tryggandelagen och skattereglerna SOU 2015-68
Transcription
tryggandelagen och skattereglerna SOU 2015-68
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2016-01-29 AdmD-591-2015 Ert datum Ert diarienr 2015-10-19 Fi2015/03570/S1 Finansdepartementet Remissyttrande över slutbetänkande av tjänstepensionsbeskattningsutredningen Tjänstepension – tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68) Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade betänkande. Inledningsvis konstaterar kammarrätten att utredningen, bl.a. genom en gedigen kartläggning av regler och praxis på tjänstpensionsområdet, har föreslagit en rad ändringar av nuvarande regler. Kammarrätten yttrar sig i första hand över de skatterättsliga reglerna (kapitel 6 i betänkandet). Kammarrätten, som i huvudsak är positivt inställd till utredningens förslag om en ökad grad av konkurrensneutralitet, finner anledning att kommentera följande. Löneregeln (6.1) Kammarrätten tillstyrker utredningens förslag. Beträffande den föreslagna lagtextens utformning i 28 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, vill kammarrätten dock framföra följande. I paragrafens första stycke definieras vad som avses med lön. Den föreslagna lydelsen av paragrafens tredje stycke bör därför språkligt justeras för att inte misstolkas. I den föreslagna lydelsen anges ”Om pensionsavtalet inte anger vad som är pensionsgrundande ersättning avses med sådan ersättning lön …”. Såsom förslaget är formulerat kan ordet ”lön” i tredje stycket uppfattas som en hänvisning till definitionen av ”lön” i första stycket, vilket inte torde vara avsett. Postadress Box 2302 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 E-post: [email protected] Telefon 08-561 690 00 Telefax 08-14 98 89 Internet: www.kammarrattenistockholm.domstol.se REMISSYTTRANDE 2 (5) Kompletteringsregeln (6.2) I utredningen (s. 237) föreslås att kompletteringsregeln(28 kap. 7–12 §§ IL) även ska få tillämpas i det fall utfästelsen tryggas i takt med intjänandet. Förslaget innebär således att löpande tryggandekostnader som idag inte ryms inom huvudregeln (löneregeln) i vissa fall blir avdragsgilla enligt kompletteringsregeln. Enligt utredningen innebär den föreslagna ordningen egentligen inte någon utökning av den avdragsgilla pensionsförmånen som sådan, utan endast en utökad möjlighet att trygga en pensionsutfästelse som ryms inom avdragsutrymmet enligt kompletteringsregeln löpande till en nivå som motsvarar den som rådde innan 1998 års reform. Oaktat de av utredningen påtalade fördelarna som en utvidgning av kompletteringsregelns tillämpningsområde skulle medföra, anser kammarrätten, främst mot bakgrund av de oklarheter och förväntade tillämpningsproblem som påtalas av experten Marianne Björnberg i särskilt yttrande till förslaget, att dessa oklarheter bör lösas innan förslaget leder till lagstiftning. Kammarrätten tillstyrker dock att gränserna för vad som är avdragsgillt, såväl enligt kompletteringsregeln som enligt huvudregeln/löneregeln, knyts till inkomstbasbeloppet istället för prisbasbeloppet. Tryggande i egen regi (6.4) I syfte att uppnå neutralitet mellan tryggandeformerna föreslår utredningen en utvidgad avdragsrätt för överföringar till pensionsstiftelser. Kammarrätten konstaterar att arbetsgivaren ges möjlighet att med avdragsrätt fylla på pensionsstiftelsen så att pensionsåtagandet alltid ska kunna vara balanserat mot tillgångarna i stiftelsen. Kammarrätten har inget att invända mot en sådan regel. I den del förslaget avser att pensionsreserven ska beräknas på kollektiv nivå noterar kammarrätten att experten Marianne Björnberg, i särskilt yttrande till förslaget, pekat på en rad oklarheter kring förslaget. Kammarrätten instämmer i den framförda kritiken och delar bedömningen att dessa frågor bör lösas innan förslaget leder till lagstiftning. Byte av tryggandeform (6.5) Utredningen pekar i denna del bl.a. på den bristande neutralitet som återköpsförbudet av pensionsförsäkringar medför. Återköpsförbudet i 58 kap. 16 § IL tillåter inte ett byte av tryggande från pensionsförsäkring till annat tryggande. Oaktat detta föreslår utredningen att återköpsförbudet ska finnas kvar. Mot bakgrund av bl.a. pensionsborgenärernas intresse av att denna regel inte luckras upp delar kammarrätten emellertid utredningens bedömning och tillstyrker förslaget. REMISSYTTRANDE 3 (5) Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen (6.7) Den av utredningen föreslagna ändringen av 28 kap. 23 § IL motsvarar god redovisningssed på området. Att god redovisningssed ska följas, om inte annat är särskilt föreskrivet i lag, följer redan av 14 kap. 2 § IL, varför kammarrätten tillstyrker förslaget. Näringsverksamhet i utlandet som beskattas i Sverige (6.8) Enligt utredningens förslag ska avdrag medges för tryggandekostnader för pensionsutfästelser till lokalt anställd personal i en näringsverksamhet i utlandet om pensionsutfästelsen huvudsakligen avser ålders-, sjuk eller efterlevandepension och omfattas av avdragsrätt i verksamhetslandet. Utredningens förslag innebär att avdragsrätten för tryggandet av pensioner för lokalt anställd personal i en näringsverksamhet som en svensk arbetsgivare bedriver i utlandet specialregleras i förhållande till övriga tryggandeformer som omfattas av avdragsrätt. Även med beaktande av de problem som finns med tillämpningen av nuvarande regler i den aktuella situationen anser kammarrätten att den föreslagna specialregleringen riskerar att leda till ett osäkert rättsläge och gränsdragningsproblem, bl.a. genom att utredningen inte klargör vilka skattemässiga konsekvenser som uppkommer i det fall förutsättningarna inte är uppfyllda för att tillämpa den föreslagna avdragsmöjligheten. Kammarrätten ansluter sig därför till den kritik som riktats mot förslaget av experten Marianne Björnberg i särskilt yttrande till förslaget. Skatteneutralitet vid tillväxt i pensionskapitalet (6.9) Utredningen konstaterar i denna del bl.a. att tryggandeformen ”avsättning i balansräkning” i praktiken är missgynnad i förhållande till andra tryggandeformer ifråga om betalning av särskild löneskatt på pensionskostnader. Oaktat detta föreslår utredningen inga ändringar i nuvarande regler. Motivet härtill är huvudsakligen politiskt. Kammarrätten finner dock inte anledning att ifrågasätta utredningens ställningstagande i denna del. Förfoganden över pensionsförsäkring i vissa fall (6.11) Kammarrätten delar utredningens uppfattning att övervägande skäl talar för att ersättning på grund av överlåtelse av en pensionsförsäkring (genom utmätning, konkurs eller ackord) ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Utländska tjänstepensioner (6.12) Utredningen föreslår bl.a. att med personförsäkring jämförbara tjänstepensionsavtal som tecknas under den anställdes bosättning eller förvärvsarbete i utlandet bör behandlas på samma sätt som en utländsk REMISSYTTRANDE 4 (5) pensionsförsäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk eller efterlevandepension. Kammarrätten konstaterar att den föreslagna lösningen har kritiserats på ett antal punkter av experten Marianne Björnberg i särskilt yttrande till förslaget. Kammarrätten avstyrker därför förslaget innan den föreslagna lösningen har utretts närmare. Beskattning av livförsäkringsföretag (7) I utredningsuppdraget har även ingått att göra en översyn av gränsdragningen mellan den del av livförsäkringsföretagens verksamhet som beskattas med avkastningsskatt och den del som beskattas med inkomstskatt. Livförsäkringsföretag beskattas i dag i princip schablonmässigt med avkastningsskatt. Enligt utredningen kan det emellertid ifrågasättas om det inte vore principiellt mer riktigt, i en miljö där associations- och näringsrätten medför att hela företagsvinsten kan bli föremål för utdelning till delägarna, att hela vinsten beskattas konventionellt. Enligt utredningen vore det särskilt angeläget att säkerställa att i vart fall vinster som i vinstutdelande livförsäkringsföretag uppkommer i förvaltningen av livförsäkringar som försäkringstagarna står den finansiella risken för beskattas konventionellt. Utredningen har emellertid valt att avstå från att lägga fram några förslag i betänkandet. Kammarrätten anser att det är viktigt att en översyn av det aktuella regelverket kommer till stånd. Konsekvenser för domstolarna (8.2.3) Utredningen gör bedömningen att de olika förslagen inte kommer att innebära att antalet skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att öka. Kammarrätten finner inte anledning att ifrågasätta denna slutsats. ___________________ Detta yttrande har beslutats av kammarrättslagmannen Thomas Norling. Föredragande har varit kammarrättsrådet Mats Brege Svensson. Thomas Norling Mats Brege Svensson REMISSYTTRANDE Kopia till Övriga kammarrätter Hovrätterna Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM Domstolsverket Kammarrättens intranät Tidningarnas telegrambyrå 5 (5)