2 - Mynewsdesk

Transcription

2 - Mynewsdesk
STADSBYGGNADSKONTORET
LÄGESRAPPORT
MAJ 2016
Årlig uppföljning och analys
av bostadsförsörjningen
SAMMANFATTNING
UTVECKLINGEN I MALMÖ 2015
Pilarna anger utveckling under 2015
jämfört med g
­ enomsnittlig utveckling
under perioden 2010-2014
Bostadsbyggande
2 194 byggstartade bostäder
1 682 färdigställda bostäder
2
Upplåtelseformer
59% byggstartade hyresrätter
32% byggstartade bostadsrätter
9% byggstartade småhus 178 lägenheter omvandlades
från hyresrätt till bostadsrätt
Befolkningsförändringar
4 500 fler personer i Malmö
5 138 födda
21 565 inflyttare
19 654 utflyttare Boplats Syd
58 257 registrerade sökande
4 505 förmedlade lägenheter
1 237 dagar genomsnitt kötid Malmö
35 fastightetsägare deltar
Hemlöshet
871 personer i strukturell hemlöshet
462 personer i social hemlöshet
Bostadspriser
Småhus 29 986 kr/kvm
Bostadsrätt 23 538 kr/kvm
2015 - ett omvälvande år
God planberedskap
För första gången på länge byggdes
under 2015 bostäder i takt med befolkningsökningen. Samtidigt präglades
hösten av flyktingströmmar som på
kort sikt prövade stadens förmåga att
ordna tak över huvudet för passerande
flyktingar. Under kommande år krävs
stora insatser från Malmö stad och
de aktörer som verkar i staden för
att bostadsförsörjningen ska fungera både kortsiktigt och långsiktigt
för stadens befintliga och framtida
invånare. Bostadsbyggande sker helt
på marknadens villkor i Sverige men
inte ens under högkonjunktur har det
gått i takt med befolkningsökningen
i Malmö. Undantaget 2015 är dock
hoppingivande. För att klara bostadsförsörjningen för alla malmöbor krävs
extraordinära insatser där stat, kommun och bostadsmarknadens privata
aktörer verkar tillsammans.
Särskilt tre utvecklingsområden
kommer att ha fortsatt starkt fokus och
prioriteras i planeringen under kommande år; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård.
Under 2015 anmäldes i stadsbyggnadsnämnden detaljplaner för drygt
2 800 nya bostäder, långt fler än föregående år. Det pågår detaljplaner för
över 6 000 bostäder, varav en tredjedel
är på kommunal mark. Utöver det
finns omkring 8 000 bostäder i klara
detaljplaner som är under utbyggnad i
olika skeden.
Bostadsbyggandet
De senaste tio åren har det i genomsnitt byggts 1 400 bostäder per år,
samtidigt som befolkningen ökat med
i snitt 5 100 personer per år. Under
2015 påbörjades 2 200 bostäder, 300
fler än året innan. Antalet färdigställda
bostäder var nära 1 700, vilket är 700
fler än 2014. MKB är den aktör som haft
flest bostäder i produktion med 30
procent av de färdigställda bostäderna. Andelen byggstartade hyresrätter
var något lägre än tidigare år med
drygt hälften av de byggstartade och
färdigställda bostäderna. 40 procent av
bostäderna byggstartades på kommunal mark. Bostadsbyggandet skedde
runt om i hela staden men med en klar
tyngdpunkt på Hyllie, Västra Hamnen
och Limhamns hamnområde.
För 2016 så finns det med bakgrund av
planförutsättningar goda möjligheter
att antalet byggstartade bostäder
överstiger 2 000.
Hög befolkningstillväxt
Malmö har de senaste tio åren växt
med drygt 5 100 personer per år.
Befolkningsökningen de senaste åren
beror främst på att det föds många
barn samt att många flyttar in från
utlandet. Under de närmaste fem åren
väntas befolkningen öka med 31 000
personer. Befolkningsprognoserna är
i dagsläget är mycket osäkra till följd
av asylinvandring och beroende av
vilka regler som tillämpas i Sverige och
inom EU.
En stor andel av Malmös invånare är
unga vuxna och ekonomiskt svaga
hushåll som inte har möjlighet att
efterfråga den nyproduktion som
byggs idag. Malmö stads kommunala bostadskö växer både till antalet
fastighetsägare som ansluter sig men
också med antalet köande. Idag krävs
en genomsnittlig kötid på drygt tre
år för att få en bostad genom Boplats
Syd. Kötiden varierar beroende på
lägenhetens storlek läge och pris.
Bostadsförsörjning i Malmö
Bostadsförsörjningen för en ökande
befolkning är en nyckelfråga för
Malmös utveckling. Tillsammans med
arbetstillfällen för den växande befolkningen är ökat bostadsbyggande
en avgörande faktor för att staden ska
kunna fortsätta växa och för att välfärden ska spridas till hela befolkningen.
Bostadsbyggandet styrs snarare av
hushållens efterfrågan än av hushållens behov av en bostad. I Malmö är
den genomsnittliga betalningsförmågan relativt låg. Samtidigt har antalet
individer som har sysselsättning ökat
i absoluta tal de senaste tio åren,
lönesummor bland de som arbetar
ökar och allt fler har högre utbildning.
Förutsättningarna för Malmös befolkning att efterfråga en bostad varierar
därmed kraftigt. Därför är både att
det byggs, och vad som byggs viktiga
frågor att jobba med.
Bostadsbyggande är en långsiktig,
tidskrävande och komplex process
som involverar ett flertal aktörer, både
inom de offentliga och privata sfärerna
och staden arbetar på flera fronter
med frågan. Under 2014 antogs även
Handlingsplan för bostadsförsörjning
som utgör Malmö stads riktlinjer för
bostadsförsörjning av kommunstyrelsen. I den analyseras läget på bostadsmarknaden i Malmö, befolkningens
behov av bostäder samt Malmö stads
insatser för att nå de bostadspolitiska
målen. Tre stora utmaningar för Malmö
de kommande åren är att:
•
verka för ökat bostadsbyggande,
•
verka för att öka bostadsutbudet
för hushåll med låg inkomst,
•
verka för att minska hemlösheten
Samspel mellan aktörerna
Det är många faktorer som avgör om
bostadsprojekt kommer igång men
kommunen har begränsade möjligheter att vända utvecklingen på egen
hand. Bostadsbyggandet måste ske i
samspel mellan aktörerna på bostadsmarknaden. Staden verkar för att i möjligaste mål ge marknaden draghjälp
för att bostadsbyggande ska ske i takt
med befolkningsökningen.
VAD GÖR MALMÖ STAD?
Handlingsplan för bostadsförsörjning fokuserar på tre
frågor:
Ökat bostadsbyggande
För att klara ett ökat bostadsbyggande långsiktigt permanentades 2015 tjänsten Bolots på stadsbyggnadskontoret.
Bolotsen verkar som smörjmedel i bostadsbyggnadsprocessen, inåt gentemot stadens förvaltningar, såväl som utåt
mot byggherrar. En viktig del i arbetet är att ta tillvara idéer
som kan generera fler bostäder. Även arbetet med Sverigeförhandlingen, regeringens initiativ för ökat bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen är en viktig faktor för ökat
bostadsbyggande framöver.
Bostäder för hushåll med låg inkomst
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har genererat
uppdrag som syftar till att utreda möjligheterna att öka
utbudet av bostäder som alla barnfamiljer kan efterfråga.
Tävlingen Funky Rooms undersökte möjligheterna att
bygga effektivare kök och badrum för att minska kostnader
i byggprojekt.
Att minska hemlösheten
Arbetet för att minska hemlöshet pågår dels genom
förebyggande insatser som budget- och hyresrådgivning,
dels genom kortsiktiga insatser som dygnsboenden och
härbärgen. Staden har även 1 200 bostäder som hyrs ut
i andra hand med tillsyn och/eller stöd till hemlösa. Att
bostadsbyggandet kommer ikapp befolkningsökningen är
den viktigaste faktorn för att långsiktigt skapa ett Malmö
där alla kan bo bra.
3
MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING
I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar
att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen
ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet av Handlingsplan för bostadsförsörjning efter de bostadspolitiska
mål som kommunfullmäktige beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera
olika sätt. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. Här
hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor samman av en projektorganisation med
beställargrupp, styrgrupp och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och stadskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsområden,
Boplats Syd och LiMa1 med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa
hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. I Lägesrapport för bostadsförsörjning analyseras
bostadsmarknadsläget och de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod följs upp. Rapporter som ges ut:
Lägesrapport - Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjning
Tertialrapport – uppföljning av bostadsplanering och byggande samt
Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner.
OM RAPPORTEN
Lägesrapport för bostadsförsörjning tar i det inledande kapitlet upp utvecklingen på bostadsmarknaden,
bostadsbyggandet samt befolkningsförändringar i Malmö under det senaste året. Efterföljande kapitel
redovisar vad Malmö gör för att öka bostadsbyggandet och nå de bostadspolitiska mål som satts upp.
Kapitel 3 redovisar prognoser och planarbetet för kommande år. I kapitel 4 behandlas särskilt aktuella
frågor i Malmö och hur Malmö stad arbetar med dessa. Årets Lägesrapport fokuserar på tre prioriterade
och aktuella frågor som lyfts fram i Handlingsplan för bostadsförsörjning; att öka bostadsbyggandet, att
arbeta för ett ökat utbud av bostäder som alla kan efterfråga och att minska hemlösheten. Dessutom
redovisas några olika exempel på bostadsprojekt som pågått i staden under året. I vanlig ordning avslutas rapporten med uppföljningar av de bostadspolitiska målen.
1 LiMa, Lokaler i Malmö, tillhör fastighetskontorets lokalförsörjnings­avdelning och fungerar som internkonsult
för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller lokalfragor.
Lägesrapporten är framtagen av analysgruppen för bostadsförsörjning: Hanna Björklund, Annika Reischmann, Marléne
Engström, stadsbyggnadskontoret, Karin Andersson, stadskontoret samt Christian Röder, fastighetskontoret.
Övriga skribenter: Hannah Wadman och Kristoffer Widestam,
stadsbyggnadskontoret.
Beställargrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret,
Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret, Klas Johansson, fastighetskontoret, Ann Söllgård, stadsområde Norr, samt adjungerad
Terje Johansson, MKB.
Styrgrupp: Johan Emanuelson, Josephine Nellerup, Ingemar
Gråhamn, stadsbyggnadskontoret, Håkan Thulin, fastighetskontoret.
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING2
Malmö stads arbete med bostadsförsörjning 4
Om rapporten 4
1. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2015 7
Sammanfattning 7
Befolkningsökning9
Byggstartade bostäder 2015 11
Färdigställda bostäder 2015
11
Olika upplåtelseformer
12
En regional bostadskö
13
2. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE 15
Sammanfattning 15
Befolkningsprognos15
Prognos för byggstarter 16
Planer på gång 16
3. AKTUELLT I MALMÖ Sammanfattning Sverigeförhandlingen Bostadsbyggande i olika lägen
Ökat bostadsbyggande Fler bostäder för hushåll med låg inkomst Minska hemlösheten 19
19
20
21
22
23
24
25
4. UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN Om bostadsförsörjning i Malmö
Hur står det till med bostadsförsörjningen?
Bostadspolitisk måluppfyllese
26
26
27
6
1. UTVECKLINGEN PÅ
BOSTADSMARKNADEN
I MALMÖ 2015
SAMMANFATTNING
2015 var på många sätt ett händelserikt år för
Malmö. Mycket präglades av den flyktingström som
passerade genom staden under hösten, och att klara
bostadsförsörjning för dem som stannar i Sverige.
Samtidigt har det i Malmö under ett antal år funnits
brist på bostäder och det är en stor utmaning att
under kommande år bygga bostäder i tillräcklig
utsträckning för alla malmöbor.
Under 2015 ökade Malmös befolkning i övrigt i
något lägre takt än tidigare år med 4 500 personer.
I stort sett ökade antalet bostäder i takt med befolkningstillväxten vilket inte hänt i Malmö på decennier.
Bostadsbyggandet nådde rekordnivåer under
2000-talet med 2 200 påbörjade och 1 700 färdigställda bostäder. MKB stod för en tredjedel av de
färdigställda bostäderna och ser ut att fortsätta i samma takt. Drygt hälften av påbörjade och färdigtällda
bostäder är hyresrätter och antalet hyresrätter som
ombildas till bostadsrätter är sedan några år tillbaka
relativt lågt. Boplats Syds verksamhet växer både
med antal personer som anmäler sig till kön och med
antalett fastighetsägare.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN
Situationen i omvärlden har allt mer kommit att påverka bostadssituationen i Malmö och i Sverige. Sedan tidigare har Boverket uppgivit att det behövs 700 000 fler
bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Frågan
är om det räcker med en snabbt ökande befolkning. Att
skapa goda förutsättningar för det stora antalet flyktingar som sökte sig till Sverige och antingen passerade eller
stannade i Malmö var en stor utmaning och kommer att
fortsätta vara det. En effekt av den ökande invandringen
var införandet av gränskontroller mellan Sverige och
Danmark vilket är mycket negativt för Öresundsintegrationen och därmed tillväxten i regionen. Samtidigt
har bostadssituationen för EU-migranter i Malmö varit
ohållbar. Ungas och äldres förutsättningar att bo bra är
andra stora framtidsutmaningar.
Regeringen presenterade under året förslag till ett
bostadspaket med investeringsstöd för nybyggnation av
hyresrätter, stimulans till kommuner för ökat byggande
och effektiviserad handläggning, energieffektivisering av
miljonprogrammet samt ett nytt och mer effektivt stöd
till byggande av äldrebostäder. Stöden har ännu inte införts men förväntningarna är att det ska byggas 15 000
fler bostäder i Sverige med hjälp av investeringsstöd t ex.
Samtidigt har ändringar gjorts i bullerförordningen och
plan- och bygglagen för att bidra till ökat bostadsbyggande. Effekterna av dessa är inte klara i dagsläget.
7
FÄRDIGSTÄLLDA
BOSTÄDER
KLARA DETALJPLANER
FÖR
OCH
BEFOLKNINGSFÖRÄNDBOSTÄDER
RINGAR
Antalet
bostäder i klara detaljplaner
har varierat
under
2010-2015,
Källa:
SCB, KIR
ochperioden
stadsbyggnadsmen i genomsnitt
kontoret
Malmö. har har detaljplaner
för ungefär 2 200 bostäder vunnit
lagakraftökade
per år.med nära 4 500 persoMalmö
Planberedskapen
i byggklara
de-främst
ner
under 2015. ökningen
beror
taljplaner
är förnärvarande
8 000
på
inflyttning
från utlandet cirka
och högt
bostäder.
födelsenetto.
Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010-2015
4000
Antal
8000
Utrikes flyttnetto
övriga
3500
7000
6000
3000
Flyttnetto Danmark
5000
2500
4000
Inrikes flyttnetto
3000
2000
Födelsenetto
2000
1500
1000
Färdigställda
bostäder
0
1000
-1000
År
500
0
2010
2011
2012
2013
Lägenheter
BEVILJADE
INOCH UTFLYTTADE
BYGGLOV I MALMÖ
Källa: SCB
Drygt
11 700
ochbostäder
KIR
har beviljats
bygglov under åren 2010-2015, varav
10 580
Inoch iutfl
nyproduktion
yttning skeroch
framförallt
1 120 i
ombyggnation.
bland
yngre barnUnder
och i 2015
åldern
ökade
20-35
ombyggnationerna,
år
då flyttbenägenheten
det var
är som
framförallt
störst.
ändrad
Varje
år användninga
flyttar drygt 20av000
lokaler,
personer
kontor
samt
till,
och
vindar.
något färre från, Malmö.
1400
2014
2015
Småhus
Antal bostäder i beviljade bygglov 2010-2015
4000
1200
3500
1000
3000
800
2500
600
2000
400
8
1500
200
1000
500
0
0
10
0
2010
20
30
40
50
Antal
inflyttade 2015
2011
2012
Nyproduktion
FOLKMÄNGD
1990-2015
SAMT
BYGGSTARTADE
BOSTÄDER
PROGNOS FÖR 2016-2025
Under åren 2010-2015 har det påbörKälla:
SCB och
stadskontoret
Malmö.
jats ungefär
9 900
bostäder, varav
5 500 hyresrätter, 3 450 bostadsrätter
Fram
till 2020
förväntas befolkningen
samt 950
småhus.
iDen
Malmö
öka
till
att omfatta
349 000
genomsnittliga
byggstartstakten
personer.
Folkökningen
förväntas
under periden har legat på drygt 1 650
vara
drygtper
31 år.
000 personer under den
bostäder
närmaste femårsperioden.
60
70
80
Antal utflyttade
2013
20142015
90
100
2015
Ombyggnation
400000
Byggstartade bostäder i Malmö 2010-2015 - upplåtelseformer
350000
2500
300000
2000
250000
200000
1500
150000
1000
100000
500
50000
0
0
2010
1960
1970 2011
Hyresrätter
1980 2012
1990
Bostadsrätter
2013 2000
20142010
Äganderätt/småhus
Folkmängd 1960-2015, prognos 2016-2025
2015
2020
BEFOLKNINGSÖKNING
Under de senaste 30 åren har Malmös befolkning ökat och de senaste tio
åren med i genomsnitt cirka 5 100 personer per år. Vid årsskiftet 2015/2016
var befolkningen drygt 322 500 personer i Malmö, vilket är en ökning med
nära 4 500 personer under året.
Stor flyktinginvandring
Sverige är det tredje största mottagarlandet för asylsökande i Europa. Under
andra halvåret 2015 skedde en stor ökning i asylinvandringen och vid årets
slut hade nära 163 000 människor sökt asyl i Sverige. Det är den högsta
nivån hittills och en fördubbling gentemot 2014. De flesta asylsökande
kommer från Syrien, Afghanistan och Irak. På grund av det ökade söktrycket
har Migrationsverkets handläggningstider blivit längre och det eventuella
befolkningstillskottet från den ökade asylinvandringen väntas komma under
2017 och framåt.
4 500
PERSONER
FLER I MALMÖ
Under 2015 tog Malmö emot drygt 1 900 flyktingar, vilket är ungefär i
nivå med föregående år. De största grupperna av flyktingar som kommer till
Sverige, och som fått uppehållstillstånd på flyktingskäl eller liknande och
blivit kommunmottagna är framförallt från Syrien, Eritrea, Somalia och
Afghanistan.
Högt barnafödande
Antalet födda har ökat stadigt under de senaste åren och väntas fortsätta på
samma sätt så att födelseöverskottet successivt ökar över tid. Runt år 2020
förväntas den relativt stora gruppen födda runt 1990 att komma in i barnafödande ålder vilket kommer att påverka antalet födda.
Många flyttar till och från Malmö
Drygt 20 000 personer flyttar årligen till Malmö från övriga Sverige och något mindre än 20 000 flyttar från staden. Strax under hälften av inflyttningen till Malmö sker från annan kommun i Skåne. Det totala flyttningsnettot
för 2015 blev cirka 1 900 personer vilket är 600 personer färre jämfört med
föregående år. Skillnaden förklaras av att Skatteverket under året har avregistrerat ett större antal personer som varit folkbokförda i Malmö men som
flyttat utomlands.
Flyttningsnettot från de inrikes flyttningarna har över tid bidragit i mindre
grad till Malmös befolkningsökning jämfört med utrikes flyttningsnettot.
Under de senaste två åren har Malmö haft ett flyttunderskott gentemot det
övriga länet. Så har det sett ut över tid och för övriga storstäder, men under
åren 2009-2014 var skillnaderna mellan in- och utflyttning förhållandevis
små. Under 2015 var flyttnettot mot övriga skånska kommuner cirka -1 200
och är nu nere på samma nivåer som för 10 år sedan.
Gruppen som är 20-30 år utgör nära hälften av inflyttarna. In- och utflyttning sker framförallt bland yngre barn och i åldern 20-35 år då flyttbenägenheten är som störst. Liksom tidigare år är det fler yngre barn som flyttar
från än till Malmö. Inflyttningen i åldern 20-30 år är större än utflyttningen
och det positiva nettot i dessa åldrar är därför också en viktig del i Malmös
befolkningsökning.
Sjunkande inflyttning från Danmark
Inflyttningen från Danmark har sjunkit de senaste åren samtidigt som utflyttningen till Danmark ökat de senaste åren. Sedan Öresundsförbindelsen
öppnade år 2000 ökade inflyttningen från Danmark till Sverige stadigt men
sedan 2010 är flyttnettot gentemot Danmark negativt.
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR
MALMÖ PRESENTERAS I MAJ
OCH FINNS DÄREFTER ATT
LÄSA PÅ WWW.MALMO.SE
9
KLARA
DETALJPLANER
FÖR
BYGGSTARTADE
BOSTÄDER
BOSTÄDER
Under åren 2010-2015 har det påbörAntalet
bostäder
klara detaljplaner
jats
ungefär
9 900i bostäder,
varav
varierat
under3perioden
2010-2015,
5har
500
hyresrätter,
450 bostadsrätter
men i950
genomsnitt
har har
detaljplaner
samt
småhus. Den
genomsnittliga
för ungefär 2 200 under
bostäder
vunnithar
byggstartstakten
periden
lagakraft
per år.1 650 bostäder per år.
legat
på drygt
Planberedskapen i byggklara detaljplaner är förnärvarande cirka 8 000
bostäder.
Byggstartade bostäder i Malmö 2010-2015 - upplåtelseformer
2500
2000
1500
1000
500
0
2010
2011
2012
Hyresrätter
BEVILJADE BYGGLOV
Drygt 11 700 bostäder har beviljats
bygglov under åren 2010-2015, varav
10 580 i nyproduktion och 1 120 i
ombyggnation. Under 2015 ökade
ombyggnationerna, det var framförallt
ändrad användninga av lokaler, kontor
samt vindar.
10
2013
Bostadsrätter
2014
2015
Äganderätt/småhus
Antal bostäder i beviljade bygglov 2010-2015
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2010
2011
2012
Nyproduktion
ANTAL BOSTÄDER
BYGGSTARTADE
BOSTÄDER
I KLARA
DETALJPLANER
Under
åren 2010-2015 har det påbörjats ungefär
9 900i bostäder,
varav
Antalet
bostäder
klara detaljplaner
5 500
hyresrätter,
450 bostadsrätter
har
varierat
under3perioden
2010-2015,
samt i950
småhus. har har detaljplaner
men
genomsnitt
Denungefär
genomsnittliga
byggstartstakten
för
2 200 bostäder
vunnit
under periden
legat på drygt 1i 650
lagakraft
per år.har
Planberedskapen
bostäder
år.
byggklaraper
detaljplaner
är förnärvarande cirka 8 000 bostäder.
2013
2014
2015
2014
2015
Ombyggnation
Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010-2015
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2010
2011
2012
Lägenheter
2013
Småhus
BYGGSTARTADE BOSTÄDER 2015
Bostadsbyggandet överträffade alla prognoser i Malmö under 2015. Senast
över 2 000 bostäder byggstartades under ett år var 2010. Inströmningen av
bygglov var rekordhög och stadsbyggandskontoret arbetade intensivt för att
möta detta, vilket resulterade i att nära 3 200 bostäder beviljades bygglov
under 2015, av dessa byggstartades 2 200.
40 procent av bostäderna byggstartades på kommunal mark. Bostadsbyggandet skedde i flera delar av staden men med en klar tyngdpunkt
på Hyllie, Västra Hamnen och Limhamn hamnområde.
2 200
BOSTÄDER
BYGGSTARTADES
Även ombyggnation ökar
Under året har antalet bostäder som tillkommer genom omvandling ökat
markant. Drygt 330, 15 procent, av de påbörjade bostäderna 2015 utgörs
av ombyggnation i befintligt bestånd. Mer än hälften av dessa initierades av
MKB. Det är främst kontor och lokaler av olika slag som omvandlas men
även vindsinredningar och källare har omvandlats till bostäder. Ur förtätningssynpunkt är det positivt med omvandling, samtidigt som viss omvandling kan leda till utarmande av möjligheter för service och den funktionsblandning som staden eftersträvar i planeringen.
Hyresrätten dominerar byggstarterna
Under 2010-talet har drygt hälften av alla byggstartade bostäder varit hyresrätter och under 2015 var andelen hyresrätter 60 procent, bostadsrätter
30 procent och småhus tio procent. Blandade upplåtesleformer är ett viktig
bostadspolitiskt mål och staden eftersträvar detta i samtliga bostadsområden.
FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2015
Under 2015 färdigställdes nära 1 700 bostäder i Malmö, varav övervägande
del lägenheter i flerbostadshus. Liksom de byggstartade bostäderna utgjordes
60 procent av de färdigställda bostäderna av hyresrätter (inklusive specialbostäder), 30 procent bostadsrätter och tio procent småhus.
MKB är den byggherre som under året färdigställt flest bostäder, cirka 30
procent av alla färdiga bostäder. Med drygt 500 färdigställda bostäder når
därmed MKB det produktionsmål staden satt i ägardirektiven.
11
OLIKA UPPLÅTELSEFORMER
För att bostadsmarknaden ska fungera för alla stadens invånare måste det finnas bostäder av alla typer, storlekar och upplåtelseformer. I Malmö stad finns
153 500 bostäder varav 46 procent är hyresrätter, 36 procent bostadsrätter
och 15 procent äganderätter. En tredjedel av hyresrätterna ägs och förvaltas
av MKB, Malmös kommunala bostadsbolag. Malmö stad har beslutat att
inte sälja ut någon del av det allmännyttiga bostadsbolaget MKB eftersom
hyresrätten är en viktig del i stadens bostadsförsörjning. Hyresrätter är viktiga både för nya hushåll på bostadsmarknaden och för hushåll som inte är så
kapitalstarka.
Intresset för att bygga hyresrätter har varit god under året. Mycket beroende
av det låga ränteläget men också ett ökande behov av bostäder generellt för
Malmö befolkningsökning. Lågt ränteläge, stort behov av bostäder är grundläggande, bolånetak med åtföljande krav på eget kapital och i övrigt svårigheter att finansiera sig leder därutöver till tyngdpunkt på hyresrätter istället
för bostadsrätter. Bostadsrättsproduktionen har ökat under 2015 efter en
svagare volym 2014. Även det mycket beroende av det låga ränteläget men
även som effekt av ett stort behovstryck på bostadsmarknaden i Malmö.
Ombildningar av hyreslägenheter
Nära 9 500 lägenheter har ombildats från hyresrätter till bostadsrätter under
perioden 1999-2015. Antalet färdigställda bostäder under samma period var
14 700. Sedan 1999 har antalet ombildningar ökat för varje år, undantaget
2006. År 2009 bröts trenden och antalet ombildningar minskade kraftigt.
Sannolikt berodde nedgången på finanskrisen som bröt ut då. För att ett köp
ska kunna genomföras, och därmed en ombildning, krävs att två tredjedelar
av hyresgästerna är för en ombildning, att fastighetsägaren vill sälja och att
det finns ekonomiska förutsättningar för ett köp.
12
Antalet ombildade lägenheter har ökat svagt i Malmö sedan 2012 men är
fortfarande på en låg nivå jämfört med åren 2002 – 2008. De nio fastigheter
med totalt 178 lägenheter som såldes till bostadsrättföreningar under 2015
finns i Rådmansvången, Rönneholm, Norra Sofielund, Gamla Staden, Östra
Skrävlinge och Södra Sallerup.
OMBILDNINGAR AV HYRESRÄTTER 1995-2015
Källa Hittabrf.se
Ombildningar av hyreslägenheter 1999-2015
1400
1257 1283
1198
1200
1058
1000
878
828
875
800
555
600
481
400
287
194
200
0
89
114
95
163
178
15
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
13
EN REGIONAL BOSTADSKÖ
Bostadsförmedlingen Boplats Syd har en tydlig regional
inriktning och under 2015 genomfördes förmedlingsuppdrag till fler än 35 fastighetsägare i sju kommuner i
Skåne. Under 2015 förmedlades drygt 4 500 lägenheter
vilket var 140 fler än under 2014. Den genomsnittliga
kötiden hos Boplats Syd ökar och den 31 december
2015 var den genomsnittliga kötiden drygt tre år att
jämföra med närmre tre år under 2014.
Utveckling av antalet kunder i bostadskön
Sedan starten 2009 har Boplats Syd haft en ständig
tillväxt av bostadssökande till kön med en nettoökning
om cirka 10-12 000 kunder per år de senaste åren.
Faktorer som påverkar tillströmningen av nya kunder är
huvudsakligen folkökning och demografisk utveckling,
prisökningar på den ägda marknaden, utbudet av nya
bostäder samt kännedom om Boplats Syd hos regionens
invånare.
Antalet registrerade sökande var över 58 000 vid årsskiftet, vilket är 11 700 fler än under 2014. Andelen aktiva
i kön, definierat som personer som gör tio intresseanmälningar eller fler per år, har under de senaste åren
minskat och låg under 2015 på 23 procent. Det verkar
alltså som att fler och fler registrerar sig i avsikt att spara
kötid för att söka lägenhet senare.
Lägenhetsinflödets utveckling
De yttre faktorer som påverkar inflödet av bostäder till
Boplats Syd är framförallt nyproduktion av bostäder,
rörligheten på bostadsmarknaden samt Boplats Syds
egna proaktiva arbete för att hitta nya samarbetspartners.
Malmös kommunala bostadsbolag MKB, liksom ett
växande antal privata aktörer, lämnar alla sina lediga
lägenheter till Boplats Syd. En allt större andel av de
inlämnade lägenheterna kommer från privata fastighetsägare. Under 2015 lämnades fyra av tio lägenheter av
privata fastighetsägare.
Studenter, ungdomar och seniorer
Drygt hälften av de som står i bostadskön är mellan
18 och 34 år och cirka tio procent är över 65 år. Under
2015 förmedlades 74 seniorlägenheter och kötiden för
dessa är nära fem år.
Kötiden för studentbostäder är cirka 16 månader och
det förmedlades 530 studentbostäder under året. Antalet
ungdomsbostäder som förmedlas var 40 stycken, och
den genomsnittliga kötiden för dessa var drygt två år.
14
2. PLANLÄGE OCH
PROGNOS FÖR
BOSTADSBYGGANDE
SAMMANFATTNING
Malmös befolkning växer kraftigt genom ökat
barnafödande och ökad inflyttning till Malmö.
Inflyttning från utlandet har länge utgjort en stor del
av befolkningsökningen och den väntas öka under
kommande år. Dock är de befolkningsprognoser som
görs mycket osäkra mot bakgrund av asylinvandringen som påverkas av regler i Sverige och EU. Med
de prognoser som gjorts tidigare kommer staden
att växa med 5 000 personer per år framöver och
utmaningen att bygga i takt med befolkningsökningen kvarstår. Att tillskapa bostäder för hushåll med låg
inkomst är en ytterligare utmaning under rådande
villkor på bostadsmarknaden.
Det finns goda förutsättningar för att bostadsbyggandet ska fortsätta hålla höga nivåer i Malmö stad.
Planberedskapen är god och i översiktsplanen finns
utrymme för 53 000 fler bostäder på 20 års sikt.
Framöver behöver tempot i bostadsbyggandet höjas
vilket blir en stor utmaning med hänseende till att
det redan idag befaras bli kapacitetsbrist i byggsektorn med höga mål för bostadsbyggandet.
Malmös framtida bostäder kommer dels att ske
genom förtätning av staden, dels genom stadens
utbyggnadsområden.
BEFOLKNINGSPROGNOS
I dagsläget är det svårt att göra befolkningsprognoser.
Enligt tidigare prognoser förväntas Malmös befolkning
fram till 2020 öka till cirka 349 000 personer. Folkökningen förväntas vara drygt 31 000 personer under den
närmaste femårsperioden.
Den faktor i prognosen som är svårast att förutsäga är
flyttningarna eftersom antalet in- och utflyttade beror på
en mängd omvärldsfaktorer som i sin tur kan vara svåra
att förutse. Benägenheten att flytta är främst kopplad
till ålder men även till kön. 20-30åringar flyttar mer
jämfört med övriga åldersgrupper och kvinnor i större
utsträckning än män.
Ökning i olika åldersgrupper
I Malmö har antalet födda ökat under en lång tid och
förväntas fortsätta att öka med cirka 70 nyfödda ytterligare per år fram till 2020. Antalet döda antas minska
något varje år till prognosperiodens slut och ligga på cirka 2 500. Prognosen tyder på att den befolkningsökning
som har varit kommer att fortsätta. Åldersgrupperna
som går i grundskolan kommer att öka mest procentuellt, 27 procent fram till år 2020, vilket motsvarar cirka
8 400 fler i åldrarna 6-15 år. Förskolebarnen väntas öka
med 10 procent vilket innebär cirka 2 300 fler år 2020
jämfört med 2014. Gymnasieeleverna väntas under åren
2016-2018 minska i antal för att sedan öka igen, men
detta är en osäker prognos med tanke på tillskottet av
15
349 000
MALMÖBOR
2020
asylsökande i dessa åldrar. Utvecklingen av samtliga i grundskole- och gymnasieåldrarna påverkar den kommunala planeringen och utbyggnadstakten
av lokaler. Gruppen yngre pensionärer i åldern 65-79 år förväntas öka med
cirka 4 800 personer. Gruppen 80-84 år förväntas öka med knappt 500 fram
till 2020. Gruppen 85 år och äldre förväntas minska med cirka 700 fram till
år 2020.
Osäkra prognoser för asylinvandring
Befolkningsprognosen från 2015 gjordes innan asylinvandringen ökade
kraftigt under hösten. Under året inkom nästan 163 000 asylansökningar till
Migrationsverket och vid årsskiftet var knappt 182 000 inskrivna i väntan
på beslut. Den snabba förändringen har gett ökade handläggningstider och
tillskottet i befolkningen väntas framförallt 2017 och 2018, då Migrationsverket börjat fatta beslut i större skala. Det finns en prognosmässig osäkerhet
kring asylinvandringen, både med hänsyn till antal som tar sig till Sverige
men också tillfälliga uppehållstillstånd och förändrade regler kring anhöriginvandring. Det framstår dock som troligt med en ökad tillväxttakt på Malmös befolkning de kommande åren, med tanke på det stora antalet individer
som redan idag befinner sig i landet som asylsökande.
Under 2016 kommer omkring 900 ensamkommande flyktingbarn att anvisas till Malmö vilket ger ett behov av 30–40 boenden för anvisade barn och
barn med permanent uppehållstillstånd (enbart för 2016). Den nya lagen
om anvisning av vissa nyanlända för bosättning beslutades i januari 2016.
Till följd av lagen anvisas 488 personer till Malmö under 2016. Hälften av
dem är singelhushåll. Därtill kommer behov av tillfälliga bostäder för transit. För detta krävs en särskild kraftsamling inom kommunen.
16
MÖJLIGA
BYGGSTARTER
2000
PROGNOS FÖR BYGGSTARTER
Arbetet med att ta fram detaljplaner för bostäder har under många år pågått
intensivt vilket gör att det i Malmö finns goda förutsättningar för bostadsbyggande de närmsta åren. Stadsbyggnadskontoret har i dagsläget pågående
detaljplaner för över 6 000 bostäder, varav en tredjedel är på kommunal
mark. Utöver det finns omkring 8 000 bostäder i klara detaljplaner som är
under är under utbyggnad i olika skeden.
För 2016 så finns det med bakgrund av planförutsättningar en stor möjlighet
att antalet byggstartade bostäder överstiger 2 000. Dels finns det redan i januari 2016 beviljade bygglov för 1 000 bostäder som är möjliga att byggstarta under våren, dels en stor andel byggrätter i klara detaljplaner som byggs
ut kontinuerligt. Bostadsbyggandet kommer att ske i flera delar av Malmö,
men med en fortsatt tonvikt i Hyllie, Limhamns gamla hamnområde, Västra
hamnen, Elinegård och Norra Sorgenfri.
PLANER PÅ GÅNG
Under 2015 har planarbeten för bostäder framförallt pågått i Malmös tre
större utvecklingsområden; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård samt vid Limhamns
hamnområde och gamla cementfabrik.
Förtätning
Byggrätter för drygt 2 600 bostäder tillkom under 2015 genom nya lagakraftvunna detaljplaner, varav 1 000 bostäder på kommunal mark. Under
den senaste sexårsperioden har detaljplaner för 13 400 bostäder vunnit
lagakraft, vilket betyder drygt 2 200 bostäder per år i byggklara detaljplaner.
Planering av nya förtätningsprojekt, av olika karaktär
och storlek, pågår runt om i Malmö. Ett exempel är
detaljplanen för kvarteret Draken i Riseberga som ska
möjliggöra cirka 250 lägenheter inklusive LSS boende
och 20 radhus. Här ska också finnas plats för en förskola
och lokaler för handel.
Ett annat förtätningsexempel är sydvästra delen av kvarteret Cementen. Här ska fortsatt omvandlingen av området vid Limhamns gamla cementfabrik ske till blandad
stadsbebyggelse med bostäder men även service i form
av handel och centrumfunktioner som livsmedelsbutik,
verksamheter och kontor. Planen syftar även till att
bevara några av Cementsilorna inom planområdet och
ge dem en ny framtida användning som bostäder.
Fördjupningar och planprogram
Förutom detaljplanerna för fler bostäder pågår även ett
antal planprogram och fördjupade översiktsplaner som
ger nya utvecklingsmöjligheter för staden. Planprogram
är på gång bland annat i områdena Törnrosen, Holma-Kroksbäck och Stadionområdet och dessa kommer
sedan att ligga till grund för fler detaljplaner.
Under 2015 har arbete med fördjupade översiktsplaner
pågått i områdena Kirseberg, Nyhamnen och Södra
Hyllie. I Kirseberg innebär planförslaget att Kirsebergsstaden växer samman med Malmö centrum och
Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station,
av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt,
på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan.
Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder
men även handel och kontor, och området har kapacitet
att rymma minst 4 200 nya bostäder och lika många
arbetsplatser. Planen ska bygga vidare på översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer,
och även ta riktlinjerna ett steg vidare genom att sätta
ramarna för den fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika förutsättningar.
17
Klara detaljplaner under 2015
Under 2015 vann detaljplaner med drygt 2 600 bostäder laga kraft i Malmö.
18
3. AKTUELLT I MALMÖ
SAMMANFATTNING
De nya förutsättningar som staden står inför medför
stora utmaningar. Uppdraget att verka för ökat
bostadsbyggande kvarstår i högsta grad och det
handlar om att arbeta för höjt tempo i bostadsbyggandet. Bostadsbyggandet har ökat under de senaste
åren men det räcker inte och Malmös engagemang
i frågan fortsätter lika fullt. Samtidigt har många
hushåll i staden svag ekonomi och saknar förmåga att
efterfråga bostäder på marknadens villkor. Inte minst
är den stigande strukturella hemlösheten ett allvarligt
tecken på detta. Framöver kommer Malmö att fortsätta arbetet med att skapa incitament för marknadens aktörer att bygga bostäder i alla segment, även
de med lägre kostnader för hushållen, men också att
söka efter innovativa lösningar i stadsbyggnadsprocessen och bostadsbyggandet.
Viktiga satsningar har under året varit Bolotsverksamheten som nu har permanentats. Arbetet med
Sverigeförhandling har handlat om att samla underlag för de förhandlingar som sker under 2016. Det
är viktigt att skapa långsiktigt hållbara lösningar för
att förebygga och minska hemlöshet och här arbetar
kommunen med en rad lösningar. Det handlar om
att skapa boenden som fungerar för hushållen men
också att minska kommunens kostnader för dyra tillfälliga lösningar. Under senhösten påbörjades arbetet
med att skapa boendelösningar för de nyanlända
invandrare som anvisas kommunen under 2016.
MALMÖS STORA UTMANINGAR
Att på kort sikt öka bostadsbyggandet så att det matchar
befolkningsökningen kräver särskilda insatser och förutsätter att de begränsningar och hinder som finns för
att klara bostadsförsörjningen övervinns. Idag finns ett
glapp mellan kommunens ansvar för bostadsförsörjning,
statens ansvar och det marknadsdrivna bostadsbyggandet som utmanar möjligheterna att trygga boendet för
grupper med låg betalningsförmåga.
Höjt tempo
Tempot i bostadsbyggandet måste höjas genom att skapa
incitament att starta upp byggprojekt på detaljplanelagd
mark. Gapet mellan den marknadsmässigt betingade nyproduktionen och behovet av nya bostäder har ständigt
växt. Det är därför viktigt att ge förutsättningar för och
stimulera bostadsproduktion till rimliga kostnadsnivåer
för medelinkomsttagare och att billigare bostäder frigörs
i det befintliga bostadsbeståndet. Samverkan med marknadens aktörer är en avgörande komponent i stadens
arbete med att öka bostadsbyggandet. Men för att klara
situationen behöver den kommunala planeringen kompletteras med statliga initiativ och insatser.
Stadens investeringar
För att klara bostadsutbyggnad krävs stora investeringar
i form av utbyggnad av nya bostadsområden, skolor,
förskolor och infrastruktur. Det kommer att resultera i
högre driftskostnader för Tekniska nämnden än vad som
19
medges för kommande år. Att de komplexa utmaningar som finns i bostadsförsörjningen på kort och lång sikt betraktas med ett helhetsperspektiv
är nödvändigt. Med en bred helhetssyn kan nya finansieringsmodeller och
samhällsekonomiska analyser samverka och ge nya möjligheter.
Boende för olika grupper
Rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka så att det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas optimalt. Det finns behov av att förändra statliga regelverk och skatteregler så att hushållens möjlighet att efterfråga nyproducerade
bostäder förbättras och för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
En stor del av stadens framtida invånare kommer att bestå av nyanlända
flyktingar med begränsad betalningsförmåga. Redan idag kan inte marknadskrafterna tillgodose bostadsbehoven i staden. Behoven är svåra att bedöma,
bland annat beroende på osäkerhetsfaktorer avseende antalet asylsökande
som i väntan på beslut bor i eget boende, exempelvis hos släkt eller vänner
(EBO). För att sörja för nyanländas behov krävs särskilda åtgärder. Det blir
svårt eller omöjligt att utan statliga insatser, översyn av regelverk och nya finansieringsformer för bostadsbyggande möta det bostadsbehov som uppstår
genom flyktinginvandring både vad gäller vuxna och ensamkommande barn.
Kort och lång sikt i planeringen
20
Bostäder för anvisade flyktingar och ensamkommande barn måste lösas
omgående men konsekvenserna av de nya förutsättningarna för den långsiktiga planeringen är svåröverskådliga. Att kapaciteten i översiktsplanen
kontinuerligt behöver ses över för medellång och längre sikt står klart. Att
alltid upprätthålla en god planberedskap i form av detaljplanlagd mark är
självklart. Det är också viktigt att frågor kring utbyggnad av infrastruktur
(spårväg med mera), rekreationsområden och andra samhällsfunktioner inte
får stå i motsats till ett ökat bostadsbyggande, tvärtom. Samma sak gäller
kvalitet och miljöaspekter.
Tilläggsbudget för 2016
Med anledning av ny befolkningsprognos med betydligt högre befolkningsökning beslutade kommunfullmäktige i mars 2016 om tilläggsbudget för
2016. Ett av områdena som kräver ökade resurser är krafttag för fler bostäder
och Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden och Miljönämnden tilldelades tillsammans 6,5 miljoner kr utöver ordinarie budget. Det handlar om
att öka organisationens kapacitet för planerings-, bygglovs, och markärenden
och säkerställa att staden kan möta bostadsbyggare och entreprenörers intresse och vilja att investera i staden.
SVERIGEFÖRHANDLINGEN
Sverigeförhandlingen syftar dels till att bygga höghastighetsjärnvägar från
Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö, dels till att öka
kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i
storstäderna. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra
byggandet av cirka 100 000 nya bostäder. Detta ska ske genom förhandling
om medfinansiering av olika infrastrukturprojekt där många aktörer kan
delta. I slutändan ska finansieringen komma från såväl staten, berörda kommuner och landsting samt från brukaravgifter och privata investerare. Under
2015 var arbetet inne i en faktainsamlingsfas och för att under 2016 gå in i
en förhandlingsfas. Malmö stad redovisar på vilket sätt staden planeras att
växa, hur många bostäder som kan tillkomma samt kopplingen till kollektivtrafik, främst spårburen.
BOSTADSBYGGANDE I OLIKA LÄGEN
I de bostadspolitiska målen för Malmö anges att stadenska verka för en
funktionsblandad stad och motverka boendesegregation genom att stimulera
ett allsidigt bostadsbyggande vad gäller olika upplåtesleformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som
motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat
utbud av bostäder. Varje år byggs det i genomsnitt cirka 1 400 nya bostäder i
Malmö och nedan ges några exempel på vad som byggs och planeras i staden
med koppling till de bostadspolitiska målen.
Ett förtätningsprojekt i den täta staden är Nytorp 2, belägen inom området
Lorensborg strax väster om Stadionparken. Befintliga bostadshus på fastigheten är uppförda 1957-1958 och ritade av Fritz Jaenecke och Sten Samuelson.
Projektet omfattar en påbyggnad av fastighetens fyra bostadshus med en
våning samt tillhörande trapphus. Det är ett bra exempel på en komplettering som ger variation till befintligt bostadsbestånd.
På fastigheten Portvaktshuset 1, belägen längs Limhamnsvägen omgärdat av Portvaktsgatan, Betonggatan och Sluringgatan, byggs ett
seniorboende i 4-5 våningar plus takvåningar. Bostadshuset rymmer
50 bostadsrättslägenheter, som är fördelade mellan 1-4 rum och kök.
Exempel på seniorboende.
Fastigheten Klippern 4 är belägen strax norr om Lilla Varvsgatan och mitt
för Stapelbäddsparkens skateanläggning. Ett flerbostadshus och hotell uppförs på fastigheten som ett pilotprojekt med inriktning mot cykelboende/
kollektivtrafik och cykelturism och där bilinnehav är noll. Bilpoolsavtal samt
ett stort antal mobilitetsåtgärder ingår som en del av projektet. Cyklar för
bostäderna placeras dels lätt åtkomliga i markplanet, dels på loftgångar vid
varje lägenhet och dels i upphöjda cykelställ.
Under 2015 byggstartades flera projekt utmed Hyllie allé. Saga 1 är ett
av projekten där byggnaderna bildar ett storgårdskvarter med både
flerbostadshus samt en fristående radhuslänga. Idén med kvarteret är
att skapa stor variation av bostäder som möjliggör en boendekarriär,
från studentbostäder till familjeboende i radhus. Bottenvåningen mot
Hyllie allé aktiveras med butiker. Projektet ingår i byggherredialogen
Hyllie samt redovisas även i Miljöbyggprogram Syd. Det är förutom
variationen av hustyper ett bra exempel på hur staden byggs samman
och länkar nya Hyllie med befintlig stadsbebyggelse.
I omvandlingsområdet Norra Sorgenfri påbörjades under 2015 den första bostadsbyggnationen i kvarteret Föraren 2 som består av 43 lägenheter samt två lokaler. I Föraren 3 byggs 10 lägenheter för LSS-boende,
samt gemensamma utrymmen och personalrum. Marklägenhet har
utgång till uteplats. Fastigheten har gemensam gård med fastigheten
Föraren 2. Projektet är ett exempel på omvandling av centralt belägen
mark och hur man där skapar förutsättningar för ett varierat boende.
Malmö stads ambitioner att bygga för alla grupper kan exemplifieras
med projektet Trädstubben 1, belägen på Segevång öster om fd. Östra
Sjukhuset. Här uppförs två flerbostadshus med totalt 76 hyreslägenheter samt förrådsbyggnader. Byggnaderna kommer att uppföras med
ett koncept som benämns Kombohus plus. Koncepten är framtagna
av SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, och är typhus som är
upphandlade av SABO för att möjliggöra en kortare byggprocess.
21
ÖKAT BOSTADSBYGGANDE
1
HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING
Antagen av kommunstyrelsen 2014-11-26
Ökat bostadsbyggande har varit högt prioriterat i Malmö stads arbete under
många år. Att lösa den knuten ger effekter på de andra stora utmaningarna
eftersom det handlar om att bostadsbyggandet ska hänga med befolkningsutvecklingen.
För att skapa goda förutsättningar för ökat bostadsbyggande har staden som
mål att ta fram detaljplaner för 2 000 bostäder varje år och att fastighetskontoret möjliggör byggstart av 1 500 bostäder per år. Av bostäderna som byggs
på kommunal mark ska hälften upplåtas som hyresrätt. Även då staden når
målen sker inte bostadsbyggandet i tillräcklig omfattning.
Bolotsen fångar frågorna
Handlingsplan för bostadsförsörjning
utgår från Malmös bostadspolitiska
mål och antogs under 2014. I den pekas tre stora utmaningar ut för staden
att kraftsamla kring framöver för att
kunna nå de bostadspolitiska målen;
•
att öka bostadsbyggandet
•
att skapa fler möjligheter till bostad för hushåll med låg inkomst
•
att minska hemlösheten.
22
För att ytterligare verka för goda förutsättningar för bostadsbyggande,
oavsett konjunkturläge sjösattes ett nytt sätt att arbeta med bostadsprojekt
under 2014 i form av en Bolots och under 2015 permanentades tjänsten.
Målet är att arbeta för att överbrygga mellanrum mellan aktörer, förvaltningar och avdelningar för att viktiga frågeställningar inte ska hamna mellan
stolarna. Målet är också att stärka stadens dialog med bostadsmarknadens
aktörer, samt att hitta och generera idéer och innovationer kring ökat
bostadsbyggande och implementering av dessa. Bolotsen ska identifiera och
lösa knutar som kan uppstå i bostadsprojekten i samarbetet mellan staden
och aktörer samt att hjälpa till att driva processer som fastnat. Det kan till
exempel handla om att lösa målkonflikter.
En annan viktig del av arbetet är att fånga och följa idéer och projekt som är
innovativa och utvecklar stadsbyggnadsprocessen. Arbetet ska bidra till att
finna nya innovativa lösningar som på sikt kan leda till nytt förhållningssätt
hos både kommun och branschen och därigenom bidra till fler nya bostäder.
Tillsammans med aktörer och berörda förvaltningar handlar det om att testa
innovationer och idéer i verkliga projekt. Förtätning av staden är ett exempel
som utmanar stadsbyggnadsprocessen och i många fall kräver extra insatser
och nya idéer där bolotsen kan vara en resurs.
Ett flertal projekt har under 2015 kommit framåt som haft karaktär av det
som beskrivits ovan. Vanliga frågeställningar är kopplat till att bygga i den
täta staden, och konsekvenser det ger till exempel kring buller och parkeringsfrågor. Det är en stor utmaning för staden och stadens byggherrar att
fortsatt använda marken effektivt och klara av behovet av nya bostäder till
rimliga kostnader inom ramen för översiktsplanens intentioner.
Bolotsen är en ingång i staden för nya byggherrar men är även en väg för
etablerade byggherrar för att underlätta kontakten kring vissa frågeställningar
som ligger utanför det ordinarie plan-, bygglovs- och exploateringsarbetet.
Viktig dialog med byggherrar
En viktig roll för Bolotsen så väl som för stadens politiker och tjänstemän
är att arbeta med dialogen med bostadsmarknadens aktörer. Under 2015
anordnades en större träff i juni med politiker, direktörer och tjänstemän
för att föra dialog om hur staden och aktörerna gemensamt kan arbeta för
att skapa fler bostäder i Malmö. Under året har även en rad frukostmöten
med en handfull byggherrar och kommunala tjänstemän ägt rum kring olika
aktuella teman; dialogen mellan staden och aktörerna, tillgången på bostäder
som barnfamiljer kan ha råd med, Sverigeförhandlingen samt planprocessen.
FLER BOSTÄDER FÖR HUSHÅLL MED LÅG INKOMST
Utvecklingen i Malmö är tudelad; antalet malmöbor som har hög utbildning och goda inkomster ökar, samtidigt har stora grupper i staden svårigheter på bostadsmarknaden för att de saknar inkomst eller fast försörjning.
En viktig princip är att i Malmö ska alla ha tillträde på bostadsmarknaden
på lika villkor. En följd av lågt bostadsbyggande är hård konkurrens om
bostäderna som finns på bostadsmarknaden. Det leder till att hushåll med
svag betalningsförmåga får än svårare att finna en lämplig bostad. Malmö har
en ung befolkning och många nyanlända flyktingar, grupper som generellt
har en svag betalningsförmåga och svag förankring på bostadsmarknaden.
Malmö präglas också av relativt låg sysselsättningsgrad. Hushållens ekonomi är avgörande för möjligheterna att efterfråga en lämplig bostad. Många
fastighetsägare accepterar inte försörjningsstöd som inkomst idag vilket
innebär att nära 10 000 hushåll i staden är hänvisade till de få fastighetsägare
som gör det (MKB är en av dem). Boplats Syd arbetar aktivt för att fler ska
godkänna försörjningsstöd som inkomst.
De bostadspolitiska målen Malmö ska alla ha tillträde till bostadsmarknaden
på lika villkor. En stor utmaning är att skapa förutsättningar för bra boende
till en rimlig kostnad även för hushåll med låga inkomster. Bostäder med
lägre hyror finner man främst i det befintliga och oftast lite äldre bostadsbeståndet. Bostäder behöver dock byggas i alla prissegment i Malmö. En
viktig förutsättning för att hushåll med svag betalningsförmåga ska finna en
lämplig bostad är att det finns hyresrätter till rimliga kostnader.
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har genererat ett antal uppdrag
och arbeten som rör bostadsförsörjningen, tre av dessa leds av stadsbyggnadskontoret inom ramen för arbetet med bostadsförsörjning; Utred möjligheten
att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som
uppfyller kvalitets- och miljökrav samt Fortsätt utvecklingsarbetet för att minska
bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser och Fortsätt och utveckla
arbetet med bladnade upplåtelseformer i Malmö. Uppdragen har påbörjats och
kommer att fortsätta under 2016. Det förstnämnda är planerat att slutrapporteras under 2016 och arbetas in i kommande bostadspolitiska mål och
handlingsplan för bostadsförsörjning medan de två sistnämnda är pågående
arbete som följs upp kontinuerligt i och med Lägesrapport för bostadsförsörjning.
23
Funky Rooms
Genom UngBo sökte och fick stadsbyggnadskontoret medel från Boverket
för att genomföra en idétävling, Funky Rooms, som syftade till att hitta nya
smarta design- och tekniklösningar för kök och badrum. Våtrum tar proportionellt stor plats i små lägenheter och är dyra att bygga. Förhoppningen är
att genom Funky rooms hitta förslag på hur dessa ytor kan göras mindre och
billigare utan att kompromissa med funktion eller tillgänglighet. Tävlingen
lanserades under Almedalen i juli och arrangeras i samarbete med JM, HSB
och MKB. Tävlingen avgjordes under våren 2015 med prisutdelning i närvaro av bostadsminister Mehmet Kaplan den 20 mars och utställning av de
vinnande bidragen på Formdesign Center. Flera av förslagen plockades upp
av de byggherrar som var med och drev tävlingen och kommer att utvecklas
för att omsättas i praktiken.
Förslag på innovativ planlösning för
lägenhet på 25 kvadratmeter med ett
fullt tillgängligt badrum.
MINSKA HEMLÖSHETEN
STRUKTURELL OCH SOCIAL
HEMLÖSHET
Det är stora skillnader mellan den
grupp som är hemlösa av strukturella
skäl och den som har en egen social
problematik framför allt när det gäller
könsfördelning, antalet barn och hur
stor andel som är födda i Sverige.
Det blir allt tydligare att bristen på hyresbostäder, och framför allt hyresbostäder med rimliga hyresnivåer, har stor betydelse för hur hemlöshetssituationen utvecklats i Malmö. Det är nämligen främst den strukturellt betingade hemlösheten som ökar. Den omfattar personer som inte har ekonomiska
förutsättningar att konkurrera på rådande bostadsmarknad och därför
vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp med att lösa sin boendesituation.
Det gäller t ex relativt nyanlända till Sverige, ungdomar och låginkomsttagare. Gruppen som är hemlös av strukturella orsaker har de senaste tre åren
ökat med 15 procent till att utgöra 65 procent av av de vuxna hemlösa. De
senaste fyra åren har den strukturellt betingade hemlösheten varit större än
den grupp hemlösa som har en egen social problematik i form av missbruk,
psykisk ohälsa eller samsjuklighet.
Ett exempel på personer som har mycket svårt att få en bostad på den reguljära bostadsmarknaden är de, främst kvinnor, som efter att ha utsatts för våld
i nära relationer, lämnat den bostad de delat med förövaren. En majoritet av
de hemlösa har endast behov av en egen bostad och enligt socialsekreterarnas
bedömning handlar det om 79 %, en ökning med 3 % sedan förra året. I
kartläggningen 2015 utgör ensamstående utan barn liksom tidigare år den
största gruppen hemlösa. De ensamstående männen är flest, 636 av totalt
851 personer. Antalet hushåll med barn ökar dock mest och även det totala
antalet barn ökar kraftigt.
HEMLÖSHETEN ÖKAR
24
Malmö Stad genomför årligen en kartläggning som ger en ögonblicksbild av
hemlöshetssituationen den 1 oktober
och månaden dessförinnan. Den beskriver således inte hur det ser ut i ett
längre perspektiv som t ex hur många
som varit hemlösa någon period under
året som gått. Kartläggningen visar att
gruppen som är hemlös av strukturella
orsaker ökar snabbt.
Personer
1000
900
871
800
714
700
600
500
522
534
527
507
512
400
300
540
340
326
490
360
566
407
428
Strukturell
462
Social
200
100
0
2008
BARN I HEMLÖSA HUSHÅLL
250
Antal barn i hemlösa hushåll fördelat på stadsområde 2013 till 2015.
200
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
150
År
År 2013
År 2014
100
År 2015
50
0
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Malmö stads arbete mot hemlöshet
En av de viktigaste insatserna är att på olika sätt förebygga hemlöshet. Stadsområdena har ett mycket bra samarbete med såväl budget- och hyresrådgivningen som hyresvärdar och kronofogdemyndigheten för att förhindra
uppsägning och avhysning. Det bedrivs ett omfattande arbete för att möta
behoven hos hemlösa i staden och kommunen har ett brett spektrum av
resurser att tillgå som utökas kontinuerligt. Eftersom hemlösheten drastiskt ändrat karaktär under de senaste åren har andra förvaltningar, utöver
kommunens socialtjänst, involverats i arbetet med att försöka åtgärda problematiken. Stadsfastigheter har, efter beställning av stadsområden, köpt in små
bostadsrätter som ska ingå i kommunens bestånd för andrahandsuthyrning.
Prioriterade för dessa är unga som kommer ut från behandlingshem och inte
har någon bostad och unga som inte kan bo tillsammans med föräldrarna
och därför placeras på dyra behandlingshem trots att det enbart är en bostad
med tillgång till stödinsatser de behöver.
Sociala resursförvaltningen ansvarar för kommungemensamma resurser och
för upphandling av dygnsboenden samt natthärbärgesplatser. Den grupp
hemlösa som har en social problematik har genom bostadsbristen fått allt
svårare att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden varför utbyggnaden av speciella resurser i stor utsträckning varit inriktad på dem. Sociala
resursförvaltningen driver bl a ett ”Bostad först-program” som bygger på att
en egen bostad är grundläggande för att kunna åstadkomma andra förändringar i tillvaron. Under de senaste åren har kommunen tvingats bygga upp
särskilda resurser även för personer som med en bostadsmarknad i balans
inte skulle ha kommit i fråga för insatser från socialtjänsten för sitt boende.
Det senaste tillskottet är ett akutboende för strukturellt hemlösa barnfamiljer
som uppfyller inspektionen för vård och omsorgs krav på skälig boendestandard för barn.
Utöver de kommungemensamma resurserna har respektive stadsområde
egna boenden för hemlösa och de köper även in boendeplatser av privata
entreprenörer samt hotell. Vid årsskiftet 2015/2016 hade kommunen 1 205
lägenheter för andrahandsuthyrning till hemlösa. 478 av dem var genomgångs-/referensboenden som ska underlätta en ingång på den ordinarie
bostadsmarknaden medan övriga ska övergå till förstahandskontrakt under
förutsättning att hyresgästen uppfyller hyreslagens bestämmelser och hyresvärdens krav.
I november 2013 beslutade kommunstyrelsen om flera uppdrag som berör
hemlöshetsområdet. De gäller bland annat en kommungemensam
bostadsrådgivning för alla malmöbor där beslut kommer att fattas under
2016. I den översyn av den kommunala organisationen som ska genomföras
under 2016 ingår att ta fram en tydlig och ändamålsenlig struktur för kom
munens arbete mot hemlöshet där kompetenser från olika delar av kommunens organisation tas tillvara. Oavsett hur kommunen utformar arbetet mot
hemlöshet kvarstår dock att det primärt är ett ökat bostadsbyggande och fler
hyresbostäder med rimlig hyresnivå som, både kort- och långsiktigt, kan ge
positiva effekter för hemlösa i Malmö.
25
4. UPPFÖLJNING AV
DE BOSTADSPOLITISKA
MÅLEN
26
OM BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ
Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Den 1 januari 2014 trädde en ny bostadsförsörjningslag
ikraft som tydliggör kommunernas ansvar vad gäller
bostadsförsörjning. Grunden i lagen är liksom tidigare
att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i
goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder
för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Men
nu ingår också mer specifikt vad som ska ingå i riktlinjer för bostadsförsörjning eftersom många kommuner
tidigare underlåtit detta. Riktlinjerna ska innehålla
kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling
av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser
för att nå uppsatta mål, samt hur kommunen har tagit
hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer
och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Det
finns även ett tillägg att om förutsättningarna ändras för
de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och
antas av kommunfullmäktige.
Riktlinjer för bostadsförsörjning
Malmö stad antar varje mandatperiod nya bostadspolitiska mål och den 22 november 2012 antogs nya bostadspolitiska mål för Malmö stad av kommunfullmäktige. De bostadspolitiska målen för Malmö beskriver i tio
punkter på vilket sätt staden vill att bostadsmarknaden
ska utvecklas. Under 2014 antog kommunstyrelsen i
Malmö stad en ny handlingsplan för bostadsförsörjning.
Handlingsplanen fokuserar på tre av Malmös stora
utmaningar för bostadsförsörjningen; ett generellt ökat
bostadsbyggande, bostäder för hushåll med låga inkomster samt att minska hemlösheten. Tillsammans med
Utbyggnadsstrategi för Malmö (samråd under 2015) utgör handlingsplanen Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning. Genom att detta görs uppfyller Malmö stad
lagkraven för bostadsförsörjning. En utbyggnadsstrategi
som redovisar var i staden bostadsutbyggnaden bör ske
under kommande år utgör ett viktigt underlag för både
Handlingsplan för bostadsförsörjning och för ÖP 2012.
Utbyggnadsstrategin kommer att antas under första
halvåret 2016.
Nya riktlinjer för bostadsförsörjning
Under 2016 startar en process för översyn och aktualitetsprövning av översiktsplanen. Integrerat i den tas nya
bostadspolitiska mål fram och parallellt med den tas en
ny handlingsplan för bostadsförsörjning fram. Utställningshandlingen för översiktsplanen och de bostadspolitiska målen beräknas ställas ut under vintern 2016-17.
27
HUR STÅR DET TILL MED BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN?
I Handlingsplan för bostadsförsörjning redogörs för
bostadsmarknadsläget i Malmö stad, hur staden arbetar
med de bostadspolitiska målen. De tre första målen är
övergripande för en bostadsmarknad som ska uppfylla
befolkningens behov och efterfrågan, medan de
efterföljande sju målen främst handlar om vad Malmö
stad ska göra för att bostadsbyggande, bostadsmarknad
och bostadskvaliteter ska fungera. MKB har en viktig
roll i flera av de bostadspolitiska målen. Mer om MKBs
insatser finns att läsa i MKBs årsredovisning.
Bostadspolitisk måluppfyllelse
På följande sidor följs de bostadspolitiska målen upp. I
flera mål anses stadens verksamhetsmål för att nå de bostadspolitiska målen vara uppfyllda. Detta betyder dock
inte att målen om en väl fungerande bostadsmarknad i
sig är uppfyllda, utan att målen har nåtts utifrån de faktorer som staden kan påverka kring bostadsbyggandet.
Några exempel på det är att det inte byggts i takt med
befolkningsökningen, det finns fortfarande bostadsområden, miljöer och bostäder som inte uppfyller den standard som Malmö stad önskar och bostadsmarknaden är
fortfarande segregerad.
Att nå målen
Det finns flera skäl till att de bostadspolitiska målen
inte låter sig uppfyllas snabbare. Dels sker förändringar
på bostadsmarknaden långsamt då det rör sig om stora
samhälleliga förändringar och fasta strukturer. Dessutom
ska många hushåll göra förändringar i sina bostadsmönster för att det ska synas i statistiken. Dels sker
bostadsbyggandet på marknadsmässiga principer vilket
gör att kommunen inte har full rådighet över vad som
byggs och när det byggs, konjunkturen avgör i allt större
utsträckning. Bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen avgörs av flera aktörer, varav kommunen är en.
Staten sätter spelreglerna och de finansiella möjligheterna tillsammans med kreditinstitut och långivare medan
byggherrarna står för själva bostadsbyggandet. Kommunen har dock viktiga verktyg till sitt förfogande som
ska nyttjas på bästa sätt. Malmö stad arbetar intensivt
med att skapa goda möjligheter och förutsättningar för
bostadsbyggande i staden genom sina redskap planmonopolet, mark- och exploatering och det allmännyttiga
bostadsbolaget. Ytterligare ett viktigt redskap för att
skapa goda förutsättningar för bostadsbyggande är en
bra dialog med byggherrar och stadens befolkning. Hur
det görs redogörs för vart och ett av de bostadspolitiska
målen på kommande sidor.
MÅL 1
Staden ska aktivt motverka boendesegregationen i Malmö
genom att stimulera till ett allsidigt bostadsbyggande i alla områden vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och
hustyper. Staden ska också verka för en funktionsblandad stad,
där boende blandas med arbetsplatser och annan service.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Vid planläggning planeras för olika typer av boendeformer genom att bl a lägga in kvarter med radhus i områden som tidigare varit dominerade av flerbostadshus.
Vid marktilldelning eftersträvas en bra blandning av
upplåtelseformer i de olika områdena.
28
Fastighetskontoret arbetar med markanvisningsavtal,
köpeavtal och tomträttsupplåtelser för att skapa variation i upplåtelseformerna. Fastighetskontoret har som
mål att det varje år ska möjliggöras byggstarter av minst
1 500 nya bostäder per år på mark som tillhandahålls
av Malmö stad. Vidare ska fastighetskontoret bidra till
att hyresrätter byggs. Under 2015 har 2 200 bostäder
byggstartats, varav cirka 900 på mark som kommunen
tillhandahållit. Av de senare var 75 procent hyresrätter,
vilket innebär att målet om minst 50 procent hyresrätter
på stadens mark uppfyllts. När det gäller byggstartade
bostäder på kommunens mark omfattande detta 280
lägenheter inom Hyllie, varav 60 var bostadsrätter.
Exploateringsprojekt drivs i samtliga särskilt utpekade
områden (Botildenborg, Rosengård/Culture Casbah,
Holma, Sege Park och LIndängen). Blandade boendeoch upplåtelseformer eftersträvas.
Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att hänsyn tas vid
detaljplanering vilka olika hustyper och verksamheter
som behövs i området, och det kan då skrivas in i planhandlingarna. För samhällsservicen kan stadsbyggnadskontoret se behovet i ett större sammanhang och avsätta
ytor i detaljplanen.
Stadsbyggnadskontoret ansvarar för översiktsplanering,
utbyggnadsstrategi samt plan för samhällsservicens
mark- och lokalbehov i Malmö som ska bidra till en
funktionsblandad stad. En ny översiktsplan antogs i
maj 2014, och ur den har två följduppdrag sprungit; Utbyggnadsstrategi för Malmö stad samt Plan för
samhällsservicens markbehov i Malmö (PLASMA).
Utbyggnadsstrategi för bostäder och verksamheter syftar
till att lägga fast en prioriteringsordning och samordnad
produktionsplanering (med hänsyn till bostadsförsörjning, behov av arbetsplatser, budget och investerings-
planer samt utbyggnad av för- och grundskolor, parker,
infrastruktur, et cetera). Planerat antagande är sommaren 2016. PLASMA syftar till att klargöra det samlade
behovet av samhällsservice i Malmö; att föreslå principer
och prioriteringar för planering av samhällsservice i
enlighet med intentioner i översiktsplanen. Plasma går
till stadsbyggnadsnämnden för godkännande i juni.
Antagande i kommunstyrelsen sker preliminärt under
hösten 2016.
Malmö stad, har under ledning av Stadsbyggnadskontoret, tagit fram ett verktyg för sociala konsekvensbedömningar. Verktyget ska bidra till att sociala frågor tidigt
lyfts, ventileras och följs upp under planläggning och
projektering av nya områden och förtätningsprojekt Syftet är att en ökad social medvetenhet i planeringen ska
leda till att flera gruppers behov blir tillgodosedda och
att ansvaret för olika åtgärder förtydligas. Verktyget är
ett resultat av de erfarenheter som gjordes under pilotåret 2015 och revideringar kommer göras kontinuerligt i
takt med att ny kunskap om sociala faktorer tillförs.
Mer om vad Malmö stad gör för att nå de bostadspolitiska målen kan läsas i kapitel 3 Aktuellt i Malmö, om
vad som byggs i kapitel 1 Utvecklingen på bostadsmarknaden i Malmö 2015 och vad som planeras i kapitel 2
Planläge och prognos för bostadsbyggande.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Det är en komplex uppgift att bryta boendesegregation
och det tar lång tid att förändra utvecklingen. Det är också
svårt att mäta resultaten av stadens insatser inom arbete
med bostadsförsörjning för att bryta segregationen. Men
enligt forskningen har andelen blandade områden, socioekonomiskt och etniskt, minskat markant de två senaste
decennierna i Malmö.* En mängd omvärldsfaktorer påverkar boendesegregationen och ett viktigt led i att bryta oönskad segregation är arbete. (Läs mer om bostadsbyggande
och upplåtelseformer på sidorna 8-12 samt under mål 7.)
Verksamhetsmålen för stadens förvaltningar är fullföljda,
men för att minska boendesegregationen krävs kraftfullare
insatser.
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 50 procent för 2015.
* Tapio Salonen (2012): Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation en socioekonomisk analys av Malmö.
MÅL 2
Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som
motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god
tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Boplats Syd ska
underlätta förmedlingen av bostäder till de sökande.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Under 2015 förmedlade Boplats Syd 3 880 lägenheter i
Malmö. Genomsnittlig kötid till lägenhet i Malmö 2015
var 1 237 dagar. Antal förmedlade lägenheter genom
Boplats Syd ökade med drygt 140 lägenheter jämfört
med 2014. Boplats Syd arbetar aktivt med att få alltfler
privata fastighetsägare att erbjuda sina lediga lägenheter
via Boplats Syd, samt verkar för att fler fastighetsägare
ska godkänna försörjningsstöd som inkomst vilket är en
viktig förutsättning för att fler malmöbor ska kunna få
en bostad (Mer om Boplats Syds verksamhet i kap 2).
Lägenhetsenheten på Fastighetskontoret bildades 2005
och förvaltade då cirka 600 lägenheter för socialt boende. 2015 förvaltades 1 205 lägenheter för andrahandsuthyrning till hemlösa. 478 av dem var genomgångs-/
referensboenden som ska underlätta en ingång på den
ordinarie bostadsmarknaden medan övriga ska övergå
till förstahandskontrakt under förutsättning att hyresgästen uppfyller hyreslagens bestämmelser och hyresvärdens krav. Under 2015 anskaffade Lägenhetesenheten
268 nya hyresavtal, av dessa var 20 stycken genomgångslägenheter och resten övergångslägenheter. 86 av avtalen
var märkta för lägenheter i MKB för hemlösa barnfamiljer. Under året övertogs 206 avtal av hyresgästen vilket
innebär att antalet lägenheter som förmeldas genom
Lägenhetsenheten ökade med 42 övergångslägenheter
och 20 genomgångslägenhter.
Fastighetskontoret ska ställa krav på byggherrar i köpeavtal att tio procent av hyreslägenheterna ska upplåtas
till fastighetskontoret för andrahandsupplåtelse (socialt
boende). Målet är uppfyllt.
Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att tillräckligt
många detaljplaner tas fram för att säkerställa bostadsproduktionen, och målet är att varje år ta fram detaljplaner för 2 500 bostäder. Under 2015 antogs detaljplaner
för knappt 2 410 bostäder. I övrigt så har ett generellt
ökat bostadsbyggande i Malmö varit i fokus under de
senaste åren, och härigenom har stadsbyggnadskontoret
arbetat med olika projekt. Projektet UngBo startades
för att bidra till ett ökat byggande av bostäder som unga
kan efterfråga. Under 2015 en viktg satsningar varit
Bolotsen vars tjänst permanentats. Bolotsen leder en förvaltningsöverskridande arbetsgruppen som arbetar med
konkreta frågeställningar som en del i en lärandeprocess
för effektivare samverkan internt och med byggherrar.
Mer om vad Malmö stad gör för att nå de bostadspolitiska målen kan läsas i kapitel 3 Aktuellt i Malmö, om
vad som byggs i kapitel 1 Utvecklingen på bostadsmarknaden i Malmö 2015 och vad som planeras i kapitel 2
Planläge och prognos för bostadsbyggande.
29
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Malmö stad arbetar på en mängd olika sätt för att bostadsbehov och efterfrågan ska tillgodoses men det räcker inte
för att bostadsmarknaden ska vara i balans. Under 2015
påbörjades nästan så många bostäder som behövs för att
matcha befolkningsökningen (läs mer i kapitel 2). Samtidigt
har antalet hemlösa ökat i Malmö stad (läs mer i kapitel 4).
Malmö stads förvaltningar uppfyller de verksamhetsmål
som finns för arbetet med bostadsförsörjning (se ovan),
men det räcker inte för att bostadsmarknaden ska vara
i balans. Det beror på att bostadsmarknaden drivs av
marknadsmässiga principer och en grundläggande faktor
för att efterfrågan och behov ska kunna mötas är hushållens ekonomi. I Malmö finns många unga och nyanlända
på bostadsmarknaden som många gånger står långt ifrån
arbetsmarknaden. Att fler kommer i arbete är därmed en
viktig åtgärd.
Verksamhetsmålen för stadens förvaltningar är fullföljda,
men för att säkerställa att alla malmöbors behov och efterfrågan tillgodoses krävs fortsatta insatser.
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 90 procent för 2015.
MÅL 3
Utemiljön och boendekvaliteten ska hålla god standard i
Malmös samtliga bostadsområden.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Stadsbyggnadskontoret har i detaljplanearbetet möjlighet att i tidigt skede planera för en god bostadsmiljö.
Exempel är omvandlingen av Limhamns gamla hamnområde. Hela området kommer att omvandlas från
fabriksmiljö till en ny stadsdel med bostäder och service.
Den pågående planeringen kommer att medföra att
området öppnas upp och görs tillgängligt för framtida
Malmö- och Limhamnsbor.
30
i utsatta bostadsområden. Strategiskt pågår ett arbete
kring frågor om hur man kan nå ut till de som verkligen
behöver tillsyn, samt hur utredningar av ärenden som
inte har en tydlig koppling till människors hälsa ska
kunna genomföras.
Styrkan med goda stadsmiljöer är tillgången till allmänna platser som inbjuder alla. Detta stora hamnområde
kommer att innehålla många bostäder, butikslokaler,
skolor och förskolor, men också allmänna platser, som
de runt den gamla hamnbassängen. Detta utgör grunden i det som kommer att bli ett fantastiskt vardagsrum
vid vattnet. Hela omvandlingsområdet kommer att
inrymma ett stort antal allmänna platser med olika
användning, med allt från kajytorna som omger vattenrummet till den stora grannskapsparken till torg och
den allmänna gatustrukturen.
I planeringsarbetet har det varit viktigt att denna nya
stadsdel på ett naturligt sätt flätas samman med och
känns som en del av det befintliga gamla Limhamn. Att
låta de viktiga befintliga rörelsestråken, såsom Järnvägsgatan, Idrottsgatan och Strandgatan, ha naturliga
fortsättningar in i Limhamns hamnområde har därför
känts extra viktigt
Gatukontoret arbetar kontinuerligt med boendemiljöer
och trygghet, där kanske de viktigaste åtgärderna är
belysning, skötsel och underhåll. Ytan ska vara väl upplyst, rent städad och hel. Gestaltningsmässigt påverkar
också försköning och man jobbar med att ”aktivera”
ytor så att det skapas liv i gaturummet.
Miljöförvaltningen ska se till att fastighetsförvaltaren
och fastighetsägaren följer de bestämmelser som finns i
miljöbalken och de förordningar och föreskrifter som
hör till miljöbalken. Miljöförvaltningens bostadstillsynsgrupp arbetar i första hand med boendemiljön, och att
människors hälsa inte ska påverkas negativt av bostaden.
Stor del av arbetet utgörs av utredningar av bostadsärende som exempelvis fukt och mögel, buller eller legionella. Arbetet är även förebyggande vilket innebär besök
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Den senaste trygghetsmätningen från 2015 visar positiva
förbättringar i Malmö på en rad områden. Fler känner sig
trygga och färre utsätts för eller är oroliga för att utsättas
för brott. Malmö stad arbetar på flera fronter och såväl med
planering för nya områden, i kontinuerligt arbete med
stadsområdesutveckling som genom särskilda insatser.
Utvecklingen är svår att mäta men ett sätt är trygghetsmätningar som pekar mot att Malmö långsamt utvecklas mot
att upplevas som allt tryggare.
Verksamhetsmålen för stadens förvaltningar är fullföljda,
men för att säkerställa att utemiljön och boendekvaliteten håller god standard i samtliga bostadsområden krävs
fortsatta insatser.
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 90 procent för 2015.
MÅL 4
Bostadsplanering ska ske med högsta möjliga demokratiska
ambitioner.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Stadsbyggnadskontoret genomför varje år fler olika
samråd genom planeringsarbetet. Som ett exempel har
det under året genomförts medborgardialog i planprogram Holma och Kroksbäck. Under våren 2015
besöktes en sjundeklass på Kroksbäcksskolan. Eleverna
fick diskutera olika förtätningsförslag, ur ett parallellt
uppdrag för Kroksbäck, var de helst uppehöll sig inom
sin stadsdel samt om de kunde tänka sig att bosätta sig i
stadsdelen när de blivit vuxna och skaffat familj. Under
samma period genomfördes en medborgardialog med
tema Trygghet med boende inom Holma och Kroksbäck.
Planprogrammet som var ute på samråd oktober-november 2015. En lightversion av programmet, med
information om förslaget samt om hur man som boende
skulle gå tillväga för att framföra synpunkter, skickades
då ut till samtliga hushåll inom Holma och Kroksbäck,
samt till de närmast boende i villaområdena på intilliggande Djupadal och Kulladal. Planprogrammet skickades även ut i sin helhet till samtliga fastighetsägare inom
planprogramsområdet och till sakägare i direkt anslutning till planområdet. Utställning med modell och vepa
fanns i stadshusets foajé samt på Folkets hus i Holma.
I utskicket av samrådshandlingen ingick en inbjudan
till två informationsträffar med kommunens tjänstemän
i området under samrådstiden. En av träffarna hölls
under en lördagseftermiddag utanför Kroksbäcksskolan
och den andra en tisdagskväll utanför en livsmedelsbutik i Holma. Här fanns ett litet tält med modell över
förslaget, fika och möjlighet att diskutera programmet
med tjänstemän ur arbetsgruppen som hade tagit fram
samrådshandlingen. Träffarna var mycket välbesökta.
En tävling annonserades i utskicket. De boende uppmanades att fota eller rita/teckna en plats eller något
annat som man tyckte var bra eller mindre bra i området
(Holma och Kroksbäck). Vinnaren fick ett Jojo-kort
laddat med 200 kronor.
I samband med samrådet anordnades även två träffar
med en referensgrupp på Folkets hus i Holma. Gruppen
bestod av ett antal boenderepresentanter från Holma,
Kroksbäck och omgivande villaområden. Vid första träf-
fen deltog även representanter från Holmastan (MKB
och Riksbyggen). Ytterligare en träff är planerad innan
planprogrammet blir godkänt. En social konsekvensbeskrivning har gjorts i samband med samrådet.
31
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Alla detaljplaner och översiktsplaner i Malmö ställs ut under
samråds- och utställningsskedet enligt reglerna i plan- och
bygglagen och tillfälle ges då för berörda att uttrycka sina
synpunkter. I samband med detaljplane- och översiktsplanearbetet arrangeras bland annat seminarier, workshops,
informationsmöten, referensgruppsträffar för att informera
medborgarna om kommande satsningar och för att skapa
en god dialog. Att finna nya former för medborgardeltagande i planeringen är under ständig utveckling och
Malmö stad ligger i framkant på området.
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2015.
MÅL 5
Behov av lokaler för skola, barnomsorg, vård, omsorg,
socialt boende och mötesplatser ska vid all produktion
av bostäder komma in tidigt i planprocessen och byggas
ut i takt med bostadsbyggandet.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Utbyggnaden av samhällsservice är en prioriterad fråga
för Malmö stad. Under 2015 har ett flertal uppdrag av
dignitet arbetats fram av olika förvaltningar. LiMa, fastighetskontoret fick under 2014 i uppdrag att utveckla
lokalförsörjningsplanen till ett tydligare ekonomiskt
styrinstrument med starkare koppling till stadens investeringsplan. Under våren 2015 inleddes ett utvecklingsarbete med sju delprojekt för att utveckla nya mål,
strategier och arbetsprocesser för lokalförsörjningsplaneringen. Två av dessa, Utvärdering av Lokalförsörjningsplan 2015-2024 samt Styrdokument för Malmö stads
lokalförsörjning, levererades under 2015.
32
Förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen och
arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen tog gemensamt fram en utbyggnadsstrategi
för att långsiktigt behålla och utveckla en god tillgång
till förskole-, grundskole-, arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsplatser.
Stadsbyggnadskontoret leder det förvaltningsövergripande arbetet med Plan för samhällsservicens markbehov
i Malmö, ett kommunstyrelseuppdrag som syftar till
att den fysiska planeringen långsiktigt och strukturerat
ska kunna tillgodose markbehovet för samhällsservicen.
Under 2015 var planen på samråd och antagande sker
under 2016. Mål för arbetet inkluderar exempelvis
metoder för tidig kunskap om servicebehovet i ett planeringsområde, att samhällsservice planeras in samtidigt
med annan bebyggelse i nya utbyggnadsområden och
metoder för flerfunktionell samhällsservice.
Under 2015 godkände stadsbyggnadsnämnden detaljplaner med sammanlagt 840 förskoleplatser och
beviljade bygglov åt projekt med sammanlagt 921
förskoleplatser. Förskoleförvaltningens nettotillskott av
förskoleplatser under 2015 slutade på ca 200, men flera
nya förskolor som tidigare planerats stå färdiga i slutet
av 2015 beräknas nu istället öppna i början av 2016. För
grundskoleförvaltningen blev nettotillskottet ca 900 nya
platser. Majoriteten av de nya platserna i grundskolan
har skapats genom återtagande av lokaler som hyrts ut
till andra verksamheter, men också genom paviljongetableringar.
Själva utbyggnaden av service i kommunal regi sker som
ett samarbete mellan en mängd olika förvaltningar.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Malmös snabba befolkningstillväxt under ett antal år har
medfört en kraftig utbyggnad inom flera serviceslag. Trots
den genomförda utbyggnaden och ambitiösa expansionsplaner även framöver så finns det kapacitetsbrist inom vissa
serviceslag, framförallt inom förskola och grundskola. Den
kraftiga flyktingtillströmningen under hösten 2015 och den
reviderade befolkningsprognosen till följd av detta pekar
på att en mycket kraftig expansion behövs de närmaste
åren, framförallt inom grundskola men även inom förskola
och gymnasieskola.
Utbyggnaden av samhällsserivce har tillräcklig prioritet
inom Malmö stad, men det är värt att notera att de tidigare
kapacitetsutmaningarna ytterligare har förvärrats av den
ännu kraftigare befolkningstillväxten som nu beräknas efter
höstens flyktingtillströmning. Malmö stad behöver kraftsamla under flera år framöver för att kunna möta utmaningarna inom framförallt grundskola och förskola. I det korta
perspektivet är serviceutbyggnad i takt med bostadsbyggandet oförändrat en stor utmaning. I ett längre perspektiv
räknas de strategiska insatserna få genomslag, vilket bör
påverka utvecklingen positivt.
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 90 procent för 2015.
MÅL 6
Staden ska genom god mark- och planberedskap skapa
förutsättningar för nyproduktion av bostäder.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att i den översiktliga planeringen se till att det finns marktillgång i
framtiden. En ny översiktsplan antogs i maj 2014, och
som ett följduppdrag är ett arbete med att ta fram en
utbyggnadsstrategi för bostäder (blandad stad) och verksamheter påbörjat. Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan
för Malmö planeras antas under sommaren 2016. Syftet
med Utbyggnadsstrategin är att lägga fast en, för de tekniska förvaltningarna gemensam, prioriteringsordning
och samordnad produktionsplanering (med hänsyn till
bostadsförsörjning, behov av arbetsplatser, budget och
investeringsplaner samt utbyggnad av för- och grundskolor, parker, infrastruktur, et cetera). Utbyggnadsstrategin innehåller generella prioriteringskriterier för
utbyggnads- och omvandlingsprojekt och andra stora
investeringsprojekt samt en övergripande turordning
(etappindelning). Stadsbyggnadskontoret ansvarar för
att tillräckligt många detaljplaner tas fram för att säkerställa bostadsproduktionen.
33
Målet är att varje år ta fram detaljplaner för 2 000 bostäder. Under 2015 antogs detaljplaner för drygt 2 400
bostäder. (Läs mer om planberedskapen på sid 16-17
och om planeringens förutsättningar på sid 19-20).
Ett prioriterat område under året har varit att ta fram
underlagsmaterial till Sverigeförhandlingen som syftar
till infrastruktursatsningar i Malmö som ger möjlighet
till minst 30 000 nya bostäder i kollektivtrafiknära
lägen.
Fastighetskontoret har haft som mål att det varje år ska
möjliggöras byggstarter av minst 1 500 nya bostäder per
år på mark som tillhandahålls av Malmö stad. Under
året har funnits planlagd och byggklar kommunal mark
som möjliggjort byggstart av ca 2 000 nya bostäder. Se
även mål 7.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret arbetar
aktivt med att skapa förutsättningar för nyproduktion av
bostäder genom en god mark- och planberedskap.
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2015.
MÅL 7
Staden ska ha en aktiv markpolitik som bidrar till att goda
bostäder med hyresrätt till rimliga kostnader byggs.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Fastighetskontoret verkar på olika sätt för ett ökat bostadsbyggande. En metod som tillämpas är att erbjuda
tomträttsupplåtelser på förmånliga villkor för byggande
av hyresrättsbostäder. Fastighetskontoret har haft som
mål att det varje år ska möjliggöras byggstarter av minst
1 500 nya bostäder per år på mark som tillhandahålls
av Malmö stad (se också mål 6). Vidare skall fastighetskontoret bidra till att hyresrätter byggs. Under 2015 har
totalt ca 2 200 bostäder byggstartats, varav cirka 900
på mark som kommunen tillhandahållit. Av de senare
var 75 procent hyresrätter, vilket innebär att målet om
minst 50 procent hyresrätter på stadens mark uppfyllts.
När det gäller byggstartade bostäder på kommunens
mark omfattande detta cirka 280 lägenheter inom Hyllie, varav ca 60 var bostadsrätter.
34
Intresset för att bygga hyresrätter har varit god under
året. Mycket beroende av det låga ränteläget men också
ett ökande behov av bostäder generellt för Malmö befolkningsökning. Lågt ränteläge, stort behov av bostäder
är grundläggande, bolånetak med åtföljande krav på
eget kapital och i övrigt svårigheter att finansiera sig
leder därutöver till tyngdpunkt på hyresrätter istället för
bostadsrätter. Bostadsrättsproduktionen har ökat under
2015 efter en svagare volym 2014. Även det mycket
beroende av det låga ränteläget men även som effekt av
ett stort behovstryck på bostadsmarknaden i Malmö.
En översyn av kommunens markanvisningspolicy ska
göras. Arbetet inleddees under 2015 och kommer att
fullföljas under 2016.
Fastighetskontoret har tidigare prövat att införa villkor
om hyresnivån i markanvisningsavtalen och överlåtelseavtalen, exempelvis i Flagghusen, men frångått detta.
När det i avtalen ställs krav på hyresnivån ger sig Fastighetskontoret in på ett område som sköts av bostadsmarknadens parter. Efter första året går lägenheterna in i
de ordinarie hyresförhandlingarna. MKB är kommunens
part på denna marknad och bör vara den kommunala
aktör som ansvarar för hyressättningen i Malmö. Fastighetskontoret har därför gjort bedömningen att inte sätta
en hyresnivå i avtalen med byggherrarna. För att ta fram
statistik på hyresnivåer kommer Malmö stad fortsättningsvis att samarbeta med Hyresgästföreningen.
Strategisk nyanskaffning av mark är viktigt, inte minst
om Malmö stad ska växa inåt genom förtätning. Detta
kommer till stor del att ske på privat mark. Här kan
Malmö stad visa vägen genom att göra strategiska markförvärv för att sätta igång förtätningsprocesserna. Inga
strategiska markförvärv har skett under 2015 men arbete
med att hitta lämpliga fastigheter sker kontinuerligt.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Under en rad år i mitten av 2000-talet försvann fler hyresrätter genom omvandling till bostadsrätt än vad som
tillkom genom nybyggnation i Malmö. Under senare år har
omvandlingstakten mattats av och 2012 var omvandlingen
på knappt 100 bostäder för att under 2013 och 2015 pendla mellan 100 och 200 bostäder.
Under 2012 var andelen påbörjade hyresrätter något högre
än normalt, nära 60 procent, för att ha sjunkit till knappt 50
procent under 2013. Under 2014 var andelen påbörjade
hyresrätter nära 70 procent och under 2015 59 procent.
Antalet färdigställda hyresrätter på kommunal mark 2015
var cirka 900 lägenheter. Fastighetskontoret möjliggör byggande av hyresrätter men antalet byggstartade hyresrätter
beror till stor del på byggherrarnas bedömning av lönsamhet i projektet. Fastighetskontorets möjligheter att påverka
kostnader för hyra är låga.
Totalt har ca 2200 bostäder byggstartats på privat och
kommunalmark under 2015, vilket är den största volymen
under de senaste 15 åren. Av dessa är 900 bostäder, varav
75% är hyresrätter, på kommunal mark
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2015.
MÅL 8
Staden ska medverka till att skapa förutsättningar för en
allsidig bostadsförsörjning i regionen.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Boplats Syd förmedlade under 2015 bostäder i sex
kommuner förutom Malmö. Under 2014 förmedlade
Boplats Syd totalt 4 505 hyreslägenheter från 35 fastighetsägare. Av lägenheterna var 3 880 belägna i Malmö,
406 i Helsingborg, 94 i Staffanstorp, 80 i Lund, 38 i
Lomma, 1 i Landskrona och 6 i Trelleborg.
Malmö och Köpenhamn har regelbundet utbyte kring
en rad olika frågor, däribland översiktlig planering.
Städerna har tagit fram en gemensam visionsbild för
utvecklingen som presenteras i respektive översiktplan/
kommuneplan.
Samarbetet mellan Malmö och Lund har genererat
en Strukturbild för MalmöLundregionen som visar hur
kommunerna kan utvecklas tillsammans med Burlöv,
Staffanstorp och Lomma. På tjänstemannanivå träffas
Malmö och Lund några gånger per år för erfarenhetsutbyte och för att ta upp gemensamma frågeställningar
kring studentboenden.
35
MalmöLundregionen, de elva kommunerna i sydvästra
Skåne, har under 2015 arbetat med en Strukturplan för
området där infrastruktur och bostadsutbyggnad utgör
viktiga områden att ta upp. I MalmöLundregionen
pågår även ett arbete med att ta fram prioriterade frågor
för perioden 2016-18 där bostadsmarknden är ett utvalt
område.
Malmö stad deltar på olika sätt i Region Skånes arbeten
med Strukturbild för Skåne och Regional utvecklingsplan för Skåne. Under 2014 startades ett regionalt bostadsnätverk upp av Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne
och Kommunförbundet Skåne som Malmö deltar i.
Malmö stad deltar i flera olika regiongala och delregionala sammanslutningar för att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafik och infrastruktursatsningar
vilket i sin tur är viktiga förutsättningar för bostadsutbyggnad i regionen som försörjs av god kollektivtrafik
och möjliggör hållbar pendling. Detta är en viktig och
sammanhållande faktor för flera av de regionala projekt
som Malmö stad deltar i.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
För Malmö har många planeringsfrågor en regional dimension och allt fler uppgifter behöver hanteras i samverkan.
Med allt bättre kollektivtrafik och förbindelser med andra
orter ökar pendling över kommungränser. MalmöLundregionen är idag en väl integrerad bostads-, utbildnings- och
arbetsmarknad. Efter tio år med Öresundsförbindelsen har
också integrationen med Själland kommit en bra bit på väg.
Malmö stads arbete med att samverka kring planering och
bostadsförsörjning i regionen är relativt väl utvecklat. Inte
minst Boplats Syds utvidgning skapar bättre förutsättningar
för att bostadsförsörjningen ska fungera bättre i regionen.
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2015.
MÅL 9
För att stimulera till nyproduktion av bostäder ska en
god service erbjudas till byggherrar som är intresserade
av att bygga bostäder i regionen.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och stadskontoret arbetar kontinuerligt i olika forum med att föra
dialog med byggherrar som har ambitionen att bygga
bostäder i Malmö stad. De olika förvaltningarna har
dialog med byggherrar och fastighetägare i olika skeden
av planerings och exploateringsprocessen.
Den inrättade tjänsten bolots är ett verktyg i arbetet
med att stimulera nyproduktion och föra dialog med
byggherrar och fastighetsägare. Bolotsen skall verka som
en länk mellan kommunens förvaltningar och byggherrarna för att stimulera bostadsbyggandet.
36
Under 2015 prövades en delvis ny strategi kring dialog,
för att förvaltningarna tillsammans skulle möta branschen i frågan om bostadsbyggande och föra fram samma budskap. Denna typ av ”stormöte” har blivit lyckat
och banat väg som en återkommande aktivitet. Som ett
komplement har ett antal frukostmöten tillsammans
med inbjudna aktörer på marknaden genomförts, på
olika teman som varit relevanta för frågor kring bostadsbyggande och stadens utmaningar.
Handläggningstiden för planprocessen är fortsatt den
del i stadsbyggnadsprocessen som många byggherrar
upplever tar tid. Under 2015 har Stadbyggnadskontoret,
Fastighetskontoret och Gatukontoret arbetat fram en gemensam rutin för att effektivisera processen och därmed
korta handläggningstiderna.
Under våren avgjordes Ungbotävlingen ”Funky rooms”
som fokuserade på hur man kan bygga smarta, yteffektiva kök och badrumslösningar utan att ge avkall på
den fysiska tillgängligheten. Tävlingen hade ett flertal
intressanta förslag, men visade också på att uppgiften
var komplex och att frågeställningen inte är helt enkel.
Ett par byggherrar som medverkade i jurygruppen har
glädjande nog valt att gå vidare och pröva vinnande
lösningar i enskilda projekt som ett experiment.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Bostadsbyggande är ett nyckelområde på stadsbyggnadskontoret. Plan- och byggprocessen är lång och komplicerad och god dialog och tillgänglighet krävs för att bostadsbyggandet ska fungera. Malmö stad arbetar ständigt
med att utveckla dialogen med byggherrar som vill bygga
bostäder. Dialogen sker på flera nivåer i alla skeden i flera
olika forum.
Byggherrarnas upplevelse av stadens arbete och mottagande mäts med Nöjd kund Index (NKI) och för planprocessen och bygglov är nöjdheten fortfarande hög under 2015.
Medianvärdet för NKI vid hantering av bygglov ligger i snitt
på 4.0 (skala 1-5). För flerbostadshus ligger det på i snitt på
betyg 4.1 (målvärde 4). För planprocessen är det fortsatt
handläggningstiden som drar ner det allmänna betyget
något, men målet är att förkorta processen med effektivare
arbete mellan förvaltningarna och fortsatt tydlig kommunikation till den sökande.
För att säkerställa en fullständig och fullgod service krävs
ett fortsatt kontinuerligt arbete både tillsammans med
aktiva byggherrar och fastighetsägare men också mellan
delaktiga förvaltningar för stadens bostadsbyggande.
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 90% för året 2015.
MÅL 10
Byggandet av nya bostäder ska ske med högt ställda
ekologiska krav.
DETTA GÖR MALMÖ STAD
Fastighetskontoret har ställt krav på att Miljöbyggprogram Syd följs i alla nyproducerade bostäder på
kommunal mark. Miljöbyggprogram SYD har sedan
hösten 2009 varit Malmö Stads och Lunds kommuns
gemensamma verktyg med syftet att stimulera ett mer
ekologiskt hållbart byggande. Malmö stad har ställt krav
på att programmet följs vid nybyggnation i markanvisningar, försäljning och upplåtelse av mark samt när
kommunerna själv har byggt. Dialog har förts kontinuerligt för att byggherren ska välja så hög ambition som
möjligt. Eftersom programmet har använts vid all byggnation av bostäder, förskolor m m på kommunal mark
har byggandet i Malmö haft en högre miljöprofil än det
hade haft utan programmet. I flera projekt har ambitionsnivåerna varit höga vilket bland annat resulterat i
att kvarteret Fullriggaren har Sveriges största samling av
passiv- och lågenergihus.
Stadsbyggnadskontoret, genom översiktsplanen
hanterar flera frågor som är avgörande för möjligheten
att nå miljömålen och bygga ett miljömässigt hållbart
samhälle. Enligt den ska Malmö stad växa innanför Yttre
Ringvägen och en viktig princip för bostadslokalisering
är närhet till kollektivtrafik.
Den 1 januari 2015 trädde en ny bestämmelse i 8 kap.
4 a § plan- och bygglagen i kraft som innebär en kraftig
begränsning av kommunernas möjlighet att ställa krav
som går utöver vad Boverkets byggregler (BBR) anger
i samband med markförsäljningar och genomförandeavtal. Stadsbyggnadsnämnden har därför föreslagit att
kommunfullmäktige ska besluta att programmet inte
längre ska användas utan ersättas med en ny dialogbaserad arbetsmetod, Miljöbyggstrategin. Beslut förväntas
tas i fullmäktige under våren 2016. Stadsbyggnadskontoret kommer att leda arbetet med att ta fram en
Miljöbyggstrategi.
37
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
För att stimulera byggande av bostäder med högt ställda
ekologiska krav införde Malmö stad och Lunds kommun
år 2009 Miljöbyggprogram Syd. Alla flerbostadsprojekt på
kommunal mark har följt Miljöbyggprogram Syd. Detta
gäller även t ex skolor och förskolor som byggt på kommunal mark.
Kommunen har inte ställt krav på certifiering av byggnader
då man har bedömt att det inte är juridiskt möjligt att ställa
krav på att en byggherre ska använda ett externt certifieringssystem. Generellt har intresset hos byggherrar och
fastighetsägare för att miljöcertifiera sina fastigheter ökat.
Detta gäller särskilt för kommersiella lokaler såsom kontor.
Kontorshyresgäster ställer idag allt oftare krav på att de
lokaler de hyr skall vara certifierade.
Möjligheten för kommunen att ställa höga ekologiska krav
på bostadsbyggandet har minskat. Nya metoder för att
hålla uppe Malmö stads miljöambitioner behövs.
Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2015.