Kompetens för utveckling? - bild

Utvärderingsrapport 2015:2
Kompetens för
utveckling?
Utvärdering av kompetensutveckling i
landsbygdsprogrammet 2007–2013
Pernilla Tollin, Markör
Lisa Karlsson, Jordbruksverket
1
Varför görs denna utvärdering?
Denna rapport är en del av utvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007–2013.
Enkät­undersökningen har genomförts av undersökningsföretaget Markör.
Inom landsbygdsprogrammet görs en rad insatser inom kompetensutveckling, som ska
hjälpa företagare att utveckla sina företag och bedriva en miljö- och klimatsmart
produktion. Rapporten ger en bild av deltagarnas uppfattning om kurser och råd­
givnings­verksamhet. Enkätsvaren som sammanställs i rapporten ligger till grund för
vidare analyser i samband med slututvärderingen av landsbygdsprogrammet.
Utvärderingssekretariatet vid Jordbruksverket ansvarar för att de svenska
EU-programmen där Jordbruksverket är förvaltande myndighet blir utvärderade. Det
innebär att utvärderingssekretariatet beställer och genomför utvärderingar av lands­
bygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd
utveckling inom Regionalfonden och Socialfonden. Programmen utvärderas dels var
för sig men också tillsammans. Utvärderingarna sker i relation till programmål och de
övergripande EU 2020-målen.
De flesta utvärderingarna genomförs av externa aktörer. Rapporterna kvalitetsgranskas
av forskare innan de publiceras. I slutet av rapporten finns ett utlåtande från granskarna.
Rapporterna publiceras i en särskild rapportserie och rapportförfattarna är ansvariga
för slutsatserna. Slutsatserna utgör inte Jordbruksverkets officiella ståndpunkt.
/ Utvärderingssekretariatet vid Jordbruksverket
Utvärderare
Pernilla Tollin är projektledare på undersökningsföretaget Markör och huvud­
författare till rapporten. Pernilla har en kanditatexamen i psykologi och utbildning
i statistik. Pernilla arbetar framförallt med kvantitativa undersökningar på Markör.
Hon har tidigare arbetat med undersökningar och utvärderingar på Försäkringskassan.
Lisa Karlsson är redaktör för rapporten och medförfattare. Lisa är biolog och arbetar
bland annat med utvärderingar och miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap på
Jordbruksverkets analysenhet. Hon har också arbetat med landsbygdsprogrammet
i flera sammanhang och har därmed god kännedom om programmet i sin helhet.
På Jordbruksverket har en arbetsgrupp tagit fram enkätfrågorna. Projektet har även
haft en styrgrupp som har beslutat om projektets omfattning och inriktning.
Arbetsgrupp:
• Carina Berggren, Skogsstyrelsen
• Göte Frid, miljöersättningsenheten
• Malin Flink, rådgivningsenheten norr
• Petri Hiljanen, landsbygdsanalysenheten
• Hans Karlsson, landsbygdsutvecklingsenheten
• Lisa Karlsson, analysenheten (projektledare)
Styrgrupp:
• Sofia Blom, analysenheten, utvärderingssekretariatet
• Jonas Fjertorp, landsbygdsanalysenheten, utvärderingssekretariatet
• Fredrik Holstein, landsbygdsanalysenheten, utvärderingssekretariatet
• Else-Marie Mejersjö, analysenheten (beställare)
• Madielene Wetterskog, landsbygdsanalysenheten, utvärderingssekretariatet
Sammanfattning
Undersökningsföretaget Markör har på uppdrag av Jordbruksverket utvärderat
kompetensutveckling som finansieras av landsbygdsprogrammet. Kompetens­
utvecklingen riktas till lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretagare, andra
landsbygdsföretagare och landsbygdsboende och syftar till att bidra till målen för
landsbygdsprogrammet: ökad konkurrenskraft, miljö och landsbygdsutveckling.
Undersökningen genomfördes som en postenkät till cirka 6 000 personer som deltagit
i kurs eller rådgivning under åren 2012 och 2013. 41 procent svarade på enkäten.
Deltagarna är nöjda
Resultaten visar att deltagarna är nöjda med kompetensutvecklingen, från 64 procent
ganska/mycket nöjda inom målområdet tvärvillkor till 88 procent ganska/mycket
nöjda inom målområdet djurens välfärd. Generellt är personer som har deltagit i
kurs mer nöjda än de som har deltagit i rådgivning.
Utbildningen har haft viss effekt
Deltagarna anser i allmänhet att utbildningen i viss utsträckning har bidragit till ett
förändrat arbetssätt. Andelen som anser att utbildningen har haft någon effekt på
deras arbetssätt varierar mellan 53 procent (tvärvillkor) och 66 procent (begränsad
klimatpåverkan och giftfri miljö).
Kvinnor är nöjda medan män upplever effekter
Det finns en tendens att kvinnor är mer nöjda med utbildningen än män, medan
män i högre grad upplever att utbildningen har bidragit till förändrat arbetssätt.
Enkätsvaren visar också att kvinnor i högre grad än män lärt sig mer om djurhåll­
ning och djurvälfärd medan män har lärt sig mer om miljövänliga arbetsmetoder.
Det visar att män och kvinnor söker sig till olika typer av kurser och rådgivningar.
Upp till en tredjedel av deltagarna tycker inte att de kan mer
Andelen som tycker att de inte kan mer efter utbildningen varierar mellan 6 procent
(djurens välfärd) och 33 procent (tvärvillkor). Tvärvillkorsrådgivningen riktas till
lantbrukare som söker gårdsstöd och informerar om den nationella lagstiftning som
omfattas av tvärvillkor. Det vanligaste skälet till att deltagarna menar att utbildningen
inte har haft effekt är att de redan arbetade på rekommenderat sätt.
Behov av utveckling
Resultaten indikerar att kompetensutvecklingen behöver utvecklas genom att snabbare
förmedla nyheter från forskning, sprida kunskap om innovativa arbetssätt och bli
mer träffsäker.
Summary
On assignment from the Swedish Board of Agriculture, research company Markör has
evaluated skills acquisition that is financed by the Rural Development Programme.
The skills acquisition has been offered to farmers, foresters, horticulturists, other
rural enterprise owners and residents, and aim to contribute to the goals of the Rural
Development Programme: improving competitiveness, improving the environment
and the landscape and rural development. The evaluation was carried out through a
mail survey that was sent to approximately 6000 people that have participated in a
course or counselling in 2012 and 2013. 41 per cent participated in the survey.
Participants are content
The results show that participants are content with the skills acquisition, from 64 per
cent that are quite/very content within the target area cross compliance to 88 per cent
quite/very content within the target area animal welfare. In general, the participants
of courses are more content than those who have taken part of counselling.
Training has had some effect
In general, participants consider that the trainings to a certain extent has contributed
to changes in working methods. The share that consider the training to have had
effect on their working methods vary from 53 per cent (cross compliance) to 66 per
cent (reduced climate impact and a non-toxic environment).
Women are content, men experience effects
Women tend to be more content with the trainings than men, while men to a higher
extent experience that trainings contribute to changes in working methods. The
survey responses also show that women, to a higher extent than men, have learnt
more about animal husbandry and animal welfare, while men have learnt more about
environmentally friendly working methods. It is clear from the survey that men and
women seek different types of courses and counselling.
Up to one third of participants do not see increased capacity
The share that does not see increased capacity after the training varies from 6 per cent
(animal welfare) to 33 per cent (cross compliance). The cross compliance advisory
system is directed to farmers who apply for single farm payment and informs of the
national legislation that is encompassed by the cross compliance. The most common
reason to why participants state that trainings have had no effect is that they are
already working in the recommended manner.
Need for development
The results indicate that the skills acquisition needs to be developed, by passing on
research news quicker, spreading knowledge about innovative working methods and
becoming increasingly targeted.
Innehåll
1Inledning.................................................................................................. 1
1.1Bakgrund ........................................................................................................................... 1
1.2Utvärderingsfrågor......................................................................................................... 2
1.3Avgränsningar.................................................................................................................. 2
1.4Disposition......................................................................................................................... 2
2Metod........................................................................................................ 4
2.1 Målgrupp och urval........................................................................................................ 4
2.2Enkätundersökningen................................................................................................... 4
2.3 Svarsfrekvens och bortfall............................................................................................ 5
2.4Bortfallsanalys.................................................................................................................. 5
2.5 Statistiska analyser.......................................................................................................... 6
3Enkätresultat........................................................................................... 8
3.1Bakgrundsdata................................................................................................................. 8
3.2 Vad har hänt sedan 2010?............................................................................................. 8
3.3 Hur nöjda är deltagarna?.............................................................................................. 9
3.4 Har utbildningen bidragit till förändring?............................................................ 11
3.5 Hur jämställd är kompetensutvecklingen i landsbygsprogrammet?......... 16
3.6 Har utbildningarna rätt nivå och innehåll?.......................................................... 18
4Slutsatser................................................................................................22
4.1Diskussion........................................................................................................................22
4.2 Svar på utvärderingsfrågorna...................................................................................26
5Referenslista..........................................................................................28
Bilaga 1 Enkätfrågor.................................................................................29
Bilaga 2 Tabeller.........................................................................................35
Granskningskommentarer ....................................................................61
1 Inledning
Kompetensutveckling är en åtgärd i landsbygdsprogrammet. I samband med
slut­utvärdering av programmet ska kompetensutvecklingen följas upp, vilket också
är är det främsta syftet med enkätundersökningen som redovisas i denna rapport. I
rapporten behandlas frågor om nöjdhet, effekt, om det är skillnader mellan män och
kvinnor samt hur deltagarna ser på utbildningens nivå och innehåll.
1.1 Bakgrund
Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken.
Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla
landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.
Inom landsbygdsprogrammet finns bland annat pengar för kompetensutveckling som
riktar sig till lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretag och landsbygdsboende.
Landsbygdsprogrammet var indelat i fyra områden (så kallade axlar) under perioden
2007–2013.
Kompetensutvecklingen syftade till att bidra till målen för tre av programmets axlar
och bedrevs inom olika målområden. Med målområde avses det sakområde som en
utbildning handlat om, till exempel ekologisk produktion och företagsutveckling. De
olika målområdena kan inordnas under de olika axlarna utifrån huvudsakligt syfte
med målområdet, se tabell A. I den här rapporten undersöks den kompetensutveckling
som genomförts som kurs respektive rådgivning. En stor del av aktiviteterna genom­
förs av länsstyrelserna eller av konsulter som har upphandlats av länsstyrelserna.
Tabell A. Axlar och målområden inom landsbygdsprogrammet
Målområde
Axel 1:
Förbättra jord- och
skogsbrukets
konkurrenskraft
Företagsutveckling axel 1
X
Djurens välfärd
X
Axel 2, jordbruk:
Förbättra miljön och
landskapet
Giftfri miljö
X
Ett rikt odlingslandskap
X
Ekologisk produktion
X
Ingen övergödning
Begränsad
klimatpåverkan
X
X
Tvärvillkor
Hållbart skogsbruk*
Axel 3:
Förbättra livskvaliteten,
bredda företagandet
och främja
utvecklingen
av landsbygdens
ekonomi
X
X
X
Företagsutveckling axel 3
X
Landsbygdsutveckling
X
*Hållbart skogsbruk redovisas separat i rapporten.
1
Jordbruksverket ansvarar för att utvärdera olika delar av landsbygdsprogrammet.
För programperioden 2007–2013 finns krav från EU om att utvärdera kompetens­
utvecklingens effekter i samband med halvtidsutvärdering och slututvärdering av
programmet i sin helhet. Utvärderingen ska baseras på enkäter och fem frågor har
definierats i riktlinjer från EU. Vid halvtidsutvärderingen ansvarade SCB, på uppdrag
av Jordbruksverket, för att genomföra en enkätundersökning (Jordbruksverket,
2010). Enkätundersökningen som gjordes 2010 analyserades ytterligare under 2011
(Jordbruksverket, 2011).
Enkätundersökningen i denna rapport kommer att användas i slututvärderingen av
landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket har valt att komplettera de fem obligato­
riska EU-frågorna med ytterligare frågor för att få en bättre uppfattning om hur
verksamheten bedöms av dem som deltar.
1.2 Utvärderingsfrågor
Enkätundersökningen syftar till att besvara följande frågor:
1. Är de som deltagit i kurs respektive rådgivning nöjda med utbildningen?
2. Vilken effekt upplever deltagarna att utbildningen har haft?
3. Finns det skillnader mellan män och kvinnor med avseende på nöjdhet och effekt
av kompetensutvecklingen?
4. Upplever deltagarna att det är en bra nivå och ett bra innehåll i kurser och
rådgivning?
1.3 Avgränsningar
Rapporten avgränsas till resultat, diskussion och slutsatser utifrån utvärderings­
frågorna. Det finns fler resultat från enkätundersökningen som inte kommenteras
i rapporten.
1.4 Disposition
Rapportens inleds med ett metodavsnitt och en bortfallsanalys. Resultatdelen börjar
med en beskrivning av de svarande med avseende på kön, ålder, typ av utbildning etc.
Därefter jämförs några resultat med 2010 års undersökning. I enkätundersökningen
som SCB gjorde analyserades skalfrågorna på så sätt att vet ej och ej relevant ingick
i basen vid procentberäkningen. I avsnittet där vi jämför 2015 års resultat med 2010
års resultat har analysen gjorts på samma sätt för att få relevanta jämförelser. I alla
övriga analyser i rapporten ingår inte ”vet ej” och olika varianter på ”kursen handlade
inte om…” i basen när andelar beräknas.
Resultatdelen består för övrigt av fyra huvudområden utifrån utvärderingsfrågorna:
1) nöjdhet, 2) effekter av utbildningen, 3) skillnader mellan kvinnor och män, 4)
nivån och innehållet i utbildningen. Generellt bryts resultaten på axlar/målområden
och aktivitet (kurs eller rådgivning).
2
I samband med analyserna har en stor mängd tabeller och diagram tagits fram. Flera
av tabellerna finns som bilaga (bilaga 2) i denna rapport. Tabellerna är numrerade
i bilagan och listade med bokstäver i rapporten. Redovisningen innehåller även
excelfiler med konfidensintervall,. Samtliga tabeller, diagram och excelfiler med
konfidensintervall finns i Jordbruksverkets diarium (dnr 2.8.23–7171-15).
3
2 Metod
Data har samlats in genom en postal enkätundersökning. Rampopulationen är de
som deltagit i kurs och rådgivning under 2012 och 2013. Enkäter skickades ut till ett
stratifierat urval. Knappt 6 000 personer fick enkäten under våren 2015 av vilka 41
procent besvarade enkäten. Olika statistiska analyser har använts för att undersöka
skillnader mellan olika grupper.
2.1 Målgrupp och urval
Målgruppen för undersökningen är lantbrukare, skogsbrukare, trädgårdsföretag,
andra landsbygdsföretag och landsbygdsboende som har deltagit i en kurs eller
rådgivning inom ramen för landsbygdsprogrammet under 2012 eller 2013. Vi har
använt Jordbruksverkets databas KOMPIS som urvalsram. I datauttaget från KOMPIS
gjordes vissa justeringar, till exempel plockade vi bort målgrupperna rådgivare och
myndighet, eftersom vi ville fokusera enkätutvärderingen till lantbrukare, skogs­
brukare, trädgårdsföretagare och andra landsbygdsföretagare. Vi plockade även
bort målområdet Storslagen fjällmiljö eftersom det var få deltagare registrerade på
det målområdet.
I KOMPIS kan en individ förekomma flera gånger, om vederbörande har deltagit i flera
kurser och/eller rådgivningar. När vi avgränsade till kurser och råd­givningar 2012
och 2013 fanns i databasen 137 400 poster (d.v.s. deltagare i kurser och råd­givningar).
I undersökningen skulle dock ingen deltagare behöva svara på mer än en enkät,
därför reducerades urvalsramen till unika personer via personnummer. Bland de
personer som förekom flera gånger valdes slumpmässigt ett tillfälle ut. Urvalsramen
begränsades därmed till 76 250 unika deltagare. Ett stratifierat urval på 6 011 deltagare
drogs ur den rensade urvalsramen stratifierat på målområde och aktivitetstyp (tabell
1, bilaga 2). Resultaten viktas för att skapa korrekta proportioner med avseende på
målområde och aktivitetstyp.
2.2 Enkätundersökningen
Undersökningen genomfördes som en postal enkät med möjlighet att svara på
webben (unika inloggningsuppgifter fanns i den postala enkäten) under perioden 23
mars till 3 maj 2015. Sex enkäter togs fram riktade till olika undergrupper gällande
kurs respektive rådgivning. De 12 första frågorna var gemensamma i enkäterna.
Övriga frågor formulerades utifrån vilket område (axel 1, 2 eller 3) som utbildningen
huvudsakligen hade handlat om (bilaga 1). I missivet till enkäten fanns uppgift om
vilken utbildning som åsyftades (kurs/rådgivning och aktivitetens namn) och vilket
datum utbildningen skulle ha genomförts enligt databasen KOMPIS.
I databasen KOMPIS finns personnummer vilka användes för att beställa adresser
från Upplysningscentralen. Datainsamlingen pågick mellan 23 mars och 3 maj
med två påminnelser. I samband med sista påminnelsen genomfördes även telefon­
påminnelser till 965 respondenter. I 17 av dessa fall bevarades enkäten direkt
genom telefonintervjuer och i resterade fall påmindes respondenten om enkäten där
intervjuaren betonade vikten av att svara för ökad tillförlitlighet och representativitet
i undersökningen.
4
2.3 Svarsfrekvens och bortfall
I tabell B ges en översiktlig redovisning av urvalet och bortfallet. Initialt drogs ett
urval på 6 011 unika individer ur urvalsramen, det så kallade bruttourvalet. I samband
med att uppgifter om adress beställdes från Upplysningscentralen framkom att 60
personnummer inte kunde ingå i urvalet (så kallad övertäckning) på grund av att
deltagaren avlidit eller utvandrat samt att ett antal personnummer var ogiltiga. Ett
nettourval på 5 951 personer återstod när datainsamlingen påbörjades.
Under datainsamlingen kontaktade ett stort antal respondenter Markör och
Jordbruksverket via telefon och e-post. En stor andel av dessa uppgav att de inte
kunde påminna sig att de deltagit i den utbildning som uppgavs i missivet till enkäten.
I en del fall var respondenten säker på att han/hon inte deltagit i utbildningen och
dessa personer har vi därför i efterhand strukit från urvalet. Dessa anges i tabell B
som övertäckning 2 och består av 421 personer. Det slutgiltiga nettourvalet består av
5 530 personer. Vi fick in svar från 2 286 personer vilket därmed ger en svarsfrekvens
på 41 procent.
Tabell B. Urval och svarsfrekvens
Bruttourval
6 011
Övertäckning 1
Avlidna
29
Personnummer saknas
24
Utvandrad
7
Totalt:
60
Nettourval 1
5 951
Övertäckning 2
Har inte gått/minns ej utbildningen*
419
Var kursledare
2
Totalt:
421
Nettourval 2
5 530
Antal svar
2 286
Svarsfrekvens
41 %
*Här ingår bara de som meddelat att de inte gått kursen och ej heller svarat på enkäten.
2.4 Bortfallsanalys
I tabell 2 (bilaga 2) ges en detaljerad bild av bortfallet i olika undergrupper.
Av bortfallsanalysen framgår att det framför allt är ålder som påverkat benägenheten
att svara på enkäten. De yngre tenderar att svara i lägre utsträckning än äldre. Detta
är ett känt mönster i undersökningar generellt1. Kön har ingen påtaglig betydelse i
denna undersökning. Det avviker från många andra undersökningar där svarsfrek­
vensen brukar vara lägre för män. När vi grupperar svaren utifrån såväl både kön
som ålder framträder inte heller några tydliga skillnader. Svarsfrekvensen är ungefär
30 procent bland såväl unga kvinnor som unga män och 56–58 procent bland de
äldsta kvinnorna och männen.
1 Se exempelvis Arbetskraftsundersökningarna, SCB (2015)
5
När vi grupperar svaren på ålder och aktivitet blir skillnaderna i svarsfrekvens större.
Bland respondenter under 40 år som fått rådgivning är svarsfrekvensen endast 27
procent, medan den är 63 procent för personer över 65 år som har gått en kurs. Även
tidpunkten för utbildningen har en viss betydelse. Bland de som gick en kurs 2013
är svarsfrekvensen 46 procent, vilket kan jämföras med 39 procent bland de som
fått rådgivning 2012. Här är minnesaspekten en trolig förklaring.
Det framgår också att svarsfrekvensen skiljer sig en del med avseende på axlar
och målområden. Det är en lägre svarsfrekvens i axel 1 och axel 3, jämfört med
axel 2 och målområdet hållbart skogsbruk. Inom målområdena är svarsfrekvensen
lägst inom företagsutveckling axel 1 och axel 3 (35 procent) och högst inom ett rikt
odlingslandskap (49 procent). När vi kombinerar aktivitet och axel framträder också
vissa skillnader. Bland de som fick rådgivning inom axel 3 är svarsfrekvensen 30
procent och bland de som deltog i en kurs inom axel 2, jordbruk är svarsfrekvensen
47 procent.
Bortfall är alltid problematiskt för tillförlitligheten. Vi kan med hjälp av en bortfalls­
analys få en viss förståelse för hur bortfallet slår, men bara utifrån de variabler vi redan
har uppgifter om. Det finns även så kallat icke-observerbara faktorer, egenskaper
som skiljer de som svarat från de som inte svarat, som vi inte har kännedom om
och som potentiellt kan ha betydelse för resultaten. I tabell C framgår att de yngre
är mer nöjda än de äldre. Detta kan betyda att vi får en underskattning av nöjdheten
på grund av den lägre svarsfrekvensen hos de yngre. Dock skulle det också kunna
betyda att det är det är en starkare selektion av unga som trots allt svarar, kanske
de som är mest nöjda.
Eftersom vi har stratifierat urvalet viktar vi resultaten på målgrupp och aktivitet
(kurs/rådgivning). Detta betyder att de skillnader i svarsbenägenhet som noterats
mellan aktivitet och målområde korrigeras genom viktningen, dock endast i form av
korrigerade proportioner. Eventuell selektion kopplat till lägre svarsfrekvens inom
de olika målområdena finns ingen möjlighet att korrigera för statistiskt.
Sammanfattningsvis är det alltså den potentiella selektionen i bortfallet som på­verkar
tillförlitligheten och den kan man aldrig fullt ut få grepp om. Ett sätt att öka kvaliteten
i resultaten är att inhämta data från flera källor, eller att göra upprepade mätningar.
I rapporten jämför vi några av de huvudsakliga resultaten 2015 från en likartad
enkätundersökning som gjordes 2010 och det visar sig att resultaten överlag står
sig. Detta är en omständighet som ökar trovärdigheten i studien.
2.5 Statistiska analyser
Resultaten har viktats för att skapa korrekta proportioner med avseende på mål­område
och aktivitetstyp. Samtliga undersökningsresultat som redovisas baseras på viktade
data med undantag för uppgift om bastal. Bastalet anger antalet svar som procent­
satserna beräknats på och dessa är alltså oviktade. Analysen bygger till största
delen på andelar (procent) där resultaten hos olika grupper jämförs, exempelvis
kvinnor och män, olika åldersgrupper, axlar och målområden. I några centrala frågor
signifikanstestas också dessa skillnader med z-test för proportioner, anpassat för
viktade data. I avsnittet som handlar om nivån på utbildningen använder vi dock
istället logistisk regressionsanalys för att kunna analysera flera förklaringsvariabler
samtidigt. Logistisk regressionsanalys är en statistisk metod som kan användas när
6
man har en dikotom (tvådelad) beroende variabel och när man vill studera betydelsen
av varje förklaringsvariabel samtidigt som effekten av övriga förklaringsvariabler
hålls konstant. Resultaten uttrycks med oddskvoter och varje förklaringsvariabel
har en referenskategori som övriga kategorier jämförs med. Referenskategorin anges
med kursiv stil och antar alltid värdet 1. Om en variabel exempelvis har oddskvoten
2 är benägenheten dubbelt så stor för den kategorin jämfört med referenskategorin
beträffande det som undersöks (till exempel att tycka att man inte kan mer än före
deltagande i utbildning). Signifikansen är i samtliga tester minst på 95-procentsnivån.
7
3 Enkätresultat
Personer som deltagit i kurs/rådgivning inom målområdet djurens välfärd är mest
nöjda medan deltagarna inom målområdet tvärvillkor är minst nöjda med innehållet.
Av dem som har deltagit i kurs/rådgivning om miljö (axel 2) är det 35 procent som
menar att kursen/rådgivningen har bidragit till att de börjat arbeta mer miljövänligt.
Inom hållbart skogsbruk har 26 procent börjat arbeta mer miljövänligt. Fler deltagare
inom rådgivning än inom kurs menar att de inte kan mer efter utbildningen än före.
Detta avsnitt inleds med en redovisning av de svarande med avseende på ett antal
bakgrundsvariabler. Därefter följer en jämförelse av några huvudresultat med 2010
års undersökning. Vidare undersöks nöjdhet, effekter av utbildningen, skillnader
mellan kvinnor och män och nivån på utbildningen. I allmänhet bryts resultaten på
axlar eller målområden och aktivitet (kurs eller rådgivning).
3.1 Bakgrundsdata
Det är en klart högre andel män som deltar i undersökningen, vilket är en åter­spegling
av att fler män än kvinnor har deltagit i landsbygdsprogrammets utbildningar.
Skillnaden är större när det gäller rådgivning än kurs, vilket var fallet även i enkät­
undersökningen som genomfördes under 2010. Bland de som har gått kurser är
proportionerna 34/66 och bland de som fått rådgivning 21/79. Det är vidare en klart
större andel svarande i gruppen 40 år och äldre (ca 80 procent) än i gruppen under
40 år (ca 20 procent). Samma skillnader noterades 2010 och beror framför allt på att
det är fler i gruppen över 40 år som tagit del av landsbygdsprogrammets utbildning,
men delvis också på att det är lägre svarsfrekvens bland yngre. När man delar upp
materialet i tre ålderskategorier framgår att knappt en fjärdedel finns i den äldsta
gruppen (65 år och äldre). Det klart största målområdet är hållbart skogsbruk som
står för drygt hälften av all utbildning. I linje med detta är också den vanligaste
deltagaren en skogsägare eller skogsentreprenör. Näst vanligast är jordbruksföretagare,
trädgårdsföretagare eller anställd i sådant företag.
3.2 Vad har hänt sedan 2010?
Vi har i detta avsnitt jämfört resultaten från år 2015 med motsvarande resultat år
2010. Ett flertal frågor är så pass olika formulerade att de inte är jämförbara. De
frågor vi har valt ut bedöms vara jämförbara (tabell 3–7, bilaga 2). I studien från 2010
ingick även vet ej och ej relevant vilket vi också valt att göra med 2015 års siffror
för att kunna jämföra resultaten i detta avsnitt. Notera att resultaten i skalfrågorna
för övrigt i rapporten inte beräknats på det sättet. Då ingår istället endast de som
tagit ställning i en fråga i basen vid procentberäkning.
När det gäller nöjdheten har inga stora förändringar skett sedan 2010 (tabell 3,
bilaga 2). Majoriteten är nöjda och en något högre andel är nöjda med kursen
(83 procent) än med rådgivningen (71 procent). Samma mönster fanns i förra
mätningen. När det gäller effekter är resultaten likartade beträffande nya produkter
eller produktions­inriktningar (tabell 4, bilaga 2) och lägre andel uppger att de har
förändrat produktionsmetod efter rådgivning jämfört med 2010 (tabell 5, bilaga 2).
Vi ser inte heller några större förändringar i hur man svarar på frågan om kursen/
rådgivningen har bidragit till att man börjat använda nya IT- och datorbaserade
lösningar (tabell 6, bilaga 2).
8
Störst skillnad märks i frågan om att ha börjat arbeta mer miljövänligt till följd
av utbildningen, vilket framgår av tabell 7 (bilaga 2). Där har andelen som svarar
i ganska/mycket hög utsträckning mer än fördubblats efter kurs (från 11 till 25
procent) och ökat från 17 till 27 procent efter rådgivning. Frågorna är inte likadant
formulerade i år som 2010, vilket gör att skillnaderna ska tolkas med viss försiktighet
(2015 delades frågan om att arbeta miljövänligt upp i två frågor, som slagits samman
vid jämförelsen med 2010). Anledningen till att miljövänligt arbetssätt formulerades
som två frågor 2015 var att vi ville göra det tydligt för respondenterna att ändrad
skötsel för att gynna biologisk mångfald också är ett miljövänligt arbetssätt. Vi hade
indikationer på att begreppet ”miljövänligt arbetssätt” uppfattades att bara handla
om växtskyddsmedel, växtnäring och klimat.
3.3 Hur nöjda är deltagarna?
Vi studerar här nöjdhet med avseende på ålder, axlar och målområden. Skillnader
med avseende på kön analyseras i avsnittet om jämställdhet längre fram i rapporten.
En översiktlig jämförelse av nöjdhet alla kategorier, enligt tabell C, visar att andelen
nöjda är högre i den yngsta gruppen (under 40 år) än i övriga grupper. I den yngsta
gruppen är 84 procent ganska eller mycket nöjda, jämfört med 78 respektive 79
procent i övriga grupper. Det är oklart vad detta beror på, men analyser med avseende
på ålder per målområde visar att detta mönster framför allt finns inom målområdet
hållbart skogsbruk, där 93 procent av åldersgruppen >40 år är ganska/mycket nöjda.
Eftersom hållbart skogsbruk utgör en stor av del datamaterialet får svaren inom
detta målområde en stor tyngd då hela populationen (de som deltagit i kurs eller
rådgivning inom landsbygdsprogrammet) analyseras. Inom exempelvis målområdet
begränsad klimatpåverkan är nöjdheten lägre bland de yngre.
Tabell C. Nöjdhet per ålder (procent).
Under 40 år
40–64 år
65 år och äldre
Ganska/mycket nöjd
84
78
79
Varken nöjd eller missnöjd
14
20
20
2
2
1
100
100
100
Ganska/mycket missnöjd
Total
3.3.1 Nöjdhet axlar
När vi jämför nöjdhet över axlar kan vi konstatera att andelen som är ganska eller
mycket nöjda med utbildningen är högst bland de som deltagit i en utbildning
till­hörande axel 2, d.v.s. förbättra miljö och landskap (83 procent) och lägst inom axel 1,
d.v.s. företagsutveckling (74 procent). Inom axel 3, d.v.s. landsbygdsutveckling,
samt hållbart skogsbruk är 81 procent ganska eller mycket nöjda. Skillnaden mellan
andelen nöjda inom axel 1 och axel 2, jordbruk är också signifikant, se tabell D.
Tabell D. Nöjdhet per axel (procent) med signifikanstest.
Axel 1
Andel ganska/mycket nöjd
Signifikant skillnad mellan axlar?
Axel 2,
jordbruk
Axel 3
Hållbart
skogsbruk
74
83
81
81
Axel 2, jordbruk
Axel 1
-
-
Här testas om andelen nöjda per axel är signifikant skilda från varandra. Om andelen nöjda i en axel är signifikant skild
från en eller flera andra axlar anges dessa med kursiv stil i raden längst ned.
9
I tabell 8 (bilaga 2) redovisas också nöjdhet över axlar brutet på typ av aktivitet. Då
framkommer att nöjdheten är högst bland de som gått en kurs inom hållbart skogsbruk
(86 procent) och lägst bland de som fått rådgivning inom axel 1 (67 procent).
3.3.2 Nöjdhet målområden
Diagram A ger en översiktlig bild av nöjdheten per målområde. Här framgår att
deltagare som gått utbildning inom målområdet djurens välfärd är mest nöjda
(88 procent nöjda) medan deltagarna inom målområdet tvärvillkor är minst nöjda
(64 procent).
Är du nöjd med innehållet i kursen/rådgivningen?
Begränsad klimatpåverkan 5
24
71
Djurens välfärd 3
9
88
Ekologisk produktion 1
17
82
Ett rikt odlingslandskap
14
86
Företagsutveckling Axel 1 2
28
71
Företagsutveckling Axel 3 5
15
80
Giftfri miljö 1
21
78
Hållbart skogsbruk 1
18
81
Ingen övergödning 2
16
82
Landsbygdsutveckling 4
15
81
Tvärvillkor 6
29
64
0%
50%
Mycket/ganska missnöjd
Varken nöjd eller missnöjd
100%
Ganska/mycket nöjd
Diagram A. Nöjdhet per målområde (procent)
Analyser av nöjdhet har även gjorts med avseende på typ av aktivitet, ålder och roll
vid deltagande. Resultaten pekar på att inom de flesta målområden är personer som
deltagit i kurs mer nöjda än de som deltagit i rådgivning. Undantagen är begränsad
klimatpåverkan, giftfri miljö och ingen övergödning, där nöjdheten är större bland
de som fått rådgivning.
När det gäller de olika yrkeskategorierna skiljer sig nöjdheten kraftigt åt inom de
olika målområdena. Här finns resultat mellan 20 och 100 procent nöjda. Resultaten
bör tolkas med stor försiktighet eftersom det i många fall är mycket små grupper
som ingår i beräkningen.
10
3.4 Har utbildningen bidragit till förändring?
När det gäller deltagarnas upplevda effekter av utbildningen fokuserar vi på frågan
om förändrade produktionsmetoder (fråga 5), om utbildningen bidragit till ett
mer miljövänligt arbetssätt (fråga 7 och 8)2 samt en sammantagen bedömning om
utbildningen bidragit till ett förändrat arbetssätt (fråga 9). Vi studerar också effekter
som är specifika för de olika axlarna.
Avsnittet inleds med en jämförelse av effekter axelvis och de mer axelspecifika
frågorna inom axlarna. Därefter studeras effekterna målområdesvis.
3.4.1 Effekter per axel
I tabell E redovisas andelen som besvarat frågorna om effekter med något av de två
mest positiva svarsalternativen (i ganska eller mycket hög utsträckning) per axel. När
det gäller frågan om förändrade produktionsmetoder (fråga 5) ligger andelen positiva
mellan 8 procent (axel 2, jordbruk) och 13 procent (axel 3) men inga signifikanta
skillnader finns mellan olika axlar.
När det gäller frågan om ett mer miljövänligt arbetssätt finns skillnader mellan
axlarna. Här svarar 35 procent positivt inom axel 2, jordbruk, jämfört med 18 procent
inom axel 1. Skillnaden beror på att kompetensutveckling inom axel 2 främst handlar
om miljövänligt arbetssätt (tabell 31, bilaga 2), medan kompetensutveckling inom
axel 1 främst handlar om djurhållning och djurvälfärd (tabell 21, bilaga 2).
Bland deltagare som fått en utbildning inom hållbart skogsbruk svarar 26 procent att
de börjat arbeta mer miljövänligt. Som tidigare konstaterats menar drygt hälften av
de som deltagit inom hållbart skogsbruk att utbildningen bidragit till att de kan mer
om naturmiljöer och biologisk mångfald (tabell 51, bilaga 2). Utbildningens innehåll
speglar alltså på vilket sätt deltagarna har förändrat sitt arbetssätt.
Inom axel 3 är det 21 procent som svarar att utbildningen bidragit till att man börjat
arbeta mer miljövänligt. Det är en hög andel, eftersom endast 14 procent menar att
utbildningen bidragit till att man kan mer om miljövänliga arbetsmetoder och 12
procent menar att man kan mer om naturmiljöer och biologisk mångfald (tabell 41,
bilaga 2).
När det gäller den sammanfattande frågan om förändrat arbetssätt (fråga 9) uppmäts
andelen positiva till mellan 11 procent (axel 2, jordbruk) och 19 procent (hållbart
skogsbruk). Det finns dock inga signifikanta skillnader mellan axlarna.
2 Frågan är en sammanslagning av fråga 7 och 8 och har konstruerats så att det mest ”positiva” av svaren
på respektive fråga utgör svaret på den sammanslagna frågan.
11
Tabell E. Effekter per axel (procent) med signifikanstest. Här testas om andelen per axel är
signifikant skilda från varandra. Om andelen i en axel är signifikant skild från en
eller flera andra axlar anges dessa med kursiv stil i raden under procentsatserna.
I mycket/
Fråga 5. Kursen/
ganska hög
rådgivningen har
utsträckning
bidragit till att jag,
eller företaget jag
är verksam i, har
förändrat produktionsmetod eller
produktionsmetoder.
Signifikant skillnad
mellan axlar?
Fråga 7 och 8.
Kursen/rådgivningen
har bidragit till att
jag, eller företaget
jag är verksam i, har
börjat arbeta mer
miljövänligt
I mycket/
ganska hög
utsträckning
Signifikant skillnad
mellan axlar?
Fråga 9.
Sammanfattningsvis
anser jag att kursen/
rådgivningen har
bidragit till att jag,
eller företaget jag
är verksam i, har
förändrat sättet att
arbeta.
Signifikant skillnad
mellan axlar?
I mycket/
ganska hög
utsträckning
Axel 1
Axel 2,
jordbruk
Axel 3
Hållbart
skogsbruk
11
8
13
10
-
-
-
-
18
35
21
26
Axel 2,
jordbruk
Axel 1, Axel 3
Axel 2,
jordbruk
-
14
11
15
19
-
-
-
-
I tabell 9 (bilaga 2) jämförs effekter mellan axlarna brutet på typ av aktivitet och i
tabell 10 jämförs effekter över axlar brutet på ålder.
Här framgår att inom axel 3, rådgivning, finns den största andelen som anser att
utbildningen inte handlade om att förändra sättet att arbeta (24 procent). Intressant
nog finns även här den största andelen som anser att utbildningen hade effekt (26
procent). En tämligen hög andel som uppger att de förändrat arbetssätt (23 procent)
finns också inom hållbart skogsbruk, kurs.
Det finns inget tydligt mönster ifråga om ålder och effekter. Inom axel 1 och axel 2,
jordbruk, uppger främst de yngsta att utbildningen har lett till ett förändrat arbets­
sätt. Den största andelen som uppger effekt inom axel 3 är däremot de äldsta, och
inom hållbart skogsbruk är det personer i åldern 40–64 år som i störst utsträckning
förändrat sättet att arbetat till följd av utbildningen.
De respondenter som svarade att utbildningen i mycket liten utsträckning eller inte
alls bidragit till att de själva eller företaget de är verksamma i förändrat sättet att
arbeta, fick följdfrågan vad skälen är till att utbildningen inte bidragit till förändring
(tabell 28-axel 1, tabell 38-axel 2, tabell 48-axel 3 och tabell 58-hållbart skogsbruk,
bilaga 2). Det överlägset vanligaste svaret inom alla axlar är Jag arbetade redan på
det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen. Exempelvis anser 57 procent
av kvinnorna som gått en kurs i hållbart skogsbruk detta och 46 procent av männen
i samma grupp (av dem som svarade på denna fråga). Andra svar som förekommer
är Jag lärde mig inget värdefullt på kursen (13 procent av deltagarna i axel 1 och 3)
och Förändringen kommer att genomföras senare (15 procent inom axel 2, jordbruk).
12
3.4.2 Effekter av utbildning – Axel 1
Inom axel 1 jämförs effekter för de som fått, respektive inte fått, EU-stöd för att
utveckla sitt företag (tabell 11, bilaga 2). En något större andel uppger effekt i gruppen
som har fått EU-stöd. Vidare svarar de som anser att utbildningen var helt oviktig
för att en investering skulle genomföras mer negativt än övriga grupper ifråga om
effekter av utbildningen (enligt tabell 12, bilaga 2).
Av de som deltagit i kurs/rådgivning inom axel 1 är det 36 procent som menar
att utbildningen i viss/ganska hög/hög utsträckning har gett nya kontakter som
bidragit till företagets utveckling (tabell 29, bilaga 2). Samtidigt anser 27 procent
att aktiviteten i viss/ganska hög/hög utsträckning bidragit till att företaget blivit mer
lönsamt (tabell 30, bilaga 2).
3.4.3 Effekter av utbildning – Axel 2 jordbruk
När det gäller axel 2 har vi jämfört effekter av utbildningen med hänsyn till areal
åkermark, som ett mått på företagets storlek. Resultaten finns i tabell 13 (bilaga 2).
Här framträder dock inget särskilt mönster. Inget tydligt mönster framträder heller
när effekt av utbildningen studeras utifrån vilka miljöersättningar jordbruksföretaget
hade 2013 (tabell 14, bilaga 2).
Av de som deltagit i kurs/rådgivning inom axel 2 är det 43 procent som menar
att utbildningen i viss/ganska hög/hög utsträckning har gett nya kontakter som
bidragit till företagets utveckling (tabell 39, bilaga 2). Samtidigt anser 24 procent
att aktiviteten i viss/ganska hög/hög utsträckning bidragit till att företaget blivit mer
lönsamt (tabell 40, bilaga 2).
3.4.4 Effekter av utbildning – Axel 3
Inom axel 3 studerar vi de som deltagit i projekt med EU-stöd för att utveckla
närområdet, med avseende på effekter av utbildningen (tabell 15, bilaga 2). Här
kan vi konstatera att de som svarat att de varit med i något projekt – men oklart
om det var med stöd från landsbygdsprogrammet – i störst utsträckning tycker att
utbildningen har haft effekt på sättet att arbeta (50 procent i ganska/hög utsträck­
ning). Lägst andel finns hos de som svarat nej på frågan om de deltagit i projekt
med EU-stöd (10 procent i ganska/hög utsträckning). När vi tittar vidare på vad de
som deltagit i projekt anser att utbildningen betydde för projektet och bryter detta på
vad de anser om effekter på sättet att arbeta generellt, blir mönstret otydligt (tabell
16, bilaga 2). Störst andel som svarar att utbildningen har haft effekt (70 procent)
finns i den grupp som anser att utbildningen var helt oviktig för projektet. Här är
det dock få respondenter i de olika undergrupperna vilket betyder att slumpen får
stor betydelse för resultatet.
Av de som deltagit i kurs/rådgivning inom axel 3 är det 55 procent som menar
att utbildningen i viss/ganska hög/hög utsträckning har gett nya kontakter som
bidragit till företagets utveckling (tabell 49, bilaga 2). Samtidigt anser 30 procent
att aktiviteten i viss/ganska hög/hög utsträckning bidragit till att företaget blivit mer
lönsamt (tabell 50, bilaga 2).
13
3.4.5 Effekter av utbildning – Hållbart skogsbruk
Inom axeln hållbart skogsbruk har vi studerat effekter brutet på ett flertal variabler:
1) de som äger skog och inte, 2) hur skogsägandet förhåller sig till boendet (tabell
17, bilaga 2) areal skog (tabell 18, bilaga 2), 4) huruvida respondenten sökt stöd för
miljöåtgärder i skogen eller ej (tabell 19, bilaga 2). Det enda tydliga mönstret som
framträder av dessa analyser gäller skogsägandet. De som inte äger skog anser i
högre utsträckning att utbildningen bidragit till ett förändrat arbetssätt (25 procent
i ganska/mycket hög utsträckning jämfört med 16 procent bland de som äger skog).
Av de som deltagit i kurs/rådgivning inom hållbart skogsbruk är det 36 procent som
menar att utbildningen i viss/ganska hög/hög utsträckning har gett nya kontakter som
bidragit till företagets utveckling (tabell 59, bilaga 2). Samtidigt anser 20 procent att
aktiviteten i viss/ganska hög/hög utsträckning bidragit till att företaget blivit mer
lönsamt (tabell 60, bilaga 2).
3.4.6 Effekter per målområde
En översiktlig bild över effekter per målområde ges i tabell F nedan. Generellt gäller
att andelen som anser att utbildningen i ganska hög/hög utsträckning bidragit till ett
förändrat sätt att arbeta är i minoritet. Den stora majoriteten svarar att utbildningen
påverkat arbetssättet i viss utsträckning eller i liten utsträckning/inte alls.
När det gäller den sammanfattande frågan om effekter/förändrat arbetssätt (fråga
9) är det små skillnader mellan målområden. Tvärvillkor sticker ut något i negativ
bemärkelse. Här upplever minst andel att utbildningen bidragit till ett förändrat
arbetssätt, oavsett om vi begränsar oss till de två mest positiva svaren (5 procent)
eller om vi också inkluderar de som svarat i viss utsträckning (53 procent). Störst
andel som anser att utbildningen i ganska eller mycket hög utsträckning bidragit
till ett förändrat arbetssätt finns inom landsbygdsutveckling och hållbart skogsbruk
(båda 19 procent). När vi inkluderar de som också svarat i viss utsträckning noteras
bäst resultat inom begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö (båda 66 procent).
På frågan om utbildningen bidragit till förändrade produktionsmetoder (fråga 5)
framgår i tabell F att endast 4 procent av de som fått utbildning inom tvärvillkor
anser det i ganska eller mycket hög utsträckning. Motsvarande siffra för landsbygds­
utveckling är 15 procent, vilket är det mest positiva resultatet avseende förändrade
produktionsmetoder. När vi inkluderar de som svarat i viss utsträckning uppmäts
högst andel positiva inom målområdet djurens välfärd (60 procent).
Resultaten visar större skillnader mellan målområden när det gäller om utbildningen
bidragit till ett mer miljövänligt arbetssätt. Det beror på att kompetensutvecklingen
inom de olika målområdena har olika syfte och innehåll. Den högsta andelen finns
inom Ett rikt odlingslandskap där 43 procent svarar att kursen/rådgivningen i ganska
eller mycket hög utsträckning har bidragit till miljövänligt arbetssätt.
14
Djurens välfärd
Ekologisk produktion
Ett rikt odlingslandskap
Företagsutveckling Axel 1
Företagsutveckling Axel 3
Giftfri miljö
Hållbart skogsbruk
Ingen övergödning
Landsbygdsutveckling
Tvärvillkor
Fråga 5. Kursen/
rådgivningen har
bidragit till att jag,
eller företaget jag
i, har förändrat
produktionsmetod
eller produktionsmetoder.
Begränsad klimatpåverkan
Tabell F. Effekter av utbildningen per målområde (procent).
I mycket liten
utsträckning/
inte alls
46
40
49
62
57
47
50
62
52
57
76
I viss
utsträckning
41
48
40
31
33
41
38
27
41
28
20
I ganska/
mycket hög
utsträckning
13
12
11
7
10
12
12
11
7
15
4
Total
Fråga 7/8. Kursen/
rådgivningen har
bidragit till att jag,
eller företaget jag
är verksam i, har
börjat arbeta mer
miljövänligt.*
I mycket liten
utsträckning/
inte alls
30
54
23
21
43
47
23
26
24
43
21
I viss
utsträckning
47
38
40
35
38
35
42
48
49
33
46
I ganska/
mycket hög
utsträckning
23
8
37
44
19
18
35
26
27
24
33
Total
Fråga 9.
Sammanfattningsvis
anser jag att kursen
/rådgivningen har
bidragit till att jag,
eller företaget jag
är verksam i, har
förändrat sättet att
arbeta.
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
I mycket liten
utsträckning/
inte alls
34
38
43
44
37
42
34
47
44
41
47
I viss
utsträckning
51
45
42
44
50
46
52
36
47
40
48
I ganska/
mycket hög
utsträckning
15
17
15
12
13
12
14
19
9
19
5
Total
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
* Frågan är en sammanslagning av fråga 7 och 8 och har konstruerats så att det mest ”positiva” av svaren på
respektive fråga utgör svaret på den sammanslagna frågan.
I tabell 20 (bilaga 2) jämförs sammanfattande effekter av utbildningen brutet på både
målområde och aktivitet. Här ser vi också hur stor andel som svarat vet ej eller att
utbildningen inte handlade om att förändra sättet att arbeta. I tabellen framgår att
andelen som svarat att kursen inte handlar om att förändra sättet att arbeta varierar
ganska kraftigt, från 4 procent (kurs inom begränsad klimatpåverkan) till omkring 30
procent (rådgivning inom ett rikt odlingslandskap och inom landsbygdsutveckling).
15
Ytterst syftar all kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet till ett förändrat
arbetssätt (eller att behålla ett fungerande hållbart arbetssätt) för att nå målen med
landsbygdsprogrammet. Resultatet ska dock tolkas med viss försiktighet eftersom
respondenterna kan anse att de på tidigare frågor redan har berättat att de till exempel
har börjat arbeta mer miljövänligt.
Störst effekt uppges inom företagsutveckling axel 3, rådgivning. Här uppger 3 av 10
att utbildningen i ganska/hög utsträckning bidragit till ett förändrat arbetssätt. Höga
resultat uppmäts också för rådgivning inom landsbygdsutveckling och kurs i hållbart
skogsbruk, där 23 procent uppger effekt av utbildningen (samtidigt uppger var tredje
att rådgivningen inom landsbygdsutveckling inte handlade om att förändra sättet att
arbeta). Lägst resultat ifråga om effekt noteras inom ett rikt odlingslandskap och
tvärvillkor, båda rådgivning, där endast 5 procent vardera uppger att rådgivningen
bidragit till ett förändrat arbetssätt (i ganska/mycket hög utsträckning). Nästan hälften
anser att rådgivningen i liten utsträckning eller inte alls bidragit till förändring.
När vi inkluderar de som anger i viss utsträckning noteras bäst resultat inom
målområdet giftfri miljö, rådgivning där 77 procent anger effekt (i viss/ganska/hög
utsträckning) och lägst resultat för rådgivning inom hållbart skogsbruk samt kurs
inom ingen övergödning, med enbart 45 procent som anger någon effekt (i viss/
ganska/hög utsträckning).
3.5 Hur jämställd är kompetensutvecklingen i
landsbygsprogrammet?
I jämställdhetsavsnittet studerar vi resultaten för kvinnor och män, med fokus
på nöjdhet och effekter. Tabell G visar hur könsfördelningen ser ut per axel och
aktivitetstyp. Inom axel 1 och 3 är könsfördelningen tämligen jämn totalt sett. Mest
snedfördelad är hållbart skogsbruk där kvinnor endast utgör 19 procent av deltagarna.
Inom axel 3 är det en något högre andel kvinnor, medan män är i majoritet inom
övriga axlar.
Tabell G. Fördelning mellan män och kvinnor per axel och aktivitetstyp (procent), utifrån
dem som svarade på enkäten.
Axel 1
Kvinna
Axel 2, jordbruk
Axel 3
Hållbart skogsbruk
Kurs
Rådgivning
Total
Kurs
Rådgivning
Total
Kurs
Rådgivning
Total
Kurs
Rådgivning
Total
51
33
47
36
12
25
56
54
55
20
18
19
Man
49
67
53
64
88
75
44
46
45
80
82
81
Total
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Avsnittet består dels av en redovisning av kvinnors och mäns svar på frågor om
nöjdhet och effekter, dels av ett antal signifikanstester där frågor om nöjdhet och
effekter har gjorts dikotoma (tvådelade). Det innebär att svaren har fördelats i två
grupper, en grupp som huvudsakligen svarar positivt och en grupp som huvudsakligen
svarar negativt på enkätfrågorna. De frågor som har gjorts dikotoma är fråga 2 (Är
du nöjd med innehållet i kursen/rådgivningen?) och fråga 9 (Sammanfattningsvis
anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är
verksam i, har förändrat sättet att arbeta). I de ”positiva” grupperna ingår de som
svarat med något av de två mest positiva svaren och i den ”negativa” gruppen ingår
de tre mindre positiva svaren. Resultaten av dessa analyser redovisas i tabell H och I.
16
Tabell H. Skillnad mellan män och kvinnor med avseende på nöjdhet och effekt (kurser).
Andel som svarat med de två mest positiva svarsalternativen.
Kurs
Axel 1
Axel 2, jordbruk
Axel 3
Hållbart skogsbruk
Totalt
Kvinna
Man
Signifikant skillnad?
Ja
Nöjd
84
68
Effekt
10
18
Nöjd
90
82
Effekt
20
10
Nöjd
81
80
Effekt
11
16
Nöjd
90
85
Effekt
6
26
Nöjd
86
81
Effekt
10
22
Ja
Signifikansen är på minst 5-procentsnivån.
Tabell I. Skillnad mellan män och kvinnor med avseende på nöjdhet och effekt
(rådgivning). Andel som svarat med de två mest positiva svarsalternativen.
Rådgivning
Axel 1
Axel 2, jordbruk
Kvinna
Man
Nöjd
65
68
Effekt
12
13
Nöjd
71
82
Effekt
14
7
Nöjd
78
74
Effekt
23
30
Hållbart skogsbruk
Nöjd
70
68
Effekt
0
12
Totalt
Nöjd
69
71
Effekt
6
11
Axel 3
Signifikant skillnad?
Ja
Signifikansen är på minst 5-procentsnivån.
När det gäller kurser är kvinnor mer nöjda än män inom samtliga axlar och inom
axel 1 är skillnaden signifikant (se tabell H). Samtidigt anser män i högre grad att
kursen har haft effekt på sättet att arbeta i alla axlar utom axel 2, jordbruk. Det är
signifikant högre andel män som anser att kursen har haft effekt, totalt sett.
Bland de som fått rådgivning noteras samma mönster som ovan – det vill säga att
män i högre grad upplever effekt av utbildningen (se tabell I). Även här är undantaget
axel 2, jordbruk, där mönstret är omvänt. Inom hållbart skogsbruk är skillnaden
signifikant. Bland de som fått rådgivning är det inga större skillnader i nöjdhet
mellan kvinnor och män.
I tabell 21–60 (bilaga 2) redovisas ett antal centrala resultat per axel fördelade på
aktivitet och kön. Här framgår att inom axel 1, bland kvinnor som gått kurs, är
djurhållning och/eller djurvälfärd det som flest kvinnor lärt sig mer om. Motsvarande
område för män är miljövänliga arbetsmetoder. Här är det en större andel män (17
procent) jämfört med kvinnor (5 procent) som inte tycker att de kan mer än innan
de gick kursen. Inom axel 1, rådgivning ligger djurhållning och/eller djurvälfärd i
topp för både män och kvinnor (tabell 21, bilaga 2).
17
Bland både män och kvinnor som gått en kurs inom axel 2, jordbruk, uppger störst
andel att de lärt sig miljövänliga arbetsmetoder. Detta gäller även män som fått
rådgivning inom samma axel, medan kvinnor som fått rådgivning inom axel 2,
jordbruk, främst uppger att de lärt sig mer om naturmiljöer och biologisk mångfald
(tabell 31, bilaga 2).
När det gäller axel 3 är det större spridning mellan de områden respondenterna
anser att de fått mer kunskap om. Här är skillnaderna marginella mellan kvinnor
och män, med undantag för de som fått rådgivning inom axel 3, där en klart större
andel kvinnor (37 procent) än män (20 procent) uppger att de lärt sig mer om att
starta och utveckla företag (tabell 41, bilaga 2).
Bland kvinnor som gått en kurs inom hållbart skogsbruk svarar en stor majoritet (71
procent) att de lärt sig mer om naturmiljöer och biologisk mångfald. Det vanligaste
svaret bland motsvarande grupp män är de lärt sig mer om miljövänliga arbets­metoder
(47 procent). Bland både män och kvinnor som fått rådgivning inom hållbart skogs­
bruk anser en majoritet att de lärt sig mer om naturmiljöer och biologisk mångfald.
Här anser dessutom runt var tredje man och kvinna att de inte kan mer än innan de
fick rådgivning (tabell 51, bilaga 2).
3.6 Har utbildningarna rätt nivå och innehåll?
En fråga i enkäten handlade om vad kursen/rådgivningen bidragit till att man kan mer
om. För axel 1 är det vanligaste svaret djurhållning och djurvälfärd (38 procent). 14
procent svarar att de inte kan mer än innan och det svaret är vanligare för rådgivning
än kurs (tabell 21, bilaga 2). Inom axel 2 har utbildningen framförallt bidragit till att
man kan mer om miljövänliga arbetsmetoder (44 procent). Tio procent svarar att de
inte kan mer än innan. Även inom axel 2 är detta svar vanligare för rådgivning än
kurs (tabell 31, bilaga 2). Inom axel 3 har deltagarna lärt sig mer om ekonomi och
ökad lönsamhet (18 procent) samt produktutveckling/diversifiering (18 procent). Tio
procent menar att de inte kan mer än innan, svaren skiljer sig inte beroende på kurs
eller rådgivning (tabell 41, bilaga 2). Inom hållbar skogsbruk har man främst lärt
sig mer om natur och biologisk mångfald (52 procent). Totalt svarar 15 procent att
de inte kan mer än innan, betydligt högre andel av dem som deltagit i rådgivning
anger detta svar (tabell 51, bilaga 2).
Tittar man istället på målområden så är det 33 procent av deltagarna inom målområdet
tvärvillkor och 21 procent inom målområdet begränsad klimatpåverkan som menar
att de inte kan mer än innan. Inom djurens välfärd och ett rikt odlingslandskap är
det bara sex procent som svarar att utbildningen inte har bidragit med nya kunskaper
(tabell 61, bilaga 2).
Det är också en stor andel som angett att de inte har förändrat sitt sätt att arbeta
efter utbildningen eftersom de redan arbetade på det sätt som rekommenderades på
utbildningen (tabell 28-axel 1, tabell 38-axel 2, tabell 48-axel 3 och tabell 58-hållbart
skogsbruk, bilaga 2). Det är viktigt att kompetensutvecklingen inom landsbygds­
programmet är givande och bidrar till att höja målgruppens kunskapsnivå. Vi har
därför gjort en fördjupad analys av just dessa frågor. Syftet är att få veta vilka
faktorer som är förknippade med att respondenten uppfattar att utbildningen inte
bidrog med ny kunskap.
18
För det syftet har vi gjort en logistisk regressionsanalys (läs mer under avsnittet
Statistiska analyser). Det som studeras är alltså vilken betydelse olika faktorer har för
sannolikheten att respondenten ska tycka att utbildningen inte bidrog med ny kunskap
(fråga 3 och fråga 10). Jämförelser görs alltid med den så kallade referenskategorin.
Referenskategorin i tabellerna J och K anges med kursiv stil och antar alltid värdet
1. Om en variabel exempelvis har oddskvoten 2 är benägenheten dubbelt så stor för
den kategorin jämfört med referenskategorin beträffande det som undersöks (till
exempel att tycka att man inte kan mer än före deltagande i utbildning). I analysen
ingår inte axel. Det beror på att axel och målområde korrelerar starkt med varandra
och då uppstår något som kallas multikollinearitet.
Tabell J. Benägenhet att tycka att man inte kan mer än före deltagande i utbildningen
(fråga 3). Logistisk regressionsanalys.
Oddskvoter
Under 40 år
1,00
65 år och äldre
1,22
40–64 år
1,18
Kön
Man
1,00
Kvinna
0,78
Aktivitet
Kurs
1,00
Rådgivning
1,62
Ett rikt odlingslandskap
1,00
Djurens välfärd
1,53
Ålder
Målgrupp
Roll vid deltagande
Signifikant?
Ja
Ekologisk produktion
1,85
Begränsad klimatpåverkan
4,02
Ja
Företagsutveckling Axel 1
3,37
Ja
Företagsutveckling Axel 3
2,18
Ja
Giftfri miljö
1,89
Hållbart skogsbruk
1,70
Ingen övergödning
1,61
Landsbygdsutveckling
1,93
Tvärvillkor
5,82
Jordbrukare eller trädgårdsföretagare eller
anställd i ett sådant företag
1,00
Företagare i landsbygdsföretag av annan
typ än de ovan, eller anställd i ett sådant
företag
1,18
Annan roll än de ovan
1,16
Livsmedelsföretagare eller anställd i ett
sådant företag
0,68
Skogsägare eller skogsentreprenör
2,04
Signifikansen är på 5-procentsnivån eller lägre.
19
Ja
Ja
Analysen visar inga signifikanta skilllnader av vare sig kön eller ålder i någon av
de två regressionsanalyserna. När det gäller benägenheten att tycka att man inte
kan mer än före deltagandet i utbildningen noteras en signifikant effekt av att vara
skogsägare eller skogsentreprenör (se tabell J). Benägenheten att tycka att man
inte kan mer än innan är dubbelt så hög för gruppen skogsägare/entreprenörer
jämfört med referenskategorin (jordbrukare eller trädgårdsföretagare eller anställd
i ett sådant företag). På frågan om man tycker att man redan arbetade på det sättet
som rekommenderades på kursen kan vi se en svagt signifikant skillnad mellan
referenskategorin och de som angett annan roll än ovan, där de sistnämnda i mindre
utsträckning tycker så.
Det verkar således som att förklaringen får sökas i utbildningsinnehållet snarare än
i deltagarnas bakgrundsdata. En signifikant skillnad finns beträffande aktivitet (det
vill säga kurs/rådgivning) på fråga 3 (tabell J). Benägenheten att tycka att man inte
kan mer än tidigare är 60 procent högre för de som deltagit i rådgivning jämfört
med de som deltagit i kurs.
Störst effekt finner vi dock när vi studerar målområden på fråga 3. Det är nästan 6
gånger högre benägenhet för deltagare inom området tvärvillkor att tycka att man
inte kan mer än tidigare jämfört med referenskategorin som är ett rikt odlings­
landskap. Vidare är det fyra gånger så hög benägenhet att tycka så för en deltagare
inom målområdet begränsad klimatpåverkan, och drygt tre gånger så hög inom
företagsutveckling axel 2 och dubbelt så hög i företagsutveckling axel 3, jämfört
med referenskategorin.
Analysen av frågan om man redan arbetar på det sätt som rekommenderades på
kursen (fråga 10) visar bara en signifikant effekt av målområden. Det är signifikant
lägre benägenhet för deltagare i målområdet landsbygdsutveckling jämfört med
referenskategorin, här begränsad klimatpåverkan (tabell K).
20
Tabell K. Benägenhet att tycka att man redan arbetade på det sätt som rekommenderades
på utbildningen (fråga 10). Logistisk regressionsanalys.
Oddskvoter
Ålder
Kön
Aktivitet
Målområde
Roll vid deltagande
Under 40 år
1,00
65 år och äldre
1,08
40–64 år
0,97
Signifikant?
1
Man
Kvinna
0,88
Kurs
1,00
Rådgivning
0,86
Begränsad klimatpåverkan
1,00
Djurens välfärd
0,77
Ekologisk produktion
0,80
Ett rikt odlingslandskap
0,89
Företagsutveckling Axel 1
0,64
Företagsutveckling Axel 3
0,92
Giftfri miljö
0,76
Hållbart skogsbruk
0,77
Ingen övergödning
1,08
Landsbygdsutveckling
0,44
Tvärvillkor
1,21
Jordbrukare eller trädgårdsföretagare eller
anställd i ett sådant företag
1,00
Företagare i landsbygdsföretag av
annan typ än de ovan, eller anställd i ett
sådant företag
0,84
Annan roll än de ovan
0,46
Livsmedelsföretagare eller anställd i ett
sådant företag
0,83
Skogsägare eller skogsentreprenör
1,00
Signifikansen är på 5-procentsnivån eller lägre.
21
Ja
Ja
4 Slutsatser
Majoriteten av de som delagit i kurs och rådgivning är nöjda med utbildningen.
Beroende på målområde menar 53 till 66 procent att kompetensutvecklingen har
bidragit till att man förändrat sitt arbetssätt i någon utsträckning. Många svarar
att de inte kan mer än före utbildningstillfället och att de redan arbetar på rekom­
menderat sätt. Det indikerar att kompetensutvecklingen behöver utvecklas för att
bli mer träffsäker när det gäller deltagare/målgrupp och innehåll för att deltagarna
ska vilja använda kunskapen för att utveckla sina företag.
4.1 Diskussion
Syftet med enkätundersökningen som redovisas i denna rapport var att utvärdera
kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet (2007–2013), men även för
att Jordbruksverketet ska få input för att kunna utveckla verksamheten så att den
blir ändamålsenlig och effektiv. Enkätfrågorna utformades för att ge svar på hur
verksamheten uppfattas, vilken kunskap man får och vilka effekterna av aktiviteterna
är. Undersökningen skulle besvara följande frågor:
1. Är de som deltagit i kurs respektive rådgivning nöjda med utbildningen?
2. Vilken effekt upplever deltagarna att utbildningen har haft?
3. Finns det skillnader mellan män och kvinnor med avseende på nöjdhet och effekt
av kompetensutvecklingen?
4.Upplever deltagarna att det är en bra nivå och ett bra innehåll i
kompetens­utvecklingen?
4.1.1 Resultat från enkätundersökningen 2010 står sig
En jämförelse av resultaten från 2010 visar att resultaten överlag står sig i de frågor
som är jämförbara. Redan i förra undersökningen konstaterades att nöjdheten i många
avseenden är högre än de upplevda effekterna. Det är ett väntat resultat eftersom
det i allmänhet är enklare att vara nöjd med ett enstaka utbildningstillfälle än att
faktiskt ändra sitt beteende och arbetssätt. En viss skillnad i effekt jämfört med
2010 uppmäts inom rådgivning, där en mindre andel idag uppger att de förändrat
produktionsmetod till följd av rådgivningen. Resultatet kan bero på att innehållet i
rådgivningarna i genomsnitt har handlat om andra saker sedan 2010.
Jämfört med 2010 är det en högre andel av dem som har deltagit i kurs som menar
att kursen har bidragit till att de har börjat arbeta mer miljövänligt. Andelen som
uppger denna effekt har fördubblats sedan 2010. Förbättringen kan troligen förklaras
av att frågan om man börjat arbeta mer miljövänligt formulerades som två frågor
2015, medan endast en sådan fråga ställdes 2010. Anledningen till att frågan om
miljövänligt arbetssätt utökades med en fråga 2015 var att det inte är självklart för
alla respondenter att frågan (Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag har börjat
arbeta mer miljövänligt) inkluderar ändrad skötsel för att gynna biologisk mångfald.
Därför ställde vi frågan om ändrad skötsel av marker och gårdsmiljön separat och
kompletterade därefter med en fråga om man börja arbetat mer miljövänligt på annat
sätt. Det innebär att vi troligen har fångat upp de som börjat arbeta miljövänligt i
högre utsträckning än den undersökning som gjordes 2010 (Jordbruksverket, 2010).
22
Vi kan därför inte säga att det har skett en faktisk förändring sedan 2010.
4.1.2 Många är nöjda med verksamheten
Generellt är många nöjda med såväl kurs som rådgivning inom de olika mål­områdena,
vilket naturligtvis är positivt. Det är bara några enstaka procent som menar att
de är missnöjda med utbildningen. Kurser, dvs. komptensutveckling i grupp, får
överlag högre betyg än rådgivning, som vanligen genomförs enskilt på/i före­taget.
Skillnaden kan bero på att kurser genomförs tillsammans med andra och att samtal och
erfarenhets­utbyte med andra kursdeltagare leder till annan/ytterligare kunskap än den
som kursledaren förmedlar. Det kan också bero på att man har högre för­väntningar
på en rådgivning än en kurs. Infrias inte förväntningarna blir man också mindre
nöjd. Inom några målområden, till exempel ingen övergödning3 och giftfri miljö, är
man istället mer nöjd med rådgivning än kurs.
4.1.3 Många lär sig inget nytt inom målområdet tvärvillkor
Målområdet tvärvillkor får generellt mer negativa svar beträffande nöjdhet och
effekt än andra målområden. Målområdet tvärvillkor bedrivs endast som rådgivning.
Tvärvillkorsrådgivningen handlar om vilka regler om miljö och djurhållning i den
nationella lagstiftningen som man som lantbrukare måste efterleva för att hans/
hennes jordbruksmark ska berättiga till fullt gårdsstöd. Till skillnad från annan
miljörådgivning behöver lantbrukaren också betala för tvärvillkorsrådgivningen.
Vi menar att det är positivt att en tredjedel av respondenterna svarar att de inte kan
mer än innan rådgivningen genomfördes, eftersom det tyder på att de redan vet vilka
regler som omfattas av tvärvillkoren. Många menar också att de redan arbetade på
det sätt som rekommenderades vid rådgivningen, vilket också är positivt.
4.1.4 Kompetensutveckling bidrar delvis till att utveckla företag
Frågorna som handlar om förändrat arbetssätt efter kurs/rådgivning har ursprungligen
formulerats på EU-nivå. Frågorna skulle ställas till deltagare i kompetensutveckling
i samband med halvtids- och slututvärdering av landsbygdsprogrammet för att
utvärdera effekterna av den kompetensutveckling som finansieras av programmet.
Flera av frågorna är egentligen inte relevanta att ställa eftersom det är mycket
kompetensutveckling som inte handlar om de saker som efterfrågas, vilket också
blir tydligt i hur respondenterna svarat. Även en del fritextsvar indikerar att vissa
respondenter tycker att frågorna inte är relevanta för den kurs eller rådgivning som
de har gått. Generellt är mycket verksamhet inom kompetensutvecklingen i Sverige
kopplad till miljöfrågor i jord- och skogsbruk.
På frågorna om kursen/rådgivningen har bidragit till att man har introducerat nya
produkter eller produktionsinriktningar, förändrat produktionsmetod eller börjat
använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel är det många som svarar att kursen/
rådgivningen inte handlade om det (mellan 22 och 35 procent). Många svarar också
att kursen/rådgivningen inte alls eller i liten utsträcking bidragit till detta. Svaren
indikerar alltså att kompetensutvecklingen generellt handlar om andra saker. Undantag
finns dock, till exempel menar cirka 20 procent av dem som deltagit i rådgivning
inom företagsutveckling axel 3 och landsbygdsutveckling att rådgivningen bidragit
till att man introducerat nya produkter. Likaså har 20 procent av dem som deltagit i
målområdet ekologisk produktion förändrat sin produktionsmetod efter rådgivning.
3 En stor andel av rådgivning inom Ingen övergödning genomförs inom projektet Greppa näringen
23
Nya IT- och datorbaserade hjälpmedel har i högst utsträckning börjat användas av
dem som deltagit i rådgivning inom målområdet landsbygdsutveckling (23 procent),
vilket tyder på att rådgivningen inom detta målområde också handlar om frågor om
IT-stöd.
4.1.5 Kompetensutvecklingen bidrar till miljövänligt arbetssätt
Flera målområden handlar om miljöfrågor. Det är därför fler som svarar positivt på
dessa frågor, d.v.s. att de börjat arbeta mer miljövänligt. Av dem som deltagit inom
målromådena ekologisk produktion och ett rikt odlingslandskap menar ungefär
fyra av tio att kursen/rådgivningen att bidragit i ganska/mycket hög utsträckning
till att de börjat sköta sina marker eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk
mångfald. På frågan om man börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt återfinns
högre andel positiva svar (ganska/mycket hög utsträckning) inom målområdena
begränsad klimatpåverkan, ekologisk produktion, ett rikt odlingslandskap och giftfri
miljö än inom andra målområden.
Enligt tabell F4 är det många målområden som uppfattas som positiva ur miljö­
synpunkt. Mer än tre fjärdedelar av dem som deltagit i aktiviteter inom målområdena
ekologisk produktion, ett rikt odlingslandskap, hållbart skogsbruk, giftfri miljö,
ingen övergödning och tvärvillkor menar att de börjat arbeta mer miljövänligt i
någon utsträckning (d.v.s. viss/ganska/hög utsträckning). Samtidigt är det ungefär
en fjärdedel som menar att de inte har börjat mer miljövänligt efter utbildning som
är tydligt inriktad på miljöfrågorna. Det kan förklaras med att de har deltagit på
utbildningar som snarare syftat till att informera om miljöfrågan i sig och inte på hur
deltagarna i sitt företagande kan bidra till en bättre miljö och därmed till att nå målen
för landsbygdsprogrammet och nationella miljökvalitetsmål. Det är också relativt
många som menar att utbildningen inte handlade om miljövänliga arbetsmetoder.
Det gäller även för målområden som är tydligt inriktade på just miljöfrågor, vilket
tyder på att kompetensutvecklingen inom ett enskilt målområde kan ha ett diverst
innehåll eller att miljöfrågan inte är tydligt presenterad på kursen eller rådgivningen.
Det finns vanligen flera anledningar till varför man förändrar sitt arbetssätt och på så
sätt ytterligare bidrar till målen med landsbygdsprogrammet, d.v.s. konkurrenskraftiga
företag, miljö och landskap samt landsbygdsutveckling. Kurser och rådgivning är
ett sätt. Därutöver kan man hämta in kunskap via nätverk, sociala medier, internet,
nyhetsbrev etc. Det kan vara svårt att avgöra vad det är som i slutändan gör att man
faktiskt ändrar sitt beteende och arbetessätt. Förutom kompetensutveckling finns
dessutom ekonomiska ersättningar och stöd inom landsbygdsprogrammet som ska
främja ett hållbart företagande och ett miljövänligt arbetssätt.
4.1.6 Viktigt att förmedla nyheter och innovationer
Utifrån resultaten i den här enkätundersökningen, som antyder att flera av deltagarna
inte lär sig så mycket nytt och att många redan arbetar på rekommenderat sätt, kan
man konstatera att kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet behöver
utvecklas. Det kan till exempel handla om att rådgivare och kursledare behöver bli
bättre på att snabbt förmedla information och kunskap utifrån aktuell och relevant
forskning samt att diskutera olika (innovativa) lösningar utifrån den enskildes
förutsättningar. Kompetensutvecklingen kan behöva bli mer träffsäker utifrån den
enskilde deltagarens befintliga kunskapsnivå och ambitioner för att han eller hon
4 I tabell F har de två frågorna om miljö slagits samman.
24
faktiskt ska kunna utveckla sitt företag. Kanske behöver kompetensutvecklingen
också söka nya metoder, till exempel webinarier, för att sprida kunskap, för att bli mer
tillgänglig och för att upplevas som engagerande och entusiasmerande. Därigenom ger
kompetensutvecklingen också ett större bidrag till målen för landsbygdsprogrammet.
Enkätundersökningens resultat tyder generellt på att man både är mer nöjd med och
upplever mer effekter efter en kurs än rådgivning. Enkätfrågornas utformning ger
dock inte svar på varför det är så. En kurs tar vanligen mer tid och engagemang i
anspråk än en rådgivning, vilket indikerar att de som anmäler sig till kurs redan
inledningsvis är mer motiverade att lägga tid på utbildningen och därmed kanske
mer inställda på att faktiskt lära sig något vid utbildningstillfället. Och som nämns i
kapitel 4.1.2 så genomförs kurser i grupp, vilket även ger möjlighet till erfarenhets­
utbyte mellan kursdeltagarna. Utifrån detta finns alltså anledning att se över formerna
för kompetensutveckling i kommande landsbygdsprogram, så framtida utbildning
utformas på ett sätt så att metoderna efterliknar det som deltagarna menar är positivt
med kurser.
Det är dock relevant att poängtera att rådgivning och kurs inte är meningslösa för
dem som svarade att de redan arbetar på rekommenderat sätt. Det kan istället vara
bra att få bekräftelse på att man arbetar på ett sätt som bidrar till samhällets olika
målsättningar. Resultaten tyder alltså på att målgruppen överlag är välutbildad och
att en rådgivning därför inte bidrar med så mycket nytt.
4.1.7 Framtida undersökningar bör utformas med kontrollgrupp
Framtida studier skulle kunna vara mer inriktade på objektivt mätbara effekter,
eftersom människors upplevelser av effekter inte alltid överensstämmer med
verkligheten. Utmaningen blir att hitta en undersökningsdesign som gör det möjligt
att studera orsakssamband kopplade till deltagande i kurs eller rådgivning. Det
optimala är randomiserad studie med experiment- och kontrollgrupp. När det gäller
kompetens­utveckling inom landsbygdsprogrammet är det dock mycket svårt att hitta
en kontrollgrupp eftersom kompetensutveckling genom landsbygdsprogrammet har
funnits under lång tid. Dessutom bedrivs kompetensutveckling inom landsbygds­
programmet på fler sätt än kurs och rådgivning, till exempel artiklar i nyhetsbrev
och information på webben.
För att få mer kunskap om vad som påverkar deltagarnas nöjdhet skulle en
kvantitativ studie med fördel kunna kompletteras med djupintervjuer, gärna då i
närmare an­slutning till utbildningstillfället. Man ska då vara medveten om att det
kan vara svårt att mäta effekter eller förändrat beteende i nära samband med kurs
eller rådgivning.
Med tanke på hur många som meddelade Markör och Jordbruksverket att de inte
mindes det utbildningstillfälle som enkäten handlade om bör eventuella framtida
enkätundersökningar skickas ut kortare tid efter att kursen eller rådgivningen
genomförts.
25
4.2 Svar på utvärderingsfrågorna
1. Är de som deltagit i kurs respektive rådgivning nöjda med
utbildningen?
En övergripande slutsats är att de personer som deltagit i kurser och rådgivning är
nöjda. En majoritet är mycket eller ganska nöjda inom alla målområden, även om
nöjdheten varierar mellan målområden. Inom målområdet tvärvillkor är deltagarna
minst nöjda då 64 procent svarar att de är mycket eller ganska nöjda. Mest nöjda är
deltagare inom målområdet djurens välfärd där 88 procent svarar att de är mycket
eller ganska nöjda.
2. Vilken effekt upplever deltagarna att utbildningen har haft?
När det gäller effekter av utbildningen varierar resultaten beroende på vilka grupper
man undersöker. Andelen som tycker att kompetensutvecklingen har bidragit till att
man har förändrat sitt arbetssätt (i ganska/hög utsträckning) varierar mellan fem
procent (tvärvillkor) och 19 procent (hållbart skogsbruk och landsbygdsutveckling).
När man inkluderar den andel som också svarar i viss utsträckning skiftar andelen
som uppger effekt från 53 (tvärvillkor) till 66 procent (begränsad klimatpåverkan
och giftfri miljö). I många undergrupper framgår också att en tämligen stor andel
svarar att utbildningen inte handlar om att förändra sättet att arbeta. Det är ungefär
en tredjedel av respondenterna inom målområdena ett rikt odlingslandskap och
landsbygdsutveckling som har svarat det.
3. Finns det skillnader mellan män och kvinnor med avseende på
nöjdhet och effekt av kompetensutvecklingen?
En fördjupad analys av skillnader mellan kvinnor och män tyder på att män i högre
grad än kvinnor upplever att utbildningen har bidragit till ett förändrat sätt att arbeta.
När det gäller kurser finns däremot en tendens till att kvinnor är mer nöjda än män.
Orsaken till dessa skillnader går inte att utläsa i resultaten för övrigt. Antingen
har män och kvinnor olika svarsmönster eller så beror skillnaderna på att män och
kvinnor tagit del av olika utbildningsinnehåll. Resultaten pekar på vissa skillnader i
vad kvinnor och män anser att de lärt sig. Bland kvinnor är det exempelvis vanligare
att ha lärt sig mer om djurhållning och/eller djurvälfärd medan män i högre grad
anser att de lärt sig mer om miljövänliga arbetsmetoder.
4. Upplever deltagarna att det är en bra nivå och ett bra innehåll i
kompetensutvecklingen?
Inom vissa målområden är det är en ganska hög andel som anser att kursen eller
rådgivningen inte har bidragit till att de kan mer, det gäller till exempel tvärvillkors­
rådgivningen och begränsad klimatpåverkan. Samtidigt är det vanligaste svaret på
frågan om varför utbildningen inte har bidragit till förändrat arbetssät att Jag arbetade
redan på det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen. En fördjupad analys
visar att varken kön eller ålder förklarar varför en del tycker på det sättet, utan svaret
får sökas i utbildningsinnehållet. De som har deltagit i rådgivning tycker i högre
utsträckning att de inte lärt sig något nytt än de som har gått kurs. Det gäller även
deltagande inom målområdena tvärvillkor, begränsad klimatpåverkan och företags­
utveckling (axel 1 och 3). Resultaten tyder således på att många som redan arbetar på
ett sätt som bidrar till målen för landsbygdsprogrammet och har stor kunskap inom
ett område tar del av kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet.
26
En viss korrelation mellan nöjdhet och effekter kan märkas, men den är inte
konsekvent. Tvärvillkor har minst andel nöjda och samtidigt minsta andel som
upp­lever att utbildningen har bidragit till förändring. Inom målområdet djurens välfärd
är resultaten positiva för såväl nöjdhet som förändrat beteende. Inom begränsad
klimatpåverkan korrelerar nöjdhet och effekt inte lika starkt. Målområdet bedöms
som ett av de målområden med mest effekt samtidigt som andelen nöjda är bland de
lägsta. Som deltagare i en utbildning värderar man förstås fler aspekter än eventuellt
förändrat beteende efter kurs/rådgivning, till exempel kompetensen hos kursledaren,
hur bra man trivdes med (eventuella) övriga deltagare eller helt enkelt om man
uppfattade utbildningen som intressant och trevlig.
27
5 Referenslista
Jordbruksverket. 2010. Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. Rapport
från en statistisk undersökning genomförd våren 2010. Jordbruksverkets rapport
nummer 2010:30.
Jordbruksverket. 2011. Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet.
Fördjupning av rapport 2010:30. Jordbruksverkets rapport nummer 2011:39.
28
Bilaga 1 Enkätfrågor
Bakgrundsfrågor
1. Jag deltog i kursen/rådgivningen i min roll som...
Jordbrukare eller trädgårdsföretagare eller anställd i ett sådant företag
Skogsägare eller skogsentreprenör
Livsmedelsföretagare eller anställd i ett sådant företag
Företagare i landsbygdsföretag av annan typ än de ovan, eller anställd i ett
sådant företag
Annan roll än de ovan
Frågor om innehållet i kursen/rådgivningen
2. Är du nöjd med innehållet i kursen/rådgivningen?
Mycket nöjd
Ganska nöjd
Varken nöjd eller missnöjd
Ganska missnöjd
Mycket missnöjd
3. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om...
(Flera alternativ kan anges)
Miljövänliga arbetsmetoder
Naturmiljöer och biologisk mångfald
Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader
Djurhållning och/eller djurvälfärd
Starta och utveckla företag
Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap
Entreprenad, köp av tjänster
Produktutveckling eller diversifiering
Turism, restaurang, mat och dryck
Service- och tjänsteverksamhet
Ingenting, jag kan inte mer än innan
Annat
Utbildningens effekter
Ange i vilken utsträckning du instämmer i nedanstående påståenden.
4. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar.
I mycket hög utsträckning
I ganska hög utsträckning
I viss utsträckning
I mycket liten utsträckning
Inte alls
Vet ej
Kursen/rådgivningen handlade inte om att introducera nya produkter eller
produktionsinriktningar
29
5. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, är verksam i har
förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder.
I mycket hög utsträckning
I ganska hög utsträckning
I viss utsträckning
I mycket liten utsträckning
Inte alls
Vet ej
Kursen/rådgivningen handlade inte om att förändra produktionsmetoder
6. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel.
I mycket hög utsträckning
I ganska hög utsträckning
I viss utsträckning
I mycket liten utsträckning
Inte alls
Vet ej
Kursen/rådgivningen handlade inte om nya IT- och datorbaserade hjälpmedel
7. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter
markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald.
I mycket hög utsträckning
I ganska hög utsträckning
I viss utsträckning
I mycket liten utsträckning
Inte alls
Vet ej
Kursen/rådgivningen handlade inte om biologisk mångfald
8. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i,
har börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan).
I mycket hög utsträckning
I ganska hög utsträckning
I viss utsträckning
I mycket liten utsträckning
Inte alls
Vet ej
Kursen/rådgivningen handlade inte om miljövänliga arbetsmetoder
Sammanfattning av utbildningens effekter
9. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta.
I mycket hög utsträckning - Gå till fråga 11
I ganska hög utsträckning - Gå till fråga 11
I viss utsträckning - Gå till fråga 11
I mycket liten utsträckning - Gå till fråga 10
Inte alls - Gå till fråga 10
Vet ej - Gå till fråga 11
Kursen/rådgivningen handlade inte om att förändra sättet att arbeta
30
10. Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till
att du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?
Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kräva för stor
arbetsinsats
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kosta för mycket
Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam i för att genomföra de
förändringar jag lärde mig på kursen/rådgivningen
Förändringen kommer att genomföras senare
Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades på kursen/rådgivningen
Annat skäl, nämligen
Vet ej
11. Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets
utveckling.
I mycket hög utsträckning
I ganska hög utsträckning
I viss utsträckning
I mycket liten utsträckning
Inte alls
Vet ej
12. Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är
verksam i, har blivit mer lönsamt.
I mycket hög utsträckning
I ganska hög utsträckning
I viss utsträckning
I mycket liten utsträckning
Inte alls
Vet ej
Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt
Enkät 1 och 4. Frågor om ditt jordbruk
13. Drev eller var du verksam i ett jordbruksföretag 2013?
Ja - Gå till fråga 14
Nej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan
14. Vilka miljöersättningar hade jordbruksföretaget 2013? Markera de alternativ
som då var aktuella för dig.
Miljöskyddsåtgärder
Ekologiska produktionsformer
Betesmarker och slåtterängar
Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet
Vallodling
Hotade husdjursraser
Minskat kväveläckag
Skötsel av våtmarker
Skyddszoner
Ingen av ovanstående miljöersättningar
Vet ej
31
15. Hur stor areal åkermark brukades inom jordbruksföretaget 2013?
0 hektar
0,1-10 hektar
10,1-50 hektar
50,1-100 hektar
100,1-200 hektar
Mer än 200 hektar
Vet ej
16. Hur stor areal betesmark ingick i jordbruksföretaget 2013?
0 hektar - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan
0,1-5 hektar
5,1-10 hektar
10,1-20 hektar
20,1-40 hektar
Mer än 40 hektar
Vet ej
17. Har du, eller företaget du är verksam i, betesmarker som du/ni inte söker
miljöersättning för?
Ja - Gå till fråga 18
Nej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan
Vet ej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan
18. Varför söker du eller företaget du är verksam i inte miljöersättning för dessa
betesmarker? Ange det alternativ som stämmer bäst.
Markerna används bara för bete vissa år
Jag/vi ska sluta med djuren
Man får för lite pengar för det arbete som krävs för att sköta markerna
Det är för många regler att hålla ordning på
Jag vill kunna sköta markerna på mitt eget sätt
Annat skäl, nämligen
19. Har du övriga kommentarer eller synpunkter lämna gärna dessa här:
Enkät 2 och 5. Frågor om ditt skogsbruk
13. Äger du skog?
Ja - Gå till fråga 14
Nej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan
14. Hur är skogsägandet i förhållande till boendet?
Jag äger skog i samma kommun som jag bor i
Jag äger inte skog i den kommun jag bor i
15. Hur mycket skog äger du (räkna också med arealer som du är delägare till)?
Mindre än 50 hektar
51-400 hektar
401-1 000 hektar
Mer än 1 000 hektar
32
16. Har kursen/rådgivningen bidragit till att du är mer aktiv som skogsägare i dag,
dvs. att du utför eller beställer fler åtgärder i din skog?
Ja
Nej
17. Har du sökt och fått stöd för miljöåtgärder i skogen någon gång mellan 2007
och 2014?
Ja, skogens mångfald
Ja, ädellövskog
Ja, men ingen av ovanstående
Nej
Vet ej
18. Har du övriga kommentarer eller synpunkter lämna gärna dessa här:
Enkät 3 och 6. Frågor om stöd
13. Har du fått investeringsstöd från landsbygdsprogrammet (”EU-stöd”) för att
utveckla ditt företag?
Ja - Gå till fråga 14
Nej - Gå till fråga 15
Jag har inget företag - Gå till fråga 15
Vet ej - Gå till fråga 15
14. Hur viktig bedömer du att kursen/rådgivningen var för att investeringen skulle
kunna genomföras?
Mycket viktig
Ganska viktig
Delvis viktig
Inte särskilt viktig
Helt oviktig
Vet ej
Kursen/rådgivningen handlade inte om den investering jag gjort i företaget
15. Har du varit med i något projekt som har fått stöd från landsbygdsprogrammet
(”EU-stöd”) för att utveckla ditt närområde?
Ja - Gå till fråga 16
Nej - Tack för din medverkan, lämna gärna synpunkter på sista sidan
Jag har varit med i projekt, men vet inte om det var med stöd från landsbygdsprogrammet - Gå till fråga 16
16. Vad lärde du dig på kursen/rådgivningen som bidrog till det projektets
genomförande?
(Flera alternativ kan anges)
Projektledning
Ekonomi
Att stödja och driva lokal utveckling
Att hantera natur- och kulturarv
Att stödja bredbandsutbyggnad
Att stödja annan lokal service (ej bredband)
Inget av ovanstående
33
17. Hur viktig bedömer du att kursen/rådgivningen var för projektet?
Mycket viktig
Ganska viktig
Delvis viktig
Inte särskilt viktig
Helt oviktig
Vet ej
18. Har du övriga kommentarer eller synpunkter lämna gärna dessa här:
34
Bilaga 2 Tabeller
Tabell 1. Antal personer i urvalsram och urval.
Målområde
Begränsad klimatpåverkan
Aktivitet
Kurs
Begränsad klimatpåverkan
Rådgivning
Djurens välfärd
Kurs
Djurens välfärd
Rådgivning
Ekologisk produktion
Kurs
Ekologisk produktion
Rådgivning
Urvalsramen
Urvalet
3002
294
538
294
3898
294
257
257
1042
294
396
294
Ett rikt odlingslandskap
Kurs
2693
294
Ett rikt odlingslandskap
Rådgivning
1347
294
Företagsutveckling Axel 1
Kurs
7272
294
Företagsutveckling Axel 1
Rådgivning
3413
294
Företagsutveckling Axel 3
Kurs
3428
294
Företagsutveckling Axel 3
Rådgivning
314
294
Giftfri miljö
Kurs
328
294
Giftfri miljö
Rådgivning
168
168
Hållbart skogsbruk
Kurs
27207
294
Hållbart skogsbruk
Rådgivning
13177
294
Ingen övergödning
Kurs
1593
294
Ingen övergödning
Rådgivning
2555
294
Landsbygdsutveckling
Kurs
2911
294
Landsbygdsutveckling
Rådgivning
358
294
Tvärvillkor
Rådgivning
Totalt
35
353
294
76250
6011
Tabell 2. Bortfall i olika undergrupper
Bruttourval
Kön
Åldersgrupper
Axel
Nettourval
Procent
Svarande
Antal
Antal
Antal
Antal
Kvinna
2079
172
8
1907
756
40
Man
3932
309
8
3623
1530
42
Under 40 år
1610
103
6
1507
447
30
40–64 år
3707
299
8
3408
1484
44
694
79
11
615
355
58
65 år och äldre
Aktivitet
Övertäckning
Procent
Kurs
2940
210
7
2730
1174
43
Rådgivning
3071
271
9
2800
1112
40
Axel 1
1727
134
8
1593
604
38
Axel 2,
jordbruk
2520
176
7
2344
1058
45
Axel 3
1176
108
9
1068
388
36
588
63
11
525
236
45
Målområde Begränsad
klimatpåverkan
588
39
7
549
219
40
Djurens välfärd
551
51
9
500
195
39
Ekologisk
produktion
588
49
8
539
226
42
Ett rikt odlings­
landskap
588
54
9
534
261
49
Företags­utveckling
Axel 1
588
44
7
544
190
35
Företagsutveckling
Axel 3
588
43
7
545
190
35
Giftfri miljö
462
30
6
432
203
47
Hållbart
skogsbruk
588
63
11
525
236
45
Ingen
övergödning
588
31
5
557
252
45
Landsbygds­
utveckling
588
65
11
523
198
38
Tvärvillkor
294
12
4
282
116
41
Kvinnor under
40 år
639
45
7
594
174
29
Kvinnor 40–64
år
1276
107
8
1169
502
43
Kvinnor 65 år
och äldre
164
20
12
144
80
56
Män under
40 år
971
58
6
913
273
30
Män 40–64 år
2431
192
8
2239
982
44
Män 65 år och
äldre
530
59
11
471
275
58
Hållbart
skogsbruk
Ålder och
kön
36
Bruttourval
Ålder och
aktivitet
Under 40 år
kurs
Axel och
aktivitet
Nettourval
Svarande
876
43
5
833
264
32
40–64 år kurs
1698
129
8
1569
702
45
65 år och äldre
kurs
366
38
10
328
208
63
Under 40 år
rådgivning
734
60
8
674
183
27
40–64 år
rådgivning
2009
170
8
1839
782
43
328
41
13
287
147
51
Kurs 2012
1626
119
7
1506
612
41
Rådgivning
2012
1415
125
9
1290
500
39
65 år och äldre
rådgivning
År och
aktivitet
Övertäckning
Kurs 2013
1314
91
7
1224
562
46
Rådgivning
2013
1656
146
9
1510
612
41
Axel 1, kurs
882
66
7
816
301
37
1176
71
6
1105
520
47
Axel 2,
jordbruk, kurs
Axel 3, kurs
588
45
8
543
233
43
Hållbart skogsbruk, kurs
294
28
10
266
120
45
Axel 1,
rådgivning
845
68
8
777
303
39
Axel 2,
jordbruk,
rådgivning
1344
105
8
1239
538
43
Axel 3,
rådgivning
588
63
11
525
155
30
Hållbart
skogsbruk,
rådgivning
294
35
12
259
116
45
37
Tabell 3. Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om man var nöjd med innehållet i
kursen respektive rådgivningen.
F2 Är du nöjd med innehållet i kursen/rådgivningen? Procent
Kurs 2015
Rådgivning
2015
Kurs 2010
Rådgivning
2010
Varken nöjd eller missnöjd
16
25
17
22
Nöjd
83
71
80
74
Tabell 4. Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om kursen respektive rådgivningen
har bidragit till att man har introducerat nya produkter eller
produktionsinriktningar
F4 Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat
nya produkter eller produktionsinriktningar. Procent
I viss utsträckning
Kurs 2015
Rådgivning
2015
Kurs 2010
Rådgivning
2010
21
23
15
14
8
7
8
8
I mycket eller ganska hög utsträckning
Tabell 5. Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om kursen respektive rådgivningen
har bidragit till att man har förändrat produktionsmetod
F5 Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktions­
metod eller produktionsmetoder. Procent
I viss utsträckning
I mycket eller ganska hög
utsträckning
Kurs 2015
Rådgivning
2015
Kurs 2010
Rådgivning
2010
21
26
27
28
9
3
10
14
Tabell 6. Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om kursen respektive rådgivningen
har bidragit till att man har börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel
F6 Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda
nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. Procent
Kurs 2015
Rådgivning
2015
Kurs 2010
Rådgivning
2010
I viss utsträckning
9
14
13
13
I mycket eller ganska hög
utsträckning
4
3
5
4
Tabell 7. Jämförelse mellan 2010 och 2015 på frågan om kursen respektive rådgivningen
har bidragit till att man har börjat arbeta mer miljövänligt
F7 8 Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta
mer miljövänligt (F7 och F8). Procent
Kurs 2015
Rådgivning
2015
Kurs 2010
Rådgivning
2010
I viss utsträckning
43
49
29
40
I mycket/ganska hög utsträckning
25
27
11
17
38
Tabell 8. Andel (procent) nöjda med innehållet i kurs respektive rådgivning fördelat per
axel.
Axel 1
Missnöjd
Varken eller
Nöjd
Total
Kurs
2
22
77
100
Rådgivning
5
28
67
100
Axel 2, jordbruk
Missnöjd
Varken eller
Nöjd
Total
Kurs
1
14
85
100
Rådgivning
2
18
80
100
Missnöjd
Varken eller
Nöjd
Total
4
15
81
100
Axel 3
Kurs
Rådgivning
4
20
76
100
Missnöjd
Varken eller
Nöjd
Total
Kurs
0
14
86
100
Rådgivning
4
28
68
100
Hållbart skogsbruk
Tabell 9. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på axel och
kurs respektive rådgivning
Axel 1
Kurs
Rådgivning
Inte alls/ liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade inte
om att förändra sättet
att arbeta
Vet ej
37
49
14
100
12
7
39
49
13
100
6
10
Inte alls/ liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade inte
om att förändra sättet
att arbeta
Vet ej
Kurs
47
40
13
100
16
5
Rådgivning
40
52
8
100
20
3
Inte alls/ liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade inte
om att förändra sättet
att arbeta
Vet ej
Kurs
43
44
14
100
21
11
Rådgivning
35
39
26
100
24
5
Hållbart
skogsbruk
Inte alls/ liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade inte
om att förändra sättet
att arbeta
Vet ej
Kurs
41
37
23
100
5
12
Rådgivning
56
35
10
100
13
3
Axel 2,
jordbruk
Axel 3
39
Tabell 10. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på axel
och ålder
Axel 1
Inte alls/ liten
I viss
utsträckning utsträckning
I ganska/
hög
utsträckning
Total
Kursen handlade inte
om att förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
18
100
9
10
Under 40 år
37
45
40–64 år
38
50
12
100
12
7
65 år och äldre
33
53
14
100
5
5
I ganska/
hög
utsträckning
Total
Kursen handlade inte
om att förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Axel 2,
jordbruk
Inte alls/ liten
I viss
utsträckning utsträckning
Under 40 år
39
42
19
100
18
8
40–64 år
44
46
9
100
17
3
65 år och äldre
47
46
7
100
23
4
I ganska/
hög
utsträckning
Total
Kursen handlade inte
om att förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Axel 3
Inte alls/ liten
I viss
utsträckning utsträckning
Under 40 år
49
35
16
100
19
9
40–64 år
40
47
13
100
20
10
65 år och äldre
39
39
21
100
30
16
I ganska/
hög
utsträckning
Total
Kursen handlade inte
om att förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Hållbart
skogsbruk
Inte alls/ liten
I viss
utsträckning utsträckning
Under 40 år
26
55
19
100
5
15
40–64 år
47
31
22
100
5
9
65 år och äldre
51
38
10
100
11
7
Tabell 11. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på om
man fått investeringsstöd eller inte (Axel 1).
Har du fått investeringsstöd från landsbygdsprogrammet (”EU-stöd”) för att utveckla ditt företag?
F13 enkät 3_6
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
27
54
18
100
10
0
Nej
39
46
15
100
12
6
Total (Bas:Ja/Nej)
36
48
16
100
12
5
Jag har inget
företag
40
52
8
100
7
12
Vet ej
42
51
7
100
3
22
Total (Bas:Samtliga)
37
49
14
100
10
8
Ja
40
Tabell 12. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på hur
viktig kursen/rådgivningen var för att investeringen skulle kunna genomföras
(Axel 1).
Hur viktig bedömer du att kursen/rådgivningen var för att investeringen skulle kunna genomföras?
F14 enkät 3_6
Inte alls/ liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Helt oviktig
45
55
0
100
11
0
Inte särskilt viktig
31
40
29
100
0
1
9
69
22
100
17
0
Total
(Bas:Oviktigt-viktigt)
23
56
21
100
10
0
Kursen handlade inte
om den investering
jag gjort i företaget
38
54
8
100
6
0
Delvis/ganska/
mycket viktigt
Vet ej
100
0
0
100
0
0
Total
27
55
18
100
9
0
Tabell 13. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på areal
åkermark som brukades inom företaget 2013 (Axel 2).
Hur stor areal åkermark brukades inom jordbruksföretaget 2013?
F15 enkät 1_4
Inte alls/ liten
utsträckning
I viss
utsträckning
62
29
9
100
32
4
0,1–10 hektar
49
40
11
100
23
1
10,1–50 hektar
44
50
6
100
13
3
0 hektar
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
50,1–100 hektar
46
46
8
100
17
3
100,1–200 hektar
36
53
11
100
12
1
Mer än 200 hektar
40
51
10
100
9
7
Vet ej
86
14
0
100
37
16
Total
45
47
8
100
16
3
41
Tabell 14. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på vilka
miljöersättningar som fanns på företaget 2013 (Axel 2).
Vilka miljöersättningar hade jordbruksföretaget 2013? Markera de alternativ som då var aktuella
för dig.
F14 enkät 1_4
Inte alls/ liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/
hög
utsträckning
Total
Kursen
handlade inte
om att förändra
sättet att
arbeta
Miljöskyddsåtgärder
37
47
16
100
8
3
Ekologiska
produktionsformer
43
48
9
100
11
4
Betesmarker och
slåtterängar
47
46
6
100
15
2
Natur- och
kulturmiljöer i
odlingslandskapet
44
50
6
100
16
1
Vet
ej
Vallodling
45
46
9
100
16
2
Hotade husdjursraser
63
19
18
100
8
1
Minskat kväveläckag
37
50
13
100
12
3
Skötsel av våtmarker
60
28
13
100
6
6
Skyddszoner
40
50
10
100
13
2
Ingen av ovanstående
miljöersättningar
46
46
8
100
26
3
Vet ej
72
28
0
100
23
22
Total
45
47
8
100
16
3
Tabell 15. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på om om
man varit med i något projekt som har fått stöd från landsbygdsprogrammet
(Axel 3)
Har du varit med i något projekt som har fått stöd från landsbygdsprogrammet (”EU-stöd”) för att
utveckla ditt närområde?
F15 enkät 3_6
Ja
Inte alls/ liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen
handlade inte
om att
förändra
sättet att
arbeta
Vet
ej
28
46
26
100
12
3
Nej
47
43
10
100
24
11
Total (Bas:Ja/Nej)
43
43
14
100
22
10
7
44
50
100
8
25
41
43
15
100
21
10
Jag har varit med i
projekt, men vet inte
om det var med stöd
från landsbygds­
programmet
Total (Bas:Samtliga)
42
Tabell 16. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på hur
viktig man bedömer att kursen/rådgivningen var för projektet (Axel 3)
Hur viktig bedömer du att kursen/rådgivningen var för projektet?
F17 enkät 3_6
Inte alls/
liten
utsträckning
Helt oviktig
I viss
utsträckning
I ganska/
hög
utsträckning
Total
30
70
100
0
23
0
Kursen
handlade inte
om att
förändra
sättet att
arbeta
Vet
ej
Inte särskilt viktig
46
37
17
100
15
0
Delvis viktig
28
63
9
100
0
1
Ganska viktig
26
37
37
100
8
8
Mycket viktig
27
7
66
100
23
3
Delvis/ganska/mycket
viktigt
27
46
27
100
7
4
Total (Bas:Oviktigt-viktigt)
27
43
29
100
8
5
0
0
0
0
100
0
100
0
0
100
39
58
28
43
29
100
11
10
Rådgivningen handlade
inte om att utveckla
närområdet
Vet ej
Total (Bas:Samtliga)
Tabell 17. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på om
man äger skog i samma eller annan kommun som man bor i (Hållbart skogsbruk)
Hur är skogsägandet i förhållande till boendet?
F14 enkät 2_5
Inte alls/ liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Jag äger skog i
samma kommun
som jag bor i
54
28
18
100
6
9
Jag äger inte skog
i den kommun jag
bor i
35
51
14
100
11
8
Total
50
33
17
100
7
8
Tabell 18. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att
jag,eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på hur
mycketskog man äger (Hållbart skogsbruk)
Hur mycket skog äger du (räkna också med arealer som du är delägare till)?
F15 enkät 2_5
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Mindre än 50 hektar
48
33
19
51–400 hektar
50
36
401–1 000 hektar
67
0
49
Mer än 1 000 hektar
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
100
8
9
14
100
7
8
0
33
100
14
0
0
0
0
0
0
34
17
100
7
8
43
Total
Tabell 19. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på om
man har sökt stöd för miljöåtgärder (Hållbart skogsbruk)
Har sökt stöd för miljöåtgärder
F17 enkät 2_5_dik
Inte alls/ liten
I viss
I ganska/ hög
utsträckning utsträckning utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet att
arbeta
Vet
ej
Nej
45
36
19
100
6
10
Ja
53
34
13
100
12
0
Total
46
36
18
100
7
8
Tabell 20. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på
målområde och kurs respektive rådgivning
Begränsad
klimatpåverkan
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
Kurs
33
53
14
Rådgivning
38
42
20
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Kurs
38
45
Rådgivning
34
Ekologisk
produktion
Inte alls/
liten
utsträckning
Djurens välfärd
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
100
4
11
100
9
5
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
17
100
21
6
48
17
100
9
7
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Kurs
45
42
13
100
11
9
Rådgivning
39
40
21
100
12
4
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Kurs
44
42
14
100
20
3
Rådgivning
48
48
5
100
35
3
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
37
49
13
100
10
6
Ett rikt
odlingslandskap
Företagsutveckling
Axel 1
Kurs
Rådgivning
Företagsutveckling
Axel 3
39
50
11
100
6
11
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Kurs
43
47
10
100
18
11
Rådgivning
40
30
30
100
17
3
Giftfri miljö
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Kurs
40
47
13
100
6
8
Rådgivning
23
61
16
100
6
5
44
Hållbart skogsbruk
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Kurs
41
37
23
100
5
12
Rådgivning
56
35
10
100
13
3
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
55
34
100
14
6
Ingen övergödning
Kurs
Rådgivning
Landsbygdsutveckling
38
55
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
I ganska/ hög
utsträckning
12
100
16
2
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
7
I ganska/ hög
utsträckning
Kurs
42
39
18
100
24
11
Rådgivning
30
48
23
100
29
7
Tvärvillkor
Inte alls/
liten
utsträckning
I viss
utsträckning
Total
Kursen handlade
inte om att
förändra sättet
att arbeta
Vet
ej
Kurs
Rådgivning
I ganska/ hög
utsträckning
0
0
0
0
0
0
48
48
5
100
15
7
Tabell 21. Kursen/rådgivningen har bidragit att jag kan mer om, fördelat på aktivitet och
kön (Axel 1)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om…
F3
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
16
35
3
27
24
Naturmiljöer och biologisk mångfald
5
11
6
13
9
Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader
1
8
0
2
4
51
27
36
31
38
2
5
6
7
4
14
14
19
21
15
Miljövänliga arbetsmetoder
Djurhållning och/eller djurvälfärd
Starta och utveckla företag
Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap
Entreprenad, köp av tjänster
3
3
0
6
3
14
7
3
10
10
Turism, restaurang, mat och dryck
7
4
0
5
5
Service- och tjänsteverksamhet
6
3
6
5
5
Ingenting, jag kan inte mer än innan
5
17
26
27
14
20
17
31
24
20
Produktutveckling eller diversifiering
Annat
45
Tabell 22. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar, fördelat på aktivitet
och kön (Axel 1)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya
produkter eller produktionsinriktningar.
F4
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
47
52
72
56
52
I viss utsträckning
38
38
22
34
36
I ganska/ hög utsträckning
16
10
6
11
12
100
100
100
100
100
32
28
37
19
29
8
8
4
11
8
Total
Kursen handlade inte om att introducera nya produkter
eller produktionsinriktningar
Vet ej
Tabell 23. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder, fördelat på aktivitet och
kön (Axel 1)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktionsmetod
eller produktionsmetoder.
F5
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
50
52
63
49
51
I viss utsträckning
39
34
36
44
38
I ganska/ hög utsträckning
Total
Kursen handlade inte om att förändra
produktionsmetoder
Vet ej
11
14
1
7
11
100
100
100
100
100
21
19
33
25
22
6
6
4
7
6
Tabell 24. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, fördelat på aktivitet och
kön (Axel 1)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya
IT- och datorbaserade hjälpmedel.
F6
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
75
75
59
68
73
I viss utsträckning
19
17
34
21
19
I ganska/ hög utsträckning
Total
Kursen handlade inte om nya IT- och datorbaserade
hjälpmedel
Vet ej
46
7
8
7
12
8
100
100
100
100
100
50
29
46
34
39
7
4
7
7
6
Tabell 25. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i,
sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald,
fördelat på aktivitet och kön (Axel 1)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller
gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald.
F7
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
53
51
42
41
49
I viss utsträckning
38
30
42
36
34
9
19
16
23
17
100
100
100
100
100
55
35
46
30
43
8
7
11
12
8
I ganska/ hög utsträckning
Total
Kursen handlade inte om biologisk mångfald
Vet ej
Tabell 26. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan),
fördelat på aktivitet och kön (Axel 1)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer
miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan).
F8
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
52
52
57
42
50
I viss utsträckning
39
36
37
39
38
I ganska/ hög utsträckning
Total
Kursen handlade inte om miljövänliga arbetsmetoder
Vet ej
9
12
6
19
12
100
100
100
100
100
42
22
39
29
32
7
7
4
8
7
Tabell 27. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på
aktivitet och kön (Axel 1)
Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är
verksam i, har förändrat sättet att arbeta.
F9
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
38
36
43
36
37
I viss utsträckning
52
47
45
51
49
I ganska/ hög utsträckning
10
18
12
13
14
100
100
100
100
100
19
4
8
6
11
6
8
7
12
8
Total
Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta
Vet ej
47
Tabell 28. Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att
du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?, fördelat på
aktivitet och kön (Axel 1)
Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget
du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?
F10
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen
7
14
21
17
13
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen
skulle kräva för stor arbetsinsats
4
0
0
0
2
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen
skulle kosta för mycket
4
2
0
14
4
12
6
14
0
8
9
10
0
2
7
39
43
36
46
41
Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam
i för att genomföra de förändringar jag lärde mig på
kursen/rådgivningen
Förändringen kommer att genomföras senare
Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades
på kursen/rådgivningen
Annat skäl, nämligen
Vet ej
9
3
7
11
7
21
23
23
10
20
Tabell 29. Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företages
utveckling, fördelat på aktivitet och kön (Axel 1)
Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets utveckling.
F11
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
68
64
66
54
64
I viss utsträckning
24
27
31
33
27
8
9
3
13
9
Total
I ganska/ hög utsträckning
100
100
100
100
100
Vet ej
9
6
4
8
7
Tabell 30. Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är
verksam i, har blivit mer lönsamt (Axel 1)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer
lönsamt.
F12
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
76
68
85
72
73
I viss utsträckning
19
22
15
24
21
I ganska/ hög utsträckning
Total
Man
Kvinna
6
10
0
4
6
100
100
100
100
100
Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt
Vet ej
48
0
0
0
0
0
25
17
15
15
19
Tabell 31. Kursen/rådgivningen har bidragit att jag kan mer om, fördelat på aktivitet och
kön (Axel 2)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om…
F3
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Miljövänliga arbetsmetoder
42
46
24
46
44
Naturmiljöer och biologisk mångfald
41
40
41
30
36
Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader
31
28
17
11
21
Djurhållning och/eller djurvälfärd
19
15
21
18
17
Starta och utveckla företag
3
5
7
4
4
Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap
4
10
1
14
10
Entreprenad, köp av tjänster
0
3
1
0
1
Produktutveckling eller diversifiering
6
8
2
4
6
Turism, restaurang, mat och dryck
2
2
0
2
2
Service- och tjänsteverksamhet
1
1
1
0
1
3
7
14
15
10
21
16
12
11
14
Ingenting, jag kan inte mer än innan
Annat
Tabell 32. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar, fördelat på aktivitet
och kön (Axel 2)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya
produkter eller produktionsinriktningar.
F4
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
45
61
74
54
56
I viss utsträckning
39
29
15
38
34
I ganska/ hög utsträckning
Total
Kursen handlade inte om att introducera nya produkter
eller produktionsinriktningar
Vet ej
16
11
11
8
10
100
100
100
100
100
45
26
43
26
31
6
5
5
5
5
Tabell 33. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder, fördelat på aktivitet och
kön (Axel 2)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktionsmetod
eller produktionsmetoder.
F5
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
47
64
59
51
56
I viss utsträckning
34
31
27
44
37
I ganska/ hög utsträckning
Total
Kursen handlade inte om att förändra
produktionsmetoder
Vet ej
49
19
5
14
5
8
100
100
100
100
100
47
21
52
20
27
2
3
1
1
2
Tabell 34. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, fördelat på aktivitet och
kön (Axel 2)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya
IT- och datorbaserade hjälpmedel.
F6
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
83
82
93
72
78
I viss utsträckning
10
13
6
25
18
7
5
1
2
4
100
100
100
100
100
62
37
63
31
41
2
2
4
2
2
I ganska/ hög utsträckning
Total
Kursen handlade inte om nya IT- och datorbaserade
hjälpmedel
Vet ej
Tabell 35. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i,
sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald,
fördelat på aktivitet och kön (Axel 2)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller
gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald.
F7
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
26
32
18
19
25
I viss utsträckning
30
38
37
48
41
I ganska/ hög utsträckning
Total
Kursen handlade inte om biologisk mångfald
Vet ej
45
29
45
32
34
100
100
100
100
100
31
19
32
19
22
3
4
1
4
4
Tabell 36. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan),
fördelat på aktivitet och kön (Axel 2)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer
miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan).
F8
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
45
46
22
35
41
I viss utsträckning
30
40
63
50
43
I ganska/ hög utsträckning
25
13
15
15
16
100
100
100
100
100
28
15
51
18
21
5
7
7
4
5
Inte alls/ liten utsträckning
Total
Kursen handlade inte om miljövänliga arbetsmetoder
Vet ej
50
Tabell 37. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på
aktivitet och kön (Axel 2)
Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är
verksam i, har förändrat sättet att arbeta.
F9
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
41
50
34
41
44
I viss utsträckning
39
40
52
52
45
I ganska/ hög utsträckning
20
10
14
7
11
100
100
100
100
100
20
13
46
17
18
3
6
4
3
4
Inte alls/ liten utsträckning
Total
Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta
Vet ej
Tabell 38. Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att
du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?, fördelat på
aktivitet och kön (Axel 2)
Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget
du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?
F10
Kurs
Kvinna
Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
2
4
2
3
3
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kräva för stor arbetsinsats
14
2
0
1
3
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen skulle kosta för mycket
3
4
8
5
5
Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam
i för att genomföra de förändringar jag lärde mig på
kursen/rådgivningen
2
0
0
3
2
Förändringen kommer att genomföras senare
10
15
23
15
15
Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades
på kursen/rådgivningen
35
47
22
51
46
Annat skäl, nämligen
21
18
18
8
15
Vet ej
13
14
27
14
14
Tabell 39. Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företages
utveckling, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2)
Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets utveckling.
F11
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
64
55
52
57
58
I viss utsträckning
27
36
38
35
34
I ganska/ hög utsträckning
10
9
10
8
9
Total
100
100
100
100
100
Vet ej
6
10
10
6
7
51
Tabell 40. Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är
verksam i, har blivit mer lönsamt, fördelat på aktivitet och kön (Axel 2)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer
lönsamt.
F12
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
80
80
78
71
76
I viss utsträckning
13
17
22
26
20
7
3
0
3
4
100
100
100
100
100
0
1
0
1
1
17
18
18
10
15
I ganska/ hög utsträckning
Total
Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt
Vet ej
Tabell 41. Kursen/rådgivningen har bidragit att jag kan mer om, fördelat på aktivitet och
kön (Axel 3)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om…
F3
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
15
15
6
Naturmiljöer och biologisk mångfald
13
10
10
17
12
Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader
16
13
14
21
15
Djurhållning och/eller djurvälfärd
15
20
12
12
16
Starta och utveckla företag
16
11
37
20
15
Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap
15
20
27
27
18
Miljövänliga arbetsmetoder
Entreprenad, köp av tjänster
Kvinna
Man
Total
7
14
8
7
4
3
7
Produktutveckling eller diversifiering
19
20
13
10
18
Turism, restaurang, mat och dryck
16
18
23
23
17
Service- och tjänsteverksamhet
11
7
9
11
9
Ingenting, jag kan inte mer än innan
10
10
12
12
10
Annat
22
20
14
10
20
Tabell 42. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar, fördelat på aktivitet
och kön (Axel 3)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya
produkter eller produktionsinriktningar.
F4
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
42
53
43
55
47
I viss utsträckning
43
37
40
20
39
I ganska/ hög utsträckning
15
11
17
26
14
100
100
100
100
100
39
27
28
27
33
5
6
7
3
5
Total
Kursen handlade inte om att introducera nya produkter
eller produktionsinriktningar
Vet ej
52
Tabell 43. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder, fördelat på aktivitet och
kön (Axel 3)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktionsmetod
eller produktionsmetoder.
F5
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
56
47
52
Inte alls/ liten utsträckning
50
54
I viss utsträckning
38
34
24
38
35
I ganska/ hög utsträckning
12
13
20
15
13
100
100
100
100
100
46
25
31
32
36
8
6
4
5
7
Total
Kursen handlade inte om att förändra
produktionsmetoder
Vet ej
Tabell 44. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, fördelat på aktivitet och
kön (Axel 3)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya
IT- och datorbaserade hjälpmedel.
F6
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
60
79
64
52
70
I viss utsträckning
22
15
22
23
19
I ganska/ hög utsträckning
17
6
14
25
12
100
100
100
100
100
52
30
49
43
42
8
6
4
3
7
Total
Kursen handlade inte om nya IT- och datorbaserade
hjälpmedel
Vet ej
Tabell 45. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i,
sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald,
fördelat på aktivitet och kön (Axel 3)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller
gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald.
F7
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
53
64
53
38
58
I viss utsträckning
25
22
40
50
25
I ganska/ hög utsträckning
Man
Kvinna
21
15
7
12
17
100
100
100
100
100
Kursen handlade inte om biologisk mångfald
48
38
58
45
44
Vet ej
10
5
6
5
7
Total
53
Tabell 46. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan),
fördelat på aktivitet och kön (Axel 3)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer
miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan).
F8
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
59
50
66
36
54
I viss utsträckning
28
38
30
49
34
I ganska/ hög utsträckning
14
12
4
15
13
Total
100
100
100
100
100
Kursen handlade inte om miljövänliga arbetsmetoder
47
38
60
41
44
Vet ej
10
6
6
8
8
Tabell 47. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på
aktivitet och kön (Axel 3)
Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är
verksam i, har förändrat sättet att arbeta.
F9
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
41
45
37
33
42
I viss utsträckning
48
39
40
37
43
I ganska/ hög utsträckning
11
16
23
30
15
100
100
100
100
100
Kursen handlade inte om att förändra sättet att arbeta
22
20
21
26
21
Vet ej
13
9
5
5
11
Total
Tabell 48. Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att
du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?, fördelat på
aktivitet och kön (Axel 3)
Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget
du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?
F10
Kurs
Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
13
11
15
19
13
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen
skulle kräva för stor arbetsinsats
0
5
0
0
2
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/rådgivningen
skulle kosta för mycket
0
4
12
10
3
Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam
i för att genomföra de förändringar jag lärde mig på
kursen/rådgivningen
0
0
0
0
0
Förändringen kommer att genomföras senare
11
12
7
14
11
Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades
på kursen/rådgivningen
42
33
37
23
37
Annat skäl, nämligen
22
26
7
5
22
Vet ej
13
11
25
27
13
54
Tabell 49. Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företages
utveckling, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3)
Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets utveckling.
F11
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
46
44
36
50
45
I viss utsträckning
31
42
36
23
35
I ganska/ hög utsträckning
23
14
28
27
20
Total
100
100
100
100
100
Vet ej
10
9
11
9
10
Inte alls/ liten utsträckning
Tabell 50. Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är
verksam i, har blivit mer lönsamt, fördelat på aktivitet och kön (Axel 3)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer
lönsamt.
F12
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
73
72
56
58
71
I viss utsträckning
21
23
24
35
23
I ganska/ hög utsträckning
Total
6
6
20
7
7
100
100
100
100
100
0
0
1
0
0
20
15
26
15
18
Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt
Vet ej
Tabell 51. Kursen/rådgivningen har bidragit att jag kan mer om, fördelat på aktivitet och
kön (Hållbart skogsbruk)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om…
F3
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
Miljövänliga arbetsmetoder
14
47
20
14
33
Naturmiljöer och biologisk mångfald
71
45
60
54
52
Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller gamla byggnader
10
14
20
15
14
Djurhållning och/eller djurvälfärd
5
0
0
4
2
Starta och utveckla företag
0
2
0
4
2
Ekonomi, ökad lönsamhet och ledarskap
10
11
0
6
9
Entreprenad, köp av tjänster
10
8
0
6
7
Produktutveckling eller diversifiering
5
3
5
6
4
Turism, restaurang, mat och dryck
0
1
0
2
1
Service- och tjänsteverksamhet
0
1
0
0
1
Ingenting, jag kan inte mer än innan
10
10
30
26
15
Annat
29
25
0
8
20
55
Tabell 52. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
introducerat nya produkter eller produktionsinriktningar, fördelat på aktivitet
och kön (Hållbart skogsbruk)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har introducerat nya
produkter eller produktionsinriktningar.
F4
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
79
54
75
60
60
I viss utsträckning
21
31
19
31
29
0
15
6
9
11
I ganska/ hög utsträckning
100
100
100
100
100
Kursen handlade inte om att introducera nya produkter
eller produktionsinriktningar
Total
15
27
20
14
22
Vet ej
15
8
0
2
7
Tabell 53. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
förändrat produktionsmetod eller produktionsmetoder, fördelat på aktivitet och
kön (Hållbart skogsbruk)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag i, har förändrat produktionsmetod
eller produktionsmetoder.
F5
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
73
56
87
65
62
I viss utsträckning
27
26
13
32
27
0
18
0
3
10
I ganska/ hög utsträckning
Total
100
100
100
100
100
Kursen handlade inte om att förändra
produktionsmetoder
21
20
25
13
19
Vet ej
21
9
0
3
8
Tabell 54. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel, fördelat på aktivitet och
kön (Hållbart skogsbruk)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat använda nya
IT- och datorbaserade hjälpmedel.
F6
Kurs
Inte alls/ liten utsträckning
I viss utsträckning
I ganska/ hög utsträckning
Total
Kursen handlade inte om nya IT- och datorbaserade
hjälpmedel
Vet ej
56
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
82
77
69
78
78
9
17
23
18
17
9
6
8
3
5
100
100
100
100
100
37
35
32
22
32
5
6
0
4
5
Tabell 55. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i,
sköter markerna eller gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald,
fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, sköter markerna eller
gårdsmiljön på ett sätt som gynnar biologisk mångfald.
F7
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
47
24
17
23
26
I viss utsträckning
29
51
78
47
49
I ganska/ hög utsträckning
24
25
6
30
25
100
100
100
100
100
5
13
10
5
10
10
7
0
5
6
Total
Kursen handlade inte om biologisk mångfald
Vet ej
Tabell 56. Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har
börjat arbeta mer miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan),
fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är verksam i, har börjat arbeta mer
miljövänligt på andra sätt (än vad som avses i förra frågan).
F8
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
65
42
69
43
47
I viss utsträckning
24
45
31
45
41
I ganska/ hög utsträckning
12
13
0
12
12
100
100
100
100
100
10
15
20
11
14
5
10
0
3
7
Total
Kursen handlade inte om miljövänliga
arbetsmetoder
Vet ej
Man
Kvinna
Tabell 57. Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag,
eller företaget jag är verksam i, har förändrat sättet att arbeta, fördelat på
aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk)
Sammanfattningsvis anser jag att kursen/rådgivningen har bidragit till att jag, eller företaget jag är
verksam i, har förändrat sättet att arbeta.
F9
Kurs
Kvinna
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
63
36
59
55
46
I viss utsträckning
31
38
41
33
36
6
26
0
12
19
I ganska/ hög utsträckning
Total
100
100
100
100
100
Kursen handlade inte om att förändra sättet att
arbeta
10
3
10
14
7
Vet ej
14
11
5
3
9
57
Tabell 58. Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att
du, eller företaget du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?, fördelat på
aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk)
Finns det några särskilda skäl till att kursen/rådgivningen inte har bidragit till att du, eller företaget
du är verksam i, har förändrat sättet att arbeta?
F10
Kurs
Kvinna
Jag lärde mig inget värdefullt på kursen/rådgivningen
Rådgivning
Man
Kvinna
Man
Total
14
0
10
3
3
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/
rådgivningen skulle kräva för stor arbetsinsats
0
0
0
8
3
Att genomföra det jag lärde mig på kursen/
rådgivningen skulle kosta för mycket
0
11
0
8
8
Jag har inte fått gehör inom det företag jag är verksam
i för att genomföra de förändringar jag lärde mig på
kursen/rådgivningen
0
0
0
3
1
Förändringen kommer att genomföras senare
0
7
20
13
9
Jag arbetade redan på det sätt som rekommenderades
på kursen/rådgivningen
57
46
30
38
44
Annat skäl, nämligen
14
11
20
8
11
Vet ej
14
29
20
26
25
Tabell 59. Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företages
utveckling, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart skogsbruk)
Kursen/rådgivningen har gett mig nya kontakter som bidragit till företagets utveckling.
F11
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Inte alls/ liten utsträckning
79
I viss utsträckning
21
I ganska/ hög utsträckning
Kvinna
Man
Total
62
67
60
64
31
33
28
29
0
7
0
11
7
Total
100
100
100
100
100
Vet ej
5
4
10
2
4
Tabell 60. Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är
verksam i, har blivit mer lönsamt, fördelat på aktivitet och kön (Hållbart
skogsbruk)
Kursen/rådgivningen har bidragit till att mitt företag, eller företaget jag är verksam i, har blivit mer
lönsamt.
F12
Kurs
Rådgivning
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Total
Inte alls/ liten utsträckning
80
77
87
86
80
I viss utsträckning
20
17
13
12
16
I ganska/ hög utsträckning
Total
Tvärtom, företaget har blivit mindre lönsamt
Vet ej
58
0
6
0
3
4
100
100
100
100
100
0
0
0
2
1
25
10
25
13
13
Begränsad
klimatpåverkan
Djurens välfärd
Ekologisk produktion
Ett rikt odlingslandskap
Företagsutveckling Axel 1
Företagsutveckling Axel 3
Giftfri miljö
Hållbart skogsbruk
Ingen övergödning
Landsbygdsutveckling
Tvärvillkor
Tabell 61. Kursen rådgivningen har bidragit till att jag kan mer om.., fördelat på
målområde.
Miljövänliga
arbetsmetoder
49
5
37
35
23
15
65
33
54
13
24
Naturmiljöer och
biologisk mångfald
11
1
18
57
11
10
21
52
26
14
27
1
1
3
51
6
6
2
14
4
25
3
11
88
32
15
28
17
8
2
15
16
37
1
1
15
3
6
17
5
2
2
14
3
21
4
19
1
18
19
16
9
14
17
10
Entreprenad, köp av
tjänster
4
0
4
0
4
9
4
7
1
5
2
Produktutveckling
eller diversifiering
7
3
22
2
14
22
5
4
5
15
0
Turism, restaurang,
mat och dryck
9
0
4
3
6
18
1
1
0
16
0
Service- och
tjänsteverksamhet
3
1
2
0
6
9
1
1
1
10
1
Ingenting, jag kan
inte mer än innan
21
6
10
6
16
9
12
15
11
11
33
9
10
21
9
28
24
20
20
17
16
13
Kulturhistoria, kulturmiljöer och/eller
gamla byggnader
Djurhållning och/
eller djurvälfärd
Starta och utveckla
företag
Ekonomi, ökad
lönsamhet och
ledarskap
Annat
59
60
Granskningskommentarer
Denna rapport är en utvärdering av effekterna från åtgärder inom kompetens­
utveckling i landsbygdsprogrammet. Rapporten är en viktig byggsten i arbetet med
att utvärdera det svenska landsbygdsprogrammet.
Rapporten bygger på en relativt stor enkätstudie och ger en god bild över vilka
effekter som programmets kurser och rådgivningsverksamhet har resulterat i. Dessa
kunskaper är en viktig grund att bygga vidare på för att i framtiden kunna utvärdera
alternativa utformningar av stöden med större effekter även på konkurrenskraft och
lönsamhet.
Rapporten är välskriven och enkel att följa. Slutsatserna är logiskt härledda och
förklarade på ett förståeligt sätt. Resultaten är väl underbyggda och om något så är
författarna alltför försiktiga i vilka slutsatser de lyfter fram om företagsutveckling,
lönsamhet och konkurrenskraft. Men effekterna av kurser och rådgivning inom
dessa är komplicerade och försiktigheten vid tolkningen är förståelig. De slutsatser
som redovisas ger en i våra ögon korrekt bild av utfallet. Rapporten innehåller dock
begränsat med rekommendationer (egentligen bara att kompetensutvecklingen behöver
utvecklas genom att snabbare förmedla nyheter från forskning, sprida kunskap om
innovativa arbetssätt och bli mer träffsäker). Rekommendationerna är dock väl
underbyggda av enkätresultaten.
Enkätundersökningen är utifrån vår bedömning rigoröst genomförd och analysen
bygger på gängse och riktiga metoder. Skillnaderna mellan könen i kapitlet om
genus bör i stor utsträckning noteras som icke-signifikanta, men skillnaderna kan
ändå upplevas som intressanta och värda att analysera vidare, möjligen utifrån
kvalitativa ansatser. Det är värt att notera att vissa slutsatser dras kring nätverkande
och lönsamhet. Detta är dimensioner som lyfts fram mer i EU-kommissionens
utvärderingsfrågor kopplade till kompetensförsörjning. Här finns områden som bör
belysas ytterligare framöver.
Rapporten är en god grund för vidare diskussioner om åtgärder riktade till kompetens­
försörjning och rådgivningsverksamhet. Resultaten belägger delvis det som framkom­
mit i tidigare undersökningar, men öppnar också nya dimensioner kring vilka
effekter dessa stöd har. Förhoppningsvis kan detta bidra till att vidare utveckla denna
dimension av landsbygdsprogrammet.
Christel Cederberg, biträdande professor i energi och miljö, Chalmers
Gunnar Lindberg, forskare i ekonomi, Nordregio
61
62
Publicerade utvärderingsrapporter
2015:1 Vad behöver förenklas?
Utvärdering av landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet
EUROPEISKA
UNIONEN
Europeiska
struktur- och
investeringsfonderna
Jordbruksverket
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00 (vx)
E-post: [email protected]
www.jordbruksverket.se/utvärdering
UTV15:2
64