Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid
Transcription
Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid
Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid För 3000 år sedan börjar historien om antikens Grekland. Det var ett splittrat rike, där de många stadsstaterna så gott som alltid låg i krig med varandra. Man trodde på nyckfulla gudar som var nästan som människor, och långt ifrån moraliskt fullkomliga. Sagorna om gudarna var spännande, och gav upphov till en rik kultur. Man trodde att dramat renade själen, och därför var amfiteatrarna flitigt besökta. Mycket av den grekiska kulturen lever kvar än idag i våra sagor och sätt att uppleva kultur. Men Grekland var också föregångare inom flera andra områden. Flera av våra viktigaste vetenskapliga upptäckter kan tillskrivas de grekiska genierna, och idrotten som vi känner den idag härstammar från antikens Grekland. Men kanske allra mest världsomvälvande var den form för politiskt styre som uppkom i antikens Grekland - demokratin. Än idag är demokratin det mest rättvisa sätt att styra ett land på som vi känner till. Antikens Grekland kollapsade slutligen, och Rom seglade upp som den nya regionala stormakten. Men de människor som lever idag har inte glömt antikens Grekland, och de stora tänkare som levde där. Speltid: 50 min. För kapitelindelning, se tidskoden i orange nedan. Under den hittar du kortfattad fakta om vad avsnittet tar upp. Från: 13 år Ämne: Historia, geografi Produktionsland: Tyskland 2014 Svensk version: © Filmo, 2016 1. - 00:00 Inledning Vi har de gamla grekerna att tacka för det demokratiska systemet och medborgarnas medbestämmanderätt, men de har också lagt grunden för den moderna vetenskapen. Ansvarig utgivare: Mia Lund Arnell Oraklet i Delfi Guden Apollo är oraklet i Delfis beskyddare. Sierskan Pythia, som kan skåda in i framtiden och i transtillstånd tar emot gudarnas budskap, förkunnar oraklen. Filmnr: 7345 Prästernas roll För ytterligare källinformation: Kontakta Filmo 08-445 25 50 Prästerna tolkar sierskans vaga ord och förkunnar dem som gudagivna råd från Apollo. Ju dyrbarare offergåva, desto användbarare information till givaren. Prästerna förvaltar rikedomarna som en bank och lånar även ut pengar. De har därför stor makt. 2. - 10:46 Filosofi Under antiken vill en del fortsatt beskåda världen ur ett perspektiv baserat på myter och gudarnas vilja, medan vissa universallärda vill förstå den genom eftertanke. En förutsättning för det senare är ett noggrant studerande av naturen. De lärda nöjer sig inte längre med gudaberättelser - de vill kunna se orsak och verkan och kunna fastställa naturlagar. Dessa nyfikna själar kallar sig för filosofer. Dessa ”vishetens vänner“ grundar den moderna vetenskapen. FILMO En del av Swedish Film AB Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60 [email protected] • www.filmo.se Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid Vetenskap Antikens lärda utformar de första världskartorna och upptäcker att jorden är klotformad. De uppfinner ångmaskiner, vattenpumpar och katapulter. Arkimedes formulerar hävstångslagarna och skapar därigenom förutsättningarna för mekaniken. Även geometrin och algebran är filosofernas verk. Demokratins födelse Under 500-talet f. Kr. råder kris i stadsstaten Aten. Den enkla befolkningen reser sig mot kung och adel och kräver medbestämmanderätt i alla viktiga beslut. Införandet av folkförsamlingen markerar demokratins födelse. Endast män över 18 års ålder tillåts dock medverka. 3. - 19:33 Maktfördelning Den rika adeln utövar stort inflytande över politiken. Samhällsklasserna köpmän, hantverkare och rika bönder utgör de lägre stående tjänstemännen. Övriga medborgare utgörs av daglönarna (statarna). Men samtliga medborgare får emellertid vara med och bestämma på folkförsamlingen - det som i slutändan betyder något är den enskildes röst. Det är majoriteten som bestämmer om en lag antas eller inte, och majoriteten består alltid av den enskilde medborgaren. Lagtavlor Ingen tidigare stat har efterlämnat så många lagtavlor som de gamla grekerna - tusentals förordningar mejslade i sten. På detta sätt bevarades folkförsamlingens viktigaste beslut, vilka sedan placerades på offentliga platser. Lottdragning Lottdragningen är en grundläggande princip inom den atenska demokratin. Samtliga Atens medborgare skulle vara likaberättigade och ha samma möjlighet att utöva ett offentligt ämbete. Endast mycket högt uppsatta poster, exempelvis militär befälhavare, omfattades inte av lotteriprincipen. 4. - 30:48 Den stålsatta kroppen Den som ville göra politisk karriär i det gamla Grekland måste också vara en bra krigare. Av denna anledning var det nödvändigt för unga män att träna sina kroppar. Det blev ett ideal för grekerna att ha en stålsatt kropp. Olympiska spel Om den grekiska ungdomen för tillfället inte höll sig i form för att bege sig ut i krig, så gjorde man det åtminstone för att kämpa på idrottsarenan. Grekernas största idrottsevenemang ägde rum vart fjärde år i Olympia. Under 400-talet e. Kr. är idrottsevenemangens epok över i och med den kristna kejsaren Teodosius förbud mot hedniska kulter. 5. - 37:36 Teater Den grekiska teatern har sitt ursprung i religiösa riter. I samband med detta spelar kultiska danser till guden Dionysos ära en stor roll. De så kallade satyriska danserna utvecklas till det moderna dramat med sitt rollspel. Berättelserna stammar ursprungligen från myterna och handlar om konflikter som inte bara kan lösas av gudarna, utan även av människor. 6. - 44:32 Alexander den Store Alexander den store var en makedonisk kung som levde på 300-talet före kristus. Han var en skicklig politiker och krigsherre och lyckades ena det splittrade Grekland och skapa ett imperium som sträckte sig från Egypten till Indien. Hellenismen Under 300-talet f. Kr. skapar Alexander den Store, kung av Makedonien, ett grekiskt imperium som sträcker sig ända till Indien. Alexander lyckas göra språk och utbildning inhemsk i de erövrade länderna. Med Alexander inleds en ny epok – hellenismen. Rom tar över det grekiska arvet Efter Alexanderrikets sammanbrott sprider det växande romerska riket den grekiska kulturen i Europa. Romarna bevarar grekernas arv för eftervärlden. FILMO En del av Swedish Film AB Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60 [email protected] • www.filmo.se Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid Internetkällor Nyckelord Antikens Grekland, grekiska gudar, demokrati, Alexander den store, imperium, vetenskap, filosofi, matematik. Frågor att besvara efter visning 1. Hur skilde sig grekiska gudar från exempelvis de abrahamitiska gudarna som många tror på idag? 2. Ungefär 600 f.kr. började modern vetenskap att utövas. Vilka är de kända vetenskapsmännen och upptäckterna från antiken? 3. Hur kan man förklara demokratins uppkomst i Grekland? 4. På vilket sätt kan sättet vi utövar sport på spåras tillbaka till antikens Grekland? 5. Vad var så speciellt med romersk lag? På vilket sätt var den banbrytande? 6. Ge exempel på hur antikens Grekland format modern västerländsk kultur! 7. Antikens Grekland bestod under lång tid av flera stadsstater, vad menas med det och vilka konsekvenser hade det för Grekland? 8. Vad menas med begreppet slavekonomi? http://www.so-rummet.se/kategorier/alexander-denstore - SO-rummet om Alexander den store. http://www.popularhistoria.se/artiklar/alexander-denstore-orientens-erovrare/ - Tidskriften Populär historia om Alexander den store. http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/ forntiden-och-antiken/antikens-grekland - SO-rummet om antikens Grekland. http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/de-olympiskaspelen-i-antikens-grekland - SO-rummet om de olympiska spelen i antikens Grekland. http://blog.svd.se/historia/2012/10/19/och-i-athenda/ - Kort artikel av Dick Harrison om den antika slavekonomin. http://www.sol.lu.se/grekiska/smorgasbord/ demokrati/ - Lunds universitet om demokratin i antikens Grekland. http://varldenshistoria.se/civilisationer/greker Temasida på världenshistoria.se om antikens Grekland. http://www.popularhistoria.se/artiklar/grekernasimperium/ - Tidskriften Populär Historia om grekernas imperium. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/arkimedes Artikel om Arkimedes i tidskriften Allt om Vetenskap. www.ne.se - Nationalencyklopedin www.google.se - Användbar sökmotor www.dn.se - Dagens nyheter http://factlab.com/#lo=1 - Dagens nyheters skolsajt www.wikipedia.se - Bra nätencyklopedi www.filmo.se - Filmos hemsida Filmen om antikens Grekland passar bra för undervisning i grundskolans samhällsorienterande ämnen. Här utifrån det centrala innehållet i Lgr11: I årskurs 7-9, historia, sid 176, Lgr11 Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 ”Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid” I årskurs 7-9, religion, sid 189-190, Lgr11 Religion och samhälle: ”Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser” FILMO En del av Swedish Film AB Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-445 25 59 • Fax: 08-445 25 60 [email protected] • www.filmo.se