docMåldokument Årslicens Personskadeförmedling.pdf
download 
Report Transcription
Måldokument Årslicens Personskadeförmedling.pdf
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS ROLL OCH ANSVAR 3 1.1 LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING 3 1.2 FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN 8 1.3 GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGS-SED 9 1.4 ETIK OCH MORAL 2 JURIDIK 10 10 2.1 FÖRSÄKRINGSRÖRELSE-LAGSTIFTNING 10 2.2 FÖRSÄKRINGSAVTALSRÄTT 11 2.3 ALLMÄN AVTALSRÄTT 14 2.4 KONSUMENTRÄTT 15 2.5 SKADESTÅNDSRÄTT 16 2.6 PUL - PERSONUPPGIFTSLAGEN 17 2.7 MELLANMANSRÄTT 18 2.8 BOLAGSRÄTT 18 3 EKONOMI 18 3.1 FÖRETAGSEKONOMI 18 3.2 FÖRSÄKRINGSEKONOMI 18 3.3 PRIVATEKONOMI 18 4 INTERNATIONELL FÖRSÄKRING 18 4.1 EU-RÄTT 19 4.2 INTERNATIONELL FÖRSÄKRINGSMARKNAD 19 5 FÖRSÄKRINGSPRODUKTER 19 5.1 FÖRMÖGENHETSFÖRSÄKRING 19 5.2 INKOMSTFÖRSÄKRING 19 5.3 SJUK- OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING 19 BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC 1 FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLAR ENS ROLL OCH ANSVAR INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV 1.1 LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLIN G T 1.1.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE - KUNNA AVGÖRA NÄR LAGEN TILLÄMPAS OCH FÖR VEM 1.1.2 DEFINITIONER - KÄNNA TILL OCH FÖRSTÅ LAGENS GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER F F 1.1.3 OLIKA TYPER AV FÖRMEDLARE ANKNUTEN RESP FRISTÅENDE, SAMT SKILLNADER MELLAN DESSA 1.1.4 SKADESTÅNDSSKYLDIGHET - VILKEN SKADESTÅNDSSKYLDIGHET EN FÖRMEDLARE HAR ENLIGT LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING F T 1.1.5 KRAV PÅ KUNSKAP OCH KOMPETENS F 1.1.5.1 ANPASSNING - FÖRSTÅ VEM SOM HAR ANSVAR FÖR FÖRMEDLARENS KUNSKAP OCH KOMPETENS OCH VAD SOM MENAS MED ATT KUNSKAP OCH KOMPETENS SKA ANPASSAS EFTER RÅDGIVNINGEN T 1.1.5.2 UPPDATERING -KUNNA AVGÖRA NÄR UPPDATERING AV KUNSKAP KRÄVS K 1.1.5.3 KUNSKAPSTEST - KÄNNA TILL KRAVET PÅ KUNSKAPSTEST F 1.1.5.4 PRAKTISK ERFARENHET – FÖRSTÅ VAD LAGEN KRÄVER NÄR DET GÄLLER PRAKTISK ERFARENHET BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC F 1.1.5.5 EKONOMISK SKÖTSAMHET - FÖRSTÅ SÅVÄL GRUNDLÄGGANDE SOM ÖVRIGA KRAV PÅ SKÖTSAMHET VAD GÄLLER EKONOMISKA ANGELÄGENHETER F 1.1.6 KRAV PÅ LEDNING - SPECIELLT GRUNDLÄGGANDE KRAV, KUNSKAP OM FÖRSÄKRINGAR, PRAKTISK ERFARENHET OCH EKONOMISK SKÖTSAMHET. T 1.1.7 REGLER OM ANSVARSFÖRSÄKRING - HUR STOR MÅSTE DEN VARA OCH VAD GÄLLER SKADOR SOM INTRÄFFAR EFTER ATT FÖRSÄKRINGEN UPPHÖRT. T 1.1.8 INFORMATIONSKRAV T 1.1.8.1 VILKEN INFORMATION SOM SKA GES INNAN FÖRSÄKRINGSAVTAL INGÅS SAMT VILKEN SOM BÖR GES I SAMBAND MED FÖRNYELSE ELLER ÄNDRING. FÖRSTÅ VARFÖR KRAVEN FINNS OCH VILKEN FUNKTION DE FYLLER, OCH KUNNA TILLÄMPA DETTA VID INFORMATIONSGIVNINGEN T 1.1.8.2 I VILKEN FORM INFORMATIONEN SKA LÄMNAS-SKRIFTLIGT ELLER MUNTLIGT T 1.1.8.3 PRIS - KUNNA GE KUNDEN EN TYDLIG OCH KORREKT BILD AV KOSTNADEN FÖR RÅDGIVNINGEN, VAD FÖRMEDLAREN ERHÅLLER FRÅN KUND RESP. FÖRSÄKRINGSBOLAG, ELLER BILD AV KOSTNADEN FÖR RÅDGIVNINGEN, PRINCIPERNA FÖR ERSÄTTNINGEN TILL FÖRMEDLAREN OCH FRÅN VEM DEN ERHÅLLS SAMT FÖRKLARA VAD DET KAN INNEBÄRA FÖR RÅDGIVNINGEN. KUNNA TILLÄMPA REGLER I FÖRESKRIFTER OCH VAD SOM GÄLLER ENLIGT GOD SED. BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC T 1.1.8.4 KVALIFICERAT INNEHAV I FÖRETAGET VAD SOM MENAS MED KVALIFICERAT INNEHAV OCH KUNNA INFORMERA KUNDEN PÅ ETT SÄTT SÅ ATT DENNE FÖRSTÅR VILKA KONSEKVENSER DET KAN INNEBÄRA FÖR DE FÖRSLAG DU SOM RÅDGIVARE LÄMNAR T 1.1.8.5 REGISTRERING - VILKEN INFORMATION SKA DU LÄMNA KUNDEN OCH VARFÖR T 1.1.8.6 KLAGOMÅL - KUNNA LÄMNA KORREKT INFORMATION OM HUR KLAGOMÅL PÅ RÅDGIVNINGEN SKER T 1.1.8.7 TVISTELÖSNING - KUNNA LÄMNA KORREKT INFORMATION OM DE OLIKA SÄTT TVISTELÖSNING KAN SKE T 1.1.8.8 TILLSYNSMYNDIGHET - ATT INFORMATION SKA LÄMNAS OM ATT FI UTÖVAR TILLSYN T 1.1.8.9 ANSVARSFÖRSÄKRING - ATT KUNNA LÄMNA INFORMATION OM ATT ANSVARSFÖRSÄKRING FINNS, VAD DET INNEBÄR OCH VAD DEN TÄCKER T 1.1.8.10 KUNNA LÄMNA INFORMATION SOM ANKNUTEN FÖRMEDLARE SKA LÄMNA AVSEENDE FÖRSÄKRINGSFÖRETAGETS ANSVAR T 1.1.8.11 KUNNA LÄMNA INFORMATION OM PÅ VILKA GRUNDER FÖRMEDLINGEN GÖRS; OM DET ÄR UTIFRÅN EN OPARTISK ANALYS ELLER OM FÖRMEDLING GÖRS AV ETT ELLER FLERA FÖRETAGS PRODUKTER EV. FÖR DERAS RÄKNING. T 1.1.9 DOKUMENTATIONSKRAV - FÖRSTÅ SYFTET MED DOKUMENTATIONEN (BÅDE UR BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC FÖRMEDLARPERSPEKTIV OCH UR KUNDPERSPEKTIV), OCH VAD DET I SIN TUR INNEBÄR FÖR INNEHÅLL OCH OMFATTNING. T 1.1.9.1 FÖRMEDLARUPPGIFTER – DEN INFORMATION SOM GETTS TILL KUNDEN OM FÖRMEDLARENS OPARTISKHET ENLIGT OVAN T 1.1.9.2 UTLÄMNANDE - NÄR OCH I VILKEN FORM UTLÄMNANDE AV DOKUMENTATIONEN SKA SKE T 1.1.9.3 KUNDUPPGIFTER INKL. UPPGIFTER OM KUNDENS ÖNSKEMÅL ELLER BEHOV OCH EV. EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN. VAD SOM SKA DOKUMENTERAS OM KUNDEN ÄR KÄND. FÖRSTÅ KONSEKVENSERNA AV ATT INTE SAMLA IN DESSA UPPGIFTER OCH HUR INSAMLINGEN AV DESSA UPPGIFTER KAN ANVÄNDAS FÖR EN BÄTTRE RÅDGIVNING. T 1.1.9.4 FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGEN; VAD DOKUMENTATIONEN SKA INNEHÅLLA RÖRANDE RÅDGIVNINGEN T 1.1.9.5 DOKUMENTATIONENS UTFÖRANDE - VAD, NÄR, AV VEM OCH HUR. T 1.1.9.6 UTLÄMNANDE - NÄR OCH I VILKEN FORM UTLÄMNANDE AV DOKUMENTATIONEN SKA SKE T 1.1.9.7 ARKIVERING AV DOKUMENTATION T 1.1.10 KLAGOMÅLSHANTERING - KRAVET PÅ KLAGOMÅLSHANTERING OCH HUR DET TILLÄMPAS DET I PRAKTIKEN. BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC F 1.1.10.1 KLAGOMÅL - FÖRSTÅ VAD SOM AVSES MED ETT KLAGOMÅL T 1.1.10.2 KLAGOMÅLSANSVARIG - KÄNNA TILL KRAVET PÅ KLAGOMÅLSANSVARIG OCH KUNNA TILLÄMPA DET INNEBÄR I PRAKTIKEN. T 1.1.10.3 KLAGOMÅLSINSTRUKTION – VAD DEN SKA INNEHÅLLA, HUR DEN SKA ANVÄNDAS OCH UPPDATERAS. T 1.1.10.4 BESLUTSMOTIVERING - HUR BESLUT SKA MOTIVERAS OCH ÖVERLÄMNAS TILL DEN KLAGANDE T 1.1.10.5 HANDLÄGGNING - HUR HANDLÄGGNINGEN AV KLAGOMÅL SKA GÅ TILL T 1.1.10.6 TIDSREGLER - KÄNNA TILL OCH KUNNA INFORMERA KUND OM DE KRAV PÅ HANDLÄGGNINGSTID SOM FINNS T 1.1.10.7 DOKUMENTATION AV KLAGOMÅL – KUNNA GENOMFÖRA OCH DOKUMENTERA KLAGOMÅL, OCH VETA VILKA KRAV LAGEN STÄLLER PÅ DOKUMENTATIONEN T 1.1.10.8 OLIKA FORMER AV TVISTLÖSNING - KUNNA FÖRKLARA FÖR KUNDEN HUR TVISTLÖSNING GÅR TILL T 1.1.10.9 REGISTRERING OCH ARKIVERING AV KLAGOMÅL - KUNNA ARKIVERA KLAGOMÅL PÅ ETT KORREKT SÄTT K 1.1.11 FILIALETABLERING GRÄNSÖVERSKRIDANDE VERKSAMHET KÄNNA TILL VAD UNDERRÄTTELSE AV BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC FILIALETABLERING INNEBÄR OCH HUR DEN SKA GÖRAS F 1.1.12 KONTROLL F 1.1.12.1 AV ANSTÄLLDA - VILKA KONTROLLER SOM SKA GÖRAS OCH DEN JURIDISKA PERSONENS RÄTT ATT INHÄMTA ELLER BEGÄRA UPPGIFTER FRÅN DEN ANSTÄLLDE F 1.1.12.2 AV ANKNUTEN FÖRMEDLARE - VILKEN KONTROLL SKA FÖRSÄKRINGSFÖRETAGET GÖRA AV FYSISK PERSON RESPEKTIVE JURIDISK PERSON (SÅVÄL JURIDISKA PERSONEN SOM LEDNINGEN) F 1.1.12.3 DOKUMENTATION AV KONTROLLER - HUR DOKUMENTATION AV OLIKA KONTROLLER SKA SKE, SÄRSKILT KÄNSLIGA UPPGIFTER SOM UTDRAG UR BELASTNINGSREGISTER F 1.1.12.4 ARKIVERING AV KONTROLLER – FÖRSTÅ REGLER OM ARKIVERING; HUR ARKIVERING SKA SKE OCH VAD SOM MÅSTE ARKIVERAS 1.1.13 ÄNDRINGAR T 1.1.13.1 KRAV VID FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHET, ANSTÄLLDA, LEDNING OCH KLAGOMÅLSANSVARIG - KÄNNA TILL VAD SOM KRÄVS VID FÖRÄNDRINGAR VID FILIALETABLERING OCH GRÄNSÖVERSKRIDANDE VERKSAMHET 1.2 FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN F 1.2.1 FI:S ROLL AVSEENDE FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE. PÅ VILKET SÄTT OCH INOM VILKA OMRÅDEN DE UTÖVAR TILLSYN, VILKA SANKTIONER FI KAN BESLUTA OM OCH VAD DESSA KAN FÅ FÖR KONSEKVENSER FÖR EN FÖRMEDLARE. KÄNNA TILL HUR FI BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC KOMMUNICERAR OCH FÖRSTÅ NYTTAN AV ATT TA DEL AV SANKTIONSBESLUT RÖRANDE FÖRMEDLINGSVERKSAMHET. 1.3 GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLIN GS-SED T 1.3.1 GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGSSED VAD GOD FÖRSÄKRINGSSED ÄR, HUR DEN UTVECKLAS OCH HUR MAN HÅLLER SIG INFORMERAD OM VAD SOM ÄR GOD SED T 1.3.1.1 ANPASSNING - VAD ANPASSNINGSPLIKTEN INNEBÄR I RÅDGIVNINGSSITUATIONEN. KUNNA TILLÄMPA ETT ARBETSSÄTT SOM BASERAS PÅ KUNDENS ÖNSKEMÅL OCH BEHOV SÅ ATT ANPASSNING ALLTID SKER PÅ ETT BRA SÄTT OBEROENDE AV VILKEN TYP AV KUND DET HANDLAR OM. T 1.3.1.2 OMSORG - FÖRSTÅ VAD SOM MENAS MED OMSORGSPLIKTEN OCH KUNNA TILLÄMPA OMSORGSPLIKTEN I DEN VERKLIGA RÅDGIVNINGSSITUATIONEN. DET INNEBÄR KONKRET ATT KUNNA SÄTTA KUNDENS INTRESSE FÖRE EGNA OCH ALLTID UPPTRÄDA LOJALT MOT KUNDEN. T 1.3.1.3 AVRÅDNING - KUNNA AVGÖRA NÄR OCH PÅ VILKET SÄTT AVRÅDAN BÖR SKE, OCH ATT AVRÅDAN ALLTID SKA SKE NÄR KUNDEN VILL VÄLJA ALTERNATIV SOM INTE ÄR LÄMPLIGA UTIFRÅN KUNDENS BEHOV, EKONOMI OCH MÅL MED RÅDGIVNINGEN. T 1.3.1.4 OPARTISK ANALYS - FÖRSTÅ OCH KUNNA TILLÄMPA ETT ARBETSSÄTT SOM UPPFYLLER KRAVET PÅ OPARTISK ANALYS T 1.3.1.5 RIKTLINJER OCH EXEMPEL FRÅN SFM FÖRSTÅ KONSEKVENSERNA FÖR DEN EGNA RÅDGIVNINGEN BASERAT PÅ SFM:S RIKTLINJER OCH EXEMPEL. BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC F 1.3.1.6 HUR INSURESEC BIDRAR TILL ATT DEFINIERA OCH SE TILL ATT GOD FÖRSÄKRINGSSED FÖLJS OCH UTVECKLAS. 1.4 T ETIK OCH MORAL 1.4.1 SFM:S ETISKA REGLER - FÖRSTÅ OCH KUNNA ANPASSA SITT AGERANDE SOM FÖRMEDLARE TILL SFM:S ETISKA REGLER OCH YRKESETISKA REGLER 1.4.2 SVENSK FÖRSÄKRINGS ETISKA REGLER T T 1.4.3 ÖVRIGA BRANSCHGEMENSAMMA ETISKA REGLER 1.4.4 FÖRHÅLLNINGSSÄTT INSTITUTETS/FÖRETAGETS ETISKA REGLER T 2 2.1 JURIDIK FÖRSÄKRINGSRÖRELSELAGSTIFTNING F 2.1.1 I VILKA OLIKA FÖRET AGSFORMER SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE KAN BEDRIVAS, SKILLNADEN MELLAN DESSA. OCH VAD DE INNEBÄR FÖR KUNDEN. ALLMÄNT KÄNNA TILL VAD SOM KRÄVS FÖR ATT FÅ TILLSTÅND ATT DRIVA FÖRSÄKRINGSRÖRELSE. K 2.1.2 STABILITETSPRINCIPEN - FÖRSTÅ VAD STABILITETSPRINCIPEN INNEBÄR FÖR ETT SKADEFÖRSÄKRINGSBOLAG OCH HUR DEN PÅVERKAR KUNDEN K 2.1.3 STANDARDPRINCIPEN - FÖRSTÅ VAD DEN INNEBÄR OCH VEM DEN ÄR TILL FÖR ATT SKYDDA K 2.1.4 GENOMLYSNINGSPRINCIPEN - FÖRSTÅ VAD DEN INNEBÄR OCH VEM DEN ÄR TILL FÖR ATT SKYDDA SAMT VAD DEN STÄLLER FÖR INFORMATIONSKRAV PÅ ETT SKADEFÖRSÄKRINGSBOLAG BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC K 2.1.5 FÖRSÄKRINGSTAGARREPRESENTATION OCH FÖRSÄKRINGSTAGARINFLYTANDE – VAD GÄLLER I ETT ÖMSESIDIGT SKADEFÖRSÄKRINGSBOLAG T 2.1.6 KONKURSREGLER - HUR PÅVERKAS KUNDERNA I ETT ÖMSESIDIGT BOLAG RESPEKTIVE AKTIEBOLAG VID EN KONKURS 2.1.7 ÖMSESIDIGT SKADEFÖRSÄKRINGSBOLAG – HUR RESULTATET KOMMER FÖRSÄKRINGSTAGARNA TILL DEL. 2.1.8 SOLVENSKRAV – KUNNA FÖRKLARA FÖR EN KUND VAD SYFTET MED SOLVENSKRAV ÄR, VAD SOLVENSKVOT ÄR, MÖJLIGA KONSEKVENSER FÖR KUNDEN AV OLIKA NIVÅER PÅ SOLVENSEN VID OLIKA FÖRETAGSFORMER F F 2.2 FÖRSÄKRINGSAVTALSRÄT T T 2.2.1 BEGREPP T 2.2.1.1 FÖRSÄKRAD OCH FÖRSÄKRINGSTAGARE VAD AVSES I LAGEN MED DE OLIKA ROLLERNA SAMT VEM SOM KAN HA EN VISS ROLL T 2.2.2 INFORMATIONSKRAV T 2.2.2.1 INNAN FÖRSÄKRING TECKNATS - VILKEN INFORMATION MÅSTE LÄMNAS INNAN EN FÖRSÄKRING TECKNAS OCH PÅ VILKET SÄTT SKA DEN LÄMNAS T 2.2.2.2 EFTER FÖRSÄKRING TECKNATS - VILKEN INFORMATION SKA LÄMNAS I DIREKT ANSLUTNING TILL ATT EN FÖRSÄKRING TECKNAS OCH PÅ VILKET SÄTT SKA DEN LÄMNAS BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC T 2.2.2.3 UNDER FÖRSÄKRINGSTIDEN – VILKEN INFORMATION SKA LÄMNAS T 2.2.3 AVTALSFRÅGOR T 2.2.3.1 ANSVARSINTRÄDE - KUNNA FÖRKLARA FÖR EN KUND NÄR FÖRSÄKRINGSBOLAGETS ANSVAR FÖR FÖRSÄKRINGEN INTRÄDER T 2.2.3.2 KONTRAHERINGSPLIKT - KUNNA FÖRKLARA FÖR EN KUND VILKEN RÄTT ATT TECKNA FÖRSÄKRING SOM KONTRAHERINGSPLIKTEN INNEBÄR, OCH VILKEN RÄTT ETT FÖRSÄKRINGSBOLAG HAR ATT VÄGRA EN KUND ATT TECKNA EN FÖRSÄKRING T 2.2.3.3 UPPHÖRANDE AV FÖRSÄKRING; ANSVARSTID, UPPSÄGNING AV FÖRSÄRKRINGSTAGARE MED UPPHÖRANDE VID FÖRSÄKRINGSTIDENS UTGÅNG, FÖRSÄKRINGSTAGARENS RÄTT ATT SÄGA UPP AVTALET I FÖRTID F 2.2.3.4 FÖRNYELSE – VAD GÄLLER FÖR FÖRNYELSE OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGETS RÄTT ATT ÄNDRA I FÖRSÄKRINGEN I SAMBAND MED FÖRNYELSE K 2.2.3.5 FÖRSÄKRINGSBOLAGETS RÄTT ATT SÄGA UPP ELLER ÄNDRA FÖRSÄKRINGEN I FÖRTID 2.2.4 BEGRÄNSINGAR AV FÖRSÄKRINGSBOLAGETS ANSVAR T 2.2.4.1 UPPLYSNINGSPLIKT - FÖRSTÅ OCH KUNNA TILLÄMPA UPPLYSNINGSPLIKTENS ALLA DELAR OCH KUNNA FÖRKLARA KONSEKVENSERNA AV ORIKTIGA UPPGIFTER FÖR DESSA BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC F 2.2.4.2 ÖVRIGA FALL SOM INNEBÄR ANSVARSBEGRÄNSNING FÖR FÖRSÄKRINGSBOLAGET; NÄR DEN FÖRSÄKRADE FRAMKALLAT FÖRSÄKRINGSFALL, FÖRSUMMAT ATT FÖLJA SÄKERHESFÖRESKRIFTER ELLER ATT AGERA I ENLIGHET MED RÄDDNINGSPLIKTEN T 2.2.5 PREMIEBETALNING - KUNNA FÖRKLARA FÖR KUND NÄR PREMIEN SKA BETALAS OCH VAD SOM GÄLLER AVSEENDE UPPSÄGNING PÅ GRUND AV DRÖJSMÅL MED PREMIEN SAMT I VILKA FALL PREMIE SKA ÅTERBETALAS NÄR FÖRSÄKRING UPPHÖR I FÖRTID. T 2.2.6 FÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGEN – HUR STORLEKEN FASTSTÄLLS VID FÖRSÄKRING AV EGENDOM, VAD BEGREPPEN UNDERFÖRSÄKRING RESP. DUBBELFÖRSÄKRING INNEBÄR OCH KAN FÅ FÖR KONSEKVENSER FÖR FÖRSÄKRINGSTAGAREN. F 2.2.7 REGLERING AV FÖRSÄKRINGSFALL T 2.2.7.1 KRAV PÅ FÖRSÄKRINGSGIVAREN AVSEENDE TIDEN FÖR UTBETALNINGEN AV ERSÄTTNINGEN. T 2.2.7.2 UPPHÖRANDE AV RÄTT TILL FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING ELLER NEDSÄTTNING AV ERSÄTTNING VID PRESKRIPTION OCH FÖRSUMMELSE ATT ANMÄLA FÖRSÄKRINGSFALL. F 2.2.8 ATT FÖRSÄKRINGSTAGAREN KAN VÄNDA SIG TILL DOMSTOL OM BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC FÖRSÄKRINGSBOLAGET I STRID MOT LAGEN VÄGRAT MEDDELA FÖRSÄKRING TLL NÅGON ELLER SAGT UPP FÖRSÄKRINGEN I FÖRTID. F 2.2.9 BEGREPPET REGRESSRÄTT OCH VAD DET INNEBÄR F 2.2.10 TREDJE MANS RÄTT OCH SKADELIDANDES KRAV VID ANSVARSFÖRSÄKRING 2.2.11 KOLLEKTIV SKADEFÖRSÄKRING F,T 2.2.12 GRUPPSKADEFÖRSÄKRING SKILLNADERNA MELLAN FRIVILLIG OCH OBLIGATORISK GRUPPSKADEFÖRSÄKRING, EXEMPELVIS AVSEENDE HUR AVTAL INGÅS T 2.2.12.1 SKILLNAD MOT INDIVIDUELL FÖRSÄKRING - KÄNNA TILL OCH KUNNA FÖRKLARA HUR GRUPPSKADEFÖRSÄKRING SKILJER SIG FRÅN INDIVIDUELL FÖRSÄKRING K 2.2.12.2 KOLLEKTIVAVTALAD FÖRSÄKRING, KUNNA GE EXEMPEL PÅ SÅDANA FÖRSÄKRINGAR OCH VETA ATT SÅDANA FÖRSÄKRINGAR, OCH DE FÖRSÄKRADES RÄTTIGHETER ENLIGT DEM, OCKSÅ REGLERAS ENLIGT FAL 2.3 ALLMÄN AVTALSRÄTT INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV F 2.3.1 AVTALSFRIHET, SKILLNAD MELLAN DISPOSITIV OCH TVINGANDE RÄTT, SAMT INNEBÖRDEN AV BEGREPPET PACTA SUNT SERVANDA BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC T 2.3.2 FULLMAKTSBEGREPPET OCH OLIKA TYPER AV FULLMAKTER (UPPDRAGSFULLMAKT, STÄLLNINGSFULLMAKT), SÄRSKILT OM BEHÖRIGHET OCH BEFOGENHET F 2.3.3 SLUTANDE AV AVTAL – FÖRSTÅELSE FÖR NÄR ETT AVTAL INGÅS, OM ANBUD (OFFERT) OCH ACCEPT 2.3.4 OLIKA TYPER AV AVTAL (KONSENSUSAVTAL, FORMALAVTAL, REALAVTAL). 2.3.5 OGILTIGHETSGRUNDER OCH JÄMKNING AV OSKÄLIGA AVTALSVILLKOR K F T 2.3.6 FÖRMEDLARAVTALET - FÖRSTÅ VAD FÖRMEDLARAVTALET REGLERAR OCH HUR OCH NÄR ETT SÅDANT SKA UPPRÄTTAS F 2.3.7 2.4 AVTALSRÄTT KONTRA FÖRSÄKRINGSAVTALSRÄTT - KÄNNA TILL DE VIKTIGASTE SKILLNADERNA MELLAN AVTALSRÄTT OCH FÖRSÄKRINGSAVTALSRÄTT KONSUMENTRÄTT INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV K 2.4.1 KUNSKAP OM DET KONSUMENTSKYDD SOM FINNS I LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING T 2.4.2 DISTANS OCH HEMFÖRSÄLJNINGSLAGENNÄR DEN ÄR TILLÄMPLIG, VAD DEN STÄLLER FÖR KRAV AVSEENDE INFORMATIONSGIVNING OCH VAD ÅNGERRÄTEN INNEBÄR VID FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC F 2.4.3 2.5 FÖRSTÅ GRÄNSDRAGNING MELLAN KONSUMENTVERKETS OCH FINANSINSPEKTIONENS TILLSYN SKADESTÅNDSRÄTT INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV K,F 2.5.1 GRUNDERNA I SKADESTÅNDSRÄTTEN OCH INNEBÖRDEN AV GRUNDBEGREPP SÅSOM INOM- OCH UTOMOBLIGATORISKT SKADESTÅND, REN FÖRMÖGENHETSSKADA, ALLMÄN FÖRMÖGENHETSSKADA OCH IDEELL SKADA, TREDJEMANSSKADOR 2.5.2 FÖRHÅLLANDET MELLAN FÖRSÄKRING OCH SKADESTÅND F F 2.5.3 INNEBÖRDEN AV DEN GRUNDLÄGGANDE ANSVARSPRINCIPEN CULPA (OAKTSAMHET) OCH VETA UNDER VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR DEN GÄLLER. BEGREPPET ADEKVAT KAUSALITET F 2.5.4 INNEBÖRDEN AV BEGREPPEN PRINCIPALANSVAR OCH STRIKT ANSVAR. F 2.5.5 SKADESTÅND VID FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING – HA GOD KUNSKAP OM REGLERNA FÖR SKADESTÅND VID FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING OCH FÖRSTÅ PÅ VILKA GRUNDER SKADESTÅND KAN KOMMA IFRÅGA SAMT VILKA REGLER SOM GÄLLER FÖR SKADEANMÄLAN OCH PRESKRIPTION, OCH OM OCH I SÅ FALL PÅ VILKET SÄTT DESSA REGLER SKILJER SIG FRÅN VANLIG SKADESTÅNDSRÄTT. BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC 2.6 PUL PERSONUPPGIFTSLAGEN 2.6.1 INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV SYFTET MED LAGEN GRUNDLÄGGANDE KRAV PÅ BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER T 2.6.2 GRUNDLÄGGANDE KRAV PÅ BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER T 2.6.3 NÄR BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER ÄR TILLÅTEN T 2.6.4 FÖRBUDET MOT BEHANDLING AV KÄNSLIGA UPPGIFTER, OCH VILKA TYPER AV UPPGIFTER SOM BETRAKTAS SOM KÄNSLIGA T 2.6.5 KRAVEN PÅ INFORMATION TILL DEN REGISTRERADE 2.6.6 KRAV PÅ SÄKERHET VID BEHANDLING AV UPPGIFTER T T 2.6.7 BEGREPPEN PERSONUPPGIFTSANSVARIG, PERSONUPPGIFTSBITRÄDE OCH PERSONUPPGIFTSOMBUD OCH VAD DE INNEBÄR T 2.6.8 KRAVET PÅ PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL OCH VAD DET SKA REGLERA F 2.6.9 PERSONUPPGIFTSANSVARIGS SKADESTÅNDSSKYLDIGHET T 2.6.10 ATT DATAINSPEKTIONEN ÄR TILLSYNSMYNDIGHET SOM KAN MEDDELA FÖRESKRIFTER OCH ATT VISSA UPPGIFTER SKA ANMÄLAS TILL TILLSYNSMYNDIGHETEN. BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC 2.7 INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV 2.8 3.1 2.7.1 VETA ATT EN FÖRMEDLARE ÄR EN MELLANMAN SOM KAN FÖRETRÄDA ANTINGEN FÖRSÄKRINGSBOLAG ELLER KUND. BETYDELSEN AV FULLMAKTER OCH UPPDRAGSAVTAL K BOLAGSRÄTT INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV 3 F MELLANMANSRÄTT 2.8.1 KÄNNA TILL BOLAGSORGANEN OCH DERAS ROLLER OCH ANSVAR SAMT HA ÖVERSIKTLIGA KUNSKAPER OM FÖRETEELSER SOM BOLAGSBILDNING, NYEMISSION, FUSION OCH LIKVIDATION. 3.1.1 FÖRETAGSFORMER - FÖRSTÅ VILKA OLIKA FORMER ETT FÖRETAG KAN BEDRIVAS I OCH VILKA MER VÄSENTLIGA SKILLNADER SOM DESSA INNEBÄR EKONOMI FÖRETAGSEKONOMI INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV F 3.1.2 3.2 RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING – GRUNDLÄGGANDE FÖRSTÅELSE AV INNEHÅLL, KÄNNA TILL OCH FÖRSTÅ INNEBÖRDEN AV VANLIGA NYCKELTAL KÄNNA TILL OCH KUNNA TOLKA VIKTIGA BEGREPP OCH NYCKETLTAL F FÖRSÄKRINGSEKONOMI INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV 3.2.1 SKADEFÖRSÄRKINGSFÖRETAGETS BALANSOCH RESULTATRÄKNING – FÖRSTÅ OCH KUNNA BEDÖMA PÅ ÖVERGRIPANDE NIVÅ. F 3.2.2 3.3 T PRIVATEKONOMI INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV 4 VIKTIGA BEGREPP OCH NYCKETLTAL RÖRANDE FÖRSÄKRINGSFÖRETAGETS EKONOMISKA STÄLLNING, KOSTNADSNIVÅ. INTERNATIONELL FÖRSÄKRING 3.3.1 KUNNA ANALYSERA EN PRIVATPERSONS EKONOMISKA SITUATION SOM GRUND FÖR BEDÖMNING AV BEHOV AV FÖRSÄKRINGSSKYDD BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC 4.1 K EU-RÄTT INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV 4.1.1 LAGSTIFTNINGSPROCESSEN INOM EU SAMT DEN EUROPEISKA TILLSYNEN K 4.1.2 4.2 INTERNATIONELL FÖRSÄKRINGSMARKNAD F 4.2.1 INGÅR ÄVEN I KUNSKAPSTEST FÖR ÅRSLICENS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING LIV 5 5.1 5.2 UTLÄNDSKA FÖRSÄKRINGSGIVARES MÖJLIGHET ATT DRIVA VERKSAMHET I SVERIGE (EES-FÖRSÄKRINGSGIVARE, FÖRSÄKRINGSGIVARE FRÅN TREDJE LAND) FÖRSÄKRINGSPRODUKTER FÖRMÖGENHETSFÖRSÄKR ING T 5.1.1 VILKA TYPER AV SKADO R EN FÖRMÖGENHETSFÖRSÄKRING NORMALT BRUKAR TÄCKA, OCH VEM SOM SKA HA ORSAKAT SKADAN FÖR ATT ERSÄTTNING SKA FALLA UT. T INKOMSTFÖRSÄKRING 5.2.1 5.3 DIREKTIV PÅ FÖRSÄKRINGS– OCH FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGSOMRÅDENA (SOLVENS 2, IMD2) SJUK- OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRIN G SKYDD EN INKOMSTFÖRSÄKRING KAN GE. VAD SOM KRÄVS FÖR ATT FÅ TECKNA EN INKOMSTFÖRSÄKRING. VAD KVALIFIKATIONSTID ÄR OCH VAD DET INNEBÄR FÖR KUNDENS SKYDD. ATT VISSA MEN INTE ALLA HAR INKOMSTFÖRSÄKRING GENOM SITT FACKFÖRBUND. T 5.3.1 VILKA SJUK- OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGAR SOM KLASSIFICERAS SOM SKADEFÖRSÄKRINGAR OCH VILKA SOM KLASSIFICERAS SOM PERSONFÖRSÄRKINGAR (LIVFÖRSÄKRINGAR). VILKA TYPER AV SKADOR FÖRSÄKRINGARNA BRUKAR ERSÄTTA, OCH VILKA TYPER AV FÖRSÄKRINGAR SOM KAN VARA LÄMPLIGA BLOOMS MÅLDOKUMENTATION FÖR SKADEFÖRSÄKRINGSFÖRMEDLA RE - CERTIFIERINGSTEST INSURESEC I LIVETS OLIKA SKEDEN. INNEBÖRDEN AV BEGREPPEN KARENSTID, MEDICINSK INVALIDITET, FÖRVÄRVSMÄSSIG INVALIDITET OCH SVED A OCH VÄRK. KRAV PÅ HÄLSOPRÖVNINGAR. MEDICINSKA RISKBEDÖMNINGAR. BEGREPPET KLAUSUL OCH VANLIGA INSKRÄNKNINGAR I FÖRSÄKRINGARNA.
