Riksmöteshandlingar 2016

Transcription

Omslagsfoto: Malin Huusmann
MÖTESHANDLINGAR
RIKSMÖTE 2016
18–20/11 — KATRINEHOLM
DAGORDNING RIKSMÖTE 2016
Välkomna till Sveroks Riksmöte!...................................................................................................................4
Praktisk information........................................................................................................................................5
1. Mötets öppnande......................................................................................................................................... 12
2. Fastställande av röstlängd........................................................................................................................... 13
3. Mötets beslutsmässighet............................................................................................................................. 16
4. Val av mötesfunktionärer............................................................................................................................ 18
5. Adjungeringar............................................................................................................................................... 20
6. Fastställande av mötesordning................................................................................................................... 22
7. Fastställande av dagordning....................................................................................................................... 27
8. Verksamhetsberättelse för 2015................................................................................................................ 28
9. Ekonomisk berättelse för 2015................................................................................................................... 36
10. Revisionsberättelse för 2015..................................................................................................................... 57
11. Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 2015.............................................................................................. 59
12. Verksamhetsrapport 2016......................................................................................................................... 61
13. Ekonomisk rapport 2016........................................................................................................................... 72
14. Revisionsrapport för 2016......................................................................................................................... 78
15. Avregistreringar.......................................................................................................................................... 80
16. Motion: Sverokare på Mars – Sveroks strategi 2017–2021 .................................................................. 88
17. Motion: Sveroks värdegrund .................................................................................................................... 93
18. Motion: Förtydligande av syfte ................................................................................................................ 96
19. Motion: Fler unga på Riksmötet ............................................................................................................... 98
20. Motion: Gör det enklare att vara ung.................................................................................................... 100
21. Motion: E-sportens framtid..................................................................................................................... 103
22. Motion: Öka samarbetet mellan Sveroks verksamhetsgrenar........................................................... 106
23. Motion: Stadgeändring – omkastad nomineringsprocess inför förtroendeval................................ 108
24. Motion: Försäkring inom Sverok............................................................................................................ 111
25. Motion: Sverok behöver ett utrustningsbidrag.................................................................................... 113
26. Motion: Likabehandlingsplan för Sverok............................................................................................... 115
27. Motion: Sverok, ett hem för wrestling?.................................................................................................. 128
2 (181)
MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
28. Motion: Förtydliga att Östasiatisk Populärkultur är en verksamhetsgren........................................ 130
29. Motion: Politisk plattform 2017.............................................................................................................. 132
30. Motion: Stadgeförändring för demokratins skull................................................................................. 135
31. Fastställande av verksamhetsplan för 2017.......................................................................................... 138
32. Fastställande av budget för 2017........................................................................................................... 142
33. Fastställande av avgifter för 2017.......................................................................................................... 149
34. Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen 2017......................................................................... 151
35. Fastställande av arvodering 2017........................................................................................................... 153
36. Val av förbundsstyrelse för 2017............................................................................................................ 155
37. Val av valberedare för 2017.................................................................................................................... 160
38. Val av revisorer för 2017.......................................................................................................................... 163
39. Övriga frågor............................................................................................................................................. 166
40. Ordet fritt................................................................................................................................................... 167
41. Mötets avslutande.................................................................................................................................... 168
Stadgar för Sverok........................................................................................................................................ 169
Mötesordlista................................................................................................................................................ 176
Känner du dig orättvist behandlad?........................................................................................................ 181
KATRINEHOLM 18–20/11 2016
3 (181)
VÄLKOMNA TILL SVEROKS RIKSMÖTE!
Du som läser detta är antingen en av de närmare 150 personer som kommer att samlas i
Katrineholm i början på december för Sveroks Riksmöte eller intresserad av Sverok.
106 personer kommer närvara som ombud eller ersättare för ombud. Ni har röstats fram av Sveroks
medlemsföreningar under hösten 2016. Ni har alla fått ett stort förtroende; att representera Sveroks
3600 föreningar och 101 000 medlemmar för att fatta beslut om Sveroks och hela spelhobbyns
framtid. Det är ni som påverkar vad Sverok ska göra, vad olika saker får kosta och vilka som ska
företräda och granska förbundet under nästa år. Ni kommer också ta ställning till hur förbundet har
fungerat under föregående år samt till motioner som skickats in.
Drygt 50 personer kommer att delta på Riksmötet som funktionärer. Det är tack vare er som
ombuden kan utföra sitt uppdrag. Det är ni som ser till att mötet förs framåt, att ljudet fungerar och
att maten serveras. Ni ser till att det finns beslutsunderlag, protokoll och att alla som kommer på
Riksmötet får ett bra bemötande.
Några av er är gäster från Sveroks samarbetspartners och syskonorganisationer. Vi är glada att ni har
valt att komma på Riksmötet!
Riksmötet handlar mycket om beslut, men det är inte allt! Riksmötet är en plats där du kan lära dig
mer om Sverok och spelhobbyn. Det är också ett tillfälle att träffa andra, dela erfarenheter och spela
spel!
I det här häftet hittar ni bland annat alla förslag som kommer att diskuteras på Riksmötet. Det är
många tankar och fler kommer det att bli innan det är dags att gå till beslut. Om ni redan nu vill börja
diskutera, ställa frågor eller komma i kontakt med andra ombud kan ni besöka VoteIT (sverok.voteit.
se) eller Riksmötestrådarna på Sveroks forum (forum.sverok.se).
Glöm inte heller att höra av dig om du känner att något är oklart, om du är osäker, behöver hjälp
eller bara vill sprida pepp. Det går bra att maila förbundet på [email protected] eller hoppa in i
gemenskapen på Facebookevenemanget http://bit.ly/SverokRM2016!
Sprid peppen över internet med #SverokRM så ses vi snart!
Förbundsstyrelsen
4 (181)
PRAKTISK INFORMATION
Det är viktigt att du läser igenom den här informationen för att ditt Riksmöte ska bli så bra som
möjligt.
Behöver du lättläst text? All information finns i lättläst form på http://www.sverok.se/riksmote/alltom-riksmotet-lattlast/. Du kan också be att få informationen uppläst genom att ringa till Sveroks
kansli på 013-14 06 00.
HÄR FÅR DU SVAR PÅ FÖLJANDE FRÅGOR:
• Vad behöver jag göra innan mötet?
• Vad ska jag ta med mig till Riksmötet?
• Vad gör jag när jag kommer till Katrineholm?
• Hur hittar jag till mötet?
• Vad händer om jag inte kommer?
• Vad är VoteIT och varför ska jag logga in där?
• Hur är det med tillgängligheten på mötet?
• Vad behöver jag ta hänsyn till?
• Hur ser schemat för mötet ut?
• Var finns all information om Riksmötet?
• Vem kontaktar jag om Riksmötet?
VAD BEHÖVER JAG GÖRA INNAN MÖTET?
Riksmötet är ett långt möte med mycket som händer under tiden. För att ditt Riksmöte ska bli så bra
som möjligt är det viktigt att du förbereder dig redan innan mötet.
Du kan förbereda dig på olika sätt:
• Läs igenom de här möteshandlingarna. Läs särskilt noga igenom ordlistan i slutet av
möteshandlingarna om det är första gången du åker.
• Titta på filmen ”En kort introduktion till Riksmöteshandlingarna” på youtube.com/sverok om hur
möteshandlingarna fungerar.
• Gå in i VoteIT på sverok.voteit.se där en del av Riksmötet håller till och registrera dig.
• Prata med din förening om vad ni tycker om de olika förslagen som beskrivs i handlingarna.
• Diskutera förslagen till mötet på Sveroks forum.
• Delta på förträffarna som hålls på olika platser i landet. Förträffarna är tillfällen att fråga om
saker inför mötet eller diskutera förslagen som beskrivs i handlingarna.
• Titta på Sveroks uppesittarkväll 1 november kl 19.00 där förslagen till mötet diskuteras.
VAD SKA JAG TA MED MIG TILL RIKSMÖTET?
Du behöver packa det här till mötet:
• Möteshandlingarna, om du har bett att få dem hemskickade i förväg
• Hygienartiklar, till exempel tandborste och tandkräm
• Eventuella mediciner
• Pyjamas eller andra sovkläder (du kommer att bo i dubbelrum med en annan deltagare om du
inte har angivit särskilda skäl för att bo ensam)
• Extrakläder
5 (181)
• Om du vill: något lite finare klädesplagg till finmiddagen på lördagskvällen, klädnivån varierar
mellan kostym och konventströja
• Bärbar dator eller motsvarande enhet
I deltagarenkäten i val.sverok.se kunde du meddela om du behöver låna en dator. Om du behöver
ändra det nu i efterhand, kontakta Sveroks kansli på [email protected]. Trådlöst nätverk, trådburet
nätverk och ström finns i möteslokalen.
VAD GÖR JAG NÄR JAG KOMMER TILL KATRINEHOLM?
Börja med att ta dig till hotellet och checka in. Lämna dina större väskor på hotellrummet. Alla
deltagare bor i dubbelrum, om inte särskilda skäl angetts för att bo i enkelrum.
När du har checkat in är det dags att gå till mötet. Ta dig till konferenscentret Safiren där mötet hålls,
och checka in i Sveroks reception där. Då får du din namnbricka och ditt röstkort.
Du kan delta i två utbildningar som hålls innan mötet på fredagen. En utbildning om hur Riksmötet
fungerar startar 16.00 i stora Riksmötessalen. Där får du lära dig mer om hur Riksmötet går till och
får pröva på hur det är att stå i talarstolen.
En utbildning om mötesklimatet på Riksmötet startar 17.10, också den i stora Riksmötessalen. Där
diskuterar vi hur vi vill att Riksmötet ska vara så att alla känner att de trivs.
Du kan läsa mer om utbildningarna på www.sverok.se/riksmote/aka-pariksmotet/#riksmotesutbildning
Du kan äta middag i Safiren mellan 17.30 och 20.00.
HUR HITTAR JAG TILL MÖTET?
Hotellet heter Hotell Statt. Adressen till hotellet är:
Storgatan 20, 641 45 Katrineholm
Möteslokalen heter Safiren, och ligger i konferensbyggnaden med samma namn.
Adressen till Safiren är:
Drottninggatan 19, 641 30 Katrineholm
Hotellet ligger väldigt nära tågstationen. Om du anländer till Katrineholm på spår 1, gå rakt igenom
stationsbyggnaden och ut genom dörrarna. Hotell Statt ligger då framför dig, lite snett till höger.
Om du anländer på spår 2–5, gå nedför trappan från perrongen och ta till höger i gångtunneln under
järnvägsspåren. Vid gångtunnelns slut, gå uppför trappan på höger sida; Hotell Statt ligger framför
dig, på andra sidan det lilla torget. Ingången till hotellets reception ligger runt hörnet till vänster, mot
gatan.
Mellan hotellet och möteslokalen är det cirka 10 minuters promenad. Gå ut från hotellets reception
och sväng vänster, mot tågstationen. Gå genom gångtunneln under järnvägsspåren. När tunneln tar
slut har du Stortorget på höger sida. Snedda över Stortorget till torgets motsatta hörn och vik in till
vänster på Drottninggatan. Följ Drottninggatan till nummer 19 där möteslokalen ligger på vänster
sida.
6 (181)
Inne på Safiren ska du gå rakt fram och ta trappan eller hissen upp till andra våningen. Uppe i
korridoren på andra våningen tar du till vänster och går rakt fram några meter så kommer du till
Sveroks reception och möteslokalen som också heter Safiren.
VAD HÄNDER OM JAG INTE KOMMER?
Om du är ombud, eller reserv som får ersätta ombud, men inte har anmält dig i val.sverok.se eller
anmält att du inte kommer, så har en reserv fått åka till mötet i ditt ställe.
Du får behålla din rösträtt, men om du ändrar dig och vill komma på mötet kommer du själv att
behöva betala för resa, mat och boende istället för att Sverok gör det.
Om du har anmält dig i val.sverok.se men av någon anledning inte kan komma på Riksmötet är
det viktigt att du hör av dig till Sverok och berättar det så snart som möjligt så att vi kan avboka din
hotellplats och din mat. Maila då till Sveroks kansli på [email protected] eller ring 013-14 06 00.
VAD ÄR VOTEIT OCH VARFÖR SKA JAG LOGGA IN DÄR?
En stor del av Riksmötet hålls i VoteIT, på sverok.voteit.se. Riksmötet i VoteIT öppnar i början av
november och det går bra att diskutera där om du vill. Du behöver skapa en användare på sverok.
voteit.se för att kunna delta i mötet, det är bra om du gör det redan nu.
7 (181)
Som ombud eller reserv ska du också ha rösträtt på Riksmötet. När du kommer till Riksmötet, får du
en kod som du ska mata in i VoteIT. Koden ger dig rösträtt under mötet.
HUR ÄR DET MED TILLGÄNGLIGHETEN PÅ MÖTET?
Lokalen där mötet hålls heter Safiren, och ligger i konferenscentret med samma namn. Det går att
läsa om lokalen på Hotel Statts hemsida. Lokalen och några av grupprummen ligger en trappa upp i
konferenscentret, och det finns hiss dit.
Hotellet har också hissar. I möteslokalen och några grupprum finns hörslinga. Behöver du tolk av
något slag, ska du maila till [email protected] eller ringa 013-14 06 00, så bokar Sverok en tolk till dig.
Fika, lunch och middagar under möteshelgen kommer att serveras i konferenscentret Safiren.
Frukost serveras på hotellet. Har du anmält specialkost serveras den med ditt deltagarnummer
angivet. Ditt deltagarnummer hittar du i val.sverok.se och på den namnbricka du får när du checkar
in i Sveroks reception.
Under hela mötet finns vatten och frukt, och det ingår fika vid 15.00 på lördagen och 10.00 på
söndagen. Det finns också en kiosk där du kan köpa kaffe, te, dricka, mackor och godis.
HJÄLP PÅ MÖTET
På mötet får deltagarna prata i mikrofon, antingen på deltagarens plats eller i talarstolen längst fram.
Vill du inte prata i mikrofon, kan du skicka det du vill säga i ett sms så läser presidiet upp ditt sms.
Skicka det du vill säga till telefonnummer 076-018 93 82. Numret annonseras också på Riksmötet.
Under mötet på lördagen finns stödsekreterare Martin Brosser och Lotta Rodin Lundberg på plats.
De hjälper gärna till om du vill skriva ändringsförslag till motionerna på mötet men inte vet riktigt hur
du ska skriva.
Om du behöver komma i kontakt med stödsekreterarna under mötet kan du prata med dem på plats
eller ringa. Telefonnummer till Lotta är 070-725 62 42. Telefonnummer till Martin är 072-511 60 11.
StödsekreterareStödsekreterare
Lotta Rodin LundbergMartin Brosser
070-725 62 42072-511 60 11
Trivselvärdar finns på plats hela tiden. De fungerar som en trygg punkt på mötet och hjälper gärna till
att svara på frågor. Om du känner dig ensam eller diskriminerad under mötet kan du vända dig till en
trivselvärd. Trivselvärdar har gula reflexvästar på sig.
På mötet finns också datorstöd. Datorstöd hjälper dig om du har problem att komma ut på nätet,
logga in i VoteIT eller något annat datorrelaterat. Datorstöd har rosa reflexvästar på sig.
Ombud och reserver som åker på Riksmötet för första gången, och alla som vill veta mer om
Riksmötet, kan gå en utbildning innan mötet som handlar om hur Riksmötet går till. Utbildningen
8 (181)
startar klockan 16.00 på fredagen. Du kan läsa mer om utbildningen på http://www.sverok.se/
riksmote/aka-pa-riksmotet/
Innan Riksmötet kan du också delta i en utbildning om mötesklimatet under Riksmötet, med start
klockan 17.10 på fredagen. Utbildningen finns för att göra Riksmötet så inkluderande som möjligt.
MER OM SÄRSKILDA BEHOV
I deltagarenkäten i val.sverok.se kunde du fylla i om du har särskilda behov som gäller maten,
boendet eller mötet. Om du behöver ändra eller lägga till något nu i efterhand, kontakta Sveroks
kansli på [email protected] eller 013-14 06 00.
Särskilda behov kan till exempel vara allergier, om du måste bo ensam, eller om du behöver ett lugnt
rum att vila i. Vill du veta mer om Sveroks arbete för att göra Riksmötet mer lättillgängligt? Du hittar
hela Sveroks likabehandlingsplan på www.bit.ly/lika16.
VAD BEHÖVER JAG TA HÄNSYN TILL?
Under Riksmötet samlas nästan 170 personer i samma lokaler och aktiviteter. Det gör att alla
deltagare behöver ta hänsyn till de andra på mötet. Då blir mötet som bäst för alla.
INGA NÖTTER ELLER JORDNÖTTER
Tänk på att allergenet är luftburet, vilket gör att du utsätter allergiker för fara om du har nötter i
lokalerna. Allergenet kan följa med på dina händer om du ätit nötter eller jordnötter. Inga nötter eller
jordnötter kommer att serveras under mötet eller måltiderna.
INGA CITRUSFRUKTER ELLER PAPRIKA
Allergenet för citrusfrukter och paprika är också luftburet och orsakar fara för allergiker i samma
lokal. Inga citrusfrukter eller paprika kommer att serveras under mötet eller måltiderna.
VAR SÅ FRI FRÅN DOFTER OCH DJURHÅR SOM MÖJLIGT
Många människor är känsliga för starka dofter, som till exempel parfym. Många är också allergiska
mot pälsdjur. Ta med dig rena kläder till mötet och undvik parfym.
RIKSMÖTET ÄR ALKOHOLFRITT
Sveroks policy för alkohol på event som förbundet arrangerar, säger att ingen alkohol ska
förekomma. Därför kommer ingen alkohol att serveras vid några måltider under helgen.
Drick inte alkohol i de utrymmen där Riksmötets aktiviteter pågår och uppträd inte heller berusad
där. Tänk på att Riksmötet har många unga besökare. Det gäller även bastun på hotellet. Berusade
deltagare kommer att skickas hem på egen bekostnad.
RIKSMÖTET SÄNDS LIVE
Riksmötet kommer att sändas på webben under hela tiden som mötet pågår. Det är bara den ena av
mötets två talarstolar som kommer att synas i bild.
Vill du inte vara med i bild, ska du välja den talarstol som inte filmas. Vill du inte höras i sändningen,
kan du skicka din fråga till presidiet via sms så läser de upp frågan. Numret dit är 076-018 93 82.
TA HÄNSYN TILL VARANDRA!
Alla deltagare på mötet förtjänar en lika bra helg som du. Ta fram din mest omtänksamma sida!
9 (181)
HUR SER SCHEMAT FÖR MÖTET UT?
FREDAG 18 NOVEMBER
14:00
Incheckning på Hotell Statt öppnar
14:00
Incheckning i Sveroks reception på Safiren öppnar
16:00(–16.55) Utbildning i mötesformalia i Safiren, en genomgång av mötets praktiska delar och en
chans att testa på att stå i talarstolen
17.10(–18.00) Utbildning i mötesetikett i möteslokalen Safiren, en diskussion om klimatet på
Riksmötet
17:30(–20.00) Middagsbuffé i Pelarsalen på Safiren
19:00
Mötet öppnas i Safiren med en kort genomgång av mötesteknik och regler
20:45
Mötet ajourneras, det vill säga att mötet pausar tills imorgon. Alla deltagare går till
hotellet och möteslokalen låses
21:00
Mingel med valberedningen på hotellet, där du får chansen att prata med de som
kandiderar till förtroendeposter och fråga valberedningen hur de gjort sitt urval.
Spel och andra aktiviteter pågår också under kvällen
LÖRDAG 19 NOVEMBER
07:00 Frukost på hotellet
08:30 Mötet fortsätter i Safiren
10:00(–10.30) Paus
12:00(–13.00) Lunch i Pelarsalen på Safiren
13.00 Yrkandestopp på mötet
Det betyder att inga fler förslag eller ändringar tas emot
13.00 Mötet fortsätter i Safiren
15:00(–15.30) Fika på Safiren
18:00 Mötet ajourneras
19:00 Middag i Pelarsalen på Safiren
Avtackningar, med mera
21:00 Budgetberedning på hotellet
Spel och andra aktiviteter pågår också under kvällen
SÖNDAG 20 NOVEMBER
07:00 Frukost på hotellet
Checka ut innan du lämnar hotellet
08:30 Mötet fortsätter i Safiren
10:00(–10.30) Fika på Safiren
12:00(–13.00) Lunch i Pelarsalen på Safiren
15:00
Mötet avslutas
10 (181)
VAR FINNS ALL INFORMATION OM RIKSMÖTET?
All praktisk information om Riksmötet, till exempel schema, vägbeskrivning och vanliga frågor och
svar, finns på www.sverok.se/riksmote/aka-pa-riksmotet.
Ordlistan med olika termer och begrepp som kan komma att användas på mötet finns längst bak
i de här handlingarna. Ordlistan hittar du även på Sveroks wiki, via länken wiki.sverok.se/wiki/
mötesordlista.
VEM KONTAKTAR JAG OM RIKSMÖTET?
Telefon: 013-14 06 00 (även under Riksmötet). Mail: [email protected] (även under Riksmötet).
Frågor om mat, boende, resor, anmälningar eller annat praktiskt: Sveroks kansli, [email protected],
013-14 06 00.
Flygresor: Leila Orre, [email protected], 013-465 29 52.
Frågor om mötets innehåll eller mötets upplägg: Alexander Hallberg, [email protected],
076-629 29 99 och Tjarls Metzmaa, [email protected], 070-401 59 17.
Telefon för deltagare att sms:a till under Riksmötet, om deltagaren inte vill prata i mikrofon eller
talarstol: 076-018 93 82.
11 (181)
1. MÖTETS ÖPPNANDE
Mötet öppnas traditionellt av förbundets ordförande.
Förbundets nuvarande ordförande heter Alexander Hallberg.
12 (181)
2. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD
HANDLINGAR
Lista över valda ombud och reserver
HUVUDYRKANDE
1 ...... fastställa röstlängden.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
13 (181)
VALDA OMBUD OCH RESERVER
Det är bara ombuden och ersättarna till ombuden som har rösträtt på Riksmötet. Därför behöver
mötet då och då undersöka vilka som är på mötet så att rätt personer får rösta. Exakt hur
röstlängden fastställs varierar lite mellan Riksmöten, men vanligt är att alla ombuden och reserverna
ropas upp och de som svarar att de är där får rösta, eller att närvaron fastställs via VoteIT. Övriga får
inte rösta förrän röstlängden uppdateras på mötet. Innan röstlängden är fastställd kan Riksmötet
inte ta några andra beslut.
OMBUD (Från a till ö)
Daniel Aili Ylva Grufstedt Fredrik Nyqvist Oliver Andersin Anna-Lisa Gustavsson Ola Olsson Fredrik Andersson Gustav Hagerberg Evelina Persson Sunna Andersson Jacob Hallén Björn Persson Kim Andersson Niklas Hallgren Andrew Price Paul Andersson Alfred Helander Pontus Ridderström Nathalie Andersson Kevin Hoogendijk Myke Ripa Frida Ström Johan Huang Emil Rogvall Hannski Bengtsson Kenny Lee Iker Evelina Möller Pihl Emma Berglund Jezzica Israelsson Malcolm Nihlen-Green Robin Bergmark Henrik Jelaca Fanny Niklasson Wihlborg John Bergström Rikard Johansson Christoffer Nilsson Rickard Björketun Maria Johansson Fanny Nordgren Ivan Blomberg Robin Johansson Julian Nyberg Leo Borg Ziity Johansson Erland Nylund Anton Brunberg Chris Jonasson Filip Nyman Mikaela Börjesson Johan Jonsson Rasmus Rostö Per Carlsson Robin Kaas Emma Rudstam Sofia Carlsson Muhamed Kaljanac Stefan Rylander Martin Chau Peter Kallioniemi Linus Råde Åsa Classen Mika Leth Jani Sahamies Carl Dickfelt Niklas Lindblad Rasmus Storkamp Johanna Edman Johan Linder Neo Sundelin Henrik Ekman Fredrik Lindström Andreas Svensson Filip Engvall Beata Lithander Viking Säfsten Alexander Folkesson Simon Lundgren Adam Sääf Joakim Fredriksson Lukas Lönnborn Alva Söder Claes Gerleman Filip Manzi Gunnar Södergren Alec Gora Jonella Metzmaa Gal Teyer Eren Granström Anton Myrholm Anders Thuresson 14 (181)
Henrik Timius Roger Tónlist Emil Topalovic Felix Ulvmåne Jonathan Vahlkvist Sanna Vuorenmaa Alexander Wallin Joppe Widstam John Winroth Sophie Young Gustav Åhs RESERVER (enligt nummerordning)
1. Rebecca Lundahl 24. Simon Larsson 47. Hanna Rannerud 2. Sam Petterson 25. Diana Davidsson 48. Elisabeth ’Jenna’ Yeung 3. Mattias ”Ossian” Moraeus 26. Jocke Tang 49. Pi Fröjd 4. Sandra Tandlund 27. Adam Sandström 50. Andreas Ekeroot 5. Alfred Andersson 28. Erika Eklöf 51. Maria Görman 6. Patrik Hjelte 29. Tinah Ekwall 52. Wilhelm Andersson 7. Simon Solberg 30. Oskar Freij 53. Rutger Brattström 8. Rikard Karlsson 31. Hedvig Lindström 54. Jon-Alexander Henriksson 9. Richard Karlsson 32. Evelina Lindahl 55. Simon Larsson 10. Elaine Boström 33. Max Svensson 56. Leo Gunnemarsson 11. Marcus Storkamp 34. Kevin Ankar 57. Jonatan Dahlander 12. Johan Barouta 35. Sofie Johansson 58. Johanna Nyberg Hamrén 13. Anton Fors 36. John Mattsson 59. Filip Nyborg 14. Johan Falk 37. Julius Storåkern 60. Kim Andersson 15. Richard Forsell 38. Birger Hanning 61. Sanna Ramén 16. Sara Karlsson 39. Josefine Wallenå 62. Dan Andreasson 17. Adam Ahlin 40. Lovisa Herlitz 63. Isac Pålsson 18. Alex Barry 41. Max Horttanainen 64. Anton Ronsjö 19. Dag Lindgren 42. Egil Elenius 65. Sebastian Kunnari Levin 20. Mattias Sjöstrand 43. Sara Serpan 66. Alexander Kazen 21. Christian Andersson 44. Daniel Henriksson 67. Christian Berntson 22. Emma Carlström 23. Anna Ivert 45. Evelina Ahltoft 46. Linnea Lindgren 68. Mia Beslija KATRINEHOLM 18–20/11 2016
15 (181)
3. MÖTETS BESLUTSMÄSSIGHET
HANDLINGAR
Beslutsmässighetsberättelse
HUVUDYRKANDE
1 ...... mötet ska räknas som beslutsmässigt.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
16 (181)
BESLUTSMÄSSIGHET
För att mötet ska kunna ta beslut måste mötet vara beslutsmässigt.
KRAV FÖR BESLUTSMÄSSIGT RIKSMÖTE
Kraven för att ett Riksmöte ska bli beslutsmässigt står i förbundets stadga 36§.
36§
Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:
1
då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och
valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud
och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift
om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,
2
då Riksmötesombudsval förrättats i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan,
3
då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, Riksmötesreservombud,
förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för
medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet.
DOKUMENTATION AV HUR KRAVEN EFTERFÖLJDES
2016-07-25:
•
Kallelsen, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, skickades ut till samtliga
medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning.
•
Riksmötesombudsvalets nomineringsperiod inleddes.
2016-08-22:
•
Riksmötesombudsvalets röstningsperiod inleddes.
2016-09-03:
•
Riksmötesombudsvalet avslutades.
2016-09-04:
•
Rösträkning genomfördes.
•
Verksamhetsrevisorerna Andreas Brodin och Andreas Hallqvist granskade och godkände
Riksmötesombudsvalet.
2016-09-05:
•
Kallelse skickades ut till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud. Samtidigt publicerades
valresultatet på val.sverok.se.
2016-10-28:
•
Mail med länk till pdf-fil med handlingar skickades till alla Riksmötesombud,
Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer, förbundsvalberedare
och medlemsföreningar. Detta är de handlingar som nämns i stadgarna.
2016-10-31:
•
Tryckta handlingar skickades från tryckeriet direkt till alla Riksmötesombud,
Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer och
förbundsvalberedare som beställt detta. Detta kompletterar handlingarna på fil, men ersätter
dem inte.
17 (181)
4. VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER
Ett antal mötesfunktionärer ska väljas. Några av funktionärerna leder mötet, ser till att frågorna
behandlas i rätt ordning och att alla får komma till tals. Andra har till uppgift att räkna röster om det
skulle behövas och att när mötet är slut justera protokollet.
HANDLINGAR
Information om mötesfunktionärer
HUVUDYRKANDE
1 ...... välja Anna Westerling till mötesordförande
2 ...... välja Mattias Bjärnemalm till vice mötesordförande
3 ...... välja Christer Pettersson till mötessekreterare
4 ...... välja Max Horttanainen till vice mötessekreterare samt VoteIT-ordförande
5 ...... välja Tobias Landén till demokratifrämjare
6 ...... välja _____________________ till justerare
7 ...... välja _____________________ till justerare
8 ...... välja _____________________ till rösträknare
ÖVRIGA YRKANDEN
11 ...... ......
12 ...... ......
13 ...... ......
18 (181)
INFORMATION OM MÖTESFUNKTIONÄRER
VAL AV MÖTESORDFÖRANDE
Mötet ska välja mötesordförande och vice mötesordförande. För att det ska finnas flera som kan byta
av varandra brukar Riksmötet välja en mötesordförande och en eller flera vice mötesordföranden.
Mötesordföranden hjälper ombuden att få ett effektivt möte bland annat genom att hålla i
talarordningen, sköta omröstningar och se till att de som talar inte upprepar sådant som redan är
sagt.
VAL AV MÖTESSEKRETERARE
Mötet ska välja mötessekreterare och vice mötessekreterare. Mötessekreteraren dokumenterar
besluten som ombuden tar i ett protokoll. Traditionellt brukar endast förslag som fått bifall
dokumenteras i protokollet. Ordningsfrågor brukar inte heller dokumenteras i protokollet, det vill
säga beslut om raster, att det är dags att gå till beslut, ordningsregler på mötet och liknande.
Målet är att protokollet ska vara klart senast 2–3 timmar efter Riksmötet, så de valda måste vara
beredda att stanna kvar efter mötet tills protokollet är klart.
VAL AV DEMOKRATIFRÄMJARE
Mötet ska välja demokratifrämjare. Demokratifrämjaren har till uppgift att hålla koll på jargong och
klimat under mötet. Demokratifrämjaren har mandat att avbryta en talare på mötet och påpeka
exkluderande eller kränkande beteende (i tal såväl som i beteende). Syftet är att hålla bättre koll på
mötesklimatet och göra miljön så trygg som möjligt för de som är nya, personer i minoritetsgrupper,
och alla övriga deltagare.
VAL AV VOTEIT-ORDFÖRANDE
Mötet ska välja VoteIT-ordförande. Uppdraget innebär uppdateringar av omröstningar, sidor,
beslut och så vidare. Den person som har VoteIT-ansvaret föreslås också inneha posten som vice
mötessekreterare.
VAL AV JUSTERARE
Mötet ska välja minst två justerare. Deras uppdrag är att när mötet är avslutat läsa igenom
protokollet och berätta för mötessekreteraren om något verkar vara fel. I de flesta fall så brukar
mötessekreteraren rätta dessa fel, men skulle justerare och sekreterare vara oense skrivs både
sekreterarens text och justerarens kommentar in i protokollet.
Det är lämpligt, men inte absolut nödvändigt, att ombuden väljer justerare bland sig, eftersom det
är ombudens beslut som är dokumenterade i protokollet. Målet är att protokollet ska vara klart
senast 2–3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara beredda att stanna kvar efter mötet tills
protokollet är klart.
VAL AV RÖSTRÄKNARE
Mötet ska välja tre rösträknare. Deras uppdrag är att räkna inkomna röster i de fall som ombuden vill
det. Det brukar ombuden vilja då det är någorlunda jämnt i en omröstning. Rösträkningen kan vara
öppen genom att ombuden räcker upp händerna eller sluten genom att ombuden skriver vad de
röstar på lappar.
19 (181)
5. ADJUNGERINGAR
HANDLINGAR
Information om adjungeringar
HUVUDYRKANDE
1 ...... alla som är på Riksmötet i egenskap av utsedd distriktsstyrelserepresentant adjungeras
till mötet med yttrandeoch förslagsrätt.
2 ...... alla övriga som är inbjudna till Riksmötet och är på plats adjungeras till mötet med
närvarorätt.
3 ...... avslå ärendet.
ÖVRIGA YRKANDEN
4 ...... ......
5 ...... ......
6 ...... ......
20 (181)
INFORMATION OM ADJUNGERINGAR
På Riksmötet har ombud, reserver, förbundsstyrelsen, förbundsvalberedarna, förbundsrevisorerna,
personalen och medlemmar som inte har rätt att väljas till ombud rätt att delta med yttrandeoch
förslagsrätt enligt stadgan. Andra medlemmar i förbundet har rätt att delta i mån av plats, utan
yttrandeoch förslagsrätt. En person som för talan för viss motion eller fråga har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt i berörda frågor på Riksmötet. Övriga som vill vara med måste adjungeras till mötet
för att få vara där.
Att vara adjungerad betyder att man får vara på mötet, men inte nödvändigtvis att man har rätt att
uttala sig i några frågor.
Skulle det bli problem kan ombuden ändra sig och frånta personer sin adjungering. Skulle ombuden
bara vilja adjungera vissa personer, men inte andra, är det lämpligt att de namnges och att detta
dokumenteras i protokollet.
21 (181)
6. FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING
HANDLINGAR
Förslag till mötesordning
HUVUDYRKANDE
1 ...... fastslå mötesordningen enligt Förslag till mötesordning.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
22 (181)
FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING
INLEDNING
Mötesordningen är den text som bestämmer hur Rikmötet ska genomföras. Riksmötet kan besluta
att godkänna (anta) den här mötesordningen. Riksmötet kan också bestämma om ändringar. För att
lägga yrkanden är det bara skriva in dem i VoteIT.
RÖSTLÄNGD
Röstlängden är listan över vilka som har rösträtt på mötet. Röstlängden justeras fredag kväll (vid
punkten “Fastställande av dagordning”), lördag efter lunch, söndag morgon samt vid alla andra
tillfällen när mötet bestämmer att det ska hända. Om du vill att röstlängden ska justeras väcker du
detta som en ordningsfråga.
FRIFORMSDEBATT
Efter att dagordningens inledande punkter och föregående års redovisningar har hanterats gör
mötet uppehåll för friformsdebatt. Under friformsdebatten hålls öppna gruppdiskussioner i mötets
centrala frågor under ledning av diskussionsledare. Frågorna diskuteras i grupperna tills grupperna
är nöjda, eller tills dess att schemat inte tillåter ytterligare debatt i friform. Mötesordföranden leder
mötet även under friformsdebatten.
DEBATT I PLENUM
Vid debatt i plenum behandlar mötet en fråga i taget. Varje fråga behandlas på följande vis:
1. Förslagsställaren får möjlighet att presentera sitt förslag
2. Andra deltagare har möjlighet att ställa korta frågor till förslagsställaren
3. Andra som lagt förslag i frågan presenterar sina förslag, ingen frågestund följer på detta
4. Debatt efter talarlista
Den som önskar delta i debatten skriver upp sig genom mötessystemet VoteIT eller håller upp sin
nummerbricka tills mötesordföranden nickar och bekräftar att namnet är uppsatt på talarlistan.
I plenum talar en person i taget. Den som står näst i tur på talarlistan håller sig redo och går upp
till någon av talarstolarna. Vid frågestund till förslagsställare eller vid ordningsfråga kommer
mikrofonspringare ut med en mikrofon och talarstolen används inte. Alla som pratar i plenum
måste alltid använda mikrofon. Alltid.
På Sveroks Riksmöte används första- och andratalarlista, vilket innebär att personer som ännu
inte har sagt något om den aktuella frågan får företräde framför de som redan har pratat. Den
som presenterat ett förslag anses redan ha pratat. Den person som står näst i tur efter den
aktuella talaren behåller alltid sin plats, oberoende av om de står på första- eller andratalarlistan. I
tidsbegränsade frågor inleder mötesordföranden med att alla som vill tala får sätta upp sig på listan,
därefter slumpas ordningen på de talande. Därefter kan ombuden sätta upp sig på talarlistan och
behandlas i tur ordning i mån av tid. Varje debattinlägg är begränsat till 1,5 minut.
Mötesordföranden påminner om att tiden närmar sig slutet efter cirka 1 minut. Talarlistan kan
brytas av ordningsfråga, sakupplysning, demokratifrämjaren och replik efter mötesordförandens
godkännande:
• Ordningsfråga påkallas genom att man håller upp sin nummerbricka och säger
“Ordningsfråga”. Vid ordningsfråga får förslagsställaren föredra sin fråga kort därefter går
23 (181)
mötet direkt till beslut om sådant behövs. Mötet går alltid direkt till beslut i ordningsfrågor
utan debatt. Exempel på ordningsfrågor är begäran om paus eller önskemål om förtydligande
från presidiet.
• Sakupplysning är en kort faktaupplysning där en person kan bryta talarlistan för att bidra
med fakta som kan underlätta eller förkorta debatten. En sakupplysning är alltid bara fakta
och får inte vara argumenterande.
• Replik används endast som svar på tal för någon som känner sig personligt påhoppad av en
debattör. Replik får pågå under maximalt 30 sekunder.
Schemalagda pauser bryter plenumdebatten automatiskt utan att mötet behöver besluta om paus.
Schema för mötet, inklusive tider för pauser, måltider och sömn, finns i möteshandlingarna. Du
har förutom röstkortet fått en lapp med ett frågetecken på. Räck upp denna om det är några ord
eller begrepp som du inte förstår, som en signal till mötesfunktionärer att uppmärksamma dig och
mötespresidiet att vara tydligare.
FÖRDELNING AV DEBATTID FÖR MOTIONER, VERKSAMHETSPLAN,
BUDGET OCH VAL
Tiden för debatt fördelas enligt följande: Ombuden tilldelas fem markörer. Ombuden får fördela sina
fem markörer på mötets punkter utifrån hur mycket tid ombuden vill lägga på de olika punkterna.
De punkter som får flest markörer från ombuden får mest tid: Mötespresidiet räknar ut detta,
avrundat i 10-minutersintervall. Utöver den tilldelade tiden får budget, verksamhetsplan och val 20
minuters extra debattid, plus eventuell tid som fördelas efter markörerna. I detta ingår inte tid för
presentation, frågestund eller beslutsprocess.
Eventuell överbliven tid efter debatter som tar mindre tid än tilldelat används som bufferttid där
mötesordföranden finner det lämpligt. Frågor som inte tilldelas någon tid kommer endast att
presenteras av de som lagt förslag i frågan. Därefter går mötet till beslut. Mötesordförande har
möjlighet att i mån av tid och vid särskilt behov tilldela extra debattid till en fråga. Frågan behandlas i
portioner om 5 minuter. Maximalt 10 minuter extra kan tilldelas.
TID FÖR BUDGETBEREDNING
Budgeten avhandlas under söndagen. Efter middagen på lördagen anordnas en budgetberedning
av förbundssekreteraren samt förbundets kanslichef. Målet med denna budgetberedning är i detalj
förklara budgetförslaget och uppdatera om det tagits beslut med budgetpåverkan. Syftet är att mötet
under budgetdebatten på söndagen ska ha en uppdaterad helhetsbild av förbundets ekonomi att ta
ställning till, istället för många lösryckta ändringar med svårtolkade konsekvenser.
FÖRSLAG UNDER MÖTET
Förslag (yrkanden) ska lämnas genom det digitala mötessystemet VoteIT som finns tillgängligt under
mötet. Personer som inte känner sig bekväma med att lägga in förslaget själv via VoteIT kan få hjälp
av mötets stödsekreterare. Alla förslag måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas
under mötet. Efter förslagsstoppet kl 13 kan man inte längre lägga ett nytt förslag eller dra tillbaka ett
lagt förslag. Även jämkningar ska vara inkomna klockan 13 på lördagen.
Förslag från budgetberedningen på punkten budget är undantagna från förslagsstoppet för att ta
hänsyn till budgetberedningen. Övriga frågor måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att
behandlas under mötet. Övriga frågor behandlas i mån av tid. Övriga frågor som ej behandlats
söndag klockan 15 stryks.
24 (181)
BESLUT
Beslut fattas enligt i varje fråga beslutad propositionsordning. Röstning i beslutsfrågor sker med
lappuppräckning eller i det digitala mötessystemet VoteIT, som delvis används under mötet för
debatt, förslag och omröstningar. När VoteIT används för att samla in röster frågar mötespresidiet
mötet om alla är klara och omröstningen stängs först när ingen längre uttrycker att de inte är
klara. När beslut fattas med lappuppräckning kommer först alla som är för ett förslag bli ombedda
att hålla upp sina lappar, därefter ombeds alla som är mot förslaget att hålla upp sina lappar.
Mötesordföranden avgör vilken sida som har majoritet.
Alla förslag ställs mot avslag, vilket innebär att det alltid finns möjlighet att rösta nej till ett förslag.
Alla med rösträtt kan begära votering. Då kommer rösträknarna att kallas upp för att räkna
lapparna exakt. Om votering begärs igen efter detta kommer VoteIT användas. Det går även att
väcka en ordningsfråga om sluten votering. Hela omröstningen genomförs då genom det VoteIT.
Omröstningar som har fler än två förslag som står emot varandra kommer i de flesta fall att
genomföras i VoteIT.
FÖRTROENDEVAL
Val av styrelse hanteras genom att Riksmötet först väljer styrelsens verkställande utskott:
förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare, genom personval. Därefter
fastställs antal ledamöter i styrelsen. Därpå väljs övriga ledamöter genom personval. Valberedning,
revisorer och revisorsersättare väljs med personval. Varje val föregås av tid för presentationer och
pläderingar enligt fördelningen av debattid.
Personval förrättas enligt följande metod:
1 Beslut fattas kring hur många poster som ska besättas. Detta tal betecknas i denna förklaring av systemet som Y.
2 Alla valbara kandidater listas på röstsedel eller i digital lista. På denna röstsedel/lista är valbara kandidater som är del av valberedningens förslag särskilt markerade.
3
Varje röstberättigad röstar genom att rangordna valfritt antal kandidater från 1 till 5 med
stjärnor. Flera kandidater kan ha samma antal stjärnor och är då likvärdiga i
rangordningen. Man kan också välja att inte rangordna en kandidat, vilket automatiskt
sätter dem på sista möjliga plats på röstsedeln. Det spelar ingen roll hur många stjärnor en kandidat får, utan det är skillnaden mellan kandidater i din röstning som räknas.
4 Rösterna sammanställs av VoteIT. De Y kandidater som får starkast värden, baserat på
vilka kandidater som flest ombud föredrar i en parvis jämförelse av samtliga kandidater
blir föreslagen styrelse.
5 Av rangordningen framräknad styrelse ställs avslutningsvis mot avslag med enkel
majoritet.
RESERVATIONER
Ombud som anser att ett beslut kan leda till juridiska konsekvenser har rätt att reservera sig mot
beslutet. Exempel på juridiska konsekvenser är att någonting är olagligt eller om förbundet skulle
bryta ingångna kontrakt. Reservation lämnas via formulär för reservation som du hittar på
www.sverok.se/reservationer-under-riksmotet/ och måste inkomma innan mötet avslutas. Du måste
informera mötesordföranden att en reservation inlämnats. Reservation får ej överskrida 200 ord.
Reservation bör innehålla en motivering till varför ombudet vill reservera sig. Motiveringen kan
25 (181)
bifogas till protokollet under förutsättning att den är saklig, inte av debatterande karaktär och inte
riktad mot person eller grupp av personer. I protokollet noteras att ombudet reserverat sig mot
beslutet samt eventuellt motivet för detta.
Notera att reservation inte kan användas för att få en egen uppfattning i en viss fråga införd i
protokollet. Reservation innebär att en person markerar att hen inte står bakom ett beslut som kan
få juridiska konsekvenser.
26 (181)
7. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING
HANDLINGAR
Förslag på dagordning (se innehållsförteckningen i början av möteshandlingarna)
HUVUDYRKANDE
1 ...... fastställa dagordningen.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... .....
27 (181)
8. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2015
HANDLINGAR
Verksamhetsberättelse för 2015
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Verksamhetsberättelse för 2015 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
28 (181)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2015
Detta är förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för 2015. Här kommenterar styrelsen de mål
som finns i verksamhetsplanen för året. All fetstilad text i verksamhetsberättelsen är direkt hämtad
från Verksamhetsplanen för 2015 och kommentarer sker i vanlig text.
INLEDNING
Under verksamhetsåret 2015 kommer Sverok främst fokusera på rekrytering av nya
medlemmar och föreningar, bredda förbundets medlemsbas samt utveckling av distrikten för
att få en mer livskraftig och stabil organisation.
Kommentar: Vi ser en väldigt positiv utveckling under 2015 när det kommer till antalet föreningar
och medlemmar och de olika insatser vi gjort har fått enorm effekt. Dessa kommer dock att märkas
av först nästa år eftersom att vi alltid lämnar in medlemssiffror för förra året till MUCF och det är
också dessa som blir de officiella. Så även om ökningen ser liten ut idag är nästa års siffror mycket
tillfredsställande. Positivt är också att vi lyckats nå stora delar av fantastikcommunityt och även
större delar av cosplayarna, våra två nyaste verksamhetsgrenar.
Nytt för i år är bland annat satsning på Sverok som en plats för dialog och nätverkande mellan
medlemsföreningarna, mellan distrikten och inom förbundet. Förbundet kan agera som en
plattform för samverkan och genomför en satsning på att skapa ambassadörer som kan
representera förbundet lokalt tillsammans med distrikten för att på så sätt möjliggöra fler
fysiska insatser.
Kommentar: Det arbete som har gjorts under några år börjar ge resultat. Förbundet och
distrikten har inte på länge haft en så levande dialog som nu. Ett tydligt exempel är att det på
distriktskonferensen som var på våren (vårslaget) fanns 10 av 12 distrikt representerade. En siffra
som tidigare legat på runt 4–6.
Ambassadörsprogrammet beräknas komma igång under 2016 och det är därför svårt att utvärdera
det. Tre distrikt har på eget initiativ skapat egna ambassadörsföreningar med ett aktivistfokus och
dessa har varit lyckade.
Fokus på e-sport, mångfald och politisk påverkan kvarstår som prioriterade områden och
kommer att ske dels genom projekt och dels genom att förbundet är fortsatt aktivt i utvalda
forum och samarbetsorganisationer.
Kommentar: Under våren deltog vi på en träff ordnad av den Kungliga Ingejörsakademin (IVA) där
stora delar av det offentliga och näringslivet fanns samlat. Vi var de enda representanterna för det
ideella och fick gott genomslag. Framförallt var vår idé om att det borde finnas “en fotbollsplaner för
e-sport i varje kommun” stort gehör. Alltså att det ska vara lika självklart för kommuner att stötta upp
e-sportsträning som annan idrott.
Under Almedalsveckan träffade vi många personer i maktposition och fokuset låg på att låta
kulturpolitiken innefatta även spel. Det märktes att vi varit starkt pådrivande i frågan under hela året
då flertalet välkomnade vår agenda och omfamnade den.
Förbundsstyrelsen tillsammans med distrikten låg bakom att driva Nörd på Pride-satsningar runt
om i landet. Förbundet stöttade upp extra i Malmö och Stockholm. I Stockholm fick vi pris för bästa
ekipage!
Myndigheten för Kulturanalys fick ett besök för att driva frågan om spel som kulturform ytterligare.
Där var genomslaget enormt när vi fick prata inför myndighetens alla anställda.
Utöver det som stod i förra årets verksamhetsplan vill förbundsstyrelsen markera att Sverok
29 (181)
genomgår en för tillfället jobbig tid rent ekonomiskt, vilket ni också kan se i de ekonomiska
handlingarna. Detta har gjort att vissa delar av verksamhetsplanen har nerprioriterats för att säkra
förbundets långsiktighet. Det har även gjort att en omorganisering av kansliet har initierats som
kommer leda till större regional närvaro och mer strömlinjeformad administration.
FÖRENINGARNA
På föreningsnivå leder de regionala föreningskonsulenterna arbetet med
medlemsrekrytering. Vi vill satsa på övergripande åtgärder där förening, distrikt och förbund
arbetar tillsammans för att öka antalet medlemmar och föreningar i Sverok. Detta innebär
fortsatt fokus på lokaler, utbildning och mångfald.
En inåtblickande åtgärd är att etablera Sverok som en plats för nätverk där föreningar och
organisationer kan träffas och lära av varandra. Vi ser att det under året kommer att skapas
och utvecklas flertalet deltagardrivna nätverk kring olika verksamhetsgrenar som Sverok vill
stå som värd för.
Sverok ska dessutom vara en självklar aktör inom Svensk e-sport och vara med och definiera
vad e-sport står för, bland annat genom riktade satsningar på inkludering.
Kommentar: Vi har under året haft ett stort fokus på rekrytering. Dels har våra regionala
föreningskonsulenter (RFK) arbetat praktiskt, dels har vi uppdaterat tillgängligt material så som
marknadsföringshandboken. Vi har också tagit fram en ny rekryteringskortlek och vi har besökt och
haft samtal med samtliga stora spelföreningar, både inom och utanför förbundet.
MEDLEMSREKRYTERING
A1: Genomföra medlemsrekryteringskampanj
A2: Ha minst 1400 föreningar 2015
A3: Ha minst 100 000 medlemmar 2015
A4: Andelen barn- och ungdomsmedlemmar ska uppgå till minst 85 %
Kommentar: För första gången på flera år ser vi en ökning i både förenings- och medlemsantal. Vi
nådde inte de mål vi satt upp, som var ambitiösa. Däremot ser vi redan nu på de insatser som gjorts
under 2015 gör att vi ökar kraftigt, framförallt på antalet föreningar, där vi kommer se resultatet
under 2016.
2015 års officiella siffror blev: 1300 föreningar, 83 000 medlemmar samt 82 % medlemmar i åldrarna
6-25 år.
E-SPORT FÖR ALLA OCH FAIR PLAY
B1: Genomföra projektet Respect All, Compete som fokuserar på fysiska mötesplatser,
ett gemensamt regelverk för e-sporten och unga förebilder inom e-sporten.
Kommentar: Första året av projektet har genomförts med bravur. Arvsfonden som står för
finansieringen gav oss till och med mer medel som möjliggjort anställandet av en tredje person i
projektet som kommer att arbeta med kommunikation. Vi har hållit ett läger som fick mycket gott
betyg av deltagarna och kommer att genomföra ett andra. Förutom e-sportsläger där deltagare dels
lärde sig att bli bättre på sitt spel och agera med ett normkritiskt förhållningssätt har projektet har
även tagit fram en uppförandekod med bred uppslutning.
Såväl företag som Dreamhack, Fragbite och organisationer som Goodgame och STHLM E-sport
har varit med under framtagandet. Koden kommer att lanserades i slutet på året och nästan 3000
exemplar skickades ut den första månaden.
Projektet har också börjat etablera träningslokaler för e-sport över hela landet. Hittills har sju lokaler
30 (181)
anslutit sig, från Malmö i söder till Boden i norr. Nästa steg är att utbilda föreståndarna för lokalerna i
Code of Conduct och förse dem med material som visar att de arbetar enligt projektets värdegrund.
BOKEN OM FINANSIERING
C1: Sammanställa en bok på goda exempel där föreningar hittat extern finansiering och
göra den tillgänglig för andra.
C2: Öka kunskapen hos föreningarna om hur de kan söka pengar externt
Kommentar: C1: Detta prioriterades ner och genomfördes inte.
C2: En ny kursfilm som berör finansiering har tagits fram som lyfter fram specifika exempel
på var föreningar kan hitta pengar och hur de går till väga för att få dem. I For the Win!
(föreningsutvecklingsspelet ftw.sverok.se) har uppdrag kring detta lagts upp. Dessutom börjar alla
föreningar få lokala experter i form av RFK’s som inte bara har koll på det nationella utan även det
lokala och regionala.
SVEROK SOM MÖTESPLATS
D1: Förbundet ska driva minst fem nätverk för specifika intressegrupper inom
förbundet som ska träffas fysiskt minst en gång under året.
D2: Förbundet ska redovisa och sprida resultaten från dessa nätverk.
D3: Förbundet ska hålla minst tio Level Up-utbildningar.
Kommentar: D1: I skrivande stund har endast ett nätverk startats, LEIA, som syftar till att stärka
unga kvinnor i spelhobbyn. Det finns även intresse, struktur för och planer för hur arbetet ska drivas
under 2016.
D3: När rapporten skrivs har det hållits en utbildning för utbildare där samtliga Regionala
Föreningskonsulenter (RFK) deltog. Detta har sedan resulterat i 7 utbildningar anordnade av våra
RFKer. En utbildning för utbildare för ideella har även planerats och kommer att genomföras mot
årets slut eller början av nästa år. Därför ser det gott och väl ut som att vi kommer nå målet med 10
tillfällen.
FÖRENINGSDIREKTIVET OCH “VAD ÄR EN SVEROKFÖRENING?”
E1: Utifrån det nya föreningsdirektivet undersöka och presentera nya former av
organisering av föreningar inom Sverok.
E2: Utveckla nya sätt att göra det enklare att starta en sverokförening och bli
medlem på.
E3: Arbeta för att inkludera och synliggöra förbundets nya verksamhetsgrenar.
Kommentar: Reformen för avdelningar, som innebär att föreningar kan skapa avdelningar som
fokuserar mer på verksamhet, har fått stort genomslag. 45 föreningar har registrerat sig som
huvudföreningar.
Vi har uppdaterat våra standardstadgar. Dessa är framtagna med tillgänglighet i tanken där det legat
stort fokus på att göra språket och formen lättare att ta till sig för den som aldrig varit delaktig i en
förening tidigare.
Flera insatser har gjorts för att inkludera och synliggöra fantastik och cosplay. Allt
marknadsföringsmaterial har blivit genomgånget för att bredda synligheten och visa upp olika
verksamhetsgrenar. Direktkontakter har upprättats med befintliga föreningar och organisationer
inom fantastik för att visa dem vad Sverok har att erbjuda. Vi har även haft deltagande på 2 större
fantastikkonferenser och Cosplay-SM.
31 (181)
DISTRIKTEN
Efter att förbundet genomförde distriktsutredningen så framkom en vilja att arbeta närmare
förbundet. Ett tydligt förslag var att inkludera distrikten i verksamhetsplanen.
Bland sakerna vi vill göra är distriktskonferenser (slag) som fokuserar på utbildning,
samverkan och nätverkande; en viktig del för att förstärka distriktens livskraftighet och
stabilitet.
Vi kommer med tre regionala föreningskonsulenter (RFK) i distrikten Sverok Stockholm,
Sverok Västerbotten och Sverok SKuD att stärka distrikten och satsa på att ha fler
konsulenter på plats. Tillsammans med distrikten ska också gemensamma riktlinjer tas
fram för att förbundet på ett mer övergripande sätt ska kunna arbeta med till exempel
medlemsrekrytering och demokrati inom förbundet.
Kommentar: Distrikten och förbundet har nog aldrig stått varandra så nära som i år. Genom att
dela på anställda har det naturliga flödet ökat avsevärt i de distrikt där det finns RFK’s och i de andra
distrikten har faddersystemet utvecklats. Vi har inte nått hela vägen fram och framförallt i den
vardagliga kommunikationen finns det fortfarande områden som behöver förbättras. Samtidigt går
det inte att utan stolthet säga att vi nu jobbar nära varandra och att vi hela tiden söker efter vägar att
komma ännu närmare. Av de 12 distriktsårsmöten som hölls var förbundsstyrelsen representerad på
10.
AMBASSADÖRSPROGRAM
F1: Förbundet ska stödja distrikten i att upprätta ett ambassadörsprogram där
medlemsföreningar kan välja att bli officiella Sverokambassadörer och fungera som en
förlängning av distriktens verksamhet.
F2: Det ska finnas minst en ambassadörsförening i varje distrikt.
Kommentar: En modell har tagits fram där distrikt antingen kan starta egna ambassadörsföreningar
eller där existerande föreningar kan bli ambassadörsföreningar för distrikten. Modellen för detta
har slipats på under året och varit på remiss hos distrikten i olika omgångar. För tillfället finns det
ambassadörsföreningar i tre olika distrikt.
DISTRIKTENS RIKTLINJER
G1: Distrikten ska årligen på höstens distriktskonferenser i samråd med
Förbundsstyrelsen fastställa riktlinjer för distrikten som beskriver distriktens uppdrag
under det kommande året. I riktlinjerna ska även finnas ett avsnitt som beskriver
förbundets åtagande under perioden gentemot distrikten.
Kommentar: Under vårslaget (distriktskonferens) diskuterades riktlinjernas innehåll. Det fanns
gott om tid avsatt för dessa och vi såg en väldigt bred uppslutning där 10 av 12 distrikt fanns
representerade. Under höstslaget fastställdes senare dessa riktlinjer enhälligt och förbundsstyrelsen
tog det formella beslutet på styrelsemötet i oktober.
Förutom riktlinjerna har kommunikationen förbättrats där distrikten mer aktivt bjuds in till att tycka
till om de frågor som förbundet arbetar med. Under höstslaget genomfördes det till exempel pass
med fokus på förbundets verksamhetsplan och hur förbundet ska arbeta med finansiering framöver.
Under slutet av året infördes även onsdagsuppdateringar i den facebookgrupp som finns för
distriktsstyrelserna. Där informerar förbundet informellt genom förbundssekreteraren om sådant
som hänt nyligen eller är på gång.
32 (181)
HEJ REGIONEN!
H1: Förbundet ska söka medel till ett projekt för att skapa kontaktytor och ta fram
verktyg som hjälper distrikten i dialog med sin region och föreningarna.
Kommentar: Projektet söktes på våren från MUCF men fick avslag. Vi skrev då om ansökan med ett
tydligare fokus på lokal nivå gentemot regionerna och skickade in den igen. Den andra ansökan blev
godkänd och projektet kommer startas under 2016.
REGIONALA FÖRENINGSKONSULENTER (RFK)
I1: Ha minst ytterligare två regionala föreningskonsultenter på plats under året.
I2: De tre befintliga regionala föreningskonsultenterna ska vara egenfinansierade med
hjälp av externa medel vid verksamhetsårets slut.
Kommentar: Ytterligare en RFK har anställts under året i Sverok Väst, vilket nu gör att det finns RFK’s
stationerade i distrikten Väst, Skåne, Västerbotten och Stockholm. Den femte var tänk att komma ur
projektmedel som tyvärr inte blivit beviljade.
Sverok Stockholm, Väst och Skåne har på egen hand säkrat finansieringen för sina RFK’s. Det ligger
som fortsatt prioritering att arbeta med föreningsutveckling i form av RFK’s då vi kan se väldigt
positiva effekter i de distrikt där de är aktiva. Inte bara i form av ett ökat föreningsengagemang utan
även i stödet till distriktsstyrelserna.
FÖRBUNDET
Under året ska förbundet fortsatt prioritera frågor kring utåtriktat arbete och samarbeten,
externfinansiering och mångfald. Vi fortsätter att satsa på intern och extern kommunikation.
Externt vill vi lyfta fram Sverok som ett starkt ungdomsförbund som verkar på nationell nivå
för en stark, levande och inkluderande spelhobby.
Viktiga delmoment är en tydlig profil och ett brett kontaktnät bland beslutsfattare och
tjänstemän, inom den ideella sektorn, organisationer där vi är medlemmar, i kommunerna
och i media. Förbundet ska vara inkluderande och välkomnande där det kreativa berättandet
står i fokus. Vi ska också vara den självklara organisationen man vänder sig till om man söker
kunskap kring spelkulturen och organiserat spelande.
Kommentar: Även om detta varit ett år som fokuserat inåt i förbundet har vi inte stannat av när
det kommer till vårt externa arbete. Med hög frekvens inkommer det förfrågningar till förbundet att
dela med sig av sin kompetens när det kommer till allt från rekrytering, engagemang, spelhobbyn,
organisation och mycket mer. Under året har vi hållit föreläsningar, deltagit i paneler och haft
enskilda möten med beslutsfattare, organisationer och föreningar.
Vi har även närmat oss våra nordiska syskonorganisationer Bifrost och Hyperion genom projektet
Game Over Hate. Vi har även haft utbyten med Hyperion kring deras Heltinneprojekt vilket är
inspirerat av vårt LEIA. Våra kontakter med RFSL-ungdom har även stärkts och vi hade väldigt goda
samarbeten främst under Nörd på Pride.
DEMOKRATI, MÅNGFALD OCH INFLYTANDE
J1: Fortsätta arbetet med att implementera, följa upp och utvärdera den
likabehandlingsplan som var ett resultat i projekt NAB år 1 i den löpande
verksamheten. Arbetet ska löpande avrapporteras på årets styrelsemöten.
J2: Tillgänglighetsanpassa språk, innehåll och form på hemsida och i vår skriftliga
kommunikation så att fler får möjlighet att ta till sig informationen.
J3: Genomföra NAB år 3
33 (181)
Kommentar: Under året har likabehandlingsplanen blivit en mer integrerad del av vår verksamhet.
Uppdragslistan som blir genomgången på varje styrelsemöte som styrelsen använder för att följa
upp pågående arbeten har fått en ny del helt hängiven åt likabehandlingsarbete.
Webbplatsen sverok.se och annan skriftlig kommunikation har löpande blivit uppdaterat för att bli
mer tillgängligt. 2 anställda på kansliet har gått en kurs för att skriva lättläst, kunskap som de senare
förmedlat internt. Även våra standardstadgar har blivit uppdaterade med en markant skillnad mot
tidigare version.
Projektet Normer Attityder och Beteenden har följt sin projektplan där bland annat
studiecirkelmaterialet Tankebanken har släppts och haft god spridning såväl inom som utanför
förbundet. Projektet avslutades vid årskiftet efter 3 år.
Förbundet mottog även under våren “RFSL Ungdom-priset” för vårt arbete med att förbättra
spelhobbyn för HBTQ-ungdomar och vårt likabehandlingsarbete.
Game Over Hate är ett internationellt projekt där ungdomar från flera länder samlas för att diskutera
och praktiskt arbeta med att motverka hatkulturen främst inom digitala spel. 2 träffar hölls under
2015 varav den ena var i Göteborg samtidigt som Dreamhack.
Vårt engagemang i VoteIT har även fortsatt och tack vare andra medlemsorganisationer har VoteIT
blivit omgjort från grunden till att idag fungera mycket bättre.
SVEROK – DET ÖPPNA FÖRBUNDET
K1: Söka medel för en fortsättning på projektet Inflytande 2.0 som riktar sig mot att ta
fram fler metoder för medlemsinflytande inom förbundet.
K2: Arbeta med att skapa en gemensam förbundskänsla som ett resultat av
medlemsundersökningen i projektet “Vi är Sverok”.
Kommentar: Projektet söktes men fick avslag.
Många insatser har gjorts för att stärka vi-känslan i förbundet. Vi har tagit fram nya foton på våra
verksamhetsgrenar som är mer inkluderande och representativa. Vi har tydliggjort hur och vilka
budskap vi kommunicerar där vi bland annat strävar mot en “nördigare” ton. Vi har riktat stor
uppmärksamhet åt de möten som vi anordnar under året och främst SLAGen (Distriktskonferenser)
som haft de bästa uppslutningarna på många år. Vi har även sett att #viärsverok har spridit sig till
fler, om än fortfarande få.
EXTERN FINANSIERING
L1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 25 % av de totala intäkterna.
L2: Vi ska under året hitta nya inkomstkällor.
Kommentar: Vårt mål med att 25 % av förbundets finansiering var ambitiöst. Vi nådde upp till
27 % vilket kan ses som ett framsteg. Däremot är det viktigt att komma ihåg att av detta är
fortfarande bärs upp till stor del av projekt och uthyrning av RFK till distrikt. Intäkter som
sponsorsavtal och försäljning utgör bara 4 % av de totala intäkterna. För att öka denna del har
styrelsen har beslutat att anställa en person som på heltid arbetar med att vidareutveckla och hitta
nya kontakter inom detta område.
STRATEGI FÖR DIGITAL KOMMUNIKATION
M1: Förbundet ska se över sina sina behov av digital kommunikation utifrån en strategi
som utgår från funktion.
Kommentar: Detta är ett av de arbeten som under åren har fått nerprioriteras. Däremot är det inte
avbrutet och en workshop hölls i slutet på året där vi startade arbetet med en genomgång av våra
34 (181)
kanaler och skrivandet av strategin.
Det vi har gjort hittills är en översyn av våra interna strukturer där en mer informationssäker
hantering av dokument har upprättats och den interna strukturen för IT har blivit bättre. Ett nytt
ärendehanteringssystem är också på gång vilket kommer göra att varje enskild medlem som skickar
in frågor eller synpunkter kommer att kunna följa hur det ärendet tas hand om av förbundet.
UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETE
N1: Vara en aktiv medlem och part i våra samarbetsorgan och gemensamma
satsningar. Dessutom ska vi ta fram en strategi kring hur vi hanterar samarbeteten och
på vilka grunder vi ingår samarbeten med andra organisationer.
N2: Medverka i minst tre nationella möten där politiker, beslutsfattare, högre
tjänstemän och/eller media finns med.
N3: Sverok ska omnämnas minst 150 gånger i media (tidningsartiklar, radio-, TVprogram etc.)
N4: Genomföra minst två projekt tillsammans med externa samarbetspartners för att
sprida hobbyn till barn och unga i skolåldern.
Kommentar: N1: Vi har under året varit väldigt aktiva i att driva kampanjen #dubblastödet
tillsammans med LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) och resten av
det unga civilsamhället. Det är djupt sorgesamt att se att regeringen valt att inte prioritera
ungdomsorganisationers existens till den grad som sker idag. För Sverok har det inneburit att vi gått
från 21 miljoner till 10 miljoner i statsbidrag på 3 år. Det blev inte någon höjning i årets budgetar
dock beslutades det att en utredning ska tillsättas som en direkt följd av kampanjen.
Strategin för samarbeten är beslutad och finns bland våra styrdokument på wikin.
Vi har även sett en god utveckling i vårt samarbete med Studiefrämjandet. Vi upplever att de i större
utsträckning tar oss medlemsorganisationer på allvar. På årsmötet i år beslutades det framförallt att
medlemsorganisationerna ska få större inflytande på årsmöten. Vi vill även lyfta fram deras satsning
på att ha en nationell spelhandläggare som något positivt, även om den tjänsten fått knappa resurser
så ser vi att det görs skillnad på hur folkbildningens metoder sprids bland våra föreningar.
N2: Förbundet har funnits representerat under ett antal viktiga tillställningar bland annat
Almedalsveckan, Nörd på pride, Remissrunda för ny kulturproposition hos Miljöpartiet, Arrangera
tryggt (en konferens om Lajv) samt MUCFs Rikskonferens
Vi har föreläst för bland annat Myndighetens för Kulturanalys, Boverket, Riksteaterns Scenkonstdagar
för Jämtland, Härjedalen samt Västerbotten, Korpen, Hyresgästföreningens valberedningskonferens,
Spelkultur på Värmlands Museum samt Kulturparlamentet som är en konferens för alla politiker och
tjänstepersoner i Värmland.
Dessutom har vi funnits med i två av regeringens långsiktigt arbetande grupper. Programrådet för
det nationella skogsprogrammet samt Ungdomspolitiska rådet.
N3: 2015 har varit Sveroks år när det kommer till media. Totalt hade vi 250 olika omnämnanden i
media. Särskilt positivt är att fler och fler föreningar börjar lyfta fram Sverok i inslag som handlar om
deras förening.
N4: Vi fick godkänt att driva två projekt. Dels Hej regionen tillsammans med Vi Unga och 5 kommuner
i Östergötland. Det kommer att vara ett stort fokus på att organisera lands- och glesbygd. Det andra
projektet är Gustav Vasas öden och äventyr som drivs tillsammans med Livrustkammaren. Det
projektet har som mål att genom lajvpedagogik lära ut historia till låg- och mellanstadieelever.
35 (181)
9. EKONOMISK BERÄTTELSE 2015
HANDLINGAR
Ekonomisk berättelse för 2015
Årsredovisning 2015
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Ekonomisk berättelse för 2015 till handlingarna.
2 ...... lägga Årsredovisning 2015 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
36 (181)
EKONOMISK BERÄTTELSE 2015
AVSEENDE HELÅRET 2015-01-01—2015-12-31
Den ekonomiska berättelsen visar hur Sveroks ekonomi sett ut under 2015. Den
består av två delar: en sammanställning av intäkter och utgifter sorterad efter
verksamhetsområden (funktionsindelad redovisning) och en formell årsredovisning
(kontoindelad redovisning) med resultat- och balansräkning, nyckeltal etc.
Sammanställningen har kommentarer som förklarar var siffrorna kommer ifrån. I
sammanställningen nns fyra kolumner med verksamhetsområde, budget för 2015
som antogs av riksmötet 2014, det sammanlagda utfallet för årets tolv månader och
hur stor andel utfallet är av budgeten. Sammanställningen visar bara intäkter och
kostnader under året. I sammanställningen är kostnader för personal uppdelad på
respektive verksamhetsområde.
Årsredovisningen redovisar samma siffror men utifrån de konton som används i
bokföringen. Årsredovisningen visar intäkter och kostnader (resultaträkning) men
också förbundets tillgångar och skulder (balansräkning).
Sammanställningen och årsredovisningen presenterar Sveroks ekonomi ur olika
perspektiv.
Intäkter
Budgetpost
Statsbidrag
Personaluthyrning
RFK
Personaluthyrning
Förbundskonferenser
Spellovet
Respect All, Compete
Ungdomsinflytande
2.0
NAB
Ungas organisering
Projekt för barn och
unga
Räntor och
utdelningar
Övriga intäkter
Summa intäkter
Budget 2015
Utfall 2015
% av budget
10 300 000
10 664 832
104%
855 000
155 000
50 000
130 000
1 370 000
1 271 265
55 660
80 000
176 235
1 535 226
149%
36%
160%
136%
112%
110 000
85 000
270 000
120 000
44 980
0
109%
53%
0%
100 000
0
0%
905 000
20 000
14 350 000
127 859
662 569
14 738 626
14%
3313%
103%
37 (181)
Statsbidragen betalas ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Bidragets storlek beror på hur många medlemsföreningar Sverok har och hur många
medlemmar som finns i föreningarna. Bidraget påverkas också av hur många andra
förbund som beviljas statsbidrag. Statsbidragen för år 2014 var ca 13,2 miljoner.
Under året har det funnits en regional föreningskonsulent (RFK) i fem distrikt (Skåne,
Stockholm, Väst, Västerbotten och Östergötland). Konsulenterna är anställda av
förbundet men arbetar regionalt. Fler distrikt har velat ha en RFK än vad som ingick i
budgeten. Sverok hyr även ut personal till (främst ekonomitjänster) till
medlemsföreningar, några distrikt och Sverok Admin.
Förbundskonferenser består av deltagaravgifter för distriktsslagen och andra
konferenser. Spellovets intäkter är sponsorintäkter i form av spel som olika företag
har bidragit med. Projekt Respect All, Compete har beviljats stöd för sitt andra
verksamhetsår. Projektet får även sponsorintäkter.
NAB var ett treårsprojekt kring normer, attityder och beteenden som Sverok
genomförde tillsammans med Ung Media. Projektet avslutades i början på året.
Ungdomsinflytande 2.0 är ett projekt som har genomförts under året tillsammans
med ax - Amatörkulturens samrådsgrupp. Sveroks roll var att designa ett spel som
handlade om inflytande i ideella föreningar. Ungas organisering och Projekt för
barn och unga var två projekt vara projektansökningar inte beviljades av
bidragsgivarna. Projekten har därför inte genomförts.
Låga räntor och en svag världsekonomi har gjort att avkastningen (räntor och
utdelningar) på våra tillgångar varit lägre än budgeterat.
Övriga intäkter består av bland annat statliga bidrag från Arbetsförmedlingen,
intäkter från sponsorer och återförda pengar från föreningar som avslutat sin
verksamhet under året.
Kostnader föreningarna
Budgetpost
Budget 2015
Utfall 2015
% av budget
Föreningsbidrag
Träffbidragen
Lokalbidrag
Föreningsförsäkringar
Respect All, Compete
Banktjänster
Föreningsutveckling
Föreningsstöd
Level Up
Intern
Kommunikation
5 150 000
165 000
360 000
100 000
1 420 000
205 000
350 000
565 000
30 000
5 927 924
159 800
274 001
89 024
1 535 226
178 347
288 514
947 882
1 822
115%
97%
76%
89%
108%
87%
82%
168%
6%
260 000
278 105
107%
38 (181)
Medlemsvärvning
Ungdomsinflytande
2.0
IAM
Idrottsrådet
Kulturrådet
Nätverk för
intressegrupper
Leia
Projekt för barn och
unga
Spellovet
Summa
Föreningarna
270 000
138 777
51%
100 000
15 000
15 000
15 000
111 035
0
0
0
111%
0%
0%
0%
60 000
25 000
3 945
11 483
7%
46%
100 000
170 000
0
207 386
0%
122%
9 375 000
10 153 271
108%
Föreningsbidragen betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar medlemmar
och verksamhet. Sverok har vuxit både vad gäller föreningar och medlemmar vilket
för med sig en högre kostnad för föreningsbidragen. Trä�bidrag betalas ut vartefter
föreningarna lägger in trä�ar på www.spelkartan.se. Lokalbidragen betalas ut till
föreningar som hyr eller äger lokal. Inga nya lokalbidrag har beviljats under året.
Föreningsförsäkringar består av kostnader för en olycksfallsförsäkring som gäller
alla som är medlemmar i en sverokförening och en företagsförsäkring som gäller
föreningssstyrelserna. Respect All, Compete omfattar kostnader för läger,
trycksaker, personal m.m. Banktjänster utgörs av förbundets kostnad för
föreningarnas bankkonton via vårt avtal med Nordea (kostnad redovisas netto). I
posten ingår också personalkostnader för förbundets administration av
föreningskonton.
Under föreningsutveckling nns kostnader för personal och en driftkostnad för For
the Win. Under föreningsstöd ligger kostnaden för driften av eBas och eStart för hela
året, samt kostnader för personal som arbetar inom området.
Level up är förbundets utbildningssatsning. Arbetet bedrivs av ideella krafter och har
legat vilande under året. I posten Intern kommunikation ligger bland annat
kostnader för ett program som vi använder när vi skickar ut nyhetsbrev,
personalkostnader samt vissa trycksaker. Inom Medlemsvärvning ligger
annonskostnader, personalkostnader och kostnader för uppdatering av
marknadsföringshandboken.
Ungdomsinflytande 2.0 är i huvudsak personalkostnader för den spelutvecklare som
arbetet i projektet.
39 (181)
IAM, Idrottsrådet och Kulturrådet är tre arbetsgrupper som arbetar med
mångfaldsfrågor, kopplingar mellan spelsektorn och idrottssektorn respktive
spelkulturfrågor. Arbetsgrupperna har inte haft någon verksamhet under året.
Nätverk för intressegrupper rör ideella personers engagemang i olika nätverk inom
Sverok. Leia är ett mentorskapsprogram och ett nätverk för unga kvinnor i
spelhobbyn.
Projekt för barn och unga beviljades inga medel och har inte genomförts. Spellovet
består till största delen av kostnader för utskick av spellåda och personal.
Kostnader distrikten
Budgetpost
Budget 2015
Utfall 2015
% av budget
Distriksstöd
Grundgaranti distrikt
RFK
Ambassadörsprogram
Distriktskonferenser
Summa Distrikt
55 000
100 000
815 000
20 000
200 000
1 460 000
45 125
0
1 574 389
0
150 789
1 770 303
82%
0%
193%
0%
75%
121%
Posten Distriktsstöd gäller personal som arbetar med att stötta och utveckla
distrikten. Inget distrikt har behövt utnyttja grundgaranti distrikt (som kan betalas
ut till distrikt som sökt regional medel men inte beviljats stöd). RFK avser
lönekostnader och kringkostnader för de regionala föreningskonsulenterna. Tjänsten
som RFK är ny och det har varit svårt att förutspå intresset. Många distrikt har valt att
ha en RFK vilket påverkat kostnaderna
Ambassadörsprogammet har inte haft några kostnader under året utöver den tid
som de arvoderade avsatt. Distriktskonferenserna genomförs två gånger per år.
Kostnader förbundet
Budgetpost
Statsbidrag
Personaluthyrning
Externfinansiering
Utbildning ideella
Partnerskap
Arvoderingar FS
Styrelsen
Styrelsestöd
Personal grundkostnad
Löpande förvaltning
Kanslilokal
40 (181)
Budget 2015
Utfall 2015
% av budget
310 000
100 000
110 000
10 000
45 000
845 000
315 000
230 000
985 000
950 000
755 000
249 841
29 054
24 258
675
60 184
822 964
412 761
99 055
1 276 928
916 440
731 432
81%
29%
22%
7%
134%
97%
131%
43%
130%
96%
97%
Extern kommunikation
Revision
Systemansvar
AG Forum
AG IT-stöd
Riksmötet
Valberedning
NAB
Projektsamordning
Av-och nedskrivning
samt räntekostnader
Summa Förbundet
625 000
65 000
70 000
30 000
95 000
710 000
50 000
70 000
105 000
681 074
54 936
67 431
0
74 431
668 490
42 139
986
20 296
109%
85%
96%
0%
78%
94%
84%
1%
19%
0
6 475 000
2 105 193
8 338 568
129%
I posten statsbidrag ingår bland annat kostnader för personal för kvalitetssäkring av
förbundets medlemsdata. Personaluthyrning avser kostnader för personer som
utfört uppdrag åt distrikt eller föreningen utom RFK-tjänsterna. Externfinansiering är
personalkostnader för personal som arbetat med att söka projektbidrag och utveckla
förbundets kontakter med sponsorer etc.
Utbildning ideella är kostnader för kurser och seminarier som ideella på
förbundsnivå deltagit i. I partnerskap ingår medlemsavgifter för föreningar där
Sverok är medlem (bland annat LSU och Ax).
Arvoderingar FS omfattar arvodering av förbundsordförande och förbundssekretare
inklusive vissa kringkostnader. Posten styrelsen innehåller kostnader för resor etc. i
samband med styrelsemötena. Styrelsestöd utgörs av lönekostnader för framför allt
kanslichef och ekonomiansvarig.
I personal grundkostnad ingår bland annat pensionskostnader, utbildningar och
arbetstid som inte direkt kan läggas på ett specifikt verksamhetsområde (t.ex.
ekonomihantering, rekrytering, vissa personalfrågor och övergripande
administration). Löpande förvaltning omfattar bland annat kostnader för datorer,
försäkringar, administrativa IT-system, porto och fraktkostnader. Kanslilokal avser
kostnader för våra lokaler.
I extern kommunikation ingår kostnader för personal som arbetar inom området,
trycksaker, porto, drift av www.spelkartan.se med mera.
Revision avser kostnader för de årliga ekonomiska granskningarna och
förvaltningsrevisonen. Systemansvar omfattar kostnader för underhåll av förbundets
IT-baserade verksamhetssystem.
AG Forum avser kostnader för den ideella arbetsgruppens möten. AG IT-stöd avser
kostnader Sveroks webbmiljö som omfattar mail, hemsidor och övriga webbtjänser
för förbundet och alla distrikt.
41 (181)
Riksmötet omfattar kostnader för möteslokal, boende, resor, mat, mötesteknik, vissa
IT-system som används i samband med riksmötesvalet samt personal. Under
valberedning �nns kostnader för fysiska trä�ar som valberedningen haft samt
kostnader för programmet Valbert.
Projektet NAB avslutades i början på året. Under projektsamordning ligger
kostnader för personal som arbetar med metodstöd åt förbundets projektledare.
Av- och nedskrivning samt räntekostnader är en justering av värdet på förbundets
tillgångar som skedde i samband med revisionen. Justeringar beror på en försiktig
värdering av bolagets tillgångar i kombination med låga marknadsvärderingar vid
årsskiftet 2015/1016. Om förbundets tillgångar utvecklas positivt under 2016 kan
värdet komma att justeras uppåt igen.
Resultat
Resultat
Budget 2015
Utfall 2015
Summa intäkter 14 350 000
Summa
kostnader
17 310 000
Beräknat
Resultat
−2 960 000
14 738
626
20 262
142
−5 523
516
% av budget
103%
117%
-
Tabellen sammanfattar årets resultat. Skillnaden i budgeterat och verkligt utfall beror
i huvudsak av tre faktorer: snabb tillväxt i antal föreningar och medlemmar vilket ökat
kostnaden för föreningsbidragen, ett stort intresse för RFK-tjänsterna och en
nedskrivning av förbundets tillgångar.
42 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
ÅRSREDOVISNING
för
Sverok
Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01 - 2015-12-31
Innehåll
- förvaltningsberättelse
- resultaträkning
- balansräkning
- ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
- tilläggsupplysningar
- underskrifter
Sida
2
5
6
7
8
14
1 (14)
43 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK.
Verksamheten
Det här är Sverok!
Sverok samlar, sprider och utvecklar spelhobbyn över hela landet. Förbundet består av 12 distrikt, 1300
föreningar och ca 83 000 medlemmar.
Sverok är en allmännyttig ideell förening. Riksmötet är Sveroks högsta beslutande organ. Varje år väljs 101
ombud till Riksmötet. Ombuden väljs av föreningarna men representerar sig själva på Riksmötet. På
Riksmötet bestämmer ombuden, på en övergripande nivå, vad Sverok ska göra under kommande år i form
av verksamhetsplan och budget. Riksmötet väljer också förtroendevalda för kommande år. Såväl förbundet
som distrikten styrs av medlemmarna.
Verksamheten byggs utifrån Sveroks vision och strategidokument och syftar till att främja spelhobbyn.
Sveroks ledning
Sveroks ledning utgörs av förbundsstyrelsen under ledning av förbundsordförande. Styrelsen har under 2015
bestått av sex ledamöter jämte förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare.
Styrelsen har under året haft sex möten.
Verkställande utskottet (VU) består av förbundsordförande, vice förbundsordförande och
förbundssekreterare och har till uppgift att avlasta styrelsen i praktiska frågor av verkställande karaktär som
saknar strategisk betydelse.
Förbundet har utöver förbundsstyrelsen och det verkställande utskottet ett antal arbetsgrupper som arbetar
ideellt med olika områden för att möjliggöra verksamhet. Arbetsgrupperna kan variera från år till år
beroende på fokus för året och mål i verksamhetsplanen.
Till sin hjälp har förbundsstyrelsen ett förbundskansli som under 2015 bestod av 14 personer.
Förbundskansliet har tre delar. En del arbetar med föreningsadministration och ekonomi, dvs. all
informationshantering som har att göra med anslutning av föreningar, bidragsansökningar och liknande.
Arbetet inom detta område är till största delen rent administrativt och styrs i första hand av lagar, regler och
beslut. Den andra delen av kansliet arbetar med förbundets interna och externa kommunikation. Arbetet
handlar om att stärka förbundets varumärke och kommunicera förbundets värden, mål och verksamhet. Den
tredje delen arbetar direkt mot föreningarna och distrikten i syfte utveckla dem i deras arbete med att stärka
sin verksamhet, sin demokratiska struktur och sitt lokala inflytande.
2 (14)
44 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
Finansiering
Sveroks verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel från Myndigheten för Ungdoms- och
civilsamhällesfrågor (MUCF). För att kunna utveckla verksamheten och stödja våra föreningar genomför
Sverok årligen ett antal externfinansierade projekt där projektmedel söks från fonder och myndigheter. För
att ge stöd till föreningar och distrikt hyr förbundet också ut personal för olika ändamål, i första hand som
regionala föreningskonsulenter.
Riksmötet beslutar årligen om medlemsavgift till förbundet, vilken även 2015 sattes till 0 kr.
Viktiga händelser 2015
Förbundet och distrikten har i flera år diskuterat och gjort försök att närma sig varandra för att kunna arbeta
mer som en organisation samtidigt som vi bevarar varandras särarter. 2015 blev för första gången rubriken
“Distrikt” införd i förbundets verksamhetsplan. Förbundet öppnade upp och drev ett mer strukturerat arbete
för att understödja distriktsverksamheten. Vi kunde även se flera andra effekter där antalet deltagare på
gemensamma konferenser var på rekordnivåer, flera distrikt påbörjade självmant arbeten med att utveckla
initiativ som initierats på nationell nivå.
Efter tre års löptid avslutades projektet NAB (Normer, Attityder och Beteenden) som varit väldigt
framgångsrikt. Projektet har lyft upp frågorna om normkritik och likabehandling högt upp på dagordningen
men också gett oss verktygen att fortsätta arbeta långsiktigt med att förbättra, inte bara inom
förbundsorganisationen utan även bland alla våra medlemmar. Studiecirkelmaterialet och hemsidan
Tankebanken ger våra medlemsföreningar enkla och praktiska tips för att komma igång med arbetet och
förbundet har kompetensen att hjälpa dem vidare i ett senare skede. Förbundet har deltagit på Pride i stor
omfattning vilket gav mycket uppmärksamhet, inte bara i media utan även bland våra egna medlemmar.
Något som visade sig extra mycket då vi fick motta RFSL Ungdoms hederspris för vårt arbete med
jämställdhet och likabehandling.
Satsningen på Regionala Föreningskonsulenter (RFK) har varit fortsatt lyckad. Dels har en ny person
anställts som arbetar i Sverok Väst och tre av fyra RFK är helt finansierade av distrikten. Även om arbetet är
långsiktigt har vi redan nu kunnat se flera effekter, däribland men inte begränsat till: Ökat engagemang i
distriktsstyrelsen, nya föreningar i områden där distrikten tidigare haft svag till ingen kontakt, ökade intäkter
i distriktet samt ökad känsla för Sverokgemenskapen.
Arbetet som startade för 4 år sedan för att sluta vara Sveriges hemligaste förbund börjar ge resultat. Vi har
mångdubblat mängden omnämnanden i media och vårt rykte i civilsamhället i stort, och ungdomsrörelsen i
synnerhet, är starkt. Sverok står för och förknippas i högre grad med spel, nördigheter, demokrati och
likabehandling.
3 (14)
45 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
Flerårsjämförelse
Beloppen i Flerårsjämförelse visas i
KSEK
Allmänna förutsättningar
Antal medlemmar
**
Medelantal anställda
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens resultat
Resultat från finansiella poster
Årets resultat
Ekonomisk ställning
Eget kapital
Soliditet
2015
2014
2013
2012
2011
0
14
14 611
-18 157
-3 546
-1 977
83 391
11
15 099
-17 344
-2 245
1 266
78 118
13
18 104
-19 271
-1 167
1 376
103 021
10
22 829
-19 133
3 696
599
136 723
10
20 370
-18 754
1 616
155
-5 524
-979
209
4 295
1 771
4 013
46,2
9 536
59,4
10 516
60,2
10 306
60,0
6 012
70,8
** Antalet medlemmar för 2015 slutredovisas 1 september 2016 och kan därför ännu inte uppges.
Resultatdisposition
Balanserat kapital
Årets underskott
Styrelsen föreslår att i ny räkning
överföres
9 536 468
-5 523 516
4 012 952
4 012 952
Beträffande föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande
resultat- och balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysningar.
4 (14)
46 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
RESULTATRÄKNING
Not
2015-12-31
2014-12-31
1
12 238 849
411 051
139 318
1 821 549
14 610 767
14 423 653
565 545
106 846
103 596
15 199 640
-6 514 799
-4 357 364
-7 205 960
-78 826
-18 156 949
-6 985 006
-4 631 450
-5 779 246
-49 608
-17 445 310
-3 546 182
-2 245 670
0
43 000
-1 943 308
1 532
-35 558
-1 977 334
448 048
778 578
-3 413
1 266 213
Resultat efter finansiella poster
-5 523 516
-979 457
Årets resultat
-5 523 516
-979 457
Verksamhetens intäkter m.m.
Bidrag
Försäljning
Gåvor
Övriga verksamhetsintäkter
Verksamhetens kostnader
Lämnade bidrag
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
2
3
4
6
Verksamhetsresultat
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
5
5 (14)
47 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Not
2015-12-31
2014-12-31
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer
6
100 622
100 622
109 985
109 985
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
Andra långfristiga värdepappersinnehav
7
8
90 000
7 113 647
7 203 647
90 000
13 721 450
13 811 450
7 304 269
13 921 435
66 535
496 852
378 102
941 489
47 718
108 875
291 795
448 388
645 305
645 305
1 732 688
1 732 688
Summa omsättningstillgångar
1 586 794
2 181 076
SUMMA TILLGÅNGAR
8 891 063
16 102 511
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Kassa och bank
Summa kassa och bank
6 (14)
48 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Balanserat eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
9 536 468
-5 523 516
4 012 952
10 515 925
-979 457
9 536 468
486 444
453 126
3 938 541
4 878 111
905 605
0
5 660 438
6 566 043
8 891 063
16 102 511
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
9
POSTER INOM LINJEN
7 (14)
49 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Redovisningsprinciper
Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Om inte annat framgår är principerna oförändrade
i jämförelse med tidigare år.
INTÄKTSREDOVISNING
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sponsring
intäktsförs över den period sponsringen avser, om sådan tid är bestämd. I annat fall sker intäktsföring när
betalning erhållits eller om avtal normalt finns vid fakturering.
Intäkter i form av gåvor intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Intäkter i form av
bidrag intäktsförs när villkoren för bidraget är uppfyllda. Om bidraget avser en bestämd tidsperiod
periodiseras bidraget över denna period.
Gåvor av pengar redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om
bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.
BIDRAG
Ett bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget utbetalats till föreningen. En förening som erhåller
bidrag från en svensk myndighet eller kommun kan istället välja att intäktsföra bidraget redan i den period
när myndigheten eller kommunen fattat ett beslut att bevilja bidraget. Om bidraget är till för att täcka
specifika kostnader, exempelvis administrationsbidrag, sker intäktsredovisning på ett sådant sätt att intäkten
ställs mot de kostnader som bidraget är avsett täcka. Intäktsredovisning sker endast när det med hög grad av
sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas.
Villkorade bidrag skuldförs till dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Inga bidrag
nettoredovisas mot kostnader.
FÖRSÄLJNING
Med försäljning avses avyttring av en vara eller tjänst med faktisk funktion och/eller där konkurrerande
kommersiella produkter eller tjänster finns på marknaden. Bruttoredovisning ska tillämpas. Vissa av dessa
försäljningsaktiviteter utgör näringsverksamhet enligt BFN.
8 (14)
50 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan.
Avskrivning görs systematiskt över den bedömda livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider:
Inventarier
3-5 år
ANDELAR I DOTTERFÖRETAG
När föreningen direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett
bestämmandeinflytande, i ett företag, klassificeras detta företag som ett dotterföretag. Andelar i
dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.
FORDRINGAR
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
AKTIER OCH ANDELAR
Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde).
UPPLYSNINGAR TILL ENSKILDA POSTER
Not 1 Erhållna bidrag
MUCF Organisationsbidrag till barn- och
undomsorganisationer
MUCF Organiationsbidrag till stöd för
organisationens medlemsföreningar
MUCF Projektbidrag (Hej Kommunen,
Inflytande och NAB)
Arvsfonden Projektbidrag (Respect All,
Compete)
Not 2 Övriga verksamhetsintäkter
Regionala föreningskonsulenter
SverokLönebidrag och nystartsjobb via
Arbetsförmedlingen
Sponsorintäkter
Övriga intäkter
Org nr 802014-5424
2015
2014
3 556 464
4 395 791
7 108 368
8 814 241
455 092
822 651
1 118 925
12 238 849
390 970
14 423 653
2015
2014
1 145 058
0
416 908
242 235
17 348
100 644
0
2 952
1 821 549
103 596
9 (14)
Not 3 Lämnade bidrag och redovisning MUCF
Användning
av organisationsbidrag
KATRINEHOLM
18–20/11
2016
till stöd
för barn- och ungdomsorganisationernas
medlemsföreningar
2015
2014
51 (181)
Org nr 802014-5424
1 821 549
Not 3 Lämnade bidrag och redovisning MUCF
103 596
2015
2014
5 925 770
253 094
306 949
159 700
77 351
145 731
288 514
947 882
1 574 389
207 386
9 886 766
5 950 000
402 127
235 000
260 950
95 769
153 081
282 243
927 232
443 995
189 135
8 939 532
150 788
0
1 334 781
681 074
668 490
620 397
916 440
4 371 970
273 546
81 358
1 149 855
481 206
814 156
731 744
1 113 896
4 645 761
Användning av organisationsbidrag till stöd
för barn- och ungdomsorganisationernas
medlemsföreningar
Föreningsbidrag
Lokalbidrag
Distriktsbidrag
Träffbidrag
Banktjänster (föreningskonton)
Föreningsstöd
Regionala Föreningskonsulenter
Spellovet
Summa kostnader
Användning av organisationsbidrag till
barn- och ungdomsorganisationer
Förbundskonferenser
Organisationsutveckling
Styrelsearbete och styrelsestöd
Riksmöte
Kanslilokal
Summa kostnader
10 (14)
52 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
Not 4 Personal
2015
2014
14,00
7,00
7,00
11,00
6,00
5,00
4 996 979
1 970 571
6 967 550
4 042 577
1 464 255
5 506 832
374 010
190 072
2015
2014
0
127 859
315 443
-2 385 078
-35 558
-1 977 334
43 000
778 578
448 048
0
-3 413
1 266 213
Medelantal anställda
Medelantalet anställda bygger på av
föreningen betalda
närvarotimmar relaterade till en normal
arbetstid.
Medelantal anställda har varit
varav kvinnor
varav män
Löner, ersättningar m.m.
Löner, ersättningar, sociala kostnader och
pensionskostnader har utgått med följande
belopp:
Löner och ersättningar
Sociala kostnader
Varav pensionskostnader
Not 5 Resultat från finansiella poster
Utdelning Sverok Admin AB
Ränteintäkter
Realisationsresultat
Nedskrivningar
Räntekostnader
11 (14)
53 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
Not 6 Inventarier
2015-12-31
2014-12-31
616 827
69 463
-58 858
627 432
738 117
0
-121 290
616 827
-506 842
58 858
-78 826
-526 810
-578 524
121 290
-49 608
-506 842
Utgående redovisat värde
100 622
109 985
Not 7 Andelar i koncernföretag
2015-12-31
2014-12-31
Antal/Kap.
andel %
Redovisat
värde
Redovisat
värde
100
90 000
90 000
90 000
90 000
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Försäljningar/utrangeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Företag
Organisationsnummer
Säte
Sverok Admin AB
556860-6790
Linköping
Dotterbolagets eget kapital uppgick till 281 208 kr per 2015-12-31 till kr (190 190 kr)
och årets resultat 2015 till 91 018 kr (-1 414 kr).
12 (14)
54 (181)
Sverok
Org nr 802014-5424
Not 8 Andra långfristiga värdepappersinnehav
2015-12-31
2014-12-31
På balansdagen uppgår marknadsvärdet på förbundets värdepapper till 7 113 647 kronor (12 476 764 kr)
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Försäljningar/utrangeringar
Omklassificeringar
Ackumulerat anskaffningsvärde
Årets nedskrivningar
Utgående redovisat värde
Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter
Upplupna bidragskostnader
Förutbetalda intäkter
Upplupen semesterlön
Upplupna sociala avgifter och löneskatt
Övriga poster
13 721 450
6 439 259
-10 661 984
0
9 498 725
0
16 064 226
-17 899 606
15 556 830
13 721 450
-2 385 078
7 113 647
0
13 721 450
2015-12-31
2014-12-31
2 125 420
897 104
468 866
281 913
165 238
3 938 541
3 686 063
479 029
396 554
229 167
869 625
5 660 438
13 (14)
55 (181)
56 (181)
10. REVISIONSBERÄTTELSE 2015
HANDLINGAR
Revisionsberättelse 2015
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Revisionsberättelse 2015 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
57 (181)
58 (181)
11. ANSVARSFRIHET FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN 2015
HANDLINGAR
Information om ansvarsfrihet
HUVUDYRKANDE
1 ...... att bevilja styrelsen för 2015 ansvarsfrihet.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
59 (181)
INFORMATION OM ANSVARSFRIHET
Mötespunkten om ansvarsfrihet ger ombuden en möjlighet att göra personerna i styrelsen för 2015
ansvarsfria för det som de redovisat i dokument som revisorer och medlemmar haft tillgång till. Det
går inte att bli ansvarsfri för sådant som inte är redovisat.
Om ombuden anser att styrelsen vanskött förbundet under sin mandatperiod kan de neka
ansvarsfrihet och kräva skadestånd av styrelsen. Om talan om detta inte är väckt i domstol inom ett
år och en dag efter nekad ansvarsfrihet så faller alla skadeståndsanspråk och styrelsen räknas då
ändå som ansvarsfri. Även i detta fall gäller ansvarsfriheten enbart sådant som är redovisat.
60 (181)
12. VERKSAMHETSRAPPORT 2016
HANDLINGAR
Verksamhetsrapport för 2016
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Verksamhetsrapport för 2016 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
61 (181)
VERKSAMHETSRAPPORT FÖR 2016
Detta är förbundsstyrelsens verksamhetsrapport för 2016. Den redogör för den verksamhet som har
skett mellan 160101–161001. Här kommenterar styrelsen de mål som finns i verksamhetsplanen för
året. All text i fetstil i verksamhetsrapporten är direkt hämtad från verksamhetsplanen för 2016 och
kommentarer sker i vanlig text.
FÖRENINGARNA
Föreningarna är det viktigaste vi har i Sverok och därmed kommer förbundet att fortsätta
arbeta med rekrytering i oförminskad takt. Fokus kommer att läggas på att dels nå ut till
skolor där vi ser att det finns stora möjligheter för att starta långsiktiga föreningar samt till
de grupper där vi är svagt representerade, exempelvis hos unga med utomnordisk bakgrund.
Medlemsrekrytering som projekt avslutas därmed och blir en ny, fast arbetsuppgift för
kansliet.
Kommentar: Under året har förbundets regionala föreningskonsulenter (RFK) arbetat med att
nå ut till skolor som ett sätt att starta nya föreningar. RFK har bland annat besökt ett flertal skolor
i Västra Götaland, Västerbotten och Östergötland. Besöken kombineras ofta med möten med
bibliotek och/eller företrädare för kommunen. En RFK har medverkat på föreningsmässan i Västerås
som är obligatorisk för alla elever i årskurs 1 i gymnasiet. I Norrbotten har kontakterna gått via
fritidsförvaltningen och så kallade kulturfrämjare på skolorna.
När det gäller att nå ut till grupper där vi är svagt representerade har RFK:erna medverkat i projekt
riktade mot asylsökande i Sörmland och i Västerbotten. Sverok har engagerat sig i kommunala
integrationsnätverk och stötta föreningar i arbetet med att skapa integrationsprojekt. I maj
arrangerades en spelträff med nyanlända tjejer i Västra Götaland. Förbundet, distrikten och
föreningar har deltagit i flera Pride-evenamang under året. Förbundet skapade även en lista över
språkneutrala spel som uppmärksammades stort och uppskattades även utanför Sverok.
Vidare ser vi fortsatt Sverok som en plats för nätverk där föreningar och organisationer kan
träffas och lära av varandra. Vi ser att under året kommer modellen för nätverk att utvecklas
och flertalet deltagardrivna nätverk kring olika intressen startas.
Kommentar: Rutinen för hur förbundet arbetar med nätverk sattes under våren och information om
detsamma har sedan dess kommunicerats.
E-sporten har de senaste åren dominerat förbundets satsningar, med god anledning då det
är en hobbygren där utvecklingen går fort framåt. E-sport blir därför fortsatt prioriterat men
med ambitionen att vi ska kunna tackla den hobbygrenens stora och omfattande frågor utan
att det går ut över andra verksamhetsgrenar.
Kommentar: Vårt nuvarande största projekt “Respect All, Compete” har varit fortsatt aktivt under
året med två läger och ett tredje hålls under Spellovet. Dessutom har böckerna “Svensk e-sports
Code of Conduct”, “Föräldrar och e-sport” samt “An Esports Code of Conduct” levererats i cirka 7000
fysiska exemplar och över 10 000 nedladdningar. Arbetet med att tackla e-sportens utmaningar har
resulterat i förslaget att lyfta ut och skapa en syskonorganisation för den elitsatsande e-sporten.
Resultatet går att se i motionen E-sportens framtid.
Vi kommer därför också att fokusera på specifikt fantastik och cosplay som är två
verksamhetsgrenar som bedöms ha stor utvecklingspotential, exempel på det är att
regeringen har läsfrämjande insatser för unga som ett av deras prioriterade områden. Här
kan förbundet göra stor nytta.
Kommentar: I början av året skickade vi tillsammans med Svenska Cosplayföreningen in en ansökan
som hade för ambition att göra för cosplay vad Respect All, Compete gjort för e-sporten. Att skapa
62 (181)
en gemensam värdegrund och plattform att på ett nationellt och övergripande plan diskutera de
värderingar och beteenden som ska genomsyra hobbyn. Tyvärr avslogs denna ansökan och vi letar
därför efter nya finansiärer för att genomföra projektet.
Under Bokmässan i Göteborg stod vi som avsändare till Fantastikgränden där mässans utbud kring
fantastik var centrerat. Vi hade egen monter och föreläste från Ung Scen. Vi har dessutom knutit
närmare kontakt med flera av de fantastikföreningar som finns i Sverige och flertalet har valt att
ansluta sig till oss under året.
MEDLEMSREKRYTERING
A1: Starta föreningar på minst 10 större gymnasieskolor
A2: Ha minst 90 000 medlemmar 2016
A3: Ha minst 2000 föreningar 2016
Kommentar: A1: Det är inte helt lätt ur medlemsregistret utläsa var en föreningen är aktiv men i vår
uppföljning av välkomstsamtalen framkommer minst tre föreningar bildats vid gymnasieseskolor
under året, desto fler har besökts.
A2 och A3: Rekryteringen har nått över alla förväntningar och mycket av detta kan tillskrivas den
lyckade reformen med avdelningar, men inte allt då förbundet även ökar om avdelningar räknas
bort. 2016 är Sveroks officiella medlemssiffror 101 000 medlemmar i 3600 föreningar.
Det är också roligt att se hur de satsningar på att föryngra förbundet och sätta medlemmarna i
fokus som pågått länge faktiskt ger resultat! Från 2013 har vi sänkt medianåldern från 21 år till 19 år.
Andelen i åldern 6–25 år har ökat från 82,03 % till 84,25 %. Det är få ideella organisationer som kan
visa på i närheten av samma utveckling, både vad gäller antal och föryngring.
B1: Fortsätta projektet Respect All, Compete som fokuserar på fysiska mötesplatser, ett
gemensamt regelverk för e-sporten och unga förebilder inom e-sporten.
B2: Upprätta en särskild e-sportssamordnare med ansvar för onlineföreningar och
e-sport.
B3: Ta fram en särskild modell för hur förbundet kan arbeta med e-sportens
utmaningar.
Kommentar: B1: Projektet har överträffat projektplanens förväntningar och har förändrat och
stöttat många ungdomar i att känna sig tryggare men också hjälpt andra att skapa schysstare
beteendemönster. Utöver det har projektet skapat en plattform för förbundet att diskutera med
nationell media och politik kring e-sportens behov.
B2 och B3: Någon e-sportsamordnare har inte blivit anställd. Från början var tanken att den
personen skulle vara aktiv i arbetet som kommer efter motionen “E-sportens framtid”. Den plan som
finns nu är att skapa ett separat förbund endast för den tävlingsinriktade och elitsatsande e-sporten
för att ge Sverok ett bättre fokus och e-sporten möjlighet och utrymme att utvecklas. Sverok kommer
vara en viktig samarbetspartner och ett härligt lite äldre syskon, men det är förbundsstyrelsens
bedömning att det inte är Sverok som ska fokusera på det och söker nu Riksmötets stöd i detta.
SVEROK SOM MÖTESPLATS
C1: Förbundet ska driva minst fem nätverk för specifika intressegrupper inom
förbundet som ska träffas fysiskt minst en gång under året.
C2: Förbundet ska redovisa och sprida resultaten från dessa nätverk.
Kommentar: Vi har under året marknadsfört möjligheten för medlemmar och föreningar att starta
upp nätverk. Dock har intresset tyvärr varit svalt. Ett nätverk som haft verksamhet är Nätverket Leia
63 (181)
för unga kvinnor i spelhobbyn som även har haft utbyten med Hyperion i Norge. Vi har även hjälpt
Sverok Stockholm i uppstarten av “Nätverk för Unga arrangörer (NUA)”.
AVDELNINGAR
D1: Fortsätta utveckla systemet med avdelningar för en jämnare fördelning av bidrag.
D2: Ha minst 50 föreningar med avdelningar.
Kommentar: D1: De nya bidragsreglerna som efter senaste Riksmötet har lyckats i ambitionen av att
premiera avdelningssystemet främst för mindre föreningar med ett fåtal avdelningar samtidigt som
de huvudföreningar som har fler avdelningar inte får oproportionerligt stora ekonomier.
D2: I skrivande stund finns det 66 huvudföreningar registrerade i eBas.
DISTRIKTEN
Styrkan i att hela förbundet tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål kan ej underskattas
och förbundets närvaro på Pride i olika delar av landet är ett tydligt exempel på detta. Med
flera distrikt involverade fick vi en mycket större och bredare representation än någonsin
tidigare.
Vi kommer att fortsätta det gemensamma arbetet med distriktens riktlinjer och ytterligare
knyta distrikten närmare förbundet både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Det skapar en
större samhörighet och enhetlighet med förbundet men gör att vi samtidigt kan arbeta med
distriktens specifika regionala utmaningar. Ambassadörsprogrammet fortsätter därför som
ett gemensamt projekt.
Kommentar: Efter att slagen omformulerats till att vara ett forum för diskussion och
erfarenhetsutbyte så har även relationen mellan förbundstyrelsen och distriktsstyrelser förändrats.
Den rådgivande roll som båda parter förhåller sig till varandra med är väldigt bra. Från förbundets
håll kan vi se hur flera distrikt konsekvent väver in förbundsfrågor i distriktet i enlighet med
distriktets utmaningar och möjligheter, ett eftersträvansvärt mål. Vi kan också se att fler inbjudningar
och öppnare dialog har skett, inte bara mellan förbundsstyrelsen och distriktsstyrelser utan
även distriktsstyrelser emellan. Det gemensamma samarbetet med RFKs har också vart en stark
bidragande faktor i att skapa större enhetlighet och bättre kommunikation i förbundet.
Vi kommer också att fortsätta arbetet framåt med regionala föreningskonsulenter (RFK) för
att ytterligare kunna stärka distrikten i sitt långsiktiga arbete. Ambitionen är att varje RFK
kommer att arbeta med två distrikt per person, ett där de har huvudansvar och ett där de har
stödjande funktion. Detta för att se till att alla landets distrikt har tillgång till en RFK som kan
arbeta med just deras utmaningar. Detta kommer också leda till att de områden i Sverige som
just nu har låg föreningsaktivitet kommer få extra fokus.
Sist men inte minst så vill vi ha Sveriges bästa styrelser på distriktsnivå och kommer därför
att sätta igång en nationell satsning där vi utbildar alla nytillträdda distriktsstyrelser i
styrelsearbete och om hur förbundet arbetar.
Kommentar: Kommenteras i punkterna nedan.
AMBASSADÖRSPROGRAM
E1: Förbundet ska stödja distrikten i att upprätta ett ambassadörsprogram där
förlängning av distriktens verksamhet.
E2: Det ska finnas minst en ambassadörsförening i varje distrikt.
Kommentar: Ramarna och infrastrukturen finns etablerad för ambassadörsföreningar. Det har
64 (181)
däremot visat sig vara en omständligare process att implementera detta över hela landet i distrikt
som har vitt skilda verksamheter och utmaningar. Vi i förbundsstyrelsen ser att rollen och behovet av
ambassadörsföreningarna kommer att öka och förtydligas när staten föreslår en ny regionindelning
som innebär att landets 21 regioner och landsting ska bli 6.
SVERIGES BÄSTA STYRELSER
F1: Hålla utbildning i styrelsearbete för alla nytillträdda styrelser.
F2: Ta fram ett utbildningspaket för detta.
F3: Arrangera två distriktskonferenser (SLAG)
Kommentar: F1 och F2: Under året har arbetet med att forma utbildningarna tagit den största
mängden energi och tid. Arbetet har koordinerats med Studiefrämjandet för att på lång sikt
kunna erbjuda det bästa stödet för framtida distriktsstyrelser. I skrivande stund har 3 av 12
utbildningstillfällen genomförts. Utbildningspaketet kommer vara färdigt till årets slut och
utbildningarna kommer vara genomförda i de distrikt som är intresserade.
F3: 2 slag har blivit genomförda med fokus på att väva samman förbundet samt lyfta upp påverkan
och långsiktigt arbete. Förbundsstyrelsen har arbetat för att ta tillvara på den kompetens och energi
som finns i förbundets distriktsstyrelser.
REGIONALA FÖRENINGSKONSULTENTER (RFK)
G1: Ha totalt 6 regionala föreningskonsulenter på plats under året.
G2: De fyra befintliga regionala föreningskonsulenterna ska vara egenfinansierade med
hjälp av externa medel vid verksamhetsårets slut.
Kommentar: I nuläget finns det 7 regionala föreningskonsulenter med spridning över hela landet. 4
av dessa finansieras helt av distrikten och övriga subventioneras i varierande grad av förbundet.
Satsningen har varit väldigt lyckad och vi kan se positiva effekter både för det specifika distriktet men
också för förbundets regionala nivå i sin helhet. Under året har följande skett som ett direkt resultat
av att det finns RFKer anställda:
• Ett distrikt som varit utan landstingsbidrag i fyra år har fått sin ansökan godkänd.
• En ökning i förenings- och medlemsantal utöver avdelningarna som främst varit i yngre
åldrar.
• Alla distrikt utom ett har skickat in sin landstingsansökan under året, en siffra högre än
någonsin.
• Antalet gånger en medlemsförening har kontakt med förbundet har ökat avsevärt.
• Sverok, medlemsföreningar, distrikt och spelhobbyn syns mer och oftare i media. Det går att
se en direkt koppling till den ökade mängden pressmeddelanden som skickats baserat på att
det nu finns en bredare kännedom om den verksamhet som sker.
• RFKer har varit involverade i att få 15 projekt sökta och beviljade som har genererat
2 700 000 kr till verksamhet i distrikten. Ansökningar för ytterligare 600 000 väntar på beslut.
FÖRBUNDET
Sverok är ett omtyckt och respekterat förbund med gott rykte. Vi anses vara moderna och
engagera oss i frågor som inte bara rör spelhobbyn utan ungas organisering i allmänhet.
Detta är en bild vi ska fortsätta förvalta och vidareutveckla. Sverok är Sveriges största
ungdomsförbund och vi ska ta vårt mandat på stort allvar. Därför är politiskt påverkan en
prioriterad uppgift.
Kommentar: Sverok har varit mycket engagerat under året. Vi har uppvaktat beslutsfattare i
65 (181)
möten, hållit föreläsningar, svarat på remisser och skrivit debattartiklar. Vi har fått debattartiklar
publicerade i nationell media 3 av 4 gånger. En av gångerna var vi initiativtagare till att engagera 24
ungdomsorganisationer utöver oss, där vi tillsammans talade med en röst för 300 000 medlemmar.
Det finns mer att läsa i slutet av verksamhetsrapporten.
Förbundet ska vara inkluderande och välkomnande där passionen och intresse står i fokus.
Vi ska vara den självklara organisationen man vänder sig till om man söker kunskap kring
spelkulturen, organisering av ungdomar och föreningskunskap. Därmed är det viktigt att vi
har en långsiktig strategi för hur vi ska arbeta framöver för att främja spelhobbyn på bästa
sätt och hur vi fortsätter arbeta med vårt likabehandlingsarbete. Det är viktigt att det arbetet
fortsätter löpande som en självklar del i vår verksamhet.
Kommentar: 2016 har varit ett år präglat av omtag och reflektion. Flera stora centrala vägledande
dokument har varit uppe för nyantagning vilket har gjort att vi flera gånger under året fått ifrågasätta
och värdera oss själva. I den här processen har det blivit tydligare än någonsin hur viktigt det är att vi
som förbund fortsätter arbeta för att fler ska känna sig trygga och välkomnade i spelkulturen.
På finansieringssidan kommer vi framförallt arbeta med samarbete, sponsring och försäljning
för att bredda vår finansiering Kansliet kommer utökas med resurser för att hantera
detta. Slutligen upplever vi att förbundet under året fått stort genomslag i media och inom
spelhobbyn, något som vi ska fortsatt prioritera. Vi är därför ambitiösa och dubblar antalet
genomslag i media för i år.
Kommentar: Kommenteras i punkterna nedan.
STRATEGI 2017-2021
H1: Förbundet ska ta fram en ny strategi för hur vi nationellt ska arbeta för att främja
spelhobbyn och ungas organisering kring detta för åren 2017–2021.
H2: Ta fram nya ekonomiska modeller för en långsiktig finansiering av förbundet.
Kommentar: Strategin finns att läsa som förslag bland motionerna. Arbetet med förbundets
långsiktiga ekonomiska arbete har framförallt bestått av att anställa en ny person med ansvar för
att sköta alla förbundets kontakter med externa bidragsgivare och sponsorer. Att samla det arbetet
som tidigare har varit otydligt fördelat över flera roller och personer har redan gett resultat i ett
bättre avtal med SJ, som inte bara kommer förbundet till gagn utan även alla medlemsföreningar.
Modellerna för hur vi arbetar är under utveckling men ännu inte färdigställda när detta skrivs.
DEMOKRATI, MÅNGFALD OCH INFLYTANDE
I1: Förbundet ska ta fram en ny tre-årig likabehandlingsplan för åren 2017-2019.
I2: Arbeta med den interna demokratin för att få en bättre representation och
deltagande i Riksmötet.
I3: Förbundet ska aktivt arbeta för att sänka medelåldern på Riksmötet.
Kommentar: I1: Förslaget till nya likabehandlingsplan finns att läsa bland motionerna.
I2: Flera insatser har under året gjorts för att förbättra representationen och deltagandet på
Riksmötet.
• Dels har kommunikativa insatser gjort så som att för första gången i förbundets historia
skicka ut ett medlemsbrev, som går till alla förbundets medlemmar. Detta var tidigare omöjligt
tack vare styrdokument och liknande som numera har uppdaterats. Detta kommer på sikt
att höja kunskapen om Sverok och det enskilda medlemskapet och därmed bredda mängden
medlemmar som kan engagera sig kort- och långsiktigt.
• Insatser för att höja statusen på innebörden av att vara ombud så som att minska antalet
reserver som kallas från 20 till 5 samt att alla ombud har också fått en snabbare personlig
66 (181)
kontakt efter det att ombudsvalets resultat blev känt.
• De utbildningar som finns tillgängliga, främst för förstagångsombud, har arbetats eller
kommer arbetas igenom för att göras ännu bättre så att mötet flyter på, utan att tappa
bort deltagare, och sannolikheten att medlemmen vill åka på ett andra Riksmöte ökar.
Dessutom har en del material spelats in som film och ljud eller kommer att spelas in. Målet
har varit att tillgängliggöra mötet så mycket som möjligt så att varje ombud anländer med
bästa möjliga förutsättningar.
• Förbundsstyrelsen har lagt fram en motion för att säkerställa spridning av ombud från
föreningar till Riksmötet.
I3: Förbundsstyrelsen har dels lagt fram en motion för att kvotera in 60 % som är 25 år eller yngre
som ombud. Dessutom har det i förslaget till budget gjorts utrymme för förbättringar av
val.sverok.se så att det blir lättare för röstande föreningar att filtrera och hitta kandidater som passar
dem, till skillnad från idag när alla nominerade mer eller mindre är en osorterad hög där du måste
klicka på varje enskild kandidat för att veta mer. Det samlade förslaget är ett resultat av ett arbete
som har pågått under året och har involverat närmare 60 personer på förbunds- och distriktsnivå.
EXTERN FINANSIERING
J1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 25 % av de totala intäkterna.
J2: Vi ska under året hitta nya inkomstkällor.
Kommentar: J1: Av våra totala intäkter (prognos för helåret baserat på utfallet t.o.m. 31 augusti
2016) på ca 16 miljoner utgör:
• statsbidraget 9,9 miljoner (61 %)
• ersättning för RFK 2,1 miljoner (13 %)
• projektmedel 3,1 miljoner (19 %)
• sålda tjänster 145 tkr (1 %)
• övriga intäkter 1 miljon (6 %)
Alltså är svaret 39 % om vi räknar in de pengar som distrikten betalar för att finansiera RFK-tjänsterna
och 26 % om vi räknar de pengarna som interna.
J2: Intäkterna för RFK har ökat, vi har medverkat i flera nya projekt, ingått nytt rabattavtal med bl.a.
SJ, vi har i större utsträckning än tidigare hyrt ut personal till andra organisationer (ABF, Ax, Spelens
hus Skåne mfl) än tidigare, vi har fått in nya typer av sponsorer t.ex. Gävle kommun som sponsrade
ett av SLAGen. Det har inte tillkommit många nya i skrivande stund, men vi har förädlat och utvecklat
de befintliga till att vara en större del av förbundets totala finansiering. Tack vare den nyanställde
marknadsansvarige räknar vi med att kunna presentera några nya intäktskällor likväl när året väl är
till ända.
K1: Ta fram en strategi för hur vi löpande arbetar med politisk påverkan.
K2: Sverok ska omnämnas minst 300 gånger i media (tidningsartiklar, radio-, TV
program etc.)
K3: Genomföra minst två projekt tillsammans med externa samarbetspartners för att
sprida hobbyn till grupper där vi nu är dåligt representerade.
K4: Vi ska verka för att främja samarbete mellan förbundet och våra nordiska
systerorganisationer.
Kommentar: K1: Under året tog förbundsstyrelsen beslut om ett styrdokument för politisk påverkan
och har enligt den framlagt en motion till Riksmötet på vilka politiska frågor som är relevanta för
förbundet att driva.
67 (181)
K2: I skrivande stund har Sverok som förbund, Sveroks distrikt, medlemsföreningar och projekt
omnämnts 244 gånger i tryckt och digital media, samt TV och radio. Under hösten och vintern
kvarstår händelser så som Spellovet, utmärkelsen Årets spelare, Riksmötet såväl som massa
spännande medlemsinitiativ. Detta innebär att målet för antal medieomnämnande med all
sannolikhet kommer att uppnås. Värt att notera är att under det gångna året omnämns Sverok som
förbund allt oftare, mycket tack vare ett aktivt arbete från de regionala föreningskonsulenterna.
K3: Projektet “Gustav Vasas öden och äventyr” tillsammans med Livrustkammaren som har riktat sig
mot att introducera främst barn i låg- och mellanstadieålder för lajv. Det material som är framtaget
kommer också att fortsättningsvis användas i Livrustkammarens verksamhet för att levandegöra
historien när skolklasser från hela landet besöker dem.
Projektet Hej Regionen har haft som mål att rekrytera och skapa samarbeten med det offentliga i
de mindre kommunerna i Östergötland. Sverok generellt har mycket sämre representation utanför
storstäder och det är ett viktigt arbete som har gett så väl ungdomar och barn bättre förståelse för
att organisera sig, men även kommuner att förstå kraften bakom spelkultur.
K4: Under året har vi arbetat tillsammans med Bifrost (Danmark) och Hyperion (Norge) i projektet
“Game Over Hate” där ungdomar från 6 Europeiska länder träffats för 3 läger. Syftet har varit att
diskutera hur hatet som finns i spelkulturen praktiskt kan motverkas och hur ett mer inkluderande
spelande skapas.
Vi har agerat stödjande till ett par personer i Finland som vill göra ett nytt försök att skapa en
nationell organisation för spelkultur.
Förbundsstyrelsen kommer finnas närvarande på Hyperions årsmöte och har även deltagit på deras
sommarläger. Redan förra året uppstod tankarna på att göra Leia (Nätverk för att stärka kvinnliga
ledare i spelkulturen) till ett samarbete mellan oss och Hyperion, detta har fortskridit och fördjupats.
Detta har även diskuterats med Bifrost under deras medlemsträff Forum.
PROUD AND NERDY
L1: Förbundet ska medverka på Stockholm Pride och minst två andra firanden i landet.
L2: Förbundet ska arbeta för att underlätta för distrikten att engagera sig i sina lokala
Pride-firanden.
Kommentar: Förbundet har funnits representerat på 5 firanden och har hjälpt till i planeringen av
ett. Utöver det har vi hjälpt till med material och möjliggjort ett tågande under banderollen “Proud
and Nerdy” på totalt 12 antal firanden i landet, och fler återstår när detta skrivs!
MOTIONER OCH ÖVRIGT UTÖVER VERKSAMHETSPLANEN
ATT TRÄFFAS ÄR ATT TRIVAS (RM 2014):
Detta är en punkt där förbundsstyrelsen misslyckats med sitt åtagande att ta fram en rapport som
skulle se över möjligheterna att arrangera fysiska träffar. Det beror delvis på att det prioriterades
ner till förmån för andra saker samt bristande struktur i arbetsfördelningen. I skrivande stund har en
rapport från undersökningen dock skrivits och denna har återkopplats till motionärerna.
ÅRETS UNGDOMSKOMMUN (RM 2015):
Arbetet har påbörjats och har tyvärr inte uppnått den ambitionsnivå som beslutades på Riksmötet
2015. Enligt de att-satser som antogs skulle dels bedömningsmallen arbetas fram under året i en
bred process och priset delas ut under 2016. Hittills har förbundsstyrelsen börjat planera arbetet och
skrivit in det i verksamhetsplanen för nästa år. Tyvärr har detta prioriterats ner under året men vi har
fortfarande ambitionen att genomföra det.
68 (181)
UPPFÖRANDEKOD FÖR LAJV (MEDLEMSFÖRSLAG DEC 2014):
I december 2015 mottog förbundsstyrelsen ett medlemsförslag på att ta fram en uppförandekod för
lajv. Stora delar av arbetet färdigställdes under förra året men i år blev den layoutad och publicerad.
Vi mottog även en skrift från medlemmar som fokuserade på hur lajv kunde göras med inkluderande
för transpersoner. Under resten av året och början av nästa är målet att baka samman dessa i en
certifiering.
REKRYTERING AV NY KANSLICHEF:
I början av året sade vår förra kanslichef upp sig efter 8 år på Sverok. En stor del av kansliets
arbete har till följd av nyrekrytering samt bristande resurser för att tillförordna en kanslichef
under rekryteringen blivit lidande. Den samordning som kanslichefen utgör är central för kansliets
effektivitet och därför har många mer rutinmässiga och löpande ärenden en stor del av året till viss
del hanterats av de arvoderade, vilket har gått ut över styrelsens kapacitet.
POLITISK PÅVERKAN:
Vi har hittills i år svarat på fyra remisser som regeringskansliet har begärt svar på.
• “Låt fler forma framtiden”
I folkmun har den kallats för Demokratiutredningen och har undersökt Sveriges
demokratiska system och lämnat förslag på hur detta kan förbättras. Där uttryckte vi bl.a:
– Vikten av att låta ideella organisationer få utrymme i remissförfarandet och utveckla
villkoren så att de organisationer med knappa resurser får möjlighet att delta.
– Att ideella organisationer i allmänhet och ungdomsorganisationer i synnerhet måste
få vara en del av regionernas kulturplaner och andra beslutande processer. Det är
exempelvis inte rimligt att en ensam person ska få agera representant för alla ungdomar.
– Att det bör finnas en nationell riktlinje för hur ungdomsorganisationer behandlas av
kommuner när det kommer till utrymme i politiska processer och bidrag. Systemet borde
inte titta på vilken verksamhet som bedrivs utan borde vara neutralt. Det viktiga är att
ungdomar organiserar och engagerar sig, inte vad de gör för aktiviteter.
– Att förslaget om att källkritik ska läras ut till ungdomar kan uppfattas som utmålande
och sterotypbefästande. Behovet av att känna till och använda källkritik är universalt
oavsett ålder.
• “Palett för ett stärkt civilsamhälle!”
Regeringen tillsatte även en utredning för att undersöka hur offentligheten kunde agera
bättre för att göra villkoren för ideella organisationer bättre. Där uttryckte vi:
– Behovet av fortbildning inom offentliga institutioner när det kommer till ideella
föreningar. Det är orimligt att förvänta sig att ideella föreningar ska betala marknadshyror
på samma villkor som företag. Det är också orimligt att en kommun ska veta vad fotboll
och teater är, men inte vad spel är.
– Vi ser det som problematiskt och oroväckande att finansiering mer och mer utgår ifrån
projekt, vilket gör att organisationer måste styra om energi från verksamhet till att bli
professionella projektansökningsförfattare. Varje timme som läggs på att administrera,
rapportera och fylla i mallar är tid som kunde läggas på vårt, ur statens synvinkel
huvudsakliga uppdrag, att organisera och utbilda demokrati.
– Det har funnits viskningar om att byråkratisera och reglera ideell sektor på ett sätt som
vi ser som direkt hämmande. Trots att vi i Sverok ägnat hela vår organisations livstid
åt att göra det enklare och mer fokuserat på det viktiga i att driva en förening är det
69 (181)
fortfarande inte tillräckligt enkelt. Det vore att gå i helt fel riktning och det skulle slå hårt
mot ungdomsrörelsen.
– Att organisering i grunden ska vara lika mycket värd. Idag lever vi i ett system som säger
att idrott är värt 4 gånger så mycket som allt annat. Och dessutom är “allt annat” ofta
en snäv definition som exkluderar ungdomsverksamhet och framförallt motverkar nya
former av verksamhet allt eftersom att den dyker upp.
– Vi ställde oss bakom förslaget om att Resegaranti inte ska omfatta ideella föreningar
som anordnar resor för medlemmar. Inte främst för att vi omfattas utan främst i
solidaritet med Scouterna och andra organisationer som har drabbats av detta under
året.
– Behovet av att göra det lättare att hyra mark av Fortifikationsverket.
• “Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan”
Det är lite oklart varför vi blev inbjudna att svara på denna remiss, som inte rör oss eller
vår verksamhet nämnvärt utan snarare om hur framtidens torv ska brytas. Däremot
svarade vi eftersom att vi hade blivit tillfrågade. Vi hittade en passage där vi kunde trycka
på vikten av att i bedömningen av huruvida ett torvuttag får göras att det är viktigt att
ta med huruvida området används för ideell verksamhet i allmänhet och lajv, airsoft,
geocaching samt paintball i synnerhet.
• “Regional indelning – tre nya län”
Staten har lämnat förslag på att Sverige ska ombildas från dagens 21 regioner och
landsting till 6 storregioner. I vårt remissvar valde vi att till stor del spegla det svar som
ax - Amatörkulturens samrådsgrupp skickade in. Utöver det valde vi att trycka extra på
behovet av att undersöka reformens påverkan på ideella föreningar, ett område som
tyvärr nämns mer i förbifarten än djupgående.
Vi fick också förslaget till ny kulturplan för Värmland tillsänd och vi svarade på den, även om vi inte
var en av de officiellt tillfrågade instanserna. Det var positivt att se att de för första gången valt att
lyfta in Spelkultur i sina skrivelser. Tyvärr var det en begränsad del och ganska onyanserad sådan,
så vårt svar gick i huvudsak ut på att förklara den enorma bredd och flora som finns i begreppet
spelkultur.
Vi har under året varit en del av Rådet för framtagande av nationellt skogsprogram, både i själva
programrådet men även i en av de fyra arbetsgrupperna som har tagit fram förslag. Målet är
att ta fram en nationell strategi för hur staten ska förhålla sig till landets skog i alla avseenden.
Vårt huvudsakliga fokus har varit att bredda bilden av vad skogen används till, som i mycket varit
begränsat till “hugga, ströva, skjuta och plocka”. (Då menas det att hugga träd och skjuta djur, inte
hugga med boffersvärd och skjuta med kulor av plast och färg.) Det har varit ett stort arbete att
bara lyfta in det i medvetandet att skogen är en arena för spel och annan ideell verksamhet. Ett av
detaljförslagen har varit att kartlägga skogens sociala värden och förenkla hyrande av mark genom
att offentliggöra kartdata, samordna kontakt och på andra sätt göra det lätt för ideella föreningar att
bedriva verksamhet.
Innan sommaren hade vi ett möte med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke där vi
presenterade Sverok som organisation och spel som kulturform. Det var ett mycket uppskattat
möte från båda sidor som ledde till att vi blev inbjuda till att delta i arbetsgruppen som ska vara
rådgörande i framtagningen av en ny kulturarvsproposition samt att kulturministern öppningstalade
på Respect All, Competes stora event för att uppmärksamma svensk e-sport.
70 (181)
FÖRBUNDSSTYRELSEN HAR BLAND ANNAT REPRESENTERAT PÅ FÖLJANDE SAMMANHANG:
• Politikerveckan i Almedalen
• Sveriges fritids- och kulturföreningens erfarenhetskonferens där vi talade om spelhobbyns särart
• Bygdegårdarnas årsmöte deltog vi för att berätta om Sverok
• Nordsken talade vi på stora scenen om Code of Conduct
• På Dreamhack uppträdde vi i en monter tillsammans med Friends och medlemsföreningar som fick
chansen att visa upp sin verksamhet
• Studiefrämjandets framtidskonferens
• Riksförbundet Unga Musikanters årsmöte
• Sveriges Elevkårers årsmöte
• Svenska Celiakiförbundet när de behövde hjälp i samband med ett styrelsemöte
• Nästan samtliga distriktsårsmöten
• Arbetsgruppen för Studiefrämjandets framtagning av plan för arbetet med att stärka
medlemsorganisationernas roll
• Studiefrämjandets nationella träff för spelkulturhandläggare
• Gothcon
• Ungdomspolitiska rådet
• Forum Syds årsmöte
• Linköpings kommunfullmäktige för att föreläsa om e-sport
• Seminarium på Tekniska Museet
• Förmöte för uppstart av Riksidrottsförbund
• Gästföreläsning för Högskolan Skövdes linjer för spelutvecklare på temat ”Mångfald, genus och
jämställdhet i relation till spelutveckling”
ANMÄRKNINGSVÄRDA HÄNDELSER
Förbundet inledde under året ett samarbete med Världens Barn för att samla in pengar till
välgörande ändamål.
Sveroks helägda dotterbolag Sverok Admin AB gjorde för första gången ett bokslut med en
omsättning på över 1 miljon kronor.
71 (181)
13. EKONOMISK RAPPORT 2016
HANDLINGAR
Ekonomisk rapport 2016
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Ekonomisk rapport 2016 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
72 (181)
EKONOMISK RAPPORT 2016
AVSEENDE DELÅRET 2016-01-01—2016-08-31
I den ekonomiska rapporten redogörs för hur förbundets ekonomi har sett ut under
årets åtta första månader. Rapporten är visar hur Sverok har följt den budget som
riksmötet 2015 beslutade om. Efter åtta månader är det vanligt att det gått åt ca 70 %
av budgeten. Rapporten har fyra kolumner: den av Riksmötet 2015 fastställda
budgeten, utfallet för perioden januari-augusti, prognosen för helåret 2015, samt hur
stor andel prognosen utgör av den ursprungliga budgeten.
Intäkter
Budget 2016
Utfall jan-aug 2016
Prognos helår
2016
Prognos/
budget (%)
9 700 000
6 626 640
9 939 960
102
0
73 534
110 301
0
Personaluthyrning
155 000
102 984
145 000
94
Personaluthyrning
RFK
2 235 000
1 319 630
2 057 445
92
60 000
62 000
125 000
208
Intäkter
Statsbidrag
Räntor & Utdelningar
Slag
Spellovet
100 000
0
100 000
100
2 000 000
1 266 790
2 000 000
100
Föreningskonton
200 000
128 200
150 000
75
Övriga intäkter
655 000
234 835
385 000
59
Hej Regionen
500 000
333 335
500 000
100
Gustav Vasa och ABF
200 000
272 384
287 384
144
Ax
325 000
162 500
325 000
100
16 130 000
10 582 832
16 125 090
100
RAC
Summa intäkter
Sveroks huvudsakliga intäktskälla är statsbidraget som betalas ut av Myndigheten
för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Bidragets storlek avgörs baserat på hur
många medlemsföreningar och medlemmar förbundet hade två år tidigare. Bidraget
påverkas också av hur många andra förbund som beviljas statsbidrag. Statsbidragen
för år 2015 var ca 10,6 miljoner.
Räntor och utdelningar var budgeterat på noll då våra placeringar i början såg ut att
gå väldigt dåligt. Under året har våra tillgångar har återhämtat sig, främst till följd av
en återhämtning inom världsekonomin.
Sverok hyr ut personal till (främst ekonomitjänster) till ett antal distrikt och Sverok
Admin AB. Under året har det funnits regionala föreningskonsulent (RFK) i åtta distrikt
(Kalmar-Blekinge, Mälardalen, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Väst, Västerbotten och
Östergötland). Flera distrikt har under året finansierat sina RFK-tjänster fullt ut men i
vissa distrikt krävs fortsatta insatser för att uppnå budgetmålen.
73 (181)
Slag är intäkter från deltagaravgifter för Sveroks två årliga distriktskonferenser.
Spellovets intäkter är sponsorintäkter i form av spel som olika företag har bidragit
med.
Projekt Respect All, Compete (RAC) har beviljats stöd för sitt andra och tredje
verksamhetsår. Projektet får även sponsorintäkter, bland annat från Inet.
Föreningskonton är den avgift de föreningar som använder förbundets avtal med
Nordea betalar till förbundet. Avgiften utgör ungefär en tredjedel av den verkliga
kostnaden för kontona. Resten sponsras av Nordea.
Övriga intäkter består av bland annat statliga bidrag från Arbetsförmedlingen,
intäkter från sponsorer och återförda pengar från föreningar som avslutat sin
verksamhet.
Hej regionen är ett projekt Sverok bedriver i Östergötland och som har fokus på att
öka dialogen och samarbetet mellan Sveroks föreningar, kommunerna och
landstinget. Gustav Vasa och ABF är två projekt där Sverok medverka med kunskap
om speldesign och -utveckling. Gustav Vasa är ett lajv som riktar sig mot barn.
Projektet genomförs tillsammans med Livrustkammaren. ABF syftar på ett
studiecirkelmaterial i lajvformat som Sverok tagit fram tillsammans med ABF. Ax är
ett projekt som drivs av Ax - amatörkulturens samrådsgrupp och som syftar till att
stärka samarbete mellan landstingen/regionerna och distrikten inom Ax
medlemsförbund (Sverok är ett medlemsförbund). Sverok har hyrt ut personal till
detta projekt.
Kostnader föreningarna
Kostnader
Budget 2016 Utfall jan-augi 2016
Prognos helår
2016
Prognos/
budget %)
Föreningarna
4 850 000
2 121 613
4 600 000
Lokalbidrag
115 000
41 063
100 000
87
100 000
65 446
100 000
100
Föreningskonton
200 000
108 356
200 000
100
415 000
232 881
415 000
100
Föreningsstöd
520 000
363 232
520 000
100
Intern kommunikation
360 000
434 118
500 000
139
2 000 000
1 411 698
2 000 000
100
Föreningsbidrag
RAC
95
Ideellt engagemang
(AG)
45 000
1 055
10 000
22
Nätverk
30 000
19 131
30 000
100
Spellovet
150 000
0
150 000
100
8 785 000
4 798 593
8 625 000
98
Summa föreningarna
Föreningsbidragen betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar medlemmar
och verksamhet. Lokalbidragen betalas ut till föreningar som hyr eller äger lokal.
Inga lokalbidrag har beviljats till föreningar som inte fick bidrag under förra året
74 (181)
eftersom att lokalbidraget är under utfasning och kommer att läggas ner helt efter
2017.
alla som är medlemmar i en sverokförening och en kombinerad ansvars-,
rättsskydds-, förmögenhetsbrotts- och egendomsförsäkring som gäller föreningarna.
Föreningskonton utgörs av förbundets kostnad för föreningarnas bankkonton via
vårt avtal med Nordea.
Under föreningsutveckling �nns kostnader för personal och en driftkostnad för For
the Win. Under föreningsstöd ligger kostnaden för driften av eBas och eStart för hela
året, samt kostnader för personal som arbetar inom området.
I posten Intern kommunikation ligger bland annat kostnader för ett program som vi
använder när vi skickar ut nyhetsbrev, personalkostnader samt vissa trycksaker. Den
beräknas överstiga budgeten dels för att vi budgeterade lite fel, dels för att vi
redovisat på ett lite annorlunda sätt än vi tänkte. Till nästa års budget är detta
korrigerat när intern och extern kommunikation slagits samman.
Ideellt engagemang är en samlingsbudget för att möjliggöra att medlemmar driver,
startar och utvecklare sina egna drömmar i linje med mål och visioner satta för
Sverok. Satsningen har inte formaliserats i skrivande stund och därför har mindre
pengar använts. Nätverk för intressegrupper består av omkostnader som rör
ideella personers engagemang i nätverk. I år har det i första hand handlat om
medverkan i “Game over hate”. Spellovet innehåller kostnader för distribution av spel
och personalkostnader.
Kostnader distrikten
Budget 2016 Utfall jan-augi 2016
Prognos helår
2016
2 670 000
1 949 305
2 973 958
111
15 000
0
10 000
67
Slag
180 000
69 216
150 000
83
Hej Regionen
500 000
324 167
500 000
100
3 365 000
2 342 688
3 633 958
108
Kostnader
Prognos/
budget %)
Distrikten
RFK
Ambassadörsprogram
Summa distrikten
RFK avser lönekostnader och kringkostnader för de regionala
föreningskonsulenterna. Förbundet tillskjuter medel för vissa distrikt som ännu inte
får full kostnadstäckning från sina landsting/regioner.
Ambassadörsprogammet har inte kommit igång med någon verksamhet under året
då arbetet har varit mer omfattande än vad som bedömdes från början. Arbetet är
planerat att fortsätta under året och nästa år. Slag är kostnader för årets två
konferenser för distriktsstyrelserna. Hej Regionen är kostnader för personal, resor
och evenemang i projektet.
75 (181)
Kostnader förbundet
Kostnader
Budget 2016 Utfall jan-aug 2016
Prognos helår
2016
Prognos/
budget %)
Förbundet
Externfinansiering
460 000
26 609
145 000
32
Utbildning ideella
20 000
3 000
10 000
50
Partnerskap
45 000
28 750
35 000
78
Arvoderingar FS
805 000
543 985
815 978
101
Styrelsen
300 000
181 685
300 000
100
955 000
542 220
813 330
85
1 360 000
840 402
1 260 603
93
Kanslilokal
835 000
424 674
637 011
76
540 000
402 835
540 000
100
Revision
80 000
28 541
80 000
100
AG IT-stöd
10 000
1 785
10 000
100
Riksmötet
580 000
105 065
580 000
100
45 000
39 304
45 000
100
Gustav Vasa, ABF
200 000
249 994
265 000
133
Ax
325 000
142 256
310 000
95
Valberedning
Reavinster och
-förluster, räntor
Summa förbundet
0
298 622
299 500
6 560 000
3 859 727
6 146 422
94
Externfinansiering avser en ny tjänst som marknadsansvarig och omkostnader i
arbetet med att hitta nya finanseringskällor. Rekrytering blev klar i augusti vilket
förklarar den låga kostnaden.
Utbildning ideella har utnyttjats i mindre omfattning än budgeterat. Partnerskap är
avgifter i föreningar där Sverok är medlem. Vissa avgifter har ännu inte fakturerats.
Arvoderingar FS omfattar arvodering av förbundsordförande och
förbundssekreterare inklusive vissa kringkostnader. Posten styrelsen innehåller
kostnader för resor etc. i samband med styrelsemötena.
I personal grundkostnad ingår bland annat pensionskostnader, utbildningar och
arbetstid som inte direkt kan läggas på ett specifikt verksamhetsområde (t.ex.
ekonomihantering, rekrytering, vissa personalfrågor och övergripande
administration). Förbundet arbetar löpande med att effektivisera sin administration
och sänka sina kostnader.
76 (181)
Löpande förvaltning omfattar bland annat kostnader för försäkringar, administrativa
IT-system, porto och fraktkostnader. Kanslilokal avser kostnader för våra lokaler. Vi
har under året flyttat till billigare lokaler i Linköping.
I extern kommunikation ingår kostnader för personal som arbetar inom området,
trycksaker, porto, drift av www.spelkartan.se med mera. Revision avser kostnader för
de årliga ekonomiska granskningarna och förvaltningsrevisonen.
AG IT-stöd avser kostnader för resor etc. för den idella arbetsgrupp som sköter
Sveroks webbmiljö (dvs. mail, hemsidor och övriga webbtjänser för förbundet och alla
distrikt).
Riksmötet omfattar kostnader för möteslokal, boende, resor, mat, mötesteknik, vissa
IT-system som används i samband med riksmötesvalet samt personal. Under
valberedning �nns kostnader för fysiska trä�ar som valberedningen haft samt
kostnader för programmet Nominator.
Gustav Vasa och ABF avser personalkostnader och omkostnader för de projekt
Sverok driver tillsammans med Livrustkammaren respektive ABF. Ax avser
personalkostander och omkostnader för det regionprojekt som Sverok driver
tillsammans med Ax.
Reavinster och -förluster, räntor är förluster som uppkommit när Sverok sålt
tillgångar som minskat i värde.
Resultat
Totalt
Summa intäkter
Summa kostnader
Resultat
Budget 2016 Utfall jan-aug 2016
Prognos helår
2016
Prognos/
budget %)
16 130 000
10 582 832
16 125 090
100
−18 710 000
−11 001 008
−18 405 379
98
−2 580 000
−418 176
−2 280 289
88
Årets resultat uppskattas till -2,2 MSEK vilket är ca 300 kkr bättre än budgeterat. Detta
beror på ett antal faktorer, bland annat lägre kostnader för personal, löpande
förvaltning och lokaler än budgeterat.
77 (181)
14. REVISIONSRAPPORT 2016
HANDLINGAR
Revisionsrapport för 2016
HUVUDYRKANDE
1 ...... lägga Revisionsrapport för 2016 till handlingarna.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
78 (181)
REVISIONSRAPPORT FÖR 2016
79 (181)
15. AVREGISTRERINGAR
En del medlemsföreningar i Sverok upphör eller somnar in utan att de kontaktar förbundet. För
att slippa onödig administration av sådana föreningar står det i förbundets stadgar att de kan
avregistreras som medlemsföreningar i Sverok om de inte har redovisat vare sig verksamhet eller
minst tre medlemmar under ett års tid. Vi brukar dock vänta ytterligare ett år eftersom en del
föreningar vaknar till liv igen. I år hotas därför med avregistrering de föreningar som inte har visat
något livstecken vare sig under 2015 eller 2016. Riksmötet brukar godkänna avregistreringarna och
ge föreningarna en tidsfrist att rapportera inom.
HANDLINGAR
Lista avregistreringshotade föreningar 2016.
HUVUDYRKANDE
1 ...... förening på Lista avregistreringshotade föreningar 2016 avregistreras som
medlemsförening i Sverok 1 februari 2017 om den inte innan dess rapporterat
verksamhet, årsmöte eller minst tre medlemmar för 2016 eller 2017.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
80 (181)
LISTA AVREGISTRERINGSHOTADE FÖRENINGAR 2016
SVEROK GÄVLEDALA
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Acana
Avestas SoffTeater
CyberX
eklunds ipa-pojkar
Ellwira Lajv/Rollspelsförening
Falu konflikt & rollspelsförening
Flaming Dolphins
jmys jugend
johan och gänget
Netsplit.se
smekarna
Stenslunds Lajvsällskap
team mid or afk
teamimba
Teater- och Liveföreningen Maskerad
the bruksters
ullis u-lag
wedontdopoop
Falun
Avesta
Ockelbo
Borlänge
Borlänge
Falun
Sandviken
Falun
Borlänge
Orsa
Falun
Falun
Falun
Borlänge
Sandviken
Borlänge
Borlänge
Avesta
SVEROK JÖNKÖPING-KRONOBERG
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Drakägg och Skäggdrägg
GATE
Gisle Gaming
Höglandets Airsoft
Kultcon
Resistence
sent from heaven
Spelfronten
The Gray Wardens
Tranås ONEIROS
TranåsAirsoftFörening
Jönköping
Växjö
Gislaved
Nässjö
Jönköping
Vaggeryd
Gislaved
Vetlanda
Jönköping
Tranås
Tranås
SVEROK KALMAR-BLEKINGE
30
31
32
33
34
35
Blekingefigthing
Dunwins Klinga
golden fold
GoT
hoops i did it again
KalmarGamingCommunity
Ronneby
Karlshamn
Kalmar
Karlskrona
Olofström
Kalmar
81 (181)
36
37
38
39
40
41
Lan Association of the Västervik Area
norrliden
Projekt T6
RegioLAN
Ronneby Spel och Lan förening
VBF Ungdom
Västervik
Kalmar
Ronneby
Oskarshamn
Ronneby
Västervik
SVEROK MÄLARDALEN
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
82 (181)
Brädspel med Bästa
Captain Cocoa´s Company of Players
debpemannen
dragonslayers
Fellowship of Games
Föreningen Uppsalas Spelklubb
Game and play
Gejmer Sunda
grusätarna
Inferno
Jane Doe Spelförening
Katrineholms Airsoft Föreninng
kraukmeisters
Målare utan gränser
Nyköping Airsoft Regiment
Playpals
reidz
Roslagens äventyrsklubb
Skogz Gamblers
Snubblande Sköldpaddans Riddare
Spelföreningen SKB
Sällskapet Djäknen
Talismarnold
Upplands Paintballförening
Uppländska Ångpanneföreningen
Uppsala Airsoft Förening
Uppsala Steampunk
Warriors of the World
VYME Airsoft
Wässade T-Fyrorna
Västkustska Sällskapspelsällskapet
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Västerås
Uppsala
Östhammar
Strängnäs
Uppsala
Katrineholm
Västerås
Uppsala
Nyköping
Uppsala
Knivsta
Östhammar
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Uppsala
Sala
Uppsala
Strängnäs
Uppsala
SVEROK NEDRE NORRLAND
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
Backgammon Sundsvall
coolios
Debug
essence of wildness
Föreningen Airsoft Sundsvall
Nebulus Datorförening
Sundsvalls Slagsmålsklubb
Team Ås
Team_Noxious
Ångermanälvorna
Östersunds historiska sällskap
Sundsvall
Sundsvall
Strömsund
Sundsvall
Sundsvall
Örnsköldsvik
Sundsvall
Krokom
Sundsvall
Kramfors
Östersund
SVEROK NORRBOTTEN
84
85
86
87
88
brownbears
ctrl eSports
neverlegend
Nyborg-Ytterbyns Spelförening
Spelarboden
Kiruna
Arvidsjaur
Älvsbyn
Kalix
Boden
SVEROK SKÅNE
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
Airsoft Team VTRX
BL Magic
Bunkerkommando Sud Jr
CreeperSweden
Cum tempore
dotGaming
exilery
Fullmåne
Föreningen Stekvändarna
GH4 SK
Häljarps TV-Spelsförening
Höörs Lajvförening
Impressionistiskt Surrealistiskt Initiativ
islandfish jasconius
KASS
Knights of the Night
Leaf Gaming Malmö
Lindormens Brödraskap
Majestic Morons
Mathew in the basket
MEGA Retro
Eslöv
Malmö
Lund
Lund
Lund
Malmö
Klippan
Malmö
Landskrona
Lund
Landskrona
Höör
Malmö
Lund
Lund
Malmö
Malmö
Lund
Malmö
Malmö
Malmö
83 (181)
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
None-Gents-Club
Parran D1
peter-gaming
piraterna
Pixel VIP
Re-roll
saltmissbrukare
Skånia Game Slam
Sofielunds Ultimata Rollspels Förbund
Spelföreningen Hjältar Som Tältar
Svedala Paintballförening
Syphus Gaming Youth Group
Tactical AirsoftGroup
Tenebras Cordis
Total Power
Trumpeten&Trumpeten
White Wolves Clan
Viking eSport
Ystads Kortspelsförening
Zlavethor
Malmö
Lund
Hässleholm
Vellinge
Malmö
Malmö
Lund
Landskrona
Malmö
Malmö
Svedala
Landskrona
Trelleborg
Lund
Malmö
Malmö
Malmö
Hässleholm
Ystad
Lund
SVEROK STOCKHOLM
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
84 (181)
Ars amandi
Black Magic Games
Bosses Lakejer
Brädspel, pls
Brädspelsbrödraskapet
Carromklubben Striker
Coldfrag
creeps with clothes
crimson watch
diamond uzi tear dropz
Domcoola
Evighetens vägskäl
Game Knights
Gamedroid
Games4Freedom
Ichi, Ni, San, GO!
Initpediarådets spelförening
Jink -tekina
jirkas vänner
Joy-Pad
Stockholm
Stockholm
Upplands Väsby
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Nacka
Stockholm
Botkyrka
Stockholm
Norrtälje
Botkyrka
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
Katarina norra spelförening
kenta gaming
lars kan cykla
lassearmy
los juan-paulos
Lots Of Obscure Tendencies
Lucky Number 8
Miskatonic Gaming Society
Rollspelarnas rätt i samhället
Roslagens Paintball Klubb
rymd-diskoteket
ScrublordsOfNTI
SMF Magicförening
Spechi Michi Ungdom
Spelänglarna
Star Spawn of Cthulhu
StockBowl
Stockholm Military Gaming Club
team mix
the final click
the tribush tribe
Trustpack Gaming
Uchiha
Vikinglan
Visby Speedball
Åkersbergas Rollspelsförening
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Gotland
Huddinge
Stockholm
Norrtälje
Stockholm
Sundbyberg
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Sundbyberg
Södertälje
Norrtälje
Södertälje
Stockholm
Gotland
Österåker
SVEROK SVEALAND
176
177
178
179
180
181
182
183
184
Fjärde Kompaniet
Hemliga spelsällskapet
Legacy
Overlords United
Raised-Gaming
Solmunkarna
Svealand Airsoftförening
triomid
Örebro PaintBallers
Karlstad
Örebro
Lindesberg
Örebro
Örebro
Örebro
Örebro
Kumla
Örebro
SVEROK VÄST
185
186
187
Allas Lajvförening
Arrangörsföreningen Varberg Morghulis
CTH Magic
Ale
Varberg
Göteborg
85 (181)
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
229
86 (181)
Dals-Eds Spelförening
Dominus
dreamchaserss
E-Sport och Lan i Trollhättan
Fiego
FLUFF
Good Game no Rematch
Göteborgs Magic & Spelsällskap
Idalamilisens Airsoftförening
INEXAD
Karavan
Konfliktspelsföreningen YLVA
Kungsbacka Game Party
Kåttedåla
Lajv1
Lajvsällskapet Kindred Society
Lana med Finess
Ludorum
Lugnet Crew
Militärhistoriska Sällskapet
No Surrender
något legendariskt
Off Topic
Partiet
Persgärde Klevekärr Brädspelsförening
rainbow warriors
Rebel Scum
Rollspelsföreningen Basilisk
Scandinavian BJD Society
silver division
Spelföreningen Nionde Legionen
Spielers des Jahres
Spökmaskar och Snigelkottar
Steamworks
strumpsnattarna
Suupaa Seigan
t3ma gr33nfr0gs
Tabulludo
team doma
thedongerhood
topson can't earthspirit 2
Trollhättans Bordsspelare
Dals-Ed
Göteborg
Alingsås
Trollhättan
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Kungsbacka
Mark
Göteborg
Göteborg
Kungsbacka
Göteborg
Kungälv
Göteborg
Göteborg
Stenungsund
Varberg
Göteborg
Skara
Färgelanda
Göteborg
Göteborg
Mölndal
Ulricehamn
Kungsbacka
Mölndal
Göteborg
Ulricehamn
Göteborg
Göteborg
Falkenberg
Göteborg
Mölndal
Uddevalla
Halmstad
Uddevalla
Göteborg
Mölndal
Kungsbacka
Trollhättan
230
231
232
233
234
235
Tunavägens spelklubb
we just want to be cool
Westcoast Alliance
veteran
vezzlans slagskämpar
VSAF Ungdomsavdelning
Göteborg
Vänersborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
SVEROK VÄSTERBOTTEN
236
237
238
239
240
241
Blurk
Norrspel
pink commandos
PotatoPlay
Powergaming 3year olds
xxdonaldanddragonslayersxx
Umeå
Skellefteå
Umeå
Umeå
Umeå
Nordmaling
SVEROK ÖSTERGÖTLAND
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
above-gaming
asdfg12345
bananrally
Cronqvist & Anton Delin SpelKlubb
Federationen
flamers anonymous
force tanks
Geek Lounge
klan-mydia
Landstorm
Martin är bäst
moonmoon
myhomeisthn
myhomeistrollhättan
nerf raggy
nyckelpigorna
onlyzoo
slinkeysquad
team mörkrost
tre små gümmor
Vadstena Domän
Linköping
Finspång
Finspång
Linköping
Vadstena
Norrköping
Linköping
Norrköping
Linköping
Linköping
Linköping
Linköping
Linköping
Linköping
Linköping
Linköping
Linköping
Finspång
Norrköping
Linköping
Vadstena
87 (181)
16. MOTION: SVEROKARE PÅ MARS – SVEROKS
STRATEGI 2017–2021
Av: Förbundsstyrelsen
BAKGRUND
Sveroks styrelse pekar med detta dokument ut riktningen för verksamheten under kommande år.
Utifrån detta dokument tas verksamhetsplaner fram. Strategin löper fram till 2021 eller till dess att
medlemmarna beslutar något annat.
Strategin är ett verktyg för att vi tillsammans ska veta vad vi ska göra de kommande fem åren
och varför. Under 2017–2021 kommer Sverok att prioritera resurser i form av personal, ekonomi
och ideellt engagemang på de områden som strategin beskriver. Förverkligandet av strategin
bygger på att det varje år antas en verksamhetsplan utifrån strategimålen och att det utifrån
verksamhetsplanerna antas mätbara mål som ligger till grund för förbundets arbete.
SYFTE
Sveroks syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja
spelhobbyn.
UPPDRAG
• Påverka – Sverok ska påverka för att vår syn på spel, kultur och ungdomars organiserande
ska bli politisk verklighet.
• Utveckla – Sverok ska skapa möjligheter för sina medlemmar att utveckla sin verksamhet.
• Samla – Sverok ska samla spelare i en gemenskap präglad av spelglädje och demokratiskt
medbestämmande.
• Sprida – Sverok ska öppna nya vägar in i spelhobbyn så att fler får möjlighet att ta del av den.
VI ÄR SVEROK
Sverok finns i hela samhället. Du känner igen oss på vår passion, vår organisering och våra
värderingar, de saker som alltid präglat vårt förbund. När vi som barn den där kvällen blev
introducerade till just det där som skulle komma att kittla vår vildaste fantasi. En passion som oavsett
vem vi är gett utlopp till timmar av äventyr, för det är vår kärlek till spelhobbyn och vår lust att sprida
den till andra som gör oss till dem vi är.
Ofta börjar det med spelandet men det som håller oss kvar är insikterna, upplevelserna och
samhörigheten. Som medlem i Sverok blir man en del av en rörelse som inte bara vill samla, sprida
och utveckla spelhobbyn utan även ge människor en möjlighet till att växa. Vår strategi handlar om
att fler ska få möjlighet att, på egna villkor, bli en del av spelhobbyn och genom det skapa sig en
meningsfull fritid.
När Sverok startades var syftet att synliggöra spelhobbyn, skapa förståelse och sprida den utanför
den lilla gruppen som identifierade sig som roll- och konfliktspelare. Idag är Sverok en nationell
rörelse där e-sport, cosplay och fantastik är stora grenar och där vi påverkar ungdomspolitiken. Vi
anses idag vara en respekterad och modern rörelse där vi tidigare varit en udda fågel.
Framtidens utmaningar är stora. Stereotypa fördomar och en konservativ syn på organisering omger
fortfarande spelandet och på många håll råder exkluderande strukturer som håller människor
utanför vår gemenskap. Vi vill att alla barn och unga ska få möjlighet att starta sin egen spelförening
88 (181)
och utöva sin hobby på egna villkor. Vi gör det genom att kämpa för ungdomars organisering, sänka
trösklarna för engagemang och stå upp för våra värderingar om en öppen spelhobby.
För att skapa de bästa förutsättningarna för vår verksamhet lokalt ska vi ta tillvara på vår ideella kraft
och samarbeta med andra individer och organisationer för att skapa fler möjligheter till engagemang.
Vår mångfald och vår bredd är vår största styrka. Genom ideell organisering via föreningsformen
finner vi struktur, långsiktighet och skapar Sveriges bästa demokratiskola.
Spelandet vilar på ett kulturarv där människor i tusentals år lekt, spelat och fantiserat. Tillsammans
bygger vi vidare på det arvet för att skapa en modern ungdomsrörelse som inte bara skapar en
meningsfull fritid för fler, utan även förändrar människors liv och vårt samhälle i stort. Bli en del av
historien och följ med oss in i framtidens spelhobby.
VÅR VISION
Sverok organiserar hela spelhobbyn i en ideell gemenskap, präglad av fantasi och spelglädje, där alla
har en möjlighet att skapa sig en meningsfull fritid.
HUR UPPNÅR VI VÅR VISION?
Vägen till vår vision är minst lika viktig som slutresultatet. Dessa fyra förhållningssätt ska guida oss
och tillsammans med vår värdegrund vara grunden för alla aktiviteter.
• Vi bygger en inkluderande och öppen gemenskap
I Sverok bygger vi en stolt gemenskap och en välkomnande positiv kultur utifrån våra gemensamma
värderingar. Vi bidrar till att medlemmarna är stolta över förbundet och att de som ännu inte är
medlemmar ser en kul, öppen och meningsfull fritidsverksamhet som har en tydlig roll i dagens
samhälle.
• Vi gör det enkelt och roligt att påverka
Vi peppar, uppmanar och utbildar våra medlemmar till att delta i de demokratiska processerna.
Vi utvecklar den demokratiska strukturen och prövar nya grepp genom att bygga strukturer som
engagerar människor snarare än att engagera människor kring strukturer.
• Vi är stolta över det vi gör
Vi lyfter fram våra medlemmar som förebilder, ambassadörer och mentorer. Dessa förebilder syns
både inom vår egen rörelse och i samhället i stort där våra medlemmar väljer att påverka det som de
själva brinner för. Vi är stolta över vår hobby och delar med oss av den till människor vi möter.
• Vi förbättrar samhället med vårt engagemang
Vi är en del av samhället och tar ansvar för att förbättra, inte bara vår egen hobby, utan i våra miljöer
runt omkring oss. Vi jobbar både med det korta och det långa perspektivet och efter Bamsedevisen
att om du är stark så måste du vara snäll.
VÅRA FOKUSOMRÅDEN
Vår vision är det vi drömmer om, vårt uppdrag är vårt syfte och varför vi finns till. För att nå visionen
fokuseras arbetet under strategiperioden 2017–2021 på sex fokusområden som är viktiga för att
Sverok ska utvecklas framgent. Dessa är:
• Demokrati
För att Sverok ska fungera behöver vi en öppen, demokratisk och transparent process som involverar
och uppmuntrar människor till engagemang. Vi ska bygga strukturer som underlättar engagemang
och inte engagemang för strukturer. Det ska vara låga trösklar och enkla vägar in i Sverok samtidigt
som det ska vara lätt påverka när man blivit medlem.
89 (181)
• Finansiering
Att erhålla statsbidrag från det offentliga har vart viktigt för Sveroks utveckling och kommer
fortsatt vara så framgent. Samtidigt är det också en utmaning med att vara beroende av en enda
inkomstkälla. Detta eftersom när reglerna ändras så påverkas vi i en väldigt hög grad. Därmed måste
det vara fokus på att sprida våra intäktsströmmar och finansiera Sverok på fler sätt än enbart från
offentliga medel för att göra oss mer oberoende. Ett större ekonomiskt oberoende gör oss starka och
mer flexibla, både för våra föreningar och förbundet i sig. Förbundet behöver fortsätta utveckla sitt
arbete med användningen av samt sökandet efter andra finansieringskällor för att kunna säkra sin
självständighet.
• Politik
Sverok är politiskt oberoende men inte opolitiskt. Att vara politiskt oberoende innebär att vi inte
tillskriver oss någon politisk ideologi eller är anslutna till något politiskt parti. Detta är en skillnad
mot att vara opolitiska vilket skulle innebära att vi inte bedriver någon politiskt påverkan. Om Sverok
skulle vara opolitiska så avsäger vi oss makten över vårt eget öde och lämnar det åt någon annan.
Sverok ska vara med och påverka i de politiska processer i enlighet med vår politiska plattform.
• Gemenskap
Mångfalden av människor och verksamheter är vår största styrka men också en utmaning. Vi behöver
stärka den gemensamma identiteten i förbundet och lära oss av varandra. Alla våra medlemmar ska
känna en tillhörighet till Sverok och till varandra. Medlemmar och verksamhetsgrenar ska inte stå
emot varandra utan med varandra för det är när vi uppträder enade som vi är som mest starka.
• Organisation
En stark organisation ger ett starkt förbund där medlemmar och föreningar kan få stöd. Det innebär
att förtroendevalda och medlemmar har möjlighet till att lättare hantera utmaningar som omvärlden
ställer på oss. Våra medlemmar ska kunna lita på att de får den hjälp de behöver inom en rimlig
tidsperiod. Struktur och en ordnad organisation skapar inte bara förtroende, förbundet blir också en
attraktiv arbetsgivare och trovärdig samarbetspartner.
• Spelhobbyn
Spelandet och kulturen runtomkring är livsblodet i vår verksamhet. Det är spelhobbyn som håller
oss samman och som gör att vi engagerar oss. Den får aldrig tas för given och behöver spridas och
försvaras. Kunskapen kring spelhobbyn är idag låg och den behöver höjas. Det kan också vara svårt
att ta sig in i spelhobbyn och därför måste vi hitta nya vägar.
VÅRA MÅLBILDER
• Demokrati
– Representationen i Sverok ska präglas av en mångfald i människor och idéer.
– Sverok ska ha en stark demokratisk process som är öppen, transparent och tillgänglig.
– Det ska vara enkelt och givande att engagera sig direkt i Sverok på nationell nivå.
– Våra föreningar ska vara fria i frågor om organisering och ekonomi.
– Sveroks medlemmar ska vara aktiva deltagare i våra demokratiska processer, både på
distriktsoch förbundsnivå.
• Finansiering
– Sveroks självbestämmande ska upprätthållas genom oberoende från enskilda finansiärer.
– Sveroks tillgångar ska fördelas på ett sätt som gör att det inte ska finnas ekonomiska hinder för
människor att engagera sig i spelhobbyn.
– Sverok ska ha en stabil, förutsägbar och långsiktig ekonomi.
90 (181)
• Politik
– Sverok ska vara en naturlig punkt för insamling av kunskap och inspiration kring spelhobbyn för
beslutsfattare i samhället.
– Sverok ska vara med och påverka i de politikområden som rör våra medlemmars intressen.
– Spel ska vara en självklar del av Sveriges kultur- och idrottspolitik.
• Gemenskap
– Sverok ska vara en organisation som är öppen och trygg för alla och en förebild för andra
organisationer.
– Sverok ska verka för att skapa en stabil regional struktur med aktiva distrikt som agerar som våra
regionala företrädare.
– Sverok ska vara bäst på likabehandling och inkludering.
– Sverok ska skapa en stark identitet kring spelandet i förbundet som förenar medlemmarna.
• Organisation
– Sverok ska stärka sitt anseende som attraktiv samarbetspartner och arbetsgivare.
– Sverok ska erbjuda stöd och material så som information om spelhobbyn, reklammaterial och
liknande till sina medlemmar.
– Sverok ska ha en infrastruktur som stödjer medlemmarnas utveckling.
• Spelkulturen
– Spelkulturen ska ha en positiv särställning bland andra kultur- och fritidsintressen.
– Sverok ska vara en aktör som utvecklar spelkulturen i samhället, i första hand för sina medlemmar
men även för spelkulturen i stort.
– Samhällets erkännande av förbundets olika verksamhetsgrenar ska öka.
– Allmänhetens kunskap om spelhobbyn ska öka.
– Sverok ska främja en livskraftig spelkultur.
HUVUDYRKANDE
Förbundsstyrelsen yrkar
1 ...... att Sveroks strategi för 2017–2021 fastställs enligt förslag
2 ...... KATRINEHOLM 18–20/11 2016
91 (181)
MOTION: SVEROKARE PÅ MARS – SVEROKS STRATEGI
2017–2021
HANDLINGAR
Motion: Sverokare på Mars – Sveroks strategi 2017–2021
HUVUDYRKANDE
1 ...... att Sveroks strategi för 2017–2021 fastställs enligt förslag.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
92 (181)
17. MOTION: SVEROKS VÄRDEGRUND
BAKGRUND
Sveroks värdegrund utgår från synen om alla människors lika värde samt styrkan i att vara ett stort
och brett förbund med stor mångfald, både bland människor och verksamheter. Sverok har under
lång tid bedrivit ett långsiktigt påverkansarbete för att förändra diskriminerande värderingar i
spelhobbyn och hos oss själva.
Värdegrunden ska ge en bild av vad Sverok står för just nu. En värdegrund är därför ett levande
dokument över det osynliga kontrakt eller handslag som gäller för hur vi behandlar varandra.
Sveroks värdegrund är också ett skyltfönster där vi talar om för omvärlden vad vi står för.
VÄRDEGRUND
Sverok möter varje människa med förståelse och respekt. Vi har stort engagemang samt mod att
påverka och vi använder vår kreativitet för att skapa förbättringar, både i det stora och det lilla.
Grundläggande för verksamheten är allas lika värde. Sverok tar därför avstånd från diskriminering
och förtryck i samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, trosuppfattning,
funktionsvariation, sexuell läggning och ålder.
Sverok utgörs av föreningar bildade av unga för att främja spelhobbyn. Därför är den mänskliga
rätten till föreningsmötes- tanke- och yttrandefrihet för unga grundläggande för hela vår verksamhet.
Vi värnar om dessa rättigheter.
VÅRA GRUNDPRINCIPER
Hållbart och inspirerande engagemang
Det ska vara enkelt, roligt och utvecklande att engagera sig i förbundet. I Sverok ska unga leda unga,
på det sättet utvecklar och stärker spelhobbyn inte bara sig själv utan även sina medlemmar. Den
enda kostnaden för att engagera sig i Sverok ska vara tid. Föreningarna är Sveroks hjärta och det
ska vara lätt att driva en förening, oavsett om du har mycket eller lite erfarenhet. I föreningarna
kan medlemmarna tillsammans engagera sig, ha roligt tillsammans och genomföra projekt under
demokratiska former.
En spelkultur för alla
Spelkulturen ska vara öppen för alla, oavsett vem du är och varje medlem ska ha lika förutsättningar
att delta i en spelkulturell gemenskap och känna trygghet. Det är viktigt att organisationen
genomsyras av ett intersektionellt och normkritiskt förhållningssätt som ska speglas i styrande
dokument och förtroendevalda. Sverok står för en mångfald i människor och verksamhet och det är
en kraft vi ska fortsätta utveckla. Vårt mål är att spelkulturen ska vara en plats där vi träffas, spelar,
engageras och lär av varandra i en anda av gemenskap oavsett bakgrund eller förutsättningar.
Transparens och öppenhet
Det ska vara tydligt och enkelt för medlemmar och externt intresserade att fördjupa sig i förbundets
beslut och processer. Sverok ser det som viktigt att kontinuerligt ifrågasätta traditioner, arbetssätt
och värderingar. Demokrati är en viktig grundpelare i Sverok och det är något vi ska ha med oss i allt
vi gör. Vi tror på ett transparent, demokratiskt system där varje medlem har möjlighet och rätt att
påverka.
93 (181)
Sverok bidrar till spelkulturen och föreningslivet.
Genom aktiva satsningar på våra medlemsföreningar möjliggör Sverok både spelandet som
utvecklande hobby och föreningslivet som en kultur att organisera sig i. Spelhobbyn är en
meningsfull och social sysselsättning som knyter samman människor, sprider glädje och utveckling.
I Sverok spelar vi för glädjens skull och du ska aldrig behöva motivera eller försvara din passion i
spelhobbyn.
HUVUDYRKANDE
1 ...... att Sveroks värdegrund fastställs enligt förslag.
2 ...... 94 (181)
MOTION: SVEROKS VÄRDEGRUND
HANDLINGAR
Motion: Sveroks värdegrund
HUVUDYRKANDE
1 ...... att Sveroks värdegrund fastställs enligt förslag.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
95 (181)
18. MOTION: FÖRTYDLIGANDE AV SYFTET
Av: Fanny Nordgren (Female Arena) och Adam Sääf (Malmö Figurspelsförening)
BAKGRUND
För oss som är här och oss som redan är aktiva inom Sverok är kanske kopplingen mellan lajv,
e-sport, anime och fanfiction självklar, men för någon utanför Sverok är det kanske inte lika självklart.
Sverok som förbund växer varje år och tar in fler och fler verksamhetsgrenar. Förbundet utvecklas
men vårt syfte har inte hängt med. Vi främjar inte längre bara spelhobbyn, utan så mycket mer. Syftet
speglar inte längre alla våra föreningar och medlemmar. Vi har kommit till en punkt där vi antingen
måste anpassa våra föreningar efter syftet, därigenom utesluta föreningar, eller anpassa syftet efter
våra föreningar. Sverok ska vara ett öppet och inkluderande förbund så därför tycker vi att syftet
skall anpassas enligt förslaget nedan.
HUVUDYRKANDE
Vi yrkar
1 ...... att 3§ i Sveroks stadgar utökas med följande tillägg: “... och annan närliggande
hobbyverksamhet.”.
96 (181)
MOTION: FÖRTYDLIGANDE AV SYFTET
HANDLINGAR
Motion: Förtydligande av syftet
HUVUDYRKANDE
Fanny Nordgren (Female Arena) och Adam Sääf (Malmö Figurspelsförening) yrkar
1 ...... att 3§ i Sveroks stadgar utökas med följande tillägg: “... och annan närliggande
hobbyverksamhet.”.
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE
2 ...... avslag på motionen
FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR
De senaste åren har ett samtal om vilken som är Sveroks identitet vaknat till liv. Vilka är vi? Vad står
vi för? Vad räknas in i ordet spelhobby? Detta nådde sin kulmen under det Riksmöte när vi beslutade
att fantastik ska vara en av våra verksamhetsgrenar och en övrig fråga om att ändra förbundets syfte
väcktes.
Sedan dess har förbundsstyrelsen arbetat med en omfattande syftesutredning. Ett arbete där
föreningars kontaktpersoner, distriktsstyrelser och övrig intresserade bjudits in att vara med.
Slutsatsen av syftesutredningen är att de flesta upplever syftet som bra men att det finns delade
meningar om vad begreppet “spelhobby” betyder. Många menar att det bara är spel, andra menar
att det också innefattar hela den kultur och de kulturella uttryck som lever i närheten av spel. Därför
har vi i verksamhetsplanen lagt ett förslag att vi ska definiera och tydliggöra vad som menas med just
spelhobby.
Förbundsstyrelsen yrkar avslag på denna motion, främst för att vi ser att den skulle kunna motverka
sitt eget syfte och skapa en större förvirring. Närliggande hobbyverksamhet skulle kunna tolkas som
nästan vad som helst och öppna upp för en ny värld av gränsdragningar. Då tror vi det är bättre att
definiera spelhobbyn snarare än att bredda syftet ytterligare.
Förbundsstyrelsen yrkar avslag.
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
97 (181)
19. MOTION: FLER UNGA PÅ RIKSMÖTET
BAKGRUND
På Riksmötet 2015 röstades det igenom att förbundet skulle arbeta aktivt för att sänka medelåldern
på Riksmötet samt bredda representationen. Under året har arbetet pågått i förbundsstyrelsen
enskilt samt i samråd med distriktsstyrelserna. De flesta förslagen har handlat om kommunikation,
utformning av val.sverok.se samt andra värderingspåverkande insatser. Flera är redan igång
och ändringar av hur val.sverok.se fungerar finns medräknat i förslaget till budget som kommer
behandlas senare under mötet.
Däremot så var vår uppfattning att en viktig parameter var att snabba resultat uppnås som kan
agera som stödjande för det värderingsbaserade arbetet. Därför lägger vi nu fram en motion om att
ändra i stadgarna så att unga får en direkt och formell prioritering i ombudsvalet och kvoteras in.
Ambitionen är alltså att bland de 101 första som får chansen att tacka ja till en plats på Riksmötet ska
ungefär 60 % vara unga och i klar majoritet.
HUVUDYRKANDE
1 ...... att formulera om §63
från:
“§63 De första etthundraen (101) personerna på valresultatslistan är riksmötesombud,
resterande personer är riksmötesreservombud. Då riksmötesombud inte finns att
uppta i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i ordning efter placering
på valresultatlistan.”
till:
“§63 De första 101 personerna på valresultatslistan är riksmötesombud, resterande
personer är riksmötesreservombud. Om antalet riksmötesombud som är yngre
än 26 år uppgår till minst 61 riksmötesombud fastställs listan. Om inte flyttas
riksmötesreservombud som är yngre än 26 år uppåt i valresultatslistan, i den ordning
de blivit valda, tills mängden riksmötesombud yngre än 26 år uppgår till minst 61. Om
det inte finns minst 61 riksmötesombud yngre än 26 fastställs valresultlistan ändå. De
riksmötesombud, äldre än 25, som flyttats ned i valresultatlistan blir då enligt inbördes
turordning de första riksmötesreservombuden på valresultatlistan. Personens ålder
räknas per den 31 december innevarande år för valet. Då riksmötesombud inte finns
att uppta i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i ordning efter
placering på valresultatlistan.”
98 (181)
MOTION: FLER UNGA PÅ RIKSMÖTET
HANDLINGAR
Motion: Fler unga på Riksmötet
HUVUDYRKANDE
1 ...... att formulera om §63
från:
“§63 De första etthundraen (101) personerna på valresultatslistan är riksmötesombud,
resterande personer är riksmötesreservombud. Då riksmötesombud inte finns att
uppta i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i ordning efter placering
på valresultatlistan.”
till:
“§63 De första 101 personerna på valresultatslistan är riksmötesombud, resterande
personer är riksmötesreservombud. Om antalet riksmötesombud som är yngre
än 26 år uppgår till minst 61 riksmötesombud fastställs listan. Om inte flyttas
riksmötesreservombud som är yngre än 26 år uppåt i valresultatslistan, i den ordning
de blivit valda, tills mängden riksmötesombud yngre än 26 år uppgår till minst 61. Om
det inte finns minst 61 riksmötesombud yngre än 26 fastställs valresultlistan ändå. De
riksmötesombud, äldre än 25, som flyttats ned i valresultatlistan blir då enligt inbördes
turordning de första riksmötesreservombuden på valresultatlistan. Personens ålder
räknas per den 31 december innevarande år för valet. Då riksmötesombud inte finns
att uppta i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i ordning efter
placering på valresultatlistan.”
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
99 (181)
20. MOTION: GÖR DET ENKLARE ATT VARA UNG
Av: Malcolm Nihlén-Green (Malmö e-sport)
BAKGRUND
Det finns idag ett problem i Sverok att det det finns ett flertal situationer när det kan vara väldigt
svårt att vara ung och engagerad. Om man är nyfiken på hur föreningsarbete går till kan ofta tröskeln
vara rätt svår att gå över. Det är lätt att skapa en förening, men att sedan bibehålla den krävs mycket
arbete som kan vara svårt att genomföra med bara vilja. Därför är det viktigt att utbildningar finns
lätt tillgängliga för personer som är intresserad av att vara medlem i en styrelse, valberedning eller
revision. Man skulle också kunna uppdatera och marknadsföra det material som finns på youtube.
När det sedan är dags för en förening att öppna ett bankkonto stöter man på nästa hinder. I en
förening måste en firmatecknare finnas som är över 18 för att kunna inneha kontot. I en förening där
samtliga medlemmar är minderåriga är det ett stort problem. Det finns ett par potentiella lösningar,
till exempel att den Regionala Föreningskonsulenten ställer upp som firmatecknare i föreningar som
hamnar i denna situationen.
Riksmötet är en av de plattformar där man har mest inverkan på sitt föreningsliv. Därför är det viktigt
att vi arbetar med att skicka fler unga, och försöka jobba emot att föreningar bara röstar på sina
egna ombud, eftersom att det i stort sett omöjliggör det för en intresserad människa att åka som
ombud om man är aktiv i en liten förening. Presentationer och motivering borde få större fokus på
ombudsvalssidan.
Idag måste 60% av medlemmar i en förening vara under 26 för att den ska vara bidragsberättigande.
För att motivera styrelser till att utbilda nya förmågor finns där en poäng att ett liknande förhållande
ska finnas även för föreningarna styrgrupper.
HUVUDYRKANDE
Jag yrkar
1 ...... att Sverok ska erbjuda föreningar styrelse-, valberedning- och revisorutbildningar.
2 ...... att föreningar i Sverok ska kunna starta ett bankkonto med minderåriga firmatecknare.
3 ...... att förbundet ska arbeta för att öka andelen unga på Riksmötet.
4 ...... att en föreningsstyrelse måste bestå av minst 60% unga för att vara
bidragsberättigade.
100 (181)
MOTION: GÖR DET ENKLARE ATT VARA UNG
HANDLINGAR
Motion: Gör det enklare att vara ung
HUVUDYRKANDE
Malcolm Nihlén-Green (Malmö e-sport) yrkar
1 ...... att Sverok ska erbjuda föreningar styrelse-, valberedning- och revisorutbildningar.
2 ...... att föreningar i Sverok ska kunna starta ett bankkonto med minderåriga firmatecknare.
3 ...... att förbundet ska arbeta för att öka andelen unga på Riksmötet.
4 ...... att en föreningsstyrelse måste bestå av minst 60% unga för att vara bidragsberättigade.
5 ...... att Sverok skapar en ny struktur för befintligt och nytt utbildningsmaterial som är till
för alla nivåer i Sverok.
6 ...... att Sverok arbetar för att föreningsstyrelser med personer yngre än 16 år ska få tillgång
till egna föreningsbankkonton.
7 ...... anser yrkande 3 i motionen besvarat
8 ...... yrkar avslag på yrkande 4
1. Utbildningar har funnits väldigt närvarande i förbundet sen den första satsningen på Level up.
Där ambitionen var skapa en modell för mer engagerade och föreningsvana Sverokare att dela med
sig av sin kunskap till andra som ännu inte lärt sig lika mycket. Utöver det finns det ett omfattande
material när det kommer till föreningskunskap. Det största problemet är att det med tiden kommit
att kännas lite gammalt och blivit utspritt över Sveroks webbnärvaro. En del hittas på youtube, en del
hittas i FTW, en del hittas på hemsidan och en del hittas på wikin. Vi tror att vi kommer vinna väldigt
mycket på att bara förtydliga och sortera det material som redan finns.
Förbundsstyrelsen yrkar därmed på ett eget förslag istället för motionens. Detta eftersom att vi
främst ser att yrkanden skulle kunna tolkas som att förbundet ska erbjuda utbildningstillfällen
för alla våra 3600 föreningar, vilket skulle bli en omöjlig uppgift. Istället ser vi det som viktigt att
sammanställa, sprida och utveckla det redan befintliga materialet. Det har alltid varit den långsiktiga
ambitionen att föreningarna ska utbilda och lära sig av varandra och kommer fortsatt vara så.
Förbundsstyrelsen yrkar att Sverok skapar en ny struktur för befintligt och nytt utbildningsmaterial
som är till för alla nivåer i Sverok.
2. Via det avtal som Sverok har idag är det möjligt för minderåriga firmatecknare att öppna ett
bankkonto om de är minst 16 år. Detta i sig är en seger när vi sänkte det från det tidigare kravet på
18 år. Denna begränsning beror på att Nordea har satt en gräns på 16 år, något Sverok inte kan råda
över. För Sverok är det däremot en viktig princip att unga ska kunna bedriva verksamhet på egna
101 (181)
villkor varför vi vill se om vi kan hitta sätt för att underlätta i denna fråga.
Vi ser det som direkt olämpligt att anställd personal i förbundet ska agera som firmatecknare i
föreningar och ser hellre att målsman eller annan person agerar som stöd för föreningen. Där hade
vi kunnat ta fram mallar eller liknande för att stödja det. Detta i sig är dock en tillfällig lösning i vår
strävan efter ungas fria rätt till organisering. Förbundsstyrelsen väljer att lägga ett eget yrkande för
att inte missförstånd ska uppstå.
Förbundsstyrelsen yrkar att Sverok arbetar för att föreningsstyrelser med personer yngre än 16 år
ska få tillgång till egna föreningsbankkonton.
3. Förbundsstyrelsen anser yrkanden besvarat med hänvisning till motionen: “Stadgeändring – Fler
unga på Riksmötet” samt mål N1 i förslaget till verksamhetsplan.
Förbundsstyrelsen anser yrkandet besvarat.
4. Först och främst är detta ett farligt yrkande. Om det röstas bifall kommer det ha långtgående
konsekvenser för förbundets ekonomi och överlevnad. Om en förändring i den här storleken ska
implementeras så behöver det göras långsamt och över lång tid.
Sverok är ett ungdomsförbund i första hand och kommer alltid att företräda ungdomars drömmar
och behov. Sverok är dock också ett förbund för hela spelhobbyn där alla föreningar är fria att
organisera sig på sina villkor. Likt spelens förmåga till att vara gränsöverskridande tror vi det är bra
att även förbundet är det och att vi tar till vara på chansen att lära oss av varandras erfarenheter
och perspektiv. Den här typen av krav skulle vara ett avsteg från att vi är ett förbund för alla och att
föreningarna bestämmer över sig själva, något vi ser som olyckligt. Vidare skulle ett sådant kraftigt
ingripande i föreningars styrelsers sammansättning ha stora konsekvenser för en del av våra största
föreningar, vilket i sin tur skulle påverka förbundet enormt mycket i negativ riktning.
Förbundsstyrelsen yrkar avslag
ÖVRIGA YRKANDEN
9 ...... ......
10 ...... ......
11 ...... ......
102 (181)
21. MOTION: E-SPORTENS FRAMTID
BAKGRUND
E-sporten har under en längre tid dominerat förbundets verksamhet när vi tittar på insatser riktade
mot enskilda verksamhetsgrenar och detta med rätta. Ingen annan verksamhetsgren har haft en så
snabb utveckling och tagit så mycket plats i den offentliga debatten, vilket gjort att förbundet fått
att välja på att ”hoppa på tåget eller bli kvarlämnad på stationen”. En stor majoritet av förbundets
medlemmar och föreningar identifierar sig dessutom som e-sportare.
E-sporten har en tydligare inriktning mot sport och idrott än annan verksamhet i Sverok och därför
en annan karaktär på de frågor som de vill att ett förbund driver. För att inte hamna i en dragkamp
där e-sporten vill åt ett håll och resten av förbundet ett annat är det rimligaste att dela upp oss i två
parallella syskonorganisationer som gemensamt arbetar för spelhobbyn tillsammans och enskilt för
kultur respektive idrott.
VARFÖR ÄR DETTA VIKTIGT?
E-sportens viktigaste fråga är att bli erkänd som en formell idrott av staten. Detta då det innebär att
e-sporten får tillgång till lokaler, förmånliga skatteregler, bidrag, kunskap och utrymmen som tidigare
vart stängda. Riksidrottsförbundet (RF) agerar idag i myndighets ställe och har därmed ensamrätt på
att fördela medel från den nationella politiken till idrotten.
Ett medlemskap i RF är därmed det enda sättet att avgöra om något är sport eller idrott, även
på kommunal nivå. Detta alternativ har alltid varit stängt för Sverok som är och vill förbli ett
ungdomsförbund som arbetar med spelhobbyn ur ett bredare perspektiv.
SVENSKA E-SPORTFÖRBUNDET
Den nya organisationen kommer att arbeta specifikt med e-sportens frågor, där medlemskap i
Riksidrottsförbundet (RF) är ett mål. Medlemskap i RF innebär att frågor som svenska ligor och
rankningssystem, licenser för arrangörer, fler e-sportsarenor med mera kan lyftas och arbetas med
på ett sätt Sverok inte har möjlighet till idag.
Sverok i sig blir tydligare när elit-perspektivet flyttas över, samtidigt som Sverok får fortsatt
inflytande i hur organisationen skulle se ut och kan forma den på ett sätt som gör att våra förbund
kan samexistera utan att vara hinder för varandra. Sverok överger inte e-sporten utan gör snarare
uppdelningen för att kunna bibehålla fokus. I Sverok spelar vi för att det är kul, medan Svenska
E-sportförbundet fokuserar på träning och tävlan.
Genom att Sverok tar initativ till att starta denna organisation får vi större möjlighet att påverka dess
utformning, dess syn på e-sport och vilka värderingar som e-sporten ska vila på. Vi kliver fram och
säger “att bland de många förbund som startat med ambitionen om att lyfta Sverige till att bli den
första riktigt riktiga e-sportnationen, ska vi lyckas.” Hela vårt väsen kan organisering och nu ska vi
använda den kompetensen och den passionen till att ge liv åt en struktur som kan fånga upp den
mångfald och den enorma folkrörelse som är e-sport.
103 (181)
HUVUDYRKANDE
1 ...... att Sverok startar ett förbund vars syfte är att organisera e-sporten och söka
medlemskap i Riksidrottsförbundet.
2 ...... att den första att-satsen skrivs in i verksamhetsplanen för 2017.
104 (181)
MOTION: E-SPORTENS FRAMTID
HANDLINGAR
Motion: E-sportens framtid
HUVUDYRKANDE
1 ...... att Sverok startar ett förbund vars syfte är att organisera e-sporten och söka
medlemskap i Riksidrottsförbundet.
2 ...... att den första att-satsen skrivs in i verksamhetsplanen för 2017.
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
105 (181)
22. MOTION: ÖKA SAMARBETET MELLAN SVEROKS
VERKSAMHETSGRENAR
Av: Fanny Nordgren (Female Arena)
BAKGRUND
Sverok har vuxit mycket sedan vi var ett förbund med fokus på roll- och konfliktspel. Numera
har vi föreningar som håller på med allt från tv-spel till fanfiction, och våra verksamhetsgrenar
representerar en stor mångfald. Det är dock inte jätteofta våra verksamhetsgrenar möts, och det
tycker vi är synd. Jag tror att förbundet har mycket att vinna på att uppmuntra samarbete mellan
föreningar och verksamhetsgrenar, och tycker att det är något förbundet ska arbeta aktivt med.
HUVUDYRKANDE
Jag yrkar
1 ...... att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att under 2017 arbeta för sätt att främja
samarbeten mellan föreningar samt verksamhetsgrenar.
106 (181)
MOTION: ÖKA SAMARBETET MELLAN SVEROKS
VERKSAMHETSGRENAR
HANDLINGAR
Motion: Öka samarbetet mellan Sveroks verksamhetsgrenar
HUVUDYRKANDE
Fanny Nordgren (Female Arena) yrkar
1 ...... att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att under 2017 arbeta för sätt att främja
samarbeten mellan föreningar samt verksamhetsgrenar.
Förbundsstyrelsen ställer sig bakom motionens ambitioner då vi ser detta som en av de största
möjligheterna och fördelarna med att ha en sammahållen spelhobby. Det är ett av förbundets
absolut största styrkor att en betydande del av våra föreningar sysslar med flera verksamhetsgrenar.
Det går också att se att medlemmar och föreningar tenderar plocka upp fler intressen ju längre de är
med i Sverok.
Vi har redan idag utbyggda strukturer för att åstadkomma att utövare träffar utövare från andra
verksamhetsgrenar. Studiefrämjandet där vi är medlemmar arbetar ofta aktivt för att föreningar ska
arrangera tillsammans. Många av de största eventen som drivs av Sverokföreningar bereder plats för
flera olika verksamhetsgrenar. Spellovet är en satsning där alla föreningar bjuds in till att anordna
öppna event. Spelkartan.se gör det enkelt att hitta andra föreningar i området. Distrikten och RFKs
fyller en viktig roll som geografisk sammankopplande enhet. I kommunikation från förbundet lyfts
evenemang av alla slag fram och alla verksamhetsgrenar exponeras. Detta för att nämna några.
Styrelsen yrkar därmed avslag på motionen då vi upplever en otydlighet i exakt vad som ska
genomföras. Man skulle kunna hävda att vi redan idag uppfyller motionärens önskningar. Vi hoppas
på en givande diskussion på Riksmötet om hur vi kan arbeta för att göra detta bättre än vad vi redan
gör idag.
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
107 (181)
23. MOTION: STADGEÄNDRING – OMKASTAD
NOMINERINGSPROCESS INFÖR FÖRTROENDEVAL
BAKGRUND
Utredningen Inflytande 2.0 föreslog i sina slutsatser en omkastad nomineringsprocess inför
förtroendeval för att skapa en öppnare process, ett bättre arbetsförhållande för valberedningen och
en mer rättvis möjlighet att kandidera för kandidaterna.
VARFÖR?
Nomineringsprocessen till förtroendevalen på Riksmötet lider av några processproblem idag.
Dels är osäkerheten stor eftersom nominerade kandidater är valbara oavsett om de tackat ja eller
nej till sin nominering. Det påverkar ombudens möjlighet att i förväg diskutera med intresserade
kandidater. Det påverkar också valberedningens arbete eftersom det faller på deras lott att jaga in
besked från nominerade kandidater. Dels skapar det också en stor osäkerhet på Riksmötet kring
vilka kandidater ska presenteras och vara del av omröstningar då kandidater som tackat nej eller inte
svarat ändå ska vara valbara.
FÖRSLAG:
Vi föreslår en omläggning som innebär att bara de kandidater som accepterat sin nominering vid ett
givet datum är de som ingår i valprocessen. Detta begränsar flexibiliteten (man måste bestämma
sig tidigare) men underlättar valberedningens arbete eftersom en osäkerhetsfaktor försvinner och
det blir lättare att planera arbetet eftersom fler kandidater inte kommer att tillkomma löpande
under intervjuprocessen. Detta innebär också att valberedningen får bättre underlag för sitt
arbete genom att andra medlemmar kan ställa frågor som visar sig vara relevanta för beredningen.
HUVUDYRKANDE
1 ...... att nuvarande stadgetext:
§ 45 Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor
före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga.
Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning
skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte.
§ 46 Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de
nominerade till respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på
Riksmötet.
ändras till:
§ 45 Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före
riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga.
§ 46 Nominerad till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än
108 (181)
valberedning skall senast (6) veckor före Riksmötet lämna besked till valberedningen
om nomineringen godtas.
Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade
som accepterat nominering till respektive val. Om så inte kan ske får ytterligare
nomineringar ske på Riksmötet.
109 (181)
MOTION: STADGEÄNDRING – OMKASTAD
NOMINERINGSPROCESS INFÖR FÖRTROENDEVAL
HANDLINGAR
Motion: Stadgeändring - omkastad nomineringsprocess inför förtroendeval
HUVUDYRKANDE
1 ...... att nuvarande stadgetext:
§ 45 Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor
före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga.
Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning
skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte.
§ 46 Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de
nominerade till respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på
Riksmötet.
ändras till:
riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga.
§ 46 Nominerad till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än
valberedning skall senast (6) veckor före Riksmötet lämna besked till valberedningen
om nomineringen godtas.
Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade
som accepterat nominering till respektive val. Om så inte kan ske får ytterligare
nomineringar ske på Riksmötet.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
110 (181)
24. MOTION: FÖRSÄKRING INOM SVEROK
Av: Henrik Timius (Malmö e-sport)
BAKGRUND
Sverok har försäkringar som täcker när någon skadar sig, när någon blir sjuk, när ett event måste
ställas in och när någon stjäl pengar. Men inte när någon stjäl utrustning, speciellt inte utrustning
som används vid externa event och i fall nån tar sönder föreningens utrustning.
Att förhandla fram en sådan försäkring är krångligt och dyrt för en förening att göra. Sverok har
ordnat stora avtal och tillhandahåller ett flertal olika tjänster som resor, bankkonton och andra typer
av försäkringar till sina föreningar. Förbundet skulle kunna göra precis samma sak kring försäkringar
som täcker utrustning, förhandla med försäkringsbolag och sluta ett avtal så att föreningar kan få
bättre villkor och pris.
När föreningar växer skaffar de ofta utrustning, lokal / markområde och börjar ha mer aktiviteter.
Men det är inte förrän olyckan är framme och något försvinner eller går sönder som behovet av en
heltäckande försäkring blir uppenbar. För oss hände det i somras under Nörd på Pride då någon
gjorde inbrott i pridelokalen och stal vår utrustning. Vi hade en försäkring, men den täckte inte event
utanför vår egen lokal, vilket innebär att vi förlorade 120 000kr.
Att teckna heltäckande försäkringar är svårt, det är krångligt att läsa avtal och att förhandla med
försäkringsbolag, i synnerhet för små föreningar eller föreningar som består av ungdomar.
Sverok har som ovan nämnt ordnat avtal som hjälper föreningarna skaffa bankkonton och som
innebär att våra deltagare är skyddade, men inte föreningarnas lokal eller utrustning.
Sverok borde kunna ordna ett avtal som hjälpte föreningarna med skydd av deras utrustning. Det
skulle vara en stor hjälp för föreningarna och antagligen kan Sverok förhandla fram mycket bättre
villkor och pris än vad föreningarna kan göra själv.
Jag tycker det är självklart att vi Sverokföreningar ska kunna försäkra inte bara personer eller
försvunna pengar utan även föreningens utrustning.
HUVUDYRKANDE
Jag yrkar
1 ...... att Förbundstyrelsen ska teckna ett försäkringsavtal som innebär att föreningar kan
försäkra även sin utrustning.
111 (181)
MOTION: FÖRSÄKRING INOM SVEROK
HANDLINGAR
Motion: Försäkring inom Sverok
HUVUDYRKANDE
Henrik Timius (Malmö e-sport) yrkar
1 ...... att Förbundstyrelsen ska teckna ett försäkringsavtal som innebär att föreningar kan
försäkra även sin utrustning.
2 ...... att Sverok ska undersöka möjligheten att teckna ett ramavtal för sakförsäkringar på
event.
När Sverok avtalade de försäkringar vi har idag och vid flertalet tillfällen efter det har frågan om
sakförsäkringar varit uppe. Vid varje tillfälle har slutsatsen varit att det är praktiskt ogenomförbart
att teckna en försäkring som omfattar alla föreningars saker. Främst för att det är i det närmaste
omöjligt att vid varje givet tillfälle veta hur mycket saker varje föreningar äger samt var och hur dessa
förvaras men också för att avgifterna blir otroligt höga vid så breda försäkringar.
Däremot hittade vi en ny lösning som visade sig vara riktigt bra, vi blev medlemmar i Våra Gårdar.
Våra Gårdar är en medlemsorganisation för lokalägare och lokaldrivare där det ingår en väldigt
förmånlig sakförsäkring i medlemskapet. Alla föreningar som har en lokal och idag är oförsäkrade
uppmuntras ta kontakt och bli medlemmar i Våra Gårdar. Deras avtal är så förmånligt som det kan
bli.
När det gäller den stöld som drabbade er kan vi inte annat än beklaga djupt. En ledamot i
förbundsstyrelsen har själv upplevt stölder i den storleken och den uppgivenhet som hen kände
önskas verkligen ingen. Vi har frågat vårt nuvarande försäkringsbolag som inte kunde svara direkt på
hur en lösning för tillfälliga eventlokaler skulle se ut. Det är något som måste undersökas helt enkelt.
Förbundsstyrelsen lägger fram ett eget yrkande till motionen, främst pga nuvarande yrkande kan
tolkas som att förbundet skulle teckna en sakförsäkring som gäller alla medlemsföreningar. Något
som är praktiskt svårt och dessutom har Våra Gårdar så bra avtal som det går. Vi ser det som en
mycket bättre lösning att vi försöker få till ett ramavtal för tillfälliga event om sådan sakförsäkring
finns, som medlemsföreningar kan avropa och betala när den behövs.
Förbundsstyrelsen yrkar att Sverok ska undersöka möjligheten att teckna ett ramavtal för
sakförsäkringar på event.
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
112 (181)
25. MOTION: SVEROK BEHÖVER ETT
UTRUSTNINGSBIDRAG
Av: Gal Teyar (Malmö e-sport: LAN för Barn)
BAKGRUND
Jag tycker att det är ett problem att föreningar med lokaler eller låneutrustning inte kan söka pengar
för utrustning, alltså ett utrustningsbidrag. Jag tycker att saker som t.ex. hyra redan är dyrt och att
föreningar ofta saknar pengar för att köpa tillräckligt mycket utrustning som är allmän utrustning (ex
låneutrustning) som är till för alla medlemmar i föreningen. Jag tycker att alla föreningar med en lokal
eller låneutrustning ska kunna söka ett utrustningsbidrag som är extra pengar bara till utrustning.
Jag tror att om det finns mer ny utrustning kommer det bli mindre kaos med en speciell sak som det
finns få av.
Jag tror också att folk kanske skulle vilja gå med i föreningen för att de har saker som de är
intresserade av. Om förening har låneutrustning så kommer det nog att öka antalet medlemmar och
sänka tröskeln in i föreningslivet.
Jag tycker också att bara föreningar som har föreningsutrustning ska kunna söka ett
utrustningsbidrag. Allmän utrustning är sådan utrustning som är gemensam t.ex.lånedatorer, bord/
stolar, prova på spel, lånekläder och mycket mer.
Föreningarna kommer att ha möjligheter att ta in nya medlemmar på ett bättre sätt och att alla
kommer att ha lika möjligheter att vara med. Det kommer också att bli mindre kaos runt det nyare
utrustningen när det finns mer ny utrustning.
HUVUDYRKANDE
Därför yrkar jag
1 ...... att föreningar med lokal ska kunna söka ett utrustningsbidrag
2 ...... att föreningar med låneutrustning ska kunna söka ett utrustningsbidrag
113 (181)
MOTION: SVEROK BEHÖVER ETT
UTRUSTNINGSBIDRAG
HANDLINGAR
Motion: Sverok behöver ett utrustningsbidrag
HUVUDYRKANDE
Gal Teyar (Malmö e-sport: LAN för Barn) yrkar
1 ...... att föreningar med lokal ska kunna söka ett utrustningsbidrag
2 ...... att föreningar med låneutrustning ska kunna söka ett utrustningsbidrag
Syftet med de pengar som kommer från Sverok till föreningar har alltid varit att starta ett
engagemang och när det har funnits behov av utrustning har inte sällan våra distrikt haft utrustning
att låna ut.
Det finns också andra möjligheter till att få medel till att köpa in utrustning, till exempel:
• Studiefrämjandet har dels material för utlåning, men kan också vara en del av att finansiera inköp
av egen utrustning. Plus att föreningen dessutom lägger ett medvetet bildande lager över sin
verksamhet.
• Alla Sveriges 290 kommuner fungerar olika, men i de flesta går det att få allmänt stöd,
ungdomsverksamhetsstöd, kulturverksamhetsstöd, lokalstöd och tillfälliga projektmedel. Nästan alla
Sveroks föreningar som driver en lokal gör detta med hjälp av sin kommun.
• Projektbidrag är ett bra sätt att göra ett större event eller satsa längre och samtidigt bygga upp
förenings utrustningsbibliotek. Här är möjligheterna många, stora och lite olika från fall till fall.
• Vidare anser inte förbundsstyrelsen bidraget vara prioriterat givet vår ekonomiska situation och ser
hellre att vi återinför lokalbidraget om ett sådant utrymme skulle uppstå.
ÖVRIGA YRKANDEN
4 ...... ......
5 ...... ......
6 ...... ......
114 (181)
26. Motion Likabehandlingsplan för
26. MOTION: LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SVEROK
Sverok
Av:
Förbundsstyrelsen
BAKGRUND
Inledning
I Sverok arbetar ska vi arbeta för att främja likabehandling och motverka
diskriminerande och exkluderande strukturer. Till Sverok kommer våra medlemmar
för att spela, ha kul och utvecklas som människor, en förutsättning för detta är
trygghet. I Sverok värderar vi tryggheten högt och anser att den är basen för ett
engagemang.
Sverok består av människor från olika bakgrunder och med olika erfarenheter.
Okunskap om varandras olikheter kan skapa missuppfattningar som i sin tur
resulterar i motsättningar.
Vårt mål är att genom aktivt likabehandlingssarbete, skapa en trygg, öppen och
inkluderande miljö för alla medlemmar. Vi arbetar för att skapa en medvetenhet om
och en förståelse för att alla våra olikheter är en styrka och att den kulturella
mångfald som vårt förbund består av är en tillgång.
Till vår hjälp har vi utarbetat detta dokument, vår Likabehandlingsplan, som namnet
till trots har som syfte att understryka vikten av att få vara olika. Denna plan kommer
att vara ett levande dokument som vi ständigt återkommer till i vårt arbete runt
respekt och trygghet.
Planen är ett omfattande dokument som samlar en mängd effekter, delmål och
förslag på åtgärder. Effekterna ska ange riktningen för Sveroks långsiktiga
likabehandlingsarbete.
Vi vill med det här dokumentet visa vad Sverok gör för att bli ett mer jämställt och
mångfaldspräglat förbund som välkomnar alla, oberoende av bakgrund och
förutsättningar. Genom att möjliggöra för fler att ta del av det vi gör kan vi också
förverkliga förbundets vision:
”Sverok organiserar hela spelhobbyn i en ideell gemenskap, präglad av fantasi och
spelglädje, där alla har en möjlighet att skapa sig en meningsfull fritid.”
Vi hoppas att det här dokumentet kan tjäna som en inspirationskälla för de som ska
skapa eller se över sin likabehandlingsplan. Vi vill också bidra med konkreta förslag på
åtgärder för olika typer av problem och utmaningar.
115 (181)
Upplägg
Planen är indelad i fem olika områden centrala för Sveroks verksamhet. Dessa
områden är Team Sverok, Förbundsstyrelsen och valberedningen, Riksmötet,
Kommunikation, samt Distrikt och Medlemsföreningar. För varje huvudområde finns
en eller flera effekter och delmål samt förslag på åtgärder formulerade enligt följande
struktur:
Effekt
Beskriver den övergripande målbilden
Delmål
Beskriver det kortsiktiga delmålet
Problembild
Beskriver situationen som motiverar målet
Vad
Beskriver vilken åtgärd som ska göras för att uppnå delmålet
Mål och åtgärder
Utifrån Sveroks centrala områden – Team Sverok, Förbundsstyrelsen och
valberedningen, Riksmötet, Kommunikation samt Distrikt och Medlemsföreningar –
har både effekter och delmål tagits fram.
Team Sverok
Effekt A
Alla känner sig välkomna och trygga i Team Sverok.
Delmål A:1
Alla i Team Sverok ska kunna ta upp ämnen som de vill ta upp och ingen ska känna sig
exkluderad eller kränkt på grund av sin ålder, könsidentitet/könsuttryck, etniska
tillhörighet, sexuella läggning, religion/trosuppfattning, socioekonomiska status eller
funktionalitet
Problembeskrivning
I dagsläget är problemet mycket mindre än när den första likabehandlingsplanen
antogs 2013, men vår bedömning är att det är viktigt att fortsätta kontinuerligt arbeta
och prata om bemötandet inom Team Sverok för att det fortsättningsvis ska vara en
trygg och välkomnande arbetsplats.
Vad?
Jobba för ett öppet och tryggt klimat MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK
116●(181)
○ Vid varje möte utse en demokratifrämjare.
och prata om bemötandet inom Team Sverok för att det fortsättningsvis ska vara en
trygg och välkomnande arbetsplats.
Vad?
● Jobba för ett öppet och tryggt klimat
○ Vid varje möte utse en demokratifrämjare.
○ I slutet av varje möte utvärdera klimatet.
○ Inkludera en pronomenrunda vid möten där man presenterar sig för
varandra.
● Varje ny förbundsstyrelse ska tillsammans med kansliet ha en övergripande
utbildning om normer, makt och mångfald.
● Likabehandlingsplanen ska bli presenterad och genomgången med varje ny
anställd eller förtroendevald.
Effekt B
Alla kan vara delaktiga på lika villkor i Team Sverok.
Delmål B:1
Ingen ska uteslutas från informella sammanhang på grund av att lokalen/aktiviteten
inte är tillgänglig för personen på grund av personens funktionsvariation, geografiskt
avstånd eller socioekonomiska situation.
Problembeskrivning
Team Sverok arbetar idag på 7 olika platser i Sverige och har dessutom vitt skilda
förutsättningar för deltagande.
Vad?
● Upprätthålla rutinen att höra sig för särskilda behov och önskemål i god tid för
att kunna ta hänsyn till dessa i planeringen av aktiviteten.
● Aktiviteter ska i största möjliga utsträckning planeras att ske i samband med
att Team Sverok samlas för samverkansmöte eller liknande så att de som bor
och arbetar utanför Stockholm inte hamnar utanför.
Delmål B:2
Skrift- och talspråket ska kunna förstås av alla som har grundläggande kunskap i
svenska.
Problembeskrivning
Föreningslivet och Team Sverok använder mycket intern jargong och byråkratiska
föreningstermer, vilket blir till ett hinder för alla som inte är vana vid det språket.
Vad?
● Fortsätt jobba för att medvetandegöra exkluderande språk, till exempel genom
jargongspelet. Jargongspelet går ut på att vem som helst när som helst kan
fråga om ett uttryck, begrepp eller annat som hen inte förstår. Då är det upp
117 (181)
●
till vem som helst att förklara det som efterfrågades. När detta görs vinner
både den som frågade och den som förklarade. Det är också okej att
uppmärksamma ett språkbruk som du förstår, men som du misstänker att
någon annan kanske inte förstår.
Sprida kunskapen om lättläst Svenska genom internutbildning.
Förbundsstyrelsen och valberedningen
Effekt C
Alla känner sig välkomna och trygga i förbundsstyrelsen och valberedningen
Delmål C:1
Personer ska värderas utifrån sin kompetens och ingen ska missgynnas på grund av
ålder, kön, geografisk härkomst, verksamhetsgren, etnisk tillhörighet, funktionalitet
eller familjesituation.
Problembeskrivning
Personer som kandiderar och nomineras till förbundsstyrelsen är ofta väldigt
homogena. Detta kan bero på att det finns underliggande normer som både påverkar
vilka personer som uppfattas som lämpliga och kompetenta att sitta i
förbundsstyrelsen och vilka som vågar kandidera.
Vad?
● Erbjud valberedningen en utbildning inom normmedveten rekrytering av en
extern och kompetent person.
● Valberedningen ska redogöra för Riksmötet på vilket sätt de har jobbat och
verkat för att delmålet ska uppfyllas.
Riksmötet
Effekt D
Ombuden på Riksmötet avspeglar medlemsbasen.
Delmål D:1
60 % av deltagarna ska vara under 26 år gamla och 40 % av deltagarna ska vara
ombud för första gången.
Problembeskrivning
Deltagarna på Riksmötet avspeglar inte medlemsbasen när det gäller ålder och
erfarenhet. Det saknas unga deltagare – 2015 var 82 % av Sveroks medlemmar under
26 år gamla, jämfört med 54 % av de valda representanterna på Riksmötet.
118 (181)
Vad?
● Utvärdering av det nya ombudsvalssystemet, om det blir godkänt på Riksmötet
2016
● Börja samla in data för att kunna jämföra förändring över tid på hur
representativiteten ser ut bland ombuden.
● De som informerar om ombudsvalsystemet ska utbildas i att skriva på ett ännu
mer välkomnande och inkluderande sätt och göra det i arbetet inför Riksmötet.
● Kallelsen till Riksmötet ska skickas till alla medlemmar, inte bara
förtroendevalda.
● Förändra val.sverok.se så att det uppfyller delmålet
○ Göra det enkelt och uppmuntrande för de som är äldre än 26 att
anmäla sig som funktionärer istället för att delta som ombud
○ Göra det enkelt att filtrera och söka deltagare så att röstande föreningar
enklare hittar ombud som matchar deras önskemål. Detta hjälper även
föreningar att hitta andra ombud än sina vänner att rösta på.
Delmål D:2
Fler ombud återkommer ett andra år.
Problembeskrivning
Antal ombud som deltar en andra gång på Riksmötet är förhållandevis låg.
Vad?
● Kontinuerligt uppdatera Riksmötesutbildningsfilmen om något förändras på
Riksmötet.
● Varje Riksmöte hålla två utbildningar, en som handlar om formalia och
mötesformen samt en som fokuserar på mötesklimatet.
● Uppmuntra distrikten att anordna förträffar där nya och mer rutinerade
ombud kan träffas och utbyta erfarenheter.
Delmål D:3
Alla distrikt ska vara representerade i form av minst en distriktsrepresentant på
Riksmötet.
Problembeskrivning
Det är fortsatt så att vissa distriktsstyrelser endast är representerade bland ombud
och reserver. Det är viktigt för sammanhållningen i Sverok att den regionala nivån har
kännedom om det som sker på nationell nivå.
Vad?
Bjud aktivt in alla distrikt till Riksmötet
119 (181)
Effekt E
Deltagandet i ombudsvalet ökar avsevärt.
Delmål E:1
Åtminstone en tredjedel av Sveroks medlemsföreningar ska rösta.
Problembeskrivning
Deltagande i ombudsvalet var väldigt lågt vilket är ett problem för ett demokratiskt
förbund. Antagandet är att orsaken är ombudsvalsystemet och att informationen om
hur systemet fungerar inte når ut på ett tillräckligt lockande och lättförståeligt sätt. En
annan anledning tros vara att många inte upplever att Riksmötet är relevant för dem.
Vad?
● Förbättra information om ombudsvalsystemet (se åtgärd 3 under delmål D:1)
● Förbättra information om Riksmötet (se åtgärd 4 under delmål D:1)
Effekt F
Riksmötet genomsyras av ett likabehandlingsperspektiv.
Delmål F:1
Mötespresidiet ska aktivt jobba för ett jämlikt och inkluderande möte.
Problembeskrivning
Presidiet och framför allt mötesordföranden har stor makt och har stora möjligheter
att påverka klimatet på mötet. Vilka som leder Sveroks Riksmöte sänder dessutom
viktiga signaler.
Vad?
● Varje år utbilda mötespresidiet om normkritik, Sveroks värdegrund och
inkluderande mötesformer.
● Mötespresidiet ska redogöra för Riksmötet på vilka sätt det jobbar för skapa ett
jämlikt och inkluderande möte
● Möjliggöra för Demokratifrämjaren att inför mötet samtala med representant
ur förbundsstyrelsen samt mötespresidiet.
Delmål F:2
Ingen ska känna sig kränkt eller exkluderad på grund av sin religionsuppfattning, kön,
könsidentitet/könsuttryck, ålder, sexuell läggning, etniska tillhörighet,
funktionsnedsättning, politiska åskådning och utseende.
Problembeskrivning
Klimatet på Riksmötet har blivit avsevärt mycket bättre men fortsatt viktigt att arbeta
aktivt för att upprätthålla och utveckla. I utvärderingen av Riksmötet 2015 fick frågan
om mötesklimat följande svar:
Mycket
bra (5): 29,8 %
120
(181)
4: 55,3 %
3: 12,8 %
Klimatet på Riksmötet har blivit avsevärt mycket bättre men fortsatt viktigt att arbeta
aktivt för att upprätthålla och utveckla. I utvärderingen av Riksmötet 2015 fick frågan
om mötesklimat följande svar:
Mycket bra (5): 29,8 %
4: 55,3 %
3: 12,8 %
2: 2,1 %
Mycket dåligt (1): 0
Vad?
● Alla åtgärder som ska främja ett bättre klimat, se effekt F.
● Funktionärer och andra som har någon form av officiell position under
Riksmötet ska informeras om hur de förväntas agera och de ska ha kolla på
den handlingsplan som träder i kraft när någon behandlas felaktigt.
Effekt G
Alla ombud känner att de kan, vill, våga och framförallt att de får ta plats och att deras
åsikter är viktiga under Riksmötets alla delar.
Delmål G:1
Alla ska ha förberett sig inför Riksmötet och känner sig trygga i att lämna förslag inför
och under mötets gång.
Problembeskrivning
Riksmötet har trots vårt arbete relativt höga trösklar för deltagande och ställer krav
på ombuden. Därför är det viktigt att vi fortsätter utveckla metoder som förenklar och
gör det mer lustfyllt att delta.
Vad?
●
●
●
●
●
●
Alla åtgärder som ska främja ett bättre klimat, se effekt F.
Jobba med utformningen av möteshandlingarna
Fokusera på att skriva lättförståeliga och funktionella möteshandlingar.
Ta fram en lista med olika sätt att förbereda sig på inför Riksmötet och
informera om dessa.
Informera tydligt om vikten att förbereda sig inför Riksmötet.
Utveckla det material som erbjuds till distrikten kring att anordna
regionala/lokala förträffar.
Delmål G:2
Under friformsdebatten ska alla känna sig trygga och uppleva det som möjligt att
kunna framföra sina tankar.
Problembeskrivning
Friformsdebatten förväntar sig ofta ett stort egenansvar i deltagandet, något som
förfördelar de som är vana och trygga i att ta plats.
121 (181)
Vad?
Moderatorerna ska få en gedigen genomgång i ämnet de ska leda en diskussion kring
plus en utbildning i metoden som ska användas för att leda gruppdiskussionen. Ett
viktigt fokus är att lyfta fram de som inget sagt genom att applicera första- och andra
talarlista.
Effekt H
Riksmötet präglas av ett jämlikt deltagande under.
Delmål H:1
Ingen ska känna sig exkluderad från mötet på grund av de använda mötesformerna.
Problembeskrivning
Mötesformer påverkar mycket deltagandet under ett möte. En återkommande kritik
är mötets strävan efter effektivitet.
Vad?
● Samma åtgärder som ska främja ett bättre mötesklimat, se effekt F.
● Samma åtgärder som avser utvecklingen av friformsdebatten, se effekt G.
● Fortsatt rekrytera mötesfunktionärer som har till uppgift att understödja i
användadet av Vote-IT.
Kommunikation
Effekt I
Kommunikationen genomsyras av ett funktionellt tänk samt ett likabehandlings- och
antidiskrimineringsperspektiv.
Delmål I:1
Sverok uppdaterar sina hemsidor för att göra information mer tillgänglig.
Problembeskrivning
Sverok har idag flertalet webbplatser med olika utseenden och syften.
Huvudhemsidan är i dagsläget undermånlig vad gäller tillgänglighet och transparens.
Det finns otroligt mycket information men den är svår att hitta om du inte vet exakt
vad det är du letar efter. Många medlemmar och anställda uttrycker att de oftare
använder en sökmotor för att hitta information på hemsidan, snarare än att använda
själva hemsidan.
Vad?
● Gör huvudhemsidan tydligare och mer inspirerande.
● Gör en översyn av alla webbplatser som vi har för att göra så att de hänger
ihop mer än de gör idag.
122 (181)
Distrikt och Medlemsföreningar
Effekt J
Sveroks enskilda medlemmar känner sig trygga och delaktiga i sina föreningar och
distrikt. De upplever sina föreningar som tillgängliga och språkbruket samt
konflikthanteringen som positiva.
Delmål J:1
Öka kunskapen bland distrikt och medlemsföreningar om interna normer och deras
effekter på verksamheten.
Problembeskrivningar
När det gäller upplevelsen av språkbruket, konflikthanteringen, delaktighet och
trygghet i ens föreningen samt av föreningens tillgänglighet blir det tydligt att det
finns stora skillnader mellan olika grupper. Faktorer som verkar påverka upplevelsen
är vilken verksamhetsgren en sysslar med, om en har fysiska träffar eller inte, om en
har en maktposition i föreningen eller inte eller om en bryter mot normer.
Om du avviker från föreningens normer kan det ha negativa effekter som beskrivs
som att man kan ”känna sig obekväm”, är ”inte omtyckt”, ”utsätts för negativ jargong”,
”exkluderas”, ”osynliggörs” och ”särbehandlas negativt”.
Ofta saknas en medvetenhet kring effekterna av interna normer. Många associerar
mångfald med rekrytering och marknadsföring och har inte funderat på att deras
interna normer påverkar den egna verksamheten och vilka som trivs i den och vilka
som inte gör det.
Vad?
Informera långsiktigt och envetet om förbundets värderingar och material för att
arbeta med likabehandling i föreningen, exempelvis tankebanken.
Effekt K
Delmål K:1
Varje medlem ska ha likvärdiga möjligheter att påverka oavsett om denne har
personliga kontakter på kansli eller i förbundsstyrelsen.
Problembeskrivningen
I dagsläget finns det formella strukturer för påverkan genom medlemsförslag. Denna
möjlighet används dock i begränsad omfattning och förbundsstyrelseledamöter
vittnar om att medlemmar kommer med konkreta förslag direkt till dem via facebook
eller andra informella kanaler. Oavsett om det beror på att strukturerna är okända
eller om det finns en uppfattning om att det är “lättare” att påverka direkt och
123 (181)
personligt är det lika dåligt. Det motverkar våra ambitioner om att ha en transparent
och tydlig form för inflytande. Dessutom så verkar informella maktstrukturer för att
förstärka befintliga normer och ökar inflytande för de personer som redan har det.
Vad?
● Göra en översyn av hur modellen med medlemsförslag fungerar idag samt
utveckla denna till att vara bättre och mer känd.
● Göra det till en rutin för förbundsstyrelsens ledamöter och kanslipersonalen
att alltid hänvisa till uppsatta strukturer.
Begreppslista
Demokratifrämjare
En person som fått rollen att agera som demokratifrämjare har under mötet till
uppgift att synliggöra normer eller beteenden som motverkar någons trygghet eller
möjlighet att delta. Demokratifrämjaren ska även i slutet av varje möte ge en rapport
med möjlighet för diskussion och reflektion
Diskriminering (i sin vardagliga betydelse)
Att personer eller grupper indirekt eller direkt behandlas sämre än någon annan i en
jämförbar situation. (OBS! Inte detsamma som diskriminering enligt lag.)
Diskriminering enligt lag
När en person behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det
finns en koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Det ska även
ske inom något av de samhällsområden som skyddas enligt lag, exempelvis
arbetslivet eller skola. Det ska finnas ett beroendeförhållande mellan den som
diskriminerar och den som blir diskriminerad, eller handla om att den som är ansvarig
för att utreda trakasserier och påtalad diskriminering inte gör det.
Diskrimineringslagen gäller i regel inte inom föreningslivet.
Diskrimineringsgrunder som skyddas av lagen
Etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion
och annan trosuppfattning, sexuell läggning, samt ålder.
(Dessa termer definieras även var för sig i denna ordlista.)
Etnisk tillhörighet
Tillhörighet till en grupp av människor som har samma kultur, talar samma språk eller
kommer från samma område i världen som en själv.
Exkludera
Att hindra en person eller en viss grupp från att delta i ett sammanhang, antingen
genom aktiva val eller genom att göra sammanhanget omöjligt att delta i för
personen/gruppen.
124 (181)
Funktionsnedsättning/Funktionsvariation
En varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig nedsättning av en persons
funktionsförmåga som beror på skada eller sjukdom. Det är vanligt att prata om olika
personers funktionalitet, istället för att prata om det som just nedsättningar.
Hen
Detta är ett könsneutralt personligt pronomen som används på samma sätt som hon
och han.
Jämlikhet
Att sträva efter jämlikhet är att sträva efter alla människors lika värde, likhet inför
lagen, samt lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter.
Jämställdhet
Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
inom alla väsentliga områden i livet.
Kön
En socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna
“män” och “kvinnor”.
Könsuttryck
Hur en person uttrycker sitt kön. Det gör du till exempel genom kläder, kroppsspråk,
frisyr, socialt beteende, och röst.
Könsidentitet
En persons självupplevda kön, det vill säga det kön du känner dig som.
Likabehandlingsarbete
Arbetet för lika rättigheter och möjligheter. Det är viktigt att tänka på att
likabehandling inte betyder att alla ska behandlas likadant. Det handlar mycket om att
man tar hänsyn till individens behov och förutsättningar för att kunna skapa
förutsättningar för alla att använda sig av sina rättigheter och möjligheter. Med andra
ord arbetar man för att skapa lika villkor.
Maktmätning
Maktmätning syftar till att synliggöra hur makten är fördelad på ett årsmöte eller
liknande sammankomster genom att exempelvis mäta talartid, granska den fysiska
tillgängligheten och förekomsten av härskartekniker.
Mångfald
Strävan efter mångfald är strävan efter att många olika perspektiv, erfarenheter och
bakgrunder ska kunna finnas med på lika villkor i ett givet sammanhang.
125 (181)
Normer
Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt,
önskvärt och fördelaktig, och vad som inte anses vara det. Normer förändras över tid
och är olika i varje situation. Normer får konsekvenser i lagstiftning, politiska beslut,
praxis och bemötande. Sverok tror att samhällets starka normer kring hur vi “bör” och
“ska” vara är en viktig orsak till diskriminering. Därför pratar vi ibland om
diskriminerande normer.
Normkritik
Normkritik är sätt att arbeta på och tänka för att öka rättvisan i olika sammanhang.
Fokus ligger på att synliggöra och ifrågasätta normer samt deras samverkan med
makt.
Normmedvetenhet
Att vara medveten kring normernas betydelse, effekter och samverkan med makt.
Sexuell läggning
Sexuell läggning handlar om vilket kön de personer som man vanligtvis blir kär i eller
kåt på har.
Team Sverok
All anställd personal samt arvoderade styrelseledamöter inom Sverok.
Tillgänglighet
Om en lokal eller verksamhet är helt tillgänglig fungerar den för alla personer oavsett
funktionalitet. Tillgänglighet innefattar allt från fysiska saker, så som trösklar och
trappor, till saker som inte syns, så som bemötande och information.
Trakasserier
Att utsätta någon eller några för handlingar som kränker personen/personernas
värdighet, till exempel mobbning, utfrysning eller förtal.
Religion eller annan trosuppfattning
En världsreligion eller en tro som är att likställa med en religion.
HUVUDYRKANDE
1 ...... att Likabehandlingsplan för Sverok fastställs enligt förslag.
126 (181)
MOTION: LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SVEROK
HANDLINGAR
Motion: Likabehandlingsplan för Sverok
HUVUDYRKANDE
1 ...... att Likabehandlingsplan för Sverok fastställs enligt förslag.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
127 (181)
27. MOTION: SVEROK, ETT HEM FÖR WRESTLING?
Av: Emil Topalovic (Pokémon Go Malmö)
BAKGRUND
Wrestling är i grunden det samma som lajv, interaktiv teater fast med akrobatiska inslag. Utöver de
likheterna som Wrestling har med lajv så är dessa få eldsjälar ekonomiskt utsatta av ett moment 22.
Idrotts riksförbundet tycker att det är teater och inte sport medan kulturkanalerna tycker tvärt om,
att det är sport och inte har något med teater och kultur att göra.
Det vill säga om wrestling inte är en sport och inte heller är kultur vad är det då? Wrestling är en
underhållningsform som är historieberättande som fysiskt berättar om kampen mellan det goda och
det onda i form av olika karaktärer. Dessa kämpar avgör sina kamper i en arena där allt och alla är
med och berättar historien. Med ”allt” så är det verkligen allt; vad som sägs mellan kämparna, deras
beteende/reaktioner, interaktionen mellan publiken och kämpar, domaren, arenan och objekten i
lokalen. Allt och alla är med och berättar, inklusive publiken. Det kan låta konstigt men när publiken
skriker, hurrar, skrattar och framför allt reagerar på vad som händer så är även det en del i showen.
Svensk wrestling idag, anordnas mesta dels i Göteborg (där svensk wrestling började), Malmö,
Halmstad och Stockholm. Där anordnas träningar för friviliga, entusiastiska eldsjälar och även för folk
som inte enbart tränar utan även ställer upp och hjälper till under shower.
Vad man vill förmedla i dom här showerna är en eller flera historier under en viss tid, som exempel,
en ”match” på 15 min eller under loppet av 1 år så berättas en historia som inte enbart berättas i
ringen utan även utanför via andra medier till exempel, Youtube. Dessa shower burkar generellt
anordnas varannan månad (Malmö och Göteborg är det så), då en bokare/promoter drar ihopa de
wrestlers han/hon/hen finner lämpliga eller nödvändiga för att berätta sin historia som kan handla
om allt möjligt (men oftast och rimligast om vem som är mästare och hur denne behöver kämpa för
att behålla sin titel/bälte eller hur en motståndare som har alla odds emot sig kämpar i vått och torrt
för att ta sig hela vägen till toppen.)
Varför anser jag att Sverok ska ta till sig wrestlingen i sverige?
De inlednande orden till denna motion var att wrestling är lajv, wrestling är historieberättande,
wrestling är cosplay, wrestling är Supernatural, Game of Thrones och The Big Bang Theory. Allt detta
är något som Sverok och Sveroks medlemar skulle hålla med om, för att det är ju därför vi är här.
Vi har ett alla ett gemensamt intresse på ett eller annat sätt om det är intriger, historieberättande,
komedi och/eller tragedi. Wrestling är allt som dom flesta redan har ett gemensamt intresse av,
varför är vi inte med och stöttar denna verksamheten då?
HUVUDYRKANDE
Jag yrkar
1 ...... att Sverok skall undersöka möjligheten för wrestling att bli en verksamhetsgren inom
Sverok
2 ...... att Sveroks förbundsstyrelse eller ambasadörer skall uppsöka kontakt med medlem
från svenska wrestling föreningar och undersöka vad dom behöver hjälp med för att
kunna bedriva versamhet och främja andra personer samt föreningar.
128 (181)
MOTION: SVEROK, ETT HEM FÖR WRESTLING?
HANDLINGAR
Motion: Sverok, ett hem för wrestling?
HUVUDYRKANDE
Emil Topalovic (Pokémon Go Malmö) yrkar
1 ...... att Sverok skall undersöka möjligheten för wrestling att bli en verksamhetsgren inom
Sverok
2 ...... att Sveroks förbundsstyrelse eller ambasadörer skall uppsöka kontakt med medlem
från svenska wrestling föreningar och undersöka vad dom behöver hjälp med för att
kunna bedriva versamhet och främja andra personer samt föreningar.
3 ...... avslag på samtliga yrkanden i motionen.
Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för denna spännande motion som till viss del testar
gränserna för vår identitet och vi ser fram emot diskussionerna på Riksmötet.
Inför skrivandet av detta svar har förbundsstyrelsen varit i kontakt med samtliga fyra
wrestlingföreningar, varav två svarade, för att få en bättre uppfattning om verksamheten och hur
den är organiserad. De föreningar vi pratade med uppgav att minst en av de andra fyra föreningarna
inte skulle kunna bli medlemmar i Sverok då de valt organisationsformen “ekonomisk förening”
snarare än ideell förening, vilket gör att de kan likställas med ett företag. Den verksamhet som
bedrivs riktar sig i huvudsak till en äldre publik. De wrestlinggalor som anordnas finansieras till stor
del av alkoholförsäljning och har därför åldersgränser på 18 år.
När det gällde behovet eller önskan av att tillhöra en riksorganisation var intresset svalt hos den ena
föreningen och “ja det vore väl kul” hos den andra. Det har funnits samtal inom wrestlingscenen att
bilda ett ett förbund med de huvudsakliga motivationerna att kunna sluta bättre avtal för inköp av
alkohol, gemensam marknadsföring inför event och den allmänna etableringen av wrestlingen. För
oss känns inte detta som uppdrag Sverok bör ta på sig.
Den ena föreningen visade intresse av att bli medlemmar i Sverok och såg det som naturligt. Den
andra föreningen visade viss skepsism till att sammankopplas med Sverok och våra “nördiga”
verksamheter. “Det skulle vara konstigt att söka efter wrestling i Sverige och komma in på Sveroks
sida och se rollspel, cosplay och e-sport.” Det är också en bild som förbundsstyrelsen kan hålla
med om. Att även om det rent kliniskt kan hävdas vara liknande befintlig verksamhet så känns det
långt bort. Det finns inte den naturliga och instinktiva kopplingen av att människor som sysslar med
wrestling sysslar med våra verksamhetsgrenar. Vi upplever att wrestling är en verksamhetsgren
som har mer skillnader än likheter och bör därmed inte vara en del av Sveroks verksamhet.
ÖVRIGA YRKANDEN
4 ...... ......
5 ...... ......
129 (181)
28. MOTION: FÖRTYDLIGA ATT ÖSTASIATISK
POPULÄRKULTUR ÄR EN VERKSAMHETSGREN
Av: Oliver Andersin (KonnichiKai), Felix Ulvmåne (KonnichiKai), Fanny Asbaghi (NerdCon Umeå)
BAKGRUND
Sverok har många verksamhetsgrenar, men en av dem känns undanskuffad till den grad att det inte
finns någon information om den på hemsidan. Vi pratar tyvärr om verksamhetsgrenen östasiatisk
populärkultur.
Östasiatisk populärkultur är ett brett begrepp som inkluderar mycket, allt ifrån Anime och Manga till
tv serier till musik. Många av oss inom Sverok är intresserade av Östasiatisk Populärkultur och det
finns hela föreningar som är dedikerade till denna verksamhetsgren.
Ändå så har den hamnat på ett ställe där man måste veta att den finns för att hitta den, och det
försvårar arbetet för de grupper som är intresserade att skapa föreningar inom verksamhetsgrenen.
Till exempel så ser vi en förlorad potential i de föreningar och dansgrupper som skapats för koreansk
populärkultur, Sverok hade kunnat vinna många medlemmar i denna krets, Om det skulle kunna
komma ut i kretsen att k-pop grupper välkomna på samma sätt som t.ex. en Cosplaygrupp eller ett
E-sportslag är välkomna.
HUVUDYRKANDE
Vi yrkar
1 ...... att information om östasiatisk populärkultur skrivs ut på hemsidan.
2 ...... att Östasiatisk populärkultur separeras från Cosplayfliken och får en egen flik på
hemsidan.
3 ...... att Förbundsstyrelsen tillsammans med distrikten gör en värvningskampanj till
verksamhetsgrenen.
130 (181)
MOTION: FÖRTYDLIGA ATT ÖSTASIATISK
POPULÄRKULTUR ÄR EN VERKSAMHETSGREN
HANDLINGAR
Motion: Förtydliga att Östasiatisk Populärkultur är en verksamhetsgren
HUVUDYRKANDE
Oliver Andersin (KonnichiKai), Felix Ulvmåne (KonnichiKai), Fanny Asbaghi (NerdCon Umeå) yrkar
1 ...... att information om östasiatisk populärkultur skrivs ut på hemsidan.
2 ...... att Östasiatisk populärkultur separeras från Cosplayfliken och får en egen flik på
hemsidan.
3 ...... att Förbundsstyrelsen tillsammans med distrikten gör en värvningskampanj till
verksamhetsgrenen.
4 ...... avslag på samtliga yrkanden i motionen.
Yrkande 1 och 2: Först och främst vill vi tacka motionärerna för en välskriven motion då den pekar på
en av förbundets utmaningar just nu. Förbundsstyrelsen håller helt med om att informationen om
dessa hobbygrenar kan förtydligas. Därför uppdrog vi kansliet att uppdatera detta så snart motionen
kom in.
Vi yrkar däremot avslag på yrkande 1 och 2. Detta för att ett bifall kan skapa ett konstigt prejudikat
där Riksmötet beslutar om specifika delar av hemsidan och vår kommunikation, något som är
alldeles för detaljerat för Riksmötet. Vi tackar för att ha blivit uppmärksammade på detta och
hänvisar liknande framtida synpunkter till http://www.sverok.se/sverok/forslag/
Yrkande 3: Det finns ett behov av att lyfta fram och belysa östasiatisk populärkultur inom förbundet.
Däremot vill vi poängtera att vi rekryterar alla våra medlemmar utifrån sina intressen, oavsett vilken
verksamhetsgren de passar in i. Det finns i verksamhetsplanen en plan för att skapa nya vägar in
till förbundet samt en vilja att förtydliga strukturen med verksamhetsgrenar. Vi tror att dessa saker
kommer att ha en större effekt och tror inte att en värvningskampanj är lösningen. Det är viktigare
att bli tydligare, snarare än fler.
Förbundsstyrelsen yrkar på avslag.
ÖVRIGA YRKANDEN
5 ...... ......
6 ...... ......
7 ...... ......
29. MOTION: POLITISK PLATTFORM 2017
131 (181)
BAKGRUND
DOKUMENTETS SYFTE OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE
Sverok är ett av Sveriges största förbund för organiserad ungdomsverksamhet. Förbundets stadga
anger att förbundet är religöst och politiskt oberoende. Detta hindrar oss dock inte från att ta
ställning i politiska frågor. För att främja vår hobby måste vi ta ställning för våra rättigheter och kräva
förändring när våra möjligheter att utöva vår hobby försämras. Detta dokument syftar till att klargöra
förbundets ställningstaganden i politiska frågor.
Genom att utbilda och samtala med myndigheter, studieförbund, politiker, förvaltningar,
organisationer och andra ansvariga för den samhälleliga strukturen vill vi att spelhobbyn
uppvärderas och uppmärksammas för de värden den genererar till samhället. Vi arbetar för att föra
fram en nyanserad bild av spelhobbyn som samhällsfenomen.
Sveroks politiska plattform anger vad Sveroks medlemsföreningar gemensamt beslutat att Sverok
ska verka för i sitt politiska påverkansarbete. Det är avsett som ett vägledande dokument för
förbundsstyrelseledamöter, kanslipersonal eller andra förtroendevalda som uttalar sig offentligt i
förbundets namn. Dokumentet är inte applicerbart på självstyrande delar av organisationen, som en
enskild förening eller ett distrikt.
UNGDOMSPOLITIK
Ungdomspolitiken är ett övergripande politikområde och omfattar alla de beslut och åtgärder som
påverkar villkoren för ungdomar inom en rad olika områden som arbete, boende, utbildning, hälsa,
fritid, kultur och inflytande.
Genom Sverok lär sig unga hur föreningslivet fungerar. Unga som driver en Sverokförening ges
möjligheten att engagera sig, organisera sig, utvecklas och ta ansvar. Vi värnar därför om ungas
möjligheter att organisera sig i föreningar och arbetar aktivt för att förenkla ungas organisering.
Sverok vill…
• Att stödet till ungas organisering ska öka.
• Att ungdomars organisering erbjuds fler möjligheter till långsiktig och trygg finansiering utan att
verksamheten måste utformas efter riktade bidrag och projekt.
• Att utsatta ungdomar ska tilldelas extra resurser så att alla har samma möjlighet att engagera sig.
CIVILSAMHÄLLESPOLITIK
I området ingår allt från nätverk och ideella föreningar till registrerade trossamfund med mera.
Politiken omfattar bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd och att göra
människor delaktiga och bedriva verksamhet.
Sverok värnar om medlemsföreningarnas självständighet och vi ser de positiva effekter som
uppkommer när en förening får möjlighet att driva en förening med egen lokal och egen finansiering.
Genom lokalen kan föreningen driva verksamhet med ökad stabilitet och självständighet.
Sverok vill…
• Se en utveckling i samhället som underlättar för föreningar att öppna och driva föreningslokaler.
• Arbeta för att förbättra och förenkla möjligheterna för distrikt att få tillgång till regions- och
landstingsresurser och möjligheter att påverka hur dessa fördelas.
KULTURPOLITIK
132 (181)
Kulturpolitiken handlar om att främja ett levande och oberoende kulturliv. Området omfattar
kulturskaparnas villkor och människors tillgång till kultur i alla dess former samt hur kulturarvet ska
bevaras, användas och utvecklas.
Spelhobbyn bidrar till att berika kulturlivet i samhället. Därför anser vi att spelhobbyn är en naturlig
del av begreppet kultur, och att samhället bör erkänna och uppmärksamma spelhobbyn som en del i
kulturlivet.
Sverok vill…
• Att kulturbegreppet breddas för att inkludera spelkultur
• Att idrottsbegreppet breddas för att inkludera e-sport
HUVUDYRKANDE
1 ...... att Riksmötet antar detta underlag som politisk plattform 2017.
133 (181)
MOTION: POLITISK PLATTFORM 2017
HANDLINGAR
Motion: Politisk plattform 2017
HUVUDYRKANDE
1 ...... att Riksmötet antar detta underlag som politisk plattform 2017.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
134 (181)
30. MOTION: STADGEÄNDRING, FÖR DEMOKRATINS
SKULL
BAKGRUND
När Sverok införde möjligheten att organisera sig i modellen med huvudföreningar och avdelningar
fanns tanken på att det teoretiskt skulle kunna leda till snedfördelning av ombud på Riksmötet om
varje givet organisationsträd bestämde sig för att minmaxa sina röster för att nå maximalt antal
ombud med så höga poäng som möjligt. Däremot ville vi inte börja med att införa begränsningar,
utan snarare lita på föreningars interna demokrati och agerande som egna autonoma föreningar.
Därför lanserades systemet utan begränsningar.
Sedan systemets införande har vi sett att det har skett en förskjutning i representation. Under
förra årets, men också i år har nästan en femtedel av alla ombud kommit från samma förening.
När ombudsvalet och stadgarna möjliggör detta ser vi på sikt, när fler föreningar anammar
organisationsmodellen och arbetar aktivt för Sverok att det engagemanget kommer att tränga ut
mångfalden och verka negativt för representationen på Riksmötet, framförallt sett ur perspektiven
verksamhetsgren och geografisk härkomst. Vi ser det även som ett demokratiskt problem om en
organisatorisk enhet får för stor makt över förbundet i sin helhet.
Vårt förslag är därför att införa ett “primärval” i varje organisationsträd. Det menas att alla röstsedlar
från ett organisationsträd räknas först, innan det totala röstresultatet beräknas, för att få fram det
organisationsträdets jämkade förslag. Därefter tas det jämkade förslaget gånger antalet röstande
föreningar inom trädet.
Exempel:
Huvudföreningen röstar: Hanna 8, Mohammed 5, Serhat 3, My 2, Louie 1
Avdelning 1 röstar: Louie 8, My 5, Märta 3, Laith 2, Malik 1
Avdelning 2 röstar: My 8, Malik 5, Semhar 3, Wira 2, Mohammed 1
Avdelning 3 röstar: Wira 8, Laith 5, Semhar 3, Märta 2, Malik 1
Avdelning 4 röstar: Semhar 8, Mohammed 5, Märta 3, Malik 2, Serhat 1
Resultat enligt det gamla systemet där det med årets röstedeltagande skulle vara stor sannolikhet att
alla med 8 eller mer skulle få åka som ombud eller reserv. I detta exempel alltså 7 av 10. Med bättre
fördelning och fler röstande avdelningar går det förstås att rösta med en jämnare fördelning och få
med sig fler ombud/reserver:
My 15
Semhar 14
Mohammed 11
Wira 10
Louie 9
Hanna 8
Märta 8
Laith 7
Malik 4
Serhat 4
135 (181)
Med det nya förslaget skulle då alltså organisationsträdets totalresultat räknas om i en gemensam
valsedel:
My 40 (8*5)
Semhar 25 (5*5)
Mohammed 15 (3*5)
Wira 10 (2*5)
Louie 5 (1*5)
Varje enskild kandidat får generellt sätt högre poäng, men mängden ombud som organisationsträdet
kan rösta fram begränsas. Med organisationsträd menas en huvudförening samt alla avdelningar
stadgemässigt knutna till densamma.
HUVUDYRKANDE
1 ...... att ändra §57
Från:
“§57 Varje medlemsförening som har rapporterat medlemsantal föregående eller
innevarande verksamhetsår, får lägga fem (5) röster på fem (5) personer. Bland dessa
fem (5) personer får föreningarna placera ut 8, 5, 3, 2 respektive 1 poäng.”
Till:
innevarande verksamhetsår, får lägga fem (5) röster på fem (5) personer. Bland
dessa fem (5) personer får föreningarna placera ut 8, 5, 3, 2 respektive 1 poäng. Varje
Huvudförening och dess avdelningar räknas ihop separat för att få fram en gemensam
valsedel. Den gemensamma valsedeln tas sedan gånger antalet röstande föreningar i
konstallationen huvudförening och dess avdelningar.”
2 ...... att ändra §59
Från:
“§59 I storleksgruppen är poängen lika med föreningens medlemsantal. Till
grund för föreningens medlemsantal ligger det till Sverok högsta registrerade
föreningsmedlemsantalet för föregående och innevarande verksamhetsår.“
Till:
“§59 I storleksgruppen är poängen lika med föreningens medlemsantal. För gemensam
valsedel från huvudförening och dess avdelningar räknas huvudföreningens
medlemsantal. Till grund för föreningens medlemsantal ligger det till Sverok
högsta registrerade föreningsmedlemsantalet för föregående och innevarande
verksamhetsår.”
136 (181)
MOTION: STADGEÄNDRING, FÖR DEMOKRATINS
SKULL
HANDLINGAR
Motion: Stadgeändring, för demokratins skull
HUVUDYRKANDE
1 ...... att ändra §57
Från:
innevarande verksamhetsår, får lägga fem (5) röster på fem (5) personer. Bland dessa
fem (5) personer får föreningarna placera ut 8, 5, 3, 2 respektive 1 poäng.”
Till:
innevarande verksamhetsår, får lägga fem (5) röster på fem (5) personer. Bland
dessa fem (5) personer får föreningarna placera ut 8, 5, 3, 2 respektive 1 poäng. Varje
Huvudförening och dess avdelningar räknas ihop separat för att få fram en gemensam
valsedel. Den gemensamma valsedeln tas sedan gånger antalet röstande föreningar i
konstallationen huvudförening och dess avdelningar.”
2 ...... att ändra §59
Från:
“§59 I storleksgruppen är poängen lika med föreningens medlemsantal. Till
grund för föreningens medlemsantal ligger det till Sverok högsta registrerade
föreningsmedlemsantalet för föregående och innevarande verksamhetsår.“
Till:
“§59 I storleksgruppen är poängen lika med föreningens medlemsantal. För gemensam
valsedel från huvudförening och dess avdelningar räknas huvudföreningens
medlemsantal. Till grund för föreningens medlemsantal ligger det till Sverok
högsta registrerade föreningsmedlemsantalet för föregående och innevarande
verksamhetsår.”
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
137 (181)
31. FASTSTÄLLANDE AV VERKSAMHETSPLAN FÖR
2017
HANDLINGAR
Sveroks verksamhetsplan för 2017
HUVUDYRKANDE
1 ...... verksamhetsplanen för 2017 fastställs enligt underlaget.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
138 (181)
SVEROKS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017
MÅL FÖR VERKSAMHETSÅRET
Sveroks medlemmar är det viktigaste vi har. Medlemmarna utgör den första kontakten som nya
personer med intresse för spelhobbyn möter. Det är medlemmarna som skapar verksamhet och
en levande spelhobby på platsen där de bor samt driver frågor som utvecklar spelhobbyn. För att
i största möjliga mån kunna ta tillvara på våra medlemmar behöver vi forma en organisation som
för föreningarna närmare, inte bara varandra, utan även förbundet. Ett mål med året är därmed att
skapa en starkare gemenskap mellan verksamhetsgrenar och i relationen till förbundet.
Vi står också framför politiska förändringar. Förutom att det är valår 2018 så sker även en stor
landstingsreform vilken har stor påverkan på våra distrikt. Sverok behöver i högre grad än tidigare
vara lyhörda och aktiva i sitt politiska påverkansarbete för att vara redo att möta de förändringar
som finns framför oss. När omvärlden byter skepnad så gör vi det i Sverok också, för att ge våra
medlemmar långsiktig trygghet och stabilitet.
Sist men inte minst så behöver förbundet arbeta för att renodla sin verksamhet och skapa en
ökad tydlighet för vad vi står för och vad vi sysslar med. Vi vill göra effekterna av att vara en
verksamhetsgren inom Sverok tydligare och vad det innebär.
FÖRENINGARNA
Utan föreningarna så existerar inte Sverok. Föreningarna är de som som inte bara har den yttersta
makten att bestämma, de är också våra främsta ambassadörer för spelhobbyn. Detta är saker som
aldrig får tas för givet och därför vill vi under verksamhetsåret fokusera på att öppna fler vägar för
inflytande, stärka våra föreningar och avdelningar samt hjälpa allmänheten att hitta till förbundet
och vår verksamhet på ett enklare sätt.
Förbundet är brett och har många verksamhetsgrenar som alla har sina egna utmaningar och
förutsättningar. Genom att skapa guider för hur man kommer in i våra verksamhetsgrenar hoppas
vi vitalisera de verksamhetsgrenar som har haft svårt att utvecklas eller locka nya personer på egen
hand. Vi ser framtagandet och spridandet av dessa guider till unga som ett viktigt steg i att inte bara
skapa förnyelse idag utan också skapa nästa generation av spelare.
E-sporten har alltid haft en särställning i den typen av frågor de velat driva och det har funnits
skillnader mellan synen på idrott och kulturutövning. Sverok ska fortsätta att aktivt arbeta med
e-sportens utmaningar. Detta både genom att söka efter en fortsättning på projektet Respect All,
Compete samtidigt som vi driver vidare instansen för svensk e-sport. Sverok ska vara med och
påverka vad e-sport innebär.
NYA VÄGAR FÖR INFLYTANDE OCH ENGAGEMANG
A1: Utvärdera och utveckla systemet för medlemsförslag där enskilda medlemmars idéer
kan tas upp.
A2: Upprätta en rutin för hur enskilda personer kan engagera sig på förbundsnivå.
B1: Hitta en naturlig fortsättning på projektet Respect All, Compete som avslutas
sommaren 2017.
B2: Fortsätta vara en aktiv part inom Instansen för svensk e-sport, som har i uppdrag att
förvalta och utveckla Svensk E-sports Code of Conduct.
139 (181)
AVDELNINGAR OCH DEMOKRATISERING
C1: Arbeta för att stärka avdelningars långsiktighet och öka deltagandet i Sveroks
demokratiska processer. Livslängden ska öka från föregående år.
STORA SVEROK-GUIDEN
D1: Ta fram minst fyra guider för hur man enklare kan komma in i spelhobbyn.
D2: Sammanställa dessa i digitalt format och sprida till våra medlemmar.
DISTRIKTEN
Distrikten är en viktig del av förbundet, inte bara i egenskap av förbundets regionala företrädare
utan även för att hjälpa till att utveckla förbundets verksamhet nationellt. För att bevara och
utveckla detta behöver vi fortsätta att skapa mötesplatser mellan förbundsstyrelsen och
distrikten. Distriktskonferenser (SLAG) blir därför en löpande verksamhet och en rutin för löpande
kommunikation ska tas fram.
Vidare ser vi att den nationella politiken i Sverige har lagt fram ett förslag om att göra om landstingen
till sex storregioner, något som kommer påverka våra distrikt i väldigt hög grad. Oavsett om
reformen blir av eller inte är det viktigt att vår organisation är förberedd och kan ställa om på ett
ansvarsfullt sätt för att garantera att vår demokrati stärks.
Sist men inte minst vill vi fortsätta utbilda alla nytillträdda distriktsstyrelser i styrelsearbete och om
hur förbundet arbetar samt undersöka hur vi kan validera deras kunskaper.
STORREGIONSREFORMEN
E1: Agera stödjande och vägledande i arbetet med att förbereda distrikten på den nya
regionsindelningen som föreslås av staten.
E2: Förbundet ska stödja distrikten i att upprätta ett ambassadörsprogram där
förlängning av distriktens verksamhet. Under 2017 vill vi ha ambassadörsföreningar i minst
sex distrikt.
SVERIGES BÄSTA STYRELSER
F1: Hålla utbildning för alla distriktsstyrelser med uppföljande samtal.
F2: Undersöka möjligheterna för validering av kompetenser kopplat till styrelsearbetet.
REGIONALA FÖRENINGSKONSULENTER (RFK)
G1: Utvärdera modellen med RFK och ta fram en rapport på vad det haft för effekter.
KOMMUNIKATION
H1: Förbättra och utveckla modellen för löpande kommunikation och stöd mellan distriktsoch förbundsstyrelse.
H2: Hålla 6 kommunikationsmöten (K-möte) med representanter från förbundet och distrikten
för att öka kommunikation mellan det regionala och det nationella.
140 (181)
FÖRBUNDET
Sverok har nått stora framgångar i sin politiska påverkan och mediagenomslag. Vi anses vara
intressanta samt en viktig samarbetspartner i frågor som inte bara rör spelhobbyn utan ungas villkor
överhuvudtaget. Sverok är ett politiskt oberoende förbund. Detta innebär inte att Sverok är opolitiskt
eftersom vi i mångt och mycket driver frågor som handlar om demokrati och rättvisefrågor. Att
vara opolitiska innebär att lämna från oss makten över vårt eget öde. Därför är politisk påverkan en
fortsatt prioriterad uppgift.
Det är viktigt att likabehandlingsarbetet fortsätter löpande som en självklar del i vår verksamhet
men att vi också kompletterar det med att förstärka våra demokratiska strukturer. Det ska vara
enkelt att engagera sig i Sverok och spelhobbyn, oavsett om man är medlem eller inte. Samtidigt
ska vi tydliggöra och förändra våra demokratiska processer för att stärka de grupper som i nuläget
är svaga. På finansieringssidan kommer vi framförallt arbeta med hitta aktörer som är villiga att bli
långsiktiga samarbetspartners med oss. På det sättet kan vi inte bara skära ner våra kostnader utan
även skapa nya projekt där vi löser gemensamma utmaningar.
VAD INNEBÄR SPELHOBBYN?
I1: Förtydliga strukturen med verksamhetsgrenar så det blir tydligare med exakt vad det
innebär att vara en verksamhetsgren inom Sverok.
I2: Ta fram ett styrdokument som definierar vad vi menar när vi pratar om “spelhobbyn”.
EXTERN FINANSIERING
J1: Den externa finansieringen utöver statsbidraget ska motsvara minst 30 % av de totala
intäkterna.
J2: Vi ska utveckla arbetet med sponsorskap och företagssamarbeten och ingå i minst 3 nya
samarbeten.
K1: Sverok ska omnämnas minst 300 gånger i media (tidningsartiklar, radio-, TV- program etc.).
K2: Förbundet ska ta fram en plan för att stärka sitt varumärke gentemot potentiella
samarbetspartners och sponsorer.
K3: Förbundet ska dela ut priset för årets Ungdomskommun.
PROUD AND NERDY
L1: Förbundet ska medverka på Stockholm Pride och minst två andra firanden i landet.
L2: Förbundet ska stödja alla föreningar och distrikt som vill arrangera på sitt lokala pride
under parollen Proud & Nerdy med kunskap och material.
MÅNGFALD OCH RÄTTVISEARBETE
M1: Förbundet ska i en rapport undersöka den etniska mångfalden inom Sveroks föreningar
och distrikt för att se hur den ser ut samt hur Sverok kan arbeta med detta.
M2: Förbundet ska ta fram uppförandekoder till minst två verksamhetsgrenar som nu
saknar det.
UNGA I FÖRBUNDET
N1: Utvärdera och ta fram åtgärder för att ytterligare stärka ungas representation i förbundet.
141 (181)
32. FASTSTÄLLANDE AV BUDGET FÖR 2017
HANDLINGAR
Förslag till budget 2017
HUVUDYRKANDE
1 ...... fastställa budget 2017 enligt Förslag till budget 2017.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
142 (181)
FÖRSLAG TILL BUDGET 2017
Sverok har en omfattande verksamhet som syftar till att ge barn och unga möjlighet
att själva organisera sig och driva spelhobbyföreningar. Förbundets huvudsakliga
intäktskälla är de statsbidrag som delas ut av Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor (MUCF). Under de senaste åren har antalet förbund som har rätt
till bidrag från MUCF ökat kraftigt. Eftersom den pott förbunden har att dela på inte
ökat i samma omfattning utan legat stilla innebär det att “värdet” på en förening och
en medlem varje år sänks med 20-30%. Mer går att läsa på www.dubblastodet.se.
Under 2015 har Sverok arbetat med att öka antalet medlemmar och
medlemsföreningar vilket är villkor för att bibehålla och möjligen öka det statsbidrag
Sverok får. Förbundet har också arbetat med att hitta nya finanseringskällor. Störst
framgång har förbundet haft när det gäller att öka de bidrag som distrikten erhåller
av sina regioner och landsting. Denna ökning i regionala bidrag gör det möjligt för
distrikten att finansiera de regionala föreningskonsulenterna (RFK). Sverok har också
varit framgångsrikt när det gäller att hitta projektbidrag. Projektbidrag gör det möjligt
för Sverok att göra riktade satsningar av olika slag.
Förbundstyrelsens förslag till budget för år 2017 tar fasta på de framsteg som gjorts
när det gäller rekrytering, samverkan med distrikten och projektansökningar. Under
2017 kommer arbetet med att hitta sponsorer att utökas för att ge förbundet
ytterligare ett ben att stå på.
Förbundsstyrelsen ser hoppfullt på möjligheterna att öka intäkterna och effektivisera
arbetet inom kansliet under 2017. Styrelsen lägger därför en budget som för första
gången på fem år visar ett tydligt överskott. Överskottet är viktigt för att skapa en
ekonomisk stabilitet inför framtiden. Vid ingången av 2016 låg det egna kapitalet på ca
4 MSEK.
LÄSANVISNING
Förslaget till budget för 2017 redovisas nedan. Budget presenteras i fyra delar:
intäkter, kostnader som direkt riktar sig mot föreningarna, kostnader som direkt riktar
sig mot distrikten och kostnader som rör förbundet i sin helhet, antingen i form av
gemensamma funktioner eller i form av aktiviteter som mer indirekt påverkar
föreningar och distrikt.
Inom varje del visas tre kolumner: verksamhetsområde, budget för 2017 och, som
jämförelse, budget för 2016.
Budget är funktionsindelad vilket innebär att intäkter från sponsorer och projekt samt
kostnader för personal och IT-stöd är fördelade på de verksamhetsområden de
påverkar.
143 (181)
INTÄKTER
INTÄKTER
Statsbidrag
Räntor och utdelningar
Personaluthyrning
administration
Personaluthyrning RFK
BUDGET 2017
BUDGET 2016
15 517 000
9 700 000
50 000
0
139 000
155 000
2 350 000
2 235 000
100 000
60 000
Spellovet*
125 000
100 000
1 545 000
2 000 000
Projekt Hej Regionen
579 000
500 000
Projekt e-sportförbund*
125 000
0
Föreningskonton*
540 000
200 000
1 250 000
0
350 000
0
25 000
655 000
22 695 000
15 605 000
Projekt RAC*
Extern finansiering*
Riksmötet*
Övriga intäkter
Summa intäkter
* betyder att posten innehåller projektbidrag eller stöd från sponsorer. I de fall där
den skiljer sig markant från förra året är det främst för att vi numera räknar värden
som tidigare var osynliga.
Under år 2015 har antalet föreningar och medlemmar ökat markant vilket innebär att
statsbidragen beräknas öka jämfört med föregående år. Värt att tänka på är att
Sverok (liksom alla andra ungdomsförbund) får mindre pengar per medlem och per
förening under 2017 än under 2016. Med andra ord: om Sverok inte ökat i
medlemmar eller bara ökat lite hade vi fått minskat bidrag. Anledning till att bidraget
ökat är att Sverok vuxit med 20.000 medlemmar och 2300 föreningar, vilket är enormt
jämfört med resten av ungdomsrörelsen.
Räntor och utdelningar kommer från våra tillgångar på banken. Personaluthyrning
administration kommer av att förbundet säljer ekonomitjänster till vissa distrikt och
till förbundets helägda dotterbolag Sverok Admin AB. Personaluthyrning RFK
omfattar intäkter från de distrikt som har regionala föreningskonsulenter.
Distriktskonferenser är deltagaravgifter från de distrikt som deltar på förbundets
två årliga Slag. Spellovet avser sponsring (i första hand spel) som företag bidrar med
och som skickas ut till medverkande föreningar.
Projekt RAC avser det projektbidrag som Sverok får från Allmänna Arvsfonden och
sponsorer för projektet Respect All, Compete! Projeket arbetar med frågan om
attityder och uppförandekoder inom e-sporten. Detta kommer att avslutas under
2017 och är därför lägre än förra året. Projekt Hej Regionen består av de
144 (181)
projektbidrag Sverok får från MUCF för att arbete med samverkan mellan föreningar
och landsting i Östergötland. Projekt e-sportförbund är en ny satsning under året
och intäkterna avser bidrag från sponsorer.
Föreningskonton består dels av de avgifter föreningarna betalar för att få tillgång till
bankkonton med tillhörande internetbank hos Nordea, dels av den sponsring Sverok
erhåller från Nordea. Extern finansiering är en post som visar den ambition
förbundet har när det gäller att söka ny projekt och hitta nya sponsorer under året.
Riksmötet avser intäkter från sponsorer m.fl. Övriga intäkter avser bl.a. gåvor eller
andra oväntade intäkter.
KOSTNADER FÖRENINGARNA
KOSTNADER
Föreningsbidrag
BUDGET 2017
BUDGET 2016
5 618 000
4 850 000
72 000
115 000
144 000
100 000
Föreningskonton*
584 000
200 000
Föreningsstöd och -utveckling
1 129 000
935 000
Kommunikation
1 087 000
360 000
Projekt RAC*
1 858 000
2 000 000
403 000
0
Ideellt engagemang
72 000
45 000
Nätverk och utbildning
97 000
30 000
Proud & Nerdy
138 000
30 000
Spellovet*
238 000
150 000
11 440 000
8 815 000
Lokalbidrag
Projekt e-sportförbund
Summa föreningarna
Föreningsbidrag består av det oriktade bidraget som delas ut till föreningar med
minst 60% medlemmar i åldern 6-25 år som rapporterat i eBas. Lokalbidrag är under
utfasning och betalas ut för sista gången till de föreningar som tidigare beviljats
bidrag för år 2 av 3.
alla som är medlemmar i en Sverokförening och en kombinerad ansvars-,
rättsskydds-, förmögenhetsbrotts- och egendomsförsäkring som gäller föreningarna.
Föreningskonton är den total kostnaden för de föreningskonton som finns hos
Nordea. Föreningarna kommer att betala 250 kronor per år för sitt konto. Resten av
145 (181)
kostnaden sponsras av Nordea. Kostnaderna har alltså inte ökat, utan vi visar upp det
värde som sponsringen har.
Föreningsstöd och -utveckling avser kostnader för personal som arbetar direkt mot
föreningar. Dessutom ingår kostnader för eBas (inklusive stöd för att starta
föreningar), For the Win och VoteIT. Kommunikation omfattar kostnader för
personal, webb, wiki och forum, Spelkartan, utställningar, trycksaker, profilmaterial
m.m. Denna budgetpost är en sammanslagning av det som tidigare var extern- och
intern kommunikation. Det sker ingen ökad satsning på kommunikation, utan den
budgeteras annorlunda.
Projekt RAC omfattar kostnader för personal, ungdomsläger, framtagning av
trycksaker m.m. Projekt e-sportförbund omfattar kostnader för personal,
informationsarbete m.m. för arbetet med att ansöka om att bilda ett specialförbund
med inriktning mot e-sport inom Riksidrottsförbundet.
Ideellt engagemang är den budgetpost som kommer att användas för de som vill
engagera sig ideellt på förbundsnivå. I verksamhetsplanen finns det ett förslag på att
reformera dagens system till att vara mer inkluderande och öppna upp för fler att
engagera sig nationellt direkt i förbundet. Nätverk och utbildning avser de
kostnader som uppkommer i samband med utveckling av befintliga och nya
utbildningsmaterial. Medlemmar kan starta nätverk och förbundet kommer då att
bekosta delar av den verksamheten. (http://www.sverok.se/forening/natverk/).
Vi satsar stort på Proud & Nerdy och budgeterar mycket för omkostnader och
personal som stöttar föreningar och distrikt som vill medverka i Pride-sammanhang.
Spellovet består av kostnader för spel som skickas ut till föreningarna, porto och
personal.
KOSTNADER DISTRIKTEN
KOSTNADER
Distriktsstöd och -utveckling
BUDGET 2017
BUDGET 2016
2 758 000
2 670 000
Ny regionindelning
138 000
15 000
288 000
180 000
Projekt Hej Regionen
542 000
500 000
3 726 000
3 365 000
Summa distrikten
Distriktsstöd och -utveckling består av i huvudsak kostnader för personal (RFK) som
arbetar direkt med distriktsstyrelserna för att utveckla verksamheten inom distrikten
och föreningarna i distriktet. Under 2017 kommer det att finnas tio RFK i åtta distrikt.
De distrikt som inte har en egen RFK kan få stöd och råd via ett “faddersystem”.
146 (181)
Ny regionindelning avser arbete för att förbereda distrikten och förbundet inför
kommande förändringar i indelningen av regioner och landsting som kommer att
pågå mellan 2018 och 2023.
Distriktskonferenser är kostnader för årets två Slag. Budgetposten ökar främst för
att den tidigare inte hade arbetstid fördelad på sig. Projekt Hej Regionen består av
kostnader för personal och omkostnader i arbetet med att stärka samarbetet mellan
kommuner och landsting i Östergötland.
KOSTNADER FÖRBUNDET
KOSTNADER
Ny extern finansiering*
BUDGET 2017
BUDGET 2016
1 261 000
460 000
Utbildning ideella
42 000
20 000
Partnerskap
72 000
45 000
1 009 000
805 000
236 000
300 000
1 319 000
955 000
496 000
1 360 000
Kanslilokal
824 000
835 000
0
540 000
124 000
80 000
32 000
10 000
1 115 000
580 000
68 000
45 000
6 598 000
6 035 000
Arvoderingar FS
Styrelsen
Revision
AGIT
Riksmötet*
Valberedning
Summa förbundet
Ny extern finansiering är direkta kostnader i de projekt och samarbeten Sverok vill
påbörja under året och kostnader för personal som arbetar med finansiering.
Utbildning är kurser och seminarier för ideellt engagerade på förbundsnivå.
Partnerskap består av medlemsavgifter i Ax, LSU, Ideell Arena, Våra gårdar och
föreningen VoteIT. Vi har inte blivit medlemmar i fler organisationer eller fått höjda
medlemsavgifter, utan arbetstid har fördelats ut på posten.
Arvoderingar FS är arvoden och omkostnader (dator, telefon, resor etc.) för de
arvoderade ledamöterna i styrelsen. Posten skiljer sig från föregående år eftersom
omkostnaderna då låg på kontot Styrelsen. Styrelsen omfattar resor, boende och viss
utrustning för styrelsens ledamöter förutom de arvoderade.
147 (181)
Personal grundkostnad omfattar kostnader för personal som inte enkelt kan
överföras på enskilda verksamhetsområden (t.ex. arbete med rekrytering,
samverkansmöten, medarbetarsamtal och kompetensutveckling). Denna ökar främst
till följd av att vi blir fler anställda. Löpande förvaltning omfattar bl.a. kostnader för
bankkonto, försäkringar, administrativa IT-system, frakt och kontorsmaterial. Denna
har sjunkit markant till följd av att IT-kostnader numera är fördelade över de områden
där de faktiskt används istället för att klumpas här. Kanslilokal omfattar kostnader
för förbundets lokaler.
Extern kommunikation har slagits samman med Kommunikation under
“föreningarna”. Revision är kostnader för förbundets två årliga revisioner (årsbokslut
och delårsbokslut) . Tidigare var detta inte inklusive den tid som ekonomiansvarig
avsätter. AGIT består dels av kostnader för möten för den ideella arbetsgrupp som
sköter förbundets och distriktens mail, webbtjänster och forum, dels kostnader för
personal på kansliet som medverkar i arbetet.
Riksmötet är kostnader för boende, resor, personal och de IT-system som används i
samband med ombudsvalet och riksmötesplaneringen. Valberedning omfattar bl.a.
kostnader för resor för valberedningen och det IT-stöd som används i samband med
förtroendevalet.
RESULTAT
INTÄKTER
BUDGET 2017
BUDGET 2016
Summa intäkter
22 695 000
15 605 000
Summa kostnader
21 764 000
18 215 000
Resultat
931 000
−2 610 000
Budgeten för 2017 visar på ett överskott. Detta är ett trendbrott och ett resultat av
arbetet med att bredda intäkterna och se över kostnaderna. Budgeten ger
förutsättningar för att åter bygga upp en buffert och säkerhet inför kommande år.
148 (181)
33. FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTER FÖR 2017
HANDLINGAR
Fastställande av avgifter för 2017
HUVUDYRKANDE
1 ...... avgiften som varje förening ska betala till förbundet ska bestå av en fast summa på 0 kr
och en rörlig avgift på 0 kr per medlem i föreningen.
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
149 (181)
FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTER FÖR 2017
Enligt stadgarna kan Riksmötet besluta att förbundet ska ta ut en medlemsavgift från
medlemsföreningarna. I praktiken är detta förslag en följd av budgeten, som kan ställa ett krav på
hur mycket förbundet behöver ta in i medlemsavgifter.
I årets budget har medlemsavgiften satts till noll (0) kr.
150 (181)
34. BESLUT OM ANTAL LEDAMÖTER I
FÖRBUNDSSTYRELSEN 2017
HANDLINGAR
Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen 2017
HUVUDYRKANDE
Valberedningen yrkar att
1 ...... antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 2017 fastslås till sex stycken (utöver
förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare).
ÖVRIGA YRKANDEN
2 ...... ......
3 ...... ......
4 ...... ......
151 (181)
BESLUT OM ANTAL LEDAMÖTER I
FÖRBUNDSSTYRELSEN 2017
Innan valet till förbundsstyrelsen måste Riksmötet ta beslut om hur många ledamöter styrelsen
ska bestå av. Stadgarna säger att förbundsstyrelsen maximalt kan bestå av sex ledamöter (utöver
förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare).
152 (181)
35. FASTSTÄLLANDE AV ARVODERING 2017
HANDLINGAR
Fastställande av arvodering 2017
HUVUDYRKANDE
Valberedningen yrkar att
1 ...... förbundsordförande och förbundssekreterare ska vara heltidsarvoderade under 2017.
2 ...... samma villkor för arvodering ska gälla under 2017 som gällt under 2016.
ÖVRIGA YRKANDEN
3 ...... ......
4 ...... ......
5 ...... ......
153 (181)
FASTSTÄLLANDE AV ARVODERING 2017
Under de senaste åren har förbundsordförande och förbundssekreterare varit två heltidsarvoderade
roller. Valberedningen ser inget skäl att ändra på detta, utan tvärtom ett stort värde i att förbundet
ska kunna fortsätta enligt ett väl invant arbetssätt.
Under 2016 gällde följande villkor för arvodering:
Heltidsnivå för arvodering av förtroendevalda i förbundsstyrelsen utgår ifrån prisbasbelopp.
Första året sätts arvoderingen till 50 %, andra året till 54 % och tredje året till 56,5 % av gällande
prisbasbelopp. Inga ytterligare höjningar av arvodering görs efter det tredje året. Höjningarna
gäller vid sammanhängande uppdragstid. Vid icke sammanhängande uppdragstid återgår
arvoderingsnivån till den för första året. Valberedningen anser att samma villkor bör gälla under
2017 som gällt under 2016.
154 (181)
36. VAL AV FÖRBUNDSSTYRELSE FÖR 2017
HANDLINGAR
Inledning till valberedningens förslag
Valberedningens förslag till förbundsstyrelse 2017
Alla nominerade till förbundsstyrelsen 2017
HUVUDYRKANDE
1 ...... välja Alexander Hallberg till förbundsordförande
2 ...... välja Cecilia Hällstrand till vice förbundsordförande
3 ...... välja Tjarls Metzmaa till förbundssekreterare
4 ...... välja Anna Erlandsson till ledamot
5 ...... välja Alexandra Hjortswang till ledamot
6 ...... välja Sebastian Krantz till ledamot
7 ...... välja Sam Schönbeck till ledamot
8 ...... välja Elisabeth ”Jenna” Yeung till ledamot
9 ...... välja Albin Westermark till ledamot
ÖVRIGA YRKANDEN
10 ...... ......
11 ...... ......
12 ...... ......
155 (181)
INLEDNING TILL VALBEREDNINGENS FÖRSLAG
Personerna vi vill föreslå som ledamöter till förbundsstyrelsen har alla visat stort engagemang
för Sverok. Med sina respektive arbetssätt, kunskaper och passioner för olika delar av Sveroks
verksamheter bildar de en stark grupp för att möta det kommande årets utmaningar. Att välja bland
årets många kompetenta och motiverade kandidater har inte varit lätt och det finns fler som hade
varit ett ypperligt tillskott till Sveroks förbundsstyrelse. Med just denna sammansättning tror vi att
styrelsen kommer få den balans mellan kreativitet och struktur, verksamhetsfokus och strategisk
blick samt nya tankesätt och gedigen erfarenhet som en god styrelse bör ha.
156 (181)
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG PÅ FÖRBUNDSSTYRELSE
2017
Ordförande
Vice ordf.
Sekreterare
Alexander Hallberg (omval)
Cecilia Hällstrand (omval)
Tjarls Metzmaa (omval)
Ledamöter
Anna Erlandsson (omval)
Alexandra Hjortswang (nyval)
Sebastian Krantz (nyval)
Sam Schönbeck (omval)
Elisabeth ”Jenna” Yeung (nyval)
Albin Westermark (omval)
ALEXANDER HALLBERG (OMVAL)
Alexander har gjort ett bra jobb under sina år som ordförande och har ett fortsatt driv och
engagemang. De förändringar han varit med och startat har varit positiva för förbundet och behöver
byggas vidare på för att stärka Sveroks varumärke, relevans för föreningarna och för ett utökat
påverkansarbete. Mot den bakgrunden tror vi Alexander är den bästa personen att tillsammans med
den nya förbundsstyrelsen fullfölja påbörjade projekt, samt få de planer som ligger i startgropen för
det kommande året att lyfta.
CECILIA HÄLLSTRAND (OMVAL)
Cecilia har på ett kompetent och skickligt sätt arbetat i presidiet tillsammans med Tjarls och
Alexander och har arbetat med flera viktiga områden som ekonomi och utveckling av regionala
föreningskonsulenter. Hon är en viktig kraft i styrelsen och vi ser henne som en bra kandidat för
ytterligare ett år som vice ordförande.
TJARLS METZMAA (OMVAL)
Tjarls har varit mycket drivande i förbundets utökade påverkansarbete samt varit ett stort stöd för
Sverok centralt och lokalt. Han har aktivt och med nya grepp inhämtat kunskaper och resurser som
varit värdefulla för förbundet från flera sektorer: ideellt, politiskt och från flera stora arrangemang
där han representerat Sverok. Dessutom har han stöttat förbundet på distriktsmöten och andra för
Sverok viktiga träffar och projekt, samt bidragit med stora kunskaper i föreningsorganisation och
demokratiskt arbete. Han har en förmåga att stärka och föra vidare engagemang till en ny generation
unga ledare inom Sverok. Mot bakgrund av dessa kunskaper och det aktiva engagemanget för
förbundet på central, regional och lokal nivå tror vi att Tjarls är rätt person som förbundssekreterare
kommande verksamhetsår.
ANNA ERLANDSSON (OMVAL)
Anna är en respekterad och känd röst i likabehandlingsfrågor inom spelhobbyn. Hon utför ett viktigt
påverkansarbete gällande jämställdhet som stärker Sverok. Anna har viljan och förmågan att få fram
resultat och skapa verksamhet.
157 (181)
ALEXANDRA HJORTSWANG (NYVAL)
Alexandra brinner för frågor om människors rättigheter och har visat prov på att uppnå resultat i
en ledarroll. Sverok Skåne har utvecklats mycket under hennes ledarskap. Var drivande i Refugees
Welcome i Malmö som snabbt byggde upp en fungerande struktur för att bistå med viktiga insatser.
SEBASTIAN KRANTZ (NYVAL)
Sebastian är en stark tillgång med sina många erfarenheter och stora kunskaper inom
likabehandlingsarbete. Sebastian har visat ett stort engagemang för Sverok i sin roll som ordförande
för Sverok Stockholm och har där visat prov på att kunna bygga upp fungerande strategier för att nå
uppsatta mål och ha god sammanhållning.
SAM SCHÖNBECK (OMVAL)
Sam bidrar med viktiga kunskaper och drivkraft till Sveroks roll i utvecklingen av e-sporten i Sverige.
Hon bidrar med en viktig strategisk röst i förbundsstyrelsen.
ELISABETH ”JENNA” YEUNG (NYVAL)
Jenna har visat ett brinnande engagemang och stort intresse för ungas organisering inom
spelhobbyn. Har viktiga erfarenheter av ekonomi och organisation. Har visat prov på skarpsinnighet
kring att skapa struktur på ett sätt som kommer hjälpa styrelsen. En ung röst som kan få de flesta att
lyssna och tänka i nya banor.
ALBIN WESTERMARK (OMVAL)
Albin har ett stort engagemang för att vara med och utveckla Sverok för att möta de kommande
utmaningarna vad gäller ekonomi och Sveroks interna utvecklingsarbete. En person med drivkraft
som ser till att saker blir gjorda i styrelsen.
158 (181)
ALLA NOMINERADE TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN 2017
Detta är listan över alla nominerade till förbundsstyrelsen. Det anges vilka som tackat ja till
nomineringen, vilka som tackat nej samt vilka som ej svarat.
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Ja: Alexander Hallberg, Andreas Svensson
Ej svarat: Anna Erlandsson, Andreas Hansen, Chris Jonasson, Robin Östman
Nej: – –, Emma Carlström, Alexandra Hjortswang, Cecilia Hällstrand, Sebastian Krantz, Tjarls Metzmaa
VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Ja: Cecilia Hällstrand
Ej svarat: Hannski Bengtsson, Anna Erlandsson, Andreas Hansen, Robin Östman
Nej: Alexandra Hjortswang, Sebastian Krantz, Gunnar Södergren
FÖRBUNDSSEKRETERARE
Ja: Tjarls Metzmaa
Ej svarat: Andreas Hansen, Chris Jonasson, Robin Östman
Nej: Sebastian Krantz, Albin Westermark
LEDAMOT
Ja: Viktor Alakörkkö, Charlotte Brolin, Anna Erlandsson, Anton Fors, Andreas Hansen, Robbin
Hellström, Alexandra Hjortswang, Sebastian Krantz, Eric Milland, Myke Ripa, Sam Schönbeck, Andreas
Svensson, Alva Söder, Albin Westermark, Elisabeth Jenna Yeung, Robin Östman
Ej svarat: Hannski Bengtsson, David Eriksson, Gunnar Juliusson, Max Karlsson, John Sandström,
Josefine Wallenå
Nej: – –, Zishan Ahmad, Elisabeth Bergqvist, Emma Carlström, Sanna Hedlund, Cecilia Hällstrand,
Jenny Petersson, Linnea Risinger, Gunnar Södergren
159 (181)
37. VAL AV VALBEREDARE FÖR 2017
HANDLINGAR
Valberedningens förslag till valberedning 2017
Alla nominerade till valberedare 2017
HUVUDYRKANDE
1 ...... välja Oliver Andersin till valberedare
2 ...... välja Richard Brorson Moreau till valberedare
3 ...... välja Andreas Hansen till valberedare
4 ...... välja Sanna Hedlund till valberedare
5 ...... välja Linnea Risinger till valberedare
6 ...... välja Johanna Taller till valberedare
ÖVRIGA YRKANDEN
7 ...... ......
8 ...... ......
9 ...... ......
160 (181)
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VALBEREDNING
2017
FÖRSLAG PÅ VALBEREDNING
Oliver Andersin
Richard Brorsson Moreau
Andreas Hansen
Sanna Hedlund
Linnea Risinger
Johanna Taller
OLIVER ANDERSIN (NYVAL)
En ung person med stort intresse för östasiatisk populärkultur och konvent. Kan föra nya perspektiv
till valberedningen.
RICHARD BRORSSON MOREAU (OMVAL)
Richard är en person med god kännedom om Sveroks verksamhet och har gjort ett stort arbete i
årets valberedning.
ANDREAS HANSEN (NYVAL)
Har en stor vilja att lyfta barn och ungdomar inom förbundet och erfarenhet från styrelsearbete i
flera föreningar och Sverok Skåne.
SANNA HEDLUND (NYVAL)
Norrlänningen som flyttade söderut. Med förmåga att bygga kontaktnät och samla människor.
Arbetar med tillgänglighetsfrågor och likabehandling.
LINNEA RISINGER (NYVAL)
Med stor erfarenhet av styrelsearbetet har Linnea mycket kunskap att ta med till valberedningen.
Linnea har ett stort och brett kontaktnät inom spelhobbyns olika verksamhetsgrenar.
JOHANNA TALLER (OMVAL)
Tredje året som valberedare. Skåning som brinner för jämställdhet. Har bakgrund inom spelhobbyn
men även många andra former av ideell kultur.
161 (181)
ALLA NOMINERADE TILL VALBEREDARE 2017
Detta är listan över alla nominerade till valberedare. Det anges vilka som tackat ja till nomineringen,
vilka som tackat nej samt vilka som ej svarat. På valberedning.sverok.se går det att se samtliga
kandidater samt deras presentationer av sig själva.
VALBEREDARE
Ja: Oliver Andersin, Richard Brorsson Moreau, Andreas Hansen, Sanna Hedlund, Myke Ripa, Linnea
Risinger, Johanna Taller, Robin Östman
Ej svarat: Zishan Ahmad, Gunnar Juliusson, Jenny Rydén, Alexander Wallin
Nej: Elisabeth Bergqvist, Andreas Bogatic, Emma Carlström, Gill Edgar, Nina Wängberg
162 (181)
38. VAL AV REVISORER FÖR 2017
HANDLINGAR
Valberedningens förslag till revisorer 2017
Alla nominerade till verksamhetsrevisor 2017
HUVUDYRKANDE
1 ...... välja Lloyd Baltz till verksamhetsrevisor
2 ...... välja Andreas Hallqvist till verksamhetsrevisor
3 ...... välja Alexander Wallin till verksamhetsrevisorsersättare (ersätter Lloyd Baltz)
4 ...... välja Myke Ripa till verksamhetsrevisorsersättare (ersätter Andreas Hallqvist)
5 ...... välja Johan Rönnkvist till revisor (auktoriserad revisor)
6 ...... välja Monica Hedberg till revisorsersättare (auktoriserad revisor, ersätter Johan
Rönnkvist)
ÖVRIGA YRKANDEN
7 ...... ......
8 ...... ......
9 ...... ......
163 (181)
VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL REVISORER 2017
Förbundets verksamhetsrevisorer granskar styrelsens arbete, genom att löpande följa styrelsen
under året och se till att styrelsen inte bryter mot stadgarna eller Riksmötets beslut. Till
verksamhetsrevisorer föreslår vi kandidater som har utmärkt sig genom sin noggrannhet, sin
insikt i praxis och formalia och sin långa erfarenhet av Sverok utan att ha några andra aktuella
förtroendeuppdrag på central nivå i förbundet.
Förbundets auktoriserade revisorer har till uppgift att granska den ekonomiska redovisningen. Som
auktoriserade revisorer föreslås personer enligt tidigare upphandling med PWC.
VERKSAMHETSREVISORER
Revisor: Lloyd Baltz (nyval)
Revisorsersättare till Lloyd Baltz: Alexander Wallin (nyval)
Revisor: Andreas Hallqvist (nyval)
Revisorsersättare till Andreas Hallqvist: Myke Ripa (nyval)
LLOYD BALTZ
Lloyd har en lång och gedigen erfarenhet av arbete på alla nivåer inom Sverok. Han har en stark
integritet och vågar driva känsliga frågor på ett skarpsinnigt och tydligt sätt.
ANDREAS HALLQVIST
Andreas har även han en lång erfarenhet inom Sverok på flera nivåer. Han har en god analytisk
förmåga och borrar gärna på djupet i frågor innan han landar i ett beslut.
ALEXANDER WALLIN
Alexander har en bred erfarenhet från det politiska sfären och har god insikt i föreningsarbete på
flera nivåer.
MYKE RIPA
Myke är en yngre kandidat som tar med sig ett flertal viktiga perspektiv in i revisionsarbetet.
AUKTORISERADE REVISORER
Johan Rönnkvist (PWC), med Monica Hedberg (PWC) som personlig ersättare.
164 (181)
ALLA NOMINERADE TILL VERKSAMHETSREVISOR 2017
Detta är listan över alla nominerade till verksamhetsrevisor. Det anges vilka som tackat ja till
nomineringen, vilka som tackat nej samt vilka som ej svarat.
VERKSAMHETSREVISOR
Ja: Lloyd Baltz, Andreas Hallqvist, Alexander Wallin
Ej svarat: Andreas Hansen
Nej: Bo Bergsten, Emma Carlström, Robin Östman
165 (181)
39. ÖVRIGA FRÅGOR
Övriga frågor är förslag från föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse,
valberedning eller revisorer i Sverok som förslagsställaren vill ta upp på Riksmötet och som inkommit
till förbundet senare än sex veckor innan Riksmötet.
HUR LÄNGE GÅR DET ATT LÄMNA IN ÖVRIGA FRÅGOR?
Stadgarna är inte helt tydliga med hur länge det går att lämna in övriga frågor. En del säger att de
måste inkomma innan mötet börjar, andra att de ska inkomma innan mötet slutar, så ombuden på
Riksmötet brukar själva komma överens om en sista tidpunkt. Vad som gäller beslutar ombuden i
mötespunkten Fastställande av mötesordning.
HUR LÄTT ÄR DET ATT FÅ BIFALL?
Övriga frågor fungerar precis som motioner, men det är svårare att få bifall för dem. Det krävs
nämligen två tredjedels majoritet för bifall. Det innebär att minst dubbelt så många måste rösta för
som de som röstar mot förslaget för att en övrig fråga ska bifallas. Om den övriga frågan innebär
en stadgeändring behöver ombuden dessutom först avgöra om förslaget alls ska tas upp på
mötet. Det räcker att en enda röstberättigad deltagare är mot att frågan tas upp för att hindra att
stadgeändringen tas upp på mötet. Om stadgeändringen tas upp på mötet krävs det även för den två
tredjedels majoritet för bifall.
166 (181)
40. ORDET FRITT
Under denna punkt brukar alla som vill få komma fram till talarstolen och berätta kort om vad som
helst som kan vara spännande och roligt för Riksmötesbesökarna att känna till. Det kan exempelvis
vara information om arrangemang, beröm, observationer och erfarenheter från mötet, uppmaningar
och avtackningar. Längden på inslagen brukar variera från några sekunder till några minuter.
Om du inte varit uppe i talarstolen tidigare under Riksmötet, ta då verkligen chansen nu och se
hur det känns! Så blir det inte lika läskigt nästa gång att föra fram en åsikt eller kanske föredra den
motion du skrivit.
Korta anteckningar om det som sägs och skrivs under punkten i VoteIT hamnar ibland i protokollet.
167 (181)
41. MÖTETS AVSLUTANDE
Förbundets ordförande förklarar Riksmötet avslutat. Vi ser fram mot nästa ordinarie Riksmöte!
168 (181)
STADGAR FÖR SVEROK
Antagna 1988-12-04, ändrade 1989-05-15, 1990-03-24, 1992-04-19, 1993-05-22, 1995-04-08,
1996-03-09, 1997-03-22, totalt reviderade 1999-03-20 samt ändrade 2000-03-26, 2001-03-25,
2002-03-24, 2003-03-09, 2005-03-12, 2006-03-12, 2007-04-22, 2008-04-27, 2008-11-30, 2009-1122, 2011-12-03, 2012-12-02, 2013-11-23, 2014-11-30 och 2015-12-06.
KONSTITUTIONELLA STADGAR
§ 1 Förbundets namn är Sverok.
§ 2 Förbundet är en nationell sammanslutning av föreningar.
§ 3 Förbundets syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet
främja spelhobbyn.
§ 4 Förbundet är religiöst och politiskt oberoende.
§ 5 Förbundet är ideellt.
§ 6 Förbundet verkar i enlighet med demokratiska principer.
§ 7 Förbundets huvudsakliga verksamhet bedrivs i medlemsföreningarna.
§ 8 Förbundets centrala verksamhet skall syfta till att stödja verksamheten som bedrivs i dess
medlemsföreningar.
§ 9 Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i samband med riksmöte eller
extra riksmöte, gäller mötets tolkning tills klargörande ändring införs. Om oklarhet gällande
dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i varje annat fall, gäller förbundsstyrelsens tolkning tills
klargörande ändring införs.
§ 10 Vid tolkning av denna stadga skall stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) ges
överordnad betydelse gentemot varje annan stadgeparagraf.
STADGEÄNDRINGSKOMPETENS
§ 11 För ändring av, eller tillägg till, stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) krävs att
likalydande beslut antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av två på varandra följande,
ordinarie riksmöten. För ändring av, eller tillägg till, varje annan paragraf krävs att förslaget
antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av riksmöte.
§ 12 Ändring av stadgeparagraf, eller tillägg till stadgan, kan endast upptas till behandling av
riksmöte om förslag därom uttryckligen angivits i riksmöteshandlingarna, i form av motion, eller
om enhälligt riksmöte beslutar uppta förslaget.
§ 13 Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och
skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för Riksmötet.
Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte
upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte
motsätter sig upplösningen.
§ 14 Vid förbundets upplösning skall tillgångar realiseras och skulder betalas, varpå kvarvarande
tillgångar skall skiftas i lika delar till medlemsföreningarna eller gå till ett av Riksmötet bestämt
ändamål i enlighet med förbundets syfte.
169 (181)
§ 15 Till likvidatorer bör förbundets revisorer utses. Likvidatorerna genomför likvidationen i
samband med förbundets upplösning.
VERKSAMHETSÅR
§ 16 Verksamhetsår för förbundet är kalenderår.
§ 17 Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i stadgan,
verksamhetsår.
FÖRENING
§ 18 Förening som antagits av förbundsstyrelsen som medlem benämns i denna stadga som
medlemsförening.
§ 19 För att antas som medlemsförening krävs att föreningen har minst tre (3)
föreningsmedlemmar och verkar i enlighet med förbundets syfte och godkänner dess stadgar.
§ 20 Medlemsförening utformar fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.
§ 21 Det åligger medlemsförening att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som
förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet.
§ 22 Förbundet har rätt att ta ut en, av Riksmötet bestämd, årsavgift av varje medlemsförening.
§ 23 Det åligger medlemsförening att föra register över sina föreningsmedlemmar och ta ut
medlemsavgift av dessa.
§ 24 En medlemsförening kan avregistreras om den inte redovisat verksamhet eller minst tre (3)
föreningsmedlemmar under minst ett (1) års tid.
§ 25 Medlemsförening som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller
motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen.
Nästkommande ordinarie riksmöte beslutar om uteslutning av avstängd medlemsförening.
Avstängning påverkar inte medlemsförenings stadgereglerade rättigheter i samband med
riksmöte och riksmötesombudsval.
§ 26 Föreningsmedlem som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller
motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen kan även upphäva avstängningen. Förening(ar) där föreningsmedlemmen
är medlem ska upplysas om en medlem blivit avstängd eller om en avstängning upphört. En
avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i avstängningsärendet och få
det prövat på nästkommande Riksmöte, avstängd medlem som accepterar sitt erbjudande att
föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats. En
avstängning från förbundet berör inte individens medlemskap i sin förening.
§ 27 Efter förslag från förbundsstyrelsen kan riksmöte, för att hedra personer, utse dem till
hedersmedlemmar i förbundet.
DISTRIKT
§ 28 Ett distrikt är en ideell förening som företräder Sverok på regional nivå. Förbundsstyrelsen
beslutar vilka föreningar som utgör distrikt inom Sverok. Detta bör ske i samråd med lokala
medlemmar.
170 (181)
§ 29 Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte inom distriktets
upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets upptagningsområde som
utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess stadgar.
§ 30 Distriktens syfte är att verka för att Sveroks nationella strategi och årliga verksamhetsplan
får genomslag i regionen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och
förutsättningar.
§ 31 Distriktens stadgar får inte innehålla skrivningar som upphäver, förändrar eller motsäger
förbundets stadgar. Distrikten ska i sin verksamhet ta hänsyn till och verka i enlighet med
Sveroks nationella strategi och årliga verksamhetsplan. Inom denna ram utformar distrikten fritt
sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.
§ 32 Det åligger distriktens styrelser att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som
Förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet.
§ 33 Distrikt som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar
dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av Förbundsstyrelsen. Avstängning innebär
att distriktet förlorar rätten att företräda Sverok på regional nivå. För att återfå sin status
som distrikt inom Sverok ska distriktets styrelse eller revisorer kalla till extra årsmöte så
snart som möjligt, dock senast inom två månader. På detta årsmöte ska en ny styrelse väljas.
Förbundstyrelsen prövar efter detta om distriktet ska återfå sin status som distrikt inom Sverok.
RIKSMÖTE
§ 34 Riksmötet är förbundets högsta beslutande organ.
§ 35 Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde
(20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.
§ 36 Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:
1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer
och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till
Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets
avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet,
2. då Riksmötesombudsval förrättats i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan,
3. då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, Riksmötesreservombud,
förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för
medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet.
§ 37 Följande ärenden skall alltid behandlas av ordinarie riksmöte:
1. Mötets öppnande
2. Fastställande av röstlängd
3. Mötets beslutsmässighet
4. Val av mötesordförande och vice mötesordförande
5. Val av mötessekreterare och vice mötessekreterare
6. Val av minst två (2) justerare
7. Val av tre (3) rösträknare
8. Fastställande av dagordning
171 (181)
9. Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
10. Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår
11. Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår
12. Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse
13. Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår
14. Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår
15. Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår
16. Val av förbundsstyrelse
17. Val av valberedning
18. Val av revisorer
19. Fastställande av verksamhetsplan
20. Fastställande av budget
21. Fastställande av avgifter
22. Motioner
23. Övriga frågor
24. Mötets avslutande
§ 38 Varje riksmötesombud eller ersättare för riksmötesombud innehar en (1) röst på riksmöte.
Röstning per post eller per fullmakt är inte tillåten.
§ 39 Inför riksmöte har föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse,
valberedning och revisorer rätt att inkomma med förslag, uttalanden och nomineringar.
§ 40 Föreningsmedlem har i mån av plats närvarorätt på riksmöte.
§ 41 Anställd i förbundet som också är medlem i förbundet har närvarorätt, yttranderätt och rätt
att ställa förslag på Riksmötet
§ 42 Person vald i stadgemässiga val på föregående riksmöte där aktuellt val behandlades har
närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt på riksmöte.
§ 43 Riksmötesombud och ersättare för riksmötesombud har närvaro-, yttrande-, förslags- samt
rösträtt på riksmöte.
§ 44 Nominerad till stadgemässiga val eller person som för talan för viss motion eller fråga har
närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt i berörda frågor på riksmöte.
riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga. Nominering till
stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning skall vara
förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte.
§ 46 Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade till
respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på Riksmötet.
§ 47 Vid omröstning på riksmöte fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i
stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas slumpen.
§ 48 Övriga frågor på riksmöte kräver två tredjedelars (2/3) majoritet för bifall.
172 (181)
EXTRA RIKSMÖTE
§ 49 Extra riksmöte får endast besluta i de frågor som uttryckligen angivits i kallelsen.
§ 50 Om förbundsstyrelsen så beslutar eller om revisorerna eller minst en tiondel (1/10)
av medlemsföreningarna så kräver, skall extra riksmöte utlysas av förbundsstyrelsen eller
revisorer.
§ 51 Extra riksmöte är beslutsmässigt då kallelse och riksmötesmöteshandlingar utgått till
riksmötesombud, riksmötesreservombud, medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter,
revisorer och valberedning senast fyra (4) veckor före mötet, med uppgift om tid och plats för
det extra Riksmötet.
RIKSMÖTESOMBUDSVAL
§ 52 Val av riksmötesombud och riksmötesreservombud benämns i dessa stadgar
riksmötesombudsval.
§ 53 Förbundsstyrelsen ansvarar för att riksmötesombudsval förrättas före ordinarie riksmöte.
Revisor granskar riksmötesombudsvalet.
§ 54 Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud är föreningsmedlem. Valbar är inte
medlem i förbundsstyrelsen, anställd eller revisor i förbundet.
§ 55 Föreningsmedlem har rätt att nominera personer till riksmötesombudsvalet.
Tillräckliga uppgifter om nominerade skall vara medlemsförening tillhanda i god tid innan
riksmötesombudsvalet.
§ 56 Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen till
förbundet senast den 30 juni innevarande år.
§ 57 Varje medlemsförening som har rapporterat medlemsantal föregående eller innevarande
verksamhetsår, får lägga fem (5) röster på fem (5) personer. Bland dessa fem (5) personer får
föreningarna placera ut 8, 5, 3, 2 respektive 1 poäng.
§ 58 Valet förrättas i två (2) valgrupper. Grupperna benämns enhetsgrupp och storleksgrupp.
Samtliga personer som får röster läggs till i enhetsgruppen; de personer som fått 8 poäng läggs
även till storleksgruppen.
§ 59 I storleksgruppen är poängen lika med föreningens medlemsantal. Till grund för
föreningens medlemsantal ligger det till Sverok högsta registrerade föreningsmedlemsantalet
för föregående och innevarande verksamhetsår.
§ 60 Varje valgrupp sorteras inbördes efter röstpoäng, där den person som har störst
sammanräknade röst poäng placeras först. Vid lika röstpoäng får slumpen avgöra placering.
§ 61 Valresultatlistan är en sammanslagning av de två valgrupperna, där varannan person tas
från respektive valgrupp, med start på enhetsgruppen.
§ 62 Om, vid sammanslagningen av de två valgrupperna, den person som ska läggas till i
valresultatlistan redan är med i valresultatlistan, går turen vidare till nästa person i samma
valgrupp.
§ 63 De första etthundraen (101) personerna på valresultatslistan är riksmötesombud,
resterande personer är riksmötesreservombud. Då riksmötesombud inte finns att uppta
i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i ordning efter placering på
valresultatlistan.
§ 64 Riksmötesombud innehar mandat från och med förstkommande ordinarie riksmöte, efter
173 (181)
förrättat riksmötesombudsval, till påföljande ordinarie riksmöte.
FÖRBUNDSSTYRELSEN
§ 65 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets centrala verksamhet.
§ 66 Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholms stad.
§ 67 Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens
verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande
och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet
maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen.
§ 68 Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.
§ 69 Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då samtliga styrelsemedlemmar är skriftligen kallade
minst en (1) vecka före förbundsstyrelsemötet och minst fem (5) av dem är närvarande.
§ 70 Vid omröstning i förbundsstyrelsen fattas beslut med enkel majoritet om inte annat
föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas förbundsordförandens
utslagsröst och om så inte är möjligt slumpen.
§ 71 Förbundsstyrelsen utser förbundets firmatecknare.
REVISORER
§ 72 Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och upprätta
en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut i frågan om
ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas medlemmarna tillhanda
senast den 30 april nästa verksamhetsår.
§ 73 Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga ersättare,
varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera det verksamhetsåret.
Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras mandat sträcker sig till dess
revisionsberättelsen är klar.
§ 74 Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och
som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget
gäller.
VALBEREDNING
§ 75 Valberedningens uppgift är att nominera komplett förbundsstyrelse inklusive förslag på
arvoderingar, komplett valberedning och revisorer jämte personliga ersättare. Nomineringen
skall finnas Riksmötet skriftligen tillhanda.
§ 76 Valberedningen utses av Riksmöte. Riksmötet utser fem till sju (5–7) valberedare.
§ 77 Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.
§ 78 Valberedningen utser inom sig sin ordförande.
STADGEKOMMENTARER
Stadgekommentarer är beslutade tolkningar av stadgar. Riksmöte, förbundsstyrelse och
174 (181)
stadgeändringar kan ändra kommentarerna.
1… Rubrikerna i stadgarna och numreringen (utöver § 1-15) ingår ej i stadgarna, utan är till för
att det ska vara lättare att hitta i dem.
2… Med “anställd” i § 43 och § 56 menas anställd i förbundet som har i sin arbetsbeskrivning att
han eller hon ej är valbar till riksmötesombud.
3… Angående § 6: Sverok anser att jämställdhet och jämlikhet ingår i begreppet demokratiska
principer.
4… Med tillhanda i § 47 menas skriftligen.
5… Med medlem i förbundsstyrelsen i § 56 menas invald i förbundsstyrelsen.
6… Med riksmöteshandling i § 36 skall förstås en handling som bör innehålla kallelse,
dagordning, motioner, förbundets stadgar, riksmötesombudsvalsresultatet samt
praktisk information. Inför ordinarie riksmöte bör riksmöteshandling även innehålla
verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, revisionsberättelse, förslag på verksamhetsplan,
förslag på budget, förslag på avgifter, förslag från valberedningen i stadgemässiga val, lista på
nominerade i stadgemässiga val.
7… Det verksamhetsår som vid tiden för det ordinarie Riksmötet pågår kallas ”nuvarande
verksamhetsår”.
8… Det verksamhetsår som pågick direkt före det nuvarande verksamhetsåret kallas
”föregående verksamhetsår”.
9… Det verksamhetsår som vidtar efter nuvarande verksamhetsår kallas ”nästa verksamhetsår”.
10… Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen ska i fortsättningen offentliggöras
samtidigt med revisionsberättelsen.
11… [RM 121202] Föreningar som i sina stadgar anger att de är medlemmar i Sveriges roll- och
konfliktspelsförbund ska anses vara medlemmar i Sverok. Detta gäller tills dess de har ändrat
sina stadgar så att det framgår att föreningen är medlem i Sverok.
12… [Riksmötet 2008:2] Verksamhetsrevisor ska betraktas som en revisor med ett
specialuppdrag inriktat mot verksamhet till skillnad mot den auktoriserade revisorn som har
till huvuduppgift att granska den ekonomiska redovisningen. Verksamhetsrevisorn ska följa det
som uppfattas som gängse kutym för en revisor och ha insyn i hela förbundets dokumentation
och inre arbete. Medan den auktoriserade revisorn går igenom bokslut, bokföringsunderlag,
ekonomiska rutiner samt medlemsregistret och medlemsantagningen, går verksamhetsrevisorn
igenom protokoll, styrdokument, mötesrutiner, och debattklimat. Det ska förstås så att en
verksamhetsrevisor principiellt är detsamma som en konventionell revisor i allt vad gäller
befogenheter och skyldigheter i en organisation.
13… [Riksmötet 2012] Verksamhetsrevisorerna har i uppdrag att löpande under året granska
förbundets nationella arbete och att förbundet verkar i enlighet med de av Riksmötet beslutade
stadgarna och andra centrala dokument för förbundets verksamhet.
14… [Riksmöte 2013] Avstängning av en föreningsmedlem enligt 26§ innebär att medlemmen
i fråga inte har rätt eller möjlighet att delta i aktiviteter på förbundsnivå. Medlemmen får inte
heller företräda sin förening i ovan nämnda aktiviteter.
15... [Riksmöte 2014] En avstängning av distrikt enligt § 33 innebär även att distriktet förlorar
rätten att använda Sveroks logotyp, få ekonomiskt stöd från Sverok etc.
175 (181)
MÖTESORDLISTA
Här följer en ordlista över ord och begrepp som kan dyka upp i mötessammanhang inom Sverok.
A
Acklamation: Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom att ropa ja i omröstningen när
ordförande frågar om beslutet ska godkännas (bifallas) eller avslås.
Adjungera: Att låta utomstående personer vara närvarande på mötet. Mötet röstar om
adjungeringen, och om de utomstående ska få yttra sig och/eller lägga förslag under mötets gång.
Absolut majoritet: Mer än hälften av de möjliga rösterna i en omröstning.
Ajournera: Att skjuta upp ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas av mötet
till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka, etc. När mötet fortsätter är det formellt samma möte
som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena.
Att-sats: En mening som utgör själva beslutsförslaget i ett yrkande eller en motion, dvs det som
förslaget handlar om. Meningen börjar med t ex “vi föreslår att...”, och är det mötet röstar om sedan.
Avslag: Att neka ett förslag i en omröstning, dvs att inte godkänna förslaget.
B
Beslutsmässig: När villkoren för att ett möte är beslutsmässigt är uppfyllda, kan beslut som tas på
mötet räknas som gällande. Villkoren har ofta med antal deltagare att göra, eller att kallelsen gått ut i
tid.
Besvarad: En motion anses besvarad om kraven som ställs i förslaget redan är uppfyllda.
Bifall: Att godkänna ett förslag vid omröstning, dvs förslaget “går igenom”.
Bordläggning: Att skjuta upp en fråga till ett senare möte.
D
Dagordning: Lista över vilka punkter som ska tas upp på mötet. Ibland kallas dagordning också för
föredragningslista.
Demokratifrämjare: Demokratifrämjaren har till uppgift att se till att mötet sker på ett sådant sätt
så att alla har en möjlighet att känna sig trygga, exempelvis genom att säga ifrån om personangrepp
används. Demokratifrämjaren har också ansvaret att se till att ombuden hänger med i mötet och
förstår vad som sker. Demokratifrämjaren har rätt att bryta talarlistan för att göra sakupplysningar
eller uppmaningar till mötet.
E
Enkel majoritet: Mer än hälften av de lagda rösterna i en omröstning.
Enhälligt: När alla på mötet röstar likadant.
176 (181)
F
Firmatecknare: Person som har rätt att teckna avtal eller göra utbetalningar i föreningens namn.
Friformsdebatt: På Riksmötet har vi på lördagen en friformsdebatt. Under friformsdebatten hålls
öppna gruppdiskussioner i mötets centrala frågor under ledning av särskilda moderatorer. Under
mötet kommer det förklaras hur denna går till.
Förslagsrätt: Rätt att komma med förslag till Riksmötet. Kallas även yrkanderätt.
Förtroendevalda: De som röstats fram till styrelsen, valberedningen samt revisorer.
J
Justera/Justerare: Kontrollera att mötesprotokollet stämmer med vad som verkligen beslutades
på mötet. Ett protokoll är giltigt först när det justerats. Justering görs av de personer som väljs till
justerare på Riksmötet under fredagen. Det enda du behöver göra är att vara uppmärksam under
mötet och gärna anteckna vad vi beslutar, sen stanna lite längre på söndag för att läsa igenom
protokollet.
Jämkning: När två eller fler förslag slås ihop till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste
godkännas av de som lagt förslagen. Används oftast när två förslag är väldigt lika varandra eller om
en av de som lagt ett förslag tycker att någon annans förslag säger det som hen ville, fast bättre.
K
Kallelse: Meddelande till medlemmarna om tid och plats för möte. Kallelsen ska gå till
medlemmarna personligen, dvs medlemmarna ska inte behöva leta upp information om mötet utan
ska få det via t ex mail, brev eller sms med länk till mer info.
Konsensus: När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga.
Kontrapropositionsvotering: En omröstning som görs för att få fram ett motförslag till
huvudförslaget i den ursprungliga frågan. Två av förslagen ställs mot varandra åt gången tills ett
enda förslag är kvar, ungefär som i en turnering där man har kvartsfinal, semifinal och final. Det
förslag som vinner ställs mot huvudförslaget. Propositionssordningen föreslås av mötesordförande
och beslutas av mötet.
L
Lägga något till handlingarna: Innebär att frågan skrivs med i protokollet utan att vidare diskussion
eller beslut tas i frågan. Ofta är det rapporter så som verksamhetsberättelse och ekonomisk
berättelse som endast läggs till handlingarna.
M
Mandatperiod: Tidsperiod som förtroendevald. Alla förtroendeval på Riksmötet har alltid en
mandatperiod på ett år.
Motion: Förslag som skickats till Riksmötet av medlem, förening, styrelse, valberedning eller
revisorer. Motioner är förslag som skickas in innan motionsstopp. Förslag som tas upp efter
motionsstopp kommer behandlas som övriga frågor.
177 (181)
Motionsstopp: Alla motioner som ska vara med i handlingarna och inte räknas som övriga frågor
måste vara inskickade senast sex veckor före Riksmötet.
N
Nominering: Ett förslag på personer. Används två gånger i samband med Riksmötet. Dels nomineras
personer till ombudsvalet och dels nomineras personer till förtroendeval.
Närvarorätt: De personer som får vara på Riksmötet är de som har närvarorätt.
O
Ombud: Ombuden är de som har rösträtt på Riksmötet, och alltså de som får rösta.
Omröstning: Omröstning kan vara öppen, genom t ex lappuppräckning, eller sluten, t ex med hjälp
av VoteIT. Sluten omröstning används alltid i förtroendevalet men kan begäras av ombud i alla
frågor.
Ordningsfråga: Fråga som handlar om hur mötet genomförs rent praktiskt. En ordningsfråga går
före talarna i talarlistan. Vi har aldrig debatt i ordningsfrågor utan går alltid direkt till beslut.
P
Paragraf: Man brukar dela in t ex stadgarna i paragrafer, dvs olika textstycken som behandlar en
sak var. Paragrafer numreras och paragraftecknet skrivs som §, vilket gör att man ofta hänvisar till
stycken i texten som ”paragraf 5”, vilket då är skrivet som §5.
Plenum: Diskussion i plenum betyder att alla mötesdeltagare med rösträtt samlas i samma rum för
att diskutera.
Presidium: De som leder ett större möte. Består av mötesordförande, vice mötesordförande,
mötessekreterare, vice mötessekreterare/VoteIT-ordförande samt demokratifrämjare. Alla dessa
roller förklaras ingående under punkt 4, Val av mötesfunktionärer.
Proposition: I Sverok kallar vi allt motion, oavsett vem som lägger fram den till mötet. I andra delar
av civilsamhället används det som ett annat ord för motioner som kommer från styrelsen.
Propositionsordning: Den ordning som yrkanden kommer att tas upp i omröstningen. Ordningen
föreslås av ordföranden och beslutas av mötet.
Protokoll: Det dokument som sekreteraren skriver som visar vilka beslut vi fattat under Riksmötet.
R
Replik: Används endast som kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från någon i
plenum. Replik går före i talarlistan, men får bara bemöta påhoppet och inte innehålla argument för
någon fråga som mötet beslutar i.
178 (181)
Reservation: Ombud som anser att ett beslut kan leda till juridiska konsekvenser har rätt att
reservera sig mot beslutet. För mer information om reservationer, se mötesordningen.
Revision/Revisor: Granskningen som revisorn gör av styrelsens arbete under året. Granskningen
omfattar både ekonomi och verksamhet. Revisorn rekommenderar sedan årsmötet att ge styrelsen
ansvarsfrihet eller ej, beroende på hur styrelsen skött sitt uppdrag. Revisorn väljs av årsmötet.
Riksmötet: Riksmötet är Sveroks årsmöte, dvs det stora, årliga möte som bestämmer vad Sverok ska
göra, vad pengarna ska gå till och vem som ska sitta i styrelsen, bland annat.
Röstlängd: Lista över de som har rösträtt på ett årsmöte, dvs de som får delta i omröstningar.
Rösträknare: De personer som utses vid ett möte för att räkna röster när votering är begärd.
Rösträtt: Rätt att rösta i omröstningar.
S
Sakupplysning: Fakta som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmöte, som kan underlätta
diskussion i en viss fråga. En sakupplysning går före i talarlistan. En sakupplysning får aldrig vara
argumenterande, utan bara presentation av fakta.
Stadgar: Föreningens, distriktets eller förbundets regler. Det är bara årsmötet som kan ändra i
stadgarna.
Streck i debatten: En ordningsfråga som kan användas om en anser att det pratats nog i en fråga.
Ordföranden frågar då mötet om mötet kan godkänna streck i debatten. Om mötet säger ja till
detta, avslutas debatten efter att alla som så önskar satt upp sig på talarlistan och framfört sin åsikt.
Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan eller tala i
frågan. Detta används dock inte på Sveroks Riksmöte där vi istället har tidssatta debatter som röstas
om gemensamt på lördag i samband med lunch.
Sluten omröstning/votering: Alla omröstningar sker öppet så att alla kan se hur det röstas, om inte
sluten votering begärs. Då genomförs röstningen i VoteIT.
T
Talarlista: Lista över de som vill tala i en viss fråga under ett möte. Talarlistan följs uppifrån och ned,
så att ingen missas. Vi använder också första- och andra talarlista vilket innebär att den som inte sagt
något under en punkt har företräde över de som redan sagt något. För att sätta upp dig på talarlistan
räcker du upp din nummerlapp och inväntar en bekräftande nick från presidiet eller använder VoteIT.
Talarlistan är alltid synlig på en skärm längst fram i salen.
V
Verksamhetsplan: Plan för vad Sverok ska göra under det närmaste året. Den ska vara ett steg i att
uppfylla strategin.
179 (181)
Verksamhetsberättelse: Redogörelse från styrelsen över vad som gjorts och vad som hänt under
förra året.
VoteIT: Det digitala mötessystem som används under hela Riksmötet. Instruktioner finns i början av
möteshandlingarna och du kan alltid fråga mötesfunktionärer om hjälp om du får problem.
Votering: Räkning av rösterna i en omröstning. Vem som helst kan begära votering på ett möte,
om man t ex tycker att det är oklart vilket alternativ som vann. Då görs omröstningen om och
rösträknarna räknar ett exakt resultat. Om votering begärs igen efter detta så sker en sluten
omröstning.
VU: VU är en förkortning för Verkställande Utskott. VU består av förbundsordförande, vice
förbundsordförande samt förbundssekreterare.
Y
Yrkande: Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte. Alla yrkanden du vill lägga skriver
du in i VoteIT.
Yttranderätt: Rätten att prata på ett möte, dvs delta i diskussionerna och prata i plenum.
Yrkandestopp: Efter yrkandestopp får inga fler yrkanden eller jämkningar lämnas in. Enligt förslaget
till beslut så ligger yrkandestoppet under Riksmötet på lördagen 13.00.
Ö
Övrig fråga: En övrig fråga är en motion som skickas in efter motionsstoppet, exempelvis under
Riksmötet. För att en övrig fråga ska bifallas måste två tredjedelar av mötet rösta för bifall.
180 (181)
KÄNNER DU DIG ORÄTTVIST BEHANDLAD?
Känner du dig orättvist behandlad, trakasserad, mobbad eller utsatt för kränkande beteende?
Sverok jobbar aktivt för att vara ett förbund där en känner sig välkommen oavsett bakgrund eller
erfarenhet. Vi vill att alla ska ha det bra och trivas på Riksmötet. Alla ska kunna känna sig trygga och
veta vad som gäller ifall att en känner sig utsatt för negativt beteende.
Om du känner att du själv eller någon annan behandlas orättvist, trakasseras, mobbas eller utsätts
för kränkande beteende nu under Riksmötet kan du följa nedanstående lista för att få hjälp. Det
spelar inte någon roll om den som utförde kränkningarna eller liknande gjorde det med avsikt eller
inte – om du upplever dig utsatt för kränkande behandling är det definitivt något som behöver redas
ut. Det är inte din uppgift att ha förslag på lösningar, dessa hittar vi tillsammans.
1. Kontakta en trivselvärd som du känner förtroende för, denne kommer i sin tur att ta det
vidare till likabehandlingsansvarig och Riksmötesansvarig.
2. Om du inte känner förtroende för funktionär/trivselvärd eller om de är en del av
problemet, kan du vända dig direkt till likabehandlingsansvarig: Linnea Risinger 073-592 29 91
eller Riksmötesansvarig, som du når via Sveroks växel på 013-14 06 00.
3. Om likabehandlingsansvarig eller Riksmötesansvarig är en del av problemet, eller om du
inte känner förtroende för dessa, kan du vända dig till förbundsordförande Alexander
Hallberg 076-629 29 99.
4. Känner du att situationen inte hanteras tillräckligt inom Sverok eller om du vill ha en
utomstående part som är helt neutral så går det naturligtvis utmärkt. Du kan till exempel
vända dig till en av Sveriges antidiskrimineringsbyråer. De erbjuder kostnadsfritt råd och stöd
och finns i många olika städer. Adresserna hittar du här: http://www.adbsverige.se
Hjälpen du kommer få beror på vilken typ av ärende det gäller. Ibland räcker det med en dialog,
ibland kan det behövas stöd med att göra en polisanmälan. Ibland behövs professionell hjälp från
externa parter. I vilket fall kommer du att bli tagen på allvar och Sverok kommer att göra sitt yttersta
för att ge dig det stöd du behöver.
Sverok tar hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna (funktionsnedsättning, kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder) som specificeras i diskrimineringslagen.
Diskriminering kan dock ske utifrån en mängd andra tänkbara faktorer, varför vi inte begränsar oss
till grunderna som anges i lagen utan vill uppmuntra alla att vända sig till oss så snart en känner sig
utsatt på något sätt.
181 (181)
KÖP DIN RESA MED SJ PÅ
SVEROK.SE/MEDLEMSERBJUDANDE
Riksmötet samlar varje år 101 ombud och
är förbundets högsta beslutande organ.
en plats där du kan lära dig mer om Sverok
och spelhobbyn.
Tillsammans beslutar Sveriges spelhobbyfantaster om Sveroks och spelhobbyns
framtid. Riksmötet handlar mycket om
beslut, men det är inte allt! Riksmötet är
Det är också ett tillfälle att träffa andra,
dela erfarenheter och spela spel!
013-14 06 00
[email protected]
STORT TACK TILL
Välkommen till Riksmötet!
WWW.SVEROK.SE
FACEBOOK.COM/SVEROK
TWITTER.COM/SVEROK
YOUTUBE.COM/SVEROK

Riksmöteshandlingar 2016

Transcription

Similar documents

Möte 2015-05-17

KULTUR NATTEN KARLSTAD

2014-02-09

Släpp loss din Kropp Riksmötet i Stockholm 2012

NORMER, ATTITYDER, BETEENDEN SVEROK

JJR-Dagordning-140124 - Förbundet Ju