Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro
Transcription
Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro
Kunskapsunderlag för delområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro Version 1.0 2015-03-18 Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................... 3 Naturvärden och skyddade områden...................................................................... 4 Kulturmiljö................................................................................................................. 5 Sjöar och vattendrag ................................................................................................ 6 Vattnets kemiska och ekologiska status ........................................................................................ 6 Miljögifter.......................................................................................................................................... 11 Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 11 Källor till påverkan ......................................................................................................................... 11 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 15 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 15 Övergödning .................................................................................................................................... 16 Försurning ........................................................................................................................................ 16 Fysisk påverkan ............................................................................................................................... 17 Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ............................................................................ 18 Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 18 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 19 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 19 Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) .................................................................... 20 Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 20 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 20 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 20 Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) .......................................... 21 Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 21 Källor till påverkan ......................................................................................................................... 21 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 21 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 21 Referenser ............................................................................................................... 22 Bilagor ..................................................................................................................... 23 Bilaga 1. Provtagning miljögifter ................................................................................................... 23 Externa bilagor ................................................................................................................................ 24 2 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Sammanfattning Delavrinningsområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro ligger till större delen i Vansbro och Gagnefs kommun men sträcker sig även in i Leksands kommun. Två riksintressen för kulturmiljö kopplade till vattenanknutna kulturvärden återfinns inom området. Området berörs även av ett riksintresse för friluftsliv. Västerdalälven har historiskt sett varit en viktig farled för transporter med båtar, färjor och flottar. Likt många andra platser i Dalarna har områdets kända förhistoria karaktäriserats av stenåldersboplatser och järnframställningsplatser. Under senare historisk tid framträder fäbodbruket, jordbrukslämningar, gruv- och täktverksamhet, småindustrier (bland annat kvarnar, sågar och kolning). I området finns även vad som var landets första underjordiska kraftstation, Mockfjärds kraftstation, som var i bruk mellan åren 1911 och 1988. Inom avrinningsområdet har miljögiftspåverkan främst härrört från ett flertal förorenade områden samt olika typer av påverkanskällor lokaliserade i första hand i anslutning till tätorterna utmed älven. Branschföroreningar från träindustri, som impregnering och träkolsfabrik, verkstadsindustrier som hanterar olika typer av kemikalier, och ytbehandlare av metaller kan ha spridits i olika stor omfattning till Västerdalälven under åren då verksamheterna var i drift. Utsläppen kan även ha skett som diffust läckage från förorenad mark. Det finns kända problem med försurning och övergödning inom området. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 3 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Inom området är Västerdalälvens huvudfåra skyddad enligt miljöbalken mot utbyggnad i form av vattenkraftverk, vattenreglering samt vattenöverledning. Stora delar av Västerdalälven utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt samma lagstiftning. Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Västerdalälven, Tansån och Brötjärnaån pekats ut ur naturvårdssynpunkt. Motiven är bland annat för Tansåns bestånd av flodpärlmussla, för Västerdalälven att det är en stor älv med relativt liten regleringspåverkan. Brötjärnaån är ett viktigt lek- och uppväxtområde för öringen i Västerdalälven. Även Trolldalen har pekats ut ur naturvårdssynpunkt. De tre allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområden, Källbäcken (2004), Nås (1977) och Dala-Järna (1996). Det finns vidare ett vattenskyddsområde vid den enskilda gemensamma vattentäkten vid Brötjärna. 4 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Kulturmiljö Inom avrinningsområdet finns två områden utpekade som särskilda värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Dessa är Västerdalälven inom Vansbro kommun och Västerdalälven inom Malungs kommun. Området Västerdalälven inom Vansbro kommun innefattar även Kvarnsjön och vattendraget Fänan. Västerdalälven inom Vansbro och Malungs kommun beskrivs som en dalgångsbygd med järnframställning och till bondesamhället anknuten småskaligt vattenutnyttjande i form av kvarnar, stampar och sågar. I området som berör Vansbro kommun nämns även älvnära järnframställningsplatser. Som många andra områden i Dalarna karaktäriseras avrinningsområdets kända förhistoria främst av stenåldersboplatser och järnframställningsplatser, blästplatser. I senare tider framträder fäbodbruket, agrara lämningar, gruv- och täktverksamhet, småindustrier, såsom kvarnar, sågar, kolning, tjärbränning m.m. Spår efter slåtter och slog i anslutning till myrmarker och vattendrag finns på flera ställen, exempelvis Slogflotten och Snöborgsflotten i anslutning till riksintresset Högholstad, beskriven nedan. Landets första underjordiska kraftstation, Mockfjärds kraftstation1, finns vid Stopforsarna utmed Västerdalälven. Kraftstationen var i bruk mellan 1911 och 1988. Fornminnesinventering har skett i området 1970 samt 1992-1993. Inom området finns två riksintressen för kulturmiljö, varav ett kopplat till vattenanknutna kulturvärden, Högholstad (W114)2. Högholstad är en fornlämningsmiljö med välbevarade järnframställningsplatser i älvnära lägen. Högholstad ingår i det ovan nämnda området, Västerdalälven inom Vansbro kommun. Järna socken har ett stort antal förhistoriska järnframställningsplatser, många vattenanknutna på ett eller annat sätt. Övriga intressanta vattenanknutna kulturområden är bland annat: Lissforsen med kvarnområde, såg och kraftstation. Räljen med gravfält och fångstgropar, och Tanså hytta. Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Västerdalälven med Görälven3. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare. Ett av de mer välbevarade hyttområdena är Tanså hytta som i senare tid har restaurerats. Bruket var i drift mellan 1821-1867. Västerdalälven har varit en viktig transportled genom landskapet under alla tider. Transport har skett genom båtar, färjor och flottar. Förutom vanligt fiske har det även förekommit pärlfiske i Västerdalälven. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är den flottning som har skett utmed Västerdalälven och biflöden samt i viss mån bergsbruket och järnframställningen. Redan under 1600-talet finns belägg för flottning i Västerdalälven, men kan ha förekommit tidigare än så. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/vattenkraftverken/privata/mockfjard.htm http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/21-114.txt 3 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/fl_rikst/21-009.txt 1 2 Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 5 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. 6 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se)(* Då vattenförekomsten är ett kraftigt modifierat vatten (KMV) redovisas ekologisk status istället som ekologisk potential.) Ekol ogi s k s ta tus Vattenförekomster i LöpVästerdalälven mellan Djurås nr och Vansbro 1 Vä s terda l ä l ven SE671311-145919 2 Vä s terda l ä l ven * SE670806-145030 3 Vä s terda l ä l ven SE670590-143755 4 Vä s terda l ä l ven SE671004-142526 5 Da mms jöbä cken SE671275-145656 6 Anns jön SE671615-145672 7 Brötjä rns bä cken (Ka l bä cken SE671096-145656 8 Brötjä rna å n SE670968-145691 9 Ös jöå n (Namnlös - Lövs en) SE670707-145714 10 Fl ytenå n SE670997-145270 11 Ta ns å n SE670733-145167 12 Ta ns å n SE670446-145438 13 Ta ns en SE670187-145602 14 Stora Fjä s ttjä rnen SE669944-145728 15 Al tenbä cken SE670601-145146 16 Ta ndvå l s bä cken SE670535-144379 17 Vå s s el bä cken (Byrtjä rns bä cken Vä s terda l ä l ven) SE670527-144128 18 Björnbä cken SE670447-144002 Ekologisk status MKN Kemi s k s ta tus Kemisk status MKN Mi l jöprobl em F Ö FP M Kommun GES 2021 Uppnå r GKSS 2021 ej god X X Ga gnef Otillfredsställande GEP 2021 ekologisk potential Uppnå r GKSS 2021 ej god X X Ga gnef Må ttl i g GES 2021 God GKSS 2015 X Ga gnef, Va ns bro Må ttl i g GES 2021 God GKSS 2015 X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 X Ga gnef God GES 2015 Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ga gnef Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ga gnef God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g Må ttl i g Må ttl i g Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ga gnef Ga gnef GKSS 2015 X Ga gnef GKSS 2015 X X Ga gnef GKSS 2015 X X Ga gnef GKSS 2015 X Ga gnef GKSS 2015 X Ga gnef GKSS 2015 X Ga gnef GKSS 2015 X Ga gnef GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ga gnef GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ga gnef Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 7 Ekol ogi s k s ta tus Vattenförekomster i LöpVästerdalälven mellan Djurås nr och Vansbro 19 Fä na n (Kva rns jön Vä s terda l ä l ven) SE670667-143660 20 Fä na n (Da mms jön - Kva rns jön) SE670977-143594 21 Da mms jön SE670986-143596 22 Idå n SE671215-143529 23 Kl ä bergs å n SE671463-143475 24 Na mnl ös SE671161-143408 25 Bä cken mel l a n Stor-Nå s en och Vä s terda l ä l ven SE670658-142659 26 Stor-Nå s en SE670664-142636 27 Fl i nos trömmen SE670838-142189 28 Gus jöbä cken (Björnmyrbä cken Vä s terda l ä l ven) SE670848-142742 29 Hul a n (Rä l gdi ket Vä s terda l ä l ven) SE671657-141755 30 Hul a n (Sta tjä rnen - Rä l gdi ket) SE671940-141814 31 Hul a n (Sunden) SE672151-141859 32 Hul a n (Hul en - Kva rns jön) SE672280-141843 33 Hul en SE672310-141829 34 Fi s kl ös bä cken SE672514-141650 35 Rä l gdi ket SE671900-141743 36 Kva rns jöbä cken SE671273-141672 37 Rutå n (Fl å n - Vä s terda l ä l ven) SE670923-141874 Ekologisk status MKN Kemi s k s ta tus Kemisk status MKN Mi l jöprobl em F Ö FP M Kommun Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ga gnef Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Ga gnef Må ttl i g GES 2021 GKSS 2015 X Ga gnef Må ttl i g GES 2021 GKSS 2015 X Ga gnef Må ttl i g GES 2021 GKSS 2015 X Ga gnef God GES 2015 Må ttl i g GES 2021 Må ttl i g GES 2021 God GES 2015 Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 GKSS 2015 X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 GKSS 2015 X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 GKSS 2015 X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 GKSS 2015 X Va ns bro Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Va ns bro Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d GKSS 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d 8 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Ga gnef X Va ns bro X Va ns bro Va ns bro Ekol ogi s k s ta tus Vattenförekomster i LöpVästerdalälven mellan Djurås nr och Vansbro 38 Upps ä l je-Nå s en SE670931-141936 39 Rutå n (Ruts jön - Fl å n) SE670747-141826 40 Ruts jön SE670730-141772 Ekologisk status MKN Kemi s k s ta tus Kemisk status MKN Mi l jöprobl em F Ö FP M Kommun Hög HES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Va ns bro God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Va ns bro God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Va ns bro Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 9 Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 10 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Miljögifter Västerdalälvens avrinningsområde mellan Djurås och Vansbro har ett flertal förorenade områden och det är olika typer av påverkanskällor som släppt ut miljögifter till kringliggande vatten, i huvudsak i orterna längs älven. Branschföroreningar från träindustri, som impregnering och träkolsfabrik, verkstadsindustrier som hanterar olika typer av kemikalier, och ytbehandlare av metaller kan ha spridits i olika stor omfattning till Västerdalälven under åren då verksamheterna var i drift. Utsläppen kan även ha skett som diffust läckage från förorenad mark. Tillståndet i miljön Inom Västerdalälvens avrinningsområde mellan Djurås och Vansbro har två vattenförekomster problem med miljögifter, de uppnår ej god kemisk status (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i tre vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som ”Ej klassade”. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter. Västerdalälven (SE670806-145030) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halterna av bromerade flamskyddsmedel i fisk överstiger gränsvärdet. Västerdalälven (SE671311-145919) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Detta baseras på en expertbedömning av att vattenförekomsten ligger nedströms Västerdalälven (SE670806-145030) som ej uppnår god kemisk status på grund av att halterna av bromerade flamskyddsmedel i fisk överstiger gränsvärdet. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Det finns åtta pågående tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter totalt inom detta avrinningsområde. Tre av dessa är täkter. Täktverksamheter förväntas i regel inte bidra med utsläpp av miljögifter. Två avloppsreningsverk (ARV) är verksamma inom området, dessa är Vansbro ARV och Mockfjärds ARV. Det finns inga uppgifter om utsläpp av miljögifter från dessa ARV till vatten, men det är troligt att avloppsreningsverk bidrar med en del föroreningar till recipienterna inom området. Vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Björbo snickeri med ytbehandling har inga utsläpp till vatten. Därifrån släpps eventuella lösningsmedelsrester ut till luft efter rening genom förbränning. En ytbehandlare (Swedecote AB) har utsläpp av metaller (Cr, Ni, Zn, Sn) till Västerdalälven efter egen rening av processvattnet. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 11 Mindre verksamheter (C- och U-verksamheter) kan lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. 12 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Förorenade områden Sammanlagt 109 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa har sammanlagt 31 objekt tilldelats riskklass 3 och 4 och sju objekt tilldelats riskklass 2. Förorenade områden i riskklass 2 består av fem deponier (tre av dessa är kommunala nedlagda deponier och två industrideponier), en ytbehandlingsverksamhet och en verkstad där bland annat halogenerade lösningsmedel (trikloretylen) och tungmetaller använts. Båda industrideponierna (Deponi 1 och 2, Vansbro Galvan) har tagit emot avfall från ytbehandlingsverksamheten Vansbro galvanotekniska fabrik med innehåll av tungmetaller, halogenerade lösningsmedel, cyanid, syror och lut. Avfallet bestod troligen till största delen av metalhydroxidslam från reningsanläggning som installerades vid fabriken i början av 1970-talet. Möjligen kan också betbad ha deponerats där. Vid Skiffsforsens kraftstation har det förekommit brandövning vilket kan ge långlivad miljöpåverkan av perfluorerade föreningar i Västerdalälven (SE671004-142526). Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 13 Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Risk- Objektnamn Bransch klass 2 Vansbro Ytbehandling av metaller galvanotekniska fabrik elektrolytiska/kemiska processer Föroreningar 2 Avfall från ytbehandlingsindustri. Avfall från ytbehandlingsindustri. Koppar, krom(III, VI), nickel, kadmium, zink, bly, kvicksilver, cyanid syror, lut, trikloretylen Cyanid, zink, krom, nickel, trikloretylen, saltsyra, lut Industrideponi 2 Deponi 1 (norra) för Vansbro Galvan, Deponi 2 (södra) för Vansbro Galvan, Rutsnäset 2 Mockfjärdsverken 2 Nås avfallstipp Verkstadsindustri - med Trikloretylen, olja, halogenerade färg, lack lösningsmedel Kommunal avfallsdeponi Industriavfall (jordbruk) 2 Björbo avfallstipp 2 Rävheden avfallstipp Industrideponi Närmaste vattenförekomst Västerdalälven (SE671004142526) Västerdalälven (SE671004Västerdalälven (SE671004142526) Västerdalälven (SE670806145030) Lusån/Västerdalä lven (SE671004142526) Västerdalälven (SE670590143755) Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, parkoch trädgårdsavfall, bygg- och rivningsavfall, avfall från behandling av kommunalt avlopp, industriavfall, aska emballage (plast och papp), plåt och skrot Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, park Västerdalälven och trädgårdsavfall, (SE670590bygg- och 143755) rivningsavfall, industriavfall inkl. avfall från behandling av industriellt processvatten 14 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns för närvarande inga förslagna åtgärder för de vattenförekomster som ej uppnår god kemisk status på grund av överskridande av gränsvärden för bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver. Mycket tyder på att förekomsten av dessa föroreningar i huvudsak är kopplad till en diffus atmosfärisk spridning och deposition ner till våra recipienter. Möjligen kan halter av bromerade flamskyddsmedel vara förhöjda vid avloppsreningsverk. Genomförda och pågående åtgärder Mockfjärdsverken Sanering av ca 8 m3 eldningsolja som läckte ut i marken 2002. Undersökning och efterbehandling med hjälp av mikroorganismer ska pågå tills området klarar gränsvärdena (planerad åtgärd). Cirka 8 m3 eldningsolja läckte ut i marken på grund av en trasig slang i slutet av december 2002. Sanering gjordes (bortschaktning och in situ-behandling) men cirka 1 m3 olja beräknas finnas kvar i marken (Westerlund och Molin 2008). Deponi 1 och 2 (norra och södra) för Vansbro Galvan, Rutsnäset Deponierna är täckta. Rävheden avfallstipp Det sker regelbunden täckning. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 15 Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Försurning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se 16 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 17 Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 6. Dammar inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. 18 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 19 Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 20 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 21 Referenser Westerlund, L., Molin, J. 2008. Inventering av förorenade områden i Dalarnas län – Verkstadsindustrin, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2008:05 22 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Västerdalälven SE671004-142526 Västerdalälven SE670590-143755 Västerdalälven SE670806-145030 Västerdalälven SE671311-145919 Matris Vatten Vatten Vatten Biota Vatten Biota År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen 20072001 2012 20052009 2008 2009 2009 PBDE PFOS 2012 Expertbedömning baserad på PBDE i vattenförekomst uppströms Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 23 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt. [email protected] Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten 24 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 25