Budget 2015 och plan 2016-2017

Transcription

Budget 2015
och plan 2016-2017
Sida 0
Innehållsförteckning
Budget 2015 och plan 2016-2017
Förutsättningar
Utvecklingstendenser
Budget och plan
Investeringsbudget/-plan
Driftbudget/-plan
Resultatbudget
Balansbudget
Finansieringsbudget
Noter
Organisation
Kommunkoncernens styrkort
3
4
5
7
8
10
11
12
13
15
16
Nämnder och kommunägda bolag
Kommunstyrelse
Barn- och grundskolenämnd
Bygg- och miljönämnd
Fritidsnämnd
Gemensam nämnd för drift av personalsystem
Gymnasienämnd
Konsumentnämnd
Kulturnämnd
Personalnämnd
Socialnämnd
Nämnd för support och lokaler
Teknisk nämnd
Valnämnd
Gemensam överförmyndarnämnd
Revision
Skellefteå stadshus AB , koncernen
Skellefteå Kraft AB, koncernen
Skelleftebostäder AB
Fastighets AB Polaris
Skelleftebuss AB
Skellefteå City Airport AB
17
20
23
26
29
30
33
35
38
41
44
47
51
52
54
55
58
61
64
66
68
Investeringsprojekt
Styrprinciper
Beslut
Ordlista
70
74
84
85
Sida 1
Budget 2015 läsanvisningar
Budgeten innehåller mycket information. För
att underlätta för läsaren lämnas följande
läsanvisningar.
DRIFTBUDGET
Nämndens
driftbudget
fastställs
av
kommunfullmäktige på anslagsnivåer som
varierar mellan verksamhet, grupper av
verksamheter och nämnd. Grundregeln är att
anslagen tilldelas som netto. Det innebär att
anslaget ska täcka de kostnader som återstår
när övriga intäkter från taxor och avgifter inte
räcker för att täcka verksamhetens kostnader.
Omdisponering av medel mellan anslagsnivåer
beslutas av kommunfullmäktige.
Inledande del
Budgeten inleds med en bakgrund om
kommunens
förutsättningar
och
utvecklingstendenser. Den inledande delen
innehåller också kommunens drift- och
investeringsplaner,
samt
resultatoch
finansieringsbudget.
INVESTERINGSBUDGET
Nämnder
I nämndens investeringsbudget redovisas det
totala anslaget för aktuella investeringar år
2015. En mer detaljerad redovisning per
projekt för år 2015 finns under rubriken
investeringsplan per projekt. Huvudprincipen
är att investeringsbudgetens anslag fastställs
av kommunfullmäktige och tilldelas per
investeringsprojekt.
Undantag
görs
för
ramanslag
avseende
specifika
investeringsområden som omfattar mindre
Här kan du se vilka ansvarsområden
respektive nämnd har. För varje nämnd
presenteras
verksamhetsidé,
utvecklingstendenser och ett underlag över vad respektive
nämnd kan bidra med för att kommunen ska
nå målsättningarna och visionen. Vidare
framgår drift- och investeringsbudget för år
2015 samt plan för åren 2016-2017.
Kommunägda bolag
De kommunägda bolagen kommer in senare i
kommunens
budgetprocess.
Bolagens
budgetar för år 2015 färdigställs i slutet av år
2014.
Mått
Om inte annat anges är beloppen alltid i
tusentals kronor.
Sida 2
ekonomin
utgör
en
yttre
verksamheternas omfattning.
Förutsättningar
I Budget 2015 och plan 2016-2017 framgår på
vilket sätt den politiska ledningen fördelat
resurser mellan olika verksamheter samt vilka
resultat ledningen vill se. Närmast ges först en
kort
sammanfattning
av
rådande
förutsättningar.
för
Följande finansiella mål ligger till grund för
Budget 2015 och plan 2016-2017:


Skellefteå kommun har ett stort och
mångfaciterat serviceutbud och ett stort antal
medborgare som löpande möter kommunen
och dess personal i olika situationer. Det är
viktigt att känna till hur efterfrågan på
kommunens tjänster ser ut och förändras. Det
är
också
viktigt
att
undersöka
hur
serviceutbudet upplevs både till kvantitet och
kvalitet. Många gånger är behov och
efterfrågan större än vad som faktiskt kan
genomföras med tillgängliga medel, varför
prioriteringar blir nödvändiga.



Kommunens samlade resurser används i
huvudsak till kärnverksamheter för att möta
medborgarnas behov inom skola, vård och
omsorg. Behoven är starkt relaterade till
befolkningens
sammansättning.
Dessa
verksamhetsområden styrs också till stor del
av lagar och förordningar.

Från medborgarna finns ett intresse av att
verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt
sätt och att resurser används på bästa sätt. En
väl
fungerande
ekonomioch
verksamhetsstyrning är därför en förutsättning
för att detta ska vara möjligt. Inte minst måste
kommunen ha en god framförhållning när de
olika verksamheterna hela tiden ska anpassas
till nya behov och utmaningar.

Det årliga resultatet i skattefinansierad
verksamhet ska uppgå till 1-2 procent av
skatter och generella statsbidrag.
Soliditeten ska alltid uppgå till minst 60
procent.
Investeringar ska finansieras med egna
medel. Inlåning kan ske när en investering
beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. att
inga ytterligare skattemedel behöver
tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras
för investeringar i skolor.
Inlåning
till
kommunen,
exklusive
kommunägda bolag, får maximalt uppgå till
15 000 kronor per invånare.
Den framtida ekonomiska planeringen
utgår dels ifrån nuvarande aktuella
skattesats, och dels ifrån att andelen av
kommunens kostnader som täcks av
intäkter från taxor och avgifter inte ska
minska.
Kommunens
skattefinansierade
verksamhet ska årligen delfinansieras med
ett internt bidrag från affärsverksamheten
elförsörjning. Bidraget motsvarar 4 procent
av Skellefteå Krafts redovisade egna
kapital vid senast fastställda årsbokslut.
Likviditeten ska aldrig understiga 1,0.
Verksamhetsmål
För en kommun, där verksamheten är målet
och pengarna medlet, innebär god ekonomisk
hushållning mycket mer än en balanserad
ekonomi. Det behövs också tydliga uppdrag
och verksamhetsmål för att kommunens
verksamhet
ska
gå
i
riktning
mot
kommunvisionen. Målen ska ange vad som
ska uppnås med befintliga resurser.
God ekonomisk hushållning
Kommunallagen
reglerar
kommunernas
ekonomiska förvaltning genom att krav ställs
på god ekonomisk hushållning. Ett av
grundkraven är att budget ska upprättas så att
intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till
detta är bland annat:




gräns
Skellefteå kommun tillämpar mål- och
resultatstyrning för att styra verksamheten mot
visionen och för att säkerställa en god
ekonomisk hushållning där utgångspunkten är
att kommunen finns till för medborgarna.
Kommunfullmäktige har därför beslutat om ett
styrkort för hela kommunens verksamhet samt
ett styrkort för respektive nämnd eller bolag.
Varje styrkort innehåller mål inom fyra
perspektiv:
Långsiktig konsolidering av ekonomin
Skapa utrymme för investeringar
Täcka ökning av pensionsåtaganden
Riskexponering och osäkerhetsfaktorer
Finansiella mål
För att säkra en god ekonomisk hushållning
har Skellefteå kommun beslutat om en policy
för god ekonomisk hushållning. Den innehåller
bl a finansiella mål som tydligt markerar att




Sida 3
Medborgare/kund
Utveckling/tillväxt
Ekonomi
Medarbetare
utvecklingen. Mycket av materialet är hämtat
1
från Sveriges kommuner och landsting .
Arbetet med att utveckla tillämpningen av måloch
resultatstyrningen
pågår
ständigt.
Kommunfullmäktige beslutar om ett mål per
perspektiv tillsammans med ett antal
fokusområden som anger inriktningen för
respektive mål. Kommunfullmäktiges styrkort
för 2015 hittar du på sidan 16.
Efter en svag sommar och en svag höst blev
det bättre fart i den svenska ekonomin under
slutet av 2013. Utvecklingen väntas bli fortsatt
stark i år. För hela år 2014 beräknas svensk
BNP öka med 2,6 procent vilket är betydligt
bättre än 2013 då BNP ökade med 0,9
procent. Det är framförallt exporten och
investeringarna som kommer att utvecklas
bättre under 2014. En ökad tillväxt i omvärlden
får positiv inverkan på den svenska exporten.
Samtidigt bedöms både näringslivets och
kommunernas investeringar att vända uppåt.
Detta är inte minst tydligt i Skellefteå kommun
som har investeringsplaner för de kommande
tre åren som är betydligt mer omfattande än
tidigare år.
Kommunvisionen
har
fr.o.m.
2015
kompletterats med ordet jämställd. Enligt
kommunallagen ska kommunen behandla sina
medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl
för något annat. Alla människors lika värde
handlar om mänskliga rättigheter. Detta
förutsätter att kommunen kvalitetssäkrar sin
service till medborgarna. Genom jämställdhetsintegrering
ges
förutsättningar
för
kommunmedborgarna att få likvärdig service
oavsett kön. Kön ska ses som en övergripande
indelningsgrund i jämställdhetsarbetet samtidigt som tillämplig hänsyn tas till social
bakgrund, födelseland etc. Könsuppdelad
statistik, kartläggningar och analyser samt
konsekvensbedömningar utifrån kön gör det
möjligt att synliggöra strukturer och ev. behov
av beslut och åtgärder för att åstadkomma en
likvärdig service till kommunmedborgarna.
Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och
växande sysselsättning medverkar till att
hushållens reala inkomster nu stiger i relativt
snabb takt. Hushållens sparande har under två
års tid legat på en mycket hög nivå. Nu är
bedömningen att hushållens konsumtion växer
och att nivån på sparandet sjunker vilket ger
ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska
ekonomin.
Sysselsättningen fortsätter att öka under 2014
vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i
arbetslösheten blir dock på ett års sikt
begränsad.
Det
fortsatt
svaga
arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och
löneutvecklingen.
År
2014
bedöms
löneutvecklingen fortsätta att understiga 3
procent och inflationen (KPI) hålla sig under 1
procent. 2015 bedöms lönerna fortsätta att
ligga runt 3 procent samtidigt som inflationen
stiger till dryga 2 procentnivån.
Skellefteå kommun står, precis som andra
kommuner i Sverige, inför många stora och
viktiga utmaningar. Det handlar om strukturella
förändringar till följd av urbanisering och
demografisk utveckling. Det handlar också om
verksamhetsanpassningar
till
följd
av
medborgarnas förändrade krav på delaktighet
och insyn i den kommunala verksamheten.
Skellefteå kommun har som ambition att växa,
både vad gäller befolkning och näringsliv.
Därför måste kommunen arbeta målmedvetet
för att skapa de bästa förutsättningarna för ett
Skellefteå där människor vill bo och verka.
Den
låga
inflationen
begränsar
skatteunderlagets tillväxt som annars i reala
termer, dvs. efter avdrag för pris- och
löneökningar, är fortsatt ganska stark. I år
begränsas tillväxten till 1,3 procent till följd av
sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit
över den trendmässiga tillväxten på 0,9
procent.
De demografiska förändringarna innebär att en
mindre andel av befolkningen ska vara med
och finansiera den kommunala verksamheten.
Intäkter från skatter och statsbidrag förutsetts
därför inte öka i samma takt som tidigare.
Parallellt med detta ser kraven på kommunal
sektor ut att öka vilket blir en stor utmaning för
samtliga kommuner i Sverige.
Nyckeltal för den svenska ekonomin
2014
2,6
0,8
7,7
0,7
2015
3,6
1,4
7,3
2,4
2016
3,5
1,5
6,8
2,9
Ekonomi
BNP, %
Sysselsättning, tim
Arbetslöshet, %
KPI, %
Konjunkturen vänder upp
Källa: SKL, Budgetförutsättningar 2014-2017
2017
2,8
0,8
6,6
2,9
Kommunledningskontoret
gör
följande
bedömning om den framtida ekonomiska
1
Sida 4
Budgetförutsättningar 2014-2017 (cirkulär 14:6)
290 var något svagare jämfört med 2012 då
det uppgick till plus 304 personer.
Fortsatt osäker utveckling av
skatteunderlaget
Ifjol växte skatteunderlaget lite långsammare
än den historiska trenden. För 2014
prognostiseras för ungefär lika stor ökning av
arbetade
timmar
men
något
större
löneökningar. Det betyder att lönesummans
bidrag till skatteunderlaget tilltar. Trots detta
bedöms skatteunderlagstillväxten att avta till
följd av att många pensionärer får sänkta
pensioner (automatiska balanseringen) samt
att inkomster från arbetslöshetsersättningar
endast ökar marginellt.
Inom flyttnettot har de inbördes relationerna
förändrats. Under 2012 hade kommunen ett
positivt flyttnetto mot länet, vilket nu förändrats
till en negativ siffra. Samtidigt har inflyttningen
från utlandet istället ökat.
Flyttnetto länet
Flyttnetto riket
Flyttnetto utrikes
Vad gäller kommunens olika församlingar så
hade sex av nio en befolkningsökning
alternativt en mycket liten minskning. Värt att
notera är att Skellefteå lands, Kågedalen,
Bureå och St. Örjans även hade ett positivt
födelsenetto. Detta kan bero på att samhällen
nära centralorten blir attraktiva för barnfamiljer
genom att det är ont om tillgängliga bostäder i
Skellefteå stad.
Olika skatteunderlagsprognoser
2014
3,1
2,9
3,2
2,7
2015
4,3
4,6
4,0
4,4
2016
5,2
5,5
4,7
5,2
År 2013
-94
-304
+688
I åldern 20-24 år uppgick flyttnettot till minus
106 personer och i åldern 25-39 år uppgick
nettot till plus 126 personer. Det rimmar väl
med bilden av att unga flyttar ut på grund av
arbete och utbildning och att människor i
familjeåldern flyttar in.
För 2015 och 2016 förutspås att den
konjunkturella återhämtningen leder till större
sysselsättningsökning än i år och minskad
arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder också till att löneökningstakten blir
något högre vilket får positiva effekter på
skatteunderlaget.
Förändring, %
SKL, feb -14
SKL, dec -13
ESV, dec -13
Regering, sep -13
År 2012
+29
-315
+590
2017
4,8
5,0
4,5
5,1
Befolkning
80 000 invånare år 2030
Budget och plan
Skellefteå kommuns målsättning är att
invånarantalet år 2030 ska uppgå till 80 000
invånare. 2012 ökade befolkningen med 194
personer och 2013 med 214 personer.
Kommunens folkmängd uppgick den 31
december 2013 till 71 988 invånare.
Resultatbudget
Det budgeterade resultatet för kommunen
uppgår 2015 till 27 mnkr, vilket är 35 mnkr
lägre jämfört med i budget 2014. För åren
2016 och 2017 finns ett budgeterat resultat på
40 mnkr respektive 67 mnkr.
I Skellefteå kommun, precis som i övriga riket,
finns en tydlig trend att den genomsnittliga
befolkningen blir allt äldre. I Skellefteå har
antalet barn i grundskolan minskat under en
tid, även om en blygsam ökning började visa
sig under 2012. Gymnasieskolan bedöms
under 2015 ha ett fortsatt avtagande av antalet
elever. Om situationen inte förändras står
Skellefteå inför en tilltagande befolkning som
inte förvärvsarbetar vilket innebär att de
gemensamma kostnaderna ska bäras av färre.
I finansieringen av den skattefinansierade
verksamheten ingår, förutom intäkter från
skatter, statsbidrag, taxor och avgifter en extra
finansiering
från
affärsverksamheten
elförsörjning motsvarande 209 mnkr, vilket är
något lägre än 2014.
Kommunens budgeterade resultat på 27 mnkr
utgör 0,7 procent av skatter och stadsbidrag
vilket innebär att den finansiella målsättningen
inte
uppnås
fullt
ut
under
2015.
Budgetberedningen väljer ändå att föreslå ett
budgeterat resultat som 2015 understiger den
finansiella
målsättningen.
Detta
med
hänvisning
till
att
kommunen,
under
konjunktursvaga år med svag utvecklingstakt
på kommunens skatteintäkter, inte bör göra för
stora tillfälliga neddragningar i den kommunala
verksamheten.
Kommunens
finansiella
ställning klarar något eller några år med
Flytt- och födelsenetto
Befolkningsutvecklingen består i grunden av
två komponenter, flyttnettot (summan av inoch utflyttningar) och födelsenettot (summan
av födda och döda). I Skellefteå har
födelsenettot under många år varit negativt. År
2013 uppgick födelsenettot till minus 80
personer vilket dock är ett steg framåt jämfört
med 2012 då nettot slutade på minus 109
personer. Flyttnettot som 2013 uppgick till plus
Sida 5
svagare resultat. Kommunen väljer ändå att
långsiktigt ligga kvar med målsättningen om ett
resultat
för
den
skattefinansierade
verksamheten
som,
efter
uttag
från
affärsverksamheten elförsörjning, ska uppgå
till mellan 1,0 och 3,0 procent av skatter och
statsbidrag. Det budgeterade resultatet för
2015 ska ses som en tillfällig avvikelse från det
resultatmålet.
Anställda, som är 65 år och äldre
Förtroendevalda
Balansbudget
Investeringarna fördelar sig enligt följande:
Investeringsbudget
Nettoinvesteringarna för kommunen uppgår till
590 mnkr för år 2015. För åren 2016-2017
planeras investeringar med 602 respektive 775
mnkr. Kommunens investeringsnivåer 20152017 är betydligt högre jämfört med tidigare år.
Balansbudgeten är alltid förknippad med en
stor osäkerhet beroende på antaganden om
anläggningstillgångarnas
och
skuldernas
förändring.
I 2015 års budget uppgår budgeterat eget
kapital för kommunen till 15 332 mnkr vilket är
en ökning med 94 mnkr jämfört med bokslutet
2013. 76 procent av kommunens egna kapital
är uppbundet i aktier i kommunägda bolag.
Jämfört med budget 2014 ökar nämndernas
nettokostnader i den skattefinansierade
verksamheten med 192 mnkr.
2015
2016
2017
Skattefinansierad
verksamhet
Affärsverksamhet
Summa
467
123
590
482
119
602
525
249
775
Taxor och avgifter
Enligt kommunens styrprinciper beslutar
kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter i
samband med budget. Nämndernas taxe- och
avgiftsförändringar presenteras i bilaga 2.
För kommunens nämnder ingår följande
anslagsförändringar i budget 2015 jämfört med
budget 2014:
Mnkr
33,8
74,0
2,7
4,3
1,9
1,2
63,0
4,1
8,0
-1,2
Fritidsnämnden har delegation för beslut av
taxor och avgifter inom campingverksamheten
och beslut som rör taxor vid arrangemang i
Skellefteå Kraft Arena. Tekniska nämnden har
delegation för beslut av taxor och avgifter inom
hamnverksamheten.
Nämnderna har informationsskyldighet till
kommunfullmäktige för samtliga taxe- och
avgiftsförändringar.
Nämnden för support och lokaler ska i sin
hyresdebitering täcka samtliga kostnader för
drift och underhåll.
* Exklusive affärsverksamheten elförsörjning
I förändringarna ovan har det också beaktats
överföring av verksamheter mellan nämnder.
För mer detaljerade specifikationer, se avsnitt
under respektive nämnd.
Pensioner
Stigande pensionskostnader under kommande
år innebär årliga krav på minskad övrig
verksamhet/effektiviseringar. Enligt tidigare
beräkningar fortsätter kostnaderna att med
nuvarande modell stiga ända fram till omkring
år 2030.
Intern ränta på anläggningstillgångarnas
bokförda värden uppgår till 3,4 procent vilket är
oförändrat från 2014. Avskrivningar görs med
2-20 procent på anläggningstillgångarnas
anskaffningsvärden.
Pensionsskulden har beräknats enligt metoden
RIPS-07 som sedan år 2007 är den metod
som rekommenderas av SKL. Pensionsskulden, exklusive kommunägda bolag,
beräknas vid budgetårets slut att uppgå till
cirka 2,5 miljarder kronor.
Personalomkostnaderna beräknas uppgå till:
Anställda
Anställda, som vid årets ingång inte
fyllt 26 år
Mnkr
Bland de planerade investeringarna kan främst
nämnas stora omstruktureringar inom skolan
(både för- och grundskolor) samt gymnasiet.
En detaljerad uppställning av planerade
investeringar
finns
under
rubriken
Driftbudget
Nämnder
Kommunstyrelsen*
Gymnasienämnd
Fritidsnämnd
Kulturnämnd
Socialnämnd
Teknisk nämnd
Övriga nämnder
15,81 %
38,25 %
38,46 %
21,29 %
Sida 6
Investeringsbudget/-plan, tkr
Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017
33 900
15 300
10 000
1 000
3 000
3 000
500
500
500
Fritidsnämnd
9 000
9 000
9 000
Gymnasienämnd
3 000
4 000
3 000
Kulturnämnd
600
500
500
Personalnämnd
200
200
200
7 000
7 000
8 000
349 550
325 800
370 700
Teknisk nämnd
Summa
62 235
466 985
116 935
482 235
120 450
525 350
NÄMND
Skattefinansierad verksamhet
Kommunstyrelse
Socialnämnd
Affärsverksamhet
Elförsörjning
45 250
31 450
161 500
Camping
8 500
8 500
8 500
Hamnen
9 900
7 200
6 300
750
750
800
19 300
19 400
23 200
125
100
125
Vatten- och avloppshantering
Summa
39 100
122 925
51 900
119 300
48 800
249 225
Summa investeringar kommunen
589 910
601 535
774 575
Parkering
Avfall
Sotning
Sida 7
Driftbudget/-plan
NÄMND
Budget 2015
Plan 2016
Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn
Plan 2017
Nettokostn
Skattefinansierad verksamhet
Kommunstyrelse
67 000
-256 269
-189 269
-189 269
-189 269
60 000 -1 325 070
-1 265 070
-1 265 070
-1 265 070
28 766
-83 081
-54 315
-54 315
-54 315
Fritidsnämnd
31 290
-229 990
-198 700
-198 700
-198 700
600
-3 934
-3 334
-3 334
-3 334
55 000
-400 572
-345 572
-345 572
-345 572
Gem nämnd drift av personalsystem
Gymnasienämnd
Konsumentnämnd
0
-458
-458
-458
-458
Kulturnämnd
6 200
-81 899
-75 699
-75 699
-75 699
Personalnämnd
1 700
-36 347
-34 647
-34 647
-34 647
Socialnämnd
389 000 -2 147 927
-1 758 927
-1 758 927
-1 758 927
836 571
-899 872
-63 301
-63 301
-63 301
Teknisk nämnd
238 520
-428 889
-190 369
-190 369
-190 369
0
-165
-165
-165
-165
1 200
-7 282
-6 082
-6 082
-6 082
200
-2 239
1 716 047 -5 903 994
-2 039
-4 187 947
-2 039
-4 187 947
-2 039
-4 187 947
3 210 735
3 210 735
3 378 462
3 540 628
853 861
853 861
835 299
814 282
22 544
22 544
22 544
22 544
Valnämnd
Överförmyndarnämnd
Revision
Summa nämnder
FINANSIERING
Intäkter
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Särskilda statsbidrag
Finansnetto
26 000
26 000
26 000
26 000
208 700
208 700
207 700
206 100
Återföring internränta
75 000
75 000
75 000
75 000
Återföring po-pålägg
Kostnader
907 000
907 000
943 000
982 000
Bidrag från elförsörjningen
Arbetsgivaravgifter
-753 720
-753 720
-780 768
-811 526
Årets intjänade pensioner
-147 280
-147 280
-156 232
-164 474
-6 000
-6 000
-6 000
-6 000
-114 093
-114 093
-117 233
-123 708
-67 800
-67 800
-199 825
-305 899
7 019 887 -6 992 887
27 000
40 000
67 000
Avtalsförsäkringar
Pensioner
Medel till kommunstyrelsens förfogande
Summa skattefinansierad
verksamhet
Sida 8
NÄMND
Budget 2015
Plan 2016
Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn
Plan 2017
Nettokostn
Affärsverksamhet
Elförsörjning
309 769
-309 769
0
0
0
Camping
24 520
-24 520
0
0
0
Hamn
23 185
-23 185
0
0
0
Parkering
21 355
-21 355
0
0
0
121 626
-121 626
0
0
0
9 950
-9 950
0
0
0
Vatten- och avloppshantering
145 916
-145 916
0
0
0
Summa affärsverksamhet
656 321
-656 321
0
0
0
7 676 208 -7 649 208
27 000
40 000
67 000
Avfallshantering
Sotning
Resultat kommunen
Sida 9
Resultatbudget kommunen
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
1 830 313
1 873 813
1 923 205
-5 736 910
-5 915 574
-6 077 515
-159 000
-160 000
-160 500
-4 065 597
-4 201 761
-4 314 810
3 210 735
3 378 462
3 540 628
853 862
835 299
814 282
28 000
28 000
26 900
27 000
40 000
67 000
Verksamhetens intäkter, not 1
Verksamhetens kostnader, not 2
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter, not 3
Generella statsbidrag o utjämning, not 4
Finansiella intäkter, not 5
Finansiella kostnader, not 6
Årets resultat
Resultatbudget kommunen, exkl elförsörjning
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
1 522 544
1 566 044
1 615 436
-5 652 841
-5 831 505
-5 993 446
-142 000
-142 000
-142 000
-4 272 297
-4 407 461
-4 520 010
3 210 735
3 378 462
3 540 628
Generella statsbidrag och utjämning
853 862
835 299
814 282
Utdelning från elförsörjningen
208 700
207 700
206 100
Finansiella intäkter
26 000
26 000
26 000
Årets resultat
27 000
40 000
67 000
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Sida
10
Balansbudget, mnkr
Budget
2015
Utfall
2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
14 276
1 056
13 563
1 675
Summa tillgångar
15 332
15 238
13 325
62
152
13 236
71
181
835
1 020
1 855
835
986
1 821
15 332
15 238
EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
varav årets resultat
Avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
Sida
11
Finansieringsbudget kommunen, mnkr
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
27
5
159
191
40
10
160
210
67
14
161
241
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Inköp av anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten
-590
-590
-602
-602
-775
-775
Förändring av likvida medel
-399
-392
-533
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Av- och nedskrivningar
Medel från den löpande verksamheten
Finansieringsbudget kommunen, exkl elförsörjning, mnkr
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
27
5
142
174
40
10
142
192
67
14
142
223
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Inköp av anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten
-545
-545
-570
-570
-613
-613
Förändring av likvida medel
-371
-378
-390
78
88
88
305
302
302
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Av- och nedskrivningar
Medel från den löpande verksamheten
Varav investeringar i affärsverksamhet
Varav investeringar i skattefinansierad
verksamhet med positivt driftsnetto, samt skolor
Sida
12
Noter
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
1 500 000
1 543 500
1 592 892
307 769
307 769
307 769
19 467
19 467
19 467
3 077
3 077
3 077
1 830 313
1 873 813
1 923 205
Not 1 Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter exkl. interna poster
Intäkter elförsörjning
Särskilda statsbidrag
Maxtaxa inom barnomsorgen
Kvalitetssäkrande åtgärder
Summa verksamhetens intäkter
Not 2 Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader exkl. interna poster
5 318 839
5 350 994
5 390 868
Kostnader elförsörjning
84 069
84 069
84 069
Pensionsutbetalningar
114 093
117 233
123 708
Årets intjänade pensioner
152 109
163 454
172 972
25 000
25 000
25 000
2 800
2 800
2 800
och bidrag till arrangemang
Höjd sysselsättningsgrad och åtgärder för
löneskillnader
24 000
24 000
24 000
2 000
2 000
2 000
Omstruktureringsåtgärder
10 000
10 000
10 000
4 000
4 000
4 000
132 024
238 098
67 800
199 824
305 898
5 736 910
5 915 574
6 077 515
Medel till kommunstyrelsens förfogande
EU-projekt, regionala utvecklingsstrategin
Arbetslöshetsåtgärder (exkl. ISA, KAM)
Särskilda åtgärder inkl. näringslivsutveckling
FOU
Övriga satsningar, budgetreserv
Summa medel till
kommunstyrelsens förfogande
Summa verksamhetens kostnader
Sida
13
Noter
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
3 210 735
3 378 462
3 540 628
Utjämningsbidrag inkomstutjämning
542 439
543 796
541 959
Utjämningsavgift kostnadsutjämning
433
434
436
9 613
-10 813
-30 500
Not 3 Skatteintäkter
Skatteintäkter
Not 4 Generella statsbidrag och utjämning
2
Regleringsbidrag
Strukturbidrag
16 245
16 290
16 335
Utjämning LSS
166 066
166 526
166 986
Kommunal fastighetsavgift
Summa generella statsbidrag och utjämning
119 066
853 862
119 066
835 299
119 066
814 282
26 000
26 000
26 000
Not 5 Finansiella intäkter
Ränteintäkter
Ränteintäkter elförsörjning
Uttag från elförsörjning
-avgår interna poster
Summa finansiella intäkter
2 000
2 000
900
208 700
207 700
206 100
-208 700
28 000
-207 700
28 000
-206 100
26 900
208 700
207 700
206 100
-208 700
0
-207 700
0
-206 100
0
Not 6 Finansiella kostnader
Uttag från elförsörjning
-avgår interna poster
Summa finansiella kostnader
2
Kommunerna svarar för en rad olika samhällsangelägenheter. Förutsättningar för att bedriva verksamheten varierar beroende på skatteunderlag, åldersstruktur, geografiskt läge, glesbygdsgrad m.m.
För att utjämna dessa skillnader finns generella system för både inkomst- och kostnadsutjämning.
Utjämningssystemet som började gälla fr.o.m. 1 januari 2005 består av följande delar:





Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Regleringsbidrag/-avgift
Strukturbidrag
Införandebidrag
Dessutom finns ett speciellt system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna som började
gälla fr.o.m. 1 mars 2004.
Sida
14
Nämnds- och förvaltningsorganisation
Sida
15
Kommunfullmäktiges styrkort
Kommunfullmäktiges styrkort 2015 beskriver den inriktning som kommunens politiska ledning vill se
Skellefteå kommun utvecklas mot. Visioner och mål är gemensamma för alla som arbetar i Skellefteå
kommun. För att kommunens inriktning ska få genomslag i hela kommunkoncernen beslutar
fullmäktige även om ett styrkort för respektive nämnd och bolag. Nämndernas styrkort 2015 beslutas
av kommunfullmäktige i juni 2014 och de kommunägda bolagens styrkort 2015 beslutas av fullmäktige
i november 2014. För att ytterligare få genomslag i verksamheten tas det fram aktiviteter och
verksamhetsplaner på olika nivåer i organisationen som är kopplade till nämndernas och bolagens
styrkort.
Kvalitetssäkring av arbetet med kompetensförsörjning görs gemensamt utifrån förvaltningarnas
kompetensförsörjningsplaner och rapporteras till personalnämnd en gång per år. Antalet medarbetare
per chef anpassas till uppdraget men också till effektivitet och kundnytta.
Sida
16
Kommunstyrelse
Ordförande: Lorents Burman
Chef: Kristina Sundin Jonsson
Det pågår idag ett omfattande arbete på bred
front för att Skellefteå ska kunna bli 80 000
invånare år 2030. Det handlar bland annat om:
Verksamhetsidé
Kommunledningskontoret utgör den samlade
resurs vilken står till förfogande för
kommunens centrala politiska ledning,
kommunstyrelsen och personalnämnden.
Förutom uppdraget mot den politiska
verksamheten har förvaltningen i uppdrag att
utgöra
en
kompetensresurs
för
kommunchefen, kommunens ledningsgrupp,
förvaltningar och bolag, för ledning och
utveckling av kommunkoncernen utifrån
gemensamma visioner, mål och uppdrag.
 Omstruktureringar inom kommunens
skolverksamheter, från förskolan till
gymnasiet.
 Fortsatt utveckling av boenden för äldre och
personer med funktionsnedsättning.
 Förenkling vid medborgarnas kontakter med
kommunen.
 Att tydliggöra vad Skellefteå som plats står
för och genom olika insatser stärka
Skellefteås attraktionskraft.
 Att skapa ett attraktivt och levande centrum
till gagn för hela kommunen.
 Ett rikt kultur- och fritidsliv som baseras på
önskemål och behov från medborgarna.
 Ett arbete för ett förbättrat näringslivsklimat.
Skellefteå kommun står, precis som många
andra kommuner i Sverige, inför stora
demografiska utmaningar. En allt mindre
andel av befolkningen ska bära välfärden på
sina axlar. Samtidigt pågår en urbanisering
där kommunens invånare, inte bara flyttar
från Skellefteå till storstäderna, utan också,
flyttar från kommunens egna mindre
serviceorter in till Skellefteå centralort.
Parallellt med dessa trender påverkas
kommunens
ekonomiska förutsättningar
genom att den totala intäktsmassan inte ökar
i
samma
takt
som
kostnaderna.
Urbaniseringen ökar också trycket på
nyinvesteringar som i sig kan leda till ökade
driftkostnader.
Detta
är
bara
ett
antal
av
viktiga
förändringsarbeten
som
pågår.
Kommunledningskontoret ska, tillsammans med
övriga förvaltningar och bolag, bidra till att
kommunens
ambitioner
uppnås.
måste
ha
den
kunskap och kompetens som krävs för att
kommunens högsta politiska ledning ska få det
stöd som behövs. Stöd för att fullt ut klara av att
leva efter kommunfullmäktiges riktlinjer för god
ekonomisk hushållning. Detta är viktigt för att
den kommunala verksamheten ska säkras för
kommande generationer.
För att möta dessa utmaningar och samtidigt
lägga grunden för ett arbete som ska göra att
vi når kommunvisionen måste värdegrunden
hållas levande; att alla som verkar i
kommunen känner ett engagemang för den,
att vi är professionella i det vi gör och i alla
våra möten. Det primära i allt arbete ska vara
medborgarnyttan parallellt med en god
ekonomisk hushållning. Det innebär bland
annat ökade satsningar på medborgaroch
kunddialog och en fortsatt utveckling av
kommunens serviceutbud. Samtidigt måste
kommunen lägga grunden för en långsiktigt
social, ekonomisk och ekologisk hållbar
utveckling.
Kommunledningskontoret måste också ha
kunskap och kompetens för att övergripande
kunna
arbeta
strategiskt
med
samhällsutveckling,
långsiktig
planering,
näringslivsfrågor, verksamhetsutveckling med
stöd
av
IT,
processutveckling,
m.m.
Förvaltningen bär också det strategiska ansvaret
för kommunens HR-arbete med målet att vara
en attraktiv arbetsgivare.
Sida
17
Driftbudget, tkr
2015
2016
2017
Budget 2014
Uppräknad planeringsram
Tidigare beslutat, reservkraft stadshuset
Omorganisation tillväxtavdelningen
Förändring elförsörjningens resultat
Busstrafiken
Inflyttarservice
Ändrad hantering av reavinster
Budget 2015
155 315
1 929
160
-1 335
200
22 500
1 000
9 500
189 269
Anslag
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Kommunledningskontor
Elförsörjning
14 881
6 394
167 994
0
14 881
6 394
167 994
14 881
6 394
167 994
Summa
189 269
189 269
189 269
Investeringsbudget, tkr
2015
2016
2017
Elförsörjning
33 900
45 250
15 300
31 450
10 000
161 500
Sida
18
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder
Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå
5 % förbättring i kommunkompassens resultat
Röd
Gul
Grön
<2
2 – 4,9
≥5
2013 års resultat var 569 av maximalt 800
Bedömningsintervaller
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
Utveckling/Tillväxt
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Långsiktig hållbar utveckling
Attraktiv stad
Centrumplan med kulturhus och nytt resecentrum finns
framtagen
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Gul
Grön
Färdigställd, ej
Färdigställd och
Ej färdigställd
beslutad
beslutad
Efter den kommunala folkomröstningen måste
centrumplanen revideras
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Strategiska investeringar
Fem samarbeten/investeringar som ger ekonomiska
vinster är definierade och genomförda
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
<3
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
Gul
3-4
-
Grön
≥5
Medarbetare
Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och
engagerade medarbetare
Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en
ökad mångfald
Samtliga arbetsplatser uppfyller kriterierna för attraktiv
arbetsplats
BEDÖMNING
Röd
Gul
Grön
<5
5-7
8
Två mönsterarbetsplatser fanns registrerade vid 2013 års slut
Jämförelsevärde
Förtydligande:
Medborgare/Kund: Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta.
Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan:
 det politiska systemet
 kommunernas förmedling av tjänster
 kommunen som arbetsplats
 utvecklingen av lokalsamhället
Medarbetare: År 2014 ersatte attraktiva arbetsplatser det tidigare konceptet med mönsterarbetsplatser i kommunen. En
attraktiv arbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller ett antal framtagna kriterier. Det är ett kvitto på att
värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar.
Sida
19
Ordförande: Maria Marklund
Chef: Anders Bergström
Verksamhetsidé
Alla barn och elever i Skellefteå ges goda
kunskaper och färdigheter och tror på sin egen
förmåga och har en bärande framtidstro.
Skollagen har framförallt gjort det svårare för
rektorerna att genomföra justeringar på
personalsidan.
Demografiska omflyttningar inom Skellefteå
kommun intensifieras. Fler flyttar mot Skellefteå
tätort samtidigt som ytterområdena tappar
befolkning och därmed barn och elever.
En allmän trend är en ökad andel barn med
diagnoser och särskilda behov. Totalt är detta
en
stor
utmaning
för
barnoch
grundskolenämnden. I kombination med en
tydligare skollag gällande barn i behov av
särskilt stöd kan det också bli kostnadsdrivande
för enskilda rektorer.
Det är lokalbrist på många skolor och förskolor i
Skellefteå tätort redan idag. Demografiska
omflyttningar samt det faktum att Skellefteå
tätort växer gör att läget förväntas förvärras
under de närmsta åren.
IT blir en allt naturligare del av ”Skolsverige”. En
väsentlig andel av skolbudgeterna läggs numera
på
IT-området
(trådlösa
nät,
bärbara
elevdatorer, projektorer, IT-pedagoger och
utbildning).
Kommunen planerar för nybyggnationer av både
för- och grundskolor. Det är viktigt att snabbt
komma igång med dessa investeringar då
behoven trycker på. Speciellt akut är läget för
skolorna i Sjungande dalen, Sunnanå och
Moröbacke. Tillfälliga lokaler hyrs idag, lösningar
som ofta är kostnadsdrivande.
När det gäller befolkningstillväxten jobbar barnoch grundskolenämnden med att möta och nå
målet om 80 000 invånare år 2030. Fokus ligger
dock redan mot 2020 då urbanisering och
efterfrågan på vissa skolor förväntas öka.
Det byggs allt större förskoleenheter runt om i
Sverige. Skellefteå kommun har en unik struktur
med många små avdelningar och släpar efter
övriga Sverige i denna omställning. Strukturen
med många små förskolor medför höga
kostnader.
Skollagens
ökade
krav
blir
allt
mer
kostnadsdrivande, speciellt i en struktur med
många små för- och grundskolor. Exempelvis så
innebär elevhälsans framskrivna roll i skollagen,
där krav ställs på alla elevers tillgång till särskild
personal (skolläkare, psykolog, kurator och
personer med specialpedagogisk kompetens) en
utökad organisation och därmed ökade
kostnader.
Sammantaget
bedöms
merkostnaderna för den nya skollagen till
kostnadsökningar på minst 20 mnkr årligen
sedan 2012.
Sida
20
Mycket av den politiska debatten har just nu
fokus på skolan. Hela Sverige och inte minst
barnoch grundskolenämnden i Skellefteå
känner
av
stigande
förväntningar
från
kommunmedborgarna. Det handlar om att
kvalitén, servicen och tillgängligheten inom både
för- och grundskola ska öka vilket är och blir en
stor utmaning för barnoch grundskolenämnden
att möta.
Andelen moderna språk blir fler samtidigt som
det är svårt att hitta rätt kompetens inom vissa
yrkeskategorier som t.ex. lärare i spanska. Enligt
Skolverket ska kommunerna t.o.m. kunna
erbjuda kinesiska som språkval.
Skellefteå har en utvecklad förskoleverksamhet
för barn till föräldrar med obekväm arbetstid.
Detta är en hög servicenivå som gör att
kostnaden för kommunens förskolor blir hög i
jämförelse med andra kommuner. Kraven på
denna typ av verksamhet ökar nu också i andra
kommuner.
Den internationella skoljämförelsen PISA 2012
visar att svensk skola befinner sig i ett allvarligt
läge när det gäller kunskapsutveckligen. Den
bekräftar och förstärker bilden som även andra
internationella undersökningar (PISA 2009,
TIMSS 2011 och PIRLS 2011) visat. Nämligen
att svenska grundskoleelevers kunskaper i
läsförståelse, matematik och naturvetenskap har
försämrats under de senaste decennierna.
Driftbudget, tkr
2015
2016
2017
Budget 2014
Tillstyrkt ändring
1 191 109
13 961
60 000
Budget 2015
1 265 070
Anslag
Förskola och grundskola
1 908
1 263 162
1 908
1 908
1 263 162 1 263 162
Summa
1 265 070
1 265 070 1 265 070
Förskola och grundskola
Sida
21
2015
2016
2017
1 000
3 000
3 000
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
Utbilda medarbetare i interkulturell kompetens
BEDÖMNING
Röd
< 72 %
Jämförelsevärde
Gul
73-79 %
2013 Nuläge 50 %, 2014-03 60 %
Grön
≥ 80 %
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Attraktiv stad
Öka byggandet av fleravdelningsförskolor i Skellefteå stad
Nöjdkundindex (NKI)
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Jämförelsevärde
< 4,7
Gul
4,7-4,85
2013 Nuläge: 4,91
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
ÄMNDSMÅL
Öka antalet avdelningar per förskola
BEDÖMNING
Röd
≤ 1,4
Jämförelsevärde
Gul
1,41-1,49
2013 Nuläge: 1,4 avdelningar/förskola
2014-03-18 Nuläge: 1,48
Grön
≥ 4,86
Grön
≥ 1,5
Medarbetare
PERSPEKTIV
Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade
medarbetare
Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad
mångfald
Minska antalet medarbetare per rektor/förskolechef
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Jämförelsevärde
≥ 35
Sida
22
Gul
34,1-34,9
Nuläge: 28:e feb 2014 35,0
Grön
≤ 34
Ordförande: Ann-Christin Westerlund
Tf chef: Pär Hellgren
Verksamhetsidé
Genom att fastighetsbilda, planera och styra
byggande samt värna om miljön verkar byggoch miljökontoret för en attraktiv och hållbar
kommun.
Plan- och bygglagen (PBL) genomgår just nu
en översyn. Ett av syftena är att säkerställa en
sund
utveckling
av
byggnation
och
företagande i lokal närmiljö. Översynen
kommer troligtvis även att ge mer tyngd till
översiktsplaneringen.
Under planeringstiden 2015-2017 kommer det
att hända mycket i Skellefteå. Planeringen för
det nya kulturhuset kommer att bli klar och den
därpå följande byggprocessen kommer att
påverka både bebyggelse och gator intill. Den
fördjupade
översiktsplanen för
centrala
Skellefteå beräknas bli färdig 2014-2015. Den
kommer att leda till en omvandling av
framförallt området norr om Kanalgatan. Detta
kan ge förtätningar i hela planområdet med
flera detaljplaneuppdrag som följd.
Det finns idag många exempel på GIS-tjänster
(geografiska
informationssystem)
ute
i
samhället. Bedömningen är att denna typ av
tjänster kommer att öka ytterligare. Det innebär
att kommunen både måste kunna ta emot och
leverera information till generella webbläsare
på datorer och mobila plattformar. Så mycket
som möjligt av kommunens data förväntas bli
tillgängligt för medborgare och företag till en
rimlig kostnad. Den nya generationen GIS
skapar förutsättningar att driva en effektiv och
framgångsrik
medborgardialog.
För
att
systemen ska fungera krävs samordning
mellan stat och kommun. Av den anledningen
driver Sveriges kommuner och landsting, SKL
ett projekt kallat E-samhället, där byggoch
miljökontoret medverkar.
Tillägget till översiktsplanen, ”Landsbygdsutveckling i strandnära läge”, kallat LIS, för
Skellefteå kommun beräknas bli klar och
antagen under 2014. Den kommer att ge
upphov till flera detaljplaneuppdrag runt om i
hela kommunen. Redan idag finns flera kunder
som vill komma igång med sina planer.
Inom miljöområdet ökar förväntningarna på ett
mer proaktivt förhållningssätt. Detta för att få
till en långsiktigt hållbar utveckling. Under den
närmaste fyraårsperioden kommer vi bland
annat att se en fokusering på värdet av och
implementering av ekosystemtjänster. I takt
med den planerade tillväxten blir det aktuellt
att möta såväl näringslivets krav på hög
servicenivå som medborgarnas krav på
attraktivt boende och en god livsmiljö.
För att medborgarna ska bli mer delaktiga i
samhällsplaneringen krävs en utveckling av
medborgardialogen. Yngre generationer kräver
moderna IT-baserade redskap och metoder.
Det blir därför allt vanligare att kommuner
använder sig av 3D-visualiseringar och
webbkartor där medborgarna kan ta del av
förslag och enkelt lämna synpunkter och idéer.
Sida
23
Driftbudget, tkr
2015
Budget 2014
Tidigare beslutat, bostadsanpassning
Handläggare överförmyndarverksamhet
51 598
717
1 500
500
Budget 2015
54 315
Anslag
Bygg- och miljökontor
Kalkning
2016
2017
1 738
52 217
360
1 738
52 217
360
1 738
52 217
360
Summa
54 315
54 315
54 315
2015
2016
2017
500
500
500
Bygg och miljökontor
Sida
24
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Människor från andra kulturer är delaktiga i
samhällsutvecklingen genom att ≥ 80 % av planerade
aktiviteter genomförs.
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Gul
Grön
≤ 40 % av
planerade
aktiviteter
genomförs
41-79 % av
planerade
aktiviteter
genomförs
≥80 % av
planerade
aktiviteter
genomförs
0%
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Attraktiv stad
BMN bidrar till visionen genom att ≥ 80 % av
planerade aktiviteter genomförs.
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Gul
Grön
≤ 40 % av
planerade
aktiviteter
genomförs
41-79 % av
planerade
aktiviteter
genomförs
≥ 80 % av
planerade
aktiviteter
genomförs
0%
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Nytt kommungemensamt GIS (Solen 2.0) i drift på
intern- och externwebb
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Gul
Grön
Inte i drift på
I drift på internI drift på internintern- och
eller externwebb
och externwebb
externwebb
Inte i drift på intern- och externwebb
Medarbetare
Kompetensförsörjningsplanens handlingsplan
kompletteras med mångfaldsperspektivet.
Kompetensförsörjning utifrån fastställd plan
Jämförelsevärde
Röd
Gul
Grön
Nej
Delvis
Ja
Nej
Förtydligande:
Medborgare/Kund: Förvaltningars pågående omorganisering medför att aktiviteter inte ännu kan preciseras.
Utveckling/Tillväxt: Förvaltningars pågående omorganisering medför att aktiviteter inte ännu kan preciseras.
Ekonomi: GIS är en förkortning för geografiskt informationssystem.
Medarbetare: Mångfaldsperspektivet har tidigare inte beaktats i handlingsplanen.
Sida
25
Fritidsnämnd
Ordförande: Daniel Ådin
Chef: Leif Gustafsson
Verksamhetsidé
•
•
•
Fritid Skellefteå ska ständigt utveckla sin
verksamhet och vara en aktiv del i
samhällsbyggandet med fokus på hälsa,
livsmiljö och samverkan.
Fritid Skellefteå ska stödja och uppmuntra en
bred verksamhet och vara ett föredöme i ett
nationellt perspektiv.
Fritid Skellefteå ska bidra till att människor bor
kvar eller flyttar till kommunen och förmedla
en positiv bild av Skellefteå.
Fritidens betydelse för människan och därmed
kommunens attraktionskraft och livsmiljö blir allt
mer avgörande. I SCB:s medborgarundersökning
värderas fritidsmöjligheterna som den viktigaste
faktorn för att trivas och bo i en kommun.
De
närmaste
åren
förväntar
sig
Riksidrottsförbundet och Sveriges kommuner och
landsting SKL att kommunernas investeringar
inom fritidsområdet kommer att inriktas mot
konstgräsplaner, sim- och badanläggningar,
näridrottsplatser i samarbete med skolor och
föreningar samt även arenor i samarbete med
exempelvis elitföreningar.
I ett nationellt perspektiv är folkhälsofrågorna
prioriterade. Hälsa är positivt för samhället och
fritidssektorn har en viktig roll i folkhälsoarbetet
eftersom många verktyg i form av anläggningar,
personal och miljöer finns där. Folkhälsa är också
ett av fritidsnämndens prioriterade områden.
Generellt får folkhälsoperspektivet allt större
genomslagskraft
i
den
övergripande
samhällsplaneringen. Samtidigt är den stora
utmaningen att skapa jämlika förutsättningar för
hälsa även för utsatta grupper. Det får
konsekvenser för t.ex. avgifter och föreningsstöd.
Det handlar också om att utveckla sättet att mäta
effekterna av olika insatser.
Fritiden har särskilt stor betydelse i unga
människors liv. Där sker identitetsutveckling och
utveckling av kompetenser som kan påverka
framtida yrkesval och öka möjligheter till framtida
arbete. Detta poängteras särskilt inom den
nationella ungdomspolitiken där både kultur och
fritid är viktiga utgångspunkter. När det gäller den
kommunala ungdomspolitiken är det viktigt att se
ungdomar som en resurs i alla slags frågor.
Sida
26
Barnoch
ungdomspolitiska
programmet
tillsammans med ungdomsfullmäktige är delar
som kommer att fortsätta att utvecklas.
Ungdomsfrågorna tas på största allvar då de är
helt avgörande för kommunens överlevnad.
Förändringar i samhället ställer också nya krav på
yrkesrollen och det är, precis som inom andra
sektorer, viktigt att de anställda har rätt
kompetens. Det nationella projektet ”Fritidsledare
på nätet” är ett bra exempel på anpassning till nya
krav kopplat till yrkesrollen. Att t.ex. vara aktiv på
olika sociala medier är idag en naturlig del av det
ordinarie uppdraget. Fritidskontoret i Skellefteå är
aktivt engagerad i den nationella utvecklingen av
utbildningsmöjligheter
inom
fritidsoch
upplevelsesektorn. Förvaltningen är bland annat
representerad i det nationella programrådet för
gymnasieskolans barnoch fritidsprogram. Den
nya gymnasieutbildningen kommer att ställa högre
krav på praktik och lärlingsplatser eftersom den
ska vara mer yrkesinriktad och bland annat ge
anställningsbarhet
som
badpersonal
och
idrottsplats-/hallsarbetare. Fritidskontoret har även
ställt ett antal lärlingsplatser till förfogande.
Landets enda kvalificerade yrkeshögskoleutbildning för fritidssektorn finns i Skellefteå. Det är
en tvåårig rikstäckande utbildning till badmästare/
verksamhetsledare för fritidsanläggningar.
Fritidsnämnden har i sina styrdokument tydligt
markerat att verksamhet som gynnar en bredare
allmänhet ska prioriteras. Det innebär en
förskjutning av resurser mot anläggningar öppna
för allmänheten och friluftsliv. Här kan exempelvis
nämnas utveckling av antalet näridrottsplatser och
ytterligare satsningar till följd av den ökade
skidåkningen. Andra satsningar som blivit lyckade
är pulkbackar (Erikslid och Solbacken) och
utomhusgym.
För
kommunens
turistanläggningar
ökar
konkurrensen från närliggande anläggningar i
främst Boden och Piteå. Det pågår därför en
ständig utveckling av kommunens anläggningar.
Ambitionen är att ha campingplatser med hög
standard (4-5 stjärnor) och att ha ett
öppethållande som gynnar turismomsättningen.
Målsättningen är att verksamheten ska vara
affärsdrivande utan skattesubventioner.
Driftbudget, tkr
2015
Budget 2014
Tillgänglighetsåtgärder allmänna fritidmiljöer
Bidrag till utbyte av belysningsstolpar skidspår
Budget 2015
2016
2017
196 806
894
1 000
198 700
Anslag
Fritidsnämnd
Fritidsverksamhet
Camping
1 283
197 417
0
1 283
197 417
0
1 283
197 417
0
Summa
198 700
198 700
198 700
2015
2016
2017
9 000
8 500
9 000
8 500
9 000
8 500
Fritidsverksamhet
Camping
Sida
27
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Aktivt områdesarbete på Anderstorp för att stärka
ungdomsverksamheten genom att öka antalet
ungdomslag/-grupper och där minst 40 % av
deltagarna är flickor.
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Gul
Grön
≤1
2
≥3
Ungdoms- och seniorlag saknas för IFK Anderstorp.
Bara 18 % av ungdomarna i ÅK 7 – 9 är medlemmar på
fritidsgården Söder.
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Attraktiv stad
Tillsammans med andra förvaltningar och intressenter
ta fram ett program som är förankrat i respektive
nämnd för utveckling av fritidsmöjligheter i älvsrummet
mellan Älvsbackabron och Mobackendammen
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Gul
Program påbörjat
Program klart
Grön
Program klart och
utvecklingsåtg/
projekt
uppstartade
Saknas i dagsläget
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Konvertering till ny belysning vid elljusspåren genomförd vid minst 3 av de 10 prioriterade elljusspåren
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Gul
Grön
≤1
2
≥3
Inget av dessa elljusspår är konverterat.
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
Medarbetare
ökad mångfald
Minst 80 % av arbetsplatserna ska vara godkända
”Attraktiva arbetsplatser”
BEDÖMNING
Röd
≤ 75 %
Jämförelsevärde
Sida
28
Gul
> 75 – < 80 %
Utfall 2013: 75 %
Grön
≥ 80 %
Ordförande: Harriet Classon
Verksamhetsidé
Ändamålet med nämnden är att genom
samarbete mellan kommunerna Arvidsjaur,
Malå, Norsjö och Skellefteå åstadkomma en
effektiv drift av personalsystem samt ett
optimalt användande av resurser och
kompetens. De samverkande kommunerna
använder det personalsystem som Skellefteå
kommun upphandlar, sköter drift av och
förvaltar.
Utvecklingen går mot en alltmer utvecklad
samverkan mellan kommuner vilket fått till följd
att antalet kommungemensamma nämnder
fortsatt att öka. Detta är också i linje med
bedömningen från Sveriges kommuner och
landsting SKL, som pekar mot både ett ökat
antal gemensamma nämnder men också fler
kommunalförbund.
Antalet
gemensamma
nämnder har nästan fördubblats (från 77 till
148) under de senaste fem åren. Den största
ökning återfinns inom administrativa områden
(IT, ekonomi, löner, m.m.)
Driftbudget, tkr
2015
2016
2017
Budget 2014
3 302
32
Budget 2015
3 334
3 334
3 334
Anslag
3 334
3 334
3 334
Summa
3 334
3 334
3 334
Sida
29
Gymnasienämnd
Ordförande: Bertil Almgren
Chef: Jan Midlert
gymnasieutbildning samt att all som har behov
av en vuxenutbildning ska kunna få det.
Verksamhetsidé
Tillhandahålla attraktiva utbildningar med hög
kvalitet för ungdomar och vuxna.
Antalet elever i gymnasieskolan minskar i takt
med att födelsetalen sjunker. Förändringar i
rörelser mellan kommuner, flyktingmottagande
och den totala studietiden i gymnasieskolan
påverkar också det totala elevantalet.
Övergripande finns en stark tendens och en
tydlig, både nationell och lokal, inriktning mot
utbildningsresultatet i skolan. På det lokala
planet har gymnasieverksamheten en stor
betydelse för kompetensförsörjning och
integration och därmed också kommunens
möjligheter att nå målet om 80 000 innevånare
år 2030.
Antalet deltagare i vuxenutbildning påverkas
kraftigt av invandring och flyktingmottagning,
men också av konjunkturer och det tillgängliga
utbildningsutbudet. Behovet av utbildning för
vuxna är större än de tillgängliga resurserna.
Utgångspunkten är att både gymnasieskola
och vuxenutbildning kan ge väsentliga bidrag
till kommunvisionen. Förutsättningarna för
kompetensförsörjningen ger underlag för
möjligheterna att bedriva verksamheter i
regionen. Möjligheterna till utbildning, och inte
minst kvaliteten på utbildningarna, bidrar starkt
till kommunens och regionens attraktivitet.
Kompetensförsörjningen i skolverksamheterna
är avgörande för möjligheterna att kunna
bedriva utbildningar med hög kvalitet.
Generationsväxling och få lärarstuderande
inom vissa ämneskombinationer har resulterat
i rekryteringssvårigheter. Bedömningen är
dessutom att det kommer att bli allt vanligare.
Den
pågående
lokalprocessen
där
Kaplanskolan avvecklas som gymnasieskola
har och kommer att prägla verksamheten
under några år. 2015 förväntas bli ett år med
stora förändringar för många elever och
medarbetare. Många delar i processen är ännu
okända
men
det
är
uppenbart
att
förutsättningarna för många utbildningar
kommer att påverkas. Det kommer att uppstå
tillfälliga
kostnadsökningar
inom
olika
verksamheter.
Många länder i västvärlden upplever att
sjunkande resultat i kunskapsmätningar ger
sämre konkurrenskraft. Många västländer har
också problem med kompetensförsörjning
inom speciellt teknik och industri. Sverige har i
dessa jämförelser en ovanligt väl utvecklad
vuxenutbildning. IT-utveckling i allmänhet och
digitaliseringen
inom
skolverksamheterna
driver på förändringar i snabb takt.
Samarbete och samverkan med arbetsliv och
med utbildningshuvudmän lokalt och regionalt
ger förutsättningar för verksamhetsutveckling.
All yrkesutbildning i gymnasieskola och
vuxenutbildning
kräver
en
utvecklad
samverkan med olika arbetsplatser.
Gymnasieskolan är i allt väsentligt byggd på
kommunal finansiering. Riktade statliga bidrag
och projektfinansiering ger nyttiga tillskott men
är inte avgörande för de stora volymerna av
utbildning. Vuxenutbildning påverkas däremot
kraftigt av den särskilda statliga finansieringen
av yrkesutbildning för vuxna. En väl
fungerande vuxenutbildning behöver en
kommunal basfinansiering som bygger upp
och tryggar infrastrukturen.
Utbildningsresultaten i Skellefteås gymnasieskolor är i nationella jämförelser bra samtidigt
som målen enligt skollagen inte uppfylls fullt ut.
Skollagen pekar ju mot att samtliga
medborgare
ska
kunna
ha
en
Sida
30
Driftbudget, tkr
2015
2016
2017
Budget 2014
Omorganisation tillväxtavdelningen
341 239
3 463
870
Budget 2015
345 572
Anslag
Gymnasienämnd
Gymnasieskola
Summa
1 284
344 288
345 572
1 284
344 288
345 572
1 284
344 288
345 572
2015
2016
2017
3 000
4 000
3 000
Gymnasieskola
Sida 31
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Minska andelen studieavbrott inom SFI från 7 till 5 %
Röd
<3%
Jämförelsevärde
Gul
≥3%-<5%
Andel studieavbrott 2013: 7 %
Grön
≥5%
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Attraktiv stad
Minst 98 % av gymnasieeleverna finns i skolor i
Skellefteå
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Gul
Grön
< 96 %
≥ 96 % - < 98 %
≥ 98 %
Andel elever i Skellefteås skolor 2013: 96 %
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Minska de hyrda ytorna för gymnasieskolan med 7 000
kvadratmeter
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
Röd
Gul
Grön
< 5 000
≥ 5 000 - < 7 000
≥ 7 000
Lokalyta för gymnasieskola 2013: 46 040 kvadratmeter
Medarbetare
ökad mångfald
Minst tre förvaltningsgemensamma aktiviteter för ökad
hälsa och arbetsglädje är genomförda under året
BEDÖMNING
Röd
0
Jämförelsevärde
Sida 32
Gul
1-2
Grön
≥3
Konsumentnämnd
Ordförande: Valter Stenberg
Verksamhetsidé
byggande, vägleda konsumenter, bedriva
överförmyndarverksamhet och värna om miljön
verkas för en attraktiv och hållbar kommun.
Konsumentverksamheten i Skellefteå kommun
tillhandahåller service till medborgarna inom
området konsumentvägledning samt budgetoch skuldrådgivning.
Driftbudget, tkr
Kommunen bedriver inom området även ett
samarbete med Norsjö och Malå. Under 2014
kommer även samarbete med Robertsfors och
Arjeplog inledas.
Prognosen är att antalet skuldsaneringsärenden
fortsätter
öka
och
att
behovet
av
konsumentvägledning kvarstår.
Genom att medborgarna fortsätter eller ökar sitt
beteende med att handla och köpa på kredit är
bedömningen
att
den
privatekonomiska
rådgivningen också kommer att öka.
2015
2016
2017
Budget 2014
453
5
Budget 2015
458
Anslag
Konsumentnämnd
458
458
458
Summa
458
458
458
Sida 33
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
Medborgare/Kund
Konsument Skellefteå har träffat 150 invånare med utländsk
bakgrund för att öka kännedomen om verksamheten.
Röd
≤ 100
BEDÖMNING
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
Grön
≥ 150
Attraktiv stad
Konsument Skellefteå har informerat minst 50
butiksanställda om tillgänglighet, gällande konsumenträtt
och enl. butikernas specifika önskemål.
Röd
BEDÖMNING
Jämförelsevärde
Gul
101-149
ca 70 invånare.
Gul
Grön
≤ 40
41 - 49
≥ 50
Ett vanligt år träffar vi cirka 20 butiksanställda på 4-5 besök.
Sida 34
Kulturnämnd
Ordförande: Karin Lundberg
Chef: Anders Bergström
Verksamhetsidé
Skellefteå kommun ska kännetecknas av ett rikt
och stimulerande kulturklimat. Framåtsyftande
kultursatsningar gör kommunen till en attraktiv
och hälsosam livsmiljö där hela människan kan
växa och må bra.
Kulturnämnden ser tydliga tendenser
globalisering och en fortsatt utveckling mot
allt mer mångkulturellt samhälle. Utveckling
kulturella och kreativa näringar bidrar
tillväxten. Kulturturismen kommer att spela
allt större roll.
till
ett
av
till
en
Det nya kulturhuset är en satsning på Skellefteå
som kulturstad. Kulturhuset, Nordanå- och
Campusområdet
behöver
utvecklas
kompletterande till varandra för att göra
kulturlivet så rikt som möjligt.
Sida 35
Tillsammans blir det en satsning på
medborgarnas
livsmiljö
och
bidrar
till
förverkligandet av målet 80 000 invånare år
2030. Satsningen kräver en investering i både
byggnader och verksamhet och innebär en
omställning för att möta framtida utmaningar och
behov hos medborgarna.
Kulturskolan har stor betydelse för hela
kommunens
utveckling
och
bidrar
till
kommunens attraktivitet.
Nationellt förutsätter den statliga kulturpolitiken
att kulturverksamheten får ökad finansiering från
annat håll än från det offentliga. I dagsläget går
dock endast 1 procent av sponsringen till kultur.
Driftbudget, tkr
2015
Budget 2014
Sedan tidigare beslutat, kulturbolagen
Förändringsprocess
74 515
219
465
500
Budget 2015
75 699
Anslag
Kulturnämnd
Kulturverksamhet
Teater, museum, folkrörelsearkiv, företagsarkiv
2016
2017
1 122
55 020
19 557
1 122
55 020
19 557
1 122
55 020
19 557
Summa
75 699
75 699
75 699
2015
2016
2017
600
500
500
Kulturverksamhet
Sida 36
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Öka antalet mångkulturella arrangemang
Jämförelsevärde
Röd
Gul
Grön
11-16
≤ 10 arrangemang
≥ 17 arrangemang
arrangemang
Ny definition av mångkulturella arrangemang till att de ska
locka besökare/deltagare med annat modersmål än svenska,
därför inget ursprungsvärde.
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Attraktiv stad
Informationsmöten om kultur i stadsrummet, kultur
som attraherar unga vuxna (16-25 år)
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Jämförelsevärde
Röd
Gul
Grön
≤ 10 möten
11-19 möten
≥ 20 möten
Riktade träffar finns inte idag med dialog kring vilken kultur
som unga vuxna vill ha i staden. Målet är att skapa
mötesplatser/möten i centralorten med unga vuxna.
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Införa meröppet på bibliotek, d.v.s. obemannat
öppethållande utanför ordinarie öppettider på
biblioteken
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Jämförelsevärde
Röd
Gul
Grön
≤ 1 bibliotek
2 bibliotek
≥ 3 bibliotek
Campusbiblioteket genomför under 2014 en försöksperiod
Medarbetare
ökad mångfald
Öka antalet arbetstimmar utförda av medarbetare med
annat modersmål än svenska
Röd
≤ 0-40 timmar
Sida 37
Gul
40-160 timmar
Grön
≥ 160 timmar
Personalnämnd
Ordförande: Harriet Classon
Chef: Kicki Krane
Chef Kommunhälsan, Marjo Bodén
Verksamhetsidé
Personalnämnden är kommunens centrala
personal-, pensions- och lönemyndighet. Inom
dessa områden bedrivs kontinuerlig utveckling
och uppföljning av insatser. Nämnden ansvarar
för kommunens arbetsgivarpolitik, tecknar avtal
med de fackliga organisationerna och är också
verksamhetsnämnd för företagshälsovården,
Kommunhälsan.
En tydlig utveckling är att kommuner i allt högre
grad börjar samverka med varandra och med
privat näringsliv för att skapa attraktiva arbeten.
Nämnden har antagit ett arbetsgivarmärke som
beskriver arbetsgivarens intentioner och tillika
synen på personal som en tillgång i
verksamheten. Arbetsgivarmärket säger att
Skellefteå kommun är en arbetsgivare som
genomsyras av en positiv människosyn med
arbetsglädje
och
tillit
med
motiverade
medarbetare och chefer. Det är självklart att
medborgaren/kunden står i centrum och att vårt
arbete gör nytta. Vår organisation har tydliga
mål och en stark värdegrund. Vi är stolta över att
ha Sveriges viktigaste jobb.
Utvecklingstendenser inom personalområdet
handlar också om en fortsatt förstärkning av
lönebildningsprocessen och individuell lön enligt
avtal.
Organisationen i sin helhet är i en stor
förändringsprocess och många förvaltningar gör
kartläggningar och planeringar för att förändra
antingen hela eller delar av sin organisation och
sitt arbetssätt. Detta kan i många fall vara svårt
för medarbetarna och behovet av att arbeta med
risk- och konsekvensanalyser ökar, vilket också
ökar behovet av kommunhälsans kompetens
inom området.
Personalnämnden fortsätter arbetet med
attraktiva arbetsplatser, god arbetsmiljö och
ökad mångfald genom att säkerställa framtida
kompetensförsörjning
och
skapa
goda
förutsättningar för chefer att verka inom sina
uppdrag.
Kompetensförsörjningsområdet är en stor
utmaning både för kommuner och för näringsliv
nationellt, att matcha rätt kompetens mot
befintliga arbeten kräver utbildningsinsatser
både för att stärka områden där bristyrken
uppstår, men också för fördjupad kunskap och
spetskompetens.
När det gäller kompetensförsörjning arbetar
personalnämnden med en långsiktig strategi
som sträcker sig fram till 2018 och med löpande
uppföljning av förvaltningarnas insatser.
Sjuktalen har under många år sjunkit och sedan
stabiliserats på en relativt låg nivå. Nu kan en
ökning skönjas av antalet sjukskrivna såväl
nationellt som lokalt. Det är de psykiska
sjukdomarna som ökar mest och det är fler
kvinnor än män som enligt statistiken har
ohälsa.
Forskning visar att organisationer med låg
sjukfrånvaro
satsar
på
såväl
tydlig
rehabilitering/återgång i arbetet och samtidigt
har
en
genomtänkt
strategi
för
det
hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
.
Sida 38
Driftbudget, tkr
2015
Budget 2014
Tillstyrkt ändring
33 991
406
250
Budget 2015
34 647
Anslag
Personalnämnd
Personaladministration
Företagshälsovård
2016
2017
954
20 117
13 576
954
20 117
13 576
954
20 117
13 576
Summa
34 647
34 647
34 647
2015
2016
2017
200
200
200
Kommunhälsan
Sida 39
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Dialoger är genomförda med ungdomar 16-19 år i
kommunens grupp- och asylboenden samt med
studerande vid SFI. i syfte att synliggöra Skellefteå
kommun som attraktiv arbetsgivare
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
0-14
Jämförelsevärde
Gul
15-19
Jämförelsevärde saknas
Grön
≥ 20
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Attraktiv stad
Fler arbetsförmågebedömningar utförs i extern regi
Röd
Gul
Grön
0-3
4-7
≥8
2013 upphandlades två arbetsförmågebedömningar
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Öka andelen ansökningar till AFAs avsatta medel för
arbetslivsinriktad rehabilitering.
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
0-24 %
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Gul
25-49 %
Jämförelsevärde saknas
Grön
≥ 50 %
Medarbetare
ökad mångfald
Öka andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund
Röd
1-3 %
Jämförelsevärde
Gul
4-5 %
Grön
≥6%
Förtydligande:
Medarbetare: Utländsk bakgrund= utrikesfödd eller inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar (enligt SCB definition).
Sida 40
Socialnämnd
Ordförande: Kenneth Fahlesson
Chef: Staffan Näslund
Verksamhetsidé
Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som
ökar dina möjligheter till ett självständigt och
meningsfullt liv. Det sker genom en verksamhet
som är jämställd, tillgänglig, i ständig utveckling
och av hög kvalitet.
Socialnämndens verksamhetsidé följer målsättningen om en, i ännu större utsträckning,
salutogen (hälsofrämjande) och rehabiliterande
(tränande, kompenserande, etc.) verksamhet. På
detta sätt kan på olika sätt medborgarnas
livskvalitet höjas samtidigt som behovet av
särskilda insatser genom socialtjänsten kan
fördröjas.
Socialnämnden ansvarar för kommunens enskilt
största verksamhetsområde. Samtidigt som
verksamheten är högt prioriterad kan den inte
undgå, precis som andra verksamheter, att bli
utmanad när kommunens resurser ska fördelas. I
en allt tuffare konkurrens om kommunens
skatteintäkter kommer också kravet på hårdare
prioriteringar. Utvecklingen mot att omfördela
resurser från de personer som har mindre stöd till
förmån för de som har ett större behov, gäller inte
bara nationellt utan kan bli påtagligare även i
Skellefteå.
Det finns samtidigt stigande förväntningar och
krav från både medborgare och myndigheter när
det gäller utbud och kvalitetsnivåer. Ofta ställs nya
krav utan någon tanke på vem/vilka som ska stå
för de ökande kostnader som många av
förväntningarna och kraven innebär. Det finns
självklart en stor och positiv utmaning i att möta
individens krav på att direkt få påverka de insatser
som man tar del av men det är också en stor
utmaning att möta upp detta när resurserna
krymper. En förskjutning mot ett ökat medborgaroch brukarinflytande innebär också i stora delar
ett förändrat arbetssätt för de anställda.
Sida 41
Det sker årligen flera miljoner möten mellan
brukare/patienter/klienter
och
den
egna
personalen. Det är i mötet det mesta händer och
det är där som vi har störst chans att göra rätt och
även påverka bilden av kommunen. Mycket av det
utvecklingsarbete som bedrivits har många
gånger haft fokus på när den första kontakten tas,
när ansökningar ska göras, etc. Naturligtvis viktigt
det också, men vi behöver tillsammans i ännu
större utsträckning lyfta upp själva mötet där de
sociala och vårdrelaterade insatserna utförs. I vår
iver att utveckla invånardialogen, vilket är
förutsättning för att kunna skapa en attraktiv
kommun att bo och verka i, får vi aldrig glömma
bort de möten som sker mellan vår personal och
våra brukare då dessa alltid kommer att ha en
stark inverkan på hur medborgarna ser på
Skellefteå kommun.
Utöver alla de individuella möten som sker ser
socialnämnden ett ökat behov av mötesplatser ute
i samhället. Detta gäller för samtliga grupper som
socialtjänsten på olika sätt kommer i kontakt med
(ungdomar, äldre, personer med funktionsnedsättning, flyktingar, m.fl.). Här åsyftas inte
mötesplatser som skapas i socialnämndens regi
utan platser som skapas av kultur- och
fritidsverksamheten, skolan, ideella föreningar,
näringslivet m.fl. Väl utvecklade mötesplatser för
kommunens medborgare bidrar till en ökad
självständighet, vilket i sin tur minskar behovet av
stöd från socialtjänsten.
Utvecklingen framöver måste också mötas med
effektiviseringar. Socialnämndens verksamheter
behöver därför öppnas upp ytterligare som testyta
för nya produkter och tjänster. Innovationer som
på olika sätt kan öka brukarnöjdhet/trygghet
samtidigt som de begränsade resurserna kan
användas på ett ännu effektivare sätt.
Driftbudget, tkr
2015
2016
2017
Budget 2014
Boendeplan
Tidigare beslutat, hemsjukvård
Tillstyrkt ändring
1 695 926
21 301
20 000
12 700
9 000
Budget 2015
1 758 927
Anslag
Socialnämnd
Socialkontor
2 880
1 756 047
2 880
2 880
1 756 047 1 756 047
Summa
1 758 927
1 758 927 1 758 927
Socialkontor
Sida 42
2015
2016
2017
7 000
7 000
8 000
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Brukarna ska ha en genomförandeplan/ vårdplan
utifrån ett salutogent arbetssätt
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Gul
Grön
0 ≤ 49 %
50 % ≤ 89 %
≥ 90 %
2014 års resultat nytt ingångsvärde
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Attraktiv stad
Öka andelen tillsvidareanställda och minska andelen
timvikarier med 50 procent
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Jämförelsevärde
Röd
0 % ≤ 29 %
Gul
30 % ≤ 69 %
Värde 2013-12-31
Grön
≥ 70 %
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Kostnaderna för utskrivningsklara ska minska genom
strategiska samarbeten och på sikt upphöra
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Bedömningsintervaller, minskning delade turer
Röd
0 % ≤ 29 %
Gul
30 % ≤ 74 %
2014 års utfall
Grön
≥ 75 %
Medarbetare
ökad mångfald
Socialkontorets kompetensförsörjningsplan ska beakta
mångfalds- och bemanningsperspektiven samt leda till
att antalet delade turer minimeras
Röd
0 % ≤ 24 %
Gul
25 % ≤ 49 %
Grön
≥ 50 %
Jämförelsevärde; antal delade turer 2014-12-31
Jämförelsevärde
Förtydligande:
Utveckling/Tillväxt: Socialnämndens mål under utveckling tillväxt syftar till att göra staden attraktivare genom att kunna
erbjuda tryggare anställningar och öka möjligheterna att bli bofast i staden. Mätningen avser andelen timanställda där det
långsiktiga målet är en halvering av andelen timvikairer. Klarar verksamheten att under 2015 genomföra det långsiktiga målet
om en halvering till 70 % eller mer så klarar man målet 2015. Då återstår sen ytterligare en minskning med 30 % för år 2016
och framåt.
Sida 43
Ordförande: Stefan Bergman
Chef: Jan Sundbom
Verksamhetsidé
Vi ger professionell och effektiv support till
kommunens verksamheter så att de kan utföra
sina huvuduppgifter. Vi bidrar till utveckling,
samordning och förenkling.
Det löpande arbetet sker utifrån de behov och
önskemål som formuleras av kommunens
ledningsgrupp och enskilda förvaltningar.
Resultatet av arbetet levereras till kommunens
olika verksamheter.
Vi är också förmedlande länk mellan
förvaltningarnas tjänster och medborgarna.
Fastighetsavdelningen har i uppdrag att förse
kommunens förvaltningar med ändamålsenliga
lokaler. Byggande ökar kraftigt under de
närmsta åren. Framförallt handlar det om stora
strukturförändringar inom skola och barnomsorg.
Detta kombinerat med ett ökat bostadsbyggande
från det kommunala bostadsbolaget Skebo,
innebär att kommunen som beställare bidrar till
ökad efterfrågan i Skellefteå. Investeringsplanen
för 2015-2017 visar på en dubblering av
planerade insatser. Kommunens ambition om att
växa och bli fler ställer krav på god
samhällsplanering och noggranna drift- och
investeringsanalyser.
Måltidsavdelningen svarar för kommunens
samlade matproduktion inom skola, förskola och
äldreomsorg. Under de närmsta åren planeras
stora samordningsinsatser inom
måltidsproduktionen. Antalet kök blir färre i takt med att
större förskole- och skolenheter bildas och inom
äldreomsorgen beräknas övertagandet av
Skellefteås lasarettskök innebära en avveckling
av
Klockarhöjdens
och
Strandgårdens
produktionskök. Totalt produceras cirka 3,5
miljoner portioner per år.
Kommunikationsavdelningen
ansvarar
för
kommunens IT-drift och support, kundtjänst,
informationsenhet samt övrig intern service.
Utvecklingen av kommunens IT-drift för 2015 är
mycket svår att bedöma och väcker frågor om
framtidens IT budget.
Det sker en ständig tillväxt av data som är svår
att begränsa utan att bromsa verksamheternas
utveckling, exempelvis rörliga bilder och
förändrade kommunikationssätt. Ökningen av
datamängd leder till kostnadsökningar för
serverdrift och IT-support. Under de senaste åtta
åren har datamängden ökat med cirka 50
procent per år. Prognosen för 2014 och 2015
pekar på en fortsatt ökning.
Om utvecklingen inom IT-området fortsätter i
samma takt som i dag kommer det att leda till
ökade krav från näringsliv, medborgare och
medarbetare. För att möta dessa krav behövs
förändrade arbetssätt som medför ökad trafik i
datanäten, vilket i sin tur innebär krav på ökad
kapacitet i fastigheternas trådlösa och fasta nät.
En ökning av hastigheten i kommunens nät från
10 Mbit/s till 100 Mbit/s innebär en fördubbling
av trafikkostnaden enligt nuvarande avtal. Att
höja nuvarande nivåer för att klara framtidens
krav på IT är en stor utmaning inte bara för
Skellefteå kommun och frågan är på vilket sätt
samarbete kan ske över kommungränser och
inom
kommunkoncernen.
En
ökad
medborgardialog ställer även nya krav på
organisationen att hantera information och
dialog vilket blir en utmaning framförallt för
informationsenheten och kundtjänst.
Avdelningen för verksamhetsstöd omfattar
personalsupport, redovisning och kommunens
samlade inköp. Utmaningarna är att klara
förväntningarna på att identifiera och genomföra
olika samordningar som skapar kommunnytta.
Det kan vara inom lönehantering, rehabilitering,
inköp, fakturering, projektredovisning. Förutsatt
att erforderliga beslut tas planeras under 2014
att bygga upp en samordnad lönehantering för
kommunen. Olika enkäter och undersökningar
visar att kommunens chefer är hårt belastade
med administration och avdelningen arbetar
aktivt med att hitta lösningar som underlättar och
förenklar detta. Högre förväntningar från
näringsliv och kommunledning leder även till
ökade krav på att utveckla kompetensen inom
juridik och innovativa upphandlingsformer. Ett
annat område som behöver utvecklas är hur
kommunens avtal hanteras och följs upp.
Sida 44
Driftbudget, tkr
2015
Budget 2014
Sedan tidigare beslutat, platsannonser
Omorganisation
59 216
3 220
400
465
Budget 2015
63 301
Anslag
Måltidsverksamhet
Hyresfinansierad verksamhett
Support och lokaler
2016
2017
898
1 940
0
60 463
898
1 940
0
60 463
898
1 940
0
60 463
Summa
63 301
63 301
63 301
2015
2016
2017
349 550
325 800
370 700
Support och lokaler
Sida 45
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Förbättra nöjdkundindex
Röd
< 6,8
Jämförelsevärde
Gul
6,8 - 7,3
År 2013 var det 6,8
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Attraktiv stad
Minskade kommunala kontorsytor i centrum
Grön
> 7,3
Röd
Gul
Grön
0%
>0 % - < 5 %
≥5%
2013 är kommunala kontorsyror i centrum 29 002 m2
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Ökad kommunnytta genom effektiv samordning.
Röd
0%
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Gul
> 0 % - < 15 %
Resultat 2014
Grön
≥ 15 %
Medarbetare
ökad mångfald
Förbättra motiverade medarbetarindex
Röd
0%
Jämförelsevärde
Gul
>0%-<5%
Resultat 2014
Grön
≥5%
Förtydligande:
Medborgare/Kund: Nöjdkundindex mäts i intern kundenkät inom följande huvudområden: bemötande, tillgänglighet och
ideala partnern.
Utveckling/Tillväxt: Detta kan medföra förändrade arbetssätt, teknikanvändande och strukturer på arbetsplatser. Genom att
minska kommunala kontorsytor i centrum frigörs attraktiva kontorsytor till externa aktörer.
Ekonomi: Kommunnytta beräknas utifrån resultat 2014 (målsättningen 2014 är 10 miljoner kronor) enligt SLKs mall.
Medarbetare: Mätning av motiverade medarbetarindex genomförs hösten 2014 som blir referensvärde.
Sida 46
Teknisk nämnd
Ordförande: Ola Burström
Chef tekniska kontoret: Hans Andersson
Chef räddningstjänst: Per Cederlund
Verksamhetsidé
TEKNISKA KONTORET
Tekniska kontoret ska genom ett föredömligt
ledarskap, kompetenta medarbetare och
effektiva arbetssätt ge kommunmedborgarna
och näringsliv en god teknisk försörjning till så
låg kostnad som möjligt inom områdena trafik,
vägar, parker, vatten & avlopp, avfall samt
sotning.
Hamnverksamheten ska verka för att
regionens industrier och andra användare
erhåller fördelaktiga transporter via en väl
fungerande hamnanläggning.
Räddningstjänsten arbetar med skydd mot
olyckor genom att
• förhindra och begränsa olyckor
• förbereda och genomföra räddningsinsatser
• vidta åtgärder efter olyckor
• medverka i samhällets krishantering
Detta sker genom
• att aktivt arbeta med att identifiera risker och
förebygga olyckor
• att finnas nära och vara tillgängliga
• att anpassa organisation och resurser till
samhällets hotbilder
• att ständigt ta del i samhällets utveckling
• att medarbetarna är kunniga och engagerade
• samverkan på lokal, regional och nationell
nivå
RÄDDNINGSTJÄNST
En ökad inflyttning till centralorten och en
minskning av befolkningen inom de flesta
serviceorterna medför att riskbilden för
centralorten ökar samtidigt som den bibehålls
för stora delar för serviceorterna. Nedläggning
av arbetsplatser och andra riskobjekt som t.ex.
bensinstationer påverkar till mindre del
ytterkårernas
uppgifter.
Problemen
att
rekrytera personal till deltidskårerna kvarstår.
För det skadeavhjälpande arbetet är
tendensen att antalet trafikolyckor ökar samt
att nya byggnadssätt och material medför mer
komplicerade bränder. Räddningstjänsten är
på väg att köpa in nya släcksystem som
medför effektivare räddningsinsatser.
Tendensen att befolkningen i centralorten ökar
samtidigt som landsbygdens befolkning
minskar ställer krav på anpassningar och
investeringar i infrastuktur. Till detta ska läggas
inriktningen mot ett mer ekologiskt, ekonomiskt
och socialt hållbart samhälle. Det finns också
nya förändrade lagkrav på en gatumiljö som
ska vara tillgänglig för alla. Människors sätt att
vara, individualiseringen och att vi förväntas
vara tillgängliga dygnet runt och på olika
platser skapar också nya förutsättningar att
bedriva verksamhet. Medborgardialogen har
utvecklats. Exempel på genomförda dialoger
är den om säkra skolvägar, trafikstrategin samt
omstruktureringen av grundskolan i västra
Skellefteå.
Tekniska kontoret arbetar fortlöpande för att
möta kraven och förväntningarna från
medborgare och kunder. Ett exempel på
förenklad service är att servicen för ett antal
tjänster inom vatten och avfall samlas i
Skellefteå kommuns nya app, Mitt Skellefteå.
Målsättningen är att det ska vara enkelt för
medborgarna att använda tjänsterna samtidigt
som det även måste finnas alternativ till etjänsterna.
Arbetet
med
att
förbättra
näringslivsklimatet fortgår. Många olika
insatser genomförs med utgångspunkt från en
särskild handlingsplan med utbildningsinsatser
samt riktade företagsbesök.
Produktionen blir alltmer datoriserad både vad
gäller de administrativa processerna liksom
själva utförandet. Projekt pågår för att
effektivisera
verksamheten och
minska
driftkostnaderna exempel på detta är
elektroniska körjournaler i fordonen och GPSstyrning för maskiner och fordon. För de
skattefinansierade verksamheterna gäller att
effektiviseringar
och
anpassningar
har
genomförts och kommer att fortsätta.
En viktig framtidsfråga är hur den framtida
kompetensförsörjningen ska klaras samt hur
förvaltningen ska uppfattas som en attraktiv
arbetsgivare som dagens medarbetare kan
rekommendera. Redan idag är ingenjörer och
olika tekniker svåra att rekrytera. Inom de
närmaste åren ska ett antal nyckelfunktioner
rekryteras efter pensioneringar.
Sida 47
En
översyn
och
planering
för
kompetensförsörjningen
är
framtagen.
Intressant att notera är att av de
nyrektyreringar som genomförs den senaste
tiden har mångfalden breddats vad gäller
etnicitet.
Servicen
på
kommunens
bemannade
återvinningscentraler har varit föremål för en
översyn. Medborgarna har fått tycka till och
gett oss nya idéer på hur vi kan bli bättre.
Arbetet har mynnat ut i en serviceförklaring
men
också
i
direkta
förslag
på
investeringsåtgärder. Öppettiderna kommer nu
att förändras. Stationerna kommer också på
sikt att anpassas för att öka och förbättra
tillgängligheten.
Ett betänkande (SOU 2012:56) inom
avfallsområdet har presenterats. Där föreslås
kommunerna få ett tydligare uppdrag att arbeta
avfallsförebyggande och att förbereda avfall för
återanvändning.
Producenternas
ansvar
kvarstår undantaget den fysiska insamlingen.
En särskild utredare ska gå igenom
dricksvattenområdet, från råvatten till tappkran
för
allmänt
dricksvatten.
Syftet
med
utredningen är att identifiera nuvarande och
potentiella
utmaningar
för
en
säker
dricksvattenförsörjning
i
landet
och
i
förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder.
För
Skellefteås
del
är
ny
grundvattenförsörjning för Skellefteå centralort
med omkringliggande samhällen prioriterat.
En ny serviceförklaring håller på att tas fram
gällande halkbekämpning för oskyddade
trafikanter med hjälp av befintlig statistik för
halkolyckor. Cykelvägvisningen är genomförd
och vägleder nu cyklister efter utpekade stråk.
Vägbelysningen förnyas med lågenergiarmaturer. Framtidsvägen arbetar vidare med
beteendepåverkande åtgärder för en hållbar
och trafiksäker trafikmiljö.
Allt fler cyklar till arbetet och andra målpunkter
vilket vi försöker främja genom ett flertal
satsningar, både inom drift och investering av
nya cykelvägar och säkra korsningar. Det blev
inget regeringsbeslut om nya bashastigheter
inom respektive utom tättbebyggt område. I
samband med förändring/ombyggnad av gator
och vägar kan vissa hastighetsregleringar
påbörjas enligt framtagen hastighetsplan.
Större inriktning mot miljö- och klimatfrågor i
samhället gör att pågående arbete med ökad
avsättning av producerad fordonsgas samt
bionäring är prioriterat. Skellefteå kommun
blev som första kommun i Sverige nyligen
godkänd att uppfylla hållbarhetskriterier för
biobränsle. Energiomställningen till mer
förnyelsebara drivmedel inom transportsektorn
utvecklas kontinuerligt med fler biogas- och
elfordon.
Sida 48
Driftbudget, tkr
2015
2016
2017
Budget 2014
Tidigare beslutat, exploatering
Tillstyrkt ändring
182 351
1 993
1 025
5 000
Budget 2015
190 369
Anslag
Teknisk nämnd
Räddningstjänst
Vinterväghållning
Tekniska kontoret, övrig skattefinansierad vht
Hamn
Parkering
Vatten och avlopp
Avfallshantering
Sotning
2 308
52 506
24 000
111 555
0
0
0
0
0
2 308
52 506
24 000
111 555
0
0
0
0
0
2 308
52 506
24 000
111 555
0
0
0
0
0
Summa
190 369
190 369
190 369
2015
2016
2017
Räddningstjänst
Tekniska kontoret, skattefinansierad verksamhet
Hamn
Parkering
Vatten och avlopp
Avfallshantering
Sotning
4 500
57 735
9 900
750
39 100
19 300
125
4 500
112 435
7 200
750
51 900
19 400
100
4 500
115 950
6 300
800
48 800
23 200
125
Sida 49
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Skapa fungerande och inkluderande fysiska och/eller
digitala mötesforum för medborgaradialog
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
0
Jämförelsevärde
Gul
1
Grön
≥2
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Attraktiv stad
Upprusta befintlig infrastruktur i utvalda områden
tillsammans med övriga intressenter
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
0
Jämförelsevärde
Gul
1
Grön
≥2
PERSPEKTIV
Ekonomi
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Nya digitala tjänster tas fram som tillgodoser
medborgarens/kundens behov av självservice
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
Gul
Grön
0
1-2
≥3
Digitala tjänster i dag som tillgodoser medborgarens/
kundens behov uppgår till 6 st.
Jämförelsevärde
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Jämförelsevärde
Medarbetare
ökad mångfald
Tekniska nämndens verksamheter tar emot 10
praktikanter och minst 2 av dessa har utomnordiskt
ursprung
Röd
Gul
Grön
≤ 8 resp. 0
≥ 8 - <10 resp. 1
≥ 10 resp. ≥ 2
Nuläge, praktikanter med utomnordiskt ursprung saknas.
Mellan åren varierar antal praktkanter under och över 2015
års målsättning.
Medborgare/Kund, med forum menas bestående arbetssätt/metod. Exempel på forum kam t ex. vara chatt, fokusgrupper,
uppsökande verksamhet m.m.
Utveckling/Tillväxt, förslaget innebär att välja ut områden och upprusta infrastrukturen där, städa, laga, göra attraktivt.
Intressenter kan exempelvis vara berörda boende, bostadsföretag och handel/näringsliv.
Ekonomi, nya digitala tjänster kan vara exempelvis ”appar” eller e-tjänster via ”mina sidor” som ökar möjligheten till
självservice, vilket också syftar till att effektivisera administrationen för verksamheten.
Medarbetare, bidra till ökad mångfald och fler unga i arbete genom att skapa praktikplatser med delmålet att minst 2 av
praktikanterna har utomnordiskt ursprung.
Sida 50
Valnämnd
Ordförande: Siv Brännström
Verksamhetsidé
Valnämndens uppdrag är att möjliggöra
genomförandet av demokratiska och rättsäkra
val för de röstberättigade inom Skellefteå
kommun.
Vart fjärde år genomförs allmänna val och vart
femte år val till Europaparlamentet. Förutom
ordinarie val har valnämnden även ansvar för
att genomföra eventuella folkomröstningar.
Det är inga val inplanerade under 2015, 2016
eller 2017.
Driftbudget, tkr
2015
Budget 2014
Ej valår
2 162
3
-2 000
2016
2017
Budget 2015
165
Anslag
Valnämnd
165
165
165
Summa
165
165
165
Sida 51
Ordförande: Valter Stenberg
Verksamhetsidé
Genomsnittliga
nettoökningen,
efter
att
dödsfall m.m. har frånräknats, uppgår till 56
ärenden per år. Enligt befolkningsprognosen
kommer antalet medborgare över 65 år att öka
fram till 2018, vilket innebär ett fortsatt ökat
behov av gode män. I dagsläget finns det cirka
750 gode män/förvaltare men det saknas drygt
40 ställföreträdare för att uppnå balans.
Under det senaste decenniet har antalet
ärenden, d v s personer som behöver god man
eller förvaltare, stadigt ökat. Sedan år 2000 har
det i genomsnitt tillkommit 153 nya ärenden
per år.
Verksamheten ser ett ökat behov av
rekrytering av gode män. Detta sammantaget
med åldrande ställföreträdare blir en utmaning
för framtiden.
byggande, vägleda konsumenter, bedriva
överförmyndarverksamhet och värna om miljön
verkar byggoch miljökontoret för en attraktiv
och hållbar kommun.
Driftbudget, tkr
2015
2016
2017
Budget 2014
5 986
96
Budget 2015
6 082
Anslag
Överförmyndarverksamhet
403
5 679
403
5 679
403
5 679
Summa
6 082
6 082
6 082
Sida 52
PERSPEKTIV
Medborgare/Kund
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Erbjuda och genomföra fördjupad godmanutbildning.
Jämförelsevärde
Röd
Ej genomfört
Gul
Påbörjat, ej klart
Ny utbildning
PERSPEKTIV
KF-MÅL
FOKUSOMRÅDE
Attraktiv stad
Minst 20 % av ställföreträdarna använder
webbtjänsten kassabok för gode män
NÄMNDSMÅL
BEDÖMNING
Röd
≤ 15 %
Jämförelsevärde
Sida 53
Gul
16 – 19 %
Ny tjänst
Grön
genomförd
Grön
≥ 20 %
Revision
Ordförande: Dick Hellman
Verksamhetsidé
Kommunrevisionen granskar för medborgarnas
räkning kommunens verksamhet och de
kommunägda bolagen. Detta görs för att se till
att de följer lagen och instruktionerna de får från
kommunfullmäktige. Uppdraget för kommunrevisionens är fastställt i kommunallagen.
Lagen säger att kommunfullmäktige ska utse ett
antal personer, förtroendevalda revisorer, som
självständigt ska granska all verksamhet som
kommunen bedriver. Det handlar både om att
kolla att räkenskaperna är korrekta samt att
styrelsen och nämnderna både följer lagen och
utför uppdragen som kommunfullmäktige ger
dem.
Ofta tänker man på revisorer som ett slags
kontrollant av ekonomin. Detta är bara en liten
del av uppdraget. Större delen av tiden ägnas åt
att följa upp verksamheten och ge förslag till hur
den kan förbättras.
Driftbudget, tkr
I de kommunägda bolagen finns särskilda
revisorer
för
ekonomin.
Kommunens
förtroendevalda revisorer har där ett uppdrag
som kallas lekmannarevisor, att på samma sätt
som i kommunen för övrigt se till att bolagen
följer både lagen och de instruktionerna de har
fått av kommunfullmäktige.
Revisionen har två uppdragsgivare. Den första
formella
uppdragsgivaren
är
kommunfullmäktige. Den andra är invånarna i
kommunen, som var och en kan ge revisorerna
förslag på vad de bör titta på.
Revisorerna tar till sig det som de ser och hör i
tidningar, TV och radio. De får också uppslag
från vanliga människor som vill tipsa om något
som de anser bör granskas. Ytterst är det
revisorerna själva som beslutar vad de ska
granska. Tips och uppslag prioriteras mot de
projekt som redan finns inplanerade.
2015
Budget 2014
2 026
13
Budget 2015
2 039
Anslag
Revision
Summa
2 039
2 039
Sida 54
2016
2017
2 039
2 039
2 039
2 039
Skellefteå Stadshus AB, koncernen
Ordförande: Lorents Burman
VD: Kristina Sundin Jonsson
Skelleftebostäder AB ska i allmännyttigt syfte
främja
bostadsförsörjningen
och
erbjuda
hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och
inflytande i bolaget.
Verksamhet
Bolaget utgör moderbolag i Skellefteå kommuns
bolagskoncern.
Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt så att
en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet
tryggas.
Avkastningen
på
bolagets
fastighetsbestånd ska vara i nivå med liknande
jämförbara bostadsföretag. Bolaget ska generera
en direktavkastning om lägst 7 % på
fastigheternas marknadsvärde och successivt öka
sin soliditet så att den uppgår till 15 % beräknat
på justerat eget kapital.
Ändamålet med bolagets verksamhet är att
samordna ägaransvaret för de ägda bolagen i
syfte att effektivisera den kommunala styrningen
och resursanvändningen. Bolaget ska samordna
finansieringen inom koncernen.
Skellefteå Stadshus äger samtliga aktier i följande
bolag: Fastighets AB Polaris, Skelleftebostäder
AB, Skelleftebuss AB, Skellefteå Kraft AB,
Skellefteå City Airport AB och intressebolaget
Nolia AB (33%).
Den totala lägenhetsytan uppgår till 420 345 kvm
och ytan för lokaler till 93 611 kvm. Lägenhetsytan
består av 7 012 lägenheter och lokalytan av 268
lokaler.
Skellefteå Kraft AB, koncern
Vd Hans Kreisel
Ordförande Alf Marklund
Vd Robert Lindberg
Ordförande Bert Öhlund
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att
inköpa, producera och distribuera energi, äga och
förvalta fast och lös egendom samt bygga och
förvalta
infrastruktur
för
teleoch
datakommunikation
med
därtill
hörande
verksamheter.
Fastighets AB Polaris uppdrag är att medverka till
utveckling av näringslivet och ökad sysselsättning
i kommunen. Kommunens mål är att genom
fastighetsbolaget med kort varsel kunna erbjuda
lokaler till expanderande företag.
I koncernen finns moderbolaget Skellefteå Kraft
AB med de helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft
Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB,
Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och
Skellefteå Energiunderhåll HB. Dessutom finns ett
antal intressebolag bland annat Nekab och
BlaikenVind.
Verksamheten omfattar uthyrning av industri-,
lager-, kontors- och utbildningslokaler inom
Skellefteå kommun. Bolaget disponerar för
närvarande lokaler med en yta på ca 281 000
kvm.
Skelleftebuss AB, koncernen
Vd Andreas Olofsson
Ordförande Carina Dagbro
Verksamhet
Marknad: Försäljning av el, fjärrvärme, fjärrkyla
och biopellets
Produktion: Produktion av el samt produktion och
distribution av fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets.
Elnät: Distribution av el i nätområden inom
koncessionsområden
Energiunderhåll: Underhåll av produktionsanläggningar och distributionsnät
Utveckling: Uthyrning och förvaltning av lokaler
samt bredbandsverksamhet
Bolagets uppdrag är att
trafikförsörjning i kommunen.
skapa
en
god
Verksamheten består av busstrafik, dels som
entreprenör åt länets kollektivtrafikmyndighet i
företrädesvis norra Västerbotten, dels egen
stadstrafik
i
Skellefteå
närområde
på
kommersiella villkor.
Vd Jerker Eriksson
Ordförande Alf Granström
Bolaget
utför
även
färdtjänstresor
och
skolskjutsverksamhet på uppdrag av Skellefteå
kommun. I företaget finns också flygbussverksamhet.
55
Koncernresultatbudget 2015, tkr
Vd Robert Lindberg
Ordförande Bert Öhlund
Avskrivningar
Rörelseresultat
Ändamålet med bolagets verksamhet är att som
ett led i Skellefteå kommuns tillväxtarbete
utveckla och marknadsföra verksamheten vid
Skellefteå Airport.
Finansiella kostnader
Skatt
Årets resultat
Moderbolag
Resultatbudget 2015, tkr
Rörelseresultat
Årets resultat
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Summa eget kapital,
avsättningar och skulder
318 500
-179 300
-47 500
491 500
Koncernbalansbudget 2015, tkr
2 500
-2 500
0
195 000
-195 000
0
Balansbudget 2015, tkr
Tillgångar
Summa tillgångar
5 377 800
-4 411 800
-566 200
399 800
18 326 900
100
18 327 000
9 997 000
30 000
8 300 000
Tillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Summa eget kapital,
19 775 200
897 700
20 672 900
11 021 800
942 700
7 179 200
1 529 200
20 672 900
Investeringsbudget 2015, tkr
Investeringar
1 572 700
18 327 000
Resultatbudget/-plan, sammandrag
Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017
Intäkter
Kostnader
Resultat
Resultat
Resultat
197 500
197 500
0
0
0
4 696 643
4 532 195
164 448
288 326
294 881
172 000
150 000
22 000
22 000
22 000
771 417
417 430
353 987
44 192
46 192
197 889
195 884
2 005
2 000
2 000
45 893
66 849
-20 956
-17 184
-17 053
6 081 342
5 559 858
521 484
339 334
348 020
Skellefteå Stadshus AB
Summa kommunägda bolag
56
Investeringsbudget/plan
Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017
Investering
Investering
Investering
1 072 000
559 100
129 000
134 000
134 000
345 000
420 000
254 000
5 000
10 000
20 000
21 700
19 200
11 100
1 572 700
1 142 300
967 000
Summa kommunägda bolag
57
547 900
Ordförande: Alf Marklund
VD: Hans Kreisel
i Sverige innebär nya förutsättningar inom
energiområdet. Den nya regeringen vill tillsätta en
energikommission för att därigenom få till stånd
en så bred politisk överenskommelse som möjligt.
Det kommer dock att dröja några år innan detta
kan få någon större påverkan på energipolitiken
och därmed energipriserna i landet. Det ligger i
sakens natur att det tar tid att komma överens och
att sedan genomföra förändringar. Till detta
kommer osäkerheten om vilka åtaganden Sverige
kommer att ha gentemot EU framöver.
Affärsidé
Vi vill med egna energitillgångar och hög
kompetens vara kundernas bästa alternativ
genom att erbjuda attraktiva produkter och
tjänster till konkurrenskraftiga priser.
Marknaden 2014 samt
marknadsläget 2015-2017
Den största osäkerhetsfaktorn för utvecklingen av
priset på el på lång sikt är utfallet av de
internationella klimatförhandlingarna 2015. För de
närmaste tre åren hinner dock inga politiska
beslut på vare sig nationell, EU eller global nivå,
få någon större påverkan på dagens terminspris.
Under vårriksdagen kommer det att beslutas om
vilka justeringar som kommer att ske inom
elcertifikatssystemet, dvs. hur mycket högre
kvotplikt konsumenterna kommer att få från och
med 2016. Den nya regeringen har tidigare
flaggat för att det ska komma till stånd en
ambitionshöjning inom elcertifikatssystemet fram
till 2020. Sannolikheten att en sådan justering kan
genomföras redan till nästa årsskifte är dock
mycket liten. Processen har hunnit för långt för att
hinna
komma
med
nya
förslag
innan
vårriksdagen. Däremot kan det bli en mindre
höjning av kvotplikten från och med kontrollstationen 2018.
Det blir allt mer tydligt att det håller på att byggas
upp ett överskott av elproduktion i det nordiska
kraftsystemet. Drivkraften bakom detta är inte
minst elcertifikatssystemet i Sverige och Norge
som starkt gynnar utbyggnaden av vindkraft.
Under 2014 har tillgängligheten på kärnkraft varit
mycket god. Samtidigt minskar efterfrågan på el
inom industrin medan efterfrågan inom övriga
sektorer står nästan stilla. Som en följd av detta
påverkar inte ett underskott i den hydrologiska
balansen eller en något lägre fyllnadsgrad i
vattenkraftsmagasinen elpriset lika mycket som
för bara några år sedan. Däremot sätter ett
överskott på vatten i systemet en avsevärd press
på elpriset vilket syns mycket tydligt under hösten
2014. För helåret 2014 är prognosen ett elpris på
ca 5 öre/kWh lägre än under 2013.
Terminskurvan för de närmaste åren är mycket
flack och priset är lågt. Det har varit ett avsevärt
prisfall det senaste året till följd av den förbättrade
kraftbalansen och fallande bränslepriser. Det är
svårt att se någon större prisuppgång även om
det skulle komma lite nederbörd. Om det däremot
skulle komma mycket nederbörd finns det risk för
ännu lägre pris. Vår prognos för det
genomsnittliga elpriset i elområde 1 de närmaste
tre åren är: 2015: 30 öre/kWh, 2016: 30 öre/kWh
och 2017: 29 öre/kWh.
Priserna på terminsmarknaden för el, Nasdaq
Commodities, har under år 2014 varit varierande.
Årskontrakten föll under årets första tre månader
till följd av lägre pris på kol och utsläppsrätter, EUETS. Från april till och med augusti var trenden
svagt stigande då priset på EU-ETS gick upp
igen. Under hösten har terminspriserna återigen
börjat falla då det långa prisfallet på kol under
hela året fått genomslag.
Verksamhet
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att
inköpa, producera och distribuera energi, äga och
förvalta fast och lös egendom samt bygga och
förvalta infrastruktur för teleoch datakommunikation med därtill hörande verksamheter.
EU:s regeringschefer kom under ett möte i slutet
av oktober överens om hur man vill att energi- och
klimatarbetet inom unionen ska bedrivas åren
2020-2030. Det gäller hur mycket utsläppen av
växthusgaser ska minskas, hur mycket den
förnybara energiproduktionen ska byggas ut samt
vilket mål det ska vara för energieffektivisering.
Det tillkommer också mål om utbyggnad av
överföringskapaciteten inom unionen för att
förbättra försörjningssäkerheten. Regeringsskiftet
I koncernen finns moderbolaget Skellefteå Kraft
AB med de helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft
Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB,
Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och
Skellefteå Energiunderhåll HB. Dessutom finns ett
antal intressebolag bland annat Nekab och
BlaikenVind.
58
Verksamhet
Marknad: Försäljning av el, fjärrvärme, fjärrkyla
och biopellets
Produktion: Produktion av el samt produktion och
distribution av fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets.
Elnät: Distribution av el i nätområden inom
koncessionsområden
Energiunderhåll: Underhåll av produktionsanläggningar och distributionsnät
Utveckling: Uthyrning och förvaltning av lokaler
samt bredbandsverksamhet
Sammanfattning
För att möta de tuffare omvärldsförutsättningarna
måste vi arbeta med resultatförbättrande åtgärder
för motsvarande 100 miljoner kronor fram till år
2016.
Skellefteå kraft har identifierat aktiviteter inom
linjeorganisationen och genom rationaliseringsoch kostnadseffektiviseringar över organisationsgränserna. Dessa aktiviteter kommer att påbörjas
under 2015 för att få fullt genomslag år 2016 då
ägarkravet på 10 % avkastning på eget kapital
före skatt åter kommer att uppnås.
Skellefteå Kraft står i grunden starkt med en stark
soliditet, en bra produktionsportfölj och skickliga
och kompetenta medarbetare. Men vi befinner oss
samtidigt i en situation med långsiktigt låga
elpriser vilket har en stor inverkan på
lönsamheten från vår elproduktion.
Det blir allt mer tydligt att det håller på att byggas
upp ett överskott av elproduktion i det nordiska
kraftsystemet. Drivkraften bakom detta är inte
minst elcertifikatssystemet i Sverige och Norge
som starkt gynnar utbyggnaden av vindkraft.
Terminskurvan för de närmaste åren är mycket
flack och priset är lågt. Det har varit ett avsevärt
prisfall det senaste året till följd av den förbättrade
kraftbalansen och fallande bränslepriser.
Skellefteå Kraft ser också en risk för ökade
kostnader som en följd av myndighetsbeslut. Ett
exempel är vattenverksamhetsutredningen som
föreslår en omfattande förändring av befintlig
lagstiftning
för
vattenverksamheter
där
konsekvenserna på ekonomi, resurser och
investeringsplaner är svåra att överblicka. De nya
regeringspartierna är också överens om att tvinga
kärnkraften att bära "sina egna kostnader" i större
utsträckning och det finns redan konkreta förslag
om ökade skatter för kärnkraften. Stamnätstarifferna och elnätsregleringen kommer även de
att vara viktiga sakfrågor att följa och driva då
stamnätstarifferna slår hårt mot investeringar i
norra Sverige.
59
Avskrivningar
Rörelseresultat
Skatt
Årets resultat
4 673 300
-3 997 694
-379 043
296 563
23 343
-107 947
-47 511
164 448
Tillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Summa eget kapital,
10 088 500
842 900
10 931 400
4 851 800
869 700
3 966 900
1 243 000
10 931 400
Investeringar
1 072 000
Styrkort 2015, Skellefteå Kraft AB
Vision: Skellefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i,
med målet att ha 80 000 invånare år 2030.
Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare.
MEDBORGARE/KUND
UTVECKLING/TILLV
ÄXT
EKONOMI
MEDARBETARE
Kommunfullmäktiges
mål:
Kommunfullmäktige
s mål:
Kommunfullmäktige
s mål:
Kommunfullmäktige
s mål:
Stolta, engagerade och
nöjda medborgare och
kunder
Långsiktig hållbar
utveckling
God ekonomisk
hushållning
Attraktiv arbetsgivare
med stolta, delaktiga
och engagerade
medarbetare
Fokusområde:
Fokusområde:
Fokusområde:
Fokusområde:
Ett mångkulturellt och
inkluderande Skellefteå
Attraktiv stad
Strategiska
investeringar och
förbättrade arbetssätt
Attraktiva
arbetsplatser med
god arbetsmiljö och
en ökad mångfald
Bolagsmål:
Bolagsmål:
Bolagsmål:
Bolagsmål:




NKI 75 %

100% hållbar
produktion
Avsätta 2,0% av
EBIT till
innovation /
utveckling
REK 10 %
NMI 75 %
VÄRDEGRUND: Professionalitet, engagemang och framsynthet
60
Ordförande: Alf Granström
VD: Jerker Eriksson
Affärsidé
Skelleftebostäder AB ska erbjuda ett varierat
utbud av bostäder som bidrar till att göra
Skellefteå till en attraktiv plats att bo och leva på,
med variation i standard och boendeformer för
livets olika skeden. Skelleftebostäder AB ska vara
en aktiv aktör på bostadsmarknaden genom nyoch tillbyggnad samt förvärv och försäljning av
fastigheter . Tillgång till bra bostäder till rimliga
priser är nödvändigt för att Skellefteå ska uppnå
en attraktionskraft och tillväxt.
Verksamhet
Skelleftebostäder AB ska i allmännyttigt syfte
främja
bostadsförsörjningen
och
erbjuda
hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och
inflytande i bolaget.
Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt så att
en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet
tryggas.
Avkastningen
på
bolagets
fastighetsbestånd ska vara i nivå med liknande
jämförbara bostadsföretag. Bolaget ska generera
en direktavkastning om lägst 7 % på
fastigheternas marknadsvärde och successivt öka
sin soliditet så att den uppgår till 15 % beräknat
på justerat eget kapital.
Den totala lägenhetsytan uppgår till 420 345 kvm
och ytan för lokaler till 93 611 kvm. Lägenhetsytan
består av 7 012 lägenheter och lokalytan av 268
lokaler.
Den svenska fastighetsmarknaden bedöms
fortsätta vara positiv under de närmaste åren,
med en god efterfrågan på såväl bostäder som
lokaler. Den låga marknadsräntan har stor
betydelse för lönsamheten och likaså den låga
omflyttnings och vakansgraden.
Bostadsproduktionen har under 2000- talet varit
mycket låg vilket lett till en kraftig brist på
bostäder.
Det
är
framförallt
de
höga
byggkostnaderna som förhindrat ett ökat
byggande av bostäder och i synnerhet hyresrätter.
Produktionskostnaden för att bygga flerfamiljshus
har nästan fördubblats de senaste 12 åren och
idag byggs det nästan bara nya hyresrätter i
attraktiva områden, för att motsvara hushållens
61
boendevärderingar och betalningsvilja. Det ställs
därför högre krav på både planering och
utvärdering av nya bostadsprojekt som tydligt
skall kunna identifiera såväl möjligheter som
riskfaktorer. Samtidigt är ett stort varierat utbud av
bostäder avgörande för en kommuns möjlighet för
tillväxt.
Skebo kommer under de närmaste åren att bidra
till kommunens tillväxt och attraktionskraft genom
ny-, till- och ombyggnationer. Nybyggnationer
kommer att ske dels av vanliga lägenheter och
dels av särskilda boenden till äldre- och
handikappomsorgen. Vår bedömning är att det är
en stigande efterfrågan på lägenheter i centrala
Skellefteå. Nybyggnation av hyreslägenheter
kommer därför att ske i centrala Skellefteå genom
förtätningar i befintliga kvarter.
Bolaget har flera spännande projekt på gång som
är strategiskt viktiga i vår ambition att vara den
ledande
samhällsutvecklaren
på
bostadsmarknaden i Skellefteå. Vår nyproduktion sätter
fart på bostadsmarknaden, eftersom varje
inflyttning startar en kedja av byten mellan
bostäder.
Under 2015 kommer bolaget slutföra det
omfattande strategiarbete som startade under
2014 och där fokus har legat på befintligt
fastighetsbestånd och strategiska vägval för
finansiering av nyproduktion.
Andra prioriterade mål är det kontinuerliga arbetet
för en utvecklingsinriktad företagskultur med
gemensam värdegrund.
Verksamhet 2015
Investeringstakten kommer att vara hög under
2015 och vi planerar att genomföra investeringar
för cirka 345 mkr.
Nyproduktionen av ett elvavåningshus med 43
hyreslägenheter i centrala Skellefteå, kv Oden,
kommer att fortlöpa under 2015 och inflyttning
beräknas ske våren 2016.
I Kåge kommer två nyproducerade gruppbostäder
med totalt 12 lägenheter att färdigställas under
våren 2015.
I Boliden kommer en om – och tillbyggnad av det
befintliga
äldreboendet
färdigställas
med
inflyttning våren 2015.
I början av året startar nyproduktionen av 31
hyreslägenheter samt en butikslokal fördelade på
tre huskroppar i centrala Skellefteå, kv Heimdall.
En genomfattande renovering av 21 hus på
Skiftesgatan Anderstorp fortlöper och beräknas
vara
genomfört
våren
2017.
Vi kommer även att fortsätta det långsiktiga
arbetet med energi och miljöeffektiviserande
åtgärder och beräknar genomföra investeringar
för cirka 10 mkr under 2015.
Två trygghetsboenden kommer att starta under
2015. Det är 34 lägenheter på seniorboendet
Strandgården, Skellefteå, och 21 lägenheter på
Bureborg, Bureå, som kommer att göras om till
trygghetsboenden
Arbetet med framtagandet av det nya
hyressättningssystemet Poängen, tillsammans
med
de
privata
fastighetsägarna
och
Hyresgästföreningen fortlöper och beräknas bli
klart under hösten 2015.
Avskrivningar
Rörelseresultat
Årets resultat
Hyresintäkterna beräknas öka med ca 3 % jämfört
med föregående år och ökningen kommer främst
från helårseffekten av nyproducerade lägenheter
och en hyreshöjning på bostäder. På lokalsidan
beräknas inga större höjningar då index är fortsatt
lågt.
Kostnaderna för köpta tjänster beräknas stiga
med 20 % jämfört med 2014 då kostnaderna var
betydligt lägre än ett normalår.
Reparation och underhållskostnaderna beräknas
ligga på samma nivåer som under 2014. De totala
taxebundna kostnaderna beräknas likvärdiga som
föregående år då den högre nättaxan för el och
ökade kostnaderna för sophantering reduceras av
lägre elpriser. Fjärrvärmekostnaderna har inga
förväntade höjningar.
De finansiella kostnaderna beräknas minska
marginellt jämfört med 2014 på grund av lägre
snittränta. Bolagets investeringar finansieras både
med en ökad belåning och eget kassaflöde.
62
295 248
-53 150
353 987
Tillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Summa eget kapital,
2 982 722
19 000
3 001 722
328 961
23 020
184 464
2 465 277
3 001 722
Investeringar
Ekonomi
476 169
-270 417
-93 863
111 889
345 000
63
Ordförande: Bert Öhlund
VD: Robert Lindberg
marknadsränta har stor betydelse för bolagets
lönsamhet.
Affärsidé
Fastighets AB Polaris uppdrag är att medverka till
utveckling av näringslivet och ökad sysselsättning
i kommunen. Kommunens mål är att genom
fastighetsbolaget med kort varsel kunna erbjuda
lokaler till expanderande företag.
Verksamhet
Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till totalt
129
MSEK,
bestående
av
underhåll,
hyresgästanpassningar
och
nyinvesteringar.
Fastighets AB Polaris verksamhet styrs till stor del
av näringslivets behov och ägarens direktiv vilket
gör
att
nivån
på
nyinvesteringar
blir
svårbudgeterad.
Verksamheten omfattar uthyrning av industri-,
lager-, kontors- och utbildningslokaler inom
Skellefteå kommun. Bolaget disponerar för
närvarande lokaler med en yta på ca 281 000
kvm.
Från och med 2014 styr nya redovisningsregler
(K3) bland annat storleken på avskrivningar och
hanteringen av investeringar. Sannorlikt kommer
mer av fastighetsunderhållet att aktiveras.
Efterfrågan – Förändring
Bolagets verksamhet präglas av näringslivet och
dess
behov
av
ändamålsenliga
lokaler.
Under 2014 har Fastighets AB Polaris sett ett ökat
intresse för etableringar, omflyttningar eller
anpassningar. Med anledning av detta för bolaget
ständigt dialog med nya och befintliga
hyresgäster.
Under 2015 och efterföljande år förväntas en
utökning av realiserade planer vilket medför att
kommande års investeringsvolym beräknas öka.
Ett strategiskt arbete är genomfört med styrelse
och personal, detta arbete har skett i samklang
med vår gemensamma vision om 80 000
innevånare 2030. Denna vision kräver tillkomst av
arbetsplatser
för
att
kunna
uppnås.
Avskrivningar
Nedskrivn/omstrukturering
Rörelseresultat
172 000
-92 000
-32 000
-10 000
38 000
Årets resultat
0
-16 000
22 000
Tillgångar
Summa tillgångar
Fastighetsdrift
Fastighets AB Polaris arbetar ständigt med
effektivisering.
Eget kapital
Avsättningar
Summa eget kapital,
Personal
Fastighets AB Polaris har en väl fungerande
verksamhet. Från och med andra halvåret 2014 är
bolaget fullt bemannat. Därtill har en ny
organisation sjösatts. Under 2015 kommer en
ersättningsrekrytering att genomföras. I övrigt
förväntas inga förändringar av personal eller
organisation.
980 000
15 000
995 000
240 000
12 000
690 000
53 000
995 000
Ekonomi
Den låga marknadsräntan har varit gynnsam för
bolaget under innevarande år. En fortsatt låg
Investeringar
64
129 000
65
Ordförande: Carina Dagbro
VD: Andreas Olofsson
_____________________________________________________________________________________________
mäter och bedömer varje förares förmåga att köra
ekonomiskt.
Verksamhetsidé
Skelleftebuss affärsidé är att vara ett starkt och
framsynt transportföretag som skall vara det
naturliga valet för kunder och medarbetare.
Under samma period kommer Skelleftebuss nya
biljettmaskinsystem
för
stadstrafiken
att
installeras. Med det nya systemet kommer nya
tjänster att aktualiseras, däribland:


Centralortstrafik

Stadstrafiken omfattar sedan augusti förra året ett
betydligt större geografiskt område än tidigare.
Inom detta område har utbudet av busstrafik ökat
markant. Under 2015 kommer Skelleftebuss att
arbeta tillsammans med Skellefteå kommun kring
nödvändiga infrastrukturella frågor som ska bidra
att ytterligare höja statusen för kollektivtrafiken.
Realtidsinformation
Mobil
applikation
som
biljettförsäljning
Visuellt och talat hållplatsutrop
klarar
Kommentarer till resultatbudget
Företaget budgeterar ett överskott på 2 mkr. De
poster som är svårast att prognostisera är
bränsleprisernas utveckling, pensionsskuldens
förändring samt intäkterna från biljettförsäljningen
i stadstrafiken.
I högtrafik omfattar dagens stadstrafik 21 bussar,
exklusive förstärkningsbussar. Totalt finns ett 30tal bussar tillgängliga för stadstrafiken. I
stadstrafiken finns tre busstyper: 2-axliga
lågentrébussar, 3-axliga lågentrébussar och
ledbussar. Idag har vi 15 biogasbussar i
stadstrafiken, 10 som är 2-axliga och 5 som är 3axliga, dessa uppfyller alla dagens krav på
tillgänglighet och miljö.
Avskrivningar
Rörelseresultat
197 889
-174 683
-19 201
4 005
Årets resultat
Av dagens 6 ledbussar är fyra stycken tillverkade
2006 och två är från tidigt 90-tal. Gemensamt för
alla ledbussar är att de inte är lågbyggda och
därmed inte särskilt tillgängliga för handikappade
eller barnvagnsförare. Utöver dessa har vi 10
lågbyggda dieselbussar som är tillverkade mellan
1998 och 2002. Dessa uppfyller visserligen
kraven på tillgänglighet, men dock inte
utsläppskrav för trafik som upphandlas idag.
0
-2 000
2 005
Tillgångar
Summa tillgångar
Under kommande år behöver Skelleftebuss och
Skellefteå kommun föra en dialog kring hur
morgondagens busspark ska vara beskaffad i
fråga om tillgänglighet och miljökrav.
Eget kapital
Avsättningar
Summa eget kapital,
Upphandlad linjetrafik
Under 2015 kommer ett av bolagets större
trafikavtal att upphandlas på nytt. Upphandlingen
baseras på Skellefteå kommuns trafikbeställning.
Projekt
Under första halvan av 2015 kommer
Skelleftebuss att implementera arbetet med
sparsam körning, vilket innebär att en utrustning
135 000
15 000
150 000
45 000
38 000
57 000
10 000
150 000
Investeringar
66
5 000
Skelleftebuss AB, Styrkort 2015
67
Ordförande: Bert Öhlund
VD: Robert Lindberg
_________________________________________________________________________________________________
samt branschens bedömningar. Detta arbete
kommer att vara klart under första halvåret 2015
och planen ska då redovisa bedömningar på
framtidens resande.
Affärsidé
Ändamålet med bolagets verksamhet är att som
ett led i Skellefteå kommuns tillväxtarbete
utveckla och marknadsföra verksamheten vid
Skellefteå Airport.
Resultatet blir en långsiktig handlingsplan och
bedömda åtgärder för att klara framtidens kravbild.
Den 1 november 2014 övertog Skellefteå Airport
hanteringen av passagerarservice från SAS. Detta
innebar att nio medarbetare som tidigare varit
anställda av SAS nu är anställda av Skellefteå
Airport. I och med detta är alla vitala
flygplatstjänster ombesörjda av Skellefteå Airport.
Detta skapar bättre konkurrenskraft och möjligheter
till effektivare hantering.
Efterfrågan – Förändring
Passagerarna som reser till och från Skellefteå
har under 2014 ökat med cirka 26 000 resenärer,
vilket motsvarar en ökning med nio procent.
Sedan kommunens övertagande av ägandet har
över 113 000 nya resenärer tillkommit.
Skellefteå Airport har genom ett aktivt
marknadsarbete lyckats attrahera nya flygbolag,
flygoperatörer och flyglinjer.
Från och med 2013 är Skellefteå Airport en helt
fossilfri flygplats vad gäller uppvärmning och
elförbrukning. Vi har som primär värmekälla
biopellets som levereras av Skellefteå Kraft och
vårt inköp av el är certifierad som grön el. Vi har
under året startat upp arbeten med en ny
miljökonsekvensbeskrivning, denna förväntas vara
klar under 2016.
Under 2014 etablerade Ryanair direkttrafik till
London. Skellefteå Airport är därmed den enda
flygplatsen norr om Arlanda med direkt linjetrafik
till tre stora städer, Stockholm, London och
Barcelona. Detta ger stor potential för exempelvis
besöksnäringar.
Under 2015 kommer också arbetet med
riksintresse att genomföras i samarbete med
Skellefteå kommun och Trafikverket.
Fritidsresor, Ving samt Scandjet etablerade under
2014 charterverksamhet på Skellefteå Airport.
Skellefteå Airport är Sveriges största flygplats
utan konkurrens på inrikesflygningarna. Ett stort
intresse
råder
dock
i
detta
segment.
Under 2015 kommer flygtrafiken i stort sett att
bedrivas som under 2014. Mallorca och Dubrovnik
försvinner, men ersätts av Split och eventuellt
Sicilien.
Sammanfattning
Charter
Mallorca, Dubrovnik försvinner som resmål.
Split och eventuellt Sicilien tillkommer som
resmål. Antalya, Rhodos, Kreta samt Zadar
kvarstår.
Utrikes linjefart
London flygs året runt.
Barcelona flygs sommarsäsong.
Inrikes linjefart
Stockholm flygs året runt.
I och med flygbranschens ekonomiska situation
har vi valt att ej budgetera med osäkra eller ej
beslutade etableringar.
Verksamhet
Flygsäkerhet
Masterplan
Miljökonsekvensbeskrivning
Flygplatsdrift
Bolagets
huvudfokus
är
flygsäkerhetsdrift.
Skellefteå Airport har under 2014 fortsatt
renoveringen av flygplatsen och anläggningen
börjar nu hålla en mycket hög klass. Under 2014
har en ny säkerhetskontroll, utökad parkering samt
ny tillfartsväg driftsatts.
Under 2014 har Skellefteå Airport påbörjat arbetet
med en Masterplan som bygger på Vision 2030
68
prioriteras.
genomförs.
genomförs.
Avskrivningar
Rörelseresultat
45 893
-64 543
-2 106
-20 756
Årets resultat
0
-200
-20 956
Tillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Avsättningar
Summa eget kapital,
15 000
7 200
22 200
12 000
0
0
10 200
22 200
Investeringar
69
21 740
Investeringsprojekt, tkr
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
79 150
45 250
10 000
11 700
12 200
46 750
31 450
10 000
1 100
4 200
171 500
161 500
10 000
1 000
1 000
3 000
3 000
3 000
3 000
Byggnadsnämnd
Ram för investeringar
500
500
500
500
500
500
Fritidsnämnd
Camping
17 500
9 000
8 500
17 500
9 000
8 500
17 500
9 000
8 500
Gymnasienämnd
3 000
3 000
4 000
4 000
3 000
3 000
Kulturnämnd
600
600
500
500
500
500
Personalnämnd
Ram för investeringar, kommunhälsan
200
200
200
200
200
200
7 000
7 000
7 000
7 000
8 000
8 000
349 550
325 800
370 700
14 000
1 000
5 000
21 600
1 000
5 000
8 000
6 000
1 600
14 500
1 000
5 000
6 000
INVESTERINGSPROJEKT
Kommunstyrelsen
Elförsörjning
Markförvärv
Eriksberg, gator
Eriksberg, va
Socialnämnd
Fastighetsavdelningen
Miljöstationer/sophantering/avfallskvarnar
Energiåtgärder utifrån energikartläggningsprojekt
Ny ventilation och tak, Nyponet och Eddahallen
Science center
Näridrottsplats Kaplan
Industrivägen TK förråd, fjärrvärme konvertering
Lövånger värmeanläggning
Ombyggnation Brandstation Jörn
Stadshuset aktivitetsbaserade arbetsplatser
6 000
1 500
2 000
1 000
x
Måltid
Lös måltidsutrustning
200
200
200
200
200
200
Internservice
Kopieringsutrustning
100
100
100
100
100
100
70
Städ
Städmaskiner
INVESTERINGSPROJEKT
500
500
Budget
2015
400
400
Plan
2016
400
400
Plan
2017
Grundskola/gymnasium
Bureå förskola samt kök för förskola, skola o äo
Ursviken förskola (6 avd)
Moröhöjden förskola (6 avd)
Eriksberg/Norrhammar förskola (6 avd)
Burträsk förskola, förskola i skolan (4 avd)
Område väster, A-torp, Balder, Kaplan
Mobacken och Sjungade dalen
Alhem
Balder sporthall/samlingssal
Bolidenskolan och Furuskolan
Moröbacke högstadium
Getberget skola, f-åk9
Sunnanåskolan
Arbetsmiljö
Lekmiljöer
300 000
50 000
297 000
22 000
297 000
10 000
30 000
20 000
20 000
110 000
10 000
90 000
50 000
30 000
50 000
25 000
20 000
10 000
3 000
20 000
2 000
110 000
15 000
187 000
2 000
3 000
2 000
3 000
Badanläggningar inomhus
Eddahallen, utveckling etapp 1
Burträsk badhus, tillgänglighet
Örjanshallen, renovering
1 500
0
53 000
28 000
Sporthallar
Arenan, sekretariat, avbytarbås, byte ispist
Förrådsbyggnader isytor (lärlingsbygge)
6 500
6 000
500
500
500
500
500
Brandstationer
Carport 5 platser, huvudstationen
Garage för lastväxlarmoduler
3 250
250
3 000
0
0
23 500
7 000
5 000
7 500
4 000
6 000
6 000
5 000
5 000
131 410
196 285
199 675
100
100
100
100
100
100
25 000
15 000
10 000
77 000
17 000
60 000
77 000
19 000
50 000
1 500
25 000
Kommunikation
Kommunikationshårdvara
Trådlöst nätverk
Skoldatorer
Servrar
Teknisk nämnd
Centraladministration
Inventarier
Gator och vägar
Gator och vägar, ram
Ny bro, Skellefteå C inkl. anslutningar
Anslutningsvägar/GC-vägar till ny bro, norra och
södra sidan
8 000
Gång- och cykelvägar
Gång- och cykelvägar, ram
5 000
5 000
71
6 000
6 000
7 000
7 000
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
3 000
200
200
250
250
350
350
Parker och lekplatser
Ombyggnad av parker och lekplatser
Stadsdelslekplats Anderstorp
Reinvesteringar i maskiner, ramanslag
Ombyggnad Eddaparken, Norrvallagatan
Park och entréområdet inom Nordanå
Möblering av gaturum i centrum årlig etapp indeln
Strandstråk Kurjoviken, upprustning, belysning
5 400
3 400
200
1 300
6 700
3 400
2 000
1 300
8 450
3 400
Räddningstjänst
Fordon och inventarier
4 500
4 500
4 500
4 500
4 500
4 500
Fordon
Verkstadsutrustning
Redskap, gatuunderhåll
Fordon
18 160
160
2 000
16 000
19 035
35
2 000
17 000
20 050
50
2 000
18 000
875
250
625
350
0
9 900
800
7 200
800
INVESTERINGSPROJEKT
Trafikbelysning
Armatur- och stolpbyten, styrsystem
Trafiksignaler
Utbyte styrapparater trafiksignaler
Förråd
Inventarier
Maskinutrustning
Hamn
Inventarier
Renovering spåntkaj, bogserbåtsläge (fd.
färjeläge)
Renovering av pålkaj, cementa
Upplagsytor/hamnplan
Manöverrum och övervakningssystem till Baus
Hamnmagasin
Ombyggnad av hamnkontor inkl. verkstad
1 300
2 200
150
500
1 400
350
6 300
800
4 000
4 800
300
4 000
900
1 500
1 500
4 000
Parkering
Utbyte av parkeringsautomater
El-uttag motorvärmare, avresetid
750
300
450
750
300
450
800
300
500
Sotning
Inventarier
Bilar
125
50
75
100
100
125
50
75
72
Budget
2015
Plan
2016
Plan
2017
Vattenförsörjning och avloppshantering
Ny vattenförsörjning för centralorten
Lövånger vattenförsörjning
Förebyggande åtgärder vattenverk
Ramanslag, tryckstegringsstationer och
högreservoarer
Ombyggnad av styr- och reglersystem
Minskad energiförbrukning
Nya serviser
Installation områdesmätare
Huvudledning Skellefteå-Furunäs
Ny VA-lösning Drängsmark
Vattenförsörjning Svanfors
Ökad leveranssäkerhet dricksvatten
Förebyggande åtgärder yttre avloppsreningsverk
Effektivare slamhantering yttre reningsverk
Ombyggnad av trekammarbrunnar och
infiltrationsytor
Kompletterande rening Kåge avloppsreningsverk
Minskad energi- och kemikalieförbrukning
Nytt va-laboratorium/kontor, Tuvan
Kompletterande gasrening (1/3)
Förebyggande åtgärder Tuvans reningsverk
Nytt distributionssystem för fordonsgas (1/3)
Byte av galler/tvättutrustning
Ramanslag, ombyggnad av avloppspumpstationer
Utbyggnad och ombyggnad av dagvattennät
39 100
51 900
1 100
1 300
48 800
x
3 000
1 300
400
2 500
1 000
800
500
0
7 000
500
1 000
1 000
1 000
600
10 000
1 000
500
2 000
1 000
800
500
10 000
2 000
2 000
2 000
1 000
1 500
500
2 000
4 000
6 000
3 000
3 000
6 000
2 000
Avfallshantering
Åtgärder på kommunens återvinningscentraler
Inventarier, containrar lastväxlarflak
Byggnad för "förebyggande av avfall"
Sandfilter, lakvattenbehandling
Ny mottagningsanläggning vid Degermyran
Kompletterande gasrening (2/3)
Nytt distributionssystem för fordonsgas (2/3)
Förebyggande åtgärder biogasanläggningen
19 300
300
400
1 500
INVESTERINGSPROJEKT
2 000
1 000
1 000
2 500
2 000
300
4 000
2 500
1 000
1 000
2 500
2 000
1 500
300
4 000
19 400
300
3 000
1 000
2 000
500
5 000
2 000
4 500
1 200
3 000
400
1 500
300
4 000
23 200
300
400
600
1 500
1 000
9 000
5 000
2 000
600
1 500
5 000
9 000
6 000
1 000
1 500
Summa kommunen
589 910
601 535
774 575
Affärsverksamhet
Investeringar i skattefinansierad verksamhet med
positivt driftsnetto, samt grund-/gymnasieskolor
Övrig skattefinansierad verksamhet
122 925
119 300
249 225
305 000
161 985
302 000
180 235
302 000
223 350
15 000
73
ordningar, kommunens ägarpolicy och de
kommunägda bolagens ägardirektiv.
Styrprinciper
Politisk ledning
Utgångspunkter
Styrprinciperna är ett komplement till
kommunfullmäktiges Policy för god ekonomisk
hushållning och gäller som yttre ram för
kommunens verksamhet. Därutöver förutsätts
enskilda nämnder och styrelser ange specifika
krav utifrån sitt specifika ansvarsområde.
Den ekonomiska styrningen och redovisningen
i kommunen och i de kommunägda bolagen
regleras ytterst av:
 Kommunallagen
 Kommunala redovisningslagen
 Aktiebolagslagen
 Bokföringslagen
 Årsredovisningslagen
Den ekonomiska redovisningen styrs också av
rekommendationer/anvisningar från Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL och Rådet för
kommunal redovisning, RKR. Utöver detta
styrs kommunens verksamheter av en mängd
lagar och regler, t.ex. inom områden som
socialtjänst, skola, energi- och miljö, m.m.
Nämnder och bolag förutsätts inte bara följa
kommunfullmäktiges inriktning och resultatkrav
utan förutsätts också följa alla de lagar och
regler som påverkar verksamheten. Ekonomin
utgör dock alltid gräns för verksamhetens
omfattning.
En viktig grundprincip i Skellefteå kommun är
decentralisering av ekonomiskt ansvar. Det
innebär att den som svarar för produktionen av
tjänster och varje dag möter kommuninvånarna
ska ges bästa förutsättningar att fatta beslut
kring det löpande arbetet.
Kommunfullmäktiges inriktning är att begränsa
omfattningen av detaljanslag och detaljerade
regler för resursanvändning. I budget ges
ingen automatisk kompensation för specifika
kostnadsslag som exempelvis kapital- och
hyreskostnader. Grundprincipen är att de
anslag som beviljas ska täcka verksamhetens
samtliga kostnader.
Ansvar och befogenheter
Decentralisering
kräver
klara
riktlinjer
beträffande
relationer,
ansvar
och
befogenheter. Dessa regleras i nämndernas
reglementen, förvaltningarnas delegations-
Kommunfullmäktige (KF)
Kommunfullmäktige uppdrar i budget åt
nämnder/styrelser att ansvara för att vissa
verksamheter blir utförda inom ramen för
tilldelade resurser.
Uppdraget definieras i och genom:
 Nämndernas reglementen och verksamhetsidéer
 De kommunägda bolagens ägardirektiv och
bolagsordningar
 Policy för god ekonomisk hushållning
 Styrkort för hela kommunen, nämnder och
kommunägda bolag
 Nettoanslag på varierande anslagsnivåer
(budget upprättas brutto per nämnd/bolag)
 Resultatkrav för kommunägda bolag
 Anslag per investeringsprojekt eller som
ramanslag för olika investeringsområden
Kommunstyrelse (KS)
Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret
för ledning och samordning av all kommunal
verksamhet, oavsett om den bedrivs i
förvaltnings- eller bolagsform.
Kommunstyrelsens lednings-, planerings- och
styrfunktion innefattar att leda och samordna
utvecklingen inom i huvudsak följande
områden:
 Demokrati och medborgarinflytande
 Näringsliv och sysselsättning
 Strategier för Skellefteås utveckling
 Marknadsföring
 Åtgärder för att främja en ekonomisk, social
och hållbar tillväxt
 Strategier för att nå av kommunfullmäktige
fastställda målsättningar
 Strategisk (översiktlig) planering (mark,
fastigheter, bostäder, vattenförsörjning,
kommunikationer, trafik, m.m.)
 Samordning av strategiska investeringar
 Internationella frågor
 Upphandling
 Styrprinciper och regelsystem
Kommunstyrelsens uppdrag förstärks av
kommunallagens
krav
och
kommunfullmäktiges policy för god ekonomisk
hushållning och samt av kommunallagens krav
på ekonomiska och verksamhetsmässiga
treårsplaner.
Sida 74
Nämnder
Nämnderna ansvarar för att utföra sitt uppdrag
som av kommunfullmäktige definierats i
reglementen och verksamhetsidéer samt att
genomföra uppdraget utifrån kommunfullmäktiges uppsatta mål för verksamhet och
ekonomi. Utöver detta reglerar nämnderna sin
förvaltning genom delegationsordningar och
andra styrande dokument.
Tjänstemannaledning
Kommunchef
Kommunchefen
är
kommunens
högsta
ansvariga tjänsteman och chef över förvaltningscheferna.
Kommunchefen
viktigaste
uppgift är att företräda kommunen och biträda
kommunstyrelsen och dess ordförande i
ledningen, tillsynen och samordningen.
Kommunchefen har ett övergripande ansvar att
leda, utveckla och samordna den kommunala
verksamheten. I det ingår att klargöra
principerna för styrning, ledning, uppföljning,
utvärdering och kontroll. Den övergripande
uppgiften består av att utveckla och säkerställa
en väl fungerande och effektiv kommunal
arbetsorganisation med kunden (medborgarna)
i fokus samt att initiera projekt och bidra till
utveckling av Skellefteå kommun som plats.
Kommunchefen
ska
tillsammans
med
kommunstyrelsens ordförande verka för en
tydlig roll- och uppgiftsfördelning mellan
förtroendevalda
och
tjänstemän.
Kommunchefen leder och fördelar arbetet inom
kommunledningskontoret och ansvarar för
verksamheten inför kommun-styrelsen.
Kommunchefen leder förvaltningscheferna och
stödjer dem i deras utveckling. Kommunchefen
leder också kommunens ledningsgrupp, KLG,
och den kommunövergripande samverkansgruppen, KÖS.
Kommunchefen är ansvarig för mediakontakter
i de frågor som rör kommunstyrelsens
förvaltning, men har också ansvaret för att hela
organisationen strävar efter goda relationer till
media och verkar för att ge ärliga och korrekta
uppgifter.
Kommunchefen ska, i samverkan med externa
parter, skapa förutsättningar för en positiv
utveckling av kommunen. Det kan handla om
kontakter med medborgare och organisationer,
näringsliv,
Länsstyrelse,
regionförbund,
högskola och universitet, andra kommuner och
landsting samt internationella kontakter.
Förvaltningschefer
Förvaltningschefen har verksamhets- och
resultatansvar inför nämnden och till uppgift att
tydliggöra mål och ansvar i organisationen.
Förvaltningschefen är ansvarig för organisation
och
personaldimensionering
inom
förvaltningen, inklusive nya befattningar. I
ansvaret ingår att integrera verksamheten i
den övriga kommunkoncernen för att skapa
synergieffekter/mervärden.
Resultatansvar – samtliga chefer
Huvudregeln är att varje chef har ett
resultatansvar som omfattar både verksamhet,
ekonomi och personal (inkl. arbetsmiljö) inför
närmaste högre chef. Det finns enstaka
undantag från huvudregeln där chefer kan ges
ansvar för en funktion utan ekonomioch/eller
personalansvar.
Respektive chef ansvarar för att tydliggöra mål
och ansvar i organisationen samt integrera
verksamheten i den samlade kommunala
organisationen för att skapa synergieffekter
och mervärden.
Kommunens verksamheter är till stora delar
reglerade av lagar och föreskrifter. Som
resultatansvarig chef förutsetts du inte bara
följa detta utan du förutsetts också ständigt
arbeta i riktning mot kommunfullmäktiges och
nämndens mål och verksamhetsidé. Ett
resultatansvar innebär ett ansvar att driva
verksamheten enligt de riktlinjer, rutiner och
regler som fastställts.
Resultatansvar innebär
 Att fortlöpande utveckla och säkra
verksamhetens kvalitet
 Att besluta om åtgärder inom ramen för det
definierade verksamhetsansvaret, anvisad
budget och angivna beloppsgränser
 Beslutsattest inom det egna resultatansvaret
 En förpliktigad och berättigad möjlighet att
ha kontroll över samtliga intäkter/kostnader
 Att ta anskaffnings- och inköpsbeslut inom
anvisad budget och anvisade regler
 Att en kontinuerlig uppföljning görs och
rapporteras minst månadsvis till närmaste
chef enligt beslutad rapportplan
 Att vid befarad negativ avvikelse mot
budget vidta snabba åtgärder för att
återställa en ekonomi i balans. Kontakt tas
alltid med överordnad chef. Vid behov
lämnas åtgärdsförslag vidare till avdelningsoch förvaltningschefsnivå
 Att överenskomna mätningar/rapporteringar
gällande
ekonomi,
verksamhet
och
medarbetare genomförs
Sida 75
Facklig samverkan
Resultatansvaret styrs också av kommunens
reglemente över bokföringsposter och attester.
Reglementet gäller för kommunens samtliga
bokföringsposter, inklusive interna poster,
medelsförvaltning samt medel som kommunen
ålagts eller åtagit sig att förvalta.
I nämndernas attestförteckningar kopplas
person och resultatansvar ihop med en unik
ansvarskod i ekonomisystemet som följer den
formella linjeorganisationen.
En högre resultatnivå har alltid möjlighet att
attestera inom hela den lägre resultatnivån.
Kommunchef och ekonomichef kan attestera
inom hela kommunens verksamhetsområde.
I kommunens reglemente över bokföringsposter och attester regleras även vem som får
utföra attest (bl.a. i frågor som rör kompetens,
integritet, jäv, m.m.). Huvudregeln är att ingen
person ensam ska hantera en post från början
till slut.
Kommunens ledningsgrupp (KLG)
Ledningsgruppen leds av kommunchefen, som
också ansvarar för vilka som ska ingå i
gruppen. För närvarande består gruppen av
kommunchef, förvaltningschefer, personalchef,
ekonomichef samt avdelningschefen för
kvalitet och förnyelse. Ledningsgruppen är
kommunchefens resurs för övergripande
ledning av kommunens totala verksamhet.
Gruppen har ett gemensamt ansvar att
företräda kommunen och arbeta för att den
kommunala verksamheten utvecklas i enlighet
med kommunfullmäktiges mål och inriktning.
Uppgiften är att utveckla och säkerställa en väl
fungerande
och
effektiv
kommunal
arbetsorganisation samt att initiera projekt och
bidra till utveckling av Skellefteå kommun som
plats. Gruppen ska gemensamt säkra
kommunens helhetsutveckling.
Kommunledningskontor (KLK)
Kommunledningskontoret utgör den samlade
resurs som står till förfogande för kommunens
centrala politiska ledning, kommunstyrelsen
och personalnämnden. Utöver detta har
kommunledningskontoret uppdraget att utgöra
kompetensresurs
för
kommunchef,
kommunens ledningsgrupp, förvaltningar och
kommunägda bolag för ledning och utveckling
av hela organisationen utifrån gemensamma
mål och värderingar.
Kommunövergripande
samverkansgrupp
(KÖS)
Den
kommunövergripande
samverkansgruppen leds av kommunchefen. Genom
samverkansgruppen tillförs kommunstyrelsen,
personalnämnden och kommunens ledningsgrupp de fackliga organisationernas syn på
kommunens helhetsutveckling. Ett särskilt
samverkansavtal
utvecklar
arbetsmiljö-,
jämställdhets- och medbestämmandefrågorna.
Som företrädare för kommunens anställda
deltar de fackliga organisationerna genom
KÖS
i
utvecklingen
av
kommunens
verksamhet. Detta sker bland annat genom att:
 Hålla sig informerad om hur arbetsmiljöoch jämställdhetsarbetet organiseras och
bedrivs
 Vara pådrivande i utvecklingen av
kommunens arbetsmiljö
 Bidra till utveckling av den övergripande
personal- och lönepolitiken
 Följa upp/utvärdera
 Vara samverkanspart inför kommunövergripande beslut
 Vara en del av kommunens omvärldsbevakning
 Öka engagemanget för kommunens
utveckling
Kommunägda bolag
Skellefteå Stadshus AB
Skellefteå Stadshus AB ägs av Skellefteå
kommun och är moderbolag i kommunens
bolagskoncern. Bolaget äger Fastighets AB
Polaris, Skelleftebostäder AB, Skelleftebuss
AB, Skellefteå Kraft AB, Skellefteå City Airport
AB samt intressebolaget Nolia AB.
VD leder moderbolagets verksamhet som har
till uppgift att genom utvecklad ägarstyrning
samordna bolagens verksamhet och ekonomi.
Styrningen
ska
säkra
att
bolagens
verksamheter bidrar till kommunens utveckling
och
tillväxt.
Moderbolaget
fastställer
ägardirektiv för dotterbolagen och ansvarar för
koncernens långsiktiga finansiering.
Verkställande direktör (VD)
Samtliga kommunägda aktiebolag leds av en
verkställande direktör vars ansvar regleras i
aktiebolagslagen.
Kommunägda
bolags
verksamhet ska bedrivas inom den kommunala
kompetensen. Bolagsordning och ägardirektiv
preciserar vilka verksamheter som ska
bedrivas och vilket regelverk ägaren ställer
upp.
Sida 76
VD-grupp
VD-gruppen leds av VD:n för moderbolaget
Skellefteå Stadshus AB. Gruppens uppgift är
att säkra en samordnad tillämpning av
gällande ägardirektiv, finanspolicy och övriga
ledningsfrågor
samt
verka
för
den
gemensamma koncernnyttan.
Samspel mellan
VD/styrelse
chef/nämnd
och
Samspelet mellan nämnd, kommunchef och
förvaltningschef grundas på en kontinuerlig
dialog.
Kommunchefen/förvaltningschefen
ansvarar för kontakterna med den politiska
ledningen. I detta ingår kontinuerliga kontakter
med
nämndens
ordförande.
Kommunchefen/förvaltningschefen är också
föredragande i nämnden.
Samspelet mellan styrelse och Vd i
kommunägda bolag omfattas av samma
principer.
En viktig del av styrsystemet är redovisningen
och återrapporteringen av resultat. Dess
främsta uppgift är att snabbt signalera om hur
organisationen befinner sig i förhållande till
uppsatta mål och åtaganden samt att
säkerställa att relevanta åtgärder vidtas.
Kommunstyrelsen har det övergripande
ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi
utvecklas
i
hela
kommunen/
kommunkoncernen.
Respektive
nämnd/
styrelse ansvarar för uppföljning och kontroll
inom
sitt
område.
Förvaltningschef/VD
ansvarar för att kontinuerlig rapportering sker
till nämnden/styrelsen och till kommunledningskontoret vid fastställda tidpunkter.
Uppföljning ska ske på alla nivåer som
tilldelats ett resultatansvar. Samtliga chefer är
ansvariga för rapportering till nästa chefsnivå.
och
Kommunledningskontoret ansvarar för att ta
fram kompletterande direktiv och anvisningar
gällande kommunens samlade uppföljning och
kontroll.
Läs först Skellefteå kommuns Policy för god
ekonomisk
hushållning
under
avsnittet
uppföljning och kontroll.
Den systematiska uppföljningen i Skellefteå
kommun består av följande rapporter:
1.
Månadsrapporter
2.
Delårsrapporter
3.
Årsredovisning
Systematisk
kontroll
uppföljning
Sida 77
Rapporteringsplan
Rapportering sker med fördel varje månad till
samtliga nämnder och styrelser. Minimikravet
Månad (per
sista dagen)
är att det tas fram och redovisas rapporter vid
följande tillfällen:
den
Månadsrapport
Delårsrapport
Årsredovisning
Uppföljning
intern kontroll
X
X
X
X
X
-
X
X
-
X
X
-
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Rapporteringsordning
Kommunfullmäktige
Delårsrapporter
Årsredovisning
Årsrapport
Årsredovisning
Kommunstyrelse
Nämnder/styrelser
Månadsrapport
Delårsrapport
Årsrapport/Årsredovisning
Månadsrapporter
Delårsrapporter
Årsrapport
Förvaltningschef/VD
Förvaltningschef/
VD
ansvarar
för
rapporteringen till kommunledningskontoret
som tillsammans med egna analyser och
bedömningar tar fram en gemensam rapport
för hela kommunen. Kommunledningskontoret
ansvar för att ta fram direktiv och anvisningar
för den gemensamma rapporteringen. De
kommungemensamma rapporterna går vidare
till kommunstyrelse och kommunfullmäktige
som godkänner/noterar rapporten alternativt
utifrån rapporteringen ger särskilda uppdrag till
kommunstyrelse och kommunledningskontor.
Förvaltningschef/VD ansvarar också för
rapporteringen till sin egen nämnd/styrelse.
Den rapporteringen ska minst omfatta de
uppföljningstillfällen
som
anges
som
minimikrav enligt kommunens rapportplan.
Rapporterna kan med fördel följa den struktur
som
anges
för
rapporteringen
till
kommunledningskontoret kompletterat med
ytterligare information som är viktig för
nämndens/styrelsens styrning och kontroll.
Nämnder/styrelser
godkänner/noterar
rapporterna alternativt utifrån rapporteringen
ger särskilda uppdrag till förvaltningschef/VD.
I
samband
med
kommunstyrelsens
årsredovisning ska nämnder och kommunägda
bolag
lämna
in
egna
årsrapporter/
årsredovisningar till kommunfullmäktige.
Sida 78
Månadsrapporter
I månadsrapporterna redovisas en årsprognos
över det ekonomiska utfallet som jämförs med
den årsbudget som fastställts för året.
Månadsrapporten kan med fördel också
innehålla viktiga nyckeltal som förklarar
utvecklingen av verksamhetens volym och
omfattning.
Delårsrapporter och årsredovisning
Delårsrapporternas och årsredovisningens
utformning och omfattning regleras i den
kommunala redovisningslagen. Beslut om
kommunens
delårsrapport
ska
tas
i
kommunfullmäktige senast två månader efter
rapportperiodens
slut
och
beslut
om
kommunens årsredovisning ska tas senast fyra
månader efter årets slut.
Delårsrapporter och årsredovisning ska,
förutom
redovisningen
enligt
månadsrapporten, innehålla en jämförelse av
periodens ekonomiska utfall med utfallet för
samma period föregående år. Delårsrapporten
innehåller också en beskrivning av periodens
viktiga händelser och utvecklingstendenser
samt en avstämning av måluppfyllelsen i
samtliga nämnders/styrelsers styrkort.
Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för
rapporteringen
till
kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsens
delårsrapporter
och
årsredovisningen ska minst omfatta:
• Resultat- och balansräkning
• Drift- och investeringsredovisning
• Finansieringsanalys
• Uppföljning av finansiella mål enligt
riktlinjerna för god ekonomisk hushållning
• Sammanställd
redovisning
(koncernredovisning),
gäller
inte
delårsrapporten i april
• Viktiga händelser och utvecklingstendenser
• Uppföljning
av
nämndernas
och
kommunfullmäktiges styrkort
Slutredovisning av investeringsprojekt sker en
gång per år i samband med årsbokslut. I
delårsrapporter lämnas kommentarer om
pågående och avslutade investeringar.
Intern kontroll
I en förutseende organisation säkerställer den
interna kontrollen att risker elimineras innan
det sker sådant som kan rubba förtroendet,
innebära allvarliga brister eller medföra stora
ekonomiska förluster.
Den interna kontrollen regleras i kommunens
Reglemente för intern kontroll (KF 1997-10-21
§ 254) och är en viktig del av styrsystemet. I
begreppet innefattas hela organisationen och
alla de rutiner som syftar till att säkerställa att
resurser
disponeras
i
enlighet
med
kommunfullmäktiges
intentioner
samt
säkerställer
en
riktig
och
fullständig
redovisning.
Kommunstyrelsen har det övergripande
ansvaret för att kommunen har en god intern
kontroll.
är
kommunstyrelsens instrument för att utföra
detta ansvar. Nämnden/styrelsen ansvarar för
den
interna
kontrollen
inom
sitt
verksamhetsområde.
Förvaltningschef/Vd
ansvarar för att konkreta regler och
anvisningar
utformas
samt
att
nämnden/styrelsen löpande får information om
hur den interna kontrollen fungerar.
Nämnder/styrelser ska inför varje nytt
verksamhetsår fastställa en internkontrollplan.
Planen ska innehålla kontroller som tagits fram
utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv.
Områden där risk för fel är stort och där
konsekvensen av ett fel är stort ska som regel
ingå i nämndens/styrelsens internkontrollplan.
I internkontrollplanen ska det tydligt framgå
vad som ska kontrolleras, på vilket sätt
kontrollen ska gå till, hur ofta kontrollen ska
genomföras samt vem som ansvarar för att
genomföra kontrollen.
Nämnder/styrelser ska i samband med
månadsrapporten i oktober lämna en rapport
över genomförda kontroller enligt internkontrollplan. Stora avvikelser ska utan dröjsmål
rapporteras till kommunstyrelsen.
Åtgärdshantering
Om en nämnd befarar att befintlig verksamhet
inte ryms inom anvisad budget är nämnden
skyldig att vidta åtgärder omgående. Om
förvaltningen trots insatser tvingas lägga fram
en negativ årsprognos inför sin nämnd är det
förvaltningschefens ansvar att skyndsamt ta
fram en åtgärdsplan som ger nämnden
möjlighet att besluta om en återställning till en
ekonomi i balans.
Vid negativa avvikelser ska både frekvensen
och fördjupningen på rapporteringen öka. Den
fördjupade
rapporteringen
kan
behöva
kompletteras med andra insatser i form av
extra ekonomstöd och/eller andra insatser för
resultatansvariga chefer.
Åtgärdsplaner för att återskapa en ekonomi i
balans ska minst innehålla följande uppgifter:
 Beskrivning av vilka effekter som förväntas
uppnås (inklusive belopp) samt vilka
Sida 79
konsekvenser åtgärden orsakar eller
riskerar att orsaka
 När åtgärden ska vara genomförd
 Vem (vilken chefsnivå) som ansvarar för att
åtgärden blir genomförd
Uppföljning av varje enskild åtgärd ska ske
löpande
och
redovisas
vid
ordinarie
uppföljningstillfällen.
Om nämnden anser att åtgärderna står i strid
med
målen
och
inriktningen
med
verksamheten kan nämnden ge förvaltningen i
uppdrag att ta fram andra åtgärder alternativt
föreslå
att
kommunfullmäktige
prövar
åtgärderna. Tidsfaktorn är av central betydelse
vid all åtgärdshantering eftersom effekter av
åtgärder oftast inte uppstår omedelbart.
Ansvar och dialog
Utgångspunkten för kommunens uppföljning är
att det finns en ständigt återkommande dialog
om ekonomi, verksamhet och medarbetare
mellan organisationens olika chefsnivåer. För
att tidplaner ska kunna hållas måste
rapporteringen vara systematiserad och snabb.
Ett problem som kan uppstå när någon
resultatansvarig chef är i ekonomisk obalans är
möjligheten
att
ta
anskaffningsbeslut.
Resultatansvarig chef som saknar budget eller
prognostiserar underskott måste alltid överlåta
anskaffningsbeslutet till nästa chefsnivå.
Resultatansvarig chef kan tvingas att verkställa
beslut om insatser även om det tillfälligt saknas
budgetmedel eller prognosen pekar mot ett
underskott. I sådana fall ska alltid överordnad
chef informeras innan eller skyndsamt efter
beslutet om verkställighet. Allvarliga eller
återkommande budgetöverträdelser utan rimlig
förklaring visar på brister i ledarskap och ska
därför åtgärdas av överordnad chef. Missbruk
av
kommunala
budgetmedel
kan
få
arbetsrättsliga konsekvenser och i allvarliga fall
leda till polisanmälan.
Fokusgrupper
Vid den systematiska uppföljningen upptäcks
ibland fall där den ekonomiska obalansen är
stor och/eller där vidtagna åtgärder inte får
effekt. Vid dessa fall bör utan dröjsmål så
kallade fokusgrupper bildas. En fokusgrupp
består av berörd chef, överordnad chef,
fackliga företrädare och ansvarig ekonom.
Syftet med gruppen är att snabbt få fram och
genomföra åtgärder som återställer en
ekonomi i balans. Överordnad chef är alltid
sammankallande och leder träffarna.
Ekonomrollen
Kommunens
ekonomfunktion
leds
av
kommunens
ekonomichef.
I
Skellefteå
kommun har ekonomer i uppdrag att stödja,
utbilda och handleda linjecheferna i arbetet
med att:
 Planera och budgetera det ekonomiska
ansvaret
 Rapportera till nästa chefsnivå
 Ta fram prognoser som ger en rättvisande
bild av det ekonomiska läget
 Ta fram effektivitetsskapande åtgärder
 Återskapa en ekonomi i balans (se
fokusgrupper ovan)
 Säkerställa en riktig och rättvisande
redovisning
 Utföra den interna kontrollen
Ekonomer är inte mottagare av rapporter utan
rapporteringen ska ske mellan chefsnivåer och
inom linjen. Ekonomer kan också ha andra
specifika uppdrag som inte anges här.
Revision
Kommunfullmäktiges revisorer prövar årligen
om
respektive
nämnd/styrelse
bedrivit
verksamheten i enlighet med de mål och
riktlinjer som fastställts.
Varje kommunägt bolag har en förtroendevald
lekmannarevisor
och
en
suppleant.
Tillsammans med den av bolagsstämman
valda
yrkesrevisorn
granskar
dessa
verksamheten och ekonomin.
Samordnad revision tillämpas i kommunkoncernen. Samtliga förtroendevalda revisorer
i kommunägda bolag och stiftelser väljs ur
kommunrevisionen.
Intraprenader
Intraprenader kan vara ett sätt att driva
kommunal verksamhet. Detta innebär att
verksamheten bedrivs i företagsliknande form,
men att personalen fortfarande är anställd i
den ursprungliga verksamheten. Intraprenaden
är en del av den kommunala verksamheten
och måste därför, där inte annat framgår av
kontraktet (se nedan), följa de regler och
riktlinjer som gäller för övrig verksamhet.
Vid införande av intraprenader ska ett treårigt
kontrakt tecknas mellan intraprenaden och
respektive nämnd. Nämnden kan delegera till
annan inom förvaltningen att teckna kontrakt
med intraprenaden. Kontraktet undertecknas
Sida 80
av arbetsgivare och verksamhetsansvarig
(intraprenadens företrädare).
I kontraktet ska tydligt framgå:
 Uppdraget i form av resultatmål gällande
verksamhet, ekonomi och personal
 Vad som sker om målen inte uppfylls
alternativt klaras bättre än förväntat
 Klausuler som i undantagsfall möjliggör
omförhandling
(förändrad
lagstiftning,
strukturella förändringar, m.m.)
 Resultatbudget med samtliga direkta och
indirekta bruttokostnader och bruttointäkter
som kan hänföras till verksamheten
Innan kontrakt tecknas ska en detaljerad
verksamhetsanalys genomföras som resulterar
i de mål och riktlinjer som ska regleras. Om
kommunen som huvudman betalar ekonomisk
ersättning till intraprenaden ska förutsättningarna för ersättningen regleras för hela
kontraktsperioden.
Kommunens principer om resultatöverföring
gäller även för intraprenaden. Intraprenaden
ansvarar för ett eget kapital som i ingångsläget
sätts till noll. Det egna kapitalet hanteras
internt inom respektive förvaltning. Om
underskott uppstår och intraprenaden inte
klarar att spara in detta inom tre år upphör
intraprenaden
att
gälla.
Verksamheten
inordnas då i den ordinarie förvaltningen.
Taxor och avgifter
Läs först Skellefteå kommunens Policy för god
ekonomisk
hushållning
under
avsnittet
Finansiering av kommunens verksamheter.
Enligt kommunallagen får kommuner inte ta ut
högre avgifter än som svarar mot kostnaderna
för de tjänster eller nyttigheter som
tillhandahålls
(självkostnadsprincipen).
I
Skellefteå kommun gäller denna princip även
vid prissättning av interna tjänster och
nyttigheter.
Enligt
huvudregeln
beslutar
kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter.
Undantag görs för taxor och avgifter inom
hamn- och campingverksamheten där beslut
tas av respektive nämnd. Fritidsnämnden
beslutar om taxa för uthyrning av Skellefteå
Kraft Arena och taxor för bowlinghallen. Alla
taxe- och avgiftsförändringar ska dock
anmälas till kommunfullmäktige.
avgifter
ska
följa
verksamheternas
kostnadsutveckling. För att klara detta ska
kommunens
taxor
och
avgifter
vara
indexreglerade.
Nämnderna har skyldighet att löpande jämföra
avgifter med andra kommuner samt ge förslag
på möjliga taxe- och avgiftsförändringar.
Samtliga taxor och avgifter, inklusive förslag på
förändringar,
ska
tydligt
framgå
av
nämndernas budgetförslag.
För affärsverksamheterna ska de årliga
avgifterna spegla den verkliga självkostnaden.
Reglering
mellan
åren
sker
genom
affärsverksamheternas egna kapital.
Kommunfullmäktiges
årliga
budgetbeslut
bygger
på
en
fastställd
avgiftsnivå.
Huvudprincipen är därför att inga taxor och
avgifter får höjas under löpande budgetår.
Medarbetare
Innan beslut om rekrytering ska förvaltningarna
se över sin organisation och personaldimensionering. Vid all rekrytering ska
förvaltningarna beakta kommunens behov av
att placera övertalig personal eller personer
som är föremål för rehabilitering i nya
arbetsuppgifter.
Målet är att alla anställda ska ha rätt till heltid.
Vid nyrekrytering ska kommunen alltid sträva
efter grundanställning på heltid. För att främja
kompetensutveckling ska kommunen underlätta
intern
rörlighet
och
uppmuntra
medarbetare att prova nya arbeten.
Kommunen ska sträva efter jämställdhet och
ökad kulturell och etnisk mångfald bland de
anställda.
Vid
rekryteringsarbete
och
annonsering ska detta uppmärksammas.
Organisationsförändringar
Organisationsförändringar som berör flera
förvaltningar ska alltid först utredas på uppdrag
av kommunchefen. Förändringen beslutas av
kommunfullmäktige.
Övertalighet
Vid övertalighet på grund av arbetsbrist gäller
regler i Lag om anställningsskydd (LAS).
Eventuell besparingseffekt genom uppsägning
tillgodoräknas alltid berörd förvaltning. Större
kostnadsförändringar
hanteras
alltid
av
budgetberedningen.
I kommunens Policy för god ekonomisk
hushållning finns reglerat att samtliga taxor och
Sida 81
Under uppsägningstiden betalas uppsägningslönen av den egna förvaltningen. Detta gäller
även kostnader för eventuell särskild
ålderspension.
Medarbetar- och chefspolicy
Kommunens medarbetar- och chefspolicy (PN
2009-03-11 §44) syftar till att stödja och
stimulera ett väl utvecklat medarbetar- och
ledarskap
med
kommunen
som
en
arbetsgivare. Policydokumentet ska användas
som utgångspunkt i samtal och dialog för att
utveckla arbetsplatser och verksamheter och
för att behålla en god arbetsmiljö.
Lokaler
Inriktningen är att den totala lokalytan ska
minska, samt att extern förhyrning ska
undvikas. I princip ska lokalbehov lösas inom
befintliga lokaler. Förhyrning av lokaler sker via
nämnden för support och lokaler.
Med interna hyresavtal avses kommunens
egna lokaler, exklusive kommunägda bolag.
Med externa hyresavtal avses alla övriga. För
samtliga lokaler (interna eller externa) ska det
finnas ett hyresavtal.
Förändring i verksamheternas ram vid
förhyrningar sker inte under löpande budgetår.
Vid uppsägning av lokaler, byte till andra
lokaler eller vid nybyggnation prövas eventuell
anslagsförändring
årligen
av
budgetberedningen.
Vid minskning av förhyrningar gäller följande:
Interna hyresavtal
 Interna hyresavtal har en ömsesidig
uppsägningstid på 9 månader. Vid
planerade förändringar förs en dialog med
support och lokaler för att den tomma
lokalen så snabbt som möjligt ska kunna
användas för andra verksamheter
 Vid
uppsägning
av
lokal
belastas
verksamheten av hyreskostnad under hela
uppsägningstiden om inte ny hyresgäst
flyttat in eller tills support och lokaler tagit
beslut om att lokalen ska säljas eller rivas
 Support och lokaler ansvarar för att lokaler
som lämnas får nya hyresgäster, säljs eller
rivs. Allt i syfte att minska de totala
kostnaderna
Nyproduktion, större ombyggnationer eller
nedläggning av skolor, fritidsanläggningar,
bibliotek och särskilda boenden för äldre
och/eller personer med funktionsnedsättning
ska alltid föregås av en långsiktig plan som
beslutas av kommunfullmäktige.
Tomma lokaler plomberas. Drift- och
underhållsinsatser läggs på en minimal nivå så
länge det inte finns annan användning för
lokalerna. Om bedömningen är att lokalen på
sikt inte kommer att behövas och inte går att
hyra ut eller sälja ska den rivas.
Kommunstyrelsen fattar beslut om rivning.
Externa hyresavtal
Vid extern förhyrning är det hyresavtalet som
gäller. Uppsägningstiden styrs av förstahandskontraktet.
Inköp och upphandling
Den centrala inköpsfunktionen på support och
lokaler ger service till förvaltningar i
upphandlings- och inköpsfrågor. Funktionen
verkar också för samordning av kommunens
upphandling för att skapa synergieffekter och
kostnadseffektiva lösningar.
För de vanligaste varorna och tjänsterna
tecknas leveransavtal för löpande uttag.
Förvaltningarna, och i vissa fall de
kommunägda bolagen, är skyldiga att följa de
tecknade avtalen.
Upphandling sker enligt lagen om offentlig
upphandling (LOU) och kommunstyrelsens
anvisningar.
Vid
all
upphandling
ska
kommunen utnyttja konkurrensmöjligheter,
iaktta affärsmässighet och behandla anbud
och anbudsgivare objektivt.
För mer information, se kommunens inköpsoch upphandlingspolicy.
Leasing
Leasing jämställs med inlåning och omfattas
av reglerna i kommunens finanspolicy (KF
2011-02-22 § 26). Huvudregeln är att leasing
(undantag för personbilar och andra fordon)
inte är tillåten inom kommunförvaltningen.
Avsteg beslutas alltid av kommunstyrelsen.
Bidragsgivning
Till riksorganisationer som saknar lokal
avdelning eller verksamhet i kommunen
lämnas som regel inte bidrag. Detsamma
gäller för organisationer där staten, landstinget
eller
regionen
anses
svara
för
bidragsgivningen.
Sida 82
Bidrag till andra organisationer ska handläggas
enligt fastställda riktlinjer för bidragsgivningen.
Samtliga nämnder som lämnar bidrag till andra
organisationer ska ta fram sådana riktlinjer för
sin specifika bidragsgivning.
Sida 83
Skellefteå kommuns budget 2015 och plan 2016-2017
Kommunfullmäktiges beslut 2014-11-18, §257
1. Utdebiteringen fastställs till oförändrat 22,60 kronor per skattekrona.
2. Förslaget till driftbudget för 2015 fastställs.
3. Förslaget till investeringsbudget samt resultat-, finansierings- och balansbudget för 2015 fastställs.
4. Taxor enligt bilaga 1 antas.
5. Arrendet från elförsörjningen fastställs till 208 700 000 kronor för år2015.
6. Uppdra till nämnden för support och lokaler att utreda aktivitetsbaserade arbetsplatser.
7. Revisionens budget godkänns.
8. Verksamhets- och investeringsplan för 2016-2017 fastställs.
1. Styrkorten godkänns.
1. Begära en ram för lån med kommunal borgen i Skellefteå stadshus AB koncernen avseende år
2015 om totalt 8 300 mnkr.
Sida 84
Ordlista & begrepp
Anläggningskapital
minus
skulder och avsättningar.
långfristiga
Skulder med en löptid understigande ett år.
Likviditet
Tillgångar som är avsedda för stadigvarande
bruk. Kan vara immateriella (goodwill, m.m.),
materiella (mark, byggnader, maskiner m.m.)
eller finansiella (aktier, andelar, m.m.).
Ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen. Visar omsättningstillgångar i
relation till kortfristiga skulder.
Anslag
Skulder med en löptid överstigande 1 år.
Kommunfullmäktiges nivå vid fördelning av
budget.
Avskrivning
Årlig
kostnad
för
värdeminskning
av
anläggnings-tillgångar
beräknad
utifrån
förväntad ekonomisk livslängd.
Balansbudget
Visar
planerade
tillgångar,
skulder,
avsättningar och eget kapital på budgetårets
sista dag.
Driftbudget
Visar
kommunfullmäktiges
driftanslag för nämnder och bolag.
beslutade
Tillgångar som inte är anläggningstillgångar.
Exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga
placeringar, kassa och bank, m.m.
Resultatbudget
Visar planerade intäkter och kostnader samt
hur det egna kapitalet kommer att påverkas
(årets resultat).
Rörelsekapital
skulder.
minus
kortfristiga
Soliditet
Ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan. Visar andelen eget kapital av totala
tillgångar.
Eget kapital
Visar hur stor del av tillgångarna som ej
finansierats med främmande kapital (skulder).
Finansieringsbudget
Visar löpande verksamhetens, investeringsverksamhetens och finansieringens tillförda
och använda medel. Summa av dessa medel
visar planerad förändring av likvida medel.
Intern ränta
Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i
anläggnings- och omsättningstillgångar) som
nyttjas inom en viss verksamhet.
Investeringsbudget
Visar
kommunfullmäktiges
beslutade
investerings-anslag för nämnder och bolag.
Kapitalkostnader
Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning
och intern ränta.
Sida 85
Sida 86

Budget 2015 och plan 2016-2017

Transcription

Similar documents

Vitbergets Dag

Se karta (pdf) - Skellefteå museum

Digitalt p-pass, instruktion med bilder (pdf, nytt fönster)

Informationsblad

Smultronställen - Destination Skellefteå

Lärare och sociala medier - Skellefteå kommuns bloggar

i skellefteåbutiken

Blankett - Skellefteå kommun

September 15 tidningen