaltningen
för andra stadiet
17
Gymnasierna
59
Yrkesinstitutet
163
Vuxenutbildningscentret 78
för andra stadiet
2
Gymnasierna
11
Yrkesinstitutet
30
397
Deltidsanställda
för andra stadiet
5
Gymnasierna
5
Yrkesinstitutet
18
Gymnasierna
7
Yrkesinstitutet
17
Totalt
351
142
96
493
310 DEN GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN FÖR ANDRA STADIET
Verksamhetsidé
Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet är en funktion som koordinerar läroanstalterna
och ur vilken härleds informations-, marknadsförings-, kommunikations-, biblioteks-, it-, lager- och
förvaltningsservice som gäller hela andra stadiet. Till den gemensamma förvaltningen för andra
stadiet har hela andra stadiets gemensamma funktioner budgeterats.
Måluppfyllelse
Den gemensamma förvaltningen erbjuder andra stadiet olika slag av centraliserade tjänster effektivt.
Övriga mål
Verksamheten i fråga om andra
stadiets förvaltnings- och stödservice effektiveras.
Antalet anställda
Förvaltnings- och stödservicens
funktionsduglighet mäts med
enkäter
Måluppfyllelse
Pensioneringarna effektiverade användningen av personalresurserna,
men indragningen av personalresurserna bidrog också till att uppnåendet av verksamhetsmålen försämrades.
Under året hann man inte genomföra några enkäter.
Ursprunglig budget 2014
1000 €
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
1 464
Förändringar
i budgeten
1000 €
-3
Ändrad
budget
2014
1000 €
1 460
0
-1 464
3
-1 460
Utfall
2014
1000 €
-1 439
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+21
1
+1
-1 438
+22
106
312 VAASAN LYSEON LUKIO
Verksamhetsidé
Målet med gymnasiestudierna är avgångsbetyg från gymnasiet och studentexamensbetyg. Gymnasiet ger som allmänbildande skola behörighet för fortsatta studier vid universitet och högskolor.
Vuxenlinjen erbjuder alternativa studieformer för att tillgodose vuxenbefolkningens studiebehov.
Måluppfyllelse
I daggymnasiet har antalet studerande sjunkit något. På vuxenlinjen har den årliga variationen varit
liten. I en stor enhet inverkar åldersgruppernas heterogenitet på genomströmningen. Det kan finnas stora skillnader mellan de olika årskurserna. Andelen studerande med invandrarbakgrund har
ökat något, likaså har antalet studerande som behöver särskilt stöd ökat.
Studerande
År
Daggymnasium
Vuxengymnasium
Ordinarie studerande
Ämnesstuderande fr.o.m. 1.1.2009
BS 2012
729
57
786
2
BS 2013
742
52
794
0,4
BS 2014
770
43
814
2
Övriga mål 2014
Antalet studerande
Nuvarande elevvolym från rekryteringsområdet säkerställs
Genomströmning
Gymnasiets lärokurs avläggs på
högst tre år från det att gymnasiestudierna har inletts.
Studerandenöjdhet
Minst 780 + 50 studerande
Måluppfyllelse
761,5 + 52
90 % av dem som börjat i daggymnasium avlägger gymnasiets
lärokurs på högst tre år.
Förverkligande 83,39 %
Utvärdering som ska göras årligen
Mål 3,6
Förverkligande 3,6 %
Studenthälsovård
För alla studerande på andra stadiet garanteras en mottagning/år.
Tillgången på arbetskraft
Studerandeunderlaget
Inte tillgänglig. Alla som har börjat
i gymnasiet har kunnat gå på hälsovårdarens granskning under det
första läsåret.
Behovet har bedömts i personalplanen. Prognostiseringen har
gjorts i tid. Behovet av särskilt
stöd har beaktats.
I gymnasiets verksamhet ställs resurser till förfogande enligt priset per enhet. Verksamheten har
nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år.
Ekonomiska mål som är bindande i förhållande till fullmäktige
Kostnader enligt statsandelsnormen
Måluppfyllelse
Daggymnasium 5 861,77 €/ studerande
Vuxengymnasium 3 501,88 €/ studerande
Daggymnasium 5 722,81€/ studerande
Vuxengymnasium 3493,56 €/ studerande
Nettoberäkningar presenteras på
s. 161-162.
107
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
5 392
207
-5 185
Förändringar
i budgeten
1000 €
-377
0
377
Ändrad budget
2014
1000 €
Utfall
2014
1000 €
4 922
193
-4 729
83
5 015
207
-4 808
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
93
-14
+79
313 VASA GYMNASIUM JA VASA SVENSKA AFTONLÄROVERK
Verksamhetsidé
Vasa gymnasium erbjuder ungdomarna en god allmänbildande teoretisk utbildning i en trygg miljö
som stöder dem i deras fortsatta studier på tredje stadiet. Vasa svenska aftonläroverk erbjuder
vuxna och ungdomar att läsa gymnasiekurser per distans med en individuell plan, utgående från
egna behov och egen tidsram, enligt läroplanen för vuxengymnasier.
Måluppfyllelse
Uppställda mål har uppgyllts under året 2014 enligt uppgifterna i tabellen nedan. Alla studerande
vid Vasa gymnasium träffar kuratorn och hälsovårdaren minst en gång per läsår.
Lärarkoren vid VG/VSA är behörig. Antalet studerande som sökt till skolorna har varit stabilt och
även visat stigande tendens. På Vasa gymnasium har andelen studerande från andra kommuner
ökat på grund av elitidrottsprofileringen i Vasa stad.
Övriga mål
Antal studerande
Gymnasium 145
Aftonläroverk 62
90 % av de studerande
Måluppfyllelse
Gymnasium 141,3
Aftonläroverk 73,3
94 %
Elevtrivseln
4,0
3,8 %
Elevvården
Varje studerande garanteras mins ett besök per läsår vid elevhälsovården
Tillgång på behörig personal/lärare Tillgång på studerande / studerandematerial
100 %
Genomströmning, studerande
genomför examen på 3 år
100 %
Gymnasiets verksamhet resurseras enhetsprisbaserat. På verksamheten tillämpas nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år.
Ekonomiska mål som är bindande i
Normpris, statsandel/
studerande
Måluppfyllelse
Gymnasium 6 940,34 € / studerande
Aftonläroverk 3 501,88 € / studerande
Gymnasium 6 889,87
€/studerande
Aftonläroverk 3 253,49
€/studerande
Nettoberäkningar presenteras
på s. 161-162.
108
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
Förändringar i
budgeten
1 449
155
-1 294
1000 €
-80
Ändrad budget
2014
1000 €
80
Utfall
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-185
+57
-130
2014
1000 €
1 553
212
-1 342
29
1 368
155
-1 212
Studerande
År
Daggymnasium
Vuxengymnasium
Ordinarie studerande
Ämnesstuderande fr.o.m. 1.1.2009
BS 2012
140
73
213
6,9
BS 2013
142
70
212
3,5
BS 2014
158
57
215
6,7
315 VASA YRKESINSTITUT
Verksamhetsidé
Vasa yrkesinstituts verksamhetsidé och allmänna utbildningsmässiga mål är att utbilda yrkeskunnig arbetskraft med bred kompetens för att tillgodose de snabbt föränderliga behoven inom närings- och arbetslivet samt samhället. Utöver det är målet även att ge studerandena färdigheter för
fortsatta studier på en högre utbildningsnivå. Vasa yrkesinstitut är en tvåspråkig läroanstalt som
ger undervisning på finska, svenska och engelska.
Antalet studerande enligt utbildningsområde och grad (i enlighet med finansieringslagen)
ANTALET STUDERANDE
BS 2011
- teknik och trafik
- säkerhetsbranschen
- kultur, artesan
- kultur, kommunikation
- företagsekonomi och administration
- naturvetenskap
- turism-, kosthålls- och ekonomibranschen
- social-, hälsovårds- och idrottsbranschen
- utbildning för invandrare
- förb. och rehab. träning för handikappade
- förberedande utbildning för grundl. yrkesutb.
Totalt
BS 2012
BS 2013
BS 2014
619
85
39
90
212
89
325
446
24
8
17
1 954
614
84
39
81
216
83
296
454
27
6
16
1 916
603
82
35
74
213
83
263
472
22
2
14
1 863
619
76
40
102
206
96
326
419
27
14
24
1 949
Måluppfyllelse
Övriga mål 2014
Parameter för sysselsättning
Parameter för studieavbrott
75 %
6%
Måluppfyllelse
68,5 %
7,18 %
Parameter för fortsatta studier
20 %
10,9 %
Parameter för fullföljda studier
Studerandenöjdhet
Studenthälsovård
70 %
3,8 (skala 1–5)
För alla studerande på andra stadiet
garanteras en mottagning/år. Tillgång
till egen läkare.
73,6 %
3,9
De årliga hälsokontrollerna
för studerandena har genomförts.
109
Att få behörig undervisningspersonal
till vissa utbildningsområden
Personligt kompetensprogram
I Vasa yrkesinstituts verksamhet ställs resurser till förfogande enligt priset per enhet. Vasa yrkesinstitut har gjort strukturella ändringar i sin verksamhet för att ett nollresultat ska nås. De strukturella
ändringarna har genomförts bl.a. genom en övergång till ett system med fyra perioder. Det här har
gjort det möjligt att bättre beakta individuella studievägar samt i praktiken möjliggjort en förkortning
av studietiden och en effektivering av genomströmningen. Även omfattningen av praktisk inlärning i
arbetet har ökats och grupperna har i mån av möjlighet kombinerats över examensgränserna. Anpassningen till snävare resurser har gjorts gradvis så att kvaliteten på undervisningen inte har blivit
lidande. År 2014 har antalet studieplatser reducerats och priset per enhet sjunkit.
Resurser
Måluppfyllelse
Kostnader enligt statsandelsnormen
9 941,93 €/studerande. I kostnaderna
ingår en garantisumma på 250 000 €.
10 023,26 €/studerande
Nettoberäkningar presenteras på s.163.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
20 375
1 765
-18 610
Förändringar
i budgeten
1000 €
-213
0
213
Ändrad budget
2014
1000 €
20 162
1 765
-18 398
Utfall
2014
1000 €
19 824
1 738
-18 086
459
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+338
-26
+311
318 VASA VUXENUTBILDNINGSCENTER
Verksamhetsidé
Vaasan aikuiskoulutuskeskus – Vasa vuxenutbildningscenter har enligt lagen om yrkesinriktad
vuxenutbildning i uppgift att för arbetslivet producera utbildning samt stödjande utvecklingstjänster.
Uppgiften är att utbilda kunnig arbetskraft för arbetslivets behov samt att producera utbildningsoch utvecklingstjänster som företag och andra arbetsplatser i regionen behöver. Vuxenutbildningscentrets verksamhetsidé baserar sig på kompanjonskap.
Måluppfyllelse
Vasa vuxenutbildningscenters verksamhet inriktades år 2015 på vuxenutbildning av arbetskraft
som behövs med tanke på de för Vasaregionen viktiga näringsgrenarna el, metall, socialoch hälsovård och handel samt på invandrarutbildning. Vuxenutbildningen har understött kompetensutvecklingen hos personer som befinner sig i olika skeden av yrkeskarriären så att kunnandet motsvarar den föränderliga arbetsmarknadens behov och individuella behov i karriärutvecklingen.
Rekryteringen av studerande lyckades år 2014 över de uppställda målen. Målet för antalet studerandearbetsdagar överskreds klart (förverkligande: 229 144 studerandedagar, mål: 194 916 studerandedagar). Utbildningsverksamhetens totala omsättning förverkligades ca 2,2 miljoner € större
än budgeterat. Orsaken till tillväxten var särskilt ökningen av antalet studerande inom grundexamen samt den separata finansiering som fåtts för unga vuxnas kompetensprogram. Målet för den
avgiftsbelagda serviceverksamheten förverkligades inte, även om den till storleken var på 2013 års
110
nivå. Den större omsättningen ökade inte i samma förhållande utbildningsverksamhetens kostnader, vilket syns som ett kumulativt överskott.
Studerandenöjdheten var bra. I fråga om studieavbrotten nåddes målet inte, och utvecklingen var
negativ jämfört med det föregående året. Det här förutsätter att både handledningsverksamheten
och uppföljningen utvecklas ytterligare. Antalet avlagda examina hölls på 2013 års nivå. Antalet
avlagda delexamina ökade, vilket kan anses vara en positiv utveckling med tanke på att finansieringsmodellen håller på att förnyas.
Utvecklandet av genomförandemodeller för utbildningarna fortsatte med hjälp av olika projekt. Målet är att skapa sådana genomförandemodeller genom vilka man kan bemöta såväl kommande finansiella reformer och nedskärningar inom yrkesutbildningen som även förnyandet av examenssystemet.
Antalet studerandearbetsdagar
Arbetskraftspolitisk utbildning
Yrkesinriktad tilläggsutbildning
Grundläggande yrkesutbildning
Kompetensprogrammet för unga vuxna
Övrig utbildning (läroavtal, företagens personalutbildningar, kortkurser)
BS 2011
98 686
38 728
60545
-
BS 2012
94 647
41 884
68 421
-
BS 2013
93 216
43 469
71 877
-
BS 2014
92 659
38 991
79 387
5 805
15 119
9 032
12 170
12 302
Övriga mål 2014
Avlagda examina
Avlagda examina totalt 710
Avbrott
Studerandenöjdhet
Avbrottsprocenten högst 8 %
Medelvärdet av studeranderesponsen:
OPAL 4,1
AIPAL 4,1
Företagsutbildning 4,5
Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens omsättning 70 % av utbildningsverksamhetens omsättning
Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens andel
Personalutveckling
Intern kontroll och riskhantering, anpassande av verksamheten till de finansiella nedskärningarna inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen
Utbildningskostnaderna 2,8 % av personalkostnaderna
Resurserna för personal, lokaler och
utrustning i balans med den till buds stående finansieringen, %-andel av omsättningen
Måluppfyllelse
1 966 examina, av vilka
313 hela examina och 1 653
delexamina
9,8 %
OPAL 4,1
AIPAL 4,2
Företagsutbildning 4,4
4%
2,1 %
Verksamhetskostnaderna i
balans med den finansiering
som fåtts:
Personalkostnaderna 56,4
% av omsättningen
Hyrorna 8,1 % av omsättningen
Avskrivningarna 2,0 % av
omsättningen
Resultaträkningen och finansieringsanalysen var i balans. I fråga om grundexamina har kostnaden
enligt statsandelsnormen hållits i balans. Med överskottet bereder man sig på de nedskärningar
inom yrkesutbildningen som kommer att göras åren 2015–2016.
Resultaträkning och finansie-
Måluppfyllelse
Resultaträkning och finansie-
Resultaträkning +890 748 € och
111
ringsanalys i balans
ringsanalys
Kostnader enligt statsandelsnormen 9 514,20
€/grundexamenstuderande
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
-11 864
7 168
-4 697
Förändringar i
budgeten
1000 €
851
0
-851
Ändrad
budget
2014
1000 €
12 715
7 168
-5 548
finansierings-analys i balans +
1 175 782 €. Beräkningar sid 164.
Förverkligade kostnader 8 092,94
Utfall
2014
1000 €
13 052
8 056
-4 997
285
Avvikelse
(inverkan på resultatet)
1000 €
-337
+888
+551
DIREKTIONEN FÖR LÄROAVTALSVÄSENDET
320 LÄROAVTALSUTBILDNING
Verksamhetsidé
Vasa stads läroavtalsväsende har i uppgift att inom verksamhetsområdet för Vasa stad och
Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur leda och övervaka på läroavtal baserad utbildning enligt samarbetsavtalet som trädde i kraft 1.7.1999 och det 1.1.2009 ändrade samarbetsavtalet.
Måluppfyllelse
Fokusområden år 2014 har varit att stöda studerande i att uppnå sina mål, avlägga examen och få
arbete. Av maximiandelen läroavtal som riktats till utbildningsanordnarna har i Österbotten 30 %
anvisats i huvudsak till den svenskspråkiga läroavtalsutbildningen.
Mål 2014
Målet är att ordna utbildning på arbetsplatsen, kompletterad med teoretiska studier, så att den studerande
blir en yrkeskunnig arbetstagare i det
yrke som han/hon genom läroavtal
utbildar sig till.
Målet är att största delen av
de studerande avlägger examen och får arbete.
Måluppfyllelse
Under år 2014 uppgick antalet läroavtalsstuderande till 783, av vilka
284 ingick läroavtal under år 2014.
Antalet finskspråkig studerande var
465 och svenskspråkiga 271 (34,6,
%) samt studerande med annat
språk 47.
Av studerandena avlade 214 examen.
Av alla som år 2014 avslutade sina
studier fick cirka 90,5 % arbete.
Under år 2014 hölls ca 70 infotillställningar vid läroavtalsbyrån och
för samarbetsparterna, ca 600 personer.
112
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
2 491
Förändringar i
budgeten
1000 €
-100
Ändrad budget
2014
1000 €
2390
-2 491
101
-2 390
Bokslut
2014
1000 €
2 391
-2 391
Avvikelse
1000 €
-1
-1
Den elevbaserade statsandelen antecknas i finansieringsdelen.
Personal 31.12
Ordinarie
Heltidsanställda
9
Deltidsanställda
-
Totalt
9
DIREKTIONEN FÖR TYÖVÄENOPISTO
330
VAASA-OPISTO
Verksamhetsidé
Vaasa-opisto har som mål att främja ett aktivt och bra liv i informationssamhället för alla stadsbor.
För att förverkliga sitt mål erbjuder institutet på det sätt som lagen förutsätter kvalitativ och
mångsidig undervisning till ett rimligt pris. Grundtanken i verksamheten är ett livslångt lärande och
jämlikhet. Från dessa härleds värden som kreativitet, frivillighet och delaktighet som institutet värnar i sin verksamhet.
Måluppfyllelse
Verksamhetens fokusområden
1.
Ett högklassigt undervisningsutbud inom det fria bildningsarbetet som följer med sin tid i
Vasa och Kyroland.
2.
Utveckling, utvärdering och nätverkssamarbete inom den grundläggande konstundervisningen.
3.
Skapande av en ny organisation och förstärkande av gemensam expertis − kunnande,
samarbete och kompanjonskap.
4.
Delaktighet och välfärd främjas: grundläggande studier för invandrarungdomar, kulturell
mångfald, verksamhet och kultur som beaktar specialgrupper
Från hösten 1.8.2014 övergår Kyrönmaan opistos verksamhet att lyda under Vaasa-opisto. På
samma gång sammanslogs det privata och kommunala institutet som har verksamhet både på
glesbygden och i stadsmiljö. Med avtal om flyttning av personal övergick i institutets tjänst tre heltidsanställda och ett tiotal timlärare. Den nya organisationen har kommit bra i gång och institutet
säljer sina tjänster till Storkyro och Laihela.
Den grundläggande konstundervisningen utvidgades till Lillkyro. Utvärderingsprojektet Virvatuli genomfördes tillsammans med Kuula-institutet och Arbis. TaiKons sommarlägerverksamhet överfördes att ordnas av Arbis under åren 2014-15. Den grundläggande undervisningen för invandrare
har kommit i gång och genomförs med statsandelsfinansiering för grundundervisning.
Övriga mål 2014
Ramar och en verksamhetskultur
skapas för drivande och ledande av medborgarinstituts-
Antal utbildningsdagar och deltagare under läsåret. 2014-2015.
Måluppfyllelse
Verksamheten inleddes i Lillkyro,
Laihela och Storkyro 1.8.2014.
Antalet kursdeltagare i området
113
verksamhet över kommungränserna.
Invånarnas aktivitet vad gäller att
delta i enkäter och diskussioner.
Ungdomsklass blir bestående
Antal avgångsbetyg från den
grundläggande utbildningen
och hur eleverna placerar sig vad
gäller fortsatta studier
Virvatuli-utvärdering
Antalet nya deltagare
Den grundläggande konstundervisningens kvalitet utvecklas och
görs känd
Mål för den interna kontrollen
Fastighetens säkerhet och hälsosamhet förbättras
Förbättrande av övervakningen
Slutförande av ändringsarbetena i
institutshuset
Ventilationsrenovering
1863 på höstterminen.
Aktiv informering
Invånarenkät 6/2014, 170 svar; öppet hus i ovannämnda kommuner
vecka 48, 150 deltagare.
Slutsåld välgörenhetskonsert vid
ungdomsföreningen.
18/19 elever fick avgångsbetyg och
studieplats
Utvärderingen utförts
76 nya elever
TaiKon –akademin startade
Övervakningskamerasystem har
installerats och tagits i bruk.
Ändringsarbetena har slutförts.
Ventilationsrenoveringen förverkligas inte.
BS 2013
BG 2014
BS 2014
Antalet kurser
582
600
733
Antalet undervisningsx) 14 785
13 150
xx)18 902
timmar
Antal undervisningstimmar som berättigar till
12 800
12 800
17 195
statsandel
Beviljade statsandelstimmar
10 939
10 916
15 622
Antalet kursdeltagare
9 294
9 600
10 694
x) inbegriper 800 timmar grundläggande undervisning för invandrarungdomar, ny verksamhet
x) inbegriper 1.485 timmar grundläggande undervisning för invandrarungdomar samt utbildningen Eteenpäin
222 timmar.
*) Fr.o.m. 1.8.2014 ingår i talen Lillkyros, Storkyros och Laihelas medborgarinstitutsverksamhet
- fr.o.m. 1.8.2014 som ny verksamhet Lillkyros, Storkyros och Laihelas medborgarinstitutsverksamhet
- det av utbildningsstyrelsen beviljade studiesedelsunderstödet 11 450 euro användes för rabatter
på kursavgifter för pensionärer/seniorer och studerande med invandrarbakgrund, 500 euro ombudgeterades för år 2015.
- de övriga kursrabatterna (arbetslösa) var sammanlagt 12.020 €.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
1 653
270
1 383
Förändringar i
budgeten
1000 €
451
233
-217
Ändrad budget
2014
1000 €
2 103
503
-1 600
Utfall
2014
1000 €
2 081
530
-1 550
56
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+22
+27
+50
114
Nyckeltal
Statsandel €
Statsandel (grundläggande studier för unga invandrare)
Totalt
Nettoutgifter €, statsandelen har beaktats
Nettoutgifter € /invånare
Nettoutgifter € / kursdeltagare
BS 2013
564 662
BG 2014
804 970
718 259
10,8
77,3
601 030
9
62,6
Heltidsanställda
17
1
1
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Visstidsanställda
1
98
1
BS 2014
804 970
252 590
1 057 560
492 800
5,76
43,0
Totalt
18
99
2
DIREKTIONEN FÖR VASA ARBETARINSTITUT
340 VASA ARBETARINSTITUT
Verksamhetsidé
Verksamheten syftar till att med lagen om fritt bildningsarbete som grund förverkliga uppdraget att:
- vara ett svenskspråkigt och mångkulturellt utbildningscentrum och en plats för samvaro
- ge målgrupperna möjlighet att ta del av en mångsidig och kvalitativ verksamhet som stöder
den personliga utvecklingen och bidrar till livskvalitet
- vara en samhällsaktör som verkar i ett välfungerande nätverk med andra aktörer.
Fokusområden för år 2014 och måluppfyllelse av dem:
Den egentliga verksamheten utvecklas för att bättre möta de växande målgrupperna invandrare
och seniorers intressen och behov. Verksamheten har utvecklats så att deltagarantalet såväl brutto
som netto har ökat jämfört med tidigare år. Budgeten balanseras. Verksamhetsåret ger ett gott
ekonomiskt resultat. TaiKons utvärderingsprojekt genomförs och satsningen på marknadsföring
fortsätter. Utvärderingsprojekt har genomförts och marknadsföringssatsningar ger ökat deltagarantal som resultat. Projektverksamheten upprätthålls för att tillföra extern finansiering och utvecklingsmöjligheter. Projektverksamheten har varit omfattande och gett ekonomisk vinst och utvecklingsmöjligheter.
Måluppfyllelse
Resultatområdets mål 2014
Att hålla deltagarantalet på
samma nivå som år 2012
(3371 nettodeltagare, 5477
bruttodeltagare), trots inbesparingar år 2013 och 2014.
Deltagarstatistik från kursregister.
Att kunna påvisa att deltagarna
i Arbis kurser upplever en förbättring i livskvalitet och välmående.
Mål för den intern kontroll
Inbesparingskrav leder till
minskat antal lektioner, vilket i
Utvärdering av denna aspekt av
verksamheten i samband med
kursutvärderingar.
Antal erbjudana lektioner.
Inkomster från kursavgifterna.
Uppnående av målet
År 2014 arrangerades 8724 h, och därtill 316 h uppdragsutbildning. Deltagarantal 6870 – mest i institutets historia.
Deltagarantal netto 4164.
Av deltagarna var 19 % pensionärer, 4
% arbetslösa, 26 % av deltagarna män.
Under år 2014 uppger 76% av de som
fyllt i kursutvärdering att de upplevt
förbättrat livskvalitet genom kursdeltagandet.
Det till statsunderstöd berättigade lektionsantalet har minskat något år 2014
115
sin tur minskar statsunderstöd
och avgiftsinkomster.
och 2015. Stabiliseras från år 2016 pga
lagändringar.
Inkomsterna från kursavgifter har ökat
med 20.000 € år 2014 jämfört med år
2014.
Verksamhetsbidrag
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
-944
Förändringar i
budgeten
Bokslut
1000 €
-51
Ändrad budget
2014
1000 €
-995
2014
1000 €
-1030
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-34
238
-706
30
-21
268
-727
332
-698
+64
+29
Heltidsanställda
9
1
1
Visstidsanställda
47
-
Totalt
9
49
1
116
FRITIDSNÄMNDEN
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
8 346
1 735
-6 610
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Budgetändringar
Heltidsanställda
66
17
1
1000 €
458
0
-458
Ändrad
budget
2014
1000 €
8 804
1 735
-7 068
Bokslut
2014
1000 €
8 710
1 935
-6 774
984
Deltidsanställda
4
11
6
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+94
+200
+294
Totalt
70
28
7
350 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN
Verksamhetsidé
Förvaltningsavdelningens uppgift är att sköta fritidsverkets byrå-, personal- och
ekonomiadministrativa byråtjänster samt koordinera och utveckla dessa i nära samarbete med tre
verksamhetsområdens avdelningar. Förvaltningsavdelningen fungerar som allmänt beredningsoch verkställighetsorgan för fritidsnämnden. De viktigaste kunderna är det egna verkets personal
samt idrottsoch ungdomsföreningarna. Under resultatområdet lyder fritidsnämndens
understödsanslag, år 2014 beviljades sammanlagt ca 205 000 € till 78 idrottsoch
ungdomsföreningar.
Måluppfyllelse
Övriga mål 2014
Uppföljning, prognostisering och
rapportering av ekonomin.
Koordinering och utvecklande av
byråtjänster.
Till föreningar beviljade
understöd €/invånare
Intern kontroll och
riskhantering
Personalrisker
Uppföljningsrapporter och utredningar
till nämnden, ekonomisektorn och
centralförvaltningen.
Måluppfyllelse
Målet uppfylldes
BS 2014
BS 2014 3,09 €
Förvaltningsavdelningen har i
riskkartläggningen ställt som sitt mål en
yrkeskunnig, motiverad och till antalet
tillräcklig personal. Arbetstagarnas
förändrings-benägenhet betonas i
stadens stödservicereform, så att
arbets-uppgifterna och utförarnas
kunnande möts och arbetet utförs.
En förändringsbenägen
personal.
Rätt personer i rätt
arbetsuppgifter.
Rätt dimensionerade årsverk.
Utbildningsnivå
Förvaltningsavdelningen har hållit sig inom den beviljade budgetramen. Besparingar kunde nås
med interna uppgiftsarrangemang och genom att utnyttja lönesubvention samt genom en mera
kritisk granskning av varu- och tjänsteanskaffningar.
117
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
493
0
-493
Budgetändringar
1000 €
25
0
-25
Ändrad
budget
2014
1000 €
518
0
-518
Utfall
2014
1000 €
481
12
-469
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+37
+12
+49
351 IDROTTSAVDELNINGEN
Verksamhetsidé
Idrottsavdelningen producerar idrottsoch fritidstjänster och beaktar särskilt erbjudande av idrottsoch motionsmöjligheter också till dem som blir utanför föreningsverksamheten samt skapar
förutsättningar för den verksamhet som bedrivs av idrottsföreningar och andra aktörer som ordnar
fritidsaktiviteter.
Verksamhetens fokusområden:
- Hälsomotionsverksamhet för att aktivera invånare i olika åldrar
- Idrott och motion för specialgrupper organiseras så att de motsvarar behoven inom
handikapp- och annan anpassad idrott samt bl.a. idrottsoch motionstjänsterna för
äldre och invandrare utvecklas.
- Samarbete med idrottsföreningar, riksomfattande och regionala idrottskampanjer
- Administrering av motionslokal- och områdesreserveringar
- Konditionssalsverksamheten upprätthålls och utvecklas
- Tillgången på idrottsoch motionsverksamhet för barn och ungdomar tryggas och
eftermiddagsverksamheten effektiveras
- Simundervisningen organiseras för målgrupper i olika åldrar
Måluppfyllelse
Verksamheten förverkligades i enlighet med de planer som utarbetats. Mångsidiga
idrottsmöjligheter både på fritids- som tävlingsnivå kunde man erbjuda alla Vasabor och alla som
bor i Vasa i särledes stor omfattning och på så sätt kunde man på många sätt främja Vasabornas
livscykel för ett bra liv. Idrottsavdelningen producerade med egna motionsledare och i samarbete
med föreningar mångsidiga motionsaktiviteter. Om Vasa mästerskap tävlade man i friidrott,
bågskytte och boccia.
Action Power–verksamheten riktades främst till barn på årskurserna 1-6, vilka motionerar mindre
än 2 h/dag, och barn som inte har någon idrottshobby. Verksamheten ordnades i samarbete med
verket för fostran och utbildning. Andra samarbetsparter är socialoch hälsovårdsservicen, de
lokala idrottsföreningarna och läroanstalterna.
Simhallen hade 270 764 kunder. Veckoprogrammet omfattade 21 ledda vattengymnastikgrupper,
en stretchningsgrupp, fyra gånger ledd konditionssalsverksamhet samt en simklinik. För
krigsveteranerna hölls vattengymnastik en gång i veckan samt Tyky-tillställningar, vattendiscon
och en vattenmotionsklubb för barn. Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund valde
Vasas simhall till Årets 2014 simhall.
Syftet med hälsomotionsprogrammet ”Välmående Vasa” är att aktivera Vasa stads
arbetstagare och alla Vasabor i arbetsför ålder att motionera samt främja kunskapen om
hälsomotion.
Inom den anpassade idrotten ordnades regelbunden motionsverksamhet för alla som hör till
någon specialgrupp (bl.a. för utvecklingsstörda, rörelse- och CP-handikappade, syn- och
hörselskadade samt specialbarn och –ungdomar).
118
Övriga mål 2014
Idrotts- och motionstjänster
produceras för målgrupperna
inom fokusområdena.
Antalet motionsgrupper
Antalet deltagare och besökare
Målet är simkunnighet enligt
den nordiska
simkunnighetsdefinitionen.
Simundervisning ordnas för
åk 1-6, så att 90 % av
eleverna är simkunniga vid
övergången till åk 7–9.
Utrymmesanvändningen
maximeras och eventuella
tilläggsutrymmen förverkligas
och tas i bruk och
närmotionsplatser utvecklas.
Procentuell andel simkunniga
vid övergången till åk 7-9
Intern kontroll och
riskhantering
Säkerhetsrisken vid
producerandet av
motionsaktiviteter.
Följa upp antalet överlåtelser av
idrottsutrymmen och -områden
Måluppfyllelse
Action motionsgrupper fanns vid 17 olika
skolor (1-3 grupper/skola), tot. 58
grupper. Deltagarna uppgick till 1 173.
Grenskolor i samarbete med föreningar
12 st., i vilka 233 barn deltog. Idrottsläger
för barn vid semestertidpunkt 12 st., 246
barn deltog. I det största enskilda
evenemanget, motionsjippot för hela
familjen, ca 6 000 deltagare. Grupper
inom den anpassade motionen ordnades
ca 40/vecka och i dem deltog cirka 950
personer/vecka. Seniormotionskort hade
534 personer köpt. I Välmående Vasa
gruppverksamhet deltog ca 400
personer/vecka. I evenemangen deltog
cirka 4 500 personer. Hälsomotionskort
köpte 455 personer. Till Sandvikens
konditionshus såldes 333 st. årskort och
kortare konditionsperioder 989 st. Antalet
nya kunder var 201 st. I simhallen
registrerades 270 764 besök, i
sommarsimskolorna (20 st.) deltog 346
barn.
Den procentuella andelen simkunniga vid
övergången till åk 7-9 överskred på våren
2014 det uppställda målet, dvs. 91 %.
I bokningsprogrammet Timmi gjordes tot.
86 109 reserveringar. Simhallens
utrymmen (banorna, bastun samt
mötesutrymmen) reserverades under
året 22 311 h.
Liten personal och avsaknaden av
vikarieresurser gör att producerandet av
funktioner är sårbar och under vissa
förhållanden en säkerhetsrisk.
Möjlighet att med kort varsel
kunna anställa yrkeskunniga
vikarier. Upprätthållande av
personalens yrkeskunnighet.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
4 088
1 465
-2 623
Budgetändringar
1000 €
115
0
-115
Ändrad
budget
2014
1000 €
4 203
1 465
-2 738
Utfall
2014
1000 €
4 114
1 506
-2 608
60
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+89
+42
+130
119
352 IDROTTSPLATSAVDELNINGEN
Verksamhetsidé
Idrottsplatsavdelningen har skött om att idrottsplatser är i tränings- och tävlingsdugligt skick. Målet
är att idrottsplatserna är i kommuninvånarnas och föreningarnas användning året om, med beaktande av väderleksförhållandena.
Måluppfyllelse
Vintern 2014 var snöfattig – för skidspårens del kunde man inte på hela vintern dra det traditionella
spåret. Isområdena var i användning endast en månad, efter det smalt isarna. I Lillkyro i
Saarenpää var situationen bättre för skidspårens del. Öjbergets vintersportcenter var öppet endast
48 dagar, dvs. det öppnades 29.1.2014 och stängdes 17.3.2014. På grund av den dåliga vintern
kunde skidspår inte alls dras på isen. Sommaren 2014 var representationsplanerna Sandvikens
fotbollsstadion, Karlsplanen och Travbanas gräsplan i bra skick. Allaktivitetsplanernas gräsmattor
var i bra skick. Simstränderna sköttes med sommarjobbare och den egna personalen bra.
Storvikens konstgräsplan kunde färdigställas för Vasas juniorfotbollsspelare. Bobollsplanens
försäljningsställe förnyades och tidtagningsbyggnaden vid Kyröläs friidrottsplan förverkligades med
eget folk. Totalrenoveringen av Öjbergets hiss nedre station utfördes i slutet av året.
Övriga mål 2014
Idrottsplatserna hålls i skick på så sätt
att kommuninvånare och föreningar kan
tryggt använda dem inom ramen för de
resursers som finns.
Ett grundförbättringsprogram för
idrottsplatser på lång sikt har utarbetats.
Kundrespons
Konditionsbedömningar
Måluppfyllelse
Genomförande av
konstgräsplanen i Storviken
Totalrenoveringen av
Öjbergets nedre station har
gjorts.
Idrottsplatsavdelningens
medelålder är relativt hög,
nästan 50 år.
Sjukfrånvarodagarna har ökat
från år till år.
Nya unga utbildade
idrottsplatsskötare anställs i
stället för dem som blir
pensionerade.
Personalrisker
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
1 988
86
-1 902
Budgetändringar
1000 €
21
0
-21
Ändrad
budget
2014
1000 €
2 010
86
-1 924
Utfall
2014
1000 €
2 037
79
-1 958
924
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-27
-7
-34
355 UNGDOMSAVDELNINGEN
Verksamhetsidé
Syftet med ungdomsavdelningens verksamet är att stöda ungdomars tillväxt och utveckling,
förebygga marginalisering, främja ungas deltagande både vad gäller förverkligandet av de egna
målsättningarna samt att växa upp i samhället.
120
Måluppfyllelse
Vasaungdomarna använder aktivt ungdomsavdelningens tjänster. De mål som uppställts för
verksamheten förverkligades i huvudsak.
De ekonomiska sparåtgärdernas inverkan på ungdomsarbetets basservice, som avses i
ungdomslagen, ersattes med projektfinansiering. Med fem olika projekt producerades; individuell
handledning och grupphandledning, klubbar, mångkulturellt ungdomsarbete samt informationsoch rådgivningstjänster för ungdomar, regional information till ungdomar samt det uppsökande
ungdomsarbetets tjänster (UKM:s finansiering 75 %).
Som en ny tjänst ordnades en programproducentkurs för ungdomar, som avslutades med att
ungdomarna fick producera ett musikevenemang. Ungdomsavdelningen deltog i förverkligandet av
socialtjänsternas rehabiliterande arbetsverksamhet i grupp för unga vuxna genom att erbjuda
utrymmen samt en ledare för en av grupperna. Verksamheten genomfördes som ett
yrkesövergripande samarbete mellan socialservicen, ungdomsavdelningen och tredje sektorn. Man
fortsätter med båda serviceformerna även år 2015 med anledning av de goda resultaten.
Övriga mål 2014
Främjande av ungdomars
sociala färdigheter och deras
deltagande samt förebyggande
av marginalisering genom att
erbjuda unga hobby- och
verksamhetsmöjligheter,
utrymmen samt handledning
med låg tröskel samt
specialungdomsarbetets
tjänster.
-Ungdomsgårdarna:
-antal besökare
-utvärdering av
ungdomsgårdsarbetets kvalitet
genom auditering
-Antal besökare:
- skeithallen
- i ungdomsevenemang
- på klubbar, kurser
- på läger, utfärder
- informationsoch
rådgivningsservice för
ungdomar i Reimari
- i det mångkulturella
ungdomsarbetet
- i det uppsökande
ungdomsarbetet
- ungdomsfullmäktiges
deltagande
Måluppfyllelse
-Antalet besök i ungdomsgårdarna
28 695
ungdomsgårdarna var öppna i
genomsnitt 3-4 dagar/vecka.
-Skeithallen var öppen må-lö, antalet
besök ca 4 820.
-Ungdomsevenemangen besöktes av 3
452 besökare, evenemang i
genomsnitt 1/ mån.
-I klubbar, (eftermiddags-, kultur-,
mångkulturella ungdoms-, + 18 –
klubbar) kurser, utfärder och läger tot.
701 deltagare.
-Reimaris servicepunkt besöktes av
2 521 och webbsidorna av 59 432.
-I det mångkulturella ungdomsarbetet
ingick individuell handledning samt
separata och integrerade klubbar och
evenemang, tot. sammanlagt 400
unga.
-Ungdomsfullmäktige sammanträdde
11 gånger, verksamhetsperiod
1.9.2013-31.8.2014,
ungdomsfullmäktige hade 6
nämndplatser med tal- och närvarorätt,
representation i 2 områdeskommittéer
samt i olika sakkunnigarbetsgrupper.
-Inom det uppsökande ungdomsarbetet
367 kunder, väntetid i genomsnitt 1
mån., ålder 18-20 år. Tre uppsökande
arbetspar; 1 ungdomsavdelningen, 1
Jupiter Stiftelsen och 1 Föregångarna.
- Samarbetsprojekt:
- indelning av VYI:s elever i grupper
(en del av de nya eleverna)
- i JOPO två (50 %) ungdomsledare
121
- Koordinering av familjecentrets
service samt producering av tjänster för
ungdomar.
Intern kontroll och
riskhantering
Personalrisker
Tillräckligt med
yrkeskunnig personal
I personalantalet finns tidvis brister, allt
vanligare att man arbetar ensam.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
1 776
185
-1 591
Budgetändringar
1000 €
297
0
-297
Ändrad
budget
2014
1000 €
2 073
185
-1 888
Utfall
2014
1000 €
2 078
339
-1 739
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-5
+155
+149
MUSEINÄMNDEN
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
- 3 485
197
- 3 289
Förändringar i
budgeten
1000 €
- 322
208
-113
Heltidsanställda
35
7
-
Ändrad
budget
2014
1000 €
- 3 807
405
- 3 402
Deltidsanställda
2
3
3
Bokslut
2014
1000 €
- 3 576
459
- 3 117
-
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+231
+55
+286
Totalt
37
10
3
361 ÖSTERBOTTENS MUSEUM
Verksamhetsidé
Österbottens museum värnar om Vasa stads och Österbottens materiella och visuella kulturarv.
Österbottens museum fungerar som regionkonstmuseum och landskapsmuseum samt svarar
enligt det avtal som ingåtts med Museiverket för myndighetsuppgifter som gäller den byggda
kulturmiljön och fornlämningar. Terranova – Kvarkens naturcentrum, som upprätthålls i samarbete
med Forststyrelsen, hör till Österbottens museum.
Måluppfyllelse
Fokusområden för Österbottens museums verksamhet år 2014 var ett internt utvecklingsarbete
och beredning av museernas organisationsreform. Beslutet om den administrativa
sammanslagningen av Vasa stads museer och den nya organisationen fattades i december 2014.
De ambulerande utställningar som ordnades i Österbottens museum och Vasa konsthall var
sammanlagt 17 till antalet. Dessutom hade man 5 basutställningar av permanent karaktär. Särskild
uppmärksamhet fästes vid utvecklandet av utställningsverksamhetens verksamhetsmodeller.
122
Huvudprojektet för den museipedagogiska verksamheten var Vasa stads museers projekt om
nåbarhet och tillgänglighet, som fortsätter år 2015.
Behovsutredningen om det centrala utvecklingsprojektet, dvs. förvaringslokaler för
museisamlingarna, uppdaterades och behandlades i lokalförvaltningsgruppen under året.
Det utvecklingsprojekt som gäller Terranova – Kvarkens naturcentrum avancerade inte under
verksamhetsåret. Naturfilmfestivalen Wildlife Vaasa ordnades som planerat i oktober. I
naturfilmfestivalen deltog 163 filmer från 47 länder, och antalet besökare var 4 850.
Övriga mål 2014
Museerna utvärderar sin
verksamhet utifrån perspektivet
om producerande av
välfärdsservice. Museerna
upprätthåller sådan kvalitativ
service i anslutning till bevarande
och presentation av kulturarvet
som ökar kommuninvånarnas
välbefinnande.
Museet utvecklar sin verksamhet
och service utifrån
evenemangsproduktionens
perspektiv. Museets service
erbjuds även utanför
museibyggnaderna. Även
utställningarnas synlighet ökas.
Som åtgärder en centralisering
av museets serviceproduktion,
klargörande av kärnuppgiften
som en del av arbetet med att
utveckla organisationen och
verksamheten samt deltagande i
förnyandet av museiväsendets
förvaltning. Museet sätter som
mål att vara en tillförlitlig aktör
vad gäller servicenivån och
innehållen. Tillförlitligheten kan
ses i samlingsarbetets
omfattning och nivå.
Museet koncentrerar sig på att
förbättra nåbarheten och styr
som aktör på landskapsnivå
förverkligandet av nåbarheten i
museerna inom sitt
verksamhetsområde.
Museerna deltar som en del av
sin organisationsförändring i
programmet för effektivering av
Vasa stads lokalanvändning
samt koncentrerar sig på att
utveckla de viktigaste lokalerna
Österbottens museum ingår ett
nationellt kompanjonskap för
utvärdering av verkningsfullheten hos
museernas verksamhet. (ja/nej)
Museet genomför samarbetsprojekt
med socialoch hälsovårdsservicen
samt med aktörer inom tredje sektorn.
(antal)
- antal guidningar och workshoppar
(250)
- antal övriga publikevenemang (100)
- antal utställningar (13)
- antal besökare (20 000)
Måluppfyllelse
Verksamhetssätten
beträffande museernas
nationella utvärderingsmodell
förnyas. Museerna ingår ett
utvecklingsarbete för
utvärdering av
verkningsfullheten hos det
nationella kompanjonskapet
(nej)
Museet har inom ramen för
nåbarhetsprojektet främjat
samarbetet med den sociala
sektorn och tredje sektorn. (1)
- antal guidningar och
workshoppar (309)
- antal övriga
publikevenemang (46)
- antal utställningar (17)
- antal besökare (23 143)
- intern utvärdering
- antal samlingslån och -beställningar
(50), behandlingstid (90 % 4 per vecka)
- årsverken som använts till
samlingsarbetet
- antal digitaliserade objekt (4 000)
- antal samlingslån och beställningar 161
- antal digitaliserade objekt
(3 881)
Utarbetande av
nåbarhetskartläggningen samt
åtgärdsprogrammet för nåbarhet och
tillgänglighet (ja/nej)
Delvist förverkligande:
projektet har framskridit och
fortsätter år 2015.
Service som ska riktas till
specialgrupper (evenemangsgånger
och antal)
Intern utvärdering
Service som ska riktas till
specialgrupper
(evenemangsgånger och
antal)
Delvist förverkligande
123
för museiobjekt. Under
verksamhetsåret utarbetas även
museernas skriftliga
verksamhetsprofiler.
Museet inkluderar i planeringen
och utvecklingen av sin
verksamhet tredje sektorn,
särskilt intressegrupperna inom
museets samlingsverksamhet,
samt förbättrar
intressegruppssamarbetet.
I verksamheten koncentrerar
man sig på en fördelning av
sakkunskapen samt på
nationella utvecklingsgrupper
och deltagande i projekt. Museet
definierar och prissätter sin
sakkunnigservice. Museet ger
utlåtanden inom de föreskrivna
tiderna.
Intern utvärdering
Med samlingsverksamhetens
intressegrupper har man
förhandlat om samarbetet och
preciserat
samarbetsformerna.
- nationella
utvecklingsprojekt/arbetsgrupper (antal)
- definition av sakkunnigservice (ja/nej)
- utlåtanden i anslutning till den byggda
kulturmiljön och fornlämningar ges inom
4 veckor (90 %)
- nationella utvecklingsprojekt:
3
- ja
- 190 utlåtanden
I budgeten för år 2014 presenterades inga mål för den interna kontrollen. I 2013 års redogörelse
om ordnande av den interna kontrollen sattes följande huvudsakliga mål:
Intern kontroll och
riskhantering
Oändamålsenliga
förvaringsförhållanden för
samlingarna
Utrymmesbehovsutredningen
Oklara behörighets- och
ansvarsfrågor
Brister i måluppställningen samt i
styrningen mellan målen och
verksamheten.
Risker i anslutning till
beredningen av
organisationsreformen
Verksamhets-bidrag
Precisering och förankring av
handlingsdirektiven, precisering av
ekonomistyrningen samt iakttagande av
upphandlingsanvisningarna
Uppdatering av målen.
Förankring av målen i verksamheten.
Förändringsstöd.
Prioritering av utvecklande av
välbefinnandet i arbetet, plan för
kompetensutveckling.
Utbildningar
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
2083
120
-1 963
Förändringar i
budgeten
1000 €
256
208
-48
Ändrad
budget
2014
1000 €
2 339
328
-2 011
Förverkligats:
behovsutredningen har
uppdaterats och behandlats i
utrymmesbehovsgruppen
Förverkligats.
Förvaltningens interna
upphandlingsanvisningar har
utarbetats.
Förverkligats.
Förverkligats.
Utfall
2014
1000 €
2 260
330
-1 930
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+79
+1
+81
Verksamhetsintäkterna överskred budgeten med 210 000 €. Den största orsaken till
överskridningen var externa understöd. Även intäkterna från inträdesavgifter överskred målet tack
vare en höjning av inträdesavgifterna.
124
Verksamhetsutgifterna överskred den ursprungliga budgeten med 177 000 € och underskred den
ändrade budgeten med 79 000 €. Skillnaden beror på omfattningen av externa bidrag.
Underskridningen av verksamhetsutgifterna förklaras med en kostnadsdisciplin vad gäller
utställnings- och den övriga verksamheten. Även vakanser som inte har tillsatts påverkar det
ekonomiska resultatet.
362 TIKANOJAS KONSTHEM OCH KUNTSIS MUSEUM FÖR MODERN KONST
Verksamhetsidé
Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst är konstmuseum som sköts
professionellt. Fokusområden i museernas verksamhet är de ambulerande utställningarna och i
anslutning till dem publikarbetet, med vilket syftet är att fördjupa mötet mellan konsten och
betraktaren samt stärka befolkningens förståelse för sitt konst- och kulturarv. I Tikanojas konsthem
presenteras förutom donationssamlingen även stil- och konsthistoriska temautställningar. Kuntsis
museum för modern konst presenterar utöver sina depositionssamlingar utställningar inom modern
konst och nutidskonst. Konstmuseerna producerar kulturservice för kommuninvånare och turister.
Måluppfyllelse
Antalet utställningar som förverkligades i enlighet med verksamhetsplanen var 10, av vilka 5 var
nationella samarbetsutställningar och 2 samlingsutställningar. Besökarantalet på utställningarna
och museernas kringevenemang uppgick år 2014 till 20 409 personer. Museet ordnade
pedagogisk verksamhet (guidningar, workshoppar, föreläsningar, färgbad för bebisar, servicen
Museet i kappsäcken som beställs för att hållas utanför museet) 586 gånger. Ur samlingarna
lånades 13 verk, och 31 samlingsverk konserverades. En samlingsundersökning blev klar under
året och samlingarnas välkändhet ökades genom att man ordnade ett Pop up-konstevenemang i
Rewell center. Museet deltog i Finlands museiförbunds nationella pilotprojekt (Mobilguidningen)
och publicerade mobilguidningen En åktur med Frits, som handlar om Frithjof Tikanoja.
Guidningen nådde ut till 1 542 användare. Förvaltningen av samlingarna har förbättrats genom att
handlingsdirektiven har preciserats och personalresurserna styrts till samlingsarbetet. Antalet
medieträffar var 272 i fråga om tryckta medier och 212 i fråga om övriga medier. Museernas
webbsidor hade 30 430 besök. Under året bereddes museernas organisationsreform och ett
gemensamt nåbarhets- och tillgänglighetsprojekt för museerna i Vasa inleddes.
Övriga mål 2014
1) Museernas utställnings-,
samlings-, publikations- och
forskningsverksamhet samt
pedagogiska verksamhet och
publikarbete är effektiva,
högklassiga och framträdande
på riksnivå.
2) Museernas verksamhet är
metodisk, effektiv och
ändamålsenligt resurserad.
1) Museerna utvärderar
verkningsfullheten beträffande
sin verksamhet.
2) Museerna utarbetar
dokument som styr deras
verksamhet.
1) – ökningen av utställningarnas
besökarantal och av antalet användare
av annan service 3 %
- deltagande i nationella projekt, 3
- en intern utvärdering görs av
utställningarna (ja/nej)
- uppföljning av verkningsfullheten
beträffande lån ur samlingarna (ja/nej)
Måluppfyllelse
1) ökning av utställningarnas
besökarantal 3,4 %
- deltagande i nationella
projekt och samarbetsprojekt
(ja)
- intern utvärdering av
utställningarna (ja)
1) – museerna genomför en
besökarundersökning (ja/nej)
2) museerna utarbetar en
utställningsstrategi (ja/nej)
- museerna uppdaterar avtalen i
anslutning till sina samlingar (5 st.)
1) museernas
besökarundersökning (nej)
2) museernas
utställningsstrategi (nej)
- förnyandet av avtalen i
anslutning till samlingarna har
beretts
2) – utvärdering av
verkningsfullheten beträffande
lån ur samlingarna (nej)
125
3) Museernas service
produceras på båda inhemska
språken och vid behov på
andra språk.
3) servicen har producerats
på båda inhemska språken
och utställningstexterna även
på engelska
BRISTEN PÅ STRATEGISK
STYRNING
- brist på dokument som styr
verksamheten
- otydlig målformulering
* ineffektiv och dåligt manövrerbar
organisation
* lägre statsandel
* lägre profil
- dokument som ska styra
verksamheten utarbetas
- de interna processerna förbättras
RISKER MED
SAMLINGSVERKSAMHETEN
- förvaring, underhåll och
användning av samlingen
- dåliga förvaringsförhållanden för
verken, bristfälliga inventeringar och
felaktigt fastställda
försäkringsvärden
- försummelse av samlingsarbetet
- bristfälliga avtal
* en minskning av statsandelen
* skador på verk, verk som förstörs
* ökning av försäkrings- och
konserveringskostnaderna
* underutnyttjande av den viktigaste
resursen
- nya förvaringsplatser för
samlingarna
- avtalen i anslutning till
förvaltningen av samlingarna
förnyas
- verkens försäkringsvärde fastställs
- verksamhetsresurser anvisas till
arbetet med samlingarna
- en anvisning om försäljning
av museernas
sakkunnigservice har
utarbetats
- interna verksamhetsmodeller
har förenhetligats, allmänna
handlingsdirektiv och interna
arbetsredskap har utarbetats
- det arbete som görs i
arbetsgrupperna har klargjorts
och utökats
- rumsbehovsutredningen har
blivit klar och gått vidare till
lokalförvaltningsgruppen
- anvisningar har utarbetats
för mottagandet av samlingar
och avtal beträffande
förvaltningen av samlingarna
har beretts
- det samlingspolitiska
programmet och arbetet med
att fastställa samlingarnas
försäkringsvärde har fortsatt
- för samlingsarbetet har
personalresurser anvisats
Tikanojas och Kuntsis verksamhetsinkomster överskred det uppskattade, särskilt när det gäller
inträdesavgifterna. Det här påverkades av utställningen Slottets skatter i början av året samt
höjningen av inträdesbiljettpriset fr.o.m. 1.6.2014. Museerna fick även 31 760 euro i externa stöd
och bidrag, och dessa inkomster har inte uppskattats i 2014 års dispositionsplan.
Verksamhetutgifterna underskred budgetens utgiftsram med 152 000 euro. Detta påverkades bl.a.
av att antalet utställningar i museerna har minskat jämfört med år, och när det gäller den övriga
servicen har man fokuserat på museernas kärnservice. Även personalutgifterna har skurits ned. Av
verksamhetsutgifterna var personakostnadernas andel 49,0 %, fastighetskostnadernas andel
22,6 % och de allmänna verksamhetskostnadernas andel 28,4 %.
Ursprunglig budget
2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
1 402
76
-1 326
Förändringar
i budgeten
1000 €
65
-65
Ändrad
budget
2014
1000 €
1 468
76
-1 391
Utfall
2014
1000 €
1 316
130
-1 186
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+152
+53
+205
126
KULTUR- OCH BIBLIOTEKSNÄMNDEN
Verksamhetsidé
Att utveckla det regionala, lokala och riksomfattande samarbetet inom kulturoch bibliotekssektorn
– att hitta glädjen i det gemensamma utförandet genom överskridande av fysiska och virtuella
gränser.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
5 357
695
-4 662
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Budgetändringar
1000 €
279
99
-180
Heltidsanställda
60
3
-
Ändrad budget
2014
1000 €
5 636
794
-4 842
Bokslut
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+238
+15
+253
2014
1000 €
5 398
809
-4 588
120
Deltidsanställda
5
7
5
Totalt
65
10
5
370 FÖRVALTNINGS- OCH EKONOMISERVICEENHETEN
Verksamhetsidé
Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten producerar stödservice inom förvaltning och ekonomi för
kulturcentret och stadsbiblioteket. I resultatområdet ingår bibliotekets expeditionsvaktsservice och
administrativa uppgifter i anslutning till fastigheter.
Måluppfyllelse
2014
Utbildad personal som är
motiverad och engagerad i sitt
arbete
En fungerande uppföljning av
ekonomin
Måluppfyllelse
Antal utbildningsdagar och deltagare
Antalet ingår i bibliotekets tal.
ja/nej
Yrkeskunnig personal
Utbildning
Den kontinuerliga
uppföljningen av ekonomin
fungerar
Personalen har deltagit aktivt
i olika interna och externa
utbildningar.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhetsutgifter
Verksamhets-bidrag
277
0
-277
Budgetändringar
1000 €
0
0
0
Ändrad
budget
2014
1000 €
277
0
-277
Utfall
2014
1000 €
256
0
-256
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+21
0
+21
127
I verksamhetsutgifterna erhölls en inbesparing på 21 000 €, huvudsakligen i personalutgifterna.
371 KULTURCENTRET
Verksamhetsidé
Kulturcentrets uppgift är att svara för utvecklandet, genomförandet och koordineringen av den
allmänna kulturverksamheten och för sin del förverkliga de i lag stadgade uppgifterna för
kommunens kulturverksamhet genom att skapa förutsättningar för ett mångsidigt kulturarbete samt
genom att främja ett mångsidigt kulturutbud. Målet är att tillsammans med stadsborna och
kulturaktörerna för varje Vasabo skapa en livslång kulturrelation samt framhäva kulturtjänsternas
betydelse som en del av människans vardag och välmående.
Måluppfyllelse
Målen för verksamheten förverkligades i huvudsak i enlighet med planerna.
Understöd utdelades 37 st. (66 400 €). Vidare delades på självständighetsfesten årets 2014
Kulturpris (2 000 €) ut samt stipendiet Ung kulturutövare (1 000 €). Procenten beviljade understöd i
förhållande till antalet ansökningar var 48,6 % och i förhållande till den ansökta summan 34 %.
På Vasas XXII Körfestival deltog i år 74 körer och sånggrupper, av vilka åtta var huvudartister; ca
1 500 personer uppträdde och publiken uppgick till ca 20 500. Utländska körer deltog från fem
olika länder.
Konstens natt var fortsättningsvis populär bland Vasaborna och närområdets invånare. Antalet
besök år 2014 var cirka 113 000, besökarna uppgick till ca 35 000.
Annan verksamhet vid kulturcentret var bl.a. till seniorer riktad kulturverksamhet via
Kulturkarusellen, den till barnfamiljer riktade festivalen Villa dei Mister, Supé vid senaten,
sommarevenemanget Vaasa Picnic som ordnas varje vecka i Vasa och evenemanget Ljus! har
berikat Vasa stads kulturutbud och skapat vimmel i staden.
Övriga mål 2014
Utbildad personal som är
motiverad och engagerad i sitt
arbete.
Antalet utbildningsdagar,
utbildningsanslag (% av
personalkostnaderna), enhetens
interna strategi, tydliga
uppgiftsbeskrivningar.
Externa finansieringskällor
Antalet utomstående understöd som
erhållits
Utvecklande och stödande av
Kulturkasernen
Budgeterat verksamhetsanslag,
beviljade understöd till områdets
kulturaktörer, aktörsarbetsgruppens
och styrgruppens mötesantal,
evenemangen i området
Måluppfyllelse
3 utbildningsdagar och 4
seminarier (0,3 % av
personalkostnaderna). En
intern utvecklingsplan för
enheten har utarbetats och
uppgiftsbeskrivningar samt –
beteckningar har ändrats för
att motsvara uppgifternas
innehåll.
I extern finansiering har
erhållits 35 000 € för olika
projekt.
Kulturaktörerna vid kasern
har själva aktivt ordnat olika
evenemang på området.
Aktörsarbetsgrupperna har
sammanträtt på eget initiativ,
styrgruppen har inte
sammanträtt.
128
Evenemang som
kulturcentret bekostade var
Konstens natt samt Julbasar.
Producent eller delproducent
i 27 evenemang.
Producering och stödande av
kulturevenemang.
Antalet evenemang
Främjande av kulturtänkandet,
kulturfostran och ökande av
välmåendet.
Kulturkarusellens verksamhet, skoloch daghemssamarbete
Utbildning
Kulturkarusellens verksamhet
har fortsatt och den har
erbjudit kulturverksamhet för
seniorer. Uppvisningar för
skolor och daghem.
utbildningar och möten på
nätet.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
1 044
257
-787
Budgetändringar
1000 €
6
-7
0
Ändrad
budget
2014
1000 €
1 050
250
-799
Utfall
2014
1000 €
1 016
237
-779
27
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+34
-13
+20
I verksamhetsutgifter sparades 34 000 €, i huvudsak i personalutgifterna. Verksamhetsintäkterna
var 14 000 € mindre än uppskattat. Försäljnings- och avgiftsintäkterna var cirka 41 000 € mindre
än budgeterat, beroende på att Körfestivalens, KultTour-tidningens och försäljningstjänsternas
försäljning var mindre än väntat. Understöd erhöll man däremot mera än uppskattat. Extern
finansiering har erhållits i form av understöd närmast för ordnandet av Körfestivalen (35 000 €).
372 BIBLIOTEKSVÄSENDET
Verksamhetsidé
Ett centralt mål för verksamheten är att garantera medborgarna ett jämlikt tillträde till kunskapens
och upplevelsernas källor. Ett nätverksanslutet bibliotek möjliggör denna grundläggande rättighet. I
sin verksamhet beaktar biblioteket de regionala behoven och stöder medborgarnas
kulturrelaterade och språkliga rättigheter. Stadsbibliotekets vision är att vara ett attraktivt centrum
för bildning och upplevelser samt en mötesplats – en utsiktsplats dit man längtar tillbaka.
Måluppfyllelse
Övriga mål 2014
Vidareutveckling av
skolbibliotekssamarbetet:
mångsidigt utnyttjande av
biblioteket i skolarbetet som en del
av IKT-projektet.
Undervisning i informationssökning och
boktips, st och elever
Uppdatering av lärarnas kunskapsnivå
i informationssökning, tillfällen st. och
deltagare, nätmaterial st.
Måluppfyllelse
Guidning 52 gånger, 1084
deltagare.
Guidning 180 gånger, 3886
deltagare.
Lånebesök 864, 13 809
deltagare.
Gruppbesök 730 gånger,
9765 deltagare.
Sagotimmar 132 gånger,
129
1947 deltagare.
Utvecklande av ett samarbetsprojekt
Terranova-projektet har inte
framskridit.
Antal ordnade evenemang:
deltagare/evenemang
Erbjudna tips, artiklar st.
511 evenemang och 13158
deltagare.
Artiklar 27 st.
Tips 23 st.
Användning av e-material
Användning/lån
Användningsgånger:
databaser 45224 st.
e-böcker 3156 st.,
e-tidningar 1638 st.
Utformning av de fysiska
serviceställena
Mottagen respons
Utvecklande av möjligheterna att
lättare hitta material
Mottagen respons
Fortbildning för personalen:
kännedom om innehållen
Antal utbildningsdagar och deltagare
Flyttning av samlingarna och
servicen i huvudbibliotekets
nedre våning till andra
våningen.
Positiv kundrespons, den
flyttade samlingen har
använts mera.
Planeringen av meröppet
biblioteksservicen inleddes.
Skyltningen i ändan av
hyllorna förnyades 2014.
Utrymmesändringarna
fortsätter i huvudbiblioteket,
man fortsätter med att göra
det lättare att hitta material
bl.a. skyltningen i hela huset.
Utbildningstillfällen 70 st.,
deltagare 334.
utbildningar.
Informationscentrum för Kvarkens
världsarv
Ett attraktivt centrum för bildning
och upplevelser samt en träffpunkt
Utvecklande av bibliotekets
nättjänster
Utbildning
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhetsutgifter
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
4 037
438
-3 599
Budgetändringar
1000 €
273
+106
-167
Ändrad
budget
2014
1000 €
4 310
544
-3 766
Utfall
2014
1000 €
4 126
572
-3 554
93
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+184
+28
+212
I verksamhetsutgifterna erhölls en inbesparing på 184 000 €, huvudsakligen i personalutgifterna.
Av stadsbibliotekets verksamhetsutgifter utgör cirka 55 % personalutgifter. I verksamhetsintäkter
erhölls 28 000 € mera än uppskattat. Av stadsbibliotekets verksamhetsinkomster är 60 % olika
understöd: UKM:s beviljade landskapsbiblioteksunderstöd (107 000 €) samt biblioteksväsendets
utvecklingsprojekt (172 438 €) och för Littfests verksamhet (14 500 €) avsedda understöd.
130
TEATER- OCH ORKESTERNÄMNDEN
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2013
1 000 €
5 987
1 076
-4 911
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Ändringar i
budgeten
Ändrad
budget
2013
1 000 €
6 078
1 163
-4 915
1 000 €
91
87
-4
Heltidsanställda
72
14
-
Utfall
2013
1 000 €
6 179
1 329
-4 850
169
Deltidsanställda
10
1
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1 000 €
-101
+167
+65
Totalt
72
24
1
380 VASA STADSORKESTER
Verksamhetsidé
Vasa stadsorkester producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga musikupplevelser och
bidrar som en av de centrala kulturinrättningarna till att skapa en bild av Vasa som en attraktiv och
betydande kulturstad. Orkesterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning.
Måluppfyllelse
Uppfyllelsen av målen för verksamheten
Stadsorkestern har under året, i enlighet med de mål som presenterats i budgetböckerna, haft
mångsidig och högklassig konsertverksamhet som beaktar kunderna samt samarbetsprojekt:
- symfoni-, populärmusik-, kammar-, skolelevs-, daghems- och anstaltskonserter
- gemensamma konserter med stadsorkestern i Seinäjoki, Korsholms musikfestspel
och Vasa Kammarmusiker
- Beställningsframträdanden bl.a. på Ilmajoki Musikfestspel och Vasa Körfestival
- Operasamarbete med Vaasan kaupunginteatteri och Vasa Operastiftelse
- Konsertpresentationer och konstnärsträffar öppna för allmänheten
Övriga mål 2014
Mångsidig och högklassig
konsertverksamhet som beaktar
kunderna
Kostnadseffektivitet
Intern kontroll och
riskhantering
Tillräckliga verksamhetsanslag
Antal konserter och
antal åhörare
Måluppfyllelse
87 framträdanden
22 092 åhörare
Finansieringsbelopp
Kostnaderna för respektive konsert
har kunnat minimeras och extern
finansiering har sökts aktivt.
Understöd totalt 56 600 €
Kostnader/konsert
Under året har man lyckats hålla
verksamheten på en hög nivå och
mångsidig med iakttagande av
budgeten.
131
Utfallet för år 2014 inbegriper kontot 4309 ”Övrig verksamhet med täckning”, för vilken
verksamhetsutgifterna var - 99 657 € och verksamhetsinkomsterna 99 657 €.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
Förändringar i
budgeten
-2 000
158
-1 842
1000 €
-15
+15
Ändrad
budget
2014
1000 €
1985
158
-1827
Utfall
2014
1000 €
-2 016
195
-1 822
13
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-31
+37
+5
381 VAASAN KAUPUNGINTEATTERI
Verksamhetsidé
Vaasan kaupunginteatteri producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga
teaterföreställningar, och som en av de centrala kulturinrättningarna bidrar teatern till att skapa
bilden av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Teaterns verksamhet styrs av arbetet
som konstinrättning.
Måluppfyllelse
Teatern slog år 2014 alla tiders besökarrekord: totalt 59 716 besökare. I det gångna årets
repertoar satsade man särskilt på musikteater, men även på talpjäser, barnteater och nya
pjästexter.
Den mångsidiga och högklassiga repertoaren tillsammans med en effektiv marknadsföring och
försäljning har ökat teaterns publikunderlag och gjort att teatern blivit mer bekant även i
landskapet. Detta för sin del bidrar till att skapa bilden av Vasa som en attraktiv kulturstad.
Övriga mål 2014
Vaasan kaupunginteatteri
producerar högklassiga
finskspråkiga
yrkesteaterföreställningar.
Intern kontroll och
riskhantering
Risker i anslutning till personalen
Verksamhetslokalerna och
-utrustningen föråldras
Antal premiärer
Målet 8 premiärer
Måluppfyllelse
Premiärer 8: Ihmemaa Oz,
Badding – rokkiin ja takaisin,
Tarkastaja, Kolmen tähden
Allullinen, Välimatka, Taikatalvi,
Lepakko, The Amazing 60ies
Antal föreställningar
Målet 270 föreställningar
Föreställningar totalt: 281
Besökarantal
Målet 52 000 besökare
Besökare totalt: 59 716
Förverkligande av
personalbudgeten
Personalbudgeten överskreds med
2,2 % (större antal föreställningar,
omfattande produktioner)
Förverkligande av planerade
investeringar och anskaffningar
Utrymmesbehovsutredningen
gjord, de föreställningstekniska
anskaffningarna har genomförts
som planerat.
132
Verksamhetskostnaderna var 70 000 € mer än i budgeten. Överskridningen förklaras bl.a. med
kostnaderna för en mer omfattande produktion och förnyande av trasiga inventarier.
Teaterns verksamhetsintäkter inflöt 130 000 € mer än budgeterat. Den största överskridningen av
verksamhetsintäkterna gällde avgiftsintäkterna (inkl. bl.a. inträdesbiljettintäkterna), där intäkter
inflöt 160 000 € mer än budgeterat.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
3 987
918
-3 069
Förändringar i
budgeten
Ändrad
budget
2014
1000 €
4 093
1 005
-3 088
1000 €
106
87
-19
Utfall
2014
1000 €
4 164
1 135
-3 028
156
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-70
+130
+60
BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
2 879
1 680
-1 199
Förändringar i
budgeten
1000 €
37
28
-9
Ändrad
budget
2014
1000 €
2 916
1 708
-1 208
Utfall
2014
1000 €
3 003
1 955
-1 048
20
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-87
+247
+160
500 BYGGNADSTILLSYNEN
Verksamhetsidé
Byggnadstillsynen betjänar stadsborna och ser till att det allmänna intresset beaktas samt
behandlar de tillstånd som behövs för byggande, utför inspektioner i anslutning till tillstånden och
ger byggarna anvisningar. Byrån stöder tekniska sektorn genom att främja, styra och övervaka att
ett högklassigt byggnadsbestånd och en trivsam miljö skapas och bevaras.
Måluppfyllelse
Behovet av byggnadstillsynstjänster är bundet till byggnadsproduktionens, nybyggandets och
reparationsbyggandets volym och på det sättet till den rådande ekonomiska situationen. Tillstånd
beviljades totalt 790 st. och 73 330 m2 våningsyta (2013: 862 st. och 94 666 m2), av vilka nya
våningshus var 8 st. (2013: 10 st.), radhus 6 st. (2013: 12 st.) och egnahemshus 93 st. (2013: 114
st.).
Anhängiggjorda tillståndsansökningar
Genomsnittlig tid för behandling av tillstånd
Syneförrättningar och granskningar
Övriga mål 2014
Föregripande kvalitetsstyrning en
del av myndighetsverksamheten
BS 2013
887
BG 2014
800
BS 2014
849
13,2 arbetsdagar
20
14,6 arbetsdagar
2790 st.
2200 st.
2323 st.
Kundrespons
Medelvärde, skala 1–5
Måluppfyllelse
Responser 13 st.
Medelvärde 4,50
133
Att öka personalens kunnande
och ändringsberedskap
Ekonomin i balans
Antalet vidareutbildnings- och
fortbildningsdagar
Självfinansieringsandelen som
ett medeltal för tre år är 85–90
%.
Riskkartläggningsrapport
Utbildningsdagar 4,5 dagar/person
Självfinansieringsandelen som ett
medeltal för tre år är 101,03 %
(2012: 98,6 %, 2013: 98,57 %, 2014:
105,9 %).
Förverkligades. Förverkligandet
konstateras årligen i samband med
rapporteringen.
Byggnadstillsynens verksamhetsutgiftsbesparingar är besparingar inom personalens löner och
lönebikostnaderna. Inkomsterna ökade mer än beräknat, delvis eftersom
ändrings/utvidgningsprojekten var större än tidigare och byggnadstillsynstaxan höjdes 1.1.2014 ca
3 %.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Personal 31.12
Ordinarie
828
698
-130
Förändringar i
budgeten
1000 €
44
27
-17
Heltidsanställda
9
Ändrad budget
2014
1000 €
872
725
-147
Deltidsanställda
-
Utfall
2014
1000 €
-826
87
49
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+45
+150
+196
Totalt
9
MILJÖVÄSENDET
Verksamhetsidé
Verksamhetsidén är att främja en hälsosam och trivsam livsmiljö samt ekologisk mångfald i
naturen
och
en
hållbar
utveckling.
Till
verksamhetsområdet
hör
miljöoch
hälsoskyddsövervakningen och veterinärvården samt miljölaboratoriet som producerar
laboratorieservice; alla dessa utför myndighetsuppgifter.
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Heltidsanställda
29
4
Deltidsanställda
-
Totalt
29
4
501 MILJÖSKYDD
Verksamhetsidé
Miljöskyddet sköter de miljöskyddsuppgifter som hör till kommunen, såsom uppgifter enligt
miljöskyddslagen, avfallslagen och vattenlagen.
Måluppfyllelse
Enheten fattar beslut i tillstånds- och anmälningsärenden, utför inspektioner samt ger råd och
handledning enligt tillsynsplanen för miljöskyddet. Uppföljnigen av luftens kvalitet fortsatte
tillsammans med verksamhetsutövarna.
Övriga mål 2014
Övervakningen genomförs i
överensstämmelse med
Genomförandegrad
Måluppfyllelse
Genomförandegrad 85 %
134
tillsynsplanen 2014
Miljörapporten för år 2013 görs
upp
Energi- och klimatprogrammet
blir färdigt
Kontinuerlig uppföljning av
luftkvaliteten
Färdigställande av rapporten
Rapporten blev färdig.
Färdigställdande av
klimatstrategin och
handlingsprogrammet
Mätningarnas tidsmässiga
täckning minst 85 %
Energi- och klimatprogrammet blev
färdigt
Mätningarnas tidsmässiga täckning
var 95 %.
Verksamhets-bidrag
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
408
102
-306
Förändringar i
budgeten
1000 €
-
Ändrad
budget
2014
1000 €
408
102
-306
Utfall
2014
1000 €
383
120
-263
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+25
+18
+43
502 MILJÖLABORATORIET
Verksamhetsidé
Miljölaboratoriet producerar analys-, provtagnings- och sakkunnigservice som ansluter sig till miljöbranschen och hälsoskyddet.
Måluppfyllelse
Antalet undersökta prover var 5 868 st. Antalet minskade i någon mån från 2013 års nivå.
Proverna i anslutning till avloppsvatten var färre, men provmängderna var på samma nivå som
under det föregående året. Antalet inneluft- och byggnadsmaterialundersökningar var 311. Tid
från undersökningsarbetet upptogs av laboratoriets bolagiseringsåtgärder. Miljölaboratoriet inleder
sin verksamhet som aktiebolag 1.1.2015.
Verksamhetsutgifterna överskreds med ca 218 000 euro. Överskridningen orsakades av
överlappande personalkostnader (omplacering, projektchef för viss tid och avlönande av en ny
kemist), köp av tjänster (serviceoch underhållskostnader, utbildning av ny personal, tilläggs- och
ändringsarbeten av laboratorieprogrammet, Mätteknikcentralens extra granskningsbesök) och
förnödenhetsanskaffningar.
Inkomsterna överskred beräkningen med 98 500 euro. Antalet undersökta prover ökade inte men
omfattningen av övrig undersöknings- och provtagningsservice ökade tydligt.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
783
630
-153
Förändringar i
budgeten
1000 €
-4
-
Ändrad
budget
2014
1000 €
779
630
-149
Utfall
2014
1000 €
1007
728
-279
15
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-228
+98
-130
135
503 SAMARBETSOMRÅDET FÖR HÄLSOÖVERVAKNINGEN
Verksamhetsidé
Hälsoövervakningen svarar för de uppgifter som påförts kommunen enligt hälsoskyddslagen,
livsmedelslagen, produktsäkerhetslagen och tobakslagen i det samarbetsområde som bildas av
Vasa och Laihela.
Måluppfyllelse
Verksamheten baserar sig på den tillsynsplan för miljö- och hälsoskyddet som görs upp årligen och
som baserar sig på de tillsynsmål som staten fastställt. Till uppgifterna hör utöver den planenliga
tillsynen bl.a. att behandla anmälningar och ansökningar, att ge utlåtanden, att behandla klagomål,
att utreda epidemier, att behandla frågor som gäller boendehälsa samt att ge kunder råd och
anvisningar.
Övriga mål 2014
Tillsynen genomförs i
överensstämmelse med
tillsynsplanen för miljö- och
hälsoskyddet 2014.
Tillsynsplanens
genomförandegrad
Måluppfyllelse
Genomförandegrad 62 %
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
511
132
-379
Förändringar
i budgeten
1000 €
-
Ändrad budget
2014
1000 €
511
132
-379
Utfall
2014
1000 €
500
122
-378
5
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+11
-10
+1
504 SAMARBETSOMRÅDET FÖR VETERINÄRVÅRDEN
Verksamhetsidé
Veterinärvården svarar för att basveterinärservice är tillgänglig dygnet runt i det samarbetsområde
som bildas av Vasa och Laihela. Under jourtiden (kl. 16–08) ordnas servicen i det jourområde som
bildas av Vasa, Korsholm, Vörå och Laihela.
Veterinärvården svarar också för övervakningen av djurskyddslagen, för det förebyggande
veterinärarbetet, för motverkande av smittosamma sjukdomar och för kommunens skyldighet att
ordna tillfällig skötsel av herrelösa sällskapsdjur som påträffas.
Måluppfyllelse
På verksamhetsenheten i Vasa var antalet smådjursbesök 2 257 och antalet vårdade patienter
4 100. Till lantgårdar och stall gjordes 25 sjukbesök. Djurskyddsinspektionsbesök inom enheten
gjordes 5 st., av vilka 2 var djurskyddsbesök som grundades på misstanke och de övriga var
rutininspektioner till stall, djurpensionat osv. Antalet vilda skadade djur som kontrollerades eller
avlivades på mottagningen var 50 st. Antalet smådjursbesök vid mottagningen i Laihela var 1 214
och antalet vårdade patienter 1 336, antalet besök av stora djur var 263 och antalet vårdade
136
patienter 347. Djurskyddsinspektionsbesöken var 11 till antalet och av dem hade 3 förordnats av
Evira.
Övriga mål 2014
Tillgången till
basveterinärservice dygnet runt
Avvikelser
Måluppfyllelse
Inga avvikelser
Verksamhetskostnaderna underskred beräkningen med 60 000 euro. Den huvudsakliga orsaken till
detta var att tjänsten som övervakningsveterinär var tillsatt endast under 6 månader.
Kostnadsunderskridningen påverkade även inkomsterna, som underskred beräkningen med
10 000 euro, eftersom samarbetsersättningarna beviljas enligt de förverkligade utgifterna och
inkomsterna.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
349
119
-230
Förändringar
i budgeten
1000 €
-3
+3
Ändrad
budget
2014
1000 €
346
119
-227
Utfall
2014
1000 €
286
108
-178
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+60
-10
+50
TEKNISKA NÄMNDEN
Verksamhetsidé
Tekniska nämnden sköter, om inte annat föreskrivits eller bestämts, förutsättningarna för
samhällsbyggande i staden, såsom besittning, anskaffning och överlåtelse av mark- och
vattenområden, lägesdataservice och fastighetsingenjörsservice samt bostadsärenden. Tekniska
nämnden sköter planering, byggande och underhåll av stadens allmänna områden, trafik-, jordoch vattenanläggningar samt anordningar i anslutning till dem, planering, anläggande och
underhåll av stadens grönområden samt stadens myndighetsuppgifter i anslutning till
avfallshantering, vattenförsörjning och kollektivtrafik, centraliserad matservice samt centraliserad
städservice. Tekniska nämnden fungerar även som vägnämnd.
Måluppfyllelse
Resultatområdena har presenterat sina fokusområden och måluppfyllelsen i de egna boksluten.
Nämndens gemensamma fokusområden år 2014 var följande:
Övriga mål 2014
En balanserad ekonomi och ökad
produktivitet
Förtydligande av kärnfunktionerna och
strukturerna samt utvecklande av
tillvägagångssätten.
Optimering av personalstrukturen och
-mängden med förutseende åtgärder och
planering
Stöd för att personalen ska orka i arbetet
och minskad sjukfrånvaro
Måluppfyllelse
Ekonomins balans och produktivitet framgår av utfallet
resultatområdesvis.
Organisationsändringsarbetet i fråga om tekniska sektorn
inväntade att utvecklingen av sektordirektörsmodellen och
centralförvaltningens stödservice framskrider.
Tekniska sektorn fortsatte vid uppgörandet av budgeten
utvecklingen av personalplanen och datasystemet i
samarbete med Personalservicen och Ekonomiservicen.
Årsverkessparmålet nåddes.
Utvecklingsplaner har gjorts upp utgående från
arbetsgemenskapsenkäten. Inom det personalmässigt
största resultatområdet Vasa Matservice pågår
rehabilitering för att upprätthålla och förbättra
137
arbetsförmågan tillsammans med FPA. Sjukfrånvaron inom
de under tekniska nämnden lydande enheterna år 2014 var
20,8 dagar/person (2013: 18,6).
Införande i praktiken av metoderna för
riskhantering och intern kontroll
Samtliga resultatområden uppdaterade
riskkartläggningarna, konstaterade vilka åtgärder som hade
vidtagits och gjorde upp riskhanteringsplaner för år 2015
Avvikelserna har utretts i de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna. I siffrorna ingår både
de resultatenheter som ingår i ramen och de som inte ingår i den. Den mest betydande avvikelsen
är att intäkterna av försäljningen av fast egendom underskrider budgeten med 3,3 milj. €.
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
40 391
39 665
-727
Ändringar i
budgeten
1000 €
2 403
1 755
-648
Ändrad
budget
2014
1000 €
42 795
41 420
-1 375
Bokslut
2014
1000 €
42 657
38 318
-4 339
9365
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+137
-3 102
-2 964
510 SAMSERVICE
Verksamhetsidé
Samservicen utvecklar och koordinerar funktionerna för förverkligande av tekniska sektorns vision
och de strategier som stöder den samt ger högklassig förvaltningsservice.
Måluppfyllelse
Övriga mål 2014
Slutförande av uppgiften som pilot
för förutseende personalplanering
och införande av förutseende
personalplanering i praktiken inom
sektorn.
Vidareutveckling av den nya
personalplanemodellen.
Slutrapporten över
prognostiseringsarbetet gjord och
resultaten behandlade inom
sektorn.
Deltar i utvecklingen av den
elektroniska servicen.
Anskaffningen av elektroniska
kundservicesystem fortsätter.
Genomförande av anskaffning
och ibruktagande av pågående
elektroniska kundservicesystem.
Införande i praktiken av metoderna
för riskhantering och intern kontroll
Förverkligandet konstateras i
samband med den årliga
rapporteringen.
Utvecklingsåtgärderna som gäller
personalplanen gjorda.
Måluppfyllelse
Förverkligades.
Åtgärderna för utveckling av
personalplanen är gjorda,
utvecklingen fortsätter i samarbete
med centralförvaltningen.
Ett elektroniskt responssystem
togs i bruk inom tekniska sektorn
12/2014.
Förverkligades
Verksamhetsintäkterna underskred budgeten eftersom Samservicens verksamhet inskränktes, av
verksamhetsutgifterna överfördes i och med personalöverföringar anslag till andra
resultatområden.
138
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
895
124
771
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Budgetändringar
1000 €
-20
0
-45
Heltidsanställda
10
1
Ändrad
budget
2014
1000 €
874
124
751
Utfall
2014
1000 €
849
96
753
Deltidsanställda
-
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+26
-28
-2
Totalt
10
1
511 FASTIGHETSSEKTORN
Verksamhetsidé
Fastighetssektorns verksamhetsidé är att skapa förutsättningar för en funktionellt och
samhällsekonomiskt konkurrenskraftig stadsstruktur genom att sköta utvecklandet av stadens
markpolitik och bostadsförhållandena i staden, besittningen, anskaffningen och överlåtelsen av
mark- och vattenområden, utvecklandet av lägesdatahanteringen och kartverksuppgifterna,
fastighetsbildningsoch
mätningsuppgifterna
samt
förandet
av
fastighetsregister.
Fastighetssektorn är indelad i följande resultatenheter:
• Tomtservice
• Fastighets- och mätningsservice
• Lägesdataservice
• Boendeservice
Måluppfyllelse
Det av fullmäktige godkända markpolitiska programmet har förverkligats inom delområdena
markanskaffning, tomtöverlåtelse och övrig markpolitik. Staden ägde i slutet av året ca 6040 ha
markområden och ca 2084 ha vattenområden. Antalet arrendeavtal som gällde områden i stadens
ägo var i slutet av året 3705 st. Cirka 113 ha ny råmark anskaffades. Antalet nya egnahemstomter
som kunde ansökas var 80 st. Därtill är ca 65 tomter föremål för kontinuerlig ansökan. Tolv tomter
såldes och 60 tomter utarrenderades. Under året har sju förorenade markområden undersökts och
två
objekt
iståndsatts.
Stadens
inkomster
från
markförsäljning,
arrenden
och
markanvändningsavtal uppgick till totalt cirka 9,6 miljoner €.
När det gäller bostadsärendena medförde vårdhemsprojekt och andra specialboendeprojekt
sysselsättning hela året. Hissprojektet framskred bra. Vasa deltar i ett nationellt hissprojekt och har
med sin goda verksamhet blivit föregångare i och med att flera hissbyggnadsprojekt har startat.
Också reparations- och energiunderstöd har delats ut. Vad beträffar övervakningsåtgärderna har
invånarövervakningen effektiverats i synnerhet i fråga om specialboende och samarbetsparterna
har informerats. Boendeservicen har också aktivt deltagit i utarbetandet av markpolitiska
programmet till den del det gäller boende och samhällsservice.
Vasas östra delar och Smedsby flygfotograferades och laserskannades från helikopter med
punkttätheten 10 höjdpunkter/kvadratmeter. Därtill laserskannades hela Vasa och Lillkyro i
samarbete med Lantmäteriverket. Materialet togs i bruk under hösten och började utnyttjas i ett
projekt där processen för framställning av baskartan förnyas och en 3D-stadsmodell utarbetas. Av
den ordinarie personalen började tre personer under hösten med en utbildning i uppgifter i enlighet
med den nya processen. Grund- och fortsättningsutbildning ordnades för stadens olika
139
förvaltningar i ArcGIS-programmet som hör till Esri Kommunlicens. För Konstens natt i Vasa
utvecklades en mobilkarttillämpning, som är baserad på Esris Story Maps-teknologi.
De mest betydande utvecklingsobjekten i fråga om fastighetsbildningen har varit effektivering av
förrättningsproduktionsprocessen och förbättring av kvaliteten samt grundlig förbättring av
fastighetsregisteruppgifterna framför allt i fråga om byggnadsservitut. Mätningsservicen har utfört
byggnadstillsynsmätningar, tomtmätningar och kartläggningar samt under våren flygfotograferingsoch laserskanningssignaleringar.
Övriga mål 2014
Beslut om företagstomter
inom tre månader.
Genomförandegraden.
Aktiv råmarksanskaffning.
Anskaffad råmark (mål
100 ha/år).
Antalet överlåtna tomter.
Aktivt tomtutbud.
Måluppfyllelse
Ansökningarna om reservering av
företagstomter har behandlats i enlighet
med målet.
113 ha råmark har anskaffats.
74 tomter har överlåtits.
Intensifierat samarbete i
företagstomtärenden.
Gemensamma projekt.
Förbättrad avkastning av
marktillgångarna.
Planläggningsekonomiska
beräkningar.
Ökade arrende- och
försäljningsinkomster
Rätt tid för processen i
förhållande till planeringen.
Ett företagstomtteam har bildats
tillsammans med andra förvaltningar,
Vasek och Oy Vaasa Parks Ab.
Beräkningarna har utvecklats. Ca 7 %
ökning i arrendeinkomsterna.
Försäljningsinkomsterna har minskat
kraftigt på grund av recessionen.
De pågående projektens kartläggningar
har gjorts vid rätt tidpunkt.
Förbättrande av datasystemen
och prognostiseringen.
Ett lägesdatabaserat hanteringssystem
har utvecklats.
Sammanjämkning av
processen som gäller
produktion av baskarta och
terrängmätningen.
Intern kontroll och
riskhantering
Utvecklande av
riskhanteringen i fråga om
förorenade markområden.
Av de för resultatområdet budgeterade utgifterna förverkligades ca 97,6 % och av inkomsterna ca
73,3 %. I den för tekniska nämnden godkända, ursprungliga budgeten uppskattade
Fastighetssektorn verksamhetsinkomsterna till ca 9,5 miljoner € (utfall ca 9,2 miljoner €). Vid den
fortsatta behandlingen av budgeten gjordes ett tillägg på 2,0 miljoner € i verksamhetsinkomsterna,
men det föll nästan helt bort.
Markarrendeinkomsterna överskred budgetmålet med ca 0,65 miljoner € (utfall 7,3 miljoner €).
Intäkterna av försäljningen av fast egendom underskred målet med ca 3,3 miljoner € med ett utfall
på ca 1,2 miljoner €. Situationen har försvårats i och med det försvagade konjunkturläget och
företagens och hushållens försiktighet på grund av det. I markanvändningsavtalsinkomster
bokfördes ca 150 000 €. De övriga resultatenheternas inkomster utföll nästan budgetenligt.
Av inbesparingarna i verksamhetsutgifterna bestod största delen av personalkostnader bl.a. på
grund av pensioneringar och omorganisering av arbetsuppgifter samt på grund av att rekryteringen
av tomtchef fördröjdes. Inbesparingar uppkom också bl.a. i och med köp av service.
140
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
Budgetändringar
1000 €
490
1050
+560
2 446
11 521
+ 9 075
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Heltidsanställda
30
2
Ändrad budget
2014
1000 €
Utfall
2014
1000 €
2 865
9 213
+ 6 347
217
2 936
112 571
+ 9 634
Visstidsanställda
4
-
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+71
-3 358
- 3 287
Totalt
34
2
512 KOMMUNTEKNIKEN
Verksamhetsidé
Kommuntekniken sköter planeringen, jordmånsundersökningarna, projekteringen, byggandet och
organiseringen av underhållet när det gäller trafik, trafikleder, grönområden, skogar, allmänna
områden och båthamnar. Därtill har Kommuntekniken hand om myndighetsuppgifter i fråga om
såväl kollektivtrafik som vattentjänster. Underställd chefen för polisdistriktet sköter sektorn den
kommunala parkeringsövervakningen. Sektorn har också till uppgift att hyra ut gatuområden för
byggnadsändamål och att bevilja grävningstillstånd.
Kommuntekniken är uppdelad på följande resultatenheter:
– Trafikplanering
– Kommunalteknisk planering
– Byggande
– Underhåll av områden
– Myndighets- och specialuppgifter
– Grönområdesenheten
Måluppfyllelse
Övriga mål 2014
Överenskommen tidtabell ska hålla
Förverkligande av
trafiksäkerhetsplanen
Åtgärderna i enlighet med underhållsoch skötselklasserna och högklassigt
byggande
Prestationsmängder som är
klara
Olyckor med personskador, st
Måluppfyllelse
8,7 km
Kundrespons
medeltal 4,21 (2013 4,09)
52
Eliminering eller minskning av
väsentliga risker (1-3 st) som har
uppdagats vid riskkartläggningen
Utfall
Trafiksäkerhetsplanen är
uppdaterad
Reparationsskulden är uträknad
Egen intern kontroll
Kontrollen gjord
Fortgående verksamhet
Utgifterna inom Kommunteknikens ram förverkligades till 99 % och inkomsterna till 105 %. Till
investeringar användes 9,7 M€ (12,0 M€ år 2013), därav nyinvesteringar 6,1 M€, saneringar 2,1
M€ och övriga 1,5 M€. Gatutillgångarnas värde är 290 M€ och det kalkylmässiga eftersatta
underhållet 57,6 M€.
141
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
15 831
6 235
- 9 596
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
Budgetändringar
1000 €
1 479
705
- 774
Heltidsanställda
104
8
4
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Ändrad
budget
2014
1000 €
17 310
6 940
-10 370
Utfall
2014
1000 €
17 107
7 289
- 9 818
8 739
Deltidsanställda
8
7
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+ 203
+ 349
+ 552
Totalt
112
8
11
515 VASA TEKNISKA SERVICE
Verksamhetsidé
Resultatområdet ansvarar för anskaffning, hantering och uthyrning, service och reparation av
fordon och arbetsmaskiner som ägs av Vasa stad. Därtill har resultatområdet fått uppdraget att
sköta elevskjutsar för specialgrupper och lagerverksamhet. Den grundläggande idén är att
producera sakkunnig och prismässigt konkurrenskraftig verkstads-, transport- och lagerservice
som stöder kundens process. Resultatområdet är uppdelat på följande enheter: centralverkstaden,
transportbyrån, centrallagret och förvaltningen.
Måluppfyllelse
Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Vasa Tekniska Service
fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över fler än ett år.
Verksamheten är
självfinansierad på det sättet att verksamhetsutgifterna, ränteutgifterna och nettoinvesteringarna
täcks med inkomstfinansiering. Med investeringsanslaget skaffades en sugsopmaskin och tre
paketbilar. Verksamhetsåret var bra med tanke på sysselsättningsgraden.
Övriga mål 2014
Nöjda kunder
Belåtenhetsgrad, resultatområdets medelvärde
minst 4,4 (skala 1–5)
Upprätthållande
av Genomförande av den utvecklingsplan som gjorts
arbetshälsan, tryggande upp på basis av arbetsgemenskapsenkäten
av produktiviteten
2012, har åtgärderna vidtagits (ja/nej)
Säkerställande av en Utvecklande
och
förenhetligande
av
verksamhet utan avbrott
rekryteringssystemet,
enhetligt
rekryteringssystem för nettoenheterna (ja/nej)
Säkerställande av
Minskning av risken, risknivå < 16 (år 2013)
kunnande (visst
kunnande har
koncentrerats till enskilda
personer)
Måluppfyllelse
Belåtenhetsgrad 4,0
Ja
Ja
Risknivå 6
Mål som är bindande
i förhållande till
fullmäktige
Ekonomin i balans
Utvärderingskriterium/
mätare
Måluppfyllelse
Resultaträkning och
finansieringsanalys
Årsbidrag 468 372 €
Räkenskapsperiodens resultat 91 290€
Materielinvesteringar 467 918 €
Finansieringsrest 15 574 € (kumulat.80 744 €)
142
Nettoberäkningar presenteras på s. 160-161.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Avskrivningar
3 525
4 095
+570
Ändringar i
budgeten
1000 €
129
0
-129
Ändrad budget
2014
1000 €
3 654
4 095
+441
Utfall
2014
1000 €
3 784
4 262
+478
377
Avvikelser
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-130
+167
+37
Förändringar i verksamheten och budgeten medförde vid årsskiftet en centralisering av lagren och
transporterna när det gäller socialoch hälsovårdens vårdtillbehörslager samt posttransporterna.
Utgiftsunderskridningarna berodde huvudsakligen på inbesparingar i personalutgifterna.
Inbesparingar uppkom även i förnödenhetsanskaffningarna och kostnaderna för reparation av
materielen.
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Heltidsanställda
37
8
-
Deltidsanställda
1
Totalt
37
8
1
516 VASA STÄDSERVICE
Verksamhetsidé
Vasa Städservice ansvarar för städningen av stadens fastigheter och verksamhetslokaler genom
att producera städservice och därtill relaterad service i form av eget arbete och köpservice åt
stadens olika förvaltningar.
Måluppfyllelse
Vasa Städservice är en nettoenhet som tillämpar nettobindning över en längre tid än ett år.
Resultatområdet satsade år 2014 på kundbetjäning, förbättrande av personalens arbetsbelåtenhet,
utvecklande av kommunsamarbetet och på kostnadseffektivitet. Överföringen av
dimensioneringarna av städarbetsmängden vid de olika objekten till det nya
dimensioneringsprogrammet fortsatte. Samtidigt startade ett projekt som gick ut på att i samarbete
med stadens ekonomisektor koppla samman programmet för dimensionering av
städarbetsmängden och faktureringsprogrammet. Ett annat fokusområde var gruppering, med
vilken man eftersträvar en förbättring av Städservicens interna informationsutbyte, välmående i
arbetet, samhörighet samt ibruktagandet av lättare arbetsmetoder.
Utmaningen var att genomföra besparingar inom Städservicen år 2014. En sparmöjlighet inom
Städservicen är att spara i fråga om arbetstiderna för vikarierna för städarnas sjukledigheter och
semestrar. Det här föranledde missnöje i arbetet och avspeglades som ökad sjukfrånvaro. Likaså
upplevde Städservicens kunder att nivåsänkningen var dålig.
Med daghemmen inom Småbarnsfostran har samarbetet i fråga om renhållningen fortsatt. Under
verksamhetsåret överfördes städningen av fyra daghem till Städservicen, vilket innebar att
personalen ökade med 5 arbetstagare. Från Småbarnsfostran överförs i början av år 2015
städningen av ytterligare två stora daghem till att lyda under Städservicen. Vasa Städservice är en
konkurrenskraftig enhet jämfört med utomstående serviceanbudsgivare, i och med att realistisk
städeffektivitet upprätthålls och lokalanvändarnas välmående beaktas. Samarbetet med
utomstående städserviceföretag har fortsatt genom att arbete har beställts från serviceföretag när
143
det ur stadens perspektiv har varit förnuftigt med tanke på ekonomin och verksamheten.
Städservicen har ett nära samarbete med läroanstalterna och deltar i mentorprojektet ”POMO”,
som fungerar över kommungränserna. Till projektet hör städserviceförmän från Storkyro, Laihela,
Kauhava, Vasa, Jakobstad och Korsholm. Städservicen deltog även i styrgrupperna för projektet
”Rena rama vården” och för LEAN-projektet.
Övriga mål 2014
Att utveckla säkerheten, trivseln
och miljöns kvalitet
Städservicens servicestrategi
poängterar betydelsen av en ren
och trygg miljö, där stadens
anställda och invånare arbetar och
uträttar sina ärenden. Till
städarnas uppgiftsbeskrivning hör
i läroanstalterna och daghemmen
utöver renhållningen rollen som
medfostrare.
Servicen produceras
kostnadseffektivt.
En personalplan har utarbetats.
Servicebeskrivningarna,
städavtalen och dimensioneringen
av städarbetsmängden utvecklas.
Jämförelse av städkostnaderna
nationellt och inom regionen.
Uppdaterad personalstrategi,
baserar sig på dimensioneringen
av städarbetsmängden
Samarbete med läroanstalterna
och läroavtalsutbildning
Arbetshälsa och ork i arbetet
Måluppfyllelse
Uppdaterade serviceavtal med
kunderna
En del av städobjekten är
dimensionerade enligt det nya
programmet, dimensioneringen
fortsätter.
Någon stor kundresponsenkät har
inte gjorts, enskilda
kundresponsdiskussioner har
förts.
Städeffektivitet (våningsyta m²/h)
- skolor (allmänbildande) 242 m²/h
(basstädning medräknad)
- yrkesläroanstalter 424 m²/h
- kontor 303 m²/h
- daghem 111 m²/h
Kostnader per kvadratmeter
(€/m²/år)
- skolor (allmänbildande) 18,16
€/m²/år
- yrkesläroanstalter 8,53 €/m²/år
- kontor 12,68 €/m²/år
- daghem 38,52 €/m²/år
Från vuxenutbildningscentret kom
praktikanter till olika städobjekt,
och samarbete utförs för att
utveckla examina.
Läroavtalsutbildning år 2014:
7 städare avlägger yrkesexamen
för anstaltsvårdare, 5 städare
avlägger specialyrkesexamen för
städarbetsledare och 2
serviceförmän avlägger
specialyrkesexamen för
städtekniker.
Resultatet av arbetsgemenskapsenkäten var 3,9.
En utbildningsdag för personalen
har ordnats i Sandviksvillan och
på hösten deltog man i Finncleanmässan i Tammerfors.
Grupperingen har utvecklats.
144
Riskplanen har uppdaterats.
Mål som är bindande i
Ekonomin i balans
Verksamhets-bidrag
Måluppfyllelse
Resultaträkning
39 700 €. Nettoberäkningar presenteras s.
160.
Ursprunglig
budget
2014
1000 €
5304
5304
0
Förändringar i
budgeten
Ändrad
budget
2014
1000 €
5489
5304
-185
1000 €
185
-185
Utfall
2014
1000 €
5427
5435
+8
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
+61
+132
+193
I lönekostnaderna ingår besparingar, och inkomsterna överskred det budgeterade.
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Heltidsanställda
102
11
-
Deltidsanställda
28
5
2
Totalt
130
16
2
517 VASA MATSERVICE
Verksamhetsidé
Vasa Matservice producerar på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt god, smaklig och
hälsofrämjande mat för sina kunder i enlighet med Statens näringsdelegations
näringsrekommendationer. Matservicen ger energi dagligen för att Vasaborna ska ha en bra
vardag.
Till Vasa Matservices värden hör säkerhet och pålitlighet. Vasa Matservice erbjuder välsmakande
energi på tallrik.
Måluppfyllelse
Vasa Matservice svarar för ordnandet av måltidsservice för nästan alla av stadens förvaltningars
verksamhetsenheter. År 2014 serverade man Vasaborna över 3,5 miljoner kalkylmässiga måltider.
Prestationsmängderna ökade inte jämfört med förra året. På andra stadiet ändrades förfarandena
för hur måltiderna bokförs. Måltiderna bokförs enligt utfallet, inte enligt beställningen. Matsedeln
har ändrats i enlighet med önskemål i kundenkäterna och till följd av prishöjningar av livsmedlen.
På stadsnivå ändrades fyra tillredningskök till servicekök hösten 2014.
Övriga mål 2014
Kundinriktad service
kundnöjdhet
Medelvärdet i
kundnöjdhetsenkäterna är 3,75
eller bättre på skalan 1–5
Arbetsnöjdhet
Medelvärdet för resultatet av
Måluppfyllelse
Medelvärdet i
kundnöjdhetsenkäten var på
skalan 1–5
Servicecentret Fyrrykartano 4,44
Mellanmålen i
eftermiddagsklubbarna 3,69
Resultatet av arbetsgemenskaps-
145
Kalkylmässiga måltider
Antalet måltider kalkylmässigt
/årsv.
Årsverke (exklusive personer med
sysselsättningsstöd)
Antalet anställda, ordinarie
visstidsanställda
Omsättning/årsv., €
Verksamhetskostnader/måltid
(kalkylm.) €
Personalens ork i arbetet
arbetsgemenskapsenkäten är 3,6
eller bättre på skalan 1–5.
2 913 000
16 183
enkäten var 3,45.
180
156,6
141,5
87 803
135
48
79 052
4,26
3,44
Sjukfrånvaro
2013
2014
3 597 815
22 975
30,9 dagar/person
30 dagar/person
Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Vasa Matservice fungerar med
nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år och finansierar avskrivningarna med
sitt resultat. Matservicens utfall visade ett underskott på 557 555 €. Nettoberäkning presenteras s.
159.
Två områden har övergått till utfallsfakturering, andra stadiet -218 000 € och Vasa
Hälsovårdscentrals bäddavdelningar -222 000 €. Externa inkomster (personalmåltiderna) beräknas
inflyta mer än vad som antagits i budgeten.
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Verksamhets-bidrag
Avskrivningar
Personal 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Sysselsatta
Förändringar i
budgeten
-12 391
12 387
-5
1000 €
141
-141
Heltidsanställda
120
12
-
Ändrad
budget
2014
1000 €
12 532
12 387
-145
Deltidsanställda
38
11
9
Utfall
2014
1000 €
12 625
12 023
-602
33
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
-94
-363
-457
Totalt
158
23
9
VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND
580 VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND
Avtalet om en gemensam avfallsnämnd och instruktionerna för nämnden godkändes av
kommunerna Korsholm, Korsnäs, Malax, Storkyro, Vasa och Vörå i början av år 2014. Enligt
avfallslagen borde kommuner som har ett gemensamt avfallshanteringsbolag, före utgången av
maj år 2013 ha haft ett gemensamt organ som sköter avfallshanteringsmyndighetens uppgifter.
Detta uppnåddes inte i Vasaregionen.
Avfallsnämndens första möte hölls 13.3.2014 och efter konstitueringen i början fokuserades på
avfallsnämndens
uppgifter
och
avfallshanteringslagstiftningen.
Nya
gemensamma
avfallshanteringsbestämmelser för avtalskommunerna utarbetades under året och de fastställs år
146
2015. Information har begärts av avfallstransportföretagen för grundandet av ett transportregister
för avfallshanteringsmyndigheten. Avfallsnämnden sammanträdde åtta gånger under året.
Verksamhets-bidrag
Ursprunglig
budget 2014
1000 €
Förändring
ar i
budgeten
-
1000 €
120
120
0
Ändrad
budget
2014
1000 €
Utfall
2014
1000 €
Avvikelse
(inverkan på
resultatet)
1000 €
120
120
0
115
115
0
+5
-5
0
Nämndens kostnader täcks avtalsenligt med s.k. ekoavgifter, som Ab Stormossen Oy fakturerar.
Personal
Avfallsnämndens uppgifter har skötts av personal på Kommuntekniken i form av fakturerat arbete,
och som en egen resurs började byråsekreteraren 24.11.2014. Under hösten pågick rekryteringen
av en avfallshanteringschef, och nämnden förrättade valet 18.12.2014.
147
2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk)
Inkomster och utgifter som budgeterats i driftsekonomidelen räknas ihop i resultaträkningsdelen. Poster
som budgeteras och följs upp i resultaträkningsdelen är skatteinkomster, statsandelar, finansiella inkomster och utgifter samt extraordinära poster.
Nedanstående tabell över resultaträkningsdelens utfall innehåller tillverkning för eget bruk till den del
den ingår i budgeten. Tabellen innehåller inte affärsverkens inkomster och utgifter. Affärsverkens bokslut med tablå över budgetutfallet presenteras i punkt V Affärsverkens bokslut. Ersättningar för grundkapital som affärsverken inkomstfört till staden ingår i de finansiella intäkterna i resultaträkningsdelen.
Resultaträkning
Staden utan affärsverk
Den
ursprungliga Budgetändringar
budgeten
Budgeten
med
ändringar
BS 2014
Avvikelse
utgifter: +under, -över
inkomster: +över, -under
219
772
250
862
000
335
119
58
28
12
10
9
283
401
090
863
477
450
519
462
420
262
960
415
115
57
26
14
11
5
894
039
883
931
323
717
334
054
613
102
023
542
-3
-1
-1
2
389
362
206
067
845
-3 732
185
408
807
840
063
873
420
740
760
210
770
880
310
690
720
080
120
-5 733 674
-1 593 563
-1 532 780
-69 794
9 011
-2 382 817
-802 890
-777 947
-165 855
-10 603
-754 455
-517
-233
-182
-40
-10
-196
-21
-30
-31
-3
-398
301
883
662
901
319
013
875
337
586
604
017
094
303
540
004
759
697
200
637
575
683
575
-520
-231
-180
-41
-9
-203
-19
-31
-31
-2
-404
685
734
608
628
497
595
948
197
787
422
791
576
065
756
038
271
320
771
414
733
272
242
-3 384
2 149
2 053
-727
822
-7 581
1 926
-859
-201
1 182
-6 773
481
238
784
034
488
624
429
777
158
411
667
270 000 000
100 907 300
0
106 044
270 000 000
101 013 344
274 069 813
100 371 835
4 069 813
-641 509
16 498 340
858 200
12 126 000
0
0
0
16 498 340
858 200
12 126 000
15 897 606
800 513
12 038 890
-600 734
-57 687
-87 110
6 349 240
-2 765 100
-70 000
-9 857 480
0
0
-648 411
6 349 240
-2 765 100
-70 000
-10 505 891
6 478 676
-3 359 360
-61 113
-14 451 988
Avskrivningar och nedskrivning
Avskrivningar av engångsnatur
-12 350 000
-12 350 000
0
1 190
1 190
0
-12 348 810
-12 348 810
0
-14 501 839
-14 496 495
-5 345
-22 207 480
-647 221
-11 657 611
-28 953 827
0
0
0
1 020 100
0
0
0
420 000
0
0
0
200 566
-22 207 480
-647 221
-11 657 611
-27 313 160
Försäljningsinkomster
Avgiftsinkomster
Understöd och bidrag
Hyresinkomster
Övriga verksamhetsinkomster
Verksamhetsutgifter
Personalkostnader
Löner och arvoden
Pensionskostnader
Övriga lönebikostnader
Köp av service
Material, förnödenheter och varor
Understöd
Hyror
Övriga verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Skatteinkomster
Statsandelar
Finansiella inkomster och utgifter
Ränteinkomster
Övriga finansiella inkomster
Ersättning för grundkapital från
affärsverken
Ränteutgifter
Övriga finansiella utgifter
Årsbidrag
Ökning (-) eller minskining (+) av
avskrivningsdifferens
Ökning (-) eller minskning (+) av
reserver
Ökning (-) eller minskning (+) av
fonder
Räkenskapsperiodens
underskott
114
57
26
10
10
9
304
022
724
808
441
307
300
690
170
400
960
080
-511
-232
-181
-40
-10
-193
-21
-29
-31
-3
-397
567
289
129
831
328
630
072
559
420
594
263
4
1
1
2
979
378
366
054
36
143
129
-594
8
-3 946
436
260
887
097
148
Toimintatulot ja –menot
Verksamhetsberättelserna enligt verksamhetsorgan och resultatområde har presenterats på sidorna
56-146, där utfallet gällande förvaltningarnas verksamhetsutgifter och –inkomster 2014 har klargjorts
närmare.
Stadsstyrelsen behandlade 10.2.2014 dispositionsplanen 2014, då förvaltningarnas dispositionsplaner
som utarbetats på budgetnivå godkändes. En del av förvaltningarna hade i sina dispositionsplaner
framlagt anslagsöverskridningstryck och ändringsbehov, vilka behandlades i fullmäktige 17.3.2014. Av
de anslagsöverskridningstryck som förvaltningarna framförde, fanns det största inom specialsjukvården; fullmäktige beviljade för detta ett med inkomster täckt tilläggsanslag på 700 000 euro, men om
andra tilläggsanslag för specialsjukvården fattades inga beslut i det skedet, utan man beslöt återkomma till detta senare under budgetåret.
Till verksamhetsutgifterna beslöt man under året om tillägg 5,7 miljoner euro och till verksamhetsinkomsterna 5 miljoner euro. Av tilläggsanslagen var största delen med inkomster täckta, vilka anslöt sig
till extern beställningsarbets- eller projektfinansiering, som erhållits under året.
Under året beslöt man om bl.a. följande tilläggsanslag och anslagsändringar:
- till resultatområdet sysselsättning för egentligt arbete i nettobelopp ytterligare 336 000 euro (överskridning av anslag 1 miljon euro, tillägg till sysselsättningsstödet 664 000 euro) och för Jupiters verksamhet 282 000 euro
- ett tilläggsanslag till kollektivtrafiken 400 000 euro, av vilket 200 000 euro kunde täckas med en ökning av parkeringsinkomsterna
- anslagen för utbildningen på andra stadiet korrigerades att motsvara de fastställda statsandelarna,
gymnasiernas och yrkesinstitutets anslag minskades totalt 528 400 euro, vuxenutbildningscentrets utgiftsanslag utökades med 890 000 euro. Nettoökningen 361 500 euro täcktes med ett statsandelstillägg.
Verksamhetsbidraget i den ursprungliga budgeten är 397,3 miljoner euro och i den ändrade budgeten
398,0 miljoner euro. Verksamhetsbidragets utfall 404,8 miljoner euro, var 6,8 miljoner euro sämre än
budgeterat. På utfallet som var sämre än budgeten inverkade både att verksamhetsintäkternas utfall
var mindre än uppskattat (3,4 miljoner euro) och att verksamhetsutgifternas utfall var större än budgeterat (3,4 miljoner euro). I verksamhetsintäkterna var den största avvikelsen i övriga verksamhetsintäkter, bl.a. försäljningsvinsterna blev 3,2 miljoner mindre än uppskattat. I verksamhetsutgifterna överskred köp av service 7,6 miljoner euro det budgeterade; i servicen ingår specialsjukvårdens utgifter,
vilkas utfall överskred budgeten med 7,3 miljoner euro. Personalutgifternas utfall var 2,1 miljoner
mindre än budgeterat, även material och förnödenheter blev 1,9 miljoner under det budgeterade.
Verksamhetsbidraget ökade med ca 13,5 miljoner euro, 3,5 % jämfört med föregående år. Verksamhetsutgifterna ökade med 6 miljoner euro (1,2 %), verksamhetsinkomsterna minskade med 7,5 miljoner
euro (6,1 %). På minskningen i verksamhetsintäkter inverkade engångsposterna som ingår i årets 2013
verksamhetsinkomster.
En sammanställning av driftsekonomidelens budgetutfall enligt den bindande nivån framställs på sidorna 152-155.
Verksamhetsinkomster och –utgifter (externa och interna) enligt funktion samt andel av stadens verksamhetsinkomster och –utgifter är:
verksamhtesutgifter
milj. €
andel
andel
%
verksamhetsinkomster
milj. €
22,2
4,3
5,6
4,8
19,7
3,8
5,1
4,4
%
Centralförvaltningen (fg, st, revisionsväsendet, centralförvaltningens ämbetsverk)
Reserverade anslag,centralt administrerade kostnader,
149
260,2
50,0
38,8
102,6
19,7
10,4
43,2
8,5
8,7
9,8
45,8
520,7
8,3
1,6
1,7
1,9
8,8
100,0
10,2
1,7
1,9
1,8
40,4
115,9
andelar,understöd, medlemsavgifter
Social- och hälsovårdsväsendet inkl.specialiserad sjuk33,5
vård
Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbild9,0
ning inkl. hemkommunersättningarna
8,8 Utbildning på andra stadiet och läroavtal
1,5 Kultur- och biblioteksnämnden samt arbetarinstituten
1,6 Fritidsnämnden
1,6 Kaupunginteatteri, stadsorkestern och museerna
34,9 Byggnads- och miljönämnden samt tekniska nämnden
100,0 Totalt
Specificering av skatteinkomster
BS 2013
BG 2014
BS 2014
€
€
€
Avvikelse
+över/-under
Förändring %
2013-2014
Kommunalskatt
220 512 488
223 000 000
225 524 179
2 524 179
2,3
Fastighetsskatt
14 191 586
16 000 000
16 777 766
777 766
18,2
Andel av samfundsskatt
Totalt
38 149 497
31 000 000
31 767 869
767 869
-16,7
272 853 571
270 000 000
274 069 814
4 069 814
0,4
Under året gjordes inga budgetändringar.
Skattesatsen är 19,5 fr.o.m. året 2010. Fastighetsskatt uppbars för ordinarie bostad 0,40 % och för
övriga bostadsbyggnader 1,0 %, den allmänna fastighetsskatten var 1,05 %, kraftverksbyggnad 2,65 %
och fastighetsskatten för obebyggd byggnadsmark 3,0 %.
År 2014 var kommunernas fördelningandel av samfundsskatten 35,56 %.
Den debiterade kommunalskatten och beskattningsbar inkomst som motsvarar den debiterade kommunalskatten under åren 2009-2013:
:
År
beskattningsbar
ändring
skattesats
debiterad komändring
inkomst
%
munalskatt
%
milj. €
milj. €
2009
939,4
0,6
19,0
178,5
0,6
2010
946,8
0,8
19,5
184,6
3,4
2011
985,4
4,1
19,5
192,2
4,1
2012
1 016,9
3,2
19,5
198,3
3,2
2013
1 128,8
4,2
19,5
220,1
3,7
ändrings-% för 2013 har räknats utgående från sammantagna summorna för 2012 för Vasa och Lillkyro
Beskattningsbar inkomst som motsvarar den debiterade kommunalskatten år 2013 ökade i hela landet
3,1 %. Förändring av den debiterade kommunalskatten år 2013 var i hela landet 3,9 %.
Beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar den debiterade kommunalskatten under åren
2006-2013:
År
2006
2007
2008
2009
€/invånare
Vasa
14 005
15 075
16 102
16 032
ändring
Vasa
%
+ 4,1
+ 7,6
+ 6,8
- 0,4
€/invånare
hela landet
13 679
14 608
15 404
15 260
ändring
hela landet %
+ 4,8
+ 6,8
+ 5,4
- 0,9
150
2010
2011
2012
2013
16 000
16 538
16 836
17 188
- 0,2
+ 3,4
+1,8
+ 2,1
15 413
15 964
16 385
16 819
+ 1,0
+ 3,6
+2,6
+ 2,6
Specificering av statsandelar
Bokslut
2013
Statsandel för basservice
Statsandelsutjämning på basen av skatteinkomsten
Utjämning till följd av systemförändring
Övriga statsandelar inom
undervisningsoch kulturväsendet
Totalt
Den ursprungliga
budgeten
2014
Budgeten
2014 med
ändringar
Bokslut
2014
Avvikelse
+över /under
Ändring
20132014
€
98 178 329
€
97 100 000
€
97 100 000
-17 786 493
-18 184 000
-18 184 000
-18 018 698
165 302
1,3
274 283
274 300
274 300
274 344
44
0,0
21 895 760
21 717 000
21 823 044
22 243 867
420 823
1,6
101 013 344 100 371 835
-641 509
-2,1
102 561 879 100 907 300
€
€
95 872 322 -1 227 678
%
-2,3
Statsandelar erhölls sammanlagt 100,3 milj. euro. Summan är 2,2 milj. euro, 2,1 %, mindre än år 2013.
Skattefinansieringen (statsandelar och skatter) sammanlagt år 2014 var 374,4 milj. euro. Verksamhetsbidraget (staden med affärsverk) var 380,9 milj. euro och skattefinansieringen räckte inte fullt ut till att
täcka verksamhetens nettoutgift. Skattefinansieringen år 2014 var ca 1 milj. euro mindre än året innan,
verksamhetsbidraget ökade med 13,9 milj. euro.
Finansieringsinkomster och –utgifter
I övriga finansiella intäkter ingår som största post Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkt, sammanlagt 11
miljoner euro. Avkastningskraven som affärsverken inkomstför till staden var 6,478 milj. euro.
Förverkligandet av ränteutgifterna är 3,36 milj. euro, vilket är 0,5 milj. euro över den ursprungliga budgeten.
Nettoupplåningen i ursprungliga budgeten var 30 milj. euro (ökning av lånen 54 milj. euro, minskning 24
milj. euro). Under året ökades stadsstyrelsens befogenheter att uppta nya lån med 1 milj. euro (fmge
5.5.2014 § 41). Lånestocken är 212,9 milj. euro i bokslutet 2014, ökningen från år 2013 är 36,6 milj.
euro.
2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverken)
Investeringsutfallet objektsvis finns på sidorna 155-158.
.
INVESTERINGSUTGIFTER
Avskrivning underkastad lösegendom
Den ursprunl.
Budget-
Budgeten
Utfall
Avvikelse
budgeten
förändringar
med
2 014
2 014
ändringar
2 014
+ under/ - över
€
€
€
€
€
9 540 000
416 898
9 956 898
9 855 684
101 295
4 853 000
144 000
4 997 000
4 237 058
759 942
Fast egendom
5 500 000
-1 600 000
3 900 000
4 682 449
-782 449
Aktier och andelar
Placeringar i grundkapital för
egna affärsverk
3 820 000
-150 000
3 670 000
13 219 170
-9 549 170
6 060 000
0
6 060 000
3 145 521
2 914 479
151
UTGIFTER TOTALT
29 773 000
-1 189 102
28 583 898
35 139 882
-6 555 984
Fullmäktige behandlade dispositionsplanen för investeringar 17.3.2014 § 24. I dispositionsplanen godkändes bl.a. följande ändringar i den fastställda budgeten:
- anslaget för anskaffande av fast egendom minskade med 1,4 miljoner euro, då anskaffningen av
Brändö campusfastighet, som budgeterats för år 2014 förverkligades redan 2013.
- tilläggsanslag beviljades i slutet av år 2013 för halvfärdiga projekt ca 1 miljon euro, bland de största
var simhallens resultatsystem, ekonomins datasystem och inventarierna till Andvägens servicecenter
- anslagen för avskrivning underkastad lösegendom ca 740 000 euro minskades, bl.a. reparationen av
lyftanordningen på stadsteaterns stora scen som utfördes redan 2013.
- anslaget för samkommunsandelar minskades 1,7 miljoner euro. Anslaget som reserverats för Vasa
sjukvårdsdistrikts investeringsandel preciserades till 0,7 miljoner mindre än i budgeten och anslaget
som reserverats för samkommunen Vasaregionens Arenor minskades med 1 miljon euro i enlighet med
stadsstyrelsens beslut 10.2.2014 § 61.
I aktier och andelar, förverkligad utgift 13,2 miljoner euro, är de största:
- ändring av Fastighets Ab Vasa Teaterparkerings kassalån 6 miljoner euro till kapitalplacering, fullmäktiges beslut 16.6.2014 § 65
- kapitalplacering i Fastighets Ab Vasa Teaterparkering, fullmäktige 17.6.2013 § 99
- aktiekapitalplacering 1,6 miljoner euro i hamnbolaget, fullmäktige 16.6.2014 § 59
Grundkapitalplaceringarna i egna affärsverk uppgår till 3,1 miljoner euro.
INVESTERINGSINKOMSTER
Fast egendom
Aktier och andelar
TULOT YHTEENSÄ
Den ursprunl.
Budget-
Budgeten
Utfall
budgeten
förändringar
med
2 014
2 014
ändringar
2 014
€
€
€
€
30 000
30 000
63 000
18 000
81 000
3 500 000
0
3 500 000
2 500 000
6 063 000
0
48 000
2 500 000
6 111 000
Avvikelse
+ under/ - över
€
-30 000
0
147 275
472 895
0
620 169
66 275
-3 027 105
-2 500 000
-5 490 830
I försäljningsinkomst från fast egendom budgeterades totalt 10,5 miljoner euro i den ursprungliga budgeten, av vilket försäljningsvinstens andel uppskattades till 4,5 miljoner euro och det i investeringsdelen
bokförda balansvärdets andel till 6 miljoner euro. Försäljningsinkomstens utfall var 2,1 miljoner euro, av
vilket försäljningsvinstens andel var 1,486 miljoner euro och det i investeringsdelen bokförda balansvärdets andel 0,6 miljoner euro.
2.4 Utfallet för finansieringsdelen
Finansieringskalkylen (staden med affärsverken) har klargjorts på sidorna 30-31.
I utfallsjämförelsen nedan ingår av finansieringskalkylens poster utlåning och låntagning, vilkas belopp
har planerats i budgeten.
I gruppen övriga förändringar i likviditeten ingår flera poster, såsom förändringar i förvaltade medel och
kapital, omsättningstillgångar, fordringar och räntefria skulder, vilka förändringar är svåra att uppskatta i
budgeten.
Budget
€
150 000
Förändringar
€
Den förändrade
budgeten
€
150 000
Utfall
€
194 291
152
-100 000
250 000
-
-100 000
250 000
30 000 000
54 000 000
-24 000 000
1 000 000
-17 506
211 797
31 000 000
55 000 000
-24 000 000
30 646 258
55 000 000
-24 353 742
Fullmakten för lyftande av långfristiga lån höjdes under året med 1 milj. euro (fge 5.5.2014 § 41). Nettolåntagningen enligt den ändrade budgeten är 31 miljoner euro, utfallet 30,6 miljoner euro.
Ökning av kortfristiga lån var 6 milj. euro.
Lånestocken vid årets slut var 212,9 milj. euro, 3 177 euro / invånare (2 657 eur./inv. år 2013).
Lånefordringarna uppgick vid årets slut till 17,8 miljoner euro.
Kassamedlen var i bokslutet 8,7 milj. euro, v. 2013 13,6 milj. euro. Ändringen i kassamedel uppskattades i budgeten till cirka + 100 000 euro, den förvekligade förändringen -4,8 milj. euro. Största avvikelsen var i investeringarnas kassaflöde där försäljningsinkomsten för fast egendom förblev under det
budgeterade.
2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar
2.5.1 Driftsekonomidel
I de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna på sidorna 58-146 har utretts utfallet för förvaltningarnas ekonomi.
Avvikelse: utgifter över och inkomster under - / utgifter under och inkomster över +
DRIFTSEKONOMIDELEN
Centralvalnämnden
Utgifter
Inkomster
Bindning
Ursprunglig
budget
Förändringar
Budget efter
förändringar
Utfall
Avvikelse
B
135 520
94 500
0
0
135 520
94 500
135 166
101 458
354
6 958
B
274 270
0
274 270
268 309
5 961
B
378 780
100
65 841
444 621
100
417 818
686
26 803
586
B
1 256 210
17 600
419 499
324 450
1 675 709
342 050
1 667 690
245 260
8 019
-96 790
17 983 770
3 602 110
1 611 162
314 850
19 594 932
3 878 960
18 436 397
4 493 532
1 158 535
614 572
38 000
0
38 000
28 987
-9 013
420 910
430 500
9 590
-3 318
417 592
430 500
12 908
319 809
337 922
18 113
97 783
-92 578
Revisionsnämnden
Utgifter
Stadsfullmäktige
Utgifter
Inkomster
Stadsstyrelsen
Stadsstyrelsen
Utgifter
Inkomster
Centralförvaltningens ämbetsverk (utan grafiska tjänster)
Utgifter
Inkomster
Finansieringsinkomster
och -utgifter
B
Grafiska tjänster
N
Utgifter
Inkomster
Netto
(2
153
Understöd, medlemsavgifte,andelar,centralt administrerade kostnader,
Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till affärsverken och den avgiftsbelagda serviceverks.
Utgifter
Inkomster
B
20 205 490
3 194 900
-991 830
-109 600
19 213 660
3 085 300
17 846 849
2 704 481
1 366 811
-380 819
Utgifter
5 064 890 -1 652 840
3 412 050
-74 866
Sjukförsäkringsersättningar
2 880 000 -2 787 299
92 701
0
Inkomster
3 032 600
276 100
3 308 700
2 380 595
x) utfallet ingår i förvaltningarnas utfall, dit också motsvarande anslag har överförts.
3 486 916
Reserverade anslag
-928 105
(x
N
Utgifter
4 175 210 -2 289 161
1 886 049
1 910 219
Inkomster
600 000
664 000
1 264 000
59 609
Netto
-3 575 210
Sysselsättningsanslag, utgifter och sysselsättningsersättningar har överförts till vb förvaltningar
Sysselsättning
En utredning över Sysselsättningen utfall i punkt 2.6. Nettoenheternas ekonomiska utfall.
Lillkyro områdesnämnd
Utgifter
Inkomster
B
955 000
383 200
59 693
0
B
248 676 370
39 084 530
1 014 693
383 200
993 697
407 188
20 996
23 988
714 845
348 000
249 391 215 260 214 031
39 432 530 38 812 542
-10 822 816
-619 988
102 843 600
9 052 470
724 303
600 862
103 567 903 102 618 797
9 653 332 10 367 251
949 106
713 919
1 463 740
0
-3 266
Utgifter
Inkomster
Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande
utbildning
Utgifter
Inkomster
B
Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet
Utgifter
Inkomster
1 460 474
0
1 439 251
1 413
21 223
1 413
Gymnasieutbildningen, yrkesinstitutet och vuxenutbildningscentret täcker utgifter inom ramen för sina bindande mål.
Gymnasieutbildning
normen (1
Vasa yrkesinstitut
normen (1
Utgifter
Inkomster
Utgifter
Inkomster
Vasa vuxenutbildningscenter
Utgifter
Inkomster
Finansieringsutgifter
Årsbidrag
Avskrivningar
N
(2
6 841 090
362 640
-457 655
6 383 435
362 640
6 475 753
404 876
-92 318 (1
42 236
20 375 360
1 764 800
-212 891
0
20 162 469
1 764 800
19 824 486
1 738 311
337 983 (1
-26 489
11 864 530
7 167 630
850 785
12 715 315
7 167 630
13 052 234
8 055 600
64
-4 996 698
285 034
6 555 198
-336 919 (2
887 970
2 390 919
-939
-4 696 900
-5 547 685
Statsandel (i finansieringsandelen)
-551 987
Utgifter
N
2 490 790
-100 810
2 389 980
154
Bindning: självfinansierig (inkl. statsandelen)
Statsandel, i finansieringsandelen
Direktionen för Vaasan
työväenopisto
Utgifter
Inkomster
B
2 390 875
1 652 690
269 730
450 538
233 272
2 103 228
503 002
2 080 805
530 437
22 423
27 435
B
943 760
237 700
51 450
30 000
995 210
267 700
1 030 023
331 949
-34 813
64 249
B
8 345 690
1 735 420
458 078
0
8 803 768
1 735 420
8 710 049
1 935 677
93 719
200 257
B
3 485 360
196 500
321 594
208 125
3 806 954
404 625
3 575 877
459 182
231 077
54 557
B
5 357 040
694 690
279 154
99 360
5 636 194
794 050
5 397 672
808 963
238 522
14 913
3 987 120
918 000
-3 069 120
105 858
87 000
4 092 978
1 005 000
-3 087 978
4 163 086
1 134 652
-3 028 434
-70 108
129 652
59 544
B
1 999 920
157 600
-14 829
0
1 985 091
157 600
2 016 250
194 645
-31 159
37 045
B
2 878 950
1 680 340
36 987
27 800
2 915 937
1 708 140
3 002 888
1 955 108
-86 951
246 968
19 171 890
17 879 700
1 948 657
1 755 000
21 120 547
19 634 700
20 820 426
16 597 209
300 121
-3 037 491
3 524 750
4 094 850
70 100
500 000
129 011
3 653 761
4 094 850
70 100
370 989
3 784 122
4 261 829
69 740
407 967
-130 361
166 979
360
36 978
12 391 230
12 386 690
0
-4 540
140 335
12 531 565
12 386 690
0
-144 875
12 625 091
12 023 499
4 060
-605 652
-93 526
-363 191
-4 060
-460 766
5 303 490
185 186
5 488 676
5 427 414
61 262
Utgifter
Inkomster
Fritidsnämnden
Utgifter
Inkomster
Museinämnden
Utgifter
Inkomster
Utgifter
Inkomster
Direktionen för stadens teater och orkester
Kaupunginteatteri
Utgifter
Inkomster
Netto
Stadsorkestern
Utgifter
Inkomster
N
(2
Utgifter
Inkomster
Tekniska nämnden
Samservice, fastighetssektorn, kommuntekniken
Utgifter
Inkomster
Nettoenheter:
Vasa tekniska service
B
N
(2
Vasa Matservice
N
(2
Vasa Städservice
N
(2
Utgifter
Inkomster
Årsbidrag (nettoinkomst)
Utgifter
Inkomster
Årsbidrag
Utgifter
(2
155
Inkomster
Toimintakate
Vasaregionens avfallsnämnd
Utgifter
Inkomster
5 303 500
10
N
0
0
5 303 500
-185 176
5 435 365
7 951
131 865
120 000
120 000
115 314
115 314
4 686
-4 686
120 000
120 000
1) I driftsekonomidelens utfallstablå har i fråga om läroinrättningar, för vilka anslagens bindande nivå utgörs av
statsandelsnormen, presenterats utfallet för anslagen i bruttobelopp samt inkomsterna. Dessa statsandelsnormenliga kostnader utföll enligt följande:
• Gymnasier, bindande norm 6 037,73 euro/studerande, utfall 5 912,63 euro / studerande
• Grundläggande yrkesutbildning, bindande norm 9 941,93 euro / studerande, utfall 10 023,26 euro / studerande
• Nettoberäkningarna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning har presenterats på sidorna 161-164.
2). Nettoenheternas utfall i förhållande till den bindande nettoutgiften har presenterats i nettoberäkningarna på
sidorna 158-164.
2.5.2 Investeringsdelen
SiUrsprunglig
tobudget
vuus
Utfall
Förändringar
Budget
i budgeten
efter för-
Avvikelse
+under/-över
ändringar
budgeten
INVESTERINGSUTGIFTER
Fasta konstruktioner och anläggningar
8200
8201
8202
8204
8205
8209
8210
8211
8212
8213
8214
Tekninen lautakunta
Ny kommunalteknik
Övrig kommunalteknik
Statliga vägprojekt
Utvecklande av stadens centrum
Industriområden
Planeringsuppdrag
Sanering av gatubelysningen
Båthamnar
Grönområden
Dagvattenarbeten
Iståndsättning av Metviken
Totalt
Fritidsnämnden
8250 Fritidsväsendets investeringar
Totalt
B
B
B
B
B
B
B
B
B
B
B
4 600 000
1 700 000
650 000
50 000
500 000
90 000
800 000
500 000
200 000
100 000
50 000
9 240 000
280 898
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
280 898
4 880 898
1 700 000
650 000
50 000
500 000
90 000
800 000
500 000
200 000
100 000
50 000
9 520 898
5 148 847
1 732 751
505 580
102 036
105 921
127 253
766 977
587 397
199 948
99 769
49 707
9 426 186
-267 949
-32 751
144 420
-52 036
394 079
-37 253
33 023
-87 397
52
231
293
94 712
B
120 000
120 000
136 000
136 000
256 000
256 000
249 743
249 743
6 257
6 257
180 000
180 000
0
0
180 000
180 000
179 756
179 756
244
244
9 540 000
416 898
9 956 898
9 855 685
101 213
Centralförvaltningen / Stadsstyrelsen
8270 Datatrafiknätet
B
Totalt
Fasta konstruktioner och anläggn.
totalt
156
Stadsstyrelsen
8309 St:s reserverade anslag för investeringar
8311 Utvecklande av telefonsystem
8312 Förnyande av datasystem
8313 It-avdelningen/förbättr.av maskinrummets säkerhet
8314 Stadskortssystemet
8315 It-avdelningen/program och licenser
8326 Förnyande av ekonomidatasystemet
Totalt
B
8350
8351
8353
8354
8355
8356
Social- och
hälsovårdsnämnden
Första inredning
Förvaltning och ekonomi/anordn.och
inventarier
Hem- och anstaltsvård / anordn.och
inventarier
Hälsovårdsservice / anordningar och
inventarier
Adb-apparatur och datasystem
Samarbetsområdet Laihela/ inventarier
och appar.
Totalt
B
60 000
60 000
192 000
0
0
0
60 000
60 000
192 000
34 467
58 991
163 968
25 533
1 009
28 032
100 000
0
0
0
100 000
0
98 694
2 138
1 306
-2 138
34 769
-34 769
0
400 000
812 000
260 000
260 000
660 000
1 072 000
717 253
1 110 280
-57 253
-38 279
116 000
375 000
491 000
425 714
65 286
61 000
10 000
71 000
51 184
19 816
138 000
0
138 000
72 670
65 330
135 000
460 000
0
-10 000
135 000
450 000
60 269
245 707
74 731
204 293
63 000
973 000
0
375 000
63 000
1 348 000
21 624
877 168
41 376
470 832
0
210 000
207 960
2 040
0
0
0
140 000
180 000
530 000
136 953
141 884
486 797
3 047
38 116
43 203
537 000
100 000
637 000
-40 000
-20 000
-60 000
497 000
80 000
577 000
281 518
0
281 518
215 482
80 000
295 482
85 000
85 000
0
0
85 000
85 000
84 759
84 759
241
241
150 000
150 000
158 000
158 000
308 000
308 000
373 441
373 441
-65 441
-65 441
10 000
0
10 000
10 000
0
Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande
utbildning
8381 Grundläggande utbildning/inventarier
och program
210 000
8382 Första inredning för grundläggande
utbildning
140 000
8384 Första inredning för småbarnsfostran
180 000
Totalt
530 000
B
8406 Vasa yrkesinstitut
8410 Vuxenutbildningscenter
Totalt
B
Direktion för Vaasan työväenopisto
Työväenopisto, anordningar och inven8430 tarier
Totalt
B
Fritidsnämnden
8451 Idrottsväsendets anordningar
Totalt
Museinämnden
8461 Österbottens museum
B
157
B
10 000
0
10 000
10 000
0
8473 Förnyande av bibliotekssystem
Totalt
B
83 000
83 000
0
0
83 000
83 000
77 255
77 255
5 745
5 745
Direktionen för stadens teater och orkester
8480 Stadsteater, inventarier och
anordningar
530 000
8485 Stadsorkester, instrument
10 000
Totalt
540 000
B
-489 000
0
-489 000
41 000
10 000
51 000
70 199
0
70 199
-29 199
10 000
-19 199
45 000
45 000
0
0
45 000
45 000
46 500
46 500
-1 500
-1 500
10 000
93 000
20 000
50 000
0
-30 000
50 000
0
10 000
63 000
70 000
50 000
10 000
70 304
60 282
49 813
0
-7 304
9 718
187
130 000
0
130 000
128 363
1 637
210 000
-120 000
90 000
32 459
57 541
475 000
988 000
0
-100 000
475 000
888 000
467 918
819 139
7 082
68 861
Avskrivning underkastad lösegend. totalt
4 853 000
144 000
4 997 000
4 237 056
759 944
Fast egendom
8600 Anskaffning av fast egendom
Fast egendom totalt
B
5 500 000
5 500 000
-1 600 000
-1 600 000
3 900 000
3 900 000
4 682 448
4 682 448
-782 448
-782 448
B
B
0
3 820 000
1 600 000
-1 750 000
1 600 000
2 070 000
11 150 052
2 069 119
-9 550 052
881
B
6 060 000
9 880 000
-150 000
6 060 000
9 730 000
3 145 521
16 364 692
2 914 479
-6 634 692
29 773 000
-1 089 102
28 583 898
35 139 881
-6 555 983
Totalt
8496 Miljölaboratoriets apparatur
Totalt
B
Tekniska nämnden
8501 Fastighetssektorn, avskrivn. underkastad lösegendom
8502 Fastighetssektorn, datasystem
8510 Parkeringsmätare
8511 Styranordningar för trafikljus
8519 Kommuntekniken, inventarier
och apparater
8540 Matservicen/inventarier och
anordningar
8520 Tekniska servicen/maskiner och
transportmedel
N
Totalt
B
Aktier och andelar
8700 Aktier
8710 Samkommuner
8720 Placeringar av grundkapital i
affärsverk
Aktier och andelar totalt
UTGIFTER TOTALT
+ över /
- under
budgeten
INVESTERINGSINKOMSTER
8250 Utvecklande av fritidsområden
Totalt
0
0
30 000
30 000
30 000
30 000
0
0
-30 000
-30 000
158
8356 Samarbetsområdet Laihela
8451 Idrottsväsendets anordningar
Stadsteater, inventarier och
8480 anordningar
Totalt
63 000
0
0
18 000
63 000
18 000
21 624
76 000
-41 376
58 000
0
63 000
0
18 000
0
81 000
49 651
147 275
49 651
66 275
Fast egendom och aktier
8600 Försäljning av fast egendom
8700 Aktier
Totalt
3 500 000
2 500 000
6 000 000
0
0
0
3 500 000
2 500 000
6 000 000
472 895
0
472 895
-3 027 105
-2 500 000
-5 527 105
INKOMSTER TOTALT
6 063 000
48 000
6 111 000
620 170
-5 490 830
2.6. Nettoenheternas ekonomiska utfall år 2014
Sysselsättning
Den bindande nettoutgiften, den ursprungliga
budgeten
- Tilläggsanslag, fge 16.6.2014 (nettoutgift)
- Tilläggsanslag, fge 15.12.2014
Den förändrade bindande nettoutgiften
-3 575 210
-336 000
-282 000
-4 193 210
Utfallet 2014
- resultatområde 145 Sysselsättning
- förvaltningsområdena
59 609
1 171 618
1 231 226
Verksamhetsutgifter
- resultatområde 145 Sysselsättning
- förvaltningsområdena
Verksamhetsutgifter
-1 910 219
-3 559 343
-5 469 562
Bindande nettoutgift
Utfallet
Utfallet över den bindande nettoutgiften
-4 193 210
-4 238 335
-45 125
Grafiska tjänster
Finansierar driftsutgifterna och investeringarna med inkomstfinansiering.
Balansen granskas under en treårsperiod. Bindande mål är täckande av verksamhetsutgifterna med
verksamhetsinkomster, verksamhetsbidrag 0 €.
Utfallet år 2014
Verksamhetsutgifter
Resultaträkänskapens
överskott
€
337 922
-319 809
18 113
159
Årligt utfall
€
År
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
-22 506
-22 138
-33 576
28 210
55 910
66 741
88 306
102 670
131 761
91 072
42 363
18 113
Kumulativt utfall
€
-63 385
-85 523
-119 099
-90 889
-34 979
31 762
120 068
222 738
354 499
445 571
487 934
506 047
Utfallet för år 2014 visar ett överskott på 18 113 €.
Det totala överskottet i slutet av år 2014 är 506 047 €.
Vasa Matservice
Finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Balansen granskas under en treårsperiod.
Nyckeltal
Kalkylerat måltidsantal
Personalen i genomsnitt
Årsverken (utan sysselsatat)
Omsättning/årsverk,, €
2013
3 132 042
180
165
2014
3 597 815
183
156,6
76 691
79 052
18 982
4,04
22 975
3,44
Antal måltider/årsverk
Verksamhetskostnader/
måltid, €
Utfallet år 2014
Verksamhetsutgifter
Finansiella utgifter
Årsbidrag
Avskrivningar
resultat
€
12 023 499
-12 551 523
-528 024
-4 060
-25 472
-557 555
I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter 73 568 euro, som
i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs
till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter.
I bokslutet för år 2013 avskrevs det dåvarande kumulativa underskottet om 540 399 € och beslöts att
uppföljningen av netto som sträcker sig över flera år inleds fr.o.m. 2014.
Utfallet för 2014 visar ett underskott på 557 555 €. Orsaker till att underskottet uppstått har presenterats i Matservicens verksamhetsberättelse på sidorna 144-145.
160
Vasa Städservice
Resultaträkningen och finansieringskalkylen i balans under en treårsperiod.
Utfallet år 2014
€
5 435 365
-5 395 665
39 700
Verksamhetsutgifter
I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter 31 749 euro,
som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet
överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter.
År
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Årligt utfall
€
-23 122
-13 913
55 849
31 119
17 142
-106 299
34 595
17 100
77 309
159 196
263 053
39 700
Kumulativt
utfall
€
-27 841
-41 754
14 095
45 214
62 356
-43 943
-9 348
7 752
85 061
244 257
507 310
547 010
Utfallet för år 2014 visar ett överskott på 39 700 €.
Det totala överskottet i slutet av år 2014 är 547 010 €.
Teknisk service
Finansierar med sitt resultat inventarieinvesteringarna. Resultatet följs upp med resultat- och finansieringsanalysen. Netto som sträcker sig över en längre tid än ett år tillämpas fr.o.m. år 2009.
Resultaträkning 2014
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Årsbidrag
Avskrivningar
resultat
€
4 261 829
-3 723 717
538 112
-69 740
468 372
-377 082
91 290
I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter 60 405 euro, som
i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs
till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter.
Investeringsanslagen i den ursprungliga budgeten för maskiner och transportmedel var 475 000 € .
161
Finansieringskalkyl 2014
Årsbidrag
Investeringsinkomster
Finansieringsrest
€
468 372
- 467 918
15 120
15 574
Årlig finansieringsrest
€
År
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Kumulativ finansieringsrest
€
14 493
265 120
-63 825
-146-156
-4 462
15 574
14 493
279 613
215 788
69 632
65 170
80 744
Finansieringsunderskott år 2014 är 15 574 €. €. Det kumulativa finansieringsöverskottet i slutet av åren
är 80 744 €.
Kaupunginteatteri
Den bindande nettoutgiften i den ursprungliga budgeten är 3 069 120 €. I den förändrade budgeten är
nettoutgiften 3 087 978 €, vilket fastställs som bindande nettoutgift 2014.
Utfallet år 2014
Verksamhetsutgifter
Nettoutgift
Bindande nettoutgift
Utfallet år 2014 under den
bindande nettoutgiften
År
2011
2012
2013
2014
€
1 125 696
-4 163 086
-130
-3 027 564
-3 087 978
59 414
Årlig finansiKumulativ finaneringsrest
sieringsrest
€
€
12 088
12 088
36 910
24 822
7 201
44 111
59 414
103 525
Enligt stadsstyrelsen beslut 19.3.2012 inleds uppföljningen av netto som sträcker sig över mer än ett år
från år 2011. Utfallet för år 2014 visar 59 414 € i överskott. Överskottet 31.12.2014 är 103 525 €.
Gymnasier, undervisningsverksamhet
Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen.
Utfallet år 2014
Kostnaderna , driftsekonomin €
Totalt
€
- 5 871 968
162
Inventarier och apparater
Kostnaderna totalt
Statsandelen , €
+ under/ - över statsandelen
0
- 5 871 968
6 006 422
+ 134 455
Det antal studerande som ligger till grund för statsandelsnormen: under 18 år. 928,3 + över 18 v. (114,8x0,58) 66,6,
sammanlagt 994,90
Statsandelnormen €/studer.
6 037,73
Kostnaderna €/studer.
5 912,63
Kumulativt utfall
2006-2014
Årligt utfall
€
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
korrigeringar år 2014:
-gymnasiernas andel av inbesparingar
2014 täcks med det kumulativa överskottet
- ändring av elevvårdslagen, (kuratorerna)
2014
28 824
0
295 737
141 310
149 378
- 488 021
185 344
29 482
Kumulativt
utfall
€
28 824
28 824
324 561
465 871
615 248
127 227
312 571
342 053
- 87 802
+ 20 408
134 455
409 114
År 2011 användes för en första inredning av gymnasierna efter den grundliga renoveringen 603 074
euro, vilket ledde till att resultatet 2011 visade ett underskott på 488 021 euro. Underskottet täcktes
med tidigare års överskott.
Utfallet för 2014 visar ett överskott på 134 455 €.
Det kumulativa överskottet i slutet av 2014 är efter korrigeringar 409 114 €.
Gymnasier, avgiftsbelagd serviceverksamhet
Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna.
Utfallet år 2014
underskott
Kumulativt utfall
2006-2014
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
€
265 467
- 298 703
- 33 236
Årligt utfall
€
7 310
2 001
147
- 8 356
385
-16 090
-17 343
Kumulativt utfall
€
7 310
9 311
9 458
1 102
1 487
-14 603
-31 946
163
2013
2014
34 920
-33 236
2 974
-30 262
Utfallet för år 2014 visar ett underskott på 33 236 euro.
Det kumulativa underskottet i slutet av 2014 är 30 262 euro.
Vasa yrkesinstitut, undervisningsverksamheten
Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. I
kostnaderna ingår 250 000 € fakturering av garantisumman
Utfallet år 2014
Kostnaderna enligt statsandelsnormen
Statsandelen
Underskott
Antal studer.
statsandelsnormen €/stud.
förverkligade kostnader €/stud.
underskott 2014 €/stud.
€
- 18 675 338
18 523 804
- 151 534
1 863,2
9 941 93
10 023,26
- 81,33
För yrkesinriktad grundutbildning har 2014 erhållits statsandelar om totalt 2371,1 stud.. x 9 851,47
€/stud., 23 358 656 euro. Av summan har hänvistats 18 523 804 euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat 4 834 852 euro.
Kumulativt utfall
2003-2014
Årligt utfall
€
2003
298 932
2004
93 188
2005 (innehåller täckande av underskottet i
den avgiftsbelagda serviceverksamheten)
-170 427
2006
381 744
2007
-501 785
2008
724 408
Fg 30.11.2009 § 168, förvaltningskorridorprojektet finansieras
med överskottet
2009
1 104 455
förvaltningskorridorprojektets finansiering
2010
2010
298 627
2011
685 647
2012
593 481
2013
4 889
Korrigeringar 2014:
- sparkravet för 2014 för yrkesutbildningen
täcks med kumulativa överskottet
-230 640
- ändring av elevvårdslagen (kuratorerna)
59 626
2014
- 151 534
Kumulativt
utfall
€
298 932
392 120
221 793
603 537
101 752
826 160
- 102 500
1 828 115
- 56 308
2 070 434
2 756 081
3 349 562
3 354 451
3 031 903
Utfallet för år 2014 visar ett underskott om 151 534 €, kumulativt överskott efter korrigeringar 3 031 903
€. Genom det kumulativa överskottet bereder man sig på eventuella kommande nedskärningar i enhetspriserna och andra sparåtgärder som staten fastställer.
Vasa yrkesinstitut, avgiftsbelagd serviceverksamhet
Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna
164
Utfallet år 2014
€
Finansieringskostnader
Avskrivningar
Räkenskapsperiodens underskott
847 156
- 917 659
- 1 775
- 18 130
- 90 408
Kumulativt utfall
2006-2014
2006
2007
2008
2009
2010
2011
För täckande av restaurang Silverias underskott (x
2012
2013
2014
Årligt utfall
€
-14 497
-25 834
35 866
12 565
3 901
43 386
- 40 125
38 831
-50 000
22 998
- 13 388
- 90 408
Kumulativt
utfall
€
-14 497
- 40 331
- 4 465
8 100
12 001
55 387
15 262
54 093
4 093
27 091
13 703
- 76 705
Utfallet för år 2014 visar ett underskott på 90 408 €, det kumulativa underskottet i slutet av år är 76 705
euro. Underskottet ska täckas under de tre följande åren.
x) I enlighet med fullmäktiges beslut 15.8.2011 avslutades Restaurang Silverias verksamhet som kommunalt
affärsverk 1.9.2011 och verksamheten fortsätter som en del av läroinrättningens verksamhet. Restaurang Silverias underskott i slutet av 2011 var 207 026 euro. Av underskottet täcks hälften, dvs. 103 513 euro, under tre års
tid med överskottet från den avgiftsbelagda serviceverksamheten. Underskottet har täckts i slutet av 2013.
Vasa vuxenutbildningscenter
Resultatet följs upp genom en resultaträkning och finansieringskalkyl.
Resultaträkning 2014
Andel I den gem. förvaltningens kostnader
Verksamhetsbidrag
Finansiella kostnader
Statsandel
Årsbidrag
Avskrivningar
Finansieringskalkyl 2014
Årsbidrag
Investeringar, netto
Finansieringsrest
Disponibel självfinansiering 31.12.2013
Sparkrav 2014 täcks med finansieringsöverskottet
€
8 055 364
- 13 052 234
- 382 482
- 5 379 352
- 64
6 555 198
1 175 782
- 285 034
890 748
1 175 782
0
1 175 782
3 648 820
- 160 927
165
Räkenskapsårets finansieringsrest
1 175 782
Disponibel självfinansiering 31.12.2014
4 663 675
För yrkesinriktad grundutbildning har 2014 erhållits statsandelar om totalt 2371,1 stud.. x 9 851,47
€/stud., 23 358 656 euro. Av summan har hänvistats 18 523 804 euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat 4 834 852 euro..Vuxenutbildningscentrets statsandel innehåller därutöver statsandelen för yrkesinriktad tillägsutbildning 1 613 295 euro och statsandelen för kompetensprogrammet för
unga vuxna 107 051 euro.
Finansieringsresten för 2014 visar ett överskott på 1 175 782 euro. Den kumulativa finansieringsresten
i slutet av år 2014 uppgår till + 4 663 675 euro.
Med överskottet bereder man sig på de finansieringsnedskärningar som kan förutspås inom yrkesutbildningen och arbetskraftsutbildningen.
2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar
Driftsekonomin
ÖverskridBindande verkan på organnivå
1. Bruttoförvaltningar
ning €
10 822 816
Förvaltning och ekonomi
35 801
Socialarbete och familjeservice
1 205 049
Hem- och anstaltsvård
923 691
Hälsovårdsservice
552 906
Specialsjukvård
8 305 590
1. Social- och hälsovårdsnämnden föreslog 18.11.2014 § 154 ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro för att täcka
andra resultatområdens än specialsjukvårdens överskridningar. Stadsstyrelsen behandlade tilläggsanslagsförslaget 8.12.2014 § 480 och återremitterade det med begäran om utredning till socialoch hälsovårdsnämnden. Socialnämnden gav ett bemötande 16.12.2014 § 169 samt minskade i samma sammanhang tilläggsanslagsförslaget till
2,7 miljoner euro.
2. I specialsjukvårdens utgifter ingår i de reserverade anslagen ett anslag på 1 miljon euro, med beaktande av
detta utgör överskridningen 7,3 miljoner euro. Social- och hälsovårdsnämnden föreslog 16.12.2014 § 168 ett tilläggsanslag på 7 miljoner euro till specialsjukvården.
De förslag som socialoch hälsovårdsnämnden har gjort 16.12.2014 har inte kunnat behandlas i stadsstyrelsen
och fullmäktige under budgetåret på grund av förslagens sena tidtabell (st:s sista möte år 2014 var 18.12 och fge:s
15.12).
Direktion för arbetarinstitut
34 813
Organets inkomster överskreds 64 249 €, utgiftsöverskridningen kan täckas med inkomstöverskridning.
Stadsorkestern
31 159
Stadsorkesterns inkomster överskreds 37 045 €, utgiftsöverskridningen kan täckas med inkomstöverskridning.
86 951
Överskridningen finns i miljölaboratoriets anslag. Organets
inkomster överskrider med 246 968 € det budgeterade, anslagsöverskridningen kan täckas med inkomstöverskridning.
2. Nettoenheterna
Sysselsättning
45 125
Överskridningen kan täckas med inbesparingen i stadsstyrelsens reserverade anslag.
Gymnasier
Avgiftsbelagd serviceverksamhet
33 236
Enligt nettoenhetsbestämmelserna ska överskridningen täck-
166
as inom tre år.
Vasa yrkesinstitut
Egentlig undervisningsverksamhet
Avgiftsbelagd serviceverksamhet
241 942
151 534 Överskridningen täcks med tidigare års överskott.
90 408 Enligt nettoenhetsbestämmelserna ska överskridningen täckas inom tre år.
Vasa Matservice
557 555
Enligt nettoenhetsbestämmelserna ska överskridningen täckas inom tre år.
Investeringar
1. Fasta konstruktioner och anläggningar
Tekniska nämnden
Resultatenheter med överskridning:
Ny kommunalteknik
Övrig kommunalteknik
Utvecklande av stadscentrum
Projektering
Båthamnar
Totalt
Överskridning
Bindande verkan på resultatenhetsnivå
€
267 949
32 751
52 036
37 253
87 397
477 386
Investeringsanslaget för Tekniska nämndens fasta konstruktioner och anläggningar blir i sin helhet 94 712 € under
budgeten.
Tekniska nämnden har 17.12.2014 föreslagit ändringar i anslagets dispositionsändamål från anslaget som reserverats för industriområden till ny kommunalteknik 170 000 €, för övrig kommunalteknik 100 000 € samt för båthamnar
90 000 €. Förslaget har inte kunnat behandlas i stadsstyrelsen under budgetåret på grund av förslagets sena tidtabell.
2. Avskrivning underkastad lös
egendom
Stadsstyrelsen
Överskridning
€
38 280
I utfallet ingår 34 780 € för anskaffning av adb-program och
licenser, för vilka anslag har budgeterats i driftsekonomin,
men vilka enligt bestämmelserna hör till investeringsdelen.
Fritidsnämnden
65 441
Den för idrottsväsendets anläggningar budgeterade inkomsten överskrids 58 000 € (understöd och bytesgottgörelse).
Som överskridning som inte täcks återstår 7 441 €.
Direktionen för stadsteatern och
–orkestern
29 199
För inventarier har i statsunderstöd erhållits 49 651 € som
inte har budgeterats.
Överskridningen av utgiftsanslaget kan täckas med inkomstöverskridning.
3. Aktier och andelar
Stadsstyrelsen
Aktier
Överskridning
€
9 550 052
Fastighets Ab Vasa Teaterparkering
- kassalånet (6 miljoner euro) har ändrats till en kapitalplacering i enlighet med fge:s beslut 16.6.2014 § 65
- kapitalplaceringen 3,1 miljoner euro i enlighet med fge:s
beslut 17.6.2013 § 59
167
BOKSLUTSKALKYLER
168
RESULTATRÄKNING
01.01.-31.12.2014
Försäljningsintäkter
61 017 209,76
Avgiftsintäkter
26 738 615,27
15 204 946,94
Hyresintäkter
11 965 834,50
Övriga verksamhetsintäkter
5 007 638,53
Personalkostnader
Löner och arvoden
-198 954 340,62
Lönebikostnader
Pensionskostnader
-45 637 164,24
-10 643 488,35
Köp av service
-178 748 997,59
-29 402 447,87
Understöd
-31 299 720,94
Hyror
-6 512 060,90
Övriga verksamhetskostnader
-2 076 007,98
Verksamhetsbidrag
Skatteinkomster
Statsandelar
Ränteintäkter
728 859,94
12 044 049,16
Räntekostnader
-3 144 418,49
-61 630,36
Årsbidrag
-30 613 510,95
-5 344,68
01.01.-31.12.2013
119 934 245,00
2 428 662,05
62 887 668,92
28 254 128,61
13 797 336,54
11 308 493,81
10 276 748,83
126 524 376,71
3 300 380,96
-200 500 339,88
-503 274 228,49
-380 911 321,44
274 069 812,83
100 371 835,00
9 566 860,25
3 097 186,64
-30 618 855,63
-45 651 413,38
-10 960 385,75
-171 195 864,12
-29 892 144,23
-29 914 853,08
-6 937 765,72
-1 761 139,51
772 071,00
12 298 411,49
-1 748 777,14
-912 902,69
-27 118 795,36
-2,50
-496 813 905,67
-366 989 148,00
272 853 571,28
102 561 879,65
10 408 802,66
18 835 105,59
-27 118 797,86
200 000,00
-27 521 668,99
-8 283 692,27
1 020 100,36
420 000,00
200 566,40
-25 681 002,23
1 253 202,75
120 000,00
18 179,68
-6 892 309,84
169
FINANSIERINGSANALYS
01.01.-31.12.2014
01.01.-31.12.2013
Årsbidrag
3 097 186,64
200 000,00
Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -1 486 038,98
Försäljningsförluster av tillgångar bland bestående aktiva
168 563,40
-368 484,27
Korrektivposter till internt fillförda medel
4 922,03 1 616 148,82
46 707 579,69
-720 762,59
Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akt -2 104 872,94 -43 881 944,16
-42 265 795,34
Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital
Förändringar i omsättningstillgångar
Förändring av fordringar
Förändring av räntefria skulder
Likvida medel 1.1.
-17 506,00
211 796,78
194 290,78
55 000 000,00
-24 353 741,56
5 985 400,00 36 631 658,44
232 482,32
-297 699,59
4 044 190,11
-3 371 231,46
607 741,38
37 433 690,60
18 835 105,59
0,00
-6 881 473,56
0,00
-488 121,02
11 211,35 11 476 722,36
54 106 799,14
-2 400 071,44
-9 244 464,37 -42 462 263,33
-30 985 540,97
-94 234,94
227 815,97
133 581,03
49 100 000,00
-22 516 916,28
-5 705 000,00 20 878 083,72
92 851,26
-398 176,04
-8 822 303,67
4 473 690,44
-4 653 938,01
16 357 726,74
-4 832 104,74
-14 627 814,23
8 725 786,71
13 557 891,45 -4 832 104,74
13 557 891,45
28 185 705,68 -14 627 814,23
170
VASA STADS BALANSRÄKNING
AKTIVA
A
BESTÅENDE AKTIVA
I
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
II
Uppskrivningar av mark- och vattenområden
Byggnader
III
Placeringar
Aktier och andelar
Övriga fordringar
B
FÖRVALTADE MEDEL
Statens uppdrag
C
RÖRLIGA AKTIVA
I
Färdiga produkter
II
Fordringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
III
IV
AKTIVA TOTALT
2014
14 675 063,38
447 063,76
15 122 127,14
42
122
186
87
17
3
459
619
537
419
645
170
118
510
297,96
919,74
586,36
460,81
252,97
439,29
957,13
83 112
613
17 796
2 071
102,23
999,63
885,86
815,75
0,00
103 594 803,47
2013
11 055 698,48
1 500 573,25
12 556 271,73
38
121
188
89
16
3
458
198
644
109
970
914
536
374
932,93
469,74
789,50
302,95
109,37
892,32
496,81
71 345
613
18 005
2 055
325,88
999,63
193,64
368,75
0,00
92 019 887,90
5
20 912
231
21 149
721,70
386,18
589,76
697,64
17
20 044
272
20 334
829,49
412,20
719,53
961,22
623
1 772
10
2 406
828,67
553,10
421,62
803,39
658
1 439
11
2 109
680,76
118,88
304,16
103,80
0,00
0,00
19 881,97
1 977 087,00
14
4
8
2
32
259
820
835
234
146
879,78
000,00
044,04
785,51
678,30
2 000,00
0,00
141 627,59
2 930 225,28
14
6
10
1
36
298
803
080
934
190
055,07
700,00
671,64
588,83
868,41
2 186 099,44
0,00
2 186 099,44
2 137 041,33
0,00
2 137 041,33
6 539 687,27
11 420 850,12
642 656 853,78
635 143 481,32
171
PASSIVA
A
I
III
IV
V
VI
EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Övriga egna fonder
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder
B
AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH
RESERVER
Reserver
C
D
AVSÄTTNINGAR
FÖRVALTAT KAPITAL
Statens uppdrag
E
I
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter
II
Kortfristigt
Erhållna förskott
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
2014
2013
191 910 065,82
123 151 919,37
10 751 010,08
21 965 916,41
-25 681 002,23
322 097 909,45
191 910 065,82
122 258 469,37
10 951 576,48
28 858 226,25
-6 892 309,84
347 086 028,08
5 023 390,10
2 460 000,00
7 483 390,10
6 043 490,46
2 880 000,00
8 923 490,46
1 299 567,27
2 971 084,56
4 270 651,83
1 519 100,00
3 120 036,10
4 639 136,10
136 412,06
21 238 458,13
290 046,85
21 664 917,04
130 350,26
20 160 753,91
326 594,13
20 617 698,30
170 262 988,16
1 750 000,00
3 580 660,47
175 593 648,63
138 163 462,12
2 312 500,00
3 800 950,53
144 276 912,65
38 900 473,96
562 500,00
1 381 000,00
2 433 478,34
20 355 083,61
9 381 724,85
38 532 075,97
111 546 336,73
33 678 741,56
675 000,00
1 395 600,00
2 186 906,73
23 421 166,54
8 901 278,37
39 341 522,53
109 600 215,73
642 656 853,78
635 143 481,32
172
KONCERNRESULTATRÄKNING
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Andel av intressesamfundens vinst (förlust)
Verksamhetsförlust
Skatteinkomster
Statsandelar
Ränteintäkter
Räntekostnader
Årsbidrag
Räkenskapsperioden över- och underparivärden
Bokslutsdispositioner
Minoritetsandelar
Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdiffere
Räkenskapsperioden överskott (underskott)
2014
2013
374 233 421,59
-722 744 034,41
1 093 951,84
-347 416 660,98
272 561 901,20
124 536 115,58
382 916 751,36
-724 567 480,56
942 599,35
-340 708 129,85
271 656 506,32
127 881 233,52
422 394,49
2 907 933,53
-8 683 684,09
-240 213,05
44 087 786,68
453 250,32
1 865 345,19
-7 834 070,84
-1 516 226,62
51 797 908,04
-54 709 480,28
0,00
200 000,00
-10 421 693,60
131 995,91
-143 989,13
-4 443 015,90
-14 876 702,72
-47 642 847,86
-5 000,00
-1 155 730,48
2 994 329,70
-609 581,04
-262 026,69
-4 328 244,32
-2 205 522,35
173
FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNKONCERN
Kassaflödet i verksam heten
Årsbidrag
Extra ordinära poster
Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva
Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva
2014
2013
44 087 786,68
200 000,00
-69 202,31
-385 768,36
-1 589 407,01
169 634,00
51 793 921,41
-1 155 730,48
-4 368 978,70
-453 841,51
-3 522 245,35
5890,36
42 413 043,00
Kassaflödet för nvesteringarnas del
-109 167 447,46
Finansieringsandelar till investeringar
3 070 503,41
Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva
3 230 234,56 -102 866 709,49
Verksam hetens och investeringarnas kassaflöde
-60 453 666,49
Förändringar i lånebestpndet
Förändring av kortfristiga lån
Förändring av eget kapital
Utbetalda dividender
Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital
Förändring av omsättningstillgångar
-7 158,46
59 902,16
99 349 495,56
-58 220 981,02
5 516 563,04
22 149,42
-7 220,00
334 219,58
-440 866,11
602 630,47
-4 326 125,72
Förändring av likvida m edel
Likvida medel 31.12
Likvida medel 1.1
52 743,70
46 645 077,58
22 149,42
-3 837 361,78
42 882 608,92
-145 515 988,14
5 390 541,05
4 266 980,05 -135 858 467,04
-93 559 451,31
-25 521,82
75 921,35
110 988 557,28
-42 668 769,82
8 846 548,70
-7 337,40
101 323,75
467 763,76
3 717 729,34
3 758 270,40
-17 571 057,57
25 675 676,60
43 246 734,17
-17 571 057,57
42 299 015,73
50 399,53
77 166 336,16
882 850,00
8 037 749,85
86 137 335,54
-7 422 115,77
43 104 718,97
50 526 834,74
-7 422 115,77
174
VASA STADS KONCERNBALANSRÄKNING 31.12.2014
AKTIVA
2014
2013
2 676 195,45
15 066 184,67
27 808,67
447 063,76
18 217 252,55
1 855 205,88
11 823 193,66
26 600,46
1 500 573,25
15 205 573,25
Byggnader
Uppskrivningar av byggnader
Förskottsbetalningar och nyanläggningar
Anslutingsavgifter
Totalt
57 150 913,57
124 624 517,06
448 602 830,52
1 439 277,22
195 087 420,85
30 117 677,52
4 404 576,30
8 546 486,16
5 163,37
869 978 862,57
52 515 759,07
123 732 844,50
385 565 645,38
1 453 177,93
194 838 914,03
29 457 295,87
4 346 712,96
46 378 377,19
5 163,37
838 293 890,30
Placeringar
Aktier och andelar i ägointressesamfund
Aktier och andelar
Övriga placeringar
Totalt
122 557 973,11
55 191 382,75
1 348 056,54
3 625 915,70
228 650,73
182 951 978,83
104 865 106,55
54 596 962,35
1 361 077,25
3 682 328,86
221 684,92
164 727 159,93
22 459 592,77
21 742 980,43
7 834 667,69
7 395 350,50
2 828 467,07
72 499 161,13
4 104 470,58
71 810 205,43
17 362,04
16 838,51
25 658 314,56
43 210 468,42
1 202 445 659,21
1 166 506 937,35
BESTÅENDE AKTIVA
Anslutingsavgifter
Totalt
FÖRVALTADE MEDEL
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Långfristiga
Kortfristiga
AKTIVA TOTALT
175
PASSIVA
2014
2013
191 910 065,82
0,00
126 253 257,41
13 311 718,83
62 092 670,24
-14 876 702,72
378 691 009,58
191 910 065,82
0,00
125 388 005,27
13 459 180,70
62 841 875,21
-2 205 522,35
391 393 604,65
3 374 232,99
3 290 298,47
AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER
Ackumulerad avskrivningsdifferens
Reserver
Totalt
75 089 757,16
20 391 439,85
95 481 197,01
70 255 537,86
19 643 052,90
89 898 590,76
AVSÄTTNINGAR
Totalt
1 315 787,67
8 866 758,82
10 182 546,49
1 535 320,40
9 032 994,45
10 568 314,85
FÖRVALTAT KAPITAL
23 177 167,12
22 126 507,25
427 072 751,69
70 480 812,32
70 946 718,25
123 039 223,76
385 123 747,05
69 670 357,23
66 260 845,77
128 174 671,32
1 202 445 659,21
1 166 506 937,35
EGET KAPITAL
Grundkapital
Andel av ökningen av samkommunernas eget k
Uppskrivningsfond
Övrigt eget kapital
Över -/ underskott från tidigare räkenskapsperio
Totalt
MINORITETSANDEL
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt räntebelagt främmande kapital
Långfristigt räntefritt främmande kapital
Kortfristigt räntebelagt främmande kapital
Kortfristigt räntefritt främmande kapital
PASSIVA TOTALT
176
RESULTATRÄKNINGS-sammanställning
Österbottens
Stadens
räddningsverk
resultaträkning resultaträkning
Avgiftsintäkter
Hyresintäkter
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Köp av service
Understöd
Hyror
Verksamhetsbidrag
Skatteinkomster
Statsandelar
Ränteintäkter
Räntekostnader
Årsbidrag
Extraordinära kostnader
Ökning (-) el. minskin. (+) av avskrivningsdiff.
31 242 375,81
26 794 701,17
14 931 101,88
9 809 210,38
4 708 986,52
612 079,43
0,00
0,00
-180 608 756,00
0,00
-41 628 037,86
-9 501 229,62
-177 726 335,80
-19 893 174,68
-31 197 414,34
-30 533 925,32
-1 803 423,45
-404 793 841,88
274 069 812,83
100 371 835,00
0,00
728 859,94
18 517 565,85
-3 285 106,54
-61 113,24
-14 451 988,04
0,00
-14 496 494,58
-5 344,68
0,00
0,00
-28 953 827,30
1 020 100,36
420 000,00
200 566,40
-27 313 160,54
-41 765 148,58
17 495 459,78
319 463,66
268 480,73
17 094,09
195 222,55
0,00
0,00
0,00
-9 726 823,07
0,00
-1 839 953,39
-657 207,75
-2 020 909,65
-1 369 577,15
-102 306,60
-1 397 347,35
-10 499,54
1 171 096,31
0,00
0,00
0,00
68 305,92
5,03
0,00
-25,58
1 239 381,68
0,00
-612 274,97
0,00
0,00
0,00
627 106,71
0,00
0,00
0,00
627 106,71
Regionala föreHamnen
Vasa vatten
tagshälsovårdenVasa Hussektor Icke eliminerad
resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning
2 707 476,96
0,00
0,00
532 330,37
31 130,62
0,00
0,00
0,00
-633 916,09
0,00
-208 624,84
-35 127,84
-712 622,14
-238 141,89
0,00
-249 899,03
-42 737,08
1 149 869,04
0,00
0,00
0,00
43 111,29
0,00
0,00
-400 000,00
792 980,33
0,00
-366 972,40
0,00
0,00
200 000,00
626 007,93
0,00
0,00
0,00
626 007,93
Eliminerings- och korrigeringsregistreringar
Östrbottens
Staden
räddningsverk
Hamnen
Avgiftsintäkter
Hyresintäkter
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Köp av service
Understöd
Hyror
Verksamhetsbidrag
Skatteinkomster
Statsandelar
Ränteintäkter
Räntekostnader
Årsbidrag
1)
2)
3)
1)
1)
1)
1)
1)
1)
-2 361 434,61
-184 302,82
-974 944,37
-124 330,88
42 182,36
-4 676 595,25
-223 904,16
-1 693,90
-10 160,00
15 103 190,49
0,00
3 332,23
11 105,60
102 807,64
313 821,42
0,00
0,00
-2 659 280,03
0,00
-705 098,88
-151 298,93
-2 515 103,32
-2 581 225,39
0,00
-102 445,43
-53 731,92
6 766 073,48
0,00
0,00
0,00
25 048,35
5 129,28
0,00
-1 390 127,95
5 406 123,16
0,00
-4 807 939,88
0,00
0,00
0,00
598 183,28
0,00
0,00
0,00
598 183,28
Vasa vatten
-756 746,32
-4 067,00
-45 515,70
692 244,95
4 437 633,33
32 657,42
3 726,00
0,00
130 567,97
0,00
0,00
0,00
-2 350 267,68
0,00
-432 148,10
-129 765,02
-1 090 280,55
-162 720,32
0,00
-349 737,12
-19 422,95
70 242,98
0,00
0,00
0,00
24 960,95
25,00
0,00
-22 160,81
73 068,12
0,00
-98 124,02
0,00
0,00
0,00
-25 055,90
0,00
0,00
0,00
-25 055,90
615 736,80
0,00
0,00
32 170 107,19
18 929,81
658 181,93
0,00
0,00
-2 975 297,75
0,00
-823 301,17
-168 859,19
-4 386 008,04
-5 800 858,89
0,00
-4 413 064,13
-170 327,93
14 725 238,63
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-20 738,46
-4 666 878,78
10 037 621,39
0,00
-10 231 705,10
0,00
0,00
0,00
-194 083,71
0,00
0,00
0,00
-194 083,71
71 601 873,17
27 146 822,25
15 206 640,84
42 539 847,63
5 187 645,11
1 584 082,78
-198 954 340,62
-45 637 164,24
-10 643 488,35
-188 451 259,50
-30 045 698,32
-31 299 720,94
-37 046 418,38
-2 100 142,87
-380 911 321,44
274 069 812,83
100 371 835,00
890 286,45
18 522 725,16
-3 305 845,00
-6 540 306,36
3 097 186,64
-30 613 510,95
-5 344,68
0,00
200 000,00
-27 321 668,99
1 020 100,36
420 000,00
200 566,40
-25 681 002,23
Stadens
Regionala föreresultaträkning
tagshälsovårdenVasa Hussektor i bokslutet
-2 532 749,40
-257 137,83
-29 595 001,76
1 845,06
108 306,90
61 017 209,76
26 738 615,27
15 204 946,94
11 965 834,50
5 007 638,53
2 428 662,05
-198 954 340,62
1)
1)
1)
1)
1)
2)
3)
2)
3)
7 672 863,12
125 254,40
275 188,27
4 177,08
323 276,81
36 204,58
482 703,81
1 746,96
120 293,14
86,00
827 936,76
475 781,43
28 912 477,03
3 614,46
383 223,78
992,77
152,00
387,06
4 964,93
7 598,84
283 711,55
9 016,84
949 828,19
2 524,92
-68 305,92
-43 111,29
-25 048,35
-24 960,95
400 000,00
1 390 000,00
22 100,00
-6 478 676,00
161 426,51
Eliminering av interna inköp och försäljningar
Eliminering av intern ränta
Eliminering av avkastning av affärsverkets grundkapital
4 666 576,00
0,00
-45 637 164,24
-10 643 488,35
-178 748 997,59
-29 402 447,87
-31 299 720,94
-6 512 060,90
-2 076 007,98
-380 911 321,44
274 069 812,83
100 371 835,00
728 859,94
12 044 049,16
-3 144 418,49
-61 630,36
3 097 186,64
-30 613 510,95
-5 344,68
200 000,00
-27 321 668,99
1 020 100,36
420 000,00
200 566,40
-25 681 002,23
40 904 004,73
161 426,51
6 478 676,00
177
FINANSIERINGSANALYSsammanställning
Stadens
finansieringskalkyl
Årsbidrag
Verksamheten totalt
Investeringar totalt
Österb.räddn.v. Hamnen
Vasa vatten
Regionala föreIcke eliminerad
finansieringsfinansierings- finansierings- tagshälsovården Vasa Hussektor finansieringskalkyl
kalkyl
kalkyl
finansieringsfinansierings- kalkyl
kalkyl
kalkyl
-14 451 988,04
0,00
-1 344 405,95
149 060,09
-368 484,27
0,00
-16 015 818,17
1 239 381,68
0,00
-65 260,47
0,00
0,00
0,00
1 174 121,21
792 980,33
200 000,00
-31 130,62
19 503,31
0,00
0,00
981 353,02
5 406 123,16
0,00
-45 241,94
0,00
0,00
0,00
5 360 881,22
73 068,12
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
73 068,12
10 037 621,39
0,00
0,00
0,00
0,00
4 922,03
10 042 543,42
3 097 186,64
200 000,00
-1 486 038,98
168 563,40
-368 484,27
4 922,03
1 616 148,82
-35 139 882,79
129 274,59
1 835 301,20
-33 175 307,00
-49 191 125,17
-1 332 266,71
126 488,00
74 970,90
-1 130 807,81
43 313,40
-359 536,53
0,00
135 796,39
-223 740,14
757 612,88
-3 014 741,38
0,00
45 241,94
-2 969 499,44
2 391 381,78
-31 450,64
0,00
0,00
-31 450,64
41 617,48
-9 975 222,65
465 000,00
13 562,51
-9 496 660,14
545 883,28
-49 853 100,70
720 762,59
2 104 872,94
-47 027 465,17
-45 411 316,35
-4 668,00
211 796,78
207 128,78
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-2 918,00
0,00
-2 918,00
0,00
0,00
0,00
-9 920,00
0,00
-9 920,00
-17 506,00
211 796,78
194 290,78
55 000 000,00
-24 332 762,00
8 556 136,23
39 223 374,23
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-15 767,60
-516 273,05
-532 040,65
27 705,08
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-5 211,96
0,00
-5 211,96
3 117 815,93
55 000 000,00
-24 353 741,56
8 039 863,18
38 686 121,62
3 145 521,01
232 482,32
-273 259,96
7 637 137,86
-2 667 842,80
4 928 517,42
44 359 020,43
0,00
0,00
104 079,79
-147 393,19
-43 313,40
-43 313,40
0,00
0,00
-786 895,05
29 282,17
-757 612,88
-757 612,88
0,00
-24 439,63
-2 029 490,83
169 802,25
-1 884 128,21
-2 391 381,78
0,00
0,00
20 240,69
-61 858,17
-41 617,48
-41 617,48
0,00
0,00
-395 001,04
-3 253 566,21
-3 648 567,25
-545 883,28
232 482,32
-297 699,59
4 550 071,42
-5 931 575,95
-1 446 721,80
40 579 211,61
-4 832 104,74
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-4 832 104,74
Likvida medel 1.1.
Förändring
8 725 786,71
13 557 891,45
-4 832 104,74
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
8 725 786,71
13 557 891,45
-4 832 104,74
Förändringar i utlåning totalt
Förändringar i lånebeståndet totalt
Förändringar i eget kapital
Eliminerings- och korrigeringsregistreringar
Österbottens
räddningsverketHamnen
Staden
Årsbidrag
1)
Verksamheten totalt
2)
Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2)
Förändringar i utlåning totalt
Förändringar i lånebeståndet totalt
26 794 129,20
-4 317 077,33
712 842,16
Vasa vatten
1 751 949,12
Stadens
Regionala förefinansierigskalkyl
tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet
-2 120 657,76
-22 821 185,39
3 145 521,01
3 097 186,64
200 000,00
-1 486 038,98
168 563,40
-368 484,27
4 922,03
1 616 148,82
-46 707 579,69
720 762,59
2 104 872,94
-43 881 944,16
-42 265 795,34
-17 506,00
211 796,78
194 290,78
3)
-2 570 736,23
516 273,05
2)
3)
3)
-27 705,08
-3 076 617,54
474 145,83
488 625,82
1 670 772,06
-3 117 815,93
-62 807,48
2 560 344,49
55 000 000,00
-24 353 741,56
5 985 400,00
36 631 658,44
0,00
232 482,32
-297 699,59
4 044 190,11
-3 371 231,46
607 741,38
37 433 690,60
-4 832 104,74
Likvida medel 1.1.
Förändring
8 725 786,71
13 557 891,45
-4 832 104,74
1) Eliminering av interna inköp och finansieringsposter
2) Eliminering av ökning i eget kapital
3) Eliminering av förbindelsekonto
40 904 004,73
3 145 521,01
505 881,31
178
BALANSRÄKNINGS-sammanställning
Stadens
balansräkning
Österbottens
räddningsverk
balansräkning
Vasa vatten
tagshälsovården Vasa Hussektor
balansräkning balansräkning balansräkning
balansräkning
Icke eliminerad
balansräkning
AKTIVA
A
BESTÅENDE AKTIVA
I
Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar
II
Byggnader
III
Placeringar
Aktier och andelar
Övriga fordringar
B
FÖRVALTADE MEDEL
13 110 097,64
0,00
13 110 097,64
0,00
42 525 732,46
118 593 076,30
33 871,66
55 855 923,13
12 038 422,06
15 752,33
229 062 777,94
269 891
613
17 796
215
133,30
999,63
885,86
588,54
0,00
288 517 607,33
Statens uppdrag
C
RÖRLIGA AKTIVA
I
Färdiga produkter
II
Fordringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
III
IV
92 956,06
447 063,76
540 019,82
0,00
0,00
0,00
6 432 414,05
27 182 925,92
291 873,24
800 473,95
34 707 687,16
55 267,46
0,00
55 267,46
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
31 418,52
0,00
31 418,52
1 403 788,27
0,00
1 403 788,27
0,00
93 565,50
0,00
178 897 799,15
0,00
9 626,08
2 302 213,01
181 303 203,74
0,00
0,00
0,00
1 200,00
0,00
1 200,00
0,00
0,00
0,00
74 442,55
0,00
74 442,55
0,00
0,00
0,00
191 422,61
0,00
191 422,61
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
5 184 633,18
0,00
0,00
1 735 429,43
0,00
6 920 062,61
275 075
613
17 796
2 218
3 944
1 008
4 571
9 524
II
Byggnader
III
Placeringar
Aktier och andelar
1)
Övriga fordringar
3)
B
297,96
919,74
586,36
460,81
252,97
439,29
957,13
766,48
999,63
885,86
083,13
0,00
295 704 735,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
5
20 912
231
21 149
721,70
386,18
589,76
697,64
462
1 772
10
2 245
970,67
553,10
421,62
945,39
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
160 858,00
0,00
0,00
160 858,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
623
1 772
10
2 406
828,67
553,10
421,62
803,39
0,00
0,00
0,00
1 977 087,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
19 881,97
0,00
942,76
598,96
010,91
147,84
700,47
320 071,62
2 458 038,60
556 159,90
0,00
3 334 270,12
3 761 024,16
1 670 772,06
0,00
0,00
5 431 796,22
198 785,88
1 468 000,88
16 143,12
487,84
1 683 417,72
181 273,85
0,00
963 411,58
0,00
1 164 567,40
2 186 099,44
0,00
2 186 099,44
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
2 186 099,44
0,00
2 186 099,44
6 539 687,27
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
6 539 687,27
606 578 553,27
10 634 013,06
12 933 423,80
41 031 783,81
1 770 103,70
190 791 622,02
128
820
638
202
766
781,51
000,00
622,28
149,83
640,62
669
4 329
707
32
5 738
Österbottens
räddningsverk
Staden
BESTÅENDE AKTIVA
619
537
419
645
170
118
510
0,00
0,00
0,00
0,00
AKTIVA
I
42
122
186
87
17
3
459
721,70
386,18
589,76
697,64
Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar
A
14 675 063,38
447 063,76
15 122 127,14
5
20 912
231
21 149
9
4
25
2
43
AKTIVA TOTALT
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
843,44
613,64
254,05
0,00
0,00
711,13
12 953,95
0,00
12 953,95
0,00
0,00
0,00
46 887,86
35 357,71
4 798 913,07
0,00
4 881 158,64
Hamnen
0,00
0,00
19 881,97
1 977 087,00
14
14
27
2
61
259
746
881
234
119
879,78
410,50
347,79
785,51
392,55
863 739 499,66
Stadens
Vasa vatten
Regionala företagshälsovården Vasa Hussektor
balansräkning
i bokslutet
14 675 063,38
447 063,76
15 122 127,14
42
122
186
87
17
3
459
-191 963 664,25
-5 000,00
-141 267,38
619
537
419
645
170
118
510
297,96
919,74
586,36
460,81
252,97
439,29
957,13
83 112
613
17 796
2 071
102,23
999,63
885,86
815,75
0,00
103 594 803,47
FÖRVALTADE MEDEL
Statens uppdrag
C
RÖRLIGA AKTIVA
I
Färdiga produkter
II
Fordringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
III
IV
AKTIVA TOTALT
5
20 912
231
21 149
721,70
386,18
589,76
697,64
623
1 772
10
2 406
828,67
553,10
421,62
803,39
0,00
0,00
19 881,97
1 977 087,00
2)
2)
-19 046 303,75
-4 329 598,96
-2 458 038,60
-1 670 772,06
-1 468 000,88
14
4
8
2
32
259
820
835
234
146
879,78
000,00
044,04
785,51
678,30
2 186 099,44
0,00
2 186 099,44
6 539 687,27
642 656 853,78
179
BALANSRÄKNINGS-sammanställning
Stadens
balansräkning
Österbottens
räddningsverk
balansräkning
Vasa vatten
tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad
balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning
PASSIVA
A
EGET KAPITAL
I
III
IV
V
VI
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Övriga egna fonder
B
RESERVER
191 910 065,82
119 207 075,93
10 751 010,08
-5 005 068,46
-27 313 160,54
289 549 922,83
Reserver
C
29 293 919,88
0,00
0,00
6 502 241,44
598 183,28
36 394 344,60
355 000,00
0,00
0,00
784 097,15
-25 055,90
1 114 041,25
157 134 744,37
0,00
0,00
10 621 773,08
-194 083,71
167 562 433,74
383 873 730,07
123 151 919,37
10 751 010,08
21 965 916,41
-25 681 002,23
514 061 573,70
5 023 390,10
2 460 000,00
7 483 390,10
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
5 023 390,10
2 460 000,00
7 483 390,10
1 299 567,27
2 971 084,56
4 270 651,83
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
1 299 567,27
2 971 084,56
4 270 651,83
136 412,06
21 238 458,13
290 046,85
21 664 917,04
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
136 412,06
21 238 458,13
290 046,85
21 664 917,04
168 743 428,00
1 750 000,00
939 672,36
171 433 100,36
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
2 787 255,49
2 787 255,49
0,00
0,00
0,00
0,00
1 519 560,16
0,00
0,00
1 519 560,16
170 262 988,16
1 750 000,00
3 726 927,85
175 739 916,01
38 895 262,00
10 488 910,50
1 381 000,00
2 159 201,81
17 306 226,60
8 068 635,23
33 877 334,97
112 176 571,11
0,00
0,00
0,00
269 750,87
654 413,02
400 477,92
2 499 693,43
3 824 335,24
0,00
0,00
0,00
0,00
96 115,58
40 088,04
166 066,72
302 270,34
0,00
0,00
0,00
0,00
552 414,31
640 864,87
656 904,54
1 850 183,72
0,00
0,00
0,00
0,00
78 760,13
94 333,64
482 968,68
656 062,45
5 211,96
0,00
0,00
4 525,66
1 667 153,97
19 183 628,90
849 107,63
21 709 628,12
38 900 473,96
10 488 910,50
1 381 000,00
2 433 478,34
20 355 083,61
28 428 028,60
38 532 075,97
140 519 050,98
10 634 013,06 12 933 423,80
41 031 783,81
1 770 103,70
190 791 622,02
863 739 499,66
AVSÄTTNINGAR
D
220 000,00
4 960 000,00
0,00
3 944 843,44
0,00
0,00
5 962 571,11
3 100 302,09
627 106,71
626 007,93
6 809 677,82 12 631 153,46
FÖRVALTAT KAPITAL
Statens uppdrag
E
FRÄMMANDE KAPITAL
I
Långfristigt
II
Kortfristigt
Erhållna förskott
Övriga skulder
Resultatregleringar
606 578 553,27
PASSIVA TOTALT
Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar
PASSIVA
Staden
A
EGET KAPITAL
I
III
IV
V
VI
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Övriga egna fonder
B
RESERVER
1)
Österbottens
räddningsverk
-220 000,00
Hamnen
Stadens
Vasa vatten
-4 960 000,00 -29 293 919,88
Regionala förebalansräkning
tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet
-355 000,00
-157 134 744,37
Reserver
C
5 023 390,10
2 460 000,00
7 483 390,10
AVSÄTTNINGAR
D
1 299 567,27
2 971 084,56
4 270 651,83
FÖRVALTAT KAPITAL
Statens uppdrag
E
FRÄMMANDE KAPITAL
I
Långfristigt
3)
II
Kortfristigt
2)
Erhållna förskott
Övriga skulder
2)
Resultatregleringar
136 412,06
21 238 458,13
290 046,85
21 664 917,04
-108 052,50
-38 214,88
-9 926 410,50
0,00
Eliminering av grundkapitalsinvetering
Eliminering av förbindelsekonto
Eliminering av anslutningsavgifter
170 262 988,16
1 750 000,00
3 580 660,47
175 593 648,63
-19 046 303,75
38 900 473,96
562 500,00
1 381 000,00
2 433 478,34
20 355 083,61
9 381 724,85
38 532 075,97
111 546 336,73
642 656 853,78
PASSIVA TOTALT
1)
2)
3)
191 910 065,82
123 151 919,37
10 751 010,08
21 965 916,41
-25 681 002,23
322 097 909,45
191 963 664,25
28 972 714,25
146 267,38
180
BILAGEUPPGIFTER
181
NOTER FÖR UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET
1. VÄRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER
Värdering av bestående aktiva
Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften med finansieringsandelar och planenliga
avskrivningar avdragna. De planenliga avskrivningarna har räknats enligt den av stadsfullmäktige 6.11.2006 § 130
godkända avskrivningsplanen. Stadsfullmäktigve har godkänt en ändring av avskrivningsplanen 17.3.2014 § 31, vilken
har beaktats i de planenliga avskrivningarna från 1.1.2013 vid beräkningen av avskrivningen på nya förnödenheter. Den
ändrade avskrivningsplanen har tillämpats från början av räkenskapsperioden 2014 vid beräkningen av avskrivningarna
på alla förnödenheter. Anskaffningar under 10 000 euro har bokförts som årskostnad.
Uppskrivningar av markområden har gjorts i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 6.11.2006 § 130. En uppskrivning har
gjorts med en andel som motsvarar höjningen av grundkapitalet i samkommunen Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä.
Österbottens museums och Tikanojas konsthems konsttillgångar har förtecknats i respektive inrättningar, och de har inget
bokföringsvärde i balansräkningen.
Värdering av placeringar
Aktier och andelar inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften eller ett lägre värde
än den.
Poster av placeringskaraktär inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt det
anskaffningsutgifter eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris.
Värdering av omsättningstillgångar
Omsättningstillgångarna har antecknats i balansräkningen antingen enligt medelprisprincipen, en lägre sannolik
anskaffningsutgift eller till ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset.
Värdering av fordringar och finansiella värdepapper
Fordringarna har antecknats i balansräkningen till ett nominellt värde eller till ett lägre sannolikt värde. De finansiella
värdepappren har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften värdet eller till ett lägre sannolikt värde.
Finansiella värdepapper som erhållits vederlagsfritt förtecknas separat.
Behandling av derivatavtal
I derivatavtal ingår ränte- och valutaswapavtal. Alla ränte- och valutaswapavtal har ingåtts i skyddssyfte.
Tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet
I ingående balansen för räkenskapsperioden har statens vägprojekt flyttats till gruppen immateriella förnödenheter under
posten för andra utgifter med lång verkningstid. Under räkenskapsperioden 2013 har statens vägprojekt framlagts i
gruppen materiella förnödenheter under posten fasta konstruktioner och anläggningar. Balansvärdet för de överförda
statliga vägprojekten var i början av räkenskapsperioden 642 003,28 euro. Balansräkningens jämförelsetal har inte
ändrats gällande statens vägprojekt.
Behandling av fel i bokslutet gällande tidigare räkenskapsperioder
I räkenskapsperiodens bokslut har avskrivningar på byggnader korrigerats, vilka under räkenskapsperioden 2013
behandlats till för litet belopp. Korrigeringen gäller affärsverket Vasa Hussektors byggnader, vars restvärdesavskrivning
enligt avskrivningsplanen är 5 %. I bokslutet för räkenskapsperioden har i byggnadernas balansvärden gjorts en
minskning på 1 185 571,48 euro och motsvarande korrigering har antecknats i tidigare räkenskapsperioders överskott.
Jämförelsetalen för balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen har ändrats på motsvarande sätt.
182
RESULTATRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER
2. VERKSAMHETSINTÄKTER UPPGIFTSVIS
2014
Småbarnsfostran och grundläggande utbildning
Yrkesläroanstalter
Övrig kulturoch bildningsverksamhet
Räddningsväsendet
Tekniska sektorn
Stödservice
Affärsverksamhet
Övriga
Sammanlagt
37
10
7
4
13
15
4
19
5
119
3. SPESIFIKATION AV SKATTEINKOMSTER
502
136
625
922
383
986
697
756
923
934
2013
503,95
841,38
062,59
110,40
367,50
261,82
256,84
880,21
960,31
245,00
37
9
7
4
14
20
4
19
8
126
2014
Kommunens inkomstskatt
Andel av samfundsskatteintäkter
Fastighetsskatt
Sammanlagt
225
31
16
274
4. SPECIFIKATION AV STATSANDELAR
524
767
777
069
309,03
086,98
100,17
057,56
820,85
897,03
420,36
850,46
834,27
376,71
2013
178,59
868,61
765,63
812,83
220
38
14
272
2014
Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar)
Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster
Utjämning till följd av systemändringen
Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet
Sammanlagt
786
695
274
767
108
554
659
151
526
524
512
149
191
853
488,25
497,35
585,68
571,28
2013
95 872 322,00
-18 018 698,00
274 344,00
22 243 867,00
100 371 835,00
98 178 329,65
-17 786 493,00
274 283,00
21 895 760,00
102 561 879,65
5. SPECIFIKATION AV EXTRAORDINÄRA INTÄKTER
2014
Bolagisering av hamnverksamheten
2013
200 000,00
0,00
6. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand
upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella
och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden.
Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter samt avskrivningsmetod
Byggnader
Byggnader / Vasa Hamn
4-5
5 - 20
15 - 60
20 - 30
15 - 30
4 - 20
år
år
år
år
år
år
Jämnstora avskrivningar
Uutgiftsrestavskrivninga
Uutgiftsrestavskrivninga
5 - 20 %
10 - 20 %
Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än 10.000 euro har kommunen
bokförats som årskostnader.
7. ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN GENOMSNITTLIGA
AVSKRIVNINGAR OCH INVESTERINGAR
2014
v. 2013-2017
Genomsnittliga avskrivningar
Genomsnittliga egna anskaffningsutgifter
Avvikelse €
Avvikelse %
27 146 461,76
40 443 010,07
-13 296 548,31
-32,88
2013
v. 2012-2016
25 889 979,86
45 177 022,01
-19 287 042,15
-42,69
Investeringsnivån under planeperioden är hög. Den genomsnittliga självfinansieringskostnaden sjunker
ändå 4 734 011,94 euro (10,5 %) jämfört med bokslutet 2013. Avskrivningsplanen har ändrats under
räkenskapsperioden 2013 för att förbättra motsvarigheten i avskrivningar och investeringar. Som mål
för balanseringen av stadens ekonomi är att höja årsbidraget till 30 miljoner euro och att begränsa
investeringsnivån till 40 miljoner euro så att stadens finansieringsunderskott minskar och behovet
att lyfta lån minskar till en hållbar nivå i relation till en växande stads behov.
183
8. FÖRÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR
2014
2013
Avsättning för pensionsansvar 1.1.
Ökningar under räkenskapsperioden
Minskningar under räkenskapsperioden
Avsättning för pensionsansvar 31.12.
1 519 100,00
0,00
-219 532,73
1 299 567,27
1 836 734,48
0,00
-317 634,48
1 519 100,00
Avsättning för landskapsvårdande arbeten på
avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 1.1.
Avsättning för landskapsvårdande arbeten på
avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 31.12.
2 019 741,51
2 190 228,05
0,00
-148 951,54
1 870 789,97
0,00
-170 486,54
2 019 741,51
Områdens rengörningsskyldigheter 1.1
Områdens rengörninsskyldigheter 31.12
1 100 294,59
0,00
0,00
1 100 294,59
1 100 294,59
0,00
0,00
1 100 294,59
9. FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRSÄLJNINGSFÖRLUST
AV TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA
Aktier och andelar
Markområden
Lösa anläggningstillgångar
Sammanlagt
Markområden
Byggnader
10. SPECIFIKATION AV DIVIDENDINTÄKTER OCH
RÄNTA PÅ GRUNDKAPITAL
Dividendintäkter från andra samfund
Ränta på grundkapital från samkommuner
Sammanlagt
2014
2013
119 966,03
1 209 319,21
156 753,74
1 486 038,98
3 448 983,55
3 369 151,93
63 338,08
6 881 473,56
36 856,97
105 954,62
25 751,81
168 563,40
0,00
0,00
0,00
0,00
2014
11 208 824,10
363 955,81
11 572 779,91
2013
11 204 220,00
602 384,46
11 806 604,46
184
BALANSRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER
11. UPPSKRIVNINGAR
I uppskrivningarna följs de av stadsfullmäktige (fge 6.11.2006 § 130) godkända principerna.
Värderingen av markområden baserar sig på ett uppskattat områdesspecifikt sannolikt överlåtelsepris.
2014
Markområden
Uppskrivningar 1.1.
Minskning av uppskrivningar / försäljningar
Förändring i uppskrivningar
Uppskrivningar 31.12.
121 644
-169
1 063
122 537
469,74
832,00
282,00
919,74
2013
120 119
-355
1 880
121 644
772,74
519,00
216,00
469,74
Aktier och andelar
Uppskrivningar 1.1.
613 999,63
613 999,63
613 999,63
613 999,63
Uppskrivningar totalt
123 151 919,37
122 258 469,37
12. ÄNDRINGAR I VÄRDET PÅ SAMKOMMUNANDELAR
Balansvärde
1.1.2014
Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun
Eskoon sosiaalipalvelujen ky
- Uppskrivning
Österbottens Förbund
Svenka Österbottens förbund
för utbildning och kultur
Samkommunen Vasaregionens
arenor
Kårkulla samkommun
29 327 035,43
316
613
55
2 491
Öknigar under
räkensk.per.
1 568 598,96
437,84
999,63
095,53
784,70
107 769,00
5 305 528,00
-1 059 609,27
521 265,13
13. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR
PÅ SAMFUND INOM SAMMA KONCERN
Fordringar på dottersamfund
Övriga fordringar
Balansvärde
31.12.2014
30 895 634,39
316
613
55
2 599
30 268 051,51
627 582,88
437,84
999,63
095,53
553,70
930 437,47
0,00
75 707,17
2 525 250,00
-20 611,64
74 303,70
4 245 918,73
4 245 918,72
0,01
521 265,13
521 265,13
0,00
2014
2013
19 881,97
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
969
500
68
16
Fordringar på samkommuner, där kommunen är medlem
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
916 455,64
0,00
26 184,99
441 257,88
Fordringar på intressesamfund samt andra
ägarintressesamfund
Kundfordringar
Lånefordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
Kommunens andel
i samkommunen
Differens
grunkapital
180
4 000
335
83
380,41
000,00
436,45
947,38
053,75
000,00
796,39
850,61
28 628,59
1 327 955,11
5 333 700,00
45 174,36
79 108,73
607
300
32
173
418,68
000,00
306,45
674,77
224 216,65
1 000 000,00
0,00
59 667,04
185
14. RESULTATREGLERINGAR, FORDRINGAR
Långfristiga
Markanvändningsavtal
Kortfristiga
Periodisering av räntor
Övriga resultatregleringar, fordringar
15. FINANSIELLA VÄRDEPAPPER ERHÅLLNA
UTAN VEDERLAG
Aktia-aktier 12 845 st.
2014
2013
1 977 087,00
1 977 087,00
2 930 225,28
2 930 225,28
5 833,16
585 123,09
1 643 829,26
2 234 785,51
54 220,28
816 823,42
1 063 545,13
1 934 588,83
2014
Marknadsvärde
31.12.
125 495,65
2013
Marknadsvärde
31.12.
104 044,50
186
16. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA PLACERINGAR MED LÅNG VERKNINGSTID
Anläggningstillgångar
Immateriella Övriga utgifter Sammanlagt
rättigheter
med lång verkningstid
Icke-avskriven anskaffningsutgift 1.1.
Finans.andelar under räkenskapsperiod
Överföringar mellan posterna
Avskrivning under räkenskapsperioden
Uppskrivningar
Bokföringsvärde 31.12.
Markområden
Fasta konstruktio Maskiner och FörskottsbetalningarSammanlagt
Byggnader
och anordningar inventarier
och pågående
nyanläggningar
11 697 701,76 1 500 573,25 13 198 275,01 38 198 932,93 188 109 789,48
2 527 730,94
32 376,27 2 560 107,21 4 691 606,25
7 317 198,19
-21 623,59
0,00
-21 623,59
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-271 241,22
-357 994,16
2 470 337,46 -1 085 885,76 1 384 451,70
0,00
2 200 452,14
-1 999 083,19
0,00 -1 999 083,19
0,00 -10 849 859,31
14 675 063,38
447 063,76 15 122 127,14 42 619 297,96 186 419 586,34
122 537 919,74
14 675 063,38
447 063,76 15 122 127,14 165 157 217,70 186 419 586,34
Placeringar bland bestående aktiva
Aktier och andelar
Aktier/dotter- Aktier/intresse- Samkommun- Övriga aktier
och övriga ägar- andelar
och andelar
samfund
intressesamfund
Sammanlagt
89 328 299,67 16 914 109,37
12 078 184,79 4 237 394,94
0,00
-234 139,00
0,00
-158 128,01
107 517,73
312 387,42
-13 868 541,38 -3 901 371,75
87 645 460,81 17 170 252,97
87 645 460,81 17 170 252,97
3 536 892,32
2 996 668,72
-465 000,00
-4 922,03
-2 945 199,72
0,00
3 118 439,29
336 088 023,77
31 321 052,89
-699 139,00
-792 285,42
-324 842,43
-28 619 772,44
336 973 037,37
122 537 919,74
3 118 439,29 459 510 957,11
Masskuldeabrevslånefordringar,
övriga lånefordringar och andra fordringar
Fordringar på
Fordringar på Sammanlagt
dottersamfund övriga samfund
Anskaffningsutgift 1.1.
Ökningar
Minskningar
23 292 956,71
9 401 132,00
0,00
0,00
32 694 088,71
3 991 773,62 38 017 146,63
1 748 919,63 1 676 367,96
0,00 -1 059 609,27
-33,97
0,00
5 740 659,28 38 633 905,32
6 043 448,92
0,00
0,00
0,00
6 043 448,92
71 345 325,88
12 826 419,59
-1 059 609,27
-33,97
83 112 102,23
16 550 765,04
17 506,00
0,00
-152 953,62
16 415 317,42
3 509 797,35
0,00
0,00
-56 413,16
3 453 384,19
20 060 562,39
17 506,00
0,00
-209 366,78
19 868 701,61
Uppskrivningar
Bokföringsvärde31.12.
32 694 088,71
613 999,63
5 740 659,28 39 247 904,95
6 043 448,92
613 999,63
83 726 101,86
16 415 317,42
3 453 384,19
19 868 701,61
187
17. EGET KAPITAL
2014
2013
Grundkapital 1.1.
Förändringar under räkenskapsperioden
Grundkapital 31.12.
191 910 065,82
0,00
191 910 065,82
191 910 065,82
0,00
191 910 065,82
Uppskrivningsfond 1.1.
Ökningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden
Minskningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden
122 258 469,37
1 063 282,00
-169 832,00
123 151 919,37
120 733 772,37
1 880 216,00
-355 519,00
120 733 772,37
7 491 480,05
0,00
0,00
7 491 480,05
7 491 480,05
0,00
0,00
7 491 480,05
3 460 096,43
-200 566,40
0,00
3 259 530,03
3 478 276,11
-18 179,68
0,00
3 460 096,43
28 858 226,25
-5 706 738,38
-1 185 571,46
21 965 916,41
30 742 198,33
-1 883 972,08
0,00
28 858 226,25
Räkenskapsperiodens över-/underskott 1.1
Överföring till över-/underskott från tidigare räkenskapsperioden
-5 706 738,38
5 706 738,38
-25 681 002,23
-25 681 002,23
-1 883 972,08
1 883 972,08
-5 706 738,38
-5 706 738,38
Eget kapital totalt
322 097 909,45
348 271 599,54
Övriga egna fonder
Skadefonden 1.1.
Överföringar från fonden under räkenskapsperioden
Överföringar till fonden under räkenskapsperioden
Skadefonden 31.12.
Läroavtalsväsendets fond .1.1
Läroavtalsväsendets fond 31.12.
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1.
Ökning/minskning under räkenskapsperioden
Rättelse av fel från föregående räkenskapsperiod
18. AVSÄTTNINGAR
Avsättning för pensionsansvar
Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen
Reserverig för skyldigheter att rengöra områden
19. SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN
Långfristigt främmande kapital
Skulder till dottersamfund
Övriga skulder
Skulder till samkommuner, där kommunen är medlem
Övriga skulder
Skulder till intresseoch andra ägarintresssamfund
Övriga skulder
Kortfristigt främmande kapital
Lån
Resultatregleringar, skulder
Skulder till samkommuner
Lån
Övriga skulder
Resultatregleringar, skulder
Erhållna förskott
2014
1 299 567,27
1 870 789,97
1 100 294,59
4 270 651,83
2014
2013
1 519 100,00
2 019 741,51
1 100 294,59
4 639 136,10
2013
35 093,87
35 093,87
728 698,42
949 863,73
56 199,00
56 199,00
1 181 000,00
1 219 256,45
50 487,12
795 600,00
1 170 093,45
6 540,43
200 000,00
8 153 748,53
747 825,90
182 205,44
272 437,51
600 000,00
9 728 064,24
0,00
729 646,53
0,00
188
Skulder till intresseoch andra ägarintresssamfund
20. LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL, SOM FÖRFALLER
SENARE ÄN EFTER 5 ÅR TILL BETALNING
Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar
Lån från offentligrättsliga samfund
Sammanlagt
21. CHECKLIMIT
Checklimiten för checkräkning med kredit 31.12.
22. ANSLUTNINGSAVGIFTER OCH ÖVRIGA SKULDER
Anslutningsavifter
Övriga skulder
Sammanlagt
23. RESULTATREGLERINGAR, SKULDER
Periodisering av semesterlöner
Lönebikostnader
Periodisering av räntor
Resultatregleringar / inköpsfakturor
Inkomstförskott och andra kortfristiga resultatregleringsskulder
24. FÖRVALTADE MEDEL
Kundernas kontanta medel
3 072,32
2014
77 800 000,00
250 000,00
78 050 000,00
2014
3 522 818,90
2014
2 853 516,80
727 143,67
3 580 660,47
2014
32 737 976,19
565 746,40
296 938,24
792 916,83
4 138 498,31
38 532 075,97
2014
8 334,50
6 632,76
2013
37 515 000,00
500 000,00
38 015 000,00
2013
3 522 818,90
2013
2 851 086,80
949 863,73
3 800 950,53
2013
33 024 770,53
899 093,25
322 986,34
243 146,19
4 851 526,22
39 341 522,53
2013
5 337,80
189
BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
26. LEASINGANSVAR
Förfaller under följande räkenskapsperiod
Förfaller senare
Sammanlagt
27. ANSVARSFÖRBINDELSER
Beviljade för dottersamfund
Borgensförbindelser
Ursprungligt kapital
Resterande kapital
Fyllnadsborgensförbindelser
Resterande kapital
Beviljade för intressesamfund och ägarinteressesamfund
Resterande kapital
Beviljade för övriga
Resterande kapital
Övriga ansvar
Kommunernas garanticentral
Andel av garantiansvaret 31.12
Andel som täcker eventuellt ansvar ur
garanticentralens fond 31.12
2014
554 822,48
676 488,61
1 231 311,09
2014
2013
490 048,50
849 812,46
1 339 860,96
2013
92 422 512,89
74 397 933,78
82 081 877,12
68 403 378,82
4 804 769,13
3 590 044,39
4 804 769,13
3 713 636,57
21 301 000,00
17 564 993,20
21 226 000,00
17 944 561,40
42 326 735,13
31 709 188,15
42 222 209,11
35 609 481,15
302 644 367,97
-209 239,73
286 176 740,82
-191 925,80
Avtalsansvar
Hyresgaranti, socialoch hälsovårdsväsendet
142 062,34
Hyresgaranti, Jupiter-stiftelsen
130 817,52
ansvaret i kraft t.o.m. 31.5.2021.
Borgen för hyresrisk, Oy Vaasa Parks Ab
200 000,00
Skyldighet att bygga parkeringsplatser, Strandkvarnen
841 000,00
I anslutning till detaljplanläggningen av teaterkvarteret har
ett ramavtal ingåtts, där de obligatoriska bilplatserna enligt
planen anvisats i den av staden ägda parkeringsanläggningen.
Limit för kassalån beviljade åt dotterbolagen 31.12
4 820 000,00
Förpliktelser som markanvändningsavtal förosakar staden
2 479 034,84
Resultatbonusens summa enligt avtalen
640 674,21
Med Stormossen Ab ingångna samarbetsavtal och
leveransavtal för biogas för tio år. 166 890,94
130 817,52
200 000,00
841 000,00
9 020 000,00
2 479 034,84
640 674,21
190
Derivatavtal
Ränteswapavtal I
Återstående kapital för lånet 31.12
Avtalets utgångsdatum 23.7.2017
Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför)
Fast ränta: 1,48 % (staden utför)
Verkligt värde (enligt bankens meddelande)
Ränteswapavtal II
Återstående bullet-kapital för lånet 31.12
Ränteswapavtal III
Rörlig ränta: 1 mån. euribor +0,49 % (banken utför)
Ränteswapavtal IV
Ränteswapavtal V
Ränteswapavtal VI
Ränteswapavtal VII
Ränte- och valutaswapavtal I
Fast ränta: 1 mån. stibor + 0,58 % (banken utför)
Fast ränta: 6 mån. euribor + 0,28 % (staden utför)
Kapital för valutaswapen: SEK (banken utför)
Kapital för valutaswapen: EUR (staden utför)
Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggningsprojekt år 2013 - 2023
Returneringsansvar gällande mervärdesskatter
10 000 000,00
10 000 000,00
386 450,00
15 000 000,00
15 000 000,00
-1 000 308,75
-907 323,14
9 000 000,00
10 500 000,00
12 000 000,00
13 500 000,00
-460 560,07
25 247,04
20 000 000,00
20 000 000,00
-1 809 511,00
12 500 000,00
-198 263,00
12 500 000,00
-207 244,00
7 000 000,00
8 000 000,00
64 680 000,00
7 000 000,00
-188 474,00
70 872 800,00
8 000 000,00
0,00
5 769 526,00
5 943 297,77
5 315,32
6 644,15
191
BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE PERSONALEN
27. PERSONALKOSTNADER
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Sammanlagt enligt resultaträkningen
Personalkostnader som har aktiverats i anläggningstillgångarna
Avsättningar har inkomstförts i personalkostnaderna
Personalkostnader sammanlagt
28. PERSONALMÄNGD ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE
2014
2013
198 954 340,62
200 500 339,88
45 637 164,24
10 642 506,09
255 234 010,95
45 651 413,38
10 960 385,75
257 112 139,01
1 359 604,03
1 748 942,06
288 647,76
404 095,44
256 882 262,74
259 265 176,51
2014
Socialtjänster / medhjälpare
Småbarnsfostran och grundläggande utbildning*
Yrkesläroanstalter
Övrig kulturoch bildningsverksamhet*
Räddningsväsendet*
Tekniska sektorn
Stödservice
Affärsverksamhet
Övriga
Sammanlagt
2013
2 186
4
1 704
502
508
189
223
489
140
239
6 184
2 207
4
1 706
521
476
186
230
503
136
243
6 212
* brandmän i bisyssla i deltidsarbete
510
509
* Daghemmet Pax hela verksamhet överfördes till staden, tot. 7 personer.
* Kyrönmaan Opistos hela verksamhet överfördes till staden, visstidsanställda tot. 49 + 3 ordinarie.
29. REVISORNS ARVODEN
BDO Audiator Oy
Revisionsarvoden
Revisorns utlåtanden
Arvoden sammanlagt
2014
38 226,65
7 384,50
45 611,15
2013
34 076,69
3 223,50
37 300,19
192
KONCERNBOKSLUTETS NOTER 31.12.2014
1. PRINCIPER FÖR UPPGÖRANDET
Koncernbokslutets omfattning
I koncernbokslutet har alla samkommuner och dottersamfund sammanställts. Som nytt dottersamfund har Vasa Turism
Ab anslutits till koncernen.
Principer för uppgörandet av koncernbokslutet
Koncernsamfundens och de av kommunen ägda samkommunernas ömsesidiga intäkter, kostnader samt fordringar,
skulder och fastighetsskatter har avdragits. De väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har avdragits.
Gällande intressesamfunden har sammanställts ett belopp som motsvarar kommunens ägarandel av intressesamfundens
vinst eller förlust samt ändring i det egna kapitalet. Finansieringsanalysen har uppgjorts utgående från en
sammanställning av samfundens finansieringsanalyser, varvid affärstransaktioner mellan bolagen har eliminerats. I
samkommunerna ökade ägarandelen i Vasaregionens Arenor och minskade ägarandelen i Svenska Österbottens förbund
för utbildning och kultur.
Eliminering av ömsesidigt ägande
Elimineringen av kommunens, samkommunernas och dottersamfundens ömsesidiga ägande har gjorts enligt
parivärdesmetoden.
Minoritetsandelar
Minoritetsandelarna har avskilts från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens
eget kapital i koncernbalansräkningen.
Korrigering av planenliga avskrivningar
Största delen av bolagen började år 2004 göra planenliga avskrivningar i bokföringen. För dessa bolag används som
avskrivningskorrigering för de föregående åren den i bokslutet för år 2003 bokförda avskrivningen, som avskrivs under de
kommande åren med samma procent som bolaget använder vid planenliga avskrivningar. Avskrivningarna av
immateriella och materiella tillgångar för de dottersamfund som inte gör planenliga avskrivningar har korrigerats så att de
överensstämmer med planen och restvärdenas skillnad har bokförts i koncernresultaträkningen som korrigering i
dottersamfundens avskrivningar och skillnaden som influtit för tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansräkningen som
korrigering i de föregående räkenskapsperiodernas över- eller underskott.
Intressesamfund
Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet med kapitalandelsmetoden. Kiinteistö Oy Vaasan
Ylioppilastalos avskrivningar har korrigerats så att de är planenliga.
Reserver
I koncernbalansen har reserverna inte indelats i fritt eget kapital och kalkylerad skatteskuld.
Värderings- och periodiseringsmetoder
Vid uppgörandet av koncernbokslutet har samma värderings- och periodiseringsprinciper iakttagits som i Vasa stads
bokslut.
Tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet
Det föregående årets jämförelsebalansräkning har korrigerats så att den motsvarar balansräkningen år 2013.
193
3. Dottersamfund, samkommunandelar samt intressesamfund
Kommunkoncernsandel (1000 €)
Namn
Dottersamfund
Fast. Ab Klemetsösvängen
Fastighets Ab Myllynranta
Fast. Ab Cargo Apron
Brändö Företagscentrum Ab
Fast. Ab Pikipruukki -koncern
Bostads Ab Pitkälahdenkatu 31-35
Bostads Ab Vaasan Asemakatu 43
Fastighets Ab Sekahaku
Fastighets Ab Teerinimenkatu 8
Vähänkyrön vuokratalot Oy
Vasa Bostadsrätt -koncern
Bostads Ab Kråklundinkatu
Fastighets Ab Mäntyhovi
Vaasan Ekolämpö Oy Ab
Vasa Elektriska -koncern
Vaasanseudu Kehitys Oy
Vasa yrkeshögskola Ab
Brändö Kampus Ab
Kova Login Ab
Vasa Parkering Ab
Stormossen Ab
Teaterparkering Ab
Vasaregionens Turism Ab
Hemort
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Korsholm
Vasa
Vasa
Samkommuner
Eskoon sosiaalipalvelujen
Seinäjoki
kuntayhtymä
Vasaregionens Arenor
Korsholm
samkommun
Kårkulla samkommun
Pargas
Österbottens Förbund
Vasa
Vasa sjukvårdsdistrikts samkommu Vasa
Svenska österbottens Förbund för
Vasa
utbildning och kultur
Ägarintressesamfund
NLC Ferry Ab
Expo Österbotten Ab
Fab Formansgatan 14
As.oy Koppelonkatu 2
Oy Merinova Ab (koncern)
Oy Vaasa Parks Ab (koncern)
Fast.Ab Brändö Laboratorier
Bost.ab Styrmansgatan 26
Bostads Ab Vasa Stationsgatan 44
Forskningscentrum Conradi Oy
Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo
Fast. Ab Ritz
Kyrönmaan jätevesi Ab
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Vasa
Kommunens Koncerns
ägarandel ägarandel
61,90 %
100,00 %
80,80 %
100,00 %
100,00 %
av eget
kapital
av
av främm. räkensk.
kapital
vinst/
förlust
53,00 %
100,00 %
100,00 %
100,00 %
100,00 %
70,00 %
65,00 %
99,93 %
58,10 %
74,00 %
100,00 %
60,00 %
100,00 %
54,35 %
100,00 %
54,07 %
61,90 %
100,00 %
80,80 %
100,00 %
100,00 %
100,00 %
100,00 %
53,00 %
100,00 %
100,00 %
100,00 %
100,00 %
70,00 %
82,49 %
99,94 %
58,10 %
74,00 %
100,00 %
60,00 %
100,00 %
54,35 %
100,00 %
54,07 %
501
0
728
3 918
5 879
534
338
51
1 493
477
2 379
84
8
330
158 066
289
3 389
3 182
2 119
2
982
9 104
22
1 599
67
0
3 727
147 523
3 604
1 566
3 930
5
4 281
16 273
904
595
3
169 144
440
2 355
18 884
-3
0
5 085
197
97
0
0
0
0
0
0
25
0
0
0
0
0
0
-24
23 124
45
148
-164
-11
0
45
-35
16
15,58 %
15,58 %
1 381
1 492
47
70,77 %
5,92 %
40,85 %
54,07 %
70,77 %
5,92 %
40,85 %
54,07 %
4 509
573
231
38 500
967
1 055
221
32 459
35
-44
72
3 800
21,81 %
21,81 %
6 700
3 428
237
50,00 %
30,20 %
38,00 %
31,11 %
22,47 %
33,30 %
43,01 %
22,18 %
24,16 %
50,00 %
50,00 %
30,20 %
38,00 %
31,11 %
39,64 %
40,78 %
43,01 %
22,18 %
24,16 %
50,00 %
50,00 %
25,07 %
50,00 %
707
196
83
316
603
3 970
4 448
10
16
7
2 427
822
918
4 827
71
1
1
160
12 511
21
0
11
0
49
60
867
-644
16
-1
0
4
295
11
0
0
0
-76
21
-95
19,50 %
50,00 %
194
KONCERNBOKSLUTETS BILAGEUPPGIFTER
3. UPPSKRIVNINGAR
Värde 1.1.
Uppskrivningar
Återförda
Värde 31.12.
Byggnader
Värde 1.1.
Återförda
Värde 31.12.
Aktier och andelar
Värde 1.1.
Uppskrivningar
Återförda
Värde 31.12.
Uppskrivningar totalt
4. SPECIFIKATION AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN
Fastigheternas anslutningsavgifter
Övriga mark- och vattenområden
Mark- och vattenområden totalt
5.VÄSENTLIGA POSTER SON INGÅR I RESULTATREGLERINGSFORDRINGAR
Långfristiga resultatregleringar
Markanvändningsavtal
Långfristiga resultatregleringar totalt
Kortfristiga resultatregleringar
Periodisering av försäkringsavgift
Hyresfordringar
Försäljningsinkomster
Löneresultatregleringar
Räntefordringar
Skattefordringar
Understödsansökningar och periodiseringar
Resultatregleringar från EU
FPA.s företagshälsovård
Övriga resultatsregleringsfordringar
Kortfristiga resultatregleringar totalt
6. VÄSENTLIGA POSTER SOM INGÅR I RESULTATREGLERINSSKULDER
Kortfristiga resultatregleringar
Inkomstförskott
Obetalda utgifter
Periodisering av löner och lönebikostnader
Ränteperiodisering
Skatter
Övriga obetalda utgifter
Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt
Resultatreglefingar sammanlagt
2014
2013
123 731 067,06 122 400 862,48
1 063 282,00
1 687 501,02
-169 832,00
-355 519,00
124 624 517,06 123 732 844,50
1 439 277,22
0,00
1 439 277,22
2 579 197,15
-1 126 019,22
1 453 177,93
1 348 056,54
1 975 076,88
0,00
0,00
0,00
0,00
1 348 056,54
1 975 076,88
127 411 850,82 127 161 099,31
2014
2013
1 038 452,62
56 112 460,95
57 150 913,57
3 026 814,34
50 248 870,73
53 275 685,07
2014
2013
1 977 087,00
1 977 087,00
2 930 225,28
2 930 225,28
10 912,91
28 284,25
2 420 920,00
40 018,48
30 366,02
5 812,46
1 847 767,68
0,00
30 792,33
2 311 756,05
3 576 981,58
10 303 611,76
0,00
0,00
2 625 993,00
99 423,63
82 159,78
1 297 104,49
1 675 581,09
7 106,04
38 129,72
2 421 683,41
2 449 900,73
10 697 081,89
2014
2013
1 858 914,55
1 038 596,59
47 266 700,13
1 138 261,97
521 323,95
6 405 358,66
55 331 644,71
57 190 559,26
47 457 046,24
1 321 098,36
313 790,00
6 795 552,14
55 887 486,75
56 926 083,34
195
7. AVSÄTTNINGAR
Pensionsansvar
Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar
Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen
Skyldighet till iståndsättande av områden
Avstjälpningsplatsens eftervård Stormossen
Övriga avsättningar sammanlagt
1
3
1
1
2
10
315
315
870
100
579
182
8. ÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR
Pensionsansvar 1.1.
Pensionsansvar 31.12.
Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 1.1.
Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 31.12.
Skyldighet till iståndsättande av områden 1.1
Skyldighet till iståndsättande av områden 31.12.
Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningsplatsen
Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningspl. 31.12.
Avsättning för eftervård av vstjälpningsplatsen Stormossen 1.1.
Avsättning för eftervård av vstjälpningsplatsen Stormossen 31.12.
9. SPECIFIKATION AV ÖVRIGA SKULDER
Övriga skulder
Anslutningsavgifter
Övriga skulder
Övriga skulder totalt
10. FÖRSSÄLJNINGSVINSTER OCH -FÖRLUSTER AV TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA
Försäljning av mark- och vattenområden
Försäljning av byggnader
Övriga försäljningsvinster
Försäljningsvinster totalt
Förlust från försäljning av fastighet
Övriga försäljningsförluster
Försäljningsförluster totalt
11.VERKSAMHETSINTÄKTER UPPDELADE PÅ INKOMSTSLAG
Småbarnfostran och grundläggande utbildning
Yrkesutbildning och gymnasiet
Övrig kulturoch bildningsverksamhet
Räddningsväsendet
Tekniska sektorn
Stödverksamhet
Affärsverksamhet
Övriga tjänster
Verksamhetsintäkter totalt
2014
787,67
851,49
789,97
294,59
822,77
546,49
1
3
2
1
2
10
535
046
019
100
866
568
2013
320,40
112,18
741,51
294,59
846,17
314,85
2014
2013
1 535 320,40
0,00
219 532,73
1 315 787,67
3 046 112,18
269 739,30
0,00
3 315 851,49
1 100 294,59
0,00
0,00
1 100 294,59
2 190 228,05
0,00
148 951,54
2 041 276,51
2 866 846,17
87 284,00
374 307,40
2 579 822,77
1 855 658,28
0,00
320 337,88
1 535 320,40
2 375 644,17
670 468,02
0,00
3 046 112,18
1 100 294,59
0,00
0,00
1 100 294,59
2 190 228,05
0,00
170 486,54
2 019 741,51
2 592 752,75
405 788,67
131 695,25
2 866 846,17
2014
2013
57 185 027,56
3 260 976,02
60 446 003,58
54 143 069,55
1 092 715,27
55 235 784,82
2014
2013
104,80
924,28
377,93
407,01
3 369 151,93
0,00
3 562 920,01
6 932 071,94
143 288,30
26 345,70
169 634,00
0,00
5 890,36
5 890,36
1 215
2
371
1 589
113
10
9
6
13
12
4
194
9
374
697
136
244
573
383
737
647
116
696
233
2014
2013
319,61 115 629 940,83
841,38
9 683 546,98
127,83 10 294 094,25
283,67
6 240 662,94
367,50 11 573 362,43
963,80 16 141 666,03
715,32
4 315 658,01
221,79 199 450 453,70
580,69
9 563 139,20
421,59 382 892 524,36
196
Specification av extraordinära intäkter och kostnader
Övriga extraordiära intäkter
Extraordinära intäkter totalt
Statsandelar
Extraordinära kostnader totalt
200 000,00
200 000,00
0,00
0,00
0,00
0,00
1 173 221,41
1 173 221,41
NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
12. SKULDER FÖR VILKA SOM SÄKERHET HAR GETTS INTECKNINGAR
2014
2013
- I fastigheter
Lån från kreditinstitut och försökringsanstalter
62 330 184,86 70 533 488,71
Inteckningar som ställts som säkerhet
92 688 729,61 93 025 017,54
92 044 340,83 95 823 982,15
210 614 114,67 210 614 114,67
0,00
35 647,24
408 600,00
408 600,00
- Företagsinteckningar
Lån från kreditinstitut och försökringsanstalter
588 657,74
588 657,74
840 939,63
840 939,63
Inteckningar som ställts som säkerhet sammanlagt
304 552 383,91 304 888 671,84
SÄKERHETER
13. SÄKERHETER FÖR EGEN DEL
Sammanlagt
Säkerheter som ställts för övriga
Sammanlagt
Säkerheter totalt
14. DE SAMMANLAGDA BELOPPET AV LEASINGANSVAR
Förfaller under följande räkenskapsperiod
Förfaller senare
Sammanlagt
15. ANSVARSFÖRBINDELSER
Borgensförbindelser till förmån för övriga
Återstående kapital
Kommunernas garantiecentral
Andel av garantiansvaret 31.12.
Andel som täcker eventuellt ansvar ur garantiecentralens fond 31.12.
16. ÖVRIGA EKONOMISKA ANSVAR
Förpliktelse som markanvändnings- och LPA-områdesavtal förorsakar staden
Hyresgaranti
Limit för kassalån beviljade åt dotterbolag 31.12.
Inlösningsplikt på basis av avtal
Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggningsprojekt
Strandkvarnen, skyldigheten att bygga parkeringsplatser
Avlägsnande förorenad mark från den s.k. avstjälpningsplatsen Ratbacken
Återbetalning av mervärdesskatt
Övriga ansvar
Avtalsansvar sammanlagt
Derivatavtal Vasa Elektriska
Derivatavtal
Derivatavtal
Derivatavtal
Derivatavtal
Vasa stad
Fast. Ab Pikipruukki
Stationsgatan 43
Stormossen
2014
40 260 659,08
40 260 659,08
2013
48 526 872,08
48 526 872,08
4 000 000,00
4 000 000,00
44 260 659,08
2014
937 185,37
1 354 238,67
2 291 424,04
2014
4 000 000,00
4 000 000,00
52 526 872,08
2013
1 096 329,75
1 415 761,00
2 512 090,75
2013
50 618 485,13
39 869 222,15
50 848 753,07
44 180 430,79
302 644 367,97 286 176 740,82
-209 239,73
-191 925,80
2 479 034,84
272 879,86
4 820 000,00
186 991,42
5 769 526,00
841 000,00
0,00
3 838 994,32
24 876 983,00
43 085 409,44
0,00
297 708,46
9 020 000,00
132 570,80
5 943 297,77
841 000,00
150 000,00
6 644,15
25 289 991,00
41 831 212,18
39 369 231,00
98 000 000,00
547 514,69
1 546 875,00
1 021 109,00
37 676 923,13
77 000 000,00
565 176,77
1 588 125,00
1 081 179,00
197
17. SPECIFIKATION AV DET EGNA KAPITALET
Grundkapital 1.1.
Grundkapital 31.12.
Ökningar uder räkenskapsperioden
Övriga egna fonder totalt 31.12.
Reservfonden
Fondens kapital 31.12.
Skadefonden
Överföringar till fonden
Överföringar från fonden
Läroavtalsfonden 1.1.
Övriga egna fonder
Överföringar till fonden
Övriga egna fonder totalt 31.12.
Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1.
Korrigeringar av tidigare räkenskapsperioder
Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12.
Räkenskapsperiodens överskott/underskott
Eget kapital totalt 31.12.
2014
191 910 065,82
191 910 065,82
125 359 807,41
1 063 282,00
169 832,00
126 253 257,41
2013
191 910 065,82
191 910 065,82
125 343 205,57
1 880 216,00
1 835 416,29
125 388 005,27
722 601,77
831 979,50
722 601,77
831 979,50
7 491 480,05
7 491 480,05
0,00
0,00
0,00
0,00
7 491 480,05
7 491 480,05
3 460 096,43
3 478 276,11
200 566,40
18 179,68
3 259 530,03
3 460 096,43
1 838 106,98
1 632 774,73
0,00
45 900,00
0,00
3 050,01
1 838 106,98
1 675 624,72
13 311 718,83 13 459 180,70
60 636 352,86 62 438 386,36
1 456 317,38
403 488,85
62 092 670,24 62 841 875,21
-14 876 702,72 -2 205 522,35
378 691 009,58 391 393 604,65
198
FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDÄ BOKFÖRINGSBÖCKER
Bokslut
Dagbok
Huvudbok
Inköpsreskontra
Försäljningsreskontra
Bokföring av bestående aktiva
Lönebokföring
Betalningsrörelse
Beviljade och upptagna lån
Koncernbokföring
Lagerbokföring
Balansspecifikationer
Kontantkassor 18 st.
Kontantkassor 16 st.
separat inbundna
elektronisk arkivering
mikrokort
adb-utskrift
adb-utskrift
adb-utskrift
adb-utskrift
separata blanketter
kassaremsor/redovisningsblanketter
Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion
Liikelaitos Pohjanmaan pelastuslaitoksen johtokunta
Bilaga / Liite: § 2 / 18.3.2015 - Nr/Nro 1
Affärsverket Österbottens räddningsverk
BOKSLUT 2014
medlemskommuner
Kaskö stad
Korsholms kommun
Korsnäs kommun
Kristinestads stad
Laihela kommun
Malax kommun
Nykarleby stad
Närpes stad
Pedersöre kommun
Storkyro kommun
Vasa stad
Vörå kommun
AFFÄRSVERKET ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK 2014
1. Räddningsdirektörens översikt
Statsrådet framlade i november 2013 ett strukturförnyelsepaket, där räddningsväsendet ålades ett
sparkrav, vari man skulle sträva till att minska räddningsverkens antal från 22 till elva i enlighet
med polisväsendets områden fram till år 2016. På basen av utlåtanden som begärdes av
kommunerna och andra parter samt Kommunförbundets och räddningsdirektörernas
gemensamma utredning beslöt man att avstå från regionstrukturförändringen.
Från ramförhandlingarna den 25.3.2014 fick ärendet ett fastställt beslut, som grundade sig på
såväl utredningen som på kommunernas motsatta åsikter om regionstrukturen och dess
arrangemang. I Härmä under ett seminarium för tre räddningsregioners förtroendepersoner
konstaterade kanslichefen den 26.3.2014, att strukturen inte förverkligas. Syftet ändrades till
gemensamma sparåtgärder för räddningsväsendets områden, till vars mål sattes 7 M€ fram till år
2017.
Österbottens räddningsverks 10-årsbana firades med ett festseminarium för direktionen i samband
med årets sista direktionsmöte samt genom att med en elektronisk årspublikation beskriva
verksamhetens utveckling fram till dessa dagar.
Räddningsverkets ekonomi har utvecklats fördelaktigt i enlighet med medlemskommunernas
förväntningar. Det minskade antalet uppdrag räddningsväsendets haft, samarbetsintäkter samt en
sträng styrning av personalresurserna bidrog positivt till resultatet så, att kommunernas
betalningsandelar hålls oförändrade år 2015.
I bostadsbyggnadernas brandsyner togs egenkontroll-systemet i bruk, med hjälp av vilken
invånarna kunde nås snabbare. Egenkontrollen steg till 80%, vilket följer de nationella resultaten.
Dessutom övergick man i granskningar av specialobjekt till ett auditerande brandsynssystem.
Trots att utbildningen tog tid var granskningsprocenten 90. I brådskande uppdrag nådde första
enheten olycksplatsen i genomsnitt på 8.46 minuter.
Den mest betydelsefulla förändringen i verksamhetsmiljön var ibruktagandet av sjukvårdsdistriktets
fältledare-system, som minskade första delvårdsuppdragen med 60% jämfört med föregående år.
Österbottens alarmcentral fick det nya namnet Vasa nödcentral och in i denna införlivades
Mellersta-Finlands nödcentralsområde. Planeringen av Vasa stads stödfunktionsreform fick ett
positivt beslut i december och verkställandet beslöts till våren 2015. Reformen påverkar även
räddningsverket.
Tero Mäki, räddningsdirektör
2
2
2.1
Förvaltning
Verksamhetsidé
Österbottens räddningsverk sköter om förebyggandet av olyckor och räddningsverksamheten på
området med mål att uppnå en bra säkerhetskultur, färre olyckor och mindre skador, en snabb och
effektiv hjälp vid olyckor och i undantagsförhållanden samt ett aktivt samarbete.
2.2
Visionen är ”För ett bra liv i en trygg vardag”
Enligt räddningsverkets vision råder det en bra säkerhetskultur inom Österbotten, där var och en
tar ansvar för verksamhetsomgivningens säkerhet och förebygger olyckor med hjälp av samhällets
stödnät.
2.3.
Räddningsverkets organisation
Österbottens räddningsverks medlemskommuner har i ett samarbetsavtal kommit överens om att
sköta de lagstadgade uppgifterna inom räddningsverksamheten och oljebekämpningen, vilka är på
kommunernas ansvar från år 2004. Detta har även möjliggjort att räddningsverket skött om
preshopital akutsjukvård och förstadelvårdsverksamhet. Från år 2013 har räddningsverket haft ett
avtal med Vasa sjukvårdsdistrikt om att sköta den prehospitala akutsjukvården på hela området,
förutom i Storkyro och Pedersöre. Förutom detta har man några avtal om att delta i
trygghetstelefontjänsten. Räddningsverkets verksamhet är uppdelat på fyra resultatområden:
räddningsverksamheten, oljebekämpningen, den avgiftsbelagda serviceverksamheten samt den
prehospitala akutsjukvården.
Räddningsverkets organisation är uppdelad på två verksamhets-/ ansvarsområden samt en
stödfunktion:
- verksamhetsområde 1: Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa,
- verksamhetsområde 2: Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax,
Närpes samt av Korsholm Solf och Helsingby brandkårer.
- stödfunktionerna, bla. direktionen, personal- och ekonomiförvaltning, samt upphandling och
service.
2.4.
Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion 2013-2016
Inom Vasa stads organisation är räddningsverket placerat i stadens centralförvaltning, under
stadsdirektör Tomas Häyry. Stadsstyrelsens representant vid direktionens möten har varit Seppo
Rapo.
Ordförande för affärsverket Österbottens räddningsverks direktion har varit Anita Niemi-Iilahti från
Vasa samt som viceordförande Tapani Nyysti från Laihela. Föredragande har varit
räddningsdirektör Tero Mäki och sekreterare Peter Dahlström. Räddningsverkets direktion har
sammankommit fyra gånger och behandlat 19 paragrafer. Kommunrundan förverkligades i år
under maj-juni på tre orter.
I affärsverket Österbottens räddningsverks direktion ingår 15 medlemmar.
Kommun
Pedersöre:
Nykarleby:
Vörå:
Vasa:
Ordinarie medlem
Guy Käcko
Gunnar Backlund
Karita Ohlis
Anita Niemi-Iilahti
Stefan Asplund
Ersättare
Eivor Back
Gustav Rönnqvist
Sigfrid Hannus
Harri Hyvönen
Robert Grönblom
3
Laihela:
Korsholm:
Storkyro:
Kaskö:
Malax:
Korsnäs:
Närpes:
Kristinestad:
Leena Tulimaa
Terttu Harakka
Tapio Nyysti
Torbjörn Lang
Mauno Hölsö
Timo Onnela
Carola Bengs-Lattunen
Olli Uotinen
Carola Backholm
Nicklas Pärus
Helena Nurmikoski
Heikki Pienimäki
Heikki Latva-Nikkola
Anders Svahn
Päivi Komsi
Meri Markkanen
Sture Skinnar
Annika Nyfors
Olav Sjögård
Sebastian Ingves
För Vasa stads, liksom för räddningsverkets revision har ansvarat BDO Audiator Ab, med Minna
Ainasvuori som ansvarig OFR-revisor.
2.5.
Personal
Personaltabellen finns i bilagan, punkt 11. I tabellen har angetts tillsatta tjänster och befattningar,
ordinarie, tidsbestämda och personer med bisyssla. Pga balanserandet av ekonomin,
personalomsättningen och tillgången på personal så har en del tjänster varit obesatta
Personer ”I bisyssla” avser räddningsverkets räddningspersonal i bisyssla, som har
arbetsavtal med räddningsverket. I personalresursen ingår även ca 387 medlemmar till
de frivilliga brandkårsföreningarna, med vilka räddningsverket har sk brandkårsavtal.
Dessa FBK-föreningar finns i Pedersöre (Esse och Purmo), Vörå, Kristinestad
(Lappfjärd), Korsholm samt Vasa. Dessutom finns ett avtal med ABB industribrandkår.
2.6.
Verksamhetsutrymmen
Räddningsverket hyr sina utrymmen av kommunerna och dessutom av några privata hyresvärdar.
Antalet hyresobjekt var i slutet på året 57 st, med sammanlagt 19.668 m2. Under året har inte skett
större förändringar gällande fastigheterna.
3. Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin
År 2014 fyllde regionräddningsverksamheten 10 år. De väsentligaste förändringarna har framställts
i räddningsdirektörens översikt. Den förväntade strukturförändringen blev förändrat till ett
sparprogram och man uppställde från statligt håll ett sparmål på 7 M€, vilket bör uppnås innan år
2017. Österbottens räddningsverks andel av detta är ca 200-300.000 €. Det uppställda sparmålet
är relaterat till kostnadsutvecklingen, så genom att minska eller stoppa kostnaderna uppnår man
besparingen som skall nås. Sparåtgärderna som värdkommunen uppställt är likriktade. För år 2014
fick man inte mer kommunfinansiering, utan denna förblev på samma nivå som år 2013. En liten
del av minskningen får man på sätt och vis täckt med brandsyneavgifterna för anstalt- och
specialobjekt, som nu är i bruk för andra året.
Statsunderstöden till investeringar har avslutats och understöd till räddningsväsendets
anskaffningar får man nu enbart av brandskyddsfonden. Detta syns på så vis att man nu får
understöd endast för ett tungt brandfordon och eventuellt till befolkningslarmanläggningar. Pga av
att statsunderstöden avslutades får avtalsbrandkårerna numera understöd endast till mindre
anskaffningar.
Österbottens nödcentral förvandlades till Vasa nödcentral och fick sig att sköta även Jyväskylä
område. Detta påverkade inte direkt räddningsverkets verksamhet, men på lång sikt kommer
räddningsverket att få uppgifter, vilka nödcentralen sköter idag.
4
Inom den prehospitala akutsjukvården fortsätter samarbete med sjukvårdsdistriktet!
Sjukvårdsdistriktet igångsatte fältledarsystemet, vilket sköter om den operativa verksamheten.
Räddningsverket sköter, som tidigare, om personal- och ekonomiförvaltningen. Verksamheten och
ekonomin har utvecklats positivt.
3.1. En uppskattning av den sannolika utvecklingen
Kommunfinansieringen kommer inte att stiga under de kommande åren, inte på
räddningsverksamhetens och inte på den prehospitala akutsjukvårdens sida. Som det ser ut nu så
kommer kommunfinansieringen att hålla sig nästa år på samma nivå som under tidigare år.
Kommunernas osäkra ekonomiska läge kan förorsaka det att man kan hamna att bedöma
budgeten på nytt tom mitt under året. När kommunekonomin blir sämre så kan även
räddningsväsendets och den prehospitala akutsjukvårdens finansiering minska. En sak som
underlättar situationen är att även löne- och kostnadsutvecklingen har saktat ner.
4. Räkenskapsperiodens resultatanalys
4.1.
Räddningsverkets resultaträkning
2014
1 000 €
Omsättning
Övriga rörelseintäkter
Understöd och bidrag från kommunen
Material och tjänster
Material förnödenheter och varor
Köpta tjänster
Personalkostnader
Löner och arvoden
Pensionskostnader
Hyreskostnader
Övriga rörelsekostnader
Rörelseöverskott (-underskott)
Ränteintäkter
Till kommunen betalda räntekostnader
Till övriga betalda räntekostnader
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
4.2.
2013
1 000 €
17 455
840
0
18 118
1 020
2
-1 370
-2 021
-1 159
-1 901
-9 727
-1 840
-657
-9 754
-1 797
-640
-612
-1 397
-113
559
-493
-1 362
-190
1 845
68
0
0
0
0
627
69
0
0
0
0
1 914
2014
9,65
9,65
3,47
2013
36,63
36,63
10,56
Resultaträkningens nyckeltal
Avkastning på placerat kapital, %
Avkastning på kommunens placerade medel, %
Vinst, %
5
= 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader + till
andra betalda räntekostnader + ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + placerat räntebelagt
främmande kapital + avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar).
Avkastning på kommunens placerade kapital,%
= 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader +
ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + lån från kommunen + avskrivningsdifferens och
frivilliga reserveringar)
Vinst, %
= 100 * (Över-/underskott före reserveringar / Omsättning)
4.3.
Resultaträkningens innehåll
Resultaträkningens visar hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna man
har för produktionen av tjänster. Intäkterna består till största delen av kommunernas betalningsandelar och inom den prehospitala akutsjukvården av samarbetsersättningen. Räddningsverkets
största kostnader är personal- och fastighetskostnaderna.
Den sammanlagda summan av räddningsverkets intäkter var: 18.295.720,81 € (19.140.621,16 €).
Intäkterna sjönk från föregående räkenskapsperiod med: -844.900,35 € (-4,41 %). Motsvarande så
var kostnadernas totala summa 17.736.899,47 € (17.294.926,86 €) och tillväxten från tidigare år
var 441.972,61 € (+2,56 %).
Räkenskapsperiodens resultat för Affärsverket Österbottens räddningsverk (finansiella kostnader
och intäkter medräknade) visar ett överskott om 627.106,71 € (1.913.923,94 €).
5. Finansiering av verksamheten
5.1.
Räddningsverkets finansieringsanalys
Investeringskostnader
Finansieringsandelar för finansieringsutgifter
Förändringen i kkortfristiga lån från andra
Förändring av fordringar på kommunen
Förändring i fordringar på övriga
Förändring av räntefria skulder till övriga
2014
1 000 €
2013
1 000 €
559
612
68
-65
1 846
493
68
-24
-1 332
126
75
43
-1 685
331
24
1 053
0
0
-474
578
-147
-43
-1 616
-720
1 283
-1 053
0
0
6
Sambandskontots saldo
Saldo 31.12
Saldo 1.1
5.2.
2014
1 000 €
2013
1 000 €
4 330
3 855
3 855
2 240
Finansieringsanalysens nyckeltal
Verksamhetens och investeringarnas ackumulerade
kassaflöde 5 senaste år, €
Likviditet, (dgr)
Quick ratio
Current ratio
2014
2 317 059,70
102,79
91
1,61
1,61
2013
2 892 158,33
177,74
76
1,47
1,47
= 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar
Intern finansiering av kapitalutgifter, %
= 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar inkomstskatter) / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån +
Amorteringar på lån)
= 365 pv * Sambandskontots saldo / Kassabetalningar under räkenskapsperioden
Quick ratio
= (Sambandskontots saldo 31.12. + Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar ) / ( Kortfristigt
främmande kapital – Erhållna förskott)
Current ratio
= (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Sambandskontots
saldo 31.12) / (Kortfristigt främmande kapital – Erhållna förskott)
5.3.
Finansieringsanalysens innehåll
I finansieringsanalysen samlas affärsverkets alla penningkällor och användning av pengar under
räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners
inverkan på affärsverkets penningtillgångar. Affärsverkets penningtillgångar ingår i stadens
tillgångar och de inbördes fordringarna/skulderna uppföljs via ett sambandskonto.
Verksamhetens och investeringarnas penningflödes inverkan på penningtillgångarna var ca 43 t
€. Motsvarande belopp år 2013 var 1.053 t €. Under räkenskapsperioden förändrades läget på
sambandskontot så att saldo växte ytterligare från 3.855 t € till 4.330 t €.
5.4.
Utvecklingen av räddningsverkets finansieringsläge under åren 2004-2014
Uppföljningen av räddningsverkets finansieringsutveckling beskriver hur intäkterna räcker till för att
täcka kostnaderna. Under de första åren hade verksamheten ett finansiellt underskott. From år
2008 har räddningsverkets finansiering räckt till att täcka kostnaderna för verksamheten. År 2010
var räddningsväsendets underskott täckt. Den avgiftsbelagda serviceverksamheten har likaså from
7
år 2008 visat ett överskott. År 2012 fick man underskottet täckt. Överskottet, 2.290,15 €,
överfördes till räddningsväsendets resultat.
Kumulativt har räddningsväsendet ett finansiellt överskott om sammanlagt 1.676.589,12 € efter år
2014. Pga avtalsförändringarna är den prehospitala sjukvården efter 2013 ett eget resultatområde,
och till räddningsväsendet hör förutom oljebekämpningen även trygghetstelefonverksamheten och
förstadelvården. Enligt avtalet om den prehospitala akutsjukvården är det finansiella resultatet 0 €.
Åren
Ingående
2004 - 2012
saldon
sammanlagt
RÄDDNINGSVÄSENDE
Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-)
Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-)
Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på
finansieringen
PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD
Total2013
2014 finansiering
1.1.2013
31.12.2014
984 425,44
-166 953,45
817 471,99
986 715,59
-166 953,45
819 762,14
1 158 333,58
-239 665,13
918 668,45
101 148,63 2 246 197,80
-162 990,10 -569 608,68
-61 841,47 1 676 589,12
1 510 576,06
-1 508 285,91
2 290,15
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
2 495 001,50
-1 675 239,36
986 715,59
-166 953,45
1 158 333,58
-239 665,13
101 148,63 2 246 197,80
-162 990,10 -569 608,68
819 762,14
819 762,14
918 668,45
-61 841,47 1 676 589,12
*)
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
finansieringen
VERKSAMHETEN SAMMANLAGT
finansieringen
6. Balansöversyn
6.1.
Räddningsverkets balansräkning
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Byggnader
Maskiner och transportmedel
Förskottsbetalningar och pågående
Placeringar
Övriga fordringar
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Försäljningsfordringar
Fordringar på kommunen
Övriga fordringar
Resultatregleringar
AKTIVA SAMMANLAGT
2014
1000 €
2013
1000 €
PASSIVA
13
13
20
20
47
35
4 799
0
4 881
0
44
4 015
232
4 291
1
1
1
1
670
4 330
707
32
5 739
1 128
3 855
700
160
5 842
10 634
10 154
EGET KAPITAL
Grundkapital
Över-/Underskott tidigare räkensk.
FRÄMMANDE KAPITAL
Kortfristigt
Erhållna förskott
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA SAMMANLAGT
2014
1000 €
2013
1000 €
220
5 963
627
6 810
220
4 049
1 914
6 183
270
654
400
2 500
3 824
0
591
442
2 939
3 972
10 634
10 154
8
6.2. Balansräkningens nyckeltal
Soliditetsgrad, %
Ackumulerat överskott, 1 000 €
2014
65,70
19,43
6 590
2013
60,89
20,75
5 963
Soliditetsgrad, %
= 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott)
= 100 * (Främmande kapital – Erhållna förskott) / Driftsinkomster
Ackumulerat överskott (underskott)
= Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott
/underskott
6.3.
Balansräkningens innehåll
Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen
innehåller affärsverkets egendoms- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång. På
balansräkningens aktiva sida minskade ”Immateriella tillgångar” med ca 7.t €, ”Materiella tillgångar”
ökade med ca 590 t euro och ”Fordringar” minskade med ca 103 t €. På balansräkningens passiva
sida ökade ”Eget kapital” med räkenskapsperiodens resultat, ca 627 t euro och ”Främmande
kapital” minskade med ca 148 t €.
7. Behandling av räkenskapsperiodens resultat
Räkenskapsperiodens överskott, 627.106,71 € (1.913.923,94 €), överförs till kontot för
räkenskapsperiodens över-/underskott under eget kapital i balansräkningen.
9
8
8.1.
Utfallsjämförelser
Mål för verksamheten för år 2014 som är bindande i förhållande till fullmäktige
Ekonomiska, effektiva och
regionalt optimala
basservicetjänster
Mätare / uppföljning
Räddningsväsendet:
Räddningsväsendets i förhållande
till fullmäktige bindande
nettokostnad är 11.145.386 €, i
vilken ingår som investeringarnas
bindande nettokostnad minst
630.000 €. Nettokostnaden
fördelas på räddningsväsendets
avtalskommuner enligt
invånarantalet 1.1.2013 i
kommunvisa betalningsandelar.
Den prehospitala
akutsjukvården:
Verksamheten är egenfinansierad
så att verksamhetsutgifterna och
nettoinvesteringarna skall täckas
med inkomstfinansiering.
Personalens förfaringssätt
inom administrationen och
ekonomikunnandet är gott
Det finns få felaktiga åtgärder
Ursprunglig
budget, €
Utfall
Räddningsväsendet:
Av kommunandelarna returnerades
600.000 €. Räddningsväsendets
finansiella överskott var efter detta:
101.148,63 €.
Investeringarna har ett finansiellt
underskott om -162.990,10 €.
Det finansiella resultatet är
sammanlagt 61.841,47 €.
Den prehospitala
akutsjukvården:
Det finansiella resultatet är 0 €.
Målet har kunnat uppnås.
Ändrad budget, €
Bokslut, €
Räddningsväsendet
Kommunandelar
11 145 386
11 145 386
10 545 386
0
0
0
Rörelseöverskott + avskrivningar
630 000
630 000
731 148,63
Investeringar netto
630 000
630 000
754 905,28
0
0
0
Rörelseöverskott + avskrivningar
330 000
330 000
508 233,05
Investeringar netto
330 000
330 000
403.078,18
Ersättning för grundkapitalet
8.2.
Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador
8.2.1. Resultatområdena: Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador, inkl
trygghetstelefonverksamheten och förstdelvårdsverksamheten
Enligt räddningslagen (379/2011) ansvarar kommunerna för räddningsväsendet i samarbete på ett
område (regionens räddningsverk) som bestäms av statsrådet så som det stadfästs i 4§ i lagen om
bildande av räddningsområden (1214/2001).
10
Räddningsverket ska inom sitt område sörja för
1) den styrning, upplysning och rådgivning inom räddningsväsendet som syftar till att förebygga
eldsvådor och andra olyckor, ha beredskap att avvärja olyckor och ändamålsenlig verksamhet i
olyckssituationer och tillbud och när följderna av olyckor begränsas,
2) räddningsväsendets tillsynsuppgifter,
3) varning av befolkningen vid tillbud och olyckor samt det larmsystem som behövs för detta,
4) de uppgifter som hör till räddningsverksamheten.
Utöver detta kan räddningsverket ha följande uppgifter:
1) det kan handha uppgifter i anknytning till den prehospitala akutsjukvården, om det lokala
räddningsväsendet och en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt i enlighet med 39 § 2 mom. i
hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) kommit överens om att ordna denna vård i samarbete,
2) det ska stödja beredskapsplaneringen i en kommun som hör till räddningsområdet, om detta
har överenskommits med kommunen,
3) det ska sörja för oljebekämpning och även andra uppgifter som ålagts det lokala
räddningsväsendet i någon annan lag.
Närmare bestämmelser om det lokala räddningsväsendets och räddningsverkets uppgifter får
utfärdas genom förordning av statsrådet.
Österbottens räddningsverk upprätthåller räddningsväsendets tjänster I Österbotten.
Räddningsverkets medlemskommuner var år 2014: Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa,
Storkyro, Laihela, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.
8.2.2. Österbottens räddningsverks betalningsandelar år 2013
Räddningsverket verkar i enlighet med ett samarbetsavtal i Vasa stads organisation som ett
bokföringsmässigt avskilt affärsverk som finansieras via skattemedel. I enlighet med
samarbetsavtalet
betalar
medlemskommunerna
räddningsväsendets
kostnader
som
betalningsandelar baserade på invånarantalet.
Investeringarnas finansieringsdel ingår i
kommunernas betalningsandelar. Räddningsverket kan skaffa andra intäkter genom att producera
och sälja tjänster, som lämpar sig till verksamheten. Räddningsverkets budget och kommunernas
betalningsandelar till räddningsverket bestäms av affärsverket Österbottens räddningsverks
direktion och fastställs av Vasa stads stadsfullmäktige.
Till betalningsandel för räddningsväsendets medlemskommuner år 2014 bestämde Vasa stads
stadsfullmäktige
att
var:
11.145.386
€.
Betalningsandelarna
fördelades
mellan
medlemskommunerna i förhållande till invånarantalet under året innan budgetåret (1.1.2013).
Betalningsandelen för år 2014 var enligt budgeten 75,13 €/invånare när området hade 148 351
invånare. I samband med bokslutsbehandlingen 2014 beslöt direktionen returnera 600.000 € av
betalningsandelarna. Med returen beaktad så var kommunernas slutliga betalningsandel till
räddningsväsendet 71,08 €/invånare.
Kuntaosuus 2013 / Kommunandel 2013:
Muutos / Förändring
Kuntaosuus 2014 / Kommunandel 2014:
10 845 386 €
-300 000 €
10 545 386 €
-2,77 %
11
Kunta
Isokyrö
Kaskinen
Mustasaari
Korsnäs
Kristiinankaupunki
Laihia
Maalahti
Uusikaarlepyy
Närpiö
Pedersöre
Vaasa
Vöyri
Asukasluku* Osuus % :ssa
Osuus
Invånarantal*
Andel i %
Andel
4 886
3,293540 %
347 317 €
1 382
0,931574 %
98 238 €
19 012
12,815552 %
1 351 449 €
2 232
1,504540 %
158 660 €
7 055
4,755613 %
501 498 €
7 993
5,387898 %
568 175 €
5 586
3,765394 %
397 075 €
7 531
5,076474 %
535 334 €
9 380
6,322842 %
666 768 €
10 940
7,374403 %
777 659 €
65 674
44,269334 %
4 668 372 €
6 680
4,502834 %
474 841 €
148 351
100,00000 %
10 545 386 €
Asukasluku / Invånarantal * = Maistraatti / Magistraten, 1.1.2013
Kommun
Storkyro
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Laihela
Malax
Nykarleby
Närpes
Pedersöre
Vasa
Vörå
/asukas
/ inv.
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
71,08 €
8.2.3. Mål som är bindande i förhållande till direktionen 2014
8.2.3.1.
Process: Förebyggande av olyckor
8.2.3.1.1. Verksamhetsidé
Med förebyggande av olyckor avser man åtgärder, vilkas syfte är att minska
sannolikheten, att en olycka sker, och genom förebyggande åtgärder minska skador
orsakade av olyckor.
8.2.3.1.2. Uppnående av de operativa målsättningarna
De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Effektiverandet av
behandlingsprocessen gällande anmälningar i anslutning enligt räddningslagens 42§,
samt utvecklandet av övervakningens uppföljningssystem på viktiga grundvattenområden befintliga underjordiska oljecisterners periodgranskningsförpliktelse har inte till
alla delar slutförts. Företags- och anläggningsobjektens granskningar i enlighet med
tillsynsplanen har förverkligats till 94% trots att kravet i tjänstenivåbeslutet är 100 %.
Övriga mål 2014
Målet är, att antalet olyckor och
följderna i förhållandet till
invånarantalet minskar på
Österbottens räddningsverks
område.
Utvecklingen av antalet olyckor /
PRONTO Räddningsväsendets
resurs- och uppdragsstatistik.
Informationen jämförs med de
fem senaste årens medeltal.
Målet har uppnåtts. Olyckorna
(totalantalet av uppdrag) är under
medeltalet.
Brandolyckornas
antal i alla grupper förutom
skogsbränder (torr sommar 2014)
under medeltalet. I grupper över
medeltalet ansluter sig uppdragen till
skadebekämpningsuppdrag
(åskstormar 2014) och olika kontrolloch säkerställningsuppdrag. ERHEuppdragen är under medeltalet
(automatiska brandvarnares felaktiga
brandanmälningar).
Vid verkställandet av tjänstenivåbeslutet (PTP 2014-17) granskas
kraven och styrningen av
verksamhetsmiljöförändringarna
som riktar sig till processen för
förebyggande av olyckor ur
följande synpunkter:
Åtgärder som ansluter sig till
implementeringen av
tjänstenivåbeslutet gällande
organiseringen,
personalresurserna och
kunnandet.
Målet har uppnåtts. Till grund för
beslutsfattandet i budgeten för år 2015
har det i säkerhetstjänsterna (förebyggande av olyckor) har arbetskraftsinsatser och kostnader utretts
med målsättningen att utveckla
organisationen och personalstrukturen.
12
Ett nytt tjänstenivåbeslut,
organisering, personalresurser och
–kunskaper.
Målsättningen har i huvudsak
förverkligats. Tillsynsplanen för år 2014
är färdig och godkänd och har
levererats till regionförvaltningsverket.
Tillsynsplanenliga allmänna brandsyner
i företags- och anstaltsanläggningar har
förverkligats till 94%, bostadsbyggnader
100% och egenkontroll åtgärderna
inom småhus inom
egenkontrollsystemet 80 %.
Övriga granskningar och
sakkunnigtjänster har enligt
tillsynsplanen verkställts ”vid behov”;
sammanlagt 443 prestationer. Endast
företags- och anstaltsobjektens
brandsyner har inte förvekligats enligt
målsättningarna och
tjänstenivåbeslutet.
Målsättningen har förverkligats.
Kommunikationssäkerhetsplanen har
uppdaterats och ”årsklockan” har
utarbetats och följts. Med
kommunikationssäkerhetstillställningar
har 21% av områdets befolkning kunnat
nås. Med hjälp av median har 99 942
personer nåtts med sex stycken teman.
Tillsynsplanen uppdateras med
beaktande av förändringarna i
verksamhetsmiljön och riskerna, i
det nya tjänstenivåbeslutet och i
de nationella direktiven.
Gransknings- och
tillsynsuppdragen görs i enlighet
med en fastställd tillsynsplan.
Konstateras färdigställandet och
godkännandet av tillsynsplanen
för år 2014, samt tillsynens
resultat med beaktande av
Säkerhetskommunikationsplanen
uppdateras med beaktande av
lokala risker, det nya
tjänstenivåbeslutet och den
nationella strategin. En årsklocka
för säkerhetskommunikationen
utarbetas och förverkligas
planenligt.
Konstateras att en
kommunikationssäkerhetsplan
och en årsklocka för denna har
färdigställts med beaktande av
Räddningsmyndigheten deltar i
överläggningar som kräver
sakkunnighet i räddningsväsendet,
ger utlåtanden enligt
tjänstenivåbeslutet och deltar i
myndighetsgranskningar i den
omfattning som tjänstenivåbeslutet
och tillsynsplanen förutsätter.
Deltagande i ifråga varande
överläggningar och
myndighetsgranskningar samt
givande av utlåtanden i den
omfattning som tillsynsplanen
förutsätter/ PRONTO
Målet har uppnåtts.
Räddningsmyndigheten har agerat i
ärendet enligt tjänstenivåbeslutet och
tillsynsplanen. I brandsynesystemet
har 298 st prestationer registrerats.
Man tar i bruk en auditeringsmodell för egen beredskap vid
periodiska brandsyner som en
verksamhetsmodell.
Konstateras, om auditeringsmodellen är i huvudsak i bruk
som en brandsynemodell vid
företags- och anstaltsobjekten.
Målsättningen har förvekligats.
Auditeringsmodellen är i bruk vid
brandsyner i företags- och
anstaltssynerna.
Egen kontrollmodellen vid tillsynen
av småhus används som ett
pilotprojekt.
Konstateras, om
egenkontrollmodellen är i bruk
vid tillsynen av småhus.
Egenkontrollmodellen är i bruk vid
tillsynen av småhus. Prestationerna har
rapporterats under punkten
”gransknings och tillsynsuppdragen
görs enligt en fastställd tillsynsplan”.
Dokumentövervakningen
effektiveras genom att beskriva
dokumentens behandlingsprocesser och genom att kritiskt
granska verksamhetsmodellen.
Konstateras, om
behandlingsprocesserna har
beskrivits och om granskningen
är utförd.
Behandlingsprocesserna av
dokumenten har beskrivits och en
kritisk granskning har utförts.
Behandlingsprocesserna är dock inte till
alla delar i bruk.
Man effektiverar behandlingen av
anmälningarna i räddningsverket
Konstateras att det har getts en
instruktion om en
Målsättningen har inte i sin helhet
förverkligats. Projektet har startat. Den
13
som görs i enlighet med
räddningslagens 42§ genom att
instruera en verksamhetsmodell.
Räddningslagens 42§ ålägger
övriga myndigheter utan att hindra
sekretessbestämmelserna att
meddela om en uppenbar
brandfara eller annan olycksrisk.
verksamhetsmodell gällande
anmälningar enligt
räddningslagens 42§.
inledandebehandlingsprocessen har
beskrivits samt direktiv och blanketter
förbereds. Arbetet fortsätter 2015.
Övervakningen av uppföljningen
av kravet på periodiska
granskningar av underjordiska
oljecisterner på viktiga
grundvattenområden utvecklas
ytterligare i samarbete med
miljömyndigheterna och
kommunerna.
Utvecklingen av
uppföljningssystemet.
Målsättningen har inte i sin helhet
förverkligats. I Merlot
brandsyneprogram har det skapats
(skaffats) en karttillämpning, vilken man
kan tillämpa att via
registerinformationer, om de är aktuella,
lokalisera underjordiska oljecisterner
vid viktiga grundvattenområden. Över
utnyttjandet av informationerna ges ett
direktiv år 2015.
Brandutredningen utvecklas enligt
ett brandutredningsdirektiv som
har utarbetats i Österbottens
räddningsverk. Man följer de
direktiv och rekommendationer
som den riksomfattande
brandundersökningsarbetsgruppen
-2014 ger.
Konstateras, om man har följt de
riksomfattande samt
räddningsverkets egna direktiv i
uppgörandet av
brandutredningsbeskrivningarna.
Brandutredningsarbetsgruppen2014 i
räddningsverksnätgruppen har
gett direktiv i fyra
temautredningar år 2014.
Målsättningen har förverkligats. År 2014
har sammanlagt elva
brandutredningsrapporter gjorts. Tre av
dessa gäller utredningar, där personer
har dött i bränderna, två med stora
egendomsskador och en var en person
har skadat sig allvarligt. Fem
utredningar ansluter sig till de teman
som brandutredningsarbetsgruppen2014 har gett.
Man effektiverar behandlingen av
utrymningssäkerhetsutredningar
genom att koncentrera
behandlingen av utredningar till
utnämnda personer och genom att
göra en process av verksamhetsmodellen.
En utrymningssäkerhetsutredning
för vårdinrättningarna och servicesamt stödboende skall göras och
levereras till räddningsmyndigheten senast 1.7.2012 eller
uppdateras senast 1.7.2014.
Områdets räddningsmyndighet
bedömer utrymningssäkerhetsutredningen och vidtar de åtgärder
som förutsätts i räddningslagen
om utrymningssäkerheten inte är
på lagstadgad nivå.
En effektivering av behandlingen
av
enligt målsättningen.
Målsättningen har förvekligats. En
process (verksamhetsschema) har
uppgjorts gällande
utrymningssäkerhetsutredningar och
personer har utnämnts. Utredningarna
behandlas enligt schemat.
Beaktandet av kravet på
uppgörandet av
vid nybyggnationer.
Beaktas i samarbetet mellan
byggnadstillsynen och
räddningsmyndigheten så att de
planerade säkerhetsarrangemangen i
ifråga varande byggnader fyller till sin
del även kraven i räddningslagen.
Vid övervakandet av
nybyggnationer beaktas speciellt
uppgörandet av
hos vårdinrättningar samt serviceoch stödboende så att objektets
utrymningssäkerhet är tillräcklig.
14
Säkerhets- och beredskapsutbildning ges till säkerhetspersoner i företag, anstalter och
husbolag.
Som mätare används
uppnåendet av målsättningarna i
tjänstenivåbeslutet samt som
bedömningskriterier från
skolningstillfällen erhållna
skriftliga responser.
Målsättningen har förverkligats: I
samarbete med SPEK Österbotten har
det ordnats grundkurs och
fortsättningskurs i bostadsfastigheters
säkerhet (på finska och svenska),
befolkningsskyddsskötare -kurs samt
hållits infotillfällen åt disponenter
gällande boendets säkerhetsfrågor.
Tillsammans med Vasa stads
personaltjänst har det ordnats två
finskspråkiga och ett svenskspråkigt
infotillfälle åt förmännen gällande
säkerhetsledning samt räddningsplaner
samt två finskspråkiga och ett
svenskspråkigt skolningstillfälle om
kristids- kommunikationer
Flera informationstillfällen i anslutning
till räddnings- och beredskapsplaner
har hållits åt städers/kommuners
branscher, föreningar, företag och
skolor.
Man följer upp hur förutredningsprojektet över sotningen och ett
ev. lagstiftningsprojekt framskrider
och förbereder ärendet vid behov
för direktionens beslutsfattande.
Framskridandet av sotningens
förutredningsprojekts uppföljning
samt eventuella åtgärder.
Målsättningen har förverkligats. Man
har uppföljt framskridandet av
sotningens förutredningsprojekt.
Förutredningen har blivit klar och
Inrikesministeriet har bett om
utlåtanden över utredningen senast
31.1.2015. Direktionen informerades i
ärendet 17.12.2014, varefter utlåtandet
har förberetts.
8.2.3.2.
Process: Beredskap
Med beredskap syftar man på verksamhet, med vilken man säkerställer en möjligen
störningsfri skötsel av uppgifterna i alla säkerhetssituationer, vilka är normala
förhållanden, störningssituationer, undantagsförhållanden samt specialsituationer.
Befolkningsskyddet är skyddande av människor och egendom och skötande av
räddningsväsendets uppgifter i undantagssituationer samt beredskap för dem.
Beredskapsåtgärder är bland annat: beredskapsplanering, förhandsförberedelser,
skolning samt beredskapsövningar. Den materiella beredskapen syftar på problemen i
samband med materialtillgänglighet. Beredskapsplaneringen är planering av beredkap
under normala förhållanden. Befolkningsskydd är skyddande av människor och
egendom samt skötandet av räddningsväsendets uppgifter i undantagssituationer och
beredskap inför dessa.
Vad beträffar uppgifterna i anslutning till beredskapen så skall räddningsverket
ombesörja på sitt område stödandet av kommunernas beredskapsplanering och för
skyddandet av kontinuiteten av sin egen verksamhet göra planer för beredskap i olika
störningssituationer och specialsituationer. Dessutom sköter räddningsverket varnandet
av befolkningen i faro- och olyckssituationer samt sköter om alarmsystem som behövs
till detta.
15
De till år 2014 uppsatta målsättningarna har i huvudsak nåtts. Samarbetet för stödande
av kommunernas beredskapsplandering fortsätter och uppdateringen av
räddningsverkets egna planer fortgår.
Övriga mål 2014
Räddningsverket bekräftar med ett
avtal samverkan om
beredskapens/beredskapsplaneringens med kommunerna.
Antalet planer.
Man fortsätter med förverkligande
av planen för befolkningslarm med
fasta/flyttbara anläggningar.
Anskaffning och installering av
nya befolkningslarm.
Man granskar och uppdaterar
räddningsverkets evakueringsplan.
Granskningen av
evakueringsplanen.
Granskandet av räddningsverkets
beredskapsplan i kontext med
områdets kommuners
beredskapsplan.
Färdigställandet av
beredskapsplanen.
Man har gett stöd i uppdateringen
av beredskapsplanerna åt
kommunerna och deras
verksamhetsenheter. Arbetet
fortskrider.
Nya befolkningsalarm har
installerats i Korsholm(Fågelberget)
och Oravais. Dessutom har
Vasklots gamla befolkningsalarm
bytts till en ny.
Räddningsverkets
evakueringsplans granskning har
gjorts och som bäst uppgörs en
plan för uppdatering av denna.
Granskningen av räddningsverkets
beredskapsplan pågår ännu.
Arbetet fortsätter.
Man har utfört granskningar för i
bruk- tagande av befolkningsskydd
och periodiska syner samt gett
utlåtanden åt
byggnadsövervakningsmyndigheter.
8.2.3.3.
Process: Räddningsverksamhet
Räddningsverket ansvarar för de uppgifter som hör till räddningsverksamheten när en
eldsvåda, någon annan olycka eller risk för en eldsvåda eller olycka kräver
skyndsamma åtgärder för att skydda eller rädda människors liv eller hälsa, egendom
eller miljö och åtgärderna inte kan vidtas på egen hand av den som drabbats av
olyckan eller risken för den eller inte ankommer på någon annan myndighet eller
organisation.
Enligt 32 § i räddningslagen hör det till räddningsverksamheten att:
1. ta emot larm,
2. varna befolkningen,
3. avvärja överhängande olyckor,
4. skydda och rädda offer för olyckor samt människor, miljö och egendom som är i
fara,
5. släcka eldsvådor och begränsa skador, och
6. ha hand om ledning, kommunikation, underhåll och andra stödfunktioner i
anslutning till de ovan nämnda uppgifterna.
De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Det nya Firefit-programmet
har tagits i bruk på hela området. Byggande av en ledningscentral har inletts och den
blir färdig år 2015. Avvikelserna från målsättningen är minimala och de påverkar inte
16
befolkningens säkerhet i området. T.ex. deltagandet i MIRG-programmet och i
specialgruppen är inga avgörande mål för räddningsverket.
Övriga mål 2014
Implementeringen av nya
tjänstenivåbeslutet 2014-2017 för
hela räddningsområdets
personal.
Innehållet i tjänstenivåbeslutet har
lanserats.
Räddningsverket följer med och
reagerar på verksamhetsberedskapens krav genom att öka på
uppföljningen av personalens
funktionsförmåga och kunnande.
PRONTO:ts
funktionsberedskapsrapporter.
Man uppställer som mål att
riskrutorna I-III skall nås av en
räddningsenhet med 80% och
dessutom skall räddningsväsendets verksamhetsberedskap uppnås till 80%, dock
så att bägge målen uppnås minst
till 50%.
Med stationsklassificeringen
riktar man in förnyande och
kompletterande av personal-,
material- och redskapsresurser
enligt budget.
Räddningsväsendets planer
granskas och uppdateras vid
behov.
Man sköter om publika
samlingars räddningsplaner och
granskningar i samband med
dessa.
Man utvecklar samarbetet med
sjukvårdsdistriktet vad gäller
lägesutrymmen och verksamhet.
Utrymmeskrav och arbetsordning
skall svara mot de ledningsbehov
som störningssituationer och
storolyckor kräver.
Reserverandet av utrymme för
ledningscentral ur skyddsutrymmen, plan för ibruktagandet
av utrymmena.
Man följer med och deltar i
MIRG-verksamheten under
ledning av den nationella
ledningsgruppen.
Oljebekämpningen utvecklas i
enlighet med en skild/godkänd
plan
Personalens funktionsförmåga följs
upp med det nya FireFitprogrammet.
Uppgörande av en
stationsklassificering.
Räddningsväsendets planer och
nuläge samt innehåll.
Merlot brandsyneprogrammets
statistik över bedömningen av
publikevenemang.
Byggandet av en ledningscentral.
Reserverats och en plan har gjorts.
Deltagande i MIRG-verksamheten
Planenliga åtgärder.
Kretsbrandcheferna och
stationsansvariga känner till
innehållet i tjänstenivåbeslutet.
För första enhetens del är
uppfyllnadsprocenten gällande
tidsmålsättningskravet på
funktionsfärdighet 87%(mätt i
1083 uppdrag).
Uppfyllnadsprocenten gällande
tidsmålsättningskravet för
räddningsväsendets del är 94%
(mätt i 595 uppdrag).
Den riskrutemässiga uppfyllnadsprocenten gällande tidsmålsättningskravet (båda 50%)
uppfylldes inte i sju riskrutor ( i
ifrågavarande rutor 6-22 uppdrag).
antalet uppdrag år 2014 i 634
olika riskrutor.
FireFit-programmet gällande de
som deltar i räddningsdykningsarbete har fåtts i bruk på
hela området. En enhetlig
testningsverksamhet för hela
personalens del kan avslutas före
tidtabellen redan under år 2015.
Den år 2012 uppgjorda
stationsklassificeringsversionen
(vrs. 1.3) har tillämpats till
inventarieresursernas del.
Fem olika planeringspaket har
uppdaterats gällande vissa stora
olyckor.
I Merlot brandsyneprogram har 18
stycken räddningsplaner för
publiktillställningar antecknats.
Räddningsverkets ledningscentral
har byggts på Vasa brandstation.
Tas i bruk 2015.
Utrymmena har reserverats.
Ledningsgruppens verksamhet
har följts upp.
Anskaffningarna och utbildningen
har verkställts i enlighet med
planen som är i kraft.
17
Oljebekämpningsplanens
uppdateringsarbete har gjorts
under år 2014 och blir klart för
godkännande år 2015.
Räddningsväsendets uppgifter årligen
Sammanlagt
2010 2011 2012 2013 2014
3 036 2 984 2 819 3 312 2 619
Sammanlagt
14 770
Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhet
Förstadelvårdsverksamhet finns i räddningsverkets alla medlemskommuner. I trygghetstelefonverksamheten deltog man i Vasa, Närpes och Kaskö.
Övriga mål 2014
Första delvårdsverksamheten
fortsätter som en del av
räddningsväsendet upprätthållen
part av förstavårdstjänsten och
den utvecklas i samarbete med
sjukvårdsdistriktet.
Förstavårdens tjänstenivåbeslut
2014–2017
Verksamheten fortsätter i sin
nuvarande form och har
förverkligats enligt avtalen.
Verksamhetens eventuella
utvidgning sker på basen av en
behovskartläggning i samarbete
med sjukvårdsdistriktet.
Personalens upprätthållande- och
kompletterande skolning sker
planenligt.
Trygghetstelefonverksamheten
fortsätter som en del av
förstavårdstjänstens och socialoch hälsovårdens dejoursverksamhetens samarbete med
sjukvårdsdistriktet i enlighet med
ett handlingsmönster som det
skall kommas överens om. Vid
behov kan det till
trygghetstelefonlarmen tas stöd
av räddnings-väsendets
dejoursberedskap.
Trygghetstelefonverksamheten
utvecklas till sitt innehåll som en
central samarbetsform med
kommunernas socialoch
hälsovård.
Till producerandet av tjänsten har
rätta resurser och förfaringssätt
reserverats.
Riskanalyser och riskhantering
På basen av riskanalysen behövs
det en ny enhet i Kaskö.
Diskussioner har förts och
kartläggning av resurserna har
gjorts lokalt, men i detta skede
har tillräckliga mängder av
personalresurser inte funnits.
Staden är medveten om
situationen.
Utbildningen förverkligas planenligt
Har förverkligats enligt
utbildningsplanen i syd och norr,
men svagare på mellersta
området.
Den avtalsenliga verksamheten
förverkligas med Vasa stad samt
områdets övriga kommuner.
Verksamheten fortsätter som
tidigare. Lillkyro har anslutits till
Vasa-avtalet på våren 2014.
Granskningen av avtalet och
kvalitetskriterierna.
Ett avtal mellan Vasa stads
socialoch hälsovård finns och
kvalitetskriterierna har
uppdaterats. Tre möten har
hållits under året.
Fortbildningsgruppen.
Verksamhetens och strategins
interna granskning.
En aktiv intern bedömning av
verksamheten har gjorts och den
fortgår.
Responsdiskussionerna mellan de
centrala personerna.
Rapporterna över kundmängder,
alarm- och serviceuppdrag.
Personalresurserna är rätta från
och med hösten 2014.
Täckande rapporter finns att få.
Kundmängden på hela området
är 670 st och alarmuppdragen på
hela området är 1440 st.
18
Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhetens uppgiftsantal
2010 2011 2012 2013
Trygghetstelefoner vi administrerar
660
681
750
780
Trygghetstelefonuppgifter*
970 1112 1102 1316
Förstadelvården
818
755
792 1214
*i trygghetstelefonuppdragen har beaktats endast operativa av ambulansen utförda uppdrag
2014
844
1442
504
8.2.4. Förverkligandet av resultatet för räddningsväsendets och bekämpningen av
oljeskadors resultatenhet
Målet är att inkomsterna räcker till att förverkliga verksamheten enligt med den i
servicenivåbeslutet uppställda nivån. Utgifterna är pga sparåtgärder mindre än uppskattat.
Ursprunglig
Förändringar i
Ändrad budget
Utfall
Avvikelse
budget
budgeten
-10 748 770,46 -11 617 010,00
516 000,00 -11 101 010,00 -11 238 426,64
-137 416,64
12 164 565,08 12 078 010,00
-347 000,00
11 731 010,00
11 523 878,44
-207 131,56
1 415 794,62
461 000,00
169 000,00
630 000,00
285 451,80
-344 548,20
Bokslut 2013
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
8.3.
Resultatenhet: Prehospitala akutsjukvårdstjänster
8.3.1. Process: Prehospital akutsjukvård
8.3.1.1.
Verksamhetsidé
Österbottens räddningsverk producerar förstavårdstjänsterna kvalitativt, patienttryggt
samt effektivt i samarbete med Vasa sjukvårdsdistrikt. Förstavårdstjänsterna strävar till
att vara en mänsklig och läraktig organisation samt beaktar förändringarna i
verksamhetsomgivningen.
8.3.1.2.
Uppnående av de operativa målsättningarna
I huvudsak nåddes de fastställda operativa målsättningarna år 2014. En del av de
operativa målsättningarna är ännu under arbete.
8.3.2. Mål som är bindande i förhållande till direktionen
Övriga mål 2014
verkar som en pålitlig och
kvalitativ producent av
förstavårdstjänster, som fyller
hälsovårdslagstiftningens och
förstavårdsförfattningens krav
som ställs på en aktör i
branschen.
Förstavårdens tjänstenivåbeslut
2014–2017
I kraft tillsvidare.
Förstavårdstjänsten fortsätter och
verksamheten upprätthålls och
utvecklas i enlighet med
samarbetsavtalet mellan Vasa
sjukvårdsdistrikt.
Man försöker få räddningsverkets
förstavårdsservice gradvis med i
sjukvårdsdistriktets patientskyddsoch kvalitetssystemet. Man
utnyttjar sjukvårdsdistriktets
utbildningsoch material-
Vsvd´s
styrelse/fullmäktigebedömning
Responsretur av kunder,
patienter, intressegrupper osv.
Vsvd:s fullmäktige/styrelse nöjda.
Haipro-anmälningar år 2014 totalt
15 st varav 4 st tekniska problem.
Uppdragsantalet är 19 111.
Negativa responser direkt från
kunderna är cirka 10 st.
Samarbetsavtalet med bilagor.
Samarbetsavtalet och bilagorna har
uppdaterats.
Haipro - brist- och
patientskyddssystemet
Förverkligats redan länge.
Den elektroniska Love-tenten (en
trygg medicinvård )
Love-tenten förverkligades från
början av 2013.
Förverkligats i enlighet med
19
anskaffningstjänster effektivare än
tidigare.
Servicestrukturen utvecklas
behovsprövat och på basen av
helhetsnyttan i samarbete med
sjukvårdsdistriktet och
kommunernas hälso- och
socialvårdsenheter.
Samarbetet tätas med områdets
övriga räddningsverk och
förstavårdscentraler. Samarbetet
löper bra och är aktivt mellan
intressegrupperna och
samarbetsparterna.
Man upprätthåller och stärker den
rådande personalstrukturen och
dess kunnande. Speciell
uppmärksamhet fästs vid nya
anställda. Man försöker förutse
störningsmomenten.
Man uppmärksammar
personalens belastning genom att
vid mån av möjlighet byta
arbetsenheter.
Åt studeranden och vikarier ges
en bra arbetsgivarbild. Man
ämnar, att trygga konkurrenskraften på området och nationellt.
Förstavårdscentralens utbildningar och bedömningen av
kunskaperna
Centraliserade syre-,,medicinoch materialanskaffningstjänster
(VCS)
Samarbetet mellan förstavårdstjänsten, specialsjukvårdens
enheter och bashälsovårdens
samt socialservicens enheter.
Räddningsväsendets
partnerskapsnätverk.
Förverkligade gemensamma
möten med områdets förstavård
och räddningsväsende.
Förverkligande av samarbetet
mellan övriga myndigheter samt
eventuella gemensamma projekt.
utbildningsplanen.
Förverkligats i sin helhet från och
med 2013.
Förstavårdscentralen styr och för
dialog mellan bashälsovårdens
enheter vid behov.
Förverkligats 3 ggr 2014.
Förverkligats svagt.
Förverkligats svagt.
Personalmängden och strukturen
motsvarar verksamhetens
målsättningar.
Personalmängden har stabiliserats
och strukturen har nästan nått
målsättningen. Det finns ännu
behov att lyfta vårdnivåns
förstavårdare internt från basnivån.
Data över förstavårdsenheternas
motiveringsbundenhet.
Följs upp aktivt och situationen är
under kontroll. Enheternas
bruksnivåer är i skick.
Volymerna i studerandenas
övningsperioder.
Hur man lyckas i rekryteringen
kvantitativt och kvalitativt.
Höst- och vårterminen var en livlig
studerandeperiod. Många vill
komma och öva i
förstavårdstjänsten.
Rekryteringen var lyckad under
sommaren 2014. 65 st
ansökningar. Behovet av övrig
rekrytering har varit minimalt år
2014.
Uppdrag inom prehospital akutsjukvård
2010
16 790
2011
17 096
2012
16 631
2013*
19 765
2014
19 111
*Siffran from år 2013 är inte direkt jämförbar med de tidigare åren. Den prehospitala akutsjuvården har
utvidgats att omfatta även Korsholm, Malax, Korsnäs och Kristinestad. Storkyro flyttade till Södra
Österbottens sjukvårdsdistrikt.
8.3.3. Förverkligandet av resultatet för den avgiftsbelagda serviceverksamheten
Samarbetsavtalet är uppgjort så att Vasa sjukvårdsdistrikt täcker de kostander som uppstår av
verksamheten och investeringsanskaffningarna, till den del intäkterna från verksamheten inte gör
detta.
Ursprunglig
Förändringar i
Ändrad budget
Utfall
Avvikelse
budget
budgeten
-6 546 156,40 -7 173 770,00
826 300,00
-6 347 470,00
-6 498 472,83
-151 002,83
6 976 056,08
7 273 770,00
-483 300,00
6 790 470,00
6 771 842,37
-18 627,63
429 899,68
100 000,00
343 000,00
443 000,00
273 369,54
-169 630,46
Bokslut 2013
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
20
8.4.
Investeringarnas förverkligande
Räddningsväsendet och oljebekämpning
Budget
Utfall
Avvikelse
Intäkter sammanlagt
151 000,00
174 283,25
23 283,25
Utgifter sammanlagt
-781 000,00
-929 188,53
-148 188,53
Nettoutgift
-630 000,00
-754 905,28
124 905,28
Förstavården
Budget
Utfall
Avvikelse
110 000,00
0,00
-110 000,00
Utgifter sammanlagt
-440 000,00
-403 078,18
36 921,82
Nettoutgift
-330 000,00
-403 078,18
73 078,18
Investeringarna sammanlagt
Budget
Utgifter sammanlagt
Nettoutgift
261 000,00
Utfall
Avvikelse
174 283,25
-86 716,75
-1 221 000,00 -1 332 266,71
-111 266,71
-960 000,00 -1 157 983,46
-197 983,46
21
BOKSLUTSKALKYLER
22
Affärsverket Österbottens räddningsverks resultaträkning
Hela verksamheten
01.01.-31.12.2014
Omsättning
Köpta tjänster
Personalkostnader
Löner och arvoden
Personalbikostnader
Pensionskostnader
Hyreskostnader
Ränteintäkter
01.01.-31.12.2013
17 455 397,56
840 323,25
0,00
-1 369 577,15
-2 020 909,65
-3 390 486,80
18 118 124,80
1 020 496,36
2 000,00
-1 159 480,69
-1 901 010,31
-3 060 491,00
-9 726 823,07
-9 753 540,62
-1 839 953,39
-657 207,75 -12 223 984,21
-1 796 582,81
-639 916,81 -12 190 040,24
-612 274,97
-1 397 347,35
-112 806,14
558 821,34
-492 873,91
-1 361 695,81
-189 825,90
1 845 694,30
68 305,92
5,03
0,00
0,00
-25,58
68 285,37
627 106,71
68 611,07
23,57
0,00
0,00
-405,00
68 229,64
1 913 923,94
Räddningsväsendet och oljebekämpning
01.01.-31.12.2014
Omsättning
Köpta tjänster
Personalkostnader
Löner och arvoden
Personalbikostnader
Pensionskostnader
Hyreskostnader
Ränteintäkter
01.01.-31.12.2013
10 828 002,80
695 875,64
0,00
-1 061 917,16
-1 786 442,69
-2 848 359,85
-5 217 115,98
-1 062 896,16
-351 353,07
11 300 882,63
861 682,45
2 000,00
-808 962,02
-1 670 789,92
-5 191 834,52
-6 631 365,21
-1 033 865,46
-332 312,57
-377 416,49
-1 277 536,24
-103 748,85
285 451,80
68 305,92
0,00
0,00
0,00
-25,58
-2 479 751,94
68 280,34
353 732,14
-6 558 012,55
-304 313,08
-1 237 021,61
-169 671,28
1 415 794,62
68 611,07
19,81
0,00
0,00
-405,00
Räddningsväsendets resultatområde innehåller oljebekämpningen samt trygghetstelefon och
förstadelvårdsverksamheten.
68 225,88
1 484 020,50
23
01.01.-31.12.2014
Omsättning
Köpta tjänster
Personalkostnader
Löner och arvoden
Personalbikostnader
Pensionskostnader
Hyreskostnader
Ränteintäkter
01.01.-31.12.2013
6 627 394,76
144 447,61
0,00
-307 659,99
-234 466,96
-542 126,95
-4 509 707,09
-777 057,23
-305 854,68
6 817 242,17
158 813,91
0,00
-350 518,67
-230 220,39
-4 561 706,10
-5 592 619,00
-762 717,35
-307 604,24
-234 858,48
-119 811,11
-9 057,29
273 369,54
5,03
0,00
-580 739,06
-5 632 027,69
-188 560,83
-124 674,20
-20 154,62
429 899,68
3,76
5,03
273 374,57
3,76
429 903,44
Affärsverket Österbottens räddningsverks finansieringsanalys
01.01.-31.12.2014
Investeringskostnader
Finansieringsandelar för finansieringsutgifter
Förändringen i kkortfristiga lån från andra
Förändring i fordringar på övriga
558 821,34
612 274,97
68 285,37
-65 260,47
1 174 121,21
1 332 266,71
-126 488,00
-74 970,90 -1 130 807,81
43 313,40
0,00
-474 145,83
578 225,62
-147 393,19
Sambandskontots saldo
Saldo 31.12
Saldo 1.1
01.01.-31.12.2013
4 329 598,96
3 855 453,13
0,00
1 845 694,30
492 873,91
68 229,64
-24 232,93
2 382 564,92
1 684 602,62
-330 518,23
-24 232,93 -1 329 851,46
1 052 713,46
0,00
0,00
-43 313,40
-43 313,40
-1 615 714,02
-719 807,00
1 282 807,56 -1 052 713,46
-1 052 713,46
0,00
0,00
474 145,83
3 855 453,13
2 239 739,11
1 615 714,02
24
Affärsverket Österbottens räddningsverks balansräkning
AKTIVA
A
I
BESTÅENDE AKTIVA
II
Bygnader
Maskiner och transportmedel
Förskottsbetalningar och pågående nyannläggningar
III
Placeringar
Övriga fordringar
C
II
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Övriga fordringar
Resultatregleringar
AKTIVA SAMMANLAGT
2014
2013
12 953,95
19 712,52
12 953,95
19 712,52
46 887,86
35 357,71
4 798 913,07
0,00
4 881 158,64
0,00
44 197,14
4 014 516,81
231 892,81
4 290 606,76
1 200,00
1 200,00
1 200,00
1 200,00
669 942,76
4 329 598,96
707 010,91
32 147,84
5 738 700,47
1 128 108,86
3 855 453,13
699 638,92
159 579,35
5 842 780,26
10 634 013,06
10 154 299,54
PASSIVA
2014
2013
A
I
IV
220 000,00
220 000,00
5 532 667,67
429 903,44
4 048 647,17
0,00
353 732,14
273 374,57
6 809 677,82
1 484 020,50
429 903,44
6 182 571,11
269 750,87
654 413,02
400 477,92
2 499 693,43
3 824 335,24
0,00
590 540,99
442 482,82
2 938 704,62
3 971 728,43
10 634 013,06
10 154 299,54
V
D
II
EGET KAPITAL
Grundkapital
Över-/underskott tidigare räkenskapsperioder
Räddningsväsende 1)
Förstavården
Räddningsväsende 1)
Förstavården
FRÄMMANDE KAPITAL
Kortfristigt
Erhållna förskott
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA SAMMANLAGT
1)
Räddningsväsendets överskott är 5.886.399,81 €. Av detta är investeringars finansieringsandelar 3.340.602,21 €.
Verksamhetens överskott vid slutet av år 2014 är: 2.545.797,60 €.
25
NOTER
26
Noter som gäller uppgörandet av bokslutet
1. Värderings- och periodiseringsprinciper samt –metoder
Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen till anskaffningsutgiften minskad med
finansieringsandelar och planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats
enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar
har presenterats i noterna till resultaträkningen. Anskaffningar under 10.000 euro har antecknats
som årskostnad.
Värdering av finansieringstillgångar
Fordringar har antecknats i balansräkningen till det nominella värdet eller ett lägre sannolikt värde.
Resultaträkningens bilageuppgifter
2. Verksamhetsintäkter enligt verksamhetsområde
Räddningsväsende
Oljebekämpning
Trygghetstelefonverksamhet
Första delvård
Övrig avgiftsbelagd serviceverksamhet
Versamhetsintäkter sammanlagt
2014
2013
2012
10 895 122,01
6 771 842,37
275 961,80
244 694,63
108 100,00
0,00
18 295 720,81
11 159 706,92
6 976 056,08
494 777,62
230 860,54
279 220,00
0,00
19 140 621,16
11 008 176,51
3 913 216,87
177 430,70
219 722,67
169 034,98
9 594,35
15 497 176,08
3. Utredning över grunderna för planmässiga avskrivningar
De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord plan.
Avskrivningarna enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften för immateriella och materiella tillgångar
enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden.
De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är:
Byggnader
Avskrivningsbelagd lös egendom
4 - 5 år
5 - 20 år
15 år
15 år
6 - 20 år
jämn avskrivning
jämn avskrivning
restvärdesavskrivning
jämn avskrivning
30 - 35 %
15 - 30 %
20 %
20 %
15 - 27 %
Småa anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgifter är under 10.000 euro, har bokats som årskostnader
27
4. Genomsnittliga avskrivningars och investeringars motsvarighet
2014
Genomsnittlig avskrivning
Egen finansieringsandel för investeringarna
i medeltal
Differens €
Differens %
2013
551 029,78
1 191 572,62
497 498,01
1 163 210,09
-640 542,84
-53,76
-665 712,08
-57,23
När man förnyar lös egendom som erhållits utan ersättning blir den egna finansieringsandelen högre än avskrivningarna.
5. Bestående aktiva
Anläggningar bland bestående aktiva
Immateriella anläggningar
Immateriella
Övriga utgifter Sammanlagt
rättigheter
med lång
verkningsgrad
Oavskriven anskaffningsutgift 1.1.
Ökningar under anskaffningsperioden
Finansieringsandelar under räk.per.
Minskningar under räk.per.
Transporter melllan grupper
Räkenskapseriodens avskrivning
Värdenedsättningar och retur av dessa
Värdeförhöjningar
Bökföringsvärde 31.12.
Materialle anläggningar
Fasta byggnaderMaskiner och Förskottsbetalningar
Sammanlagt
och anläggningarinventarier
och halvfärdiga
anskaffningar
19 712,52
0,00
0,00
0,00
0,00
-6 758,57
19 712,52
0,00
0,00
0,00
0,00
-6 758,57
0,00
50 648,67
0,00
0,00
0,00
-3 760,81
44 197,14
0,00
0,00
0,00
0,00
-8 839,43
4 014 516,81
1 281 618,04
-126 488,00
-9 710,43
231 892,81
-592 916,16
231 892,81
0,00
0,00
0,00
-231 892,81
0,00
4 290 606,76
1 332 266,71
-126 488,00
-9 710,43
0,00
-605 516,40
12 953,95
12 953,95
46 887,86
35 357,71
4 798 913,07
0,00
4 881 158,64
12 953,95
12 953,95
46 887,86
35 357,71
4 798 913,07
0,00
4 881 158,64
Msb-, övriga låne- och övriga fordringar
Fordringar övriga
Sammanlagt
samfund
Ökningar
Minskningar
1 200,00
0,00
0,00
1 200,00
1 200,00
0,00
0,00
1 200,00
Värdeförhöjningar
1 200,00
1 200,00
6. Fordringar på rörliga aktiva från samfund inom samma koncern
Fordringar från dotterbolag
Kortfristiga
Fordringar från samkommuner
Kortfristiga
Resultatregleringar
2014
2013
897,08
2 888,52
36 603,75
0,00
270 999,58
152 510,58
28
7. Resultatregleringar
2014
Kortfristiga
Övriga resultatregleringar
2013
3 561,09
28 586,75
32 147,84
6 726,77
152 852,58
159 579,35
8. Eget kapital
2014
Grundkapital 1.1
Grundkapital31.12
2013
220 000,00
0,00
220 000,00
220 000,00
0,00
220 000,00
4 048 647,17
1 913 923,94
5 962 571,11
3 470 042,31
578 604,86
4 048 647,17
Räkenskapsperiodens över-/underskott 1.1.
1 913 923,94
Överföring till tidigare räkenskapsperioders över-/underskott
-1 913 923,94
627 106,71
627 106,71
578 604,86
-578 604,86
1 913 923,94
1 913 923,94
Eget kapital sammanlagt
6 182 571,11
Över-/Underskott från tidigare perioder 1.1
Minskning/Ökning under räkenskapsperioden
Över-/Underskott från tidigare perioder 31.12
6 809 677,82
9. Skulder till samfund inom samma koncern
Kortfristiga
Erhållna förskott
Till samkommuner
2014
2013
269 750,87
0,00
Leverantörsskulder
Dottersamfund
Samkommuner
1 772,94
159,97
2 093,14
1 373,25
Resultatregleringar
Samkommuner
0,00
660 928,23
10.
Resultatregleringar
Kortfristiga
Semesterlöneperiodiseringar
Personalbikostnader
2014
1 663 263,56
234 688,08
601 741,79
2 499 693,43
2013
1 519 626,92
248 404,08
1 170 673,62
2 938 704,62
29
11.
Personal
2014
Löner och arvoden
Personalbikostnader
Pensionskostnader
Övriga personalbikostnader
2013
9 726 823,07
9 753 540,62
1 839 953,39
657 207,75
12 223 984,21
1 796 582,81
639 916,81
12 190 040,24
Antal 31.12.2014
Ordinarie
Tidsbundna Bisyssla
Totalt
Verksamhetsområde 1 Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa
1.1.2014
66
7
108
181
förändringar
-13
0
-18
-31
31.12.2014
53
7
90
150
Verksamhetsområde 2 Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Kristinestad, Korsnäs,
Malax och Närpes
1.1.2014
23
5
418
446
förändringar
-4
1
-25
-28
31.12.2014
19
6
393
418
Förstavårdstjänster
1.1.2014
87
13
100
förändringar
-5
-5
-10
31.12.2014
82
8
90
Stödfunktioner
1.1.2014
18
3
21
förändringar
0
-2
-2
31.12.2014
18
1
19
Totalt 1.1.2014
förändringar
Totalt 31.12.2014
12.
194
-22
172
28
-6
22
526
-43
483
748
-71
677
Använda bokföringsböcker 2014
Bokslut
Dagbok
Huvudbok
Inköpsreskontra
Betalningsrörelse
Bestående aktiva
Lönebokföringen
inbunden
mikrokort
adb-utskrift
30
Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion och räddningsdirektör
I Vasa, 18.3.2015
____________________
Anita Niemi-Iilahti, pj
Harri Hyvönen
____________________
Timo Onnela
Meri Markkanen
____________________
Nicklas Pärus
Sebastian Ingves
____________________
Olli Uotinen
Annika Nyfors
____________________
Carola Bengs-Lattunen
Sture Skinnar
____________________
Carola Backholm
Olav Sjögård
____________________
Torbjörn Lang
Anders Svahn
____________________
Tapio Nyysti, vpj
Heikki Latva-Nikkola
____________________
Leena Tulimaa
Helena Nurmikoski
____________________
Stefan Asplund
Robert Grönblom
____________________
Terttu Harakka
Heikki Pienimäki
____________________
Mauno Hölsö
Päivi Komsi
____________________
Gunnar Backlund
Gustav Rönnqvist
____________________
Guy Käcko
Eivor Back
____________________
Karita Ohlis
Sigfrid Hannus
____________________
Tero Mäki
pelastusjohtaja
31
REVISIONSANTECKNNG
Vi har granskat bokslutet
Vasa, ___.___.2015
BDO Audiator Oy Ab
OFR-samfund
------------------------------------------Minna Ainasvuori
OFR
32
VAASAN ALUETYÖTERVEYS
VASA REGI ONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
VASA STAD
AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
BOKSLUT 2014
Innehållsförteckning
1. Överläkarens översikt och väsentliga händelser
2
2. Förvaltning och redovisningsskyldighet
4
3. Personal och nyckeltal
3.2. Resultatbildning och nyckeltal
3.3. Finansiering av verksamheten och nyckeltal
3.4. Granskning av balansräkningen och nyckeltal
5
6
7
8
4. Budgetutfall
Utfall av anslag och inkomstuppskattningar
Uppgifter om verksamheten
5. Intern kontroll och riskhantering
9
10
11
12
Bokslutskalkyler
Resultaträkning
Finansieringsanalys
Balansräkning
14
15
16
Noter
Noter gällande uppgörande av bokslutet
Resultaträkningens noter
Balansräkningens noter
Noter gällande personalen
Använda bokföringsböcker
20
1
1.
ÖVERLÄKARENS ÖVERSIKT OCH VÄSENTLIGA HÄNDELSER
Året 2014 var Vasa Regionala Företagshälsovårds nionde verksamhetsår som affärsverk.
Verksamhetsåret präglades fortsättningsvis av en försämring av ekonomin och detta redan för
tredje året i rad. Den kommunalekonomiska situationen ledde för Vasa stads del till krav på
personalbesparingar. Omvärdering av funktionerna och sparande på kostnader genom strukturella
ändringar betonades. Ändringen i kommunallagen som gjordes under år 2013 föranledde
dryftanden om hur verksamheten vid Vasa Regionala Företagshälsovård skulle fortsätta. Det
centrala innehållet i ändringen av kommunallagen är att då kommunen sköter uppgifter i ett
konkurrensläge på marknaden, borde den enligt huvudregeln överföra uppgiften till ett aktiebolag,
ett andelslag, en förening eller en stiftelse. I lagen avgränsades de uppgifter som inte anses vara
sådana som sköts i ett konkurrensläge på marknaden. Med tanke på företagshälsovården är det
väsentliga i lagstiftningen att vid produktion av företagshälsovård som företagshälsovårdslagen
förpliktar till kunde den produceras i affärsverksform. Om även sjukvårdsservice produceras,
borde den produceras i form av ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse.
Ändringen stöder sig i stor utsträckning på skyldigheterna enligt EU-lagstiftningen.
Ärendet diskuterades under hela år 2014. SHM framlade i slutet av år 2014 ett förslag om ändring
av kommunallagen och förlängning av övergångsperioden. Det här förslaget hann man dock inte
behandla i riksdagen under år 2014. Då förslaget ändå var aktuellt, ansåg man det inte vara
ändmålsenligt att göra förändringar i Vasa Regionala Företagshälsovårds organisationsform,
speciellt som hela lagstiftningen om anordnande av socialoch hälsovården också var i
beredningsskedet. Dessutom fördes aktiva diskussioner om finansieringsunderlaget men man
kom inte fram till några slutsatser. Till denna del ansågs det ändamålsenligt att vänta och följa
med vilken form lagstiftningen för ordnandet av socialoch hälsovården samt
finansieringsunderlaget i framtiden får.
Vasa Regionala Företagshälsovård har fortsättningsvis deltagit som medlemsorganisation i Arbete
och Hälsa rf:s verksamhet, och den vägen har bl.a. lagberedningen och konsekvenserna av
lagstiftningen följts med. Nätverkets värdegrund är fortsättningsvis etiskhet och ändamålsenlighet i
verksamheten och erbjuder ett alternativ till andra aktörer i branschen. Nätverket fungerar på mer
än 120 orter och det betjänar ca 530 000 arbetstagare och företagare inom ett
verksamhetsområde som täcker hela landet.
Vasa Regionala Företagshälsovård har under året deltagit i utvecklingsprogrammet BotniaSEITTI,
vilket avslutades våren 2014. Det avslutande seminariet hölls 13.6.2014. Syftet med projektet är
att utveckla den kommunala företagshälsovården genom regionalt nätverkande. Nätverkandet har
trots att projektet upphört fortsatt, samarbetet har koncentrerats speciellt på beredandet av en
kvalitetshandbok samt på ibruktagandet av anvisningen om en god företagshälsovårdspraxis.
Korsholms kommun anslöt sig till Vasa Regionala Företagshälsovårds verksamhet 1.1.2014.
Sammanslagningen har beretts redan under år 2013. Lokalerna finns i Korsholms hälsocentrals
huvudenhet i Smedsby.
Behövliga datakommunikationsförbindelser och programändringar
genomfördes i årsskiftet 2013/2014. I företagshälsovårdens lokaler gjordes en lätt sanering, främst
måleri- och ytbehandlingsarbeten samt förnyande av inventarier. Invigning hölls 20.10.2014.
Politices magister Jan-Erik Enestam, som fungerat som kommunindelningsutredare för
Vasaregionen, invigde lokalerna.
Direktionen beslutade om en genomsnittlig prishöjning på ca 2 % på sitt möte 6.11.2014.
Förhöjningarna har varit skäliga och motsvarar kostnadsutvecklingen.
Vasa Regionala Företagshälsovårds budget hade uppgjorts med ett litet överskott. Föregående år
visade ett litet underskott. Underskottet kunde rättas till klart, man gjorde ett 0-resultat, vilket var
målet.
2
Det är dock skäl att fortsättningsvis fästa uppmärksamheten på höjande av produktiviteten, de
strukturella förändringsbehoven kommer för övervägande, speciellt nätverket med
verksamhetsställen ska granskas från produktivitetens synvinkel.
Utsikterna för år 2015 är osäkra, speciellt ändringarna i lagstiftningen och de halvfärdiga
lagstiftningsprojekten, bl.a. lagen om ordnande av socialoch hälsovården (hur blir den i
framtiden?) ska beaktas vid planeringen av Vasa Regionala företagshälsovårds verksamhet i
framtiden.
Diskussionen om företagshälsovårdens finansieringsunderlag torde var aktuell under år 2015.
Nuförtiden finansieras företagshälsovården med arbetsinkomstförsäkringen, som utgör en del av
sjukförsäkringen. Finansieringen av sjukförsäkringen indelades år 2006 i två delar så att
arbetsinkomstförsäkringen lösgjordes från sjukvårdsförsäkringen.
Från arbetsinkomstförsäkringsdelen betalas sjuk- och föräldradagpenningar och rehabiliteringspenningar samt
företagshälsovårdsersättningar.
Asko Martikainen
företagsöverläkare
3
2. AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS FÖRVALTNING
Social- och hälsovårds
nämnden
Direktionen
Överläkaren
Team I
Team II
Team III
Byrå
Laihela
Lillkyro
Korsholm
DIREKTIONEN FÖR VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
Direktionen för affärsverkets Vasa Regionala Företagshälsovård bestod av tio (10)
medlemmar och deras ersättare. Vasa sjukvårdsdistrikt och Laihela kommun samt
stadsstyrelsen hade egna representanter i direktionen.
Ordinarie medlemmar
Vesa Isomöttönen, ordförande
Helena Boucht
Kai Kleemola
Maija Alasalmi
Tuija Kuivinen
Joonas Kevari
Leena Kaunisto
Vasa sjukvårdsdistrikts representant
Olle Gull, vice ordförande
Laihela kommuns representant
Raimo M J Kinnari
Korsholms kommuns representant
Mikael Gädda
Stadsstyrelsens representant
Marjatta Kiviranta
Ersättare
Matti Raudaskoski
Marianne Buss
Susanna Jokinen
Christer Westerback
Sirpa Suonperä
Jari Wikman till 10.8.2014 och
Vesa-Matti Rantanen från 11.8.2014
Tapio Lehto
Ann-Charlott Gröndahl
Pauli Ylihärsilä
Ulla-Maj Salin
Som ordförande för direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård
fungerade Vesa Isomöttönen och som vice ordförande Olle Gull. Som föredragande för
ärendenna fungerade Asko Martikainen och som direktionens sekreterare Anneli
Huhtala och i reserv Marjo Ala-Reini. Under år 2014 sammanträdde direktionen sju (7)
gånger.
REDOVISNINGSSKYLDIGHET
Vasa Regionala Företagshälsovårds redovisningsskyldighet vilar på företagsöverläkare
Asko Martikainen.
4
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN
Social- och hälsovårdsnämndens medlemmar år 2014
Ordinarie medlemmar
Bernt Fagerroth
(Saml)
Susanna Koski
(Saml)
Thomas Öhman
(SFP)
Gun Väkeväinen
(SFP)
Patrik Ehnström
(SFP)
May-Gret Axell
(KD)
Toivo Ikonen
(Centern)
Virve Airaksinen
(SDP)
Kurt Jäntti
(SDP)
Raimo Mäenpää
(Sannf)
Tea Laaksoharju-Elpren (Sannf)
Liisa Laaksonen
(Vf)
Laihela kommuns representant
Ersättare
Milla Paunula
(Saml)
Laura Välimäki
(Saml)
Reinhold Klockars
(SFP)
Helena Boucht
(SFP)
Kenneth Haglund
(SFP)
Jussi Perttola
(Saml)
Juha Tuomikoski
(Gröna)
Erik Cederholm
(SDP)
Markku Saari
(SDP)
Rauno Niemi
(Sannf)
Marja-Leena Mäkynen (Sannf)
Marketta Semi
(Vf)
Atte Hautala
Stadsstyrelsens representant
Marjatta Kiviranta
Lotta Storbacka
Päivi Lapiolahti
(Centern)
Anne Marttila
Ungdomsfullmäktiges representant
(Saml)
Som ordförande för socialoch hälsovårdsnämnden fungerar Thomas Öhman, som
vice ordförande Virve Airaksinen och som sekreterare Christine Nyholm.
3. PERSONAL
Situationen 31.12
Ordinarie/Heltidsanställ
da
Ordinarie/Deltidsanställ
da
Visstidsanställda/På
heltid
Visstidsanställda/På
deltid
Årsverken/ÅV
Personalens medelålder
Sjukledigheter/dgr/pers.
Utbildning/dgr/pers.
Utbildningskostnader /€
2006
25
2007
29
2008
31
2009
38
2010
41
2011
43
2012
31
2013
32
2014
32
1
1
3
4
4
5
17
17
21
1
2
3
1
1
1
1
1
4
1
1
1
3
2
3
2
1
1
23,04
46,6
5
2,5*
22642
25,74
47,2
10
4,5*
38500
30,92
46,9
14
7,5
49168
40,80
50,3
11
6,5
63850
39,42
47,9
9
7
69386
43,60
49,0
5
7
54650
45,94
50,1
7
6
43363
44,3
51,6
10,7
6,5
55827
47,0
50,2
8,0
4,7
42714
*) I utbildningsdagarna åren 2006 och 2007 endast extern utbildning.
Löner och arvoden totalt uppgick år 2014 till 2 350 267,68 €.
5
3.2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS
Resultaträkning och dess nyckeltal
2014
1 000 €
2013
1 000 €
4 438
167
4 289
99
-163
-1 090
-124
-1 058
-2 350
-432
-130
-2 285
-419
-129
-98
-350
-19
-28
-145
-333
-10
-115
25
0
-22
0
-25
26
0
-22
0
-111
-0,26
-0,26
-0,56
-7,46
-7,46
-2,59
Omsättning
Affärsverksamhetens övriga intäkter
Material och service
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Pensionskostnader
Avskrivning och nedsättningar
Hyror
Affärsverksamhetens övriga kostander
Ränteintäkter
Ersättning för grundkapital
Övriga finansiella kostander
Räkenskapsperiodens över-(under-)skott
Avkastning på placerat kapital %
Avkastning på av komm.pl.kap.%
Vinst %
Avkastning på placerat kapital %
= 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostander +
Till övriga betalda räntekostander + Ersättning för grundkapital)/(Eget kapital +
Placerat räntebärande främmande kapital + Avskriviningsdifferens och reserver)
Avkastning på av kommunen placerat kapital %
= 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostander +
Ersättning för grundkapital)/(Eget kapital + Lån från kommunen + Avskrivingsdifferens
och reserver)
Vinst %
= 100 * (Över-/underskott före reserveringar/Omsättning)
Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att
täcka kostnaderna som föranletts av serviceproduktionen.I affärsverkets resultaträkning
presenteras intäkter som erhållits från utomstående samt stadens andra enheter och
kostnader som betalats till dessa.
Vasa Regionala Företagshälsovårds intäkter uppgick år 2014 till 4,6 milj.euro
Intäkterna ökade jämfört med föregående räkenskapsperiod med 0,22 milj. euro (5,0%).
Vid motsvarande tidpunkt var de totala kostnaderna 4 ,53 milj. euro och ökningen från
föregående år var 0,18 milj. euro (4,0 %).
Vasa Regionala Företagshälsovårds resultat för räkenskapsperioden var ett underskott på
25 tusen euro/år 2014 (111 tusen euro år 2013). Räkenskapsperiodens resultat förbättrades med
86 tusen euro (77,5 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod.
6
3.3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN
Finansieringsanalys och dess nyckeltal
2014
1 000 €
2013
1 000 €
-28
98
-22
25
-115
145
-22
26
-31
42
0
33
63
-116
-43
42
-62
40
-42
-33
0
0
1 468
1 531
1 531
1 415
Rörelseöverkott (-undeskott)
Investeringarnas kassaflöde
Verksamhetens och
investeringarnas kassaflöde
Finansieringens kassaflöde
Förändringar i fordnigar hos
kommunen
Förändringar i fordnigar hos
andra
Förändringar i räntefria skulder till
andra
Samlingskontots saldo
Saldo 31.12
Saldo 1.1
FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL
under 5 år, €
46 407,92
Intern finansiering av
232,33
investeringar, %
122
Quick ratio
2,57
Current ratio
2,57
169 140,62
128
2,37
2,37
= 100 * (Överskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivingar - Inkomstskatter) /
Egen anskaffningsutgift för investeringar
= 365 dgr * Samlingskontos saldo 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden
Quick ratio
= (Samlingskontots saldo 31.12 + Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar) /
(Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott)
Current ratio
= (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Samlingskontots saldo 31.12) /
(Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott)
I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla penningskällor och penninganvänding under
räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkningar på
affärsverkets likvida medel. Affärsverkets likvida medel ingår i stadens medel och ömsesidig fordran/skuld
följs upp med hjälp av samlingskontot.
Verksamhetens och investeringarnas kassaflödes inverkan på de likvida medlel år 2014 var 42 tusen euro.
År 2013 var motsvarande belopp 33 tusen euro. Under räkenskapsperioden minskade affärsverkets
fordan hos staden som följs upp på samlingskontot med 63 tusen euro.
7
3.4. BALANSANALYS
Balansräkning och dess nyckeltal
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Övr. utgifter med lång
verkn. tid
2014
1 000 €
2013
1 000
€
55
116
55
116
31
31
38
38
199
1 468
16
0
1 683
161
1 531
12
0
1 703
1 770
1 857
Självförsörjningsgrad, %
62,94
Relativ skuldsättning, %
14,25
Ackumulerat överskott,
759
1000€
61,34
16,36
784
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Kortfrisiga fordringar
Fordringar hos kommunen
Övriga fordringar
Resultatreglingar
AKTIVA TOTALT
PASSIVA
EGET KAPITAL
Grundkapital
Över-/undersk.från
föreg.räk.per
Räkensk.per.över-/undersk.
FRÄMMANDE KAPITAL
Kortfristigt
Övriga skulder
Resultatreglingar
PASSIVA TOTALT
2014
1 000 €
2013
1 000 €
355
784
355
895
-25
1 114
-111
1 139
79
94
483
656
126
99
493
717
1 770
1 857
Självförsörjningsgrad, %
= 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / ( Hela kapitalet - Erhållna förskott)
Relativ skuldsättning, %
= 100 * (främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster
Ackumulerat överskott
= Överskott (Underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
Lånestock 31.12
= Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder)
Lånefordringar 31.12
= I placeringar antecknade masskuldebrevlånefordringar och andra lånefordringar
Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller
affärsverkets egendom och kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden
De mest betydande förändringarna bland balansräkningen aktiva skedde i bestående aktiva -68 tusen euro
och i fordringar + 74 tusen euro. Bland balansräkningens passiva minskade det egna kapitalet med beloppet för
räkenskapsperiodens resultat – 25 tusen euro och det främmande kapitalet minskade -61 tusen euro.
FÖRSLAG OM BEHANDLING AV RESULTATET
Affärsverkets direktionen föreslår att överföra räkenskapsperiodens underskott 25 055, 90 €
till räkenskapsperiodens över/-underskott.
8
4. BUDGETUTFALL
Vasa Regionala Företagshälsovård fungerar som ett särredovisat affärsverk, som med sina inkomster finansierar
alla sina utgifter.
Regionala Företagshälsovårdens uppgift är att producera och utveckla kvalitativ sakkunnigservice inom
företagshälsovården, utbildning, sjömanshälsovårdstjänster samt olika inspektioner som förutsätts i lagstiftningen.
År 2014 var affärsverkets nionde verksamhetsår.
Verksamheten expanderade. Korsholms kommuns
företagshälsovård sammanslogs med Vasa Regionala Företagshälsovård 1.1.2014. Verksamhetsenheten
invigdes i oktober 2014. Förberedelserna för en anslutning till det nationella hälsoarkivet (Kanta) inleddes.
BotniaSEITTI-nätverksprojektet avslutades i juni 2014. Beredningen av ett skriftligt kvalitetssystem inleddes 2014,
lagstiftningen förutsätter ett sådant fr.o.m. början av år 2016. Företagshälsovårdssamarbetet har accentuerats
kraftigt i verksamheten, detta kommer fram i de förändrade verksamhetsplanerna för företagshälsovården och i de
ökande företagshälsovårdsförhandlingarna.
Måluppfyllelse
Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige
Bindande mål
Mål gällande
inkomstföring av
placerat kapital
Mätnings/uppföljningssätt
Ersättning för
grundkapitalet
Verksamhetens
överskott
(rörelseunderskott
+ avskrivningar)
Investeringarnas
totalbelopp
Mål/målnivå för
år 2014
22 100 €
31.12.2014
Skillnad
22 100 €
-
379 600 €
- 27 881,04 €
- 98 124,02 €
70 242,98 €
40 000 €
31 451 €
Investeringar €
netto
309 357,02 €
8 549 €
Mål som är bindande i förhållande till direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård
Mål
Rättidig och kvalitativ
service
Fungerande och
mångsidig
servicestruktur
Balans mellan mål,
resurser och
verksamhet
Kunnig, innovativ och
motiverad personal
Målnivå under
budgetåret
Servicenöjdhet
Måluppfyllelse
Kontinuerlig utveckling av
den regionala
företagshälsovården i
nuvarande lokaler.
1300-1500
arbetstagare/läkare
800-1000
arbetstagare/skötare
En egen förfrågan
gällande arbetshälsa
gjordes.
Läkarrekryteringen var lyckad.
Beredningen av ett skriftligt kvalitetssystem inleddes.
Regionala företagshälsovårdens verksamhet är befäst
och regional.
Korsholms kommuns företagshälsovård slogs samman
med Regionala företagshälsovården.
Strukturen för företagshälsovårdens verksamhetsplaner
förnyades.
1300-1500 arbetstagare/läkare
700-1000 arbetstagare/skötare
Utgående från förfrågningen vidtogs nödvändiga åtgärder
enligt principen om fortgående utveckling.
9
UTFALL FÖR ANSLAG OCH INKOMSTUPPSKATTNINGAR
BS 2013
Dritfsekonomi
Verksamhetsufgifter
Verksamhetsbidrag
Urspr.
budget
4 504 207
4 388 793
-115 414
5 860 920
6 090 520
229 600
Budgetförändringar
0
0
0
Ändrat
budget
5 860 920
6 090 520
229 600
Utfall
Avvikelse
4 632 466 1 228 454
4 604 585 -1 485 935
-27 881
-257 481
Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna har förverkligats under det uppskattade. I synnerhet i fråga om
läkarsservicen blev serviceutbudet mindre än beräknat.
.
Finansiering
Finansiella inkomster
Finansiering totalt
BS2013
22 089
26 428
4 339
23 100
20 000
-3 100
0
0
0
23 100
20 000
-3 100
22 161
24 986
2 825
939
4 986
5 925
31 451
8 549
De finansiella inkomsterna överskreds i fråga om räntor som erhölls från samlingskontot.
Investeringar
Investeringar utgifter
0
40 000
10
0
40 000
VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN 2013 - 2014 Specifikation per verksamhetspunkt
A. Lagstadgad företagshälsovård
Verksamhet inriktad på arbetsmiljön och arbetsgemenskapen
Arbetsplatsutredningar (h)
Information och rådgivning (h)
2013
2013
Laihela
Lillkyro
Tillsammans
Vasa
Laihela
Lillkyro
Vasa
Yrkespersoner
Läkare
Hälsovårdare
Sakkunniga
Fysioterapeuter
Psykolog
Specialläkare
(köpservice)
Övriga sakkunniga
(köpservice)
Yrkespersoner
Läkare
Hälsovårdare
Sakkunniga
Fysioterapeuter
Psykolog
Specialläkare
(köpservice)
Övriga sakkunniga
(köpservice)
404,15
954,15
33,00
142,75
17,15
99,45
437,15
1196,35
193,45
905,30
12,00
40,75
4,15
33,15
209,60
979,20
2336
3441
244
555
122
371
2702
4367
791,45
34,15
90,30
-
45,30
-
927,05
34,15
177,30
146,30
26,00
-
10,30
-
203,30
146,30
2496
836
574
-
120
-
3190
836
8
57 opt.
1 opt.
Vasa
Laihela
2014
Lillkyro
5.00 agrolog
Vasa
Laihela
2014
Lillkyro
418,00
768,15
27,30
129,45
10,45
100,30
9,00
88,30
730,15
12,15
84,30
39,15
100,45
Laihela
2014
Lillkyro
464,75
1086,20
171,15
919,00
11,00
66,15
3,00
43,00
12,00
136,00
197,15
1164,15
2108
3849
218
561
109
326
76
854
2511
5590
954,05
12,15
204,30
113,30
36,15
7,30
39,45
287,20
113,30
2306
888
60
517
131
468
4
1
3422
888
65
Yrkespersoner
Läkare
Hälsovårdare
Sakkunniga
Fysioterapeuter
Psykolog
Specialläkare
(köpservice)
670
2361
Laboratorium
Radiologi
Korsholm Tillsammans
40 opt.
B. Sjukvård med betoning på företagshälsovård
Tel + kons. KL I (st)
2013
Laihela
Lillkyro
90
66
108
109
Vasa
Laihela
2014
Lillkyro
836
2528
103
40
49
94
Vasa
868
2536
5678
8065
738
1445
763
56
Vasa
14
826
Sjukvårdbesök (st)
2013
Laihela
Lillkyro
Tillsammans
1002
3488
Tel + kons. KL II (st)
2013
Laihela
Lillkyro
Tillsammans
Vasa
770
889
7186
10399
4662
9496
683
372
346
503
946
Laihela
127
2014
Lillkyro
Vasa
Laihela
2014
Lillkyro
4818
7902
567
1506
715
872
286
561
6386
10841
4305
7128
256
368
247
476
723
74
131
31
959
Nya avtal som är gjorda under året
Alla avtal tillsammans
Vasa
44
269
Laihela
5
140
Nya avtal som är gjorda under året
Alla avtal tillsammans
Vasa
32
236
Laihela
2
140
C. Undersökningar
Laboratorium
Radiologi
18.30 agrolog
Vasa
58
Vasa
A. Lagstadgad företagshälsovård
Yrkespersoner
Läkare
Hälsovårdare
Sakkunniga
Fysioterapeuter
Psykolog
Specialläkare
(köpservice)
Tillsammans
Verksamhet inriktad på arbetstagaren
Hälsogranskningar (st)
2013
Vasa
Laihela
Lillkyro
Tillsammans
Tillsammans
5691
10371
200
1252
5008
9224
Företagshälsovårdsavtal
Vasa
29694
2335
Laihela
5210
239
Vasa
28463
Laihela
5052
2013
Lillkyro
3581
223
2014
Lillkyro
2865
Tillsammans
38452
2797
2573
38953
Acute
118 Pegasos
11
Avtal (st)
2013
Lillkyro
5
89
2014
Lillkyro
9
87
Tillsammans
54
498
24
67
179
642
5. INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
Vasa Regionala Företagshälsovårds övervakande organ är direktionen, som regelbundet får
information om verksamhetens och ekonomins nuläge (varannan månad), verksamhetens
lagenlighet och produktivitet samt förverkligandet av god förvaltningspraxis. Genomförandet
övervakas regelbundet. Olika personer fungerar som sakgranskare och godkännare av fakturor.
Särskilt fördjupade man sig i förbättrande av produktiviteten år 2014.
Som självvärderingsverktyg har Vasa stads blankett använts och Vasa Regionala
Företagshälsovårds ledningsgrupp anser att den interna kontrollen är på en bra nivå. Utveckling
behövs i att uppleva den interna kontrollen som en del av ledningen och i att beakta åtgärder för
riskhantering i den dagliga verksamheten.
I synnerhet har beaktats:
-
iakttagande av god förvaltningspraxis
uppsättande och förverkligande av mål
riskkartläggning
informationshantering och -förmedling
uppföljningens kontinuitet
I riskkartläggningen lyfts i synnerhet personrisker fram, speciellt viktigt är kontinuitet bland
personalen och överföring av s.k. tyst information.
I riskkartläggningen har beaktats:
- strategiska risker
- operativa risker
- ekonomiska risker
- skaderisker
Bevakning har ordnats och alla i personalen har ett personligt larmsystem som testats på sakenligt
sätt.
En plan för läkemedelsvård har uppgjorts och den uppdateras årligen. Ansvarspersoner och deras
ersättare har utsetts. Föråldrade mediciner förstörs i enlighet med direktiven.
12
BOKSLUTSKALKYLER
13
VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS
RESULTATRÄKNING
01.01.-31.12.2014
Omsättning
Övriga intäkter av affärsverksamhet
Köp av tjänster
Personalkosnader
Löner och arvoden
Lönebiskostnader
Pensionskostnader
Avskrivingar enligt plan
Hyror
Affärsverksamhetens övriga kostnader
Rörelseöverskott/-underskott
Ränteintäkter
Övriga finansiella kostander
Räkenskapsperiodens över-/
underskott
01.01.-31.12.2013
4 437 633,33
166 951,39
4 289 416,15
99 377,27
-162 720,32
-1 090 280,55 -1 253 000,87
-124 278,47
-1 058 688,55 -1 182 967,02
-2 350 267,68
-2 284 560,73
-432 148,10
-129 765,02 -2 912 180,80
-419 091,61
-129 057,33 -2 832 709,67
-98 124,02
-349 737,12
-19 422,95
-27 881,04
-144 541,73
-333 497,42
-10 491,13
-115 413,55
24 960,95
25,00
-22 100,00
-60,81
14
2 825,14
-25 055,90
26 427,65
0,00
-22 000,00
-88,61
4 339,04
-111 074,51
FINANSIERINGSANALYS
01.01.-31.12.2014
01.01.-31.12.2013
Verksamhetens kassaflöde
-27 881,04
98 124,02
-22 100,00
24 925,14 73 068,12
Investeringarnas kassaflöde
Investeringsutgiter
31 450,64 -31 450,64
41 617,48
Förändringar i fordringar hos
kommunen
Förändringar i fördringar hos andra
Förändringar i räntefria skulder till
andra
62 807,48
Saldo 31.12
Saldo 1.1
0,00
33 467,22
42 482,50
39 869,36
-33 467,22
-41 617,48
-33 467,22
0,00
0,00
1 468 000,88
1 530 808,36 -62 807,48
15
0,00
33 467,22
-115 819,08
-42 566,79
-61 858,17 -41 617,48
Förändringar i likvida medel
-115 413,55
144 541,73
-22 000,00
26 339,04
1 530 808,36
1 414 989,28
115 819,08
BALANSRÄKNING
2014
AKTI
VA
A
I
BESTÅENDE AKTIVA
II
C
RÖRLIGA AKTIVA
II
Fordringar
Fordringar hos kommunen
Övriga fordringar
Resultatregleringar
AKTIVA TOTALT
55 267,46
55 267,46
115 559,22
115 559,22
31 418,52
31 418,52
37 800,14
37 800,14
198 785,88
1 468 000,88
16 143,12
487,84
1 683 417,72
160 948,37
1 530 808,36
11 901,68
0,00
1 703 658,41
1 770 103,70
1 857 017,77
2014
PASSIVA
A
EGET KAPITAL
I
IV
V
Grundkapital
D
FRÄMMANDE KAPITAL
II
Kortfristigt
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
16
2013
2013
355 000,00
784 097,15
-25 055,90
1 114 041,25
355 000,00
895 171,66
-111 074,51
1 139 097,15
78 760,13
94 333,64
482 968,68
656 062,45
126 234,16
99 130,70
492 555,76
717 920,62
1 770 103,70
1 857 017,77
NOTER
17
NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER
1. VÅRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER
Värdering av anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften minskat med planenliga
avskrivningar.
.
Avskrivningarna enligt plan har beräknats i enlighet med en på förhand uppgjord avskrivningsplan.
Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt avskrivningsplanen har presenterats i resultaträkningens
noter.
Fordringarna har antecknats i balansräkningen till nominellt värde eller ett lägre sannolikt värde.
NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN
För bestämmande av avskrivningarna på avskrivningsbara tillgångar har en på förhand upprättad
avskrivningsplan använts. Planavskrivningarna har beräknats på anskaffningspriset för immateriella och
materiella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska livslängden.
De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenterna samt
anskrivningsmetoderna är:
Öriga utgifter med lång verkningstid
Avskrivning lös egendom
4 - 5 år
5 - 20 år
4 - 20 år
jämnstora avskrivningar
Små anskaffningar av bestående aktiva, vars ansaffningsutgift är under 10.000 euro, har bokförts som
årskostnad.
NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN
3. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR HOS SAMFUND INOM SAMMA
KONCERN
2014
2013
Fordringar hos dottersamfund
6 772,22
10 240,04
Fordringar hos samkommuner, där kommunen är medlem
Försäjlningsfordringar
58 332,95
75 901,13
4. BESTÅENDE AKTIVA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR
Immateriella
tillgångar
Övriga utg.
med lång
verkn.tid
Räkenskapsperiodens avskrivningar
Materiella
tillgångar
Maskiner och
inventarier
115 559,22
0,00
-60 291,76
55 267,46
37 800,14
31 450,64
-37 832,26
31 418,52
55 267,46
31 418,52
18
5. EGET KAPITAL
2014
2013
Grundkapital 1.1
Grundkapital 31.12.
355 000,00
0,00
355 000,00
355 000,00
0,00
355 000,00
Över-/underskott från tidigare
räkenskapsperioder 1.1.
Ökning/minskning under
räkenskapsperioden
Över-/underskott från tidigare
räkenskapsperioder 31.12.
895 171,66
1 156 440,17
-111 074,51
-261 268,51
784 097,15
895 171,66
-111 074,51
111 074,51
-261 268,69
261 268,69
-25 055,90
-25 055,90
-111 074,51
-111 074,51
1 114 041,25
1 139 097,15
Överf. till tid.räkenskapsper. över/underskott
Räkenskapsperiodens över-/undeskott 31.12.
Eget kapital totalt
2014
2013
19 686,90
24 879,62
7.RESULTATREGLERINGAR
2014
Lönebikostaner
2013
6 583,55
468 476,14
7 908,99
482 968,68
4 157,31
483 326,40
5 072,05
492 555,76
NOTER ANGÅENDE PERSONALEN
2014
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebiskostnader
Pensionskostander
Övriga lönebikostanader
Totalt enligt resultaträkningen
Personalkostnader aktiverats i
anläggningstillgångarna
2013
2 350 267,68
2 284 560,73
432 148,10
129 765,02
2 912 180,80
419 091,61
129 057,33
2 832 709,67
0,00
0,00
2 912 180,80
2 832 709,67
19
FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA
BOKFÖRINGSBÖCKER
Bokslut
Dagbok
Huvudbok
Inköpsreskontra
Bestående aktiva
Lönebokföring
inbundet
mikrokort
adb-utskrift
20
Verksamhetsberättelsen
1
Lokalitetsdirektörens översikt
2
2
Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning
2.1
Förvaltning och redovisningsskyldighet
2.2
Organisation
2.3
Personal
3
3
3
4
3
Väsentliga ändringar i verksamheten och ekonomin
3.1 Det finansiella läget för affärsverket Vasa Hussektor
3.2 Bevarande av fastighetsegendomens värde
3.3 Utvecklingen i fråga om byggnadernas värde och reparationsskuld
3.3 Ändringar i grundkapitalet inom affärsverket Vasa Hussektor år 2013
3.4 Verksamhetslokaler som förvaltas av affärsverket Vasa Hussektor
4
5
6
7
8
9
Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen
Ordnande av intern kontroll och riskhantering
Resultatbildning och nyckeltal under räkenskapsperioden
Finansieringen av verksamheten och nyckeltal
Balansräkning och nyckeltal
Förslag till hantering av resultatet
4
4
4
5
5
6
6
7
8
10
12
13
Förverkligandet av budgeten
10 Budgetutfall
10.1
10.2
10.3
10.4
10.5
Måluppfyllelse
Driftsekonomins utfall
Resultaträkningsdelens utfall
Finansieringsdelens utfall
Investeringarnas utfall
14
14
15
15
16
17
Bokslutskalkyler
Noter
Resultaträkning
Finansieringsanalys
Balansräkning
20
21
22
Noter till resultaträkningen
Noter till balansräkningen
Noter gällande säkerheter och ansvarsförbindelser
24
24
25
27
27
28
1
1. Lokalitetsdirektörens översikt
Vasa Hussektors ekonomiska resultat år 2014 visade ett underskott, -194 000 €, men det driftsekonomiska målet som är bindande i förhållande till fullmäktige var bra i förhållande till det budgeterade målet, vilket överskreds med 1,5 miljoner euro. Underskottet för räkenskapsperioden föranleds enbart av en ändring i avskrivningsplanen, vilken inte hade beaktats i budgeten. Avskrivningarna var som helhet 2,2 miljoner € större än budgeterat.
År 2014 var investeringsprogrammet märkbart mindre än under några av de föregående åren. År
2014 var husbyggnadsinvesteringarna totalt 10,0 miljoner €, för vilket det kom in statliga investeringsunderstöd på totalt 0,465 miljoner €. Nettoinvesteringsbeloppet blev 9,4 miljoner €, av vilket
andelen för nybyggande var 3,0 miljoner € och för grundliga renoveringar 6,4 miljoner €.
Vasa Hussektor har i flera år deltagit i riksomfattande jämförande undersökningar inom sin
bransch. Dessa olika jämförande undersökningar fungerar som ett redskap för ledningen av lokalitetsegendomen. Hussektorn deltar i bl.a. följande jämförelser: kundnöjdhet, effektivitet i rumsanvändningen, fastigheternas driftskostnader, byggnadernas skick och reparationsskuld samt nivån
på de interna hyrorna.
Under år 2014 har resultat kommit från följande jämförelseundersökningar: reparationsskuldsindex
2013 och Lokalitetsinfo – Tilainfo 2014 – interna hyror.
I en nationell jämförelse som publicerades år 2014 var den relativa reparationsskulden för det bostadsbestånd som Vasa äger i slutet av år 2013 minst bland jämförelsestäderna. Med hjälp av
reparationsskulden beskrivs byggnadsbeståndets ekonomiska läge. Reparationsskuldens belopp
kan man påverka genom rättidiga renoveringsinvesteringar samt genom att sälja/riva byggnadsbestånd i dåligt skick. I bokslutet 2014 var reparationsskulden 31,0 miljoner euro (85,9 €/m2).
Lokalitetsinfo - Tilainfo 2014 var den fjärde hyresjämförelsen i ordningen (år 2004, 2006, 2010 och
2014) och jämförelsen visade att sättet att räkna hyrorna och fastställa dem har förenhetligats betydligt. Jämförelsen av de interna hyrorna gjordes mellan 17 städer. Kapitalhyran var i genomsnitt
7-9 €/m²/mån. utan arrende, i Vasa var kapitalhyran 3,64 €/m²/mån. I innehållet för underhållshyran finns mycket skillnader stadsvis och därför är underhållshyrans variationsbredd stor. Bruttohyrans variationsbredd mellan 7,5–14 €/m²/mån, beroende på fastställandet av kapitalhyran och underhållshyrans innehåll. Bruttohyran var i genomsnitt 11,41 €/m²/mån., i Vasa var bruttohyresbeloppet minst i jämförelsen, dvs. 7,48 €/m²/mån. Den jämförande undersökningen visade att på nationell nivå identifieras hyressystemet inte ännu helt som ett ledningssystem för hantering av tillgångar och lokalitetsanvändning på stadsnivån i sin helhet.
Under år 2014 kunde man slutföra arbetet med att förnya beräkningsprinciperna för interna hyror,
där de mest betydande ändringarna är övergång från hyresutjämningssystemet till fastställande av
objektvis hyra samt ändring av kapitalhyrans beräkningsprinciper. Förnyandet av beräkningsprinciperna för de interna hyrorna har behandlats och godkänts i direktionen för Vasa Hussektor
7.5.2014 samt i Vasa stadsstyrelse 9.6.2014.
De nya interna hyrorna träder i kraft 1.1.2015. Beaktas bör att ändringen inte ökar stadens externa
utgifter, utan dess inverkan syns i stadskoncernens interna redovisning.
I enlighet med stadens sparåtgärder inom driftsekonomin har årsverkena inom Vasa Hussektor
minskats årligen. Årsverkena uppgick år 2014 till totalt 99,6 (2013: 105,5 och år 2
Per Strömman
Lokalitetsdirektör
2
2. Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning
2.1 Förvaltning och redovisningsskyldighet
Till direktionen för affärsverket Vasa Hussektor hör nio medlemmar.
Ordinarie medlemmar
Parti
Ersättare
Parti
Johanna Ahopelto, ordf.
Pasi Keskinen, v.ordf.
Kaj Smeds
Nina Stubb
Peter Remahl
Kai Kleemola
Maarit Kujala
Kullervo Ketolainen
Pirjo Hokkanen
Saml
C
SFP
SFP
Saml
SDP
SDP
Sannf
KD
Salla Rundgren
Pekka Heinola
Roy Syring
Elisabet Rantschkoff
Katariina Pukkila-Palmunen
Helinä Jyrkiäinen
Kristian Toikka
Risto Dufva
Tomi Kaunismäki
Saml
Vänst
SFP
SFP
Saml
SDP
SDP
Sannf
KD
Direktionen har sammanträtt tio gånger under året och behandlat 65 paragrafer. Stadsstyrelsens
representant i direktionen har varit Mauri Ollila (Sannf) och hans ersättare Ville Jussila (Sannf).
Tekniska direktören Markku Järvelä och tekniska sektorns jurist Sebastian Rönnlund har deltagit i
mötena i mån av möjlighet. Lokalitetsdirektören har fungerat som föredragande och byråchefen
som sekreterare.
Redovisningsskyldiga i affärsverket Vasa Hussektor är medlemmarna i direktionen samt lokalitetsdirektören.
2.2 Organisation
3
2.3 Personal
Personalmängd
1.1.2014
Nettoändringar
31.12.2014
Ordinarie
106
-7
99
Visstidsanställda
2
-1
1
Totalt
108
-8
100
Personalens fördelning vad gäller de olika funktionerna har presenterats i noterna.
Årsverkena uppgick år 2014 till totalt 99,6 (år 2013: 105,5). Den totala summan för personalkostnaderna år 2014 var 4 572 608,03 euro, vilket inkluderar den andel som aktiverats i investeringar
(år 2013: 4 944 260,41 €).
Minskandet av årsverken har varit möjligt genom omorganiseringar av arbeten och uppgifter gällande hela organisationen samt genom att skjuta upp tillsättandet av vissa lediga vakanser.
Under år 2014 gick fem personer i pension. Sjukfrånvaron var 12,5 dagar per person (år 2013:
13,6 dagar per person). Andelen arbetsolycksfall av sjukfrånvaron var 2,9 dagar per person (år
2013: 1,2 dagar per person).
3. Väsentliga ändringar i verksamheten och ekonomin
3.1. Det finansiella läget för affärsverket Vasa Hussektor
Vasa Hussektors ekonomiska läge är fortsättningsvis svagt, fastän det räntefria skuldbeloppet till
staden minskade år 2014. Saldot på samlingskontot var 31.12.2014 19,0 miljoner euro
(31.12.2013 21,6 miljoner euro). År 2014 var investeringsprogrammet märkbart mindre än under
några av de föregående åren. Det här inverkade för sin del på den positiva ändringen i samlingskontots saldo. De största faktorerna var penningflödet för verksamheten 10,0 miljoner € och investeringarna -9,5 miljoner €. Därtill var stadens placering i grundkapitalet ca 3,1 miljoner euro.
Arbetet med att förnya beräkningsprinciperna för de interna hyrorna var målet redan år 2013, men
förnyandet måste i juni 2013 skjutas upp med ett år av orsaker som inte berodde på Vasa Hussektor. Under året har förnyandet av beräkningsprinciperna för de interna hyrorna behandlats och
godkänts i direktionen för Vasa Hussektor 7.5.2014 samt i Vasa stadsstyrelse 9.6.2014. De nya
hyrorna träder i kraft 1.1.2015.
De mest betydande ändringarna vid förnyandet är övergången från ett hyresutjämningssystem till
fastställande av objektvis hyra samt ändring av beräkningsprinciperna för kapitalhyran. Tack vare
nya beräkningsprinciper har affärsverket Vasa Hussektor möjlighet att iaktta en grundprincip för
verksamheten: självfinansiering av renoveringsinvesteringarna på lång sikt. Största delen av
Hussektorns inkomster består av interna hyror, och därför är det viktigt att det av den kapitalhyresandel som ingår i de interna hyrorna räcker finansiering till årliga renoveringsinvesteringar.
3.2. Bevarande av fastighetsegendomens värde
Enligt ledningsstrategin för stadens verksamhetslokalsegendom ska egendomen skötas på så sätt
att dess värde bevaras. Fastighetsegendomens skick kan mätas med reparationsskulden. Reparationsskulden uppgick i slutet av år 2014 till 31,0 miljoner euro, dvs. 85,9 €/m². Jämfört med år
2013 ökade reparationsskuldsbeloppet 3,1 miljoner euro. På reparationsskuldsbeloppet kan man
inverka genom renoveringsinvesteringar i rätt tid samt genom att byggnadsbestånd i dåligt skick
säljs/rivs.
4
3.3. Utvecklingen i fråga om byggnadernas värde och reparationsskuld
3.4. Ändringar i grundkapitalet inom affärsverket Vasa Hussektor år 2014
Nettoändringen i Vasa Hussektors grundkapital ökade grundkapitalet med 3,1 miljoner euro. Vasa
stad finansierar nybyggnadsinvesteringar genom grundkapitalplaceringar i Hussektorn. Hussektorn
betalade till staden för placeringen i grundkapitalet en avkastning på 3 % av grundkapitalet enligt
den ingående balansen minskat med värdet på de av staden finansierade vid bokslutstidpunkten
pågående projekten. Den ränta som betaldes år 2014 var 4,7 miljoner euro.
5
3.5. Vaasan Talotoimi – liikelaitoksen hallinnassa olevat toimitilat
I slutet av år 2014 förvaltade Vasa Hussektor totalt 391 406 rum² verksamhetslokaler. Av dessa
lokaler är ca 88 % i användning för stadens egen serviceproduktion, till utomstående uthyrda lokaler ca 8 % och ca 4 % andra lokaler (bl.a. lediga lokaler, lokaler som inte går att hyra ut).
År 2014 var den mest betydande ökningen i lokalbeståndet Bobäcks daghems nybyggnader (totalt
1 188 rum2). Objekt förvaltade av Hussektorn revs under år 2014 ca 3 270 rum2. Vad gäller lokaler som hyrs utifrån var nettominskningen 1 100 rum2.
Inom Vasa Hussektor övergick man år 2014 i och med fastställandet av det interna hyressystemet
till att som huvudsakligt lokalbegrepp använda rumsytor (rum2) i stället för lägenhetsytor (m2 ly).
Ändringen av lokalbegreppet minskar hela lokalbeståndet med ca 5 procent. Byggnadsspecifikt
kan ändringen vara >< än 5 %.
Rapporteringen om användningen av de lokaler som förvaltas har också ändrats så att vad gäller
år 2014 ingår de samanvända och tekniska lokalerna i byggnaderna antingen i de lokaler som är i
stadens eget bruk eller i de lokaler som hyrs ut åt utomstående. Tidigare ingick de samanvända
och tekniska lokalerna i övriga lokaler. De samanvända och tekniska lokalernas andel är ca
33 250 rum2.
BS 2013
BS2014
2
m ly
rum2
377 075
25 335
368 887
22 519
Förvaltade lokaler totalt
Användningen av förvalt. verksamhetslokaler
För stadens eget bruk hyrda utrymmen
Till utomstående hyrda utrymmen
Andra utrymmen (mm. lediga, epäkurantit)
402 410
391 406
325 810
29 310
47 290
343 143
31 768
16 495
Lokaler totalt
402 410
391 406
Stadens interna hyresinkomster €/m2/mån
7,61
7,26
Stadens externa hyresinkomster €/m2/mån
6,97
6,35
Utgifter för lokaler hyrda utifrån €/m2/mån
8,27
9,94
Förvaltade verksamhetslokaler
Egna lokaler
På marknaden inhyrda lokaler
Både ändringen av lokalbegreppet och rapporteringen av de samanvända och tekniska lokalerna
har inverkan också på hyrningens kvadratmeterpriser. Av den här orsaken är inte uppgifterna för
år 2013 och 2014 jämförbara sinsemellan.
4. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen
Hussektorns grundläggande uppgift är en högklassig fastighetshållning för byggnads- och lokalbeståndet i stadens ägo. I fastighetshållningen ingår bl.a. producerande av underhåll av fastigheter,
hyrning av och disponentskap för verksamhetslokaler samt byggherreverksamhet för separatinvesteringar. De verksamhetslokaler som behövs för stadens serviceproduktion kan erbjudas bland
det egna byggnadsbeståndet eller i utifrån hyrda lokaler.
En betydande del av kostnaderna för fastighetshållningen utgörs av utgiftsposter, vilkas prishöjningar det inte går att inverka på. Sådana utgifter är bl.a. fjärrvärme, eluppvärmning, fastighetsel,
vatten och avloppsvatten. Däremot kan oförutsedda kostnadshöjningar minimeras med långfristiga
avtal bl.a. inom avfallshanering, underhåll av utomhusområden.
6
Ökande av verksamhetslokalseffektiviteten och ökande av en mångfunktionell användning av lokalerna är centrala mål för Vasa stad. Ju effektivare man i framtiden kan utnyttja det existerande
egna byggnadsbeståndet och minska de utifrån hyrda verksamhetslokalerna desto större ekonomisk nytta nås. Under de närmaste åren måste man också söka nya finansieringslösningar då det
gäller anskaffande av verksamhetslokaler. Även den här utvecklingen medför ändringar i framtiden
i Hussektorns verksamhet såväl inom byggverksamheten som fastighetsunderhållet samt ekonomin.
Ett centralt mål för de nya beräkningsprinciperna för interna hyror är också att stadens sektorer
uppfattar de verkliga kostnader som uppkommer av de verksamhetslokaler som de använder. Det
här för sin del motiverar och styr sektorerna till att effektivera lokalanvändningen. Genom övergången till den nya objektsvisa hyran styr man sektorerna till en kritisk granskning av kostnaderna
för investeringsprojekt samt klarläggs ansvarsfrågor i anslutning till stadens verksamhetslokalbestånd och beslutsprocessen.
5. Ordnande av intern kontroll och riskhantering
Riskhanteringen och den interna kontrollen är en av tyngdpunkterna och ett av de strategiska målen för affärsverket Vasa Hussektors verksamhet. Hussektorns årliga riskhanteringsprocess iakttar
Hussektorns egen riskhanteringspolicy som godkänts år 2009. Riskbedömningen är en del av organisationens interna kontroll.
Inom Hussektorn baserar sig riskhanteringsprocessen på Vasa stads riskhanteringspolicy samt på
den egna riskhanteringspolicyn som definierats år 2009. Under år 2013 var Hussektorn med i ett
utvecklingsprojekt inom tekniska sektorn, där en gemensam riskkartläggningsmodell för sektorn
genomfördes. Den här modellen har fortsättningsvis iakttagits vid utvärderingen år 2014.
För ordnandet av den interna kontrollen och dess lämplighet och tillräcklighet svarar stadsstyrelsen
inom Vasa stad. Utöver detta har direktionen för affärsverket Vasa Hussektor ansvaret för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Inom Vasa Hussektor svarar lokalitetsdirektören
för genomförandet av den interna kontrollen och riskhanteringen för hela organisationens del.
Målet med den interna kontrollen är att få en rimlig säkerhet för att de mål som ställts för organisationen uppnås. Den interna kontrollen är ingen separat process utan inom Hussektorn är den ansluten som en del av den normala dagliga verksamheten och det inverkar på varje nivå av organisationen. Ordnandet av den interna kontrollen och bedömningen av dess situation baserar sig på
COSO-referensramen, som anses vara en allmängiltig begreppsmodell för intern kontroll.
I rapporten om den interna kontrollen som behandlats i direktionen 4.2.2015 utvärderades förverkligandet av kontrollen år 2014. I rapporten konstaterades bl.a. att ännu under år 2014 har den ekonomiska kontrollen försvårats av problem i anslutning till införandet av stadens bokföringssystem.
Även i Hussektorns eget verksamhetsstyrsystem fick man uppgifter inlästa först mot slutet av året.
Trots att resultatarvodesavtal fortsättningsvis inte görs i Vasa stad, uppgörs inom Hussektorn på
sedvanligt sätt ett gemensamt styrkort årligen, från vilket resultatenheterna tillämpar de åtgärder,
mätare och mål som passar ihop med de egna enheterna. Den interna kontrollen utvecklas vidare
inom Hussektorn följdenligt som en del av den dagliga organisationsstyrningen.
I rapporten om riskhanteringen 2014 och riskhanteringsplanen 2015 inom affärsverket Vasa Husssektor kom vid riskhanteringen fram två kännbara risker: inomhusklimatnivån/byggnadsdugligheten
i normskick och av personalriskerna allvarliga arbetsolycksfall. Hussektorns risker har i huvudsak
varit de samma sedan år 2009. På riskerna svarar man från fall till fall antingen genom att undvika,
minska, dela eller bära risken. Viktigt är att identifiera riskerna och att hanteringen av dem utgör
en del av Hussektorns dagliga verksamhet.
7
6. Resultatbildning och nyckeltal under räkenskapsperioden
Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka
kostnaderna som föranletts av serviceproduktionen. I affärsverkets resultaträkning presenteras
intäkter som erhållits från utomstående samt från stadens andra enheter och kostnader som betalats till dessa.
Hussektorns intäkter var totalt 33,5 miljoner euro, av vilket omsättningens andel var 33,0 miljoner
euro. Av omsättningen utgjordes 90 % av interna hyresintäkter. I bokslutet för räkenskapsperioden
har de byggnadsavskrivningar rättats till som under räkenskapsperioden 2013 felaktigt behandlats
till för litet belopp. Rättelsen gäller affärsverket Vasa Hussektors byggnader, vilkas restvärdesavskrivning enligt avskrivningsplanen är 5 %. I bokslutet för räkenskapsperioden har i byggnadernas
balansvärden gjorts en minskning på 1 185 571,48 euro och motsvarande rättelse har antecknats i
överskottet för de föregående räkenskapsperioderna. Jämförelseuppgifterna för balansräkningen,
resultaträkningen och finansieringsanalysen har ändrats på motsvarande sätt.
1 000 €
Personalkostnader
Hyreskostnader
Finansiella intäkter och
kostnader
2014
33 463
10 187
3 967
10 232
2013
33 528
10 045
4 150
9 297
Ändring €
-61
117
-183
935
Ändring, %
- 0,2 %
+ 1,4 %
- 4,4 %
+10,05 %
4 413
170
4 829
199
-416
-29
- 8,6 %
-14,30 %
4 688
4 523
165
+ 3,6 %
8
Resultaträkning och nyckeltal
2014
1 000 €
2013
1 000 €
32 784
658
20
0
32 714
803
4
7
-5 801
-4 386
-5 815
-4 231
-2 975
-823
-169
-3 093
-909
-149
-10 232
0
-4 413
-170
4 494
-9 297
0
-4 829
-199
5 007
0
-21
-4 667
0
-194
0
0
-4 516
0
485
2,68
Avkastning på kommunens placerade kapital, % 2,69
Vinst, %
-0,59
3,77
3,08
1,48
Omsättning
Stöd och understöd från kommunen
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Pensionskostnader
Övr. personalbikostnader
Avskrivningar av engångs natur
Hyror
Övr. finansiella intäkter
Till övr. betalda räntekostnader
= 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader +
Till övriga betalda räntekostnader + Ersättning för grundkapital) / (Eget kapital +
Placerat räntebärande främmande kapital + Avskrivningsdifferens och reserver)
Avkastning på kommunens placerade kapital, %
+ Ersättning för grundkapital) / (Eget kapital + Lån från kommunen + Avskrivningsdifferens
och reserver)
Vinst, %
= 100 * (Över-/underskott före reserver / Omsättning)
9
7. Finansieringen av verksamheten och nyckeltal
I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla penningkällor och penninganvändningen
under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners
inverkningar på affärsverkets penningmedel. Affärsverkets penningmedel ingår i stadens medel
och den ömsesidiga fordran/skulden följs upp med hjälp av ett samlingskonto.
Verksamhetens kassaflöde år 2014 var 10,0 miljoner euro. Penningflödet i verksamheten visar i
vilken mån Vasa Hussektor under räkenskapsperioden via sin verksamhet kan alstra penningmedel för bevarande av verksamhetsförutsättningarna, betalning av ersättning för grundkapitalet, genomförande av renoveringsinvesteringar och eventuell återbetalning av lån från utomstående.
Investeringarnas penningflöde var 9,5 miljoner euro. Investeringarnas penningflöde visar den användning av penningmedel som Vasa Hussektor använder för ordnande av förutsättningar för serviceproduktionen och för ackumulering av det kommande penningflödet på lång sikt. I summan
ingår den andel på 3,6 miljoner euro för nyinvesteringar och andra kapitalplaceringar som staden
finansierar.
Penningflödet för verksamheten och investeringarna visade ett överskott på totalt 0,5 miljoner
euro. Överskottet visar att investeringsutgifterna i sin helhet var mindre än penningflödet för verksamheten år 2014.
Finansieringens penningsflöde var 0,5 miljoner euro. Finansieringens penningflöde visar ändringar
i utlånings- och andra fordringar, medel och kapital för uppdrag samt eget och främmande kapital
under räkenskapsperioden. Staden placerade grundkapital på 3,1 miljoner euro som placering i
Hussektorn år 2014. Det räntefria lånebeloppet av Vasa stad minskade 2,6 miljoner euro.
10
2014
1 000 €
Ökning av utlåningen från övriga
Minskning av utlåningen från övriga
Ökning av långfristiga lån från övriga
Minskning av långfristiga lån från övriga
Förändringar av eget kapital
Övriga förändringar av likviditeten
Förändring av fordringar på övriga
Förändring av räntefria skulder till kommunen
Saldo 31.12
Saldo 1.1
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, €
2013
1 000 €
4 494
10 232
-4 667
-21
5
0
5 007
9 297
-4 516
-7
11
0
-9 975
465
14
546
-18 485
570
0
-8 122
-10
0
-72
0
0
-5
3 118
1100
-1
3 630
-395
-2 560
-693
-546
590
3 517
-641
8 122
0
0
-19 046
-21 607
-21 607
-18 090
-41 027 817
105,55
-48 482 454
54,60
= 100 * (Överskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivningar - Inkomstskatt) /
11
8. Balansräkning och nyckeltal
Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen
innehåller affärsverkets egendoms- och kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden.
Vad gäller byggnader minskade nettoändringen balansvärdet 0,6 miljoner euro. Av de pågående
husbyggnadsprojekten år 2014 färdigställdes Savilahden koulu, Bobäcks daghem och ändringsarbetena vid Institutshuset.
Hussektorns eget kapital ökade med 2,9 miljoner euro. Grundkapitalet som ingår i det egna kapitalet ökade 3,1 miljoner euro. Det främmande kapitalet minskade 3,3 miljoner euro.
AKTIVA
2014
1000 €
BESTÅENDE AKTIVA
nyanläggningar
Byggnader
nyanläggningar
Placeringar
Aktier och andelar
Övriga fordringar
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Långfristiga fordningar
Övriga långfristiga fordringar
Kundfordringar
Resultatregleringar
Övriga fordringar
AKTIVA TOTALT
2013
PASSIVA
1000 €
1 404
716
0
1 404
540
1 256
94
178 898
10
84
179 520
17
2 302
181 303
2 569
182 191
5 185
1 735
6 920
5 185
1 726
6 910
EGET KAPITAL
Grundkapital
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Lån från fin.institut och försäkringsanstalter
Kortfristigt
Erhållna förskott
Leverantörskulder
Räntefria skulder till kommunen
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
20
20
142
142
181
963
0
1 145
91
529
8
628
190 792
191 127
87,83
70,80
10 428
86,14
80,94
10 622
2014
2013
1000 €
1000 €
157 135 154 017
10 622 10 137
-194
485
167 562 164 639
1 520
1 520
1 525
1 525
5
5
1 667
19 046
137
849
21 710
5
1
2 256
21 607
142
952
24 963
190 792 191 127
Soliditetsgrad, %
Ackumulerat överskott, 1000 €
Soliditetsgrad, %
= 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / ( Hela kapitalet – Erhållna förskott)
= Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder+Räkenskapsperiodens över-/underskott
12
9. Förslag till hantering av resultatet
Direktionen föreslår att räkenskapsperiodens resultat -194 803,71 € överförs till kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott.
13
10. Budgetutfall
Direktionen för Vasa Hussektor har 18.12.2013 fastställt budgeten för år 2014, vilken är enligt den i
stadsfullmäktige 11.11.2013 godkända budgeten.
10.1 Måluppfyllelse
Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige
Mål 2014
BUD 2014
Ändrad
budget
4 747 140
Bokslut
2014
4 666 576
Avvikelse
4 747 140
Förändringar
2014
-
Ersättning för
grundkapitalet
Rörelseöverskott +
avskrivningar
Investeringar *
13 264 980
-
13 264 980
14 725 239
1 460 259
13 190 000
829 000
14 019 000
9 506 580
4 512 420
-80 564
* Husbyggnadsinvesteringar
Beslut om budgetändringar under år 2014
-
Stadsfullmäktige godkände 17.3.2014 dispositionsplanen för investeringar 2014, där den
finansiering som blivit outnyttjad inom husbyggnadsprojekt överfördes från år 2013 till år
2014 totalt 479 000 euro och finansieringen för investeringars garantireparationer 400 000
euro avfördes.
-
Fullmäktige godkände 5.5.2014 ett tilläggsanslag på 750 000 euro enligt följande: Böle
skola och daghem 50 000 euro, den nya hälsostationen i centrum 100 000 euro och Sandvikens fotbollsstadion 600 000 euro.
Mål för verksamheten
Målen och mätarna på kort sikt fastställs inom Hussektorn årligen resultatområdesvis med hjälp av
styrkort. Målen och mätarna härleds från Vasa Hussektors strategiska mål. Fokusområdena år
2014 var:
Kostnadseffektivt producerade trygga och hälsosamma verksamhetslokaler
Bevarande av fastighetsegendomens värde
Underhållsutgifter/m2
Underhållsutgifter 2014: ca 3,75
€/m²/mån.
Ändring i reparationsskuldsindexet
Kunnig och motiverad personal
Arbetsgemenskapsenkätens
resultat
Reparationsskuld 2014: 31,0
miljoner €, 87,5 €/m2
Ändring i reparationsskulden
2013->2014: +3,1 miljoner €,
+9,2 €/m2
Arbetsgemenskapsenkätens
totala genomsnitt 2014: 3,45
(2011: 3,72)
Inom Hussektorn är ett särskilt fokusområde målet för hela staden att förbättra en effektiv användning av verksamhetsutrymmen. För att uppnå detta mål förutsätts samarbete speciellt med stadens högsta ledning. Inverkningarna av de nya beräkningsprinciperna för interna hyror kommer för
sin del att styra en effektiv användning av verksamhetslokalerna. Det nya systemet träder i kraft
från början av år 2015
14
10.2. Driftsekonomins utfall
I driftsekonomi- och resultaträkningsdelarna ingår Hussektorns interna inkomster och utgifter för
säkerställande av budgetens och utfallets jämförbarhet.
Ursprunglig
budget
Verksamhetsutgifter
-20 365 820,00
Förändringar i
budgeten
0,00
Ändrad
budget
Bokslut
-20 365 820,00
-19 031 064,50
Avvikelse
1 334 755,50
33 630 800,00
0,00
33 630 800,00
33 756 303,13
125 503,13
Verksamhetsbidrag
13 264 980,00
0,00
13 264 980,00
14 725 238,63
1 460 258,63
10.3. Resultaträkningsdelens utfall
RESULTATRÄKNING
Omsättning
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Hyror
Övr. Finansiella intäkter
Ursprunglig Förändringar
Ändrad
budget
i budgeten
budget
Bokslut
33 118 900,00
0,00 33 118 900,00 33 077 844,24
500 000,00
0,00
500 000,00
658 181,93
1 900,00
0,00
1 900,00
20 276,96
10 000,00
0,00
10 000,00
0,00
Avvikelse
-41 055,76
158 181,93
18 376,96
-10 000,00
Avvikelse %
-0,1 %
31,6 %
967,2 %
-100,0 %
-6 590 020,00
-4 126 350,00
0,00 -6 590 020,00
0,00 -4 126 350,00
-5 800 858,89
-4 386 008,04
789 161,11
-259 658,04
-12,0 %
6,3 %
-3 451 860,00
0,00 -3 451 860,00
-2 975 297,75
476 562,25
-13,8 %
-823 301,17
-168 859,19
57 648,83
29 040,81
-6,5 %
-14,7 %
-8 027 000,00
0,00 -8 027 000,00 -10 231 705,10
-2 204 705,10
27,5 %
-4 846 770,00
-271 970,00
5 237 980,00
0,00 -4 846 770,00
0,00
-271 970,00
0,00 5 237 980,00
-4 706 411,53
-170 327,93
4 493 533,53
140 358,47
101 642,07
-744 446,47
-2,9 %
-37,4 %
-14,2 %
-23 000,00
-4 747 140,00
0,00
0,00 -4 747 140,00
0,00
0,00
467 840,00
-20 738,46
-4 666 576,00
-302,78
-194 083,71
-20 738,46
80 564,00
-302,78
-661 923,71
-880 950,00
-197 900,00
467 840,00
0,00
0,00
-880 950,00
-197 900,00
-1,7 %
-141,5 %
Av Hussektorns personalkostnader aktiverades i anskaffningsutgiften för husbyggnadsobjekt 0,15
miljoner euro mindre än budgeterat. Hyresintäkterna för stadens interna hyror som ingår i omsättningen utföll nästan enligt det budgeterade.
I verksamhetskostnaderna i sin helhet uppkom besparingar i förhållande till det budgeterade beloppet 1,3 miljoner euro. Utfallet för material och service var totalt 10,2 miljoner euro. De verkliga
kostnaderna underskred de budgeterade med 0,5 miljoner euro. Vad gäller material, förnödenheter och varor var utfallet betydligt mindre än budgeterat (-12 %). Besparingarna i material, förnödenheter och varor uppkom i huvudsak från energikostnaderna. Fjärrvärmekostnaderna var 0,5
miljoner euro mindre än budgeterat. Vad gäller fastighetsel var besparingen 0,2 miljoner euro.
I personalkostnaderna uppkom i förhållande till budgeten besparingar på ca 560 000 euro beroende i huvudsak på personskiften, i vilkas ställe inga nya anställdes. Därtill minskade semesterlöneskulden med bikostnader i och med personskiften ca 100 000 euro.
I bokslutet för räkenskapsperioden har de byggnadsavskrivningar rättats till som under räkenskapsperioden 2013 felaktigt behandlats till för litet belopp. Rättelsen gäller affärsverket Vasa
Hussektors byggnader, vilkas restvärdesavskrivning enligt avskrivningsplanen är 5 %. I bokslutet
för räkenskapsperioden har i byggnadernas balansvärden gjorts en minskning på 1 185 571,48
euro och motsvarande rättelse har antecknats i överskottet för de föregående räkenskapsperioderna. Jämförelseuppgifterna för balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen har
ändrats på motsvarande sätt.
15
10.4 Finansieringsdelens utfall
Finansieringsdelens utfall
Verksamhet och investeringar
Övriga korrigeringsposter inom internfinansiering
Finansieringsrest
Av staden finansierade investeringar (netto)
Ökning av utlåningen från kommunen
Saldo 31.12
Saldo 1.1
Ursprunglig
budget
5 237 980,00
8 027 000,00
-4 747 140,00
-23 000,00
0,00
8 494 840,00
13 190 000,00
-5 915 000,00
1 219 840,00
Förändringar
i budgeten
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Ändrad
budget
Bokslut
5 237 980,00 4 493 533,53
8 027 000,00 10 231 705,10
-4 747 140,00 -4 666 576,00
-23 000,00
-21 041,24
0,00
4 922,03
8 494 840,00 10 042 543,42
829 000,00 14 019 000,00
0,00
0,00
-901 800,00 -6 816 800,00
72 800,00 1 292 640,00
Avvikelse
744 446,47
-2 204 705,10
-80 564,00
-1 958,76
-4 922,03
-1 547 703,42
9 975 222,65
-465 000,00
-13 562,51
-3 117 815,93
3 663 699,21
4 043 777,35
465 000,00
13 562,51
-3 698 984,07
-2 371 059,21
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-9 920,00
0,00
9 920,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
-5 211,96
3 117 815,93
0,00
5 211,96
-3 117 815,93
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
1 219 840,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
72 800,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
1 292 640,00
-395 001,04
-2 560 344,49
-693 221,72
-545 883,28
3 117 815,93
0,00
395 001,04
2 560 344,49
693 221,72
545 883,28
-1 825 175,93
-19 046 303,75
-21 606 648,24
2 560 344,49
Kassaflödet i verksamheten år 2014 var 1,5 miljoner euro högre än i budgeten. Avvikelsen kan
förklaras med ett rörelseöverskott som var bättre än det som budgeterats.
Kassaflödet för investeringar var ca 2,4 miljoner euro högre än budgeterat. Avvikelserna i kassaflödet för investeringar i förhållande till det budgeterade har utretts i stycke 10.5 Investeringarnas
utfall.
16
10.5 Investeringarnas utfall
I Vasa stad affärsverken som ett bindande investeringsanslag ett totalanslag som fullmäktige har
beviljat. Dock så att i husbyggnadsinvesteringarna är finansieringens bindande verkan på projektnivå.
INVESTERINGSDEL
Inkomster
8026 Lillkyro hälsostationl , statsandel (RFV)
8027 Tervajoki skola, statsandel (UKM)
8027 Tervajoki skola, statsandel (RFV)
8199 Försäljningen av bestående aktiva
Inkomster totalt
Förändringar
i budgeten Ändrad budget
Bokslut
Avvikelse
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
250 000,00
85 000,00
130 000,00
13 562,51
478 562,51
250 000,00
85 000,00
130 000,00
13 562,51
478 562,51
Utgifter
Nybyggningar
8019 Böle skola och daghem
8023 Purola daghem
8026 Lillkyro hälsostation
8027 Tervajoki skola
8031 Ny hälsostation
Totalt
50 000,00
22 000,00
94 000,00
32 000,00
100 000,00
298 000,00
50 000,00
1 782 000,00
1 994 000,00
2 132 000,00
100 000,00
6 058 000,00
0,00
1 297 303,29
1 362 521,81
692 090,08
0,00
3 351 915,18
-50 000,00
-484 696,71
-631 478,19
-1 439 909,92
-100 000,00
-2 706 084,82
Grundrenovering
8014 Ändringsarb. i Opistotalo/Centrallagret
8020 VYI, slutförande av renoveringarna
8025 Savilahti skola och Lillkyro skolcentral
8198 Grundrenovering av byggnader
Totalt
204 000,00
15 000,00
32 000,00
0,00
251 000,00
204 000,00
265 000,00
982 000,00
5 600 000,00
7 051 000,00
203 489,65
46 942,42
563 283,12
5 543 376,92
6 357 092,11
-510,35
-218 057,58
-418 716,88
-56 623,08
-693 907,89
Projekten med både nybyggning och grundrenovering
8024 Utvidgning av Nummen koulu
8004 Mussor skola
8180 Sandvikens fotbollstadion
Totalt
70 000,00
10 000,00
600 000,00
680 000,00
220 000,00
60 000,00
600 000,00
880 000,00
128 918,46
28 106,13
119 110,77
276 135,36
-91 081,54
-31 893,87
-480 889,23
-603 864,64
1 229 000,00
13 989 000,00
9 985 142,65
-4 003 857,35
0,00
30 000,00
0,00
-30 000,00
Utgifter totalt
1 229 000,00
14 019 000,00
9 985 142,65
-4 033 857,35
Investeringar netto
1 229 000,00
14 019 000,00
9 506 580,14
-4 512 419,86
Husbyggnadsinvesteringar totalt
8680 Maskiner och anordningar
Finansieringsandelar för investeringar antecknades 0,465 miljoner euro. Posten bestod av det
statsunderstöd som RFV beviljat för Lillkyro hälsostation för inomhusluftoch fuktskadeprojekt
inom socialoch hälsovården totalt 707 500 euro, av vilket 250 000 euro antecknades på år 2014
och resten antecknas på år 2015. Tervajoen koulu beviljades UKM:s understöd för inomhusluftoch fuktskadeprojekt totalt 140 000 euro, av vilket 55 000 euro antecknades på år 2014. För den
daghemsandel som byggs inom samma projekt beviljades också UKM:s understöd 80 000 euro, av
vilket för år 2014 antecknades 30 000 euro. Därtill beviljade RFV Tervajoen koulu statsunderstöd
500 000 euro, av vilket 130 000 € antecknades på år 2014.
Till Hussektorns husbyggnadsprojekt hade år 2014 reserverats finansiering på totalt 14,0 miljoner
euro, av vilket andelen för nybyggande var 6,8 miljoner euro och för grundlig renovering 7,2 miljoner euro. För övriga investeringar hade totalt 0,03 miljoner euro reserverats.
För investeringarnas del godkände stadsfullmäktige 17.3.2014 som ombudgeteringssumma 0,479
miljoner euro för husbyggnadsobjekt som vid årsskiftet 2013-2014 var halvfärdiga. Utöver detta
godkändes fullmäktige 5.5.2014 ett tilläggsanslag på 0,75 miljoner euro för projekten Böle skola
17
och daghem (0,05 miljoner euro), den nya hälsostationen i centrum (0,1 miljoner euro) och Sandvikens fotbollsstadion (0,6 miljoner euro).
Utgiftsutfallet för husbyggandet var totalt 10 miljoner euro, varav nybyggandets andel var 3,6 miljoner euro och renoveringarnas andel 6,4 miljoner euro. Andra investeringsutgifter utföll inte.
Av den budgeterade investeringsfinansieringen blev 4,0 miljoner euro oanvänt. Den största avvikelsen (1,4 miljoner euro) bestod av projektet för Tervajoen koulu, som försenades något från den
ursprungliga tidtabellen på grund av att planerna ändrades och preciserades. För Lillkyro hälsostation blev finansiering på 0,6 miljoner euro oanvänd, för Sandvikens fotbollsstadion samt
Bobäcks daghem som blev färdigt år 2014 blev för båda finansiering på 0,5 miljoner euro oanvänd.
Även från projektet Savilahden koulu, som färdigställdes år 2014, blev finansiering på ca 0,4 miljoner euro oanvänd.
Av husbyggnadsprojekten fortsätter Böle skola och daghem, Tervajoen koulu, utbyggnaden av
Nummen koulu, Mussor skola, slutförande av renoveringen i VYI Smedsbyvägen 14-16, Lillkyro
hälsostation, den nya hälsostationen i centrum och Sandvikens fotbollsstadion år 2015.
18
BOKSLUTSKALKYLER
19
VASA HUSSEKTOR RESULTATRÄKNING
01.01.-31.12.2014
Omsättning
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Hyror
Till övr. betalda räntekostnader
01.01.-31.12.2013
32 784 496,84
658 181,93
20 276,96
0,00
-5 800 858,89
-4 386 008,04
-10 186 866,93
-2 975 297,75
-823 301,17
-168 859,19
32 713 831,88
803 129,00
3 994,63
6 884,38
-5 814 825,73
-4 230 620,77
-3 092 712,01
-3 967 458,11
-908 766,71
-148 759,82
-10 231 705,10
0,00
-4 413 064,13
-170 327,93
4 493 533,53
-20 738,46
-4 666 576,00
-302,78
-10 045 446,50
-4 687 617,24
-194 083,71
-4 150 238,54
-9 296 643,38
-2,50
-4 829 344,64
-198 711,96
5 007 452,37
0,00
-6 329,76
-4 516 056,00
-273,80
-4 522 659,56
484 792,81
20
VASA HUSSEKTOR FINANSIERINGSANALYS
Minskning av utlåningen från övriga
Ökning av långfristiga lån från övriga
Minskning av långfristiga lån från övriga
01.01.-31.12.2014
01.01.-31.12.2013
4 493 533,53
10 231 705,10
-4 666 576,00
-21 041,24
4 922,03
0,00
5 007 452,37
9 296 645,88
-4 516 056,00
-6 603,56
11 211,35
0,00
9 975 222,65
-465 000,00
-13 562,51
-9 920,00
0,00
0,00
-5 211,96
-395 001,04
-2 560 344,49
-693 221,72
Saldo 31.12
Saldo 1.1
10 042 543,42
-9 496 660,14
545 883,28
-9 920,00
-5 211,96
3 117 815,93
-3 648 567,25
-545 883,28
18 484 880,74
-570 012,00
0,00
-72 008,94
0,00
1 100 000,00
-1 471,96
590 254,46
3 516 767,17
-641 031,37
0,00
-19 046 303,75
-21 606 648,24
2 560 344,49
9 792 650,04
-17 914 868,74
-8 122 218,70
-72 008,94
1 098 528,04
3 629 709,34
3 465 990,26
8 122 218,70
0,00
-21 606 648,24
-18 089 881,07
-3 516 767,17
21
VASA HUSSEKTOR BALANSRÄKNING
AKTIVA
A
I
2014
BESTÅENDE AKTIVA
1 403 788,27
II
Byggnader
III
Placeringar
Aktier och andelar
Övriga fordringar
C
II
716 118,76
0,00
540 051,62
1 403 788,27
1 256 170,38
93 565,50
178 897 799,15
84 408,00
179 520 077,22
9 626,08
16 798,47
2 302 213,01
181 303 203,74
2 569 470,96
182 190 754,65
5 184 633,18
5 184 667,15
1 735 429,43
1 725 509,43
6 920 062,61
6 910 176,58
19 881,97
141 627,59
181 273,85
90 683,47
963 411,58
0,00
1 144 685,43
529 348,32
7 906,98
627 938,77
190 791 622,02
191 126 667,97
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Långfristiga fordningar
Övriga långfristiga fordringar
Kundfordringar
Resultatregleringar
Övriga fordringar
AKTIVA TOTALT
PASSIVA
A
I
II
IV
EGET KAPITAL
Grundkapital
D
I
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
II
2013
Kortfristigt
Erhållna förskott
2014
2013
157 134 744,37
10 621 773,08
-194 083,71
167 562 433,74
154 016 928,44
10 136 980,27
484 792,81
164 638 701,52
1 519 560,16
1 524 772,12
1 519 560,16
1 524 772,12
5 211,96
5 211,96
4 525,66
1 159,66
1 667 153,97
2 255 853,78
Räntefria skulder til kommuner
Övriga skulder
19 046 303,75
137 325,15
21 606 648,24
142 069,63
Resultatregleringar
849 107,63
21 709 628,12
952 251,06
24 963 194,33
190 791 622,02
191 126 667,97
Leverantörskulder
PASSIVA TOTALT
22
NOTER
23
NOTER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET
Bestående aktiva
Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften minskat med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar. Avskrivningarna enligt plan har beräknats enligt den
avskrivningsplan som godkänts i stadsfullmäktige 17.3.2014 § 31. Beräkningsgrunderna för planavskrivningarna har presenterats i resultaträkningens noter. Anskaffningar på under 10 000 euro
har bokförts som årskostnad.
Värdering av placeringar
Aktier och placeringar i bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften
eller till ett värde som är lägre än det.
Värdering av fordringar
Fordringarna har antecknats i balansräkningen till ett nominellt värde eller till ett lägre sannolikt
värde.
Korrigeringar i föregående räkenskapsperiods uppgifter
Föregående räkenskapsperiodskalkyler har ändrats så att de motsvarar grupperingen under den
gångna räkenskapsperioden.
Behandling av fel gällande tidigare räkenskapsperioder i bokslutet
I bokslutet för räkenskapsperioden har de byggnadsavskrivningar rättats till som under räkenskapsperioden 2013 felaktigt behandlats till för litet belopp. Rättelsen gäller affärsverket Vasa
Hussektors byggnader, vilkas restvärdesavskrivning enligt avskrivningsplanen är 5 %. I bokslutet
för räkenskapsperioden har i byggnadernas balansvärden gjorts en minskning på 185 571,48 euro
och motsvarande rättelse har antecknats i överskottet för de föregående räkenskapsperioderna.
Jämförelseuppgifterna för balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen har ändrats på motsvarande sätt.
2. AFFÄRSVERKSAMHETENS VERKSAMHETSINTÄKTER
Hyresinkomster, inom staden
Hyresinkomster, externa kunder
Beställningsarbeten
Interna överföringar
Övriga intäkter
Sammanlagt
2014
2013
29 595 001,76
2 575 105,43
614 389,65
658 181,93
20 276,96
33 462 955,73
29 384 235,37
2 684 733,40
602 426,87
803 129,00
53 315,25
33 527 839,89
Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften
för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden.
24
De uppskattade avskrivningstiderna och de årliga avskrivningsprocenterna som motsvarar dem
samt avskrivningsmetoderna:
Immaterialla rättigheter
Goodwill
Byggnader
5 år
2-5 år
2-5 år
20-50 år
10-30 år
5-20 år
jämnstora avskrivningar, utgiftsrestavskrivningar 5-20 %
jämnstora avskrivningar, utgiftsrestavskrivningar 10-20 %
4. ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN GENOMSNITTLIGA AVSKRIVNINGAR OCH INVESTERINGAR
Utan grundkapitals ökning
Med grundkapitals ökning
2014
2013
2014
2013
Genomsnittliga avskrivningar
8 867 529,70 7 840 622,11
8 867 529,70
7 840 622,11
Genomsnittliga egna anskaffningsutgifter 18 388 618,28 19 616 874,59 10 236 664,38
11 783 457,49
Avvikelse €
-9 521 088,58 -11 776 252,48
-1 369 134,68
-3 942 835,38
Avvikelse %
-51,78
-60,03
-13,37
-33,46
Reparationsskulden för den byggnadsegendom som är i Hussektorns besittning var 31,0 milj. € i
slutet av år 2013. För att reparationsskulden ska hållas på samma nivå på lång sikt, ska det existerande byggnadsbeståndet renoveras årligen för ca 15 – 16 miljoner euro.
5. BESTÅENDE AKTIVA
Immaterialla och materialla tillgångar och placeringar
Immaterialla tillgångar
Övriga utgifter Förskottsbetalningar
med lång
och pågående
verkningstid
nyanläggningar
Finans.andelar under räkenskapsperioden
Sammanlagt
716 118,76
291 634,60
540 051,62
1 256 170,38
291 634,60
544 816,43
-148 781,52
-540 051,62
1 403 788,27
1 403 788,27
Materialla tillgångar
Markområden
Byggnader Maskiner och Förskottsbetalningar
inventarier
och pågående
nyanläggningar
16 798,47
2 569 470,96
2 407 867,60
-465 000,00
-4 922,03
-2 205 203,52
Sammanlagt
84 408,00
9 157,50
179 520 077,20
7 266 549,52
0,00
4 764,81
-148 781,52
1 403 788,27
93 565,50
-13 528,54
2 200 452,14
-10 075 751,19
178 897 799,13
-7 172,39
9 626,08
2 302 213,01
182 190 754,63
9 683 574,62
-465 000,00
-18 450,57
-4 751,38
-10 082 923,58
181 303 203,72
0,00
1 403 788,27
93 565,50
178 897 799,13
9 626,08
2 302 213,01
181 303 203,72
Masskuldebrevs-,övriga låneoch övriga fordringar
Aktier och andelar
Aktier/
dottersamfund
Aktier/intresseoch övriga ägarintressesamfund
Övriga aktier
och andelar
Sammanlagt
Ökningar
Minskningar
2 052 250,44
447 283,91
2 685 132,80
5 184 667,15
2 052 250,44
-33,97
447 249,94
2 685 132,80
-33,97
5 184 633,18
Bokföringsvärde31.12.
2 052 250,44
447 249,94
2 685 132,80
5 184 633,18
Fordringar på
dottersamfund Sammanlagt
1 725 509,43 1 725 509,43
9 920,00
9 920,00
1 735 429,43 1 735 429,43
1 735 429,43 1 735 429,43
25
6. RÖRLIGA AKTIVA
TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR PÅ SAMFUND INOM SAMMA KONCERN
2014
2013
Fordringar på dotterbolag
Kundfordringar
Resultatregleringar
0,00
8 746,62
24 108,58
7 906,98
Fordringar på samkommuner, där
kommunen är medlem
Kundfordringar
385,49
11091,08
2014
2013
7. EGET KAPITAL
Grundkapital 1.1.
Ökningar
Minskningar
Grundkapital 31.12.
154 016 928,44 150 387 219,10
3 117 815,93
3 629 709,34
157 134 744,37 154 016 928,44
Rättelsen av felet i föregående räkenskapsperiod
10 136 980,27
1 670 364,27
-1 185 571,46
10 621 773,08
10 136 980,27
Överföring till över-/underskott från tidigare räkenskapsperiodens
1 670 364,27
-1 670 364,27
-194 083,71
-194 083,71
2 627 421,87
-2 627 421,87
1 670 364,27
1 670 364,27
Eget kapital totalt
7 509 558,40
2 627 421,87
167 562 433,74 165 824 272,98
Leverantörskulder
Resultatregleringar
Leverantörskulder
2014
2013
749 558,54
4 737,06
737 753,86
0,00
0,00
1 636,50
2014
2013
1 480 918,86
1 491 036,18
9. LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL SOM
FÖRFALLER SENARE ÄN OM 5 ÅR
Lån från finans.institut och försäkringsanstalter
26
10. RESULTATREGLERINGAR
2014
3 848,92
769 261,26
24 673,41
1 319,93
50 004,11
849 107,63
Ränteperiodiseringar
Semesterlöneperiodisering
Personalbikostnader
Resultatregleringar/Leverantörskulder
Inkomstförskott och övriga kortfristiga resultatregleringar
Sammanlagt
2013
1 389,53
870 005,11
28 110,58
3 576,71
49 169,13
952 251,06
NOTER GÄLLANDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
11. ÅTERBETALNINGSANSVAR GÄLLANDE MERVÄRDESSKATT
Återbetalningsansvar gällande mervärdesskatt
2014
2013
5 315,32
6 644,15
2014
2013
12. ÅTERBETALNINGSANSVAR GÄLLANDE STATSANDEL
FÖR ANLÄGGNINGSPROJEKT
Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggningsprojekt
5 769 526,00 5 943 297,77
13. RESULTATBONUSBELOPPET
Resultatbonusbeloppet från år 2013 enligt avtalet är 193 553,00 euro.
NOTER GÄLLANDE PERSONAL OCH REVISORSARVODEN
14. PERSONALMÄNGD ENLIGT RESULTATOMRÅDE
Henkilöstön määrä
31.12.2014
Heltidsanställda
Deltidsanställda
Visstidsanställda
Fastighetsförvaltning
Byggherre enheten
Byggnadstekniska enheten
Hustekniska enheten
Enheten för fastighetsskötsel
Sammanlagt
2014
7
9
29
13
38
96
2014
2013
2014
1
2
1
1
3
5
2013
8
11
30
13
39
101
1
3
2013
1
Anställda med
sysselsättnings
medel
2014
2013
1
1
2
0
0
Sammanlagt
2014
8
9
31
13
39
100
2013
9
11
31
15
42
108
27
Personalkostnader
Löner och arvoden
Pensionskostnader
Personalkostnader enligt resultaträkningen
Löner som har aktiverats
Pensionskostnader som har aktiverats
Övriga lönebikostnader som har aktiverats
Personalkostnader som har aktiverats i bestående aktiva
2014
2013
2 975 297,75
823 301,17
168 859,19
3 967 458,11
3 092 712,01
908 766,71
148 759,82
4 150 238,54
496 058,67
82 085,90
27 005,35
605 149,92
683 775,14
81 728,37
28 518,36
794 021,87
4 572 608,03
4 944 260,41
16. REVISORSARVODEN
2014
0,0
Övriga arvoden
2013
518,50
FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER
Bokslut
Dagbok
Huvudbok
Betalningsrörelse
Bokföring av bestående aktiva
Lönebokföring
separat inbundet
mikrokort
adb-utskrift
28
VASA HUSSEKTORS DIREKTIONS OCH VASA HUSSEKTORS LOKALITETSDIREKTÖRS UNDERSKRIFTER
Vasa____/____ 2015
___________________________________
Per Strömman
Lokalitetsdirektör
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
___________________________________
BOKSLUTSANTECKNING
Vi har granskat bokslutet
Vasa____/____ 2015
BDO Audiator Oy
OFR-samfund
Minna Ainasvuori
OFR
29
Direktionen för affärsverket
Vasa Hamn
Bokslut 2014
Direktion för affärsverket Vasa Hamn 25.3.2015 § 2
HAMNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT
1
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
FÖRVALTNING
Affärsverket Vasa Hamns organisation och redovisningsskyldiga
Direktionen för Affärsverket Vasa Hamn
Personal
2
2
3
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN
3
FÖRVERKLIGANDET AV BUDGETEN
Anslagens och inkomstuppskattningarnas utfall
Driftsekonomi
Finansiering
Investeringar
5
INTERN TILLSYN
Redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen
5
Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen
6
BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
6
RÄKENSKAPSPERIODENS VERKSAMHET OCH EKONOMI
Resultatbildning under räkenskapsperioden
Finansiering av verksamheten
Finansieringsanalys och nyckeltal
Granskning av balansräkningen
7
8
9
BOKSLUTSKALKYLER
Resultaträkning
Finansieringsanalys
Balansräkning
10
11
12
BILAGAUPPGIFTER
Noter till resultaträkningen
Noter till balansräkningen
Noter angående personalen
13
13
14
15
16
HAMNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT
Vasa Hamns varuvolym var år 2014 åter på uppgång. Varuvolymen ökade med 7 % jämfört med
föregående år. Ökningen påverkades mest av stenkol, olja, metallprodukter, papper, säd, djurfoder och
energiindustrikomponenter. Stenkol och oljeprodukter var åter mängdmässigt de största varuslagen i
hamnen. Stenkolets andel av hamnens totala volym utgjorde 31 % och oljeprodukternas 29 %.
Hamnens totala volym år 2014 var 1,58 miljoner ton. Därav var exportens andel 242 426 ton, vilket är
ca 18 % av den totala volymen. Exporten ökade med två procentenheter jämfört med föregående år.
Med tanke på TEN-T-statusen var år 2014 strålande, eftersom krävda 1,5 miljoner ton överskreds
ordentligt (+80 000 t). En årlig volym som överskrider 1,5 miljoner ton garanterar att hamnen syns på
EU-kartan. Följande exportartiklar var de mest betydande och ökade kvantitativt mest: Olika typer av
komponenter inom områdets metall- och energiindustri 15 259 ton, +82 %, säd 116 000 ton, +132 %.
De viktigaste importartiklarna som ökade mest var papper 90 271 ton, +19 %,
metaller/metallblandningar 66 659 ton, +61 %, stenkol 498 055 ton, +18 %, djurfoder 146 129 ton, +12
% och oljeprodukter 467 307 ton, +4 %.
Under året angjorde 620 fartyg hamnen. Några kryssningsfartyg besökte inte Vasa under det gångna
året. Wasa Express angjorde hamnen 391 gånger, en ökning med 2 % jämfört med föregående år.
Fartyget transporterade frakt på över 265 000 ton, +4 %. Frakten sköttes med 13 580 långtradare,
fristående släpvagnar och kassetter. Wasalines fraktandel av hela hamnens varuvolym är ca 17 %.
Antalet passagerare under året var över 160 000 personer. Ökningen jämfört med föregående år var ca
4 %. På rutten transporterades 32 418 personbilar.
Förhandlingar har inletts med Trafikverket om en fördjupning av havsleden i Vasa till 11 meter.
Fördjupningen skulle främst vara till nytta för kol-, olje- och bulktransporterna. Orsaken är att fartygens
djupgående ska utökas för att en större lastkapacitet ska uppnås. Som dimensioneringsfartyg för
planeringen har ett bulkfartyg använts med följande mått: Längd 200 m, bredd 29 m, djup 11 m och
bärighet (dödvikt) 40 000 ton. Detta skulle möjliggöra över två gånger större enhetstransporter, med
direkta positiva konsekvenser såväl för naturen som för transportkostnaderna.
På frakthamnens fältområde utfördes under året flera förbättringar för att möjliggöra transporter av
långa och tunga komponenter. I frakthamnen utjämnades nästan meterhöga höjdskillnader, uträtades
vägsträckningar för att över 60 meter långa transportenheter utan problem ska kunna ta sig ut från
hamnområdet. Reparationerna måste utföras snabbt, eftersom man hade beslutat att komponenter till
vindkraftverk i Kristinestad och Lillkyro skulle transporteras via Vasa hamn. Transportbeslutet var
baserat på hamnens fungerande hantering av specialkomponenter och hanteringen är i sin tur baserad
på en tillräcklig och mångsidig lyftkapacitet och lagringsområden.
Stadsfullmäktige i Vasa godkände vid sitt sammanträde 16.6.2014 grundandet av en gemensam hamn
för Vasa och Umeå, Kvarkenhamnar Ab. Kvarkenhamnar Ab ägs av städerna Vasa och Umeå (50 – 50
%). Den gemensamma hamnen inledde sin verksamhet 1.1.2015 under ledning av verkställande
direktör Matti Esko. Grundandet av en gemensam hamn var en betydelsefull händelse, eftersom bara
en annan motsvarande hamnfusion över statsgränser har skett i världen. Den första samgången
skedde mellan Malmö i Sverige och Köpenhamn i Danmark. Grundandet av en gemensam hamn visar
att man starkt har gått in för att utveckla och upprätthålla hamnarna i Vasa och Umeå. Samarbetet
förstärker ytterligare E12-ledens betydelse i transportkorridoren i östlig och västlig riktning, där NLC
Ferry Ab, som gemensamt ägs av städerna, fungerar som en lysande transportlänk för varor och
passagerare. Hamnsamgången lyfte kraftigt fram såväl Vasas som Umeås hamn på EU-kartan och det
här ger goda förutsättningar för att i framtiden ansöka om EU-stöd för planering som gäller infra samt
investeringar.
I dessa tecken vill jag framföra mitt varma tack för de gångna åren till hamnens personal,
samarbetsparterna och våra kunder samt önska det nya hamnbolaget och dess hela personal förliga
vindar.
Teijo Seppelin
hamndirektör
Affärsverket Vasa Hamn
Sida 1
ADMINISTRATION
Affärsverket Vasa Hamn är ett under stadsstyrelsen lydande kommunalt affärsverk, vars uppgift är att
förvalta hamnområdet samt sköta och utveckla hamnen och hamntrafiken.
VERKSAMHETSIDÉ
Vasa Hamn hjälper företag att öka sin konkurrenskraft genom att betjäna tung industri och
projektindustri genom att den erbjuder hamnservice på ett lönsamt, effektivt och konkurrenskraftigt sätt.
Vision
Vasa Hamn – en högklassig hamn med flexibel service.
Fram till år 2015 utvecklas Vasa Hamn till en nationellt central, effektiv och modern hamn som betjänar
tung industri och projektindustri.
REDOVISNINGSSKYLDIGA
I Vasa Hamn är medlemmarna i direktionen för affärsverket Vasa Hamn samt hamndirektören
redovisningsskyldiga.
ORGANISATIONEN I AFFÄRSVERKET VASA HAMN
DIREKTIONEN FÖR AFFÄRSVERKET VASA HAMN
Affärsverket Vasa Hamn har en direktion som är underställd stadsstyrelsen och som består av 9
medlemmar och ersättare som stadsfullmäktige valt för sin mandattid. Under berättelseåret
sammanträdde direktionen 9 gånger. Föredragande av ärenden i direktionen är hamndirektör Teijo
Seppelin och sekreterare i direktionen är Tiina Lahtinen.
Direktionen deltog i Finlands Hamnförbunds Hamndagar 9-10.9.2014 i Kotka. Direktionen bekantade
sig med verksamheten i hamnen, som finns på två olika staters område, på sin studieresa till bolaget
Copenhagen Malmö Port Ab 19-20.11.2014.
Sida 2
Medlemmar i direktionen för affärsverket Vasa Hamn
Ordinarie
medlemmar
Ahonpää Markku
Mäkinen Pekka
Hamberg Satu
Törnroos Mikael
Möuts Jan-Erik
Munkki Marianne
Jokinen Susanna
Suni Risto
Hietamäki Tea
ordf.
viceorf.
St:s representant
Ersättare
Tammi Pirkko
Käkelä Iivari
Nordgren Benita
Pellfolk Göran
Jungerstam Dick
Pukkila-Palmunen Katariina
Wallius Hannu
Ö Mikael
Leppäkorpi Minna
Ahlnäs Anna-Lena
PERSONAL
Antalet ordinarie anställda 31.12
Årsverken
Personalens medelålder 31.12
Sjukledigheter
Olycksfall
Utbildning
Utbildningskostnader
2014
2013
13
13
13,5
13,3
49,9
48,9
5,4
11,4
1
0
3,4
1,7
6 442 1 258
2012
13
13,99
47,46
7,7
0
1,23
11 098
2011
13
14,32
47,57
1,93
1
2,43
14 360
2010
14
13,97
48,86
9,5
0
1,75
7 928
st
ÅV
år
dag/arbetst.
st.
dag/arbetst.
€
Vasa Hamn hade 2 sommararbetstagare, båda på hamnverksamhetens område.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN
År 2014 var ett jäktigt och med tanke på verksamheten betydelsefullt år för Vasa Hamn. Statistiskt sett
ökade trafiken i hamnen en aning jämfört med föregående år och totalt uppgick varutrafiken till närmare
1,6 miljoner ton. Transporterna av stenkol, foderprodukter och olja ökade jämfört med föregående år.
Också i fråga om passagerartrafiken uppnåddes en ökning i och med en passagerarmängd på 160
000.
Med tanke på säkerheten var år 2014 ett betydande år för Vasa Hamn. Särskild uppmärksamhet fästes
på säkerhetsfrågor och övningar ordnades både internt i hamnen och genom samarbete med
myndigheterna. Som den för verksamheten mest betydande övningen kan nämnas den
räddningsövning i oljehamnen som ordnades av Vasa Hamn och där man övade hur man ska gå
tillväga vid ett eventuellt oljeläckage. Denna övning genomfördes i samarbete med myndigheterna och i
den deltog alla som hanterar oljeprodukter i Vasa Hamn. Vid övningen gick man igenom och övade
sådana saker som är viktiga med tanke på oljebekämpning, såsom skumning och avgränsning av
läckaget till lands och till havs. Samtidigt testades de nya oljebekämpningsbommarna, som visade sig
fungera mycket bra i krävande havsförhållanden.
Utöver de ovan nämnda säkerhetssynpunkterna uppdaterades Vasa Hamns ISPS-säkerhet betydligt
under år 2014 tack vare att arbetet med uppdateringen av säkerhetsplanen startade under våren. En
säkerhetsbedömning gjordes i fråga om Vasa Hamn och utgående från den en helt reviderad
säkerhetsplan för hamnen och den auditerades också. Likaså förändrades ISPSsäkerhetsorganisationen och Vasa Hamns säkerhetschefs (Port Facility Security Officer) uppgifter
överfördes på trafikchef Kristian Mäki-Jussila. Därtill deltog Vasa Hamn i den gemensamma övningen
för hamnarna i Bottenviken, i år hölls den i Kemi. Övningen visade sig igen en gång vara riktigt nyttig
och synergieffekterna av den gemensamma övningen talar för att verksamhetsmodellen ska vara
densamma också i fortsättningen. Följande gemensamma övning ordnas i Uleåborg. Utöver dessa
dryftades säkerheten i fråga om transporten av farliga ämnen vid granskningar i samarbete med
myndigheterna.
Sida 3
Hamnens infrastruktur genomgick också många små förbättringar under år 2014. Förbättringar gjordes
bland annat i fråga om fältområdena, där ytbeläggningen och regnvattenhanteringen förbättrades och
iståndsattes. Också verksamhetsmöjligheterna för specialtransporter förbättrades på hamnområdet
under år 2014. Därtill utarbetades en preliminär plan för fördjupning av Vasa Hamns farled och i och
med förverkligandet av den blir det möjligt med mera djupgående fartyg där, varvid hamnens
förutsättningar att betjäna områdets industri bättre och effektivare förbättras.
Som helhet var år 2014 jäktigt i Vasa Hamn, vilket syntes i såväl antalet fartyg som transporterade ton.
Positiv var den märkbara ökningen i projektlasterna, såsom vindkraftsverkskomponenter, vilket ledde
till att också hamnens lyftkapacitet kunde utnyttjas. Hamnens nya mobilkranar har också visat sig vara
synnerligen bra redskap vid hanteringen av både tunga projektlaster och långa
vindkraftverkskomponenter.
Trafik
Trafikmängder
2010
Impot ton
1 172 906 1
Export ton
209 316
Godstrafik totalt ton
1 382 222 1
Anlöpta fartyg totalt
525
fraktfartyg
169
passagerarfartyg
348
övriga fartyg
8
Fartygstrafikens nettoton totalt 1 588 907 1
fraktfartyg
passagerarfartyg
övriga fartyg
Passagerarantal
507
1 075
5
57
967
271
669
135
2011
399 769 1
201 242
601 011 1
509
183
319
7
561 971 1
2012
004 857 1
194 209
199 066 1
533
170
346
7
552 231 2
573 672
473 269 1
987 438 1 078 535
861
427
47 359
77 116
Utveckling
jämfört med
fjolåret %
2013
2014
239 472
242 367
481 839
597
386
201
10
633 509
978 301
653 708
1 500
153 868
1 338 057
242 426
1 580 483
620
391
216
13
2 712 112
2 024 598
685 727
1 787
160 158
8,0
0,0
6,7
3,9
1,3
7,5
30,0
3,0
2,3
4,9
0,0
4,1
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
Måluppfyllelse
Bindande mål
Utfall 31.12.2014
Intäktsföringsmål för placerat
kapital
Mål för verksamhetens
produktivitet och den
ekonomiska tillväxten
Ersättning för
grundkapital
Investeringar € netto
förhållande till direktionen
Utvecklande av
kundorienteringen
Antalet kompanjonskapsmöten st.
Rörelseöverskott utan
avskrivningar
Mål/målnivå
Omsättning €/person
Sida 4
Differens
400 000 €
400 000 €
0€
1 099 970 €
1 149 869 €
48 899 €
500 000 €
254 871 €
245 129 €
Mål/målnivå
Nya kompanjoner st.
Verksamhetskostnader och
investeringar täcks genom
verksamheten
Utfall
Omsättning
140 000 €/
person
Utfall
Differens
16
22
6
2
2
0
238 147 €
98 147 €
ANSLAGENS OCH INKOMSTUPPSKATTNINGARNAS UTFALL
Bokslut
2013
Driftsekonomi
Verksamhetsbidrag
Finansiering
Finansiella kostnader
Ersättning av
grundkapitalet
Finansiering
sammanlagt
Investeringar
sammanlagt
Avskrivning
underkastad
lösegendom
Reparering av kajer
Hamnplanen
Hamnvägar
Passagerargång
Hamnkranar
sammanlagt
Hamnplanen
Avskrivning
underkastad
lösegendom
Investeringar netto
Ursprunglig
budget
2 328
3 119
791
2 360
3 080
720
386
Förändringar
i budgeten
Budget efter
förändringar
Utfall
Avvikelse
2 360
3 100
740
2 489
3 271
782
-129
171
42
400
400
400
0
386
400
400
400
0
38
10
10
43
33
-348
-390
0
-390
-357
33
727
500
0
500
360
140
0
0
0
0
0
0
0
403
185
94
45
200
300
0
0
0
-100
0
0
0
100
100
300
0
0
100
0
184
90
10
76
100
116
-90
-10
24
185
0
0
0
105
-105
185
0
0
0
0
0
0
0
0
105
-105
542
500
500
255
245
20
20
0
ORDNANDE AV DEN INTERNA KONTROLLEN SAMT RISKHANTERING
Vasa Hamn skapar, upprätthåller och utvecklar enligt marknadsvillkoren förutsättningar för
passagerartrafik och internationell frakttrafik i Kvarken. Vasa Hamns huvuduppgift är att för sina
inhemska och utländska kunder producera högklassig hamnservice till ett konkurrenskraftigt pris. Vasa
Hamn fungerar som ett affärsverk enligt § 10 a i kommunallagen och skapar sin inkomst med privatoch offentligrättsliga avgifter som uppbärs av kunderna.
Vasa Hamn fungerar enligt instruktionen för affärsverket Vasa Hamn, på basis av vilken ansvaren och
befogenheterna är klart definierade.
Hamnens verksamhetsprocesser har beskrivits. I samband med hamnens strategiarbete genomfördes
en fyrfältsanalys för affärsverksamheten (SWOT-analys). Hamnen har ett BSC-styrkort i sitt bruk, från
vilket man årligen väljer mål för verksamheten som är bindande i förhållande till affärsverket direktion.
Sida 5
Direktionen för affärsverket Vasa Hamn godkänner styrkorten årligen och deras förverkligande följs upp
minst två gånger per år.
Utfallet inom verksamheten och ekonomin följs upp genom att utfallsjämförelser framläggs för
direktionen och stadsstyrelsen på det sätt som direktiven för verkställandet av budgeten förutsätter. I
början av mötet presenterar hamndirektören de aktuella ärenden som gäller utvecklandet av
hamnverksamheten och hamnen för direktionen.
Direktionen för affärsverket Vasa Hamn godkänner årligen ett dokument om intern kontroll och om
utvärderingen av dess förverkligande. I dokumentet bedöms riskhanteringen och i bilagan till
dokumentet framläggs en riskmatris baserad på riskkartläggning. I dokumentet fastställs också målen
för den interna kontrollen under följande år.
Vasa Hamn har ett flertal lagstadgade förfarandedokument, vilkas verkställande och genomförande
övervakas av bl.a. trafikverket, trafiksäkerhetsverket (TRAFI) och miljömyndigheterna. Dessa
dokument, utvärderingarna av dem och planer utgående från dem är uppdaterade.
BEDÖMNING AV DEN SANNOLIKA UTVECKLINGEN I FORTSÄTTNINGEN
Stadsfullmäktige i Vasa godkände vid sitt sammanträde 16.6.2014 grundandet av en gemensam hamn
för Vasa och Umeå, Kvarkenhamnar Ab. Bolaget mottar hamnfunktionerna den 1 januari 2015.
Affärsverket Vasa Hamn har lagts ner från 1. 1. 2015.
BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 626 007,93 €. Överskottet överförs till det egna
kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens överskott.
Sida 6
RESULTATBILDNING UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN
Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka
kostnaderna som föranletts av serviceproduktionen. I affärsverkets resultaträkning presenteras
intäkter som erhållits från utomstående samt stadens andra enheter och kostnader som betalats till
dessa.
Totalbeloppet för Vasa Hamns intäkter år 2014 var 3,27 mn euro. Intäktsbeloppet ökade
från föregående år 0,15 mn euro (4,9 %). Vid motsvarande tidpunkt var kostnadernas totalbelopp
utan avskrivningar 2,12 mn euro och ökningen från föregående år var 0,13 mn euro (6,7 %).
Vasa Hamns resultat för räkenskapsperioden visade ett överskott på 626 tusen euro år 2014
(444 tusen euro år 2013). Räkenskapsperiodens överskott ökadade 41,0 procent jämfört med
föregående räkenskapsperiod.
2014
1 000 €
Omsättning
Köp av tjänster
Personalkostnader
Löner och arvoden
Pensionskostnader
Övriga kostnader för affärsverksamhet
Rörelseöverskott /-underskott
Ränteintäkter
Överskott (underskott) före extraordinära poster
Extraordinära intäkter och kostnader
Räkenskapsperiodens överskott /underskott
NYCKELTAL I RESULTATRÄKNINGEN
Vinst, %
2013
1 000 €
3 096
175
2 980
139
-238
-713
-263
-582
-634
-209
-35
-617
-223
-30
-367
-293
783
-339
-273
793
43
-400
426
38
-386
444
200
626
0
444
6,71
6,71
20,22
7,04
7,04
14,90
= 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + Till kommunen
betalda räntekostnader + Till övriga betalda räntekostnader + Ersättning
för grundkapital) / (Eget kapital + Placerat räntebärande främmande kapital +
Avskrivningsdifferens och reserver)
= 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader
+ Ersättning för grundkapital)/(Eget kapital + Lån från kommunen
+ Avskrivningsdifferens och reserver)
Vinst, %
= 100 * (Underskott/överskott före reserver/Omsättning)
Sida 7
FINANSIERING AV VERKSAMHETEN
I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla finansieringskällor och penninganvändning under
affärsverkets likvida medel. Affärsverkets likvida medel ingår i stadens medel och ömsesidiga fordringar eller skulder
följs upp med hjälp av samlingskontot.
Verksamhetens och investeringarnas kassaflödes inverkan på likvida medel år 2014 var +758 tusen euro. År 2013
var motsvarande +241 tusen euro. Under räkenskapsperioden ökade affärsverkets fordringar på staden som
uppföljs på samlingskontot 489 tusen euro.
Finansieringsanalys och nyckeltal
2014
1 000 €
Rörelseöverskott /underskott
Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva
Förändringar av fordringar på kommunen
Förändringar av fordringar på övriga
Förändringar av räntefria skulder på övriga
Likvida medel 1.1.
FINANSIERINGSKALKYLENS NYCKELTAL
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5
år, €
Quick ratio
Current ratio
2013
1 000 €
783
367
-400
43
200
-31
20
792
339
-386
38
0
0
0
-360
0
136
758
-727
185
-489
-298
29
-758
-468
232
-4
-241
0
0
2 456
1 969
1 969
1 501
2 224 785,06
220,56
311
11,03
11,03
1 751 751,27
144,47
232
9,33
9,33
241
= 100 * (Överskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivningar
- Inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar
= 365 dgr x samlingskontots saldo 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden
Quick ratio
= (Samlingskontots saldo 31.12 + Finansieringsvärdepapper+Kortfristiga fordringar) / (Kortfristig främmande kapital Current ratio
= (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansieringsvärdepapper+samlingskontots saldo 31.12) /
(Kortfristig främmande kapital - Erhållna förskott)
Sida 8
GRANSKNING AV BALANSRÄKNINGEN
Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendoms- och
kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden. De väsentligaste förändringarna i balansräkningens aktiva skedde i bestående aktiva -131 tusen euro
och i fordringar +787 tusen euro. Fordringar hos kommunen ökade 489 tusen euro och övriga fordringar minskade 298 tusen euro. Eget kapital på
balansräkningens passiva sida ökade med räkenskapsperiodens resultat på 626 tusen euro och främmande kapital ökade 30 tusen euro.
VASA HAMN
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Mark- och vattenområden, uppskrivningar
Byggnader
2014
1 000 €
3 945
1 009
4 571
0
0
9 525
3 945
1 088
4 481
17
126
9 656
74
74
74
74
Placeringar
Övriga fordringar
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
AKTIVA TOTALT
Soliditetsgrad, %
Ackumulerat överskott (underskott), 1000 €
2013
1 000 €
PASSIVA
EGET KAPITAL
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Överskott /underskott från tidigare räkenskapsperioder
FRÄMMANDE KAPITAL
Kortfristigt
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
320
2 458
556
3 334
359
1 969
219
2 548
12 933
12 278
97,66
9,24
3 726
97,78
8,75
3 100
Soliditetsgrad, %
= 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott)
=Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
Sida 9
2014
1 000 €
2013
1 000 €
4 960
3 945
3 100
626
12 631
4 960
3 945
2 656
444
12 005
96
40
166
303
84
37
151
273
12 933
12 278
Bokslutskalkyler
RESULTATRÄKNING
01.01.-31.12.2014
Omsättning
01.01.-31.12.2013
3 095 914,55
2 980 085,05
175 023,40
139 344,30
-238 141,89
Köp av service
-712 622,14
-262 883,83
-950 764,03
-583 179,87
-846 063,70
Personalkostnader
Löner och arvoden
-633 916,09
-616 690,54
-208 624,84
-222 527,28
Lönebikostnader
Pensionskostnader
-35 127,84
-877 668,77
-30 384,40
-869 602,22
Rörelseöverskott /-underskott
-366 972,40
-338 657,50
-292 636,11
-272 686,29
782 896,64
792 419,64
Ränteintäkter
43 111,29
37 578,60
Ersättning av grundkapitalet
-400 000,00
-386 000,00
0,00
426 007,93
Överskott (underskott) före extraordinära poster
-356 888,71
Sida 10
-43,29
-348 464,69
443 954,95
FINANSIERINGSANALYS
01.01.-31.12.2014
01.01.-31.12.2013
Rörelseöverskott /underskott
782 896,64
792 419,64
366 972,40
338 657,50
-400 000,00
-386 000,00
43 111,29
0,00
200 000,00
0,00
-31 130,62
0,00
19 503,31
981 353,02
37 535,31
782 612,45
359 536,53
726 963,88
0,00
Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva
-135 796,39
-185 240,32
-223 740,14
0,00
757 612,88
-541 723,56
240 888,89
Förändringar av fordringar på kommunen
-488 625,82
-468 226,51
Förändringar av fordringar på övriga
-298 269,23
231 685,16
Förändringar av räntefria skulder från övriga
29 282,17
-757 612,88
-4 347,54
-240 888,89
-757 612,88
-240 888,89
0,00
0,00
Förändring i samlingskontot
2 458 038,60
Likvida medel 1.1.
1 969 412,78
Sida 11
1 969 412,78
488 625,82
1 501 186,27
468 226,51
BALANSRÄKNING
AKTIVA
2014
A
BESTÅENDE AKTIVA
II
Mark- och vattenområden, uppskrivningar
Byggnader
III
Placeringar
Övriga fordringar
C
RÖRLIGA AKTIVA
II
Fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
AKTIVA TOTALT
PASSIVA
EGET KAPITAL
I
III
IV
V
Grundkapital
Uppskrivningsfond
Överskott /underskott från tidigare räkenskapsperioder
D
FRÄMMANDE KAPITAL
II
Kortfristigt
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
3 944 843,44
1 008 613,64
4 571 254,05
0,00
0,00
9 524 711,13
3 944 843,44
1 087 775,12
4 480 667,97
17 254,57
125 774,98
9 656 316,08
74 442,55
74 442,55
74 442,55
74 442,55
320 071,62
2 458 038,60
556 159,90
3 334 270,12
358 546,45
1 969 412,78
219 415,84
2 547 375,07
12 933 423,80
12 278 133,70
2014
A
Sida 12
2013
2013
4 960 000,00
3 944 843,44
3 100 302,09
626 007,93
12 631 153,46
4 960 000,00
3 944 843,44
2 656 347,14
443 954,95
12 005 145,53
96 115,58
40 088,04
166 066,72
302 270,34
84 360,94
37 361,06
151 266,17
272 988,17
12 933 423,80
12 278 133,70
Bilageuppgifter
Periodisering av bestående aktiva
Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften minskat med betalningsandelar och planenliga
avskrivningar. Planavskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan.
Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt avskrivningsplanen har presenterats i resultaträkningens noter.
Anskaffningar på under 10.000 euro har bokförts som årskostnad.
Fordringar har antecknats i balansräkning till nominellt värde eller ett lägre sannolikt värde.
2. AFFÄRSVERKSAMHETS INTÄKTER
2014
1 824 004,24
407 914,30
283 842,31
248 488,06
117 842,36
114 108,00
57 554,53
32 248,43
9 912,32
3 095 914,55
2013
1 752 550,76
392 359,34
256 703,42
249 573,44
114 862,67
114 308,25
51 718,97
36 475,51
11 532,69
2 980 085,05
Mottagningsavgift för oljehaltigt avfall
Övriga intäkter
Försäljningsinkomster för måltider
Totalt
2014
141 460,53
31 130,62
2 432,25
0,00
175 023,40
2013
133 469,62
0,00
2 514,50
3 360,18
139 344,30
Extraordinära intäkter och kostnader
Totalt
2014
200 000,00
200 000,00
2013
Omsättning
Varuavgifter
Fartygsavgifter
Hyror för mark- och vattenområden
Hyror för byggnader
Kranavgifter
Avgifter för förtöjning och losskastning
Avfallshanteringsavgifter
Vattenavgifter
Övriga försäjningsinkomster
Totalt
0,00
0,00
3. AVSKRIVNINGSPLAN
Frän räkenskapsperiod 1.1.2006
För bestämmande av avskrivningarna på avskrivningsbara tillgångar har en på förhand upprättad avskrivningsplan
använts. Planavskrivningarna har beräknats på anskaffningspriset för immateriella och materiella tillgångar enligt den
uppskattade ekonomiska livslängden.
Avskrivningstid
Byggnader
4-5 år
lineär avskrivning
högst 20 år
lineär avskrivning
20 - 50 år
lineär avskrivning
15- 30 år
lineär avskrivning
8 - 20 år
lineär avskrivning
avskrivning enligt användning eller ingen avskrivning
4. FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRSÄLJNINGSFÖRLUST 2013 AV TILLGÅNGAR BLAND
BESTÅENDE AKTIVA
2014
2013
31 130,62
0,00
Sammanlagt
31 130,62
0,00
19 503,31
0,00
Sammanlagt
19 503,31
0,00
Avskrivningsmetod /
%
Sida 13
NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS AKTIVA
5. UPPSKRIVNINGAR
2014
Uppskrivningar 1.1
Förändring av uppskrivningar/minskning av området
Uppskrivningar 31.12
3 944 843,44
0,00
3 944 843,44
2013
3 944 843,44
0,00
3 944 843,44
6. BESTÅENDE AKTIVA
Mark- och
Byggnader
vattenområden
Uppskrivningar
3 944 843,44
3 944 843,44
1 087 775,12
0,00
0,00
0,00
-79 161,48
1 008 613,64
0,00
1 008 613,64
Fasta
anläggningar
och
konstruktioner
Maskiner
och
inventarier
4 480 667,97
17 254,57
283 201,53
76 335,00
0,00 -124 169,08
81 165,98
44 609,00
-273 781,43 -14 029,49
4 571 254,05
0,00
0,00
0,00
4 571 254,05
0,00
Placeringar inom bestående aktiva
Ökningar
Minskningar
Uppskrivningar
Masskuldebrevslånefordringar,
övriga lånefordringar och andra
fordringar
Fordringar på
Sammanlagt
dottersamfund
74 442,55
74 442,55
74 442,55
74 442,55
74 442,55
74 442,55
7. RÖRLIGA AKTIVA
Till rörliga aktiva hörande fordringar på samfund inom samma koncern
Fordringar på intresseoch andra ägarintressesamfund
Kundfordringar
Övriga fordringar
Sammanlagt
Sida 14
2014
57 913,63
335 796,39
393 710,02
2013
99 101,15
99 101,15
Sammanlagt
Förskottsbetalningar och
pågående
nyanläggningar
125 774,98
0,00
0,00
-125 774,98
0,00
0,00
0,00
0,00
5 711 472,64
359 536,53
-124 169,08
0,00
-366 972,40
5 579 867,69
3 944 843,44
9 524 711,13
NOTER TILL BALANSRÄKNINGENS PASSIVA
8. EGET KAPITAL
Grundkapital 1.1.
Grundkapital 31.12.
2014
4 960 000,00
0,00
4 960 000,00
2013
4 960 000,00
0,00
4 960 000,00
Minskningar av uppskrivningar under räkenskapsperiode
3 944 843,44
0,00
3 944 843,44
3 944 843,44
0,00
3 944 843,44
Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1.
Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.1
2 656 347,14
443 954,95
3 100 302,09
2 148 212,21
35 063,11
2 656 347,14
Överföring till över-/underskott från tidigare räkenskapspe
443 954,95
-443 954,95
626 007,93
626 007,93
35 063,11
-35 063,11
443 954,95
443 954,95
12 631 153,46
12 005 145,53
2014
25 945,80
2013
19 040,13
10. RESULTATREGLERINGAR, SKULDER
Kortfristiga
Lönebikostnader
Periodisering av löner med socialkostnader
Resultatregleringar / inköpsfakturor
Sammanlagt
2014
12 736,40
113 508,19
674,67
29 107,25
10 040,21
166 066,72
2013
9 373,64
116 145,06
0,00
17 400,00
8 347,47
151 266,17
2014
312 050,00
454 669,00
766 719,00
2013
312 050,00
766 719,00
1 078 769,00
2014
35 838,02
2013
35 838,02
2014
635 390,15
2013
620 846,02
208 624,84
35 127,84
-1 474,06
877 668,77
222 527,28
30 384,40
-4 155,48
869 602,22
Eget kapital totalt
11. NOTER ANGÅENDE ANSVARSFÖRBINDELSER
LEASINGANSVAR (INKLUSIVE MERVÄRDESSKATT)
Förfaller under följande rakenskapsperiod
Förfaller senare
Sammanlagt
ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER
Resultatbonus enligt avtal
NOTER ANGÅENDE PERSONALEN
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Personalersättningar och övriga rättelseposter
13. ANTALET ANSTÄLLDA ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE
Förvaltning och ekonomi
Fartygstrafikservice
Sammanlagt
14. ARVODEN TILL REVISOR
BDO Audiator Oy
Övriga arvoden
2014
4
9
13
2013
4
9
13
2014
545,60
2013
446,40
Sida 15
FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDÄ BOKFÖRINGSBÖCKER
Bokslut
Dagbok
Huvudbok
Inköpsreskontra
Betalningsrörelse
Bestående aktiva
Lönebokföring
häftad
mikrokort
i form av datalistor
Sida 16
VASA STAD
Affärsverket VASA VATTEN
BOKSLUT 2014
Innehållsförteckning
Direktionens berättelse för år 2014
Vasa Vattens förvaltning och redovisningsskyldighet
Redogörelsen för ordnandet av affärsverket Vasa Vattens interna kontroll
Verksamhetens och ekonomins utveckling
- Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin
- Bedömning av den sannolika utvecklingen i fortsättningen
- Personal
Resultatbildning och nyckeltal
-Resultaträkning och dess nyckeltal
-Finansiering av verksamheten och nyckeltal
-Balansanalys och nyckeltal
Förslag till behandling av resultatet
Budgetutfall
-Måluppfyllelse
-Driftsekonomidelen
-Finansieringsdelen
-Investeringsdelen
3
4
5
8
8
8
9
10
10
12
14
15
16
16
17
17
17
Bokslutskalkyler
18
Resultaträkning
Finansieringsanalys
Balansräkning
19
20
21
Noter
22
Noter gällande uppgörande av bokslutet
Resultaträkningens noter
Balansräkningens noter
23
23
25
28
29
2
Direktionens berättelse 2014
Affärsverket Vasa Vattens direktion sammanträdde sju gånger under året och behandlade bland annat
frågor som gäller vattenanskaffning.
Vasa Vatten hade ett bra år ekonomiskt sett, omsättningen var 15,09 miljoner € (2013 14,87 miljoner €)
och räkenskapsperiodens överskott blev 0,60 miljoner € (2013 0,45 miljoner €). Problemen med Vasa
stads reform av ekonomisystemet fortsatte och uppföljningen av ekonomin har varit besvärlig och
osäker, varvid ekonomiska beslut har fattats synnerligen försiktigt. De totala investeringarna var 3,01
miljoner € (2013 5,10 miljoner €), varav största delen inriktades på sanering och nybyggande av nätverk
samt rent allmänt på upprätthållande och utveckling av vattentjänsterna. Vasa Vatten betalade i
avkastningskrav till staden 1,39 miljoner € (2013 1,32 miljoner €).
Den dåliga vattenkvaliteten i Kyro älv orsakade stora problem och redan år 2013 blev man tvungen att
säkerställa råvattenbassängens funktion så att efterflockningsutrymmet avskiljdes från själva
Molnträsket. Efterflockningsutrymmet hade fyllts på grund av belastningen i Kyro älv och det tömdes
genom sugmuddring under år 2014. Som lösning på slamproblemen har man inom vattenreningen
planerat att ta i bruk en förbehandlingsanläggning vid Båskas och olika tekniker har undersökts och
testats. Problemet med förbehandlingsanläggningen är emellertid fortfarande rejektvattnen samt de
fasta ämnen som lösgörs i processen. Det projekt som påbörjats med GTK och NTM-centralen om
användning av djupgrundvatten i Vasas vattenanskaffning har fortskridit väl och i Kurikka har man redan
börjat med viktiga provpumpningar.
Ett gemensamt vattenskaffningsbolag mellan Kurikan Vesihuolto Oy och Vasa Vatten är under arbete
och i framtiden kommer eventuellt all den vattenmängd som behövs i Vasa att fås från de djupa
grundvattnen i Kurikka. Vattenmängderna inom den nuvarande vattenreningen var följande: Från Kyro
älv pumpades 4,85 miljoner m3, anläggningens råvattenmängd 6,07 miljoner m3 och i nätet pumpats
5,40 miljoner m3.
Vattentjänstnätverk byggdes och sanerades under året 27,2 km (2013 40,3 km). Den sammanlagda
längden för näten var 1 819 km i slutet av året. Vattenledningarna var sammanlagt 961 km,
avloppsledningarna 582 km och dagvattenledningarna 330 km. Ny kommunalteknik byggdes i
Yttersundom och vid Himalajagatan.
Verksamheten vid det sanerade Påttska reningsverket har varit utmärkt. Kvaliteten på det renade
avloppsvattnet är så bra att man redan nu kan se en betydande förändring till det bättre i
eutrofieringsnivåerna i Vasas inre skärgård och en flyttning av utloppet längre ut i havsområdet är inte
längre meningsfull. På reningsverket behandlades 7,13 miljoner m3 avloppsvatten, vilket är 5,4 % mera
än föregående år.
År 2014 var igen arbetsfyllt och på många sätt också utmanande, men ärendena som Vasa Vatten själv
har kunnat påverka har skötts bra och effektivt! Heja vårt team!
3
VASA VATTENS FÖRVALTNING OCH REDOVISNINGSSKYLDIGHET
Direktionen för affärsverket Vasa Vatten
Direktionens medlemmar
Ordinarie medlemmar
Ersättare
Karhu Pauli, ordf.
Risberg Pentti, vice ordf.
Ontto-Panula Terhi
Laitalainen Ari-Pekka
Syring Roy
Kukkonen Ulla
Huovari Pentti
Yli-Heikkuri Piia
Niemi Heli
Sirén Liisa
Pukkila-Palmunen Katariina
Nurmikoski Helena
Wahlström Liisa
Jungerstam Dick
Wiander Veronica
Mustonen Heikki
Teppo Kari
Ristilä Jouko
4
St:s representant Ollila Mauri
Som ordförande för direktionen för affärsverket Vasa Vatten fungerar Pauli Karhu och som
vice ordförande Pentti Risberg.
REDOGÖRELSE FÖR ORDNANDET AV AFFÄRSVERKET VASA VATTENS INTERNA
KONTROLL
Vasa Vattens verksamhetsidé är enligt kraven på en hållbar utveckling att ordna en störningsfri
vattenförsörjning inom sitt verksamhetsområde.
Verket driver sin verksamhet enligt
självkostnadsprincipen med beaktande av kommande nyinvesteringar och saneringar samt
utvecklingsbehov.
Affärsverket Vasa Vatten fungerar som ett i kommunallagen avsett affärsverk. Vasa Vatten har en
direktion som svarar för att affärsverkets administration och verksamhet samt den interna kontrollen
ordnas på behörigt sätt. Underställd direktionen leder och övervakar Vasa Vattens verkställande
direktör affärsverkets verksamhet, handhar affärsverkets administration och skötseln av ekonomin
samt ordnandet av den interna kontrollen.
Iakttagande av stadganden, bestämmelser och beslut
Vasa Vatten styrs till följd av sitt verksamhetsområde av många lagar och förordningar och
övervakas av samma orsaker även av många myndigheter. På grund av verksamhetens karaktär
och dess tillsyn är iakttagandet av lagar, förordningar och bestämmelser stadigt inbyggt i Vasa
Vattens hela verksamhet, och i verksamheten har inte framkommit några sådana saker som interna
eller externa övervakare skulle ha behövt ingripa i.
Att driva verksamten som ett affärsverk i enlighet med kommunallagen och att sammanjämka därtill
hörande bestämmelser med stadens förvaltnings- och ekonomistadgor och i synnerhet förfaranden
är däremot mycket tungt och besvärligt på grund av motstridigheter mellan bestämmelserna och
förväntningarna. Utvecklingsåtgärder för att sammanjämka lagar, förordningar, instruktioner och
stadens övriga föreskrifter och för att eliminera motstridigheter har påbörjats under 2010, men
någon slutgiltig klarhet i frågorna har fortfarande inte fåtts.
Måluppfyllelse, kontroll av användningen av medel, kompetens och tillförlitlighet vid
resultatkalkylering
Vasa Vatten har uppnått de funktionella och ekonomiska mål som uppställts för verket och har
nästan enbart med sina inkomster av vattenavgifter kunnat finansiera jätteinvesteringen vid
avloppsreningsverket. Investeringen anslöt sig till reningsverkets tillståndsvillkor och lyckades
synnerligen väl, reningsresultaten är utmärkta.
Ett effektivt byggande och utnyttjande av
investeringar, en effektiv användning och kontroll av driftssidans medel samt behöriga och
tillförlitliga kalkyler är i nyckelställning för Vasa Vatten också under de närmaste åren.
I syfte att förbättra den övergripande hanteringen av ekonomin och öka transparensen har man
inom Vasa Vatten inlett ett projekt år 2010 för att utveckla ett heltäckande datasystem för
vattentjänsterna. Projektets syfte var att koppla samman hela vattenförsörjningen till ett system,
vilket innebär att kedjorna i verksamheten och ekonomin är kompletta och verifierbara.
Systemprojektet möjliggör en mer pålitlig beräkning och gör det möjligt att reagera mer korrekt och
snabbt på förändringar inom verksamheten och ekonomin. Projektets fortskridande har dock av
stadens centralförvaltning förhindrats och den samtidigt genomförda centralstyrda systemreformen
gällande stadens ekonomiförvaltning har orsakat stora svårigheter, varvid också övervakningen av
Vasa Vattens medelsanvändning, giltighet och tillförlitlighet i resultatbedömningen under år 2014
har varit mycket besvärlig eller rent av omöjlig att utföra. I fortsättningen kommer situationen
5
antagligen att försämras ytterligare, för även vattentjänsternas informationssystemsprojekt ska föras
framåt i stadens regi och dessutom driver staden mycket kraftigt en koncentration av all s.k.
stödservicepersonal till centralförvaltningens matrisorganisation. En sådan centralt styrd förvaltning
betjänar inte vattentjänsternas specialbehov på något sätt och kommer med tiden att bryta ned
vattentjänsternas verksamhetsförutsättningar och därmed hela vattenförsörjningen.
Ordnande av riskhantering
Vattenförsörjningens verksamhetsfält är omfattande och de potentiella riskerna är stora.
Verksamhetsområdet och de därtill hörande lagarna och förordningarna kontrollerar emellertid
riskerna så effektivt att riskhanteringen, den interna och externa kontrollen utgör och måste utgöra
en mycket fast del av verksamheten. Vattenförsörjningen kräver emellertid specialkunnande och
det bör finnas tillräckliga resurser att tillgå inom branschen. Det kan vara besvärligt att upprätthålla
resurser och att utveckla dem på lång sikt, då det på själva verksamheten riktas lagstiftningsmässigt
och ekonomiskt tryck (i form av investeringar) och då det samtidigt krävs att primärkommunens
personal-, ekonomi- o.d. kontroversiella tolkningar och direktiv ska iakttas. I fortsättningen kommer
situationen antagligen att försämras ytterligare, för staden driver mycket kraftigt en koncentration av
all s.k. stödservicepersonal till centralförvaltningens matrisorganisation. En sådan centralt styrd
förvaltning betjänar inte vattentjänsternas specialbehov inom riskhanteringen och kommer att frånta
vattentjänsterna ett betydande substanskunnande.
Inom vattentjänsterna kan man se en minskning av mängden kundspecifik förbrukning (dvs.
inkomsterna) och samtidigt allt striktare krav vad gäller kunderna, miljön, energisparandet etc. En
dylik ekvation är en risk som man inte längre kan svara på enbart genom traditionella prishöjningar
och effektivitetsförbättringar. Vattentjänsterna bör bygga ut verksamhetens sidoflöden
(värmeproduktion, biogas m.m.) så att det även gagnar vattenförsörjningen. Verksamhet av den här
typen fordrar även ett nytt slags tänkande av kommunen och en smidig beslutsprocess som
möjliggör förverkligandet av olika slags kompanjonskap och företagsarrangemang. Vid kommande
kommunsammanslagningar ska vattentjänsterna bevaras som separata bolag med separat
finansieringsunderlag, tills de i verkligheten är möjliga att sammanslå med tanke på
funktionssäkerhet och förfaringssätt.
Inom vattentjänsterna är vattenförsörjningsarrangemangen och försörjningsberedskapen även
sådana avgörande frågor och betydande risker vars kritiska natur man är medveten om inom Vasa
Vatten, men inom stadens förvaltning verkar man inte lägga tillräcklig vikt vid dem. Vasa Vattens
direktion och ledning har i olika sammanhang föreslagit att stadens avkastningskrav ska minskas
eller att man tillfälligt ska avstå från det, för att vattentjänsternas inkomster kan riktas till att lösa
problem som har att göra med vattenförsörjning och försörjningsberedskap.
Övervakning av egendomsanskaffning, -överlåtelse och -skötsel
Vattenförsörjningen är synnerligen kapitalintensiv verksamhet. På grund av att verksamheten är
viktig behandlas upphandlingarna inom vattentjänsterna enligt upphandlingslagen för
specialbranscher, vilket möjliggör en något flexiblare upphandlingspraxis, som är nödvändig för
branschen.
Ansvaret för övervakningen av egendomsanskaffningen, -överlåtelsen och -skötseln ligger entydigt
på affärsverkets direktion och direktör. Till följd av verksamhetens kapitalintensitet och de
ekonomiska verkningarna av den är även en bättre övergripande hantering av egendomen en
betydande faktor i det projekt för utvecklande av vattentjänsternas heltäckande datasystem som har
inletts vid Vasa Vatten. Ibruktagandet av det heltäckande datasystemet har dock blivit försenat till
följd av stadens otydliga krav.
6
Avtalsverksamhet
Vattenförsörjningen baserar sig på ett avtal mellan verket och kunden. Å ena sidan har
vattenförsörjningen naturligt monopol och det är i regel obligatoriskt att ansluta sig till
vattenförsörjningen inom verksamhetsområdet, vilket innebär att avtalsparterna inte är i en helt
likvärdig ställning. Kundens ställning är tryggad i och med vattentjänstlagen och
konsumentskyddslagen och på basis av dessa lagar har Vattenverksföreningen i samarbete med
konsumentmyndigheterna utarbetat tolkningar och rekommendationer till avtals- och leveransvillkor
för branschen, vilka även Vasa Vatten följer.
Lagen om vattentjänster och konsumentens ställning har förändrats under de senaste åren och man
har inte helt lyckats informera kunderna om alla ändringar. En del meningsskiljaktigheter som gäller
avtal behandlas årligen. Ändringar i avtal och informerandet om dessa har definierats relativt
noggrant, men också i beredningen av dessa tillsammans med experter bör man vara extra
noggrann.
Utvärdering av ordnandet av intern revision
Affärsverket Vasa Vatten är en del av Vasa stad och lyder således utöver sin egen interna kontroll
även under stadens interna revision.
Vasa Vattens verksamhet är baserad på ett klart mål (ordnandet av vattentjänster) och med stöd av
lagar och förordningar förmår verket relativt självständigt sköta sin krävande uppgift. Utgående från
lagar och förordningar är vattentjänstverksamheten på många sätt också föremål för extern
granskning och kontroll. Till följd av den externa kontrollen är den interna granskningen och
kontrollen starkt förankrad i verksamheten.
Att vara verksamt inom vattenförsörjningsbranschen som ett affärsverk i enlighet med
kommunallagen och att sammanjämka bestämmelser i speciallagar som gäller branschen med
stadens förvaltnings- och ekonomibestämmelser och i synnerhet förfaranden är ändå ibland mycket
tungt och besvärligt på grund av motstridigheter mellan bestämmelser och förväntningar och leder i
vissa fall ofrånkomligen till att man bryter mot någon av kommunens förvaltnings- och
ekonomistadgor.
Vasa Vattens verksamhet granskas, följs upp och kontrolleras kontinuerligt både internt och externt
och därför kan korrigerande åtgärder vidtas omedelbart.
Till de återkommande uppföljningsåtgärderna hör exempelvis:
-
-
-
Genom sedvanliga ledarskapsåtgärder erhållna bevis för att den interna kontrollen fungerar
(rapporter om uppföljningen av verksamheten och ekonomin).
Uppgifter som fås av utomstående parter förstärker den egna bedömningen eller kan varsla
om kommande problem (myndigheter, kundrespons, klagomål från kunder, uppgifter från
uppföljningsundersökningar).
Uppgifter från datasystemen kan jämföras med uppgifter från andra källor eller med manuellt
gjorda kalkyler.
De interna och externa revisorerna samt verksamhetsorganen ger rekommendationer för
förstärkande av de interna kontrollåtgärderna.
7
VERKSAMHETENS OCH EKONOMINS UTVECKLING
VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN
År 2014 skedde det i Vasa Vattens verksamhet eller ekonomi inga särskilt väsentliga förändringar.
Lillkyro kommuns vattentjänstverk som anslöts till Vasa Vatten 2013 kräver fortfarande speciell
uppmärksamhet och mycket arbete, läckage repareras, nätverk saneras och vattentjänsterna
ansluts i möjligaste mån både till automations- och kartsystemen.
Man har försökt hitta en lösning på Vasas och regionens vattenanskaffningsproblem och frågan om
underhållssäkerhet. Fastän man i fortsättningen, inom något slags tidsrymd, skulle få allt vatten
som behövs i Vasa och regionen från djupgrundvattnet i Kurikka, måste ändå också
vattenproduktionssystemet som baserar sig på vattnet från Kyro älv utvecklas genom att bygga en
förbehandlingsanläggning. Om systemet som baserar sig på Kyro älv blir ett reservvattensystem,
klarar vi oss emellertid med mindre investeringskostnader
BEDÖMNING AV DEN SANNOLIKA UTVECKLINGEN I FORTSÄTTNINGEN
Att lösa vattenförsörjningsproblem och försörjningsberedskapsfrågor är långvariga och dyra projekt
och man borde också förbereda sig på att lösa problemen med inkomstfinansiering av
vattentjänsterna i stället för att betala avkastningskrav till kommunerna.
Inom vattentjänstbranschen kan man allt tydligare se en förändring, där vattenförbrukningen
kundvis åtminstone inte ökar och å andra sidan stiger kravnivån ytterligare bland kunderna, i fråga
om miljön och till exempel energisparande. På ett också i övrigt synnerligen kapitalintensivt område
kan man inte svara på dessa utmaningar, kommande kommunsammanslagningar och finansiering
av dem enbart med prishöjningar. I fortsättningen behövs utöver effektivitet och flexibilitet också
nya metoder såväl vad gäller funktioner som finansiering av dessa.
På basis av erfarenheterna av kommunsammanslagningen med Lillkyro borde vid kommande
kommunsammanslagninger de vattentjänstverk som ansluts till Vasa Vatten ovillkorligen bibehållas
som separata bolag med egen taxepolitik, tills anläggningarna och deras nätverk har fåtts reellt att
motsvara Vasa Vattens funktionssäkerhet och kvalitetsnivå. Annars blir Vasas vattenkonsumenters
kostnadsnivå oskäligt hög.
Nyckeltal
Fakturerad vattenmängd
3
1000 m
2010
4240
300
2011
4291
336
2012
4350
340
2013
4370
50
2014
4260
60
Fakturerad avloppsvattenmängd
3
1000 m
4480
700
4528
808
4710
900
4730
800
4790
840
615
734
€ 1,02
€ 1,25
625
747
€ 1,02
€ 1,45
634
762
€ 1,02
€ 1,65
913
823
€ 1,02
€ 1,65
961
858
€ 1,10
€ 1,65
Grannkommunernas andel
Grannkommunernas andel
Vattenledningsnätets längd km
Avloppsnätets längd km
3
Vattenavgiftstaxa €/m
3
Avloppsvattentaxa €/m
År 2014 betalade Vasa Vatten ett avkastningskrav på 1,39 miljoner € till staden.
Till investeringar användes år 2014 totalt 3,01 miljoner €, varav för avloppsvattenrening 0,16
miljoner € , för avlopp till glesbygdsområden 0,08 miljoner € , nätverk 1,73 miljoner €, anläggningar
0,53 miljoner €, pumpstationer 0,20 miljoner € och 0,33 miljoner € för allmän utveckling av
vattentjänsterna.
PERSONAL
Personalmängd 31.12
Ordinarie
Visstidsanställda
Årsverken
Personalens medelålder 31.12.
Sjukledigheter
Olycksfall
Utbildning
Utbildningskostnader
Löner och arvoden totalt år 2014
Heltidsanställda
Deltidsanställda
Heltidsanställda
2 659 280,03 €
2014
69
65
0
4
68,7
47,00
16,49
4
1,19
19 474
2013
72
68
0
4
72,6
46,75
14,64
3
1,82
33 113
2012
66
60
0
6
67,4
45,15
8,48
2
2,96
44 316
st.
st.
st.
st.
ÅV
år
dag/at
st.
dag/at
€
BILDANDE AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT
Resultaträkning och dess nyckeltal
2014
1 000 €
2013
1 000 €
Omsättning
Köp av service
Personalkostnader
Löner och arvoden
Pensionskostnader
Övr. lönebikostnader
Hyror
Ränteintäkter
Till kommunen betalda räntekostn..
15 087
133
314
14 865
93
352
-2 581
-2 515
-2 573
-2 365
-2 659
-705
-151
-2 818
-773
-146
-4 808
-102
-54
1 958
-4 675
-107
-79
1 774
25
5
0
-1 390
598
0
5
-12
-1 320
447
5,47
5,51
3,96
4,92
4,97
3,01
Vinst, %
+ Till övriga betalda räntekostnader + Ersättning för grundkapital) / (Eget kapital +
Placerat räntebärande främmande kapital + Avskrivningsdifferens och reserver)
Ersättning för grundkapital) / (Eget kapital + Lån från kommunen+ Avskrivningsdifferens och
reserver)
Vinst, % = 100 * (Över-/underskott före reserver / Omsättning)
Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna
som föranletts av serviceproduktionen. I affärsverkets resultaträkning presenteras intäkter som erhållits från
utomstående samt stadens andra enheter och kostnader som betalats till dessa.
Vasa Vattens totala intäkter var 15,5 miljoner € år 2014. Intäkterna steg med 0,2 miljoner € (1,46 %)
jämfört med föregående räkenskapsperiod. Det totala beloppet för kostnader under räkenskapsperioden
var 13,58 miljoner € och ökningen från föregående år var 0,04 miljoner € (+0,30 %).
Kostnaderna ökade en aning inom köp av service, avskrivningar och staden höjde avkastningskravet, men
personalkostnaderna minskade i motsvarande grad. Vasa Vattens resultat för räkenskapsperioden visade
överskott på 0,60 miljoner € (+0,45 miljoner € år 2013). Ökningen på 33 % grundar sig på ökade intäkter
år 2013). Ökningen på 33 % grundar sig på ökade intäkter och kostnadskontroll.
FINANSIERING AV VERKSAMHETEN
2014
1 000 €
2013
1 000 €
1 958
4 808
-1 390
30
-45
1 774
4 675
-1 320
-7
-6
-3 015
0
45
2 391
-5 104
87
6
105
-3
-2
-16
-516
28
-16
-710
-24
-359
-1 671
172
-2
-2 391
-15
301
0
0
-184
-105
0
0
1 671
-516
-516
1 227
-2980
179,32
342,86
47
3,8
3,9
-5371
102,08
183,72
-13
1,5
1,6
Förändringar i utlåning
Ökning i utlåningen
Förändring i långfristiga lån erhållna av andra
Förändring i omsättningstillgångar
Förändring i fordringar på andra
Förändring i fordringar på staden
Förändring i räntefria skulder till andra
Förändring i räntefria skulder på staden
Saldo 31.12
Saldo 1.1
Influtet kassaflöde av verksamhet och investeringar under 5
år, €
Låneskötselbidrag
Quick ratio
Current ratio
521
Influtet kassaflöde av verksamhet och investeringar under 5 år, €
11
= 100 * Överskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivningar – Inkomstskatter) /
Låneskötselbidrag
= (Överskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivningar + Räntekostnader) /
(Räntekostnader + Amorteringar på lån)
= 365 dgr * Samlingskontots saldo 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden
Quick ratio
= (Samlingskontots saldo 31.12 + Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar) /(Kortfristigt
främmande kapital – Erhållna förskott)
Current ratio
= (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Samlingskontots saldo
31.12) /(Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott)
I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla penningskällor och penninganvändning under
affärsverkets likvida medel. Affärsverkets likvida medel ingår i stadens medel och ömsesidig fordran/skuld
följs upp med hjälp av samlingskontot
12
BALANSANALYS
Balans och dess nyckeltal
AKTIVA
2 014
1000 €
2 013
1000 €
BESTÅENDE AKTIVA
Övriga utgifter med lång verkn.tid
Förskottsbetalning och
pågående nyanskaffningar
Byggnader
Fasta konstrukt. och anordn.
91
96
447
415
540
511
6 432
27 183
292
7 099
28 865
312
PASSIVA
EGET KAPITAL
Grundkapital
Över-/underskott fr tidigare räk.per.
Räkenskapsper. över-/underskott
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Räntefria skulder från kommunen
Anslutningsavg och övr. skulder
Förskottsbetalning och
pågående nyanskaffningar
800
254
34 708
36 530
Placeringar
Övriga fordringar
191
189
191
189
161
136
161
136
3 761
1 671
0
3 382
0
20
5 432
3 402
41 032
40 768
88,70
Soliditetsgrad, %
30,47
7 100
Ackumulerat överskott, 1 000 €
0
Lånestock 31.12, 1 000 €
87,74
33,42
6 502
532
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Kundfordringar
Resultatregleringar
Övriga fordringar
AKTIVA TOTALT
Kortfristigt
Lån fr finansiella inst,och
försäkr.anst
Lån från kommunen
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
2 014
1000 €
2 013
1000 €
29 294
6 502
598
29 266
6 055
447
36 394
35 768
38
2 749
41
2 747
2 787
2 787
0
16
0
552
641
657
516
419
553
708
1 850
2 212
41 032
40 768
Soliditetsgrad, %
= 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / ( Hela kapitalet – Erhållna förskott)
= Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott)
Lånestock 31.12
= Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder)
13
Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller
affärsverkets egendom och kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden.
FÖRSLAG OM BEHANDLING AV RESULTATET
Direktionen föreslår att fullmäktige beslutar överföra räkenskapsperiodens resultat 598 183,28 euro till
räkenskapsperiodens överskottskonto.
14
UTFALLSJÄMFÖRELSER
MÅL
BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL
FULLMÄKTIGE
Ekonomin i balans
Rörelseöverskott utan avskrivn.
Investeringar
Mål för år 2014
Verksamhet med egen
finansiering
Utfall 31.12.2014
Verksamhet med egen
finansiering
1 390 000 €
6 157 630 €
3 500 000 €
1 390 000 €
6 766 073 €
3 014 742 €
MÅL FÖR VERKSAMHETEN
Vatten- och avloppsvattenavgifterna avviker inte från nivån i grannkommunerna och
jämförelsestäderna: Uppnåddes.
MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL DIREKTIONEN
Direktionen godkänner affärsverkets budget och bokslut, och till dessa har ingen annan bindande
verkan fastställts.
Direktionen fattar beslut om ärenden som gäller affärsverkets verksamhet.
UTFALL FÖR UTGIFTS- OCH INKOMSTUPPSKATTNINGARNA
Bokslut
Ursprunglig Budgetbudget
ändringar
2014
2014
2013
Driftsekonomi
Verksamhetsutgifter
Verksamhetsbidrag
Finansiering
Finansieringsutgifter totalt
Minskning i långfristiga lån
Övriga finansiella utgifter
Finansiella inkomster totalt
Ökning i grundkapital
Anslutningsavgiftsskulder
Övriga finansiella
inkomster
Finansiering netto
Investeringar
Vattenledningar
Avlopp
Vattenrening
Avloppsvattenrening
Pumpverk
Utvecklande av vattenverket
Glesbebyggelse
Finansieringsandelar och
försäljningar
Ändrad
budget
2014
Utfall
Avvikelse
2014
2014
9 037 074
9 162 370
0
9 162 370
8 929 462
-232 908
15 133 965
14 980 000
0
14 980 000
15 381 714
401 714
351 673
6 448 564
250 000
6 067 630
0
250 000
6 067 630
313 821
6 766 073
63 821
698 443
1 348 069
1 405 768
0
1 405 768
1 405 896
128
1 320 000
1 390 000
0
1 390 000
1 390 000
0
15 768
15 768
0
15 768
15 768
0
12 301
0
0
0
128
128
526 601
6 000
0
6 000
57 883
51 883
521 109
0
0
0
27 705
27 705
0
0
0
0
25 048
25 048
5 492
6 000
0
6 000
5 129
-871
-821 468
-1 399 768
0
-1 399 768
-1 348 013
51 755
1 408 576
1 000 000
0
1 000 000
946 003
-53 997
1 007 471
1 000 000
0
1 000 000
780 776
-219 224
706 287
100 000
0
100 000
76 756
-23 244
1 077 654
500 000
0
500 000
526 613
26 613
381 655
250 000
0
250 000
156 834
-93 166
317 120
250 000
0
250 000
195 535
-54 465
205 482
400 000
0
400 000
332 224
-67 776
87 093
0
0
0
0
0
5 017 152
3 500 000
0
3 500 000
3 014 742
-485 258
Uppskattningarna inom driftsekonomin förverkligades för Vasa Vatten bra, verksamhetsutgifterna underskred
en aning och verksamhetsinkomsterna överskred uppskattningarna, verksamhetsbidraget utföll på så sätt 0,7
miljoner euro bättre än uppskattat.
Investeringar gjordes försiktigt, men effektivt, de totala investeringarna var 3,0 miljoner €, vilket var 0,5 miljoner €
mindre än budgeterat.
Direktionen godkänner affärsverkets budget och bokslut, och ingen annan bindande verkan har fastställts.
BOKSLUTSKALKYLER
RESULTATRÄKNING
01.01.-31.12.2014
01.01.-31.12.2013
15 086 950,43
313 821,42
133 485,53
Omsättning
14 865 122,62
351 673,06
93 535,42
Köp av tjänster
-2 581 225,39
-2 515 103,32
-5 096 328,71
-2 572 604,52
-2 364 904,67
-4 937 509,19
Personalkostnader
Löner och arvoden
-2 659 280,03
-2 818 478,22
-705 098,88
-151 298,93
-773 025,52
-145 935,47
Lönebikostnader
Pensionskostnader
-3 515 677,84
-3 737 439,21
-4 807 939,88
-102 445,43
-53 731,92
1 958 133,60
Hyror
Övriga kostnader för affärsverksamhet
-4 674 700,71
-107 428,54
-79 389,98
1 773 863,47
Ränteintäkter
Till kommunen betalda
räntekostnader
Räkenskapsperiodens överskott
(underskott)
25 048,35
5 129,28
0,00
5 491,50
0,00
-1 390 000,00
-127,95
-12 176,47
-1 320 000,00
-124,58
-1 359 950,32
598 183,28
-1 326 809,55
447 053,92
18
FINANSIERINGSANALYS
Rörelseöverkott (-underskott)
Avskrivningar och
nedskrivningar
Finansiella intäkter och
kostnader
Försäljningsvinster av tillgångar bland
bestående aktiva
Finansieringsandelar för
investeringsutgifter
Försäljningsinkomster av tillgångar
bland bestående aktiva
Verksamhetens och
investeringarnas kassaflöde
Förändringar i utlåning
Ökningar i lånefordringar på andra
Minskningar i lånefordringar på
andra
Förändringar av lånebeståndet
Minskning av långfristiga lån från
andra
Förändring av omsättningstillgångar
Förändring av fordringar på andra
Förändring av fordringar på staden
Förändring av räntefria skulder till
andra
Förändringar av räntefria skulder till
staden
Saldo 31.12
Saldo 1.1
1.1-31.12.14
1.1-31.12.2013
1 958 133,60
1 773 863,47
4 807 939,88
-1 390000,00
4 674 700,71
-1 320 000,00
30 049,68
-6 809,55
-45 241,94
5 360 881,22
-6 052,24
3 014 741,38
5 104 244,71
0,00
-87 093,31
-45 241,94
2 969 499,44
-6 052,24
2 391 381,78
-2 918,00
-532 040,65
27 705,08
-24 439,63
-358 718,77
-1 670 772,06
401,97
-1 349,03
-710 410,65
-726 178,27
521 109,41
-14 511,07
300 714,66
0,00
172 232,25
-2 430,00
104 603,23
-15 767,62
-15 767,60
-516 273,05
5 011 099,16
-1751,00
-2 918,00
0,00
5 115 702,39
0,00
-1 884 128,21
-2 391 381,78
-184 388,93
-104 603,23
0,00
1 670 772,06
-516 273,05 2 187 045,11
101 814,66
0,00
-516 273,05
1 226 683,70
710 410,65
19
BALANSRÄKNING
AKTIVA
A
I
BESTÅENDE AKTIVA
2014
6)
Försk.bet. och pågående nyanläggningar
II
Byggnader
Förskottbetalningar och pågående nyanläggningar
III
Placeringar
Övriga fordringar
B
I
RÖRLIGA AKTIVA
II
Fordringar
Kundfordringar
Resultatregleringar
Övriga fordringar
5)
AKTIVA TOTALT
PASSIVA
A
EGET KAPITAL
I
Grundkapital
IV
V
Räkenskapsperiodens över/underskott
D
I
7)
92 956,06
96 136,25
447 063,76
540 019,82
414 687,49
510 823,74
6 432 414,05
27 182 925,92
291 873,24
800 473,95
34 707 687,16
7 099 334,09
28 864 586,67
312 384,07
253 776,91
36 530 081,74
191 422,61
191 422,61
188 504,61
188 504,61
160 858,00
160 858,00
136 418,37
136 418,37
3 761 024,16
1 670 772,06
0,00
5 431 796,22
3 382 149,81
0,00
20 155,58
3 402 305,39
41 031 783,81
40 768 133,85
29 293 919,88
6 502 241,44
29 266 214,80
6 055 187,52
598 183,28
36 394 344,60
447 053,92
35 768 456,24
38 214,88
2 749 040,61
2 787 255,49
40 644,88
2 746 610,61
2 787 255,49
0,00
0,00
552 414,31
640 864,87
656 904,54
1 850 183,72
15 767,62
516 273,05
418 564,62
553 417,90
708 398,05
2 212 422,12
41 031 783,81
40 768 133,85
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt
Räntefria skulder från kommunen
II
2013
Kortfristigt
Lån från finansiella institut och
försäkringsanstalter
Lån från kommunen
Skulder till leverantö
Övriga skulder
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
9)
9)
8)
10)
20
NOTER
21
Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften minskat med planenliga
avskrivningar.
Avskrivningarna enligt plan har beräknats i enlighet med en på förhand uppgjord avskrivningsplan.
Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt avskrivningsplanen har presenterats i
resultaträkningens noter. El- och fjärrvärmeanslutningarna ingår i placeringarna under bestående
aktiva.
Värdering av omställningstillgångar
Omsättningstillgångarna har antecknats i balansräkningen enligt principen om medelpris i
anskaffningsutgiften eller en sannolikt lägre anskaffningsutgift eller enligt beloppet för det sannolika
överlåtelsepriset.
Fordringarna har antecknats i balansräkningen till nominellt värde eller ett lägre sannolikt värde.
Resultatbonus
För år 2014 gjordes inget avtal om resultatbonus.
Korrigeringar till föregående räkenskapsperiods uppgifter
Föregående räkenskapsperiods beräkningar har ändrats så att de motsvarar den gångna
räkenskapsperiodens gruppering.
2. AFFÄRSVERKSAMHETENS INTÄKTER
OMSÄTTNING
Vattenavgifter
Avloppsvattenavgifter
Dagvattenavgifter
Grundavgifter för vattentjänster
Inkomster av fakturerade arbeten
Anslutningsavgifter (överföringsbara)
Övriga försäljningsinkomster
SAMMANLAGT
AFFÄRSVERKSAMHETENS ÖVRIGA INTÄKTER
ALLA TOTALT
2014
4 632 947,99
2013
14 400,00
2 477 802,89
483 223,03
608 582,12
43 282,96
15 086 950,43
4 398 627,18
6 780 999,57
14 000,00
2 466 836,56
486 902,1
680 662,45
36 694,69
14 865 122,62
133 485,53
93 535,42
15 220 435,96
14 958 658,04
6 826 711,44
22
3. UTREDNING AV GRUNDERNA FÖR PLANENLIGA AVSKRIVNINGAR
För bestämmande av avskrivningarna på avskrivningsbara tillgångar har en på förhand upprättad
avskrivningsplan använts.
Planavskrivningarna har beräknats på anskaffningspriset för immateriella och materiella tillgångar enligt den
uppskattade ekonomiska livslängden.
De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenterna samt
avskrivningsmetoderna är:
Övriga utgifter med lång
verkningstid
Byggnader
Fasta konstruktioner och
anordningar
Avskrivning underkastad
lösegendom
4 - 5 år
lineär avskrivning
30 - 35 %
5 - 20 år
15 - 60 år
lineär avskrivning
15 - 30 %
4 - 20 %
15 - 30 år
10 - 20 %
lineär avskrivning
15 - 35 %
4 - 20 år
Små anskaffningar bland bestående aktiva, vars anskaffningsutgift är under 10.000 euro, har bokförts som
årskostnad.
4. KORRELATION MELLAN GENOMSNITTLIGA AVSKRIVNINGAR OCH INVESTERINGAR
Genomsnittlig avskrivning
Genomsnittlig egenskaffningsutgift
Avvikelse €
Avvikelse %
2014
2013
år 2013 – 2017
år 2012 - 2016
4 624 928,12
4 306 378,56
318 549,56
7,40
4 221 043,84
4 727 444,79
-506 400,95
-10,71
Planeringsperiodens egenanskaffningsutgift för investeringar är på årsnivå i genomsnitt 318 549,56 €
mindre än de planenliga avskrivningarna. Om de tidigare årens mycket stora investeringar och
avskrivningarna som dessa ökade. År 2014 var också för investeringarnas del ett ekonomibalanseringsår.
5. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR PÅ SAMFUND INOM SAMMA KONCERN
2014
Kundfordringar
306 928,43
Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem
258 025,69
Kundfordringar
Fordringar på intresseoch andra ägarintressesamfund
113 897,72
Kundfordringar
2013
299 731,94
181 628,22
122 731,94
7. EGET KAPITAL
Grundkapital 1.1
Grundkapital 31.12
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1
Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12
Överföring till över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder
Eget kapital totalt
2014
2013
29 266 214,80
27 705,08
29 293 919,88
28 745 105,39
521 109,41
29 266 214,80
6 055 187,52
447 053,92
6 502 241,44
4 914 333,86
1 140 853,66
6 055 187,52
447 053,92
-447 053,92
598 183,28
598 183,28
1 289 138,51
-1 289 138,51
447 053,92
447 053,92
36 394 344,60
35 768 456,24
2014
2013
7 395,00
7 395,00
1 554,75
1 554,75
56 199,00
56 199,00
200 587,69
178 536,60
0,00
0,00
0,00
0,00
2014
2013
Anslutningsavgifter
Anslutningsavgifter, staden
2 749 040,61
38 214,88
2 746 610,61
40 644,88
Sammanlagt
2 787 255,49
2 787 255,49
Långfristigt främmande kapital
Anslutningsavgifter och andra långfristiga skulder
Skulder till samkommuner, där kommunen är medlem
Skulder till intresseoch andra ägarintressesamfund
Skulder till intresseoch andra ägarintressesamfund
9. ANSLUTNINGSAVGIFTER OCH ÖVRIGA
SKULDER
10. RESULTATREGLERINGAR
Semesterlöneperiodiseringar
Övriga löneperiodiseringar
Totalt
2014
2013
577 966,76
36 784,55
42 153,23
656 904,54
627 488,02
35 641,29
45 269,64
708 398,95
NOTER GÄLLANDE PERSONALEN
Personalkostnader
Löner och arvoden
Lönebikostnader
Pensionskostnader
Sammanlagt
Personalkostnader som har aktiverats i anläggningstillgångarna
2014
2013
2 659 280,03
2 818 478,22
705 098,88
151 298,93
3 515 677,84
47 490,23
773 025,52
145 935,47
3 563 168,07
3 737 439,21
92 355,92
3 829 795,13
12. PERSONALMÄNGD ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE
Ekonomi och förvaltning
Kundservice och fakturering
Tekniska tjänster
Molnträskets vattenverk
Påttska reningsverket
Sammanlagt
2014
2013
7
4
25
15
18
69
7
5
26
16
18
72
ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER
Bokslut
Dagbok
Huvudbok
Inköpsreskontra
Betalningsrörelse
Bestående aktiva
Lönebokföring
Lagerbokföring
inbundet
mikrokort
adb-utskrift
adb-utskrift
26

VASA STADS BOKSLUT 2014

Transcription

Similar documents

Egnahemshus, 5r+k+aula+matrum+b+kvr, 241

Val i Gustaf Vasa församling - Fria liberaler i Svenska kyrkan

1500-talet Sverige

prov vasatiden facit

Blad 1 och 2

Kursinbjudan och mer information

Schema KAY130 dk1-3 H15 - GUL

LC Vasa -Old Vasabygden r.f.

Harrods – Hur i hela världen tog jag mig till Harrods?”

Vasa 01