Hälso- och sjukvård

Bilaga 2
Hälso- och sjukvård
Verksamhetsberättelse
Tertial 2, 2015
Medicinsk Service
Medicinsk service - Förvaltningens profil och uppdrag
Medicinsk service uttrycker sitt fokus inom områdena leverans, kvalitet och utveckling. Leveransen
står i centrum som fokus för kundnyttan. Arbetet syftar till att leveransen är säker och tillgänglig
genom att våra laboratorie- och IT-system är användarvänliga och effektiva samt att ekonomin är i
balans. Kvalitet innebär att processerna är standardiserade, medarbetarna engagerade och motiverade
samt att ledningssystemen är effektiva. Utveckling sker genom att ständigt förbättringsarbete präglar
arbetet, forskning, utveckling och utbildning, dvs. FoUU, sker i samverkan med lärosätena och att
förvaltningen arbetar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen.
Medicinsk service samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och
laboratoriemedicin. Verksamhetens omsättning är i budget 2015 2,6 miljarder kr och antalet anställda
cirka 1 700. Inom Medicinsk serviceförvaltning finns två divisioner. IT och medicinsk teknik bildar en
division och laboratoriemedicin utgör en division.
En stor del av arbetet i förvaltningen består i att skapa integration mellan IT och medicinsk teknik i en
gemensam verksamhet. Denna verksamhet ska bland annat dra nytta av det verksamhetsnära arbete
som kännetecknar medicinsk teknik och erfarenheterna av regiongemensamma lösningar inom ITområdet. Laboratorieverksamhetens regionövergripande arbete sedan 2009 är en viktig erfarenhet att
ta lärdom av i detta arbete. I arbetet inom förvaltningen ingår också översyn av de administrativa
resurserna i syfte att effektivisera administrationen.
Viktigaste händelser
Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlat större delen av verksamheten i Lund.
Resterande verksamhet i Malmö flyttar inom snar framtid. Detta medger satsningar på ny och
automatiserad utrustning för bl.a. smittspårning, vilket i sin tur bidrar till effektivisering och höjd
patientsäkerthet. Samtidigt införs snabbtester inklusive blododling vid samtliga akutsjukhus. För att
kunna ge akuta svar dygnet runt, utförs och preliminärbesvaras snabbtesterna vid Klinisk kemi på
respektive akutsjukhus, på uppdrag av Klinisk mikrobiologi. Under vårvintern 2015 infördes nya
snabbtester för diagnostik av influensa och RS-virus-infektion vilket är av värde för att hindra
smittspridning i vården och för att kunna ge rätt vård av svårt sjuka patienter.
För att öka tillgängligheten för patienterna har det under våren startats en pilot för självincheckning på
Centralsjukhuset i Kristianstad. Självincheckningen kan användas för besök av barn under 18 år samt
besök registrerade på patienter med ett giltigt frikort. Införande av självincheckning kommer skapa
möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering på sjukhuset och förhindra köbildning vid kassorna.
Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som behöver det.
Ett projekt har startats upp för mobil hälsolösning som kommer testas under året inom
ungdomspsykiatriska akutavdelningen i Malmö. Den mobila lösningen - Blå-appen, kommer att
användas i vården av ungdomar inlagda inom barnpsykiatrisk slutenvård. Syftet med den Blå-appen är
2
att den ska hjälpa inlagda ungdomar att kartlägga sitt psykiska välmående under och efter inläggning,
med hjälp av användarvänliga skattningsskalor. Blå-appen kommer också undersöka patientens
välmående efter utskrivning med hjälp av feedback i den egna mobilen – där patienten själv får
feedback på hur deras hälsa utvecklas över tid. Projektet kommer att pågå under hela året.
Region Skåne har under våren 2015 drabbats av ett antal större nätrelaterade avbrott samt ett antal
incidenter inom IT-verksamheten. Därför har en handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet
inom IT tagits fram. Denna handlingsplan syftar till att ta fram åtgärder som säkerställer en ökad
driftssäkerhet. Åtgärderna handlar om att säkerställa driften samt om kontinuitetsplanering, att skapa
system för ökad övervakning och mätning, att ta bort hårdvara och applikationer som innebär en ökad
risk om de används i Region Skånes IT-verksamhet samt att åtgärda stora felkällor i dagens
driftssituation.
Upphandlingen av Användarnära IT (AIT) har avslutats under våren, det är ett nytt tjänsteavtal som
tecknats med leverantören Tieto. Tjänsteavtalet gäller i fyra år med möjlighet till förlängning
ytterligare åtta år. Det innefattar hjälp inom områden som utskrift, arbetsplatsstöd, multimedia och
videokonferens samt servicedesk och närservice med relaterade tillbehör och extra teknikerstöd. Fokus
i avtalet skiftar från uppföljning av leverans och service till uppföljning av kundnöjdhet.
Under våren har planering gjorts för att införa en förenklad inloggning, Single Sign On (SSO). Redan
före sommaren infördes en pilot av systemet på tre vårdcentraler och under hösten kommer
utrullningen att fortsätta inom primärvården. Om allt går enligt plan kommer slutenvården att starta
införandet redan under nästa år. Detta innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och
att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med eTjänstekort och ett lösenord,
därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade till SSO, ca 30 system
kommer att ingå.
3
Medborgarperspektivet
Patientfokuserad vård
Labmedicins mottagningar
För Labmedicins mottagningar har under året information och kontaktvägar lagts in i 1177
Vårdguiden vilket innebär att för patienten är samtliga Provtagningar, Punktionsmottagningar samt
Arbets-och miljömedicinsk mottagning samt Genetisk mottagning tillgängliga denna väg.
Självincheckning
För att öka tillgängligheten för patienterna har det under våren startats en pilot för självincheckning
på Centralsjukhuset i Kristianstad. Självincheckningen kan användas för besök av barn under 18 år
samt besök registrerade på patienter med ett giltigt frikort. Införande av självincheckning kommer
skapa möjligheter till ett snabbare flöde vid registrering på sjukhuset och förhindra köbildning vid
kassorna. Syftet är också att avlasta medarbetare i kassan så att de får mer tid för de patienter som
behöver det.
Tidbok online
Två pilotprojekt har genomförts för att utvärdera Tidbok online i Region Skåne. Först genomfördes
ett projekt i primärvården på tre vårdcentraler och tre BVC:er. Därefter testades onlinebokning på
tre olika mottagningar inom specialistvården. Målet är att invånarna ska kunna se sina aktuella
bokningar och efter vissa regler kunna boka, av- eller omboka via e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden
(Mina vårdkontakter). Tidbok online ska frigöra tid i vården och antalet uteblivna besök ska minska
när patienter själva bokar sina tider.
Utvärderingen av pilotprojekten visar att patienter uppskattar tjänsten och att vårdens oro för att
tillgängliggöra bokningsbara tider är ganska obefogad. Ett breddinförande av Tidbok online
kommer att påbörjas inom vårdförvaltningarna under hösten 2015, med start inom primärvården.
Inom specialistvården krävs anpassningar i PASiS innan ett breddinförande kan bli aktuellt.
Integration av Skånetrafikens IT i Medicinsk service
Skånetrafiken arbetar aktivt med att kontinuerligt förbättra den totala reseupplevelsen för
resenärerna. Beteendeutvecklingen de senaste åren pekar mot att resenären kommer att vilja ha
tillgång till mer information oftare, snabbare och via fler medier. Vidare vill resenären också kunna
köpa sina biljetter på fler sätt och via fler medier. Utifrån detta kommer belastningen på ITsystemen att öka och även komplexiteten i IT-systemen och den infrastruktur som skall säkerställa
IT-driften. Därför har beslut fattats om att integrera Skånetrafikens IT i Medicinsk service och ett
projekt har startat upp för att genomföra denna integration.
Jämlik och jämställd hälsa
Labmedicin arbetar med att skapa samma eller jämförbara laboratorieanalyser i hela regionen.
Alltsedan laboratorieverksamhetens samlades i Labmedicin har starkt fokus legat på enhetliga
analyser och rutiner i hela regionen. Detta är nu genomfört och all utveckling sker utifrån ett
skåneperspektiv.
4
Verksamhetsperspektivet
Säker hälso- och sjukvård
På väg till samlad Labmedicin för att skapa förutsättningar för ökad patientsäkerhet
Klinisk mikrobiologi vid Labmedicin har under året samlat större delen av verksamheten i Lund.
Resterande verksamhet i Malmö flyttar inom snar framtid. Detta medger satsningar på ny och
automatiserad utrustning för bl.a. smittspårning, vilket i sin tur bidrar till effektivisering och höjd
patientsäkerthet. Samtidigt införs snabbtester inklusive blododling vid samtliga akutsjukhus. För att
kunna ge akuta svar dygnet runt, utförs och preliminärbesvaras snabbtesterna vid Klinisk kemi på
respektive akutsjukhus, på uppdrag av Klinisk mikrobiologi. Under vårvintern 2015 infördes nya
snabbtester för diagnostik av influensa och RS-virus-infektion vilket är av värde för att hindra
smittspridning i vården och för att kunna ge rätt vård av svårt sjuka patienter.
Patientsäkerhetsråd inom Medicinsk service
Patientsäkerhetsråd som leds av chefläkaren har bildats och i detta ingår representanter för både
IT/MT och Labmedicin. Rådet tar fram rutiner för att öka patientsäkerhet och tar fram rutiner för
uppföljning av avvikelser som relateras till patientsäkerhet.
Labmedicin - Indikator för basal hygien och arbetskläder
Labmedicin har tidigare deltagit med viss verksamhet i punktprevalensmätning, antal delaktiga
enheter utökades under året till att omfatta Provmottagning, Punktionsmottagning och Blodgivning
Sammanfattningsvis har Labmedicin 84% följsamhet medan Region Skåne har 83,5% och övriga
Riket har 78,7%.
LIMS RS - Nytt IT-stöd för Labmedicin
LIMS RS är ett laboratorieinformationssystem som i ett första steg införs inom Klinisk patologi
med start i februari. Planering av införande pågår för ytterligare laboratoriespecialiteter. Införande
av nya IT-system påverkar alltid verksamheten då nya arbetssätt och nya arbetsrutiner införs. Inom
Klinisk patologi sjönk initialt medelsvarstiderna men dessa har sedan successivt förbättrats
(kortats).
Klinisk patologi arbetar nära/ingår i cancerprocesserna vilket innebär att begreppet ”Standardiserat
vårdförlopp” införs i prov, analys och svarskedjan.
IT-stöd för patientnära analys införs inom Labmedicin
IT-stödet Aqure införs nu successivt inom regionen. Aqure förmedlar analysresultat från patientnära
analys direkt till journalsystemen, säkerställer att endast utbildad personal utför analyserna och ger
stöd för övervakning av kvalitetssäkring vid patientnära analys. Dock krävs att de patientnära
analysinstrumenten är möjliga att koppla upp till Aqure vilket anges som krav vid nya
upphandlingar. Utrullningen av Aqure är planerad att fortgå under 2016.
Kvalitetssäkrad Labmedicin
Samtliga specialiteter är ackrediterade och i något fall certifierad enligt olika kvalitetsstandarder.
Stort arbete läggs på att upprätthålla och utveckla kvalitetssäkringen.
Handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet inom IT
Region Skåne har under våren 2015 drabbats av ett antal större nätrelaterade avbrott samt ett antal
incidenter inom IT-verksamheten. Därför har en handlingsplan för ökad säkerhet och tillgänglighet
inom IT tagits fram. Denna handlingsplan syftar till att ta fram åtgärder som säkerställer en ökad
driftssäkerhet. Åtgärderna handlar om att säkerställa driften samt om kontinuitetsplanering, att
skapa system för ökad övervakning och mätning, att ta bort hårdvara och applikationer som innebär
en ökad risk om de används i Region Skånes IT-verksamhet samt att åtgärda stora felkällor i dagens
driftssituation.
5
Styr- och förvaltningsmodellens införande
Arbetet med att tillsammans med förvaltningarna införa den beslutade styr- och
förvaltningsmodellen för IT och MT-system, fortsätter även under 2015. Av tretton områden är åtta
igångsatta före sommaruppehållet. Införandet av styr- och förvaltningsmodellen kommer att
tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika roller.
Systemsupport för vårdsystemen
Under året har systemsupporten för våra vårdsystem utökats till att även innefatta MedSpeech/Tal
till journal samt Orbit och Obstetrix. Allt eftersom förvaltningsmodellen införs och fler A-system
inom vårdområdet identifieras kommer systemsupporten fortlöpande att utökas till att omfatta fler
system.
Gränsdragning av volymprodukter inom MT
Det har kunnat konstateras att gränssnittet gentemot de olika sjukvårdsförvaltningarna varierar
avseende förvaltning av medicintekniska produkter. Medicinsk service har därför tagit initiativet
och påbörjat ett arbete om gränsdragning av volymprodukter såsom infusionspumpar, EKG
apparater, defibrillatorer, ventilationer och övervakningsutrustning. Arbetet sker i samarbete med
vårdförvaltningarna och arbetsgrupper har startats upp.
Upphandling av Användarnära IT
Upphandlingen av Användarnära IT (AIT) har avslutats under våren, det är ett nytt tjänsteavtal som
tecknats med leverantören Tieto. Tjänsteavtalet gäller i fyra år med möjlighet till förlängning
ytterligare åtta år. Avtalet träder i kraft den 1 oktober 2015, men redan i juni 2015 tar Tieto över
leverans av PC och hårdvara. Detta nya avtal innebär att två avtal blir ett, då avtalet ersätter PC som
tjänst och IT Närservice samt innebär ansvar för drift, underhåll, koordinering och utveckling av
användarnära IT för att förse Region Skånes anställda med moderna tjänster och ny teknik. Det
innefattar hjälp inom områden som utskrift, arbetsplatsstöd, multimedia och videokonferens samt
servicedesk och närservice med relaterade tillbehör och extra teknikerstöd. Fokus i avtalet skiftar
från uppföljning av leverans och service till uppföljning av kundnöjdhet.
Gemensam dokumentportal hälso- och sjukvården
Sedan våren finns för första gången en gemensam dokumentportal för i första hand alla medicinskt
styrande dokument. Vårdförvaltningarna SUS, Sund och Kryh är först ut. Nu vidtar ett stort arbete
för att rensa i alla dokument så att det inte finns mer än en instruktion om samma sak. De tre
vårdförvaltningarna håller just nu på med att ta fram införandeplaner för respektive förvaltning och
målet är att alla ska vara klara att föra in dokument under innevarande år.
Single-sign-on
Under våren har planering gjorts för att införa en förenklad inloggning, Single Sign On (SSO).
Redan före sommaren infördes en pilot av systemet på tre vårdcentraler och under hösten kommer
utrullningen att fortsätta inom primärvården. Om allt går enligt plan kommer slutenvården att starta
införandet redan under nästa år. Detta innebär att användarna har färre lösenord att hålla reda på och
att det blir lättare att logga in i systemen. Inloggning sker i datorn med eTjänstekort och ett
lösenord, därefter behövs inte användarnamn och lösenord för övriga program kopplade till SSO, ca
30 system kommer att ingå. Alla kontouppgifter fylls i med automatik. De viktigaste fördelarna
med single-sign-on är att användaren har färre lösenord att hålla reda på, inloggningen blir snabbare
och säkerheten med eTjänstekort.
Nytt vårdinformationssystem
Region Skåne har under året startat en etablering av programmet 3R Framtidens
vårdinformationsmiljö (3R Fvm) som ägs och finansieras gemensamt av Region Skåne, Stockholms
läns landsting och Västra Götalandsregionen.
3R:s uppdrag är att skapa framtidens vårdinformationsmiljö inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Med begreppet informationsmiljö menas funktioner som kommunikation, integration, proaktivitet
och mobilitet för att skapa processtöd för verksamhet och invånare. Informationsmiljön skapar
6
förutsättningar för beslutsstöd inom hälso- och sjukvården samt förutsättningar för
kommunikation mellan vården och patienten. Uppdraget omfattar även forsknings-, och
kunskapsstöd samt verktyg för styrning och ledning. Funktionerna ska vara tillgängliga i realtid
genom standardiserade digitala tjänster och verktyg för alla behöriga vårdgivare och för invånaren.
Utgångpunkten är också patientens behov av både sjukvård, hälsovård och information vid varje
kontakt med olika vårdgivare. Samhället, invånare och medarbetare ska förvänta sig att de digitala
tjänster som styr övriga vardagen ska fungera lika bra inom hälso- och sjukvårdens områden.
Införande av masterdata
Under året har ett arbete startats upp med att förenkla uppläggning och registrering av nya
medarbetare i olika system (Skånekatalogen, PMO, Melior samt HR-fönster). När detta arbete är
klart kommer det bl a att innebära en effektivisering för verksamheten i samband med att dubbelregistrering försvinner. Risken för inmatningsfel kommer också att minimeras.
Akutsjukvård
Labmedicin kritiska svarstider
Bland de kritiska svarstider som särskilt följs inom Labmedicin, och som påverkar akutsjukvården,
ingår:
Troponin-T som är en markör för hjärtinfarkt. Målet för 2015 är att 90%-percentilen för samtliga
svarsresultat i Skåne ska vara ≤ 60 minuter. Slutlig uppföljning sker vid årsskiftet men redan nu går
att se att analystiden trimmats in och ligger inom önskad tid.
Analys av Herpes simplex virus i likvor. Målet att minst 65 % av proven ska svaras ut dag 1 efter att
provet anlänt till laboratoriet uppnås, vilket innebär att rätt behandling snabbt kan sättas in.
Akut blodgruppering. För Akut blodgruppering ska 95% av inkomna prover besvaras inom en 1
timme och 59 minuter. Även detta mål har uppnåtts med en medelsvarstid på 55 minuter i augusti.
Med snabb hantering minskas användningen av ska akutblod vilket generellt är en bristvara.
Cancersjukvård
Svarstiderna inom Klinisk patologi är av största vikt för den Skånska cancervården. Svarstiderna
förlängdes temporärt under införande av nytt laboratorieinformationssystem men har nu kraftigt
förbättrats. Svarstiderna inom Klinisk Patologi har generellt sett förbättrats med undantag av en
period under våren-sommaren. Svarstiderna var då fördröjda inom delar av verksamheten, framför
allt beroende på bristen på patologer men också till följd av införandet av det nya labdatasystemet.
Svarstiderna för gynekologisk hälsokontroll är fortfarande i överkant pga. kraftigt ökat provinflöde,
men efter insatta åtgärder ses en klar trend till förbättring.
Tillgänglighet redovisas via cancerstrategins uppföljningsplan
Psykisk ohälsa
Mobiltelefonen hjälper unga med sin psykiska hälsa
Ett projekt har startats upp för mobil hälsolösning som kommer testas under året inom
ungdomspsykiatriska akutavdelningen i Malmö. Den mobila lösningen - Blå-appen, kommer att
användas i vården av ungdomar inlagda inom barnpsykiatrisk slutenvård. Syftet med den Blå-appen
är att den ska hjälpa inlagda ungdomar att kartlägga sitt psykiska välmående under och efter
inläggning, med hjälp av användarvänliga skattningsskalor. Blå-appen kommer också undersöka
patientens välmående efter utskrivning med hjälp av feedback i den egna mobilen – där patienten
själv får feedback på hur deras hälsa utvecklas över tid. Projektet kommer att pågå under hela året.
7
Diabetessjukvård
Laboratorieinstrument för analys av glukos
Under året avslutades en förnyad upphandling avseende glukosinstrument att använda vid
patientnära analys (ej att förväxla med egentest). Upphandlingen gäller för två år, med rätt att
förlänga ytterligare två år. De nya instrumenten medger dataöverföring direkt till journalsystemen,
samtidigt som kvalitet och behörighet att utföra analys övervakas.
Nationellt Diabetesregister
Sedan den 1 juni går det att registrera journaler och annan data för diabetesverksamheten i Region
Skåne direkt i en nationell databas, Nationella Diabetesregistret (NDR). Direktöverföringen minskar
dubbelregistrering som inneburit höga kostnader och stor tidsåtgång. Region Skånes
direktöverföring till NDR har lyfts fram på årets Kvalitetsregisterkonferens som ett lyckat
exempel. Sedan 2014 pågår ett projekt med uppdraget att skapa överföring till fem kvalitetsregister
under 2015.
Hjärtsjukvård
Nytt 3D-utvärderingsverktyg till Xcelera
Xcelera är ett regionalt ultraljudssystem där bilder och rapporter av hjärt- och kärlultraljudsundersökningar sparas. Under våren har installation påbörjats av ett komplett 3Dutvärderingsverktyg (Tomtec) till Xcelera, vilket bland annat medför att Region Skåne blir
modalitets- och leverantörsoberoende. Genom installationen av Tomtec blir det möjligt att köpa
vilken modern ultraljudsmaskin från vilket företag som helst och ändå ha möjligheten att analysera
bilderna på önskvärt sätt, exempelvis i 3D. Detta är ett stort lyft för Ekokardiografiverksamheten i
regionen.
Nervsystemets sjukdomar
Labmedicin kritiska svarstider – fokus på vibrationsskador
Antalet personer som kommer till vården efter att ha fått sina händer skadade av vibrerande verktyg
har ökat de senaste åren. Därför satsar Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin särskilt på att
förkorta utredningstiderna för dessa patienter och har satt som mål att de ska i genomsnitt vara
avslutad 6 veckor efter första besök. Per augusti var resultatet drygt 60%.
Vårdproduktion - Produktiviteten ska öka
Labmedicin (MS)
Produktionen och produktiviteten inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med 2014.
Produktionen har ökat med 4,4 % räknad som antal analyser och med 7,2 % uttryckt som viktpoäng.
Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet
kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Produktiviteten, som relaterar
produktionen till personalresurser, har ökat 3,8 %.
Produktionen inom Medicinsk service redovisas ytterligrare under rubriken ”nyckeltal” nedan.
8
Medarbetarperpektivet
Kompetenta, stolta och motiverade
medarbetare
Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare
Alla medarbetare har rätt till årliga medarbetarsamtal och lönesamtal. Arbetsplatsträffar (APT) är ett
nyckelverktyg till medbestämmande och delaktighet. Under första halvåret 2015 har
samverkansformerna inom förvaltningen utvecklats i ett konstruktivt samråd med de fackliga
företrädarna.
Alla anställda har rätt till ett gott ledarskap, en bra chef och rätt till återkoppling på sitt arbete.
Därför är det av stor vikt att förvaltningen har kompetenta chefer. Alla nya chefer ska gå Regions
Skånes grundläggande chefsutbildning. Under våren har förvaltningen genomfört två chefsforum.
Förvaltningen har haft flera vakanta chefstjänster och dessa har nu tillsatts av komptenta och
motiverade chefer.
Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och
chefer
Förvaltningen har utvecklat en komptensförsörjningsplan. Arbetet med att omsätta den i praktisk
handling fortsätter under året.
Hälsofrämjande arbete
Sjukfrånvaron beräknad som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare har ökat med 1,2
dagar jämfört med juli 2014 vilket motsvarar 12,9 %. Från verksamheterna rapporteras bl.a.
influensaperioder som förklaring. Sjukfrånvaron uttryckt som andel av anställd tid har efter juli ökat
från 5,1 % till 5,3 % jämfört med motsvarande period 2014. Förvaltningen har i samarbete med
fackliga företrädare tagit fram ett 11-punkts program för att öka frisknärvaron.
Medarbetare
Huvudgrupp AID
Biomedic. Analyt.
Sjukh.tekn/lab.pers
Handläggararbete
Ledningsarbete
Ingenjörer m.fl
Spec.komp. Läkare
Icke spec.komp. Läkare
Administratörsarbete
Medicinsk sekreterare
Tekniker
Övriga
Totalt
2014
11,1
9,9
4,8
3,3
9,8
5,9
7,7
11,5
11,7
12,4
5,4
9,5
Sjukdagar (juli)
2015
Diff.
Procent
12,4
1,3
11,7%
6,2
-3,7
-37,5%
6,4
1,6
34,4%
3,0
-0,3
-9,1%
9,0
-0,8
-7,8%
10,8
4,9
82,7%
8,0
0,3
4,0%
17,4
5,9
51,7%
18,3
6,6
55,8%
18,5
6,1
49,0%
9,0
3,5
65,2%
10,7
1,2
12,9%
9
Verksamhet och resultat i fokus
Kompetensförsörjning
Förvaltningen arbetar aktivt med att göra yrket Biomedicinsk analytiker än mer attraktivt. Vi arbetar
systematsikt med att introducera och anställa nyutbildade Biomedicinsk analytiker. Stor kraft läggs
på verksamhetsförlagd utbildning för studenter. För att minska sårbarheten inom Patologi och
bristen på patologer har antalet ST-läkare inom detta verksamhetsområde ökat.
Kompetensförsörjningsplanen ska omsättas i praktisk handling. Arbete med att hitta alternativa
yrkesgrupper att utföra vissa administrativa arbetsuppgifter för Biomedicinsk analytiker har inletts.
Målarbetet ska vara ett naturligt inslag under hela året
Sommarplanering 2015
Sommarbemanningen för förvaltningen har fungerat bra. Inom ett verksamhetsområde har man fått
använda sig att bemanningslösningar för att lösa bemanningen inom läkarområdet.
Användning av bemanningsföretag
Förvaltningen anväder sig endast i begränsad omfattning av bemanningstjänster. Se även avsnitt
”Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal” nedan.
Antalet anställda och arbetad tid
Efter juli 2015 har antalet anställda ökat med 35 st. medarbetare (2,1 %) och antalet använda
årsarbetare med 44,7 st. (3,3 %).
Ökningen består framför allt av rekrytering till vakanta tjänster inom IT/MT-divisionen. Inom
IT/MT-divisionen sker en särskild prövning inför rekrytering där verksamheten följer en fastställd
bemanningsplan.
Medarbetare
Huvudgrupp AID
Biomedic. Analyt.
Sjukh.tekn/lab.pers
Handläggararbete
Ledningsarbete
Ingenjörer m.fl
Spec.komp. Läkare
Icke spec.komp. Läkare
Administratörsarbete
Medicinsk sekreterare
Tekniker
Övriga
Totalt
Medarbetare
Huvudgrupp AID
Biomedic. Analyt.
Sjukh.tekn/lab.pers
2014
727
222
150
91
99
103
52
44
51
31
61
1 631
Anställda (juli)
2015
Diff.
Procent
719
-8
-1,1%
228
6
2,7%
160
10
6,7%
102
11
12,1%
97
-2
-2,0%
92
-11
-10,7%
54
2
3,8%
52
8
18,2%
48
-3
-5,9%
43
12
38,7%
71
10
16,4%
1 666
35
2,1%
Använda årsarbetare (juli)
2014
2015
Diff. Procent
596,2
599,0 2,8
0,5%
152,4
158,4 6,0
3,9%
10
Handläggararbete
Ledningsarbete
Ingenjörer m.fl
Spec.komp. Läkare
Icke spec.komp. Läkare
Administratörsarbete
Medicinsk sekreterare
Tekniker
Övriga
Totalt
133,8
87,3
85,2
87,6
39,8
37,7
44,4
28,3
52,8
1 345,5
149,2 15,4
91,1 3,8
87,0 1,8
87,3 -0,3
42,3 2,5
51,4 13,7
40,1 -4,3
34,4 6,1
50,0 -2,8
1 390,2 44,7
11,5%
4,4%
2,1%
-0,3%
6,3%
36,3%
-9,7%
21,6%
-5,3%
3,3%
Ekonomi
God ekonomisk hushållning
Ekonomiskt ingångsläge
Medicinsk service som samlar Region Skånes verksamhet inom IT, medicinsk teknik och
laboratoriemedicin har i uppdrag att vara intäktsfinansierad. Detta innebär att förvaltningens kunder,
där de tre sjukvårdsförvaltningarna Kryh, Sund och SUS utgör de största kunderna, finansierar
verksamheten som Medicinsk service erbjuder. De större förändringarna från 2014 till 2015 består
av volymökningar för samtliga verksamheter inom Medicinsk service samt av nya tjänster inom
framför allt IT-området. I anslutning till att intäktsfinansiering av Medicinsk service beslutades fick
förvaltningen också ett effektiviseringskrav på 10 mkr.
Resultat
2015 arbetar förvaltningen med ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Prognosen för året är att
budgeten följs vilket innebär att verksamheterna följer sina åtgärdsprogram. Produktionen i form av
analyser inom Labmedicin och datorer är högre än i fjol och högre än budgeterat vilket driver både
kostnads- och intäktsutvecklingen. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat pga. vakanser i
planerad personalbudget. För bl.a. specialistkompetenser inom Labmedicin råder
rekryteringssvårigheter.
Verksamhet: Medicinsk service
Ekonomi (mkr) Utfall 150831 Budget 150831 Budget 2015
Intäkter
1 745,2
1 736,0
2 622,3
-1 706,2
-1 729,6
-2 622,3
Resultat
39,0
6,4
0,0
Budget
6,4
6,4
0,0
32,6
6,4
0,0
1 666
1 700
1 700
Kostnader
Avvikelse
Antal anställda
Antal anställda avser antal årsarbetare.
Exkl. motpart 4 för förvaltningsinterna poster.
11
Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal
Personalkostnaderna är lägre än budgeterat till följd av vakanser under året och
rekryteringssvårigheter för vissa specialiteter.
Kostnaderna för inhyrd personal genom bemanningsföretag inom Labmedicin avser mestadels
specialistläkare till Klinisk Patologi (Patologer) och är i stort sett oförändrade från 2014 till 2015
efter åtta månader. De har ökat med cirka 400 tkr jämfört med 2014 men ligger cirka 300 tkr lägre
än budgeterat.
Utfall 140831
Utfall 2014
-1,3 (mkr)
-1,8
Budget 2015
Budget 150831
Utfall 150831
-2,1
-1,3
-1,7
2015 jämfört med 2014
2015 jämfört med budget
-0,4
-0,3
Övriga kostnader
Ökande produktion jämfört med i fjol och budget driver både kostnads- och intäktsutvecklingen.
Produktionen inom både labmedicin- och IT-området har varit högre än budgeterat vilket förklarar
den positiva avvikelsen för intäkter och den negativa avvikelsen för övriga omkostnader och
verksamhetskostnader. IT/MT-divisionen har haft högre intäkter än budgeterat vilket till största del
består av intäkter för datorer, dvs. arbetsplats som tjänst (PCA). Produktionsökningen inom
Labmedicin består av fler sålda analyser än i fjol och än budgeterat. Personalkostnaderna är lägre än
budgeterat pga. vakanser i planerad personalbudget. För bl.a. specialistkompetenser inom Labmedicin
råder rekryteringssvårigheter.
Ekonomi (mkr) motpart 1-3
Försäljning tjänster
Övriga intäkter
Erhållna bidrag
S:a Verksamhetsintäkter
Personalkostnader
Övriga omkostnader
S:a Verksamhetskostnader
Avskrivningar
Finansnetto
Totalt resultat
jan - aug
Utfall
Budget
1 673,8
1 660,2
0,0
0,0
71,4
75,8
1 745,2
1 736,0
-560,7
-578,8
-1 080,8
-1 075,9
-1 641,5
-1 654,8
-60,5
-69,8
-4,3
-5,0
39,0
6,4
diff.
13,6
0,0
-4,4
9,2
18,2
-4,9
13,3
9,3
0,7
32,6
12
Målrelaterad ersättning
Medicinsk service har inför 2015 formulerat tio mål som föremål för målrelaterad ersättning. Dessa
mål är framtagna av förvaltningens ledningsgrupp, de båda divisionernas ledningsgrupper i dialog
med verksamheterna och de fackliga representanterna. Divisionerna har även utarbetat styrkort och
målkort med mätbara mål och aktiviteter för att uppnå dessa mål. Arbetet har kommunicerats från
ledningsgrupper till arbetsplatsträffar (APT). Styrkort finns publicerade på förvaltningens hemsida
och arbetet har fortsatt med att skapa personliga styrkort för samtliga medarbetare inom
förvaltningen.
Uppföljningen per den 31 augusti 2015 visar att måluppfyllelsen är god men att några målpunkter
avvaktar mätningar på helårsnivå samt att svarstiderna inom Klinisk Patologi kan förbättras
ytterligare. Brister i svarstider förklaras i första hand av brist på cytodiagnostiker.
Förvaltningens uppföljning av målen för målrelaterad ersättning (MRE) och den interna
kontrollplanen rapporteras i bilagor.
Handlingsplaner för ekonomi i balans
2015 arbetar förvaltningen med ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Prognosen för året är att
budgeten följs vilket innebär att verksamheterna följer sina åtgärdsprogram. Inom Labmedicin
arbetar verksamheten med att avvakta med rekrytering vid vakanser, uppsägning av lokaler inom
Klinisk Patologi samt med minskat inköp av material och tjänster. För IT/MT-området handlar
åtgärderna om att framför allt omprioritera planerade utvecklingsinsatser som t.ex. åtgärder i Region
Skånes kundregister och Integration mellan olika videokonferensklienter och –system samt
avveckling av en tjänstekatalog för att övergå till enbart tjänstekatalogen eKatalog.
Nyckeltal
Labmedicin
Produktionen och produktiviteten inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med 2014.
Produktionen har ökat med 4,4 % räknad som antal analyser och med 7,2 % uttryckt som viktpoäng.
Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet
kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Produktiviteten, som relaterar
produktionen till personalresurser, har ökat 3,8 %.
Labmedicins produktion fördelad mellan verksamhetsområden (miljoner viktpoäng)
Verksamhetsområde
2014 2015
Klin immunologi o transfusions 1,3 1,3
Klinisk genetik
0,3 0,4
Klinisk kemi
2,4 2,5
Klinisk mikrobiologi
1,0 1,1
Klinisk patologi
1,4 1,4
13
Labmedicins produktion fördelad mellan verksamhetsområden (miljoner viktpoäng)
3,0
2014
2,5
2015
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Klin
Klinisk genetik
immunologi o
transfusions
Klinisk kemi
Klinisk
Klinisk patologi
mikrobiologi
Labmedicin produktion av viktpoäng
Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Produktionen är högre än i
fjol under samtliga månader förutom april.
1 000 000
950 000
900 000
850 000
800 000
750 000
2014
700 000
2015
650 000
jan
feb
mar apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
14
Labmedicin antal producerade svar
Produktionen är högre än i fjol under samtliga månader förutom april.
1 700 000
1 600 000
1 500 000
1 400 000
1 300 000
1 200 000
2014
1 100 000
2015
1 000 000
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Labmedicins produktion av viktpoäng per kund
Produktionsökningen syns inom flertalet kundgrupper vilket framgår av nedanstående tabell.
Labmedicin produktion per kund
Viktpoäng 2014 Utveckling Viktpoäng 2015
Skånes Universitetssjukhus SUS
2 732 816
9,2%
2 984 553
Skånevård SUND
1 069 914
0,8%
1 078 406
Skånevård KRYH
893 264
6,6%
951 971
77 972
8,9%
84 890
Hälsoval privata vårdcentraler
301 426
13,1%
340 918
Privata vårdgivare
548 977
6,2%
583 237
Kommuner, landsting, stat och övriga
658 895
7,6%
709 016
6 283 264
7,2%
6 732 990
Hälsostaden Ängelholm
Summa
15
Labmedicins produktion av antal producerade svar per kund
Produktionsökningen syns inom flertalet kundgrupper vilket framgår av nedanstående tabell.
Labmedicin produktion per kund
Antal 2014 Utveckling Antal 2015
Skånes Universitetssjukhus SUS
4 348 057
6,0%
4 609 327
Skånevård SUND
2 203 747
2,8%
2 265 683
Skånevård KRYH
1 802 508
2,2%
1 841 926
Hälsostaden Ängelholm
207 652
5,8%
219 704
Hälsoval privata vårdcentraler
981 613
11,5%
1 094 640
Privata vårdgivare
964 946
-2,1%
944 331
Kommuner, landsting, stat och övriga
357 913
4,0%
372 103
Summa
10 866 436
4,4% 11 347 714
IT-verksamheten och antal datorer
Produktion inom IT-verksamheten i form av antal datorer uppvisar en ökning jämfört med 2014.
Antalet datorer har ökat med 5,5 %. Ökningen syns för samtliga kunder. Det sker över tiden en
förskjutning från stationära till bärbara datorer och antalet läsplattor ökar. Relateras datorer till antal
anställda är förhållandet i stort sett oförändrat.
Datorer per typ
2014
Förändring
2015
Stationära
Bärbara
Paneldatorer
Egenägda
Läsplattor
22 536
6 912
47
1 162
560
3,2% 725 23 261
15,9% 1 096 8 008
-34,0%
-16
31
-23,4% -272
890
31,8% 178
738
Summa
31 217
5,5% 1 711 32 928
Paneldatorer som är t.ex. flexsystem/-datorer och egenägda datorer som framför allt avser
medicinteknisk utrustning med särskilda krav på datormodell minskar.
Datorer per förvaltning
2014 Förändring
Skånevård KRYH
5 074 3,8%
Skånevård SUND
7 354 2,4%
Skånes Universitetssjukvård 12 043 5,5%
Hälsostaden Ängelholm
445 1,8%
Övriga
6 301 10,7%
Summa
2015
193 5 267
176 7 530
657 12 700
8
453
677 6 978
31 217 5,5% 1 711 32 928
16
Datorer per anställd
2014 Förändring 2015
Skånevård KRYH
Skånevård SUND
Skånes Universitetssjukvård
Hälsostaden Ängelholm
Övriga
0,85 0,00 0% 0,86
0,89 0,01 2% 0,91
0,91 0,02 2% 0,94
0,75 -0,02 -3% 0,73
1,08 0,06 5% 1,13
Summa
0,92
0,02
2% 0,95
Riksgenomsnitt 1,04 datorer per anställd
IT-verksamheten och lagringsvolym
Lagringsvolymen ökar jämfört med 2014 men arbete med konsolidering av lagringen begränsar
ökningstakten.
Lagringsvolym (TB)
2014-12-31 2 283
128
6%
2015-08-31 2 411
Investeringar
Byggnadsinvesteringar
Den lokala byggpotten är 2 Mkr innevarande år. Anpassning av lokalerna inom Klinisk
Mikrobiologi är ett exempel på lokalinvesteringar liksom det pågående arbetet med annan
samlokalisering av verksamhet inom division Labmedicin. Se i övrigt bilaga med information om
investeringar.
Utrustningsinvesteringar
Investeringar inom Medicinsk service sker inom samtliga verksamheter.
Division Labmedicin har en instrumentintensiv verksamhet med omfattande utveckling av ny
teknik. Investeringarna syftar till att införa effektivare och mer rationella processer samt snabbare
och säkrare diagnostik. Vid utbyte av teknik eftersträvas övergång till automation för att uppnå
förbättrad arbetsmiljö genom minskat statiskt och monotont manuellt arbete och skapa bättre
ergonomiskt anpassade arbetsplatser. Bland investeringsprojekten finns LIMS (Laboratory
Information Management System) som är ett produktionsdatasystem som skall ersätta flera
befintliga äldre system.
Inom IT-verksamheten har ett antal större projekt redovisats som immateriella projekt, nämligen
PMO, Melior, eKlient och HR fönster. Att ett investeringsprojekt redovisas som immateriell
tillgång innebär att kostnaderna för investeringen fördelas över tiden under ett antal år som bestäms
för respektive projekt. Denna tid varierar mellan tre och tio år för de berörda projekten. Under 2015
tillkommer investeringen i Singelinloggning som immateriell tillgång.
17
Se i övrigt bilaga med information om investeringar.
Bilagor

MRE Målrelaterad ersättning uppföljning 2015-08-31

Intern kontroll uppföljning 2015-08-31

Investeringsuppföljning 2015-08-31

Resultaträkning

Balansräkning

Produktionsbilaga
18
Resultaträkning
Ekonomi (mkr) motpart 1-3
jan - aug
Utfall
Försäljning tjänster
Budget
1 673,8
Helår 2015
diff.
1 660,2 13,6
Budget
Budgetavvikelse
Prognos
Helår
2 508,7
2 530,8
22,1
procent
1%
Övriga intäkter
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Erhållna bidrag
71,4
75,8
-4,4
113,7
112,3
-1,4
-1%
1 745,2
1 736,0
9,2
2 622,3
2 643,0
20,7
1%
-578,8 18,2
-887,5
-881,9
5,7
-1%
S:a Verksamhetsintäkter
Personalkostnader
-560,7
-
Övriga omkostnader
-1 080,8
-1 075,9
-4,9
-1 620,6
-1 661,9
-41,3
3%
S:a Verksamhetskostnader
-1 641,5
-1 654,8 13,3
-2 508,1
-2 543,7
-35,6
1%
Avskrivningar
-60,5
-69,8
9,3
-106,8
-92,3
14,4
-14%
Finansnetto
-4,3
-5,0
0,7
-7,5
-7,0
0,5
-7%
Totalt resultat
39,0
6,4 32,6
0,0
0,0
0,0
Resultat per:
Verksamhetsområde
Labmedicin
IT/MT
IT Utvecklingsprojekt
Övrig verksamhet
Totalt resultat
jan - aug
Utfall
74,1
Budget
diff.
Budget
Budgetavvikelse
Prognos
Helår
procent
8,2
0,0
6,0
6,0
-
-26,1 13,7
0,0
-6,0
-6,0
-
0,0
0,0
0,0
0,0
-
-22,6
-33,4 10,7
0,0
0,0
0,0
-
39,0
6,4 32,6
0,0
0,0
0,0
-
-12,5
0,0
65,9
Helår 2015
-
0,0
Exkl. motpart 4 för förvaltningsinterna poster.
19
Balansräkning
Balansräkning (tkr)
2014-12-31 2015-08-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
199 054
181 933
Maskiner och inventarier
165 523
170 217
20 697
20 798
Kundfordringar
360 502
219 504
Övriga kortfristiga fordringar
323 106
135 822
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
171 239
226 074
-396 269
-88 652
843 851
865 696
0
-23 246
-23 676
-38 999
Långfristiga skulder
-369 396
-352 150
Kortfristiga skulder lev.
-271 905
-108 438
Moms och särskilda skatter
-4 212
-1 632
Övriga kortfristiga skulder
-29 343
-20 480
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
-145 319
-320 751
Summa skulder
-843 851
-865 696
Förråd m.m.
Kassa och Bank
Summa tillgångar
Skulder
Eget kapital
Periodens resultat
20
Produktionsbilaga
Labmedicin produktion per kund augusti 2014 - augusti 2015
Kund (ek motpartskod)
Antal 2014
Antal 2015
Viktpoäng
2014
Viktpoäng 2015
1001 Stockholm läns landsting
4 410
4 109
5 734
6 810
1003 Landstinget i Uppsala län
632
781
2 250
3 482
1004 Landstinget Sörmland
253
172
219
417
1005 Landstinget i Östergötland
2 313
2 219
25 596
19 796
1006 Landstinget i Jönköping län
9 577
10 086
32 525
28 567
21 312
21 746
75 333
86 303
7 189
8 099
22 810
27 419
1010 Landstinget Blekinge
17 454
16 569
50 337
54 498
1013 Landstinget Halland
11 500
11 543
46 239
50 087
5 461
4 166
13 068
8 664
852
715
1 643
1 258
1 016
1 490
2 169
3 569
351
229
599
311
1 348
1 773
3 157
4 597
1021 Landstinget Gävleborg
134
182
331
1 116
1022 Landstinget Västernorrland
583
452
2 098
1 503
1023 Jämtlands läns landsting
233
188
444
387
1024 Västerbottensläns landsting
515
516
1 368
1 261
1 003
854
1 897
1 786
1100 Övriga kommuner
274
257
561
615
1120 Gotlands kommun
35
36
34
22
1214 Svalöv kommun
92
0
38
0
240
39
81
24
1007 Landstinget Kronoberg
1008 Landstinget i Kalmar län
1014 Västra Götalandsregionen
1017 Landstinget Värmland
1018 Örebro läns landsting
1019 Landstinget Västmanland
1020 Landstinget Dalarna
1025 Norrbottens läns landsting
1230 Staffanstorp kommun
1231 Burlöv kommun
4
0
5
0
1233 Vellinge kommun
0
12
0
4
1256 Östra Göinge kommun
46
29
38
7
1257 Örkelljunga kommun
84
6
40
1
1261 Kävlinge kommun
125
105
96
38
1264 Skurup kommun
143
218
116
128
1265 Sjöbo kommun
86
163
43
51
1266 Hörby kommun
470
91
394
78
1267 Höör kommun
21
25
5
28
1270 Tomelilla kommun
505
204
292
102
1272 Bromölla kommun
4
0
3
0
1273 Osby kommun
0
65
0
29
1276 Klippan kommun
69
0
32
0
1277 Åstorp kommun
0
13
0
12
1278 Båstad kommun
3
3
1
1
1280 Malmö kommun
3 228
2 870
1 240
899
21
Kund (ek motpartskod)
1281 Lund kommun
Antal 2014 Antal 2015 Viktpoäng 2014 Viktpoäng 2015
1 742
1 737
1 657
2 094
1282 Landskrona kommun
56
29
28
7
1283 Helsingborg kommun
711
223
312
115
69
34
14
9
1285 Eslöv kommun
344
360
166
251
1286 Ystad kommun
79
4
65
2
4
300
6
224
1290 Kristianstad kommun
105
153
157
241
1292 Ängelholm kommun
996
532
521
312
1293 Hässleholm kommun
15
5
6
3
6 828
8 200
4 766
4 037
127 223
134 443
47 619
48 528
1 658
1 585
3 744
4 311
3
5
37
74
20 349
23 919
8 130
7 216
1284 Höganäs kommun
1287 Trelleborg kommun
1300 Statliga myndigheter/instituti
1900 Övriga externa företag
1950 EU
1960 Utlandshandel utanför EU
1980 Privata vårdgivare (ej LOV)
1981 Privata vårdg. Hälsoval (LOV)
981 613
1 094 640
301 426
340 918
1983 Privat vårdg.BMM (LOV)
40 706
48 211
50 154
61 592
1986 Privat vårdg.Specialavtal
170 083
189 553
65 287
82 409
2270 Folktandvården i Skåne AB
29
13
14
7
3010 Universitetssjukhuset i Lund
1
8
2
209
3020 Centralsjukhuset Kristianstad
2
0
9
0
30
6
2
142
3050 Lasarettet i Ystad
2
0
64
0
3120 Skånevård KRYH
1 802 508
1 841 926
893 264
951 971
3140 Skånevård SUND
2 203 747
2 265 683
1 069 914
1 078 406
3160 Skånes Universitetssjukhus
4 348 057
4 609 327
2 732 816
2 984 553
3190 Primärvården Skåne
1
0
2
0
3370 Ängelholms sjukhus
1
1
8
54
207 652
219 704
77 972
84 890
3630 Regionservice
64
88
395
629
3710 Regionstyrelse
194 118
210 187
230 369
290 363
3780 Hälso- och sjukvårdsnämnd
604 924
546 615
374 006
379 106
61 151
60 198
129 494
106 448
10 866 436 11 347 714
6 283 264
6 732 990
3030 Universitetssjukhuset MAS
3380 Hälsostaden
Övriga kunder
Summa
22