Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro

Transcription

Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro
Kunskapsunderlag för delområde
37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro
Version 1.0
2015-03-18
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................... 3
Naturvärden och skyddade områden...................................................................... 4
Kulturmiljö................................................................................................................. 5
Sjöar och vattendrag ................................................................................................ 6
Vattnets kemiska och ekologiska status ........................................................................................ 6
Miljögifter.......................................................................................................................................... 11
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 11
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 11
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 15
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 15
Övergödning .................................................................................................................................... 16
Försurning ........................................................................................................................................ 16
Fysisk påverkan ............................................................................................................................... 17
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ............................................................................ 18
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 18
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 19
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 19
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) .................................................................... 20
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 20
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 20
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 20
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) .......................................... 21
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 21
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 21
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 21
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 21
Referenser ............................................................................................................... 22
Bilagor ..................................................................................................................... 23
Bilaga 1. Provtagning miljögifter ................................................................................................... 23
Externa bilagor ................................................................................................................................ 24
2 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sammanfattning
Delavrinningsområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro ligger till större delen i
Vansbro och Gagnefs kommun men sträcker sig även in i Leksands kommun. Två
riksintressen för kulturmiljö kopplade till vattenanknutna kulturvärden återfinns inom
området. Området berörs även av ett riksintresse för friluftsliv.
Västerdalälven har historiskt sett varit en viktig farled för transporter med båtar, färjor
och flottar.
Likt många andra platser i Dalarna har områdets kända förhistoria karaktäriserats av
stenåldersboplatser och järnframställningsplatser. Under senare historisk tid framträder
fäbodbruket, jordbrukslämningar, gruv- och täktverksamhet, småindustrier (bland annat
kvarnar, sågar och kolning).
I området finns även vad som var landets första underjordiska kraftstation, Mockfjärds
kraftstation, som var i bruk mellan åren 1911 och 1988.
Inom avrinningsområdet har miljögiftspåverkan främst härrört från ett flertal förorenade
områden samt olika typer av påverkanskällor lokaliserade i första hand i anslutning till
tätorterna utmed älven. Branschföroreningar från träindustri, som impregnering och
träkolsfabrik, verkstadsindustrier som hanterar olika typer av kemikalier, och ytbehandlare
av metaller kan ha spridits i olika stor omfattning till Västerdalälven under åren då
verksamheterna var i drift. Utsläppen kan även ha skett som diffust läckage från
förorenad mark.
Det finns kända problem med försurning och övergödning inom området.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 3
Naturvärden och skyddade områden
Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna
livsmiljöer eller arter.
Inom området är Västerdalälvens huvudfåra skyddad enligt miljöbalken mot utbyggnad i
form av vattenkraftverk, vattenreglering samt vattenöverledning. Stora delar av
Västerdalälven utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt samma lagstiftning.
Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Västerdalälven, Tansån och
Brötjärnaån pekats ut ur naturvårdssynpunkt. Motiven är bland annat för Tansåns
bestånd av flodpärlmussla, för Västerdalälven att det är en stor älv med relativt liten
regleringspåverkan. Brötjärnaån är ett viktigt lek- och uppväxtområde för öringen i
Västerdalälven. Även Trolldalen har pekats ut ur naturvårdssynpunkt.
De tre allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområden, Källbäcken
(2004), Nås (1977) och Dala-Järna (1996). Det finns vidare ett vattenskyddsområde vid
den enskilda gemensamma vattentäkten vid Brötjärna.
4 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Kulturmiljö
Inom avrinningsområdet finns två områden utpekade som särskilda värdefulla områden
med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet
för kultur 2005). Dessa är Västerdalälven inom Vansbro kommun och Västerdalälven
inom Malungs kommun. Området Västerdalälven inom Vansbro kommun innefattar även
Kvarnsjön och vattendraget Fänan.
Västerdalälven inom Vansbro och Malungs kommun beskrivs som en dalgångsbygd med
järnframställning och till bondesamhället anknuten småskaligt vattenutnyttjande i form av
kvarnar, stampar och sågar. I området som berör Vansbro kommun nämns även älvnära
järnframställningsplatser.
Som många andra områden i Dalarna karaktäriseras avrinningsområdets kända förhistoria
främst av stenåldersboplatser och järnframställningsplatser, blästplatser. I senare tider
framträder fäbodbruket, agrara lämningar, gruv- och täktverksamhet, småindustrier,
såsom kvarnar, sågar, kolning, tjärbränning m.m. Spår efter slåtter och slog i anslutning
till myrmarker och vattendrag finns på flera ställen, exempelvis Slogflotten och
Snöborgsflotten i anslutning till riksintresset Högholstad, beskriven nedan. Landets första
underjordiska kraftstation, Mockfjärds kraftstation1, finns vid Stopforsarna utmed
Västerdalälven. Kraftstationen var i bruk mellan 1911 och 1988.
Fornminnesinventering har skett i området 1970 samt 1992-1993.
Inom området finns två riksintressen för kulturmiljö, varav ett kopplat till vattenanknutna
kulturvärden, Högholstad (W114)2. Högholstad är en fornlämningsmiljö med
välbevarade järnframställningsplatser i älvnära lägen. Högholstad ingår i det ovan nämnda
området, Västerdalälven inom Vansbro kommun. Järna socken har ett stort antal
förhistoriska järnframställningsplatser, många vattenanknutna på ett eller annat sätt.
Övriga intressanta vattenanknutna kulturområden är bland annat: Lissforsen med
kvarnområde, såg och kraftstation. Räljen med gravfält och fångstgropar, och Tanså hytta.
Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Västerdalälven med Görälven3.
Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning
såsom hyttor, bruk och hammare. Ett av de mer välbevarade hyttområdena är Tanså hytta
som i senare tid har restaurerats. Bruket var i drift mellan 1821-1867.
Västerdalälven har varit en viktig transportled genom landskapet under alla tider.
Transport har skett genom båtar, färjor och flottar. Förutom vanligt fiske har det även
förekommit pärlfiske i Västerdalälven.
Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är den flottning som har skett utmed Västerdalälven och biflöden samt
i viss mån bergsbruket och järnframställningen. Redan under 1600-talet finns belägg för
flottning i Västerdalälven, men kan ha förekommit tidigare än så.
Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas
kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.
http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/vattenkraftverken/privata/mockfjard.htm
http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/21-114.txt
3 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/fl_rikst/21-009.txt
1
2
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 5
Sjöar och vattendrag
Vattnets kemiska och ekologiska status
Figur 1. Karta över delavrinningsområde 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Sjöar anges med namn
medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.
I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen
innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN)
som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i
vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den
ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.
6 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla
fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).
Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:
fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk
eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska
statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas
en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen
(Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se)(* Då vattenförekomsten är ett kraftigt
modifierat vatten (KMV) redovisas ekologisk status istället som ekologisk potential.)
Ekol ogi s k s ta tus
Vattenförekomster i
LöpVästerdalälven mellan Djurås
nr
och Vansbro
1 Vä s terda l ä l ven
SE671311-145919
2 Vä s terda l ä l ven *
SE670806-145030
3 Vä s terda l ä l ven
SE670590-143755
4 Vä s terda l ä l ven
SE671004-142526
5 Da mms jöbä cken
SE671275-145656
6 Anns jön
SE671615-145672
7 Brötjä rns bä cken
(Ka l bä cken SE671096-145656
8 Brötjä rna å n
SE670968-145691
9 Ös jöå n
(Namnlös - Lövs en)
SE670707-145714
10 Fl ytenå n
SE670997-145270
11 Ta ns å n
SE670733-145167
12 Ta ns å n
SE670446-145438
13 Ta ns en
SE670187-145602
14 Stora Fjä s ttjä rnen
SE669944-145728
15 Al tenbä cken
SE670601-145146
16 Ta ndvå l s bä cken
SE670535-144379
17 Vå s s el bä cken
(Byrtjä rns bä cken Vä s terda l ä l ven)
SE670527-144128
18 Björnbä cken
SE670447-144002
Ekologisk
status
MKN
Kemi s k s ta tus
Kemisk
status
MKN
Mi l jöprobl em
F
Ö FP M
Kommun
GES 2021
Uppnå r
GKSS 2021
ej god
X
X Ga gnef
Otillfredsställande
GEP 2021
ekologisk
potential
Uppnå r
GKSS 2021
ej god
X
X Ga gnef
Må ttl i g
GES 2021
God
GKSS 2015
X
Ga gnef,
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
God
GKSS 2015
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
X
Ga gnef
God
GES 2015
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Ga gnef
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Ga gnef
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
Må ttl i g
Må ttl i g
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ga gnef
Ga gnef
GKSS 2015
X
Ga gnef
GKSS 2015
X
X
Ga gnef
GKSS 2015
X
X
Ga gnef
GKSS 2015
X
Ga gnef
GKSS 2015
X
Ga gnef
GKSS 2015
X
Ga gnef
GKSS 2015
X
Ga gnef
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Ga gnef
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Ga gnef
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 7
Ekol ogi s k s ta tus
Vattenförekomster i
LöpVästerdalälven mellan Djurås
nr
och Vansbro
19 Fä na n
(Kva rns jön Vä s terda l ä l ven)
SE670667-143660
20 Fä na n
(Da mms jön - Kva rns jön)
SE670977-143594
21 Da mms jön
SE670986-143596
22 Idå n
SE671215-143529
23 Kl ä bergs å n
SE671463-143475
24 Na mnl ös
SE671161-143408
25 Bä cken mel l a n Stor-Nå s en
och Vä s terda l ä l ven
SE670658-142659
26 Stor-Nå s en
SE670664-142636
27 Fl i nos trömmen
SE670838-142189
28 Gus jöbä cken
(Björnmyrbä cken Vä s terda l ä l ven)
SE670848-142742
29 Hul a n
(Rä l gdi ket Vä s terda l ä l ven)
SE671657-141755
30 Hul a n
(Sta tjä rnen - Rä l gdi ket)
SE671940-141814
31 Hul a n
(Sunden)
SE672151-141859
32 Hul a n
(Hul en - Kva rns jön)
SE672280-141843
33 Hul en
SE672310-141829
34 Fi s kl ös bä cken
SE672514-141650
35 Rä l gdi ket
SE671900-141743
36 Kva rns jöbä cken
SE671273-141672
37 Rutå n
(Fl å n - Vä s terda l ä l ven)
SE670923-141874
Ekologisk
status
MKN
Kemi s k s ta tus
Kemisk
status
MKN
Mi l jöprobl em
F
Ö FP M
Kommun
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Ga gnef
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Ga gnef
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Ga gnef
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Ga gnef
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Ga gnef
God
GES 2015
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
God
GES 2015
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Va ns bro
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Va ns bro
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
GKSS 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
8 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Ga gnef
X
Va ns bro
X
Va ns bro
Va ns bro
Ekol ogi s k s ta tus
Vattenförekomster i
LöpVästerdalälven mellan Djurås
nr
och Vansbro
38 Upps ä l je-Nå s en
SE670931-141936
39 Rutå n
(Ruts jön - Fl å n)
SE670747-141826
40 Ruts jön
SE670730-141772
Ekologisk
status
MKN
Kemi s k s ta tus
Kemisk
status
MKN
Mi l jöprobl em
F
Ö FP M
Kommun
Hög
HES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Va ns bro
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Va ns bro
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Va ns bro
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro.
Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är
en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och
även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom
vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska
statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 9
Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområdet Västerdalälven mellan
Djurås och Vansbro. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall
då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är
därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.
10 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Miljögifter
Västerdalälvens avrinningsområde mellan Djurås och Vansbro har ett flertal förorenade
områden och det är olika typer av påverkanskällor som släppt ut miljögifter till
kringliggande vatten, i huvudsak i orterna längs älven. Branschföroreningar från
träindustri, som impregnering och träkolsfabrik, verkstadsindustrier som hanterar olika
typer av kemikalier, och ytbehandlare av metaller kan ha spridits i olika stor omfattning
till Västerdalälven under åren då verksamheterna var i drift. Utsläppen kan även ha skett
som diffust läckage från förorenad mark.
Tillståndet i miljön
Inom Västerdalälvens avrinningsområde mellan Djurås och Vansbro har två
vattenförekomster problem med miljögifter, de uppnår ej god kemisk status (Tabell 1).
Provtagning för analys av miljögifter har skett i tre vattenförekomster inom
avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och
ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som ”Ej klassade”. Detta för
att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna.
De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller
där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster
som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i
vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller
klassgränser eller finns i förhöjda halter.
Västerdalälven (SE670806-145030)
Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Halterna av bromerade
flamskyddsmedel i fisk överstiger gränsvärdet.
Västerdalälven (SE671311-145919)
Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Detta baseras på en expertbedömning av
att vattenförekomsten ligger nedströms Västerdalälven (SE670806-145030) som ej uppnår
god kemisk status på grund av att halterna av bromerade flamskyddsmedel i fisk
överstiger gränsvärdet.
Källor till påverkan
Pågående miljöfarlig verksamhet
Det finns åtta pågående tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter totalt inom detta
avrinningsområde. Tre av dessa är täkter. Täktverksamheter förväntas i regel inte bidra
med utsläpp av miljögifter. Två avloppsreningsverk (ARV) är verksamma inom området,
dessa är Vansbro ARV och Mockfjärds ARV. Det finns inga uppgifter om utsläpp av
miljögifter från dessa ARV till vatten, men det är troligt att avloppsreningsverk bidrar
med en del föroreningar till recipienterna inom området. Vissa organiska miljögifter som
till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade
ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Björbo
snickeri med ytbehandling har inga utsläpp till vatten. Därifrån släpps eventuella
lösningsmedelsrester ut till luft efter rening genom förbränning. En ytbehandlare
(Swedecote AB) har utsläpp av metaller (Cr, Ni, Zn, Sn) till Västerdalälven efter egen
rening av processvattnet.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 11
Mindre verksamheter (C- och U-verksamheter) kan lokalt ha en påverkan via direkta
punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning.
Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås
och Vansbro. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i
statusklassningen.
12 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och
Vansbro. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.
Förorenade områden
Sammanlagt 109 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa
har sammanlagt 31 objekt tilldelats riskklass 3 och 4 och sju objekt tilldelats riskklass 2.
Förorenade områden i riskklass 2 består av fem deponier (tre av dessa är kommunala
nedlagda deponier och två industrideponier), en ytbehandlingsverksamhet och en
verkstad där bland annat halogenerade lösningsmedel (trikloretylen) och tungmetaller
använts. Båda industrideponierna (Deponi 1 och 2, Vansbro Galvan) har tagit emot avfall
från ytbehandlingsverksamheten Vansbro galvanotekniska fabrik med innehåll av
tungmetaller, halogenerade lösningsmedel, cyanid, syror och lut. Avfallet bestod troligen
till största delen av metalhydroxidslam från reningsanläggning som installerades vid
fabriken i början av 1970-talet. Möjligen kan också betbad ha deponerats där.
Vid Skiffsforsens kraftstation har det förekommit brandövning vilket kan ge långlivad
miljöpåverkan av perfluorerade föreningar i Västerdalälven (SE671004-142526).
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 13
Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste
vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom
undersökningar i anslutning till området.
Risk- Objektnamn
Bransch
klass
2
Vansbro
Ytbehandling av metaller
galvanotekniska fabrik elektrolytiska/kemiska
processer
Föroreningar
2
Avfall från
ytbehandlingsindustri.
Avfall från
ytbehandlingsindustri.
Koppar, krom(III, VI),
nickel, kadmium, zink,
bly, kvicksilver, cyanid
syror, lut, trikloretylen
Cyanid, zink, krom,
nickel, trikloretylen,
saltsyra, lut
Industrideponi
2
Deponi 1 (norra) för
Vansbro Galvan,
Deponi 2 (södra) för
Vansbro Galvan,
Rutsnäset
2
Mockfjärdsverken
2
Nås avfallstipp
Verkstadsindustri - med Trikloretylen, olja,
halogenerade
färg, lack
lösningsmedel
Kommunal avfallsdeponi Industriavfall
(jordbruk)
2
Björbo avfallstipp
2
Rävheden avfallstipp
Industrideponi
Närmaste vattenförekomst
Västerdalälven
(SE671004142526)
Västerdalälven
(SE671004Västerdalälven
(SE671004142526)
Västerdalälven
(SE670806145030)
Lusån/Västerdalä
lven (SE671004142526)
Västerdalälven
(SE670590143755)
Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, parkoch trädgårdsavfall,
bygg- och
rivningsavfall, avfall
från behandling av
kommunalt avlopp,
industriavfall, aska
emballage (plast och
papp), plåt och skrot
Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, park
Västerdalälven
och trädgårdsavfall,
(SE670590bygg- och
143755)
rivningsavfall,
industriavfall inkl.
avfall från behandling
av industriellt
processvatten
14 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Det finns för närvarande inga förslagna åtgärder för de vattenförekomster som ej uppnår
god kemisk status på grund av överskridande av gränsvärden för bromerade
flamskyddsmedel och kvicksilver. Mycket tyder på att förekomsten av dessa föroreningar i
huvudsak är kopplad till en diffus atmosfärisk spridning och deposition ner till våra
recipienter. Möjligen kan halter av bromerade flamskyddsmedel vara förhöjda vid
avloppsreningsverk.
Genomförda och pågående åtgärder
Mockfjärdsverken
Sanering av ca 8 m3 eldningsolja som läckte ut i marken 2002. Undersökning och
efterbehandling med hjälp av mikroorganismer ska pågå tills området klarar gränsvärdena
(planerad åtgärd).
Cirka 8 m3 eldningsolja läckte ut i marken på grund av en trasig slang i slutet av december
2002. Sanering gjordes (bortschaktning och in situ-behandling) men cirka 1 m3 olja
beräknas finnas kvar i marken (Westerlund och Molin 2008).
Deponi 1 och 2 (norra och södra) för Vansbro Galvan, Rutsnäset
Deponierna är täckta.
Rävheden avfallstipp
Det sker regelbunden täckning.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 15
Övergödning
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av
detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Försurning
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av
detta dokument på www.dalarnasvatten.se
16 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av
detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 17
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av
detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 6. Dammar inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro som orsakar regleringspåverkan
och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur.
I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.
18 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Observera att hydrologisk status inte automatiskt
är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad
olika parametrar.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 19
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av
detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder
(dammar), för sjöar och vattendrag inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Observera att
konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska
statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
20 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av
detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön
Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom delområdet Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro. Observera att morfologisk status inte automatiskt
är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad
olika parametrar.
Källor till påverkan
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 21
Referenser
Westerlund, L., Molin, J. 2008. Inventering av förorenade områden i Dalarnas län –
Verkstadsindustrin, Länsstyrelsen Dalarnas län. Rapport 2008:05
22 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Bilagor
Bilaga 1. Provtagning miljögifter
I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområdet Västerdalälven mellan
Djurås och Vansbro för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas
under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen
som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig
ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller
Norska bedömningsgrunder.
Vattenförekomst
Västerdalälven
SE671004-142526
Västerdalälven
SE670590-143755
Västerdalälven
SE670806-145030
Västerdalälven
SE671311-145919
Matris
Vatten
Vatten
Vatten
Biota
Vatten
Biota
År
Överskridande ämnen
Förhöjda ämnen
20072001
2012
20052009
2008
2009
2009 PBDE
PFOS
2012
Expertbedömning baserad på PBDE i vattenförekomst uppströms
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 23
Externa bilagor
Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift
från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.
[email protected]
Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten
24 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 37. Västerdalälven mellan Djurås och Vansbro │ 25