Somalisk grammatik för modersmålstalare - GUL

Transcription

GÖTEBORGS UNIVERSITET
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
BOX 200 • 405 30 GÖTEBORG
KONTRASTIV
SOMALISK
GRAMMATIK
FÖR MODERSMÅLSTALARE
Morgan Nilsson
Uppdaterad
16 november 2016
Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara
ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt!
Kontakta mig gärna med ev. synpunkter.
[email protected]
Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016
Grammatik
Naxwe
Ett språks grammatiken är den del av språket som styr hur ljud sätts
samman till ord, hur orden böjs och hur de sätts sammans till meningar.
I sitt modersmål använder man omedvetet dessa regler och man behöver
sällan tänka på grammatiken när man talar. När man skriver kan det
vara lite annorlunda. Då kan det hända att man ibland känner sig ganska
osäker på hur en vissmening bäst borde forumleras.
Det är alltså bra att utforska och lära sig att förstå det grammatiska
system som råder i det språk som man redan kan som sitt modersmål.
När man förstår strukturerna i språket är det ofta lättare att välja det
bästa sättet att uttrycka sig på för att budskapet ska bli klart och tydligt.
Med hjälp av de mönster som man upptäcker i sitt modersmål kan man
sedan också lättare upptäcka och lära sig liknande mönster i andra språk
som man vill studera.
Man kan säga att det viktigaste är att öka sin grammatiska medvetenhet om
hur språk fungerar, snarare än att plugga in grammatiska regler som
man hittar i olika grammatikböcker. Kort sagt är det viktigare att förstå
strukturerna än att memorera relgerna.
Grammatiken – en samling normer
Ett språks grammatikbeskrivning innehåller instruktioner för hur det vi
säger eller skriver skall utformas för att språket ska fungera på bästa sätt.
Man skulle kunna jämför grammatiken med en användarhandbok eller
en bruksanvisning, med reglerna i ett spel eller rent av med lagarna i ett
land. En skillnad är dock att grammatiken inte är lika statisk som lagar
brukar vara. Snarare utgörs grammatiken av normer och förväntningar
på språket. Dessa normer formas egentligen gemensamt av de
människor som talar ett visst språk.
1
För att kommunikationen skall flyta på utan störande moment bör man
använda språket så att de andra som talar samma språk inte stör sig på
hur man uttrycker sig. Naturligtvis kan man uttrycka sig på lite olika
sätt, både när man talar och skriver, och det fungerar i de flesta fall
ganska bra ändå. Men om man vill vara säker på att inte bli missförstådd
när man kommunicerar bör man vanligtvis hålla sig inom vissa
accepterade och beprövade ramar. Man vill ju att den som man
kommunicerar med skall ägna all sin uppmärksamhet åt innehållet i det
man säger eller skriver, och inte distraheras av hur man formulerar sig.
Man skulle kunna jämföra språket vid olika former av klädsel. Det gäller
att anpassa både sitt språk och sin klädsel till medmänniskornas
förväntningar i olika situationer för att de ska ägna hela sin
uppmärksamhet åt personen kompetens och det personen vill säga. Om
kläderna eller språket är alltför annorlunda kommer åhörarna att bli
distraherade. Ju viktigare budskap är som man vill framföra, desto
viktigare är det också att man är mycket medveten om hur man ska
formulera sig för att nå fram.
Spraket – liknar ett bygge
Ett språk har alltså en bestämd struktur, en grammatik, vilket betyder att
de meningar man producerar följer vissa bestämda mönster. Man skulle
kunna jämföra en text med ett hus. För att bygga ett hus behövs

MATERIAL:
virke, mursten, taktegel, fönster, dörrar, skruvar,
spikar, lim, färg, rör, lister, ledningar, ventiler…
 ANVISNINGAR: ritning, instruktioner…
För att konstruera en mening behöver man på liknande sätt


MATERIAL:
ANVISNINGAR:
ord
grammatik
erayo
naxwe
2
Orden motsvarar byggmaterialet, och precis som det finns många olika
typer av byggmaterial för olika syften så finns det olika typer av ord för
olika syften. Dessa olika typer av ord kallas för
HADALKA),
ORDKLASSER (QAYBAHA
t.ex. substantiv (magacyo), adjektiv (sifooyin), verb (falal) och
pronomen (magacuyaallo).
En mening – liknar en scen i en film
Det innehåll som man beskriver med hjälp av en mening kan man
jämföra med en scen i en film eller en teaterpjäs. Man kan t.ex. beskriva




en situation som råder, t.ex. ett pågående gräl,
en händelse som inträffar, t.ex. att det börjar åska,
en person som har en aktiv roll, t.ex. någon som börjar skjuta,
en person som blir utsatt för denna handling, t.ex. någon som blir
skjuten,
 föremål som används som rekvisita, t.ex. en pistol,
 en miljö där det hela inträffar, t.ex. en uteservering,
 en tidpunkt då det inträffar, t.ex. på eftermiddagen.
En mening som återger en sådan scen skulle kunna lyda på följande sätt:
Just som det började åska i eftermiddags utspelade sig ett gräl på en uteservering
och en turist började skjuta med en pistol mot de övriga gästerna i sällskapet.
Grammatikens delar
För att på heltäckande sätt beskriva hur en mening konstrueras behövs
många olika typer av relger och de brukar föras samman till olika större
grupper beroende på vad reglerna handlar om.
 LJUDLÄRA
 FORMLÄRA
 SATSLÄRA
FONETIK & FONOLOGI
MORFOLOGI
SYNTAX
CODAYNTA
SARFAHA
WEERAYNTA
3
Ljudläran eller fonetiken och fonologin (codaynta) handlar om hur
ljuden i ett visst språk uttalas och sätts samman till ord.
Formläran eller morfologin (sarfaha) handlar om hur orden börjs med
olika ändelser och om hur man bildar mera komplexa ord av enklare ord
med hjälp av olika ändelser eller genom att sätta samman två olika ord
till ett nytt ord.
Satsläran eller syntax (weeraynta) handlar till sist om hur man sätter
samman orden till meningar och texter.
I den här genomgången av somaliskans grammatik ska vi börja med
satsläran
(syntaxen,
weeraynta)
och
undersöka
hur
meningar
konstrueras för att sedan fortsätta till de mindre delarna, först orden och
till sist ljuden.
Syntax
Weeraynta
Syntaxen (weeraynta) handlar alltså om hur man bygger upp en text
(qoraal) av ord (erayo). En text består i första hand av kortare avsnitt
som kallas meningar (hawraaro). Många meningar är ganska långa och i
så fall består de som regel av flera kortare delar som uttrycker olika
enkla händelser, medan meningen som helhet besrkiver flera enkla
händelser i något slags förhållande till varandra.
Följande rad utgör en mening som innehåller två enkla händelser.
Hon somnade mitt i filmen och då åt jag upp hennes tårtbit.
Men hade även kunna skriva samma sak som två meningar med en
enkel händelse i varje mening, men då blir det inte riktigt lika tydligt att
det finns ett visst orsaksförhållande mellan händelserna.
Hon somnade mitt i filmen. Då åt jag upp hennes tårtbit.
4
Vi ska börja med att undersöka den allra enklaste typen av meningar
som bara innehåller en enda enkel händelse eller situation. En sådan
mycket enkel mening kallas även för en sats (weer).
Enkla satser
Weero fudud
En enkel sats (weer fudud) beskriver alltså en handling, en händelse
eller en situation, t.ex.




Jag lagar mat.
Bilarna krockade.
Katten sov.
Jag var trött.
Satsdelar
(handling)
(händelse)
(tillstånd)
(tillstånd)
Qaybaha weerta
Vi jämförde nyss en mening eller sats med en scen i en film eller en
teaterpjäs. Då såg vi att det i en sådan scen finns ett antal olika tänkbara
beståndsdelar eller ingredienser. På precis samma sätt är det med en
sats. Även satsen har ett antal vanliga ingredienser. De två allra
viktigaste är subjektet och predikatet. I stort sett alla svenska och
somaliska satser innehåller ett subjekt och ett predikat.
Subjekt & Predikat Yeele & Khabar
En satsdel representerar alltå en betydelsemässig roll i satsen, ungefär på
samma sätt som olika teaterroller och olika föremål som utgör rekvisita.
De två allra mest grundläggande satsdelarna är
 subjekt / yeele (Y)
 predikat / khabar (K)
5
Barnen cyklar. Hon arbetade. Vaktmästaren gräver. Katten spinner. Jag
skrattar. Chefen ropar. Stenen sjunker. Snön föll. Vattnet rinner. Åskan
mullrade. Stolen välter. Golvet lutar. Skon klämmer. Det svider. Soporna
stinker. De sover. Befolkningen lider. Vi väntade. Resultatet imponerade.
Priserna varierar. Alla pluggar.
Svenskan har en bunden ordföljd. Ett påstående brukar börja med
subjektet som följs av predikatet. Ordens ordningsföljd antyder alltså
vilken satsdel de utgör, men en viss variation är ändå möjlig, i synnerhet
i lite längre satser. Det kommer vi att upptäcka lite längre fram.
Svenskan använder också ordföljden för att bilda ja/nej-frågor. Sådana
frågor börjar med predikatet som sedan följs av subjektet.
Sover du? Väntade ni? Lutar golvet?
Bland världens språk är detta faktiskt inte så vanligt att uttrycka frågor
genom att byta ordföljd!
Även i somaliskan innehåller en enkel sats (weer fudud) vanligtvis ett
subjekt (yeele) och ett predikat (khabar). Men i somaliskan innehåller
en enkel sats även något som kallas för satsmarkör (qurub weereed).
Den enklaste typen av somalisk sats består alltså av
 satsmarkör / qurub weereed (Q)
 subjekt / yeele (Y)
 predikat / khabar (K)
Waa
Q
Waa
Q
uu kacayaa.
Y
K
aan kacayaa.
Y
K
Ofta drar man samman satmarkören (qurub weereed) och subjektet till
ett ord, men när man vill analysera satsdelarna i somaliska satser måste
6
man alltid dela upp sådana sammandragna ord i de olika ingående
delarna.
Wuu kacayaa
=
Waa uu kacayaa.
Q
Y
K
Ordet wuu kan man inte analysera eftersom det samtidigt hör till två
olika satsdelar.
Tva subjekt i somaliskan
På svenska kan subjektet uttryckas antingen med ett substantiv eller med
ett pronomen.
Ali skrattar.
Han skrattar.
På somaliska är det annorlunda. I vanliga påståenden måste subjektet
vanligtvis uttryckas med ett pronomen, men förutom pronomenet kan
subjektet också uttryckas med ett substantiv. Trots det ska pronomenet
normalt sett ändå finnas med.
Waa uu qoslayaa.
Cali waa uu qoslayaa.
I enkla somaliska satser finns det alltså väldigt ofta två ord för subjektet,
dels ett substantiv (magac), dels ett pronomen (magacuyaal).
Xasan waa uu kacayaa.
Y
Q
Y
K
De pronomen som används som subjekt i svenskan och somaliskan är
följande:
jag
aan
du
aad
han / den / det
uu
hon / den / det
ay
man
la
7
vi
aan / aannu / aynu
ni
aad / aydin
de
ay
En annan viktig detalj som man bör lägga märke till är att substantiv i
bestämd form byter ändelsen -a mot ändelsen -u när de fungerar som
subjekt.
Wiilku waa uu kacayaa.
Här kan man påpeka att även svenskan ofta har denna typ av dubbelt
subjekt, både substantiv och pronomen, i alla fall i vardagligt talspråk,
t.ex. Pojken han håller på att stiga upp. Men detta anses på svenska inte
vara korrekt i skrivet språk.
I somaliskan kan man faktiskt också ha två olika pronomen som subjekt i
en och samma sats. Dels har man då
ETT LÄNGRE
pronomen som
egentligen fungerar precis som ett substantiv, dels har man
ETT KORT
obligatoriskt subjektspronomen, t.ex.
Isagu waa uu kacayaa.
Anigu waa aan kacayaa.
Observera att de långa pronomenen får subjektsändelsen -u, precis som
substantiven.
De olika pronomenens långa och korta form.
aniga
aan
|
annaga
aan / aannu
adiga
aad
|
innaga
aynu
isaga
uu
|
idinka
aad / aydin
iyada
ay
|
iyaga
ay
Objekt
 objekt
Layeele
layeele (L)
8
Objektet är den satsdel som anger den person eller den sak som blir
utsatt för den handling eller situation som beskrivs i satsen.
Vi åt fisk. Jag köper glass. Träffade du Olle?
Många predikatsverb både i svenskan och i somaliskan vill väldigt gärna
ha ett objekt (layeele). I somaliskan händer det då ganska ofta att man
byter ut satsmarkören waa mot waxa/waxaa. Waxa/waxaa är en speciell
typ av satsmarkör som även kallas fokusmarkör (qurub diiradeed). Den
har till uppgift att informera om att det kommer en särskilt viktig satsdel
efter predikatet.
Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax.
Y
Q
Y
F
L
Waxa aan arkay libaax.
Q
Y
K
L
Även satsmarkören waxa/waxaa dras ofta ihop med subjektspronomenet
i satsen, t.ex.
Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax. = Wiilku wuxuu cunayaa tufaax.
Waxa aan arkay libaax. = Waxaan arkay libaax.
Precis som med satser som innehåller sammandragningar med waa så
kan
man
inte
analysera
satsdelarna
i
satser
som
innehåller
sammandragningar med waxaa utan att dela upp de sammandragna
orden i deras beståndsdelar.
Observera också särskilt att när man drar samman waxa(a) + uu
påverkas även den första vokalen i waxa(a) så att man får wuxuu.
Adverbial
 adverbial
Falkaab
falkaab (F)
9
Den sista av de mest grundläggande satsdelarna är adverbialet. Denna
satsdel har till uppgift att uttrycka olika typer av omständigheter kring
händelsen eller situationen som beskrivs i satsen. Det handlar ofta om tid
(waqti), plats (meel) eller det sätt (si’) som handlingen utförs på, men
ibland kan det röra sig om andra kategorier, som t.ex. verktyg (qalab),
sällskap, orsak (sabab), syfte (hadaf).
Hon somnade nyss. Hon somnade på soffan. Han somnade snabbt. Han
somnade utan problem. De träffade farmor i går. De träffade farmor på
Gotland. De träffade farmor i måndags. Hon slog i spiken med en
hammare. Vi pratade med honom. De träffade farmor av en slump. De
pluggar för provet.
Man kan också har flera adverbial i samma sats.
Hon pluggade med Stefan i går för provet.
Som man kan se är det på svenska ofta en preposition (horyaale/
meeleeye), t.ex. på, utan, i, med, av, för, och ett substantiv som
tillsammans fungerar som adverbial, men ibland är det ett adjektiv med
ändelsen -t. Sådana former kallas för adverb i svensk grammatik, men i
den somaliska grammatiken finns det inte några adverb. I stället är det
nästan alltid substantiv som i somaliskan används som adverbial. Precis
som i svenskan åtföljs de oftast av en preposition, men i somaliskan står
den inte framför substantivet, utan framför verbet. Därför räknas
prepositionen i somaliskan som en del av predikatet. Dessutom finns det
i somaliskan bara fyra prepositioner, nämligen u, ku, ka, la.
Caasho waxa ay u socotaa dugsiga.
Si fiican baa ay u barteen casharka.
10
I några få fall förekommer det i somaliskan adverbial utan någon
preposition. Man kan då pröva att ställa en fråga. Om man på så sätt kan
bedöma att det handlar om tid (goorma?) eller plats (xaggee?) bör man
räkna substantivet som adverbial, t.ex.
Dadku Jimcaha ma shaqeeyaan.
Precis som vid objektet används ofta waxa(a) för att peka på ett
adverbial som kommer efter predikatet.
Gabartu waxaa ay ku nooshahay Beledweyne.
Maalin walba iyadu waxa ay aadaa dugsiga.
Faadumo waxa ay aaddaa dugsiga.
Satsdelar
Qaybaha weerta
Detta är alltså de viktigaste satsdelarna i en somalisk sats. Satsdelar kan
man bar diskutera när orden ingår i en sats.





Subjekt
Satsmarkör
Predikat
Objekt
Adverbial
(Y)
(Q)
(K)
(L)
(F)
Yeele
Qurub weereed
Khabar
Layeele
Falkaab
Man kan aldrig tala om satsdelar när man bara har enstaka ord som ite
ingår i något sammanhang. Om man i stället vill diskutera enstaka
lösryckta ord talar man gärna om ordklasser.
Ordklasser
Qaybaha hadalka
11
I exemplen ovan har vi redan stött på termerna substantiv (magac) och
pronomen (magacuyaal). Dessa båda termer syftar på två viktiga
ordklasser (qaybaha hadalka). Ordklasserna är grupper av ord som har
likadana egenskaper.
Man brukar visa på detta genom att se på följande tre egenskaper hos ett
visst ord:
 ordets betydelse
 ordets böjning
 ordets använding i en sats
12
Fem mycket frekventa ordklasser har vi redan träffat på. De är





substantiv
pronomen
partiklar
prepositioner
verb
Substantiv
magacyo
magacuyaallo
qurubyo
horyaalayaal
falal
(m)
(my)
(q)
(h)
(f)
Magacyo
BETYDELSE: personer, djur, saker, platser, tankar, idéer…
BÖJNING: alla substantiv kan böjas i bestämd form, t.ex.
kab, kabta; guri, guriga
ofta plural, t.ex.
kab, kabo; guri, guryo
Namn är också substantiv även om de väldigt sällan används i
bestämd form eller i plural, t.ex.
Maryan, Yuusuf, Soomaaliya, Jubba, Afrika, Volvo, Samsung.
ANVÄNDING: vanligen som subjekt, objekt eller adverbial.
Pronomen
Magacuyaallo
BETYDELSE: pronomen har ingen konstant betydelse, utan betydelsen är
helt beroende av sammanhanget där ordet används; pronomen syftar på
en person eller ett föremål som redan nämnts tidgare i texten eller
samtalet; anledningen är att man vill undvika att upprepa samma
substantiv flera gånger i rad.
BÖJNING: aan, aad, uu, ay, la, aannu, aynu, aydin (bara som subjekt –
subjektspronomen – magacuyaallo yeele);
i, ku, na, ina, idin (bara som objekt – objektspronomen – magacuyaallo
layeele);
13
kan, tan, kuwan, kaas, taas, kuwaas, maxay?, ayo?, yaa?, kuma?, tuma?,
immisa? (i alla olika funktioner).
ANVÄNDING: Några former används bara som subjekt, mendan andra
används som objekt eller ibland som adverbial. Några kan avänds i
samtliga funktioner.
Verb
Falal
BETYDELSE: handling, händelse, situation.
BÖJNING: många olika former, bl.a. olika tidsformer, t.ex.
cunayaa, cunay, cuni doonaa,
olika personer, t.ex.
(aniga, isaga) cunayaa, (adiga, iyada) cunaysaa,
(annaga, innaga) cunaynaa, (idinka) cunaysaan, (iyaga) cunayaan.
ANVÄNDING: som predikat.
Prepositioner
Horyaalayaal
Det finns bara fyra somaliska prepositioner: u, ku, ka, la.
BETYDELSE: en rumslig eller abstrakt relation mellan två andra ord.
BÖJNING: de böjs inte.
ANVÄNDING: de placeras framför verb eller adjektiv och uttrycker den
relation som verbet eller adjektivet har till ett substantiv.
14
Satsmarkorer
Qurub weereedyada
I somaliskan finns ett antal små ord i ordklasen partiklar (qurubyo) som
används för att säga något om satsens struktur. Dessa småord brukar
kallas satsmarkörer (qurub weereedyo)
Några av satsmarkörerna anger vilken
TYP AV SATS
det är frågan om,
medan några andra satsmarkörer anger var i satsen FOKUS ligger.
Satstypsmarkörer (qurub weernooceed, noocweereed, weersooceed ?)
är waa, ma, ma, sow, ha, ha, yaa, show.
Det finns faktiskt två olika ma, ett nekande och ett frågande, liksom två
olika ha, ett avrådande eller förbjudnade och ett uppmanande eller
önskande. Mera om detta kommer lite längre ner.
Fokusmarkörer (qurub diiradeedyo)
är bara de tre orden baa, ayaa, waxa/waxaa.
Samtliga dessa satsmarkörer förekommer bara i enkla satser eller i
huvudsatser. De förekommer inte i bisatser. Mer om detta kommer
längre ner när bisatserna diskuteras.
Fokusmarkorer
Qurub diiradeed
Somaliskan har tre små ord (baa, ayaa, waxa/waxaa) som används för att
fokusera eller framhäva ett subjekt, objekt eller adverbial, dvs. någon
av de tre satsdelar som brukar uttryckas med hjälp av substantiv.
Fokusmarkörerna används bara i påståenden och i frågor. I andra typer
av satser förekommer inte fokusmarkörer.
Precis som alla andra satsmarkörer så kan fokusmarkörerna inte
förekomma i bisatser.
15
De båda fokusmarkörerna baa / ayaa är helt synonyma och alltså
utbytbara mot varandra. De används för att fokusera en satsdel som
finns före predikatet i satsen. Fokusmarkören placeras direkt efter den
fokuserade satsdelen.
Caasho baa qortay buug.
Caasho buuggan baa ay qortay.
Fokusmarkören waxaa används för att fokusera en satsdel som finns
efter predikatsverbet i satsen. Själva fokusmarkören placeras dock före
predikatsverbet.
Buuggii waxaa qortay Caasho.
Caasho waxaa ay qortay buug.
Vanligtvis finns det bara en fokusmarkör i en sats, men ibland kan det
förekomma två fokusmarkörer tillsammans i samma sats, i synnerhet i
skrivet språk.
Buuggan baa waxaa qortay Caasho.
16
Fokuserat subjekt
Som framgår i exemplen ovan kan man även sätta subjektet i fokus. Ett
fokuserat subjekt kan stå både före och efter predikatsverbet. När
subjektet är fokuserat inträffar fyra viktiga saker:
1) Satsen innehåller inte något kort subjektspronomen.
2) Subjektet får inte subjektsändelsen –u eller –i.
3) Verbet står i kort form (qaabka kooban). Framför allt slutar då
presens på –a i stället för –aa.
4) Negationen aan måste användas i stället för ma.
Vanligt subjekt utan fokus:
Ardaygu waa uu qorayaa.
Anigu waa aan qoslayaa.
Xuseen ma uu tegin.
Fokuserat subjekt:
Ardayga baa qoraya.
Ardayga ayaa qoraya.
Aniga baa qoslaya.
Aniga ayaa qoslaya.
Xuseen baa aan tegin.
Fokusmarkören kan även dras samman med det fokuserade substantivet
om substantivet slutar med en vokal.
Ardaygaa qoraya. = Ardayga baa qoraya.
Anigaa qoslaya. = Aniga baa qoslaya.
17
Det är alltså väldigt stor skillnad mellan satser med fokuserat objekt och
fokuserat subjekt.
Om objektet är fokuserat händer ingenting speciellt. Det är då en helt
vanlig sats som innehållet med subjektsändelse på substantiv, ett kort
subjektspronomen och en helt vanlig verbform.
Fokuserat objekt: Buuggan baa
ay qortay macallimaddaydu.
Fokuserat subjekt: Buuggan waxaa Ø qortay macallimaddayda.
18
Satstypsmarkorer
Satstypsmarkörerna hör nära ihop med verbet i satsens predikat. I
nedanstående tabell finns en översikt över alla olika satstypsmarkörer i
olika typer av jakande och nekande satser. De olika typerna av satser och
satstypsmarkörer diskuteras sedan mera i detalj.
jakande
nekande
Fråga med frågeord
waa
ma
Ja/nej-fråga
ma
sow + ma
Påstående /
ma + aan
Uppmaning
ingen markör
Förbud / Avrådan
ha
Önskan
ha
Möjlighet
show
yaa
förekommer inte
19
Jakande pastaenden
I ett jakande påstående måste det finnas
– satstypsmarkören waa ELLER en fokusmarkör (baa/ayaa/waxaa).
– subjektspronomen, men
– inte alltid i 3 person (uu, ay)
– aldrig när subjektet är fokuserat.
20
Nekande pastaenden
Verbet i ett nekat påstående står böjt i en form som brukar kallas
konjunktiv (hab dhimman eller madhacdo). Många av presensformerna
slutar på -o, medan formerna i preteritum (förfluten tid, tagto) slutar på
-in/-ayn. Mer om de här formerna kommer att gås igenom längre fram.
Nekade påståenden utan fokuserat subjekt innehåller satstypsmarkören
ma.
Korta subjektspronomen är inte obligatoriska.
Wiilku ma kacayo.
Cidna ma arkin.
ELLER Cidna
ma uu arkin. = Cidna muu arkin.
ELLER Cidna
ma ay arkin. = Cidna may arkin.
Han såg inte någon.
Cidna ma arkin.
Ingen såg honom.
Om subjektspronomenet dras ihop med den negativa satstypsmarkören
ma får man formerna maan, maad, muu, may, maannu, maynu, maydin.
21
Jakande fragor med frageord
Rena frågeord är t.ex. ayo?, yaa/ayaa?, maxay?, waayo?, immisa?...
Maxay sheegtay?
Immisa qof ayaa ku nool gurigiinna?
Många frågeord är också bildade av pronomen eller substantiv med
hjälp av ändelsen –ee, t.ex. kee?, tee?, kuwee?, meeshee?, halkee?,
xaggee?, sidee?, baabuurkee?...
Meeshee ka timid?
Många andra frågeord är bildade genom att ändelsen –ma har lagts till
ett pronomen eller substantiv, t.ex. kuma?, tuma?, qofma?, goorma?...
Waa goorma fasaxa dugsigaaga?
Tani waa tuma?
Om en fråga innehåller ett frågeord uppför den sig på ungefär samma
sätt som ett påstående, men frågor innehåller ganska sällan satstypsmarkören waa.
I stället är det väldigt ofta så att frågeordet är i fokus.
Goorma ayaa uu haramcadku seexdaa?
Sidee baa ay u kaalmeeyaan Caasha iyo Xasan waalidkood?
Om frågeordet är fokuserat brukar även det motsvarande ordet i svaret
vara fokuserat.
Yaa yimid? – Cali baa yimid.
Det är viktigt att lägga märke till att
yaa?/ayaa? är den fokuserade formen av frågeordet ayo?
maxaa? är det fokuserade formen av frågeordet maxay?
22
De två sammandragningarna yaa och maxaa är obligatoriska. Den långa
slutvokalen –aa i maxaa och yaa kommer från fokusmarkören baa som
dragits samman med frågeordet, men dessa två ord kanman inte dela
upp i de två ursprungliga orden.
Hooyadaa maxaa ay samaysaa?
Vidare kan man dra samman subjektspronomenet med ett fokuserat
frågeord, t.ex. maxay + baa + aad > maxaa aad > maxaad.
Maxaad sheegtay? = Maxaa aad sheegtay?
(maxay+baa)
Ayaad la nooshahay? = Ayaa aad la nooshahay?
(ayo+baa)
23
Jakande ja/nej-fragor
Ja/nej-frågor uttrycks med satstypsmarkören ma.
Korta subjektspronomen är inte obligatoriska.
Wiilku ma Ø kacayaa?1
Ma Ø u kaalmaysaa hooyadaa?
Om pronomen dras ihop med frågemarkören ma får man formerna
miyaan, miyaad, miyuu, miyay, miyaannu, miyaynu, miyaydin.
Ma Ø aragtay? = Miyaad aragtay?
Om man vill kan man fokusera en satsdel i en ja/nej-fråga. Då använder
man samtidigt både fokusmarkören baa/ayaa och satstypsmarkören ma.
Om man använder ma + baa skall ma placeras före det fokuserade ordet
och baa placeras efter det fokuserade ordet.
Ma nabad baa?
Om man använder ma + ayaa drar man som regel samman de båda
orden till formen miyaa som placeras efter den fokuserade satsdelen.
Nabad miyaa?
1
Tecknet Ø markerar ett element som inte finns på den väntade platsen i satsen.
24
Nekande fragor
Nekande ja/nej-frågor kan uttryckas på två sätt:
1) Man kan utgå från ett negativt påstående som innehåller satsmarkören
ma, som fungerar som negation, och sedan lägga till frågeordet sow.
Cali ma tegin.
Sow Cali ma tegin?
Cali sow ma tegin?
2) Man kan utgå från en positiv fråga med frågemarkören ma och sedan
lägga till negationen aan. Även verbets form förändras på grund av att
man använder negationen aan.
Cali ma tegay.
Cali miyaa tegay? (miyaa = ma + ayaa)
Cali miyaan tegin?
Ma Cali baa tegay?
Ma Cali baa aan tegin?
25
Uppmaningar
Satser som uttrycker uppmaningar och innehåller verb i imperativ är
den enda typ av sats som aldrig innehåller någon satsmarkör.
Uppmaningssatser innehåller inte heller något kort subjektspronomen.
Fiiri carruurtan.
PRED
OBJEKT
Ku jeeso sabuuradda.
PRED
ADVERBIAL
26
Forbud eller avradan
Satser som uttrycker förbud eller avrådan uttrycks med en form som
brukar kallas nekad imperativ. Satstypsmarkören i denna typ av satser
är ha. Man skulle kunna jämför med svenskans låt bli.
Ha soo noqon. Kom inte tillbaka. Låt bli att komma tillbaka.
27
Onskan eller begaran
Verbet i en önskesats står i formen OPTATIV som slutar på –o eller –een. I
2:a person singular (du) förkommer både –to och –tid.
Önskningar i 3:e person innehåller satstypsmarkören ha.
Ha tago. Låt honom gå.
Önskningar i 1:a person (jag, vi) och 2:a person (du, ni) innehåller inte
någon satstypsmarkör. I stället används det korta subjektspronomenet i
en extra kort form (an, ad).
An kuu sheego. Låt mig berätta för dig.
28
Nekad onskan eller begaran
Nekade önskningar innehåller en sammandragning av satstypsmarkören
yaa och negationen aan följd av en extra kort form av de korta
subjektspronomenen (an, ad, u, ay).
Yaanu tegin. Låt honom inte gå.
Alternativt kan satstypsmarkören yaa användas utan negationen aan,
men då dras yaa samman med de vanliga korta subjektspronomenen.
Yuu tegin. Låt honom inte gå.
29
Mojlighet
Verbet i en sats som uttrycker en möjlighet står i en form som kallas
POTENTIALIS.
Denna verbform slutar på –ee.
Show sameynee. Det kan hända att vi gör det.
Show aragtee. Det kan hända att du får se honom/henne/dem.
Den här typen av sats förekommer inte i nekad form.
30
Fraser
Oraahyo
En satsdel kan bestå av ett eller flera ord. Jämför följande meningar. De
beskriver precis samma situation, men den andra och den tredje
meningen ger lite mer detaljerad information om familjen och boskapen.
Qoysku waxa uu leeyahay xoolo.
Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo badan.
Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo aad u badan.
Bisaddu waa ay ordaysaa.
Bisadda yari waa ay ordi kartaa.
Waxaa aan tagayaa Muqdisho.
Waxaa aan tegi doonaa magaalada Muqdisho.
Ofta bildar alltså flera ord tillsammans en naturlig enhet som fungerar
som en satsdel. En sådan enhet kallas fras (oraah).
Egentligen finns det ingen gräns för hur lång en fras kan vara. Följande
mening innehåller tre substantivfraser: ett subjekt, ett (tids)adverbial och
ett objekt, samt en verbfras som är predikat.
Warshadda hilibka ee Kismaayo maalintii walba waxaa ay soo
saartaa 2794 qasacadood oo hilib ah.
Det viktigaste ordet i frasen kallas huvudord (eray madaxeed). Med
huvudord menar man det ord i frasen som utgör den grundläggande
informationen och därför inte kan plockas bort. I följande exempel är
huvudordet i varje fras understruket.
Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo aad u badan.
31
De
andra
orden
i
frasen
kallas
bestämningar
(faahfaahiye).
Bestämnignarna ger extra information om huvudordet, men de måste
inte vara med i satsen för att den skall vara grammatiskt sett fullständig.
En fras som har ett substantiv (magac) som huvudord kallas för
substantivfras (eller nominalfras), och utifrån engelskan noun phrase
brukar man förkorta det som NP (oraah magaceed, OM). Exempel på
substantivfraser är
den lilla katten
bisadda yar
Substantivfraser kan användas på många olika sätt, både som subjekt
(yeele), som objekt (layeele) och som adverbial (falkaab).
Bisadda yari waxa ay raadinaysaa hooyadeed. (subjektsändelsen –i)
Carruurtu waxay arki karaan bisadda yar.
Daanyeerkii waxa uu u orday bisaddii yar. (plats)
Om huvudordet i frasen är ett verb (fal) kallas frasen för verbfras (oraah
faleed), vilket utifrån engelskans verb phrase brukar förkortas VP på
svenska (OF på somaliska).
Vi har redan träffat på många somaliska verbfraser som består av en
preposition tillsammans med ett verb, t.ex.
Daanyeerkii waxa uu u orday bisaddii yar.
Många andra verbfraser innehåller i stället två verb, ett huvudverb (fal
madaxeed) och ett hjälpverb (falkaaliye), t.ex.
kan springa
ordi karaa
ska hjälpa
caawin doonaa
De två helt dominerande frastyperna i somaliskan är alltså
32
Substantivfras (NP, noun phrase)
Oraah magaceed (OM)
Verbfras (VP, verb phrase)
Oraah faleed (OF)
Verbfraserna används som predikat (khabar) medan substantivfraserna
kan användas i alla andra satsdelar: subjekt (yeele), objekt (layeele),
adverbial (falkaab).
När det gäller ordföljden är det typiskt så att bestämningar i svenskan
nästan alltid står före huvudordet medan bestämningar i somaliskan står
efter huvudordet.
33
Olika typer av substantivfraser
Huvudordet (eray madaxeed) i en substantivfras (oraah magaceed) är ett
substantiv (magac).
Det substantiv som är huvudord står först i frasen och bestämningarna,
som också kallas attribut (faahfaahiyayaal), kommer på somaliska efter
huvudordet.
På svenska kommer många attribut före huvudordet, men några
kommer också efter huvudordet.
Attribut
Faahfaahiye
Ofta vill man ge mera information om ett substantiv. Då kan man lägga
till ytterligare ord till substantivet. Tillsammans bildar orden en
substantivfras. Alla tillägg eller bestämningar som man lägger till ett
substantiv kallas
ATTRIBUT.
En mycket vanlig typ av attribut i svenskan
är adjektiv. Vi har redan träffat på t.ex. den lilla katten bisadda yar.
Ett annat exempel på ett adjektiv som fungerar som attribut i somaliskan
är ordet yar i den följande meningen.
Waxa uu dherigii ka helay biyo yar.
Han
upptäckte lite vatten i kärlet.
I den motsvarande svenska meningen är ordet lite faktiskt inte något
adjektiv. I stället är lite på svenska ett adverb som uttrycker mängd, men
det fungerar ändå som ett attribut till substantivet vatten. Alla
bestämningar till ett substantiv är ju attribut. Men exemplet visar tydligt
att olika språk fungerar på olika sätt. På svenska använder man inte
alltid adjektiv när man använder adjektiv på somaliska.
34
OM = magac + sifo
Vanliga adjektiv står på somaliska efter huvudordet men på svenska
före.
baabuur weyn
en stor bil
Ordningstalen (jagaalayaasha) är också adjektiv, både i somaliskan och i
svenskan.
baabuurka afraad
den fjärde bilen
Adjektiv är väldigt vanliga i svenskan och ganska vanliga även i
somaliskan, men på somaliska använder man faktiskt inte lika mycket
adjektiv som i svenskan. I stället använder man på somaliska ofta
ordkombinationer som innehåller substantiv när svenskan använder
adjektiv.
OM = magac + magac + ah
I många fall när svenskan har ett adjektiv som attribut har somaliskan i
stället ett substantiv tillsammans med verbformen ah (jfr. eng. being).
Detta är en viktig orsak till att det somaliska ordförrådet inte innehåller
lika många adjektiv som det svenska.
macallin Soomaali ah
en somalisk lärare
(ungefär: a teacher being a Somali)
Båda substantiven måste vara antingen obestämda eller bestämda.
macallinka Soomaaliga ah
den somaliska läraren
35
OM = magac + magac + sifo
I andra fall när svenskan har ett adjektiv som attribut har somaliskan i
stället ett substantiv tillsammans med ett adjektiv som t.ex. leh som har,
med, la’ utan, som saknar eller badan mycket. Detta är ytterligare en viktig
orsak till att somaliskan inte har så många verkliga adjektiv.
sheeko xiiso leh
en intressant berättelse, en berättelse med intresse
nin indha la’
en blind man, en man utan ögon
dhir qurux badan
en vacker växt, en växt med mycket skönhet
a beautiful plant, a plant full of beauty
Man kan översätta sådana somaliska attribut till svenska på lite olika
sätt. Oavsett hur man översätter är det viktigt att komma ihåg att ord
som leh, la’ och badan är adjektiv på somaliska, även om man översätter
dem till svenska med t.ex. prepositionerna med och utan.
Pronomen – inte attribut i somaliskan
Svenskans
demonstrativa
(utpekande)
pronomen
(magacuyaallo
tusmeed), possessiva (ägande) pronomen (magacuyaallo lahaansheed)
och interrogativa (frågande) pronomen (magacuyaallo weydiimeed)
utgör sjävständiga ord som står före det substantiv som är huvudord.
Motsvarande somaliska pronomen skrivs ihop med huvudordet som en
ändelse.
baabuurkan
den här bilen
baabuurkayga
min bil
baabuurkee?
vilken bil?
Här har vi en situation då svenskan har två ord, ett huvudord och ett
attribut, medan somaliskan bara har ett ord som är böjt med en ändelse. I
somaliskan brukar man inte betrakta sådana ändelser som attribut, utan
som en del av substantivet. Alltså ännu ett exempel på att språk är olika.
36
OM = magac + magac
På somaliska kan ett substantiv användas för att närmare definiera ett
annat substantiv. Det substantiv som fungerar som attribut / bestämning
står efter huvudordet. På svenska motsvaras ofta den här typen av
substantivfraser av sammansatta substantiv.
kubbadda cagta
fotboll
garoonka diyaaradaha
flygplats
Här har vi alltså ett omvänt fall, dvs. somaliskan har ett attribut, men
svenskan har inget attribut, utan i stället ett sammansatt substantiv. Men
som vanligt har somaliskan bestämningen efter huvudordet och i
svenskan placeras den del av substantivet som är bestämning för den del
som motsvarar somaliskans huvudord.
Substantiv + substantiv används också för att uttrycka ägare.
kubbadda Xasan
Hassans boll
Just när det gäller att uttrycka ägare finns det faktiskt också en
konstruktion där attributet står före huvudordet även på somaliska, men
i en sådan konstruktion måste man samtidigt också använda ett
possessivt pronomen som ändelse på huvudordet.
Xasan kubbaddiisa
Hassans boll
Man skulle kunna säga att det är den possessiva ändelsen som ser till att
hålla samman huvudordet och det väldigt ovanligt placerade attributet.
OM = Tiro + magac
När man lägger till en siffra som anger ett antal brukar man på svenska
säga att siffran är ett attribut eller en bestämning till substantivet, t.ex.
fem kronor
tre månader
37
På somaliska är det annorlunda. På somaliskan är siffrorna substantiv.
Det kan man lätt testa genom att lägga till bestämd artikel, t.ex. labada,
tobanka. Om man vill sätta en fras med en siffra i bestämd form så
hamnar den bestämda artikeln på siffran i somaliskan, men på
substantivet efter siffran i svenskan.
labada baabuur
de två bilarna
labadayda baabuur
mina två bilar
Man brukar anse att sådana ändelser läggs till huvudordet. Dessutom
visar ordföljden att baabuur bör vara attribut eftersom det kommer efter
labada som bör vara huvudord. Det är ju generellt så att bestämningen
står efter huvudordet på somaliska.
Ytterligare ett argument är att substantivet efter siffran inte heller böjs i
plural som på somaliska. De flesta substantiv står i sin grundform i
singular efter ett räkneord. Bara feminina substantiv som i gundform
slutar på konsonant får ändelsen –ood.
FEMININUM
MASKULINUM
bil – laba bilood
dal – laba miis
kab – afar kabood
koob – afar koob
hooyo – laba hooyo
aabbe – laba aabbe
Substantivfras som subjekt
En substantivfras som inte är i fokus och som fungerar som satsens
subjekt markeras i många fall med en särskild subjektsändelse. Ändelsen
läggs bara till det sista ordet i hela frasen.
Man byter ut –a mot –u i substantivens bestämda artikel –ka/–ta.
Gabadha iyo wiilku waxaa ay ku nool yihiin Xamar.
38
Man lägger till ändelsen –i efter adjektiv, pronomen och verbformen ah.
Bisadda yari waxaa ay raadinaysaa hooyadeed.
Kani waa Faadumo walaalkeed.
Warkani wuxuu soo baxay afar cisho ka dib.
Magaca gaarka ahi waxa uu had iyo jeer ka bilowdaa xaraf weyn.
Man brukar även lägga till ändelsen –i efter feminina substantiv i
obestämd form och ibland även efter kvinnonamn.
Waxa ay maahmaahi tidhaahdaa ”Midho gunti kuugu jira midho
geed saran looma daadsho”.
Faadumo iyo Caashi waxa ay u socdaan dugsiga.
39
Olika typer av verbfraser
Om huvudordet i en fras är ett verb (fal) kallas frasen för verbfras
(oraah faleed), t.ex.
u sheegaa
säger till
Precis som substantivfraserna kan verbfraserna se ut på många olika
sätt.
OF = fal madaxeed + falkaaliye
Om den verbfras som fungerar som predikatet innehåller flera verb så
står i somaliskan huvudverbet (fal madaxeed) först och hjälpverbet (falkaaliye) kommer sedan. I svenskan är ordningen den omvända så att
hjälpverbet kommer först och huvudverbet sedan.
Waxaa lay siin jiray cunto. Diinku waxa uu hurdi karaa laba bilood.
Både i svenskan och i somaliskan används i huvudverbet i infinitiv
(masdar) medan hjälpverbet får alla böjningsändelser för t.ex. tempus
(ammin) (dvs. tid; waqti) och person (qof).
kan springa
ordi karaa
(orod!)
ska hjälpa
caawin doonaa
(caawi!)
Den somaliska infinitivformen slutar på –i (om imperativformen slutar
på konsonant) eller –n (om imperativformen slutar på vokal).
Svenskan har fler sådana hjälpverb som kan användas tillsammans med
ett huvudverb i infinitiv. Somaliskan har färre. På somaliska måste man
då i stället ofta uttrycka samma sak med en lite längre bisats.
Ali
vill
cykla.
Cali waxaa uu rabaa in uu fuulo baaskiilka.
40
OF = horyaale + fal
I somaliskan hör en preposition väldigt nära samman med verbet i
satsen, men i svenskan här en preposition i stället nära sammans med ett
substantiv. Man skulle kunna säga att det som är gemensamt för båda
språken är att prepositionernas uppgift oftast är att uttrycka att det finns
ett vistst förhållande mellan ett verb och ett substantiv. Egentligen skulle
man kunna hävda att prepositionerna hör ungefär lika mycket samman
med båda orden. Somaliskan har valt att placera prepositionerna framför
verb, medan svenskan valt att placera dem framför substantiv.
I somaliskan ingår därför prepositionen i verbfrasen, medan man i
svenskan brukar säga att en preposition tillsammans med ett substantiv
bildar en prepositionsfras. På somaliska finns inte några sådana
prepositionsfraser.
Maxaa aad ku aragtaa sawirka?
VERBFRAS
Vad
ser
SUBSTANTIVFRAS
du på bilden?
VERBFRAS
PREPOSITIONSFRAS
I somaliskan finns det bara fyra sådana prepositioner som kan står före
ett verb, nämligen u, ku, ka och la.
OF = qurub + fal
Vidare finns det fyra andra partiklar som kan stå direkt före verbet i en
verbfras, nämligen soo, sii, kala, wada. De brukar kallas riktningspartiklar (qurubyo jaheed). Framför en sådan riktningspartikel kan man
också ha en preposition.
Ul dheer buu soo qaatay.
Xayawaankee baa sii watay orodkiisii ?
Magacyadan u kala saar lab iyo dheddig.
41
OF = sifo + fal
En verbfras som används som predikat kan i somaliskan också bestå av
ett adjektiv och ett verb, oftast någon form av verbet yahay/ahaa är/var.
Caasho waa dheer tahay.
Ett sådant adjektiv brukar i svensk grammatik kallas för predikativ eller
predikatsfyllnad. En ganska bra term skulle på somaliska kunna vara
sifo khabareed, dvs. ett adjektiv som är en del av predikatet.
Något som är lite speciellt och gör att satser med adjektiv i predikatet
(sifo khabareed) skiljer sig från de flesta andra vanliga satser är att man
ofta utelämnar det korta subjektspronomenet i den här typen av satser.
Cali waa (uu) fiican yahay.
Faadumo waa (ay) gaajaysan tahay.
Framför ett adjektiv kan det också finnas en preposition som ingår i
verbfrasen.
Maroodigu waxa uu ku nool yahay kaymaha.
PREP ADJ VERB
Det kan ibland se ut som om det inte fanns något verb i verbfrasen, utan
bara ett adjektiv, men egentligen finns det en kort form av yahay som
har fallit bort. När subjektet är fokuserat måste man ju använda kort
form av verbet. Av verbet yahay heter den korta formen ah, men
dessutom dras ju det här verbet samman med ett föregående adjektiv
och då faller ah- bort.
nool + ahayd > noolayd
nool + ahaa > noolaa
nool + ah
> nool
Gabadha ayaa ku nool Ø Xamar.
42
OF = fal + magac
Verbet yahay/ahaa följs också ofta av ett substantiv som har till uppgift
att ge en beskrivning av subjektet. Ett sådant substantiv brukar i svensk
grammatik kallas för predikativ eller predikatsfyllnad, precis som
adjektiven som vi nämnde nyss. En ganska bra term på somaliska för
sådana substantiv skulle på samma sätt kunna vara magac khabareed,
dvs. ett substantiv som är en del av predikatet.
Anigu waxa aan ahay maroodi.
OF = fal + OM
Det är inte bara ett ensamt substantiv som kan ingå i predikatet
tillsammans med verbet yahay/ahaa. Ett predikativ (magac khabareed)
kan ha olika attribut som ger ytterligare information om substantivet.
Detta innebär att en verbfras kan bestå av verbet yahay tillsammans med
en hel substantivfras (oraah magaceed, OM).
Waxa uu ahaa macallin weyn.
Ekvativa pastaenden
Somaliska satser i presens där både subjektet och predikatet innehåller
substantiv saknar oftast verb. De innehåller bara satstypsmarkören waa
mellan de båda substantiven för att ange att satsen är ett påståenden.
Kani waa muus.
Faadumo waa macallimad.
Gacantani waa wasakh.
Cuntadu waa diyaar.
43
Samma sak kan också uttryckas med ordet weeye som sannolikt är en
sammandragning av waa + yahay, alltså weeye.
Cali macallin weeye.
44
Komplexa satser
Weero ad’adag
Som redan nämnts tidigare i den här texten innehåller en enkel somalisk
sats i de allra flesta fall:
- en satsmarkör (ayaa, baa, waxaa; waa, ma, ha, sow, show, yaan),
- ett subjektspronomen (aan, aad, uu, ay, aannu, aynu, aydin) och
- ett predikat (en verbfras).
Waa uu ordayaa.
Waxaa uu cunayaa cunto badan.
Komplexa satser eller meningar innehåller mera än bara en enkel sats.
Framför allt finns det mer än bara ett predikat (khabar) i en mening som
utgörs av en komplex sats. Varje enkel sats som ingår i den komplexa
satsen har sitt eget predikat.
Dhiiqu halkee buu joogey <> markii ay dawacadu u timid?
För att binda samman två enkla satser till en komplex sats finns tre olika
strategier. Man kan använda
- en KONJUNKTION (som inte är något substantiv),
Uma jecla haramcadka <> WAAYO waa ay ka baqaan.
- en BISATSINLEDARE (som egentligen är ett substantiv), eller
Dhiiqu halkee buu joogey <> MARKII ay dawacadu u timid?
- INGET sammanbindande ord.
45
Konjunktioner
Konjunktioner används för att foga samman två ord, två fraser eller två
satser som på något sätt är likvärdiga.
Flera likvärdiga ord kan bindas samman med en konjunktion till en enda
satsdel.
Barnen skrattar och pratar.
Sara och hennes man äter middag.
På samma sätt kan två likvärdiga enkla satser lätt bindas samman med
en konjunktion, på svenska framför allt och, men, eller.
Sara läser en bok och hennes man diskar.
Sara läser en bok men hennes man diskar.
Läser Sara en bok eller diskar hon?
Här följer en lista över de viktigaste konjunktionerna i somaliskan och
hur de används.
iyo
Konjunktionen iyo kan användas mellan två eller flera substantiv eller
substantivfraser som hör ihop.
Gabadha iyo wiilka ayaa ku nool Xamar.
Gidaarrada gurigan waxa lagu dhisay dhagax iyo sibidh.
Xoolaha waxa ay la doontaan biyo iyo baad.
Wuxuu u keenay cunto iyo biyo.
Ku dhig meesha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada.
Waxa uu leeyahay san dheer iyo labo dhegood oo waaweyn.
46
Konjunktionen iyo kan även användas mellan två bisatser som börjar
med en bisatsinledare, t.ex. in, eftersom bisatsinledarna på somaliska är
substantiv. Hela bisatsen är därför en lång substantivfras.
Barayaashu waxa ay carruurta ka caawiyaan in ay wax akhriyaan
iyo in ay fahmaan wax badan oo ku qoran buugaagta.
En annan, lite speciell användning av iyo förekommer i frasen iyo in
kale. På svenska uttrycks detta med frasen eller inte.
Hubi in ay carruurtu taqaan iyo in kale magacyada qaybaha
jidhkooda.
Kontrollera om barnen kan namnen på kroppsdelarna eller inte.
oo
Konjunktionen oo kan användas mellan två verb eller verbfraser.
Wankii ayaa baqay oo cararay.
Aniga ayaa kuu iman oo ku caawin doona.
Dhegeyso oo ka jawaab su’aalaha.
Konjunktionen oo kan även användas mellan två attribut om båda syftar
tillbaka på samma substantiv. Man använder oo om det andra attributet
är ett adjektiv eller en bisats med ett predikatsverb.
dhismo cusub oo aad u qurux badan
qof waliba oo muslim ah
Waxa ay aragtay tuke hilib afka ku haysta oo geed fuushan.
(relativ bisats med verbet ’hasyta+ adjektivet ’fuushan’)
I det första exemplet finns två adjektiv, cusub och qurux-badan. Det
andra adjektivet har också bestämningen aad u.
I det tredje exemplet finns en relativ bisats med verbet haysta och
adjektivet fuushan med bestämningen geed som fungerar som platsadverbial.
47
Konjunktionen oo måste också används när mer än ett substantiv följer
efter ett räkneord.
shan qof fem personer
men: shan boqol oo qof femhundra personer
Konjunktionen oo används dessutom framför vissa bisatser som
ensamma står som attribut till ett substantiv.
Axmed dugsiguu yimid isaga oo madaxa ka duuban.
Slutligen används oo framför vissa andra ord som används som attribut.
maalintii oo dhan
–na
Konjunktionen –na används för att bida ihop två satser med varandra.
Den placeras efter något av de första orden i den andra satsen och den
skrivs ihop med det ordet. Om de båda satserna är långa kan det vara
bra att sätta ett kommatecken där den andra satsen börjar.
Wax yar ka dib waxa u yimi nin socoto ah, wuxuuna weydiiyey
sabata ka oohisay.
Sawir madaxa Xasan kuna muuji dheg, af, san, timo iyo il.
laakiin
Konjunktionen laakiin används för att uttrycka att det finns en
motsättning eller en kontrast mellan de två satser som sammanbinds.
Båda satserna är huvudsatser och innehåller var sin satsmarkör.
Waxa aan leeyahay beer weyn, laakiin ma aan haysti qalabka
beeraha.
48
–se
Konjunktionen –se är väldigt lik laakiin till sin betydelse. Den placeras
på samma sätt som –na inuti den andra satsen efter ett av de första orden
och den skrivs ihop med det ordet.
Jubba ma engego, Shabeellese sida badan labo ama saddex bilood
buu sanadkii engegaa.
Det
förekommer
också
att
de
båda
konjunktionerna
används
tillsammans i formen laakiinse.
balse
Formen balse är en sammandragning av ordet bal och konjunktionen -se. Denna sammandragning används efter en nekad sats för att
ange någonting annat som gäller i stället.
Cali Duul Duul cidna lama uu hadlin balse orod ayuu isxaabiyey.
ee
Konjunktionen ee används efter en nekad sats för att ange vad som
gäller i stället. Då motsvaras den på svenska oftast av ’utan’.
Ha ooyin <> ee bal ii sheeg waxa dhacay.
Gråt inte utan berätta nu för mig vad som har hänt.
Efter en jakad uppmaning anger konjunktionen ee ett syfte eller ett mål.
Konjunktionen brukar då placeras sist i den andra satsen. Då motsvaras
den på svenska oftast av ’så’.
Kaalaya <> aan ku dheelnee.
Konjunktionen ee används också mellan två olika attribut som syftar på
samma substantiv om det andra attributet är ett substantiv.
49
garoonka diyaaradaha ee Göteborg Göteborgs flygplats
qalabka kale ee guriga
ama
Konjunktionen ama eller används mellan två eller flera ord som fungerar
som alternativ att välja mellan.
Falku waxa uu noo sheegaa waxa qof sameeyey , samaynayo ama
samayn doono.
Hawlqabadyadan kuwee baa caawinaya qoyskaaga ama
bulshada?
Den kan också användas mellan två satser.
Lacagta qaado ama ka tag.
mise
Konjunktionen mise eller används i frågor och har samma betydelse som
ama. Även mise kan användas både mellan hela satser och mellan
enskilda ord.
Ma ciyaaraysaa kubadda mise waad iska joogi?
Ma liin baad rabtaa mise tufaax?
Midabkee jeceshahay, cagaar mise buluug?
waayo
Konjunktionen waayo för, eftersom, därför att används mellan två satser.
Båda satserna är på somaliska huvudsatser. Varje sats har sin satsmarkör.
Ha tegin hadda, waayo waa madow.
50
hase yeeshee / hase ahaatee
Även de båda fraserna hase yeeshee och hase ahaatee fungerar som
konjunktioner. De binder samman två huvudsatser som har var sin
satsmarkör.
Dugsigii waa la furay, hase yeeshee casharradii lama bilaabin .
Sammanfattning
Konjunktioner som används mellan två ord eller fraser: iyo, oo, ee, ama,
mise.
Konjunktioner som används mellan två huvudsatser: oo, -na, laakiin, -se,
balse, ee, ama, mise, waayo, hase yeeshee, hase ahaatee.
Konjunktioner som används mellan en huvudsats och en bisats: oo, ee.
Konjunktioner som används mellan två bisatser: iyo, oo, ama.
Tva verbfraser i samma mening
När man hittar två verbfraser i samma mening är det högst sannolikt att
meningen innehåller två satser. Det kan vara två huvudsatser eller en
huvudsats och en bisats.
Kännetecken på huvud- och bisatser
En bisats innehåller inte någon satsmarkör. Huvudsatser innehåller
däremot nästan alltid en satsmarkör.
Waxaa aan sugayaa <> inta uu madaxwaynuhu safarka ka soo
noqonayo.
Den här meningen börjar alltså med en huvudsats som följs av en bisats.
51
Positiva imperativsatser (uppmaningar) utgör dock ett undantag. De
innehåller inte någon satsmarkör trots att de är huvudsatser.
Haddii aad si dhakhso ah ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed
<> soo wac 111.
Subjektspronomenet står ofta i början av bisatsen tillsammans med
bisatsinledaren, t.ex. in. Det är ganska vanligt att bisatsinledaren och
subjektspronomenet skrivs ihop till ett ord, men det är inte alls
obligatoriskt.
Waxaan sugayaa // inta uu madaxwaynuhu safarka ka soo
noqonayo.
I huvudsatser brukar i stället subjektspronomenet stå direkt efter
stasmarkören. Ofta skrivs de ihop till ett ord.
I bisatser används alltid negationen aan/-an.
Waxaa la rabaa <> inuusan noqon qof qalbi adag oo dabeecad xun.
(<– in+uu+aan)
Horaan kuugu sheegay in uusan imaanayn.
I huvudsatser används vanligtvis satsmarkören ma som negation.
Ma sheegin.
Bisatser innehåller ofta verb i konjunktiv (t.ex. cuno) eller i kort
presensform (t.ex. cuna, cunaya).
Huvudsatser innehåller däremot vanligtvis normala presensformer (t.ex.
cunaa, cunayaa). Nekade huvudsatser med ma innehåller dock
konjunktivformer (t.ex. ma cuno).
52
Huvudsats + huvudsats
När man hittar två verbfraser i en längre mening handlar det ofta om att
två helt likvärdiga enkla satser bara har kopplats samman med hjälp av
en konjunktion. Satserna är då två självständiga huvudsatser och den
ena är inte viktigare än den andra.
Isku aaddi oo qor xarfahan.
Huvudsats + bisats
När man i en lite längre mening hittar två olika verbfraser, men bara en
satsmarkör, då är det i stort sett alltid frågan om en huvudsats och en
bisats. Huvudsatsen uttrycker då det mest centrala budskapet och
bisatsen är tillagd för att ge lite extra detaljerad information.
Det finns inte någon satsmarkör i en bisats.
Cali waxaa uu rabaa <> in uu fuulo baaskiilka.
<> in uu fuulo baaskiilka.
HUBUDSATS
BISATS
Fokusmarkören waxaa har till uppgift att peka framåt och signalera att
det kommer någonting viktigt efter verbet rabaa, nämligen bisatsen in
uu fuulo baaskiilka. Hela denna bisats fungerar som objektet till verbet
rabaa. Det kan man testa genom att byta ut bisatsen mot ett enkelt
substantiv.
Cali waxaa uu rabaa jalaato.
Samtidigt innehåller bisatsen sina egna satsdelar: ett subjekt, ett predikat
och ett objekt.
53
Huvudsats + bisats + bisats...
Det förekommer ibland också att flera bisatser är lagda till varandra. I
följande mening finns tre verbfraser som utgör predikat, därför finns det
alltså också tre satser.
Seynab waxay rabtaa <> inay ijaarato baabuur muddo <> toddobaad
ah.
Om man lägger flera bisatser till samma huvudsats sammanfogas de
med iyo eller oo:
Barayaashu waxa ay carruurta ka caawiyaan in ay wax akhriyaan, in
ay wax qoraan iyo in ay fahmaan wax badan oo ku qoran
buugaagta.
I det föregående exemplet upprepas in i varje bisats. Eftersom in är ett
substantiv binds bisatserna samman med iyo.
Weydii cannuunta in ay guuriyaan ereyga shan jeer oo ay sawiraan
weji cadhaysan.
I det föregående exemplet upprepas inte in. I stället används oo för att
binda samman de båda verben guuriyaan och sawiraan.
Det är alltså typiskt att iyo används mellan substantiv eller
substantivfraser, medan oo används mellan adjektiv, verb eller
verbfraser.
54
Bisatser
Så gott som alla satser, både huvudsatser och bisatser, brukar på
somaliska innehålla ett subjekt och ett predikat.
En huvudsats innehåller nästan alltid en satsmarkör (satstypsmarkör
eller fokusmarkör). Det är bara uppmaningar i imperativ som inte har
någon satsmarkör.
Bisatser å andra sidan innehåller aldrig någon satsmarkör.
I bistaser används alltid negationen aan inte. I huvusatser används oftast
negationen ma inte, som ju samtidigt är en satstypsmarkör. Bara ifall
subjektet i en huvudsats är fokuserat används aan inte även i huvudsats.
Många bisatser, men tyvärr inte alla, inleds på somaliska med ett ord
som fungerar som en
BISATSINLEDARE.
De somaliska bisatsinledarna är i
grund och botten substantiv, t.ex. in, marka, haddii… I svenskan
används i motsvarande bisatser oftast ord som hör till den svenska
ordklassen
SUBJUNKTIONER.
(I lite äldre svensk grammatik sa man som
regel UNDERORDNANDE KONJUNKTIONER.)
En del somaliska bisatser inleds med konjunktionen ee eller oo. Det
handlar mest om så kallade
RELATIVA
/
ATTRIBUTIVA
bisatser.
Motsvarande svenska bisatser inleds oftast med det svenska pronomenet
som.
Många somaliska relativa / attributiva bisatser saknar bisatsinledare eller
inledande konjunktion. Bisatsen står direkt efter det substantiv som den
syftar på.
Här följer en mera detaljerad genomgång av de olika typerna av bisatser.
55
Bisatsens struktur
En bisats fungerar som en lång satsdel inom huvudsatsen.
Om man hittar två eller flera predikat i en lång mening måste man först
avgöra om någon av satserna är en bisats.
Seynab waxa ay rabtaa in ay ijaarato baabuur.
När man har hittat en bisats måste man sedan avgöra vilken roll bisatsen
spelar i förhållande till huvudsatsen. Bisatsen fungerar nämligen alltid
som en enda lång satsdel i förhållande till huvudsatsen. I exemplet är
hela bisatsen objekt till verbet rabtaa.
Seynab waxa ay rabtaa < in > ay ijaarato baabuur.
Man kan ofta lätt jämföra genom att byta ut bisatsen mot ett enda ord
med ungefär samma betydelse som hela bisatsen.
Seynab waxa ay rabtaa baabuur.
Först analyserar man alltså huvudsatsen och anger vilken satsdel hela
bisatsen utgör. Sedan lyfter man ut bisatsen och analysera den en gång
till för att ange vilka satsdelar som finns inuti bisatsen. Då brukar man
inte analyser bisatsinledaren.
Seynab waxa ay rabtaa < in > ay ijaarato baabuur.
< in > ay ijaarato baabuur.
Ibland kan det finnas fler än två verb i samma mening. Då kan en bisats
finnas inuti en annan bisats. I så fall måste man göra analysen i tre steg.
Seynab waxa ay rabtaa in ay ijaarato baabuur muddo toddobaad ah.
Seynab waxa ay rabtaa < in > ay ijaarato baabuur muddo < > toddobaad ah.
< in > ay ijaarato baabuur muddo < > toddobaad ah.
56
muddo < > toddobaad ah.
I den första bisatsen finns subjekt, predikat, objekt och ett tidsadverbial.
Tidsadverbialet består av tre ord. Muddo är huvudord (oray madaxeed)
och toddobaad ah är en bestämning, ett attribut (faahfaahiye). Bisatsen
är alltså en ATTRIBUTSBILSATS eller en RELATIV BISATS. Alla bestämningar
till ett substantiv kallas ju för
ATTRIBUT,
även då bestämningen är en
bisats. Eftersom verbet i bisatsen är ah (en form av yahay) måste
predikatet innehålla fler ord, oftast ett adjektiv eller ett substantiv.
När man analyserar en relativ / attributiv bisats behöver man ta med det
substantiv som bisatsen syftar på i analysen. Här syftar den relativa
bisatsen på substantivet muddo. Samtidigt är muddo subjekt i
förhållande till bisatsen, även om ordet muddo egentligen inte står inuti
sjäva bisatsen.
Olika typer av bisatser
Varje bisats utgör en satsdel i förhållande till sin huvudsats. Det är
ganska praktiskt att dela in bisatserna beroende på vilken satsdel de
utgör i relation till huvudsatsen:
– bisatser som fungerar som ADVERBIAL (WEER FALKAABEED),
– bisatser som fungerar som ATTRIBUT
(WEER FAAHFAAHINEED),
– bisatser som fungerar som OBJEKT
(WEER LAYEELEED),
– bisatser som fungerar som SUBJEKT
(WEER YEELEED).
Varje typ av bisats har en viss typisk sturktur och inleds på vissa typiska
sätt. Många bisatser inleds med en
BISATSINLEDARE
(ett bisatsinledande
ord som är ett substantiv), men inte alla.
57
Bisatser som ar attribut
För somaliskan är det väldigt typiskt med bisatser som fungerar som
ATTRIBUT
till ett substantiv. Bisatser som är attribut kan kallas både
RELATIVA BISATSER
och ATTRIBUTIVA BISATSER (WEERO FAAHFAAHINEED).
De kan se ut på många olika sätt. Gemensamt är att de innehåller ett
predikatsverb och att de ger extra information om ett substantiv i
huvudsatsen. Samma substantiv ingår i både huvudsatsen och bisatsen.
Som ett exempel kan man ta två enkla satser på svenska som båda
innehåller samma substantiv.
Lars har en vän.
Vännen kommer från Karlstad.
Det måste ju inte uttryckas med samma ord. Huvudsaken är att
syftingen är densamma, t.ex.
Saras mamma diskar gärna.
Hon avskyr teve.
Två sådana enkla sastser kan man sätta samman till en mera komplex
mening där substantivet bara används en gång. På svenska ersätter man
den andra gången substantivet med ett relativt pronomen, oftast som.
Genom att göra det har man skapat en
RELATIV
bisats. Bisatsen ingår
alltid som ett attribut till en satsdel i huvudsatsen. Därför talar man
gärna om om ATTRIBUTIV BISATS – WEER FAAHFAAHINEED.
En ATTRIBUTIV BISATS hör alltid samman med ett substantiv. Alla attribut
utgör ju bestämningar som är tillagda till substantiv för att ge extra
information om substantivet.
I det följande exemplet ingår bisatsen i objektet eftersom en vän är objekt
till huvudsatsens verb har.
58
Lars har en vän som kommer från Karlstad.
som kommer från Karlstad
Hon kommer från Karlstad.
I nästa exempel ingår bisatsen i subjektet eftersom mamma är subjekt.
Saras mamma, som avskyr teve, diskar gärna.
som avskyr teve
Hon avskyr teve.
Samtidigt har bisatsen sin egen satsdelsstruktur som sammanfaller med
strukturen i den ursprungliga självständiga satsen Vännen kommer från
Karlstad eller Saras mamma avskyr teve, men eftersom vännen och Saras
mamma har ersatts av pronomenet som brukar man säga att som fungerar
som subjekt i bisatsen.
Ordet som räknas på svenska som ett relativt pronomen (inte en
subjunktion) därför att det syftar tillbaka på ett annat ord, precis som
pronomen brukar göra.
Även på somaliska är det väldigt vanligt med attributiva bisatser. På
somaliska inleds de oftast inte av något motsvarande ord.
På somaliska ser de två självständiga satserna ut på ungefär samma sätt
som i svenskan, men eftersom båda är huvudsatser så måste båda
satserna innehålla en satsmarkör på somaliska.
Dawacadii waxa ay aragtay tuke
Tukihii ayaa hilib afka ku haysta.
Båda satserna innehåller ordet tuke. Det ordet behöver därför inte
upprepas, utan den andra av de självständiga satserna kan göras om till
en attributiv (relativ) bisats blir ett attribut till ordet tuke i den första
satsen. Då försvinner samtidigt satsmarkören ayaa och från bisatsen.
Dawacadii waxa ay aragtay tuke hilib afka ku haysta.
tuke hilib afka ku haysta.
59
I exemplet ovan ger bisatsen extra information om huvudsatsens objekt
tuke. Bisatsen utgör samtidigt även en egen sats med olika satsdelar.
Den somaliska bisatsen binds inte ihop med ordet tuke med hjälp av
något speciellt ord som motsvarar svenskans som. Det är i stället typiskt
för somaliska attributiva bisatser att de inte innehåller något ord som
”upprepar” det substantiv som bisatsen syftar på.
Relativa bisatser är mycket vanligare på somaliska än på svenska, och
det beror till stor del på att somaliskan inte har lika många adjektiv som
svenskan. Alla de fall där verbformen ah förekommer måste man
betrakta som relativa bisatser i somaliskan. Detsamma gäller alla
adjektiv i satser i förfluten tid, där ändelserna -aa/-ayd (= ahaa/ahayd)
också gör att man måste betrakta verbfrasen med adjektivet som ett
predikat i en attributiv bisats i somaliskan
Tukihii
oommanaa
halkaas ayuu biyihii ku cabbey.
Tukihii waa oomman ahaa
Den törstiga korpen drack av vattnet där.
Om man jämför har både svenskan och somaliskan ett attribut till ordet
tukihii/korpen. Det svenskan attributet är bara ett adjektiv, medan det
somaliska attributet är en relativ bisats med dels ett adjektiv, dels ett
predikatsverb (-aa = ahaa). Detta beror på att man på somaliska nästan
alltid lägger till verbet ahaa/-aa till adjektiven för att markera att det
handlar om förfluten tid. En ordagrann översättning til svenska skulle
alltså kunna vara
Korpen som var törstig drack av vattnet där.
Den var törstig.
60
Attributiva bisatser med subjunktion
På somaliska förekommer väldigt många attributiva (relativa) bisatser
som inte innehåller något bisatsinledande ord, men det förekommer
också en del attributiva bisatser som inleds med konjunktionen oo eller
med konjunktionen ee. Eftersom oo och ee då inleder bisatser skulle man
med fördel kunna säga att dessa båda ord då fungerar som
SUBJUNKTIONER.
Konjunktionen/subjunktionen oo används när informationen i bisatsen
upplevs som ”extra”, inte särskilt nödvändig information. Bistsen hjälper
oss egentligen inte att identifiera den person eller det föremål som den
bisatsen syftar på.
Aabbahay oo Xamar ka yimid baa buuggan keenay.
Om informationen i den relativa bisatsen i stället är helt nödvändig för
att vi skall förstå exakt vem, vad eller vilka som huvudordet till bisatsen
syftar på, då använder man oftast inte någon subjunktion.
Maryan ma arkin daanyeerrada geedaha ku jira.
Daanyeerrada ayaa geedaha ku jira.
Ibland händer det dock att en sådan nödvändig bisats inte är det enda
attributet efter det substantiv som fungerar som bisatsens huvudord. Om
en nödvändig bisats inte kommer direkt efter sitt substantiv använder
man konjunktionen ee för att binda samman de båda attributen.
Maxaa ku dhacay labadii bisadood ee hilibka soo xaday?
Labadii bisadood ayaa hilibka soo xaday.
61
Det som sagts ovan kan sammanfattas genom att säga att
– nödvändiga (kooban) relativa bisatser
– direkt efter huvudordet
inte inleds med konjunktion;
– skilt från huvudordet av ett annat attribut
inleds med konjunktionen ee;
– icke-nödvändiga relativa bisatser
inleds med konjunktionen oo.
En
NÖDVÄNDIG
(eller
RESTRIKTIV) RELATIV
FAAHFAAHINEED EE KOOBAN)
(eller
ATTRIBUTIV)
bisats (WEER
inleds alltså utan konjunktion eller med
konjunktionen ee. Bisatsen definierar det substantiv som den syftar på.
Utan bisatsen kan personen eller föremålet inte identifieras. T.ex.
Ninkee?
Ninkii Xamar ka yimid baa buuggan keenay.
En
ICKE-NÖDVÄNDIG
(WEER
(eller
APPOSITIV) RELATIV
FAAHFAAHINEED EE DHEERAAD)
(eller
ATTRIBUTIV)
bisats
inleds med subjunktionen oo.
Bisatsen ger en extra beskrivning av det substantiv som den syftar på,
men personen eller föremålet kan identifiers lika lätt utan hjälp av
bisatsen. T.ex.
Aabbahay oo Xamar ka yimid baa buuggan keenay.
I de fall då huvudordet som bisatsen syftar på betecknar något som
redan är känt, så att det inte råder någon tvekan om vad man syftar på,
inleds den relativa bisatsen alltså med subjunktionen oo. Detta är därför
typiskt efter t.ex. egennamn, men förekommer också ofta efter substantiv
i bestämd form.
Xaawo oo fadhida gurigeeda hortiisa ayaa aragtay arigii…
Om den relativa bisatsen i stället syftar på någonting som inte är känt
och därmed hjälper oss att identifiera det som huvudordet syftar på, då
används inte någon konjunktion på somaliska motsvarande svenskans
62
som. Sådana bisatser kallas alltså
RESTRIKTIVA
och de förekommer ofta
efter substantiv i både obestämd och bestämd form.
Nin Iskaander la oran jirey ayaa waxaa uu soo maray magaalo…
Bisatser som ar adverbial
Många bisatser uttrycker olika typer av omständigheter, t.ex. tid, sätt,
orsak eller villkor. Sådana bisatser fungerar därför som adverbial i
förhållande till huvudsatsen. Dessa bisatser inleds på svenska med
SUBJUNKTIONER
eller
UNDERORDNANDE KONJUNKTIONER,
t.ex. medan,
efterson, trots att, om, innan.
Sara tittar på teve medan hennes mamma diskar.
medan hennes mamma diskar
Sara tittar på teve eftersom hennes mamma diskar.
eftersom hennes mamma diskar
Sara tittar på teve trots att hennes mamma har förbjudet det.
trots att hennes mamma har förbjudit det
Sara tittar på teve om hennes mamma inte är hemma.
om hennes mamma inte var hemma
Sara diskar innan hon tittar på teve.
innan hon tittar på teve
Somaliska adverbialsbisatser
En så kallad
ADVERBIALSBISATS (WEER FALKAABEED)
har precis som alla
andra adverbial till uppgift att ge information om någon omständighet
kring den händelselse eller situtation som beskrivs i huvudsatsen. Man
63
skulle kunna säga att en adverbialsbisats tillför information till hela
huvudsatsen, inte till ett särskilt ord som de attributiva bisatserna.
En liten komplikation är dock att de ord som inleder en adverialsbisats
på somaliska i stort sett alltid är ett substantiv och att bisatsen egentligen
fungerar som attribut till detta substantiv. För att ändå underlätta
jämförelsen med t.ex. europeiska språk brukar man ändå tala om
adverbialsbisatser som en viktig typ av bisats. Adverbialsbisatserna
inleds också av en ganske begränsad grupp substantiv som i den
somaliska grammatiken kan kallas för
BISATSINLEDARE.
Dessa subsantiv
motsvara också ganska väl olika subjunktioner som inleder motsvarande
bisatser i europeiska språk. Sådana typiska bisatsinledare är t.ex.
markii, haddii, intii, kolkii...
Dessa ord är alltså inte några konjunktioner/subjunktioner (xiriiriye),
utan substantiv (mar, had, in, kol). De allra flesta somaliska bisatser
inleds alltså med ett substantiv, medan de allra flesta svenska bisatser
inleds med en subjunktion.
Temporala adverbialsbisatser
De substantiv som oftast används för att inleda temporala bisater
(tidsbisatser – weero waqtiyeed) är mar, in. De står oftast i bestämd form
och kan ibland föregås av någon preposition eller något pronomen, t.ex.
marka (när), isla markii (samtidigt som, så snart), intii (medan, tills), inta
aan (innan), ilaa iyo intii (ända sedan).
Faadumo, Caasha iyo Xasan waxa ay aadaan dugsiga marka ay
dhammeeyaan hawlaha guriga.
Markii aan casheynayay saaxiibkay baa soo galay.
Markii aan casheynayay.
64
Waxaa ay bilowday inay ooydo isla markii uu tegay.
isla markii uu tegay
Denna mening innehåller faktiskt två bisatser, först en objektsbisats som
börjar med in, sedan en temporal bisats.
Waxaa ay shaqada badankeedii qabatay intii aan hurday.
intii aan hurday
Intaannan shaqada bilaabin waxaynu eegaynaa qalabka.
Wuu bukay ilaa iyo intii uu halkan yimid.
Marka aad soo wacdo 111, lataliye tababbaran ayaa su’aalo ku weydiin
doona.
Konditionala adverbialsbisatser
Det substantiv som oftast används som inledare i bisatser som uttrycker
VILLKOR
är had. Sådana bisatser kallas
SHURUUDEED).
KONDITIONALA BISATSER (WEERO
Ordet används oftast i bestämd form, t.ex. haddii om.
Haddii uu saaxiibkaa jirran yahay maxaa aad samayn lahayd?
Haddii aad si dhakhso ah ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed, soo
wac 111.
Finala adverbialsbisatser
Bisatser som uttycker SYFTE eller AVSIKT inleds oftast med substantivet si
eller in. Om man använder in brukar verbet i huvudsatsen föregås av
prepositionen u, dvs. u … in för att.
Magaaladii buu u tegay in uu dawo soo iibsado.
Han åkte till stan för att köpa medicin.
65
Om man använder si brukar verbet i bisatsen föregås av prepositionen u,
dvs. si … u så att.
Maxaa ay samayn karaan carruurtu, si ay u kaalmeeyaan waalidkood?
Waxay goor hore u baxday si aanu u arag.
Lataliye tababbaran ayaa su’aalo ku weydiin doona si uu u ogaado
dhibaatada jirta.
Halkaas waxaad ku qoraysaa tobanka nambar ee dhalashada ilmahaaga
si aad u diiwaangeliso maqnaanshihiisa.
Kocessiva adverbialsbisatser
Den typ av adverbiella bisatser som brukar kallas
(KONCESSIVA
BISATSER)
MEDGIVANDE BISATSER
inleds på somaliska med substantivet in + adjek-
tivet kasta + subjunktionen oo.
Frasen in kasta oo / in kastoo / inkastoo även om, trots att, fastän
uttrycker alltså att handlingen i bisatsen inte utgör något hinder för
handlingen i huvudsatsen.
Axmed waa yimid in kastoo uu soo daahay.
Inkastoo uu baqanayay waxaa uu muujiyay degganaan.
Jamforande adverbialsbisatser
Bisatser som uttrycker en jämförelse inleds oftast med bisatsinledaren
sida som.
Ku jeeso sabuuradda oo hawada ku samee sida loo qoro xarafka C.
Adverbiella bisatser med subjunktion
66
I somaliskan förekommer det väldigt sällan att en adverbiell bisats inleds
med en verklig subjunktion. De få exempel som finns innehåller en
subjunktion som är lånad från arabiskan.
– Tid (temporal bisats)
ilaa (tills) är inte något somaliskt substantiv, utan en subjunktion som
har lånats in från arabiskan.
Ilaa aan ka imanayo halkan joog.
Wuu joogay oo i sugay ilaa aan imid.
Satsfogningar med tva huvudsatser
Två huvudsatser kan fogas samman till en
KAUSAL SATSFOGNING
för att
uttrycka en ORSAK till den handling som uttrycks i en av huvudsatserna.
Orsaksförhållanden i kausala satsfogningar uttrycks ofta med hjälp av en
av fraserna maxaa yeelay, sababtoo ah eller med konjunktionen waayo
som alla följs av en fullständig huvudsats med en satsmarkör.
Lacagtii ku ma aan siin karo maxaa yeelay weli ma iman.
Xirisi ma ciyaari karo kubbad sababtoo ah lug ayaa si xun uga jabay.
Ha tegin hadda, waayo waa madow.
67
Bisatser som ar objekt
Bisatser som är
OBJEKT
börjar på svenska oftast med konjunktionen att,
men när ja/nej-frågor fungerar som bisatser börjar de oftast med
konjunktionen om. Andra frågor som fungerar som bisatser börjar med
olika frågeord som varför, när, hur, vem, vad…
Sara sa att hon inte vill diska.
att hon inte vill diska
Sara frågade om hennes kusin inte kunde diska i stället.
om hennes kusin inte kunde diska i stället
Objektsbisatser som inleds med frågeord:
Sara undrade varför hon alltid måste diska.
varför hon alltid måste diska
Sara undrade när någon annan tänkte diska.
när någon annan tänkte diska
Underordnade direkta anföringar är ofta OBJEKT
– Jag vill inte diska! sa Sara.
Jag vill inte diska!
Den här typen av bisatser börjar på svenska oftast med konjunktionen att
och på somaliska oftast med bisatsinledaren in. Detta ord är vanligt när
man till exempel återberättar vad någon sagt eller när man berättar
innehållet i någons tankar, önskningar eller drömmar.
Horaan kuugu sheegay in uusan imaanayn.
in uusan imaanayn
Cali wuxuu doonayaa in aad tagto.
in aad tagto
68
U sheeg carruurta in ay soo fadhiistaan agtaada.
Även i somaliska objektsbisatser som utgör indirekta ja/nej-frågor är den
vanligaste bisatsinledaren ordet in.
Weydii carruurta in ay arki karaan bisadda.
Någon gång förekommer även haddii i indirekta ja/nej-frågor.
Weydii carruurta haddii hooyadood samayso bur.
Weydii haddii ay horay u tageen sariibad.
I andra typer av indirekta frågor utgörs bisatsinledaren av samma
substantiv som det mananvänder i den direkta frågan.
Tus carruurta sida loo qoro xarafka C.
Sidee baa loo qoraa xarafka C?
Waxaa ay sheegaysaa sida uu darawalku u wadey.
sidee baa uu darawalku u wadey?
Waxaa uu maskaxda ku hayay sidii uu u iibsan lahaa dhul u dhaw beertooda.
sidee uu u iibsan lahaa dhul u dhaw beertooda?
Om den direkta frågan innehåller frågeordet maxay används substantivet wax i bestämd form som bisatsinledare. Observera att detta inte är
samma ord somfokusmarkören waxa/waxaa.
Weydii carruurta waxa ay ku arki karaan sawirka.
Maxaa ay ku arki karaan sawirka?
Objektsbisatsen kan också stå före huvudsatsen, t.ex.
Inaad imtixaanka ku gudubtay baa aan maqlay.
Inaad imtixaanka ku gudubtay baa
69
Bisatser som ar subjekt
Det kan ibland också vara bisatsen som utgör subjektet i huvudsatsen,
och det är samtidigt vanligt att subjektsbisatsen står i slutet av hela
meningen, t.ex.
Ma fiicna in carruurta laga nixiyo. (ma fiicna <– ma fiican aha)
in carruurta laga nixiyo
Bisatser som inleds med in kan även fungera som subjekt i huvudatsen.
Ma fiicna in sida Nadiifa loo fariisto. (ma fiicna <-– ma fiican aha)
in sida Nadiifa loo fariisto
Ibland står inte in först i bisatsen, utan inuti bisatsen, t.ex.
Sida Xadiya in loo fariisto ayaa fiican (tahay). (loo <-– la+u)
Sida Xadiya in loo fariisto
Subjektsbisatsen följs av fokusmarkören ayaa. Om subjektet är fokuserat
och predikatet innehåller ett adjektiv försvinner dessutom verbet yahay i
presens.
70
Semantik
Cilmimacneedka
Semantiken är läran om de betydelser som uttrycks med hjälp av
språket, och i synnerhet läran om ordens betydelse. Några grundläggande begrepp inom semantiken är särskilt viktiga att känna till.
Synonymer
Sammi
Synonymer är två eller flera ord som har ungefär samma betydelse, men
de skiljer sig egentligen alltid åt på något sätt så att orden har lite olika
nyans och väcker lite olika föreställningar. Till exempel kan en synonym
vara mera vardaglig än en annan, vissa synonymer kan vara mera
ålderdomliga, några kan upplevas som finare, medan andra kanske bara
används inom ett begränsat geografiskt område.
qurux badan, quruxsan, qurxoon, toolmoon, bilicsan, jalaqsan,
fiican, wanaagsan
bisad, yaanyuur, mukulaal katt, kisse, misse
wadne, qalbi
gabar, inan
Homonymer
Homonymer är två ord som skrivs och uttalas på precis samma sätt.
na och (konjunktion)
na oss (pronomen)
Homografer
Homografer skrivs på precis samma sätt, men uttalas på olika sätt.
inan flicka
ínan pojke
béer lever
beér trädgård, odling
tiri sade
tiri räkna
71
cuntó äter
cúnto mat
lá med (preposition)
la man (pronomen)
kú i (preposition)
ku dig (pronomen)
Motsatser
Antonymer
Lidad
Motsatser är ord som har helt motsatt betydelse i förhållande till
varandra.
yar
–
weyn
dheer
–
gaaban
kulayl
–
qabow
jecel
–
neceb
u
–
ka
72
Morfologi
Formlara
Sarfe
Morfologi (sarfe, morfooloji) kan på svenska även kallas
FORMLÄRA.
Morfologin kan delas in i två delar.
– Ordbildningslära (erayabuurid), som handlar om hur man kan
skapa olika ord genom att sätta samman olika orddelar, t.ex. bar,
bare, dukaan, dukaanle.
– Böjningslära (nadooc), som handlar om hur ord böjs i olika
grammatiska former.
Man kan sedan dela in böjningsläran i tre olika delar beroende på
vilka ord man böjer.
– Deklination (nadooc magaceed), som i somaliskan mest
handlar om böjningen av substantiv, t.ex. kab, kabta, kabo,
kabaha, kabahayga. Till deklinationen hör också böjningen av
pronomen, t.ex. aniga, aan, i, adiga, aad, ku, och adjektivens
böjning i numerus, t.ex. weyn, waaweyn.
– Konjugation (nadooc faleed?, isrogrog), som handlar om
böjningen av verb, t.ex. cun, cunaa, cuntay, cunaysaa, cuno.
– Komparation (nadooc isbarbardhigeed?), som handlar om
adjektivens olika jämförelsegrader, t.ex. yar, ka yar, ugu yar.
73
Morfem
Ett
MORFEM
(morfiim) är den minsta delen av ett ord som bär på någon
form av betydelse. Morfem brukar man ofta skriva mellan snedstreck,
t.ex. /kab/-/o/ eller /sko/-/r/.
Eftersom somaliskan är ett språk som är rikt på ändelser spelar
kunskapen om språkets olika morfem en mycket viktig roll i
grammatiken.
Morfemens betydelse kan skifta mellan mera innehållsmässig eller mera
grammatisk och det är därför praktiskt att dela in dem i tre typer. Den
ena typen av morfem kallas
ROT
eller rotmorfem. En rot bär en tydlig
inneboende betydelse som ligger till grund för hela ordets betydelse. En
annan typ av morfem används för
AVLEDNING
eller
ORDBILDNING,
dvs.
för att bilda nya mera komplexa ord av redan befintliga enklare ord. Den
tredje typen av morfem brukar kallas grammatiska morfem. Dessa
används för BÖJNING av ord i olika grammatiska former som används för
att uttrycka olika relationer som råder mellan ord. Om man tar formen
subaxnimadii på morgonen, under morgontimmarna så kan den delas in i
de ingående morfemen subax-nima-d-ii. /subax/ är ordets rot, /nima/ är
ett mycket vanligt ordbilsningsmorfem som används för att bilda
abstrakta substantiv, /d/ är den bestämda artikeln och /ii/ är ett slags
refererande eller utpekande grammatiskt morfem. Om man tar formen
ururinayo håller på att samla så kan den delas in i de ingående morfemen
urur-i-n-ay-o. /urur/ är en rot som kan ingå i både substantiv och verb,
/i/ gör att vi får ett transitivt verb, dvs. att någon person gör detta med
några saker, /n/ ger oss verbets infinitivform, /ay/ anger att handlingen
är progressiv, att den pågår just i det givna ögonblicket och /o/ anger att
verbets form är konjunktiv. Detta är förstås ett ganska komplicerat
exempel eftersom vi ännu inte talat om transitiva verb, progressiv form
eller konjunktiv.
74
Beroende på var i ett ord ett morfem förekommer brukar man skilja
mellan
PREFIX
(HORKABE) och
SUFFIX
(DIBKABE). Ordbildningsmorfem
eller grammatiska morfem som finns före en rot kallas för
de som finns efter en rot kallas för
kan man också använda termen
SUFFIX.
ÄNDELSE
I stället för
PREFIX
medan
SUFFIX (DIBKABE)
(DHAMMAAD). I t.ex. ordet
lataliye rådgivare har vi prefixet /la/ som i princip betyder med, roten
/tali/ styra, bestämma och suffixet eller ändelsen /e/ som bär betydelsen av
en person som har en viss sysselsättning. Om vi skulle konstruera ett
liknande ord på svenska skulle det kunna bli *medstyrare eller
*medbestämmare.
Om två rötter fogas samman till ett nytt ord brukar man tala om en
SAMMANSÄTTNING (LAMMAANE)
eller ett sammansatt ord. Detta är en
vanlig typ av ordbildning både i svenskan och i somaliskan, t.ex.
innehåller madaxweyne president de båda rötterna /madax/ huvud och
/weyn/ stor samt ordbilndingssuffixet /e/ för att beteckna en person med
viss sysselsättning.
Många ortnamn, både i Sverige och i Afrikas Horn, är sammansättningar, t.ex. Laascaanood av laas källa, grund grävd brunn och caano mjölk
samt -ood som är en gammal ändelse i genitiv, men som idag mest
används för att bilda adjektiv. Alltså ungefär Mjölkensbrunn. Beledweyn
i centrala Somalia består av beled bosättning, ort, plats och weyn stor.
Alltså den stora orten. Huvudorten Hargeysa i Somaliland består av
substantivet harag djurhud och verbet geysa transportera till en plats,
vilket skulle betyda platsen dit djurhudar förs, kanske för att bearbetas
eller säljas vidare. Även många stadsdelar i Mogadishu har namn som
kan delas upp i två rotmorfem, t.ex. Ceelmacaan av ceel brunn, källa och
macaan söt, Xamarjajab där Xamar är en annan, äldre benämning på
Mogadishu och jajab sönderslagen, eller Xamarweyne som innehåller
weyn stor och det substantivbildande avledningsmorfemet /e/.
75
Allomorfer
Olika allomorfer är olika varianter av samma morfem, t.ex. /jilib/ och
/jilb/ som ju förekommer i pluralformen jilbo eller pluraländelsen /o/
som också förekommer som /a/ i t.ex. jilbaha. Även den bestämda
artikeln förekommer som flera olika allomorfer. Den maskulina artikeln i
singular förekommer som /ka/, /ga/, /ha/ eller /a/, t.ex. miiska, guriga,
baraha, suuqa.
Typer av morfem
Beroende på placeringen i ett ord och morfemets betydelse brukar man
dela in morfem i följande typer.
– rot
bar, cas, shan, tag, kar, geel
– suffix
bare, baraa, barataa, shanta, shanaad
– prefix
taliye, lataliye; ahay, yahay, tahay, nahay
Morfem med en grammatisk funktion snarare än en inneboende betydelse såsom prepositioner (u, ku, ka, la) och pronomen (t.ex. is) brukar
man betrakta som prefix.
– stam
taliye, taliyaha, lataliye, lataliyaha
Stammen i ett ord är hel den del av ordet som inte utgörs av grammatiska böjningsändelser. Stammen kan alltså innehålla både prefix och
suffix som används för att bilda nya ord, alltså avledningsprefix och
avledningssuffix, t.ex.
lataliye
klyftpotatis
lataliyaha
klyftpotatisen
lataliyahayga
klyftpotatisar
lataliyayaal
klyftpotatisarna
lataliyayaashayda
klyftpotatisarnas
76
Ordbildning
- avledning
xoola-ley, xool-eysi, xool-eeyaa
- sammansättning
xoola-dhaqato, xoola-gooyo, xoola-madax
Avledning sker i somaliskan mest med hjälp av suffix.
macallin
+ -ad
–>
macallimad
bar
+ -e
–>
bare
dukaan
+ -le
–>
dukaanle
Sammansättning sker genom att två rötter sätts samman.
yaxaasbadeed
yaxaas badeed
yaxaas-badeed
martiqaadaa
marti qaadaa
marti-qaadaa
quruxbadan
qurux badan
qurux-badan
Vad som är ett sammansatt ord är inte alltid så självklart på somaliska
eftersom man ofta på samma sätt som i engelskan särskriver ord som
egentligen är sammansättningar.
Det finns ett par test som fungerar bra för att avgöra om det handlar om
två oberoende ord som inte fungerar som en sammansättning eller om
det är frågan om två särskriva ord som egentligen hör ihop och utgör en
sammansättning.
För substantiv:
Var placeras den bestämda artikeln?
2 ord
bad weyn
badda weyn ’det stora havet’
1 sammansatt ord
badweyn
badweynta
’oceanen’
Var placeras pluraländelsen?
2 ord
bad weyn
bado weyn
’stora hav’
1 sammansatt ord
badweyn
badweyno
’oceaner’
77
För verb:
Var placeras prepositionerna?
ka dib markii ay Caawa ku martiqaatay garoonkeeda Estadio Reyno…
Booliska Somaliland oo tababar ku qaatay dalka Ireland…
Uttrycket ”martiqaatay” måste vara ett ord, närmare bestämt ett verb,
eftersom prepositionen måste stå direkt före predikatsverbet i satsen.
Man kan inte ha ett substantiv mellan en prepositionen och ett verb.
Alltså måste roten /marti/ som ser ut som ett substantiv var en del av ett
sammansatt verb.
Uttrycket ”tababar qaatay” måste däremot vara två ord eftersom prepositionen placeras mellan orden.
Avledning med suffix
I somaliskan bildas de flesta avledda ord med hjälp av suffix. Prefix är
betydligt mindre vanliga i somaliskan än i svenskan.
Bildning av substantiv
ROTSUBSTANTIV
Dessa substantiv är bildade utan någon ändelse, samma rot fungerar
som både substantiv i singular och verb i imperativ.
qosol
skratta! (verb, imperativ)
qosol
skratt (substantiv, singular)
78
VERBALSUBSTANTIV
– motsvarar svenskans former som slutar på -ande/-(n)ing.
-is/-id
av alla verb med en imperativ som slutar på konsonant
qor
skriv!
qoris, -ta
skrivning
qorid, -da
skrivning
-n
även: qoraal, -ka
av alla verb med en imperativ som slutar på -i
bixi
betala!
bixin
betalning
akhri
läs!
akhrin
läsande
-asho
även:
akhris, -ka
läsning
av alla verb med en imperativ som slutar på -o
qaado
ta!
qaadasho
tagande
Substantiv som bara bildas av vissa verb:
-s
läggs till vissa verb med en imperativ som slutar på -i
kari
laga mat!
karis
matlagning
akhri
läs!
akhris, -ka
läsning
även
akhrin
läsande
-ad läggs till vissa verb med en imperativ som slutar på -o
guurso
gift dig!
guursad
giftermål
79
-itaan
furaa
öppnar
furitaan
öppning (av en utställnig)
-niin
digaa
varnar
digniin
varning
furaa
öppnar
furniin
skiljsmässa
AGENTSUBSTANTIV
uttrycker en person som utför handlingen som verbet betecknar.
-e
baraa
lär ut
bare
lärare
bixiyaa
betala
bixiye
betalare
men även vissa redskap och verktyg
furaa
öppnar
fure
nyckel
och en del namn
Warsame
Kuti Yare
80
-haye innehålle också suffixet –e och betecknar en person som har (hand
om) något.
goolhaye
målvakt
afhaye
talesperson
-le en person som har någonting eller arbetar/sysslar med någonting
beero
odlingar, åkrar
beerale
jordbrukare
dukaan
affär
dukaanle
affärsinnehavare
kalluun
fisk
kalluunle
fiskare
tagsi
taxi
tagsiile
taxiförare
dambi
brott
dambiile
brottsling
Men även person som har problem med någonting
indhoole
blind person,
lugoole
person utan ben
-ley kollektiv form för personer som har någonting eller sysslar med
någonting
beeraley –da
jordbrukare, bönder
Även vissa andra substantiv som betecknar något som innehåller något
eller består av något.
buur
berg
buuraley
bergsområde, bergskedja
81
-aal person som sysslar med någonting
tumaa
hamrar, bankar
tumaal
smed, hovslagare
FEMININA personbeteckningar
-ad
boqor
kung
boqorad
drottning
saaxiib
vän
saaxiibad
väninna
-to som en feminin motsvarighet till vissa maskulina ord på -e
horjooge m.
horjoogto f.
ANDRA SUBSTANTIVBILDNINGAR
-aal olika typer av konkreta och abstrakta substantiv
-aan
qor
skriv!
qoraal
text
abstrakta substantiv, oftast bildade av particip eller adjektiv,
ofta motsvarande svenska abstrakta substantiv på -het.
-(s)an-aan
lagt till adjektiviska particip på -an/-san
oomaa
blir törstig
verb
oomman
törstig
adj./particip
oommanaan
törst
subst.
-la’-aan bildat med adjektiven la’ som saknar + ovanstående suffix
shaqo
arbete
shaqola’aan
arbetslöshet
82
-aad
lite varierande betydelser
hanjabaa
hotar
hanjabaad
hot
-darro
synonymt med -la’aan
edeb
gott uppförande
edebdarro
dåligt uppförande, brist på uppfostran
awood
förmåga, styrka
awooddarro
oförmåga, kraftlöshet
-i
abstrakta begrepp
firfircoon
aktiv
firfircooni
aktivitet
-mo
resultatet av en handling (avledning av passiva verb)
xirmaa
förenas, binds samman
xirmo
packe, bunt, bukett
dhisaa
bygger
dhismo
byggnad, konstruktion
dhugtaa
tittar, iakttar
dhugmo
blick, uppmärksamhet, intelligens
-nimo / -ti-nimo motsvarar ofta svenskans substantiv på -skap
saaxiib
vän
saaxiib(ti)nimo
vänskap
-tooyo
boqor
kung
boqortooyo
kungadöme, kungarike
gacal
närstående, älskad person
gacaltooyo
tillgivenhet, kärlek
83
Bildning av adjektiv
-an läggs till många verb och några substantiv
guduud
rödbrun färg
guduudan
rödbrun
-san läggs till många verb och några substantiv
nadiifiyaa
rengör
nadiifsan
ren, rengjord
qurux
skönhet
quruxsan
vacker
-eed
läggs till vissa substantiv
Soomaali
somalier
Soomaaliyeed
somalisk
boqor
kung
boqoraad
kunglig
-aad
-oon
qurux
skönhet
qurxoon
vacker
-e
kale
hore
hoose
sare
dhexe
84
Många svenska adjektiv motsvaras på somaliska i stället av flerordsuttryck som består av ett substantiv följt av den reducerade relativa
verbformen ah som är eller något av de adjektiviska orden leh med, som
har, la’ utan, som saknar, daran utan, som saknar eller badan mycket.
buluug
blå färg
buluug ah
blå (eg. som är blå färg)
hadh
skugga
hadh leh
skuggig (eg. som har skugga)
af
egg, vass kant
af leh
vass, skarp (eg. som har egg)
af la’
slö (eg. som saknar egg)
qurux
skönhet
qurux badan
vacker
Bildning av verb
Många grundläggande verb och substantiv bildas från samma rot.
beddel, beddelaa
förändra(r)
beddel, beddelka
förändring(en)
verb
farax!, farxaa, faraxdaa
glädjer sig
subst.
farax, faraxa
glädje(n)
I språk i allmänhet brukar man skilja mellan två viktiga typer av verb
– TRANSITIVA verb, nämligen verb som följas av ett objekt
– INTRANTIVA verb, vilket är verb som inte kan följas av något objekt.
85
-/i/- Detta verbsuffix lägger man till intransitiva verb (som inte har något
objekt) för att bilda
TRANSITIVA
verb som följs av ett objekt.
Samtidigt har suffixet -/i/- fta även en
KAUSATIV
betydelse, vilket
innebär att subjektet påverkar objektet så att objektet utför den
handling som det ursprungliga, intransitiva verbet betecknar.
imperativ
presens
kar
karaa
kokar (intransitivt)
kari
kariyaa
kokar (transitivt), får något att koka
toos
toosaa
vaknar (intransitivt)
toosi
toosiyaa
väcker (transitivt), får någon att vakna
joog
joogaa
står (intrasitivt)
jooji
joojiyaa
stoppar (transitivt), får någon att stå stilla
(ka) muuqdaa
visar sig, syns (intrasitivt)
muujiyaa
visar (transitivt), får något att synas
qallalaa
något torkar (intransitivt)
qallajiyaa
någon torkar något (transitivt)
-/o/, -/daa/, -/taa/ eller
-/so/, -/staa/ el. -/sadaa/, -/sataa/
med detta verbsuffix uttrycks en så kallad AUTOBENEFAKTIV
handling, dvs. en handling som man utför för att man själv ska
kunna dra nytta av den.
beer
beeraa
odlar
beero
beertaa
odlar för egen räkning
iibi
iibiyaa
säljer (köper)
iibso
iibsadaa
köper
86
-/m/-
ger verb med passiv betydelse, dvs. att handlingen utförs utan
att man får veta vem som utför den. Den inträffar liksom av sig själv.
dhaawacaa skadar
dhaawacmaa blir skadad
87
Avledning med prefix
Somaliskan har inte så många prefix. Främst är det prepositionerna u,
ku, ka, la och det reflexiva pronomenet is sig som kan förekomma som
prefix.
taliye
ledare, befälhavare
la
med
lataliye
rådgivare
dil
mord, dödande
is
sig
isdil
självmord
88
Ordklasserna
För att diskutera orden i ett språk är det praktiskt att dela in orden i olika
grupper där de ingående orden i varje grupp uppför sig på ett likartat
sätt och där det finns tydliga skillnader mellan de olika grupperna.
Sådana grupper av ord kallas ordklasser. Det är ganska vanligt att man
räknar med uppemot tio ordklasser i ett språk, men det exakta antalet
kan variera, t.o.m. i olika grammatiska beskrivningar av samma språk.
För svenskans del är det vanligast att antalet ligger mellan 9 och 11.
I majoriteten av alla språk i världen är substantiv och verb två riktigt
stora och viktiga ordklasser, och i ytterligare många språk är adjektiv en
tredje mycket viktig ordklass. Övriga ordklasser innehåller i de flesta fall
färre ord.
För att avgöra till vilken ordklass ett ord hör brukar man ta fasta på tre
olika kriterier: 1) vilka böjningsformer som kan bildas av orden i
ordklassen, dvs. vilka ändelser som kan läggas till orden i ordklassen; 2)
vilka funktioner orden i ordklassen kan ha i en sats eller mening; 3)
vilken betydelse orden i ordklassen typiskt bär.
I somaliskan är det lämpligt att räkna med åtta ordklasser. Fyra ordklasser innehåller ord som kan böjas i grammatiska former och fyra
ordklasser innehåller ord som inte kan böjas.
Böjliga ord
Oböjliga ord
Substantiv
Magac
Prepositioner
Horyaale
Pronomen
Magacuyaal
Konjunktioner
Xiriiriye
Verb
Fal
Partiklar
Qurub
Adjektiv
Sifo
Interjektioner
Yaab
Ett ord hör alltid till en och samma ordklass. Samma ord kan inte höra
till två olika ordklasser. I så fall är det frågan om två olika ord som är
89
homonymer med varandra, t.ex. beddel (verb, imperativ) och beddel
(substantiv).
Det är väldigt viktigt att inte blanda sammans ordklasserna med satsdelarna: subjekt, predikat, objekt, adverbial och attribut.
Man kan bara säga vilken satsdel ett ord utgör i en viss mening. I en
annan mening kan samma ord fungera som en annan satsdel.
Detär också viktigt att komma ihåg att man bara tittar på ett ord i taget
när man diskuterar ordklass, medan en satsdel kan bestå av flera ord.
90
Substantiv
Magac
Substantiven utgör den största ordklassen i somaliskan. För att avgöra
vilka ord som är substantiv tar man fasta på deras betydelser (varelser,
föremål, tankar och idéer), former (t.ex. singular, plural, obestämd och
bestämd form) och funktioner (främst som huvudord i subjekt, objekt och
adverbial).
Substantiven är alltså ord som betecknar personer, djur, saker och
abstrakta begrepp, dvs sådant som vi bara kan föreställa oss i våra
tankar. Substantiven är också ganska lätta att känna igen genom att de i
de allra flesta fall kan böjas med en stor mängd olika ändelser. Undantag
är nästan bara namn på personer, platser och produkter. De brukar oftast
inte böjas, men de betecknar ju ändå den typ av personer, djur och
föremål som är typiska substantiv.
Precis som substantiven i svenskan och många andra indoeuropeiska
språk böjs de somaliska substantiven framför allt i tre olika kategorier:
BESTÄMDHET
som
(species), NUMERUS och KASUS, men de kan också ta ändelser
fungerar
UTPEKANDE
(demonstrativa
ändelser),
FRÅGANDE
(interrogativa ändelser) eller ANGER EN ÄGARE (possessiva ändelser).
Samma kategorier spelar en viktig roll även för böjningen av pronomen.
För adjektivens del är det bara numerus som är relevant.
Genus
Cayn
Beroende på hur de somaliska substantiven böjs kan de delas in i två
olika grupper, två olika GENUS (CAYN), precis som i svenskan och många
andra språk. Vilket genus ett substantiv tillhör beror på vilken form den
bestämda artikeln har i ordets singularform.
91
Om artikeln i singular innehåller -t-, -d- eller -sh- är ordet feminint,
annars är det maskulint. Feminina är alltså t.ex. mindi, mindida kniv,
kniven, far, farta finger, fingret, bil, bisha månad, månaden. Maskulina är
däremot: af, afka mun, munnen, kursi, kursiga stol, stolen, aabbe,
aabbaha far, fadern, magac, magaca namn, namnet.
En bra regel är annars att ord som betecknar enskilda kvinnliga
individer brukar vara feminina, medan ord som betecknar enskilda
manliga individer brukara vara maskulina.
Däremot gäller inte denna regel för grupper av män eller kvinnor, t.ex.
är det kollektiva ordet dumarka kvinnorna maskulint.
En annan mycket viktig regel är att ord som i obestämd form slutar på -e
brukar vara maskulina, medan ord som slutar på -o eller -ad brukar vara
feminina. Ordet fure är alltså maskulint, medan cunto och macallimad
är feminina.
Även substantiv som är bildade av verb med hjälp av ändelserna -id, -in,
-sho är feminina. Dessa substantiv motsvaras ofta av svenska substantiv
som slutar på -ing eller -ande, och på engelska slutar de oftast på -ing.
Eftersom de är bildade av verb brukar de ofta kallas VERBALSUBSTANTIV.
Substantivens genus påverkar också valet av vilket pronomen (uu/ay,
kan/tan) man måste använda för att syfta tillbaka på ett visst substantiv
liksom den verbändelse (-aa/-taa/-saa) som man måste använda när ett
viss substantiv utgör verbets subjekt.
Tani waa gabadh.
Gabadhu waa ay ordaysaa.
Kani waa wiil.
Wiilku waa uu ordayaa.
Däremot påverkas inte adjektivens form av substantivens genus som i
många andra språk, t.ex. svenska, arabiska, italienska och franska.
una piccola ragazza
gabadh yar
un piccolo ragazzo
wiil yar
92
Även i svenskan finns det två genus: utrum (n-genus) och neutrum (tgenus). I svenskan avgör substantivens genus valet av obestämd och
bestämd artikel (en/ett, -en/-et) personligt och demonstrativt pronomen
(den/det) och adjektivens form (gul/gult), men det påverkar inte verbens
form i svenskan.
Engelskan är däremot ett språk som saknar grammatiskt GENUS så att
ord med olika genus böjs på olika sätt eller påverkar andra ords
bböjning, såsom pronomen, adjektiv eller verb. Det enda som finns i
engelskan är skillnaden mellan he och she, men det är inte en fråga om
grammatiskt genus, utan mest bara om biologiskt KÖN.
Bestamdhet
Det finns två olika former som avser
BESTÄMDHET:
obestämd form och
bestämd form. I den obestämda formen har substantiven ingen särskild
ändelse: nin, naag, rag, dumar, wiil, gabar. I den bestämda formen har
substantiven en bestämd artikel. Den maskulina bestämda artikeln
innehåller -k-, -g- eller ingenting, medan den feminina bestämda artikeln
innehåller -t-, -d- eller -sh-, t.ex. nin-k-a mannen, rag-g-a männen,
magac-Ø-a namnet, gabar-t-a flickan, mindi-d-a kniven, bi-sh-a månaden.
Slutvokalen -a hör däremot egentligen inte direkt till den bestämda
artikeln. I stället handlar det om en kasusändelse. Dagens somaliska har
nästan bara två olika kasus, grundform och subjektsform, medan
svenskan nästan bara har grundform (bilen) och genitivform (bilens).
Somaliskans grundform har ändelsen -a efter den bestämda artikeln,
medan subjektsformen har ändelsen -u. I femininum finns också en
subjektsändelse för obestämda substantiv.
KASUS
GRUNDFORM
SUBJEKTSFORM
93
OBESTÄMD FORM
naag
wiil
BESTÄMD FORM
naag-t-a wiil-k-a
naag-i
wiil
naag-t-u
wiil-k-u
Subjektsformen används när substantivet är subjekt i en sats, men bara
om ordet inte är fokuserat, t.ex. Wiilku gabarta wuu fiiriyaa. Pojken
tittar på flickan. Gabartu way ordaysaa. Flickan springer.
Somaliskan och svenskan har båda en obestämd form utan någon artikel
och en bestämd form med en bestämd artikel (baabuur/baabuurka;
bil/bilen), men svenskan har dessutom en obestämd artikel (en bil). Det
gör att den obestämda formen i svenskan finns med eller utan obestämd
artikel. Somaliskan har inte någon sådan obestämd artikel, däremot finns
siffran hal. Jämför även med engelskan.
siffra
en bok
one book
hal buug
med obest. artikel
en bok
a book
buug
utan obest. artikel
bok
book
buug
obestämd form
bestämd form
boken
the book
buugga
Substantivens betydelsekategorier
Substantiven är en jättestor ordklass och inom den gruppen av ord finns
det olika undergrupper av ord som uppför sig på lite olika speciella sätt.
Vi har redan nämnt att det är ganska ovanligt att egennamn böjs i
bestämd form. Därför är det viktigt att skilja mellan EGENNAMN (MAGAC
GAAR)
och alla andra substantiv som på somliska brukar kallas MAGAC
GUUD.
94
– EGENNAMN
MAGAC GAAR
:
– andra subst.
MAGAC GUUD
:
Sahra, Lund, Shabeelle, Volvo
Alla dessa vanliga substantiv, som inte är egennamn, kan också delas
upp i en hel rad undergrupper. Detta är ibland ganska komplicerat. I de
första somliska grammatik böckerna har man tyvärr blandat samman
flera olika typer och kallat dem för "koox". Dessa substantiv ska vi här i
stället försöka dela upp mera noggrant i olika undergrupper.
Framför allt är det viktigt att skilja mellan
– substantiv som finns i både singular och plural, och
– substantiv som bara finns i singular, men inte i plural.
Samtidigt måste man komma ihåg att man inte får låta sig luras av
ordets betydelse, utan att man bara ska ta ställning till ordets
grammatiska form, dvs. om ordet har någon pluraländelse eller inte.
Somaliska substantiv slutar i plural på -o, -ooyin, -yaal eller så har de
REDUPLIKATION
av ordets sista konsonant. Om de inte har något av detta
är det inte någon äkta somalisk pluralform. Kanske är det i stället en
inlånad arabisk pluralform, t.ex. kuraas. Mot dessa principer finns det
väldigt få undantag.
Beroende på om ett substantiv kan böjas i plural eller inte så kan man
tydligt skilja mellan mellan RÄKNEBRA SUBSTANTIV (MAGAC TIRSAME) och
ICKE RÄKNEBARA SUBSTANTIV
(eller massord; MAGAC MATIRSAME).
Under icke-räknebara substantiv finns tre typer. Gemensamt för dem är
att de bara finns i singular och inte kan få någon pluraländelse.
– ÄMNESNAMN: sonkor, saliid, ciid, bur, subag
– KOLLEKTIVA SUBSTANTIV: rag, dumar, carruur, dad, geel, ari, ido,
dhir, tamaandho, dabacase
– ABSTRAKTA SUBSTANTIV: jacayl, gaajo, cabsi
95
När det gäller ämnesnamnen kan man inte se några enskilda ingående
föremål. När det gäller de kollektiva substantiven kan man dock lätt se
att orden betecknar en samling enskilda föremål.
Under räknebara finns också tre typer
– appellativer (eller artnamn): far, faro
– kollektiva substantiv: qoys, qoysas; geel, geelal
– abstrakta substantiv: fikrad, fikrado
Appellativer eller artnamn är alltså den typ av substantiv som man
skulle kunna kalla ”helt vanliga substantiv”.
Alla typer av MAGAC GUUD sammafattas i tabellen nedan.
ABSTRAKTA:
tirsame
matirsame
= räknebara
= icke räknebara
styckord
massord
Jiilaal, been
run, jacayl, naxariis
KONKRETA:
– appellativer
= artnamn
miis, guri,
Carab-ka, askari-ga
– ämnesnamn
– kollektiva
saliid, caano, biyo, ciid
qoys, koox, fasal, reer
carruur, Carab-ta,
magac kooxeed
Soomaali-da,
magac urur
lo’, askar-ta
Med hjälp av siffrorna kan man testa om ett ord är räknebart eller inte.
Räknebara ord kan stå självständiga efter siffror, t.ex.laba tuug, siddeed
sac. Icke räknebara måste följas av verbformen ah, t.ex. afar carruur ah.
96
Vissa kollektiva substantiv används inte gärna med siffror, t.ex. dad.
Inte heller ämnesnamnen kombineras direkt med siffror. I stället måste
man använda någon typ av måttsenhet som i sin tur kan föregås av en
siffra, t.ex. saddex kiilo oo sonkor ah. Mellan måttsenheten och
ämnesnamnet måste man då alltid använda konjunktionen oo.
Både ämnesnamnen och de kollektiva substantiven kan däremot
användas tillsammans med t.ex. adjektivet badan, t.ex. dad badan,
sonkor badan.
Men det finns också kollektiva som kan bilda plural, t.ex. koox, qoys,
geel, och sådana ord kan i de flesta fall användas tillsammans med
siffror utan verbformen ah, t.ex. afar qoys, lix kooxood.
Numerus
Tiro
Både i svenskan och i somaliskan har substantiv, adjektiv och pronomen
olika former i singular och plural. I somaliskan har också verben olika
former för singular och plural. Det hade även svenskan för omkring
hundra år sedan. Då skulle man skriva t.ex. Jag är sjuk, men Vi äro sjuka.
I somaliskan, precis som i svenskan, böjs substantiven alltså i två
NUMERUS
(antal; TIRO), vilket innebär att de har två olika former, en form
i SINGULAR (ental; KELI) och en annan form i PLURAL (flertal; WADAR).
Vissa somaliska substantiv har dessutom en
TIRAALEED)
RÄKNEFORM
(QAAB
som används efter räkneord och andra liknande måtts-
begrepp, t.ex. saddex qaybood, dhowr bilood, immisa maalmood?
Detta är lite ovanligt, men sådana räkneformer finns faktiskt i en del
andra språk i världen, t.ex. i bulgariska, makedonska och walesiska.
Ändelsen i plural är oftast -o, men feminina ord som i singular slutar
på -o får i plural ändelsen -ooyin, medan maskulina ord som i singular
slutar på -e får ändelsen -yaal i plural. Korta maskulina substantiv som
97
bara innehåller en stavelse bildar däremot plural genom att lägga till -aoch sedan upprepa den sista konsonanten i ordet, t.ex. miis, miisas.
Detta kallas i grammatiken för REDUPLIKATION.
SINGULAR
PLURAL
sariir
säng
sariiro
sängar
hooyo
mor
hooyooyin
mödrar
aabbe
far
aabbayaal
fäder
wiil
pojke
wiilal
pojkar
Singular
Keli
Singularformen är substantivens grundform. Vissa substantiv innehåller
en extra vokal i sin singularform. Denna
INSKOTTSVOKAL
hör egentligen
inte till ordets stam, utan finns i singularformen därför att somaliska ord
inte kan sluta med två konsonanter. I plural saknas vokalen eftersom det
går utmärkt att ha två konsonanter inuti ett somaliskt ord.
STAM
SINGULAR2
PLURAL
/jilb/
*jilb > jilib
jilbo
/xarf/
*xarf > xaraf
xarfo
Vissa andra ord innehåller olika konsonanter i singular och plural.
Orsaken är nästan densamma som för vokalinskottet ovan. Vissa
konsonanter är nämligen inte tillåtna i slutet av äkta somaliska ord.
Detta gäller konsonanterna /m/, /k/, /t/ och /j/. Om ett ord har en stam
som slutar på /m/ eller /k/ så byter man ut den konsonanten mot /n/ eller
/g/ sist i singularformen. Tillsammans med vokalinskott i singular kan
skillnaden mellan singularformen och pluralformen ibland bli gansk
stor, men rent teoretiskt sett är formerna ändå regelbundna.
2
Stjärnan anger att formen är felaktig.
98
STAM
SINGULAR
PLURAL
/nim/
*nim
> nin
*nim-am > niman
/ilk/
*ilk
> ilig
ilk-o
> ilko
Man brukar säga att man hittar ett ords verkliga stam i sådana former
där det finns en böjningsändelse efter stammen.
Lägg också märket till att inskottsvokalen i de allra flesta ord består av
samma vokal som den som redan finns i ordets stam. Men i några få ord
skjuter man i stället in ett /i/, t.ex.
STAM
SINGULAR
PLURAL
/xubn/
*xubn > xubin
xubn-o > xubno
/maalm/
*maalm > maalin
maalm-o > maalmo
Wadar
Plural
Somaliska substantiv bildar plural genom att lägga till -o, -ooyin, -yaal
eller genom reduplikation. Med reduplikation menas att man lägger till
vokalen /a/ och upprepar den sista konsonanten i ordets stam, t.ex. miis,
miisas.
Regelbundna pluralformer
1. Ord som i singular slutar på -e slutar i plural på –ayaal.
aabbe
m.
aabbayaal
fäder
fure
m.
furayaal
nycklar
2. Ord som i singular slutar på –o slutar i plural på –ooyin.
hooyo
f.
hooyooyin
mödrar
dhalo
f.
dhalooyin
flaskor
3. Maskulina ord med en stavelse bildar plural genom att lägga till –a–
och sedan upprepa den sista konsonanten. Detta kallas reduplikation.
af
m.
afaf
munnar; språk
miis
m.
miisas
bord
99
4. Alla andra ord lägger till ändelsen –o.
kab
f.
kabo
skor
lug
f.
lugo
ben
4a. Tvåstaviga ord som innehåller en inskottsvokal i singular förlorar
denna vokal när man lägger till ändelsen -o.
jilib
m.
jilbo
knän
gabadh f.
gabdho
flickor
muruq m.
murqo
muskler
4b. Efter -i skjuter man in buffertkonsonanten -y- före ändelsen -o.
derbi
m.
derbiyo
murar, väggar
mindi
f.
mindiyo
knivar
4c. Maskulina ord med minst två stavelser i en stam som slutar på b, d, l,
m, n, r dubblerar denna konsonant före ändelsen -o.
baabuur m.
baabuurro
bilar
saaxiib
saaxiibbo
vänner
m.
4d. Nästan alla maskulina ord med minst två stavelser i en stam som
slutar på en konsonant som man inte kan fördubbla skjuter in ett -y- före
ändelsen -o.
yaxaas
m.
yaxaasyo
krokodiler
Oregelbundna pluralformer
Det finns ett litet antal substantiv som inte böjs helt i enlighet med de
fyra reglerna ovan.
Framför allt finns en grupp maskulina ord med lång vokal i en enstavig
stam. Man skulle vänta sig reduplikation enligt regel 3, men i stället tar
dessa ord helt oväntat ändelsen -o enligt regel 4.
Jämför
miis
m.
miisas
(grupp 3)
men
100
geed
geedo
tuug
tuugo
(grupp 4)
Det finns också några substantiv med helt oregelbundna pluralformer,
frmaför allt
il
indho
dhagax
dhagxaan
ugax
ugxaan
wax
waxyaabo, waxyaalo
si
siyaabo, siyaalo
shay
shayaal
oday
odayaal
Andra mindre oregelbundenheter
Undantag från regel 3:
Inskott av långt -aa-, i stället för inskott av kort -a-:
buug
m.
buugaag
böcker
guryo
hus
Undantag från regel 4b:
Bortfall av –i före –yo:
guri
m.
Undantag från regel 4c:
Ingen dubblering av slutkonsonanten:
walaal
walaalo
syskon
Regelbundna ljudförändringar
Tänk på att somaliska ord inte kan slutar på /m/ eller /k/. Om ordets
stam slutar med dessa ljud förändras de till /n/ respektive /g/ sist i
singularformen, men dyker upp som /m/ respektive /k/ i pluralformen.
I grupp 3 med reduplikation:
nin
m.
niman
män
101
I grupp 4 med konsonantförändring:
ukun
f.
ukumo
ägg
I grupp 4a med flyktig vokal i singular:
ilig
m.
ilko
tänder
I grupp 4c med konsonantförlängning och -förändring:
inan
m.
inammo
pojkar
Arabiska pluralformer
I somaliskan förekommer en del inlånade arabiska pluralformer.
macallin –ka
macaalimiin –ta
kursi –ga
kuraas –ta
Majoriteten av sådana pluralformer uppför sig på ett lite oväntat sätt.
Tillsammans med en arabisk pluralform som subjekt kan
predikatsverbet stå antingen i plural eller i femininum singular.
Kuraastu wey isku dheggan tahay.
Kuraastu wey isku dheggan yihiin.
Detta är precis samma fenomen som man hittar efter somaliskans
kollektiva substantiv, t.ex.
Dibidu aad bay u xoog badnaayeen.
Oy dibidu wada goobtay ooy wada dinnaaxaysay. (web)
Anledningen är att man antingen kan uppfatta subjektet som EN grupp
och sätta verbet i singular eller som FLERA individuella föremål och sätta
verbet i plural.
Dessutom kan man ju bilda helt regelbundna somaliska pluralformer av
dessa arabiska substantiv.
sing.
kursi -ga
koll.
kuraas –ta
plur.
kursiyo –ada
102
Alltså finns det goda skäl att kalla de arabiska ”pluralformerna” för
kollektiva former i somaliskan, och bara räkna de regelbundna
somaliska formerna som äkta pluralformer.
Plurale tantum
De två orden "biyo, caano" är också helt annorlunda än andra
ämnesnamn, eftersom de här två orden står i plural. De kan aldrig
förekomma i singular.
Substantiv som helt saknar singularform kallas plurale tantum. På
svenska finns t.ex. glasögon, löständer, byxor, shorts, kalsonger… Man måste
fråga:
Var har du lagt dem?
På samma sätt kräver orden biyo och caano på somaliska att verbet i
stasen står i plural om dessa ord är subjekt.
Kirligii biyuhu ku jireen waxa uu dhigay gurigii duqa.
Caanaha xooluhu waa ay yaraadaan.
Även ordet xoolo saknar singularform. Att detta ord är en pluralform
märks på den bestämda artikeln i formen xoolaha. Om ordet hade varit
singular borde det ha fått den feminina artikeln i singular, nämligen
*xoolada, eftersom ord som slutar på -o i singular normalt sett är
feminina.
Kollektiva substantiv
Många somaliska substantiv är kollektiva. De allra flesta har bara en
singularform, t.ex.
KOLLEKTIV SINGULAR
PLURAL
yaanyo
*yaanyooyin
moos
*moosas
103
Denna kollektiva singularform används utan hänsyn till om man talar
om ett eller flera föremål av den avsedda typen.
Vissa kollektiva substantiv kan dock bilda en pluralform.
sing.
qoys –ka
plur.
qoysas –ka
koox –da
kooxo –aha
geel –a
geelal –asha
Vissa andra maskulina substantiv har en singularform, en pluralform
och en kollektiv form som är femininum singular.
sing.
buug –ga
koll.
buug –ta
sing.
baabuur –ka
koll.
baabuur –ta
sing.
kursi –ga
koll.
kuraas –ta
sing.
tuug –ga
koll.
tuug –ta
plur.
buugaag –ta
plur.
baabuurro –ada
plur.
kursiyo –ada
plur.
tuugo –ada
Ibland används olika ord som kompletterar varandra
sing.
nin –ka
koll.
rag –ga
sing.
naag –ta
sing.
haweeney –da
koll.
dumar –ka
koll.
haween –ka
plur.
niman –ka
plur.
naago –aha
När sådana kollektiva former används som subjekt kan subjektspronomenet och predikatsverbet ofta stå antingen i singular eller i
plural.
104
Carruurtu waxa ay ku baran doonaan buuggan arrimo ku saabsan
Faadumo iyo Caasho.
Maxaa ay carruurtu ugu tukataa safafka dambe ee masaajidka?
Raggu sida badan wuxuu xidhaa laba go' macawis iyo kabo jaan
gari ah.
Maxaa ay raggu qabanayaan?
Räkneform
Qaab tiraaleed
Efter siffror används i de flest fall substantivets singularform. Bara en
mindre grupp substantiv får efter räkneord en speciell räkneform som
slutar med ändelsen -ood. Denna form bildas bara av feminina
substantiv som i singular slutar med en konsonant och i plural har
ändelsen -o.
kursi -ga
kursiyo
lix kursi
maalin -ta
maalmo
lix maalmood
Räkneformen används också efter frågeordet immisa? hur många? och en
del andra måttsbegrepp som t.ex. dhowr några, ett fåtal.
Dubbla pluralformer
Av några ord förekommer former medtvå pluraländelser efter varandra
för att uttrycka ”flera olika typer” av föremålet, t.ex.
biyayaal < biy-o-yaal – flera typer av vatten
Uttryck för stor mängd
Former som dadyow/dadyaw, geelyow/geelyaw är inte pluralformer,
utan ett slags förstärkningsformer som uttrycker väldigt många människor,
väldigt många kameler.
105
Även andra mer eller mindre oregelbundna bildningar förekommer för
att uttrycka stor mängd, t.ex. boqollaal, kumaankun, kumanaal. Inte
heller dessa är några vanliga pluralformer.
Bestamd artikel
Precis som i svenskan lägger man i somaliskan till bestämd artikel som
en ändelse efter substantivet.
Maskulina substantiv har i singular den bestämda artikeln -k-, medan
feminina substantiv har den bestämda artikeln -t-. Dessa båda artiklar
följas alltid av ytterligare någon ändelse. Grundformens ändelse är -a.
Maskulina substantiv, t.ex.
af
mun, språk
afka
munnen, språket
baal
sida
baalka
sidan
Feminina substantiv, t.ex.
farriin
meddelande
farriinta
meddelandet
gacan
hand
gacanta
handen
Beroende på det sista ljudet i substantivet förändras ofta den konsonant
som fungerar som bestämd artikel. Den maskulina artikeln skrivs
som -ka, -ga, -ha eller bara -a (efter h, q, c, x, ’). Den feminina artikeln
skrivs som -ta, -da, -sha eller bara -a (efter dh).
106
Den bestämda artikelns form anpassas till ordslutet enligt följande:
Efter
ändras -ka till
–g
-ga
ändras -ta till
buug-ga
–d
-da
bisad-da
–’
-ga / -a
gu’ga /go’a
-da
ri’-da
–w
-ga
bilowga
-da
caw-da
–y
-ga
ardayga
-da
arday-da
–i
-ga
derbiga
-da
mindi-da
–aa
-ga
qoraaga
-ha
aabbaha
-da
hooya-da
–e
> -a
–o > -a
–c
-a
sac-a
-da
lixda
–h
-a
shaah-a
-da
amaah-da
–x
-a
dayax-a
-da
koox-da
–kh
-a
batiikh-a
-da
wasakh-da
–q
-a
suuq-a
-da
saq-da
dh:a
gabadh-a
-sha
bisha
-dh
–l
>Ø
107
Efter -g- ASSMIMILERAS (anpassas) den maskulina bestämda artikelns -ktill -g- så att ett kraftigt -gg- uppstår.
buug
bok
buugga
boken
shabag
(fisk)nät
shabagga
(fisk)nätet
Efter -d- och -dh-
ASSMIMILERAS
(anpassas) den feminina bestämda
artikelns -t- till -d- resp. -dh- så att ett kraftigt -dd- eller -dh- uppstår.
Dock skriver man inte -dhdh- i standardortografin.
ardayad
studentska
ardayadda
studentskan
shandad
väska
shandadda
väskan
gabadh
flicka
gabadha 3
flickan
Efter -i-, -y-, -w- övergår den maskulina bestämd artikeln -k- till -g-.
Efter -i- övergår den feminina bestämd artikeln -t- till -d-.
derbi
vägg
derbiga
väggen
guri
hus
guriga
huset
maroodi
elefant
maroodiga
elefanten
mindi
kniv
mindida
kniven
Efter -e- övergår den maskulina bestämd artikeln -k- till -h-.
Efter -o- övergår den feminina bestämda artikeln -t- till -d-.
Samtidigt övergår stammens -e-/-o- till -a-.
aabbe
far
aabbaha
fadern
fure
nyckel
furaha
nyckeln
hooyo
mor
hooyada
modern
sheeko
berättelse
sheekada
berättelsen
Efter -c-, -h-, -q-, -x-, -’-
3
Uttalas som [gabadhdha].
108
– faller den maskulina bestämda artikeln -k- bort så att bara basformens
ändelse -a återstår;
– övergår den feminina bestämda artikeln -t- till -d-.
daah
gardin
daaha
gardinen
dayax
måne
dayaxa
månen
dhagax
sten
dhagaxa
stenen
bu’
pupill
bu’da
pupillen
deeq
donation, gåva
deeqda
donationen, gåvan
deex
kustremsa
deexda
kustremsan
mafiiq
kvast
mafiiqda
kvasten
soddoh
svärmor
soddohda
svärmodern
I feminina ord som slutar på -l smälter detta -l- samman med den
bestämda artikeln -t- till -sh-.
bil
månad
bisha
månaden
walaal
syster
walaasha
systern
geela
kamelen(-erna)
Ett maskulint ord är oregelbundet.
geel
kamel(er) koll.
Bestämd artikel i feminum plural
Feminina som i plural slutar på -ooyin får bestämd form på -ooyinka.
hooyo mor, hooyada
hooyooyin, hooyooyinka
Alla andra feminina ord får i plural bestämd form på -aha.
kab sko, kabta
kabo,
kabaha
Bestämd artikel i maskulinum plural
Maskulina som i plural slutar på –yaal får bestämd form på –yaasha.
aabbe far, aabbaha
aabbayaal,
aabbayaasha
109
Andra maskulina ord som slutar på -al får också bestämd form på -asha
om stammen innehåller en lång vokal.
wiil pojke, wiilka
wiilal,
wiilasha
Andra maskulina substantiv med reduplikation får i plural samma
artikel som i singular.
af mun, språk, afka
afaf,
afafka
Andra maskulina med bara två stavelser i obestämd form plural (bara en
stavelse i ordet stam) får bestämd form –aha.
jilib knä, jilibka
jilbo,
jilbaha
guri hus, guriga
guryo,
guryaha
geed träd, geedka
geedo,
geedaha
Alla andra maskulina substantiv, vilket innebär de allra flesta maskulina
substantiv, har bestämd form på -ada.
baabuur bil, baabuurka
baabuurro,
baabuurrada
yaxaas krokodil, yaxaaska
yaxaasyo,
yaxaasyada
Undantag
Olika bestämd artikel i singular och plural trots att ordet bildar plural
med reduplikation.
buug bok, buugga,
buugaag, men: buugaagta
Bestämd form maskulinum plural -ada trots att ordet bara har två
stavelser i obestämd form plural och därför borde ha artikeln -aha.
tuug tjuv, tuugga
tuugo, tuugada
Jämför med det regelbundna
geed träd, geedka
geedo, geedaha
110
Kasus
Kays
Många av världens språk har många olika kasusändelser för att t.ex. visa
om ett substantiv är subjekt, objekt eller adverbial i en sats. Subjektsformen brukar kallas nominativ och det är vanligtvis den formen som
står i ordböckerna. Objektsformen kallas ackusativ. Så fungerar det dock
inte i somaliskan och inte heller i svenskan.
Svenskan har samma form för substantiv både som subjekt och objekt.
Denna form brukar därför bara kallas grundform. Förutom grundformen har svenskan bara en annan kasusform, nämligen genitivformen
med ändelsen -s.
I somaliskan finns det däremot olika former beroende på om ett
substantiv som fungerar som subjekt, objekt eller adverbial. I somaliskan
används substantivens grundform för objekt och adverbial, men även
för subjekt som är fokuserade.
Dessutom har somaliskan särskilda subjektsformer med ändelser som
anger att ett substantiv fungerar som subjekt och inte är fokuserat.
Slutligen finns också en särskild tilltalsform som kallas vokativ. Den kan
användas när man tilltalar en person, ett djur, och ibland även ett
föremål, t.ex. Maxamedow!
Obestämd form
– grundform
Bestämd form
Demonstrativ
-a
– subjektsform
(-i)
– vokativform
-ow, -ay
-u
-i (-u)
-yahow, -yahay
– grundform
shimbir
shimbirta
shimbirtan
– subjektsform
shimbiri
shimbirtu
shimbirtani
– vokativ
shimbiryahay
111
I somaliskan finns det alltså ganska lite böjning i kasus. Den enda
kasusändelse som spelar någon avgörande roll i språket är den särskilda
ändelsen som används för att markera ett icke-fokuserat subjekt i
bestämd form, dvs. ändelsen -u i stållet för -a efter den bestämda artikeln
och -i i demonstrativa former och obestämda femiina substantiv med en
stam som slutar på konsonant. Om subjektet består av flera ord används
ändelsen bara på det sista av de ord som ingår i subjektet, t.ex.
Diinku wuu yimid. Sköldpaddan kom. (eg. Sköldpaddan han kom.)
Diinka yari wuu yimid. Den lilla sköldpaddan kom. (eg. Sköldpaddan
lilla han kom.)
Diinka iyo masku way yimideen. Sköldpaddan och ormen kom. (eg.
Sköldpaddan och ormen de kom.)
Ordens grundform används i alla andra funktioner, dvs. som objekt,
adverbial och som fokuserat subjekt.
Grundform
Obestämda substantiv och substantiv med ett demonstrativt suffix har
inte någon särskild ändelse i grundformen.
Bestämda substantiv har ändelsen -a i grundformen.
buug, buugga, buuggan
kab, kabta, kabtan
Subjektsform
I subjektsformen har bestämda substantiv ändelsen -u. Obestämda
feminina substantiv som slutar på konsonant kan ha subjektsändelsen -i.
Efter de demonstrativa ändelserna används vanligen subjektsändelsen -i,
men även -u förekommer.
112
maskulinum
femininum
Grundform buug, buugga, buuggan
kab,
Subjekt
kab(i), kabtu, kabtani
buug, buuggu, buuggani
kabta, kabtan
(buugganu)
(kabtanu)
Observera att subjektet markeras på detta sätt även i satser som saknar
verb, t.ex.
Maroodigu waa xayawaan weyn. Elefanten är ett stort djur.
När subjektet utgörs av en fras med flera ord fogas subjektsändelsen
bara till det sista ordet i frasen, t.ex.
Ardaydu way tageen. Eleverna gick.
Ardayda dugsigu way tageen. Skolans elever gick.
Efter substantiv i obestämd form används ingen subjektsändelse vid
maskulina substantiv. Vid feminina substantiv kan ändelsen -i användas
om ordet slutar på konsonant.
Yaan jeclaysan in naagi noqoto maamule?
Vid egennamn används ändelsen -i ibland även vid namn som slutar på
vokalen -a/-o.
Caashi way higgootey.
Vokativ
I vokativ används ofta ändelserna –ow/–oow/–aw efter maskulina
personnamn och –ay/–ey/–oy/–ooy efter feminina personnamn.
Efter maskulina ord som slutar på vokal används buffertkonsonanten -y-, t.ex.
Caliyow! Ali! Allahayoow! Gud!
I femininum är ändelsen -ay. Denna ersätter slutvokalen -o/-a, t.ex.
113
Faadumay! Faadumo!
Efter andra substantiv används oftare -yahay för feminina substantiv i
singular, medan -yahow används efter maskulina substantiv och ord i
plural.
Den kortare ändelsen förekommer emmellanåt vid ord som inte är namn
när de används som om de vore namn, dvs. vid direkt tilltal, t.ex.
War diinow!
Bakaylow!
114
Ytterligare substantivandelser
I svenskan har vi en lång rad småord som kallas pronomen, bland annat
POSSESSIVA PRONOMEN
vår, er, deras,
(ägandepronomen), t.ex. min, din, hans, hennes,
DEMONSTRATIVA PRONOMEN
den här, den där, denna, och
(utpekande pronomen), t.ex.
INTERROGATIVA PRONOMEN
(frågande
pronomen), t.ex. vilken. I somaliskan ser det inte ut på samma sätt. Det
vanligaste i somaliskan är att man uttrycker samma sak genom att lägga
till olika ändelser direkt till substantiven
Determinativ form
En mycket viktig form i somaliskan är den determinativa formen som
har ändelsen -ii. För denna form används många olika termer i olika
grammatikbeskrivningar. Formens funktion har en del likheter med den
bestämda artikeln, men även en del likheter med de demonstrativa
ändelserna. Formen används för att uttrycka att något är känt för
samtalsparterna sedan tidigare, t.ex.
buug bok, buug-g-a boken,
buug-g-ii (den där) boken (du vet)
nin man, ninka mannen,
nin-k-ii (den där) mannen (du vet)
Den determinativa formen används särskilt ofta i satser som står i förfluten tid eftersom det då ofta handlar om saker som man känner till
sedan tidigare.
Demonstrativa former
Vidare kan man lägga till
DEMONSTRATIVA ÄNDELSER
till somaliska
substantiv: -an (-aan), -aas (-aa), -eer, -oo. Även dessa ändelser lägger
man till efter den bestämda artikeln.
115
buug bok, buug-g-a boken, buug-g-an den här boken
buug-g-aas den där boken
buug-g-eer den där boken (där borta)
Efter de demonstrativa ändelserna (utom -aa och -oo) lägger man även
subjektsändelsen, oftast -i, men även -u förekommer ibland.
Grundformer
ninka
mannen
ninkan (ninkaan)
den här mannen
ninkaas (ninkaa)
den där mannen
ninkani (ninkanu)
den här mannen
ninkaasi (ninkaasu)
den där mannen
Subjektsformer
ninku
mannen
Interrogativ form
Man kan också lägga till en INTERROGATIV eller frågande ändelse: -ee.
buug-g-a boken,
buug-g-ee? vilken bok?
nin-k-a mannen,
nin-k-ee? vilken man?
Denna form fokuseras ofta med baa/ayya, t.ex.
Wiilkee baa saaxiib run ah ahaa? (ASF3 2001:7)
Xayawaankee baa doonayey in lala tartamo? (ASF3 2001:35)
Bishee baa la tagaa Xajka? (ASF3 2001:62)
Possessiva former
I somaliskan lägger man också till POSSESSIVSUFFIX till substantiven efter
den bestämda artikeln. Efter possessivsuffixet i 1:a och 2:a person
singular (-ay- min och -aa- din) lägger man till den bestämda artikeln en
116
gång till. Slutligen läggs alltid kasusändelsen -a i grundformen eller -u i
subjektsformen till efter alla de olika possessivsuffixen.
buug bok, buug-g-a boken, buug-g-ay-g-a min bok
buug-g-aa-g-a din bok
buug-g-eed-a hennes bok
buug-g-iis-a hans bok
buug-g-aya-g-a vår bok (men inte din)
buug-g-eenn-a vår bok (även din)
buug-g-iinn-a er bok
buug-g-ood-a deras bok
mindi kniv, mindi-d-a kniven,
mindi-d-ay-d-a min kniv
mindi-d-aa-d-a din kniv
mindi-d-eed-a hennes kniv
mindi-d-iis-a hans kniv
Efter substantiv som betecknar närstående person såsom t.ex. hooyo,
aabbe, saaxiib, brukar man inte lägga till någon bestämd artikel och inte
heller några kasusändelser efter possessivsuffixet.
saaxiib-k-ay
min vän
saaxiib-k-aa
din vän
saaxiib-k-eed
hennes vän
saaxiib-k-iis
hans vän
saaxiib-k-ayo
vår vän (men inte din vän)
saaxiib-k-een
vår vän (och även din vän)
saaxiib-k-iin
er vän
saaxiib-k-ood
deras vän
117
Verb
Fal
Verb uttrycker handlingar eller tillstånd. Den vanligaste användningen
av ett verb i en sats är som satsdelen predikat. Verb uttrycker alltså den
mest centrala betydelsen i satsen, kärnan av det som händer i satsen.
Verbens form anger i många språk också den tidpunkt då handlingen
utspelar sig (detta kallas i grammatiken för tempus), vem som utför
handlingen (detta kallas för personböjning), om handlingen är verklig
eller inte (detta kallas för modusformer) och om handlingen betraktas
som avslutad, upprepad eller pågående (detta kallas för aspektformer).
Alla språk har inte alla dess former och en del språk har ännu fler
former, men för somaliskans del är det just de här formerna som är
relevanta.
Böjning:
Nadooc:
Stam + ändelser
Sal + dibkabayaal
– Person
– Qof
– Numerus
– Tiro
– Genus
– Cayn
– Tempus
– Ammin
– Aspekt
– Muuqaal
– Modus
– Hab
När man böjer verb brukar man ofta i stället säga att man konjugerar
dem.
Vissa av verbens former uttrycker alla de katergorier som finns uppräknade ovan. Sådana former kallas FINITA. De finita formerna kan
användas som predikat i en sats.
118
Vissa andra av verbets former uttrycker bara vissa av kategorierna ovan
och dessa former kan inte på egen hand användas som predikat i en sats.
Sådana former kallas
INFINITA.
Hit hör verbens adjektivform (som även
kallas particip) och verbens substantivformer (som kallas infinitiv och
verbalsubstantiv).
Några former som svenskan har saknas i somaliskan. Det är de passiva
verbformerna. I stället använder man oftast det opersonliga pronomenet
la man på somaliska.
Konjugationer
Isrogrogyo
Verben delas in i olika grupper eller böjningstyper beroende på det sista
ljudet i verbets stam. Stammen är identisk med imperativformen
eftersom inperativformen i singular, när man vänder sig till en person,
inte har någon ändelse. Inom grammatiken kallar man sådana olika
grupper eller böjningstyper för konjugationer.
Konjugation 1. Imperativen slutar på konsonant.
Konjugation 2a. Imperativen slutar på –i.
Konjugation 2b. Imperativen slutar på –ee.
Konjugation 3a. Imperativen slutar på –o.
Konjugation 3b. Imperativen slutar på –so.
Alla grupperna – konjugationerna - böjs på nästan samma sätt, men det
finns ett litet antal små, men viktiga detaljer som skiljer de olika
grupperna åt.
119
Konjugation 1.
Imperativformen eller stammen slutar på konsonant
guur, kar, qor, cun, orod, bax, fuul
Till den här böjningstypen hör många verb har som har en stam som
bara består av en rot.
kar-aa, guur-aa, toos-aa, cun-aa
Det är ofta samma rot som finns i ett motsvarande substantiv:
ciyaar (ciyaarta);
ciyaar! (ciyaarayaa)
Konjugation 2a.
Imperativformen eller stammen slutar på –i
guuri, kari, akhri, bixi
Dessa verb är ofta bildade genom avledning med hjälp av suffixet –i–.
Sådana verb följs ofta också av ett objekt, medan det grundläggande
verbet bara har ett subjekt.
karaa
kariyaa
guuraa
guuriyaa
toosaa
toosiyaa
Konjugation 2b.
Imperativformen eller stammen slutar på -ee
samee, guuree
120
Dessa verb är ofta bildade genom avledning med hjälp av suffixet -eeguuraa
guureeyaa
Konjugation 3a.
Imperativformen slutar på -o
I många av de böjda fromerna dyker det upp ett –t– eller –d–.
Många sådana verb är bildade genom avledning med hjälp av suffixet
–o–/–at–/–ad– som ofta gör att verbet uttrycker att subjektet som utför
handlingen gör det för att själv få ut något av det eller njuta av det. I
grammatiken kallas verb med sådan betydelse för AUTOBENEFAKTIVA
(vilket betyder självvälgörande)
Konj. 1. qaad
wuu qaadaa
way qaaddaa
tar, bär
Konj. 3. qaado
wuu qaataa
way qaadataa
tar för sig själv
Konjugation 3b.
Imperativformen slutar på -so
Det enda som skiljer dessa verb från verben i 3a är att det finns ett –s–
före ändeslerna.
mask.
fem.
Konj. 1. guuraa
guurtaa
flyttar
Konj. 2. guuriyaa
guurisaa
gifter bort någon
Konj. 3. guursadaa
guursataa
gifter sig
Oregelbundna verb
Vissa verb böjs inte på regelbundet sätt med suffix, utan de böjs i stället
oregelbundet med prefix.
121
prefixverb
falal ”horkabeed”
ahay, tahay, yahay, nahay…
ahaa, ahayd, ahayn…
aqaan, taqaan, yaqaan, naqaan…
iqiin, tiqiin, yiqiin, niqiin…
aal, taal, yaal, naal…
iil, tiil, yiil, niil
iraahdaa, tiraahdaa, yiraahdaa…
iri, yiri, tiri, niri
imaaddaa, timaaddaa, yimaaddaa… imi(d), timi(d), yimi(d), nimi(d)
Kopulaverb med adjektiv
Adjektiv dras ofta ihop med förkortade former av verbet yahay. I svensk
grammatik ses detta helt enkelt som ett adjektiv tillsammans med verbet
vara som brukar kallas för kopulaverb. Denna term innebär att detta verb
har en sammakopplande funktion. I somalisk grammatik förklaras detta
ibland som att adjektiven böjs som verb, men en enklare och tydligare
förklaring är att verbet yahay tillsammans med adjektiv ofta har en
förkortad form som uttalas tillsammans med adjektiven.
adjektiv + kopula
fal ”sifeed”
(fal sifo)
weyn ahay, weyn tahay…
jeclahay, jeceshahay, jecel yahay… < jecel + ahay, jecel + tahay
dhowdahay
< dhow + tahay
weynaa, weynayd
< weyn + ahaa, weyn + ahayd
jeclaa, jeclayd
< jecel + ahaa, jecel + ahayd
Kopulans böjning
Just detta verb brukar kallas för kopula (fal ahaansho) och används för
att binda samman två nominalfraser där ett adjektiv berättar något om
hur subjektet är beskaffat.
Observera att kopula-verbet böjs på ett ganska oregelbundet sätt.
Presens:
ahay, tahay, yahay, tahay; nahay, tihiin, yihiin.
Preteritum:
ahaa, ahayd, ahaa, ahayd; ahayn, ahaydeen, ahaayeen.
122
Infinitiv: ahaan
Kort form i presens: ah (t.ex. gabar Soomaali ah)
Formerna i preteritum förkortas och dras samman med adjektiv och
particip så att de ser ut som änderlser:
bisaddii yarayd
< ahayd
wiilkiisii yaraa
< ahaa
123
Tempus
Ammin
Tempus är den grammatiska termen för olika former som anger tiden för
handlingen. I somaliskan, precis som i många andra språk, finns tre
tempus.
Preteritum
Tagto
uttrycker en handling i förfluten tid:
waan qoray, waan qorayay, waan qori jiray
way qoreen, way qorayeen, way qori jireen
Presens
Joogto
uttrycker en handling i nutid:
waan qoraa, waan qorayaa
way qoraan, way qorayaan
Futurum
Timaaddo
uttrycker en handling i framtiden:
waan qori doonaa
way qori doonaan
Observera att futurum bildas med
INFINITIV
(MASDAR) och
hjälpverbet doonaa. Infinitivformen i konjugation 1 slutar på –i,
men i alla de andra konjugationerna slutar infinitiv på –n.
1. –i
qor-i
doonaa
2. –n
fiiri-n
doonaa
samey-n doonaa
3. –n
qaada-n doonaa
guursa-n doonaa
124
För somaliskans del finns det alltså möjlighet att uttrycka tre olika typer
av tid: förfluten tid, nutid och framtid.
I olika språks grammatik förekommer ett stort antal olika termer för
tidsformer (tempus) i förfluten tid. I svenskan talar man om imperfekt
eller
preteritum
(jag
arbetade),
perfekt
(jag
har
arbetat)
och
pluskvamperfekt (jag hade arbetat). I somaliskan finns det bara en
böjningsändelse (ett morfem) som uttrycker förfluten tid, därför spelar
det inte så stor roll vilken av alla de olika termerna man använder, men
det kan vara bra att välja den mest ”neutrala” termen, nämligen
preteritum (waan shaqeeyay).
Nu kan man invända att det ju faktiskt finns olika former i förfluten tid
även i somaliska: waan shaqeeyay och waan shaqeynayay, men det denna
skillnad brukar kallas för aspekt. Skillnaden på somaliska är nästan
precis densamma som på engelska mellan I worked och I was working.
Även i presens kan man skilja mellan två olika former (waan shaqeeyaa,
waan shaqeynayaa) precis som i englskan (I work, I am working). Vi
återkommer till detta lite längre fram.
Man kan lätt konstatera att somaliskan uttrycker presens respektive
preteritum genom att använda olika vokaler i ändelserna, nämligen –aa i
presens (waan shaqeeyaa) och –ay i preteritum (waan shaqeeyay).
För att uttrycka framtid finns i somaliskan en särskild form som kallas
futurum. Denna form skiljer sig från preteritum och presens genom att
den inte bildas med en ändelse, utan med ett extra verb förutom det verb
som bär huvudbetydelsen (waan shaqeyn doonaa). Det verb som bär
betydelsen av futurum kallas hjälpverb (doonaa) och det verb som bär
huvudbetydelsen kallas för huvudverb (shaqeyn). Huvudverbet står då i
ett slags ”neutral” form som kallas infinitiv. Hjälpverbets ändelse är
presens (-aa).
125
Det är dock inte bara futurumformen som kan användas för att uttrycka
framtid. Även den progressiva formen i presens används ofta för att
uttryck en närliggande framtid.
Preteritum: waan shaqeey-ay
Presens:
waan shaqeey-aa
Futurum:
waan shaqey-n doon-aa
(infinitiv + presens)
126
Aspekt
Muuqaal
Aspektformer kan enkelt uttryckt sägas vara former som anger
verbhandlingens förhållande till tiden, på vilket sätt handligen relaterar
till tidpunkten för handlingen. I många språk kan man berätta om en
handling på lite olika sätt: på ett mera allmänt och konstaterande sätt,
eller på ett processuellt sätt då handlingen presenteras som pågående
och mitt i skeendet. Former som anger olika typer av sådana skillnader
brukar kallas för verbets olika aspektformer. Engelska har sådana
skillnader mellan enkla former (she sleeps, she slept) och progressiva
former (she is sleeping, she was sleeping). På precis samma sätt är det i
somaliskan. Dels finns en enkel presensform (waan akhriyaa), dels en
progressiv presensform (waan akhrinayaa). På samma sätt finns en enkel
preteritumform (waan akhriyay) och en progressiv preteritumform (waan
akhrinayay).
På svenska har vi inte några grammatiskt bildade progressiva former,
men vi har möjlighet att uttrycka samma betydelse med hjälp av
lägesverben står, sitter, ligger, hänger, t.ex. jag satt och läste (waan
akhrinayay), jag ligger och läser (waan akhrinayaa), vi stod och väntade (waan
sugaynay).
På somaliska har man i förfluten tid ytterligare en aspekt: den
vanemässiga eller habituella aspekten. Den formen bildar man med
hjälpverbet jiray som är böjt i preteritum och används tillsammans med
huvudverbet i infinitivform, t.ex. waan akhrin jiray ’jag brukade läsa’.
Samma form bildas även på svenska med hjälpverb.
Till sist bör det nämnas att det på samma sätt som i engelskan också är
vanligt att man på somaliska använder den progressiva presensformen
för att uttrycka en framtida handling, t.ex. Ma tegaysaa? Are you going?
Ska du gå?
127
SOMALISKANS ASPEKTFORMER
PRETERITUM
PRESENS
FUTURUM
TAGTO
JOOGTO
TIMAADDO
qoray
qoraa
qor-i doonaa
qor-ay-ay
qor-ay-aa
ENKEL (allmän)
FUDUD
PROGRESSIV (pågående)
SOCOTA
HABITUELL (vanemässig)
CAADALAY
qor-i jiray
Som framgår i tabellen ovan bildas de progressiva formerna med suffixet
/ay/ som placeras före tempussuffixen.
128
Person
Qof
Verben i många språk får olika ändelser för att ange vem det är som
utför handligen. Så är det inte i svenskan. Man brukar säga att svenskan
saknar ändelser för personböjning. Men på somaliska finns personböjning i sju olika former. Somaliska verb böjs precis som verb i de flesta
europeiska språk i första, andra och tredje person singular och plural.
Dessutom har somaliskan i tredje person singular olika former för
maskulinum och femininum.
Person: första , andra, tredje
Qof: 1aad, 2aad, 3aad
Numerus: singular, plural
Tiro: keli, wadar
Genus: maskulinum, femininum
Cayn: lab, dheddig
Nästan alla verb har samma personändelser. Även olika tempus- och
modusformer har i stort sett likartade personändelser.
presens
preteritum
konjunktiv
aan
- V
cunaa
cunay
cuno
aad
-t V
cuntaa
cuntay
cunto
uu
- V
cunaa
cunay
cuno
ay
-t V
cuntaa
cuntay
cunto
aan
-n V
cunnaa
cunnay
cunno
aad
-t V n
cuntaan
cunteen
cuntaan
ay
- Vn
cunaan
cuneen
cunaan
129
I ändelserna ovan betecknar V en vokal. Denna vokal är olika beroende
på om verbet står i presens, preteritum (imperfekt) eller konjunktiv. I
presens är vokalen -aa/-aa-, i preteritum -ay/-ee-, i konjuntiv -o/-aa-.
Vokalen före snedstrecket används sist i ord, medan vokalen efter
snedstrecket används före konsonant, dvs. i 2 och 3 person plural.
När ändelserna föregås av –i– eller –y– blir suffixet för femininum och
andra person ett –s– i stället för ett –t–.
Singular
enkelt presens progressivt presens
1:a person
(jag)
waan
cunaa
cunayaa
2:a person
(du)
waad
cuntaa
cunaysaa
3:e pers. mask.
(han)
wuu
cunaa
cunayaa
3:e pers. fem.
(hon)
way
cuntaa
cunaysaa
1:a person
(vi)
waan
cunnaa
cunaynaa
2:a person
(ni)
waad
cuntaan
cunaysaan
3:e person
(de)
way
cunaan
cunayaan
Plural
Endast de fem verben yahay, yaal, yaqaan, yimaaddaa, yiraahdaa böjs på ett
mindre regelbundet sätt, delvis med hjälp av prefix.
T.ex. italienskan har en verbböjning som mycket liknar somaliskans
böjning. Arabiskan har däremot en presensböjning där man använder
prefix på ett sätt som liknar de fem oregelbundna somaliska verben
mycket. Det beror på att arabiskan och somaliskan har ett gemensamt
språkhistoriskt arv.
130
italienska
talar
singular
plural
1:a
parlo
(jag)
parliamo
(vi)
2:a
parli
(du)
parlate
(ni)
3:e
parla
(hen)
parlano
(de)
somaliska
kan
singular
plural
1:a
karaa
(jag)
karnaa
(vi)
2:a
kartaa
(du)
kartaan
(ni)
3:e mask.
karaa
(han)
karaan
(de)
3:e fem.
kartaa
(hon)
arabiska
skriver
1:a
singular
plural
aktub
(jag)
naktub
(vi)
2:a mask.
taktub
(du)
taktubuun
(ni)
2:a fem.
taktubiin
(du)
3:e mask.
yaktub
(han)
yaktubuun
(de)
3:e fem.
taktub
(hon)
somaliska
är
singular
plural
1:a
ahay
(jag)
nahay
(vi)
2:a
tahay
(du)
tihiin
(ni)
3:e mask.
yahay
(han)
yihiin
(de)
3:e fem.
tahay
(hon)
131
Modus
Hab
På många språk kan man bilda olika verbformer med hjälp av ändelser
för att uttrycka att handlingen förhåller sig på något speciellt sätt till
verkligheten. De vanliga verbformernas huvudsakliga uppgift är att
berätta om verkliga handlingar. Den typen av former är alla de former
som vi hittills diskuterat och de kallas med en grammatisk term för
INDIKATIVFORMER (EBYOON),
t.ex. Halkee buu tegayaa?
I svenskan har vi två andra väldigt vanliga modusformer och en mera
ovanlig. Till de vanliga hör imperativ, som är en form som uttrycker
uppmaning till andra personer att utföra en handling, t.ex. spring, hoppa,
ät. På svenska råkar imperativen vara verbets kortaste form, det som blir
kvar om man tar bort alla andra tänkbara ändelser. Det som då blir kvar
när ett ord saknar ändelse brukar kallas ordets stam. På somaliska är det
faktiskt på samma sätt, imperativformen är verbets kortaste form, dvs.
verbets stam. Dessutom är det tradition att man anger alla verb i
ordböcker just i imperativformen, dvs. verbets kortaste form. Sådana
former är alltså t.ex. orod, bood, cun.
Ett annat modus som är vanligt i svenskan kallas konditionalis. Det
används för att uttrycka handlingar som är beroende av ett villkor, t.ex.
Om jag hade tid skulle jag baka en kaka. På somaliska bildas konditionalis
också med huvudverbet i infinitivform följt av ett hjälpverb, nämligen
lahaa, t.ex. Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan waxa ay ii
dhali lahayd ukun fara badan. Till skillnad från svenskan anväder man i
somaliskan konditionalisformer både för att uttrycka villkoret och den
villkorade handligen. På svenskan brukar villkoret oftast inte stå i
konditionalis, utan t.ex. i imperfekt: ’Om jag gav (skulle ge) den här
hönan mycket mat och vatten skulle den värpa väldigt många ägg åt
mig.’
I många språk finns också en modusform som kallas konjunktiv. Den
formen används för att berätta om handlingar som inte är verkliga. Det
132
kan vara föreställningar och fantasier om möjliga handlingar, önskvärda
handlingar etc., men det grundläggande är att handlingarna inte
existerar i den verkliga världen. Detta gör att modusformen konjunktiv
är väldigt vanlig på somaliska. På svenska har den här formen däremot
dött ut och vi har nästan bara formen vore kvar i modern svenska, t.ex.
Det vore gott med lite kaffe nu. I somaliskan används denna form som sagt
väldigt mycket, bl.a. i nekade satser, eftersom ju handlingar som inte
inträffar inte heller är några verkliga handlingar som existerar i
verkligheten, t.ex. Dugsiga ma aadno maalinta Jimcaha ah.
Somaliskan har ytterligare ett par modusformer som inte är lika vanliga
som de vi gått igenom hittills.
Somaliskan har till sist ytterligare två modusformer, potentialis för att
uttrycka sådant som är möjligt och som kanske kan inträffa, samt optativ
för att uttryck något som är önskvärt. I synnerhet potentialis är en
ganska ovanlig form som inte förekommer så mycket.
INDIKATIV
-aa, -ay
EBYOON
(wuu) qoraa
(wuu) qoray
akhriy-aa, akhri-nay-aa, akhriy-ay, akhri-nay-ay
KONJUNKTIV (NEGATIV)
-o, -(i)n
DHIMMAN & MADHACDO
(…inuu) qoro
(…inuusan) qorin
qorayo
(ma) qoro
OPTATIV
-o
IMPERATIV
– / –a
(ma) qorin
TALO
ha qoro
AMAR
qor, akhri, plural: qora, akhriya
133
KONDITIONALIS
SHARDILAY
lahaa
(wuu) qori lahaa, akhri-n lahaa
POTENTIALIS
(SUURTAGAL, IXTIMAAL ???)
-ee
(show) qoree
Vi återkommer nedan till samtliga dessa former mera i detalj.
Konjunktivens formen
Presens konjunktiv, både enkelt och progressivt, bildas med –o i de
former som slutar med vokal. I 2 person singular finns en alternativ
ändelse –tid/–sid.
Singular
enkelt presens
progressivt presens
1:a person
(jag)
in aan
cuno
cunayo
2:a person
(du)
in aad
cunto/cuntid cunayso/cunaysid
3:e pers. mask.
(han)
in uu
cuno
cunayo
3:e pers. fem.
(hon)
in ay
cunto
cunayso
1:a person
(vi)
in aan
cunno
cunayno
2:a person
(ni)
in aad
cuntaan
cunaysaan
3:e person
(de)
in ay
cunaan
cunayaan
Plural
I preteritum konjunktiv böjs inte verben i person. Det finns alltså bara en
enda form för enkelt preteritum konjunktiv och en enda form för
progressivt preteritum konjunktiv.
134
Enkelt preteritum konjunktiv bildas i konjugation 1 med ändelsen –in,
för övriga verb är formen densamma som i infinitiven, dvs. till stammen
lägger man ändelsen –n.
ma qorin, ma akhrin, ma sameyn, ma qaadan, ma guursan
Progressivt preteritum konjunktiv bildas i konjugation 1 med ändelsen
–ayn eller –aynin som läggs till stammen. I konjugation 2 och 3 läggs
ändelsen till infitivformen.
ma qorayn(in), ma akhrinayn(in), ma sameynayn(in),
ma qaadanayn(in), ma guursanayn(in)
I somaliskan används konjunktivformerna bland annat i negerade
påståenden. En handling som inte äger rum är ju inte heller någon
verklig handling.
ma qoro, ma qorayo
ma qorin, ma qorayn(in)
ma qori doono
Optativens former
När satsmarkören ha används tillsammans med jakande former brukar
denna kombination kallas för optativ, t.ex. Allah ha idiin kaalmeeyo.
Sådana former uttrycker en önskan om att handlingen skulle utföras.
Ha används dock bara i 3:e preson (han, hon de). I 1:a och 2:a person
används i stället subjektspronomenen i en speciell form med kort vokal,
dvs. an, ad. De flesta av verbformerna är de samma som i konjunktiv,
men i 2:a och 3:e person plural används i stället ändelserna -teen, -een.
an qoro
ad qorto
ha qoro
135
ha qorto
an qorno
ad qorteen
ha qoreen
I praktiken ser man dock väldigt ofta de vanliga subjektspronomenen
med lång vokal, t.ex. Hooyo marka hore aan ku caawinno.
Negerad optativ bildas med satsmarkören yaa som dras ihop med ett
subjektspronomen och används tillsammans med formen i preteritum
konjunktiv, dvs. den form som slutar på -in, -n.
yaan
qorin
yaad
qorin
yuu
qorin
yay
qorin
yaan
qorin
yaad
qorin
yay
qorin
Imperativens former
I somaliskan ser formerna i imperativ plural lite olika beronde på vilken
konjungation verbet tillhör.
1.
qor
qora
2a. kari
kariya
2b. samee
sameeya
3a. qoro
qorta
3b. guurso guursada
136
Konditionalis
Hab shardilay
Konditionalis bildas med infinitiv och hjälpverbet lahaa.
Waan iman lahaa laakiin lacagi ma jirto.
Haddaan arki lahaa, waan u sheegi lahaa warka.
Potentialisens former
sg. 1
sg. 2
sg. 3 m.
sg. 3 f.
singular
cun-ee
cun-t-ee
cun-ee
cun-t-ee
plural
cun-n-ee
cun-t-ee-n
cun-ee-n
Potentialisens former används i första hand tillsammans med
satsmarkören show.
Show tagee.
Potentialis får inte förväxlas med andra verbformer där konjunktionen
ee så har dragits samman med verbet, t.ex.
Ina keen aan u tagnee Jaamac. Kom så går vi till Jaamac.
Reducerat presens
I svenskan finns former av verb som man använder som adjektiv. De
formerna kallas
PARTICIP.
På somaliska kan man bilda ett adjektiviskt
particip av deflesta verb med hjälp avändelsen -an, -san, t.ex. sameysan.
I svenskan finns ytterligare ett particip som i svensk grammatik kallas
PRESENS PARTICIP.
Denna form uttrycker att handlingen är pågående.
137
Formen slutar på -ande eller -ende, t.ex. ett sovande barn. Den används
som ett tilläggas till ett substantiv, precis som ett adjektiv, t.ex.
ett sovande barn, en droppande kran, kokande vatten
Precis samma sak kan också uttryckas med som + verbet i presens, dvs.
ett barn som sover, en kran som droppar, vatten som kokar
På somaliska finns det bara en motsvarighet till båda dessa svenska
uttryckssätt. Man sätter helt enkelt verbet efter substantivet, men i en
speciell presensform som slutar med en betonad kort vokal i stället för
den vanliga långa vokalen, dvs. gabadh hurudda en sovande flicka,
ordagrant en flicka (som) sover eller a girl (who is) sleeping eller wiil hurda
en sovande pojke.
I många handböcker kallas denna
KORTA
form för verbets
presensform, men den kan också kallas för verbets
ATTRIBUTIVA
REDUCERADE
RELATIVA
eller
form eftersom den motsvarar relativa bisatser i andra språk
och verbformen står som ett attribut till ett substantiv.
Korta/reducerade former i presens
PRESENS
ENKEL FORM
PROGRESSIV FORM
sg. 1, 2, 3 m.
pl. 2, 3
sg. 3 f.
pl. 1
qor-a
qor-ay
qor-t-a qor-t-ay
qor-n-a qor-n-ay
qor-ay-a
qor-ay-s-a
qor-ay-n-a
qor-ay-ay
qor-ay-s-ay
qor-ay-n-ay
I somaliskan kan sådana korta eller reducerade verbformer som används
som attribut till ett substantiv även förekomma i preteritum. Jämför
gabadh hurdaysa
gabadh hurdaysay
gabdho hurdaya
gabdho hurdayay
wiil hurdaya
wiil hurdayay
Korta/reducerade former i preteritum
138
PRETERITUM
ENKEL FORM
PROGRESSIV FORM
sg. 1, 2, 3 m.
pl. 2, 3
sg. 3 f.
pl. 1
qor-ay
qor-t-ay
qor-n-ay
qor-ay-ay
qor-ay-s-ay
qor-ay-n-ay
Hjalpverb
På somaliska bildas ett tempus, en aspekt och ett modus med hjälpverb.
Tempuset futurum bildas med inifinitiv av huvudverbet + hjälpverbet
doonaa, t.ex. Wax waan cuni doonaa. ’Jag ska äta något.’
Den habituella aspekten i preteritum bildas med inifinitiv av
huvudverbet + hjälpverbet jiray, t.ex. laba bisadood oo wada ciyaari jiray
’två katter som brukade leka tillsammans’.
Moduset konditionalis bildas infinitiv av huvudverbet + hjälpverbet
lahaa, t.ex. Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan waxa ay ii
dhali lahayd ukun fara badan. ’Om jag skulle ge den här hönan mycket
mat och vatten skulle den värpa väldigt många ägg åt mig.’
Det finns ytterligare några få hjälpverb som används efter infinitiv i
somaliskan. Sådana hjälpverb kallas för modala hjälpverb. De anger på
vilket sätt man förhåller sig till den handling som uttrycks med
huvudverbet. Det handlar i somaliskan om de modala hjälpverben karaa
kan, waayaa kan inte, lyckas inte…, t.ex. Ratigu waxa uu qaadi karaa wax
culus. Kamelen kan bära tunga saker. Wuu la hadli waayay. Han lyckades
inte prata med henne.
Hjälpverben föregås alltid av ett huvudverb i infinitiv. Det finns tre
typer av hjälpverb:
– Temporalt
- uttrycker tid
139
samayn doonaa,
– Aspektuellt
- uttrycker relation till tiden
samayn jiray
– Modala
- uttrycker omständighet
samayn karaa, samayn waayaa, samayn lahaa
Finita verbformer
Alla de former som har diskuterats ovan kallas FINITA, dvs. de kan
användas som predikat i en sats.
Infinita verbformer
Följande former kan inte på egen hand fungera som predikat i en sats.
De böjs inte i person. Dessa former kallas för verbets infinita former.
Infinitiv
Masdar
Infinitiven slutar i svenskan på –a och är en mycket vanlig form som
används på många olika sätt.
Somaliskans infinitivform används inte alls lika mycket och den
förekommer bara tillsammans med vissa hjälpverb: doonaa, jiray, lahaa,
karaa, waayaa…
Infinitivformen bildas i somaliskan med olika suffix beroende på vilken
konjugation som verbet tillhör.
140
infinitiv
1.
-i
cun
cuni
2a. -n
kari
karin
2b. -n
samee
samayn
3a. -n
guurso
guursan
3b. -n
qaado
qaadan
Verbalsubstantiv
Magac faleed
I svenskan bildas verbalsubstantiv framför allt med ändelserna –(n)ing
eller –ande.
Även verbalsubstantiven bildas i somaliskan med olika ändelser
beroende på vilken konjugation som verbet tillhör.
1. –id,
2. –n,
3. –sho
guuraa
guuriyaa
guursadaa
guurid
guurin
guursasho
1.
-id
cun
cunid
2a. -n
kari
karin
2b. -n
samee
samayn
3a. -asho
qaado
qaadasho
3b. -asho
guurso
guursasho
Particip / verbets adjektivform
Tilmaame faleed
I många språk finns former av verb som man använder som adjektiv.
Sådana formerna kallas PARTICIP. Det particp som beskriver en egenskap
som är resultatet av en verbhandling kallas i svensk grammatik för
PERFEKT PARTICIP
och slutar på –n, –d, –t, –a, t.ex.
141
Boken är skriven av en ung författare.
Tavlan är målad av en okänd konstnär.
Biljetterna är redan betalda.
I somaliskan slutar participet eller verbets adjektiviska form på –an eller
–san.
karsan, jaban, samaysan, furan, xiran
Precis som alla andra adjektiv kan participen ofta förekomma
tillsammans med korta, sammandragna former av verbet yahay i
preteritum (t.ex. ahaa, ahaayeen).
kabaha waxay ka samaysnaayeen maas
kabo ka samaysnaa maas
Vanliga ljudforandringar
t > s (efter i, y)
waad
qor-t-ay
waad
kari-s-ay
waad
qor-ay-s-ay
t > d (efter vissa konsonanter, som den bestämda artikeln)
waad
qor-t-ay
waad
kac-d-ay
tillägg av -y- mellan vokaler
waan
cun-ay
waan
samee-y-ay
cun!
cun-a!
akhri!
akhri-y-a!
waad
samey-s-ay
ee > ey (före konsonant)
waan
samee-y-ay
< *samee –t –ay
samee!
samey-n
< *samee –n
142
Adjektiv
Sifo
Adjektiven är beskrivande ord som framför allt används som tillägg till
substantiv för att ge ytteligare information om olika egenskaper hos
substantivet i fråga. Syntaktiskt sett förekommer alltså adjektiven oftast
som attribut till substantiv och placeras då oftast direkt till höger om
substantivet.
gabar yar en liten flicka
De somaliska adjektiven har väldigt få böjningsformer. Adjektiv har
ingen bestämd form och påverkas inte när substantivet sätts i bestämd
form, t.ex.
gabar yar en liten flicka, gabarta yar den lilla flickan.
Antalet adjektiv i somaliskan är mindre än i svenskan. Många gånger
används i stället substantiv för att beskriva ett annat substantivs
egenskaper, t.ex. nin duq ah en gammal man (eg. en man som är en gamling,
a man being a senior). Att det verkligen handlar om två substantiv märker
man om man ändrar frasen till bestämd form, ninka duqa ah, eftersom
båda substantiven får bestämd artikel.
143
Typer av adjektiv
Man kan se fyra grundläggande typer av adjektiv i somaliskan:
1. Grundläggande eller PRIMÄRA adjektiv som beskriver EGENSKAPER eller
KVALITETER.
Dessa är inte bildade av andra ord, utan består bara av ett
rot-morfem, t.ex. yar liten, weyn stor, cusub ny, fudud lätt, culus tung,
dheer lång, cas röd… Dessa är dock inte lika många i somaliskan som i
svenskan eller engelskan.
2. Avledda adjektiv som beskriver EGENSKAPER eller KVALITETER. Dessa är
oftast bildade av olika substantiv med hjälp av olika ändelser, t.ex. -oon,
-an: qurxoon vacker, wanaagsan bra.
3. Avledda adjektiv som beskriver
RELATIONER.
Dessa är främst bildade
av olika substantiv med hjälp av olika ändelser, t.ex. -e, -eed, -ood, -aad:
dugsiga dhexe, buugaag carruureed, fasalka labaad.
I svenskan är relationsbetecknande adjektiv inte så vanliga eftersom man
på svenska hellre sätter ihop två eller flera rot-morfem till ett ord. t.ex.
barnbok, mellanstadieskola.
4. Somaliskans (PRETERITUM) PARTICIP eller
VERBALADJEKTIV (SIFO FALEED)
är bildade av verb på ungefär samma sätt som
PERFEKT PARTICIP
i
svenskan. De beskriver olika TILLSTÅND eller EGENSKAPER och bildas med
hjälp av ändelsen -an eller -san, t.ex. jaban trasig, sönder av jabaa går
sönder, samaysan gjord av sameeyaa gör.
Anvandning
Adjektiv används mest som
ATTRIBUT
och placeras då i somaliskan,
precis som alla attribut, efter det substantiv som attributet syftar på, men
adjektiv kan också användas som PREDIKAT, och i så fall används de som
regel tillsammans med olika former av verbet yahay.
144
attribut:
bisad yar, buug cusub
predikat:
Bisaddu waa yar tahay.
Fraser i stallet for adjektiv
Adjektiven är som sagt färre i somaliskan än i svenskan eller engelskan.
För att uttrycka samma betydelse som vissa svenska adjektiv, används i
stället ofta substantiv som bestämningar till andra substantiv, t.ex.
tuke tuug ah en tjuvaktig korp
(eg. en korp som är tjuv, a crow being a theif)
nin duq ah en gammal man
(eg. en man som är gamling, a man being a senior)
I dessa uttryck använder man också den korta formen ah av verbet
yahay är. Denna form kallas även relativ form eller reducerad form och
den motsvarar ofta svenskans
PRESENS PARTICIP
på -ande/-ende eller
engelskans form på -ing (a man being a senior). Att det verkligen handlar
om substantiv märker man tydligt om man ändrar frasen till bestämd
form. Då böjs båda substantiven:
tukaha tuugga ah den tjuvaktiga korpen
ninka duqa ah den gamle mannen.
Dock har inte alla svenska adjektiv som på somaliska motsvaras av
fraser med flera ord just denna struktur, även om den mest centrala
betydelsen nästan alltid uttrycks genom ett substantiv. Det ord som
binder samman de båda substantiven kan dock även vara ett adjektiv
som badan, leh eller la’, t.ex.
badan
xayawaanno qurux badan
leh
meelaha taariikhda leh, meelo xiiso leh
la’
nin carrab la’
145
Bojning
Adjektiven har väldigt få böjningsformer. De enda egentliga böjda
former som förekommer är pluralformen och subjektsformen.
Till skillnad från många andra språk, t.ex. svenskan och arabiskan, finns
det inga genusformer av adjektiv, t.ex. baabuur yar en liten bil, guri yar
ett litet hus.
Till skillnad från svenskan, där adjektiven har en bestämd form på -a,
påverkas inte somaliska adjektiv när substantivet sätts i bestämd form,
t.ex. gabar yar en liten flicka, gabarta yar den lilla flickan.
Förutom pluralformen och subjektsformen kompareras adjektiven, men
det sker inte med hjälp av ändelser, utan med hjälp av prepositioner som
placeras före adjektivet.
Plural
I somaliskan bildar man en pluralform av många adjektiv genom
REDUPLIKATION
av den första stavelsen, vilket innebär att den första
stavelsen dubbleras, oftast tillsammans med den följande konsonanten,
t.ex. sing. cusub ny, plur. cuscusub nya.
T.ex.
sing. yar liten,
plur. yaryar små;
sing. cusub ny,
plur. cuscusub nya…
Ett par adjektiv har en oregelbunden pluralform.
sing. weyn stor,
plur. waaweyn stora;
sing. dheer lång, plur. dhaadheer långa.
Det är inte helt obligatoriskt att använda dessa pluralformer. De används
mera vid korta och frekventa adjektiv än vid långa och mera ovanliga
adjektiv, t.ex.
146
kab cusub en ny sko,
kabo cuscusub nya skor
gabadh yar en liten flicka,
gabdho yaryar små flickor.
Det är alltså inte helt obligatoriskt attanvända den här formen. Dessutom
verkar det inte riktigt vara en vanlig pluralform, eftersom den ibland kan
förekomma tillsammans med substantiv i singular. Snarare skulle man
kunna säga att formen uttrycker att egenskapen förekommer flera
gånger. I vissa fall kan man alltså tänka sig att egenskapen förekommer
flera gånger i relation till ett substantiv i singular.
Far fiican oo yaryar ku qor ereyadan yaambo, af, leeb, dhagax, bil.
Eftersom det alltså inte alltid handlar om verklig PLURAL skulle en annan
bra term i stället kunna vara
DISTRIBUTIV FORM,
eftersom denna form
anger att egenskapen är distribuerad eller ”utspridd” över ett eller flera
föremål.
Subjektsform
Om ett substantiv som fungerar som subjekt följs av ett adjektiv böjs inte
substantivet med subjektsändelsen -u. I stället böjs det efterföljande
adjektivet med subjektsändelsen -i.
Ninka dheeri wuu tagayaa. Den långe mannen ska gå.
Buugga cusubi waxaa uu yaal miiska korkiisa. Den nya boken ligger
ovanpå bordet.
Komparation
Isbarbardhig
Både på svenska och somaliska kan adjektiv kompareras. På svenska kan
det göras på två sätt, antingen med ändelser, t.ex. intressant, intressantare,
intressantast, eller med hjälpord intressant, mera intressant, mest intressant.
147
De tre olika formerna kallas POSITIV, KOMPARATIV och SUPERLATIV.
På somaliska använder man inte ändelser. I stället använder man alltid
hjälpord, nämligen prepositioner som placeras framför adjektivet.
KOMPARATIV bildas med ka av, från, än, medan
SUPERLATIV
bildas med
ugu, t.ex.
positiv:
weyn
stor
komparativ: ka weyn
större
superlativ
störst
ugu weyn
(ka = än)
Somaliskans komparationsformer kan ibland användas på ett sådant sätt
att de inte direkt motsvarar samma komparationsform på svenska, t.ex.
Waxay gashan tahay kabo ka weyn. Hon har (tagit) på sig för stora
skor (dvs. större än vad som är lämpligt för henne).
Kee dheer? Vilken är längst?
148
Partiklar
Qurub
Somaliskan har nästan inga ord som behöver klassificeras som adverb. I
stället används nästan alltid fraser som består av ett substantiv och en
bestämning. Bestämningen kan vara ett adjektiv, t.ex. si fiican, si xun, si
nidaamsan, si ballaaran, eller innehålla ett annat substantiv, t.ex. si
taxaddar leh, si sax ah, si degdeg ah.
Det är ytterst få ord som inte kan analyseras på det här sättet. De ord
som faktiskt skulle hamna i den svenska ordklassen adverb kan därför i
stället med fördel kallas för (adverbiella) partiklar. Många språk har en
kategori partiklar för ett litet antal småord som mest har en grammatisk
funktion.
I somaliskan finns det några olika typer av sådana partiklar.
Riktningspartiklar
Qurub jaheed
sii, soo, wada, kala
Fokusmarkorer
Qurub diiradeed
baa, ayaa, waxaa
Satstypsmarkorer
Qurub noocweereed
Till denna kategori kan man räkna de somaliska satstypsmarkörerna,
t.ex. waa, ma, ma?, ha…
Negation
Qurub diidmeed
149
Somaliskan har flera olika negationer beroende på typ av sats.
Negationerna ma och ha är samtidigt satstypsmarkörer. Endast
negationen aan är annorlunda, eftersom aan främst används i bisatser,
men också i huvudsatser med fokuserat subjekt. Det som är viktigt att
observera är att negationen aan inte är någon satstypsmarkör.
Rakneord
Alla ord som betecknar siffror brukar i många språks grammatik kallas
RÄKNEORD,
men i den somaliska grammatiken är detta en onödig
ordklass. Alla räkneord i somaliskan är antingen tydliga substantiv eller
tydliga adjektiv. Riktigt så enkelt är det däremot inte i svenskan.
Grundtal
Tiraale / Kowle
GRUNDTAL (TIRAALE) kallas de ord som används för att ange antal, t.ex.
kow, labo, saddex, afar, shan, lix, toddoba, siddeed...
Alla somaliska grundtal är substantiv. De kan sättas i bestämd form med
den bestämda artikeln som ändelse.
Efter grundtalen står alla maskulina substantiv alltid i singular. Även de
feminina substantiv som slutar på -o står i singular.
Endast feminina substantiv med en grundform som slutar på konsonant
och en pluralform somslutar på -o har efter siffror en särskild
RÄKNEFORM
med ändelsen -ood.
Efter en siffra kan det bara följa ett substantiv. Om en siffra följs av
substnativet kun eller boqol måste föremålen som man räknar föregås
150
av konjunktionen oo eftersom detta annars skulle blir det tredje
substantivet, t.ex.
shan kun oo mitir, shan boqol oo kun oo karoon…
Om föremålen som man räknar uttrycks med ett substantiv som inte är
räknebart, dvs. ett kollektivt substantiv (t.ex. carruur) eller ett massord
(t.ex. sonkor) måste det följas av den korta verbformen ah, t.ex.
kollektivt:
saddex carruur ah, lix boqol oo carruur ah
massord:
saddex kiilo oo sonkor ah
Ordningstal
Jagaale / Kowaadle
Ordningstal kallas de ord som används för att ange placering i en
ordningsföljd. De bildas helt regelbundet av grundtalen med hjälp av
ändelsen -aad, t.ex.
kow ett, kowaad första, laba två, labaad andra, saddexaad, afraad,
shanaad, lixaad, toddobaad…
Alla ordningstal är adjektiv. De används som attribut till substantiv och
placeras efter huvudordet.
151
Pronomen
Magacuyaal
Det finns många olika typer av pronomen i både svenskan och
somaliskan. För båda språken gäller också att det inte alltid är helt
självklart vad som är ett pronomen och vad som kanske snarare är ett
substantiv. För somaliskans del blir detta särskilt påtagligt eftersom
många av de ord som används som pronomen tydligt har sitt ursprung i
olika substantiv. Ofta kan man dock märka en skillnad mellan tillfällen
då de användas mera som substantiv och tillfällen då de används mera
som pronomen.
Personliga pronomen
Magacuyaallo qofeed
PERSONLIGA pronomen används för att ange de olika personer som
omfattas av den handling eller situation som uttrycks med hjälp av
predikatsverbet. De svenska personliga ponomenen är formerna jag, du,
han, hon, den, det, vi, ni, de, som anger att personen är subjekt i satsen,
och formerna mig, dig, honom, henne, oss, er, dem som anger att
personen inte är subjekt, utan i stället objekt eller tillsammans med en
preposition fungerar som adverbial, t.ex. mot mig. På somaliska finns
betydligt fler olika former.
1 sg.
2 sg.
3 sg. m.
3 sg. f.
1 pl. exkl.
1 pl. inkl.
2 pl.
3 pl.
lång, självständig form
qaab dheer, ebyoon
egentligen substantiv
grundform
subjektsform
qaab yeele
aniga
anigu
adiga
adigu
isaga
isagu
iyada
iyadu
annaga
annagu
innaga
innagu
idinka
idinku
iyága
iyagu
kort, osjälvständig form
qaab gaaban, dhimman
verkligt pronomen
subjektsform objektsform
qaab yeele
qaab layeele
aan
i
aad
ku
uu
ay
aan ~ aannu na
aynu
ina
aad ~ aydin idin
ay
152
De långa formerna av de personliga pronomenen är egentligen
SUBSTANTIV.
Bl.a. har de bestämd artikel (ani-g-a jag) och böjs i
substantivens båda kasusformerna:
SUBJEKTSFORM
GRUNDFORM
på -a (ani-g-a) och
på -u (ani-g-u).
De långa eller
SJÄLVSTÄNDIGA FORMERNA (QAAB EBYOON)
och placeras helt fritt i satsen, medan de korta eller
FORMERNA
(QAAB
DHIMMAN)
kan användas
OSJÄLVSTÄNDIGA
är nästan helt obligatoriska och måste
placeras på mycket bestämda platser i satsen.
Bland de korta, osjälvständiga formerna skiljer man också mellan helt
olika SUBJEKTSFORMER (QAAB YEELE) och OBJEKTSFORMER (QAAB LAYEELE).
Observera även att somaliskan i 1 person plural skiljer mellan pronomen
som utesluter eller EXKLUDERAR den eller de personer som man samtalar
med (annaga, aannu, na) och pronomen omfattar eller
INKLUDERAR
dem
man samtalar med (innaga, aynu, ina).
De korta formerna är mycket vanliga eftersom det på somaliska är
nästan att använda subjektspronomen även om ett substantiv används
som subjekt. Samma konstruktion är faktiskt mycket vanlig även i
vardaglig svenska, t.ex. Min bil den har gått sönder så min dotter hon
måste ta bussen idag.
Om man särskilt vill betona ett personligt pronomen som subjekt i satsen
finns de längre självständiga substantiviska subjektspronomenen.
Även om man använder ett sådant sjävlständigt pronomen som subjekt
krävs samtidigt en dubblering med ett kort subjektspronomen, precis
som vid alla andra substantiviska subjekt, t.ex.
Idinku waa aad na caawinteen. Ni hjälpte oss.
När det gäller objektsformerna av de korta pronomenen är det viktigt att
observera att somaliskan inte har några objektspronomen i tredje person,
dvs. motsvarigheter till honom, henne, den, det, dem, när dessa ord utgör
objekt i satsen.
153
Detta gör också att prepositioner många gånger står "ensamma",
eftersom det saknas ett pronomen i 3 person, t.ex. kan alltså u till utifrån
sammanhanget även tolkas som till honom, till henne, till den, till det eller
till dem.
Om man särskilt vill betona ett personligt pronomen som objekt i satsen
kan man förstås använda ett av de substantiviska pronomenen ovan,
men då i grundformen med ändelsen -a, t.ex.
Cali aniga baa uu i arkay. Det var mig Ali såg.
Opersonligt subjektspronomen
När man inte vet eller inte vill berätta vem som utför en viss handling
har olika språk olika sätt att uttrycka detta. På svenska finns en särskild
verbform som kallas för verbets passiva form. Den formen kan på
svenska bildas på två olika sätt, antingen med ändelsen –s eller med
hjälpverbet bli. Det finns också en tredje möjlighet, att använda det
obestämda eller OPERSONLIGA PRONOMENET man.
På somaliska finns bara den sista möjligheten, nämligen det opersonliga
pronomenet la. Några passiva verbformer finns inte på somaliska.
Bakhaarkaas ayaa hadda la beddelayaa.
Den där lagerlokalen görs om nu.
Den där lagerlokalen blir omgjord nu.
Man gör om den där lagerlokalen nu.
Reflexivt pronomen
Magacuyaal celis
Somaliskan har ett REFLEXIVT (tillbakapekande) pronomen: is sig, t.ex.
Wuu is dilay. Han tog livet av sig. (eg. Han dödade sig.)
154
I svenskan finns ett särskilt
RECIPROKT
(ömsesidigt) pronomen, varandra,
men på somaliska används ofta det reflexiva pronomenet is även i den
här betydelsen, t.ex.
Dacawo iyo wiyil baa beri is helay.
U sheeg carruurta in ay sheekada isu akhriyaan.
Demonstrativa pronomen
DEMONSTRATIVA
pronomen
kan
Magacuyaal tusmo
användas
självständigt
eller
tillsammans med ett substantiv. På svenska blir formerna desamma i
båda fallen, men på somaliska blir formerna olika.
När demonastrativa pronomen används självständigt finns särskilda
former i maskulinum och femininum singular och en gemensam form i
plural.
m. sg.
ka
f. sg.
ta
kii
kan
tii
tan
kaas
(kaa)
keer
koo
taas
(taa)
teer
too
pl.
kuwa
kuwo
kuwii
kuwan
(kuwaan)
kuwaas
(kuwaa)
kuweer
kuwoo
den, det, de
denna, detta, dessa
den, det, de där (du vet)
denna, detta, dessa
den här, det här, de här
denna, detta, dessa
den där, det där, de där
den där, det där, de där, en bit bort
den där, det där, de där, långt borta
När de demonstrativa pronomenen används som ändelser efter
substantiv byter man bara ut ändelsen i den bestämda grundformen mot
ett av suffixen -ii, -an (-aan), -aas (-aa), -eer eller -oo, t.ex.
buugga
buugaagta
mindida
mindiyaha
buuggii
buugaagtii
mindidii
mindiyihii
buuggan
buugaagtan
mindidan
mindiyahan
buuggaas
buugaagtaas
mindidaas
mindiyahaas
155
Subjektsändelsen -u används mest bara efter den bestämda artikeln, t.ex.
i den personliga pronomenen som anigu, adigu osv. I andra fall, dvs.
efter sådana pronomen som inte innehåller den bestämda artikeln,
används vanligtvis ändelsen -i, t.ex.
Kani waa Xasan. Detta är Xasan.
Possessiva pronomen Magacuyaallo lahaansho
Precis som de demonstrativa pronomenen förekommer de
POSSESSIVA
pronomenen (ägarpronomen) båda som självständiga former och som
ändelser efter substantiv. På svenska blir formerna desamma i båda
fallen, men på somaliska blir formerna olika.
När possessiva pronomen används självständigt finns särskilda former i
maskulinum och femininum singular och en gemensam form i plural.
1 sg.
2 sg.
3 sg. m.
3 sg. f.
1 pl. exkl.
1 pl. inkl.
2 pl.
3 pl.
mask. sing.
kayga
kaaga
kiisa
keeda
kayaga
kaayaga
keenna
kiinna
kooda
fem. sing.
tayda
taada
tiisa
teeda
tayada
taayada
teenna
tiinna
tooda
plural
kuwayga
kuwaaga
kuwiisa
kuweeda
kuwayaga
min, mitt, mina
din, ditt, dina
hans, dess
hennes, dess
vår, vårt, våra
kuweenna
kuwiinna
kuwooda
vår, vårt, våra
er, ert, era
deras
Som subjekt får dessa pronomen alltid ändelsen -u eftersom samtliga
dessa pronomen i sin grundform slutar med kasusändelsen -a.
När de demonstrativa pronomenen används som ändelser efter
substantiv byter man bara ut ändelsen i den bestämda grundformen mot
ett av suffixen i tabellen nedan. Samtliga långa former slutar med
grundformens kasusändelse -a. Om substantiv som ändelsen läggs till är
subjekt måste förstås detta -a bytas mot -u. Bestämdhetssuffixet /g/
156
respektive /d/ som finns i några av de possessiva formerna måste
överensstämma med substantivets bestämda artikel som finns direkt före
den possessiva ändelsen.
1 sg.
2 sg.
3 sg. m.
3 sg. f.
1 pl. exkl.
1 pl. inkl.
2 pl.
3 pl.
Långa former
-ay-g-a
-ay-d-a
-aa-g-a
-aa-d-a
-iis-a
-eed-a
-aya-g-a
-aya-d-a
-eenn-a
-iinn-a
-ood-a
Korta former
-ay
-aa
-iis (-ii)
-eed
-ayo
-een
-iin
-ood
De långa formerna används efter nästan alla substantiv. De korta
formerna används bara efter ett litet antal ord som betecknar närstående
familjemedlemmar och vänner, t.ex. hooyaday min mamma, saaxiibkaa
din vän.
Interrogativa pronomen Magacuyaal weydiimeed
INTERROGATIVA (frågande) pronomen utgörs på somaliska oftast av
substantiv med bestämd artikel och den interrogativa ändelsen -ee, t.ex.
xaggee? vart? (vilken riktning?), goortee? när? vilken tidpunkt?.
Frågeord är ibland också bildade med hjälp av frågepartikeln ma?, t.ex.
goorma? när? av goor tidpunkt, tillfälle eller kuma? tuma? vem? där
frågepartikeln har lagts till de demonstrativa ku/tu.
Det finns också ett litet antal genuina interrogativa pronomen som inte
är bildade av substantiv:
ayo? vem?, sammandraget med fokusmarkören: yaa? vem?
maxay? vad?, sammandraget med fokusmarkören: maxaa? vad?
immisa? hur mycket? hur många?.
157
Självständiga pronomen med den interrogativa ändelsen -ee finns också:
kee? tee? vilken?, kuwee? vilka?
liksom med frågemarkören ma:
kuma? tuma? vem?, kuwama? vilka?
Indefinita pronomen
INDEFINITA (obestämda) pronomen består på somaliska av olika
substantiv i obestämd form, wax något; en sak, qof någon; en person, meel
någonstans; en plats etc. T.ex. Wax ma arkaysaa? Ser du något?
Andra substantiv som kan användas så att de fungerar som obestämda
pronomen är t.ex. cid, dad, ruux.
Totala pronomen
Hit hör framför allt kasta, dhan, walba. De är alla egentligen adjektiv.
Negativa pronomen
NEGERADE eller
NEGATIVA
pronomen uttrycks till stor del med samma
ord som de indefinita pronomenen, med den skillnaden att de används i
en negerad sats med ett negerat verb. De förses oftas även med den
negativa partikeln -na, t.ex. Qofna wax ma yeesho. Ingen har någonting.
Relativa pronomen
Somaliskan har inte några relativa pronomen motsvarande svenskans
som, vilken. De allra flesta somaliska relativa bisatser inleds inte med
någon bisatsinledare över huvud taget. Oftast läggs i stället relativa
158
bisatser direkt till ett substantiv. Bisatserna utmärks framför allt av att de
saknar satsmarkör.
De somaliska demonstrativa pronomenen kaas, taas, kuwaas kan
användas på ett sådant sätt att de följs av en relativ bisats som inleds
med konjunktionen oo. Denna konjunktion dras då gärna ihop med
pronomenet till kaasoo, taasoo, kuwaasoo. Sådana former är vanligare i
skriftspråket och de kan i viss mån upplevas motsvara de svenska
relativa pronomenen vilken, vilket, vilka, men egentligen är detta ett
deminstrativt pronomen följt av konjunktionen oo.
Preposition
Horyaale
Somaliskan har egentligen bara fyra prepositioner: u till, för, åt, ku i, på,
med, ka från, av, ur, om, än, la med. De används för att sätta ett substantiv i
en viss relation till ett verb eller ett adjektiv.
De somaliska prepositionerna placeras inte framför ett substantiv eller
ett pronomen på samma sätt som i svenskan eller engelskan. I
somaliskan placeras prepositionerna alltid före det verb eller adjektiv
som utgör satsens predikat. Det är alltså en tolkningsfråga vilken
substantivfras som hör samman med vilken preposition ifall det finns
flera substantivfraser eller prepositioner i satsen, och det är helt enkelt
sammanhanget som avgör vilken tolkning som görs.
För
att
uttrycka
motsvarigheten
till
mera
komplexa
svenska
prepositioner som framför, bakom, medan eller trots används på somaliska
fraser som innehåller olika substantiv. Många gånger kombineras dessa
substantiv med någon av de fyra enkla prepositionerna på ungefär
samma sätt som i svenskans på grund av regnet eller engelskans in front of
the house, on top of the cupboard, in the middle of the group.
Sidee baa aad biyaha ku kaydsataa guriga dhexdiisa?
159
Konjunktion
Xiriiriye
Konjunktioner knyter samman två satser eller satsdelar, t.ex.
oo, ee, iyo, laakiin, ama, -na, -se, waayo
Många svenska konjunktioner motsvaras på somaliska av substantiv
som fungerar som bistasinledare.
när – marka, markii + bisats
om – haddii + bisats
Interjektion
Yaab
Utropsord som står avskilda från andra satser med kommatecken.
160
Morfonologi
Morfonologi är en sammandragning av termerna morfologi och fonologi
eftersom morfonologin handlar om samspelet mellan språkets böjningssystem (morfologin) och ljudsystem (fonologin). Morfonologin beskriver
regelbundna ljudväxlingar som inträffar när man böjer orden i ett språk.
I somaliskan inträffar en hel rad sådana ganska regelbundna ljudförändringar när olika morfem sätts sammans för att bilda eller böja ord.
Några av de viktigaste ljudväxlingarna är följande:
k>g
efter vissa ljud: g, w, y, i, u, a
dab-ka
k>h
> guriga
u + ku
> ugu
u + ka
> uga
la + ka
> laga
men
biyo + ka
> biyaha
efter vissa bakre konsonanter: q, c, kh, x, h, ’
dab-ka
t>d
guri + ka
efter /e/, /o/ som blivit till /a/
dab-ka
k>Ø
men
men
magac + ka
> magac-a
efter vissa ljud: d, q, c, kh, x, h, ’, w, y, i
waad qor-t-ay
waad kac-d-ay
kab-ta
mindi-da
t>s
efter /i/, /y/ i verb
waad qor-t-ay
waad kari-s-ay
waad qor-ay-s-ay
l+t > sh
kab, kab-ta
bil, bisha
akhris-o! akhris-ta!
dabaal-o! dabaasha!
161
–o/–e sist i ord > –a– inuti ord
hooyo
hooyada
aabbe
aabbaha, aabbayaal
biyo
biyadhac
guurso!
guursada!, guursan
a+u > oo
i pronomen + preposition
na + u > noo
la + u > loo
inskott av -y-
mellan två vokaler
waan cun-ay
waan samee-y-ay
cun! cun-a!
akhri! akhri-y-a!
kab, kab-o
mindi, mindi-y-o
ee > ey
före annan konsonant än inskjutet -y-
waan samee-y-aa
waad samey-s-aa
< *samee -t –ay
samee!
samey-n
< *samee –n
m > n, k > g, t > d
sist i stavelse, dvs. sist i ord och före konsonant
filin, muusig, buskud (från film, music, biscuit)
arkaa men aragtaa, ilko men ilig,
fahmaa men fahantaa, ma xuma men xun yahay
Flyktiga vokaler
När en stam i ett ord slutar med två konsonanter skjuter man in en inskottsvokal eller ”flyktig” vokal om stammen inte följs av en ändelse
som börjar med vokal. Oftast är den flyktiga vokalen identisk med den
vokal som redan finns i stammen.
ar_k + Ø
>
ar_k + t + aa >
arag
ingen ändelse
arag-taa
ändelsen börjar med konsonant
162
il_k + Ø
>
ilig
ingen ändelse
il_k + ka
>
iligga
När en vokal läggs till efter stammen behövs dock ingen flyktig vokal.
ar_k + aa
>
arkaa
ändelsen börjar med vokal
il_k + o
>
ilko
/fah_m/ fahm-aa
ändelsen börjar med vokal,
fahan-taa
ändelsen börjar med konsonant,
fahan
ingen ändelse
/gud_b/ gudb-aa
gudub-taa
gudub
ingen ändelse
/cus_b/ cusb-ayd
cusub
ingen ändesle
Som synes i exemplen aragtaa, fahantaa förekommer flyktig vokal i en
del verb i 1:a konjugationen, men betydligt oftare förekommer en flyktig
vokal i verb av 3:e konjugationen. Här är dock inte stavningen av de
olika formerna lika genomskinlig.
/bar_t/
bar_t + aa
waan bartaa
bar_t + t + aa
waad barataa
bar_t + n + aa waan barannaa ändelsen börjar med konsonant
”Fonologisk” vokalharmoni
I vissa böjningsformer är det vedertaget att framför allt vokalerna /i/ och
/u/ sprider sig till ett föregående /a/ om konsonanten mellan de båda
vokalerna är /h/ eller /x/, men ibland även /c/.
I uttalet inträffar detta sannolikt ofta även framför /e/ och /o/, men detta
ser man inte lika ofta i skrift.
163
aabbaha, aabbuhu, aabbihii (ibland: aabbeheed, aabbohood)
ukumaha, ukumuhu, ukumihiisa
waxa, wuxuu, wixii
magac (ibland: magicii)
Samma typ av vokalharmoni är också regelbundet förekommande i
infinitiv av konjugation 1 då verbets rot innehåller /a/ och den sista
konsonanten i roten är /x/, /c/, / ’/.
baxaa, bixi doonaa
dhacaa, dhici doonaa
da’aa, di’i doonaa
Även valet av flyktig vokal kan betraktas som vokalharmoni eftersom
den flyktiga vokalen allra oftast är identiskt med den vokal som redan
finns i ordets rot, t.ex. jilbo, jilib; xarfo,xaraf, ma cusba, cusub.
164
Ljudsystemet
Ljuden i ett språk brukar delas in i vokaler och konsonanter. VOKALER
brukar sägas innehålla mera klang och vara lättare att uttala på egen
hand, medan
KONSONANTER
brukar sägas innehåller mera friktion och
vara svårare att uttala på egen hand, utan en åtföljande vokal. Både
vokaler och konsonanter kan i en del språk, bl.a. svenskan och
somaliskan uttalas antingen som korta eller som långa ljud.
Somaliskan har alltså både korta och långa vokaler. Dessutom finns
två
DIFTONGER,
vilket skulle kunna sägas vara ett slags kombination av
två vokalljud intill varandra, så att a+i uttalas ey och a+u uttalas ow.
Korta vokaler är:
i,
e,
a,
o,
u.
Långa vokaler är:
ii,
ee,
aa,
oo,
uu.
Diftonger är:
ey/ay,
ow/aw.
Förutom de fem korta och de fem långa grundläggande vokalljuden
brukar man anse att vart och ett av dessa tio ljud kan uttalas lite längre
fram i munnen eller lite längre bak i munnen. Totalt innebär detta att
somaliskan skulle ha 20 olika vokalljud, men detaljerna kring dessa
ljudnyanser är ännu inte så väl utforskade.
Konsonanterna brukar delas in i olika grupper: dels
SONORANTER
som innehåller mycket klang och mindre friktion, dels OBSTRUENTER som
innehåller mycket friktion och mindre klang. Man delar också in
konsonanterna i tonande och tonlösa ljud. När man uttalar TONANDE ljud
vibrerar stämbanden och producerar en ton som man tydligt kan höra
omman sätter händerna för öronen. När man uttalar
TONLÖSA
ljud vilar
stämbanden och ljuden saknar därmed ton.
165
Sonoranter
Sonoranter är konsonanter som innehåller ganska mycket klang och
ganska lite brus eller friktion. Sonoranter är normalt tonande
konsonanter.
tonande: m
n
r
l
y
w
Obstruenter
Obstruenter är konsonanter som innehåller ganska lite klang och ganska
mycket brus eller friktion. Obstruenter finns både tonande och tonlösa.
tonande: b
tonlösa:
d
f
t
s
dh j
g
j
k
sh
q
kh
c
h
x
‘
Konsonantlängd
Vissa konsonanter kan i somaliskan uttalas som långa eller kraftiga. Sju
av konsonanterna skrivs då med dubbla bokstäver: bb, dd, gg, mm, nn,
rr, ll. Även vissa andra konsonanter kan i vissa ord och former uttalas
som långa eller kraftiga, men dessa ljud skrivs normalt inte med dubbla
bokstäver.
Enkelt b, d, g mellan vokaler uttalas bilabialt, dvs. munnen stängs inte
helt, utan läpparna nuddar bara vid varandra. Dessa bokstäver uttalas
då ungefär som i t.ex. spanskans Córdoba. och Argentina. Enkelt d mellan
vokaler kan också jmföras med engelskans tonande läspljud i t.ex. this.
Jämför:
Bisadi way timid. En katt kom.
Bisaddii way timid. Den katten kom.
Carab ’arab’ – carrab ’tunga’
166
Observera skillnaden i stavning av bestämd artikel beroende på om
substantivet slutar på –g, –d eller inte.
guriga < guri+ga
men
buugga < buug+ga
hooyada < hooyo+da men
bisadda < bisad+da
Även ljudet [dh] kan uttalas som långt, men det skrivs inte dubbelt.
gabadha < gabadh+dha
Stavelsestruktur
I svenskan kan man ha många konsonanter först och sist i ord, t.ex de tre
konsonanterna skr- först i ordet skruv eller de fyra konsonanterna -mskt
sist i ordet hemskt. I somaliskan är detta mycket mera begränsat. En
somalisk stavelse kan maximalt bara innehålla en konsonant + en vokal
eller diftong + en konsonant. Därför kan man bara ha ett konsonantljud
först och sist i somaliska ord. Inuti ord kan det mellan två vokaler eller
diftonger i princip bara förekomma max två konsonanter intill varandra.
in
ka
ceel kan u ii weyn caws
Det som i de två sista orden ser ut som två konsonanter sist i ordet är i
själva verket en diftong /ey/ respektive /aw/ plus en konsonant.
Betoning
Betoning och ordmelodi eller ton kan spela en viktig roll för att skilja
mellan annars likadana ord. I svenskan finns exempel som stegen (av
steg) och stegen (av stege) eller ide (där björnen sover) och idé (en plötslig
tanke). Även i somaliskan skiljer man på detta sätt mellan ett visst antal
annas likalydande ord, t.ex. ínan pojke och inán flicka. I ordet dameer
åsna ligger betoningen på -ee-, men man uttalar med olika tonhöjd på
den betoande vokalen beroende på om det handlar om en åsnehane
(tonen faller från initialt hög till låg) eller en åsnehona (tonen ligger på en
ganska jämn och hög nivå).
167
Antalet vokaler
Det finns 5 helt olika ljud som skrivs med 5 olika bokstäver:
5 bokstäver: i, e, a, o, u.
Vart och ett av dessa ljud kan förekomma som långt eller kort
10 skrivsätt: i, ii, e, ee, a, aa, o, oo, u, uu.
Vart och ett av dessa tio ljud kan uttalas som en ’vanlig’ vokal (fudud)
eller som en mera framskjuten vokal (culus). De framskjutna markeras i
enlighet med Masuur & Pugliellis grammatik och ordbok med ett
kommatecken under vokalen.
På grund av detta förekommer det olika påståenden om antalet vokaler i
somaliskan, men rent språkvetenskapligt måste man konstatera att det
finns 20 olika uttalsmöjligheter som det går att uttala och höra skillnad
mellan. Alltså bör antalet vokalfonem anses vara 20:
i, ii, i̦ , i̦ i̦ , e, ee, e̦ , e̦ e̦ , a, aa, a̦ , a̦ a̦ , o, oo, o̦ , o̦ o̦ , u, uu, u̦ , u̦ u̦ .
Det är tydligt att uttalet av samma grafem (bokstav) skiljer sig åt mellan
olika ord, t.ex.
FRAMSKJUTEN VOKAL
VANLIG VOKAL
[i]
[ɪ]
[e] Ke̦ e̦ nya, be̦ e̦ rka̦, ge̦ e̦ la̦
[ɛ] beerta
[æ] wa̦x, a̦a̦d iyo a̦a̦d
[ɐ] dad, badan, intә
[ɵ] ko̦w, qaxo̦o̦ti, jo̦o̦gaa
[ɔ]
[ʉ] wu̦xu̦u̦
[u]
168
”Fonetisk” vokalharmoni
I ett ord förekommer det ofta att olika delar anpassas till varandra så att
hela ordet antingen uttalas med vanliga vokaler eller med framskjutna
vokaler.
Den bestämda artikeln anpassas till en stam med framskjuten vokal, t.ex.
ge̦ e̦ la̦
men
beerta
Stammen anpassas ibland till ändelser med framskjuten vokal, t.ex.
sa̦ynti̦ i̦ si̦ i̦
men
sayn
Diftonger
Det är förhållandevis oklart hur många olika möjligheter det finns att
uttala somaliskans diftonger på sätt som ger upphov till olika ord med
olika betydelser. Helt klart finns det dock minst tre olika diftonger som
är betydelseskiljande fonem i somaliskan.
minst 3 diftongfonem:
ow
oy
ey
Däremot verkar det inte finns någon betydelseskillnad mellan aw/ow
respektive ay/ey. Här verkar det bara handla om en fri variation i
stavningen.
På samma sätt behöver man även utreda om det finns exempel på ord
där det blir skillnad i betydelsen beroende på diftongens längd, eller om
det även i fallen ow/oow, oy/ooy respektive ey/eey snarare handlar om
en fri variation mellan t.ex. olika regionala uttal med samma betydelse,
t.ex. ciyaartoy/ciyaartooy, eyga/eeyga.
22 konsonanter
Hamsa är en konsonant precis som alla de andra, även om bokstaven är
liten och den inte alltid uttalas så tydligt av alla talare och i alla ord.
169
ri’ ri’da su’aal da’aa
ad’adag
Uttalsvariation
/j/
[ʧ] [ʤ]
j uttalas på olika sätt i olika delar av språkområdet, antingen som
engelskans ch i church eller som g i George.
/dh/ – /r/
/kh/ – /q/
Tonande och tonlösa konsonanter
Vissa konsonanter uttalas med vibrerande stämband. De kallas tonande.
Tonande konsonanter är m, b, n, d, g… Det kan man lätt höra om man
håller för öronen och säger bokstaven. Vibrationen hör som ett starkt
ljud inuti huvudet.
Andra konsonanter uttalas utan att stämbanden vibrerar. De kallas
tonlösa. Tonlösa konsonanter är f, s, sh, t, k… Det kan man också lätt
höra genom att hålla för öronen.
Assimilation
Kabta, cagta uttalas nästan som [kapta], [cakta]. Eftersom det är svårt att
uttala en tonande och en tonlös konsonant efter varandra brukar ofta
den en konsonanten anpassas till den andra så att båda uttalas som
tonlösa.
/n/ uttalas alltid som [m] före /b/, därför är stavningen shimbir mera
ljudenlig och logisk än shinbir. Stavningen -nb- är sannolikt påverkad
av arabiskan där det finns en regel som säger att man inte ska skriva
-mb- (‫ )ـمبـ‬utan i stället -nb- (‫)ـنبـ‬.
170
Skriftsystemet
Den somaliska skriften är ovanligt nära knuten till ljudsystemet. I stort
sett råder det ett regelbundet förhållande mellan bokstäverna och
fonemen. Det enda stora undantaget är att några ljud skrivs med en
kombination av två bokstäver. Sådana kombinationer kallas inom
språkvetenskapen för
DIGRAFER.
Somaliskan har följande sådana
kombinationer: sh, dh, kh, aa, oo, uu, ee, ii. Ordet waa innehåller alltså
två fonem, medan shan fem innehåller tre fonem och dhalo flaska,
glasburk innehåller fyra.
Det somaliska alfabetet
Lägg märke till ordningsföljden på bokstäverna i det traditionella
somaliska alfabetet. Den sammanfaller med ordningföljden i det arabiska
alfabetet.
’
B
T
J
X
KH
C
G
F
Q
K
A
E
I
O
U
L
D
M
R
S
N
SH
W
DH
H
Y
Detta betraktas som den officiella ordningsföljden i det somaliska
alfabetet. Trots detta tillämpar man ganska sällan denna ordningsföljd.
Man gör det nästan bara när man skall ställa upp alfabetet eller numrera
t.ex. punktlistor med hjälp av alfabetet. Ordböcker och andra typer av
register sorteras normalt enligt samma ordningsföljd som tillämpas i de
flesta andra språk med latinskt alfabet.





c motsvarar arabiskans cayn (‫)ع‬.
kh motsvarar arabiskans khaa’ (‫)خ‬.
q motsvarar arabiskans qaaf (‫)ق‬.
x motsvarar arabiskans xaa’ (‫)ح‬.
’ motsvarar arabiskans hamza (‫)ء‬.
171
Ortografi
Ortografin är de principer och regler som styr användningen av
bokstäver och skiljetecken i ett språk, t.ex. hur man skall använda
dubbelteckning av bokstäver, när man ska använda stor begynnelsebokstav, vilka ord som ska sammanskrivas och vilka som ska särskrivas,
när man ska anävnda bindestreck, punkt, kommatecken, frågetecken
m.m.
Alla rekommendationer i avsnittet om ortografi grundar sig på de
principer som presenteras i majoriteten av befintliga språkhandböcker
och den praxis som tillämpas i väl ansedda språkhandböcker och
ordböcker, men även det bruk som är mest frekvent i vanliga texter av
olika slag. I synnerhet har stor hänsyn tagits till de många läroböcker
som sedan början av 1970-talet och fram till i dag har utarbetats och
publicerats av olika statliga myndigheter för användning i somaliskspråkiga skolor.
Den somaliska stavningen är ovanligt nära knuten till ljudsystemet. I
stort sett råder det ett regelbundet förhållande mellan bokstäverna och
fonemen. Det enda stora undantaget är att några ljud skrivs med en
kombination av två bokstäver. Sådana kombinationer kallas inom
språkvetenskapen för
DIGRAFER.
Somaliskan har följande sådana
kombinationer: sh, dh, kh, aa, oo, uu, ee, ii. Ordet waa innehåller alltså
två fonem, medan shan fem innehåller tre fonem och dhalo flaska,
glasburk innehåller fyra.
Långt vokalljud skrivs med två bokstäver, t.ex.
inan (pojke)
inaan (att jag)
Ett något längre, men framför allt kraftigare uttal av en konsonant
markeras också med två bokstäver, t.ex.
waran (spjut)
warran (berätta)
172
keli (ensamhet, enda)
kelli (njure)
laba (två)
kubbad (boll)
lug, lugo (ben)
deggan (boende)
badan (mycket)
baddan (det här havet)
Det är enligt allmänt vedertagna stavningsregler bara de sju
konsonanterna bb, dd, gg, ll, mm, nn, rr som får lov att dubbeltecknas.
Oavsett ett ev. långt eller kraftigt uttal (i vissa personers uttal) får man
inte dubbelteckna t.ex. ss, yy, qq etc. Det är inte heller allmänt
vedertaget att dubbelteckna dhdh. Alltså bör man oavsett uttalet av /dh/
skriva t.ex. gabadha i standardspråket.
Hamsa – en bortglomd konsonant
Somaliskan har 22 konsonanter och en av dem är HAMSA. I somaliskan är
hamsa är en
BOKSTAV,
inte ett skiljetecken som t.ex. punkt och komma-
tecken.
Hamsa skrivs och ser ut som en apostrof i andra språk, t.ex. engelska. På
ett svenskt tangentbord finns hamsa till höger om bokstaven ä. Det är
viktigt att hamsa skrivs så att det placeras i de andra bokstävernas
ovankant. Det är ett allvarligt stavfel att använda kommatecknet som
hamsa eftersom det ju placeras i bokstävernas underkant.
Man kan ibland se att den som skriver hoppar över hamsa sist i en del
ord, t.ex. gu’, ri’, go’, men i mera seriösa texter används som regel hamsa
i denna typ av ord. Därför bör man rekommendera att hamsa används.
Mellan två vokaler inuti ord är det extra viktigt att alltid skriva hamsa,
t.ex. go’aan, lo’aad, su’aal. Allra viktigast är det förstås om det är samma
vokal på båda sidor om hamsa, t.ex. le’eg.
173
Dubbelskrivning
Samtliga vokaler och sju konsonanter förekommer dubbelskrivna.
aa, ee, ii, oo, uu, bb, dd, gg, ll, mm, nn, rr
Däremot dubbelskriver man inte t.ex. dhdh, ff, yy, ss, qq.
Dubbel konsonant
Dubbelskrivning förekommer av de sju konsonanterna: bb, dd, gg, ll,
mm, nn, rr.
Dubbelskrivningen återger ett kraftigare uttal av konsonanten.
Carab
carrab
Ett enkelt b, d, g mellan vokaler uttalas märkbart svagare, jämför
badan
baddan
laba
wuu cabbaa
Man kan aldrig skriva mer än två konsonanter mellan en vokal, jämför
wuu cabbaa
men: way cabtaa, även om det låter som [cabbtaa]
cambe, även om det låter som [cambbe]
Troligen är det samma princip som gör att majoriteten av somalierna inte
skriver dubbel konsonant efter de diftongerna ay/ey, aw/ow, oy, även
om den språkvetenskapliga litteraturen och ordböckerna oftast rekommenderar dubbel konsonant, t.ex.
weydiin bara i ordboken 2013,
men 93 träffar i Korp,
weyddiin i ordböckerna 1969, 1976, 1985, 1991, 1995, 2004, 2008,
2012, 2015,
men bara 7 träffar i Korp.
174
Här verkar alltså bruket avvika helt från rekommmendationerna. Frågan
är om det då kanske är rekommendationerna som behöver ändras.
Dubbel vokal
Dubbelskrivning av vokalerna används för att återge att uttalet av
vokalen sträcker sig över lite längre tid än en enkel vokal.
Här är det egentligen lätt att höra hur man ska skriva. Det enda
problemet skulle kunna vara om ett regionalt eller dialektalt uttal
avviker från det mera standardmässiga uttalet.
I vissa ord och former förekommer en variation mellan två olika
stavningar. Kanske båda måste anses vara möjliga inom ramen för
standardspråket, även om den ena är mycket vanligare, t.ex. ey K 234 / eey
K2
, halkan K 120 / halkaan K 19.
Diftonger
I den somaliska ortografin förekommer tre diftonger: ay/ey, aw/ow och
oy. Det finns inga klart formulerade regler för när man ska skriva ay
eller ey respektive aw eller ow. Det enda riktiga råd som man kan ge är
att det ser bättre ut om man är konsekvent i en och samma text.
Båda stavningarna är ungefär lika vanliga i många ord, t.ex. weyn
K 590
/
wayn K 440 (men inte i madaxweyne K 96 / madaxwayne K 26).
Allmänt sett var ey statistiskt vanligare än ay på 1970-talet, men idag är
det snarare ay som är vanligast.
I enstaka ord kan dock ey vara det klart vanligaste skrivsättet, t.ex.
weydiin K 93 / waydiin K 28.
betyder att ordet förekommer 23 gånger i Korp, den somaliska korpusen vid
Språkbanken: https://spraakbanken.gu.se/korp/?mode=somali#lang=sv
4 K 23
175
I dag är dock ay är helt dominerande i väldigt många ord och framför
allt i olika ändelser, t.ex. yahay K 1983 / yahey K 12, arkay K 189 / arkey K 22.
I enstaka fall kan man också se en nästan helt systematisk åtskillnad
mellan olika betydelser, i synnerhet mellan ay hon och ey hund.
I diftongerna skriver man nästan aldrig lång vokal (aay, eey, aaw, oow,
ooy). Bara i en handfull ord är en sådan stavning tillräckligt vanlig för att
den ska kunna ses som ett försvarbart stavningsalternativ, t.ex. ey/eey.
Om w eller y följs av en vokal ingår de inte längre i någon diftong. Då
kan den föregående vokalen mycket väl vara lång. T.ex. är kowaad K 96 /
koowaad K 118 ungefär lika vanliga stavningar.
Lexikal eller grammatisk dubbelteckning
När det gäller dubbelteckning av vokaler och konsonanter är den i vissa
fall grammatiska principer som styr stavningen. För sådana fall kan man
lära sig ett antal grundläggande regler så att man vet hur man ska stava.
Många fall av dubbelteckning är däremot lexikalt betingade. Det innebär
att dubbelteckningen utgör en detalj i ordets stam. För att stava rätt
måste man då ha god kunskap om just det aktuella ordet.
Lexikal dubbelteckning
När det gäller ett ords stam måste man helt enkelt veta hur ordet ska
stavas. Det finns inga generella regler att följa, annat än att man oftast
kan höra hur man ska stava om man lyssnar noggrannt och har ett uttal
som överensstämmer väl med standarduttalet.
Mellan vokaler gäller framför allt att –bb–, –dd– och –gg– låter som
kraftiga konsonantljud där luftströmmen från munnen stängs till
ordentligt under ett ögonblick. Det blir helt stopp för utandningsluften.
176
När man skriver –b–, –d– eller –g– mellan två vokaler betyder det i
stället att man oftast bara uttalar ett mindre tydligt ljud och att luftens
passage inte stängs lika fullständigt som när man uttalar en
dubbeltecknad konsonant. Jämför
baddan det här havet
badan
buuggaas den där boken
buugaag böcker
labbis
laba
kläder
mycket
två
Grammatisk dubbelteckning
Även grammatisk dubbelteckning går naturligtvis oftast ganska lätt att
höra om man har ett standarduttal. Men för att känna sig ännu säkrare
på stavningen kan det också vara nyttigt att lära sig några viktiga
stavningsregler.
Bestämd artikel
Den bestämda artikeln –ga och –da leder alltid till dubbelteckning och
ordets stam slutar med –g eller –d, men aldrig annars.
guri + ga
guriga
buug + ga
buugga
cunto + da
cuntada
bisad + da
bisadda
Andra ändelser efter artikeln
De olika ändelser som följer efter den bestämda artikeln har alltid en viss
bestämd form, t.ex.
–kii / –tii:
haddii, sidii,
–kan (–kaan)5
halkan (halkaan)
–kaas
halkaas
Stavningen –an är väldigt mycket vanligare i praktiken, men –aan brukar också
nämnas som en möjlig variant i de flesta språkhandböcker.
5
177
Verbens personändelser
Samma princip som för den bestämda artikeln gäller även för ändelsen i
2 person singular och plural (adiga, idinka) och 3 person singular
femininum (iyada). Dessa ändelser innehåller ett –t–, –d– eller –s–
beroende det sista ljudet i stammen. När verbets stam slutar på –d måste
man alltså skriva –dd– i de här formerna, men inte i de övriga formerna,
t.ex.
waan
aad + aa
aadaa
or_d + aa
ordaa
waad
aad + daa
aaddaa
or_d + daa
oroddaa
wuu
aad + aa
aadaa
or_d + aa
ordaa
way
aad + daa
aaddaa
or_d + daa
oroddaa
waan
aad + naa
aadnaa
or_d + naa
orodnaa
waad
aad + daan
aaddaan
or_d + daan
oroddaan
way
aad + aan
aadaan
or_d + aan
ordaan
Om verbets stam slutar på två konsonanter behövs dessutom en flyktig
vokal skjutas in i de aktuella formerna för att det inte ska bli tre
konsonanter i en följd.
I ändelserna i 1 person plural dubbeltecknas –nn– i många verb. Här är
reglen helt annorlunda. Man skriver alltid –nn– om verbets stam slutar
på vokal eller om stammen slutar just med ett –n, t.ex.
konj. 1
aad!
waannu
aad + naa
aadnaa
cun!
waannu
cun + naa
cunnaa
men: wuu cunaa
konj. 2
konj. 3
samee!
waannu
samey + naa
sameynaa
kari!
waannu
kari + naa
karinnaa
qaado!
waannu
qaada + naa
qaadannaa
guurso!
waannu
guursa + naa
guursannaa
178
Däremot skriver man inte –nn– efter en diftong, t.ex. cunaynaa,
aadaynaa, guursanaynaa, sameynaa. Här kan man faktiskt se en
gemensam princip med stavningen av weydiin, dvs. inte dubbel
konsonat efter diftong.
Personliga och possessiva pronomen
Bland pronomenen är det också viktigt att tänka särskilt på 1 person
plural. Här skrivs alltid –nn– mellan vokaler, både i de personliga och de
possessiva pronomenen och i de possessiva ändelserna, dvs.
annaga, innaga, aannu, –keenna, –teenna, kuweenna.
Dessutom skrivs –nn– i de possessiva pronomenen och ändelserna i 2
person plural, dvs.
–kiinna, –tiinna, kuwiinna.
Än en gång: efter diftongen ay skrivs bara –n– i det korta pronomenet
aynu.
Plural av maskulina substantiv
Maskulina substantiv som i plural slutar på –o (men inte –yo) och har
minst två stavelser i stammen får en dubbel konsonant (bb, dd, ll, mm,
nn, rr, men inte gg) före ändelsen –o, t.ex.
baabuurro, baabuurrada, aqallo, aqallada, qalimmo, qalimmada,
saaxiibbo, saaxiibbada
Jämför: boqorrada kungarna
(wadar: boqor –ro –da),
boqoradda drottningen (keli: boqor –ad –da)
Efter –g och andra konsonanter används i stället –yo.
Maskulina substantiv med reduplikation får inte någon dubbeltecknad
konsonant före pluraländelsen, t.ex. buugaag, lidad
179
Lång eller kort vokal i presensändelserna
I presens finns två olika typer av ändelser, antingen med den långa
vokalen –aa eller med den korta vokalen –a.
Den långa vokalen används i predikatsverbet när subjektet i satsen inte
är fokuserat.
Cali wuu bukaa.
Den korta vokalen används när subjektet är fokuserat, t.ex.
Cali ayaa buka. Waxaa buka Cali.
Dessutom används den korta vokalen nästan alltid i relativa bistser.
Dhakhtarku daawo haddii uu u qoro qofka buka, lacag la'aan baa
lagu siiyaa.
Det viktigaste undantaget är när verbet står sist i en relativ bisats och är
ett attribut till huvudsatsens subjekt och fokus inte är på subjektet.
Wiilka gurigayga joogaa waa macallin.
Wiilka jooga gurigaygu waa macallin.
Ändelsen –aa används alltså sist i relativa bisatser för att markera att
hela frasen där bisatsen ingår är subjekt.
Progressiv form
De progressiva formerna bildas med suffixet –ay– som alltid skrivs med
kort vokal, t.ex.
waan cunayaa, waan karinayaa
180
Konsonantforandringar
–m– kan bara förekomma direkt före en vokal. –m– kan alltså inte
förekomma sist i ett ord eller före en konsonant inuti ett ord.
dukaammo, men dukaan, dukaanka, dukaanle;
fahmaa, men fahan, fahantaa.
Ett litet antal undantag förekommer dock sist i enskilda ord, framför allt
Islaam, Muslim, kariim, ixtiraam, Ibraahim, atam.
Många andra lånord har anpassats till somaliskans ljudregler, t.ex.
macallin (< ar. mucallim), qalin (< ar. qalam), filin (< film), Aaden (<
Aadam)
Ett viktigt och helt systematiskt undantag är att man i standardspråket
inuti ord, helt i överensstämmelse med uttalet, i de allra flesta ord
skriver –mb–, inte –nb–, t.ex.
sambab, dambe.
Sådana ord kan ändå emellanåt ses skrivna med –nb– vilket kan antas
bero på den arabiska stavningsregel som säger att man i arabiskan alltid
ska skriva –nb–, inte –mb–.
Endast i ett litet antal somaliska ord är stavning med –nb– allmänt
vedertagen, t.ex.
baranbaro, balanbaalis.
När –nb– uppstår genom sammanskrivning av två ord bör stavning med
–mb– undvikas för att det ska bli lättare att känna igen orden, t.ex. hade
det varit bättre att skriva kortaanba i det här citatet: Marka aad
kortaamba waxa aad jidhkiinna ku arki doontaan isbeddel ku dhacaya
iyo dareen hor leh. (Af-Soomaali Fasalka 6aad, 2001)
181
Även för –k– och –t– gäller att de bara kan förekomma före en vokal, inte
före en konsonant eller sist i ett ord. Då skriver man i stället –g och –d.
Denna regel har lett till anpassning av en del lånord, t.ex.
buskud (< en. biscuit), Atlaantig (< Atlantic).
karooto eller kaarood
Samma regel spelar också en viktig roll för konsonantväxlingar vid
böjning av somaliska substantiv och verb, liksom ett par adjektiv,
eftersom k, t, m endast får förekomma före vokal.
ilig, iligga, ilko, ilkaha
bukaa, bugtaa, bugnaa, bugtaan, bukaan
fahmaa, fahantaa, fahannaa, fahantaan, fahmaan
Vokalforandringar
Även bland vokalerna förekommer en del viktiga och regelbundna
växlingar mellan olika vokaler i olika böjningsformer av samma ord.
En viktig princip är att lång vokal inte kan ingå i en diftong som följs av
en konsonant. Däremot kan en lång vokal följas av –y– eller –w– om det
sedan kommer en vokal efter konsonanten –y–/–w–.
wuu sameeyaa
way sameysaa
waan sameynaa
Sist i många ord förekommer –o/–e. När en ändelse som börjar med en
konsonant läggs till ersätts dessa båda vokaler i stället med –a–.
bare
baraha barayaal
fure
furaha
hooyo
hooyada
furayaal
182
Samma ersättning av –o/–e med –a– kan också göras när första delen av
ett sammansatt ord slutar med –o/–e, men här är det också ungefär lika
vanligt att första delen lämnas oförändrad.
biyadhac
biyodhac
Om den bestämda artikeln innehåller –h– kopieras vokalerna –u– och –i–
från en eventuell ändelse till vokalen före –h– om ordets grundform
slutar på –e/–o.
biyo
biyaha biyuhu biyihii
Däremot brukar inte –o– och –e– kopieras från ändelsen.
biyahooda
biyaheeda
Ordet aabbe verkar dock vara ett undantag där alla vokaler brukar
kopieras från ändelserna.
aabbe
aabbaha
aabbohood / aabbahood
aabbuhu
aabbihii
aabbeheed / aabbaheed
Samma kopiering av vokalen i ändelsen inträffar också i många
maskulina substantiv med en stam som slutar på –h, –x, –c om stammen
innehåller ett –a–, t.ex. wax, wixii, wuxuu, sac, sicii…
183
Sammanskrivningar
I somaliskan förekommer en mängd sammanskrivningar av olika
grammatiska småord. Vissa sammanskrivningar är obligatoriska och
vissa är frivilliga.
Obligatoriska sammanskrivningar
Framför verbet i en sats ska följande ord skrivas samman till ett enda
ord:
1) subjektspronomenet la,
2) objketspronomenen is, i, ku, na, ina, idin,
3) prepositionerna u, ku, ka, la,
4) negationen ma.
Till exempel:
lagu, laga, layska, lagama, ugu, kulama
loo (<*la+u), noo (<*na+u), inoo (<*ina+u)
ii (<*i+u), idiin (<*idin+u)
I praktiken ser man dock väldigt ofta att man undviker sammanskrivningar där is skulle komma att skrivas –ys–. Alltså skriver man i
praktiken hellre la iska K 33 än layska K 6.
Viktigt är också att subjektspronomenen (aan, aad, uu, ay, aannu, aynu,
aydin) inte ska skrivas ihop med småorden i listan ovan.
Inte heller de adverbiella partiklarna soo, sii, wada, kala ska skrivas
ihop med småorden i listan ovan.
Småorden får inte heller skrivas ihop med det följande verbet, t.ex.
I sii!
184
Å andra sidan ska de korta subjektspronomenen skrivas ihop med
negationen aan. Ordningsföljden varierar, men den senare delen får en
kort vokal.
aan + neg.
aanan
aad + neg.
aadan / aanad
uu + neg.
uusan / aanu
ay + neg.
aysan / aanay
Klitiska konjunktioner och partiklar
De två konjunktionerna –na, –se uttals tillsammans med ett annat ord
och skrivs tillsammans med det ordet. Detsamma gäller det förstärkande
eller negerande –ba som också skrivs ihop med det föregående ordet.
Adjektiv i plural
Adjektiv med reduplikation i plural skrivs som ett ord, t.ex.
yaryar (inte *yar yar, *yar-yar), waaweyn (inte *waa weyn).
Däremot ska man förstås skriva waa weyn som två ord om waa är
satstypsmarkör, t.ex. Maroodigu waa weyn yahay.
Frivilliga sammanskrivningar
Förutom de nämnda obligatoriska sammandragningarna finns en del
frivilliga sammandragningar som man kan göra om man vill. Ofta kan
det uppfattas som lite talspråkligt att göra sådana sammandragningar,
medan
texten
blir
lite
mera
om
man
skriftspråklig
utan
sådana
sammandragningar.
Satsmarkörerna
kan,
vill,
skrivas
samman
med
subjektspronomenen, t.ex.
185
waa aan / waan
waa aad / waad
waxaa uu / wuxuu
waxaa ay / waxay
Detsamma gäller bisatsinledaren in som kan skrivas samman med de
korta subjektspronomenen + negationen aan.
in aad / inaad
in aanan / inaanan
Konjunktionen oo skrivs ofta ihop med ett föregående pronomen, t.ex.
iyada oo K 237 / iyadoo K 430
Många gånger skrivs oo även samman med ett föregående substantiv, i
synnerhet sådana som binder samman två satser till en mening, t.ex.
in kasta oo K 6 / inkastoo K 93
sababta oo ah K 24 / sababtoo ah K 105
Viktiga sarskrivningar
Verbpartiklarna soo, sii, wada, kala skall aldrig skrivas samman med en
föregående prepsoition eller ett efterföljande verb.
Sheeg da'da ilkaha caano nuug uga dhacaan caruurta iyo da'da
ilkaha oo idil ku soo wada baxaan.
Den korta verbformen ah skall normalt alltid skrivas ut och den bör inte
förenklas till bara –a.
ka mid ah (inte *ka mida)
Ett viktigt fall finns dock där man oftare skriver –a än ah, nämligen
keliya / keli ah bara, endast.
186
Skrivsättet keli ah bör dock alltid används i betydelsen singular, t.ex.
magac keli ah ett singulart substantiv.
Sammansatta ord
När det gäller relger för skrivningen av sammansatta ord finns det
väldigt lite systematisk diskussion i språkhandböckerna. Det är därför
svårt att ge några tydliga rekommendationer.
Sammansatta ord kan skrivas på tre sätt: genom sammanskrivning,
särskrivning eller med bindestreck, t.ex.
yaxaas badeed,
yaxaas-badeed,
yaxaasbadeed;
hor u marin,
hor-u-marin,
horumarin;
marti qaadaa,
marti-qaadaa,
martiqaadaa.
Rent generellt kan man säga att bindestreck är ganska ovanligt, förutom
i några specifika fall som kommer att nämnas nedan. Därför är
bindestreck i de flesta fall inte är att rekommendera.
Rent generellt kan man också säga att särskivning i de flesta ord verkar
vara vanligare än sammanskrivning, men skillnaderna är inte tillräckligt
stora för att kunna motivera att man genomgående rekommenderar den
ena eller den andra principen.
Det enda handfasta råd som kan ges är att man bör vara konsekvent och
försöka att genomgående använda särskrivning eller sammanskrivning,
åtminstone i en och samma text.
187
Mera komplicerade fall
I kombination med användingen av stor bokstav kan sammanskrivning
eller särskivning leda till ytterligare versioner, t.e.x
Afsoomaali, af Soomaali, af-Soomaali, Af-Soomaali
Eftersom detta är ett sammansatt ord, men den stora bokstaven mest hör
hemma i Soomaali, kan det finns anledning att rekommendera
stavningen af-Soomaali. Det verkar också vara den formen som används
mest.
Även i kombinationer där den första delen slutar på –o eller –e kan man
välja mellan fler varianter, t.ex.
biyo dhac, biyo-dhac, biya-dhac, biyodhac, biyadhac
Vid sammanskrivning kan man också välja mellan att skriva en enkel
eller en dubbel konsonant först i sammansättningens andra del om den
första delen slutar med vokal och den andra delen börjar med en
konsonant som kan dubbleras, t.ex.
ka dib, kadib, kaddib
Att skriva dubbel konsonant i denna typ av ord verkar ha varit vanligt
på 1970-talet, men numera är det inte länger lika vanligt.
När flera olika variationsmöjligheter inträffar samtidigt kan det bli
väldigtmånga former att välja mellan.
jare barid
jare-barid
jarebarid
jarebbarid
jara-barid
jarabarid
jarabbarid
Här är det väldigt svårt att ge några bra rekommendationer.
Om ett senare led i en sammansättning börjar med vokal finns möjlighet
att sätta ut hamsa, som ju uttalas, men detta är i praktiken ganska
ovanligt, t.ex.
188
magac u yaal, magac-u-yaal, magacuyaal, magac’uyaal
hor u marin, hor-u-marin, horumarin
Stor begynnelsebokstav
När det gäller att skriva stor bokstav finns ett antal tydliga principer för
somaliskan. Stor bokstav skrivs först i
 en mening,
 ett namn: personer, platser, varor, böcker, filmer, månader,
veckodagar, språk och nationalitet.
Observera alltså att man i somaliskan skriver stor bokstav i månadernas,
veckodagarnas namn, medan man på svenska inte räknar dem som
namn och skriver liten bokstav. Detsamma gäller både substantiv och
adjektiv som betecknar språk och nationalitet.
Oktoobar
oktober
October
Sabti
lördag
Saturday
Soomaali
somalier
Somali
af Soomaali / af-Soomaali
somaliska (språket)
Somali
Soomaaliyeed
somalisk
Somali
Relger för användningen av stor begynnelsebokstav är i praktiken
desamma i somaliskan och i engelskan.
Det enda som skiljer är enstaka små detaljer. T.ex. skriver många orden
för årstiderna med stor bokstav på somaliska, t.ex. Jiilaal, men det är
ungefär lika vanligt att använda liten bokstav, t.ex. jiilaal, så inget kan
egentligen rekommenderas som mera korrekt. Det viktiga är att man
själv försöker vara konsekvent och alltid skriva på ett och samma sätt.
I somaliskan finns de tre digraferna (två bokstäver som tillsammans
representerar ett ljud) dh, kh, sh. När de står i början av ett namn eller
189
en mening skrivs bara den första bokstaven i digrafen som stor, t.ex.
Shire.
Siffror
När tal skrivs med siffor är det oftast naturligt att hoppa över
konjunktionen oo, men vid uppläsning måste den naturligtvis uttalas,
t.ex.
7.000 litir
eller
7.000 oo litir
toddoba kun oo litir
När siffror följs av förkortning bör man inte skriva ut oo. Förkortningen
är ju till för att spara plats, och ett oo skulle ju ha motsatt effekt, t.ex.
7.000 km
toddoba kun oo kiilomitir
Forkortningar
Skiljetecken
Man gör alltid ett mellanslag efter de flesta skiljetecknen, men inget
mellanslag före:
abc. abc, abc? abc! abc; abc: abc, abc, abc.
Endast före den första av två parenteser eller det första av två
citationstecken gör man ett mellanslag före detta skiljetecken, men inget
mellanslag efter, t.ex.
xxx (eray) xxx xxx ”eray” xxx
Gör tydlig skillnad mellan kommatecknet
,
och bokstaven hamsa.
Hamsa ska skrivas med tecknet ’ som i svenskan och engelskan kallas
190
apostrof, t.ex. lo’da eller lo'da. Hamsa kan alltså ha en lodrät eller lite
lutande form, men tecknet måste vara placerat i höjd med bokstävernas
överkant.
191
Skiljetecknens namn
Skiljetecken
.
,
:
Mire (2008)
calaamad-shaqal, summad-shaqaleed
Af-Soomaali 4 (2001)
astaamaha hadalka
astaamaha qoraalka
Lexin (2010)
calaamadaha astaamaynta
punkt
astaanta joogsiga
Moxamud & X. (1998)
joogsi, dhibic
Mire (2008)
joogsi, astaan joogsi
Aden (2009)
joogsi
Lexin (2010)
joogsi
Dhugasho (2015)
joogsi
Wikipedia, 2016-10-07
joogsi, dhibic joogsi
M. X. Guuleed
joogsi
komma, kommatecken
Siyaad (s.a.)
hakad
hakad
Moxamud & X. (1998)
hakat
Mansuur & P. (1999)
hakad
hakad
hakad
Mire (2008)
hakad
Aden (2009)
hakad
Lexin (2010)
hakad
Dhugasho (2015)
hakad
hakad, astaan hakad
M. X. Guuleed
hakad
kolon
Moxamud & X. (1998)
cadeynta
192
;
?
!
Mire (2008)
shiilo
Aden (2009)
kolmo
Dhugasho (2015)
moos
laba dhibcood
M. X. Guuleed
kolmo
semikolon
Moxamud & X. (1998)
joogsi-hakat
Mire (2008)
hakad-joogsi
Aden (2009)
hakad dheer
Dhugasho (2015)
joogsi dhiman
dhibic hakad, dhibic iyo hakad
M. X. Guuleed
hakad dheer, nus-kolmo, joogsi dhiman
frågetecken
astaanta weydiinta
calaamadda weydiinta
Moxamud & X. (1998)
isweydinta
calaamadda weydiinta
Mire (2008)
summad weydiis, calaamad su’aaleed
Lexin (2010)
calaamadda su’aasha
Dhugasho (2015)
astaan waydiineed
astaanta weydiinta, calaamo su’aal
M. X. Guuleed
calaamad su’aal
utropstecken
astaanta yaabka
calaamadda yaabka
Moxamud & X. (1998)
astanta xiisaha
calaamadda yaabka
Mire (2008)
astaan yaabeed
Lexin (2010)
calaamadda la yaabka
Dhugasho (2015)
astaan dhawaaq
193
-
–
astaanta yaabka, calaamadda yaabka
M. X. Guuleed
calaamad cajiib
bindestreck
Moxamud & X. (1998)
xariqdin
Mire (2008)
jiitin
Aden (2009)
jiitin
Lexin (2010)
xarriijin, xarriijinta-iskuxidhka
Dhugasho (2015)
jiitin
jiitin gaaban, xarriiqa iskuxiraha
M. X. Guuleed
jiitin
anföringstecken, tankstreck
Lexin (2010)
summadda/calaamadda hadal soo
xigashada, jiitin, xarriiq yar
/
…
()
jiitin dheer
snedstreck
Moxamud & X. (1998)
hareed
Aden (2009)
qoqobe
Lexin (2010)
xarriiq hore u janjeedha
Dhugasho (2015)
qoqob
diilin
M. X. Guuleed
xarriiq janjeedha
tre punkter
Moxamud & X. (1998)
xadafka, tuurista
Dhugasho (2015)
qulqul
dhibco taxan
parentes
Moxamud & X. (1998)
bilaha
Mire (2008)
qaws
Aden (2009)
qansooyin
Lexin (2010)
qaws, qaansooyin
194
(
Dhugasho (2015)
edeg
qaanso, qaws
M. X. Guuleed
bil xidhan
vänsterparentes
Aden (2009)
)
golxo
högerparentes
Aden (2009)
dhiico
” ” citattecken, citationstecken
Siyaad (s.a.)
kolmo
Moxamud & X. (1998)
guurinta xogwar
Mansuur & P. (1999)
kolmo
Aden (2009)
hal-qabsi (xigasho)
Dhugasho (2015)
xero
laba kolmood, hakad foorara
M. X. Guuleed
astaan xigasho
’ ’ enkla citattecken
’
Moxamud & X. (1998)
faroyin
Dhugasho (2015)
guntin
kolmo
apostrof
(används inte i somaliskan)
[]
{}
xadaf
hakparenteser
Moxamud & X. (1998)
qansoyin
Dhugasho (2015)
ardaa
klammerparenteser
< > vinkelparenteser
&
etcetera
xiriiriye ama iyo ganacsi
195
*
@
asterisk
Mansuur & P. (1999)
bar xiddigeed
Lexin (2010)
xiddig yar
xiddig
at, snabel-a
\
calaamadda e-mailka
back-slash
siijeed lid
tirtiris
#
§
paragraftecken
_
understreck, underscore
|
faqrad
xariiq hoose
lodstreck
xariiq quman, xariiq toosan
196
Liten ortografisk ordlista
*amma
ama
*ayaay
ayay (ayey)
*cabaa
cabbaa
*dhedig
dheddig
*kubad
kubbad
*qalimo
qalimmo
*SHire
Shire
*waa weyn6
waaweyn
*waxaay
waxay (waxey)
*waxuu
wuxuu / waxaa uu / waxa uu
*weeyn
weyn (wayn)
*yar yar / yar-yar
yaryar
Natruligtvis ska man skriva waa weyn som två ord om waa är satstypsmarkör, t.ex.
Maroodigu waa weyn yahay. Som pluralform ska man dock alltid skriva waaweyn
som ett ord.
6
197

Somalisk grammatik för modersmålstalare - GUL

Transcription

Similar documents

UNDERSÖK GRAMMATIKEN

Pojken och Tigern Tidsmaskinen, (läxa v. 50)

Femrading där vi även arbetar med ordklasserna

Det svenska språkets ordklasser

PDF Planeringordklasser7Aht2015

Inför prov i grammatik, svenska åk 5 HT-15

FACIT - Inför prov i grammatik, svenska åk 5 HT

Mål steg 1

BussVip – vinst, extra utlottning (brev kommer att skickas ut