strategisk plan för specialiserad palliativ vård och

STRATEGISK PLAN FÖR
S P E C I A L I S E R A D PA L L I A T I V VÅ R D
O C H A N N A N AVA N C E R A D
S J U K VÅ R D I H E M M E T
H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D S N Ä M N D E N I R E G I O N S K Å N E
FA S T S T Ä L L D AV H Ä L S O - O C H
S J U K VÅ R D S N Ä M N D E N I
REGION SKÅNE
MARS 2013
INLEDNING
Palliativ vård i livets slutskede och vård av människor med nedsatt autonomi skall ges högsta
prioritet (HSL 2 §, 28§). Palliativ vård omfattar alla patienter i livets slutskede oavsett vilka
diagnoser patienterna har och oavsett var de vårdas (SOU 2001:6).
I hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 2009-05-25 § 112 fastställs i behovsanalysen att tillgången
på hospice/palliativa avdelningsplatser och därtill hörande avancerad sjukvård i hemmet (ASiH)
är undermålig i Region Skåne. Behovsanalysen visar också att vårdplatserna är ojämnt fördelade i
Skåne.
Den strategiska planen för specialiserad palliativ vård och annan ASiH utgår ifrån hälso- och
sjukvårdsnämndens beslut den 13 april 2012, dnr 1100548, om att ta fram en handlingsplan för
den specialiserade palliativa att gälla för tiden 2013-01-01 – 2018-12-31.
Arbetsgrupp för utredningsarbetet har utgjorts av:
Ann Christine Andersson, medicinsk rådgivare, Enheten för medicinsk utveckling i Region Skåne
Carl Johan Fürst, professor, Region Skåne
Göran Ingvarsson, ekonom, Centrum för verksamhetsplanering och analys i Region Skåne
Bodil Ivarsson, ledningsstrateg, Avdelning för produktionsstyrning i Region Skåne
Magnus Kåregård, medicinsk rådgivare, Enheten för medicinsk utveckling i Region Skåne
Eva Petersén, fd verksamhetschef, palliativa verksamheten i nordvästra Skåne, Primärvården
Skåne (deltog inledningsvis i arbetsgruppen)
Mikael Segerlantz, överläkare, Palliativa enheten i Lund, Primärvården Skåne
Anders Wallner, hälso- och sjukvårdsstrateg, Koncernkontoret i Region Skåne
Ingrid Vesterberg, verksamhetschef, KVH Hässleholm-Kristianstad, Primärvården Skåne
Arbetsgruppen har haft tillgång till fyra referensgrupper; politisk referensgrupp, expertgrupp för
palliativ vård, facklig referensgrupp samt en referensgrupp sammansatt av Kommunförbundet
Skåne. Brukargrupper har också bjudits in till särskilt dialogmöte kring arbetet med strategisk
plan för den specialiserade palliativa vården och annan ASiH.
ÖV E RG R I PA N D E M Å L
Övergripande mål
Tillgång till specialiserad palliativ vård och avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) ska
successivt utvecklas för att vara jämlik för alla invånare, med sådant behov, oavsett
patientens ålder och diagnos.
Antalet vårdplatser i slutenvård/hospice och ASiH ska vid planperiodens slut som lägst
motsvara riksgenomsnittet för dessa vårdformer. (bilaga 2)
Patienter ska vårdas på rätt vårdnivå i samverkan mellan den av Region Skåne
finansierade hälso- och sjukvården och kommunalt finansierad vård och omsorg.
Specialiserad palliativ vård ska vara ASiH-verksamhetens huvudsakliga uppgift.
Särskilda slutenvårdsplatser, ofta benämnda hospice, ska finnas tillgängliga för patienter
med behov av inneliggande specialiserad palliativ vård oavsett patientens ålder och
diagnos.
Vårdformen ASiH ska, förutom specialiserad palliativ vård, ha kompetens att utföra
punktinsatser av såväl kurativ som palliativ karaktär samt konsultativa bedömningar av
patienter inom andra vårdformer än ASiH.
2
Den palliativa vården ska kvalitetssäkras genom fortlöpande utbildning av personal till
rätt kompetensnivå, genom tillämpning av relevanta vårdprogram och riktlinjer, samt
utvecklas med hjälp av indikatorer, kvalitetsregister och forskning.
S P E C I A L I S E R A D PA L L I A T I V VÅ R D U R E T T PA T I E N T P E R S P E K T I V
Palliativ vård
Palliativ vård syftar till att lindra symtom och förbättra livskvaliteten för patienter som drabbats
av icke botbar och livshotande sjukdom samt ge stöd till deras närstående. Patienter med behov
av palliativ vård är i alla åldrar och finns inom samtliga specialiteter i såväl öppen som slutenvård
samt inom kommunal hälso- och sjukvård. En grundläggande kompetens kring palliativ vård
behövs därför hos all vårdpersonal som vårdar patienter i livets slutskede. Kompetens kring
smärt- och annan symptomlindring, kring bemötande och kommunikation med patient och
närstående samt när behov av specialiserad palliativ vård föreligger bedöms som särskilt viktigt.
Värdegrunden för den palliativa vården skiljer sig inte från annan hälso- och sjukvård men
förhållningssättet innebär en helhetssyn där fysiska, psykologiska, sociala och existentiella
aspekter av lidande aktivt uppmärksammas och åtgärdas. Patientens och de närståendes behov av
information, kommunikation och tydlighet kring mål med behandling och vård är särskilt viktiga i
livets slutskede.
Fortsättningsvis avgränsas denna strategiska plan att endast beskriva specialiserad palliativ vård.
Den allmänna palliativa vården som i huvudsak bedrivs av primärvården och den specialiserade
öppen- och slutenvården samt kommunerna beskrivs schematiskt i bilaga 3.
Palliativ vård i livets slutskede
Brytpunkten till palliativ vård i livets slutskede inträffar då det huvudsakliga målet med vården
övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande (Socialstyrelsens termbank).
Bedömningen av övergång till palliativ vård i livets slutskede ska föregås av en läkares
helhetsbedömning avseende prognos och hänsynstagande till patientens allmäntillstånd,
förväntningar, livskvalitet och patientens egen inställning (SOSFS 2011:7).
Vid behandling av cancersjukdom är utsättande av t.ex. palliativ cytostatikabehandling inte alltid
liktydigt med att patienten är framme vid brytpunkten till palliativ vård i livets slut. Omvänt kan
patienter i sent palliativt skede behöva medicinska insatser såsom blodtransfusion vid anemi,
intravenös antibiotika vid sepsis, strålbehandling vid smärtande skelettmetastaser, cytostatika för
symptomlindring eller kirurgisk revision av ett sår även hos patienter i livets slutskede med ett
mål att förbättra patientens livskvalitet. För patienter med t.ex. KOL, hjärtsvikt och
progredierande neurologiska sjukdomar är resonemanget i grunden detsamma. Dessa sjukdomar
förlöper med upprepade försämringar. I vissa fall kan dock sjukhusvård, samt med insatser från
ASiH, ha en livsförlängande målsättning trots en långt framskriden sjukdom. Brytpunkten till
palliativ vård i livets slutskede kan då vara mindre tydlig. När patienten definitivt befinner sig i
livets slutskede ska ett tydligt brytpunktssamtal alltid eftersträvas, oavsett sjukdom. En
kontinuerlig dialog med patient och närstående ska dessförinnan ha förts om målsättningen med
vården för att underlätta brytpunktssamtalet.
Vård av barn och ungdomar i livets slutskede
Vård av barn och ungdomar med cancer och andra livshotande sjukdomar ställer särskilda krav
på kompetens och professionalitet samt ett nära samarbete med andra vårdgivare för att förbättra
livskvalitén för patienten, patientens familj och andra närstående. På samma sätt som för den
vuxna patienten är det viktigt att identifiera när vården övergår till palliativ vård i livets slutskede.
När kurativt syftande behandling är verkningslös omformuleras målen utifrån de ändrade
förutsättningarna och fortsatt behandling inriktas då på att ge barnet och dess närstående en så
3
meningsfull tid som möjligt tillsammans. Ett grundläggande förhållningssätt i palliativ vård av
barn och ungdomar är att vara lyhörd för barnets och dess närståendes individuella behov samt
att skapa förutsättningar för en lätt tillgänglig och trygg vårdmiljö såväl i hemmet som inom
slutenvård.
Barn och ungdomar som närstående
Lagstiftningen (2g § HSL) ställer särskilda krav på att hälso- och sjukvårdspersonal ska
uppmärksamma varje barn och beakta dess behov av information, råd och stöd när förälder eller
annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en allvarlig fysisk sjukdom. Stödet
måste anpassas till varje barns behov.
VIKTIGA REDSKAP I AR BETET
Kunskapsstöd, vårdprogram och kvalitetsregister
Socialstyrelsen har under 2012 kommit med förslag till ett nationellt kunskapsstöd för god
palliativ vård. Syftet med kunskapsstöd har varit att stödja vårdgivarna, att bidra till utveckling av
palliativ vård, att genomföra uppföljning och kvalitetssäkring samt att tillgodose en likvärdig
palliativ vård. Kunskapsstödets primära målgrupper är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården
och socialtjänsten, såsom politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer samt personal inom
vård och omsorg. Kunskapsstödet vilar på de fyra hörnstenarna: symtomlindring i vid
bemärkelse, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående
(SOU 2001:6).
Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 – 2014 har som mål att vara giltigt och
meningsfullt för alla professioner och vårdformer där svårt sjuka och döende människor vårdas.
Det ska gälla i hela landet inom akutsjukvård, geriatrik, den specialiserade palliativa vården,
primärvård och inom vård och omsorgsboende och andra boendeformer. Vårdprogrammet ska
vara ett stöd i vården för all personal som arbetar med människor med behov av allmän och eller
specialiserad palliativ vård. Vårdprogrammet ska också vara en grund för regionala vårdprogram
för palliativ vård samt vara en del av ett underlag för planering av palliativ vård regionalt och
lokalt.
Svenska Palliativregistret (www.palliativ.se ) är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att
åstadkomma förbättringar av vården i livets slutskede oavsett var i landet man bor och oavsett
vem som vårdar. Palliativregistret är idag ett viktigt redskap för förbättringsarbete och
uppföljning av den palliativa vården.
Det psykosociala stödet till personer med livshotande sjukdom utgör en viktig del av
vårdprocessen. Därför har Regionalt Cancer Centrum Syd tagit fram ett vårdprogram som
inriktar sig på psykosocialt stöd och rehabilitering av god kvalitet inom hela södra
sjukvårdsregionen. Dessa vårdprogram ska beaktas och tillämpas inom allmän och specialiserad
palliativ vård.
G RU N D L Ä G G A N D E P R I N C I P E R
Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH)
ASiH är en vårdform där vårdinnehållet är specialiserad palliativ vård. ASiH kan även omfattas av
andra riktade palliativa eller kurativa åtgärder, så kallade punkt- och konsultinsatser, i hemmet
eller inom särskilda boendeformer (SBU rapport 146, 1999). Vården är läkarledd och en
teambaserad specialistvård. Verksamheten omfattar alla åldrar, även barn, oavsett diagnos och ska
bedrivas dygnet runt.
4
Specialiserad palliativ vård
Specialiserad palliativ vård är en vård för patienter med komplexa symtom eller vars livssituation
medför särskilda behov (Socialstyrelsens termbank). Det är dock läkaren inom den specialiserade
palliativa vården som avgör när behov av specialiserad palliativ vård föreligger. Vården är
läkarledd och skall ha tillgång till läkare och sjuksköterska med kompetens inom specialiserad
palliativ vård dygnet runt. Specialiserad palliativ vård skall enligt prioriteringsutredningen
jämställas med akutsjukvård.
Verksamheten bedrivs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i
palliativ vård. Teamet består av läkare, sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut samt sjukgymnast
och dietist men även av undersköterskor, framförallt inom slutenvården. Teamet bör också ha
tillgång till psykolog och präst eller motsvarande själavårdare.
Särskilda slutenvårdsplatser, ofta benämnda hospice, skall finnas tillgängliga för patienter med
behov av inneliggande specialiserad palliativ vård.
För patientgruppen där palliativ sjukdomsinriktad specialistvård är avslutad och där patienten har
ett gott allmäntillstånd ska läkare på rätt vårdnivå fortsätta att utföra kontroller och uppföljning.
ASiH kan vid behov utföra riktade palliativa insatser i form av punktinsatser och konsultativa
bedömningar.
Punktinsatser inom ASiH
Patienter med behov av specialiserade punktinsatser för exempelvis antibiotika- och
smärtbehandling kan bli anslutna till ASiH under en tidsbegränsad period. En medicinsk
bedömning för att säkerställa att ASiH vård kan utföras patientsäkert, där patienten vårdas, görs
av ASiH läkare. Remitterande läkaren har dock det fortsatta medicinska behandlingsansvaret för
patienten. Avseende läkemedel och hjälpmedel gäller att betalningsansvar följer
behandlingsansvar för Region Skåne finansierade verksamheter, i övrigt gäller
Hjälpmedelshandboken.
Konsultstöd inom ASiH
Konsultstöd ska kunna ges avseende palliativ vård i det ordinära- och/eller särskilda boendet,
primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Palliativa konsultteam ska även finnas
tillgängliga för samtliga sjukhus i Region Skåne avseende allmän och specialiserad palliativ vård.
K VA L I T E T S P E R S P E K T I V
Kompetens/Utbildning
All vårdpersonal, oberoende av vårdnivå ska ha god kunskap om allmän palliativ vård. Läkare på
specialistnivå, anställda inom ASiH, ska vara diplomerade i palliativ medicin enligt SFPM (Svensk
Förening för Palliativ Medicin) eller ha motsvarande kompetens samt i framtiden inneha
specialistkompetens i palliativ medicin. Motsvarande krav för sjuksköterskor är diplomering eller
motsvarande kompetens enligt SFPO (Svensk Förening för Palliativ Omvårdnad). Vårdpersonal
som vårdar patienter i livets slutskede ska ha kompetens att bedöma när intern eller extern
expertis ska konsulteras och när behov av att byta vårdnivå föreligger. En fortlöpande utbildning
för att upprätthålla kompetens behövs för all personal.
Kvalitetsutveckling
Förbättring av vårdens kvalitet ligger inom varje vårdverksamhets ansvarsområde. Strukturerad
och planerad implementering av vårdprogram för palliativ vård, psykosocialt stöd och
rehabilitering samt Socialstyrelsens kunskapsstöd och riktlinjer syftar till ökad och garanterad
vårdkvalitet. Kvalitetsutveckling stöds av en kontinuerlig utvärdering och skall återkopplas till
verksamheten.
5
Kvalitetsindikatorer
En kvalitetsindikator är ett mått på kvalitet inom ett visst område av vården och något som
regelbundet registreras och öppet redovisas med syftet att initiera och följa förbättringsarbete. En
indikator bör definieras tydligt, vara vetenskapligt rimlig/valid och så långt det är möjligt vara
evidensbaserad och accepterad inom området. Till kvalitetsindikatorn kan en målnivå kopplas.
Beskrivning av kvalitetsindikatorer som berör den palliativa fasen av vården vid cancersjukdomar
återfinns i de nationella riktlinjer som utges av Socialstyrelsen. Idag finns palliativa
kvalitetsindikatorer i de Nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancer och i
Nationella riktlinjer för lungcancervård. I dokumentet Nationella kvalitetsindikatorer, Vården och
omsorgen om äldre personer finns palliativa kvalitetsindikatorer avsedda för vård av äldre. I
Socialstyrelsens kommande Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård finns definierat
kvalitetsindikatorer för palliativ vård.
Palliativa kvalitetsindikatorer erhålls genom en aktiv registrering i Svenska Palliativregistret och
andra relevanta nationella kvalitetsregister.
F Ö RVÄ N TA D E E F F E K T E R – U P P F ÖL J N I N G
Utvecklingen mot en jämlik specialiserad palliativ vård och annan ASiH ska leda till att patienter
och närstående upplever behovstillfredsställelse och bra bemötande. Hälso- och
sjukvårdsnämnden kommer att följa upp att vården går i den riktning som redovisas i denna plan.
Vad:
Att dimensionering är i paritet
med behovet
Mäts genom:
Redovisning av antalet vårddagar för avliden patient samt
kommuntillhörighet
Palliativa och kurativa insatser
Redovisning av remissflöden
Palliativa kvalitetsindikatorer som
kan erhållas genom aktivt
registrerande i Svenska
Palliativregistret
Andelen registrerade dödsfall per
mantalsskrivningskommun.
Andelen patienter som erhållit ett individuellt
anpassat, dokumenterat informerande läkarsamtal om
att hon/han befinner sig i livets slutskede och att
vården är inriktad på livskvalitet och symtomlindring.
Andelen närstående som erhållit ett individuellt
anpassat dokumenterat informerande läkarsamtal om
att vårdtagaren/patienten befinner sig i livets
slutskede och att vården är inriktad på livskvalitet och
symtomlindring.
Andelen patienter vars smärta vid något
dokumenterat tillfälle under sista levnadsveckan
skattats med visuell analog skala (VAS), numeric
rating scale (NRS) eller annat validerat
smärtskattningsinstrument.
Andelen patienter som hade en individuell ordination
av opioid i injektionsform vid behov införd på
läkemedelslistan före dödsfallet.
Andelen patienter/vårdtagare som avled med
trycksår.
Andelen närstående som erbjudits att få ett
efterlevandesamtal 1 till 2 månader efter dödsfallet.
Andel patienter där munhälsan bedömts någon gång
under sista veckan i livet.
6
Implementering av strategisk
plan jämte vårdprogram och
kunskapsstöd
Beskrivning hur detta genomförts
G RU N D L Ä G G A N D E S TÖ D
FoUU inom palliativ vård
Palliativ vård är en ung disciplin där evidensbasen till stor del fortfarande grundas på
erfarenhetskunskap trots att vård av svårt sjuka och döende patienter i alla tider har varit en av
sjukvårdens huvuduppgifter. Forskning, utvecklingsfrågor och utbildning (FoUU) är särskilt
viktiga inom palliativ medicin, palliativ omvårdnad och palliativ vård. Det nyinrättade centrumet
för FoUU inom palliativ vård i samverkan mellan Region Skåne och Lunds Universitet ska stödja
utveckling av palliativ vård i regionen och har som mål att vara ett regionalt, nationellt och
internationellt FoUU-centrum. Stödet ska bland annat bestå i att identifiera och precisera var
målen för kompetensnivån ska ligga för respektive specialiserad- och allmän palliativ vård.
IT-stöd
Med ett utbyggt IT-stöd för effektivare diagnostisering och behandling ska fler patienter kunna
vårdas hemma istället för på sjukhus. Vården hemma ska även göras säkrare genom utveckling av
teknisk utrustning som ska vara möjlig att övervaka och styra på distans. Administration och
koordination av information ska stödjas av modern och användarvänlig kommunikationsteknik.
Läkemedel
Nationella och Skånegemensamma riktlinjer ska följas.
Hjälpmedel och förbrukningsartiklar
Hjälpmedel till patient i allmän och specialiserad palliativ vård regleras i Hjälpmedelshandboken
samt i ”Krysslistan” avseende vissa medicinska hjälpmedels och förbrukningsartiklar.
S A M V E R K A N S F OR M E R
Kommunsamverkan
Samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner regleras i styrande dokument
”Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet
mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne samt särskild överenskommelse för den palliativa
vården”.
Samordnad individuell plan
En Samordnad Individuell Plan (SIP), tidigare kallad Vård och omsorgsplan i samverkan (VOPS),
är väsentlig för all samverkan.
2 kap 7 § socialtjänstlagen och 2 g § hälso- och sjukvårdslagen
När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården
ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas
om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov
tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska
påbörjas utan dröjsmål.
Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde och utgå från dennes behov
och önskemål. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt
och den enskilde inte motsätter sig det.
Av planen ska det framgå
7
1. vilka insatser som behövs,
2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,
3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och
4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.
UTVECKLINGSPERSPEKTIV
ASiH i ett utvecklingsperspektiv
Utbyggnaden och utbudet av ASiH ska motsvara befolkningens behov senast år 2018. Denna
utveckling kommer att innebära en förskjutning av vård, som idag utförs inom slutenvård på
sjukhus, till patientens hem eller särskilt boende. En successiv anpassning och utveckling av
ASiH utsträckt över en flerårsperiod kommer att ställa såväl förutsägbara krav på dimensionering
och en parallell uppbyggnad och utveckling av forsknings- och utbildningscentrum i Region
Skåne som oförutsägbara krav på utvecklingen för att säkra tillgången till kompetens. Andra
faktorer som kan komma att påverka ASiH är:
Arbetet med utveckling av patientprocesser
Utveckling av allmän palliativ vård
Utveckling av tjänster inom kommunikation och teknik
Utveckling av volontärarbete
REFERENSER
1. Region Skånes Handlingsplan för specialiserad palliativ vård 2010-2012, (§ 103, HSN
2010-05-27, § 166, RS 2010-06-10 )
2. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård (Socialstyrelsen, 2012, ISBN 978-9187169-44-1)
3. Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014 ( Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL), 2012, ISBN 978-91-85947-30-0)
4. Tumörregistret/onkologiskt centrum syd, Skånes universitetssjukhus, Regionalt
vårdprogram för Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering 2011, (ISBN 978-91-6371458-0, Lund 2011)
5. Rapport: Handlingsplan för den geriatriska vården i Region Skåne (2012-01-02,
Dnr 1100550, § 12, VPB 2012-01-25)
6. Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom för hälso- och
sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne (2010)
Inklusive särskild skrivning för den palliativa vården. (Dnr 0902364, § 7, RF
2010-03-02)
8
BILAGA 1
Allmänna principer som också gäller inom ASiH
Jämlik vård
Hälso – och sjukvårdslagen anger att störst behov ska prioriteras. Detta innebär att vad som är
behov respektive vad som är störst behov måste definieras. Att prioritera innebär att sätta något
före något annat. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika
villkor till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, personer med
funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell
identitet.
Jämlik vård har också direkt koppling till de tre principer för prioritering som riksdagen fastställt:
Människovärdesprincipen, Behovs- och solidaritetsprincipen, Kostnadseffektivitetsprincipen.
Miljöperspektiv
Användningen av kemikalier och läkemedel är en förutsättning i modern sjukvård men innebär
att miljö- och hälsofarliga ämnen kan spridas och ge negativ påverkan på människor och
ekosystem. Både produktionen och konsumtionen av varorna får konsekvenser för miljön.
Region Skånes utgångspunkt i miljöarbetet är miljöbalkens hänsynsregler och dess relevanta lagar
och föreskrifter. Hänsynsreglerna innehåller ett antal principer som alla ska följa för att undvika
negativ påverkan på miljön och människors hälsa.
Framförallt är följande principer betydelsefulla för Region Skånes verksamheter:
• Hushållnings- och kretsloppsprincipen
• Försiktighetsprincipen
• Kunskapskravet
• Produktvalsprincipen
• Principen om bästa möjliga teknik
Det är av största vikt att läkemedel hanteras på ett ansvarsfullt sätt för att minimera risker för
miljöpåverkan.
9
BILAGA 2
Nuvarande vårdplatssituation
Vårdplatssituationen för den specialiserade palliativa vården i Region Skåne var enligt
Palliativguiden (2010) 75 slutenvårdsplatser/hospice och 246 vårdplatser ASiH. Platsantalet
redovisades som antalet platser per 1 000 avlidna och Region Skåne hade i den jämförelsen 64
procent av riksgenomsnittet.
Årlig jämförelse mot riksgenomsnittet avseende tillgången till vårdplatser för slutenvård/hospice
och hemsjukvård/ASiH är för dagen ett mått som endast redovisas i Palliativguiden.
Palliativguiden sammanställs och ges ut av Nationella rådet för Palliativ Vård (NRPV). En ideell
förening med uppgift och mål att verka för en samordnad god palliativ vård i hela landet.
Jämförelsen görs avseende tillgång till vårdplatser slutenvård och hemsjukvård (ASiH) per 1 000
avlidna.
Palliativguiden som avstämning är inte ett tillfredsställande mått av flera skäl, bland annat för att
sammanställningen ges ut av en intresseorganisation samt att uppdatering och avstämning med
landstingen görs för sällan. Landsting och regioner förändrar över tid organisationer och
vårdformer vilket gör datainsamling och mått otillförlitliga att använda i jämförelse. En
kvalitetsgranskning är önskvärd för säkerställande av resultat i årlig nationell sammanställning
avseende den specialiserade- och allmänna palliativa vårdens tillgång till vårdplatser. Region
Skåne bör arbeta för att en nationell jämförelse kan komma tillstånd motsvarande exempelvis den
jämförelse som görs för äldrevården i Öppna jämförelser för landsting och kommuner.
10
BILAGA 3
Ansvarsfördelning allmän- och specialiserad palliativ vård
Kommunnivå
Allmän palliativ vård
Primärvårds- samt
specialistvårdsnivå (öppen
och sluten vård)
Specialistvårdsnivå
Specialiserad palliativ vård
Allmän palliativ vård
vårda – ge
omvårdnad
stödja
upptäcka
utreda – allmännivå
behandla och vårda
upptäcka
utreda – specialistnivå
behandla och vårda
konsultstöd
forska/utbilda
Vårda – ge omvårdnad –
och stödja patienten i
ordinärt och särskilt
boende dygnet runt upp
till och med
sjuksköterskenivå.
Vid tveksamheter och
behov av rådgivning tas
telefonkontakt med
ansvarig läkare inom
allmän palliativ vård.
Diagnostik och behandling av
patienter inom allmän palliativ
vård dygnet runt.
Vid tveksamheter och behov
av rådgivning: telefonkontakt
eller remiss till den
specialiserade palliativa
vården.
Diagnostik och behandling av
patienter med komplexa
symtom/behov i livets slutskede
dygnet runt där allmän palliativ vård
inte är tillräcklig.
Verksamheten bedrivs i
ordinärt och särskilt
boende i form av:
hemsjukvård
hemtjänst
Verksamheten bedrivs som:
mottagningsbesök
slutenvård
diagnostik
hembesök
telefonrådgivning
Verksamheten bedrivs som:
avancerad sjukvård i
hemmet (ASiH)
slutenvård på
hospice/palliativa
avdelningsplatser
punktinsatser och
konsultation
utbildning/handledning
11