Detaljplan för Kv Eol 2

Transcription

Kallelse
1(2)
Föredragningslista
2015-04-08
Sammanträde
Socialnämnden
Plats och tid
Stadshuset, lokal Bäve, kl. 8.30 onsdagen den 15 april 2015
Ordförande
Stefan Skoglund
Sekreterare
Florence Johansson
Föredragningslista
1.
Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering
I tur att justera: Christina Nilsson alternativt Lidija Beljic
Beräknad tid: onsdagen den 22 april 2015, kl. 16.00
2.
Samrådsremiss från Miljö och stadsbyggnad av detaljplan för Kv Eol 2
Föredragande
Victoria Call
Dnr SN 2015/00058
3.
Förtydligande av delegeringsordning och regler för avgifter för
serveringstillstånd
Christer Fransson
Dnr SN 2015/00083
4.
Val av ledamöter och ersättare i nämndråd för äldre- och
funktionshinderfrågor inom vård och omsorg för mandatperioden
2015-2018
Dnr SN 2015/00078
5.
Socialnämndens månadsmått 2015
Dnr SN 2015/00039
(Handlingar kommer senare)
6.
Information om socialtjänstens organisationsöversyn
Håkan Strömberg
7.
Socialnämndens årsredovisning 2014
Dnr SN 2015/00048
(Fortsatt redovisning från föregående sammanträde)
Mathilda Isaksson
Eva Andersson
Maria Kullander
Granskning av socialsekreterarnas arbetssituation
Maria Kullander
8.
Dnr SN 2015/00047
9.
Information om projekt Tillväxthus Hasselbacken
Maria Kullander
Said Osman
Kallelse
2(2)
Föredragningslista
2015-04-08
Föredragningslista
Föredragande
10. Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående oanmäld
Heidi Rasmussen
tillsyn vid HVB Edingen
Dnr SN 2015/00085
11. Information om överklagande av socialnämndens beslut 2014-05-21,
§ 81, 84 och 85, samt förvaltningsrättens dom 2015-02-18
Dnr SN 2014/00157
12. Anmälan av beslut fattade med stöd av socialnämndens delegation
Dnr SN 2015/00007
13. Anmälan av inkomna skrivelser m.m.
Dnr SN 2015/00003
14. Information från förvaltningen
15. Socialnämndens ärendebalanslista
Dnr SN 2015/00017
16. Ev. övriga frågor
INDIVIDÄRENDEN ENLIGT SÄRSKILD FÖREDRAGNINGSLISTA
Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp. gruppledare.
Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande
hygienartiklar.
Socialnämndens ledamöter och ersättare
Ledamöter
Said Olsson (M)
Elving Andersson (C), 2:e vice ordförande
Gerd Andersson (FP)
Christina Nilsson (KD)
Stefan Skoglund (S), ordförande
Lidija Beljic (S)
Jan-Olof Andersson (S)
Nora Garbaya Åkare (S)
Abshir Macow (S)
Lars-Olof Laxrot (V), 1:e vice ordförande
Sven Hassler (MP)
Rose-Marie Antonsson (SD)
Ann-Charlott Gustafsson (UP)
Ersättare
Camilla Josefsson (M)
Esad Sukurica (FP)
Ahmed Omar (KD)
Margareta Wendel (S)
Per-Erik Holmberg (S)
Hampus Karlsson (V)
Ole Borch (MP)
Protokoll
Socialnämndens arbetsutskott
2015-04-01
§ 27
Dnr SN 2015/00058
Samrådsremiss från Miljö och stadsbyggnad av detaljplan för
Kv Eol 2
Sammanfattning
Miljö och stadsbyggnad har översänt detaljplan för Kv Eol 2 till bl.a. socialtjänsten för
samråd. Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder på en central obebyggd tomt mellan Bastionsgatan och
Brattgatan med ca 60 lägenheter samt ca 1 000 m2 verksamhetsyta för kontor-/centrumändamål.
Beslutsunderlag
Miljö och stadsbyggnads samrådshandlingar.
Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-03-18.
Beslut
Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta
att som nämndens yttrande till miljö och stadsbyggnad avge socialtjänstens tjänsteskrivelse.
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(2)
Socialtjänsten
2015-03-18
Handläggare
Utredare Victoria Call
Telefon 0522-69 79 63
[email protected]
Samrådsremiss från Miljö och stadsbyggnad av detaljplan för
Kv Eol 2
Sammanfattning
Detaljplan för kvarteret Eol 2, gällande flerbostadshus och kontor har översänts till
bland annat socialtjänsten för eventuella synpunkter.
Förlag till detaljplan möjliggör byggnation av bostäder och kontor/centrumändamål på
en centralt belägen obebyggd tomt.
Beslutsunderlag
Miljö och stadsbyggnads samrådshandling till detaljplan.
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar
att som nämndens yttrande till miljö och stadsbyggnad avge socialtjänstens
tjänsteskrivelse.
Ärendebeskrivning
Förslag till ny detaljplan för kvarteret Eol 2 har ställts ut för granskning och har
översänts till bland annat socialtjänsten för synpunkter. Syftet med detaljplanen är att
möjliggöra bostäder på en central obebyggd tomt mellan Bastionsgatan och Brattgatan,
med ca 60 lägenheter med storlekar på 2-4 rok samt ca 1000 kvm verksamhetsyta för
kontor/centrumändamål. För tomten finns en detaljplan som medger kontor i tre
våningar. Tomten används idag som parkeringsplats.
Planförslaget innebär två parallella huskroppar i 5 våningar plus takvåning samt ett
källarplan med parkering. Källarplanet inkluderar i förslaget bostadsförråd och
teknikutrymmen och byggs som en sammanhängande källarvåning även mellan
huskropparna. På taken för kontor/garage föreslås gårdsterrasser som bör kunna nås dels
från kontor och angränsande bostäder, dels via trapphus för övriga bostäder.
De två huskropparna binds samman i en sammanhängande bottenvåning med kontor
och bostadsentréer samt ett underliggande garage i källarvåningen. Mellan de två högre
byggnaderna bildas en central terrasserad gårdsmiljö i två olika nivåer ovanför
kontorsvåningen/källargaraget.
För att kunna åstadkomma en lämplig ljudmiljö inne på gårdarna möjliggörs i planen en
hög glasad avskärmning.
Dnr SN 2015/00058
Tjänsteskrivelse
2(2)
Socialtjänsten
2015-03-18
För att medge en flexibilitet för framtiden får byggnaderna i sin helhet användas för
bostäder, kontor, centrumanknuten verksamhet, eller kombinationer av dessa.
Synpunkter:
Socialtjänsten vill betona vid bostadsbyggande att man beaktar olika boendeformer i
kommunen bland annat i form av senior- och trygghetsboende så att möjligheten till
kvarboende ökar. Det finns ett behov av trygghetsboende i kommunen och
socialtjänsten vill uppmärksamma möjligheten att del av den tilltänkta fastigheten skulle
kunna vara lämplig för boendeformen trygghetsboende.
Socialtjänsten vill även betona vikten av god tillgänglighet och närhet till
kollektivtrafik.
I förslag till detaljplan beskrivs en planering för gång- och cykelvägar samt närhet till
kollektivtrafik.
Bo Lundgren
Socialchef
Expediera till
Miljö och stadsbyggnad
Victoria Call
Victoria Call
Utredare
Dnr SN 2015/00058
DSBN 2015/00 036
Dnr 2014 1160
ARB 595
Handläggare
planarkitekt Charles Hörnstein
Telefon 0522-69 73 22
[email protected]
till allmänheten och
myndigheter
Detaljplan för, Kv Eol 2, Uddevalla kommun
SAMRÅD
Remiss, eventuellt svar önskas senast den 7 maj 2015,
samt INBJUDAN till informationsMÖTE – Stadshuset, Varvsvägen 1,
sammanträdesrum Hedegärde
(1 tr ner i Stadshuset, plan 0), den 19 mars 2015, kl 18.00
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2015-02-18, § 47, att plansamråd ska ske.
Handlingar upprättade av Contekton Arkitekter daterade 2015-03-03.
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder på en central obebyggd tomt mellan
Bastiongatan och Brattgatan med ca 60 lägenheter, samt ca 1000 m2 verksamhetsyta för
kontor-/centrumändmål. För tomten finns en befintlig detaljplan som medger kontor i tre
våningar. Tomten används idag som parkeringsplats.
Gällande detaljplan antagen 1991-04-24 och ska i berörda delar ersättas med ny
detaljplan.
2 (2)
Samrådshandlingar översänds för samråd till myndigheter mm. Handlingarna
kommer också att finnas under ”Hitta direkt” på kommunens hemsida:
www.uddevalla.se/planer
Handlingar ställs ut för allmänheten på:
• Stadsbiblioteket
• Medborgarkontoret, Rådhuset vid Kungstorget i Uddevalla
• Miljö och Stadsbyggnads foajé i Stadshuset
Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Handlingar ska ange
utgångspunkter och mål för den fortsatta planeringen.
Eventuella synpunkter skickas till Miljö och Stadsbyggnad, 451 81 UDDEVALLA,
senast den 7 maj 2015. Synpunkter kan också skickas med E-post till vår adress:
[email protected]
Det går att lämna muntliga synpunkter, men eventuella invändningar mot förslaget
ska dock vara skriftliga.
Samhällsbyggnadsnämnden tar del av era eventuella synpunkter. Svar kommer att
återfinnas i en samrådsredogörelse, som åtföljer planen vid ett beslut om granskning
av planförslaget. Information om denna granskningsutställning kommer senare
meddelas per brev och kungörelse.
MILJÖ OCH STADSBYGGNAD
planavdelningen
Charles Hörnstein
planarkitekt
Detaljplan för Kv Eol 2
Uddevalla kommun
Flerbostadshus och kontor
PLANBESKRIVNING
SAMRÅDSHANDLING
Normalt planförfarande
2015-03-03
Detaljplan för fastigheten Eol 2
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
1(27)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING .......................................................................................................... 1
1. INLEDNING.............................................................................................................................. 3
PLANHANDLINGAR ...................................................................................................................... 3
SYFTE OCH HUVUDDRAG ............................................................................................................. 3
BAKGRUND ................................................................................................................................. 4
PLANDATA .................................................................................................................................. 4
Gällande lagstiftning
4
Planområdets läge och areal
4
Markägare
4
Tidplan
4
2. KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN OCH LAGSTIFTNING ................................................. 5
Översiktsplan (ÖP)
5
Fördjupad översiktsplan (FÖP)
5
Detaljplaner
5
Planprogram
6
Kulturmiljövårdsprogram
6
Dagvattenpolicy
6
Kommunala beslut
6
FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN KAP 3, 4 och 5 ........................................................................ 6
Riksintressen
6
Miljökvalitetsnormer
6
FÖRORDNINGAR ......................................................................................................................... 7
MILJÖBEDÖMNING ..................................................................................................................... 7
MILJÖMÅL................................................................................................................................... 7
Förenlighet med nationella och lokala miljömål
7
3. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG ............................................................................... 8
MARK OCH VEGETATION ............................................................................................................. 8
Geotekniska förhållanden
9
Markmiljö
10
Grundvattennivå
10
Radon
11
Fornlämningar
11
BEBYGGELSE.............................................................................................................................. 11
Befintlig bebyggelse
11
Ny bebyggelse
11
Stadsbild
13
Byggnadskultur, kulturmiljö
13
Tillgänglighet
13
Service
14
Friytor, rekreation
14
GATOR, BILTRAFIK ..................................................................................................................... 14
Gator
15
Gång- och cykeltrafik
15
Gatubelysning
15
Kollektivtrafik
15
Parkering
15
STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET ........................................................................................ 16
Buller
16
Markföroreningar
17
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
2(27)
Markvibrationer
18
Luftföroreningar
18
Stigande vatten
18
Solljus och solskugga
19
Räddningstjänst
19
Närhet till farlig verksamhet
19
Närhet till va-verk
21
TEKNISK FÖRSÖRJNING ............................................................................................................. 21
4. KONSEKVENSER .................................................................................................................... 22
KORTFATTAD BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER............................................................... 22
Hållbar utveckling och hushållning med naturresurser
22
22
Naturvärden
22
Miljömål
22
ÖVRIGA PLANKONSEKVENSER ................................................................................................... 22
Konsekvenser för hälsa och säkerhet
23
Konsekvenser för närområdet och kringboende inklusive direkt angränsande
fastigheter
23
Konsekvenser för direkt angränsande fastigheter
23
5. GENOMFÖRANDE ................................................................................................................. 24
ORGANISATORISKA FRÅGOR ..................................................................................................... 24
Planförfarande
24
Tidplan
24
Ansvarsfördelning, huvudmannaskap
24
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR................................................................................................ 24
Fastigheter
24
Servitut
24
TEKNISKA FRÅGOR, UTREDNINGAR ........................................................................................... 25
Vatten och avlopp
25
El
25
Tele, bredband
25
Uppvärmning
25
Avfallshantering
25
Markföroreningar
26
Markvibrationer
26
Grundvattennivå
26
26
EKONOMISKA FRÅGOR .............................................................................................................. 26
ADMINISTRATIVA FRÅGOR ........................................................................................................ 26
Planavgift
26
Bygglovplikt
26
Anmälan
26
Dispenser
27
Genomförandetid
27
HANDLÄGGNING, MEDVERKANDE............................................................................................. 27
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
3(27)
Detaljplan för fastigheten Eol 2, Uddevalla kommun
Samrådshandling – normalt planförfarande
2015-03-03
PLANBESKRIVNING
1. INLEDNING
PLANHANDLINGAR
Samrådshandlingarna består av:
Plankarta med bestämmelser
Illustrationskarta
Planbeskrivning
Behovsbedömning
(Grundkarta)
(Fastighetsförteckning)
Övriga handlingar:
Geoteknisk utredning
Markmiljöutredning
Bullerutredning
SYFTE OCH HUVUDDRAG
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder på en central obebyggd tomt vid Brattgatan med ca 60
lägenheter samt ca 1000 m2 verksamhetsyta för kontor-/centrumändmål. För tomten finns en befintlig
detaljplan som medger kontor i tre våningar. Tomten används idag som parkeringplats.
Planförslaget medger två delvis separerade byggnadskroppar i 5 våningar plus takvåning och p-däck i
källaren (sammanlagt sju våningar). De två byggnadskropparna sammanbinds i en sammanhängande
bottenvåning med kontor och bostadsentréer samt ett underliggande garage i källarvåningen. Mellan de
två högre byggnaderna bildas en central terrasserad gårdsmiljö i två olika nivåer ovanför
kontorsvåningen/källargaraget. För att medge en flexibilitet för framtiden får byggnaderna i sin helhet
användas för bostäder, kontor eller centrumanknuten verksamhet, eller kombinationer av dessa
Den planerade bebyggelsen har med sitt centrala läge och sin närhet till bussterminalen Kampenhof och
tågstationen, goda förutsättningar för att bidra till en önskvärd förtätning av staden med attraktiva
lägenheter och arbetsplatser.
Planområdets läge i Uddevalla (blå markering)
Kartunderlag: Uddevalla kommun
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
4(27)
BAKGRUND
Miljö-och stadsbyggnadsnämnden gav 2014-05-15 plantillstånd för Uddevallahem att pröva en exploatering med bostäder och verksamhet på fastigheten Eol 2. Fastigheten ägs av Länsförsäkringar som genom
ett samarbetsavtal med Uddevallahem önskar planlägga tomten för en utökad användning med bostäder,
med syfte att fastigheten senare övergår i Uddevallahems ägo.
PLANDATA
Gällande lagstiftning
Detaljplanen ansluter till PBL 2010:900.
Planområdets läge och areal
Planområdet utgörs av fastigheten Eol 2 som ligger i Uddevalla centrum, cirka 150 m norr om Kampenhofs
busstation och avgränsas i norr av Brattgatan och i söder av ett smalt parkområde utmed Bastiongatan.
På granntomten åt öster ligger en frikyrka och åt väster en större byggnad för sällanköpshandel, bl a en
färghandel. Planområdets areal är ca 3 000 m².
Planområdet för
fastigheten Eol 2
Pingstkyrkan
Busstationen
Kampenhof
Planområdets läge i Uddevalla centrum.
Bild: Lantmäteriet/Metria
Markägare
Fastigheten Eol 2 ägs av Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän Fastigheter AB. Angränsande fastighet i
öster, Stadskärnan 1:280, ägs av Uddevalla kommun med Pingstförsamlingen i Uddevalla som tomträttshavare. Anslutande gatu- och parkmark ägs av Uddevalla kommun. Övriga anslutande fastigheter utanför
planområdet är i enskild ägo.
Tidplan
Bearbetning av detaljplanen sker under våren utifrån synpunkter från detta samråd. Därefter beräknas
detaljplanen bli utställd för granskning under 2:a-3:e kvartalet 2015 och antagen under hösten 2015.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
5(27)
2. KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN OCH LAGSTIFTNING
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan (ÖP)
Översiktsplanen för Uddevalla kommun, antagen av kommunfullmäktige 2010-09-08, hänvisar till fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort, som är gällande för de centrala delarna av Uddevalla.
Fördjupad översiktsplan (FÖP)
Planförslaget bedöms vara i överensstämmelse med den fördjupade översiktsplanen för Centrala
Uddevalla där fastigheten Eol 2 redovisas med användning för bostäder och centrumfunktioner.
Ny fördjupad översiktsplan för Uddevalla stad är under arbete och kommer troligen att antas under 2015.
Denna behandlar hela tätorten och bygger på konkreta strategier för centralortens utveckling. I arbetsskedet för samråd uttrycks att staden ska förtätas med bostäder och arbetsplatser och därigenom stärka
stadskärnan för att skapa bättre underlag för service, butiksutbud och befintlig infrastruktur. Ny bebyggelse bör lokaliseras i bra kollektivtrafiklägen och förstärka underlaget för kollektivtrafiken i befintlig
bebyggelse. Detaljplaneförslaget bedöms överensstämma väl med dessa strategier.
Del av markanvändningskartan i FÖP 2000 – centrala Uddevalla. Planområdet markerat med blå ring.
Detaljplaner
Gällande detaljplan omfattar hela kvarteret Eol, fastigheterna Eol 1, Eol 2 och Stadskärnan 1:280
(Pingstkyrkan) samt ett smalt stråk med parkmark utmed Bastiongatan och en något större parkyta längst
i öster. Planen vann laga kraft 1991-04-24 och anger för Eol 2 kontor (K) i tre våningar. Den nya planen
ersätter den del som motsvarar fastigheten Eol 2, det vill säga all parkmark och övriga fastigheter ligger
kvar i den befintliga detaljplanen.
Utdrag ur befintlig detaljplan
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
6(27)
Omkringliggande och anslutande planer:
•
Detaljplan 140 norr om fastigheten (Brattgatan), fastställd 1959-02-06
•
Detaljplan 274 söder om fastigheten (Bastiongatan), fastställd 1983-05-03
•
Detaljplan 1011 sydväst om fastigheten (Bastiongatan, delar av Kampenhof), laga kraft
1989-04-21
1991-04-24
1989-04-21
1959-02-06
1983-05-03
Befintliga detaljplaner
Planprogram
Program för detaljplanen har inte bedömts vara nödvändigt.
Kulturmiljövårdsprogram
Planområdet ingår inte i kommunens kulturmiljövårdsprogram, centrala staden – handelskvarteren, från
2002.
Dagvattenpolicy
Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun är antagen av kommunfullmäktige 2008-11-12.
Kommunala beslut
Efter begärt planbesked beslutade miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-05-15 att pröva ny detaljplan
för fastigheten Eol 2. Nämndens beslut utgör planbesked enligt PBL 5:2.
FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN KAP 3, 4 och 5
Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av
mark- och vattenresurser enligt kapitel 3 och 4 miljöbalken.
Riksintressen
Planområdet berörs inte av några riksintressen. Närmaste riksintressen är Bohusbanans sträckning genom
centrala Uddevalla samt Uddevalla hamn.
Miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken kap 5 kommer inte att överskridas till följd av planens innehåll.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
7(27)
FÖRORDNINGAR
Planområdet berörs inte av strandskydd eller andra förordningar.
MILJÖBEDÖMNING
När detaljplan eller program för detaljplan upprättas ska kommunen ta ställning till om den bedömer att
en miljöbedömning enligt MKB-förordningen (SFS 2005:356) måste göras eller inte. Till planhandlingarna
hör en behovsbedömning där detta ställningstagande motiveras. Sammanfattningsvis:
Planområdet har i denna del inga biologiska värden eller andra naturvärden. En biotopskyddad allé finns
dock omedelbart söder om planområdet, där en gc-väg planeras, eventuellt kan en dispensansökan bli
aktuell. Riksintressen är inte berörda. Ny etablering bedöms inte överskrida miljökvalitetsnorm eller
försämra människors hälsa. Miljömålen, natur- och kulturvärden påverkas inte i nämnvärd omfattning.
Kommunen gör den sammanvägda bedömningen enligt bedömningskriterierna i MKB-förordningen bilaga
4, att genomförandet av detaljplan inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan.
Miljöbedömning med krav på miljökonsekvensbeskrivning kommer således inte att göras. Föreslagen
detaljplan främjar god hushållning med mark och vatten samt en god och hälsosam miljö enligt 1 kap 1 § i
både miljöbalken och plan- och bygglagen.
MILJÖMÅL
Förenlighet med nationella och lokala miljömål
Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljömål. Av dessa är 15 utpekade som relevanta för Uddevalla
kommun och 6 pekas ut som särskilt betydelsefulla i kommunens översiktsplan från 2010. Av dessa
bedöms följande ha störst betydelse för planen:
•
Begränsad klimatpåverkan
•
Frisk luft
•
Giftfri miljö
• God bebyggd miljö
Planen bedöms sammantaget ansluta väl till dessa mål, se 4. KONSEKVENSER nedan.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
8(27)
3. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG
MARK OCH VEGETATION
Planområdet utgörs idag av en grusad plan yta för parkering samt en mindre asfalterad yta i norr som
ingår i parkeringar utmed/på Brattgatan. En smal gräsyta (söder om planområdet) med en enkelradig
biotopskyddad trädallé gränsar i söder mot Bastiongatan och utgör tillsammans med några träd och
buskar vid fastighetens gräns åt öster och i det sydvästra hörnet den enda vegetationen inom och kring
fastigheten. Marken inom fastigheten lutar något från nordväst mot sydost, marknivåer varierar mellan
+1.8 m och +1,3 m (RH70).
Kvarteret sett från Brattgatan. I bakgrunden huset med
färghandel och träd vid fastighetens sydvästra hörn.
Från parkeringen vid Brattgatan. Pingstkyrkans byggnad till
vänster och del av vegetationen vid östra fastighetsgränsen.
Grundkarta som visar befintlig markparkering inom fastigheten Eol 2. Ungefärligt planområde visas med röd linje.
Tillkommande husvolymer upptar större delen av fastighetens tomtmark men lämnar en obebyggd zon
mot öster, väster och söder. Den södra markzonen ansluter till kommunal parkmark söder om
planområdet, medan fastigheten kan bebyggas norrut ända fram till den kommunala gatumarken norr om
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
9(27)
planområdet. På sidorna ansluter området till grannfastigheterna. Lägre stödmurar/kantstöd kan bli
nödvändiga i anlutning till tomtgränser där mindre markupphöjningar sker.
Garagenedfart
Skiss kontorsplan +3,5 – bostadsplan +4,9 med trapphus mot ”entrégränderna” samt den bakre/nedre gården. Skala 1:1000
Geotekniska förhållanden
Tidigare utförda geotekniska undersökningar i området är utförda av Bohusläns Geoteknik AB (numera
Bohusgeo AB), Geoteknisk utredning för planerad kyrka inom Kv Kampenhov 3, Uddevalla – PM Beträffande jordlagerförhållanden, grundläggning m.m., daterad 1986-08-01 samt av K-Konsult, Utlåtande över
geoteknisk undersökning för Pingstkyrkan i Uddevalla, daterad 1985-05-29.
En översiktlig geoteknisk utredning har utförts för den nya detaljplanen under juni 2014 av WSP
Samhällsbyggnad Göteborg, med syfte att bedöma markens beskaffenhet och byggbarhet samt ge råd om
grundläggning. Resultatet av undersökningen redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, 2014-08-13
samt i PM Planeringsunderlag, 2014-08-13.
Marken består av en befintlig grusad parkeringsyta där markytans nivå ligger på ca +1,5 (RH 70). Marken
sluttar svagt mot söder. Jordlagren består överst av fyllning ovan ett lager av lera/gyttja/silt och därunder
av lera som underlagras av friktionsjord på berg. I nordöstra delen av tomten har fyllningen och leran en
stark bensindoft ned till ca 2 m djup. Utförda sonderingar har stoppat på mellan ca 30 och 40 m djup.
Då marken i området är plan och aktuell tomt befinner sig ca 250 m från Bäveån bedöms stabilitetsförhållandena som tillfredsställande.
Leran bedöms vara normalkonsoliderad med pågående sättningar ned till ca 20 m djup.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
10(27)
•
Fyllningen består mestadels av siltig grusig sand och innehåller lera, skal-, kol-, tegel-, asfalt och
trärester. Fyllningens mäktighet varierar mellan ca 1 m och 1,6 m.
•
Leran/gyttjan/silten har en mäktighet på mellan 1,5 och 2 m. Den översta delen av lagret, ned till
ca 2 m djup, består av siltig lera med sandskikt. Därunder, mellan ca 2 och 3 m djup består lagret
av gyttja och silt med skikt av lera och sand samt skalrester. Silten förekommer mest i norra delen
av tomten och gyttjan i södra delen av tomten.
•
Leran är grå och har en mäktighet av ca 36 m. På ca 31-32 m djup finns i lerlagret ett ca 0,7 m
tjockt skikt av friktionsjord. I en av sonderingspunkterna har sonderingen stoppat i detta skikt och
skiktet kan eventuellt innehålla block.
•
Friktionsjordens sammansättning och mäktighet har inte undersökts närmare. I en av
undersökningspunkterna har sonderingen stoppat ca 3 m ner i friktionsjorden. Enligt äldre
undersökningar i närområdet kan friktionsjorden ha en mäktighet på mellan 10 och 15 m.
I geotekniska rekommendationer ur PM konstateras avseende marken att leran i området är normalkonsoliderad med pågående sättningar och ytterligare markbelastningar bör därför undvikas i möjligaste
mån för att accelererande sättningar inte ska uppstå. Bland annat bör nuvarande höjdsättning av mark
försöka behållas och åtgärder som kan ge permanenta grundvattensänkningar bör undvikas. Eventuella
uppfyllningar kan lastkompenseras med lättfyllning för att undvika tillskottsbelastningar.
Vid entréer och dylikt bör länkplattor läggas för att undvika sättningsskillnader mellan byggnader och
mark. Vidare bör ledningar och kablar utformas för att kunna ta sättningsskillnader i övergångarna till
pålade konstruktioner.
Med hänsyn till lerans låga bärförmåga och pågående sättningar bör byggnaderna grundläggas på
stödpålar och på grund av de pågående sättningarna behöver pålarna dimensioneras för påhängslaster.
Ytterligare undersökningar rekommenderas i samband med fortsatt projektering bland annat för
bestämning av pålstopp. Om grundläggningsnivån innebär vattenupptryck mot bottenplattan kan
dragförstärkning av plattan i den lägre delen av byggnaden behöva övervägas för att minska påkänningar
och sprickbildning.
Några särskilda planbestämmelser för grundläggningen av husen bedöms inte nödvändiga utan kan
hanteras i samband med fortsatt projektering av bebyggelsen och bevakas i bygglovskedet.
I samband med spont- och pålningsarbeten kan vibrationsskador eller störning av känslig utrustning
uppstå i närområdet varför en riskanalys med tillhörande föreskrifter bör tas fram i samband med
markarbeten.
Markmiljö
Se under STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET nedan.
Grundvattennivå
I samband med utförd markmiljöundersökning har en fri vattenyta i den överliggande fyllningen uppmätts
i tre olika rör på mellan 2,7 och 3,6 m djup. Vattenytan låg vid mättillfället i juni 2014 på mellan 1,21 och
1,32 m djup under markytan, vilket motsvarande nivåer över nollplanet på mellan +0,1 och +0,4 (RH 70).
Den fria vattenytan i fyllningen bedöms generellt följa vattenståndet i Bäveån.
På den intilliggande tomten i öster (pingstkyrkan) har K-Konsult enligt äldre utredningar år 1986 utfört
portrycksmätningar på 3 m, 6 m och 9 m djup i leran. Nolltrycksnivån har vid dessa mätningar legat på
mellan 0,1 m under och 1 m över dåvarande markyta. Detta kan tyda på att det finns eller har funnits ett
porövertryck mot djupet, vilket kan indikera att det pågår sättningar i lerlagret.
Det innebär att grundläggning och ytterväggar i källarplan, huvudsakligen innehållande parkering, behöver utföras vattentäta.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
11(27)
Grundläggning och andra markarbeten ska utföras med hänsyn till befintlig grundvattennivå så att
permanenta grundvattensänkningar inte uppstår.
Radon
Inga undersökningar av markfyllningen har utförts avseende markradon då befintlig fyllning under
byggnad ska schaktas bort. Radonhalt i ny fyllning ska kontrolleras och byggnadens radonsäkerhet utföras
enligt den nya fyllningens klassning.
Fornlämningar
Inga kända fornlämningar finns inom detaljplaneområdet. Området ligger utanför gränsen för centrala
stadens fornlämningsområde för den äldre stadskärnan.
BEBYGGELSE
Befintlig bebyggelse
Det finns idag ingen bebyggelse på tomten för fastigheten Eol 2. Omkringliggande fastighet innehåller en
modern frikyrkobyggnad omedelbart åt öster och en låg industriliknande byggnad åt väster. Norr om
fastigheten, utmed Brattgatan, ligger flerbostadshus i 5 våningar med butiker/verksamheter i bottenvåningen. Dessa är utformade som lamellhus orienterade i nord-sydlig riktning.
Befintlig bebyggelse utmed Brattgatan, planområdet till vänster i bild
Ny bebyggelse
Planförslaget karaktäriseras främst genom två parallella byggnadskroppar orienterade i nord-sydlig
riktning enligt det bebyggelsemönster med genomsikt mot söder som finns norr om kvarteret Eol, i
kvarteret Bratt.
Husen uppförs enligt ett framtaget förslag i fem våningar plus en takvåning (innanför en neddragen
takfot), samt ett källarplan med parkering. Källarplanet inkluderar i förslaget bostadsförråd och
teknikutrymmen och byggs som en sammanhängande källarvåning även mellan huskropparna. Över
källargaraget planeras mot söder och öster en sammanhängande kontorsvåning som åt söder
sammanbinder huskropparna även i detta plan. På de inre lägre takbjälklagen mellan de högre
huskropparna (taken för kontor/ garage) föreslås gårdsterrasser. Gårdsmiljöerna kan bilda lugna uterum
med en vegetation av buskar och växter med grunda planteringsdjup. Gårdarna bör kunna nås dels från
kontor och angränsande bostäder, dels via trapphus för övriga bostäder.
För att kunna åstadkomma en lämplig ljudmiljö inne på gårdarna möjliggörs i planen en hög glasad skärm
åt söder. Byggnadshöjd för denna medges till en höjd som motsvarar takfoten på bostadshusen. Denna
skärm är dock inte ett krav utan en möjlighet som en delåtgärd för att åstadkomma önskvärd ljudnivå.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
12(27)
Bostäderna når man via trapphusentréer från sidostråken i östra respektive västra sidan av tomten. Infart
till parkeringaraget sker direkt från Brattgatan i norra delen av fastigheten. Entré till verksamhetslokalerna sker enligt förslaget från en entré i tomtens sydöstra hörn, mot Bastiongatan, samt via ett
trapphus från respektive sidostråk.
Bostäderna utgörs av lägenheter med storlekar på 2-4 RoK, totalt ca 60 lägenheter motsvarande en area
av ca 4200 m2 (BTA). Verksamhetsytan är ca 1000 m² (BTA).
Föreslagen höjdsättning avser plushöjder över nollplanet i höjdsystem RH70. Källarplanet bedöms kunna
grundläggas med en golvnivå på ca +0,7 m. Lägsta golvnivå som medges för verksamheter/bostäder är
+3,5 m (anges med planbestämmelse). Byggnaden ska tåla översvämningar upp till +2,5 m utan att ta
skada. Öppningar för entréer och garagenedfart får ligga lägre, men inte lägre än +2,0 m (anges med
planbestämmelse). Dessa öppningar ska enkelt kunna invallas i händelse av extrema vattennivåer över
+2,0 m.
Högsta nockhöjd över nollplanet för de två högre huskropparna anges med bestämmelse på plankartan
till +26 m. Högsta byggnadshöjd anges på plankartan till +23,5 m. Högsta våningsantal bestäms på
plankartan för de högre huskropparna till 7 våningar (5 kontors-/bostadsvåningar plus tak- och källarvåning). För det inre markterrasserade bjälklaget bestäms högsta nockhöjd över nollplanet till +8,5 m och
högsta antal våningar till 2 våningar (1 våning plus källarvåning). Utöver dessa begränsningar får vind
inredas.
Motivet till att våningsantalet bestäms till 7 på plankartan (och inte t ex 5 våningar plus källare och
inredningsbar vind) är att undvika otydligheter kring avsikten med takvåningen enligt förslaget samt
eftersom källarplanet sannolikt räknas som en våning, då dess lägsta golvnivå ligger relativt nära
marknivån.
Största möjliga byggrätt avseende höjd och möjlig byggnadsvolym enligt plankartan är enligt principfigur i
sektionerna nedan.
Exempelsektion genom gård i södra delen (mot Bastiongatan).
Streckad kontur visar byggrätt enligt plankarta. Skala ca 1:800
Exempel bostadplan i två byggnadsvolymer med mellanliggande gård
i två nivåer. Skala ca 1:800
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
13(27)
Exempelsektion genom gård i norra delen (mot Brattgatan).
Skala ca 1:800
Exempel garageplan med nedfartsramp från Brattgatan och ett
halvplan högre belägna sidoentréer. Skala ca 1:800
Stadsbild
Den föreslagna bebyggelsens ljusa utformning och stadsmässiga gestaltning bedöms ge ett positivt
tillskott till den befintliga miljön utmed Bastiongatan, bland annat genom en tydligare fond och avgränsning för det öppna stadsrum som Kampenhofområdet utgör. Den nya bebyggelsen kompletterar även
gaturummet utmed Brattgatan så att det blir mer slutet. Se även 4. KONSEKVENSER nedan.
Illustration med föreslagna husvolymer utefter Bastiongatan österut, in mot Uddevalla centrum. (Se även bild tagen västerut på
försättsbladet.)
Byggnadskultur, kulturmiljö
Miljön inom planområdet utgör inget specifikt intresseområde ur kulturmiljösynpunkt enligt kommunens
kulturmiljövårdsprogram.
Tillgänglighet
Planområdet är flackt med förutsättningar för god tillgänglighet. Utformningen för tillgänglighet till och
inom bostäder och arbetsplatser bevakas i bygglovskedet.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
14(27)
Service
Tillgång till offentlig och kommersiell service finns i de anslutande kvarteren samt i centrumkvarteren på
östra sidan av Västerlånggatan.
Friytor, rekreation
I närområdet, med ca 1 km radie, finns flera mindre frilufts- och naturområden, exempelvis Kålgårdsberget med tennisbanor och promenadstig. Bohusläns museum med museiparken ligger ca 200 m söder
om planområdet och mitt över Bäveån ligger grönområdet Teaterplantaget samt sporthall och badhus.
Inom fastigheten kan lämpligen anläggas en mindre lekplats för små barn på någon av de upphöjda och
skyddade gårdarna. Gårdsmiljön behöver göras möjlig att nå neutralt från alla bostäder.
GATOR, BILTRAFIK
Planområdet har tillfart från Brattgatan, som är en återvändsgränd med lite trafik. Närliggande gatan i
söder (Bastionsgatan) samt i väster på andra sidan färghandelshuset (Bävebäcksgatan) och i öster på
andra sidan frikyrkan (Västerlånggatan) är trafikintensiva. Bastiongatan är tillfart för busstrafiken till
Kampenhofs bussterminal.
En trafikmätning i närområdet är gjord 2011 med trafikmängder enligt karta nedan. Mätningen utgör
underlag för den bullerutredning som WSP utfört hösten 2014.
Tomten (planområdet) används idag som markparkering med 100-120 platser för personbilar.
planområdet
4700 (10 %)
2000 (15 %)
12000 (10 %)
9000 (5 %)
Trafikmätning från 2011 med trafikuppgifter i ÅDT och procentandel tung trafik. Karta: Lantmäteriet/Metria.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
15(27)
Gator
Brattgatan har utmed fastigheten Eol 2 en enkelriktade sidogata (parkeringsgata) parallell med den
dubbelriktade huvudsakliga lokalgatan. Från denna parkeringsgata sker också angöring till fastighetens
parkeringsgarage och till förgårdsmarken utmed husens entrésidor.
Vissa ändringar på Brattgatan kan bli aktuella, se exempel på illustrationskartan. Bland annat föreslås att
befintlig parkering på den enkelriktade sidogatan ändras till enkelsidig fickparkering. Viss anpassning av
gatunivåer utanför garagenedfart m m kan därtill bli aktuellt, detta får ses över mer noggrant i samråd
med gatukontoret inför granskningsskedet. Se även under Gång- och cykeltrafik nedan.
Gång- och cykelstråk finns söder om Bastiongatan och leder både mot det kommersiella centrum som
finns runt Kungsgatan och mot hamnen västerut med friluftsområden m m.
Mot Brattgatan föreslås en ny trottoar inom gatumark utmed fastigheten Eol 2, på illustrationskartan
illustrerad 2,0 meter bred. Längs Bastiongatan bör en gc-väg utföras inom parkmarken på den norra sidan
av Bastiongatan, som kopplar kontorsentrén tydligare till centrum. Dessa ändringar får ske efter
överenskommelse och i samverkan med gatukontoret. Avsikten är att detta regleras i exploateringsavtalet.
Allén utmed Bastiongatan är biotopskyddad (enkelsidig allé) och får därmed inte skadas utan dispens
(gäller även rötter). Eventuell dispens söks hos Länsstyrelsen. I första hand bör i det fortsatta planarbetet
lösningar sökas där gc-vägen anpassas till de befintliga träden utan att skada dessa.
Gatubelysning
Kommunal gatubelysning finns längs omkringliggande gator. Befintlig gatubelysning längs Brattgatan bör
kompletteras med fasadarmaturer vid garagenedfarten.
Gårds- och entrébelysning kan rätt utformad bidra till att miljön upplevs trygg.
Kollektivtrafik
Busstation med lokal- och regiontrafik finns på Kampenhof, ca 150 m söder om planområdet. Uddevalla
centralstation, med tågtrafik på Bohusbanan (Göteborg-Strömstad) samt för tåg mot Herrljunga/Borås
med vidare anknytningar till bl a Stockholm, finns ca 600 m gångväg nordost om planområdet.
Parkering
Parkeringssituationen för centrala staden bör enligt den fördjupade översiktsplanen (FÖP 2000)
kontinuerligt studeras. Rivningstomter och lucktomter används idag i hög grad för parkering. När dessa
tomter exploateras för sitt egentliga ändamål bör ambitionen vara att försöka skapa parkering för det
egna behovet på egen tomtmark.
Enligt Uddevalla parkeringsnorm från 1994 anges ett behov av 9 platser/1000 m2 (BTA) för boende i
flerbostadshus inom Uddevalla centrum. Motsvarande behov för kontorsverksamhet sätts till 18
platser/1000 m2 (BTA) vid parkering på egen tomt alternativt 13 platser/1000 m2 (BTA) vid samnyttjande
eller av fastighetsägare köpta p-platser i kommunala parkeringsanläggningar, så kallat parkeringsköp.
Enligt Uddevalla parkeringsnorm blir för Kv Eol 2 parkeringsbehovet 70-74 platser enligt det presenterade
förslaget med dess kombination av bostäder och kontor, räknat som ej samutnyttjad parkering.
Eftersom p-normen kontinuerligt bör studeras och eftersom det generellt är önskvärt med en ökad
förtätning av centrumkärnor, till förmån för ökat kollektivresande och cykelanvändande, samt eftersom
möjligheten till samutnyttjande av p-platser i närområdet och inom fastigheten är relativt stort, föreslås
ett lägre p-tal för bilparkering i kombination med ett större p-tal för cykelparkering.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
16(27)
Minsta antal parkeringsplatser inom kvartersmark föreslås därför vara:
6 per 1000 m² BTA bostadsyta, samt
12 per 1000 m² BTA kontors-/centrumyta (ej samutnyttjade med bostäder).
Därtill föreslås minsta antal platser för cykel inom kvartersmark vara:
1 per bostadslägenhet + 1 per bostadsrum över 2rok, samt
20 per 1000 m² BTA kontors-/centrumyta (ej samutnyttjade med bostäder).
Sådana platser för cykel ska vara i väderskyddat cykelgarage som är lättillgängligt från entré/markplan och
som inkluderar plats för omklädning,
För fastighetens boende och verksamhet skapas därför enligt förslaget ett parkeringsplan i källarplanet
med 48 platser för personbilar. Och upp till ca 140 platser för cykel.
Utöver parkering inom Eol 2 finns i närområdet det stora parkeringsområden vid Kampenhof, bland annat
avsett för pendelparkering. Därtill har de flesta av områdets lokalgator gatuparkering. På östra sidan av
Västerlånggatan finns ett större parkeringshus.
STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET
Buller
En bullerutredning har utförts av WSP Sverige AB, Rapport 10206283 Bullerutredning Kv Eol 2, Uddevalla,
daterad 2014-12-12, reviderad 2015-01-28, där konstaterade ljudnivåer och rekommenderade kompenserande eller bullerdämpande åtgärder för nybebyggelsen redovisas.
Normerande riktvärden för bostäder är för närvarande högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus vid
fasad samt 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostaden, enligt av riksdagen antagna
riktlinjer. Beräknade ljudnivåer överskrider riktvärdet 55 dB(A) för bostäder i södra delen av fastigheten
vid fasad mot Bastiongatan samt den närmaste delen av långsidors fasader närmast Bastiongatan.
Eftersom den föreslagna bebyggelsen ger en önskvärd central förtätning kan kompenserande åtgärder
anses acceptabla.
Åtgärder för att klara godtagbar ljudmiljö även vid de södra fasaddelarna och balkongerna enligt förslaget
kan enligt bullerutredningen vidtas genom följande åtgärder:
Flertalet av fönstren i det översta planet inom dessa södra delar skärmas enligt byggnadsförslaget av
underliggande takfot. För några av de högre belägna fönstren under takfoten ger ett utförande med tätt
balkongräcke som enda åtgärd tillräcklig avskärmning. För övriga påverkade fönster skapas avskärmning
antingen genom delvis inglasad balkong (max ½-⅔ inglasning i kombination med bullerabsorbent i
balkongens tak och täta räcken) eller en avskärmande glasskärm. Vissa fönster mot Bastiongatan bedöms
kunna utformas utan glasskärmar (med överskridande av riktvärde som följd) om det i samma rum ges
möjlighet till vädring via balkongdörr eller annat avskärmat fönster.
Som ett komplement till balkongerna kan den gemensamma gården utformas som en bullerdämpad
bostadsnära uteplats med en avskärmning av glas. Denna glasavskärmning av gården bedöms inte vara en
förutsättning utan en av möjligheterna att åstadkomma godtagbara ljudnivåer.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
17(27)
Principexempel på bullerkompenserande åtgärder för fasader och uteplatser närmast utmed Bastiongatan (skala ca 1:400).
Där riktvärdet (55 dBA) för ekvivalent ljudnivå överskrids kan detta alternativt kompenseras med att minst
hälften av bostadsrummen vänds mot tyst eller ljuddämpad sida, se vid behov i bullerutredningen. Detta
förutsätter sannolikt en annan planlösning än den skisserade i byggnadsförslaget och troligen en
bullerskärm av glas som avskärmar gården.
Frågan bedöms kunna bevakas i bygglovskedet för att säkerställa godtagbara ljudnivåer.
Markföroreningar
På fastigheten Eol 2 och grannfastigheten 1:280 (frikyrkans tomt) samt närliggande områden mot Västerlånggatan och Kampenhof har det tidigare funnits verksamheter som hanterat miljöfarliga ämnen, bland
annat ett gasverk och en bensinstation. Gasverket togs i drift 1859 och var verksamt fram till 1957.
En miljöteknisk markundersökning har utförts inom fastigheten Eol 2 av WSP Environmental under
juni/juli 2014. Resultatet redovisas i en separat rapport, Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Eol 2,
Uddevalla kommun, daterad 2014-08-18.
Utifrån de analyserade jordproven konstateras att fyllnadslagret är påverkat av metaller samt organiska
ämnen i form av alifatiska och aromatiska kolväten i halter som överskrider riktvärden för mindre känslig
(MKM) och känslig markanvändning (KM). Underlagrat naturligt jordlager bestående av lera bedöms dock
ej som påverkat av föroreningar då de halter av metaller och organiska ämnen som påvisats i genomförda
analyser ligger under riktvärdena för känslig markanvändning (KM).
KM och MKM anger Naturvårdsverkets generella riktvärden för markanvändning där KM står för ”Känslig
markanvändning” (t ex bostäder, daghem, odling etc) och där MKM står för ”Mindre känslig markanvändning” (t ex kontor, industri eller vägar).
Sammanfattningsvis bedömer rapporten att föroreningshalten som påträffats i jordprover överstiger de
nivåer där de kan utgöra en risk för miljö och hälsa inom området och rekommenderar att kompletterande undersökningar genomförs för att få en bättre bild av föroreningarnas utbredning och
representativa halter samt erhålla mer detaljer om vilka specifika risker föroreningarna utgör.
De höga halterna av vissa föroreningar, över riktvärden, har påträffats huvudsakligen i ytlagren ner till 1
meter under befintlig marknivå. Dessa kommer att schaktas bort. I samband med bortschaktning avses
provtagning ske av varje transport för att avgöra föroreningsgraden och lämplig deponi.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
18(27)
En särskild administrativ bestämmelse om utökad bygglovplikt anges för att säkerställa att nödvändiga
åtgärder vidtas för att avhjälpa markföroreningarna innan bygglov kan beviljas. Enligt utredningen krävs
eventuellt åtgärder även för att säkerställa att ytligt vatten från omgivande mark inte strömmar in i de
sanerade delarna, viss uppföljning kan komma att krävas. Det åligger respektive fastighetsägare att
säkerställa att dagvatten inte leds till angränsande kvartersmark.
Undersökningsresultaten visar enligt WSP:s utredning att tillräcklig sanering är möjlig för att marken ska
kunna bedömas lämplig för boende efter utförda åtgärder. Det finns i de undersökta punkterna inget som
tyder på en pågående spridning i de lägre jordlagren eller i grundvattnet. Eventuella markföroreningar på
omkringliggande fastigheter bör därför i detaljplaneärendet kunna betraktas som tillräckligt bundna i
marklagren inom dessa fastigheter utan spridning som påverkar Eol 2. Vid eventuella framtida
markföretag inom angränsande fastigheter åligger det respektive fastighetsägare att säkerställa rätt
åtgärder för att förhindra påverkan av marken inom Eol 2.
Fastigheten Eol 2 är numera ett tillsynsobjekt för samhällsbyggnadsnämnden. Det kommer att övervägas i
det fortsatta planarbetet om ytterligare precisering av utbredning och klassificering av föroreningarna är
lämplig både avseende kostnader för sanering och ur miljösynpunkt. Det finns i samrådsskedet en
pågående dialog mellan kommunens miljöavdelning, exploatören och WSP i ärendet.
Kommunen äger omkringliggande allmän platsmark och en bedömning av kostnader för kommunen
avseende eventuella saneringsåtgärder inom den kommunalt ägda marken i samband med detaljplanen
kan behöva göras, både avseende schakter inom gatumarken norr om och parkmarken söder om Eol 2, för
anläggande av bland annat servisledningar och gc-väg.
Innan någon schaktning påbörjas ska anmälan göras i god tid till miljöförvaltningen.
Markvibrationer
I samband med spont och pålningsarbeten kan vibrationsskador eller störning av känslig utrustning
uppstå varför en riskanalys med tillhörande föreskrifter bör tas fram i samband med markarbeten, detta
anges även under geoteknik ovan.
Luftföroreningar
Mätning av luftföroreningar har inte utförts i närområdet. Tidigare har mätningar gjorts inom tätorten.
Där har då uppmätts halter som ligger under angivna gränsvärden för partiklar m m.
Kvarterets intag för friskluft bör inte placeras mot eller i höjd med Bastiongatan, som är den mest
trafikerade gatan i planområdets närhet. Detta anges som en upplysning på plankartan.
Stigande vatten
Stora delar av centrala Uddevalla ligger i låglänt område och det är nödvändigt att ta till tekniska lösningar
för att skydda bebyggelsen mot framtida stigande vatten. Det högsta kända högvattenståndet i anslutning
till stadområdet är +1,74 m (i höjdsystemet RH70). Det uppmättes 1981. Inom det nu aktuella planområdet ligger dagens marknivå på +1,4-1,7 m, det vill säga i nuläget i sin helhet inom översvämningszon
4 enligt länsstyrelsens handbok Stigande vatten, vilket förutsätter riskreducerande åtgärder för att
säkerställa markens lämplighet. Beräknat framtida högsta högvatten är +2,42 m enligt PM från SMHI
2014-12-01, Karakteristiskt havsvattenstånd i dagens och framtidens klimat i Uddevalla (Dnr:
2014/2221/9.5).
Uddevalla kommun har tagit fram en översvämningsstrategi för att bemästra de översvämningar som
tidvis förekommer i anslutning till Bäveån. Översvämningsstrategin har godkänts av kommunstyrelsens
översiktsplaneringsutskott 2014-02-05 (§1). Strategin redovisar att översvämningsskydd byggs (i princip)
utmed Bäveån till en höjd av +2,5 m (i RH70). Skyddet kan ha olika utformning på olika ställen beroende
på den lokala platsens förutsättningar och ska vara möjligt att bygga på om en framtida ytterligare
havsnivåhöjning blir aktuell. Skyddet ska tillsammans med skydd i angränsande områden komma att
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
19(27)
utgöra en del av ett sammanhängande system som tillsammans ska utgöra översvämningsskydd för delar
av Uddevalla tätort, inklusive området för kv Eol.
Kommunens uppfattning är att den föreslagna höjden bör säkra området från översvämningar i,
åtminstone, ett femtioårigt perspektiv. Med tanke på osäkerheter i dagens prognoser om framtida
havsnivåhöjning och effekter på dagens stadsbild bedömer kommunen att den i nuläget föreslagna
höjden på invallningen är rimlig. Som en följd av översvämningsstrategins förslag kommer kommunen att
arbeta vidare med frågan om översvämningsskyddets utformning, teknik och genomförande då det är av
väsentlig betydelse för stadskärnans utveckling.
Som en konsekvenslindrande åtgärd, och som ett komplement till ovan beskrivna åtgärder för att minska
sannolikheten för en översvämning, bestäms med en generell planbestämmelse att lägsta golvnivå för
kontors- och bostadsdelar ska vara +3,5 m över nollplanet (RH70). Härigenom säkras i stor utsträckning
dessa mindre robusta delar av byggnaderna (jämfört med källare och entréer) på en nivå över säkerhetsmarginal 2 i Stigande vatten (grön zon).
Byggnadernas grundläggning och omslutande ytterväggar ska utformas och konstrueras för att inte ta
skada av naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,5 m över nollplanet. Detta anges med en
generell bestämmelse på plankartan.
Lägsta golvnivå i entréer och lägsta krönnivå för garagenedfart sätts till +2,0 m, dvs minst upp till denna
nivå ska byggnader utformas med täthet mot naturligt översvämmande vatten. Dessa öppningar ska vid
behov enkelt kunna vallas in provisoriskt för att hindra inströmmande vatten. Detta anges med en
generell bestämmelse på plankartan.
Genom dessa planbestämmelser skapas en ökad robusthet fram tills invallningen enligt ovan har kommit
till stånd.
Med anledning av ovanstående redovisning görs bedömningen att frågan har blivit tillräckligt belyst och
beaktad i det här planärendet.
Solljus och solskugga
Bebyggelsen ligger på ett normalt till stort avstånd från omgivande bebyggelse. Genom uppdelningen av
tomten i två väl separerade byggnadsvolymer minskas eventuell skuggverkan.
Räddningstjänst
Räddningstjänstens fordon för brandbekämpning bör i markplan komma intill byggnaderna från alla sidor.
Vindsvåningens golvnivå ligger enligt skisserna ca 17,5 m över gatunivån vid entréerna.
Närhet till farlig verksamhet
En automatstation för drivmedel ligger på motsatta sidan av Bastiongatan, ca 50 m från planområdet, se
bild 1 nedan.
Uddevalla kommun
Bild 1 Avstånd till bensinstation (Google Maps).
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
20(27)
Bild 2 Avstånd till lossningsplats för drivmedel (Google Maps)
Enligt Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer (Handbok, Räddningsverket, maj
2008) är det minsta skyddsavstånd som krävs från lossningsplats för tankbil till omgivande kontors- och
bostadsbebyggelse 25 m. Detta är det största skyddsavstånd från funktioner inom en bensinstation som
anges, övriga angivna skyddsavstånd är kortare.
För aktuell station antas lossningsplatsen vara belägen på västra sidan, se foto nedan. Avståndet mellan
närmaste hörn på ny byggrätt och denna punkt är ca 60 m, se bild 2 ovan.
Påfyllningsplats
och avluftningsrör
Befintlig automatstationför drivmedel (Google Maps). Bastiongatan till höger i bild, belägen norr om bensinstationen.
Enligt riktlinjer i Bättre plats för arbete (Boverket) rekommenderas ett skyddsavstånd på 100 meter
mellan bensinstation och bostäder. Avståndet är större eftersom även andra faktorer än direkta
olyckseffekter ingår i boverkets bedömning, bland annat buller, lukt, avgaser, strålkastarljus. Dessa
effekter ger som regel upphov till ett större påverkansområde än direkta olyckseffekter.
Påverkan på planområdet av buller, strålkastare och avgaser är mycket liten i förhållande till påverkan
från övrig trafik. Risken för påverkan av lukt från bensinstationen bedöms i sammanhanget som liten,
stationen är liten och befinner sig på ett öppet område.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
21(27)
Avståndet till den befintliga automatiska drivmedelsstationen bedöms sammantaget vara godtagbart.
Närhet till va-verk
I Skansberget ligger kommunens reningsverk. Avståndet är relativt stort och inga aktuella problem med
lukt föreligger.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Se 5. GENOMFÖRANDE/TEKNISKA FRÅGOR nedan
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
22(27)
4. KONSEKVENSER
KORTFATTAD BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER
Hållbar utveckling och hushållning med naturresurser
+
Långsiktigt hållbar stadsutveckling genom förtätning på en lämplig plats med bostäder och
arbetsplatser.
+/–
Utförd behovsbedömning inklusive checklista visar att inga större miljöeffekter förväntas och
en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte utföras.
Bedömningen har skett i samråd med länsstyrelsen.
+
Miljökvalitetsnormer med avseende på utomhusluft kommer inte att överskridas till följd av
planen. Övriga miljökvalitetsnormer är inte berörda.
Naturvärden
+/–
Biotopskyddad enradig allé strax utanför planområdet kan bli föremål för dispensprövning i
samband med utförande av gc-väg. Skador bör försöka undvikas, men det finns en liten risk.
Miljömål
Nedan följer en bedömning av detaljplanens förenlighet med de mest relevanta kommunala och
nationella miljömålen:
Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft:
+
Centrumnära bostäder och verksamheter underlättar för människor att åka kollektivt.
+
Utnyttjande av befintlig infrastruktur (fjärrvärme, VA m m).
+/–
Oförändrad/minskad trafikmängd (tillkommande trafik balanserad mot trafik till befintlig
parkering).
Giftfri miljö:
+
Lokala markföroreningar tas bort inom fastigheten. (Detta skulle rimligen ha skett även med
befintlig detaljplan, vilken dock inte genomförts.)
+/–
Ingen nämnvärd ökning av biltrafik.
–
Viss närhet till automatstation för drivmedel och högt trafikerade gator i närområdet.
+
Visst lokalt omhändertagande av dagvatten.
God bebyggd miljö:
+
Förtätning i ett centralt och lämpligt läge.
+
Tomten kan kopplas till befintliga säkra gång- och cykelvägar.
+
Goda förutsättningar för tillgänglighet för funktionshindrade samt närhet till centrum/service
+
Anpassning till befintlig bebyggelsestruktur med lamellhus.
+
Grönområden/planteringar föreslås inom sidostråken utanför byggnaderna och på den bildade
centrala gårdsmiljön (idag övervägande grusad markyta).
+
Visst lokalt omhändertagande av dagvatten kan berika utformningen av utomhusmiljön.
ÖVRIGA PLANKONSEKVENSER
Här anges övriga konsekvenser av planförslaget med en avgränsning till de viktigaste frågorna: Konsekvenser för hälsa och säkerhet, konsekvenser för boende närområdet och konsekvenser för direkt
angränsande fastigheter. Se även miljökonsekvenser ovan för en mer samlad bild. (Konsekvenser beskrivs
även under respektive rubrik i planbeskrivningen.)
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
23(27)
Befintlig detaljplan antas som nollalternativ, jämförelser sker mot den.
Konsekvenser för hälsa och säkerhet
+/–
Ingen större förändring avseende trygghet, exteriör belysning bör utföras för tryggare
utemiljöer kvällstid.
–
Påverkan av buller på grund av det centrala läget med trafikerade gator i närområdet
(bostäder finns inte i gällande detaljplan).
+/–
Angivna riktvärden för buller kan klaras genom anpassning av byggnadernas utformning.
+/–
Gällande säkerhetsavstånd för farliga ämnen klaras med god marginal.
+/–
Insatsvägar bedöms kunna uppfylla räddningstjänstens krav, samråd bör ske i bygglovskedet.
+
Större robusthet mot höga vattennivåer genom bestämmelser på plankartan för bl a lägsta
golvnivå (jämfört med befintlig detaljplan).
Konsekvenser för närområdet och kringboende inklusive direkt angränsande fastigheter
+/– Markanvändningen för kontor enligt befintlig detaljplan kompletteras med användning för
bostäder och centrumfunktioner, ingen särskild påverkan förväntas.
+/–
Högre byggnadshöjder ger viss utökad påverkan på intilliggande bostadskvarter (kv Bratt) i
norr (utblickar). Dock skulle även ett genomförande av gällande detaljplan med det
trevåningshus som där medges ha en påverkan. Det nya förslaget innebär fler våningar än
gällande detaljplan i de två sidobyggnaderna, dock lägre byggnadshöjd än gällande detaljplan i
den centrala delen. Det innebär att även om möjligheten till utblick från bakomliggande flerbostadshus påverkas något mer i sidozonerna, underlättas den samtidigt i den centrala zonen
jämfört med nuvarande detaljplan.
+/–
Viss anpassning av Brattgatan kan bli aktuell, vissa störningar kan uppstå under byggskedet.
Störningar skulle dock uppstå även vid genomförande av nuvarande detaljplan.
Konsekvenser för direkt angränsande fastigheter
+/–
Marknivåer inom kvarteret Eol kan komma att höjas vid tomtgräns mot omgivande fastigheter, med kantstöd i betong eller liknande i tomtgränsen. Dagvatten ska hanteras inom
respektive fastighet, dvs får inte ledas till angränsande fastighetsmark. Detta förhållande är
detsamma med nu gällande detaljplan.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
24(27)
5. GENOMFÖRANDE
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Planförfarande
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande och antagande sker i kommunfullmäktige.
Tidplan
Bearbetning av detaljplanen sker under våren med ledning av inkomna synpunkter från detta samråd.
Därefter beräknas detaljplanen bli utställd för granskning under kv 3 och antagen under kv 4 2015.
Förslag till tidplan:
2015
jan
feb
mar
apr
maj
jun
kv 3
kv 3
kv 4
behovsbedömning, förhandskopia detaljplan
samrådshandlingar, MSN beslutar om samråd
samråd
samråd
samrådsredogörelse, granskningshandlingar
MSN beslut om granskning
utställt för granskning
utlåtande
KF antagande av detaljplan
Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagande om inget överklagande inkommer. Exploateringsavtal ska tecknas mellan Uddevalla kommun och exploatör innan detaljplanen antas.
Bygglov kommer att sökas i samband med att planen vinner laga kraft.
Eventuellt kommer marklov att sökas innan planen vinner laga kraft för att avhjälpa markföroreningar,
inklusive anmälan till miljöavdelningen i god tid före schaktarbeten.
Byggnadsarbeten är planerade att inledas i direkt samband med att bygglov meddelas. Byggstart för
kvartersmark beräknas ske i slutet av 2015 eller i början av 2016.
Ansvarsfördelning, huvudmannaskap
Fastighetsägaren ansvarar för åtgärder inom kvartersmark.
Inom planområdet finns ingen allmän platsmark.
Kommunen är huvudman för angränsande allmän plats. Åtgärder som föranleds av planen inom
angränsande gatu- och parkmark ska regleras i exploateringsavtalet.
Respektive ledningsägare ansvarar för ledningar i anslutning till planområdet/kvartersmarken.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Fastigheter
All markareal inom planområdet ägs av Länsförsäkringar.
Kommunen är huvudman för omgivande gatu- och parkmark utanför planområdet.
Servitut
Inga kända servitut belastar fastigheten.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
25(27)
TEKNISKA FRÅGOR, UTREDNINGAR
Vatten och avlopp
Fastigheten ansluts till kommunens ledningar. Anslutningspunkt för dricksvatten finns vid Brattgatan och
vid tomtens sydöstra hörn, utmed Bastiongatan, finns anslutningspunkt för spillvatten. Ansvarig för nätet
är Västvatten. Uppdämningsnivån för de senaste byggda husen i centrum har varit +2,8 m över nollplanet,
denna nivå gäller tills vidare även för Eol 2 enligt uppgift från Västvatten.
Eventuell befintlig ledning över fastigheten till grannfastighet (pga oklar befintlig servis i tomthörn) utreds
inför granskningsskedet.
Dagvatten
Fastigheten ansluts till kommunens ledningar i gata. Anslutningspunkt för dagvatten finns i Bastiongatan.
Enligt kommunens dagvattenpolicy ska dagvatten ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs
och omhändertas på ett för platsen säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt. Samtidigt bör den
kunna synliggöras som en resurs för närmiljön där så är möjligt och motiverat. Lokalt omhändertagande
av dagvatten (LOD) ska genomföras där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Tillförseln av
dagvatten i ledningssystem ska minska och förorening av dagvatten ska begränsas.
Markytor ska utformas för 50 % infiltration av dagvatten i enlighet med kommunens policy för
dagvattenhantering, detta anges med en planbestämmelse. Dagvattensystemet ska därtill fördröja
bräddat dagvatten och ge det viss rening innan det når den kommunala anslutningspunkten. Byggnaders
tak och gårdsbjälklag ska därför utformas med fördröjande byggnadsmaterial eller byggnadsteknik
motsvarande 50 % av den samlade ytan, detta anges med en generell planbestämmelse under
byggnadsteknik. Ett sådant byggnadsmaterial kan exempelvis vara takbeläggningar av sedum. Bräddning
av dagvatten ska därtill i möjlig mån ytterligare minskas, utformning sker i samråd med Västvatten.
Hänsyn ska också tas till att ytligt vatten från omkringliggande markytor i möjligaste mån inte ska ledas in
till fastighetens markskikt eller dess dagvattenanläggning.
Där så är lämpligt kan dagvattenhanteringen synliggöras som en del av utformningen av närmiljön på
gårdsbjälklagen och i entrézonerna utanför byggnaderna. Detta införs dock inte som en bestämmelse.
El
För den planerade bebyggelsen behövs en ny transformatorstation enligt Uddevalla Energi som är
ansvarig för elnätet. Utredning om placering och kapacitet utreds av nätansvarig. Uddevalla energi har
meddelat att ny elcentral kommer att vara klar när planen antas.
Tele, bredband
Skanova ansvarar för tele- och bredbandsledningar till fastigheten. Den planerade bebyggelsen förutsätts
kunna anslutas till befintliga ledningar i gata inklusive fiber för bredband.
Uppvärmning
Fjärrvärme finns utbyggt i området och fastighetens uppvärmning kan ske med fjärrvärme. Uddevalla
energi ansvarar för fjärrvärmeledningar fram till undercentral i fastigheten.
Avfallshantering
För hämtning av avfall i området ansvarar Uddevalla energi. Avfall av glas, plast, metall och tidningar kan
lämnas på återvinningsstation. Närmaste åv-station ligger vid Kampenhof. Lämning av grovsopor
(skrymmande avfall, möbler etc) och miljöavfall sker på miljöstation/återvinningscentral vid Havskuren.
Utrymmen för hushållsavfall ska ordnas på fastigheten i samråd med Uddevalla energi.
Hantering av byggavfall ska ske i samråd med kommunen.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
26(27)
Markföroreningar
Höga halterna av vissa markföroreningar, över riktvärden, har påträffats huvudsakligen i ytlagren ner till 1
meter under befintlig marknivå. Dessa ska schaktas bort. I samband med bortschaktning avses
provtagning ske av varje transport för att avgöra föroreningsgraden och lämplig deponi.
Se även Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Eol 2, Uddevalla kommun, daterad 2014-08-18 (WSP).
En särskild administrativ bestämmelse a1 om utökad bygglovplikt anges för att säkerställa att nödvändiga
åtgärder vidtas för att avhjälpa markföroreningarna innan marken bebyggs. Enligt utredningen krävs
eventuellt åtgärder även för att säkerställa att ytligt vatten från omgivande mark inte strömmar in i de
sanerade delarna, viss uppföljning kan komma krävas.
Innan schaktning påbörjas ska anmälan göras i god tid till miljöförvaltningen.
Markvibrationer
I samband med spont- och pålningsarbeten kan vibrationsskador eller störning av känslig utrustning
uppstå varför en riskanalys med tillhörande föreskrifter bör tas fram i samband med markarbeten.
Se även geoteknisk utredning, PM Planeringsunderlag, 2014-08-13 (WSP).
Grundvattennivå
I samband med utförd markmiljöundersökning har en fri vattenyta i den överliggande fyllningen
uppmätts. Grundläggning och andra markarbeten ska utföras med hänsyn till befintlig grundvattennivå så
att permanenta grundvattensänkningar inte uppstår.
Se även geoteknisk utredning, PM Planeringsunderlag, 2014-08-13 (WSP).
Viss ombyggnad av Brattgatan (bland annat ny trottoar inom gatumark) och parkmarken (ny gc-väg)
planeras ske i samverkan med gatukontoret och kommer att ingå exploateringsavtalet. Utformning och
omfattning kommer att studeras vidare inför granskningsskedet.
EKONOMISKA FRÅGOR
Ett exploateringsavtal tas fram där kostnader i samband med åtgärder inom allmän platsmark regleras.
Anläggningsavgiften för VA är delvis betald, det vill säga tomtytan är betald liksom en avgift motsvarande
1*qn 2,5 (mätarstorlek). Troligen behövs 3*qn 2,5. Det innebär en tillkommande avgift motsvarande ca
463 000 kr inkl moms i anläggningsavgift (enligt 2014 års taxa).
Kommunen äger omkringliggande allmän platsmark och en bedömning av eventuella kostnader för
kommunen i samband med detaljplanen avseende frågan om markföroreningar kan behöva göras, utreds
under samrådsskedet.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Planavgift
Planavgift är reglerat i detaljplaneavtalet.
Bygglovplikt
Planen föranleder ökad bygglovplikt avseende avhjälpning av markföroreningar innan bygglov får
meddelas, i enlighet med planbestämmelse a1.
Anmälan
Innan schaktning påbörjas ska anmälan göras i god tid till miljöförvaltningen.
Uddevalla kommun
SAMRÅDSHANDLING
2015-03-03
27(27)
Dispenser
Allén utmed Bastionsgatan är biotopskyddad och får därmed inte skadas utan dispens (gäller även rötter).
Genomförandetid
Genomförandetiden för planen är fem (5) år efter att planen vunnit laga kraft.
HANDLÄGGNING, MEDVERKANDE
Planförslaget har upprättats av Contekton Arkitekter Fyrstad AB, i samarbete med Uddevalla kommun.
Medverkande har varit Mattias Öhlin och Per-Yngve Johansson på Contekton Arkitekter, Margaretha
Johnsson och Ronny Bohm på Uddevallahem och Charles Hörnstein på Uddevalla kommun.
Vänersborg, 2015-03-03
Mattias Öhlin
Arkitekt
Contekton Arkitekter Fyrstad AB
PLAN BESTÄMMELSER
FOI/andea~ller Inom om~den
med nedanstionde betecknlnaar. Diilr betecknl"'l
Sllknas siller bestimmeisen Inom hela planomnldet. Endast angiven anvlndnlns
och utformnl"'!lrUIIIten.
GRÄNSER
Planomridesa:r.lns
Al'lv.Jndnlni SII'.:Iins
- -- -- -
Ecenskaf'Sirlns
+3.4
- --
ANVÄNDNING AV MARK
Kvartersmark
+2.4
:---
----::.~ \
~
'
:l ,..,
Ci 1
,9'1
- -.....
' l
--~
l
f
T
; l
:
/ ::
' '
~
' l'
'
' '
• ~
r
tJ I
'
,-a
• ' l
; : l
l
l
; :
l
l
l
-- - /
~
.:s '
l
l
l
.l
l
/
l
l '
l ',
l '
\ ',
\
\
\
l
l
l
'
',
1l ----, _->0. . 0"':. 0(9);
'
'
®)
l
\
l
l
\
\
.
/
+1.7
l
+1.6
/
0
/
,--------Oo OOOO o o ._ o
r o-/
/
/
""
0
'
-- -
\
~~',,
8
ostiangatan +1cr -
\
l
l
----
~--
/
......
GJ
/
- ---
-----.
l
l __
...
~
Hl!pta nodch&jd l meter IM!r nollplanet
~
Hl!pta bygnadshöjd i meter över nollplanet
Il
HC~m antol vlnlnpr
Utöver h08st• an,ivna antalv~ninpr flr fllktrum od1 bostadskomplement tillkomma
J
Skyddande stlrmvlll av pnOITI:!Iilttlrst Bl•s fAr anordnasvl'd
skärm
/
drd till en hillsto h&Jd av+al,Ometer over nollplanet
Byggnadsteknik
DiiiCViltten &b fördröj ils inom fastichet:en. Minst smti avtillkytoroch p~ ann• sätt Mr-
\
bygd markyta ska utiOros med fönliCJan do bviainadsmaterloilbl'llllnadsteknlk.
\
RISK- OCH STÖRNINGSSKYDD
\
'
Byanad ska utreras d att naturtlst 6ver.svlmm11ndewtten upptill nlvln +2,5 mater
!Iver nollplanet Inte skador eller lcgmmer In l bviainaden. Öppnlnpr som entrier od1
lilrap!'nedfilrt fl r dock utföras som liipt:till nivln +2,0 meter över nollplinet. om
+1.6 \
\ l
\
\
\
l
\
l
+2.3
+1:Q
\
o
'l
l
l
\
'\
l
l
l
l
\
\
UTFORMNING, UTFÖRANDE
Utformning
\
/
+1.8
Minsta ant:.ll platser fHr cykel inom kvarbirsmark l vlderskyddllt cyblprBJll!. som lr
kDntorso{centrumyto.
tt:5---- --.
+1.7
+1.6
Minsto antol portce~npplatser lnom kvartersmark sloovaro 6 petlOOO m' BTA
bo!rtildsyta samt 1l per 1000 m1 BTA.kontors-/centn.nnyb.
lilnlll&lfl'tlllfl! fr6n entr6,/morlcplan och lnkludetor platsf6r omklldnlna. sb va ro l per
bo!rtildsll pnhet+ 1 per bos1:ildsrum över lrok Silmt 20 per 1000 m 2 BTA
l
f
/
'-
' ,•' '
/
/
/
o
l
PLANKARTA
. /
l/ /
"-
+2
\
---
/
/
/ /
//
/
/
/
l
- -------- --- --- - - - --
o
l
l
--
-- --- -- -
D
l
\
+1.6
/
//
/
/
/
7
r
/
/
',.! __ _
/
/
Körbar 16rblndeloe flr Inte onordnos
UTNYTTJANDEGRAD
·y·, :
:_@}
1
r
o
~ •~
1 1.i
j <:.!
\
l
...---- - ---- ,
r
l
Marken flr byga•över med bjälklas som planteras
MARKENSANORDNANDE
Mark och vegetation
l
L
l
o
:tJ ,l
s:
+1.9 i
l
,
l
l
.E:: !
\
- -" ._oJ
o
•t:J
,'@l
'
i
~
l
®i
\
•l
' '• l
', ' l
' •' \
t::
:' @j
\
\
'
o
',
'
l
' '
Cil
~ :
l
l
l
l
l
l
-'il - ~ . . . .
! "-
',
\
l
§:
l
l
l
l
+1.2
<il
Utfart
:l
"l
>-
l
l
'
o • o •
Minst S~IV morkyan sb rnijJI(U6rolnftltrotlon ov dll'/lttOII
12j
~
o" ;l
711Sgatan. /
'"'1.91
/-~~( \
l
~
...
+2.4
l
1/
flygnod flr inte uppffiros
E+=~=~=+=+=+:~J Markon ftr endost OVOrbyifllls med utk,.ndo balkD"'I
Fo •
l
:e l
@). l
l
Bostldor, eontrum, KoniDr
BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE
[ .;.;.;.;.;.;.;.;.;.;.;-:-:-]
l
l
:;
; l
' l
l
f
J
r
'
' ' l
'or;j
l
l
l
'l
l
:
l
l
l
•• l
,•
'
l
' l
.
l
Vlnine: med solvnid llare In +3,5 meter över nollplanet flr endast anvlndas f6r
I.Jicsta vAnini med .salvnlvl lika med eller M r
+3~5 meter over nollplanet tir mot 16der Inte anvlndas som bostld.
bostads- och wricsamhatskomplement
'o ; f
@: /
:~ l
: l
.J
'
l
l
~~
l
:::i
l:~
l CQ
l
:
'
:
,'
' '
' '
-
'\
; l -Q l
' l QJ l
' '
/
l
'
®j
acK
l
Il
:l
'
'
l
+1.8c1
ma riu!n utanMr ~ppnln1arna utformas si att provisortsk lnvallnln1 bn utfaras l
h~ndolse
av hlllre vottennivoler.
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
Genomförondetiden slutar s (fem) l r efter att pionen vunnit la'" kroft.
/
Villkor för bygglov
Byglovf.Jr inta Iimniis ffir i ndrild mil rka nviiindning färriiin
markförorenlnsar har avhjllpts.
TECKENFÖRKLARING GRUNDKARTA
- - - - Fastighetsgräns
- - - - - Kvarterstraktgräns
EQL 2 Fastighetsbetec kni ng
[SJ 1:::::::::::]
cs:::J
c:::::::::J
[SJ
l -----;;. [
Byggnader, takens
begränsningslinjer redovisas
Annan byggnad
Tran s f orm atorstation
Trappa
Avvägd höjd
- - -- -
Gata
--------
Gån g - /c ykelbana
@
UPPLYSNINGAR
cetogplonen hor handiiii!IS enlllt PBL 2010:900.
Bygnilders lntl1ferfrlskluft bör Inte pl;u::erills mot Bilst1orcatln.
Skärmta k
sta ket
+1.4
Grundkartan framställd genom
utdrag ur Uddevallas digitala bas karta.
kartstanda r d en l. HMK-K.2.2.6. 1
Fullständighet
standard 2
Lägesnoggrannhet
standard 2
Aktualitet
standard
Skala 1:1000
PLANKARTA
Koordinatsystem
l plan
l höjd
MED
SWEREF 99 12 00
RH 70
SAMRÅDSHANDUNG
Hlndlln&ttftl Mltirw:
• (Grvndbrb)
• (Fos1-.-nlnl)
BESTÄMMELSER
• Milrlcmllj&Jirednl q
Bul llrutNdnl q
• BllhanbedOml'llfll
Pl1nbrl:li 11111d bllltlmiT'IIII•r •
•
•
lllustmlonsllartil
P'llnblllllrtvnlr~t
Uddevalla den 2 8 januari 2015
Beslutsdatum
DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN
EOL 2
• Gmbknt• utnMint.,.
•
INOM KV EOL, UDDEVALLA KOMMUN
Lövträd
Silmr*ts hilndll111 lD15-Dl-Dl
Belysnin gsstolp e
Arkivnr:
Kn'IICONTEKTON
ORIENTERINGSKARTA
1:5000 (Al)
-,.,...,
r!PJAitlbektl!rf\ntldAI
Al-sluolo 1:500 / A3-sluolo 1:1000
10
15
lO
2S
50
15m
l
l
l
l
l
l
l
l
-- -- -....__
....__
....__
....__
....__
//
l
l
l
l
l
/l
J
/
l
~TT/
~l
....__
l
l
l
l
l
l
!/
l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
-'~4
l
,J,
....__
!/
....__
r---
l
l
l
l
l
l
l
{
....__
Befintlig gatuparkering
föreslås ändras till
sidaparkering
Högre byggnad med bostäder/kontor
(eller annan verksamhet med
centrumanknytning
+1.5
....__
....__
-
Befintliga refuger med träd
och gatubelysning
--)
,~L..,
- ,......
_ . .__ - - - - - - - - - .'. _;_;......1
. . __.. .__ -{@)....__
1
+1~
\
\
\
l
o
~-~~'~
\
J
l
l
l
! "'-
\
\
\
\
\
\
\
\
'
\
\
\
\.
\
\.
\
'
Lägre byggnad i mittskeppet över
garage/kontor med planteringsbart
ta k so m utegård
\
sidostråk med entreerl
höjning av marknivå vid entreer
\.
\
'
'
o
\.
\.
\.
\.
'
\.
\.
''
\
\
'
'
\
\
\
\
12
\__
-
-
-
+1.7
+1.6
o
r ---
r--~
-
-
--
-
Exempel framtida
förlängning av gångoch cykelväg
Möjlighet uppföra
en glasad skärmvägg
Förgårdsmark med
gångväg och
planteringar
/
ongatan+
~
l
l
\
ILLUSTRATIONSKARTA med
exempel på framtida utformning/bebyggelse
A3- skala 1:500
Föreslagen ny gångoch cykelväg
/
,:::
-
- -
/
--
--
l 12
v/
-
ILLUSTRATIONSKARTA
SAMRÅDSHANDUNG 20l!MJ3-il3
/
t
DETAlJPLAN FÖR FASTIGHETEN
EO L 2 INOM KV EOL, UDDEVALLA KOMMUN
Bostäder och kontor
Protokoll
2015-04-01
§ 28
Dnr SN 2015/00083
Förtydligande av delegeringsordning och regler för avgifter för
Sammanfattning
I riktlinjer och avgiftssystem vid ansökan om serveringstillstånd behöver förtydligande
göras om att delegeringsordningen ska tolkas så att även ansökningar om tillfälliga tillstånd till allmänheten med flera, icke sammanhängande, dagar kan beslutas av alkoholhandläggare samt att avgiftstaket 8 000 kr ska gälla även tillfälliga tillstånd till allmänheten på samma sätt som tillfälliga tillstånd till slutna sällskap.
Beslutsunderlag
Beslut
att delegeringsordningen ska tolkas så att ansökningar om tillfälliga tillstånd till allmänheten med flera, icke sammanhängande, dagar kan beslutas av alkoholhandläggare, samt
att samma avgiftstak, för närvarande 8 000 kr, ska gälla även för tillfälliga tillstånd till
allmänheten.
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(2)
Socialtjänsten
2015-03-30
Handläggare
Avdelningschef Christer Fransson
Telefon 0522-69 76 46
[email protected]
Förtydligande i delegeringsordning och regler för avgifter för
Sammanfattning
I riktlinjerna kring delegation och avgifter för ansökan om serveringstillstånd krävs
förtydligande om att delegationsordningen ska tolkas så att även ansökningar om
tillfälliga tillstånd till allmänheten med flera, icke sammanhängande dagar, kan beslutas
av alkoholhandläggare samt att avgiftstaket 8.000 kronor ska gälla tillfälliga tillstånd till
allmänheten på samma sätt som tillfälliga tillstånd till slutna sällskap.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2015-03-30
att delegationsordningen ska tolkas så att ansökningar om tillfälliga tillstånd till
allmänheten med flera, icke sammanhängande dagar, kan beslutas av
alkoholhandläggare
att samma avgiftstak , fn 8000 kr , ska gälla även för tillfälliga tillstånd till allmänheten
Ärendebeskrivning
I syfte att förenkla tillståndsgivningen för sökande är det möjligt att söka flera tillfälliga
tillstånd i samma ansökan. I delegationsordningen anges att beslut kan fattas av
alkoholhandläggare om det gäller kortare tid än fyra dagar, men det är inte tydligt om
det även gäller när det gäller en ansökan om flera dagar som inte är sammanhängande.
Tillståndsenheten önskar därför ett förtydligande om att delegationsordningen ska tolkas
så att även ansökningar om tillfälliga tillstånd till allmänheten med flera, icke
sammanhängande dagar, kan beslutas av alkoholhandläggare.
Socialnämnden har beslutat om avgiftstak för serveringstillstånd om 8.000 kr per år för
tillfälliga tillstånd till slutna sällskap. Det sägs dock inte uttryckligen att det också gäller
för tillfälliga tillstånd till allmänheten. För dessa gäller 5.000 kr första dagen och
därefter 1.000 kr per dag. Nu föreligger ansökningar om tillfälliga ansökningar som
skulle innebära en avgift på 15.000 kr vilket inte är rimligt. En så hög avgift kan inte
motiveras utifrån att handläggningen blir mer omfattande och rimmar inte med taket för
övriga tillstånd (8.000 kr).
Dnr SN 2015/00083
Tjänsteskrivelse
2(2)
Socialtjänsten
2015-03-30
Tillståndsenheten föreslår att socialnämnden tydliggör att avgiftstaket 8.000 kronor ska
gälla tillfälliga tillstånd till allmänheten på samma sätt som tillfälliga tillstånd till slutna
sällskap.
Bo Lundgren
Socialchef
Expediera till
Christer Fransson
Avdelningschef
Dnr SN 2015/00083
UaFS
Blad 1
RIKTLINJER FÖR KOMMUNALA RÅDET FÖR ÄLDRE OCH PERSONER
MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SAMT NÄMNDRÅD
Antagna av kommunfullmäktige 2015-03-11 § 54, att gälla från 2015-04-15
1. Ändamål, arbetsuppgifter m.m.
Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning är avsett att vara ett
organ för samråd och ömsesidig information mellan organisationerna för äldre och
personer med funktionsnedsättning å ena sidan och kommunen och dess nämnder eller
styrelser å andra sidan.
Kommunen bereds genom rådet möjlighet att i så god tid som möjligt informera
organisationerna om planer på förändringar av samhällsinsatsernas utformning och
organisation och därmed inhämta synpunkter från organisationsrepresentanterna, så att
dessa kan påverka kommunala beslut. Organisationernas medlemmar bereds genom sina
representanter möjlighet att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens
utformning och föreslå förändringar och förbättringar i frågor som är aktuella för denna
medborgargrupp.
Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning är organisatoriskt
knutet till kommunstyrelsen, där rådets presidium planerar och leder verksamheten.
Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning ska beakta kommungemensamma frågor i de verksamheter som berör äldre och personer med funktionsnedsättning vid övergripande samhällsplanering.
Inom socialnämndens verksamhetsområde skall ett nämndråd finnas med uppgift att
ansvara för att äldre- och personer med funktionsnedsättnings speciella behov
tillgodoses.
Under kommunstyrelsens verksamhetsområde skall ett nämndråd finnas som hanterar
barn och utbildning- kultur och fritids- och samhällsbyggnadsfrågor. Nämndrådet
ansvarar för att äldre- och personer med funktionsnedsättnings speciella behov
tillgodoses.
Det åligger ledamöterna i respektive nämndråd att aktualisera viktiga frågor som berör
målgrupperna äldre och personer med funktionsnedsättning. Vid behov kan
representanter från andra samhällsorgan inbjudas för information eller diskussion i
särskild fråga. Respektive nämndråds presidium leder och planerar verksamheten.
Nämndråden kan även aktualisera frågor hos Kommunala rådet för äldre och personer
med funktionsnedsättning.
Presidierna i Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning samt i
de båda nämndråd utgörs av ordförande samt vice ordförande. Råden ansvarar för att
representanterna från organisationerna får adekvat utbildning för sitt uppdrag vid varje
mandatperiods början.
2. Syfte
Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning samt nämndråden är
avsett att vara referensorgan för samråd och ömsesidig information mellan
organisationerna för äldre och personer med funktionsnedsättning och kommunen.
Råden kan även utgöra remissorgan vid frågor som berör äldre och personer med
funktionsnedsättning.
UaFS
Blad 2
3. Sammansättning av Kommunala rådet för äldre och
personer med funktionsnedsättning samt nämndråd
Kommunala rådet och nämndråd för äldre och personer med funktionsnedsättning
består av representanter från organisationer för äldre och personer med
funktionsnedsättning i
Uddevalla kommun samt förtroendevalda ledamöter utsedda av kommunen.
Ledamot ombesörjer själv kallelse av ersättare i händelse av eget förhinder. Ersättare
inkallas endast vid frånvaro av ordinarie ledamot och erhåller kallelse och
föredragningslista som övriga ledamöter. Med organisation för äldre eller personer med
funktionsnedsättning menas organisation som är ansluten till en riksorganisation och i
vilken varje äldre och person med funktionsnedsättning som så önskar, kan bli medlem.
Ordförande och ledamöter till råden utses för en tid av fyra år fr.o.m den 1 januari året
efter det att val till kommunfullmäktige hållits.
Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning
Representantskap
Ordinarie ledamot
Ersättare
Organisationer för äldre
5
5
Organisationer för personer med
5
5
funktionsnedsättning
Kommunstyrelsen
3
3
Kommunstyrelsens ordförande är tillika ordförande i Kommunala rådet för äldre och
personer med funktionsnedsättning. Två (2) vice ordförande utses av organisationerna, en
från vardera organisationen för äldre respektive personer med funktonsnedsättning.
Övriga förtroendevalda ledamöter utses av kommunstyrelsen och organisationerna för
äldre och personer med funktionsnedsättning utser sina ledamöter vid mandattidens
början.
Nämndråd för äldre- och funktionshinderfrågor inom vård och omsorg
Representantskap
Ordinarie ledamot
Ersättare
5
5
5
5
Socialnämnden
3
3
Ordförande i socialnämnden är tillika ordförande i nämndrådet. Två (2) vice ordförande
utses av organisationerna, en från vardera organisationen för äldre respektive personer
med funktionsnedsättning. Övriga förtroendevalda ledamöter utses av socialnämnden och
organisationerna för äldre och personer med funktionsnedsättning utser sina ledamöter vid
mandattidens början.
Nämndråd för äldre- och funktionshinderfrågor inom utbildnings-, kultur och
fritids- och samhällsbyggnadsfrågor
Representantskap
Ordinarie ledamot
Ersättare
5
5
5
5
Kommunstyrelsen
3
3
Ordförande i nämndrådet utses av kommunstyrelsen. Två (2) vice ordförande utses av
organisationerna, en från vardera organisationen för äldre respektive personer med
funktionsnedsättning. Övriga förtroendevalda ledamöter utses av kommunstyrelsen och
organisationerna för äldre och personer med funktionsnedsättning utser sina ledamöter
vid mandattidens början.
UaFS
Blad 3
4. Arbetsformer
Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning sammanträder 2-4
gånger per år. Nämndråden sammanträder 4-6 gånger per år. Råden kan därutöver
sammankallas efter överenskommelse i respektive presidium. Rådens presidium
ansvarar för att frågor som berör äldre och personer med funktionsnedsättning hanteras
inom råden.
Kallelse och föredragningslista till sammanträde med Kommunala rådet för äldre och
personer med funktionsnedsättning samt till nämndråden utfärdas av respektive
ordförande i samråd med vice ordförande för råden. Kallelse med föredragningslista skall
vara rådens ledamöter och ersättare tillhanda minst 14 dagar före sammanträdet. Justerat
protokoll bör vara utsänt inom tre veckor efter sammanträdet. Kommunstyrelsen ställer
sekreterare till förfogande åt kommunala rådet för äldre och personer med
funktionsnedsättning samt nämndrådet för äldre- och funktionshinderfrågor inom
utbildnings-, kultur och fritids- och samhällsbyggnadsfrågor. Socialnämnden ställer
sekreterare till förfogande åt nämndrådet för äldre- och funktionshinderfrågor inom vård
och omsorg. Beredande tjänstemän deltar vid behov i råden som föredragshållare för att
samla in målgruppernas synpunkter.
Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning samt nämndråden är
ett referensorgan. Med hänsyn till rådens ställning och sammansättning kan det inte
förväntas att råden alltid har en enhetlig uppfattning. De synpunkter som framkommer
skall föras vidare till den nämnd som har att svara för respektive område eller
verksamhet.
5. Ekonomi och ersättning
Som referensorgan förfogar Kommunala rådet för äldre och personer med
funktionsnedsättning samt nämndråden inte över någon egen budget. Representanterna
för organisationerna för äldre och personer med funktionsnedsättning i råden utses av
och representerar sina organisationer. De är således inte politiskt valda kommunala
förtroendemän och omfattas därför inte av kommunens regler för sammanträdesarvoden.
Ersättning till organisationsföreträdarna utgår dock enligt samma regler som
kommunfullmäktige fastställt för ersättning till ledamöter i styrelser och nämnder och
finansieras ur särskilt anslag i respektive nämnds budget.
Protokoll
2015-03-04
§ 22
Dnr SN 2015/00048
Sammanfattning
En årsredovisning för socialnämndens verksamhet år 2014 har upprättats.
Vid socialnämndens sammanträde kommer verksamhets- och personalredovisningen att
kommenteras ytterligare av avdelningschefer och HR-partner.
Beslutsunderlag
Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-02-23 .
Socialnämndens årsredovisning 2014.
Beslut
att godkänna upprättad årsredovisning.
Justerandes signatur )!f(
l /U
P;,_~_
Utdrags bestyrkande
Protokoll
Socialnämnden
2015-03-18
§ 51
Dnr SN 2015/00048
Sammanfattning
En årsredovisning för socialnämndens verksamhet år 2014 har upprättats.
HR-partner Karl Ekström kommenterar personalredovisningen. Avdelningschef JanErik Samuelsson visar en film som kommenterar verksamheten omsorg om äldre och
funktionshindrade rörande hemvård/ordinärt boende. Avdelningschef Anders Fischer
kommenterar verksamheten rörande biståndsbedömning. Avdelningschef Christer
Fransson kommenterar verksamheten personlig assistans och rehabilitering samt
förebyggande socialt arbete.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets protokoll 2015-03-04, § 22.
Beslut
att godkänna de delar av upprättad årsredovisning som redovisats vid dagens
sammanträde.
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(1)
Socialtjänsten
2015-02-23
Handläggare
Ekonom Ingalill Wilske
Telefon 0522-69 70 46
[email protected]
Sammanfattning
Årsredovisning för socialnämndens verksamhet år 2014 har upprättats.
Beslutsunderlag
att godkänna upprättad årsredovisning
Bo Lundgren
Socialchef
Expediera till
Socialtjänstens samtliga avdelningschefer, utredare, utvecklare
Ingalill Wilske
Ekonom
Dnr SN 2015/00048
ÅRSREDOVISNING
2014
SOCIALNÄMNDEN
UDDEVALLA KOMMUN
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SIDA
FÖRVALTNINGSCHEFEN
1
ORGANISATION
3
EKONOMISK REDOVISNING
Årets resultat, kort kommentar
Resultaträkning
Årets resultat
Driftredovisning per kontogrupp
Intäkter
Kostnader
Driftredovisning per verksamhet
Budgetavvikelse per verksamhet och avdelning
Budgetavvikelse per verksamhet och tertial
6
7
8
9
10
11
12
14
15
PERSONALREDOVISNING
16
VERKSAMHETSREDOVISNING
Individ- och familjeomsorg
LSS/SFB insatser
Omsorg om äldre och funktionshindrade
23
49
59
2
Förvaltningschefen
Nu har du socialnämndens årsredovisning i din hand, mycket text, siffror och
innehåll. Bra att ha som uppslagsbok och för att kunna se hur förvaltningens
olika verksamheter utvecklats genom åren. För att kunna förstå framtiden måste
man känna till sin historia!
2014 har efter några svåra år mer präglats av nya tag och framåtanda. Många
verksamheter och anställda har fått nya uppgifter men i vardagen är det nog för
de flesta som förr!
Det som kan tilläggas till den avdelningsvisa/ verksamhetsvisa redovisningen är
det arbete som bedrivs för att öka effektiviteten och kvaliteten i hela
socialtjänsten. Samverkan sker exempelvis både internt och extern på många
plan. Med NU-sjukvården genom vårdsamverkan och närsjukvårdsarbete. Med
kommunalförbundet Fyrbodal genom regelbundna nätverksmöten i alla
verksamheter och exempelvis socialchefsmöten och Mas- nätverk.
Socialtjänsten ingår som en part i det finansiella samordningsförbundet
Uddevalla, Orust och Färgelanda. Som syftar till att förstärka
rehabiliteringsarbetet för personer med flera myndighetskontakter.
Ny teknik gör sig hela tiden gällande och utvecklar verksamheten. För
närvarande planeras digitalisering av trygghetslarmen, dokumentation sker på
läsplattor och ett omfattande projekt, iMedtech, har genomförts med många goda
och nya idéer.
Förvaltningen arbetar metodiskt med att ta fram ett nytt kvalitetsledningssystem
och har centralt i ledningsgruppen successivt förändrat och förbättrat
mötesstrukturen
Information till personalen är en stor utmaning. All personal ansvar och har
skyldighet att ta till sig ny information och förvaltningen söker att genom
samverkansgruppen, apt-n, frukostmöten med chefer, månadsbrev och
"inblicken" att informera om allt som är viktigt för att förstå helheten.
Värdegrundsarbetet har haft en framskjuten plats inom stora delar av
socialtjänsten för att ytterligare öka personalens förståelse och kunskap kring
mötet av våra medborgare.
Nya utmaningar väntar. Ekonomin är i balans men vi ser ökade behov inom så
gott som alla områden. Ensamkommande flyktingbarn, demografin befolkningsutvecklingen med fler äldre och färre i arbetsför ålder, ökade krav
från medborgare, ökad individualisering, ökad tillsyn, ökade miljökrav, krav på
heltidstjänster, jämställdhet, arbetsmiljö mm, listan kan göras lång. Behoven är
oändliga, resurserna ändliga. Kraven på förändringar kommer inte att minska
utan nya innovationer, metoder och arbetssätt kommer att krävas för att möta
morgondagens krav.
3
De senaste åren har visat att verksamheterna klarar av stora förändringar och
med all den kompetens som finns kan vi se på framtiden med tillförsikt och ta
oss an nya och utmanande uppdrag.
Bosse Lundgren
Socialchef
4
ORGANISATION
Förtroendemannaorganisation
Socialnämndens sammansättning under 2014 har varit:
Ledamöter (13 st.)
Elving Andersson (C), ordförande
Said Olsson (M), 1:e vice ordförande
Stefan Skoglund (S), 2:e vice ordförande
Ann-Charlott Gustafsson (M) (t.o.m. den 31 maj)
Fredrik Södersten (M) (fr.o.m. den 1 juni)
Camilla Josefsson (M)
Sigvard Andersson (FP)
Karin Molander (MP)
Abshir Macow (S)
Lars-Erik Ljungberg (S)
Nora Åkare (S)
Jan-Olof Andersson (S)
Ulf Fagerberg (UP)
Ersättare (7 st.)
Ewa Tillander (C)
Gerd Andersson (FP)
David Sahlsten (KD)
Lidija Beljic (S)
Linnéa Ellström (S)
Lars-Olof Laxrot (V)
Sven Hassler (MP)
Socialnämnden har haft 13 sammanträden. Protokollen omfattar 505 paragrafer.
Socialnämnden har uppdragit åt arbetsutskottet att självständigt handlägga eller
bereda vissa ärenden.
5
Arbetsutskottets sammansättning under 2014 har varit:
Ledamöter (5 st.)
Elving Andersson (C), ordförande
Said Olsson (M), 1:e vice ordförande
Stefan Skoglund (S), 2:e vice ordförande
Karin Molander (MP)
Nora Åkare (S)
Ersättare (3 st.)
Sigvard Andersson (FP)
Lars-Olof Laxrot (V)
Arbetsutskottet har haft 18 sammanträden. Protokollen omfattar 273 paragrafer.
Arbetsorganisation
Socialtjänsten bedriver en bred verksamhet och ansvarar för omsorg för äldre,
funktionshindrade samt stöd och rådgivning till barn, ungdomar och vuxna.
Administrativa avdelningen är en servicefunktion till nämnd, förvaltning och
verksamhet och svarar för ett antal specialistfunktioner som ekonomi, IT etc.
Biståndsavdelningen svarar för utredning och beslut inom äldreomsorg,
funktionsnedsättning samt färdtjänst.
Inom avdelningen för särskilda boenden återfinns huvuddelen av kommunens
särskilda boende för äldre, inklusive korttids- och gästplatser.
Hemvårdsavdelningens ansvarsområde är omvårdnad, service och hemsjukvård
till personer som bor i eget boende och som har behov av dessa insatser. Inom
avdelningen finns dessutom ett antal äldreboenden bestående av egna
lägenheter och där insatserna liknar traditionell hemtjänst. I övrigt finns
nattpatrull, trygghetslarm, socialtjänsten samtliga tillagningskök samt
organisationen för mat- och varudistribution till äldre och funktionshindrade.
6
Avdelningen för assistans och rehabilitering svarar för personlig assistans och
rehabilitering till människor, som drabbats av funktionsnedsättning eller
sjukdom, så att de kan leva så självständigt och aktivt som möjligt och
därigenom skapa förutsättningar för ett gott liv.
Avdelningen för stöd och service till personer med funktionsnedsättning,
ansvarar för insatser enligt LSS-lagstiftningen som boende, daglig verksamhet,
kontaktpersoner, ledsagning avlösarservice i hemmet och korttidsvistelse
utanför det egna hemmet.
Sociala avdelningen utgör en del av individ- och familjeomsorgen (IFO) inom
socialtjänsten i Uddevalla. Här finns det man traditionellt förknippar med
socialvård som exempelvis försörjningsstöd, flyktingmottagning samt vårdoch behandling för barn, ungdomar och missbrukare. Avdelningen svarar även
för socialtjänstens insatser riktade till personer med psykiska funktionshinder.
Avdelningen för förebyggande socialt arbete arbetar för att barn och ungdomar
skall få växa upp under gynnsamma förhållanden och att människor med
psykiska funktionsnedsättningar skall få tillgång till rätt stöd och hjälp.
Till avdelningen hör även arbete med drogsamordning, handläggning av
alkoholserveringstillstånd, tobak, folköl och nikotinläkemedel, medling och
verkställning av domslut med påföljd ungdomstjänst.
7
Årets resultat
Verksamhetsområde
Individ- och familjeomsorg
Insatser enl LSS, SFB
Omsorg om äldre och
funktionsnedsatta
Gemensam verksamhet
Summa avvikelse
Avvikelse
mot budget
-1 927 tkr
- 168 tkr
+ 6 991 tkr
-2 314 tkr
+2 582 tkr
Socialnämnden visar ett överskott mot budget på 2,6 mkr. En lång rad
förändringar i nämndens verksamhet under de senaste åren tillsammans med
justeringar av nämndens budgetram har gjort att verksamheten kunnat bedrivas
inom 2014 års tilldelade budgetram. Sveriges kommuner och landsting, SKL,
har betalt ut prestationsbaserade statsbidrag som gör att ett mindre överskott
uppstår.
Kostnaderna för barnoch ungdomsvård och missbruksvård har ökat under året
till följd av fler beslut om placering på institution. De verksamheterna
överskrider budgeten med ca 12 mkr.
Under flera tidigare år har verksamheten personlig assistans enligt SFB varit
underbudgeterad. Så är det inte längre då det i år fanns utrymme att öka
budgeten.
Mer än hälften av socialnämndens kostnader finns inom verksamheten omsorg
om äldre och funktionsnedsatta. Nämndens underskott de senaste åren har
återfunnits här. Det är också där de största verksamhetsförändringar genomförts
de senast 2-3 åren. Bl a ha antalet platser på särskilda boenden för äldre minskat
vilket fått till följd att antalet timmar i hemtjänsten ökat liksom antalet dagar då
betalningsansvaret till regionen fallit ut. Verksamhetens överskott består till
hälften av de tidigare nämnda prestationsbaserade statsbidrag som utbetalts
2014. Det är i dagsläget oklart om dessa statsbidrag kommer att finnas kvar efter
år 2015. Resterande överskott kan till stor del tillskrivas att avvecklingen av
Arödsdals äldreboende genomfördes snabbare än budgeterat.
8
RESULTATRÄKNING
Tkr
2014-12-31
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
266 743,7
258 147,0
-1 384 865,5
-1 345 826,1
-4 867,3
-4 092,0
-1 122 989,1
-1 091 771,1
1 125 717,0
1 085 529,0
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD
Kommunbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
ÅRETS RESULTAT
FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
2013-12-31
0,0
52,0
-144,8
-65,0
2 583,1
-6 255,1
2 583
-6 255
Eget kapital 1996-2015
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
96
-20 000
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
9
ÅRETS RESULTAT
Resultatutveckling år 2004-2014
40 000
30 000
-04
20 000
-09
-05
10 000
-06
0
-07
-08
14
-10 000
-13
-10
-20 000
-30 000
-11
-40 000
-50 000
-12
-60 000
Efter fyra år med underskott mot budgeten har nu de stora förändringarna som genomförts i
verksamheten lett till att årets resultat är ett överskott mot budget på 2,6 mkr.
Mellan år 2004 och 2009 visade socialnämnden positiva resultat. Det egna kapitalet
ökade då under en rad år. Därefter följde fyra år med underskott. Det egna kapitalet sjönk då och
är nu i -57 tkr.
Utveckling av eget kapital 2004-2014
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
-20000
101 829
88 611
77 996
47 242 51 813
62 096
55 909
24 228
3615
04
05
06
07
08
09
10
11
12
-2640
-57
13
14
10
DRIFTREDOVISNING PER KONTOGRUPP tkr
Kontogrupp
Utfall-14
Budget -14
Avvikelse
-6 112
-49 874
-258
-48 274
-154 296
-3 583
0
0
-4 348
-4 439
-48 026
-83
-47 142
-131 150
-1 707
0
0
-4 239
-266 744
-236 786
1 673
1 848
175
1 132
23 146
1 876
0
0
109
29 956
Inköp av anläggningstillgångar
Inköp av anläggn- o. underhållsmtrl
Lämnade bidrag
Köp av verksamhet
Interna arbetsfördelningar
Inköp av anläggn.tillg,Bidrag,
Entreprenad & Konsulttjänster
567
605
84 855
181 133
647
-892
509
81 769
137 930
360
-1 459
-96
-3 086
-43 204
-287
267 807
219 676
-48 132
50
51
53
54
55
56
58
59
5
Löner arbetad tid
Löner ej arbetad tid
Andra kontanta ersättningar
Kostnader för naturaförmåner
Kostnadsersättningar
Sociala avgifter enl. lag o. avtal
Övriga personalkostnader
Intern personalkostnads fördelning
Kostnader för arbetskraft
547 116
91 630
327
0
6 187
251 911
66
115
897 350
602 153
14 307
255
5 822
248 827
-3 587
40 060
907 836
55 037
-77 323
-72
0
-365
-3 084
-3 653
39 945
10 486
60
61
62
63
64
65
66
68
69
70
71
72
73
74
76
77
79
Lokal o markhyror, fastigh.service
Fastighetskostnader
Bränsle, energi o vatten
Hyra/leasing av anläggningstillg
Förbr.inventarier o förbr.mtrl.
Kontorsmtrl o trycksaker
Rep. o underh. av maskiner o inv.
Tele It- kommunikation
Transportmedel
Transporter o resor
Representation
Annonser, reklam, information
Försäkr. avg, riskkostnad
övriga främmande tjänster
Diverse kostnader
Interna tjänster
Avskrivningar och internränta
107 685
5 827
2 316
185
41 180
1 129
2 967
4 479
8 655
1 496
1 059
549
1 650
18 618
3 375
18 535
4 867
224 574
108 615
4 544
2 070
118
45 341
1 419
3 881
4 308
7 216
2 186
185
143
710
15 163
7 163
26 758
5 212
235 031
930
-1 283
-246
-67
4 161
290
914
-171
-1 439
690
-874
-406
-940
-3 455
3 788
8 223
344
10 457
Verksamhetens kostnader
1 389 731
1 362 543
-27 189
Skatteintäkter, kommunbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultaträkn. övriga int o kostn.
-1 125 717
0
145
-1 125 572
-1 125 717
-59
20
-1 125 756
0
0
-59
-125
-184
0
-2 585
0
2 585
30
31
33
34
35
36
37
38
39
Försäljning
Fastställda taxor och avgifter
Övriga avgifter och ersättningar
Hyror och arrenden
Bidrag
Försäljning av verks o entrepr.
Försäljning av exploateringsfastighet
Försäljning anl. tillgångar
Diverse interna intäkter
Verksamhetens intäkter
40
41
45
46
49
4
80
84
85
8
Netto
11
INTÄKTER
Intäkter per kontoklass 2014
Hyror
Taxor o Avgifter
Ersättningar
Taxor o Avgifter 7% 3,5 %
0,3%
80 mkr
3,6 %
mkr
48,33mkr
49,9 mkr
Bidrag
11%
128 mkr
Bidrag
11,1 %
154,3 mkr
Övriga intäkter
Övriga intäkter
1,0 %
0,7%
14,3
mkr
8 mkr
Kommunbidrag
80,8%
Kommunbidrag
1 125,7 mkr
81%
929 mkr
Socialnämndens externa intäkter uppgick under 2014 till totalt 1 392 mkr.
Kommunbidraget är den summa som kommunfullmäktige tilldelat nämnden som budgetram.
Intäkter från taxor och avgifter består av kostavgifter inom LSS/SFB, omsorg om äldre och
funktionshindrade, färdtjänstavgifter, hemsjukvårdsavgifter samt omvårdnadsavgifter inom omsorg om
äldre och funktionsnedsatta. Av bidragsintäkterna på 154 mkr kommer ca 53% från Försäkringskassan
och avser assistansersättning. Statsbidrag för flyktingar, statsbidrag för moms och prestatonsbaserade
statsbidrag är andra bidrag som influtit under 2014.
Hur verksamheten finansierats under 2014 åskådliggörs av följande tabell:
Finansering per verksamhet i procent 2014
Verksamhet
Gemensam verksamhet
Individ- o familjeomsorg
LSS/SFB insatser
Omsorg om äldre &
funktionsnedsatta
Totalt
Kommunbidrag
Avgifter
Hyror
Bidrag
Övrigt
TOTALT
99,6%
80,4%
71,1%
0,0%
0,1%
0,9%
0,0%
0,4%
2,6%
0,0%
18,1%
24,5%
0,4%
0,9%
0,9%
100,0%
100,0%
100,0%
84,7%
81,0%
5,9%
3,4%
5,0%
3,5%
3,4%
11,1%
1,1%
1,0%
100,0%
100,0%
Intäkterna från hyror inom omsorg om äldre och funktionsnedsatta kommer från bl a hyror i kommunens
särskilda boenden. Det gör att andelen är hög.
InomLSS/SFB är erhålls bidrag till personaliga assistenter från Försäkringskassan
vilket ger den höga bidragsandelen. Inom individ och familjeomsorgen medför statsbidrag för
flyktingverksamhet att bidragsandelen är hög.
12
KOSTNADER
Kostnader per kontoklass 2014
Köp av verksamhet
13,0%
181 mkr
Bidrag mm
6,1%
85 mkr
Tjänster mm
2,7%
37 mkr
Lokaler, material mm
13,6%
189 mkr
64,6%
897 mkr
Kostnadsförändring
Lokaler, material m.m
Bidrag m.m
Köp av verksamhet
Tjänster m.m.
TOTALT
Ökning (+) / minskning (-)
2014
2013
3,5%
0,6%
5,1%
14,1%
-1,0%
-8,4%
2,1%
3,9%
5,2%
9,3%
3,1%
5,7%
Kostnaden för arbetskraft har ökat med avtalsenliga löneökningar och kostnader för de fler personer
personer som sysselsätts i egen verksamhet då Sofiedals äldreboende inte längre drivs på entreprenad.
Kostnaden för lokaler har utöver indexökning ökat till följd av att Södertulls äldreboende öppnades i
slutet av 2013. 2014 är det första året som vi hela året haft kostnader för de lokalerna vars hyra är
högre än Äsperöds äldreboende som ersattes med Södertull.
13
DRIFTREDOVISNING PER VERKSAMHET
tkr
Intäkter
Kostnader
Netto
GEM VERKSAMHET
Förvaltningsgemensam ledning o adm
Arbetsmiljöåtgärder
Arbetstekniska hjälpmedel
Nämnd- och styrelsearbete
156
40 996
22
0
536
2 684
-40 840
0
-514
-2 684
TOTALT GEM
178
44 216
-44 039
2 398
49 191
-46 792
592
4 574
1 915
5
13 007
16 094
30 078
1 174
318
620
1 527
19 177
-12 415
-11 520
-28 163
-1 169
-318
-620
-1 527
-17 060
24
1 419
3 755
2 167
137
797
174
2 948
9 840
-3 719
-2 029
-119
-787
-174
-2 924
-8 421
6 131
40 549
23 988
19 500
821
0
826
918
272
231
3 032
3 563
1 573
1 566
245
360
1 371
10
3 925
-34 419
0
0
0
0
4 488
0
-2 212
-3 562
-747
-1 566
-245
-360
-453
261
-3 694
46 432
226 696
-180 264
INDIVID O FAMILJEOMSORG
Försörjningsstöd
Barn- och ungdomsvård:
Institutionsvård, LVU
Institutionsvård, SOL
Familjehem
Strukturerad öppenvård
Kontaktpersoner
Avlastningshem
Kontaktfamiljer barn och unga
Övriga öppna insatser
Missbruksvård:
Institutionsvård, LVM
Institutionsvård, SOL
Familjehem
Strukturerad öppen vård
Kontaktpersoner
Bistånd avseende boende
Övriga öppna insatser
Övrig individ-o familjeomsorg:
Gemensam ledning och administration
Övriga kostn/intäkter institutionsvård
Familjehem, ej missbrukare
Institutionsvård vuxna, ej missbrukare
Bostadssociala åtgärder
Invandrar- o flyktingverksamhet
Introduktionsersättning till flyktingar
Arbetsmarknadsåtgärder
Familjerätt
Familjerådgivning
Strukturerad öppenvård vuxna
Övriga kontaktpersoner
Bidrag till sociala föreningar
Alkoholtillstånd
Tobakstillsyn
Öppna förskolor
TOTALT IFO
2 117
36
138
17
10
14
Intäkter
Kostnader
Netto
SSF
Boende:
Gruppbostäder
Familjehem, elevhem
Särskilt boende för barn och unga
15 930
509
22
149 049
9 254
2 831
-133 119
-8 745
-2 810
4 120
44 758
-40 638
81 522
111 204
-29 681
Individuellt stöd:
Kontaktpersoner
Personlig assistent, LSS
Ledsagarservice
137
0
3 215
9 935
5 524
-3 215
-9 798
-5 524
Familje/anhörigstöd:
Avlösarservice i hemmet
Stödfamilj
Korttidsvistelse
28
786
680
638
14 524
-680
-610
-13 739
7
5 291
-5 284
103 060
356 903
-253 842
Särskilt boende:
Särskilt boende/annat boende med vård o
Boende med särskild service
Korttidsboende
70 692
2 929
1 025
365 192
22 805
24 520
-294 500
-19 876
-23 495
Ordinärt boende
Hemtjänst
Boendestöd
Övriga insatser i ordinärt bonede
Personalig hjälpmedel
21 521
588
1 302
4 898
189 966
12 403
5 911
-168 445
-11 815
-4 609
4 898
3 786
-3 786
0
Daglig verksamhet
Personlig assistent, SFB
Övrigt SSF:
TOTALT SSF
ÄLDREOMSORG
Betalningsansvaret:
Medicinskt färdigbehandlade
Medicinskt färdigbehandlade psykiatri
Hemsjukvård
1 893
55 840
-53 947
Rehabinsatser
248
13 143
-12 895
3 363
492
2 211
6 625
11 309
13 381
1 225
4 601
7 238
29 854
-3 262
-10 817
-11 170
0
-6 013
-25 253
TOTALT ÄO
116 986
761 973
-644 983
TOTALT SOCIALTJÄNSTEN
266 656
1 389 788
-1 123 132
Övrig äldre- o handikappomsorg:
Kostservice
Öppen dagverksamhet, förebyggande hem
Arbetsterapimottagning
Föreningsbidrag
Färdtjänst
15
BUDGETAVVIKELSE PER VERKSAMHET OCH AVDELNING tkr
Sociala avd
INDIVID- O FAMILJEOMSORG
Försörjningsstöd
565
Förebyggan
de avd
Särskilda
boende
Assistans och
rehab
Hemvård
Stöd och
service
Bistånds
avdelningen
TOTALT
Adm avd
0
0
0
0
0
0
206
Barn o ungdomsvård
-11 386
Missbruksvård vuxna
-3 584
Familjerätt, familjerådgivn
-84
Övriga insatser if
6 376
Gemsam verksamhet ifo
3 879
349
0
0
0
0
0
1 284
0
0
0
0
0
0
1 154
0
0
0
0
0
0
0
104
0
0
0
0
0
3
269
0
0
0
0
0
-1 062
3 086
TOTALT IFO
-4 234
722
0
0
0
0
0
1 585
-1 927
0
0
-493
0
0
837
-4 013
2 803
0
0
0
0
0
-407
-18
-57
0
0
0
0
-868
0
0
-393
0
0
0
0
0
1 804
0
74
0
0
0
0
0
470
146
-53
0
0
-493
0
-868
2 704
-3 885
2 374
-866
-482
-1 261
1 878
563
-168
Omsorg om äldre och funktionsnedsatta (SOL, HSL)
Särskilt boende
3 641
-67
10 924
LSS; SFB INSATSER
Boende
Daglig verksamhet
Personlig assistent
Övriga insatser LSS
Gemensam vh LSS
Summa
Ordinärt boende
Hälso- och sjukvård
Övrigt ÄoF
Gemensam vht Äof
Summa
GEMENSAMMA KONTO
Politisk vht, administratio
Summa
TOTALT
-4 660
585
0
-540
9 239
0
-1 624
7 822
0
0
-24 886
1 551
651
-2
0
-2 845
2 111
0
0
-25
225
29
0
0
272
0
398
256
-935
771
-9 753
-2 430
19 122
-18 072
-110
1 180
4 871
6 991
68
0
-346
3 869
523
0
-154
911
3 650
-40
8 954
4 186
3 491
0
-25 182
11 932
0
0
0
0
-146
0
91
-2 259
0
0
0
0
-146
0
91
-2 259
-2 314
-2 314
-584
682
8 461
4 186
2 477
2 704 -28 976
13 632
2 582
16
BUDGETAVVIKELSE PER VERKSAMHET OCH TERTIAL
Tertial 1
14-04-30
Tertial 2
14-08-31
Bokslut
14-12-31
Budget
14-12-31
Avvikelse
i%
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
FÖRSÖRJNINGSSTÖD
BARN O UNGDOMSVÅRD
MISSBRUKSVÅRD VUXNA
FAMILJERÄTT, FAMILJERÅDGIVN
ÖVRIGT
GEM VHT IFO
TOTALT IOF
0
-4 414
-2 600
-166
2 400
459
-4 321
-400
-10 004
-3 455
-180
5 472
1221
-7 346
771
-9 753
-2 430
-84
6 483
3 086
-1 927
47 563
63 039
15 741
4 224
10 265
37509
178 341
1,6%
-15,5%
-15,4%
-2,0%
63,2%
8,2%
-1,1%
-4 332
-850
-1 842
587
1 695
-4 742
-3 246
-60
-1 322
600
1 038
-2 990
-866
-482
-1 261
1 878
563
-168
143 888
40 155
38 218
25 625
5 848
253 734
-0,6%
-1,2%
-3,3%
7,3%
9,6%
-0,1%
5 123
7 421
19 122
337 912
5,7%
-14 499
-20 673
-18 072
173 816
-10,4%
-382
2 017
-110
88 966
-0,1%
0
843
1 180
22 618
5,2%
LSS, SFB INSATSER
BOENDE
DAGLIG VERKSAMHET
PERSONLIG ASSISTENT - SFB
ÖVRIGA INSATSERLSS
GEM VHT LSS
TOTALT LSS
OMSORG OM ÄLDRE OCH
FUNKTIONSNEDSATTA
SÄRSKILT BOENDE
ORDINÄRT BOENDE
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
ÖVRIGT ÄOF
GEM VHT ÄOF
2 174
972
4 871
30 124
16,2%
-7 584
-9 420
6 991
653 436
1,1%
POLITISK VHT, ADMINISTRATION
963
2 040
-2 314
40 263
-5,7%
TOTALT GEM
963
2 040
-2 314
40 263
-5,7%
-15 684
-17 716
2 582
1 125 774
0,2%
TOTALT ÄO
GEMENSAMMA KONTO
TOTALT
17
PERSONALREDOVISNING
Personalkostnader per verksamhet
Omsorg om äldre och
funktionsnedsatta
60%
Insatser enl LSS/SFB
27%
Individ &
familjeomsorg
11%
Gemensam verksamhet
2%
Antal tillsvidareanställda per verksamhet:
Antal anställda dec –14 Därav heltid dec –
14
Förvaltningsledningen
10
100%
Administrativa avdelningen
20
85%
Sociala avdelningen
237
85%
Avdelningen för stöd och
287
60%
service till personer med
Hemvårdsavdelningen
502
47%
Avdelningen för särskilda
587
30%
boenden
Biståndsavdelningen
17
100%
Avdelningen för förebyggan18
72%
de socialt arbete
Avdelningen för assistans och
153
54%
rehabilitering
Konverterade och oplacerade
101
26%
TOTALT
1932
50%
Den största gruppen deltidsanställda finns inom Hemvårdsavdelningen,
avdelningen för särskilda boenden, avdelningen för stöd och service till
personer med funktionsnedsättning och avdelning för assistans och
rehabilitering, konverterade och oplacerade. Sammanlagt är 975 personer
deltidsanställda.
18
Avslutade under 2014:
Avgångsorsak
Avliden
Avsked
Förhandlingsuppgörelse
Slutat i kommunen
Sjukersättning
Till annan befattning inom förvaltningen
Till annan befattning inom förvaltningen pga
omorganisation
Till annan befattning inom kommunen
Uppsagd - arbetsbrist
Uppsagd – personliga skäl
Ålderspension
Annan orsal
TOTALT
Avgångsorsak
Avliden
Avsked
Förhandlingsuppgörelse
Slutat i kommunen
Sjukersättning
Till annan befattning inom
förvaltningen
förvaltningen
pga
omorganisation
kommunen
Uppsagd - arbetsbrist
Ålderspension
Annan orsak
TOTALT
Antal
1
1
2
82
3
28
3
1
12
3
47
2
185
Äldreomsorg
Stöd och service till
personer med
Övriga
1
1
2
33
3
11
0
0
0
9
3
0
0
0
40
0
14
0
3
0
1
0
0
3
1
30
1
87
0
0
9
0
24
9
2
8
1
74
Avslutade på grund av sjukersättning:
2013
2014
Antal personer
Genomsnittsålder
4
3
56,5
59,3
19
Avslutade på grund av ålderspension:
Antal personer
31
30
47
2012
2013
2014
Genomsnittsålder
64,84
65,07
65,87
Konverterade till tillsvidareanställning:
Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie eller allmän
visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under de senaste fem åren,
övergår anställningen till en tillsvidareanställning
Den 2013-12-31 var 65 personer anställda i Resursgruppen. Under 2014 har
ytterligare 64 personer blivit konverterade till tillsvidareanställning varav sex har
slutat på egen begäran.
Fördelningen mellan kvinnor och män uppgår till 88% kvinnor och 12% män.
Inom förvaltningen fanns 64 månadsavlönade vikarier samt 66 månadsavlönade
anställda på allmän visstidsanställning per den 2014-12-31.
ÅLDERSFÖRDELNING – tillsvidareanställda
Ålder
-29
30-39
40-49
50-59
60TOTALT
Kvinnor
224
300
468
505
203
1700
Män
24
69
48
62
29
232
Totalt
248
369
516
567
232
1932
%
13
19
27
29
12
20
Genomsnittsålder:
Tillsvidareanställda
Kvinnor
Män
Totalt
46,73 år
45,62 år
46,59 år
SJUKFRÅNVARO
Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de månadsavlönade arbetstagarnas
sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgift lämnas också om den andel av
sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar
eller mer, sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt sjukfrånvaron för
anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30 – 49 år och 50 år eller äldre.
Sjukfrånvaron har ökat från 7,77% under år 2013 till 9,17% under år 2014. Den
största ökningen har skett inom långtidsfrånvaron för kvinnor.
Sjukfrånvaro i %
Total sjukfrånvaro i %
2013
2014
7,77%
9,17%
Därav långtidsfrånvaro i %
2013
2014
49,10%
57,48%
Sjukfrånvaro i % fördelad efter kön.
Kön
Kvinnor
Män
2013
8,12%
5,51%
2014
9,85%
5,07%
(> 60 dagar)
2013
2014
49,26%
58,85%
49,10%
41,18%
Sjukfrånvaro i % fördelad i åldersgrupper och kön:
Åldersgrupp
- 29 år
30 – 49 år
50 år
(> 60 dagar)
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
2013
2014
2013 2014
2013
2014
2013
2014
9,96% 7,30% 4,95% 3,30% 28,35% 33,62% 5,60% 0,00%
7,89% 9,66% 3,18% 4,40% 47,41% 56,13% 22,93% 25,89%
8,65% 10,62% 8,20% 6,30% 55,11% 65,28% 64,54% 58,63%
21
ARBETSMILJÖ
Under 2014 har 145 anställda varit föremål för rehabilitering/arbetsanpassning,
varav:
Erhållit annat arbete inom
förvaltningen/kommunen
Helt sjukskrivna
Pension
Sjukersättning
Slutat på egen begäran
Tidig rehab – upprepad korttidsfrånvaro
Återgått delvis i arbete
Återgått i ordinarie arbete
5
44
1
3
2
21
4
26
39
Antalet anmälda arbetsskador har minskat från 334 anmälda arbetsskador under
år 2013 till 278 anmälda arbetsskador under 2014.
Arbetsskadorna är fördelade enligt:
Befattning
Antal
Assistent
Boendehandledare
Ekonomibiträde
Enhetschef
Fältsekreterare
Habiliteringsassistent
Habiliteringspersonal
MAS
Personlig assistent
Sjuksköterska/distriktssköterska
Socialrehabiliterare
Socialsekreterare
Stödassistent
Undersköterska
Vårdbiträde
1
1
4
2
1
12
59
1
15
3
10
1
1
138
29
De flesta arbetsskadorna beror på:
Fysisk överbelastning
Färd- och halkolyckor
Hot och våld
Psykisk överbelastning
Stickskada
Övriga
47
41
76
57
7
50
Antal arbetsskador per
anställd i respektive
befattning
0,05
0,05
0,22
0,03
0,5
0,22
0,34
1
0,17
0,04
0,23
0,02
0,33
0,26
0,15
22
Tillbuden har ökat från 217 under 2013 till 229 under 2014.
Tillbuden är fördelade enligt:
Befattning
Aktivitetssamordnare
Arbetskonsulent
Behandlingsassistent
Boendehandledare
Enhetschef
Habiliteringsassistent
Habiliteringspersonal
Personlig assistent
Socialrehabiliterare
Stödpedagog
Undersköterska
Vaktmästare
Verksamhetspedagog
Vårdbiträden
Antal
11
1
5
1
1
1
62
1
26
1
86
1
5
27
Antal tillbud per anställd i
respektive befattning
0,73
1
0,29
0,05
0,02
0,02
0,35
0,01
0,66
0,5
0,16
1
0,25
0,14
De flesta tillbuden beror på:
Hot
Ingen vikarie (stress)
Övriga
70
82
69
Kontinuerligt sker det arbete med förebyggande åtgärder. Olika
arbetsmiljöutbildningar sker centralt i förvaltningen. Ute på de olika
arbetsplatserna upprättas handlingsplaner för att motverka bl a våld och hot,
kränkande särbehandling och alkoholproblem. Rutiner skall finnas för
introduktion av nyanställda och vid sjukfrånvaro.
Varje arbetsplats skall upprätta en handlingsplan gällande systematiskt
arbetsmiljöarbete av arbetsmiljön och revidera den årligen.
Under 2014 har följande grupper erhållit handledning:
Undersköterskor, vårdbiträden, habiliteringspersonal, habiliteringsassistenter och
personliga assistenter.
UTBILDNING
Under 2014 fanns ca 3,7 mkr avsatta för kompetenshöjande utbildning och har
bland annat handlat om:
Mångfaldsutbildning, ekonomisystemet raindance, psykisk livräddning, det goda
värdskapet, arbetsplatsombudsutbildning, iMedTech, miljöarbete EMAS, berika
livet med kultur, riskbruk/missbruk hos äldre, syninstruktörsutbildning, ICFutbildning, Avvikelsehantering informationsutbildning, Äldresäkerhetsombud,
rullstolskurs,/ fördjupning Cross 5, Psykisk (o)hälsa, Kognition,
23
sömnproblematik, anhörigstöd 7,5 hp, nya målgrupper ställer nya krav på
demensomsorgen, taktil påbyggnadsutbildning.
Appar, bilder och e-hjälpmedel i vården 7,5 hp, ledarskap, medarbetarskap och
hälsa 7,5 hp, basal demensutredning, manuella förflyttningar, förflyttning med
personlyft, medicindelegation, neuropsykiatriska funktionshinder, teckenspråk,
mulimodal smärtrehabilitering, teamutbildning senior alert, kognitiv
rehabilitering, palliativa registret, NPÖ, ROAG, Motiverande samtal,
avvikelsehantering HSL, NPT, ICF HSL dokumentation, MMR,
nutritionsutbildning
Social dokumentation, processhandledarutbildning, procapita- AGL, NPÅ/MPÖ,
handledarutbildning 7,5 hp, huvudhandledarutbildning, ADHD, Stroke,
Diabetes/apodos, kol, inkontinens, BPSD, etikutbildning,
säkerhetspennkanylutbildning, MI, supported employment, ICDP-vägledande
samspel, AKK
Centralt anordnade utbildningar:
Brandskyddsutbildning, våld och hot, hygien, förflyttning, introduktion samt
vikarieintroduktion, medarbetarsamtal, NetRecruiter, personalsystemet medvind,
beställarutbildning, excel, reflektionshandledarutbildning, värdegrund.
Validering:
Under 2014 har 17 tillsvidareanställda arbetstagare erhållit plats på
vuxenutbildningens omvårdnadsprogram/validering-distansstudier. Av dessa
kommer 3 från särskilda boende, 6 från hemvården, 4 personlig assistent, 3 från
stöd och service till personer med funktionsnedsättning och 1 från
socialpsykiatrin.
Omvårdnadslyftet:
Under 2014 har 6 tillsvidareanställda arbetstagare erhållit plats på
valideringsutbildning. Av dessa kommer 3 från hemvården och 3 från särskilda
boende.
Förflyttningsteknik:
Under 2014 har 11 anställda genomgått grundutbildning och 669 anställda har
genomgått repetition i förflyttningsteknik. Dessutom har 128 personer
genomgått utbildning i förflyttningsteknik som en del i
introduktionsutbildningen.
Ökad sysselsättningsgrad
Socialnämnden fattade beslut om att permanenta verksamheten med ökad
sysselsättningsgrad under hösten 2013.
Under 2014 har 108 personer utökat sin sysselsättningsgrad. Antalet deltagare
har varierat under året. Nya deltagare har kommit till och några har slutat.
Anställningarna har tillsammans utökats med motsvarande ca 21 årsarbetare
under 2014. Arbetstagarna har i huvudsak fullgjort sin ökade tid på ordinarie
arbetsplats samt på ytterligare 2–3 arbetsplatser.
24
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
Kostnad per verksamhet
Sociala avdelningen och Avdelningen för förebyggande socialt arbete svarar
tillsammans för ca 11 % av socialnämndens kostnader. Individ- och
familjeomsorgen visar, i förhållande till budget, ett underskott på 1 927 tkr för
2014.
Underskottet kan härledas till ökade kostnader för barnoch ungdomsvård samt
missbruksvård. Den större delen av Individ- och familjeomsorgens område
sorterar under sociala avdelningen och består bl.a. av olika former av
stödinsatser, socialbidrag, familjerätt, institutionsvård för barn, unga och
missbrukare, invandrar- och flyktingverksamhet samt personalkostnader.
Resterande del utgörs av förebyggande insatser såsom bl. a öppna förskolor,
fältassistenter, drogförebyggare, medling, personliga ombud, alkoholtillsyn samt
dess personalkostnader. Området tillhör organisatoriskt avdelningen för
förebyggande socialt arbete och utgör 5 % av individ och familjeomsorgens
totala kostnad.
Efterfrågan på stöd- och hjälpinsatser från IFO är ökande, mest ökar ekonomiskt
stöd till nyanlända, boende till ensamkommande barn samt insatser till barn och
unga. Det är en oroande utveckling och vi ser att fler barn och unga placeras i
familjehem och på ungdomshem. Anmälningar till socialtjänsten om barn och
unga som far illa ökade med 24 % under året, och alla anmälare förutom
uppdragstagare/institution ökade i antal. Störst andel av anmälningarna står
polis, skola/barnomsorg och s.k. egenanmälningar för. Under 2014 har
placeringar på institution ökat och placeringar i familjehem är ungefär på samma
nivå. Sammanlagt har placeringar av barn och unga samt vårdnadshavare ökat
med 2.4 årsplatser, även kostnaderna har ökat. En stor ökning har skett av
mottagande av ensamkommande barn och under året kom 31 barn till Uddevalla
25
varav 20 som anknytningar. Barnen har placerats i familjehem samt på HVB i
egen regi eller hos extern utförare. Totalt motsvarar dessa placeringar 30,4
årsplatser.
Den köpta vården på institution för missbrukare ökade med 2,6 årsplatser,
kostnaderna ökade med 2 899 tkr. LVM-vården som är betydligt dyrare än SoLvård ökade med 2,0 årsplats. Beläggningen på sektionens tillgängliga boenden är
under senaste året nära 100 % med köproblematik i samtliga boenden.
2007 var kostnaderna för socialbidraget de lägsta på 10 år med ca 25,3 mkr.
2008 vände det och socialbidragen ökade i takt med lågkonjunkturen. Mellan
2008 och 2009 ökade utbetalningarna med 48 %. Ökningstakten stannade av
2010 och trenden med ett ökat antal bidragshushåll och ökade kostnader har de
sista åren planat ut på en hög nivå och kostnaden uppgick 2014 till 52,3 mkr,
mer än en fördubbling jämfört med 2007. Antalet bidragshushåll per månad som
erhåller ekonomiskt bistånd har ökat. 2008 var det genomsnittliga antalet
bidragshushåll per månad 373 st. och för 2014 643 st. Av de hushåll som erhåller
ekonomiskt bistånd är det uppskattningsvis 74 % som står långt eller mycket
långt från arbetsmarknaden. Andelen bidragstagare procentuellt av befolkningen
har minskat något under året. Ett ökat flyktingmottagande under året ger ökade
kostnader för ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll.
Ekonomiskt bistånd till samtliga biståndsmottagare
Ekonomiskt bistånd är ett samlingsnamn för socialbidrag, introduktionsersättning samt ersättning som utbetalas till flyktingar mottagna enligt den nya
etableringsreformen. Introduktionsersättningen har fasats ut och upphört fr o m
1 december 2012. Etableringsreformen gäller i två år och därefter upphör
etableringsersättningen och enskilda i behov av ekonomiskt bistånd söker det
som socialbidrag
Inom årsredovisningen redovisas utvecklingen av socialbidraget, dvs. det som
utbetalas av Ekonomi- och rehabiliteringssektionen och Missbrukssektionen i
eget avsnitt, ”Ekonomiskt bistånd exkl. introduktionsersättning”.
Introduktionsersättning och ev. socialbidrag de första två åren till flyktingar
mottagna enligt den nya etableringsreformen redovisas separat under
Flyktingmottagning.
26
Totalt antal hushåll
varav
-socialbidragshushåll 1)
-introduktionshushåll 1)
Utrikesfödda hushåll
exkl. flyktinghushåll
Flyktinghushåll
Totalt antal
biståndsmottagare
Vuxna
Vuxna svenskfödda
Vuxna utrikesfödda
Vuxna flyktingar
Barn under 18 år
Bidragstagare i % av
befolkningen
Bidragsmånader per
hushåll
Bidragsmånader per
flyktinghushåll
Bidragsbelopp per
hushåll, kr
Bidragsbelopp per
invånare, kr
Totalkostnad, tkr
Återbetalning från staten
för f.d. flyktingar
Återbetalning från
enskilda
2010
1 334
2011
1 257
2012
1 260
2013
1 373
2014
1 338
1222
117
433
1195
62
450
1 233
27
487
1373
0
*
1 338
0
*
112
2 393
119
2 220
88
2 148
*
2561
*
2 457
1 623
799
603
219
770
4.7
1 521
757
618
141
698
4.3
1 445
740
612
93
718
4.1
*
733
769
102
786
4.8
*
*
*
*
*
4,6
6.0
6.2
6.1
*
*
8.0
7.0
4.4
*
*
39 748
39 317
39 944
37 723
39 111
1 033
961
958
981
976
53 040
547
52 424
422
50 329
305
51 794
160
52 331
207
851
1 861
1 739
2 205
1 975
Källa: Statistiska centralbyrån. Uppgifter avs. biståndets totalkostnad hämtats ur egna ekonomisystemet. *Uppgifterna
samlas ej längre in av SCB eller kan ej lämnas av SCB i tid för att användas i denna redovisning.
1) Ett hushåll kan under året ha uppburit både socialbidrag och introduktionsersättning och antalet överensstämmer
därför ej med totala antalet hushåll. Utrikesfödda hushåll = hushåll där registerledaren eller dennes sammanboende är
utrikesfödd. Flyktinghushåll=hushåll där registerledaren eller dennes sammanboende är flykting. Flykting: Person som
omfattas av förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagandet (1990:927).
4,6 % av befolkningen i Uddevalla fick någon gång under året socialbidrag, en
minskning jämfört med föregående år. Såväl antalet hushåll som antalet
biståndsmottagare har minskat något.
De totala utbetalningarna av ekonomiskt bistånd, ökade under året med 537 tkr,
en ökning med 1 % jämfört med föregående år. Den kraftiga ökningen av
socialbidrag som vi sett de sista åren har stannat av och planat ut på en hög
nivå. En förklaring till ökningen av utbetalat socialbidrag till flyktinghushåll är
bl a ökat flyktingmottagande och där kommunen ansvarar för beviljande av det
bistånd som utbetalas till s.k. glappare i väntan på att etableringsplan upprättas
och etableringsersättningen kommer igång. Dessa hushåll har ökat under 2014.
Antalet hushåll som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd har
minskat med 3 %. Antal hushåll per månad som får socialbidrag har gått upp
27
och ner under året och varierat mellan 601 och 673 stycken vilket ger ett snitt
på 643 hushåll per månad, vilket kan jämföras med föregående års snitt på 634
hushåll.
Av de 657 hushåll som fick socialbidrag under december 2014 hade 63 % varit
bidragsberoende i mer än ett år och cirka en tredjedel av dessa i mer än tre år,
vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Vanligt är att de som
beviljas socialbidrag erhåller det som komplettering till annan ersättning/
inkomst, men här har en försämring skett i bl. a tiden som en ersättning kan
uppbäras och andelen av hushållens inkomst som består av andra ersättningar
har minskat.
Nybesökshushållen, exklusive flyktinghushåll, har minskat något med ett
genomsnitt på 38 nya hushåll i månaden, en minskning med i genomsnitt 5
hushåll per månad jämfört med föregående år. Under juli och augusti är antalet
hushåll betydligt lägre än under övriga månader, i december uppgick antalet
nybesökshushåll till 53 stycken. Antalet hushåll som avslutas per månad är
ungefär lika många som nybesökshushållen. De hushåll som avslutas är i
huvudsak de som uppburit försörjningsstöd en kortare period. Jobbcentrum har
en positiv påverkan i att få ut ”arbetsklara” i sysselsättning. 26 % av hushållen
som erhåller ekonomiskt bistånd bedöms stå nära arbetsmarkanden, dvs. kan gå
ut i sysselsättning utan insatser, övriga hushåll står långt eller mycket långt från
arbetsmarknaden. Socialbidragskostnaderna följer utvecklingen i samhället där
läget på arbetsmarknaden samt händelser i världen som påverkar
flyktingströmmar ger effekt på kostnaderna. Även om arbetsmarknaden och
övriga bidragssystem förbättras finns en eftersläpning avseende kostnaderna
och antal hushåll för socialbidraget.
1 december 2010 övergick huvudmannaskapet för nyanlända flyktingars
etablering till Arbetsförmedlingen. Kommunen har ett fortsatt ansvar för de
personer som ej har någon full etableringsplan eller ingen alls samt s.k
glappare. Mottagning av flyktingar bygger på en överenskommelse mellan
Migrationsverket och kommunen om mottagande och tecknas i samverkan med
Länsstyrelsen. Uddevalla har tecknat överenskommelse om mottagande av 100
flyktingar inklusive ensamkommande barn. Uddevalla har även en
överenskommelse med staten om boende med 29 platser för ensamkommande
flyktingbarn. Från 2015-03-01 gäller ny överenskommelse om 60
boendeplatser.
Antal mottagna flyktingar i Uddevalla
2007
157
2008
135
2009
98
2010
78
2011
58
2012
109
2013
272
2014
444
Under 2014 har 10 kvotflyktingar tagits emot efter anvisning från
Migrationsverket. I övrigt har man kommit som s.k EBO eller som anknytning.
I september 2013 ändrades lagstiftningen så att alla asylsökande syrier kunde
få PUT istället för treåriga uppehållstillstånd. De kan då ta hit sina familjer,
och i regel kommer familjen ett år efter PUT erhållits. Under 2014 har det
kommit många fler anknytningar än under 2013, vilket ger ett högre
28
mottagande för året. Av de 444 som mottogs 2014, varav 267 var vuxna och
177 barn, aktualiserades 229 vuxna och 131 barn i totalt 215 hushåll inom
socialtjänsten för ansökan om ekonomiskt bistånd och av dessa beviljades 177
hushåll bistånd.
Flyktinghushåll och utbetalt socialbidrag inom etableringsreformen tkr.
Antal hushåll
Glappare med
socialbidrag
Hushåll med
etableringsplan
Hushåll utan
etableringsplan
Hushåll med
uppskjuten
etableringsplan
2010
117
-
2011
62
91
2012
69
232
2013
128
969
2014
195
2 385
-
4,3
133
577
1 272
-
290
164
200
449
512
Under året har sammanlagt 195 personer varit aktuella för socialbidrag under
tiden de varit inom etableringsperioden. Perioden som man erhåller
socialbidrag i väntan på att etableringsplan ska upprättas och
etableringsersättning utbetalas har ökat, upp till sex månader. Under året har
130 hushåll, s.k glappare, erhållit socialbidrag, vilket är en ökning med 44 %
jämfört med föregående år. I regel är glapphushållen ensamstående män.
Sammanlagt har 65 hushåll uppburit helt eller delvis ekonomiskt bistånd med
anledning av att de saknat, haft delvis, uppskjuten eller ej kunnat försörja sig
med 100 % etableringsplan.
Kostnaderna för s.k. glappare med socialbidrag har inte täckts av det
statsbidrag som utgår utan visar ett underskott om 1 109 tkr som för 2014
täckts av gamla statsbidrag, vilket ger ett nollresultat i den ekonomiska
redovisningen. Orsaken kan härledas till att tiden som man uppbär
glappersättning blivit längre.
Andel nyanlända 18-65 år som efter avslutad etableringsperiod gått vidare till
arbete eller utbildning och som bor kvar i kommunen
2009
21 %
2010
22 %
2011
54 %
2012
28 %
2013
8%
2014
---
T o m 2012 avser uppgiften efter avslutad introduktion.
För 2014 har ingen uppgift kunna erhållas från Arbetsförmedlingen.
29
Procentuell fördelning av bidragshushåll efter hushållstyp avseende
ekonomiskt bistånd (inkl. introduktionsersättning t o m 2012).
Hushållstyp
Ensam man u. barn
Ensam man m. barn
Ensam kvinna u. barn
Ensam kvinna m. barn
Par utan barn
Par med barn
2010
40
1
24
15
6
14
2011
42
1
24
15
5
13
2012
41
1
25
17
4
12
2013
44
1
24
14
4
13
2014
45
2
22
14
4
13
Nästan en tredjedel av hushållen som under året fått någon form av bidrag är
hushåll med barn. De ensamstående männen utgör fortfarande större andelen
av bidragstagarna. Ensamstående män och kvinnor utan barn utgör 67 % av
alla hushåll som fått ekonomiskt bistånd under 2014. Ensamstående män med
och utan barn är de grupper som ökat under året, övriga har minskat eller är
oförändrade. Man kan konstatera att även om antal hushåll förändras ser den
procentuella fördelningen av hushållstyper i sort sett likadan ut över tid.
Bidragshushåll fördelade efter registerledarens ålder, inklusive flyktinghushåll
Ålder
2011
Antal
0-19
10
20-24
262
25-64
892
6531
Summa 1195
%
1
22
74
3
100
2012
Antal
43
259
895
36
1233
%
3
21
73
3
100
2013
Antal
15
275
1043
40
1373
%
1
20
76
3
100
2014
Antal
14
231
1048
45
1338
%
1
17
79
3
100
Hushåll där registerledaren är under 25 år utgör 18 % av bidragstagarna som
erhållit socialbidrag någon gång under året, denna grupp har minskat i antal de
sista åren bl a beroende på ungdomssatsningar i kommunen samt att det lättat
något på arbetsmarkanden för de som står nära denna.
Av de 111 ungdomar som var aktuella 31 december 2014 stod 11 % till
arbetsmarknadens förfogande utan några insatser från samhället, dvs. kunde ta
ett arbete eller praktik omgående. Föregående år var siffran 24 %.
65 % av ungdomarna bedöms vara i behov av stödinsatser i ett eller flera år
innan de kan ta ett arbete eller praktik, viket är en ökning jämfört med 2013 då
andelen var 47 %. Ungdomarna i gruppen 0-19 år som uppbär socialbidrag är
bl a unga som avslutat gymnasiet 2014 och inte kan försörja sig pga. av att de
inte kommit ut i sysselsättning eller börjat studera samt unga med social
problematik. Även om bidragshushållen minskat under året har det endast skett
marginell förändring procentuellt mellan de olika åldersgrupperna, det är
gruppen 25-64 år som ökat samtidigt som gruppen 20-24 år minskat med
motsvarande procentuell andel.
30
Vräkningar
Under 2014 var det två barnfamiljer med sammanlagt fem barn som blev
avhysta/vräkta från sitt boende, som Socialtjänsten har kännedom om. De blev
avhysta p.g.a. upprepade sena hyresinbetalningar. Den ena familjen blev trots
upprepade försök med hyresvärden för att de skulle få bo kvar avhysta.
Inledningsvis löstes boendet med att de under en kort tid fick bo hos anhöriga
och senare erhöll de ett eget kontrakt hos en släkting som äger en
hyresfastighet. Den andra familjen återfick ett boende hos hyresvärden efter
insatser från socialtjänsten. Det finns flera familjer som riskerade att avhysas
där vi medverkat till olika lösningar i syfte att familjerna inte skulle förlora sin
bostad. De insatser som beviljats är t ex förmedlingsmedel, ekonomiskt bistånd
(ibland mot återbetalning) och andrahandskontrakt (BOG). Det finns skriftliga
rutiner runt hanteringen av när en familj riskerar att vräkas från sin bostad.
Förmedlingsmedel
Socialtjänsten åtar sig att sköta betalningsuppdrag och portionera ut inkomsterna för personer som av olika skäl inte klarar av att prioritera de nödvändigaste utgifterna. Ofta är det en hyresskuld och svårigheter att behålla eller få en
bostad som aktualiserat behovet.
Vid utgången av året hade 76 personer mellan 25-87 år förmedlingsmedel,
vilket är en minskning. De två senaste åren har antalet minskat med 19 %. Av
de som haft insatsen är 39 % över 65 år. Andelen kvinnor uppgår till 36 %.
Under 2014 gjordes totalt 5 117 utbetalningar på sammanlagt 8.7 mkr. Jämfört
med föregående år har antalet utbetalningar och utbetalat belopp minskat,
vilket är naturligt när antalet personer minskar.
Antal personer med förmedlingsmedel.
2010-12-31
91
2011-12-31
94
2012-12-31
94
2013-12-31
82
2014-12-31
76
Barn- och ungdomsvård
Anmälan om barn 0-17 år, som far illa
En av socialtjänstens angelägnaste uppgifter är att ge barn i utsatta situationer
stöd och skydd. I detta arbete är socialtjänsten beroende av att allmänheten,
myndigheter och anställda slår larm när barn misstänks fara illa.
31
Antal anmälningar per anmälare.
Anmälare
Polismyndigheten
Skola/barnomsorg
Sjukvården
Förälder/vårdnadshavare
Privatperson/närstående
Anonym
Hyresvärd
Uppdragstagare/
institution
Annan myndighet
Annan socialnämnd
Eget initiativ/socialnämnd
Summa
Antal
2010
204
116
64
20
51
64
7
0
Antal
2011
248
180
82
15
76
35
8
5
Antal
2012
229
126
70
31
57
62
15
8
Antal
2013
211
180
86
14
41
58
5
13
Antal
2014
218
182
127
15
57
85
7
7
6
20
69
621
40
7
117
813
52
10
80
740
27
17
199
851
59
35
265
1 057
2007 var antalet barnavårdsanmälningar 671, vilket då var den högsta nivån
någonsin. Året därpå minskade de tillfälligt för att 2009, 2010 och 2011 öka
igen. 2012 minskade de ånyo tillfälligt för att öka igen och för 2014 är antalet
barnavårdsanmälningar nu på den högsta nivån någonsin, 1 057 stycken, en
ökning jämfört med föregående år med 24 %. I jämförelse med 2012 är
ökningen 43 %.
Tendensen brukar vara att antalet anmälningar, såväl avseende orsak som
anmälare, växlar över åren och detta kan ha flera orsaker såsom t ex att man
som anmälare blivit bättre på att uppmärksamma situationer där behov av
anmälan ökar. Det förekommer att samma barn anmäls vid flera tillfällen och
av olika anmälare, under 2014 är det drygt 650 olika barn som det har
inkommit anmälningar gällande. Detta är en ökning mot föregående år då
antalet var ca. 550 olika barn. 57 % av anmälningarna avser pojkar och 43 %
avser flickor, en ökning har skett med 5 % avseende pojkarna och flickorna har
minskat med motsvarande.
Till skillnad mot föregående år har samtliga anmälare förutom uppdragstagare/
institution ökat antalet anmälningar under 2014. Annan myndighet och annan
socialnämnd har ökat mest procentuellt då de mer än fördubblat sina
anmälningar. Därefter kommer sjukvården och privatperson/närstående på
48 % respektive 47 %. Polis, skola/barnomsorg och sjukvården svarar
tillsammans för hälften av anmälningarna, 50 % varav polisen står för 21 %
och skola/barnomsorg för 17 %. Nästan en tredjedel av polisens anmälningar
gäller ungdomar som misstänks för brott och detta har tidigare varit dem
dominerande orsaken till polisens anmälningar. Den dominerande anmälningsorsaken från polisen 2014 är barn som far illa vilket utgör 53 % av deras
anmälningar och här finns bl a orsaker såsom omhändertagande enligt
LOB/missbruk hos förälder, rapport efter att polisen besökt bostaden. I
polisens anmälningar återfinns också orsaker såsom unga som missbrukar och
barn som bevittnat våld.
32
Anmälningar från hyresvärd eller anonyma anmälare avser i regel yngre barn.
Bland de övriga anmälarna är det relativt jämt fördelat på olika åldrar. Annan
myndighet som anmälare har ökat för 2014 och här återfinns bl a anmälare
såsom Migrationsverket, Kriminalvården och Kronofogden. När ett
ensamkommande barn anvisas till kommunen registreras detta som en anmälan
och under året har 31 ensamkommande barn kommit till Uddevalla. Eget
initiativ/socialnämnd inkluderar även anmälningar som inkommit från
socialjouren och här överväger orsakerna barn som far illa och barn som
bevittnat våld.
Antal anmälningar per orsak
Orsak
Barn som far illa
Kriminalitet
Barnmisshandel
Sexuella övergrepp
Barn som bevittnat våld
Barn utan vårdnadshavare
Ensamkommande barn
LOB (Fylleri)
Missbruk
Stört allmänna ordningen
Trafiknykterhetsbrott
Summa
Antal
2010
396
119
31
5
40
1
1
14
13
1
0
621
Antal
2011
570
119
33
5
31
0
11
17
27
0
0
813
Antal
2012
571
72
19
2
37
3
10
7
19
0
0
740
Antal
2013
646
67
56
12
22
1
18
15
13
1
0
851
Antal
2014
818
67
48
3
58
0
31
9
22
1
0
1 057
Barn som far illa är fortfarande den vanligaste anmälningsorsaken och utgör
77 % av anmälningarna. Även om antalet har ökat, är andelen procentuellt av
det totala antalet anmälningar, ungefär samma som föregående år.
Fördelningen mellan pojkar och flickor har förändrat sig från att vara jämn till
att 54 % avser pojkar och 46 % avser flickor. I denna kategori kan flera
anmälningsorsaker dölja sig då det vid en anmälan ofta finns en sammansatt
problematik och det kan initialt vara svårt att renodla vilken som är den
primära orsaken till att ett barn eller ungdom far illa. Registreringen i
verksamhetssystemet blir därför ”Barn som far illa”. I kategorin finns
anmälningar om barn vars föräldrar brister i omsorgen men också barn med
missbruk, psykisk ohälsa, omfattande skolk eller andra allvarliga skolproblem.
I kategorierna kriminalitet och missbruk står pojkar för ca 74 % av
anmälningarna. Endast ett fåtal snatterier kommer numera in från som
anmälningsorsak. Exempel på kriminalitet kan vara eget innehav av narkotika,
misshandel, olovlig körning, stöld, skadegörelse, ofredande och framkallande
av fara genom användande av laserpekare. Anmälningsorsakerna barn utan
vårdnadshavare, sexuella övergrepp, barnmisshandel och LOB har minskat
jämfört med föregående år övriga har ökat. Störst är ökningen i kategorierna
barn som far illa, barn som bevittnat våld och ensamkommande barn. Hösten
2014 skedde en förändring i lagstiftningen som innebär att en utredning ska
inledas avseende ärenden som gäller barn som bevittnat våld samt våldsutsatta
barn. Detta har gjort att fler anmälningar med anmälningsorsak barn som
bevittnat våld har inkommit.
33
Antal ärenden barn 0-17 år initierade av den egna förvaltningen.
2010
69
2011
117
2012
80
2013
199
2014
265
I denna kategori ingår även de anmälningar som gjorts av socialjouren, 91
stycken. Ärenden initierade av den egna förvaltningen, s.k. egenanmälan har
ökat med 33 %. Några ärenden avser samma barn två eller flera gånger. Det
förekommer att en s.k egenanmälan görs på syskon i en familj när det
inkommit en anmälan på ett barn, men det vanligaste är att det är barn där
personal inom någon avdelningarna i förvaltningen får kännedom om att ett
barn far illa och därför gör en anmälan.
47 % av ärendena avser barn i åldern 0-12 år, vilket är en minskning jämfört
med föregående år. Övervägande delen avser barn som far illa, men 12 avser
egenanmälan om barnmisshandel, 12 om barn som bevittnat våld, en om
missbruk och en om misstanke om sexuellt övergrepp.
Ansökningar om stödinsatser för barn 0-17 år.
2010
81
2011
87
2012
83
2013
73
2014
56
Antalet ansökningar om stödinsatser från Socialtjänsten fortsätter att minska.
61 % av ansökningarna avser pojkar och resterande 39 % flickor, vilket är
ungefär samma fördelning som föregående år. Vanligast är att det är
föräldrarna som vänder sig till socialtjänsten för att ansöka om stödinsatser för
barnen. Ungdomar svarar själva för fem st. av ansökningarna av olika former
av stödinsatser. Rådgivning och kontaktperson/familj är de mest efterfrågade
insatserna och svarar tillsammans för 77 % av ansökningarna. I tre fall har man
ansökt om en placering på institution, i fyra fall om placering i familjehem, i
fyra fall avlastningshem och i två fall stöd knutet till barn som bevittnat våld.
Familjehem och institutionsvård - barn och unga 0-20 år
Barn som omhändertas för samhällsvård placeras som regel i familjehem eller i
ett s.k. HVB (hem för vård eller boende). För att utveckla barnoch
ungdomsvården samt hejda kostnadsutvecklingen startade socialtjänsten hösten
2005 Athenagården, som erbjuder boende med stöd när föräldrar, barn och
unga av olika anledningar inte kan bo hemma. Under 2010 byggdes
Athenagården ut. Kostnaderna för Athenagården och placeringarna på
Athenagården ingår inte i redovisningen nedan. Mottagandet av
ensamkommande barn har ökat kraftigt under 2014 och redovisning av såväl
vårddygn som kostnader görs separat och ingår inte i nedan redovisning.
34
Vårddagar per placeringsform (exkl. ensamkommande barn fr o m 2014).
Institution,
LVU
Institution,
SoL
Summa
institution,
barn
Medföljande
föräldrar
Summa
institution
Familjehem,
LVU
Familjehem,
SoL
Medföljande
föräldrar
Summa
familjehem
Summa
vårddagar
2010
2 371
2011
2 784
2012
2 357
2013
2 081
2014
2 348
4 087
3 367
2 201
1 936
2 238
6 458
6 151
4 558
4 017
4 586
0
281
92
56
652
6 458
6 432
4 650
4 073
5 238
7 953
8 904
9 794
11 460
12 696
15 248
13 771
14 008
14 350
12 830
345
23 201
22675
24 147
25 810
25 526
29 659
29 107
28 797
29 883
30 764
Årsplatser per placeringsform (exkl. ensamkommande barn fr o m 2014).
Institution,
LVU
Institution,
SoL
Summa
institution,
barn
Medföljande
föräldrar
Summa
institution
Familjehem,
LVU
Familjehem,
SoL
Medföljande
föräldrar
Summa
familjehem
Summa
årsplatser
2010
6,5
2011
7,6
2012
6,5
2013
5,7
2014
6,4
11,2
9,2
6,0
5,3
6,1
17,7
16,8
12,5
11,0
12,5
0
0,8
0,2
0,2
1,8
17,7
17,6
12,7
11,2
14,3
21,8
24,4
26,8
31,4
34,8
41,8
37,7
38,4
39,3
35,2
0,9
--
--
63,6
62.1
66,1
70,7
70,0
81,3
79,7
78,8
81,9
84,3
35
I linje med Socialnämndens mål att barn och unga i första hans skall erbjudas
vård på hemmaplan eller i familjehem är alltjämt familjehem den vanligaste
placeringsformen med 70,0 årsplatser och står för 83 % av all köpt vård för
barn och unga, en minskning jämfört med föregående år då andelen var 86 %.
Familjehemsvården för barn och unga har under året minskat med 0,7
årsplatser, 52 % av placeringarna i familjehem avser flickor, varav 56 % är
placerade enligt SoL. Avseende pojkar är fördelningen 53 % enligt SoL och 47
% enligt LVU. 85 % av barnen i familjehem har träffat sin socialsekreterare
minst fyra gånger under året. En orsak till att barnet/den unge inte träffat sin
socialsekreterare detta antal gånger kan vara att barnet/den unge ej velat ha
något enskilt samtal.
Efter en konstant minskning av vårddygn på institution sedan 2005 ökade
vårddygnen 2009 och 2010. 2011, 2012 och 2013 minskade vårddygnen med
sammanlagt 6,5 årsplatser. För 2014 har det vänt och årsplatserna har nu ökat
med motsvarande 3,1 årsplatser.
SOL-vården på institution (inkl. medföljande föräldrar) ökade med
motsvarande 2,4 årsplatser. Vårdnadshavare står för en ökning motsvarande
1,6 årsplatser, tre familjer varav två med nyfödda barn har varit placerade på
HVB under året för utredning av föräldraförmågan. LVU-vårddygnen på
institution ökade under året med 0,7 årsplatser och ligger nu på samma nivå
som 2010 och 2012. Jämfört med 2006 har dock en halvering av vårddygnen
skett.
Under 2014 har en flicka och en pojke har varit placerade i s.k. skyddsboende
pga. hedersrelaterad problematik.
Sammantaget har den köpta vården i familjehem och på institution ökat med
2,4 årsplats jämfört med föregående år.
Årsplatser på institution inkl. Athenagården.
Institution
Athenagården
Summa
årsplatser
2008
13,2
6,2
19,4
2009
16,8
6,9
23,7
2010
17,7
6,8
24,5
2011
17,6
11,2
28,8
2012
12,7
11,1
23,8
2013
11,2
6,3
17,5
Satsningen på hemmaplanslösningar kom igång 2005. I jämförelse med 2005
innan Athenagården startade och då årsplatserna på institution uppgick till 31
har de idag, 10 år senare, minskat till 23,8 för institution inklusive
Athenagården. Andelen barn som av olika anledningar inte kan bo hemma har
totalt minskat något sedan 2005, familjehemsvården har emellertid ökat
samtidigt som institutionsvården minskat.
2014
14,3
9,5
23,8
36
Kostnader, tkr per vårdform, exkl. ensamkommande barn fr o m 2014,
(bruttokostnad).
Institution, LVU
Institution, SoL
Summa institution
Familjehem, LVU,
SoL
Summa köpt vård
Personalkostn.
familjehem
Särskilt förordnad
vårdnadshavare, f.d
familjehem, kostnad
2010
9 105
12 495
21 600
16 835
2011
11 762
11 716
23 478
16 256
2012
10 126
9 083
19 209
17 808
2013
11 114
8 412
19 526
20 587
2014
13 002
12 105
25 107
22 636
38 435
3 550
39 734
3 872
37 017
3 778
40 113
4 117
47 743
4 703
1 005
1 069
1 246
1 249
1 425
Kostnaden för all köpt vård, dvs. institutionsvård och familjehemsvård, har
sammanlagt ökat med 7 630 tkr.
Kostnaden för institutionsvård har ökat under året med 5 581 tkr tkr. Både
LVU-vård och SoL-vård ökade, med 1 888 tkr respektive 3 693 tkr. Många
familjer som idag är aktuella inom socialtjänsten har ofta en sammansatt och
komplicerad problematik, vilket många gånger kräver omfattande resurser,
kunskap och erfarenhet, vilket vi inte alltid kan tillgodose på hemmaplan med
nuvarande resurser. Del av kostnadsökningen avseende LVU jämfört med
2013 kan härledas två till placeringar av ungdomar med sammansatt och svår
problematik. Placeringarna har skett på dels ett LSS-boende och dels på ett
privat HVB. Kostnaden för dessa placeringar är betydligt dyrare än på en SiSinstitution. Kostnadsökningen på SoL-sidan kan även delvis förklaras av
placeringar av tre familjer varav två med nyfödda barn för att utreda
föräldraförmågan och vårdkostnad uppstår då för samtliga familjemedlemmar.
Kostnaden för familjehemsvården har, jämfört med förra året, ökat med
2 049 tkr samtidigt som årsplatserna har minskat med 0,7. För vissa barn och
ungdomar med svår problematik har konsulentstödda familjehemsverksamheter använts då man trots ansträngningar inte lyckats hitta familjer
som kan åta sig uppdragen i vår egen regi. Flera placeringar sticker ut som
extra dyra i jämförelse med familjehemsvård i egen regi. Två ungdomar har en
mycket svår problematik som kräver insatser som gränsar till
institutionsvårdens omhändertagandegrad och kostnaderna blir då betydligt
högre än vid ”vanlig” konsulentstödd familjehemsvård. Utöver detta har en
ungdom med skyddsplacering och en placering av ett yngre barn varit
kostnadskrävande. Dessa placeringar sammantaget bidrar till kostnadsökningen
för familjehemsvården trots att årsplatserna har minskat.
Arvodena till familjehemmen följer kostnadsutvecklingen inom vårdyrken och
omkostnadsersättningen baseras på basbeloppet. Familjehemsföräldrar som
behöver vara tjänstlediga för att vara hemma med barnet kompenseras även för
inkomstbortfall. Andelen som behöver avstå förvärvsarbete började öka 2010,
37
denna ökning har fortsatt sedan dess pga. att fler barn, med en problematik som
kräver en vuxen hemma på heltid, har varit placerade. Under 2014 har flera
nyplaceringar av barn i familjehem gjorts. Dessa placeringar är initialt dyrare
än en som pågått under flera år då en vuxen i regel behöver vara hemma på
heltid i början och då ersätts förlorad arbetsinkomst.
Den ersättning som utbetalas till de f.d. familjehem som efter en
vårdnadsöverflyttning blivit särskilt förordnade vårdnadshavare för det barn
som varit placerat hos dem belastar familjehemsvårdens budget. För 2014 var
kostnaden 1 425 tkr och ersättning lämnades för 13 barn. Jämfört med
föregående år har kostnaden ökat med 176 tkr samtidigt som antalet barn
minskat med ett barn.
Antal barn och ungdomar som varit omhändertagna för samhällsvård någon
gång under året med fördelning på ålder och kön (exkl. Athenagården och
ensamkommande barn).
Ålder
0-6
7-12
13-16
17-20
Summa
Pojkar
8
22
12
22
64
Flickor
9
14
29
19
71
Totalt
17
36
41
41
135
135 barn och unga har varit omhändertagna för samhällsvård någon gång under
året, en ökning med 17 barn jämfört med föregående år. Antalet flickor har
ökat med 16 st. och pojkar med 1 st. Även föregående år var det flickorna som
stod för ökningen.
Pojkar i ålder 7-12 år och 17-20 år har ökat med 4 barn vardera, övriga åldrar
har minskat. Bland flickorna har alla åldrar förutom 7-12 år ökat, störst är
ökningarna i grupperna 13-16 år och 17-20 år som ökar med 8 respektive 6
barn, dvs tonårsflickor har ökat med 14 st.
Störst är ökningen av placerade barn i åldrarna 17-20 år, en ökning med 32 %.
Alla åldergrupper, förutom 0-6 år har ökat jämfört med föregående år.
Pågående placeringar av barn och unga 0-20 år (exkl. Athenagården och
ensamkommande barn).
Familjehem
Institution
-varav § 12-hem
Summa
2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2014-12-31
60
66
65
67
72
15
14
9
14
14
5
8
5
6
5
75
80
74
81
86
38
Vid jämförelse över pågående placeringar 31 december årligen har antalet
pågående placeringar i denna dag ökat något för 2014.
2010
Familjehemsutredningar, 13
avslutade
Placeringar i
8
jourfamiljehemmet
Antal familjehem inom
36
kommunen
Antal familjehem utom
60
kommunen
2011
17
2012
16
2013
29
2014
28
11
0 1.)
12
8
27
29
29
41
42
44
44
49
1. Under 2012 hade kommunen ej något kontrakterat jourfamiljehem, därav inga placeringar.
I ovan redovisning ingår familjehemsutredningar och familjehem för ensamkommande barn.
Vårdnadsöverflyttning för barn i familjehem
Genom en lagändring 2003 stärktes skyddet för barn i utsatta situationer.
Kommunen fick då en särskild skyldighet att överväga om vårdnaden av ett
barn som bor i familjehem skall överflyttas till familjehemsföräldrarna. Syftet
med vårdnadsöverflyttningen är att barnet skall känna sig tryggt och inte
behöva oroa sig för att behöva flytta.
Vårdnadsöverflyttningar
2010
2
2011
1
2012
0
2013
1
2014
1
Ensamkommande flyktingbarn
Mottagna ensamkommande flyktingbarn
2006
-
2007
8
2008
1
2009
1
2010
1
2011
11
2012
10
2013
16
2014
31
Tidigare år har det vanligaste varit att ensamkommande flyktingbarn är pojkar i
åldern 16-18 år. Under året tog Uddevalla emot 31 ensamkommande barn. Av
dessa var 25 pojkar och sex flickor. 11 av pojkarna var under 16 år och 14 i
åldern 16-18 år. Av flickorna var två under 16 år och fyra i åldern 16-18 år
varav en senare har räknats upp från 16 till 18 år. Uddevalla har tecknat en
överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande
barn. Av de 31 ensamkommande barn som togs emot var 11 inom ramen för
överenskommelsen och 20 s.k anknytningsärenden.
HVB och familjehem för ensamkommande barn
Ensamkommande barn som kommer till Sverige ska, enligt lagstiftningen,
placeras på HVB, i familjehem eller hos släktingar, sk. ebos. Edingen, som är
ett kommunalt hem för vård eller boende för 10 ensamkommande barn,
startade 1 december 2011. I takt med det ökande antalet ensamkommande barn
som anvisas till kommunen har Socialtjänsten utökat sina egna platser på HVB,
först Annexet 2012 som ett utslussningsboende som ska vara ett steg mot ökad
självständighet och där nästa steg blir egen lägenhet. I slutet av 2014 öppnade
Äsperöd med 11 platser.
39
De flesta som Uddevalla nu tar emot flyttar in på ett HVB och bor där, men
ensamkommande barn kan också flytta in hos släktingar, s.k. ebos. Av de barn
som Uddevalla tagit emot har 12 placerats på Edingen, tre på Athenagården,
sex på externa HVB, två i familjehem och åtta har flyttat in hos släktingar, s.k
ebos. Ett barn som flyttade in på Edingen och ett på Athenagården har senare
placerats i familjehem.
Vårddygn
Edingen
Annexet
Äsperöd
Utslussboende
Athenagården
Externa HVB
Totalt HVB
Familjehem/släkt.hem
Totalt
2014
4 328
666
126
2 400
262
1 065
8 847
2 252
11 099
Under 2014 har sammanlagt 22 pojkar bott på Edingen, varav 12 flyttat in
under året. Fyra pojkar har flyttat in på Äsperöd. Fem pojkar har flyttat till
annexet under året. Sammanlagt har åtta pojkar bott på annexet under året
varav fyra pojkar flyttat till vidare till en utslusslägenhet. Vid årets slut bodde
åtta pojkar i utslussningslägenhet.
Till skillnad mot föregående år räcker inte kommunens egna platser till
(Edingen m fl.) och placeringar på HVB har därför gjorts på Athenagården och
på externa HVB. Tre barn har varit placerade på Athenagården och åtta barn på
externa HVB. 14 barn har varit placerade i familjehem/ släktinghem varav åtta
är asylsökande och sex har PUT.
Kostnaderna för placering i HVB och familjehem återsöks från
Migrationsverket. Kostnaden för särskilt förordnade vårdnadshavare har
uppgått till 124 tkr och ersättning lämnades för åtta barn.
Insatser för barn, unga och familjer
Athenagården
Athenagården är förvaltningens egen verksamhet, ett s.k kommunalt HVB,
som erbjuder boende med stöd när föräldrar, barn och unga av olika
anledningar inte kan bo hemma. Verksamheten startade hösten 2005 och 2006
var första året man kunde mäta helårseffekten. 2010 byggdes Athenagården ut.
40
Antal vårddygn per kategori.
Barn, 0-12 år
Unga, 13-20 år
Föräldrar
Summa vårddagar
Årsplatser, barn
Årsplatser, unga
Årsplatser, föräldrar
Summa årsplatser
2010
878
1 000
613
2 491
2,4
2,7
1,7
6,8
2011
1 219
1 777
1 098
4094
3,3
4,9
3,0
11,2
2012
1 052
1 928
1 061
4 041
2,9
5,3
2,9
11,1
2013
737
1 021
551
2309
2,0
2,8
1,5
6,3
2014
1 261
1 189
994
3444
3,5
3,3
2,7
9,5
Under året har sammanlagt 23 föräldrar och 49 barn/unga, exkl. ensamkommande barn, bott på Athenagården. Av de 49 barn/unga som bott på
Athenagården är det 24 flickor och 25 pojkar. Övervägande antalet barn/unga
som bott på Athenagården var barn i åldern 0-12 år, 14 flickor och 16 pojkar
och de har också haft fler vårddygn sammanlagt än ungdomarna i åldern 13-20
år som var 10 flickor och 9 pojkar. 4 av de ungdomar som bott på
Athenagården har varit i åldern mellan 18-20 år.
Under 2014 har fler föräldrar, barn och unga varit inskrivna på Athenagården
och vårddygnen har ökat med motsvarande 3,2 årsplatser. Det är andelen
yngre barn som bott tillsammans med vårdnadshavare som tillsammans står för
den större delen av ökningen av vårddygn, motsvarande 2,7 årsplatser.
Årsplatserna för unga ökade med motsvarande 0,5 årsplats
Ungbo
Ungbo ger stöd till unga upp till 25 år och som behöver olika insatser eller stöd
för att komma ut i eget boende/vuxenlivet. Under året har 13 unga mellan 1621 år haft boende med stöd genom Ungbo, fyra flickor och sju pojkar. 42 olika
ungdomar mellan 11-22 år har haft kontaktperson genom Ungbo, 17 flickor
och 25 pojkar. Jämfört med föregående år är det en ökning med 15 ungdomar,
motsvarande 56 %.
Föräldrarådgivning
Föräldrarådgivningen erbjuder föräldrastöd utan myndighetsutövning för
föräldrar till barn 0-17 år. Under 2014 har föräldrarådgivningen arbetat
med 163 föräldrar/föräldrapar varav 96 var ärenden startade under året. Antalet
samtal som givits har varit 541 stycken. Omfattningen av antal samtal per
ärenden har legat på ett genomsnitt på 3,3 samtal. Därutöver har
telefonrådgivning, som resulterat i råd att söka hjälp hos andra eller att
föräldern nöjt sig med ett telefonsamtal givits. Information om föräldraskap har
bland annat givits på bl a föräldramöten och föräldramässan.
Familjerådgivning
Sedan september 2013 har Uddevalla kommun ett samarbetsavtal med fem
”Bohuskommuner”, Strömstad, Tanum, Sotenäset, Lysekil och Munkedal
kring gemensamt bedriven familjerådgivning. Nedan redovisas uppgifter
avseende Uddevallas del. Familjerådgivningen har tagit emot 129 nya ärenden
under året och sammanlagt har 159 ärenden varit aktuella. Totalt har 432
41
behandlingssamtal givits. Ca 88 % av samtalen är med par och verksamheten
har därför en jämn fördelning av antal män och kvinnor. Det typiska
besöksparet är 40-49 år, gifta, har varit tillsammans 5-9 år, arbetar heltid och
har två barn mellan 0-6 år. Föregående år var det typiska besöksparet 30-39 år
och sambo. Cirka 89 % av paren kommer från Sverige, vilket är en marginell
minskning jämfört med föregående år. 99 % av paren söker på eget initiativ
och det genomsnittliga antalet besök för ett par är fyra besök.
Familjebehandling
Familjebehandling är en insats för familjer med barn och ungdomar
upp till 18 år. Insatsen vänder sig till bl a föräldrar som upplever stor oro för
sitt barn eller ungdom, stora svårigheter att räcka till som förälder, uppgivenhet
över att barnet inte lyder eller lyssnar på dem eller till familjer där barn och
ungdomar behöver stöd då de t ex har ett destruktivt och impulsstyrt beteende.
Under 2014 har familjebehandlarna haft kontakt med 122 barn, 55 flickor och
67 pojkar och deras familjer, vilket är en ökning jämfört med föregående år då
man hade kontakt med 107 barn.
Våld i nära relationer
Under 2014 inleddes utredning hos sektionen för försörjningsstöd i 20 st. nya
ärenden gällande våld i nära relationer efter anmälan eller ansökan om insats.
Detta är en minskning med 2 ärenden jämfört med föregående år. Två kvinnor
blev ”placerade” i andra kommuner; Gryning Vård samt kvinnojour, då det
inte funnits möjlighet till en boendelösning i den egna kommunen. För de
övriga 18 kvinnorna har olika lösningar skett, t ex boende på kvinnojouren i
Uddevalla, vandrarhem, privat inneboende eller i en ny bostad som
socialtjänsten tillhandahållit. Oftast är det mest akuta i dessa ärenden att lösa
boendefrågan. Dessa ärenden har, förutom mycket handläggningstid, medfört
extra kostnader under 2014 med 107 tkr.
Kriscentrum
Kriscentrum erbjuder råd, stöd och information mm. utan myndighetsutövning
till barn, unga och vuxna som är eller har varit utsatta för våld i nära relation
utövar våld eller bevittnat våld. Kriscentrum startade som verksamhet i maj
2012 och under senare delen av hösten startade förövarstödet upp. Kriscentrum
ansvarar för och sammankallar till samrådsmöten med BUP, polis och åklagare
när barn far illa genom våld eller övergrepp.
Kvinnor, antal
Kvinnor, antal samtal
Män, antal
Män, antal samtal
Trappan, antal barn
Trappan, antal samtal
Samrådsmöten, antal ärenden*
2012
41
175
5
20
9
2013
89
375
24
85
24
57
76
2014
116
460
30
160
34
145
55
* Samrådsmöten startade i slutet av 2012.
Under 2014 har såväl antalet kvinnor, män och barn som antalet samtal med
dessa grupper ökat. Antal ärenden anmälda till samrådsmöten har minskat.
42
Musslan
Musslan är en gruppverksamhet för barn till personer med missbruks- eller
beroendeproblematik eller psykisk sjukdom.
Musslan, antal barn
2010 2011 2012 2013 2014
32
36
16
22
16
Utöver ovan deltog 8 barn i Musslans sommarläger ett dygn.
Kontaktperson/-familj
Kontaktfamilj förordnas som hjälp och stöd till barn i familjer med t.ex.
bristande nätverk. I regel är det yngre barn som har denna insats och de vistas
och sover regelbundet över i en annan familj än den egna. Insatsen
avlastningshem ingår i nedanstående sammanställning. Kontaktperson
förordnas vanligen för ungdomar och vuxna. För ungdomar kan syftet vara att
ge ungdomen en positiv vuxen förebild, någon att prata med eller för att
komma igång med en fritidsaktivitet. För vuxna kan kontaktpersonen t.ex. ge
stöd i föräldrarollen, stöd i att bryta isolering eller komma igång med en
aktivitet. Insatsen innebär inga kostnader för den enskilde. Uppdragstagaren får
ersättning för omkostnader och ett arvode baserat på uppdragets omfattning.
Antal personer med kontaktperson/-familj någon gång under året.
Barn och unga 0-20 år:
Kontaktfamilj, varav
- pojkar
- flickor
Kontaktperson, varav
- pojkar
- flickor
Totalt
Missbrukare 21år och
äldre
Övriga vuxna 21år och
äldre, varav
- män
- kvinnor
2010
2011
2012
2013
2014
54
54
72
82
126
1
136
1
58
33
25
57
33
24
115
1
54
28
26
38
27
11
92
0
37
20
17
50
32
18
87
0
20
20
17
14
11
3
14
3
11
3
8
Uppdelning avseende pojkar /flickor och män/kvinnor är nytt sedan 2012.
Insatsen kontaktperson för barn och unga har ökat och jämfört med föregående
år är ökningen 32 %. Antalet barn och unga som har kontaktfamilj har minskat
31 %, vilket fördelas jämnt mellan pojkar och flickor.
Ungbos personal mer och mer tagit över funktionen kontaktperson för de
ungdomar som beviljas insatsen och andelen som har Ungbo som
kontaktperson istället för en lekman är ca 72 %. Under året har Ungbos
personal varit kontaktperson för 36 ungdomar upp till 20 år, 22 pojkar och 14
flickor, en ökning med 44 % jämfört med föregående år då antalet var 25.
Ungbo har även varit kontaktperson för sex ungdomar över 20 år.
43
Användandet av Ungbo för kontaktpersonsuppdrag ger effekter på flera sätt
genom att uppdrag avslutas i tid och nätverket involveras aktivt.
I kategorin övriga vuxna är kvinnorna i majoritet, de utgör 72 %.
Institutions- och öppenvård inom missbruks- och
beroendeområdet
Sektionen har i uppdrag att, för kommunens invånare, arbeta med beroende och
missbruksproblematiken i kommunen samt att enligt gällande lagstiftning
utreda och bevilja insatser för målgruppen och följa upp dessa insatser.
Sektionen har sedan 1997 arbetat med att utveckla hemmaplanslösningar för
vuxna personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik.
Sektionen har en myndighetsutövande grupp (utredningsgruppen) som utreder
och beviljar insatser. Insatser erbjuds bl a genom Öppenvårdmottagningen
Kompassen i form av rådgivning och även behandlingsinsatser i olika former.
Sedan 2010 har Kompassen också erbjudit råd- och stödinsatser till ungdomar
då den tidigare nedre åldersgränsen 18 år tagits bort. Olika former av boende
med stöd erbjuds såsom Stödboendet Fyren, Lyktan servicebostäder, boende på
Jarlsgatan samt akutboenden. I Stödboendet Fyren ingår även arbetsträning i
konceptet i verksamheten ”Arbo”.
Utredningsgruppen
Antal personer som vårdats på institution.
2010
14
2011
13
2012
16
2013
18
2014
21
Av de personer som fick institutionsvård 2014 var fyra kvinnor. Åtta har
vårdats enligt LVM och två har placerats i familjehemsvård.
Årsplatser på institution.
Frivillig, SoL
Tvång, LVM
Totalt
2010
1,4
2,8
4,2
2011
2,6
0,7
3,3
2012
1,4
1,8
3,2
2013
2,6
1,0
3,6
2014
3,2
3,0
6,2
Kostnader för institutionsvård, tkr.
2010
3 349
2011
2 277
2012
3 261
2013
3 023
2014
5 922
Under året har åtta fler SoL placeringar och fem fler LVM placeringar gjorts
jämfört med 2013. Den köpta vården på institution ökade 2014 med 2,6
årsplats jämfört med 2013. Under 2014 har åtta personer tvångsvårdats enligt
LVM, två kvinnor och sex män. 19 personer har vårdats frivilligt enligt
socialtjänstlagen (SoL), 15 män och 4 kvinnor. Sex av de åtta som vårdats
enligt LVM har även erhållit SoL-vård. Kostnaden för institutionsvården
uppgick till 5 922 tkr en ökning i förhållande till 2013 med 2 899 tkr.
Sektionen har ett underskott mot budget på vårdkostnader 2014 med -3 392
44
tkr.Flera av LVM placeringarna varit personer med samsjuklighetsproblematik
där bristen på samverkan och resurser från hälso- och sjukvården är en del i
problematiken. Ökat användande av nya droger bland unga ökar också.
Samverkan mellan beroende/missbruk, socialpsykiatrin, biståndsavdelningen
och hälso- och sjukvården är av största vikt. Ju fler vårdgivare som är berörda
av en brukare desto större risk för att ärendet ”faller mellan stolarna” och inte
får samtida insatser från flera håll. I flera av sektionens ärenden finns en
samsjuklighetsproblematik och behov finns av att utveckla arbetet med
samordnad individuell plan (SIP). Av Utredningsgruppens 61 aktuella personer
är 27 stycken uppenbart samsjukliga, 11 av dessa har en kontakt på psykiatrin
och 7 stycken har insatser från socialpsykiatrin.
Öppenvårdsmottagningen Kompassen
Under 2014 har verksamheten träffat totalt 306 personer varav 115 anhöriga.
Dessa personer fördelar sig enligt följande:
Kvinnor 13-17 år:
Män 13-17 år:
Kvinnor 18-25 år:
Män 18-25 år
Kvinnor över 25 år
Män över 25 år
Okända(pga personal som slutat, vuxna över 25 år)
Anhöriga:
Totalt
9
22
7
33
36
84
48
115
306
Antalet personer som haft kontakt med Kompassen under året är högre än
föregående år, 27 personer fler. Antalet unga upp till 18 år ligger på samma
nivå som föregående år. Andelen anhöriga är något högre, 14 personer fler än
föregående år.
Kurator från Kompassen träffade 2014 sju kvinnor över 18 år, en man samt
fem anhöriga inom ramen för den s.k. Smilla-gruppen (ingår i statistiken ovan).
Smilla ger stöd åt nyblivna mammor och barn där det finns oro för
missbruksrelaterade problem. Skillnaden från föregående år är att kuratorn i
Smilla-gruppen även träffat en man samt 5 anhöriga under året. Smilla-gruppen
har som målsättning att utveckla arbetet med männen i dessa familjer samt
anhöriga under 2015.
Inskrivningar och boendedygn i egna boenden för missbrukare
De boenden som avses är: Alhagen, Repslagaregatan, Jarlsgatan,
utredningslägenheter, Stödboendet Fyren, tre utslussningslägenheter samt
Lyktans serviceboende. Insatser från akutboende till permanent boende i egen
lägenhet med stöd, tillsyn och omvårdnad innefattas i verksamheten.
45
Inskrivningar
Boendedygn, totalt
Platser helårsboende
Boendedygn Fyren
2010
87
16 906
46,3
2142
2011
78
20 482
56,1
2588
2012
90
18 169
49,8
2530
2013
105
17 915
49,1
2775
2014
111
15 933
43,6
2447
Under 2014 har boendeverksamheten inom sektionen beroende och missbruk
ökat vad gäller antalet inskrivningar men boendedygnen är något lägre än
föregående år, 1 982 stycken. Även platserna för helårsboende har minskat
något. När det gäller boendedygnen/platser helårsboende totalt så har det
minskat beroende på att en modul på Alhagen har brunnit ner, på
Repslagargatan har vi enbart haft en modul igång på grund av skadegörelse.
Och på Jarlsgatan har en träningslägenhet inte kunnat nyttjas på flera månader
pga. skadegörelse. Beläggningen på sektionens tillgängliga boenden är under
senaste året nära 100 % med köproblematik i samtliga boenden.
Arbetsträningen Arbo har utvecklats i samarbete med socialpsykiatrin och
Arbo tar in klienter från socialpsykiatrin en förmiddag i veckan, vilket detta
kräver två personal i verksamheten.
Verksamhetsutveckling och kvalitetsförbättringar är viktiga mål som
avdelningen har och man har just nu ett väldigt aktivt brukarråd, som ställer
krav på att vi skall ha en stabil och trygg verksamhet, som är mer
individanpassat. Detta ökar kravet på verksamheten och dess kompetens och
resurser.
Familjerättsgruppen
Familjerätten har under 2014 i stort levt upp till Socialstyrelsens
rekommendation att rimlig handläggningstid för en vårdnads-, boende och
umgängesutredning bör vara tre till fyra månader.
Antalet barn som berörs av samarbetsavtal har ökat under året, och väntetiden
för dessa är fortsatt lång, mellan tre och fyra veckor. Detta motsvarar inte
Socialstyrelsens rekommendation om en väntetid på högst två veckor.
Familjerätten har under året mätt utfallet av samarbetssamtalen. 72 % av
föräldraparen som fått samarbetssamtal har enats helt eller delvis, 10 % var
efter samarbetssamtalen fortsatt oeniga och resterande föräldrapar avslutade
samarbetssamtalen av andra skäl, t ex att utredning inletts på sektionen för
utredning barn och unga, föräldrarna uteblev, dödsfall mm.
46
Antal barn som varit aktuella i ärendet under året
Vårdnad-, boende- och
umgängesutredningar,
en eller flera av dessa insatser
Samarbetssamtal, remisser från domstol
Samarbetssamtal, frivilliga
Upplysningar enl. 6:20 föräldrabalken
Övriga ärenden
Medgivande för adoption
Avtal om vårdnad, boende och umgänge
Umgängesstöd/kontaktperson
Faderskap, sambo
Faderskap, övriga
2011 2012 2013 2014
62
15
162
67
58
10
128
44
45
7
123
56
49
5
163
67
4
17
19
301
71
9
23
8
299
71
4
13
7
350
64
3
24
15
288
61
IFO – förebyggande socialt arbete
En del av socialtjänstens förebyggande arbete är organisatoriskt förlagt till en
egen avdelning för att därigenom kunna prioriteras och utvecklas.
Föräldrastöd
Ett brett föräldrastödjande arbete bedrivs genom kommunens två öppna
förskolor, familjecentralen på Dalaberg och familjeförskolan. Öppna förskolan
har både öppna grupper med ”drop-in” verksamhet och grupper som riktar sig
till vissa föräldrar i riskzon
Arbetet med att stödja familjer genom förebyggande verksamhetens öppna
förskolor har förstärkts då öppna förskolan i Herrestad åter har öppnats hösten
2014. Den var pga sjukdom stängd under vårterminen. Familjecentralen på
Dalaberg upplever att fler föräldrar med olika etniska bakgrunder har en
komplicerad och pressad situation. För att klara sitt uppdrag att vara till stöd
för förskolebarns föräldrar så hänvisas föräldrar med äldre barn till annat stöd
tex mötesplats Dalaberg.
Antal besök på kommunal öppen förskola (barn och vuxna)
2010
2011
2012
2013
Öppna
20 863
21 784
22 255
11 880
grupper
Riktade
3538
3762
3 422
1 730
grupper
2014
En ansökan om ”Förstärkt och samordnat familjestöd” ur sociala
investeringsfonden är godkänd av kommunstyrelsen. Verksamheten startar i
början av 2015 och ska pågå i 5 år med 4 personal.
47
Fältenheten
Fältenheten arbetar med uppsökande arbete bland tonåringar mellan 13-18 år.
Det uppsökande arbetet bedrivs på skolor, fritidsgårdar, centrala staden mm
och de har en god bild av ungdomssituationen i Uddevalla. Liksom tidigare år
har man besökt alla årskurs sjuor i Uddevalla kommun under hösten, för att
presentera sig och verksamheten.
Medling vid brott/Ungdomstjänst för unga lagöverträdare
Medling är ett erbjudande till ungdomar som erkänt brott, det är polisen som
skall informera om möjligheten. De sista åren har polisens information minskat
vilket medför färre medlingar.
Ungdomstjänst är en påföljd för lagöverträdare under 21 år. Ungdomstjänst
innehåller påverkansprogram med samtalsserie och oavlönat arbete.
Tillståndsenheten
Enheten arbetar med serveringstillstånd enligt alkohollagen samt med tillsyn
över försäljningen av folköl, tobak och receptfria läkemedel.
Antalet serveringstillstånd för allmänheten vid årsskiftet 2014/15: 56 st.
Antal tillsyner: 102 st.
Administrativa åtgärder
Indragna tillstånd
Beslut om varning
Beslut om erinran
2013
0
2
6
2014
1
2
4
Antal försäljningsställen tobak, folköl, receptfria läkemedel är 95 st. Flera
ställen säljer fler produkter. Tobak (67), folköl (40), receptfria läkemedel (28).
Antal tillsynsbesök: 92 st.
Enligt HUI:s statistik har försäljningen av ”illegala” cigaretter minskat från en
andel på 25% (2012) till under 5% (2014) av den totala cigarettförsäljningen i
Uddevalla. Detta är en dramatisk minskning och näst bäst i landet. Ett aktivt
tillsynsarbete är förklaringen till det goda resultatet.
Personligt ombud
Personligt ombud arbetar med att stödja och hjälpa personer med psykiska
funktionsnedsättningar för att de skall få den hjälp och de insatser de har rätt
till enligt gällande lagstiftning. De ska även påtala brister i hjälpsystemet som
de upptäcker i sitt arbete. Kopplat till verksamheten finns en ledningsgrupp
bestående av representanter för intresseorganisationer, regionen och
kommunen. Ombuden arbetar uppsökande genom regelbundna besök på
dagverksamhet och på Saronkyrkan.
Personer i kontakt med personligt ombud:
2010
2011
2012
2013
31
37
33
32
2014
44
48
Drogfri ungdom
Arbetet styrs av Uddevalla kommuns strategi för det drogförebyggande arbetet
med ett antal fokusområden.
Det drogförebyggande arbetet drivs framåt av en heltid drogförebyggande
samordnare, tillsammans med en heltid samordnare för gymnasieskolan. Under
2014 har ytterligare en heltid samordnare inom högstadiet börjat.
Under året har diverse olika möten och föreläsningar genomförts på olika sätt
och i olika organisationer. Som exempel kan nämnas föräldramöten på
högstadier och gymnasie, föreläsningar för lärare, övrig skolpersonal,
städpersonal, vaktmästare, fritidsledare, polis mfl. Dessutom har
klassinformationer om droger, risker och konsekvenser, och deltagande i
temadagar på friskolorna, genomförts.
Regeringens satsning på föräldrainformation genom ”tänk om-kampanjen” har
implementerats lokalt i Uddevalla. Kampanjens material har använts i olika
sammanhang, utskick har administrerats till alla familjer med barn i åk 8 samt
till alla 20-åringar angående langning mm.
Varje skola har en policy om rökfri skolgård. Under året har Drogfri ungdom
varit behjälpliga med skyltning för att förstärka det budskapet till både
yrkesverksamma, elever och andra. Non smoking generation har genomfört
föreläsningsserier i år 6 på skolorna och har även haft föreläsningar på
fritidsgårdarna.
Man har tillsammans med tandvården haft en kortare insats med föreläsning
riktad till gymnasieungdomar ang rökning, droger och tandhälsa.
Under året har polis, krogägare och drogförebyggande samordnare varit på
årlig utbildning/nätverksträff inom området. I anslutning till denna arbetade
”våra” poliser i verksamhet med Stockholmspolisens enhet för krogar mot
knark för att få med sig erfarenheter därifrån. Utbildningar för krogägare och
krogpersonal har genomförts och krogägarna har tillsammans med polis
genomfört s k krogbesiktningar.
Alla skolor har en struktur för att nå ut med information till föräldrarna inom
området ANDT. Strukturen kan beskrivas vara i ”effekt-anda” men skolorna
har inte genomfört programmet fullt ut. Drogfri ungdom har arbetat intensivt
med att nå ut med information både till skolpersonalen och föräldrarna med
diverse olika material och typer av upplägg.
Under året har en storföreläsning för yrkesverksamma genomförts för att sprida
information om vikten av att uppmärksamma barn till missbrukande eller
psykiskt funktionsnedsatta föräldrar, samt att påminna om den
gruppverksamhet som finns för dem. Beslut har fattats om att överföra
Uddevallas gruppverksamhet riktad till barn i utsatta miljöer, kallad Musslan,
från Sociala avdelningen till Avdelningen för förebyggande social arbete dock
utan samverkan med BUP men med förstärkt samverkan med Kyrkan
49
Representanter från kommunen, polis och från verksamma gym i Uddevalla
träffas regelbundet för att arbeta för en dopningsfri träningsmiljö. Utbildningar
i konceptet ”Ren träning” har genomförts för personal och medlemmar på
gymmen. Arbetet går ut på att ha utbildade ambassadörer ute i verksamheterna.
50
LSS, SFB insatser
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning omfattar insatser enligt lag
om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, inklusive insatsen personlig
assistans.
Bostad med särskild service för vuxna
I Uddevalla finns idag 23 gruppbostäder, varav 4 drivs på entreprenad, och 3
serviceboenden. Till serviceboendena är sju fristående lägenheter kopplade.
I enlighet med nämndens inriktning att alternativa boendeformer ska prioriteras, har
Tureborgsvägens gruppbostad ändrats till serviceboende. Ändringen görs successivt
vid ut- och inflyttning, inga boende kommer att påverkas. En fristående lägenhet har
knutits till serviceboendet under året.
På gruppbostaden Skrinnargränd har ytterligare två lägenheter byggts till med
inflyttning i januari 2014.
Under året har renovering och ombyggnad av gruppbostäderna på Tant Brun
påbörjats för att tillgänglighetsanpassa och erbjuda fullvärdigt boende efter
ombyggnad. Under ombyggnationen har de boende evakuerats till Myråsvägen,
Dalaberg.
Renovering har även skett på Fjärilsgatans gruppbostad, och de boende bodde
tillfälligt på Äsperödshemmet.
En brukarundersökning i form av djupintervjuer med boende på två servicebostäder
har genomförts av avdelningens verksamhetspedagoger, i syfte att ta reda på hur de
boende uppfattar sitt boende. Resultatet har delgivits nämnden samt internt inom
avdelningen för vidare utvecklingsarbete kring frågan. Brukarundersökningen
51
boende uppfattar sitt boende. Resultatet har delgivits nämnden samt internt inom
avdelningen för vidare utvecklingsarbete kring frågan. Brukarundersökningen
kommer att vara en del i den servicedeklaration som ska färdigställas under 2015
gällande serviceboende.
Behovet av fler bostäder med särskild service är stort och olika lösningar har utretts,
planerats och arbetats med under året inom givna budgetramar. En långsiktig plan
för boenden har skapats utifrån hur behov av boende bedöms se ut inom den
närmaste tioårsperioden.
Regelbundna möten har genomförts med Tekniska kontoret för planering av omoch nybyggnad av grupp- och servicebostäder de närmaste åren.
Totalt antal platser för vuxna i bostad med särskild service
Antal platser
2011
153
2012
173
2013
174
2014
175
Den 31/12 2014 fanns 11 ej verkställda beslut om boende i kommunen och 8 platser
köptes i annan kommun.
Bostad med särskild service för barnoch ungdom
Bostad med särskild service för barn och unga kan vara gruppbostad, familjehem
eller boende på elevhem i samband med skolgång på annan ort. I Uddevalla
kommun finns inget boende för barn och unga då det inte finns behov därav,
däremot bor flera barn och ungdomar i elevhem och går på gymnasium i andra
kommuner.
Antal verkställda beslut om elevhem
Antal beslut
0-23 år
2010
12
2011
19
2012
23
2013
23
2014
16
Daglig verksamhet
För närvarande finns 6 större dagliga verksamheter och 9 dagliga verksamheter i
form av servicegrupper som drivs av avdelningen. Servicegrupper arbetar bland
annat med skötsel av grönytor, caféverksamhet, serviceuppdrag och vaktmästeri,
arbete som ofta är integrerade med annan verksamhet i samhället. Ett ökande antal
personer har sina individuella arbetsplatser ute i samhället- tjugotvå personer i år
jämfört med nio personer förra året.
För att ytterligare utveckla daglig verksamhet och förstärka kompetensen, har det
under hösten anställts ytterligare en verksamhetspedagog som arbetar på Ardmore.
Arbetet med aktivitetscirkeln har fortsatt och arbetsflöde, arbetsmetoder och
arbetsmaterial har utvecklats ytterligare under året. Gemensam samverkansdag har
52
genomförts med samtliga medarbetare från daglig verksamhet för att informera om
aktivitetscirkeln och dess arbetsmetoder. Alla daglig verksamhetsgrupper har
tillsammans med LSS-handläggare, arbetsterapeuter, enhetschefer och
arbetskonsulent genomfört arbetsplatsanalyser (kravprofil) för sin verksamhet, för
att kunna erbjuda rätt verksamhet till rätt person. Vägledarna har haft
utbildningsdagar i kartläggningsmaterial, matchning och uppföljning.
De verksamheter som erbjuds inom daglig verksamhet har både breddats och
utökats ytterligare under året. En ny daglig verksamhet invigdes under våren på
Myråsvägen, HOS-gruppen, för personer som har behov av lugnare aktiviteter. En
övergripande ombyggnad av kök och matsal genomfördes för att inrymma den nya
verksamheten. Under hösten startade verksamhet på galleri Tioitolv med
arbetsuppgifter så som information och hjälp i galleri, konstskapande och eventuellt
uppdrag från biblioteket. Studiebesök har genomförts samt workshops med
konstnärer och brukare.
Mediagruppen har växt och flyttat till nya, större lokaler på Rosenhäll som är mer
ändamålsenliga. Ett samarbete med Bohus Hunddagis har påbörjats för att ge
arbetstagare med intresse för djur möjlighet till arbete med hundar. Fler platser har
skapats för personer med särskilda behov, bland annat på daglig verksamhet
Fjärilen. För de personer som inte har beslut om daglig verksamhet har
”Måndagsklubben” startat, där man träffas en gång i veckan och gör aktiviteter
utifrån egna önskemål.
Under året har daglig verksamhet även fått flera externa uppdrag- den arbetsgrupp
som startat på posten med att servera frukost har fått utökade arbetsuppgifter, att
städa och tvätta postens bilar. Flera idrottsklubbar har börjat anlita daglig
verksamhet för tvätt av kläder.
Arbetskonsulenten arbetar vidare för att skapa flera platser ute i samhället, bland
annat genom information och samverkan med företagare och företagarnätverk i
Uddevalla. Antalet platser ute i samhället har som tidigare nämnts ökat under året,
och arbete pågår för att hitta platser till ytterligare åtta personer som är intresserade
av att ha sin dagliga verksamhet ute i samhället.
På textilhörnan har en större renovering påbörjats som kommer att slutföras under
2015.
Under hösten har planering av ny daglig verksamhet i form av caféverksamhet i
samverkan med seniorcentret påbörjats.
För att förbättra förutsättningar för elever med särskilda behov har avdelningen
fortsatt sitt samarbete med Barn- och Utbildningsförvaltningen, framförallt vad
gäller praktikplatser för elever i särskolan. Gemensam träff med Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan har också genomförts för att informera elever och föräldrar
vilka möjligheter till sysselsättning och arbete som finns efter skolans avslut.
53
Verkställda beslut om daglig verksamhet
Antal
beslut
2010
2011
2012
2013
2014
210
217
234
231
242
Verkställda beslut för individuella externa placeringar ute i samhället
Antal beslut
2012
6
2013
9
2014
22
Kontaktpersoner
Insatsen kontaktperson utgör inget professionellt stöd utan ges av en medmänniska
med engagemang och intresse för andra människor. Någon man träffar regelbundet
för att göra något trevligt tillsammans med. Insatsen syftar till att bryta isolering för
den funktionsnedsatte.
Ansökningarna har ökat hos gruppen personer med neuropsykiatrisk diagnos.
Det finns ett intresse hos många att engagera sig som kontaktperson. Detta innebär
att det inte varit några större svårigheter när det gäller rekryteringen. Svårigheten är
snarare att få till lösningar som passar båda parter.
En fokusgruppsintervju genomfördes med personer som har insatsen kontaktperson,
i syfte att ta reda på hur de uppfattar insatsen. Arbetet kommer att fortsätta under
nästa år med ytterligare fokusgrupper med brukare, anhöriga och kontaktpersoner,
för att få material till en servicedeklaration.
Antal personer med beslut om kontaktperson har enligt statistiken ökat under
innevarande år.
Antal beslut
0-23 år
24- w år
2010
19
97
116
2011
17
112
129
2012
23
118
141
2013
23
109
132
2014
26
118
144
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet kan vara stödfamilj, korttidsvistelse på
korttidshem för barn eller korttidshem för vuxna samt lägervistelse.
Korttidsboendena på Myråsvägen (Myran) och Skrinnargränd vänder sig till barn
och ungdomar med varierad grad av funktionshinder och omvårdnadsbehov medan
Skidlöpargränds verksamhet vänder sig till ungdomar och vuxna. Korttidsboendet
54
Myråsvägen, Dalaberg har efter sommaren flyttat till Måsen i samma fastighet, där
en genomgripande renovering först genomförts.
Alla beslut om korttidsvistelse har kunnat verkställas. För fem personer har köpts
regelbunden korttidsverksamhet av Stöd & Resurs, Ågrenska samt Stenungsunds
och Ulricehamns kommun.
Lägervistelse har köpts av Stenungsunds kommun och av Sommarkollo i Småland.
Plats på korttidsboende har under året sålts till Sotenäs och Härryda kommun samt
inom socialtjänsten till sociala avdelningen.
Fortfarande är önskemålen om korttidsvistelse över helg det vanligaste och alla
helger har varit fulltecknade. Trots detta har akuta situationer och önskemål om
förändringar i vad som överenskommits varit möjligt att lösa.
Samarbetet mellan de olika korttidsverksamheterna har fortsatt utvecklats. Utflykter
och aktiviteter samordnas och den gemensamma bussen har använts flitigt. Det
ökade samarbetet med daglig verksamhet har utmynnat i att daglig verksamhets
lokaler nyttjas under kvällar och helger.
Gällande beslut om stödfamilj har funnits svårigheter att hitta familjer eller personer
som kan tänka sig att vara stödfamilj. De flesta stödfamiljerna tillhör barnets
nätverk.
För att säkerställa att den offentliga servicen upprätthåller en god kvalitet, har
servicedeklarationen för korttidsverksamheten uppdaterats under året.
Antal verkställda beslut om korttidsvistelse:
Antal beslut
0-23 år
24- w år
2010
59
17
76
2011
68
16
84
2012
63
17
80
2013
71
17
88
2014
57
11
68
Ledsagning
Insatsen ledsagning skall underlätta för en brukare att komma till och från en
aktivitet. Antal beslut om ledsagning har under de senaste två åren minskat.
Rättsliga prövningar har påverkat bedömningen av rätten till och omfattningen av
insatsen och omkostnadsersättningen har minskats.
Antal verkställda beslut om ledsagning:
Antal beslut
0-23 år
24- w år
2010
61
83
144
2011
67
97
164
2012
55
93
148
2013
49
80
129
2014
34
62
96
55
Avlösarservice
Avlösarservice i hemmet ges som stöd till anhöriga för att avlasta dem i
omvårdnadsarbetet och utförs av personal som inte lever i hushållsgemenskap med
den funktionshindrade. Avlösarservice är för många ett komplement till
korttidsvistelse utanför hemmet. Flertalet med beviljad avlösarservice är familjer
med yngre barn.
Antal verkställda beslut om avslösarservice:
Antal beslut
0-23 år
24- w år
2010
13
5
18
2011
13
11
24
2012
13
6
19
2013
12
3
15
2014
13
2
15
Antal personer med LSS beslut 2013 i jämförelse med
näraliggande kommuner
I nedanstående sammanställning för 2013 (Socialstyrelsens sammanställning för
2014 är ännu ej färdigställd) visas fördelning av ärenden i Uddevalla samt några
närliggande kommuner. Uppgifterna grundas på Statistiska centralbyråns
redovisning från kommunerna på uppdrag av Socialstyrelsen.
I förhållande till invånarantalet redovisar nedanstående kommuner högre siffror än
genomsnittet för riket. En ökning har skett sedan tidigare år i Trollhättan och
Vänersborg, medan Uddevalla ligger kvar på samma nivå.
Beslutade LSS-insatser 2013-10-01:
Kommun
Uddevalla
Trollhättan
Vänersborg
Antal /10 000 invånare
81
72
83
Riket
68
Övrigt
Utvecklare och enhetschef har under året deltagit i anhörigträffar arrangerade av
anhörigcentralen där information givits om kommunens verksamheter och anhörigas
perspektiv och tankar lyssnats in.
Som en del i folkhälsoarbetet har en kostpärm tagits fram med information och
inspiration för en hälsosam mathållning till alla verksamheter. En utbildning för
kostombuden har genomförts i syfte att stödja brukarna till sundare matvanor. Nya
rutiner för avvikelsehantering är framtagna och utbildning för detta har genomförts.
56
Samarbeten har inletts med Athenagården och socialpsykiatrin (Sociala
avdelningen) för kollegialt erfarenhetsutbyte under strukturerade former och i syfte
att bättre kunna stötta personer med komplexa problem.
Avdelningen har tagit del av en modell för att arbeta med brukarnas delaktighet och
stödja till självständighet, ”Delaktighetsmodellen”. Planering för att införa modellen
i avdelningens verksamheter har påbörjats i samarbete med Fyrbodals
regionförbund.
Boktober genomfördes under hösten, arrangerat av Centrum för lättläst och en
arbetsgrupp bestående av brukare och personal från daglig verksamhet i samarbete
med Bohusläns museum och Studieförbundet Vuxenskolan. Boktobers tema var i år
”Livet på landet” och var ett välbesökt arrangemang.
I november genomfördes LSS-mässan, arrangerad av avdelningen för stöd och
service till personer med funktionsnedsättning och avdelningen för assistans och
rehabilitering. Temat var ”Livskvalité för mig” och Bohusläns museum fylldes av
föreläsningar, aktiviteter och utställare inom området. En lyckat arrangemang med
många besökare, både från vår egen och kringliggande kommuner.
Medarbetarna har fått kompetenshöjning i form av gemensam föreläsning ”Omsorg
utan våld”, om bemötandefrågor för personer med neuropsykiatrisk diagnos, samt
för en personalgrupp ”Att lyfta varandra”, om grupputveckling.
I juni bjöds medarbetare, kontaktpersoner, ledsagare och brukare in till
en teaterföreställning, ”Churchill var inte heller klok” som berörde
svårigheter personer med en funktionsnedsättning kan möta när man vill
komma in på arbetsmarknaden.
Alla medarbetare på avdelningen har fått en halvdags utbildning i Det Goda
Värdskapet, som ett led att motverka främlingsfientlighet och diskriminering och
som bygger på kommunens värdegrund.
Flera arbetsgrupper har gått utbildning i motiverande samtal (MI) under hösten, i
syfte att bättre kunna stötta brukare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Handledning har genomförts under året, till dels via LIA-projektet för
enhetscheferna, dels inom flera av verksamheterna, där det funnits behov av att
stärka arbetsgruppen eller utveckla medarbetarna i sin yrkesroll.
En uppföljning har genomförts av organisationsändringen gällande det ökade
samarbetet mellan daglig verksamhet och gruppbostad. Enkäter har delats ut till
enhetschefer och medarbetare i de aktuella verksamheterna. Resultatet visar att det
finns områden att arbeta vidare på för att det nya arbetssättet ska fungera så bra som
möjligt. Resultatet har redovisats för socialnämnden och för berörda verksamheter,
där arbetet med förbättringsåtgärder pågår.
Vad gäller arbetet att jämföra verksamhetsresultat, har utvecklaren på avdelningen
gått en regiongemensam utbildning i Öppna Jämförelser. Avdelningens resultat som
57
kom i maj har analyserats och utifrån det har ett arbete påbörjats för att skapa
interna samverkansrutiner.
För att nå målet om nytänkande vad gäller nya organisationsformer inom den
kommunala verksamheten, har ett första möte hållits med AMA och sociala
avdelningen i syfte att finna gemensamma lösningar för våra målgrupper, där en
möjlig form för verksamheten på längre sikt kan vara socialt företag.
En arbetsgrupp bestående av habiliteringsassistenter, verksamhetspedagoger och
arbetsterapeuter har startat för att ansvara för inköp och användandet av appar i
verksamheten. Informationen kommer att gå ut till övrig personal bland annat i
basutbildningen.
Enhetscheferna har inom ramen för LIA-projektet (lärande i arbete) fått möjlighet att
ta emot studenter som tittar på hur man skapar meningsfulla möten, och några av
avdelningarna har utnyttjat den möjligheten. Syftet är att hitta bra vägar till dialog
bland annat vid APT (arbetsplatsträffar).
Arbetsgruppen som arbetat med titulatur inom Fyrbodal FOU funktionshinder,
presenterade sitt förslag för Fyrbodals socialchefer under våren. Förslaget mottogs
positivt och i Uddevalla har en arbetsgrupp med representanter från bl a.
Kommunal, Vision och arbetsplatsombud godkänt förslaget. Alla medarbetare fick
innan årsskiftet inkomma med sina betyg och intyg för att kunna placeras i någon av
de framtagna yrkeskategorierna.
Arbetet med att upphandla korttidsavtal har påbörjats men har dragit ut på tiden på
grund av att för få utförare lämnat bud.
Smaragdvägens barn och ungdomsboende har upphört vilket ingick i 2014 års
besparingar. De boende på Smaragdvägen har kunnat erbjudas ny bostad som
tillgodoser deras behov väl.
Insatsmätning har genomförts på daglig verksamhet under året för att tydliggöra
personalbehov på de olika dagliga verksamheterna.
Arbetet med kvalitetsoch ledningssystemet har fortgått under året och kommer
fortsätta under 2015.
Personlig assistans LSS/SFB
Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika
situationer av ett begränsat antal personer till personer med omfattande
funktionsnedsättning/ar.
Utveckling
Personlig assistans har under året arbetat med värdegrund och bemötande, bl.a. har
man haft utbildning i ICDP metoden samt en grundutbildning i FyrboDals regi.
Dokumentationen planeras att ske digitalt och vi har testgrupper som använder
läsplattor, men det är fortfarande teknik som måste lösas för att utöka till full drift
hos alla arbetsgrupper.
58
Ett ökande problem är att rekrytera personal, det finns inte tillräckligt många
sökande. Arbetet med att rekrytering har fortgått löpande under året och man har
varit
representerade på rekryteringsmässa och besökt vårdskolan. Elever och lärare från
vårdskolan har varit på studiebesök, för att skolan skall få kännedom om
verksamheten.
Personlig assistans har även inlett ett samarbete med Resursen för att förbättra
rutinerna vid bemanningen av korttidsvikarier
Kostnader
Arbetet med att minska kostnader fortsätter med säkerställt gott resultat. Vid
redovisning av ”Kostnad per brukare 2013” framkom att egenkostnaden per timme
utförd personlig assistans har sjunkit ytterligare , med 11% jämfört med 2012, vilket
innebär att Uddevalla ligger bland de lägsta i landet vad gäller kostnader för utförd
personlig assistans.
Brukarenkät
Under 2014 har en brukarundersökning gjorts med hjälp av en e-tjänst i en
surfplatta. Brukarundersökningen har genomförts med hjälp av enkätverktyget Picto stat som är ett webbaserat enkätverktyg som riktar sig till människor med
kognitiva funktionsnedsättningar. Resultatet från brukarenkäten kommer att ligga
till grund för kvalitets och förbättringsarbete under 2015.
Personlig assistans, beslut tagna av försäkringskassan enlig SFB
Genom insatsen personlig assistans ges människor med omfattande
funktionsnedsättning möjlighet till personlig assistans genom den statliga
assistansersättningen. De grundläggande behoven skall omfatta mer än 20
timmar/vecka. Den som är berättigad till assistansersättning kan själv välja vem som
skall anordna assistansen. Under 2014 har totalt 95 personer varit berättigade till
insatsen vilket är 9 % färre jämfört med 2013. 43 brukare, 45%, valde under 2014
kommunen som anordnare.
Möjligheten att söka förhöjd ersättning i samband med extraordinära kostnader finns
och är en möjlighet som ständigt bevakas. Under 2014 var den förhöjda ersättningen
2,4 mkr , samma nivå som 2013..
Andelen personer som väljer privata assistansanordnare har ökat med 2%.
Antalet timmar utförda av kommunen är lika som 2013
Antal beslut tagna av försäkringskassan som kommunen verkställt
Antal personer
2007 - 59
2008 - 53
2009 - 46
2010 - 43
2011 - 44
2012 - 49
2013 - 49
2014 – 43
Antal utförda timmar
260 420
265 993
271 901
261 903
251 450
280 848
279 116
279 779
59
Personlig assistans, beslut tagna av kommunen enligt LSS
Personlig assistans enligt LSS ges till personer vars grundläggande behov av
assistans understiger 20 timmar/vecka. Andra behov kan dock innebära att
omfattningen av ett beslut kan bli större. Kommunen står för all kostnad vid LSS
beslut.
Utvecklingen av personlig assistans enligt LSS visar en kraftig uppgång 46% mer
jämfört med 2012
Diagram över utvecklingen av antal timmar personlig assistans enigt LSS
Kriterierna för rätten till personlig assistans enligt LSS skiljer sig inte jämfört med
de kriterier som gäller för försäkringskassans beslut. Ett beslut behöver inte avse en
längre tids insats utan kan avse assistans vid ett tillfälligt behov. Liksom vid beslut
av försäkringskassan kan brukaren välja kommunen eller annan utförare. 10 av 28
brukare har valt extern utförare. De senaste åren har nytillkomna brukare haft beslut
om betydligt fler timma än tidigare.
Antal person med beslut om personlig assistans enligt LSS
Antal
2010 2011 2012 2013 2014
personer
27
25
23
26
28
60
OMSORG OM ÄLDRE OCH
FUNKTIONHINDRADE
Rehabinsatser
2%
Ordinärt
boende
35%
Gem ledn och
adm
4%
Särskilt
boende
54%
Övrigt
5%
Total kostnad 762 miljoner
Hemvård/ordinärt boende
Det ekonomiska läget har under lång tid präglat arbetet på hemvårdsavdelningen
och under 2013 inleddes olika arbeten kring effektivitet i arbetsätt och
organisation. Det arbetet har fortsatt under 2014 och har medfört konsekvenser
på utförandet av hemtjänstinsatser avseende kontinuitet och den enskildes
självbestämmande.
En processkartläggning kring planering/bemanning startades under hösten 2013
och mynnade ut i en arbetsmodell som nu används fullt ut. Resultatet idag är att
färre aktörer är inblandade i planering/bemanning och personalrörligheten
mellan olika hemtjänstgrupper har ökat. Det har också inneburit minskade
vikariekostnader samtidigt som man tagit tillvara på den resurs som vår egen
personal innebär. Arbetet har gett resultat och hemtjänstgrupperna har bedrivit
verksamheten inom de ekonomiska förutsättningar som gäll 2014.
Verkställighetsdokumentation har digitaliserats genom appen Life-Care i
hemtjänstens mobiltelefoner i samtliga hemtjänstgrupper och Trygg hemgång
under första halvåret. Effekter som visat sig är att arbetssättet är tidsbesparande
då man dokumenterar på plats och det innebär också en kvalitetsökning då man
har tillgång till dokumentationen i sin mobil. Dessutom kvalitetssäkrar
arbetssättet vård- och omsorg till brukaren. Parallellt med införandet har
61
personal i vård- och omsorg genomgått utbildning i Life-Care dvs. mobil
dokumentation och metodstöd samt även social dokumentation.
Alla hemtjänstgrupper och Trygg hemgång har under året arbetat med
regelbunden reflektion i sina respektive arbetsgrupper. Målet har varit att
utveckla det salutogena arbetssättet och vårt bemötande gentemot vårdtagarna.
Förändringar har skett inom några av hemvårdens verksamheter under 2014. I
och med nedläggningen av Ryttarens äldreboende startades en ny
hemtjänstgrupp upp, Söder 3. På grund av volymökningen under året har
justeringar gjort under året vad gäller geografiska områden och
hemtjänstgrupper har även delats pga. storlek.
En kraftig ökning av larmfrekvensen på Trygghetslarmet har även kunnat
noteras de senaste åren och under 2014 har en tillfällig utökning av
bemanningen på Trygghetslarmet skett.
Då även nattbesöken har ökat utökades nattpatrullen i maj med en personal samt
en bil per natt. Under året inleddes ett projektarbete för att utreda vilken typ av
larm och kommunikation som skall gälla för trygghetslarmen i Uddevalla för att
kunna erbjuda en säker och trygg vård- och omsorg för den enskilde som bor
kvar i sitt hem. Detta har resulterat i ett förfrågningsunderlag och upphandling
kommer att genomföras i början av 2015.
Med en kombination av ökad andel äldre och pensionsavgångar kommer frågor
kring personalförsörjning att utgöra en stor utmaning för socialtjänsten. Ett
arbete kring att försöka minska andelen korttidsvikarier i hemvårdsavdelningen
har pågått under 2014 och kommer att fortsätta som en viktig del i arbetet
framåt. För att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen av personal inom vård- och
omsorg har en arbetsgrupp arbetat fram ett system för utvärdering och
uppföljning av vikarier. Utvärdering av korttidsvikarier som är knutna till
verksamheten görs av enhetschefen efter ett visst antal arbetsdagar. Vid behov
genomförs samtal med korttidsvikarien och föreligger anledning görs ett avslut.
När det gäller sjukfrånvaro används en samtalsmodell där man försöker
identifiera orsaker till ohälsa samt hur man kan arbeta förebyggande framåt.
En kravspecifikation/kompetenskrav för korttidsvikarier har också tagits fram
som ett redskap för att kvalitetssäkra rekrytering av nya korttidsvikarier.
Inom hemvårdsavdelningen har enhetscheferna under året inlett ett samarbete
med företagshälsovården där man tillsammans med personalen
(tillsvidareanställd) tittar på frånvaro utifrån en helhetsbild kring personen där
tidiga signaler ska fångas upp och följas upp.
Antalet hemtjänsttimmar har sedan 2009 ökat och personer med mer omfattande
hjälpbehov både vad gäller service, omsorg och hälso- sjukvård bor i ordinärt
boende. I takt med förändringarna i kommunens boendestruktur har även
vårdtiderna på sjukhusen kortats ner vilket även det har gett effekter för
hemtjänst och hemsjukvård. Mycket av eftervården bedrivs idag i hemmet.
Idag ser vi att man i större utsträckning gör ett aktivt val att fortsätta bo kvar
hemma även om man har ett stort omvårdnadsbehov.
62
Inom hemtjänsten har bristen på demensplatser märkts tydligt under året. Det har
inneburet en ökad arbetsbelastning för hemtjänsten. Under året har en
samverkansplan för arbetet mellan biståndsavdelningen och hemtjänsten tagits
fram. Den visar hur man ska arbeta med personer med demenssjukdom med
stora omvårdnadsbehov.
För att stärka och ge personalen stöd i vad som är viktigt att tänka på vid
mottagandet, samtalet och mötet med en ny vårdtagare har broschyren ”Rutin
vid ny vårdtagare och samtalsguide” tagits fram. Broschyren används nu
rutinmässigt i hemvårdens verksamheter. I ett led att ha en tydlighet om vilken
service som kan tillhandahållas och förväntas har hemtjänstens
servicedeklaration uppdaterats i slutet på året.
Under året har sjuksköterskorna börjat arbeta med ”Att göra listan ” som är en
elektronisk kalenderfunktion i Procapita. Inom vård- och omsorgsboendena har
arbetet med kvalitetsregistren varit ett prioriterat område för sjuksköterskorna,
då främst Senior Alert. För att påskynda arbetet startades Team Alert upp under
hösten.
Verksamheten har under året arbetat med resultat från Öppna Jämförelser som
ett led i det systematiska förbättringsaretet och avdelningens utvecklare har
deltagit i utbildning i Öppna jämförelser.
Valfrihetssystemet inom hemtjänst (LOV) har under 2014 två privata utförare
varit verksamma förutom den kommunala hemtjänsten. Omkring 8 % av
brukarna hade i december valt privata utförare. Det är en ökning jämfört med
tidigare år.
Utveckling av antalet hemtjänsttimmar och antalet hjälpta personer
(avser beviljad hemtjänst för boende i ordinärt boende och servicehus)
Antal hjälptimmar totalt
för hela året
Antal hjälpta
personer per
månad2)
1)
2)
2009
2010
2011
2012
2013
2014
347 321
408 999
443 649
441 845
431 349
486 220
1 436
1 469
1 507
1 564
1 564
1 673
Omfattar även Norgården, Bokenäs, Järvstigens och Strömstadsvägens boendestöd
Alla externa utförare är inräknade i ovanstående
Antalet hjälpta i ordinärt boende och servicehus fördelade på åldersgrupper
avser hela året
2008
2009
2010
0-64 år
65-79 år
80-W
totalt
285
263
271
351
315
332
911
858
866
1547
1436
1 469
63
2011
2012
2013
2014
275
268
284
310
321
336
344
366
911
960
954
997
1 507
1 564
1582
1 673
Hemtjänst i ordinärt boende
Antal hjälpta personer per 31/12
Andel 80-W år av de hjälpta
Andel hjälpta i bef.grp 80-W år
Antal personer med bedömd hjälp
120 timmar eller mer under
november månad
0-64 år
65-79 år
80-W år
2009
875
59,4
16,7
2010
971
57,2
14,5
2011
985
60,1
16,7
0
4
13
0
8
29
0
7
31
2012 2013 2014
1 006 1 034 1 046
60,8
61
60,6
16,7 17,3 20,0
5
9
31
5
19
37
10
21
58
Särskilda boenden
Arödsdals äldreboende i Ljungskile har avvecklats under perioden 1oktober
2013 till 30 april 2014.
De hyresgäster som bodde där har flyttat till andra boenden i kommunen och
lokalerna är nu tomma. Kontraktet är uppsagt till 2014-05-31.
Enligt kommunens övergångsbestämmelser avseende egna fastigheter kommer
socialförvaltningen att betala hyra under tre år enligt gällande
nedtrappningsmodell om tekniska kontoret inte erhåller ny hyresgäst.
Avvecklingen har gått planenligt och är i överensstämmelse med uppställda mål.
Uppdraget skulle vara slutfört tills 31 maj 2014 men blev klart 2 månader
tidigare, vilket resulterat i ett ekonomiskt överskott med 2,5 mkr.
Omflyttningarna har medfört att antalet kvarliggande personer som är
färdigbehandlade på sjukhuset har ökat.
Det har också resulterat i att det finns många personer som väntar på att få
verkställt sina gynnande beslut om särskilt boende.
Med anledning av ovanstående har vi startat upp en tillfällig enhet för
korttidsvård på Rosenhäll 1a under perioden 2014-10-01 – 2015-08-31. Enheten
har kapacitet att ta emot upp till 14 korttidsgäster och skall användas på ett
flexibelt sätt i förhållande till de behov som finns. Enheten kopplas ihop med
resursenheten på Rosenhäll 3a.
Under perioden 2014-10-01-2014-12-31 har 8 platser varit i drift.
Det ekonomiska resultatet visar ett underskott motsvarande ca 1,2 mkr för de 8
platserna vilket är i överensstämmelse med de beräkningar av kostnaden som
gjordes innan öppnandet.
Dock har ingen ekonomisk kompensation tilldelats avdelningen vilket är
anledningen till ovanstående underskott på Rosenhäll 1a.
I samband med ovanstående åtgärd utvecklades samordningen och anvisningen
av lediga lägenheter till äldreboendena i syfte att minska antalet dagar där
lägenheter är tomma vid skifte av hyresgäst.
64
Målsättningen var att minimera antalet betalningsdagar till länssjukvården samt
att skapa möjligheter till korttidsvård för de personer som har en ohållbar
situation i hemmet.
Resultatet har blivit som förväntat och antalet betalningsdagar har minskat under
sista kvartalet.
Ryttarens trygghetsboende invigdes i april 2014. Alla lägenheter var uthyrda till
den nya målgruppen äldre den 1 mars 2014. Förvaltningen har dock kvar hyran
för köksdelen som ännu ej uthyrts. Förvaltningen betalar hyran enligt samma
nedtrappningsmodell som nämnts för Arödsdals lokaler.
En del av lägenheterna har undantagits och används av individ och
familjeomsorgen samt avdelningen för stöd och service till personer med
funktionsnedsättning.
Öppnande av trygghetsboendet är i enlighet med kommunens målsättningar.
Vi startade under våren ett arbete med HSB avseende Sofiedals äldreboende i
syfte att se om det gick att bygga om hus 1 från 10 servicelägenheter till två
gruppboenden med vardera 10 lägenheter i varje boende. SN beslöt i augusti,
utifrån redovisad ekonomisk kalkyl, att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta
vidare med de ritningar som presenterades. Åtgärden innebar en förändring från
servicelägenheter till gruppboendeplatser och en utökning med 10 nya platser på
Sofiedal.
I december beslöt socialnämnden att arbetet med förändring av Sofiedal skulle
avbrytas.
Projekteringen av ovanstående innebar en kostnad för socialförvaltningen
motsvarande 325 tkr.
Under året har behovet av korttidsplatser ökat och för närvarande pågår ett arbete
med att omvandla de permanenta platserna på Rosenhäll 3a till korttidsplatser.
Målet är att alla 29 platserna skall bli korttidsplatser. För närvarande är 5 platser
kvar som permanent boende.
En av platserna används till hotellkorttids, d.v.s. personer som vårdar närstående
i hemmet, får beslut om ett antal avlastningsperioder per år och bokar sedan upp
dessa hos enhetschefen på enheten.
Vi ser en ökande efterfrågan på denna insats och håller detta under uppsikt.
Under året har vi också gjort en översyn och uppdatering av parboendegarantin
utifrån de nya statliga bestämmelserna.
Metodutvecklingen i demensboendena pågår och har åstadkommit en god kvalité
för brukarna.
Det salutogena arbetet utvecklas fortlöpande genom att de individuella
genomförandeplanerna förbättrats och fokus har lagts på att arbeta med att
åstadkomma en bra dag för brukarna.
Resultatet ser lite olika ut på de olika boenden beroende på de resurser som finns
tillgängliga men utvecklingen går i positiv riktning.
Reflektionshandledare har utbildats och alla boenden har arbetat med
regelbunden reflektion under året. Syftet med reflektionen är att den skall vara
en naturlig del i arbetet och att man genom detta utvecklar en individuell omsorg
65
för hyresgästerna och ökar gruppens kompetens i arbetet. Dessutom ökar
möjligheterna att ”göra rätt” från början, d.v.s. att lära av tidigare erfarenheter.
Arbetet är mycket framgångsrikt och vi upplever en bättre kvalitet i
verksamheten med färre fel och bristanmälningar och en ökad samsyn i
personalgrupperna på arbetets utförande.
Arbetet är i överensstämmelse med den nationella värdegrunden och
socialnämndens uppsatta mål.
Arbete med nya värdegarantier pågår. Det arbetet har finansierats av statliga
medel och en projektledare har anställts för detta. Arbetet har varit mycket
framgångsrikt och lett till en ökad samverkan och brukarinflytande i omsorgen
vilket ligger helt i linjen med kommunens målsättning. Fokusgrupper har
använts och resultatet av deras åsikter har använts som underlag vid
uppdateringar av servicedeklarationerna som har antagits av socialnämnden
under året.
Projektledaren har varit ute i boenden och genomfört samtal med hyresgästerna
om den omsorg de får och graden av nöjdhet. Denna form av kvalitetsmätning
känns mer exakt och pålitlig än enkätundersökningar och kommer att användas
även under 2014.
En värdegrundsdag har genomförts under hösten med deltagare från
socialförvaltningens olika verksamheter samt inbjudna politiker. Ett
värdegrundspris delades ut till Hovhults servicebostäder för gott utfört
värdegrundsarbete. Ett femtontal arbetsplatser var nominerade till
värdegrundspriset.
Kompetensutvecklingsplaner finns på gruppnivå för all personal i särskilt
boende, dock inte på individnivå. Det finns inte ekonomiska förutsättningar att
genomföra detta på individnivå.
Under året har all personal erbjudits föreläsningar i syfte att öka kunskapen om
bemötande, reflektion och organisering av det praktiska arbetet ute i
verksamheterna.
Fortbildning avseende dokumentation fortsätter för samtlig personal i särskilt
boende.
Dokumentationshandledare har utbildats så att alla boenden har sin egna
handledare. Två enhetschefer ansvarar för organisation och upplägg av det
arbetet.
All omvårdnadspersonal dokumenterar nu direkt i Procapita. Det har medfört en
stor kvalitetsförbättring i den individuella dokumentationen.
Vi förbereder oss också för ny handläggning och verksamhetsdokumentation
enligt ÄBIC i kommunen. De två enhetscheferna som ansvarar för
dokumentationsutvecklingen samarbetar med biståndsavdelningen i arbetet.
Det pågår ett intensivt och engagerat arbete för att hålla de budgetramar som
tilldelats oss. Nästan alla enheter visar ett positivt ekonomiskt utfall.
Två enheter har ett litet underskott som motiveras av att det funnits ett förhöjt
vårdbehov under året främst på grund av utåtagerande hyresgäster, där vi satt in
extrapersonal i skyddssyfte i förhållande till medboende. Det har också funnits
rekryteringsbekymmer under sommarperioden som orsakat högre
personalkostnader och i vissa fall ökade sjukskrivningar. Arbete pågår för att
förebygga liknande händelser nästa sommar.
66
Rosenhäll 1a har ett minus på 1,2 mkr vilket beror på att vi drivit 8 platser under
oktober-december utan ekonomiskt tillskott.
Sofiedal som togs tillbaka från Bräcke diakoni sen höst 2013 visar ett underskott
på 1,2 mkr. Verksamheten var mycket lågt bemannad och hade ett stort
underskott även i deras regi. Under det gångna året har det funnits ett flertal
chefer i verksamheten på grund av sjukdom och avslut av anställning i
kommunen vilket gjort det svårt att få en stabilitet i verksamheten.
Bedömningen är att de åtgärder som gjorts kommer att leda till alternativt en
verksamhet i balans, alternativt ett mindre underskott 2015.
Totalt visar avdelningen på ett överskott för verksamhetsåret 2014.
Antal bostäder/platser per 31 december:
2008
2009
Servicebostäder
228
227
Boende för psykiskt
funktionshinder
24
24
Köpta platser för psykiskt
funktionshinder
7
7
Äldreboende
507
493
Korttidsboende
Boende för yngre fysiskt
funktionshindrade
Trygghetstelefoner/larm
59
8
1066
2010
227
2011
227
2012
196
2013
131
26
27
24
28
5
493
7
501
7
512
4
482
52
48
52
29
24
8
8
0
0
0
1044
1114
1167
1050
1 069
Rosenhäll-korttid samt Rosenhäll-rehab
2009
2010
2011
2012
2013
Rehab/
korttid
Korttid/akut
Korttid/akut
15/20
32/26/30 30
135/194 294
289
69/67
69
73
25/1
182
76
13
141
68
30/26
25
20
21
27
2/7
6
7
3
9
24/27
28
35
27
28
73/77
78
94
81
83
Rehab/
korttid
Antal platser
Antal vårdtagare
Andel vårdtagare 80-W år i
%
Andel vårdtagare 66-79 år i
%
Andel vårdtagare - 65 år i %
Genomsnittligt antal
vårddagar per vårdtagare
Genomsnittlig beläggning per
månad i %
Rehab/
korttid
67
Efter vistelsen vid Rosenhäll-korttid samt Rosenhäll-rehab har vårdtagarna
flyttat enligt följande (i procent):
Ordinärt boende
Äldreboende
Länssjukvård
Avlidna
Avlösning
2009
2010
2011
2012
2013
Rehab/
korttid
Rehab/
korttid
Rehab/
korttid
Korttid/akut
Korttid/akut
58/36
25/39
14/22
3/3
51
26
20
3
50
28
19
3
38
22
15
10
27
41
16
31
14
68
Rehabilitering och förebyggande arbete för äldre och
/eller funktionsnedsatta personer
Kvalitetsregister och förebyggande arbete
Team Alert har startat arbete med att arbeta med patientsäkerhet utifrån
kvalitetsregistren i Senior Alert. Syftet är att öka kvalitén inom äldreomsorgen
genom att använda evidensbaserade metoder för att tex förebygga fallskador,
trycksår mm
Gruppen bestående av undersköterska, sjuksköterska och arbetsterapeut ska
arbeta 2015 ut.
Beslut är taget att under 2015 börja införa tryckavlastande madrasser som
grundutrustning i elsängar på socialtjänstens särskilda boenden. Därigenom
förebyggs trycksår mer effektivt och mindre tid går åt att hantera förskrivning,
tvätt och transporter av madrasser.
Anhörigcentralen
Anhörigcentralens insatser har i första hand inriktats på att stödja anhöriga vars
närstående bor i ordinärt boende. Under 2014 har verksamheten alltmer nått
yngre och även barn som är anhöriga. Vissa aktiviteter har under 2014 öppnats
upp för anhöriga till närstående på SÄBO och gemensamma aktiviteter har
anordnats för anhöriga tillsammans med deras närstående.
Anhörigcentralens dagverksamhet riktar sig till äldre närstående som vårdas av
anhörig i hemmet. Det ständiga arbetet med att nå ut med information har skett
genom deltagande i tre mässor på Bohusläns museum, via Facebook,
kommunens hemsida, kuratorer på vårdcentraler och sjukhus, föreningar,
Svenska kyrkan, programblad m.m. och 20-25 studiebesök som besökt
verksamheten.
En medverkan har inletts med NU-sjukvårdens VG-projektet ”Barn som
anhöriga” med en barnverksamhet i samverkan med Mag- och tarmföreningen i
Fyrbodal och NU-sjukvården.
Visningslägenheten Bo Tryggt med utställning av Smarta Ting finns i anslutning
till Anhörigcentralen. Här kan man testa olika lösningar för att öka
självständighet och trygghet i hemmet Över 325 personer har besökt lägenheten
och förfrågningar från enskilda har även skett via telefon och mail.
Anhörigvårdare
Antal registrerade
anhörigvårdare/stödjare
2010
139
2011
127
2012
185
2013
215
2014
270
68
Organissations förändringar inom Rehabiliteringen
Då Västra Götalands Regionen har beslutat införa Vårdval Rehab 1 oktober
2014 inom primärvården har det inte längre varit möjligt att förlänga avtal om
arbetsterapimottagning som kommunen haft med Regionen sedan 1999.
Rehabiliteringsverksamheten som kvarstår i kommunen har därför bytt namn till
KommunRehab
From 2014 kommer socialstyrelsen enbart legitimera fysioterapeuter.
Legitimerad fysioterapeut är likvärdigt med legitimerad sjukgymnast. För att det
inte ska finnas två namn på samma yrke så har socialtjänsten beslutat att bara
använda fysioterapeut inom kommunen.
Rehabilitering och Rehabuppdrag
All personal inom hemtjänsten skall utgå från ett stödjande och rehabiliterande
arbetssätt. Aktiviteter för att bibehålla sin aktivitetsförmåga , sk
vardagsrehabilitering , utförs av hemtjänstpersonal inom sitt ordinarie uppdrag
från biståndshandläggare.
För personer som är inskrivna i hemsjukvården kan i vissa fall fysioterapeut
eller arbetsterapeut delegera eller ordinera specifik rehabiliteringsåtgärd som då
utförs av hemtjänstpersonal som rehabuppdrag, dvs det utförs på extratid efter
beslut av rehabpersonal. Den specifika rehabiliteringsåtgärden ska vara
funktionshöjande , tidbegränsad och skall följas upp mot behandlingsmålet.
2014 hade 87 personer fått ordinerat rehabuppdrag på totalt 2 557 timmar. De
vanligaste rehabuppdragen rör gångträning men även andra träningsprogram
utfördes tex TENS-smärtlindring.
Kostnader hjälpmedel
Både antalet äldre och andelen svårt sjuka har ökat inom hemsjukvården .
förutom en allt större arbetsbelastning på KommunRehab och övriga
sjukvårdsinsatser så har kostnader för personligt förskrivna hjälpmedel ökat
kraftigt och uppvisar ett stort underskott.
Utvecklingsarbete
NPÖ, Nationell patientöversikt, har införts i Uddevalla from december 2014.
NPÖ är ett nationellt IT-stöd som innebär att olika vårdgivare har tillgång till
journaluppgifter även om de dokumenteras i annan vårdgivares journalsystem.
Nyttan med sammanhållen journalföring är att legitimerad personal, med
patientens medgivande, enkelt kan få en översikt av patientens vårdhistoria för
att kunna ge en god och säker vård.
I augusti 2014 avslutades det två år långa projektet iMedTech-för framtida
välfärd. Genom projektet har över 200 idéer tagits fram varav många har varit så
bra att de antingen belönats eller vidarutvecklats. Ett par av innovationerna har
potential att marknadsföras och kontakter har tagits med företag. Andra
metodförbättringar kommer att utveckla verksamheterna inom socialtjänsten..
Dagverksamhet för äldre
På de biståndsbedömda dagverksamheterna för personer med demenssjukdomar
är trycket stort vilket bla beror på att allt fler personer med demenssjukdom bor
kvar i sitt ordinarie hem.
68
Dagverksamhet för äldre finns på samtliga äldre och serviceboenden.
Samtliga dagverksamheter har ett nära samarbete med Studieförbundet
Vuxenskolan.
Kommunalt betalningsansvar
2009
2010
2011
2012
2013
2014
447
3280
1319
3457
927
3502
1090
3576
1558
3682
1341
3828
2009
Antal personer med tillstånd
1472
Antal använda tillstånd
926
Andel% av tillstånd som
60
innehas av personer över 80 år
Antal resor
29305
2010
1451
944
59
2011
1452
917
58
2012
1417
865
58
2013
1349
827
58
2014
1316
820
57
52133
52265
52060
49619
51665
Antal vårddygn med
betalningsansvar
Vårddygnskostnad
Färdtjänst
Socialpsykiatri
Under året har Handbok och vägledande bestämmelser/riktlinjer för
biståndsbedömning inom socialpsykiatrin tagits fram. Riktlinjerna beskriver
hur Socialnämnden inom ramen för sitt uppdrag enligt socialtjänstlagen (SoL)
verkar för att personer med psykiska funktionsnedsättningar med hjälpbehov
ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha
en aktiv och meningsfull tillvara i gemenskap med andra. I varje ärende görs en
individuell behovsprövning. Besluten prövas mot gällande lagar, förordningar,
rättspraxis, förarbeten till lagstiftning eller bindande föreskrifter från
Socialstyrelsen. Ett omfattande utvecklingsarabete av utredningar enligt SoL
har gjorts och som stämmer överens med de nya riktlinjerna och
verksamhetssystemet Procapita som har anpassats till de insatser som
boendestödet utför.
Den lokala samverkansplanen som togs fram 2013 har medfört att
samverkansarbetet har förstärkts. Regelbundna möten där Sektionen för
beroende och missbruk, Sektionen för socialpsykiatri, Psykosteamet,
Allmänpsykiatriska öppenvårdsenheten träffas. Möten med slutenvården
(Brinkåsen) har genomförts för att få en bättre samverkan mellan psykiatrins
öppenvård och socialpsykiatrin. En ny rutin för utskrivningsförfarande och
vårdplaneringar kommer att provas.
66
För att få större delaktighet från brukarna har en nystart gjorts i Psykiatrirådet.
Psykiatrirådets medlemmar består av enskilda brukare, brukarorganisationer
och ansvariga från socialtjänsten och psykosteamet.
Utredningsgruppen
Utredningsgruppen utreder ansökningar om bistånd för målgruppen personer
med psykisk funktionsnedsättning. Under 2014 har 452 utredningar genomförts
avseende 197 personer som ansökt om boendestöd, ny utredning har
genomförts vid behov av förändrad insats. 24 utredningar gällande ansökan om
bostad med särskild service enligt SoL har genomförts.
Boende för personer med psykisk funktionsnedsättning
Sektionen har fyra olika boenden varav tre som är bostad med särskild service,
Loftvägen, Banjovägen och Järvstigen. Efter sommaren flyttade en person in
på Banjovägen som kommunen tidigare köpt plats för i annan kommun. På
Ryttargången finns sju lägenheter där brukarna endast har boendestödsinsats
från Järvstigens boendestöd.
Boendeplatser
Inskrivna i boende
2010
26
26
2011
27
27
2012
27
27
2013
39
31
2014
41
36
Under året har man arbetat med att utveckla brukarinflytandet. Bland annat har
man under året börjat med att ha öppet i Järvstigens Loppis varje vecka.
Brukarna står för arbetsinsatsen och personalen finns till hands. Tanken med att
ha Loppis på Järvstigen, är dels att ha en aktivitet att syssla med men också att
öppna upp för grannar och hyresvärd, för att främja grannsämja och öka
förståelsen för varandra. Man har också öppnat upp för eftermiddagsfika, en
gemensamhetsstund som det fanns behov av hos brukarna. Brukarna har också
startat upp ett soppkök och en bakstuga, där de gemensamt lagar mat, bakar
och äter ihop någon gång i månaden. Järvstigen har under året tillsammans
med Sektionen för beroende och missbruk inlett ett samarbete som innebär att
brukare från Järvstigen kan komma till ARBO och göra vissa sysslor.
Sysselsättning
Under 2014 fick Skogslyckans Bokcafé och Hasselbacken en gemensam chef.
Anledningen var att brukarna ska ha tillgång till båda enheterna beroende på
intresse, att personalen ska samarbeta och utbyta erfarenheter, ha gemensamt
underlag för ansökningsförfarande samt att ge möjlighet till gemensam
utveckling och gemensamma APT. Utifrån detta har samverkan mellan
Skogslyckans bokcafé och Hasselbackens allaktivitetshus ökat. Samverkan har
bland annat innefattat auskultation på varandras arbetsplatser. Skogslyckans
bokcafé anordnade en gemensam dag för alla inom sektionen då man gick
poängpromenad, grillade korv och umgicks. Innebandyturneringar har
genomförts där brukare från Bokcafét, Hasselbacken och Stödboendet Fyren
haft möjlighet att delta.
Skogslyckans Bokcafé
Under året har 13 personer haft sysselsättning på Skogslyckans Bokcafé, sju
kvinnor och sex män.
67
Hasselbacken
Under året har 57 inskrivna personer besökt Hasselbacken i genomsnitt 495
gånger per månad. Sex personer har slutat på Hasselbacken. En person har fått
arbete, en person har flyttat från Uddevalla, fyra personer har slutat av annan
orsak.
Boendestöd
Boendestöd omfattas av LOV sedan 2010 och utförs i egen regi av Strömstadsvägens och Järvstigens boendestöd samt de privata utförarna Tesia och Team
Assistans. Järvstigens boendestöd utför boendestödet på Ryttargången.
2010
Antal personer
154
- varav män
75
- varav kvinnor
79
Nya ärenden
41
Avslutade ärenden
32
2011
171
88
83
46
31
2012
172
93
79
30
30
2013
193
98
95
51
37
2014
188
115
73
63
35
Totalt har det skett en marginell minskning av antalet personer som beviljats
boendestöd sedan 2013. Sedan 2010 har antal personer med boendestöd ökat
med 22 %. Fördelningen mellan män och kvinnor har förändrats sedan
föregående år. I december 2010 var det 17 brukare som hade valt privat
utförare för sitt boendestöd, i december 2014 var motsvarande siffra 34.
HSL- uppdrag beslutade av psykiatrisjuksköterka
2013
26
2 167
Antal personer
Antal timmar
2014
28
2 700
Köpta platser
Antal personer som vårdats på institution
Vårddygn
Årsplatser
Antal personer
Varav:
- män
- kvinnor
2010
2011
2012
2013
2014
3400
9,3
13
3694
10,1
14
3558
9,7
14
2060
5,6
8
1175
3,2
5
10
3
10
4
8
6
5
3
1
4
2013
7 817
2014
5 292
Kostnad för institutionsvård, tkr
2010
6 946
2011
9 459
2012
10 593
Kostnaden för köpt vård har minskat med 2 525 tkr. En person som plats köps
för är vårdkrävande och har tilldelats extra resurser i form av personal för att
klara den övervakning som bedömts nödvändig. Antalet köpta platser minskade
68
under 2014 med tre, motsvarande 2,4 årsplatser. Under slutet av året var fyra
personer placerade på institution. En kostnadskrävande placering har tagits
hem och bor idag inom kommunens boenden. I slutet av året tillkom en köpt
plats, där återflytt till kommunen planeras så snart det finns lämplig plats.
Målgruppen fortsätter att öka och många personer har flera
funktionsnedsättningar blandat med missbruksproblematik. Detta ställer höga
krav på utredningar, bedömningar av insatser men även samordning och
upprättande av SIP, (Samordnad Individuell Plan). Vägledande bestämmelser
bidrar till att bedömningar av behoven är skäliga.
Socialpsykiatrin har utökat personalstyrkan i Utredningsgruppen och på
boendesidan samt erhållit fler boenden sedan 2013. Men det ökade behovet av
boende, boendestöd och sysselsättning för personer med psykisk
funktionsnedsättning ställer stora krav på samverkan internt och externt samt
att man arbetar för en gemensam syn på utvecklingsbehov.
Protokoll
2015-04-01
§ 32
Dnr SN 2015/00047
Sammanfattning
Kommunens revisorer har granskat hur socialnämnden säkerställer en tillfredsställande
arbetsmiljö för socialsekreterarna. Revisorerna gör bedömningen att åtgärder behöver
vidtas med anledning av vad som framkommit i granskningsrapporten. Rapporten har
översänts till socialnämnden med önskemål om svar på vilka åtgärder som nämnden
tänker vidta med anledning av de bedömningar och rekommendationer som redovisas i
rapporten.
Beslutsunderlag
Socialtjänstens utredning 2015-02-26 med åtgärdsförslag.
Granskningsrapport och skrivelse 2014-12-16 från kommunens revisorer.
Beslut
att som nämndens svar till kommunens revisorer avge socialtjänstens utredning 201502-26, samt
att denna paragraf förklaras omedelbart justerad.
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(1)
Socialtjänsten
2015-03-25
Handläggare
Avdelningschef Maria Kullander
Telefon 0522-69 70 48
[email protected]
Sammanfattning
Kommunens revisorer har granskat hur socialnämnden säkerställer en tillfredställande
arbetsmiljö för socialsekreterarna. I sin rapport, färdigställd i november 2014, lyfts flera
områden fram som bekymmersamma, och man förväntar sig åtgärder från nämndens
sida för att förbättra situationen. Arbete med förbättringsåtgärder pågår och en s.k.
aktionslista över vilka åtgärder som vi arbetar med är framtagen tillsammans med
fackliga organisationer. Åtgärderna som vi arbetar med är på bred front och riktar sig
huvudsakligen mot den sociala barnavården där bekymren är som störst.
Beslutsunderlag
Socialtjänstens utredning 2015-02-26.
Granskningsrapport och skrivelse 2014-12-16 från kommunens revisorer.
att som nämndens svar till kommunens revisorer avge socialtjänstens utredning 201502-26, samt
Bo Lundgren
Socialchef
Expediera till
Kommunens revisorer/PwC
Maria Kullander, avdelningschef
Maria Kullander
Avdelningschef
Dnr SN 2015/00047
Utredning
1 (4)
2015-02-26
Dnr:
Socialnämnden
Handläggare
Avdelningschef Maria Kullander
Telefon 0522 - 69 7048
[email protected]
Åtgärdsförslag i syfte att förbättra socialsekreterarnas
arbetssituation.
Kommunens revisorer har granskat hur socialnämnden säkerställer en tillfredställande
arbetsmiljö för socialsekreterarena. I sin rapport som färdigställts i november 2014, lyfts
flera områden fram som bekymmersamma, och man förväntar sig åtgärder från nämndes
sida för att förbättra situationen.
Resultatet av granskningen stämmer överens med den bild som framkommit vid flera
studier avseende detta ämne på senare tid.
Många kommuner runt om i landet brottas nu med liknande bekymmer som Uddevalla.
Det som lyfts fram nationellt är att det är arbetets förutsättningar som är det viktigaste
att fokusera förbättringsåtgärder på.
Dessa är:
Rimlig arbetsbelastning
Nära arbetsledning
Stabil organisation
Fungerande introduktion
Kompetensutveckling/lön
Arbetsmiljö
Revisonsrapporten lyfter också upp vikten av att ha ett kvalitetsoch ledningssystem
samt att utnyttja lagens möjlighet att anställa annan personal än de med
socionomexamen.
Det är gruppen socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning i den akuta barn
och ungdomsvården som främst har en arbetssituation som är bekymmersam och som
kräver åtgärder.
Revisorerna har också intervjuat socialsekreterare på Sektionen för försörjningsstöd och
Sektionen för missbruk och beroende. Här är socialsekreterarnas arbetssituation mer
välfungerande, och det är viktigt att vi värnar om det som fungerar och som lyfts fram
för att det bidrar till en god arbetsmiljö. Målet är att vara en god arbetsgivera för alla
anställda.
Arbetet med förbättringsåtgärder är påbörjat precis som det sägs i rapporten. Vi har
vidtagit en del akuta åtgärder och vi har flera åtgärder som vi arbetar med på längre sikt.
Socialtjänsten
Ledning
www.uddevalla.se
Postadress
451 81 UDDEVALLA
Besöksadress
Stadshuset Varvsvägen 1
E-post [email protected]
Telefon (vx)
0522-69 60 00
Fax
Utredning
2 (4)
2015-02-26
Dnr:
Precis som sägs i rapporten kan vi inte veta ännu vilken effekt de åtgärder vi arbetar
med på sikt kommer att ha.
De åtgärder vi gjorde akut bedömdes som nödvändiga och har stabiliserat situationen
för tillfället.
Vad har vi gjort och vad planerar vi göra för att förbättra socialsekreterarnas
arbetssituation:
 Kartläggning och analys
Under 2014 gjorde vi en kartläggning över personalomsättning, sjuktal, löneläge osv..
Här framgår att vi generellt har låga sjuktal och löneläget för socialsekreterare ligger bra
till i jämförelser med andra kommuner.
Personalomsättningen generellt i avdelningen är inte heller uppseendeväckande, men
det stora bekymret är personalsituationen inom Sektionen för utredning barn och unga här vi haft en omsättning på 84% på två år.
Här är arbetsbelastningen stadigt ökande genom nya lagar, ökande krav, ökad
efterfrågan osv. Verksamheten är inne i en ond cirkel med många nyanställda, det
skapar turbulens, de ligger efter med oskrivna utredningar, det blir rättsosäkert, kan inte
skapa en trygg och god arbetsplats, vilket leder till osv……………
Största utmaningen:
Svårt att rekrytera, ständig brist på personal
Brist på erfaren personal
Hög personalomsättning
Hög arbetsbelastning, hur visa behov av mer personal??
Rättsosäker verksamhet
Brist på kontinuitet och kompetens gör att det är svårt att upprätthålla kvalitet
Hur få stopp på omsättningen:
Se till att det finns bemanning som ger förutsättningar att utföra ett rättsäkert arbete
Skapa förutsättningar för att ge introduktion till ny personal
Nära arbetsledning, skapa trygghet och arbetsro och ordning och reda
Ge hopp att det kommer fler medarbetare som vill stanna
Ge incitament till att arbeta med utredning barn och unga – skapa karriärväg – lön för
ansvar och befogenheter, mest krävande arbetsuppgifterna.

Aktionslista för personalförsörjning i sociala avdelningen, framtagen
tillsammans. med fackliga organisationer hösten 2014
 Akuta åtgärder:
Omfördelning av personal, 3 socionomer har beordrats till sektionen för utredning barn
och unga. Personal som förflyttats gör det tillfälligt och har fåt ekonomisk
kompensation.
 Förändring i ledningsorganisationen har skett. Syftet är att främja ett närvarande
ledarskap med sektionschef och 1:e socialsekreterare som huvudsakligen är på




Utredning
3 (4)
2015-02-26
Dnr:
plats. Översyn om vad som krävs för att möjliggöra detta pågår.
En 1:e socialsekreterare kommer från bemanningsföretag pga. svårigheter att
rekrytera.
Översyn av rekryteringsprocessen
Kompetensutvecklingprogram för komptenssatsning inom den sociala barnavården är framtaget
gemensamt i Fyrbodal
Ett program för Praktik, Introduktion och trainee, PITA, är framtaget.
Avdelningen har ett eget program för fort- och vidareutbildning och
introduktion. Programmet är bra, med vi har inte möjlighet att leva upp till det.
Vi behöver anställa en s.k. PITA-ansvarig , tillika utredare/utvecklare inom
området barn o unga, som stöd till chef för möjliggöra nära ledarskap.
 Karriär /lönebildning
Utifrån kartläggningen av personalomsättning och svårigheter att upprätthålla
rättsäkerhet och god kvalitet i det sociala arbetet har socialsekreterarna som arbetar på
Sektionen för utredning barn och unga prioriterats i lönerevisionen 2015, och lyfts en
nivå högre än övriga socialsekreterargruppen.
Detta är en del i arbetet med att skapa en stabil bemanning med rätt kompetens. Vi
önskar också en rörelse, att man börjar som nyutexaminerad inom tex.
försörjningsstödet och efter några år söker sig till barnvården. Då ska det kunna ses som
en karriärväg, som innebär högre ansvar och är mer krävande, men också ger en högre
lön
 Ärendemätning
En modell för att mäta arbetsbelastning har tagits fram av Göteborgs stad. Ett
gemensamt beslut har tagits av IFO-verksamheterna i Fyrbodal att mäta belastningen
enligt denna modell. Mätning ser vid tre tillfällen, nov 2014, januari 2015 och mars
2015. Det kommer att ske en gemensam sammanställning för att möjliggöra att varje
kommun kan jämföra med sig själv, men också med andra utifrån samma mätmetod.
Syftet är att hitta ett sätt att följa socialsekreterarnas arbetssituation och få underlag för
rimlig bemanning och rimliga arbetsvillkor.

Kvalitet och ledningssystem
Avdelningens/förvaltningens kvalitets och ledningssystem är snart färdigställt.
Vi har mycket rutiner och policys. Bekymret är att det måste finnas tid för
implementering av ny lagstiftning, arbetssätt osv, och det kommer tillbaka till
behovet av nära arbetsledning och introduktion, att vi måste ha tid för detta..

Rekrytering av icke-socionomer
Revisorerna menar att vi ska anställa fler som saknar socionomexamen, men
som uppfyller lagens krav om annan likvärdig utbildning.
Vi har inga sökande med likvärdig utbildning, och de kommuner som anställt
Utredning
4 (4)
2015-02-26
Dnr:
och anställer personal som inte når upp till lagens krav har stora bekymmer.

Arbetar med arbetsmiljön kontinuerligt – nu NME tex.

Insatser, såsom handledning och utbildningsinsatser, pågår och kommer att
fortsätta för att stärka och utveckla ledarskapet och samarbete/samverkan inom i
huvudsak verksamheterna inom barn och unga-området.
Socialtjänsten
Maria Kullander
Avdelningschef
UDD_EVALLA KOMMUN
Soc10ltjönsten stadshuset
2015 -02- 1 6
Diarienr.
2014-12-16
./DKJrieplanb.
Kommunens revisorer
L'-Lt.-~l JJ
Till: Socialnämnden. Uddevalla kommun
'h(~
~- ~ ~ ,
UJL4. J -
På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har PwC granskat hur socialnämnden
säkerställer en tillfredsställande arbetssituation for kommunens socialsekreterare. Det
framkommer att flera åtgärder har vidtagits men effekterna av dessa har inte medfOrt
att verksamheten kan utfåras rättssäkert och med en god kvalitet.
Granskningen visar att en ökad ärendemängd och stor personalomsättning har lett till
svårigheter att nå lagstiftarens intentioner. Det framkommer även brister gällande
nämndens arbete med att säkerställa en struktur for kvalitetsarbetet.
Vi gör bedömningen att åtgärder behöver vidtas med anledning av vad som
framkommit i rapporten och emotser nämndens svar gällande arbete och åtgärder för
att fOrbättra situationen.
Granskningsrapporten innehåller iakttagelser och rekommendationer och översänds med önskemål
att senast den 15 april 2015 erhålla ett svar på vilka åtgärder som socialnämnden ämnar vidta med
anledning av de bedömningar och rekommendationer som redovisas i rapporten. Svar önskas
elektroniskt till [email protected].
Enligt vårt reglemente skall våra granskningsrapporter redovisas löpande under året till kommunfullmäktige. Vi planerar att lämna bifogade granskningsrapport till vår uppdragsgivare under
våren 2015.
Uddevalla den 16 december 2014
/~ ?--eEva Carlsund
Ordförande
--c_
~~
Bo Sandeli
Vice ordförande
www .pwc.se
Revisionsrapport
r·······............................_.._,,.,_____ _
l
Lena Brännert
Cert. kommunalrevisor
Lars Näsström
November2014
p wc
Socialsekreterares
arbetss~uation
Innehållsfårteckning
1.
Srunmmlfattande bedömnht.g ... .... .... .. .. ............. ........ ............
2.
Il1lednirlg............................................................................ 2
2.1.
Bakgrund ................... ............................................ .............. ........ .... ..... ...
2.2.
Revisionsfråga..... ............................................ ...... .................. .. ..... ........ .. 2
2.3.
Revisionskriterier .................... ............. ......... ........................................... 2
2.4.
Revisionsinetod ................................. ....... ..... ..... ............ ..... ............ .........
2.5.
Organisation .......... ... .. ...................................................... ......... ............. . 3
3.
Resultat ... ........................................................................... 4
3.1.
God kvalitet. ............................................................................................. 4
3 .1.1.
Lämplig utbildning och erfarenhet.. ............ ...... .................. ........... ................ 4
3 .1.2.
Kvalitetsäkring ................. .................................................... ..................... . 5
3.2.
Förutsättningar får kvalitetoch rättssäkerhet.. .......................................... 6
3.2.1.
Introduktion .... ..... ..... ..................... ............... ......... ........................... .... .. .. 6
3.2.2.
Ärendebelastning........................................................................................ 6
3.2.3.
sjukskrivningstal och personalomsättning ............... ....................................... 7
3-3·
Åtgärder som vidtagits.............................................................................. 8
3.4.
Arbetets positiva och negativa faktorer ...................................................... 9
3.4.1.
Faktorer som bidrar tillsocialsekreterarnas positiva upplevelser av sitt arbete ...... 9
3.4.2.
Vilka svårigheter möter socialsekreteraren i arbetet .......................................
November 2014
Uddevalla kommun
FWC
1
2
2
10
1.
Sammanfattande bedömning
Kommunens revisorer har i sin granskning av att socialnämnden säkerställer en
tillfredsställande arbetssituation för kommunens socialsekreterare konstaterat att
flera åtgärder vidtagits. Effekterna av dessa har inte medfört att verksamheten kan
utföras rättssäkert och med en god kvalitet. En ökad ärendemängd och stor personalomsättning har lett till svårigheter att nå lagstiftarens intentioner. Nedan ges
vissa rekommendationer men revisionen har också förståelse för svårigheten att
rekrytera personal till tjänsterna vilket är ett nationellt pro b lem.
Förvaltningen har påbörjat ett arbete med att ta fram ett centralt kvalitetsoch ledningssystem, vilket bör prioriteras. Rutiner och riktlinjer bör samlas här för att ge
en struktur för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamhetens processer. Även struktur för samverkan bör ingå i systemet.
Verksamheten lever upp till det krav som ställs på utbildning genom att kräva
socionomexamen på socialsekreterartjänsterna men utnyttjar inte den möjlighet
som lagen ger att anställa personer med annan relevant examen. Kravet leder till
vakanta tjänster vilket kan påverka kvalitet och rättssäkerhet. Detta bör ses över.
Det är tillfredsställande att det finns en rutin för introduktion vid nyanställning. Vi
konstaterar att denna i dag inte följs på grund av en hög ärendetillströmning, hög
personalomsättning och vakanser. Personalomsättning är hög framförallt hos gruppen som utreder barn och unga. Detta medför en brist på kontinuitet och sannolikt
förlorad kompetens och effektivitet samt därmed också negativa konsekvenser för
den enskildes rättssäkerhet. Att utredningar formellt avslutas för att följa lagkrav
innan de är fårdigskrivna är rättsosäkert och lagstridigt. Detta arbetssätt medför
bland annat att regler för kommunicering sätts ur spel. Attdokumentationen inte
förs kontinuerligt är också en allvarlig brist.
Den höga arbetsbelastningen medför sannolikt också en utsatthet i svåra utredningssituationer för den enskilde socialsekreteraren, då framförallt i gruppen som
arbetar med barn och unga. Svårigheter finns att skapa utrymme för att arbete tillsammans med en kollega i ärendet. Handläggare upplever överlag att de inte har
tillräckliga förutsättningar för att utföra sina arbetsuppgifter på ett rättssäkert sätt,
vilket är bekymmersamt. Vi konstaterar att en planering finns kring strategier för
att minska den höga personalomsättningen, vilket är bra. De åtgärder som hittills
har vidtagits har dock inte visat effekt.
Granskningen visar att den höga arbetsbelastningen orsakar flera av de upplevda
svårigheter som handläggarna möter i arbetet. Det har också framkommit en upplevelse av brister i den fysiska arbetsmiljön. Flera faktorer har också framkommit
som bidrar till socialsekreterarnas positiva upplevelser av sitt arbete. Det är viktigt
att de faktorer som upplevsinverka positivt på arbetssituationen också bibehålls
och vårdas. Att möten med klienter blir allt fårre på grund av arbetsbelastningen är
därför bekymmersamt.
November 2014
Uddevalla kommun
FWC
1 av 12
Inledning
2.
2 .1.
Bakgrund
Behov av försörjningsstöd har ökat i landet och anmälningar om barn som far illa
görs allt oftare. Ä ven kompetenskrav på socialsekreterartjänster som utreder och
följeruppinsatser för barnoch unga har ökat. I Uddevalla kommunhar Socialnämnden också ett stort rationaliseringskrav att hantera.
Socialtjänstlagen fastslår att socialtjänstens arbete skall hålla god kvalitet vilket
också innefattar rättssäkerhet.
2.2.
Revisionsfråga
säkerställer socialnämnden en tillfredsställande arbetssituationen för kommunens
socialsekreterare för att nå en god kvalitet i det sociala arbetet och en rättssäker
verksamhet?
Fokusområden
•
Godkvalitet i enlighet med Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens allmänna råd
•
Tillräckliga förutsättningar för att uppfy Ila lagens intentioner
•
Åtgärder som eventuellt vidtagits för att upprätthålla såväl klienternas
rättssäker het som socialsekreteramas tillåtna tidsramar
•
Svårigheter, bristeroch fel som klarlagts inom de sista två åren och vidtagna åtgärder
•
Arbetets positiva och negativa faktorer
•
Faktorer som bidrar till socialsekreterarnas positiva upplevelser av sitt
arbete
•
Vilka svårigheter, brister och fel möter socialsekreteraren i arbetet
Revisionskriterier
Socialtjänstlagen
Förvaltningslagen
Socialstyrelsens allmänna föreskrifter och allmänna råd
KF:s styrkort
Socialnämndensverksamhetskort
Revisionsmetod
Granskningen genomförs genom
analys av relevanta styrdokument i form av verksamhetsplanering, riktlinjer
och rutiner samt relevanta policys m m.
November 2014
Wdevalla kommun
FWC
2 av 12
-
intervju med nämndens ordförande, socialchef och chef för IFO
-
intervju med sektionschefer för sektorerna för försörjningsstöd, beroende
och missbruk samt utredning barn och unga
gruppintervjuer med socialsekreterare kopplade till det sociala arbetet med
barn och unga, försörjningsstöd respektive beroende och missbruk
för att besvara revisionsfrågan efterfrågar även revisorerna verksamhetens
statistik i form av;
•
•
•
•
ärendemängd per socialsekreterare, om den ökat och i så fall i vilken typ av ärende
antal ärenden som eventuellt överskridit tid för förhandsbedömning respektive utredning
registrerad övertid totalt under första halvåret och utslagetper socialsekreterare
personalomsättning och pensionsavgångar
Rapporten har faktakontrollerats i verksamheten och kvalitetssäkrats internt enligt
vår modell för att säkerställa god kvalitet.
Organisation
Socialnämnden ansvarar för social service och omsorg för kommunens invånare
samt den kommunala hälso- och sjukvården.
Socialtjänsten bedriver en bred verksamhet och ansvarar för omsorg för äldre och
funktionshindrade samt stöd och rådgivningtill barn, ungdomar och vuxna. Socialtjänsten är organiserad i åtta avdelningar. IFOverksamhetens myndighetsutövning
(beroende och missbruk, försörjningsstöd och utredning barn och unga) tillhör den
sociala avdelningen som i sin tur är uppdelad i sex sektorer.
November 2014
Uddevalla kommun
FWC
3 av 12
3·
Resultat
3.1.
God kvalitet
Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och det ska finnas personal
med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt
och fortlöpande utvecklas och säkras. 1
Lämplig utbildning och erfarenhet
3.1.1.
Nämndens vision säger att medarbetare "trivs och är delaktiga i verksamheten samt
känner sig stolta över att kunna ge uppskattad service". Detta ska uppnås genom att
"erbjuda attraktiva arbetsplatser, vilket förutsätter bland annat ett gott arbetsklimat
präglat av delaktighet och ansvarstagande och goda arbetsmiljöer".
Den 1juli 2014 komnyalagbestämmelserombehörighetförattutföravissaarbetsuppgifter inom socialtjänstens barnoch ungdomsvårdgällande utredning, bedömning av behov och uppföljning av insatser. Lägsta utbildningsnivå är socionomexamen eller annan relevant examen. I och med lagändringen får även socialnämnderna ett tydligt uttalat ansvar för att handläggare som självständigt ska utföra arbetsuppgifterna har tillräcklig kompetens och erfarenhet.
Kommunen ställer vid rekrytering till socialtjänsten krav på socionomutbildning. Dessutom är det önskvärt med erfarenhet av arbete med liknande arbetsuppgifter.
Samtliga handläggare inom myndighetsutövningen är idag utbildade socionomer.
Vid intervjuer framkommer att det är svårt att hitta personer med socionomutbildning vid rekrytering. För att täcka tillfälliga vakanser har handläggargruppen barn
och unga ibland använt sig av bemanningsföretag, även här finns det svårigheter att
hitta personal med rätt kompetens.
För att nå lagens intentioner satsar förvaltningen också på att vidareutbilda befintlig personal. Ett exempel är utbildning i ett bedömningsinstrument som används
som stöd vid utredning i samband med våld i nära relationer 2 •
Att ta emot praktikanter och att anställa trainees beskriv s som viktigt för att säkerställa nyrekrytering. Handläggare så väl som chefer beskriver dockatt det är svårt
att få tid till att lära upp praktikanter vilket leder till att organisationen inte kan ta
emot så många som man skulle vilja och behöver.
Vid intervjuer framkommer att handläggarnas erfarenhet varierar mellan de
olikagrupperna. Den handläggarensom har kortasterfarenhet inomförsörjningsstödet har arbetat i gruppen i tre år. I gruppen socialsekreterare som arbetar med
barn och unga är personalomsättningen hög och handläggarna har kortare erfaren1
2
Socia~jänstlagen 3 kap 3 §
Freda
November 2014
Uddevalla komrn.m
RNC
4 av 12
het. Ingen i gruppen har arbetat fem år eller längre. Inomhandläggning av beroende och missbruk beskrivs en stabil arbetsgrupp.
Det finns en övergripande plan3 för vidareutbildning av socialsekreterare utifrån
antalet år i yrket. Den berör också introduktion och arbetsledares kompetensutveckling. Utöver denna fastställer ledningsgruppen en långsiktig utbildningsplan.
Den kompetens som finns i gruppen utnyttjas för kontinuerlig fortbildning.
Möjlighet finns även att efter tre till fem års anställning erbjuda kvalificerad vidareutbildning, vilken omfattar halvfartsstudier under minst ett år. Detta erbjuds de
anställda men är ej ett krav. Ovan nämnda plan klargör vem, vad och hur ofta vidareutbildning kan erbjudas.
Ledningen arbetar aktivt med att säkerställa att personalen vidareutbildas i takt
med ny lagstiftning för att säkerställa en hög rättssäkerhet.
3.1.2.
Kvalitetsäkring
Nämnden ska ansvara för att det finns ett system för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet4. Här ska finnas rutiner för riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser och förbättringsåtgärder.
Vid intervjuerna beskrivs att det finns riktlinjer och rutiner för att säkerställ a en
god kvalitet. Bland annat görs stickprovskontroller av utförda utredningar inom
beroende och missbruk. Granskningen görs efter en checklista som listar vad en
utredning ska innehålla. Bland annat granskas att individuella handlingsplaner
upprättats. Inom avdelningen finns rutiner för klagomålshantering och klienter har
också möjlighet att tycka till om verksamheten i kommunens "Ris och ros". Det
görs även brukarundersökningar i form av enkäter som tar upp nöjdhet, bemötande
och tillgänglighet. Generellt ger brukare höga betyg på bemötande och lägre betyg
på tillgänglighet, enligt de intervjuade socialsekreterarna.
Vid intervjuer framkommer inte att det finns metoder för att i övrigt följa upp eller
utvärdera de insatser som används inom verksamheten. Enligt verksamhetsplan
2015 arbetar föiValtningen med att ta fram ett centralt kvalitetsoch ledningssystem, vilket ska kartlägga processer och rutiner samt tillse att dessa är uppdaterade
och aktuella. Det ska också tas fram rutiner för implementering. Detta be kräftas
under intervjuer med cheferna.
Cheferna lyfter under intervjuer upprätthållandet av en god kvalitet som en svårighet. De menar att rutiner samt hur dessa används ses över kontinuerligt.
3
Komptensplan ram 2014.
4
SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete
November 2014
Uddevalla komrnm
F\vC
5 av 12
Bedömning
Granskningen visar att verksamheten lever upp till det krav som ställs på utbildning genom
att kräva socionomexamen på socialsekreterart;jänstema men utnyttjar inte den möjlighet
som lagen ger att anställa personer med annan relevant examens. Kravet leder dock till vakanta tjänster vilket kan påverka kvalitet och rättssäkerhet. Detta bör ses över.
Det är också positivt att förvaltningen arbetar med att ta fram ett centralt kvalitetsoch ledningssystem, vilket bör prioriteras. Här bör de rutiner och riktlinjer samlas
som visar en struktur för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten processer. Ä ven struktur för samverkan bör ingå i systemet.
3.2.
Förutsättningar för kvalitet och rättssäkerhet
3.2.1.
Introduktion
Ett lokalt program finns för introduktion, inskolning, fortbildning och vidareutbildning6. Programmet tydliggör att en nyutexaminerad socionom inte ska ha samma
arbetsuppgifter som en erfaren kollega. Det påtalar också vikten av en första tids
introduktion och en inskolning som sträcker sig över ca två år för att ge fördjupad
kunskap om yrkets och arbetets innehåll. Den nyanställda ska introduceras med
stöd från en fadder som handleder i metod, rutiner och lagstiftning. Ärendemängd
och svårighetsgrad ska öka succesivt. Programmet visar också olika befattningshavares ansvar under introduktionen samt att arbetsledningen har ett ansvar för lärandet och att den anställde har en skyldighet att delta i fortbildning och handlednmg.
Vid intervjuer framkommer att följsamhet till den rutin som gäller vid nyanställning
ofta brister på grund av tidsbrist. Faddersystement fungerar ofta inte i praktiken
och nyanställda får snabbt handlägga egna ärenden. En beskrivningges av att en
hög arbetsbelastning medför svårigheter att ge tid och engagemang för att lära upp
ny personal.
3.2.2.
Ärendebelastning
Un der intervjuer med handläggare framkommer att en hög ärendebelastning p åverkar förutsättningarna för attuppfylla lagens intentioner. En hög personal o msättning och vakanta tjänster bidrar till detta.
Arbetstyngd mäts månadsvis. Mätetal är flextidssaldo samt antal oskrivna utredningar. Samtal förs med respektive socialsekreterare vilket ska ge en möjlighet att
anpassa belastningen efter bland annat erfarenhet. statistik över hela sociala av del5
Enligt föreskriften SOSFS 2014:7 Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialljänstens barnoch ungdomsvård har den som inte har socionomexamen men en kandidatexamen enligt bilaga 2 i
högskoleförordningen eller motsvarande äldre examen, som innefattar arrrådena socialt arbete motsvarande minst 90 högskolepoäng omfattande juridik, psykologi och sarrhällsvetenskap. Här regleras
också behörighet för den som har yrkeskvalifikationer från annat EES-Iand än Sverige.
6
LkJdevalla kommun: Program för introduktion och kompetensutveckling
2012-10-02
November 2014
LkJdevalla kommun
RNC
6 av 12
ningens utnyttjade av flexibel arbetstid visar ett plus om 1 607 timmar under oktober månad. Detta innebär utslaget på de 111 personer som finns på denna lista en
arbetstid över normaltid om 14 .s timmar per person. Under intervjuer framkommer
att vissa handläggare är skeptiska till denna mätmetod. De upplever att hänsyn inte
tas till ärendens omfattning och komplexitet.
Frånjanuari till juni i år var övertidssaldo (inklusive fyllnadstid) i snitt 22.69 timmar per socialsekreterare. Detta motsvarar totalt 1225 timmar.
Ärendemängden uppges ha ökat markantvadgäller barn o-12 år, liksomantalet
inledda utredningar. Problematiken beskrivs som tyngre och mera omfattande.
Tiden för förhandsbedömning hålls inom den lagstadgade tiden om högst 14 dagar.
Utredningar ska slutföras skyndsamt enligt Socialtjänstlagen och utredningar som
rör skydd och stöd till barn och unga ska slutföras senast inom fyra månader om
inte särskilda skäl finns. 7 Barn- och ungdomshandläggarna beskriver att de når
detta genom att utredningar avslutas utan att det skrivna dokumentet är formellt
nedtecknat i form av en utredning, dvs inte färdigskrivna.
Den höga ärendebelastningen leder till att dokumentationen inte förs kantinuerligt.
Barn- och ungdomshandläggarna beskriver att utredningarnas kvalitet inte når upp
till de ambitioner de själva har, på grund av arbetsbelastningen. Handläggare upplever också att de inte hinner träffa klienten i den utsträckning som bedöms vara
nödvändigt för att göra en så säker bedömning som möjliget.
Barn- och ungdomshandläggarna beskriver att de sällan arbetar två tillsammans i
ett ärende, om inte ärendet är väldigt komplext.
sjukskrivningstal och personalomsättning
Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern råder brist på yrkeserfarna socionomer och
behovet av utbildade socionomer beräknas komma att öka. Följande statiskt är
verksamhetens eget material.
Inomsocialaavdelningen finns 184 anställda. Drygt 82% är kvinnor. Genomsnittsålder är knappt 4 7 år. Personalomsättningen under 2013-2014 uppgicktill27. 7 %.
Bland socialsekreterama är personalomsättningen 55 %. För barn och ungdom är
omsättningen högst, 84 % (l l personer har under det senaste året anställts och 1o
har avslutat sin anställning, samtliga på egen begäran.) Av 6o socialsekreterare (inklusive förste socialsekreterare) som2014-09-01 vartillsvidareanställda var 31 anställda 2012 eller senare.
Inom tio år väntas drygt en fjärdedel av den totala arbetsstyr kan gå i pension. Soc ialsekreterare är en yrkesgrupp där pensionsavgångarna är flest (l l vilket motsvarar
15.6%).
7
Socialtjänstlagen 11 kap 2 §
November 2014
Uddevalla kommun
RNC
7 av 12
I stort sett samtliga grupper 8 har en högre frisknärvaro än förvaltningen i övrigt. I
hälften av grupperna är sjukfrånvaron klart lägre än genomsnittet för hela organisationen. Kvinnor över 50 år är de som har högst frisknärvaro. Korttidssjukfrånvaron är högre bland de yngre än de äldre, dock inte orimligt hög i någon grupp. I de
grupper där sjukfrånvaron är högre ingår personer som är långtidssjukskrivna.
Uppgifterfrån Ko lada visar attUddevallakommun har 14 % fårreantal månadsavlönad personal, antal kommunalt anställda socialsekreterare m fl under 20139.
Bedömning
statisktiken visar en oroande hög personalomsättning och då framförallt hos gruppen som
utreder barn och unga. Detta medför en brist på kontinuitet och sannolikt förlorad komp etens och effektivitet. Detta medför negativa konsekvenser för den enskilde klienten.
Det är tillfredsställande att det finns en rutin för introduktion vid nyanställning, att den
nyanställde ska få stöd av en fadder och att ansvaret ska öka succesivt. Vi konstaterar att
dessa i dag inte följs främst på grund av en upplevd hög ärendebelastning. Att den är hög
har sin orsak i hög ärendetillströmning men också i vakanser och hög personalomsättning
vilket medför en personalgrupp som i många fall har kortare erfarenhet.
Att utredningar formellt avslutas för att följa lagkrav innan de är färdigskrivna, är
rättsosäkert och lagstridigt. Detta arbetssätt medför bland annat att regler för
kommunicering sätts ur spel. Att dokumentationen inte förs kontinuerligt är en
allvarlig brist.
Den höga arbetsbelastningen medför sannolikt också en utsatthet i svåra utredningssituationer, då framförallt i gruppensom arbetarmedbarn och unga. Svårigheter finns att skapa utrymme för att arbete tillsammans med en kollega i ärendet.
Handläggare upplever överlag att de inte har tillräckliga förutsättningar för att u tföra sina arbetsuppgifter på ett rättssäkert sätt, vilket är bekymmersamt.
3·3·
Åtgärder som vidtagits
Ny lagstiftning, förändringar i samhället, ambitionshöjningar och nya målgrupper
gör att höga krav ställs på verksamheterna. Barn- och ungdomsvården visar ett ökat
antal barnavårdsanmälningar. En generell bostadsbrist ger ökat tryck. Krav på
handläggningen ökar.
För att minska personalomsättningen och vara en attraktiv arbetsgivare ska en personalförsörjningsstrategi tas fram. strategin ska omfatta kartläggning över personalomsättning och sjukfrånvaro, rekrytering, introduktionsprogram, traineepro8
Resultatet är korl'lll..Jnens egen statistik. Den avser verksarmeter där socialsekreterare arbetar och
innehåller i vissa fall även andra yrkeskategorier.
9
11 O mot 128 anställda vilket är ett snittvärde av antal som varit anställda eller har fått lön i november
månad i jämförelse med de sju kommuner som är mest lika utifrån strukturjusterad standardkostnad
för if o (70 %) och befolkningsstorlek (30 %) enligt Kommun och landstingsdatabasen. De jämförbara
kommunerna är Östersund, Trelleborg, Gotland, Nyköping, Vänersborg, Mölndal och Kalmar.
November 2014
Uddevalla kommun
PvvC
8 av 12
gram, kompetensutveckling, friskvård, mätning av arbetsbelastning/bemanning
samt ledarskap.
En" aktionslista" har tagits fram för personalförsörjning inom Sociala avdelningen.
Denna innehåller uppdrag, vem som är ansvarig och när uppdragen ska vara fårdiga. Uppdrag berör bland annat kartläggning av personalbehov, rekryteringsprocessen, introduktion, traineetjänster, praktikanter, handledning i ledarrollen, medarbetarsamtal och chefsstöd Vad gäller arbetsbelastning ska belastningen hos respektive handläggare mätas och antalet medarbetare per chef ses över. Aktionslistan fokuserar också på kompetensutveckling och lönebildning för att nå en stabil
bemanning.
År 2013 beslutades om ett åtgärdspaket med anledning av en mycket hög personalomsättning, sjukskrivningar och svårigheter med nyrekryteringtill socialsekreterartjänster. Detta innehöll ett "kvarstannandetillägg" om 1 ooo kr /månad efter 12 månaders anställning och 2 o o o kr/ månad efter 3 6 månaders anställning. Förutsättning är att den enskilde bedöms utvecklas väl yrkesmässigt.
Handläggarna har tre timmars förtroendetid i månaden som de kan ta ut för återhämtning, exempelvis efter att ha hanterat krävande ärenden. Denna och ovanstående åtgärd har enligt intervjuerna inte påverkat den höga personalomsättningen.
Ytterligare en åtgärdsom vidtagits för att minska den höga arbetsbelastningen är
att man i vissa grupper tar in personal från bemanningsföretag för attfylla tillfålliga
vakanser.
En ambition finns att överanställa antalet socialsekreterare för att kompensera vakanser. Detta har inte kunnat fullföljas på grund av bristen på socionomer.
Bedömning
Vi konstaterar att en planering finns kring strategier för att minska den höga personalomsättningen, vilket är bra. De åtgärder som hittills har vidtagits har dock inte
visar någon effekt.
3·4·
Arbetets positiva och negativafaktorer
3·4·1.
Faktorer som bidrar till socialsekreterarnas positiva upplevelser av sitt arbete
Vid intervjuer framkommer att handläggarna i sitt arbete främst ser fram emot möten med klienterna. Många beskriver att mötet med individen och att få stötta till en
förändrad situation inspirerat dem att utbilda sig till socionomer.
Handläggare beskriver flexibiliteten inomyrket somytterligare en faktorsom bidrar
till positiva upplevelser. De beskriver både en flexibilitet gällande arbetsuppgifterna, den stora variationen av ärenden och flexibilitet vad det gäller att lägga upp sin
egen arbetstid.
Handläggare för missbruk och beroende samt försörjningsstöd beskriver också den
goda stämningen i arbetsgrupperna som en viktig faktor. Handläggarna trivs med
November 2014
Uddevalla kommun
FWC
9 av 12
sina kollegor och upplever en trygghet i arbetsgruppen trots den påfrestande arbetssituationen. Handläggare för missbruk och beroende beskriver också att man
har bra chefer och god handledning medan handläggare för försörjningsstöd lyfter
fram en lägre personalomsättning, prestigelöshet och att man stöttar varandra i
gruppen. Möjligheten till extern handledning uppskattas.
Ytterligare en faktor som lyfts är delegationensom beskrivs som ändamålsenlig.
Många beslut har delegerats till sektorchef och 1 :e socialsekreterare vilket innebär
snabba beslutsvägar.
Under intervjuer med vuxengruppen beskrivs också stödet från 1 :e socialsekreterare
som en faktor som har en positiv inverkan på arbetssituationen.
3.4.2.
Vilka svårigheter möter socialsekreteraren i arbetet
Handläggarna beskriver den stora ärendemänden som en av de största utmaningarna i arbetet. Arbetsbelastningen upplevs skapa hög stress, tidspress, ett ständigt
dåligt samvete för allt man borde hinna med men inte gör samt en känsla av att inte
räcka till. Handläggare beskriver också att de upplever att de inte kan nå god kvalitet i varje ärende för att tiden inte räcker.
Att ärenden blir mera komplexa beskrivs också av samtliga grupper som en svårighet i arbetet. Under intervjuer framkommer att framförallt ärenden som rör yngre
personer, samsjuklighet samt hemlöshet och missbruk i samma ärende ökar. Samtidigt ökar reglering kringvad en utredning ska innehålla och för handläggning av
försörjningsstöd, vilkendokumentation som ska krävas in från klienten.
Relaterat till ärendemängden beskrivs fördelningen av ärenden generellt ske efter
hur många ärenden en handläggare har. Att ärenden fördelas utan hänsyn till o mfattning upplevs av flera handläggare leda till ökad stress och en orättvis arbetsfördelning. Barn och ungdomsgruppen beskriver att akuta ärenden delas ut i korridoren, "på vägen till kopiatorn eller kaffemaskinen", vilket beskrivs som ytterligare en
stressfaktor.
Såväl handläggare inom beroende och missbruk som inom barnoch ungdom upplever atttillgänglighet för vägledning och stöd hos förste socialsekreteraren inte är
tillräcklig, bland annat på grund av akuta ärenden.
Tidspressen påverkar också möjligheterna till vidareutbildning och god introduktion. Den bristfälliga introduktionen beskrivs som en svårighet i arbetet och påverkar personalomsättningen negativt. Handläggare upplever också att de ibland inte
kan prioriter utbildningar. Vissahandläggare uppger att de saknarviktiga kunskaper, exempelvis om psykisk ohälsa.
Cheferna lyfter också samverkan som en brist i organisationen vilket verifieras av
handläggarna. De menar att det saknas en samsyn mellan myndighetsutövningen
och insatserna inom IFO. Handläggare i barn och ungdomsgruppen beskriver sv årigheter att hitta samarbete med utförare vilket kan innebär att de själva utför up pgifter de inte är satta att göra. Det kan till exempel handla om att skjutsa ungdomar
November 2014
Lkldevalla kommun
FWC
10 av 12
för drogtester. Relationen mellan utredare och utförare beskrivs som ansträngd.
Cheferna arbetar aktivt för att förbättra den interna samverkan.
Handläggarna menar också attpsykiatrin och sjukvården inte tar sitt ansvar. Detta
tenderar att medföra att socialtjänsten påtar sig ansvar som borde ligga hos annan
huvudman. Bristfällig samverkan beskrivs också med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Ledningen beskriver att de arbetar också med att förbättra återra pporteringen från externa samverkansgrupper, vilket handläggarna uppger att de
saknar i dag.
Stämningen på arbetsplatsen lyfts som en brist inom gruppen som utreder barn och
unga. Stressen skapar en dålig stämning, handläggarna stänger in sig på sina kontor
och man upplever att man tidvis varken hinner fika eller prata med varandra.
Barn- och ungdomshandläggarna menar att det tidvis inte finns tillräckliga resurser
för att möta de behov som konstateras i utredningarna. Brist på boenden är en svårighet som medför konsekvenser för att kunna ge stöd och hjälp.
Den fysiska arbetsmiljön beskrivs av handläggarna inom beroende och missbruk
som en ytterligare svårighet i arbetet. Dåligventilationen och dålig belysning beskrivs. Handläggare upplever att det tar lång tid att åtgärda fel som uppstår, exempelvis en trasig lampa.
Krångliga reglerför att friskvårsbidrag och otydligheter kringvadsomgällervid
flextid och övertid lyfts också under intervjuerna.
Bedömning
Flera faktorer bidrar till socialsekreteramas positiva upplevelse av sitt arbete. Det är
viktigt att de faktorer som upplevs inverka positivt på arbetssituationen också bibehålls och vårdas. Att möten med klienter blir allt fårre på grund av arbetsbelastningen är därför bekymmersamt.
Den höga arbetsbelastningen orsakar flertalet av de upplevda svårigheterna, bristerna och fel som möter handläggana i arbete. Arbetsbelastningen bör ses över.
Brister i den fysiska arbetsmiljön bör också ses över.
November 2014
Uddevalla kommun
FWC
11 av 12
2014-12-16
Lena Brännert projektledare
November2014
Uddevalla kommun
FWC
12 av 12
Tjänsteskrivelse
1(1)
Socialtjänsten
2015-04-02
Handläggare
Sektionschef Heidi Rasmussen
Telefon 0522-69 67 34
[email protected]
Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående
oanmäld tillsyn vid HVB Edingen
Sammanfattning
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde den 19 februari 2015 en oanmäld
inspektion på Edingen HVB. Uddevalla kommun har ges möjlighet att yttra sig över
innehållet i tjänsteanteckningarna. Tjänsteanteckningarna berör bland annat att det inte
finns något bullerplank, samtal med personal kring organiseringen och utveckling av
socialnämndens arbete med ensamkommande barn samt enskilda samtal med sex
pojkar.
Beslutsunderlag
Socialtjänstens yttrande 2015-03-31.
Underrättelse samt tjänsteanteckningar från Inspektionen för vård och omsorg (IVO),
2015-03-23.
att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avge socialtjänstens yttrande samt
Bo Lundgren
Socialchef
Expediera till
Inspektionen för vård och omsorg
Heidi Rasmussen, sektionschef
Lisa Svanberg, utredare
Heidi Rasmussen
Sektionschef
Dnr SN 2015/00085
Handläggare
Sektionschef Heidi Rasmussen
Telefon 0522 - 69 67 34
[email protected]
Yttrande
1 (1)
2015-03-31
Dnr:
IVO
Box 53148
400 15 Göteborg
Yttrande till IVO, avdelning sydväst avseende tillsyn, dnr.
8.4.2-23933/2014.
I underrättelse till socialnämnden efter en oanmäld inspektion på Edingen 2015-03-20
framkommer att ungdomarna uppger till IVO´s inspektörer att de känner förtroende för
personalen och upplever att personal är snälla och stödjande. Det framkommer även att
ungdomar och personal är samstämmiga i att det råder en god stämning i boendet. Detta
är tillfredställande att konstatera.
IVO´s inspektörer konstaterar att det ännu inte finns ett bullerplank mot vägen vid
husets baksida. Socialnämndens ambition är att ett bullerplank skall finnas på Edingens
baksida snarast men bygglovsansökan och byggnation åvilar andra aktörer.
Orsaken till att bullerplanket ännu inte är på plats är att socialförvaltningen inte tillåts
bygga ett bullerplank till en fastighet som hyrs av HSB.
I samtal som förts mellan HSB-förvaltare Mikael Josefsson och dåvarande enhetschef
för Edingen, Heidi Rasmussen, vår till höst 2014, förbinder sig Mikael Josefsson att för
HSB´s räkning lämna in bygglovsansökan till Uddevalla kommun, samt då bygglov
beviljats upphandla byggfirma för byggnationen. I samtalen förbinder sig
socialförvaltningen att bekosta byggnationen.
150330 Inkommer följande mail till Heidi Rasmussen från Mikael Josefsson: ”Tyvärr
har min arbetsbörda varit tung och nyrekrytering av mer personal är inte löst, men jag
avser att få färdigt underlag för anbudförfrågan och bygglov i slutet på nästa vecka.”
Med vänlig hälsning
Socialtjänsten
Heidi Rasmussen
Sektionschef
Socialtjänsten
Sociala avdelningen
www.uddevalla.se
Postadress
451 52 UDDEVALLA
Besöksadress
Edingen Edingsvägen 14
E-post [email protected]
Telefon (vx)
0522-69 60 00
Fax
0522 - 69 67 82
UNDERRÄTTELsE
If\
2015-03-23 Dnr 8.4.2-23933/2014-11
inspektionen för vård och omsorg
Avdelning sydväst
Karin Gunnervik
Karin. [email protected]
UDD_EVALLA KOMMUN
Socialnämnden
451 81 Uddevalla
SoCialtjänsten Si o dshuset
2015 -03- 2 4
Möjlighet att lämna synpunkter
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utreder ett tillsynsärende om
HVB Edingen.
Ni har möjlighet att yttra er över det bifogade materialet;
tjänsteanteckningar från en oanmäld inspektion vidEdingen den 19
mars 2015.
Eventuellt yttrande ska ha kommit in till IVO senast den 14 april 2015.
IVO kan komma att fatta beslut i ärendet även om ni inte yttrar er.
Vid kontakt med IVO i detta ärende bör diarienummer 8.4.223933/2014 anges.
ri!~t~au
Karin Gu1mer ·
Bilagor:
•
Tjänsteanteckning, oanmäld inspektion, daterad 2015-03-20
•
Tjänsteanteckning, samtal med två pojkar med mera, daterad
2015-03-20
•
Tjänsteanteckning, samtal med fyra pojkar, daterad 2015-03-20
Box 53148
400 15 GÖTEBORG
1(1)
Telefon 010-788 50 00
[email protected]
www.ivo.se
Fax +46 31-7781930
Org nr 202100-6537
If\
2015-03-20 Dnr 8.4.2-23933/2014-9
Avdelning sydväst
Karin Gunnervik
[email protected]
Tjänsteanteckning
Datum: 2015-03-19
Tjänsteanteckning, oanmäld inspektion vid Edingen.
Inspektörerna Lars Ericsson och Karin Gunnervik genomforde inspektIOnen.
När vi anlände konstaterade vi att det fortfarande inte finns någon bullerdämpare mot den kraftigt trafikerade leden.
Inledningsvis intervjuade vi den nyanställda samordnaren Susanne
Lindholm Karlsson (SLK) tillsammans med boendehandledaren Fredrik Markbrandt (FM). De intervjuade uppgav i huvudsak foljande:
Socialnämndens arbete med ensamkommande barn utvecklas och omorganiseras for närvarande. Tidigare foreståndaren for Edingen är numera verksamhetschef. I avvaktan på att en nyanställd foreståndare ska
tillträda tjänsten är samordnaren, SLK, forordnad som foreståndare.
SLK berättar om sig själv att hon tidigare har arbetat vid en familjecentral, varit socialsekreterare for barnoch ungdomsärenden, ekonomiskt
bistånd samt har erfarenhet från arbete vid Gryning Vård och från Statens institutionsstyrelse.
Det pågår arbete for att utöka nämndens möjlighet att ta emot ensamkommande ungdomar. Nu finns det en "kedja" av tre HVB avsedda for
dessa ungdomar: ett i Äsperöd avsett for asylsökande pojkar, Edingen
for ungdomar som fått beslut om permanent uppehållstillstånd samt
Annexet for utslussningsfas. Den pågående utökningen innebär att ytterligare en "kedja" ska öppna med tre motsvarande HVB. Personal har
nyanställts. Det är olika personalgrupper vid enheterna. Det ska bli en
foreståndare for var och en av de två "kedjorna".
För närvarande är nio pojkar inskrivna på Edingen. Alla pojkar har eget
rum. Utrymmet som, vid IVO:s inspektion i september 2014, användes
M
;;
NM
CXl(',j
;:::: >
Inspektionen för värd och omsorg
Box 53148
400 15 GÖTEBORG
Telefon 010-788 50 00
[email protected]
www.ivo.se
Fax +46 31-7781930
Org nr 202100-6537
1(2)
Inspektionen for vård och omsorg
2015-03-20
Dnr 8.4.2-23933/2014-9
tillfälligt till boenderum for en pojke är nu ett samtalsrum. De båda
intervjuade beskriver en god stämning med "mycket kärlek" och att
"det är som ett härligt öppet hus". Kamrater och pojkar som tidigare
bott på Edingen hälsar ofta på. Det är lugnt och pojkarna i gruppen
blandar sig med varandra. Det är som ett hem, och det ska det också
vara, uttryckte de intervjuade.
Samarbetet med gode män uppgavs fungera bra.
Pojkarna går i skolan. Nästan alla av dem har bara möjlighet att få
skolundervisning fyra halvdagar per vecka, vilket de intervjuade tycker
egentligen är för lite. Det kan dröja sex till åtta veckor innan en nykom en pojke får bölja skolan, vilket inte heller är bra.
~
LE . ~
k
..
ars ncsson, mspe tor
2(2)
/(\
2015-03-20 Dnr 8.4.2-23933/2014-10
Avdelning sydväst
Karin Gunnervik
[email protected]
Tjänsteanteckning
IVO samtalade enskilt med sex inskrivna pojkar. För tre pojkar användes telefontolk
Vid samtalen med två av pojkarna framkom:
• Allt är bra på Edingen. De som arbetar här är snälla och bra att
prata med.
• Man tär god mat och alla pojkar har egna rum. Det är bra, får
ibland behöver man vara i fred.
• Det är bra stämning, som en slags bröder. Vi bryr oss om
varandra.
• Individuella möten med socialsekreteraren förekommer. Pojkarna vet inte alltid när nästa möte ska bli, men socialsekreteraren säger till när det ska bli möte.
IVO hälsade på ytterligare ett par pojkar och pratade kort med dem. En
pojke hade besök av sin gode man. När den gode mannen skulle lämna
T w;~~o~;;u~ ·~ "Detta
/Karin Gunnerfilf
.....
"'
o
N
t')
CON
j:: >
Box 53148
400 15 GÖTEBORG
är ett bra boende"
t
Telefon 010-788 50 00
[email protected]
www.ivo.se
Fax +46 31-7781930
Org nr 202100-6537
1(1)
/(\
2015-03-20 Dnr 8.4.2-23933/2014-8
Avdelning sydväst
Lars Ericsson
[email protected]
Tjänsteanteckning
Vid inspektion den19mars 2015 samtalade undertecknad med inskrivna barn och unga (fyra stycken). Dessa uppgav följande.
Pojke 16 år
Han har bot på Edingen i 8 månader. Han tycker att boendet är bra. Han
kan prata med personalen om han skulle behöva prata med någon
vuxen. Han har det bra tillsammans med de andra inskrivna barnen/ungdomarna. Han har eget rum och han kan låsa om sig när han är
där. Han delar toalett och dusch med andra. Ä ven där kan han låsa om
sig. Han tycker att det är bättre på Edingen nu när de bara är nio pojkar
i boendet, än när de var 11 inskrivna. Då var det rörigare, stökigare, än
det är nu. Han tycker att det är bra som det är nu, det är tystare och lugnare. Han vet vem som är hans socialsekreterare, han har träffat denne
tre gånger sedan han kom till Edingen. Han hör trafiken men upp ger
inget särskilt om den, vad han tycker om att den hörs.
Pojke 17 år
Han har bott på boendet i 7-8 månader. Han tycker att det är bra på
det här boendet. Han har förtroende för personalen och han går bra ihop
med de andra ungdomarna. Han tycker att det är bra nu när de bara är
nio pojkar i boendet. Han har eget rum som han kan vara ifred i. Han
delar dusck och toa med andra pojkar, han kan låsa om sig när han går
på toa eller duschar. Han har god kontakt med sin socialsekreterare, han
har träffat denne fyra gånger sedan han kom till Edingen. Han hör trafiken när han är i huset.
Pojke 16 år
Han har bott på boendet i nio månader. Han tycker att det är bra på
Edingen. Han har förtroende för personalen, och han kommer bra överens med de andra ungdomarna. Att de bara är nio pojkar i boendet just
nu är bra. Det är lugnare och skönare i jämförelse med när de är elva
pojkar i boendet. Han har eget rum, och kan låsa om sig. Ä ven när han
"'
oNO')
CXJC\i
~ >
Box 53148
400 15 GÖTEBORG
Telefon 010-788 50 00
[email protected]
www.ivo.se
Fax +46 31-7781930
Org nr 202100-6537
1(2)
Inspektionen for vård och omsorg
2015-03-20
Dnr 8.4.2-23933/2014-8
är i den gemensamma toaletten och duschen kan han låsa om sig och
vara själv.
Pojke 17 år
Han har bott i detta boende i över ett år. Boendet fungerar bra. Han har
fortroende for personalen och kan prata med någon om han behöver.
Han har dock varit utan kontaktperson ett längre tag, så han har fått
börja anförtro sig till andra ur personalen. Men det går bra. Han mår
inte så bra, bl.a. saknar han sin familj väldigt mycket. Han känner dock
fortroende for personalen och kan prata med någon vuxen när han be. h över det. Han vaknar ofta på nättema med ett ryck. Det han vaknar av
är en kombination av hans mående tillsammans med ljudet från trafiken. Han har fått byta rum från att ha fonster ut mot den trafikerade
leden till att ha fonstret in mot bebyggelsen, men han störs ändå av trafiken om nättema när han ska sova. Han tycker att det är bättre nu på
boendet när de bara är nio inskrivna pojkar.
~~CC/
Lars Enesson
2(2)
Information till Socialnämnden
2015-03-17
Information till Socialnämnden ang
Överklagande av Socialnämndens beslut §§ 81,84 och 85
Socialnämndens sammanträde 21maj 2014
Socialnämnden beslöt 21 maj 2014 §§ 81,84 och 85 att ge förvaltningen i uppdrag att
påbörja arbetet med en ny entreprenadupphandling och förfrågningsunderlag avseende
Skogslyckans äldreboende samt påbörja arbetet med revideringen av en ny
uppdragsbeskrivning för valfrihetssystemet inom boendestöd respektive hemtjänst.
Av protokollet framgår att ledamoten Stefan Skoglund i samtliga ärenden yrkade att
socialnämnden skulle besluta att förvaltningen får i uppdrag att ta fram en modell för
intraprenaddrift av verksamheten.
Ordföranden beslutade att inte ställa yrkandet under proposition med motiveringen att
yrkandet inte kan behandlas i det aktuella ärendet, utan att frågan i stället får väckas på annat
sätt.
Stefan Skoglund har till Förvaltningsrätten lämnat in ett yrkande att besluten skall upphävas
eller återförvisas till socialnämnden för ny prövning.
Socialnämnden har inkommit med yttrande till Förvaltningsrätten, där nämnden anser att
överklagandet skall avslår och anför att ordförandens beslut har skett i enlighet med
kommunallagen.
Förvaltningsrätten har i DOM 2015-02-18 meddelat att Förvaltningsrätten upphäver de
överklagade besluten och i skrivningen Förvaltningsrättens bedömning uttalat att
”socialnämndens beslut har därför inte tillkommit i laga ordning. Överklagandet ska således
bifallas och besluten upphävas”.
Efter dessa beslut har Socialnämnden under hösten beslutat återkalla socialnämndens beslut
om att påbörja en ny entreprenadupphandling av Skogslyckans äldreboende samt godkänna
socialtjänstens uppdragsbeskrivning för valfrihetssystem inom hemtjänst.
Dessa beslut innebär att Förvaltningsrättens dom delvis är överspelad när det gäller
förfrågningsunderlag avseende Skogslyckans äldreboende samt arbetet med revideringen
av en ny uppdragsbeskrivning för valfrihetssystemet inom boendestöd respektive
hemtjänst. I samband med beslut om uppdragsbeskrivning för valfrihetssystem inom
hemtjänst, socialnämnden 2014-11-19 § 200, i protokollsanteckningen undertecknad av
S-gruppen , Stefan Skoglund, ”kommer den nya rödgröna majoriteten ge förvaltningen i
uppdrag att utreda kostnadseffektiviteten i LOV systemet”.
Stefan Skoglund
Ordförande i Socialnämnden
Tjänsteskrivelse
1(1)
Socialtjänsten
2015-04-08
Handläggare
Nämndsekreterare Florence Johansson
Telefon 0522-69 70 21
[email protected]
Anmälan av beslut fattade med stöd av socialnämndens
delegation
Sammanfattning
Följande beslut fattade med stöd av socialnämndens delegation anmäls:


Förteckning över beslut enligt alkohollagen.
Förteckning över beslut av ordförande och 1:e socialsekreterare.
att lägga anmälan av delegationsbeslut till handlingarna.
Dnr SN 2015/00007
Nämndens protokoll § ________
Bilaga _____________________
1 (1)
2015-04-08
UDDEVALLA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTEN
ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT
Används vid beslut fattade av ordförande samt vid beslut rörande SoL, LVU, LVM,
familjerätt, alkohollagen, färdtjänst, LSS, sekretesslagen, ekonomiärenden m.m.
Beslutsförteckning till socialnämndens sammanträde 2015-04-15
Personnr./
org.nr
Namn och adress
556142-8235 Eric Hembergs Konditori
AB, Strömstadsvägen 34,
Uddevalla
Beslut
Beslutsdatum
Tillfälligt tillstånd till slutet 2015-03-11
sällskap för arrangemang i
Rådhuset (25-års middagar)
2015-04-15 och 04-16.
Beviljat enl. ansökan.
Beslut av
TH
Tjänsteskrivelse
1(2)
Socialtjänsten
2015-04-07
Handläggare
Nämndsekreterare Florence Johansson
Telefon 0522-69 70 21
[email protected]
Anmälan av inkomna skrivelser m.m.
För nämndens kännedom föreligger följande inkomna skrivelser:














Beslut 2015-03-06 från Inspektionen för vård och omsorg angående anmälan enligt
lex Maria om överdosering av läkemedel vid boende med särskild service i Uddevalla. (SN 2014/268)
Utredning om framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning och
finansiering – mötesplatserna Dalaberg och Tureborg – från Gunnar Svensson,
Integratia AB, daterad 2015-03-05.
Beslut 2015-03-12 från Inspektionen för vård och omsorg angående tillsyn av
Socialnämnden i Uddevalla kommuns myndighetsutövning avseende ärenden som
gäller ensamkommande barn och unga. (SN 2014/52)
Verksamhetsrapport 2014 – Rehabcoach – från arbetsmarknadsavdelningen. (SN
2015/269760 Dok.)
Beslut 2015-03-13 från Inspektionen för vård och omsorg angående anmälan enligt
lex Maria om felmedicinering vid äldreboende i Uddevalla kommun. (SN 2015/26)
Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-03-11, § 48, Riktlinjer för styrning och
ledning i Uddevalla kommun. (SN 2015/269641 Dok.)
Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-03-11, § 49, vision för Uddevalla kommun. (SN 2015/269639 Dok.)
Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-03-11, § 50, Strategisk plan 20152018. (SN 2015/269642 Dok.)
Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-03-11, § 51, Kommunfullmäktiges
styrkort 2015-2018. (SN 2015/269643 Dok.)
Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-03-11, § 52, Sammanställd budget
2015. (SN 2015/269644 Dok.)
Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-03-11, § 54, Förslag på ny modell för
samverkan samt nya riktlinjer för kommunala rådet för äldre och personer med
funktionsnedsättning. (SN 2014/80)
Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-03-11, § 59, Val av revisorer i bolag,
stiftelser m.m. för mandatperioden 2015-2018, i vissa fall delar av perioden. (SN
2015/269662 Dok.)
VästKoms styrelses protokoll 2015-03-03, Avgift 2015 för hemsjukvård och hemtjänst i annan kommun. (SN 2015/269761 Dok.)
Pressmeddelande 2015-03-23 från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ”Ny
vårdgivare vid närsjukhusen Dalsland, Lysekil och Strömstad”.
Dnr SN 2015/00003
Tjänsteskrivelse
2(2)
Socialtjänsten
2015-04-07



Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-25, § 104, Redovisning av utredningsuppdrag
om samordning av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågor och delar av socialnämndens område. (SN 2015/269744 Dok.)
Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2015-03-25, § 109, Val av ledamöter till
kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning, samt val av
ledamöter till nämndråd för äldre- och funktionshinderfrågor inom utbildnings-,
kultur och fritids- och samhällsbyggandsfrågor. (SN 2015/269743 Dok.)
Sammanträdesprotokoll nr 2 2015 från Samordningsförbundet Väst.
att lägga de inkomna skrivelserna till handlingarna.
Dnr SN 2015/00003

Detaljplan för Kv Eol 2

Transcription

Similar documents

PL FRAKTSERVICE AB är ett oberoende transportföretag som

UDDEVALLA ENERGI Drifttekniker

Programblad LSS-mässan 2015

Goda nyheter - Pingstkyrkan Uddevalla

Veckobrev v. 35 Hej! Den här veckan har verkligen varit blöt! Många

I valfrihets namn - rekordstora nedskärningar

Goda nyheter från Pingstkyrkan - Pingstkyrkan Uddevalla

Goda nyheter från Pingstkyrkan - Pingstkyrkan Uddevalla