Ladda ner - Bygdeband

Transcription

Ladda ner - Bygdeband
tnft. den
..../.:(....5.
Behandtad
Ny ku 1
_ ,,
*
rtynrsrn'
vid avd.mötet
ff
lå;;.'iiär., ?
.
,,
...........1
5|wan0 ftil,,,,,,,,,,,,....q!!!d
för industri- och
yrkesutbild n ing
Arbets- och meritvärdering
Att inte alla arbeten ersätts lika accepteras genomgående som
både rimligt och rättvist. Hur stora löneskillnaderna bör vara mellan olika arbetsuppgifter, kan det dock.råda delade meningar om.
Lönedifferentieringen ute i arbetslivet grundar sig på mer eller
mindre systematiska värderingar av de krav, som ställs på utövarna av olika arbeten och på hur de anställda motsvarar dessa krav.
För att kunna åstadkomma en nyanserad och till de aktuella
arbetsuppgifterna anpassad värdering, kan det vara nödvändigt
med ingående analyser av arbetsinnehåll, arbetsmiljö, personliga
kvalifikationer etc. Genom att skapa och tillämpa lämpliga värderingssystem kan man få anvisning på relationer, som kan ligga
till grund för lönesättningen.
Denna kurs beskriver de principer efter vilka arbeten kan värderas systematiskt och redogör för de faktorer som man tar hänsyn till vid bedömningen av arbeten med olika karaktär. Kursen
tar även upp principerna för meritvärdering, som kan utgöra ett
komplement till arbetsvärdering vid bedömandet av den personliga lönen. Då meritvärdering emellertid inte är så utbredd och
aktuell som arbetsvärderingen, är det naturligt att den senare tekniken behandlas utförligast i kursen.
Då den systematiska arbetsvärderingen tillämpas inom skilda
områden och med skilda system, har Brevskolan haft som målsättning att anpassa kursen till så många önskemål som möjligt.
Eleverna kan alltså välja det lämpligaste bland sex av de i Sverige mest tillämpade arbetsvärderingssystemen. Detta har varit
möjligt genom tillmötesgående av de parter på arbetsmarknaden
som svarar för gällande arbetsvärderingssystem inom följande
branschområden:
1. Fabriksområdet 4. Pappersindustrin
2. Verkstadsområdet 5. Träindustrin
3. Järnbruksområdet 6. Sågverksområdet
Omfattning: 4 brev
Författare: lng. Elving Herrman
lnnehåll:
Brev
1
Arbetsvärderingens bakgrund. Lönedifferentieringen och dess principer. Systematiska värderingar av
krav och
kvaliflkationer.
Olika arbetsvärderingssystem.
Brev
2
Arbetsvärdering med hjälp
av
poängsystem. Värde-
ringsfaktorer.
Arbetsbe-
Brev 3
lnförande av arbetsvärdering. lnformation. Program
vid införande av arbetsvärdering. Arbetsordning för
Brev 4
Meritvärdering. Meritfaktorer. Exempel på meritvärderingssystem. Arbets- och
skrivning. Värdering. Tilllämpning av värderingsre-
AV-kommitt6n. Aktuella
meritvärderingens tillämpning vid olika löneformer.
sultaten.
svenska arbetsvärderings-
Terminologi.
system.
Kompletterande produktionstekniska kurser
Arbetsstudier
För att göra det möjligt att förbättra människornas levnadsmöjligheter erfordras en fortgående effektivisering
av näringslivet. Effektiviseringen måste inom olika företag
hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.
Det bör vara ett gemensamt intresse för samtliga anställda vid ett företag att medverka till företagets hävdande i den alltmera hårdnande konkurrensen. Som ett
viktigt led i dessa strävanden ingår åtgärder med syfte
att upptäcka och eliminera brister i själva organisationen,
nedbringa antalet arbetsoperationer, undvika felaktiga
arbetsmetoder, allmänt slöseri med material samt onödiga utgifter för utrustning.
Människan har i alla tider strävat efter att förbättra
sina levnadsmöjligheter. Tack vare denna strävan har hon
upptäckt och lärt sig utveckla hjälpmedel av högre och
högre fulländning. Arbetsstudier är ett hjälpmedel för att
vinna dessa syften. Denna kurs i arbetsstudier ger goda
insikter i områdets olika delar.
Omfattning: 10 brev
Författare: lng. Arne Engren
lnnehåll:
Brev 1. Historik. Arbetsfysiologi. Arbetspsykologi. Brev
-
2.
Definition av olika begrepp. Fordringar på olika parter.
Rationaliseringsstudier. Brev
3.
Frekvensundersökning.
Studium av företags organisations- och samarbetsproblem. Metodstudier. Brev 4. Processanalys. Operations-
och rörelseanalys. Exempel på ekonomiska beräkningar
vid ändring av arbetsprocesser och operationer. Brev 5.
Arbetsanalys med hjälp av elementartider. Arbetsberedning. lnförande av nya arbetsmetoder. Brev 6. Arbetsstudier för tidsbestämning. Olika arbetsstudieprotokoll. Tidtermer. Brev 7. Bedömning av arbetsprestationen. Tidtagning för bestämning av normaltiden för ett arbete. Brev 8. Hur tidtagningen utförs. Behandlingen av siffermaterial. L,
Kontrollstudier. Brev 9. Funktionell tidsbestämning. Tem- postatistik. Brev 1 0. Arbetsinstruktioner. Ackordsstatistik.
Olika lönesystem. Avtal om arbetsstudier. Arbetsstudiernas organisation.
e
Praktisk
arbetsstud i ematemati k
Konventionella arbetsstudier täcker i dag flertalet områden av det svenska näringslivet och berör direkt eller indirekt samtliga parter på arbetsmarknaden. Arbetsstudierna vinner snabbt insteg även inom nya branscher.
Paraftellf med den-snabba xtvecktingren av rfe-komren
tionella arbetsstudierna har industrin intensifierat tillämpningen av PTS-system, framför allt MTM och UMS.
Oavsett vilka mätmetoder som kommer till användning
utgör de alla underlag för den slutliga ackordsättningen.
Det bör därför vara av vital betydelse att ackordsunderlaget både kan kontrolleras och godkännas av berörda
arbetare och deras företrädare på arbetsplatserna.
För att bredda arbetsstudieutbildningen i första hand
bland funktionärer och medlemmar har LO i samarbete
Vad är MTM
med Brevskolan utgett kursen Praktisk arbetsstudiematematik.
Kursen kan med fördel studeras av var och en som har
behov av kunskaper om den praktiska tillämpningen av
ackordsättning.
Omfattning: 3 brev
Författare: lng. K. G. Karlsson
lnnehåll:
Brev 1. Ackordsekvationen. Träning
ekvationslösning.
Brev 2. Procenträkning. Räkning med parenteser. Ovningsuppgifter.
Brev 3. lndexberäkning. Begreppet reallön. Konsumentprisindex.
Omfattning: 5 brev
Författare: lng. K. G. Karlsson
vecklingen framstår elementartidsystemen, även kallade
PTS-systemen, som ett vi kti gt kom pletterande hjälpmede l.
Elementartidsystem är en grupp av system, där MTM
lnnehåll:
ni ng.
Brev 1. Arbetsstudiernas utveckling. Gilbreths rörelsestudier. MTM:s tillkomst och data. Definition av MTM. Tidsenheten. Beteckningssystemet. Sambandet metod-tid.
MTM-metodens begränsning. Brev 2. MTM-data. MTMtabellerna. Sträcka. Flytta. Vrida. Anbringa tryck. Brev
3. Gripa. Släppa. lnpassa. Lösgöra. Brev 4. Ogonförflyttning. Ogoninställning. Kropps-, ben- och fotrörelser. Sidsteg. Bocka. Böja. Sätta sig och resa sig. Gång. Kombinerade och samtidiga rörelser. Brev 5. Studieförfarande. Exempel på MTM-analys. Metodstudier. Arbetsberedning. Verktygskonstruktioner. Standarddata och tidsform-
Denna kurs ger saklig information om MTM-systemet,
dess tillämpning och möjligheter och redogör utförligt för
ler. Ackordsättning. Vidareutveckling
forskning. Reviderade data. Utbildning
MTM grundas på teorin att allt manuellt arbete kan dei ett tämligen litet antal identifierbara rörelseenheter och att praktiskt användbara normtider kan bestämmas för dessa rörelseenheter.
las upp
MTM-systemet presenterar framtagna tidsvärden i till
synes enkla tabeller. Det har emellertid visat sig, att det
krävs såväl teoretisk som praktisk skolning för att ha
grundlig förståelse för systemets principer och tillämp-
1-,
MTM:s grundrörelser. I kursen ingår även ett flertal \r/
exempel på beräkningar.
lnom modern industri har arbetsstudietekniken i allt högre grad utvecklats för att möjliggöra rationalisering av
produktionen. Som ett led i den arbetsstudietekniska ut-
(Metod-Tid-Mätning) är det som erhållit den största
spridningen, såväl i vårt land som i en rad andra länder.
i
Ovningsuppgifter.
av MTM
i MTM.
genom
Produktionsberedning
Vad som ibland
benämns produktionsteknik kallas på
vissa företag produktionsberedning, på andra arbetsstudier, metodstudier eller populärt uttryckt rationalisering.
Produktionsberedning inom modern rationell tillverkning innebär systematiskt utnyttjande av verkstadens
samlade tekniska erfarenheter för utarbetande av anvisningar för tillverkningen. Man kan i princip säga, att produktionsberedningen är den instans, som avgör hur en
produkt skall tillverkas och var tillverkningen skall ske.
Produktionsberedningens uppgift är att medverka till
optimalt nyttjande av resurserna, så att den tillverkade
produkten framställs till lägsta möjliga kostnad. För att
göra detta möjligt erfordras ett systematiskt kartläggande
av de olika kostnaderna.
Ar detaljerna rationellt utformade? Ar materialet det
lämpligaste? l\r målsättningen den bästa? Ar arbetsmånen den lämpligaste? Frågorna kan vara många och i
. Brevskolans kurs "Produktionsberedning" ges en god
lorientering om de metoder, som kommer till användning
vid rationell produktion.
Kursen, som beskriver produktionsberedning vid ett
större modernt företag, ger exempel på alternativa pro-
Bioteknologi
För att bioteknologin-ergonomin skall kunna åstadkomma
snabba och tillfredsställande praktiska resultat är det
nödvändigt att det bioteknologiska-ergonomiska tänkandet och handlandet vinner spridning bland dem som har
intresse för människan i arbetslivet. Det gäller inte bara
den tekniska planerings- och rationaliseringspersonalen
utan även inom företagens personalvård och bland arbetstagarna själva.
En studieverksamhet kring ämnet bioteknologi-ergonomi har stora förutsättningar att kunna bli en plattform
för samarbete mellan samtliga personalkategorier inom
ett företag.
Brevkursen "Bioteknologi" bygger på ett vetenskapligt
underbyggt kunskapsmaterial och är, i stort sett, vad som
i dagens situation kan presenteras på området.
Kursens angelägna ärende är att informera om hur
lUlångt
^
vetenskap och praktisk erfarenhet har hunnit i fråga
om möjligheterna att anpassa arbetet till människan. Detta
i sin tur kan bilda en värdefull utgångspunkt för var och en
att själv kritiskt granska sin arbetsmiljö.
Kursen tar på ett lättfattligt sätt upp de bioteknologiska
lfrågorna. Den har granskats och godkänts av en särskild
- expertkommitt6 bestående av professor Torgny Sjöstrand
vid Karolinska sjukhuset, SAF:s experter dr Nils Mas-
Arbetsmarknadens parter
För en arbetsledare eller en produktionstekniker är det
inte tillräckligt med endast rent tekniska kunskaper. Det
är också viktigt att känna till de olika organisationerna på
arbetsmarknaden samt de olika samarbetsformer, som
förekommer mellan de anställdas och arbetsgivarnas organisationer.
De
s.
k. Saltsjöbadsförhandlingarna har lagt
grunden
för tillkomsten av flera olika samarbetsavtal, bl. a. arbetsstudieavtalet och avtalet om företagsnämnder.
Denna kurs ger en god orientering om de olika organisationernas struktur och funktion och redogör för organisationernas uppgift att i enlighet med gällande spelregler tillvarata och skydda den enskilde medlemmens intressen.
duktutformningar och produktionsmetoder. Kursen lämpar sig för såväl produktionstekniker som för arbetsledande personal.
Omfattning: 5 brev
Författare: lng. K. E. Karlsson
lnnehåll:
Brev 1. Produktionsberedningens målsättning och omfatt-
ning. Rationell produktanpassning. Produktgranskning.
Produktkostnad. Brev 2. Underlag för kalkylering och tillverkning. De arbetsfysiologiska synpunkterna. Val av
produktionsmedel. Standardisering. Brev 3. Kvalitetskravet. Beredning i numeriskt styrd maskin. Uppdragstiden. System för rörelse-elementartider. Brev 4. Tempotidssystem. Operationstidssystem. Mekaniska nomogram.
Operationslistan. Arbetsinstruktioner. Lokalplanläggning.
Brev 5. Arbetsgång vid lokalplanläggning. Materialflödet.
Utrymmesbehov. Uppföljning av produktionsberedningen.
Beredningens plats i företagets organisation. Samarbetsfrågor. Kravet på beredningspersonal.
reliez och civilingenjör Gideon Gerhardsson, leg. sjuk-
gymnast Margit Eklundh och gymnastikdirektör, leg. sjukgymnast Valborg Gieseke.
Omfattning: 5 brev
Författare
:
Expertkommitt6
lnnehåll:
Brev 1. I maskinsamhället. En bioteknologisk översikt.
Bioteknologins praktiska tillämpning. Det teoretiska underlaget. Brev 2. Människan. Vår rörelseapparat. Musklerna. Nerverna. Lungorna. Blod och blodomlopp. Huden.
Matsmältningsorganen. Belastningsbesvär. Brev 3. Maskinen. Utveckling och nya spänningar. I trötthetens tecken. Stå eller sitta i arbetet. Rationella arbetsrörelser.
Lyfta och bära. Verktyg. Kvinnor i tungt arbete. Brev 4.
Miljön. Miljöns betydelse för säkerhet och trivsel. Utrymme och ventilation. Den fria luftvolymen. Temperaturens
roll. Varma rumsytor. Luftfuktighetens roll. Ljus och belysning. Ätgärder mot buller. Samspelet människa
miljö. Brev 5. Motionen. Hälsa och kondition. Att vara
frisk. Vår fysiska prestationsförmåga. Vi har svaga punkter. Vår höga levnadsstandard. Måttlig motion. Vi bygger
upp konditionen. Fysisk och psykisk kraftreserv. Vem
bioteknologin berör. Ett gymnastikprogram.
Kursen har speciellt anpassats
produktionsteknisk utbildning.
till
arbetsledare- och
Omfattning: 3 brev
Författare
:
Direktör Svante Pedersson
lnnehåll:
Brev 1. Utvecklingen i stora drag. Arbetare-tjänstemän.
Begreppet facklig organisation. Landsorganisationen.
Brev 2. Tjänstemännens Centralorgranisation. Statstlänstemännens Riksförbund. Sveriges Akademikers Centralorganisation. Svenska Arbetsgivareföreningen. Staten
som arbetsgivare.
Brev 3. Lagar och avtalssystem. Stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Samarbetsorgan med motparter. Parterna och samhället.
I
I
I
Recens_ibner
Arbetsstudier
Vad är'MTM
- Produktionsberedning
"l
Brevskolans serie i produktionsteknik föreligger ett par
värdefulla nyheter, nämligen K. G. Karlsson: Vad är MTM
(Brevskolan, 123 sid.) och Karl-Edvin Karlsson: Produktionsberedning (Brevskolan, 135 sid.). För den första svarar Landsorganisationens specialist på arbetsstudietekniska frågor, ingenjör K. G. Karlsson och den behandlar
det på amerikanskt initiativ utexperimenterade systemet
för rationell produktionsplanering här nu kallat MTMsystemet.
För den senare svarar
Karl-Edvin Karlsson, också
ingenjör och verksam på Atlas Copco samt ledamot
i
arbetsstudietekniska rådet. Han behandlar under ämnesrubriken produktionsplanering alla de problem som uppkommer vid ett större företag inom verkstadsindustrin,
när man vill starta tillverkningen av en ny produkt och
sedan tillverka den på mest lönsamma sätt.
Båda arbetena kan läsas enskilt, i studiecirkel eller som
studiebrev*, varvid svaren på efter varje avsnitt insända
frågor rättas av Brevskolan. Uppläggningen är i båda
verken god, språket lättförståeligt och klart och talrika,
väl valda illustrationer underlättar ytterligare förståelsen.
MTM-systemets begränsningar framhålls, men också fördelarna av att i verkstadsindustrin tillämpa systemet på
processer vars lönsamhet man eljest inte skulle veta så
mycket om. Väl valda övningsexempel och frågor stimulerar till ett lyckosamt inträngande
i produktionsteknikens
"Arbetsstudier kan förekomma i många olika former 'från
grovundersökning av företagets organisation till detaljerade undersökningar av kroppsrörelser'. I detta omfattande ämne har Brevskolan utgivit en korrespondenskurs,
Arbetsstudier, skriven av Arne Engren.
I brevkursen sägs om fordringarna på arbetsledaren
följande: av arbetsledaren krävs, att han är positivt inställd till arbetsstudieförfarandet, och att han har kännedom om arbetsstudietekniken. Han får inte betrakta arbetsstudierna som ett intrång i sin ledarställning utan som
ett hjälpmedel till att få sitt eget och sin avdelnings arbete rationellt ordnat.
Om en avdelning skall kunna hålla jämna steg med utvecklingen, måste arbetsledaren ha den rätta inställningen till metodförbättringar. Han får aldrig anse att målet är
nått, så att det inte kan göras några fler förbättringar.\-/
Erfarenheten har visat att det finns få metoder som inte
kan förbättras. Att ett arbete gått bra i tjugo år, är inget
skäl till att det inte skall kunna förbättras. Den som bemöter förslag med att 'Det går inte', 'Vi har försökt det
för längesedan', 'Det blir nog bra där men det passar intepå vår verkstad' blir obönhörligen distanserad av densom har ett öppet sinne för nyheter.
Brevskolan har lyckats finna en lämplig författare, bättre än vad han gör kan knappast ämnet Arbetsstudier behandlas!"
(Utdrag ur Arbetsledaren nr 10.1965)
såväl praktiska som teoretiska aspekter!"
* Med studiebrev avser man s. k. Aftonbrevskola.
(Fackltiraren nt 16.t965)
STUDIEMETODER
Samtliga kurser som presenterats i denna folder är
avsedda att studeras av enskilda elever, i aftonbrevskola eller i brevcirkel. Beträffande eventuella förkun-
skaper: Se Brevskolans studiehandbok!
Enskilda studier
Som enskild studerande genomför man studierna av
brevkursen på egen hand. När det första brevet avslutats, besvarar man svarsuppgifterna, som skrivs in
på svarsark, vilka inlagda i svarspåse sänds till Brevskolan. Vid Brevskolan granskar ämnesläraren svaren
och ger genom sina kommentarer och sina svar på
frågor, som eleven eventuellt ställt, stöd och vägledning för det fortsatta arbetet. Studierna av de övriga
breven fortsätter på samma sätt med fortlöpande kontakt mellan elev och lärare. När kursen avslutats erhåller eleven betyg och förslag till fortsatt utbildning.
Denna studieväg väljer de som vill studera i egen
takt och slippa tidsödande resor.
Aftonbrevskola
En aftonbrevskola består av 2-8 deltagare, som studerar samma brevkurs. Varje deltagare studerar brevkursen på samma sätt som enskild studerande, löser
siälvständigt svarsuppgifterna och får dessa granskade av Brevskolans ämneslärare.
Deltagarna i en aftonbrevskola arbetar efter en studieplan som de gemensamt utarbetar. På studieplanen
anges antal studieträffar och vilka avsnitt i brevkur-
sen man skall behandla på respektive studieträff samt
lokal, datum och timantal för studieträffarna.
Till ledare för aftonbrevskolan kan man antingen utse en av deltagarna för samtliga studieträffar eller
också låter man ledarskapet alternera mellan deltagarna.
Till varje studieträff förbereder sig deltagarna genom att i förväg studera det avsnitt i brevkursen, som
enligt studieplanen skall behandlas. Under studieträffen diskuteras de problem, som eventuellt uppstått
under de enskilda studierna av avsnittet, samt de frågor och uppgifter, som ingår i detta. Desutom informerar ledaren eller annan utsedd person om eventuella, lokala avvikelser från vad avsnittet i kursen lärt
ut.
För att studierna skall bli givande är det viktigt, att
ledaren för studieträffen i förväg tänker igenom vilka
frågor, som skall tas upp till diskussion.
Denna studieväg ger förutom kunskaper
i
ämnet
vana i att delta i diskussioner och har visat sig skapa
en stimulerande samarbetsanda.
Brevcirkel
!
För studiernas genomförande i brevcirkel erhåller cirkeln studiebrev och anteckningshäfte till varje cirkeldeltagare samt en för cirkeln gemensam svarspåse och
svarsark på vilka svarsuppgifterna skrivs och sänds
till Brevskolan. Efter avslutad kurs erhåller cirkeln intyg, baserat på de av cirkeln gemensamt sammanställda svaren och lösningarna.
Tiden-Barnängen tryckerier ab Stockholm 1968 3878.67

Similar documents