1978:13 - Länsstyrelserna

Transcription

1978:13 - Länsstyrelserna
3
FÖRORD
Turism och rekreation är en sektor som vuxit snabbt i landet som helhet.
Turistnäringen måste framgent tillmätas större betydelse. Länet har goda
utvecklingsmöjligheter och dess sevärdheter, natur samt tillgångar och
möjligheter till aktivt friluftsliv bör utvecklas och tas tillvara. I länsplaneringsrapporterna har behovet av en samordnad planering inom sektorn
turism och rekreation framhållits.
Det är väsentligt att länsplaneringen görs mer konkret och åtgärdsinriktad
samt att den samordnas med den fysiska riksplaneringen. Länsstyrelsen har
därför tagit initiativ till en utredning i syfte att snabbt åstadkomma en sammanställning av aktuella kunskaper samt att redovisa de allmänna förutsättningarna och konkreta objekt för turism i länet. I detta arbete ingår att göra
en översiktlig bedömning av länets resurser och möjligheter till en framtida
utveckling av turistsektorn. Utredningen kan ses som ett första steg i arbetet
med en utvecklingsplanering för turism och rekreation i Skaraborgs län.
Utredningen har letts av en ledningsgrupp med följande sammansättning:
Länsrådet G. Norling (ordf.), Länsarkitekten H. Ridal, Naturvårdsdirektören P. Wramner. Planeringsdirektören B. Berglund, Byråchefen B. Broberg, Länsantikvarien S A Hallbäck samt Turistdirektören G. Vogel-Rödin.
White Arkitekter AB genom arkitekter SAR Mats Karlsson och Bo Jansson
har anlitats som konsult för vissa delar av arbetet.
Rapporten bör uppfattas som ett inlägg i en angelägen diskussion om hur
turismen skall kunna utvecklas som näring och för att belysa vilka åtgärder som är angelägna att vidtaga för att rekreationssektorn skall kunna utvecklas. Rapporten bör också kunna fungera som en informationskälla
och kanske också inspirationskälla.
För att utveckla turismen i länet behövs en samverkan mellan berörda kommuner, länsstyrelsen, landstinget, Västergötlands Turisttrafikförening och
övriga berörda organ.
1978-10-16
5
INNEHÅLL
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
BAKGRUND
7
TURISMENS ORGANISATION
13
TURISMEN SOM NÄRINGSGREN
17
EKONOMISKA STÖDFORMER
35
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TURISM
I LÄNET
43
OMRÅDEN AV SÄRSKILT INTRESSE
FÖR TURISM OCH REKREATION
99
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
129
7
1. BAKGRUND
1.1
RIKSDAGSBESLUTET 1975 OM TURISM- OCH
REKREATIONSPOLITIKEN
1.2
TURISMENS BETYDELSE FÖR SKARABORGS
LÄN
1.3
SYFTET MED DENNA UTREDNING
8
1.1 RIKSDAGSBESLUTET 1975 OM TURISM- OCH REKREAPOLITIKEN
Riksdagens beslut med anledning av propositionerna 1975:46 och 1975:47 har
lagt grunden för en turism- och rekreationspolitik som innebär att alla människor skall ges ökade möjligheter till rekreation och avkoppling genom friluftsliv samt natur- och kulturupplevelser under sina längre ledigheter.
I propositionerna föreslogs bland annat, att den framtida utbyggnaden för turism
och rekreation borde ske genom samordnade åtgärder och bl.a. i områden särskilt lämpade härför, s.k. primära rekreationsområden. Genom den slutliga riksagsbehandlingen fattades beslut om 25 sådana områden, varav ett är Tiveden
med Göta kanal i Skaraborgs och Örebro län.
Se figur. 1:1.
På det organisatoriska området innebar beslutet bland annat inrättande av
Sveriges Turistråd, med uppgift att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av turism i Sverige och
rekreationsberedningen, med uppgift att samordna statens insatser för
turism och rekreation.
Rekreationsberedningen har nyligen avgivit ett betänkande, "Statliga insatser
för turism och rekreation, DsJo 1978:2", som, förutom en sammanfattning av
dagens situation inom turist- och rekreationssektorn, även innehåller en rad
förslag till konkreta åtgärder.
Beredningen framhåller bland annat att turismen är en viktig näringsgren och
föreslår att översiktliga utvecklingsprogram utarbetas för viktigare rekreationsområden.
Vidare bör nämnas den under 1978 tillsatta utredningen om fritidsboendets framtida utveckling. I direktiven till utredningen nämns bland annat uthyrningsverksamhet i anslutning till jordbruket.
1.2 TURISMENS BETYDELSE FÖR SKARABORGS LÄN
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i sin rapport till kommunerna och landstinget
om planeringsfrågor av regionalpolitisk betydelse (Planeringsrapport 1977) gjort
följande uttalande:
"Turismen är en svagt utvecklad sektor i länets näringsliv. Med sin leende natur
och sina många kulturhistoriska minnesmärken borde den skaraborgska bygden
kunna locka flera besökare. För närvarande förekommer ingen länsomfattande
planering för att utveckla turismen. Länsstyrelsen, landsting och kommuner bör
9
10
snarast skapa resurser för att gemensamt genomföra en sådan planering för att
kunna bedöma behovet av nya anläggningar eller utbyggnad av befintliga. En
sådan aktivitet är ägnad att ge Västergötlands turisttrafikförening förstärkt underlag för sin marknadsföring. Möjligheterna att utveckla Tiveden som primärt
rekreationsområde måste tas tillvara".
I planeringsrapport 1978 understryks ytterligare turistnäringens betydelse ur regionalpolitisk och nationalekonomisk synpunkt.
I "Planeringsläget i de primära rekreationsområdena", supplement till rekreationsberedningens betänkande, görs en jämförelse mellan de 25 områdena med avseende på befolkningsunderlag och tillgänglighet, figur 1.2. Folkmängdsuppgifterna avser endast Sveriges befolkning.
Som framgår av figuren har Tiveden det största befolkningsunderlaget inom 5 tim
restid av samtliga de primära rekreationsområdena.
Tivedens centrala läge visar även på att hela Skaraborgs län är centralt beläget i
Sverige, och, genom närheten till Göteborg och Malmö, även är beläget på lagom bilreseavstånd från de stora färjorna till Danmark och kontinenten.
Länsstyrelsen framhåller i sitt yttrande över rekreationsberedningens betänkande att Tiveden, sedan planerade åtgärder genomförts, bör kunna utgöra ett reellt
alternativ till en vistelse på t.ex. Gotland eller i Norra Bohuslän, två områden
som i dag slits hårt genom de stora turistströmmarna. I stället för att utrustas för
att ta emot ännu fler människor borde alternativ till dem kunna erbjudas så att
dessa utsatta områden kan konsolideras och anordnas för att på ett bättre sätt ta
emot en oförändrad turistström. Ett sådant alternativ är Tiveden.
1.3 SYFTET MED DENNA UTREDNING
Många de statliga intentionerna måste tolkas oh förverkligas på det kommunala
planet. Planering för turism och bedömningarna av turismen som näringsgren
kan oftast inte ske i varje kommun för sig. Länsstyrelsen har därvid i samverkan
med landstinget och övriga regionala organisationer en viktig uppgift som faktamedlare och samordningsorgan. Mycket material finns redan samlat ibland annat naturvårdsenhetens inventeringar och riksplanematerialet.
Det utredningsmaterial, som här redovisas, syftar främst till
att genom utdrag ur rekreationsberedningens betänkande och andra statliga
utredningar redovisa och tolka statsmakternas intentioner inom området,
särskilt beträffande sådant som har intresse för Skaraborgs län, och, där så
är möjligt, översätta riksprognoser till länsprognoser. (kap 2-4).
att ge en samlad bild av länets förutsättningar för turism och rekreation genom en sammanställning av befintligt material (kap 5) samt
11
12
att ge underlag för och stimulera till vidare åtgärder på lokal och regional nivå (kap 6-7).
De vidare åtgärderna kan bland annat bestå i upprättande av utvecklingsprogram
för de områden i länet som är av särskilt intresse för turism och rekreation.
13
2. TURISMENS
ORGANISATION
2.1
CENTRAL NIVÅ
2.2
REGIONAL NIVÅ
2.3
KOMMUNAL NIVÅ
14
2.1 CENTRAL NIVÅ
Den centrala förvaltningsmyndigheten för friluftsliv är statens naturvårdsverk.
Frågor rörande marknadsföring behandlas av Sveriges turistråd, som där har
omfattande uppgifter vad gäller utveckling, utbildning, samordning och distribution av utbudet m.m. Beredningen för turism och rekreation har främst till
uppgift att samordna de statliga insatserna på området. Den har därvid särskilt
ansvar för att följa utvecklingen i de primära rekreationsområdena och andra
större områden av betydelse för turism och rekreation.
Bland övriga centrala myndigheter och organ, utöver de ovan nämnda, som genom sin verksamhet har beröringspunkter med turism och rekreation, bör nämnas:
●
●
●
●
●
●
●
●
●
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
statens planverk
riksantikvarieämbetet
lantbruksstyrelsen
skogsstyrelsen
fiskeristyrelsen
riksidrottsförbundet
sjöfartsverket och sjösäkerhetsrådet
STF, Reso, Friluftsfrämjandet, m.fl. frivilliga organisationer
2.2 REGIONAL NIVÅ
Länsstyrelserna har på det regionala planet ansvar för länsplaneringen och den
fysiska riksplaneringen och handlägger bland annat ärenden rörande bebyggelseplanering, naturvård, rörligt friluftsliv, kulturminnesvård och regionalpolitiskt
stöd till turistanläggningar. Länsstyrelserna har i sin verksamhet alltmera uppmärksammat frågor om turism och rekreation.
Landstingen är främst engagerade i den i regionala turismen genom att de lämnar ekonomiskt stöd till regionala turistorganisationerna och i några fall står
som huvudman för länets turistorganisation. I flera fall har särskilda stiftelser
för rekreationslivet tillkommit.
Landstingens engagemang inom turism och rekreation baseras främst på
● intresset att stödja länets näringsliv och därmed den ekonomiska utvecklingen i länet
● intresset att utjämna standard och kostnader mellan länets kommuner i fråga
om rekreation.
● intresset som sjukvårdshuvudman att det skapas anläggningar för friskvård.
15
I tolv län svarar ett regionalt turisttrafikförbund för den regionala verksamheten.
Västergötlands turisttrafikförening omfattar landskapet Västergötland utom Göteborg och har kommunerna i Skaraborgs och södra i Älvsborgs län samt de två
landstingen och enskilda som medlemmar. Styrelsen består av representanter utsedda av landstingen och kommunförbundets länsavdelningar samt länsstyrelserna i Skaraborgs och Älvsborgs län.
För närvarande pågår en utredning inom landstinget och kommunförbundets länsavdelning angående den fortsatta organisationen av turistverksamheten i länet.
Från och med 1 september 1978 kommer ett av Sveriges Turistråd och turistorganisationerna i Dalsland, Värmland, Västergötland och Västkusten, samt ett
rederikonsortium, att gemensamt driva ett marknadsförings- och bokningsföretag, Sverige Resor Väst, som får till uppgift att boka och marknadsföra regionens
konkreta produkter, i första hand stugor. Genom detta åstadkommes en enklare
distribution till konsumenten, som istället för att ringa till 10 olika bokningscentraler nu istället kan vända sig till ett ställe. Dessutom räknar man med att genom
samarbetet åstadkomma en slagkraftigare marknadsföring.
2.3 KOMMUNAL NIVÅ
Landets kommuner spelar idag en avgörande roll vid tillkomsten av semesteroch rekreationsmöjligheter för allmänheten. En stor andel av de turist- och rekreationsanläggningar som numera tillkommer är kommunalt ägda eller båda
kommunalt ägda och drivna.
Kommunernas engagemang motiveras främst av att
-
tillkomsten av nya anläggningar ger rekreationsmöjligheter för den egna
befolkningen
-
en utökad turism kan ge flera sysselsättningstillfällen, bättre underlag för
service och ökade indirekta intäkter till såväl näringslivet som till den
kommunala ekonomin.
Turistfrågorna handläggs som regel av kommunens fritidsnämnd, i något fall
av särskild turistnämnd.
16
17
3. TURISMEN SOM
NÄRINGSGREN
3.1
FRITIDSVANOR OCH ÖNSKEMÅL
3.2
TURISMENS OMFATTNING I DAG
3.3
TURISMENS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER
I SVERIGE
3.4
TURISMENS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER
I LÄNET
3.5
MARKNADSBEDÖMNING
3.6
GLESBYGDSTURISM
3.7
TURISMENS SAMHÄLLSEKONOMISKA BETYDELSE
3.8
TURISMENS BETYDELSE SOM NÄRINGSGREN FÖR LÄNET
18
3.1 FRITIDSVANOR OCH ÖNSKEMÅL
Undersökningar som gjorts under 1960- och 1970-talen ger en god allmän bild
av svenska folkets semestervanor och önskemål.
Följande utgör en mycket kort sammanställning av några intressanta undersökningsresultat. För mera information hänvisas till rekreationsberedningens betänkande eller respektive utredning.
1962 års fritidsutredning visade att en mycket stor del av fritiden ägnades åt "hemaktiviteter", t.ex. att se på TV eller läsa.
Låginkomstutredningen (1967) visade att i socialgrupp III hade 72 % ej haft någon stugvistelse under 1967. 48 % av befolkningen gjorde inte någon semesterresa alls. 40 % av den vuxna befolkningen hade varken bil, båt eller fritidshus.
Svenska Turisttrafikförbundet (1969, 1971) visade att den svenska inkvarteringskapaciteten för semestrande var maximalt utnyttjad under de perioder det stora
flertalet svenskar hade semester.
Kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden (1970) anger att utöver de 13 % som uppgav att de inte alls haft semester uppgav dessutom 13 % att de visserligen haft semesterledighet, men att det inte varit möjligt för dem att lämna bostaden.
Endast var femte semesterfirare valde någon form av kommersiell boendeanläggning.
Naturvårdsverket (1973) konstaterade att innehav av bil framstår som väsentlig tillgång vid utövande av friluftsliv. Kollektiva färdsätt användes sällan.
På uppdrag av bostadsdepartementet har två kunskapsöversikter med anknytning till fritidsboendet utarbetats.
Sektionen för lantmäteri vid KTH ger i den ena av dessa rapporter
- Fritidsboendet i Sverige, publicerad 1976,- en bred sammanställning av befintligt forsknings- och utredningsmaterial m.m. rörande fritidsboendet, diskuterar olika problem med dagens fritidsboende och redovisar förslag till forsknings- och utredningsuppgifter.
I den andra rapporten - Fritidsboendevanor, publicerad 1977 - ger Nordiska museét en översikt över befintligt forsknings- och utredningsmaterial beträffande
vissa sociala och kulturhistoriska aspekter på fritidsboendet.
Statistiska centralbyrån (SCB) genomför på uppdrag av riksdagen fr.o.m. hösten
1974 löpande årliga undersökningar av levnadsförhållandena i Sverige (ULF).
Komponenten fritid har ingått i etapp 2 som inleddes 1976. De första resultaten
kommer att publiceras hösten 1978.
19
Rekreationsberedningen föreslår i sitt betänkande en kartläggning och analys av
människors vanor och önskemål beträffande fritiden och de hinder som finns för
att tillgodose dessa önskemål.
3.2 TURISMENS OMFATTNING I DAG
Antalet semesterdygn torde, enligt Turistrådets och rekreationsberedningens antaganden, uppgå till ca 250 milj. dygn om året.
Lediga dygn utanför semesterperioden är dels veckoslut, dels extra lediga dagar
på helger, totalt drygt 100 dygn per individ och år, vilket på befolkningen innebär drygt 800 milj. dygn.
Den registrerade inkvarteringskapaciteten d.v.s. på hotell, stugbyar, vandrarhem
och auktoriserade campingplatser uppskattas till 410 000 bäddar.
Antalet turistdygn på kommersiellt inriktade anläggningar, d.v.s. inklusive icke
auktoriserade campingplatser, uppgick år 1976 till 12,1 milj.
Antalet semesterdygn utanför de kommersiella anläggningarna, d.v.s. hyra av
privata stugor, lägenheter och rum, läger, barnkolonier o.dyl., camping utanför
campingplatser samt fritidsbåtar uppskattas till totalt 14 milj. dygn.
Det totala utlandsresandet inklusive semesterresandet till de nordiska länderna
uppgick till ca 2,5 milj. resor år 1976. Med en genomsnittlig vistelsetid uppskattad till 10 dygn tillbringade svenskarna ungefär 20 milj. dygn på utländska semestermål.
Till detta kommer boende i eget fritidshus hos släkt och vänner samt semester i
egen bostad.
Rekreationsberedningen gör i sin rapport "Statliga insatser för turism och rekreation", DsJo 1978:2, en sammanställning av antalet semesterdygn 1976, fördelade
på olika boendeformer, vilken redovisas i följande tabell.
20
Tabell 3:1 Semesterdygn fördelade på olika boendeformer (1976).
Milj. sem. dygn
% av totala
antalet
Delsumma Totalt sem. dygn
per
boendeform
I eget fritidshus
36
15,1
Hos släkt och vänner
30
12,2
Utlandsresande
20
8,1
Kommersiella boendeformer
i Sverige:
Hotell
Stugbyar
Vandrarhem
Auktoriserad camping
Icke auktoriserade camp. platser
2,0
1,8
0,5
6,5
1,3
12
0,8
0,7
0,2
2,7
0,5
4,9
14
3,3
0,8
0,8
0,8
5,7
Andra övernattningar i Sverige:
Hyra av stuga, lägenh. m.m.
Läger, barnkolonier
Camping utanför campingplats
Fritidsbåtar m.m.
Totalt antal semesterdygn
varav totalt utanför bostaden
resp. semester i egen bostad
8,0
2,0
2,0
2,0
247
112
135
100
46,0
54,0
21
3.3 TURISMENS UTVECKLINGSMÖJLJGHETER I SVERVGE
För att kunna förutse förändringar av den svenska turismen under den närmaste
tjugofemårsperioden har Sveriges Turisråd konstruerat en modell till Perspektivplan i vilken det avses bli möjligt att studera effekterna av de åtgärder som sätts
in för att vidareutveckla den svenska turismen.
Semestertidens utveckling fram till år 2000 kommer att kännetecknas av bl.a.
följande:
1) Genom sänkt pensionsålder från 67 till 65 år samt införandet av mjuk övergång till pensionering vid 60 års ålder uppstår en mycket stor ökning av arbetsfria dygn, av vilka de flesta givetvis inte bör uppfattas som semesterdygn.
2) En femte semestervecka har införts fr.o.m. 1978, samtidigt som rätt till semester förbättras för vissa eftersatta grupper. Reformen berör genom familjesamband etc. 2,4 milj. människor. I beräkningarna avseende utvecklingen
fram till år 2000 har antagit en ökning av antalet semesterdygn från ca 30
till ca 40 dygn.
Det måste emellertid konstateras att mönstret för hur den 5:e semesterveckan
kommer att förläggas och utnyttjas fortfarande är något oklar.
3) En fortsatt tendens till uppdelning av semestern i flera perioder.
Tre huvudscenarier har utvecklats. Det ena (I) bygger på förutsättningen att kapaciteten på de svenska boendeanläggningarna utvecklas i samma takt som hittills,
d.v.s. camping ökar med 10.000 bäddar per år, stugbyar med 250 bäddar och
antalet hotellbäddar med 500. Fritidshusen ökar med 20.000 enheter per år. Besöken hos släkt och vänner ökar något. Utlandsresandet fortsätter att öka med
5 % per år.
Det andra huvudscenariot (II) bygger på samma grundförutsättningar som i scenario I, med undantag för tillväxten av stugbyar. I detta scenario förutsättes en
årlig tillväxt av 4.000 bäddar i stugbyar.
Det tredje huvudscenariot (III) bygger på samma grundförutsättningar som i scenario II. I detta scenario förutsättes att korttidsuthyrningen av fritidshus ökar från
f.n. 5 % av beståndet till 1.0 %.
Beredningens kommentarer till scenarierna
Av scenarierna framgår att nuvarande utvecklingstendenser vad avser fördelningen av semesterdygnen mellan olika boendeformer kan inge vissa farhågor.
Om man antar att de ca 100 milj. semesterdygn som tillkommer under perioden fram till år 2000 fördelas som nu, d.v.s. 54 % i bostaden och 46 % utanför
bostaden, har man redan utnyttjat en stor del av den tillväxt som scenarierna
beskrivit.
22
Om man inte åstadkommer ett effektivt utnyttjande av befintlig och tillkommande kapacitet i kollektiva turistanläggningar genom en avancerad produktutveckling och marknadsföring, blir konsekvensen att en ökad efterfrågan på fritidshus
alt. utlandsresor blir alternativet till att stanna i bostaden under semestern. Ur
rekreationspolitisk synvinkel måste en sådan utveckling betraktas som oacceptabel.
3.4 TURISMENS UTVECKLINGSMÖJLJGHETER I LÄNET
INLEDNING
I detta avsnitt redovisas ett försök att i grova drag uppskatta turismens utvecklingsmöjligheter i Skaraborgs län. Metoderna för denna typ av beräkningar är
fortfarande under utveckling och underlagsmaterialet är delvis bristfälligt. Det
har trots detta ansetts angeläget att konstruera räkneexempel för att belysa olika utvecklingsalternativ. Beräkningsmetoden är i grunden densamma som i rekreationsberedningens betänkande. Det bör emellertid observeras att beredningen vill ha svar på frågan:
"Kan målen i riksdagsbeslutet uppfyllas, d.v.s. kan man i högre grad än idag bereda större delen av befolkningen en tillfredsställande rekreation? " Beräkningarna utgår därför i första hand från Sveriges befolknings rekreationsbehov och
strängt taget inte från Sveriges möjligheter att exempelvis ta emot en större turistström från utlandet.
Syftet med denna rapport är ju inte att utreda Skaraborgarnas möjligheter att få
en tillfredsställande rekreation (vilket i och för sig är en viktig fråga) utan att
utreda Skaraborgs läns möjligheter och resurser att ta emot en utökad turism
inom länet. Detta annorlunda synsätt medför även vissa skillnader i beräkningsmetodiken.
Skaraborgs läns förutsättningar för turism, som mera i detalj redovisas i kapitel
5, kan i allmänna ordalag sammanfattas på följande sätt:
-
det centrala läget i Sverige samt närheten till Göteborg och därmed till kontinenten gör länet attraktivt för en utveckling av turismen
-
det faktum att västkusten och andra kustområden idag är hårt utnyttjade för
turism och rörligt friluftsliv kommer med stor sannolikhet att medföra ett
ökat intresse för Skaraborgs län som turistlän
-
länets resurser för turism, såväl vad gäller sevärdheter och aktiviteter (kuster vid Sveriges två största insjöar, platåbergen och skogsmarken) är till
stor del outnyttjade. Med resurser menas här även länets möjligheter till
en säsongsförlängning och en utökad vinterturism.
23
KAPACITETEN HOS OCH UTNYTTJANDET AV BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR IDAG
Beskrivningen av dagsläget avser som regel år 1916 eller år 1917. Folkmängden i Skaraborgs län uppgick vid årsskiftet 1977/1978 till 265.971 personer,
vilket motsvarar 3,21 % av rikets befolkning. Detta används här som jämförelsetal, även om andra grunder för jämförelse i vissa fall kunde vara mera relevanta.
Antalet bäddar i stadshotell, motorhotell och turisthotell i Skaraborgs län uppgick i juli 1977 till 2.600 enligt SCB:s statistik. Enligt beredningens bedömning motsvaras 104.400 bäddar av 2,0 milj. svenska turistdygn, d.v.s. 19,2 turistdygn/plats. För Skaraborgs län motsvarar detta ca 50.000 turistdygn.
Antalet bäddar i stugbyar i Skaraborg uppgår till 265. Under 1977 uppgick
det sammanlagda antalet gästnätter (semesterdygn) i de båda byarna (Källebacken och Hökensås) till ca 35.000.
I länet finns 8 vandrarhem med 360 bäddar. Antalet semesterdygn kan uppskattas till ca 20.000.
Enligt statistik från SCR uppgick antalet gästnätter på auktoriserade campingplatser till 145.000 i Skaraborgs län år 1977, vilket inom parentes tyder på en
högre beläggningsgrad på de ca 4.000 bäddplatserna, fördelade på 11 anläggningar, än i riket i övrigt.
Beredningen uppskattar antalet semesterdygn på icke auktoriserade campingplatser till en femtedel av antalet semesterdygn på de auktoriserade campingplatserna, d.v.s. ca 30.000 dygn.
Totalt innebär detta ca 280.000 semesterdygn på kommersiellt inriktade anläggningar, vilket motsvarar 2,3 % av det totala antalet dygn på motsvarande
anläggningar i Sverige.
Beträffande antalet semesterdygn utanför de kommersiella anläggningarna,
görs här en mycket grov uppskattning. Antalet dygn i Skaraborgs län antas
utgöra 3,21 % av antalet dygn i riket, vilket ger:
Hyra av privata stugor, lägenheter och rum
Läger, barnkolonier o.dyl.
Camping utanför campingplatser
Fritidsbåtar
Totalt
255.000
65.000
65.000
65.000
450.000
24
Tabell 3.2 Rums och bäddbeläggning i Skaraborgs län under maj - sept 1977
samt okt 1977 - april 1978
STADSHOTELL
MOTORHOTELL
TURISTHOTELL
Rum
Bäddar
Rum
Rum
maj-sept 1977
45
38
60
42
67
58
okt 1977 -april 1978
46
34
51
33
41
36
1.050
1.025
1.850
1.685
140
140
280
280
300
300
450
410
Procentuell
beläggning:
Bäddar
Bäddar
Disponibel
kapacitet:
juli 1977
april 1978
STUGBYAR
VANDRARHEM
Rum
Bäddar
Bäddar
Procentuell
beläggning:
maj-sept 1977
64
48
43
okt 1977 -april 1978
30
28
21
juli 1977
60
295
360
April 1978
60
265
90
Disponibel
kapacitet:
25
Tabell 3.3 Utnyttjande av den tillgängliga bäddkapaciteten under
maj 1977 – april 1978
Förklaring:
26
Tabell 3.4 Utnyttjande av den tillgängliga bäddkapaciteten under
maj 1977 – april 1978
Förklaring:
27
FÖRSÖK TILL FRAMTIDSBEDÖMNING
Följande fyra utvecklingsalternativ för perioden 1976 - 2000 har bedömts vara
av intresse.
A. Kapaciteten på boendeanläggningarna utvecklas proportionellt mot utvecklingen i riket enligt beredningens och Turistrådets bedömningar enligt scenario I, d.v.s. i samma takt som hittills i riket.
B. Samma som A, men med en utbyggnad av anläggningarna i Tiveden enligt
Tivedsgruppens förslag.
C. Samma som B, mer med en motsvarande utbyggnad även i de övriga tre
av utredningen föreslagna intresseområdena (jfr. kap. 6).
D. Samma som C, men med en starkt utökad glesbygdsturism och uthyrning
av befintliga fritidshus m.m.
Följande beskrivningar bör betraktas som räkneexempel baserade på den metod som använts i rekreationsberedningens betänkande.
A.
Enligt nuvarande utvecklingstendenser
Antalet hotellbäddar antas öka med 15 om året efter ersättningsproduktionen.
Den nuvarande låga beläggningen av hotellen beräkna öka med 0,4 procentenheter per år, d.v.s. procentenheter per femårsperiod.
Antalet nya bäddar i stugbyar ökar med 10 om året och antalet bäddar på camping med a 300 per år.
Ökningen inom de icke kommersiella boendeformer antas ske proportionellt
mot beredingens antaganden för riket i sin helhet (alternativ A).
(Tusental
semesterdygn)
riket
1976
länet
%
länet
Kommersilla
boendeformer
Hotell+vandrarhem
2000
70
3,5
Stugbyar
2000
35
1,8
Aukt. camping
7000
145
2,1
Icke aukt. camping 1000
Summa
12000
30
280
3,0
2,3
Icke kommersiella 15000
boendeformer
27000
Totalt
450
730
3,0
2,7
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
riket
2000
länet
%
länet
4000
150
3,8
4000
80
2,0
15000
300
2,0
2000
25000
60
590
3,0
2,3
25000
50000
750
1340
3,0
2,7
28
Kommentar: Beräkningen ger i det närmaste en fördubbling av an talet semesterdygn i denna typ av anläggningar i länet såväl som i riket i sin helhet. Det
innebär att Skaraborgs län fortfarande har en procentuell andel av antalet semesterdygn, som är lägre än dess andel av rikets befolkning.
B. Med en utbyggnad i Tiveden enligt Tivedsgruppens förslag
Tivedengruppen föreslår i generalplan för Tiveden att antalet bäddplatser i de
tre basorterna Granvik, Tived och Olshammar ökar med totalt 1.775 bäddplatser, varav 950 i stugbyar, 750 vid campingplatser och ett sjuttiotal i vandrarhem.
Dessutom föreslås antalet enklare övernattningsmöjligheter (camping eller motsvarande) öka i aktivitetspunkterna med tillsammans ca 590 bäddplatser.
Detta ger vid full utbyggnad av de föreslagna platserna följande totalbild med
samma grundantaganden som tidigare:
(Tusental
semesterdygn)
riket
1976
länet
%
länet
Hotell+vandrarhem
2000
70
3,5
Stugbyar
2000
35
1,8
Aukt. camping
7000
145
2,1
Icke aukt.camping 1000
Summa
12000
30
280
3,0
2,3
450
730
3,0
2,7
Kommersiella
boendeformer
Icke kommersiella
boendeformer
Totalt
15000
27000
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
│
riket
2000
länet
%
länet
4000
160
4,0
4000
180
4,5
15000
350
2,3
2000
25000
60
750
3,0
3,0
25000
50000
750
1500
3,0
3,0
Kommentar: Åtgärderna i Tiveden medför en ökning av antalet semesterdygn
med ca 150.000 år 2000. Även i detta fall har emellertid Skaraborgs län en
procentuell andel av antalet semesterdygn, som är lägre än dess andel av rikets
befolkning.
Det bör observeras att delar av det föreslagna utbudet i Tiveden är beläget i
Örebro län, men att man här, för att förenkla, har hänfört det hela till Skaraborgs län.
C. Med motsvarande utbyggnad inom övriga områden av intresse för turism
och rekreation
Utredningen framhåller i kapitel 6 Kålland - Kinnekulle, Guldkroken – Hökensås - Mullsjö och Billingen - Falbygden som områden av särskilt intresse för turism och rekreation.
29
Inget av dessa områden kan ensamt bli föremål för en utbyggnad av antalet
bäddplatser av den omfattning som föreslås i Tiveden. Däremot bör en motsvarande utbyggnad i de tre områdena tillsammans utgöra ett realistiskt antagande: Det innebär således ca 1.000 nya bäddplatser i stugbyar, en till två i
vardera området, 1.300 - 1.500 bäddplatser på camping, likaledes fördelade
på en till två i vardera område, samt totalt ett sjuttiotal nya platser i vandrarhem.
Detta innebär ett tillskott av ytterligare ca 150.000 semesterdygn i kommersiella boendeformer år 2000.
Totalt skall därmed antalet semesterdygn i länet öka till sammanlagt 1.650.000
eller 3,3 % av det totala antalet semesterdygn i Sverige, varvid Skaraborg uppnår ett tal som motsvarar dess andel av befolkningen i Sverige.
D. Med en starkt utökad glesbygdsturism och uthyrning av befintliga fritidshus m.m.
Om vi antar att aktiva åtgärder, innebärande exempelvis en ökning av andelen
korttidsuthyrda fritidshus från 1 % till 3 % och ett 100-tal nybyggda fritidshus
i smärre grupper i anslutning till jordbruk skulle kunna medföra en ökning med
ytterligare 150.000 semesterdygn år 2000, skulle detta totalt ge ca 1.800.000
semesterdygn, motsvarande 3,6 % av det totala antalet semesterdygn i Sverige.
Sammanfattande kommentarer till försöket till framtidsbedömning
Skaraborgs län har idag en mindre övernattningskapacitet och ett lägre antal semesterdygn än riket i övrigt i relation till folkmängden, vilket är anmärkningsvärt mot, bakgrund av länets goda förutsättningar för turism och
rekreation.
Genom utbyggnad i Tiveden enligt Tivedengruppens förslag förbättras situationen något, men först genom ett motsvarande tillskott inom de övriga
områden som är av särskilt intresse börjar länet närma sig riksgenomsnittet.
En utökad satsning av glesbygdsturism och uthyrning av fritidshus m.m. bör
ge ett större tillskott i Skaraborgs län än i riket i övrigt.
En satsning på ovan diskuterade åtgärder bör bedömas som önskvärd och
fullt realistisk.
30
3.5 MARKNADSBEDÖMNNG
Genom sin unika natur, idylliska städer, innanhaven Vänern och Vättern samt
en av landets äldsta odlingsbygder med mängder av kulturminnesmärken har
Skaraborgs län rika möjligheter att erbjuda fritidsmänniskan en stimulerande
miljö. Var än en turist bor i Skaraborg har han nära bilreseavstånd till de flesta
av länets attraktioner.
Turistgeografiskt ligger länet mycket strategiskt. Inom ett reseavstånd av upp
till 3 timmar finns drygt 2 milj. svenskar och inom ett reseavstånd av upp till
5 timmar drygt 5 milj.
Skaraborgs län ligger även strategiskt i förhållande till kontinenten tack vare
Kattegattrederierna, som har stor passagerar- och bilkapacitet och som satsar
stora belopp i marknadsföring av för- och eftersäsong. Speciellt för dessa säsonger är rederierna intresserade av resmål, belägna inom en radie av ca 20 mil.
Inom denna radie faller Skaraborgs län, som, om lämpliga marknadsanpassade
boendeformer och arrangemang kan tillskapas, har alldeles speciella förutsättningar.
Kapaciteten på färjorna i varje riktning är enligt följande:
Danmark
Sessanlinjen
Stena Line
Europafärjan/Lion Ferry
Pass./vecka
Bilar/vecka
44.800
86.400
31.500
162.700
9.600
10.800
8.680
29.080
Kontinenten
Tor Line
3 ggr/vecka
Tor Line Holland
Sessanlinjen, Travemünde
3 ggr/vecka
Stena Line, Kiel
dagl.
4.248
1.200
4.248
3.600
1.200
1.050
10.500
22.596
1.750
5.200
Rederierna har under högsäsong 65 - 70 % beläggning, när det gäller passagerare; betydligt mer när det gäller bilar. Under lågsäsong behåller Sessanlinjen
90 % av sin kapacitet, medan Stena Line, behåller 75 %. På Tyskland, Holland
och England har man samma kapacitet året om.
Skaraborgs län har också en intensiv genomfartsturism av svenskar och utlänningar, dels beroende på färjetrafiken dels på Västkustens traditionella attraktionskraft.
31
Denna genomfartsturism bör genom olika åtgärder t.ex. förbättrad inkvartering,
bättre service och större utbud av aktiviteter, kunna påverkas att göra längre
uppehåll i länet.
Nuvarande situation på inkvarteringssidan har tidigare beskrivits i kap 3.4 sidorna 23-26.
Hotellen har under sommarmånaderna stor ledig kapacitet - endast ca 50 % av
hotellbäddarna utnyttjas under denna tid. Strukturrationaliseringen inom hotell - och restaurangrörelsen utgör dock ett stort problem, när det gäller mottagarservice. Ett större intresse bör ägnas näringen när det gäller att få till stånd
en bättre beläggning och därmed en bättre driftsekonomi. Sveriges Turistråd
har tillsammans med de regionala turistorganisationen och näringen utvecklat
ett hotellchecksystem som på sikt bör ge ökad övernattningsfrekvens på många hotell.
Tack vare länets lättillgänglighet har de hotell som satsat på konferensverksamhet haft framgång. Som exempel kan nämnas Hotell Billingehus i Skövde, Hotell Bellevue i Hjo och Mullsjö Friluftsgård. En utveckling av denna verksamhet bör ha goda förutsättningar.
Svenska Turistföreningens (STF) vandrarhem har i stort sett en god standard
och acceptabel kapacitet.
I länet finns två stugbyar - Källebacken i Karlsborgs kommun och Hökensås
i Tidaholms kommun. Den sistnämnda stugbyn med 35 stugor av god standard
har en uthyrning av 30 veckor/år, vilket är jämförbart med tvåsäsongersregioner som t.ex. Dalarna och Jämtland - Härjedalen. Av statistiken på sid 25 – 26
framgår att de utländska turisterna är av avgörande betydelse för stugbyarnas
beläggning.
Det är angeläget, att ytterligare stugbyar byggs. De samarbetspartners som
finns och som kan hjälpa till med att få en förlängd säsong, d.v.s. rederierna,
önskar främst sälja stuga i stugbyar, därför att konsumenten där är tillförsäkrad en viss allmän service. Rederierna har ringa intresse av enskilda stugor
under för- och eftersäsong.
I Skaraborgs län finns, som tidigare redovisats, ca 12.900 (1975) fritidshus.
Dessa utgör en potentiell tillgång för en av de populäraste semesterformerna - stuga med självhushåll. För närvarande är ungefär 1 % av dessa hus disponibla för den uthyrningsverksamhet som Västergötlands Turisttrafikförening bedriver. Det är en angelägen uppgift att genom olika åtgärder animera
fritidshusägaren att upplåta sina hus för uthyrning under tiden man ej själv
använder dem. (Se vidare kap 4.3 sid 41-42).
För såväl rederierna som från den inhemska marknaden finns ett ökat intresse
för "miniferie" - arrangemang på 2 - 5 dagar. I marknadsplaner bland annat för
Danmark har en utveckling av sådana arrangemang för en treårs period tagits
upp av Sveriges Turistråd i samarbete med rederierna och regionerna inom
Västsverige.
32
De kommunala satsningarna på anläggningar och service för det rörliga friluftslivet samt på kulturaktiviteter för den egna befolkningen kommer också
den gästande turisten till del men bör för den senare göras ännu mer lättillgänglig.
Det räcker inte idag med att sälja en säng; boendet måste alltid vara kopplat
till olika aktiviteter som gör turistens vistelse intressant.
En utveckling av studieresandet, temaresor, exempelvis till lantbruk som Västergötlands Turisttrafikförening tagit intressanta initiativ till, till industrier etc.,
bör ha goda möjligheter att utvecklas. Likaså torde ett ökat gruppresande med
buss både från Sverige och utlandet med Skaraborgs län som mål ha goda förutsättningar att kunna utvecklas ytterligare.
Beträffande vinterturism har länet goda möjligheter genom anläggningar av
olika slag, men på grund av de osäkra nederbördsförhållandena är vintersäsong baserad på skidåkning svår att marknadsföra för fjärrturism.
De ovan angivna synpunkterna är en belysning av några av de faktorer som
påverkar turismen till och i Skaraborgs län. Dessa synpunkter måste kompletteras med en kvantifiering, där man belyser nuvarande beläggning på de olika anläggningarna av svenskar, nordbor och utomnordiska turister samt med
prognoser för en 5-års period. Det i föregående avsnitt redovisade räkneexempel D motsvarar en 5,5 % ökning av antalet semesterdygn på kommersiella
anläggningar under en 25-årsperiod. I andra sammanhang har en 10 % årlig
ökning ansetts som rimlig och önskvärd. Målsättningsmässigt bör man således kunna ange, hur många svenskar och övriga som kommer att besöka länet
under prognostiden. För att få fram realistiska siffror krävs ytterligare utredning.
3.6 GLESBYGDSTURISM
En utökad glesbygdsturism bör, som tidigare nämnts, vara av särskilt intresse
för Skaraborgs län med dess stora andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk.
En utveckling av glesbygdsturismen kan ske på två sätt:
en ökad uthyrning av överloppsbyggnader, outnyttjade rum i bostadshus
m.m. enligt "västkustmodellen".
genom byggande av ett eller flera fritidshus i anslutning till jordbruksfastighet.
Den sistnämnda formen har under senare tid uppmärksammats i flera sammanhang. Genom en nyligen genomförd ändring av byggnadslagen erfordras numera enbart byggnadslov, alternativt enkel planutredning, beträffande "tätbebyggelse av mindre omfattning" (5 § byggnadslagen).
33
I prop. 1976/77:122 som föregick lagändringen framhåller departementschefen
att "även viss begränsad, kompletterande fritidsbebyggelse bör kunna prövas
utan detaljplan inom områden som på grund av tidigare bebyggelse eller naturens beskaffenhet inte kan utnyttjas för det rörliga friluftslivet".
Byggnadsåtgärderna bör dock ha stöd i antagen kommunöversikt eller översiktsplan.
I en byggnadsforskningsrapport, "Fritidsbebyggelse i mindre grupper". Anders
Johnsson R75:1975, framhålls att fritidshus i samband med jordbruk kan motverka säsongsvariationer i jordbruket med åtföljande undersysselsättning och
låga inkomstöverskott. De positiva sysselsättningseffekterna i samband med
såväl exploatering och byggande som vid uthyrning diskuteras.
Regeringen har nyligen i prop. 1977/78:113 föreslagit att ett regionalpolitiskt
stöd skall kunna utgå för viss kombinationsverksamhet, t.ex. stuguthyrning till
sådana lantbrukare, fiskare m.fl. i glesbygdsområden som kan behöva kompletterande sysselsättning och inkomstförstärkning. Liknande stödmöjligheterges
inom ramen för det s.k. skärgårdsstödet.
Rekreationsberedningen bedömer denna form av glesbygdsturism som tilltalande varför dessa stödformer är angelägna också från rekreationssynpunkt.
Beredningen vill därför föreslå en vidgad tillämpning av dessa stödformer för
att främja tillkomsten av uthyrningsstugor inom landets rekreationsområden.
Denna fråga bör övervägas i samband med den översyn av det regionalpolitiska stödet som f.n. görs.
I Skaraborgs län är förutsättningarna för turistformen särskilt goda. Länsstyrelsen bör i samråd med lantbruksnämnden, Västergötlands Turisttrafikförening
och LRF stimulera denna typ av bebyggelse, till en början exempelvis i form
av pilotprojekt inom något av de områden som anses vara av särskilt intresse
för turism och rekreation.
Denna typ av åtgärder bör även ses i samband med en ökad korttidsuthyrning
av befintliga fritidshus.
3.7 TURISMENS SAMHÄLLSEKONOMSKA BETYDELSE
Rekreationsberedningen framhåller i sitt betänkande, att turismens effekter
på betalningsbalansen, statens ekonomi samt den kommunala ekonomin f.n.
är ofullständigt kända. Dess regionalpolitiska betydelse kan vara betydande
i vissa områden, men uppfattningarna om turismens värde i detta avseende
varierar mycket.
Turismen kan i många fall göra det möjligt att vidmakthålla en levande bygd.
Turismen ger arbetstillfällen och inkomstmöjligheter och förbättrar samtidigt
underlaget för serviceinrättningar av olika slag.
34
Den sysselsättning som turismen ger präglas i hög grad av säsongvariationerna och av turismens karaktär i övrigt, av hur differentierat rekreationsutbudet
är och av anläggningarnas servicenivå.
Turismens betydelse för den lokala serviceförsörjningen kan ofta vara avsevärd även om turistsäsongen är kort. även ett marginellt köpkraftstillskott genom turism, exempelvis inom dagligvaruhandel eller kollektiva kommunikationer, kan i områden med sviktande lokalt underlag vara vad som behövs för
att en serviceverksamhet skall kunna bibehållas.
Turismen har vidare effekter på betalningsbalansen. Den utländska turismen
till Sverige är betydelsefull inte bara för turistbranschen utan också för statens
ekonomi. Av Riksbankens betalningsbalansstatistik framgår att reseutgifterria
under 1976 översteg intäkterna med ca 3 miljarder kronor.
Beredningen föreslår att särskilda studier genomförs för att närmare belysa turismens samhällsekonomiska effekter.
3.8 TURISMENS BETYDELSE SOM NÄRINGSGREN FÖR
LÄNET
I beredningens föreslagna fortsatta studier ingår även en regional-ekonomisk
studie.
I avvaktan på ytterligare underlag från central nivå kan endast allmänna bedömningar göras beträffande Skaraborgs län.
En utveckling av turismen i länet får troligen en viss betydelse för sysselsättningen i länet. De positiva effekterna i form av helt nya arbetstillfällen bör
dock inte överskattas. Däremot kan turismen i många fall, som beredningen
påpekar, göra det möjligt att vidmakthålla en levande bygd och bibehålla erforderligt underlag för befintlig service.
En utökad glesbygdsturism kan på motsvarande sätt bidra till förbättrade inkomstförhållanden och ökade möjligheter för lantbrukare att stanna kvar
inom jordbruksnäringen.
Betydelsen av detta skall inte underskattas i den nuvarande arbetsmarknadssituationen.
35
4. EKONOMISKA
STÖDFORMER
4.1
BEFINTLIGA STATLIGA STÖDFORMER TILL
TURISM OCH REKREATION
4.2
PROBLEM MED NUVARANDE STÖDFORMER
4.3
REKREATIONSBEREDNINGENS FÖRSLAG
TILL FÖRÄNDRADE STÖDFORMER
36
4.1 BEFINTLIGA STATLIGA STÖDFORMER TILL TURISM
OCH REKREATION
Följande utgör en kortfattad redogörelse för befintliga statliga stödformer till
turism och rekreation. För mera komplett redogörelse hänvisas till rekreationsberedningens betänkande.
STÖDFORMER FRÅN STATENS NATURVÅRDSVERK
Stöd till anläggningar: Anslaget Stöd åt idrotten: Anläggningsstöd m.m. har
särskilt tillkommit för denna verksamhet. För budgetåret 1978/79 uppgår anslaget enligt förslag i budgetpropositionen till sammanlagt 35,4 milj. kronor.
Från anslaget lämnas bidrag till bland annat hamnar, bryggor och farleder för
fritidsbåttrafiken. Till turism, idrotts- och rekreationsanläggningar utgår bidrag,
dels för anläggande dels för utvecklingsarbete.
Bidraget utgår till fjärrekreationsanläggningar såsom stugbyar och campingplatser med 30-50 % av totalkostnaden, dock max 30.000 kronor per stugenhet vad avser stugbybidragen.
För fjällstugor m.m. i fjällregionen utgår bidrag med upp till 100 % av totalkostnaden, för friluftsbad i turistområden med upp till 70 % av totalkostnaden för de sanitära åtgärderna och upp till 60 % för övriga åtgärder vid friluftsbaden.
För närrekreationsanläggningar utgår bidrag till anläggningar såsom motionscentraler, friluftsgårdar, spår och leder, ridanläggningar etc. med normalt
30 % av totalkostnaden.
Bidrag till avloppsreningsverk: Statsbidrag kan lämnas för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk och ledning från avloppsreningsverk till utsläppspunkt.
Bidraget bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår med belopp som
motsvarar lägst 30 och högst 50 % av kostnaden.
I budgetpropositionen (1977/78:100) föreslås att förhöjda bidrag (upp till 75 %)
skall kunna utgå till reningsverk inom områden med omfattande turism.
Stöd till markförvärv: Naturvårdsverket förfogar över anslaget "markförvärv
för naturvårdsändamål m.m." för statens förvärv av naturområden, främst av
vetenskapligt intresse. För budgetåret 1978/79 uppgår anslaget enligt förslag
i budgetpropositionen till 4 milj. kronor i hela landet.
Anslaget "ersättning till markägare m.m." används i stor utsträckning för bidrag till primärkommuner, landsting och kommunala stiftelser, vilka köper
mark eller betalar ersättningar vid säkerställande av områden som har betydel-
37
se för det rörliga friluftslivet och naturvården. För budgetåret 1978/79 uppgår
anslaget enligt förslag i budgetpropositionen till 9 milj. kronor i hela landet.
STÖDFORMER INOM RAMEN FÖR SYSSELSÄTTNINGSPOLITIKEN
Ekonomiskt stöd till anläggningar för turism och rekreation kan utgå från
arbetsmarknadsstyrelsen, dels i form av bidrag vid utförande av olika objekt
som beredskapsarbete, dels som bidrag, lån eller lånegaranti inom ramen för
de regionalpolitiska stödformerna. Bidrag kan dessutom i vissa fall utgå till
kommuner för projektering av anläggningar för turism och rekreation.
Beredskapsarbete: Objekt för turism och rekreation kan utföras dels som statligt beredskapsarbete för statliga organs räkning, dels som kommunalt beredskapsarbete för primärkommunens eller landstingskommunens räkning, dels
som enskilt beredskapsarbete för enskilt företags eller enskild persons räkning.
Byggnads- och anläggningsarbete får väljas som beredskapsarbete endast om
länsstyrelsen godkänt arbetet med hänsyn till regionalpolitiska synpunkter.
Beredskapsverksamheten inom området för turism och rekreation uppgick
1976/77 till 47,5 milj. kronor, varav AMS andel utgjorde 39,0 milj. kronor.
Bidrag till projektering: Projekteringsbidraget kan ses som ett komplement
till beredskapsarbetena i syfte att stimulera kommunerna att hålla en väl förberedd objektreserv som kan utnyttjas då beredskapsarbeten snabbt behöver
sättas in. Ett sekundärt syfte är att i vissa arbetsmarknadslägen stimulera sysselsättningen inom konsultverksamheten.
Regionalpolitiskt stöd: Syftet med lokaliseringsstödet är att främja en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet.
Lokaliseringsstöd till turistnäringen kan endast utgå inom det allmänna stödområdet. Stödet till turistnäringen syftar till att främja sysselsättningen, i första
hand i områden där det inte finns förutsättningar för industriell expansion men
väl för turism. Detta innebär att stöd till turistnäringen i huvudsak har utgått
till anläggningar inom fjällregionerna.
Planläggning av landskapsvårdande beredskapsarbeten m.m.: AMS lämnar
bidrag för inventering och planläggning av naturvårdsobjekt lämpliga att utföras som beredskapsarbeten. De framtagna objekten kan indelas i följande
verksamhetsgrenar:
-
åtgärder i landskapsvårdande syfte
-
åtgärder på anläggningar för att främja turism, idrott och friluftsliv
-
åtgärder i viltfrämjande syfte
38
STÖD TILL PLANERING
Regeringen har sedan år 1969 efter förslag av planverket fördelat ca 20 milj.
kronor som stöd för översiktlig kommunal planering. För år 1977/78 har
regeringen anvisat 6 milj. kronor. Medlen avses i första hand som stöd för
kommunernas planeringsarbete inom ramen för den fysiska riksplaneringen.
Riksdagen har uttalat att anslaget bör kunna utnyttjas för statsbidrag till planering inom primära rekreationsområden.
ÖVRIGA STÖDFORMER
Bland övriga stödformer bör följande nämnas:
●
Garantilån till turisthotell
●
Stöd till skärgårdsföretag
●
Stöd till investeringar som främjar fritidsfisket
●
Bidrag till skogsvägar
●
Bidrag från allmänna arvsfonden
●
Bidrag från vattenregleringsavgifter
●
Bidrag från avgifter för etablering enligt 136 a § byggnadslagen.
STÖDFORMERNAS TILLÄMPNING I LÄNET
Under budgetåret 1976/77 genomfördes i Skaraborgs län i länsstyrelsens
regi naturvårdande beredskapsarbeten för 1.514.000 kronor, motsvarande
4.110 dagsverken och fiskevårdande beredskapsarbeten för 2.229.000 kronor, motsvarande 6.476 dagsverken.
4.2 PROBLEM MED NUVARANDE STÖDFORMER
Rekreationsberedningen konstaterar att det ekonomiska utrymmet för kommunerna är starkt begränsat i fråga om de grundläggande insatser som behövs för
att göra rekreationsområdena funktionsdugliga.
Med nuvarande ekonomiska förutsättningar begränsas ambitionerna i kommunerna ofta till att genom fysisk planering om möjligt söka slå vakt om ännu
oexploaterade naturområden.
Svårigheterna att få initialkostnaderna täckta i ett stugbyprojekt uppmärksammas i "Stugbyar. Råd och synpunkter" utgiven av naturvårdsverket. Driftskostnaderna brukar ha ett förlopp som svarar mot den kända "badkarskurvan" eller
"U-kurvan".
39
Den första tiden är kostnaderna relativt höga. Genom intrimning av utrustning
och personal och botande av eventuella "barnsjukdomar" sjunker kostnaderna
och når en konstant nivå tills den ekonomiska livslängdens slut nalkas, då kostnaderna stiger allt snabbare.
I ett aktuellt projekt, ca 100 stugor, konstateras att:
●
utan stödåtgärder går projektet med underskott de sju första åren, totalt
4,2 milj. kronor.
●
med anläggningsstöd går projektet med underskott under fem år, totalt
1,8 milj. kronor.
Först med anlitande av alla upptänkliga stödformer - lokaliseringsstöd, bidrag
35 %, amorteringsfrihet 5 år, räntefrihet 3 år + anläggningsstöd + AMS-bidrag
- skapas möjligheter för ett visst överskott redan under de första åren.
Rekreationsberedningen konstaterar att den nuvarande ökningstakten i stugbyar hämmas av den korta utnyttjandetiden och av de tämligen höga anläggningskostnaderna. Bäddkapaciteten i stugbyar måste snabbt ökas för att bredda semestermöjligheterna.
I direktiven till den nyligen tillsatta utredningen om fritidsboendets framtida
utveckling uppmärksammas att nya upplåtelseformer för fritidsbebyggelse
håller på att utvecklas på skilda håll i landet. Bland annat förekommer "försäljning" av nyttjanderätter för en viss del av året under en viss tidsperiod. I vissa fall betalar förvärvaren en engångsavgift för nyttjanderätten. I andra fall ägs
fritidshusen av en ekonomisk förening eller samfällighet som säljer andelar
i föreningen. Även andra upplåtelseformer förekommer.
Kommittén bör enligt direktiven granska hur olika upplåtelseformer harmonierar med lagstiftningen på olika områden samt föreslå, eventuella ändringar.
4.3 REKREATIONSBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRADE STÖDFORMER
Beredningen anser att utvecklingen inom de primära rekreationsområdena
och andra områden av särskild betydelse för turism och rekreation i väsentlig
utsträckning kan klaras genom redan befintliga stödformer. Detta förutsätter
emellertid att vissa ändringar görs i bland annat reglerna för lokaliseringsstöd
och projekteringsbidrag samt att anläggningsstödet förstärks och får en delvis
annan inriktning.
40
ANLÄGGNINGSSTÖDET TILL IDROTTEN
Naturvårdsverket gör för närvarande en översyn av verkets stöd till anläggningar för idrott, friluftsliv och turism. Erfarenheterna från hittillsvarande bidragsgivning till fjärrekreationsanläggningar visar att stödets nuvarande utformning
inte utgör den stimulans som behövs för att få igång den utbyggnad som är
önskvärd.
Beredningen föreslår senare att ett nytt rekreationspolitiskt investeringsstöd inrättas och att detta görs som en utveckling av nuvarande anläggningsstöd.
STÖD TILL ÖVERSIKTLIG PLANERING
Statliga bidrag bör liksom hittills kunna utgå till kommunernas översiktsplanering i de primära rekreationsområdena, från det anslag som statens planverk
administrerar.
Enligt beredningen bör statligt stöd utgå dels för interkommunal planering som
syftar till att utarbeta utvecklingsprogram och markdispositionsplanerför de
primära rekreationsområdena som helhet, dels för de berörda kommunernas
översiktsplanering, exempelvis i form av områdesplaner för de orter där utbyggnad för turism och rekreation är aktuell.
Beredningen bedömer att behovet av bidrag till översiktlig planering och utvecklingsprogram i de primära rekreationsområdena under de närmaste åren
torde uppgå till 3 milj. kronor årligen.
LOKALISERINGSSTÖD, BEREDSKAPSARBETE M.M.
Beredningen anser att stöd som ges av sysselsättningsskäl måste inriktas så
att de får bästa möjliga effekt även från rekreationspolitisk synpunkt.
Lokaliseringsstöd: Beredningen påpekar bland annat att den skattemässiga avskrivningstiden för t.ex. stugbyar idag är 40 år medan lånetiden vid lokaliseringslån enligt praxis är 15-18 år. Beredningen vill föreslå en förlängning av
lånetiden till högst 25 år.
Beredskapsarbete: Beredningen anser bland annat att reglerna för anläggningsstödet bör ges sådan utformning att de statsbidragssatser som i framtiden kan
komma att gälla enligt denna stödform kan tillämpas även om arbetet utförs
som beredskapsarbete.
Projekteringsbidrag: Arbetsmarknadsverket kan enligt de regler som för närvarande gäller inte lämna statsbidrag till projektering av turist- och rekreationsanläggningar där totalkostnaden för projektet beräknas överstiga 1 milj. kronor. Beredningen vill föreslå en översyn av reglerna för bidragsgivningen i
detta avseende.
41
MÖJLIGHETER ATT UTNYTTJA BEFINTLIG BEBYGGELSE M.M.
Enligt samstämmiga bedömningar står ett inte obetydlig.t antal privatägda fritidshus samt överloppsbyggnader på landsbygden .i attraktiva semesterområden ofta oanvända under högsäsong då det råder stor brist på turistbäddar.
Beredningen föreslåratt åtgärder vidtas för att stimulera till ett bättre utnyttjande av dessa inkvarteringsmöjligheter genom uthyrningsverksamhet.
Regeringen har nyligen i prop. 1977/78:113 föreslagit, att ett regionalpolitiskt
stöd skall kunna utgå för viss kombinationsverksamhet, t.ex. stuguthyrning till
sådana lantbrukare, fiskare m.fl. i glesbygdsområden som kan behöva kompletterande sysselsättning och inkomstförstärkning. Beredningen vill föreslå en
vidgad tillämpning av dessa stödformer för att främja tillkomsten av uthyrningsstugor inom landets rekreationsområden.
MARKFÖRVÄRVSLÅNEFOND FÖR TURISM OCH REKREATION
En viktig förutsättning för en önskvärd utveckling av turism och rekreation
är att kommunerna kan driva en mera aktiv markpolitik bland annat genom
att förvärva mark som är lämpad för en utbyggnad av turism och rekreation.
Beredningen föreslår därför att en ny markförvärvslånefond inrättas. Under
ett inledningsskede bör staten till en sådan fond av budgetmedel avsätta
15 milj. kronor årligen. Detta belopp bör kunna justeras med ledning av efter
hand vunna erfarenheter.
NYTT REKREATIONSPOLITISKT INVESTERINGSSTID
Beredningen förordar att ett särskilt rekreationspolitiskt investeringsstöd för
infrastrukturåtgärder samt för boende- och aktivitetsanläggningar tillskapas.
Detta bör kunna ske som en utveckling av nuvarande anläggningsstödet vad
avser dess stöd till turism och rekreation.
Enligt beredningens bedömning erfordras för rekreationspolitisk stödverksamhet av den omfattning som beredningen förordar statliga medel för lån, bidrag
och ränteeftergifter om sammanlagt 50 milj. kronor per år under de närmaste
åren, varav för lån ca 25 milj. kronor per år.
FÖRSLAG TILL SÄRSKILDA INSATSER I VISSA OMRÅDEN
Beredningen föreslår, under förutsättning att överenskommelse kan träffas
med berörda kommuner, att särskilda statliga insatser under närmaste åren
görs i följande fem primära rekreationsområden: Åre, Gotland, norra Bohuslän, Dalsland-Nordmarken och Höga Kusten.
42
Berörda kommuner och landsting bör i samråd med länsstyrelserna upprätta
program för den närmaste femårsperioden som utifrån en idé om hur områdena som helhet bör utvecklas redovisar erforderliga åtgärder för en utbyggnad
av den samhälleliga infrastrukturen och för förnyelse, komplettering och utbyggnad av boende- och aktivitetsanläggningar. Programmet bör uppdelas
i självständigt fungerande etapper.
Ett belopp om 3 milj. kronor bör stå till beredningens förfogande som statligt
bidrag till de kompletterande utredningar samt till fortsatt planering och projektering i kommunal regi som kan erfordras för att ge tillräckligt konkret
underlag.
LÄNSSTYRELSENS I SKARABORGS LÄN YTTRANDE ÖVER FÖRSLAGEN
Förslagen har i allt väsentligt tillstyrkts. Länsstyrelsen betonar särskilt att Tiveden med Göta kanal bör ingå bland de primära rekreationsområden, inom
vilka särskilda statliga insatser bör göras. I överensstämmelse härmed bör förutsättningarna att få lokaliseringsstöd m.m. ändras så att dessa kan utgå till
de primära rekreationsområden som ligger utanför stödområdet.
Vidare framhålls att i Skaraborgs län fanns 1975 ca 13.000 fritidshus varav
drygt 5.000 låg nära strand (inom 1,5 km från sjö på minst 1 km2). Ett bättre
utnyttjande av denna inkvarteringspotential för korttidsuthyrning är angelägen. Att höja det skattefria beloppet vid uthyrning skulle sannolikt i hög grad
underlätta möjligheterna att få hyra fritidshus.
43
5. FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖR TURISM I LÄNET
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
INLEDNING
- Beskrivning av länet
- Kommuner i Skaraborgs län
NATURFÖRUTSÄTTNNGAR
- Områden för rörligt friluftsliv
- Områden för vetenskaplig naturvård
- Förslag till naturvårdsplan
KULTURFÖRUTSÄTTNNGAR
- Kulturhistoriskt intressanta områden
- Sevärdheter
KOMMUNIKATIONER
- Vägnät
- Kollektivtrafik
- Restidsavstånd
REKREATIONSANLÄGGNINGAR OCH AKTIVITETER
-
Turistinformation
Övernattningsmöjligheter
Restauranger m.m.
Småbåts hamnar
Båtturer m.m.
Fiskevatten
Friluftsbad
Friluftsgårdar, vandringsleder
Vintersport
Golfbanor och ridsport
ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNNGAR
- Jordbruksområden
- Tät fritidsbebyggelse
44
5.1 INLEDNING
BESKRIVNING AV LÄNET
Om man vill beskriva Skaraborgs län bör man skriva om slätten, platåbergen,
de stora sjöarna, Göta kanal, skogarna och sjöarna i Tiveden och Hökensås,
de många städerna och kulturminnesmärkena.
Om slätten skriver Ludvig Nordström i sin bok "Bondenöden", citerad bland
annat i STF:s årsskrift om Västergötland 1970:
"Så öppnade sig den stora Västgötaslätten, Skara kyrktorn dök upp i sommardiset, och jag hade Sveriges såvitt jag kan förstå - mest utpräglade slättlandskap framför mig. Denna stora slätt, nående ut till Vänern, är eller förefaller
nämligen mer plan än någon annan i Sverige, den saknar Skåneslättens kupering, den förefaller, trots Kinnekulle, direkt övergå i Vänerns oändliga glitteryta".
Det kanske inte är slätten som en turist i första hand kommer till Skaraborg
för att se på, men slätten bildar en effektfull kontrast till platåbergen, som är
så karaktäristiska för länet. Kinnekulle, Billingen, Mösseberg, Ålleberg, Hunneberg m.fl. - alla är de berg med var sin särprägel, till stor del redan upptäckta av turisterna, men med stora utvecklingsmöjligheter.
Skaraborgs län begränsas i väster av Vänern och i öster av Vättern. Kusten
längs Vänern är 35 mil om man räknar in alla vikar uddar. Lägger man därtill
kusten kring de större öarna får man sammanlagt 64 mil. Vätterns kust inom
länet är 13 mil.
Vänern har också fascinerande och av båtturister välbesökta skärgårdar, som
omfattar närmare 200 öar av betydelse.
Göta kanal i sin sträckning från Karlsborg vid Vättern till Sjötorp vid Vänern
gränsar till Tiveden, Sveriges mest välbelägna skogsområde med vildmarkskaraktär. Området är också rikt på sjöar. Centrala Tiveden kännetecknas av
storblockiga, lavklädda hällmarker genomkorsade av sprickdalar. Väster om
Vättern utbreder sig den vidsträckta höjdryggen Hökensås med tallmoar och
fiskrika sjöar.
Skaraborgs län är också de många städernas län Falköping, Hjo, Lidköping,
Mariestad, Skara, Skövde och Tidaholm- alla har de sin särprägel och sin
historia.
Skaraborg är inte bara ett av de bördigaste utan också en av de äldsta kulturbygderna i Sverige. Många minnesmärken från olika tider, från fattigstugor
till herrgårdar och slott, har bevarats.
"Sannerligen ingen främling skulle sig någonsin föreställa sådan härlighet i
Västgöthaland, som detta ej sjelf set", för att tala med Carl von Linné. Det var
naturligtvis i första hand Skaraborgs län han tänkte på.
45
Näringsliv och befolkning
Följande totalsiffror för sysselsättningen i länet har hämtats från länsstyrelsens
"planeringsrapport 1978":
1970
FoB
1975
FoB
1980
1982
1985
│
│
│
101.777 107.249 109.640 111.189 112.428 │
Förändr. av sysselsättningen
1966- 1971- 1976- 19811970
1975
1980
1985
-3.628 +5.472 +2.391 +2.788
Inom jord- och skogsbruk väntas sysselsättningen minska med ca i 200 personer mellan 1975 och 1980.
Mellan 1970 och 1975 ökade sysselsättningen inom tillverkningsindustrin,
främst de dominerande branscherna verkstadsindustri, trävaruindustri och livsmedelsindustri, i länet mycket kraftigt. Ökningen uppgick till ca 3.100 personer eller 8,9 procent. I riket totalt ökade under samma tid antalet industrisysselsatta med knappt 2 procent.
Årets prognosöversyn pekar mot en minskning med ca 500 personer mellan
1975 och 1980. Inom verkstadsindustrin väntas dock sysselsättningen bli i
stort sett oförändrad medan en kraftig minskning väntas främst inom textilindustrin.
Inom byggnadsverksamheten väntas minskningstakten bli lägre under perioden 1976-80 än under första hälften av 1970-talet.
Prognoserna beträffande offentlig förvaltning och tjänster pekar mot en fortsatt kraftig ökning. Antalet sysselsatta väntas öka med 4.600 personer 1976-80,
d.v.s. med 920 personer per år. Den faktiska ökningen 1971-75 uppgick till
1.040 personer per år.
Förvärvsfrekvensen bland kvinnorna i länet ökade kraftigt mellan 1970 och
1975. Undersysselsättningen i förhållande till riket är dock fortfarande betydande.
Mot denna bakgrund är det angeläget, dels att slå vakt om de sysselsättningstillfällen som finns, dels söka nya verksamhetsområden. Turist- och rekreationssektorn kan ha viss betydelse i detta sammanhang.
46
Befolkningsutvecklingen i länet per femårsperiod sedan 1950 samt folkökningen
1976 och 1977 framgår av följande tablå.
Period
1951-1955│1956-1960│1961-1965│1966-1970│1971-1975│1976 1977
Folkökning
totalt
1.070
615
5.132
4.178
4.424
1.068 1.685
Folkökning
per år
214
123
1.026
836
885
1.068 1.685
Enligt länsstyrelsens prognosöversyn väntas folkmängden i länet öka från 265.971
årsskiftet 1977/78 till 268.000 personer år 1980 och till ca 269.600 personer år 1985.
För femårsperioden 1976-80 innebär prognosen att folkmängden i länet ökar med
närmare 1.000 personer per år. För perioden 1980-85 väntas en svagare befolkningstillväxt.
KOMMUNERNA I SKARABORGS LÄN
Länet är indelat i 16 kommuner. Centralorten har i samtliga fall samma namn som
kommunen i fråga, varför vidstående, karta redovisar enbart kommunnamnen.
Under första hälften av 1970-talet har det skett en förskjutning mot bättre befolkningsutveckling i flertalet av de små kommunerna medan tillväxten dämpats i de
större kommunerna. Denna utveckling har fortsatt även åren 1976 och 1977.
Resultatet av länsstyrelsens översyn av befolkningsprognoserna sammanfattas i följande tabell:
Kommun
Falköping
Grästorp
Gullspång
Götene
Habo
Hjo
Karlsborg
Lidköping
Mariestad
Mullsjö
Skara
Skövde
Tibro
Tidaholm
Töreboda
Vara
Länet
Faktisk befolkning
1970
1975
1977
32.755 32.513 32.175
5.298
5.259
5.424
7.032
6.923
6.872
11.936 12.303 12.468
5.671
6.675
7.234
7.352
7.682
8.061
8.438
8.157
8.223
34.987 34.625 34.687
24.794 24.686 24.706
3.953
5.097
5.603
16.901 17.321 17.337
43.625 45.357 45.811
10.213 10.997 11.174
12.701 12.965 13.049
10.214 10.231 10.430
22.933 22.427 22.717
258.794 263.218 265.971
Prognos
│ 1980
│ 32.164
│ 5.537
│ 6.820
│ 12.460
│ 7.609
│ 8.117
│ 8.385
│ 34.865
│ 24.935
│ 5.806
│ 17.455
│ 46.770
│ 11.089
│ 12.995
│ 10.428
│ 22.565
│ 268.000
1982
1985
32.035 31.727
5.705
5.733
7.051
6.966
12.527 12.503
7.819
7.891
8.138
8.252
8.508
8.527
34.857 34.889
24.958 24.952
5.923
6.004
17.461 17.479
47.082 47.670
10.929 11.084
12.945 12.853
10.467 10.499
22.636 22.597
269.041 269.626
47
48
5.2 NATURFÖRUTSÄTTNINGAR
OMRÅDEN FÖR RÖRLIGT FRILUFTSLIV
I riksplanematerialet redovisas 10 områden av riksintresse för rörligt friluftsliv i
Skaraborgs län.
Områden av riksintresse
Följande beskrivning är hämtad ur FRP 1.76, "Områden av riksintresse för friluftsliv och naturvård", statens naturvårdsverk, PM 726.
Område/objekt och kriterier
Berörda kommuner
1. Hunneberg
2.500 ha
Tillhör våra välkända s.k. västgötaberg.
Strövterräng i mycket viltrika marker
(älg, kronhjort) med utblickar över naturscenerier (sjöar, forsar och talusbildningar)
och över ett tilltalande omgivande kulturlandskap.
Grästorp
(7.300 ha)
2. Hindens udde - Parkudden - Kållandsö
med kringliggande skärgård
19.500 ha
Strövterräng. Utmärkt område för båtsport,
bad och fritidsfiske.
Lidköping
3. Kinnekulle
7.200 ha
Välkänt s.k. västgötaberg med omväxlande
strövterräng (lövskogar, lundar, hagmarker
och kuperad barrskogsklädd terräng) och
lämplig skidterräng med teknikbacke.
Vidare finns friluftsanläggning och anläggning för motorsport. Även möjlighet till bad.
Götene
4. Göta kanal, sjön Viken samt norra delen
av Vikaskogen
16.300 ha
Riksbekant vacker vattenväg och tillika
fritidsbåtled - turistled. I omgivningarna
finns strövterräng - vintertid skidterräng.
Goda badmöjligheter. Semesterby.
Karlsborg
Töreboda
Mariestad
49
50
Område/objekt och kriterier
Berörda kommuner
5. Tiveden
11.700 ha (40.500 ha)
Kuperat skogsområde med god tillgång till
små sjöar. I området ingår även Vätterns
skärgård med dess goda möjligheter till
båtburet friluftsliv. Delvis utbyggd service
(slalombacke och friluftsanläggning) och
till vissa delar relativt val utnyttjat strövområde. Andra delar har huvudsakligen
karaktär av potentiellt strövområde. Goda
möjligheter till bad och fiske. Vackra naturscenerier och attraktioner (bland annat röda
näckrosor). Området har förutsättningar att
bli ett betydligt mer utnyttjat turist- och utflyktsområde än vad som för närvarande är
fallet.
Karlsborg
Laxå (T-län)
Askersund (T-län)
6. Billingen - Valle härad - Hornborgasjöområdet
32.300 ha
Billingen - Valle härad Billingen, som är ett av
våra s.k. västgötaberg, bildar tillsammans med
Valle härad en både storslagen och omväxlande
landskapsbild, vilken kan beskådas från ett flertal utsiktspunkter. Valle härads kamelandskap
erbjuder en behagligt kuperad strövterräng (barrskog, lövskog, hagmarker, myrmarker) och därjämte en utmärkt skidterräng - med teknikbacke.
I området finns vidare golfbana och en större friluftsanläggning. Även goda möjligheter till bad
och kanotsport.
Skara
Falköping
Skövde
Hornborgasjöområdet: mycket vacker och omväxlande landskapsbild kring en av landets
mest kända fågelsjöar. Särskilt områdets
funktion som rastplats för tranor har gjort
det till en turistattraktion av rikskaraktär.
7. Ålleberg
1.400 ha
Riksbekant centrum för segelflygsporten.
Utmärkt utsiktspunkt över omgivande kultururbygd. Fina strövmarker.
Falköping
51
Område/objekt och kriterier
Berörda kommuner
8. Hökensås
18.400 ha
Välkänt fritidscentrum med semesterby,
goda möjligheter till bad och fritidsfiske (bland annat laxöring) samt lättgången strövterräng - skidterräng.
Habo
Tidaholm
Hjo
9. (10, 11, 12) Brommö - N. Fågelö
- N. Torsö – Kalvöarna
8.800 ha
Kust- och skärgårdsområde med vidsträckta, attraktiva skogsmarker och milslånga
orörda stränder av, stor betydelse för det
rörliga frilufts- och båtlivet. Ornitologiskt
värdefullt område. Brommö; ett flertal fina
sandstränder lämpliga för bad. N. Fågelö;
orört och lättillgängligt skogsområde med
attraktiva stränder. Kalvöarkipelagen med
angränsande delar av Torsö; ett 80-tal öar,
holmar och skär. Geologiskt och botaniskt
intressant område med en tilltalande landskapsbild.
Mariestad
10 (13) Djuröarkipelagen
l.700 ha
Ett 70-tal öar, holmar och skär med övervägande hällmarkstallskog. På stränderna
förekommer flerstädes mäktiga strandklapperavlagringar. En del hagmarksliknande partier på Djurö hålls öppna av en
dovhjortstam. Ögruppen intar en särställning i flera avseenden, såsom läge, landskapsbild, djurliv och vegetation, och bildar en väl avgränsad ekologisk enhet av
unik karaktär. Ögruppskaraktär och läge
gör den mycket attraktiv för det båtburna
friluftslivet.
Mariestad
52
OMRÅDEN FÖR VETENSKAPLIG NATURVÅRD
I riksplanematerialet redovisas 36 områden av riksintresse för den vetenskapliga
och kulturella naturvården i Skaraborgs län.
Områden av riksintresse
Följande objektslista är hämtad ur FRP 1.76 "Områden av riksintresse för friluftsliv och naturvård", statens naturvårdsverk, PM 726. De viktigaste urvalskriterierna har sammanfattats enligt följande beteckningar:
B
E
G
H
K
Z
=
=
=
=
=
=
botanik
ekologiskt referensområde (komplext område)
geologi
hydrologi (limnologi, oceanografi)
kultur – odlingslandskap
zoologi
För utförligare beskrivning hänvisas till FRP 1.76.
Område/objekt och kriterier
Berörda kommuner
1. Sjön Vättern
EGHZ 68.500 ha (188.900 ha)
Karlsborg
Hjo
Habo
Motala (E-län)
Ödeshög (E-län)
Jönköping (F-län)
Askersund (T-län)
2. Svedmon
GH 10.300 ha
Habo
Tidaholm
3. Domneåns mynningsområde
G 100 ha (900 ha)
Habo
Jönköping (F-län)
4. Stråkensjöarna - Bottnarydsfältet
GH 4.000 ha (6.400 ha)
Mullsjö
Habo
Jönköping (F-län)
5. (5, 6) Ålleberg med omgivningar samt Näsområdet
BGHKZ 4.900 ha
Falköping
6. (7, 40) Plantaberget - Gerumsberget - Gisseberget
BGHKL 8.900 ha
Falköping
Tidaholm
7. (8, 9) Håkanstorpsområdet med Mösseberg
BGKL 6.800 ha
Falköping
53
54
Område/objekt och kriterier
Berörda kommuner
8. (10, 11, 41) Hornborgasjön, Bjurumområdet
och Rödsjömosse med omgivningar
GHKLZ 8.200 ha
Skara
Falköping
Vara
9. (12, 17) Billingen med omgivningar samt
Stolan - Timmersdalaområdet
BGHKL 19.600 ha
Skövde
Skara
Falköping
10. (13) Valle härad
BEGKLZ 5.100 ha
Skara
Skövde
11. (14) Brunsbo Järnsysslaområdet
BGK 300 ha
Skara
12. (15) Skånings-Åsakaområdet
G 500 ha
Skara
13. (16) Sjön Östen med omgivningar
HKLZ 2.500 ha
Skövde
Mariestad
Töreboda
14. (18) Holmestadsområdet
G 500 ha
Götene
15. (19) Lugnåsberget
BGZ 800 ha
Mariestad
16. (20) Sjön Ymsen med Fredsbergs mosse
HZ 3.300 ha
Töreboda
Mariestad
17. (21) Örlendalen Mölltorpsplatån
G 3.800 ha
Karlsborg
Tibro
18. (22) Perstorpsfältet
BG 1.000 ha
Karlsborg
19. Centrala Tiveden
BG 700 ha (1.800 ha)
Karlsborg
Laxå (T-län)
20. (24) Sjön Unden samt Velenområdet
HZ 17.000 ha (24.800 ha)
Karlsborg
Töreboda
Gullspång
Laxå (T-län)
21.(25) Nötön - Åråsviken - Kilsviken
med Gullspångsälven
BGHZ 5.200 ha (11.200 ha)
Gullspång
55
Område/objekt och Kriterier
Berörda kommuner
22. (26) Djuröarkipelagen
BGZ 1.700 ha
Mariestad
23. (27) Kinnekulle
BGKLZ 8.400 ha
Götene
24. (28 Kållands skärgård
BEG 6.500 ha
Lidköping
25. (29) Parkudden Degeberg
GK 300 ha
Lidköping
26. (30, 42) Hindens udde
BEG 2.300 ha
Lidköping
27. Halleberg - Hunneberg
BGHKLZ 2.500 ha (9.200 ha)
Grästorp
Trollhättan (P-län)
Vänersborg (P-län)
28. (32) Borgunda
BGK <100 ha
Falköping
Skövde
29. (33) Skallhultsplatån
G 900 ha
Karlsborg
30. (34) Baremosse
BHZ 400 ha
Habo
Tidaholm
Mullsjö
31. (35) Dättern
HZ 2.700 ha (3.600 ha)
Grästorp
Vänersborg (P-län)
32. (36) Valmossen
BGZ 400 ha
Gullspång
33. (38) Munkaskogsområdet
GL 500 ha
Hjo
34. Dumme mosse
BGLZ 300 ha (1.900 ha)
Habo
Jönköping (F-län)
35. (43) Främmestadsfjorden
BLZ 400 ha
Lidköping
36. (44) Lärkemossen (Store Mosse)
BHZ 409 ha (1.700 ha)
Vara
Vårgårda (P-län)
56
FÖRSLAG TILL NATURVÅRDSPLAN
För att få underlag till ställningstagande i olika naturvårdsfrågor har kommunerna och länsstyrelsen i samarbete genomfört kommunvisa översiktliga naturvårdsinventeringar. De utförda inventeringarna har bedömts utgöra ett tillräckligt underlag för en första översiktlig utvärdering och sammanställning av kunskaperna
om naturförhållandena i länet till en länsomfattande naturvårdsplan.
En naturvårdsplan är ingen egentlig plan utan kan snarast beskrivas som en samlad sektorredovisning av den allmänna naturvårdens intressen och önskemål i fråga om markanvändningen. Avvägningen mot andra markanvändningsintressen
sker genom planering för vilken kommunerna har huvudansvaret. Naturvårdsplanen kan utgöra ett underlag för naturvårdsbedömningar i frågor rörande säkerställande och vård av naturvårdsobjekt samt ingå i beslutsunderlaget för fysisk planering. Den ger vidare en information till allmänheten om naturförhållandena i länet.
Förslaget till naturvårdsplan för Skaraborgs län har utarbetats inom naturvårdsenheten och har framställts i en remissutgåva (1977-11-28). Ett bearbetat förslag avses att föreläggas länsstyrelsens styrelse för antagande som ett långsiktigt handlingsprogram för naturvården i länet.
I förslagettill riaturvårdsplan klassas varje område i en tregradig skala där område
med klass 1 bedömts ha det största naturvärdet.
Antal områden
Kommun
Nr Namn
2 Grästorp
3 Vara
4 Lidköping
5 Götene
6 Skara
7 Falköping
8 Habo och
Mullsjö
9 Tidaholm
10 Hjo
11 Tibro
12 Karlsborg
13 Skövde
14 Töreboda
15 Mariestad
16 Gullspång
Totalt i länet
Antal områden med
mycket högt
naturvärde
3
1
5
7
18
28
Antal områden med
högt
naturvärde
5
15
17
10
13
40
Antal områden med
måttligt
naturvärde
10
11
8
8
11
38
Summa
områden
i
kommunen
18
27
30
25
42
106
9
9
4
1
17
14
6
12
7
16
21
6
5
6
21
5
10
8
15
21
14
10
9
15
10
12
10
40
51
24
16
32
50
21
34
25
115
169
178
462
57
58
59
60
5.3 KULTURFÖRUTSÄTTNNGAR
KULTURHISTORISKT INTRESSANTA OMRÅDEN
I riksplanematerialet redovisas
●
större områden av betydelse för kulturminnesvården (5 st i länet)
●
kulturhistorisk miljö av riksintresse (24 st)
●
kulturhistorisk miljö av intresse ur länssynpunkt (32 st)
Större område av betydelse för kulturminnesvården
Följande beskrivningar är i sin helhet hämtade ur "Miljöer och större områden av
betydelse för kulturminnesvården", förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 23.
I.
FALBYGDEN - VALLE HÄRAD
Västergötlands arkeologiska centralområde på silurbygden mellan och kring randbergen med ett landskap som i sin helhet präglats av långvarig odling alltifrån mellanneolitisk tid. Ur megalitgravssynpunkt är området av centralt nordeuropeiskt
intresse genom gånggriftskoncentrationen. Denna odling har uppenbart kontinuitet genom senneolotisk tid och bronsålder, nu belagd i talrika hällkistor och rikt
varierande rösen och stensättningar. Dessa ger ställvis området en extrem fornlämningstäthet. Järnåldern är främst representerad av några mycket stora gravfält
och talrika mycket små dylika, medan ordinära höggravfält av yngre järnålderns
karaktär är sparsamt företrädda.
De mycket små socknarna och talrika medeltida kyrkplatserna talar för rik medeltida bebyggelse. I terrängen märks även talrika rester av äldre brukningsförhållanden med beteslandskap och fägator i anslutning till randbergen samt inslag av fossil eller relikt åkermark. Främst i Varnhemsområdet finns även betydande medeltida kyrklig och profan arkitektur, nu delvis i ruiner. Herrgårdslandskap S om Hornborgasjön.
II.
CENTRALA VADSBOOMRÅDET
Kring sjön Östen och Tidans mellersta lopp finns på den tämligen plana lerslätten
ett delvis tätt fornlämningsområde. Fornlämningarna koncentreras i regel till de
flacka moränryggarna, som bryter lerslätterna. Stenåldern är mycket sparsamt företrädd. Rösen är vanliga och de uppträder här även på gravfält av järnålderskaraktär. Dessa har i övrigt stort inslag av kvadratiska och tresidiga stensättningar samt
domarringar och resta stenar. Enstaka stora monument förekommer. Området är
också centralområde för äldre järnålderns brandgropsgravfält under flat mark. Området har således i motsats till nr I klar betoning på järnålder och framstår som kärnområde för Vadsbo härads bebyggelse och utveckling under den följande historiska tiden.
61
62
III.
KINNEKULLE HUSABYOMRÅDET
Silurområdet kring Kinnekulle samt del av slätten Ö därom. Betydande fornlämningstäthet med bland annat koncentration av senneolitiska hällkistor på silumarken. I övrigt huvudsakligen fornlämningar av järnålderskaraktär med en typfördelning liknande Vadsboområdet, ehuru de stora gravfälten här är färre och mera ensartade. Rik medeltidsbygd framför allt i Husabyområdet samt för övrigt i
kyrkoarkitekturen. Herrgårdslandskap och lämningar av äldre sten brytning på
och kring Kinnekulle.
IV.
KÅLLANDSOMRÅDET
Småkuperat område av för V länsdelen ovanligt slag och därför med för denna
ovanlig fornlämningstäthet. Stenåldern är representerad genom några hällkistor,
bronsåldern sannolikt i rösen - vilka dock ej är särskilt vanliga men delvis uppträder längs vänerstranden - och smärre stensättningar. Järnåldern dominerar och
företräds främst av mindre och i några fall större gravfält med övervägande ensartat bestånd av runda fornlämningar. Inom området finns goda exempel på herrgårdsmiljö och sentida bondebebyggelse likaså på kyrkoarkitektur.
V.
VÄTTERSTRANDEN
Den s.k. Guldkroken utgör ett omväxlande kulturlandskap med stort skönhetsvärde. I området ingår några viktiga kyrkor och herrgårdar samt Hjo med dess pittoreska småstadsarkitektur. Forntida bebyggelse saknas märkligt nog helt.
VI.
GÖTA KANAL
Kulturhistoriska miljöer av stor betydelse
Här redovisas endast objektens nummer och namn. För kortfattad beskrivning
hänvisas till "Miljöer och större områden av betydelse för kulturminnesvården",
förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 23.
R = Riksintresse
L = Länsintresse
63
Objekt/område
1. Bjurbäck, Näs (L)
2. Habo (R)
3. Tunarp (L)
4. Sandhem, Kylle (R)
5. Utvängstorp, Bosarp (L)
6. Skärstorp, Gerum (L)
7. Hångsdala, Valstad (L)
8. Suntak, Marieberg (R)
9. Torp (L)
10. Dimbo, Ottravad (R)
11. Kungslena (R)
12. Hömb, Kavlås (R)
13. Norra Fågelås, Almnäs, Spakås (L)
14. Hjo (R)
15. Vartofta, Åsaka, Torp (L)
16. Skärv, Kyrkebol (L)
17. Vilske-Kleva, Gökhem, Ravelstorp,
Holöja, Marka, Sjötorp (R)
18/19 Falköping, Ranten (R)
Karleby, Leaby, Lovene (R)
20. Åsle (R)
21/24 Gudhem, Torbjörntorp, Rörsberga,
Åkatorp, Holmängen, Forentorp (R)
Varnhem, N. Lundby, Bolum, Broddetorp
Hornborga, Sätuna, Håkantorp
Segerstad, Brunnhem (R)
22. Högstena, Öja (R)
23. Dala (L)
25. Bjurum, Dagsnås, Mårby, Bjärka (L)
26. Karla, Tålanna (L)
27. S. Lundby, Häggatorp (L)
28. Larv, Lockebacke, Onsjö, Malmene (R)
29. Algutstorp, Sjötorp, Ballstorp,
Valeberg (L)
30. N. Vånga (L)
31. Levene, Skår (R)
32. Trökörna, Tammstorp (L)
33. Tun, Såtenäs (R)
34. Lidköping (L)
35. Skalunda (R)
36. Rackeby, Strö, Stola, Lindholmen (R)
37. Otterstad, Läckö, Torp, Odensvik,
Sunnerby, Senäte (R)
38. Ving, Härlingstorp (L)
39. Skara (R)
40. Brunnsbo, Järnsyssla, Ranåker (R)
41. Ova, Mariedal (R)
42. Lundsbrunn (L)
43. Lilla Bjuram (L)
44. Husaby, Kinne-Kleva, Skälvum,
Göttorp, Flyhov, Kållängen (R)
45. Medelplana, Västerplana (R)
46. Hällekis, Råbäck (R)
47. Sjogerstad, Rådene, Hökaberg (R)
48. Väring, Greby, Vallby (L)
49. Flistad, Hagestad, Bankälla (R)
50. Karlsborg (R)
51. Odensåker, St. Rör, L Rör (R)
52. Ek (R)
53. Karleby (L(R)
54. Mariestad (R)
55. Torsö, Boda, Skeberga, Hov,
Hässelstad, Nolby (L)
56. Böckersboda, Norrkvarn (R)
57. Ryfors (L)
60. Brandstorp (L)
63. Borgunda (R)
78. Axvalla hed (R)
81. Forshem (R)
85. Askeberga (R)
97. Forsviks bruk (R)
102. Töreboda (R)
104. Sveneby (R)
106. Tåtorp (R)
108. Lugnås (R)
112. Sjötorp (R)
114. S. Råda (R)
120. Lanthöjden (R)
121. Åsarp (R)
större område
─
─
─
─
I
I
I
I
─
I
I
─
V
V
I
─
I
Berörda kommuner
Habo
Habo
Mullsjö
Mullsjö
Mullsjö, Tidaholm
Tidaholm, Hjo
Tidaholm
Tidaholm
Tidaholm
Tidaholm
Tidaholm
Tidaholm
Hjo
Hjo
Falköping
Falköping
Falköping
I
Falköping
I
Falköping
I
─
─
─
─
Falköping
Skara
Skövde
Falköping
Falköpng
Falköping
Skara
Vara
Vara
Vara
Vara
─
─
─
─
IV
IV
IV
IV
Vara
Vara
Grästorp
Lidköping
Lidköping
Lidköping
Lidköping
Lidköping
I
─
─
─
─
─
III
Skara
Skara
Skara
Götene
Götene
Götene
Götene
I
I
I
III
III
I
II
II
(VI)
II
─
─
─
─
Götene
Götene
Skövde
Skövde
Skövde
Karlsborg
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mariestad
VI
─
─
I
I
III
II
(VI)
VI
II
VI
─
VI
─
VI
─
Mariestad
Mullsjö
Habo
Falköping
Skara
Götene
Skövde
Karlsborg
Töreboda
Töreboda
Töreboda
Mariestad
Mariestad
Gullspång
Töreboda
Falköping
64
SEVÄRDHETER
Kartan bygger på ett flertal källor, bland annat turistbroschyrer utgivna av Västergötlands Turisttrafikförening, samt lokal kännedom.
Det är angeläget att en särskild sevärdhetskatalog upprättas.
65
66
5.4 KOMMUNIKATIONER
VÄGNÄT
Kartan redovisar nätet av allmänna vägar i länet.
Det bör övervägas om man genom information och eventuellt skyltning bör hänvisa delar av den turisttrafik som idag genomkorsar länet på väg E3 till mera attraktiva vägar.
Ett intressant alternativ, norr om E3, är kustvägen från Lugnås söder om Mariestad via Hällekis och Kinnekulle till Lidköping och vidare till Vara.
Ett annat alternativ, söder om E3, är Mariestad-Skövde-Skara, eller MariestadSkövde-Falköping-Vara eller Vara-Falköping-Skövde-Karlsborgs-Hallsberg.
Vägen väster om Vättern kan mycket väl konkurrera med och vara ett alternativ
till förbindelsen Jönköping-Örebro öster om Vättern.
Västergötlands Turisttrafikförening har i samarbete med kommunerna, framställt
en särskild broschyr "Bila i Västergötland".
Bilturerna i länet är:
● Falköpingsturen, ca 100 km
● Hjo - Tidaholmsturen, ca 100 km
● Kinnekulleturen, ca 100 km
● Kållandsturen, ca 100 km
● Skara - Billingen, ca 100 km
● Skövde - Bergsturen, ca 80 km
67
68
KOLLEKTIVTRAFIK
Kartan redovisar flygplatser samt reguljära busslinjer och järnvägar.
Västra stambanan passerar länet med åtföljande goda förbindelser med bland
annat Göteborg och Stockholm. Pendeltågen går här med 1 tim intervall.
Omedelbart söder om länsgränsen ligger Jönköpings flygfält som har reguljär
trafik. Dessutom ligger Landvetters flygplats inom godtagbart reseavstånd från
länet.
69
70
RESTIDSAVSTÅND
Tiveden och Skaraborgs län är, som tidigare nämnts, centralt belägna i Sverige.
Vidstående karta, hämtad ur länsstyrelsernas rapport 20 om Tiveden, visar att
Karlstad, Örebro, Linköping, Jönköping m.fl. större orter nås inom 2 tim restid
med bil från centrala Tiveden. Inom 3 tim restid nås bland annat Västerås, Norrköping och Göteborg.
71
72
5.5 REKREATIONSANLÄGGNINGAR OCH AKTIVITETER
TURISTINFORMATION
Turistinformation 1 form av s.k. i-byrå finns i Falköping, Lidköping, Skara,
Skövde, Mariestad, Hova, Karlsborg och Hjo.
I Tidaholm föreligger planer på att öppna en i-byrå sommaren 1979.
Turistinformationen i Hjo är öppen hela året, medan övriga är öppna endast
under vissa sommarmånader.
I Grästorp, Vara, Götene, Töreboda, Tidaholm, Mullsjö, Tibro och Habo sker
f.n. hänvisning direkt till fritidskontoret i respektive kommun.
Samtliga kommuner i länet har fritidsnämnd eller motsvarande med anställd
personal som svarar för bland annat frågor rörande turism och rekreation i
kommunen.
73
74
ÖVERNATTNINGSMÖJLIGHETER
Västergötlands Turisttrafikförening redovisar följande sammanställning kommunvis av antal anläggningar och bäddar:
KOMMUN
Falköping
Grästorp
Gullspång
Götene
Habo
Hjo
Karlsborg
Lidköping
Mariestad
Mullsjö
Skara
Skövde
Tibro
Tidaholm
Töreboda
Vara
Summa:
HOTELL
ant/bäddar
6/248
1/12
4/64
4/256
1/12
3/166
3/116
7/231
4/190
4/159
4/235
10/696
4/87
2/54
1/28
1/24
59/2578
VANDRARHEM STUGBYAR
ant/bäddar
stugor/bäddar
1/56
─
─
─
─
─
─
─
─
─
1/34
─
2/80
25/90
─
─
1/60
─
─
─
1/48
─
1/35
─
─
─
─
35/175
1/49
─
─
─
8/362
60/265
CAMPINGPLATSER
ant/platser
1/35
─
─
─
─
1/170
1/180
3/340
2/390
─
1/60
1/55
─
1/30
─
─
11/1260
Inom länet finns två stugbyar, båda kommunalt ägda och drivna:
Tidaholm - Hökensås i Tidaholms kommun och Källebacken i Karlsborgs kommun.
Bokningen och marknadsföringen sköts numera av Sverige Resor Väst AB.
Särskilt Hökensås uppvisar en mycket god beläggning. Beläggningen har ökat från
24 veckor 1975 till 28 veckor 1977 och beräknas öka till 30 veckor 1978. Ökningen
hänför sig i första hand till januari/februari.
Antalet gästnätter på länets 11 klassificerade campingplatser uppgick år 1977 till
145.500.
75
76
RESTAURANGER M.M.
Med restauranger avses här alla typer av näringsställen, som kan ha intresse för
turismen - restauranger, barserveringar och serveringar av annat slag. Källor är
Västergötlands turistguide 1978-79, kompletterad med uppgifter i telefonkatalogen och lokalkännedom. På landsbygden har enstaka näringsställen markerats,
eftersom dessa ofta har stor betydelse för turisten.
77
78
SMÅBÅTSHAMNAR
Såväl Vänern som Vättern är attraktiva för båtturism. Turisttrafiken på Göta
kanal är betydande. Särskilt i Vänern finns ett stort antal platser i föreningsägda hamnar.
För turismen är emellertid följande kategorier av störst intresse:
● Gästhamnar, med sanitära anordningar (toaletter och soptömningsanordningar) och i vissa fall annan service, avsedda att ge båtfolket möjlighet
att tillfälligt lägga kvar sina båtar.
● Övriga anlagda hamnar, tillgängliga för allmänheten.
● Naturhamnar av betydelse, som regel med soptömningsanordningar.
Gästhamnar, såväl kommunalt ägda som ägda av båtklubbar, privatpersoner m.m.
redovisas bland annat i en speciell gästhamnsbroschyr, utgiven av Svenska Turistföreningen. Förteckningen på gästhamnar kan delvis anses inrymma kategorier
"övriga anlagda hamnar, tillgängliga för allmänheten".
Hamn
Kållandsö
Läckö
Ullersundet
Lidköping
Sjökvarn
Blomberg
Hönsäter
Forshemsviken
Mariestad
Otterbäcken
Sjötorp
Lyrestad
Hajstorp
Töreboda
Vassbacken
Tåtorp
Forsvik
Karlsborg
Hjo
Domsand
(Hörviken, marina), 25 pl.
(vid slottet), 35 pl.
(båtklubb), 15 pl.
(i centrum), 10 pl.
3-10 pl.
innanför vågbrytaren samt vid
tre gästbojar
(båtklubb), plats i mån av tillgång
3 pl.
(inre delen av hamnen), 18 pl.
5-8 pl.
(vid Göta kanals utlopp i
Vänern), 10 pl.
20 pl.
ej spec. antal
3 pl.
10-15 pl.
ett fåtal pl.
två hamnar, 4+3 pl.
två hamnar, 10+3 pl.
(i centrum), 6 pl.
5-25 pl.
Totalt uppgår antalet gästhamnsplatser i länet till närmare 300.
Kommun
Lidköping
Lidköping
Lidköping
Lidköping
Götene
Götene
Götene
Götene
Mariestad
Gullspång
Mariestad
Mariestad
Töreboda
Töreboda
Töreboda
Töreboda
Karlsborg
Karlsborg
Hjo
Habo
79
80
Vänerredovisningen, Bilaga C, båtliv på Vänern, redovisar 13 större naturhamnar i Vänern inom länet. Av dessa är 3 belägna vid Kållandsö och i Ekens skärgård, 2 st i Djurö skärgård, 7 st i området Brommö - Fågelö - Torsö – Kalvöarna samt en vid fastlandet, vid Björkkullen nordost om Kinnekulle.
Redovisningen upptar även 2 uthamnar. Uthamnar är i första hand avsedda att
tjäna som utflyktsmål för de i tätorten baserade småbåtarna, men fungerar även
som stödhamnar för båtar, som gör mera vidsträckta färder.
I generalplan för Centrala Tiveden redovisas 4 naturhamnar i norra delen av Vättern, varav några på gränsen mot Örebro län.
I framtiden kan en ytterligare ökning av antalet fritidsbåtar i Sverige och speciellt
en ökning av båttrafiken i området Vänern - Göta kanal - Vättern förväntas. Enligt vänerredovisningen föreslår båtklubbarna i Vänern ett stort antal nya hamnplatser dels i nya hamnar dels i utbyggnad av befintliga hamnar. Utmärkande är
det behov av gästplatser som redovisas. Båtklubbarna redovisar även ett stort behov av soptunnor och toaletter. Dessa uppfattningar har även delats av länsstyrelsen.
Beträffande Vättern kan särskilt nämnas en planerad fritidsbåthamn i Karlsborg,
Lindöhamnen, omfattande ca 400 båtplatser i en första etapp, varav ca 50 bör
vara tillgängliga för "kanalfarare". En sådan hamn skulle vara av stort värde för
Tiveden som primärt rekreationsområde.
BÅTTURER M.M.
Här redovisasbåtturer samt platser för uthyrning av båtar, kanoter m.m.
Båt- och kanotuthyrning
Kabinkryssare m.m. kan hyras i Mariestad och vid Läckö.
Kanoter kan hyras i Gullspång - Hova, Mariestad, Mullsjö och Tibro.
Båtturer
Göta kanal: M/S Diana, M/S Juno och M/S Wilhelm Tham trafikerar kanalen
Stockholm - Göteborg från mitten av maj till första veckan i september.
Hjo: Sommartid gör M/S Guldkroken dagligen 45 min turer på Vättern.
100 passagerare.
Karlsborg: Ran II gör beställningsturer på Göta kanal, även kvällsturer.
Lidköping: Sightseeingturer på Lidan. Avgår från inre hamnen.
Läckö slott: Nya M/S Magnus Gabriel med plats för 70 personer samt Marie
Euphrosyne gör sommartid dagligen sightseeingturer i Ekens skärgård.
81
82
FISKEVATTEN
I sammanställningen har, förutom de vatten, som är tillgängliga för allmänheten
genom fiskekortsförsäljning, även medtagits Vänern och Vättern, där fiske med
rörliga redskap är fritt på allmänt vatten för svenska medborgare. Som regel
gäller att vatten 300 meter från land är allmänt.
Vänern: I Vänerredovisningen, Bilaga B, Fiske i Vänern, ingår bland annat en PM
om fiske i Vänern, författad av fiskerikonsulenten i Vänern. Där konstateras att ett
omfattande fritidsfiske utövas i Vänern såväl med handredskap som med nät. Till
stor del fritidsfisket inriktat på fångst av gädda, gös och abborre, men även långrevsfiske efter ål och nätfisk efter siklölja förekommer.
Det totala antalet fritidsfiskare i Vänern uppskattas till, storleksordningen
55-60.000 st. Av dessa kan 14-15 000 uppskattas vara bosatta i Skaraborgs län.
I framtiden finns, enligt gjorda bedömningar, utrymme även för väsentligt utökat rekreativt utnyttjande av Vänerns fiskebestånd. I första hand bör rådande
fiskerättsliga förhållanden lösas så att strandområdena kan utnyttjas av en större allmänhet. I andra hand är det angeläget att underlätta att utöva fritidsfiske.
Vättern: berörs bland annat av Tivedenplaneringen. Eftersom stora delar av Vättern är allmänt vatten är möjligheterna till fritidsfiske goda. Sjöns karaktär och
dess fiskbestånd gör det dock svårt att fiska med handredskap. Fiske med handredskap förekommer Främst inom Vätterns norra skärgård. De viktigaste redskapen är nät, ytutter och lodutter. Bland fisksorterna kan nämnas gädda, abborre,
lake, harr, sik, öring, röding och ål. I samband med den fysiska riksplaneringen
har Vättern k1assifcerats som riksintresse ur fritidsfiskesynpunkt.
I stadgar för fiskets bedrivande i Vättern fredas allt enskilt vatten samt vissa viktiga lekområden på allmänt vatten från fiske under tiden 16 september 25 november.
Småsjöarna: Enligt fritidsfiskarna och fiskerikonsulenten är följande vatten tillgängliga för allmänheten genom fiskekortsförsäljning.
Vatten
Berörda kommuner
Skärvlången
Skogssjön (Mösseberg)
Hökensås fiskeområde (ett 20-tal sjöar,
även ädelfisk)
Tidan, Baltak (strömfiske)
Mullsjön
Höksjön
Furusjön
Skara
Falköping
Tidaholm
Tidaholm
Habo
Habo
Habo
83
84
Vatten
Gravsjön
Sandhemssjön
Stora Trehörningen
Tivedens kortfiskeområde (ett flertal sjöar)
Kyrksjön
Kopparsjön
Unden
Viken
Mullsjön
Hållsdammen
Åsbotorpssjön
Kulhultsjön
Lången
Vristulven
Örlen
Månsarudssjön
Ymsen
Skagern
Vallsjön
Berörda kommuner
Mullsjö
Mullsjö
Karlsborg
Karlsborg
Karlsborg
Karlsborg
Karlsborg,
Töreboda
Karlsborg,
Töreboda
Hjo
Skövde
Skövde
Skövde
Skövde
Skövde,
Mariestad
Tibro
Töreboda
Töreboda
Gullspång
Gullspång
FRILUFTSBAD
I framställningen har skillnad gjorts mellan
● Goda insjöbad, med bryggor, omklädning toaletter m.m.
● Övriga insjöbad
● Tempererade bad
Källor är främst Västergötlands turistguide l978-79, Friluftsanläggningar i Skaraborgs län 1974 samt lokalkännedom.
Goda insjöbad
Bad
Skogssjön
Delebäck
Otterberget
Runäs
Gårdsjö
Barfojen, Otterbäcken
Hällekis hamn
Blomberg
Årnäs
Källby
Domsand
Sjö
Skogssjön
Skagern
Skagern
Skagern
Narven
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vättern
Berörda kommuner
Falköping
Gullspång
Gullspång
Gullspång
Gullspång
Gullspång
Götene
Götene
Götene
Götene
Habo
85
86
Bad
Sjöbonäs
Almnäs
Hjo
Karlsborgsviken
Karlsborgs camping
Granviks naturreservat
Djäknesundet
Brevik
Forsvik
Mölltorp
Framnäs
Filsbäck
Truve
Villabadet, Tofta
Läckö
Svalnäs, Hindens rev
Askeviksbadet
Klevasand, Sjötorp
Moviken, Sjötorp
Sjötorps bad
Mörtevik
Sandvik-Fågelö, Torsö
Hattarevik, Torsö
Skräddaretorp, Torsö
Ekudden
Sandviken
Friluftsgården
Stiftsgården
Vingsjöbadet, Axvall
Näsbadet, Eggby
Simsjön
Örlenbadet
Hökensås
Sågbacken, Beateberg
Åsen, Halna
Sjö
Vättern
Vättern
Vättern
Vättern
Vättern
Vättern
Vättern
Vättern
Viken
Kyrksjön
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Vänern
Mullsjön
Flämsjön
Vingasjön
Skärvlången
Simsjön
Örlen
Lilla Havsjön
Viken
Viken
Berörda kommuner
Hjo
Hjo
Hjo
Karlsborg
Karlsborg
Karlsborg
Karlsborg
Karlsborg
Karlsborg
Karlsborg
Lidköping
Lidköping
Lidköping
Lidköping
Lidköping
Lidköping
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mariestad
Mullsjö
Skara
Skara
Skara
Skövde
Tibro
Tidaholm
Töreboda
Töreboda
87
Tempererade friluftsbad
Bad
Lunnevibadet
Vara (Alléskolan)
Jonslundsbadet
Nossebrobadet
Framnäsbadet
Skara
Ardala
Odenbadet
Floby
Stenstorp
Guldkroksbadet
Billingehus
Skövdebadet
Tidan
Ekudden
Berörda kommuner
Grästorp
Vara
Vara
Vara
Lidköping
Skara
Skara
Falköping
Falköping
Falköping
Hjo
Skövde
Skövde
Skövde
Mariestad
88
FRILUFTSGÅRDAR OCH VANDRINGSLEDER
Med friluftsgårdar avses i denna redovisning anläggningar, som i första hand är
avsedda att utgöra replipunkter för det rörliga friluftslivet. Friluftsgårdarna är i
allmänhet belägna i anslutning till lämpliga strövområden med olika anordningar
för det rörliga friluftslivet, såsom märkta spår och leder, skidbackar etc.
De friluftsgårdar som redovisas är som regel försedda med omklädning, bastu,
servering och ibland med övernattning. Källa är främst "Friluftsanläggningar i
Skaraborgs län 1974". Såväl föreningsägda som kommunalägda gårdar redovisas.
Friluftsgård
Helås
Rådastugan
Kinnekulle
Skara (Planteringen)
Ardala
Mösseberg (Skogssjön)
Stenstorp (Albionstugan)
Mösseberg (Bergsstugan)
Friluftsgården, Mullsjö
Tidaholm
Helliden
Hjo
Rankås
Skackastugan
Källebacken
Stenkällegården
Billingehus
St. Kulhult
Skagersvik
Mostugan
Berörda kommuner
Vara
Lidköping
Götene
Skara
Skara
Falköping
Falköping
Falköping
Mullsjö
Tidaholm
Tidaholm
Hjo
Tibro
Karlsborg
Karlsborg
Karlsborg
Skövde
Skövde, Skara
Gullspång
Töreboda
Med vandringsstråk menas i första hand en längre och i naturen markerad led
som sammanbinder två punkter. Vandringsleder i denna bemärkelse finns i
länet endast i Tiveden och på Sydbillingen. Tivedengruppen föreslår i generalplan för centrala Tiveden ett ledsystem som knyter samman flera stora rekreationsområden - Malingsbo/Kloten, Kilsbergen, Tiveden och Hökensås.
I övrigt finns inom länet ett stort antal spår och leder, som börjar och slutar i samma punkt (oftast de friluftsgårdar som redovisas här). I vissa fall är det gemensamma sommar- och vinterleder (jfr. skidspår), i andra enbart vandringsleder.
Som framgår av kartan är området kring Mariestad underförsörjt i detta avseende.
89
90
VINTERSPORT
I redovisningen av skidbackar har endast de backar medtagits, som på något satt
iordningsställts för ändamålet. Det kan röra sig om röjningsarbeten, montering av
liftar och belysning etc.
Skidbacke
Hagaberget
Kinnekulle
Mösseberg
Mullsjö
Hellidsberget
Tibro
Stenkällegården
Billingehus
Berörda kommuner
Vara
Götene
Falköping
Mullsjö
Tidaholm
Tibro
Karlsborg
Skövde
Redovisningen av skidspår omfattar i terrängen permanent utmärkta skidspår.
Skidspåren har ofta även användning som motionsslingor sommartid.
91
92
GOLFBANOR OCH RIDSPORT
I länet finns sex golfbanor, vilka samtliga är föreningsägda.
Fyra golfbanor har 18 hål.
Gudhem, Berga gård, Falköpings kommun
St. Kulhult, Skövde kommun
Truve, Lidköpings kommun
Björstorp, Hjo kommun
De övriga två har 9 hål
Balders hage, Grästorps kommun
Månsarud, Töreboda kommun
Som kuriosa bör "Sveriges äldsta golfbana" omnämnas. Den låg vid Ryfors egendom i Mullsjö kommun.
Tillgången på golfbanor synes inte motsvara efterfrågan. I flera fall finns planer
på nyetablering eller utvidgning av golfbanor, bland annat i Mariestad och Töreboda.
En ridsportanläggning har markerats på vidstående karta, belägen vid Tunarps
säteri i Mullsjö kommun. Därutöver finns ridhus i flera av de större orterna.
93
94
5.6 ÖVRGA FÖRUTSÄTTNINGAR
JORDBRUKSOMRÅDEN
Följande redogörelse för jordbruket i länet syftar främst till att ytterligare understryka länets speciella förutsättningar för turism och rekreation i anslutning till
jordbruket. Jordbruket innebär naturligtvis en restriktion genom att den odlade
marken ej kan beträdas under stor del av året. Samtidigt utgör ett aktivt jordbruk
en stor tillgång genom de landskapsestetiska värden som erbjuds. Kulturlandskapet är en betydelsefull tillgång för Skaraborgs län även ur turistsynpunkt. Turisttrafikföreningen har även haft särskilda arrangemang med bland annat studiebesök i anslutning till jordbruksdrift.
Kartan redovisar lantbruksnämndens klassificering av högvärdiga jordbruksområden med avseende på ytstorlek och produktionsförhållanden.
Slättområdena i Skaraborgs län räknas till landets viktigaste jordbruksbygder.
För länets näringsliv och sysselsättning spelar jordbruket en betydligt större roll
än i flertalet andra län. Enligt gjorda prognoser och framtidsbedömningar kommer detta förhållande att bestå och till och med öka i betydelse.
Den nedläggning av jordbruksmark som under femtio- och sextiotalen var tämligen omfattande har i stort sett avstannat och i flera av länets kommuner till och
med ersatts av viss nyodling. Länets åkerareal uppgår för närvarande till ca
289.000 hektar, vilket utgör ca 10 % av den totala åkerarealen i Sverige. Endast
Malmöhus län har en större åkerareal.
Antalet sysselsatta inom länets jordbruk minskade mellan 1965 och 1975 med
10.250 personer eller 44 %. För närvarande uppgår antalet sysselsatta till ca
13.000 personer. Fram till 1980 väntas antalet sysselsatta inom näringsgrenen
minska med ytterligare drygt 2.000 personer. I Länsplanering 1974 anges
10.700 personer inom näringsgrenen 1980, vilket motsvarar ca 10 % av den
totala sysselsättningen detta år.
95
96
TÄT FRITIDSBEBYGGELSE
En redovisning av fritidsbebyggelsen i länet kan i detta sammanhang ha intresse
av två skäl.
● Den fasta fritidsbebyggelsen konkurrerar ofta med det rörliga friluftslivet
om attraktiva markresurser, varför kännedom om fritidsbebyggelsens omfattning läge och influensområden är av stort värde.
● En ökad korttidsuthyrning av befintlig fritidshus är enligt samstämmiga
uppgifter av största intresse, varför förutsättningarna för en sådan verksamhet bör, redovisas.
Lantmäteriverket har på uppdrag av bostadsdepartementet och i samråd med
statens planverk genomfört en inventering av fritidsbebyggelsen vid årsskiftet
1975/76. Inventeringen utgörs i huvudsak av en uppdatering av den fritidshusinventering som genomfördes år 1970.
Vidstående karta redovisar resultatet av inventeringen 1975/76 för Skaraborgs
län. Kartan visar s.k. koncentrerad fritidsbebyggelse.
Antalet fritidshus i Skaraborgs län ökade från 9.200 år 1970 till 12.900 år 1975,
en ökning med ca 40 %. Den procentuella ökningen är den största i Sverige och
bör jämföras med riksgenomsnittet 16 %.
Antalet fritidshus inom s.k. koncentrerade områden i länet uppgår till ca 4.200,
motsvarande en areal av 4.360 hektar.
97
98
99
6. OMRÅDEN AV SÄRSKILT
INTRESSE FÖR TURISM
OCH REKREATION
6.1
BAKGRUND
6.2
VÄNERREDOVSNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN
6.3
VAL AV OMRÅDEN AV SÄRSKILT INTRESSE
6.4
TIVEDEN MED GÖTA KANAL
6.5
KÅLLAND - KINNEKULLE
6.6
BILLINGEN - FALBYGDEN
6.7
GULDKROKEN - HÖKENSÅS - MULLSJÖ
100
6.1 BAKGRUND
I rapporten "Statliga insatser för turism och rekreation" framhåller rekreationsberedningen att det för viktigare rekreationsområden bör utarbetas översiktliga utvecklingsprogram för turism och rekreation som redovisar intentioner, arbetsnivå och handlingslinjer på studier av de förutsättningar som råder exempelvis beträffande naturresurser,
sysselsättning, service, kommunikationer etc.
Programmen om bör utarbetas av berörda kommuner i samverkan med länsstyrelserna
och andra regionala organ, bör bland annat kunna ge vägledning för ekonomiska och
organisatoriska insatser samt för säkerställandet av speciellt värdefulla naturområden
eller av strategiskt belägen mark för rekreationsanläggningar.
Utvecklingsprogrammen bör där så är möjligt konkretisera huvuddragen i den utveckling inom området som bedömts önskvärd och realistisk inom en fem á tioårsperiod.
Detta kapitel syftar till att avgränsa och beskriva förutsättningarna i de områden
i Skaraborgs län, som är av sådant särskilt intresse för turism och rekreation, att
upprättande av utvecklinsprogram bör övervägas.
6.2 VÄNERREDOVISNINGENS UTVECKLINGSOMRÅDEN
Vänerredovisningen, vänerkommunernas gemensamma redovisning inom ramen
för den fysiska riksplaneringen, redovisar i sin slutrapport i april 1978 förslag till
tre utvecklingsområden för turism och rekreation inom Skaraborgs län samt det
"centrala skärgårdsområdet", som bland annat omfattar delar av Lidköping och
Mariestads kommuner.
Under rubriken rekreation och turism konstateras att "Vänern tidigare, utnyttjats
för friluftsliv och fritidsbebyggelse av främst de människor som bor runt sjön.
Numera märks dock ett ökat tryck från andra regioner och länder".
"Utöver båtturismen är Vänerområdet som helhet relativt lågt utnyttjat för turism…
Genom marknadsföring och väl lokaliserade satsningar på turism, torde det finnas stora möjligheter till utveckling".
I sin förslagsdel redovisar utredningen inom Skarborgs län:
Det centrala skärgårdsområdet, omfattande Tössebäcks, Millesvik, Lurö, Djurö,
Brommö, Torsö och Ekens skärgårdar samt västra Kålland och Kållandsö.
Utredningen föreslår bland annat att de, fyra berörda kommunerna - Åmål, Säffle,
Mariestad och Lidköping vid sin fortsätta planering av stränder och skärgårdar bör
samråda i frågor om bland annat förutsättningar för fritidsbebyggelse, friluftsliv
och turism.
101
102
Planeringsarbetet bör resultera i samlade bedömningar av baspunkter för turism,
fritidsbebyggelsens utveckling, åtgärder för rörligt friluftsliv samt skydd och
skötsel av natur- och kulturvärden.
Vidare föreslås bland annat att stor restriktivitet mot ytterligare bebyggelse på
öar och vid stränder bör tillämpas samt att attraktiv mark bör reserveras för turismens och det rörliga friluftslivets anläggningar.
Halleberg och Hunneberg, delvis beläget inom Grästorps kommun, redovisas
som "utvecklingsområde för turism och rekreation". Utredningen konstaterar att
en arbetsgrupp har bildats för att utreda Halle- och Hunnebergs framtida användning.
Beträffande Kinnekulle föreslås att Kinnekulleområdets natur- och kulturvärden
bör ge lämpligt skydd. De skyddsåtgärder som övervägs bör samordnas med turismens intresse.
Beträffande Göta kanal föreslår utredningen att kanalens kulturhistoriska och
landskapsestetiska värden bör ges hög prioritet samt att attraktiva områden bör
reserveras för anläggningar för båtturism.
Vidare betecknas Dättern, delvis beläget i Grästorps kommun och Åråsviken Kilsviken, delvis beläget i Gullspångs kommun, som områden med stort naturvetenskapligt värde.
6.3 VAL AV OMRÅDEN AV SÄRSKLT INTRESSE
Inom länet finns, som tidigare nämnts, ett av riksdagen beslutat
PRIMÄRT REKREATIONSOMRÅDE
1.
Tiveden med Göta kanal.
Länsstyrelsen föreslår därutöver, mot bakgrund av de förutsättningar för turism
och rekreation som redovisats i föregående kapitel, att tre områden betraktas
som OMRÅDEN AV SÄRSKILT INTRESSE FÖR TURISM OCH REKREATION, nämligen
2.
Kålland – Kinnekulle
3.
Billingen - Falbygden
4.
Guldkroken - Hökensås - Mullsjö.
Avgränsningen av områdena framgår av vidstående karta. De tre områdena sammanfaller till största delen med de områden inom länet som är av riksintresse för
rörligt friluftsliv och/eller av kulturhistoriskt värde. Gemensamt för dem är vidare, att de har betydande naturvärden och ett stort antal objekt med naturvårdsförordnanden och/eller förslag till naturvårdsförordnanden enligt förslaget till naturvårdsplan. Vidare inrymmer vardera området en eller flera större orter med inkvarteringsmöjligheter och näringsställen. Samtliga områden är gamla kulturbygder
103
104
med ett stort antal sevärdheter av olika slag. Vardera området har även ett flertal
anläggningar för bad, friluftsliv sommartid och vintersport.
Kålland - Kinnekulle och Guldkroken - Hökensås - Mullsjö gränsar till Vänern
respektive Vättern med de förutsättningar för bad och båtsport som detta medför, vilket för Billingen Falbygdens del kan sägas kompenseras av det centrala
läget i länet.
6.4 TIVEDEN MED GÖTA KANAL
FÖRUTSÄTTNINGAR
Tiveden med Göta kanal är ett av landets 25 primära rekreationsområden enligt
riksdagens beslut om turism och rekreationspolitiken år 1975.
Området har det största befolkningsunderlaget inom 5 tim restid av samtliga de
primära rekreationsområdena. Det ligger mest strategiskt i förhållande till landets
befolkningscentra och är dessutom beläget på lagom reseavstånd från de stora
färjorna till Danmark och kontinenten. Administrativt berör området flera kommuner i både Skaraborgs län och Örebro län.
Mest känd har Tiveden blivit för sina djupa skogar, mörka tjärnar och sina storblockiga, lavklädda hällmarker, som genomlöps av sprickdalar och täcks av åldrig, mager tallskog. Den branta kusten mot den sägenomspunna Vättern ger
vida utblicker över en av landets största och samtidigt klaraste sjöar.
Göta kanal är ett sammanhängande kulturhistoriskt intressant byggnadsverk mellan landets två största insjöar där varje sluss eller brovaktarstuga utgör en karaktäristisk del. Den vackra vattenvägen är riksbekant. Attraktiviteten bygger i hög
grad på det skiftande landskap kanalen går genom. I omgivningarna finns sevärdheter i form av märkliga fornlämningar, industriminnen och äldre byggnader och
befästningsverk. Kanalen passerar flera sjöar där goda badmöjligheter erbjuds. I
anslutning till Viken finns en semesterby och bra skidterräng.
TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING
Tivedskommittén. 1969 bildades en kommitté bestående av representanter från
länsstyrelserna i Skaraborgs och Örebro län, de nio kommuner som då berördes,
domänverket, Munksjö AB, och LRF. Kommittén, som antog namnet Tivedenkommittén, skulle arbeta för att samordna insatser inom naturvård och rekreation.
Kommitténs första uppgift blev att genom inventeringar, delutredningar m.m. ta
fram underlag för en översiktlig plan för området. Ett omfattande utrednings- och
inventeringsarbete genomfördes under åren 1969-1973. Resultaten föreligger i
nitton delrapporter plus ytterligare andra publikationer. 1974 presenterade kommittén sin slutrapport (Tiveden 20). I denna föreslogs bland annat en fördjupad
planering av Centrala Tiveden, begränsat av sjöarna Vättern och Unden och av
orterna Tived, Olshammar och Granvik.
105
106
De tre berörda kommunerna, d.v.s. Askersund, Karlsborg och Laxå, bildade våren 1975 en samrådsgrupp för planering i Tiveden, den s.k. Tivedengruppen.
Gruppen påbörjade ett generalplanearbete, som utmynnat i Centrala Tiveden, generalplan, maj 1978. Generalplanen är nu ute på remiss.
Inom jordbruksdepartementet bereds för närvarande ett förslag att inrätta en nationalpark i Tiveden. En motion i samma syfte har lämnats i riksdagen.
Samrådsgrupp för Göta kanal. De tre berörda kommunerna Mariestad, Töreboda
och Karlsborg har gemensamt ansökt om statsbidrag ur anslaget "bidrag till översiktlig planering m.m. " för att under 1979 upprätta ett utvecklingsprogram för
kanalområdet. I detta kommer att ingå överväganden om markanvändning utmed
kanalen samt förslag till åtgärder inom sektorerna turism, rekreation och kulturminnesvård. Programmet avses ligga till grund för eventuell reglering och statliga insatser. Statens planverk har hemställt till regeringen att gruppen får ta i anspråk 50.000 kr ur anslaget för budgetåret 78/79.
En kulturhistorisk inventering av kanalens västgötadel har nyligen publicerats.
Riksdagen beviljade den 10 mars 1977 45 mkr till upprustning av hela kanalen
för att slå vakt om de värden den har som byggnadsminnesmärke och turistled.
Länsstyrelsen och länsarbetsnämnden har härefter prioriterat kanalen för regionala insatser.
FÖRSLAG TILL FORTSATT PLANERING OCH ÅTGÄRDER
Beträffandet området i sin helhet har länsstyrelsen i Skaraborgs län, i sitt yttrande över rekreationsberedningens betänkande, noterat att Tiveden med Göta kanal
ej återfinns bland de fem områden som beredningen föreslår bli föremål för särskilda insatser. Länsstyrelsen framhåller att Tiveden under senare år fått allt flera besökare trots att boendekapaciteten är låg. Antalet besökare uppgår idag till
ca 200.000. Behovet av åtgärder för att kanalisera besökare och erbjuda aktiviteter och boendemöjligheter är därför stort. En satsning på Tiveden är nödvändig
för att möta den, under alla förhållanden, ökande turistströmmen. Länsstyrelsen
anser att mycket starka skäl talar för att Tiveden med Göta kanal bör ingå bland
de primära rekreationsområden som bör bli föremål för särskilda åtgärder.
Generalplaneförslaget för Centrala Tiveden för fram en rad åtgärder enligt följande sammanfattning.
I området föreslås tre stycken basorter - Granvik, Tived och Olshammar. Basorterna skall vara service- och stödpunkter för turism och rörligt friluftsliv. Förutom service av olika slag bör basorterna kunna tillhandahålla ett brett urval av
fritidsaktiviteter. Där skall även finnas övernattningsmöjligheter av olika slag.
Huvuddelen av den ökning av antalet bäddplatser som Tivedengruppen föreslår,
är förlagda till basorterna. I Granvik föreslås antalet bäddplatser öka med ca,
975, i Olshammar med ca 300 och i Tived med ca 500. Av dessa 1.775 bäddplatser föreslås ca 950 tillkomma i stugbyar, 750 vid campingplatser och ett sjuttiotal i vandrarhem.
107
108
Tivedengruppen föreslår att området skall rymma fyra aktivitetspunkter – Stenkällegården, Tivedstorp, Ullsandsmo och Ösjönäs. Aktivitetspunkterna skall vara
stödpunkter för turism och rörligt friluftsliv. Var och en av de föreslagna aktivitetspunkterna har idag sin speciella profil. Tivedengruppens förslag innebär att
nuvarande inriktningar förstärks, samtidigt som utbudet av aktiviteter ökas och
breddas. Stenkällegården föreslås även i framtiden utgöra vintersportcentrum,
men en breddning av utbudet sommartid är också önskvärt. För Tivedstorp innebär förslaget en fortsatt satsning på den kulturmiljö som så väl tagits till vara.
Ullsandsmo föreslås bli ytterligare utbyggt som bad- och campingsplats. I Ösjönäs föreslås även fortsättningsvis organisationer och föreningar få möjlighet att
idka friluftsliv under enkla former. Genom den differentiering som blir följden
av den här uppbyggnaden kan man i Tiveden erbjuda ett rikt och varierat utbud
av aktiviteter. Aktivitetspunkterna föreslås även kunna tillhandahålla övernattningstillfällen i viss omfattning. Vid Stenkällegården föreslås antalet bäddplatser öka med ca 170, i Tivedstorp med ett sjuttiotal och vid Ullsandsmo med ca
350, tillsammans ca 590 bäddplatser.
De mest kända utflyktsmålen i Tiveden lockar varje år stora mängder besökare.
Fagertärn, Stenkälla, Trollkyrka, Vitsand m.fl. platser är alla välkända utflyktsmål. Vid den ständigt ökande tillströmning av besökare uppstår problem. Områdena slits snabbt ner och blir mindre attraktiva. Det har därför varit Tivedengruppens ambition att sprida utflyktsmålen över hela planområdet. Gruppen har pekat ut lämpliga områden avsedda som utflyktsområden. Utflyktsområdena vänder sig till såväl land- som vattenbaserat friluftsliv. Mindre områden benämns
utflyktspunkter.
Tiveden upplevs bäst till fots. Tivedengruppen har därför gett åtgärder som underlättar denna rekreationsform hög prioritet. I planförslaget har skilts på stigar för
längre vandringar - leder, och stigar för kortare promenader - spår. Lederna iordningställs för att ge möjlighet till sammanhängande vandringar inom rekreationsområdet. Vissa leder kopplas även till andra längre bort liggande rekreationsområden. Med det ledsystem som Tivedengruppen föreslår knyts flera stora rekreationsområden samman Malingsbo/Kloten, Kilsbergen, Tiveden och Hökensås.
För den som vill vandra inom Tiveden ger det framlagda förslaget många variationsmöjligheter. Sammanlagt föreslås ledertill en längd av 9,5 mil. Man kan då
välja mellan flera alternativa ledsystem, bland annat en kustled utefter Vätternkusten och Bergslagsleden som för vandraren rakt genom vildmarken. Spår föreslås bli utbyggda runt samtliga basörter och aktivitetspunkter samt inom flertalet utflyktsområden.
Det övervägande antalet besökare kommer till Tiveden med bil eller buss. För
att kunna erbjuda turisterna ett välfungerande vägnät har Tivedengruppen utpekat vissa vägar som speciella turistvägar. Turistvägarna skall sammanbinda basorter, aktivitetspunkter och utflyktsområden. Dessa vägar skall vara försedda
med rastplatser, parkeringar och tydlig vägvisning. Basen i turistvägnätet utgörs
helt naturligt av de allmänna vägarna. Dessa finns emellertid i planområdets yttre delar. För att kunna erbjuda ett turistvägnät i de inre delarna måste även enskilda vägar ingå. För att de enskilda väghållarna inte skall drabbas av det ökade
underhåll, som turisttrafiken medför föreslår Tivedengruppen flera åtgärder,
bland annat att vissa vägar överföres till allmänt underhåll.
109
Områden för fritidsbebyggelse har anvisats i de yttre delarna av planområdet
och företrädesvis i anslutning till basorterna. Generalplaneförslaget ger utrymme för ytterligare 460 hus utöver de 400 som redan finns.
Tivedengruppen har vidare framfört som krav att det centrala vildmarksområde
som kallas Gôrtiven snarast avsättes som nationalpark eller naturreservat.
Gruppen lämnar vidare förslag beträffande skogs- och jordbruk, militära verksamheter, permanentbebyggelse, naturvård, kulturminnesvård, regleringar och
riktlinjer samt föreslår att en samarbetskommitté bildas. I den föreslås att förutom
de tre kommunerna även länsstyrelserna, landstingen, turistorganisationerna och
lokala intressenter ingår.
Under rubriken prioriteringar framhåller Tivedengruppen några förslag som bör
ges särskilt hög prioritet. Dessa avser förutom skyddet av Gôrtiven, att vägfrågorna löses, att åtgärder som rör kanaliseringen av besökande snarast genomförs och
att informationen i området byggs ut.
Länsstyrelsen har under hand förklarat sig dela gruppens uppfattning och anser
det angeläget att snarast organisera genomförandet av de föreslagna åtgärderna.
Frågor kring huvudmannaskap och ekonomi måste därvid bringas till en lösning.
Göta kanal är naturligtvis främst av intresse för båtturismen. Även andra rekreationsaspekter kan dock läggas på kanalen och dess omgivningar. Slussningen är
en turistattraktion som varje säsong lockar en stor mängd besökare. Utmed kanalen och i dess omgivningar finns, stigar och vägar som är lämpliga för vandring
och cykelturer. Ur friluftslivssynpunkt finns således flera olika sätt att öka utnyttjandet av Göta kanal och dess omgivningar.
För båtturismen behöver vissa service- och informationsfrågor klarläggas. Vad
som måste behandlas är t.ex. förläggning av gästhamnar, övernattningsmöjligheter, försäljning av drivmedel, tillgång till färskvatten, tillgång till kommersiell
service, sopmajor, reparationsmöjligheter m.m.
En annan planeringssituation föreligger då man skall beakta kraven och önskemålen från de turister som inte tar del av Göta kanal via båt. Planeringen måste därför behandla de åtgärder som bedöms nödvändiga för att stimulera intresset för att
från land ta del av händelserna på kanalen och ge även dessa besökare efterfrågad
service.
Det är väsentligt att bevara den landskapsbild man idag kan uppleva från kanalen.
Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt förändringar i nuvarande markanvändning.
Vad som främst kan påverka landskapsbilden är bebyggelse och stora ingrepp i naturmiljön, såsom kalhyggen m.m. Det är en viktig uppgift för planeringen att klarlägga dessa frågor, och även lämna förslag till lösningar.
110
Det är dessutom en väsentlig uppgift att i plansammanhang klarlägga förutsättningarna för ett bevarande av de kulturhistoriskt intressanta miljöerna och ge förslag på hur de kan brukas utan att värdet går förlorat.
SAMMANFATTNING
Länsstyrelsen har poängterat det centrala läge i riket som hela Tiveden med Göta
kanal har och att en satsning på detta område kan vara ett bra alternativ till vistelse i andra nu hårt exploaterade områden i landet.
När det primära rekreationsområdet Tiveden avgränsades, inbegreps i detta även
Göta kanals västgötadel. Ur geografisk synpunkt är detta logiskt, då båda områdena är belägna i samma region. Om man studerar vilka funktionella samband som
kan utvecklas, finner man att de i viss mån är begränsade med hänsyn till skjutverksamheten över Vättern.
Det bör dock finnas möjligheter att skapa en samverkan mellan de båda rekreationsområdena, utan att uppmana till en ökad båttrafik mellan kanalen och Tiveden. Inte minst ur marknadsföringssynpunkt kan Tiveden och Göta kanal lanseras tillsammans. Genom olika samarrangemang där båda områdena ingår, kan
de komplettera varandra. Man kan därigenom skapa ett breddat aktivitetsutbud
i regionen.
Beträffande Centrala Tiveden anser länsstyrelsen att det av Tivedengruppen framlagda generalplaneförslaget och gruppens program för vidare åtgärder i allt väsentligt kan ligga till grund för fortsatt arbete.
Tivedengruppens material bör även kunna vara av intresse för motsvarande utvecklingsprogram i andra delar av länet.
Beträffande Göta kanal är det angeläget att översiktsplanearbetet sker snabbt för
att de prioriteringar som gjorts skall få avsedd effekt och insatserna kunna inordnas i kommunernas fysiska och ekonomiska planering samt samordnas med den
tekniska upprustningen av kanalen.
111
112
6.5 KÅLLAND KINNEKULLE
FÖRUTSÄTTNINGAR
Området omfattar Kållandsö med omgivande skärgård, Kållands halvö och centralorten Lidköping inom Lidköpings kommun samt Kinnekulle och ett område
öster därom, omfattande även centralorten Götene i Götene kommun.
Hela området har betecknats som större område av betydelse för kulturminnesvården. Östra delen av Kållandsö, ett område kring Skalunda samt södra delen
av Kinnekulle har dessutom betecknats som kulturhistorisk miljö av riksintresse.
Kållandsö och västra Kålland betecknas som område av riksintresse för rörligt
friluftsliv och ingår i Vänerredovisningens s.k. "centrala skärgårdsområde". Även
Kinnekulle är av riksintresse för rörligt friluftsliv, och har i Vänerredovisningen
benämnts "utvecklingsområde för turism och rekreation". Delar av Kålland – Kållandsö och Kinnekulle är dessutom av riksintresse för den vetenskapliga naturvården.
Skärgården runt Kållandsö tillhör Sveriges största sammanhängande sötvattensskärgård. Området är mycket attraktivt för friluftsliv och är livligt frekventerat.
Bland annat passerar båtturisttrafiken genom Göta kanal förbi Kållandsö. Även
Ullersundet mellan Kållandsö och fastlandet samt sydvästra Kållandskusten,
d.v.s. Hindens rev och Tådene skärgård är av stort intresse för det rörliga friluftslivet.
Den stora attraktionen på Kållandsö är givetvis Läckö slott, med årligen återkommande arrangemang och utställningar.
Kållands halvö är rik på fornlämningar och medeltida kyrkor.
Två stora föreningsägda småbåtshamnar är belägna i Ullersundet.
Gästhamnar finns vid Läckö slott, i Hörviken och i centralorten.
Ett förstklassigt bad finns vid Hindens rev. Vidare finns badplatser vid Läckö
slott samt norr och öster om centralorten.
Campingplatser finns vid Läckö slott samt vid Framnäs och Filsbäck i anslutning
till centralorten.
Lidköpings stad erbjuder ett rikt utbud av övernattningsmöjligheter och näringsställen.
Kinnekulle är Västergötlands mest kända platåberg och har genom sin mycket
markanta profil och sitt läge vid Vänern sedan länge ansetts vara ett av de vackraste platåbergen. Utmärkande för topografin är breda trappstegsvisa terrasser
åtskilda av nästan lodräta stup eller klevar.
Berget är ett välbesökt turistmål med skidbacke, utsiktstorn, restaurang och naturinformation.
113
114
Ett omfattande arbete har under senare år lagts ned på skyltning av en turistled,
den s.k. Kinnekulleleden, och iordningställande av området i övrigt med bland
annat vandringsleder. Bland sevärdheterna i anslutning till berget bör särskilt
nämnas Husaby kyrka med omgivningar, herrgårdarna Hällekis och Råbäck
samt Forshems kyrka från 1100-talet.
Flera badplatser och småbåtshamnar finns längs bergets västsida. En icke klassificerad campingplats är belägen vid Hällekis. För övernattning i övrigt hänvisas
i huvudsak till Lidköping.
En golfbana, Truve med 9 hål, är belägen på gränsen mellan Lidköpings och
Götene kommuner.
TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING
Lidköpings kommun har i kommunöversikten avsatt ett utredningsområde, omfattande kusten kring Kållandsö samt kusten längs norra och västra Kållands halvö. Motivet är att en samlad bild av markanvändningen framstår som angelägen.
En särskild kommunal arbetsgrupp, skärgårdsgruppen, har tillsatts för det fortsatta arbetet med området.
Vidare anges att byggnadsnämnden av olika skäl bör vara återhållsam när det
gäller ytterligare spridd bebyggelse på norra Kålland och framförallt på Kållandsö.
I det pågående arbetet med markdispositionsplan utgör studium av friluftsliv och
fritidsbebyggelse en väsentlig del. Bland annat studeras intresseområden för stugbyar och grupper av enskild fritidsbebyggelse som alternativ till fortsatt spridd
bebyggelse.
Götene kommun avser att upprätta områdesplan för Kinnekulle, som för närvarande är ett interimistiskt naturvårdsområde.
FÖRSLAG TILL FORTSATT PLANERING OCH ÅTGÄRDER
Kålland och Kinnekulle utgör ett gemensamt område från turist- och rekreationssynpunkt. För att området skall kunna vidareutvecklas, erfordras att Lidköpings
och Götene kommuner finner formerna för ett fortsatt samarbete i frågor rörande
turism och rekreation i samråd med länsstyrelsen, Västergötlands Turisttrafikförening och övriga berörda organ.
Lidköpings stad utgör en naturlig basort för hela området. En gemensam turistkarta för hela området bör övervägas.
Det är angeläget att det påbörjade arbetet med iordningställandet av Kinnekulle
fullföljs, och att eventuella konflikter mellan en utökad turism och natur- och
kulturintressen inom området beaktas. Härvid bör även underhåll och komplettering av befintliga anläggningar, exempelvis utsiktstornet på Kinnekulle och
befintliga leder beaktas.
115
116
De befintliga övernattningsmöjligheterna bör kompletteras med en eller flera
stugbyar eller någon enklare form av övernattningsmöjligheter, såsom övernattningsstugor i anslutning till befintliga campingplatser eller motsvarande.
För närvarande, med de statsbidragsformer som erbjuds, är troligen en stugby
på Kinnekulle, med dess möjligheter till vintersäsong, att betrakta som mest
realistisk. På längre sikt är det angeläget att en stugby kan tillskapas även på
Kållandsö, varför erforderliga markreservat bör avsättas i det pågående planarbetet.
Åtgärder för att stimulera vinterturismen på Kinnekulle bör övervägas.
Det är vidare angeläget att aktiviteterna vid Läckö slott kan fortsättas och vidareutvecklas.
Beträffande skärgården bör arbetet med avvägningen mellan bevarande- och friluftslivsintressen, tillskapandet av båtplatser, badplatser och andra anläggningar
för det rörliga friluftslivet, samt det kontinuerliga arbetet med iordningställandet
av skärgården fortsättas.
Slutligen bör Kållandshalvöns lämplighet för en utveckling av glesbygdsturism
betonas.
117
118
6.6 BILLINGEN FALBYGDEN
FÖRUTSÄTTNINGAR
Området omfattar hela Billingen, Valle härad och Hornborgasjön samt Falbygden inklusive Mösseberg, Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget och Plantaberget. Området är beläget inom Skövde, Skara, Falköpings och Tidaholms kommuner.
Hela området utom Nordbillingen har betecknats som större område av betydelse för kulturminnesvården. Området inrymmer även flera kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Större delen av området anses även vara av riksintresse för
rörligt friluftsliv och vetenskaplig naturvård.
Sydbillingen är dessutom ett av de fem områden i landet som varit föremål för
särskild redovisning i anslutning till den fysiska riksplaneringen. Redovisningen
har behandlat konflikterna mellan bevarandeintressen och pågående och planerad täktverksamhet för alunskiffer, kalksten och diabas m.m. samt tätortsutbyggnad, försvarsintressen och intressen för rörligt friluftsliv.
Mellan Varnhem och Häggum går en gammal vandringsled, den s.k. Pilgrimsleden, över Sydbillingens platå.
Billingehus på Nordbillingens östsida är ett betydande idrotts- och friluftscentrum,
som även utnyttjas för vintersport.
Hornborgasjön är en av landets förnämsta fågelsjöar av internationellt intresse.
Valle härad, väster om Billingen, karaktäriseras av ett s.k. kamelandskap med
kullar och åsryggar som inramar sänkor och dödisgropar, i vilka ofta ligger en
sjö eller myr.
Falbygden är ett av landets äldsta jordbruksområden. Dit kom en gång för
4-5000 år sedan en ny kultur, den s.k. megalitkulturen med helt nytt näringsliv
och helt ny religion. Just på kalkplatån i Falbygden kom den att utvecklas utan
motsvarighet i vårt land (se vidare Sven Axel Hallbäck: Kulturminnen i Västergötland, STF:s årsskrift 1970 resp. I platåbergens landskap, Forum 1976).
Bland sevärdheterna från senare tid märks bland annat Åsle tå, fattiggatan med
de små backstugorna, bevarad som museum.
Falbygden begränsas av Mösseberg, Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget och
Plantaberget, samtliga av stort värde från kulturhistorisk och naturvårdssynpunkt
samt inte minst från landskapssynpunkt.
Området inrymmer även de tre städerna Skara, Skövde och Falköping, som erbjuder goda övernattningsmöjligheter på hotell samt vandrarhem och campingplatser,
ett stort utbud av restauranger m.m.
119
120
Slutligen bör nämnas att området inrymmer två golfbanor, St. Kulhult i Skövde
kommun och Gudhem, Berga gård i Falköpings kommun, båda med 18 hål.
TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING
I proposition 1975/76:1 beträffande den fysiska riksplaneringens planeringsskede
underströk regeringen behovet av samlade överväganden beträffande den framtida markanvändningen m.m. inom södra Billingen. Ett stort antal intressen riktar
anspråk mot området och, dess naturresurser.
Sedan dess har ett omfattande planerings- och utredningsarbete bedrivits, såväl
på central nivå som inom projektet, på länsstyrelsen i Skaraborgs län och inom
de berörda kommunerna var för sig och tillsammans.
Länsstyrelsen konstaterar i sin redogörelse 1977-09-01 i samband med planeringsfasens avslutande att olika motstående intressen synes kunna inrymmas på
Sydbillingen. Således torde mark för skjutfält och naturreservat kunna avsättas
enligt nu förefintlig utredning. Några konflikter med tätortsintressen synes ej
föreligga.
Det förefaller även möjligt om så anses lämpligt, att kunna infoga Mineralprojekt
Ranstad i området. Kulturminnesvårdens och naturvårdens intressen berörs negativt endast i begränsad omfattning av de olika exploateringsintressena.
Med hänsyn till de omfattande natur- och kulturminnesintressena inom Falköpings
kommun har kommunen erhållit statsbidrag för en metodstudie av dessa intressens
behandling i den kommunala översiktliga planeringen.
I övrigt bör respektive kommuns kommunöversikt nämnas.
FÖRSLAG TILL FORTSATT PLANERING OCH ÅTGÄRDER
Billingen och Falbygden utgör ett gemensamt område från turist och rekreationssynpunkt. För att området skall kunna vidareutvecklas, erfordras att Skara, Skövde, Falköpings och Tidaholms kommuner finner formerna för ett fortsatt samarbete i frågor rörande turism och rekreation i samråd med länsstyrelsen, Västergötlands Turisttrafikförening och övriga berörda organ.
Det är bland annat angeläget att nätet av vandringsleder, promenadstigar, cykelleder och skidspår byggs ut och knytes samman så att man kan färdas till fots, på
cykel eller skc1or mellan områdets olika delar. Särskilt skyltade bilturistleder
bör även övervägas.
En turistkarta över hela området bör övervägas, liksom en utveckling av den
skyltning som redan finns i Falbygden.
121
122
Vad gäller Falbygden bör områdets långa kulturhistoria, dess tillgång på historiska sevärdheter och dess starka hembygdstradition utgöra grunden för en fortsatt
utveckling av turismen i området.
En utveckling av aktiviteter av hembygdskaraktär bör därvid prioriteras. Vidare
bör de resultat som kommit fram i samband med de fördjupade studierna av Falbygden kunna redovisas för en större allmänhet. Att inrätta en "fornby" enligt
dansk modell är därvidlag en intressant idé.
Vad galler Billingen bor vinterturismen, med Billingehus som baspunkt, kunna
vidareutvecklas. Vidare bör Nordbillingens tillgänglighet kunna förbättras genom aktiva insatser vad gäller spår, stigar och leder.
Det är angeläget att övernattningsmöjligheterna i de tre städerna kompletteras
med övernattningsmöjligheter centralt inom området, gärna i form av en stugby och/eller en campingplats med övernattningsstugor.
Området bör vidare vara särskilt lämpat för en försöksverksamhet med utvidgad glesbygdturism.
123
124
6.7 GULDKROKEN - HÖKENSÅS - MULLSJÖ
FÖRUTSÄTTNINGAR
Området omfattar en sträcka längs Vätterns västra strand från Storemossen i norr
till gränsen mot Småland i söder. Området inrymmer bland annat tätorterna Hjo,
Mullsjö och Habo samt Hökensås och är beläget i Hjo, Tidaholm, Mullsjö och
Habo kommuner.
Den s.k. Guldkroken kring Hjo har betecknats som större område av betydelse
för kulturminnesvården. Vidare finns ett antal kulturhistoriska miljöer av riksintresse inom området. Hökensås samt flera smärre områden är av riksintresse
för den vetenskapliga naturvården. Hökensås har även betecknats som område
av riksintresse för det rörliga friluftslivet.
Hökensås är ett långsträckt berg, som till största delen är täckt av fyra tallmoar
på sand- och grusavlagringar. Inom området finns ett stort antal sjöar och tjärnar,
som utnyttjas intensivt för fritidsfiske.
På Hökensås finns en kommunalt ägd stugby med 35 stugor om sammanlagt ca
175 bäddplatser. Stugbyn har en mycket god beläggningsgrad, som ökar från år
till år. År 1978 beräknas säsongen till 30 veckor. Ökningen har framförallt skett
under januari och februari. Under höst och vår utnyttjas stugbyn av fritidsfiskare
vid veckoslut.
Hjo är en känd turistort med årligen återkommande aktiviteter, goda övernattningsmöjligheter i hotell och vandrarhem samt på campingplats samt ett flertal
restauranger.
Även Mullsjö har goda övernattningsmöjligheter och tillgång till restauranger.
Tunarps säten erbjuder ridmöjligheter m.m.
Bland sevärdheterna bör särskilt nämnas Habos träkatedral med praktfulla målningar.
Vätternstranden är för närvarande på grund av svårtillgänglighet och låg vattentemperatur, dåligt utnyttjad för bad. Några badplatser finns emellertid, dels vid
Hjo, dels vid Habo.
En golfbana finns i området, vid Björstorp söder om Hjo, med 9 hål.
TIDIGARE OCH PÅGÅENDE PLANERING
Området har bland annat behandlats i "Vättern i den fysiska riksplaneringen",
planeringsunderlag, länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Skaraborgs och
Örebro län, PM 76-04-26.
I PM:en framhålls vikten av att planeringen vid Vättern ges en samlad behandling i det fortsatta arbetet. Länsstyrelserna i berörda län bör föra överläggningar
125
126
med bland andra berörda kommuner, Vätterns vattenvårdskommitté och berörda försvarsmyndigheter i detta syfte. Bland de kommuner vid Vättern som enligt regeringens beslut skall upprätta markdispositionsplaner för strandområdena är Habo och Hjo kommuner. Förslag till sådana planer har även upprättats
under 1976. I övrigt bör respektive kommuns kommunöversikt nämnas.
FÖRSLAG TILL FORTSATT PLANERING OCH ÅTGÄRDER
Guldkroken - Hökensås - Mullsjö utgör ett gemensamt område från turism- och
rekreationssynpunkt. För att området skall kunna vidareutvecklas, erfordras att
Hjo, Tidaholm, Mullsjö och Habo kommuner finner formerna för ett fortsätt
samarbete i frågor rörande turism och rekreation i samråd med länsstyrelsen,
Västergötlands Turisttrafikförening och övriga berörda organ.
Området är trots allt förhållandevis okänt, vilket är anmärkningsvärt med tanke
på dess mycket goda förutsättningar för turism och rekreation.
En viktig åtgärd för att göra området mera kärt är att framställa en gemensam
turistkarta över området och att samordna bland annat informations- och skyltningsinsatser.
Stugbyn i Hökensås kan betraktas som början till en baspunkt i området. Infrastruktur och service saknas för närvarande. En fortsatt utbyggnad av ett system
av vandringsleder, skidspår m.m. inom Hökensåsområdet kan vara en tänkbar
utvecklingsmöjlighet. Särskilt bör den av Tivedengruppen föreslagna kustleden
utefter Vätternkusten mellan Tiveden och Hökensås uppmärksammas.
I norra delen av området är Hjo med dess aktiviteter en självklar baspunkt med
en betydande turism, vilken bör utvecklas vidare.
Det är vidare angeläget att de begränsade övernattningsmöjligheterna i södra delen beaktas.
Även om de naturliga förutsättningarna för bad längs Vätternstranden inte är självklara, bör en utbyggnad av bad- och även hamnmöjligheterna övervägas.
En upprustning av golfbanan vid Ryfors är en angelägen uppgift.
Även detta område bör ha goda förutsättningar för en utveckling av glesbygdsturismen.
127
128
129
7. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
130
INLEDNING
En utveckling av turistnäringen i länet är angelägen från många synpunkter. Det
är viktigt att turismen betraktas som en näring och som sådan jämställs med övriga näringar.
Länsstyrelsen har i samverkan med landstinget, Västergötlands Turisttrafikförening samt övriga regionala organisationer en viktig uppgift som initiativtagare,
faktaförmedlare och samordningsorgan. Det huvudsakliga arbetet på en fortsatt
utveckling av turismen och genomförandet av konkreta åtgärder måste emellertid ligga på den kommunala nivån.
Att utarbeta utvecklingsprogram är en väsentlig uppgift för flera av länets kommuner. I vissa fall kan det som en förstahands åtgärd vara tillräckligt med aktuella listor på projekt, som kan bli föremål för bland annat statsbidrag eller arbetsmarknadsåtgärder. I andra fall erfordras mera omfattande åtgärder.
Det är angeläget att det kommunala organ som svarar för sektorn turism och rekreation ges tillräckliga personella och ekonomiska resurser samt inleder ett samarbete med bland annat kommunstyrelse och byggnadsnämnd för att planera och
genomföra erforderliga åtgärder.
Bland de generella åtgärder, som bör vara giltiga för samtliga länets kommuner,
bör särskilt följande nämnas.
INKVARTERING
Det är önskvärt att fler stugbyar byggs i länet. I första hand bör stugbyar komma
tillstånd i de områden som här särskilt har nämnts och som för närvarande saknar
sådana, d.v.s. Kålland - Kinnekulle och Billingen - Falbygden. Dessutom erfordras att ytterligare inkvarteringskapacitet skapas i Tiveden.
Korttidsuthyrningen av befintliga fritidshus bör stimuleras med olika åtgärder.
För närvarande är ungefär 1 % av länets ca 12.900 fritidshus disponibla för den
uthyrningsverksamhet som Västergötlands Turisttrafikförening bedriver.
Beträffande glesbygdsturismen, speciellt vad gäller byggande av ett eller flera
fritidshus i anslutning till jordbruksfastighet, bör länsstyrelsen i samråd med
lantbruksnämnden, Västergötlands Turisttrafikförening och LRF söka finna formerna för att stimulera en sådan verksamhet samt även initiera speciella försöksobjekt. I detta arbete bör även belysning av möjligheterna att bättre utnyttja idag
obebodda bostäder i det befintliga byggnadsbeståndet på landsbygden ingå.
Hotellsituationen synes erfordra en särskild översyn vad avser kapacitet, standard
och service. Campingplatsernas utformning och service bör ses över och anpassas
till bland annat det förhållandet att antalet husvagnar ökar.
131
MARKNADSFÖRING
Det är angeläget att det storregionala samarbetet, Sverige Resor Väst AB, kan stimuleras. Det är dessutom angeläget att turisttrafikföreningens pågående utvecklingsarbete vad gäller produkter, marknadsföring och bokning kan fortsätta.
Landstinget och kommunförbundets länsavdelning arbetar med en utredning vars
syfte bland annat är att intensifiera och samordna åtgärder för turismens främjande i Skaraborgs län.
INFORMATION, SKYLTNING OCH VÄGVISNING
Turistkartor och broschyrer för större sammanhängande områden, såsom Kålland - Kinnekulle, Billingen - Falbygden och Guldkroken Hökensås Mullsjö bör
upprättas. Vidare bör vägvisningen förbättras. I många fall saknas idag vägvisning till badplatser och även till bland annat sevärdheter och intressanta naturområden. Det skylt- och informationssystem vid sevärdheter, som idag finns i
exempelvis Falbygden, bör byggas ut inom flera områden i länet.
Länsstyrelsen bör i samråd med de kulturminnesvårdande organen utarbeta en
informationsskrift om de väsentligaste sevärdheterna i länet. Vidare bör länsstyrelsen ansvara för att innebörden om allemansrätten sprides och finnes tillgänglig för besökare.
Turistbyråernas i-byråerna öppethållande måste förlängas till störredelen av året.
Deras service bör även vidgas.
AKTIVITETER OCH ARRANGEMANG
I Hjo och vid Läckö slott finns idag betydande aktiviteter och arrangemang. Det
är angeläget att denna verksamhet kan fortsätta.
Nya liknande verksamheter borde kunna tillskapas och vidareutvecklas även inom andra delar av länet. I Billingen - Falbygden borde t.ex. naturen och de kulturhistoriska sevärdheterna kunna vara en utgångspunkt. Även på Kinnekulle
och i flera av tätorterna borde det finnas förutsättningar för särskilda arrangemang.
Mycket av det arbete som idag bedrivs inom sektorn turism och rekreation sker
i regi av frivilliga organisationer. Museér, bildningsförbund, kyrkliga samfund,
hembygdsföreningar, musikföreningar, idrottsorganisationer, naturskydds,- frilufts- och turistorganisationer m.fl. bör på allt sätt uppmuntras och stödjas i sitt
arbete. Även här är det angeläget att samarbetet med lokala och regionala organ
samt Västergötlands turisttrafikförening utvecklas.
SPÅR OCH LEDER
Vandringsleder, skidspår, promenadstigar bör byggas ut inom flera områden.
Spår och leder bör bilda sammanhängande system och förses med informations-
132
centraler. Den föreslagna leden längs Vätterkusten från Tiveden genom Hökensås och vidare söderut bör komma till stånd.
BÅTHAMNAR M.M.
Det är av stor vikt att antalet hamnplatser för fritidsbåtar byggs ut i Vänern och
Vättern. Detta gäller såväl gästhaninar för den snabbt ökande båtturismens behov
som hamnar för det hemmabaserade båtlivet.
Kommunerna bör i detta avseende samverka med båtsportorganisationerna och
därvid även beakta behovet av soptunnor, toaletter, och övrig erforderlig service.
ÅTGÄRDER INOM OMRÅDEN AV SÄRSKILT INTRESSE
Länsstyrelsen vill framhålla fyra områden i länet som områden av särskilt intresse för turism och rekreation, nämligen
● Tiveden med Göta kanal.
● Kålland - Kinnekulle.
● Billingen - Falbygden.
● Guldkroken - Hökensås - Mullsjö.
Beträffande Tiveden anser länsstyrelsen att det av Tivedengruppen framlagda generalplaneförslaget och gruppens program för vidare åtgärder i allt väsentligt kan
ligga till grund för fortsatt arbete.
Beträffande Göta kanal är det angeläget att översiktsplanearbetet sker snabbt för
att de prioriteringar som gjorts skall få avsedd effekt och insatserna kunna inordnas i kommunernas fysiska och ekonomiska planering samt samordnas med den
tekniska upprustningen av kanalen.
Beträffande övriga tre områden, erfordras att, berörda kommuner söker finna former för ett fortsatt samarbete i syfte att utarbeta utvecklingsprogram för turism
och rekreation.
Insatser inom natur- och kulturminnesvårdssektorn bör så långt möjligt koncentreras till nämnda fyra områden.
PROGRAM FÖR ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER
Kommunernas ekonomiska och personella resurser för genomförande av nämnda
åtgärder är som regel begränsade.
Det är därför angeläget att särskilda program för arbetsmarknadsåtgärder inom
sektorn turism och rekreation upprättas. Programmen bör avse de slag av åtgärder som här har nämnts, såsom anordnande av spår och leder, vägvisning och
skyltning, utbyggnad av båthamnar och andra anläggningar för båtturismen, vassröjning samt övriga landskapsvårdande åtgärder, förbättring av parkeringsplatser
och upprustning av befintligt vägnät i anslutning till bad- och båtplatser samt
sevärdheter.
133
YTTERLIGARE UTREDNINGSBEHOV
Syftet med föreliggande utredningsmaterial är främst att med utgångspunkt från
statsmakternas intentioner inom sektorn turism och rekreation, för första gången
ge en samlad bild av länets förutsättningar inom denna sektor samt stimulera till
vidare åtgärder på lokal och regional nivå.
Av länsplaneringsmaterialet framgår att det finns ett betydande intresse att ta tillvara turismen som näring. Det finns även ett behov av att utveckla denna liksom
att utvidga möjligheterna till statliga stödåtgärder. Detta gäller för landet som helhet. Länsstyrelsen finner det därför motiverat att fortlöpande ställa samman de
under hand vidgade kunskaperna om länets förutsättningar för turism och rekreation, näringsgrensutveckling i regionen samt lämna en lägesredovisning i periodiskt återkommande rapporter av ungefär den omfattning denna rapport har.
En betydande del av turismen inom länet har karaktären av "genomfartsturism".
Kunskaperna om turisternas färdvägar och målpunkter är dåliga. En destinationsundersökning i form av exempelvis intervjuer där dessa frågor studeras skulle
kunna vara av värde vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka verksamheten i länet.
Sektorn turism och rekreation bör betraktas som en näringsgren. De ekonomiska
effekterna på kommunal och regional nivå är dåligt kartlagda. Centralt pågår arbete med att utveckla metoder för sådana studier. Länsstyrelsen bör ta initiativ
till att studier av detta slag kommer till stånd inom länet. I första hand bör de
centrala turistorganens möjligheter till medverkan diskuteras. Alternativt kan
man ta till vara det eventuella intresse som kan finnas härför vid de skilda universiteten.
134
LITTERATUR I URVAL
Statliga insatser för turism och rekreation, rapport avgiven av rekreationsberedningen, jordbruksdepartementet, Ds Jo 1978:2.
Planeringsläget i de primära rekreationsområdena, supplement till Ds Jo 1978:2.
Yttrande över den fysiska riksplaneringens planeringsskede, statens planverk,
statens naturvårdsverk m.fl.
Turism och rekreation i Sverige, SOU 1973:52.
Vänerutredningen, redovisning juni -76, länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs
och Värmlands län.
Vättern i den fysiska riksplaneringen, planeringsunderlag, PM 76-04-26, länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Skaraborgs och Örebro län.
Vänerredovisningen, slutrapport april 1978.
Västergötland, STF:s årsskrift 1970.
I platåbergens landskap, Sven Axel Hallbäck - John Ahlgren 1976.
Tivedskommittén, slutrapport 1974.
Centrala Tiveden, generalplan, maj 1978.
Sydbillingen, Falköping, Skara, Skövde kommuner, september 1976.
Fritidsbebyggelse i mindre grupper, Anders Johnsson, Byggforskningen
R 57:1975.
Stugbyar Råd och synpunkter, naturvårdsverket 1976.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Planeringsrapport 1977 och 1978.
FRP 2. Riksplaneringens planeringsskede.
Friluftsanläggningar i Skaraborgs län, Medd. 6/74.
Förslag till naturvårdsplan.