Mellanchefsstrukturen i domstol och nya befordrade

REMISSYTTRANDE
1 (3)
Datum
Diarienr
2013-11-29
AdmD-533-2013
Ert datum
Ert diarienr
2013-06-25
Ju 2012:G
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
Departementspromemorian Mellanchefsstrukturen i domstol och nya
befordrade domaranställningar utan chefskap m.m. (Ds 2013:41)
Inledning
Kammarrätten, som har anmodats att yttra sig, har följande kommentar till
innehållet i promemorian.
Mellanchefsstrukturen i domstol
Kammarrätten avstryker förslaget i promemorian att chefskap över ordinarie
domare bör vara förbehållen chefsdomare som är utnämnda av regeringen.
Kammarrätten anser inte att utredningen presenterat något nytt underlag för sina
slutsatser annat än vad som kommit fram av tidigare utredningar. Kammarrätten
har därmed inte anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande utan hänvisar
i huvudsak till sitt remissyttrande över Domarlagsutredningens betänkande (se
Kammarrätten i Stockholms remissyttrande den 31 oktober 2011, AdmD-3002011) med följande tillägg.
Av utredningen framgår att vissa domstolar har ett behov av en tredje chefsnivå
med personalansvar för ordinarie domare. Kammarrätten vill framhålla att en
sådan chefsnivå som utses av domstolschefen inte torde utgöra ett betydande
problem ur ett legitimitetshänseende i sådana situationer där två chefsnivåer
över den av domstolschefen utsedde chefen, både lagman och chefsrådman, har
utsetts av regeringen. Dessa chefsnivåer skulle därmed kunna pröva den tredje
chefsnivåns ledarskap och ingripa vid behov. Detta tillsammans med en
domares fullmaktsanställning borde garantera nödvändig legitimitet och ett
oberoende.
Postadress
Box 2302
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls Torg 5
E-post: [email protected]
Telefon
08-561 690 00
Telefax
08-14 98 89
Internet: www.kammarrattenistockholm.domstol.se
REMISSYTTRANDE
2 (3)
Utredningen har vidare med hänsyn till vikten av att man värnar om domarens
självständighet lyft fram att det kan uppfattas som särskilt känsligt att en domare
kan beordras att utföra arbetsuppgifter eller få sina arbetsprestationer bedömda av
en formellt sett jämställd domare. Kammarrätten vill påpeka att domarnas
självständighet är till för att säkra medborgarnas rättigheter i en rättsstat (se bl.a
SOU 2000:99 Domarutnämningar och domstolsledning, del A, s 261 ff.). Med ett
sådant synsätt är kammarrättens bedömning att självständigheten kan påverkas i
minst lika stor omfattning när den ordinarie domaren har en av regeringen utsedd
chefsdomare som chef. Utredningens självständighetsargument skulle vara än mer
problematiskt med icke ordinarie domare, vilket inte har lyfts fram av utredaren. Det
viktiga är emellertid att de som agerar som domare är självständiga i sin dömande
verksamhet och att de inte ska kunna påverkas av andra. Kammarrätten har svårt att
se att formen för att utse chefer påverkar denna självständighet på ett sådant sätt
som utredaren befarar.
Det är olyckligt om domstolschefen inte har möjlighet att bestämma hur
organisationen ska utformas och vilka anställningar som behöver finnas vid
domstolen.
Kammarrätten vill understryka vikten av att ett internt rekryteringsförfarande av
t.ex. enhetschefer i domstolen är öppet och transparent samt föregås av
referenstagningar och intervjuer.
Kammarrätten instämmer i utredningens bedömning att inte införa nya
chefsdomarbefattningar i underrätt som söks via Domarnämnden och att det inte
behövs någon ny chefsnivå i överrätt.
Nya befordrade domaranställningar utan chefskap
Kammarrätten anser att behovet av befordrade domaranställningar utan
chefskap i underrätt inte är så påtagligt att det överväger nackdelarna som finns
med förslaget. Kammarrätten avstyrker därför förslaget.
Kammarrätten hänvisar i huvudsak till sitt tidigare remissyttrande över
Domarlagsutredningens betänkande (se Kammarrätten i Stockholms
remissyttrande den 31 oktober 2011, AdmD-300-2011) med följande tillägg.
Det finns en påtaglig risk att de mindre domstolarna utanför storstadsregionerna
får svårare att rekrytera domare om de inte ges möjlighet att anställa rättsråd i
tillräcklig omfattning. För vissa mindre domstolar finns inte heller något behov
av rättsråd. De riskerar i stället att förlora erfarna domare till andra domstolar
som inför de nya befordrade domartjänsterna. Det skulle ytterligare kunna
försvåra för mindre domstolar utanför storstadsområdena att rekrytera skickliga
domare.
Därtill anser kammarrätten att intresset för ordinarie rådmanstjänster kan
minska om det införs en ny befordrad tjänst. Rådmanstjänsterna kan ytterligare
minska i attraktionskraft om införandet av rättsrådstjänster leder till att
REMISSYTTRANDE
rådmännen i mindre utsträckning än i dag skulle få möjlighet döma i svårare
mål.
De nya befordrade domaranställningarna riskerar dessutom att skicka ut
olyckliga signaler till allmänheten att i vissa mål dömer en särskilt skicklig
domare medan det i andra mål endast är en ”vanlig” domare som dömer.
Om domstolsledningen önskar att premiera en skicklig domare kan detta ske
genom den individuella lönesättningen.
Kammarrätten instämmer i utredningens bedömning att det inte finns något
behov av ytterligare befordrade domaranställningar utan chefskap i överrätterna
och att det inte bör införas en möjlighet till personlig befordran för domare.
Ordförandeskapet i kollegial sammansättning
Kammarrätten tillstyrker förslagen med följande tillägg.
Kammarrätten anser att det är bra att ordförandeskapet regleras. Kammarrätten
vill dock påpeka att ett behållande av senioritetsprincipen minskar flexibiliteten
på domstolen gällande sammansättningen av domarsitsar.
___________________
Detta yttrande har beslutats av tf. kammarrättspresidenten Mari Andersson,
kanslichefen Tomas Keisu, lagmannen Gunilla Svahn Lindström och
kammarrättsrådet tillika vice ordföranden Annica Lindblom. Föredragande har
varit den administrativa fiskalen Henrik Hasslemark.
Mari Andersson
Henrik Hasslemark
Kopia till
Övriga kammarrätter
Hovrätterna
Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm
Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM
Domstolsverket
Kammarrättens intranät
3 (3)