Mitt i allt

ti t
M
ing
s
A:
P
F
t
l
la
i
1
1
20
l
til
je
r
va
m
he
■ Aktuellt
2•
Ni bli du i FPA:s brev.
s. 5
n
Hälsan
Anpassningsträning
hjälper människor att leva
med sin sjukdom.
s. 8–9
n
tid
n
Studier&Jobb
Rovaniemibon Jukka Ollila
som jobbar i tre länder fick
inte hålla sitt FPA-kort.
s. 10
■ Pension
Pensionering innebär ofta
nya konsumtionsvanor.
s. 11
FPA
stöd
s. 12–15
Kela
Benefits
s. 16–17 Två goda hem
Saku och Kati skildes, men
kom tillsammans överens om
hur deras föräldraskap skulle
fortsätta.
Sidorna 6–7
Aktuellt n 3
2
Annika Söderblom
Ledaren n Oktober 2011
Mitt i allt
Tidningen Mitt i allt – Elämässä
är ett offentligt meddelande
som delas till varje hem.
Nummer 2/2011 delas ut 4.-12.10.
Föräldraskapet
tar inte slut
i skilsmässan
År 2011 utkommer 2 nummer.
Följande nummer utkommer
i mars 2012.
Utgivare
Folkpensionsanstalten (FPA)
Redaktionen
[email protected] eller
[email protected]
tfn (växel) 020 634 11
Adress PB 450, 00101 Helsingfors
D
www.fpa.fi/mittiallt
Redaktionen svarar endast
för beställt ­material.
Utdelningen
Suomen Suoramainonta Oy.
tfn (09) 5615 6417 kl. 8.30-16.30
eller webblanketten
www.jakelupalaute.fi/kela
Chefredaktör
Seija Kauppinen
Redaktionssekreterare
Tua Kyrklund
Sekreterare
Christel Stenström
Ombrytning
BOTH Oy
Omslagsbild
Juha Törmälä
Taltidningen
(ISSN 1798-5374)
Mitt i allt kan beställas som taltidning
från Förbundet Finlands Svenska
Synskadade rf.
Parisgränden 2 A 1, 00550 Helsingfors,
tfn (09) 6962 3010
Upplaga
ca 2,7 miljoner
Tryckeri
Sanomapaino Oy, Vanda
ISSN 1798-5358
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 1
Enklare
i sämja.
et är både mentalt och ekonomiskt
tungt att skiljas. Särskilt svårt är det för
barnfamiljer. Två personer som tidigare
har hållit vardagen rullande i ett hushåll
ska börja hålla två hushåll med samma
inkomster.
Ensamförsörjande föräldrar har ofta ekonomiska
problem, men det är inte heller alltid lätt för den an­
dra parten, som försöker bygga ett hem där barnen har
det bra när de är på besök. Extra krydda i soppan ger
det faktum att paret som ska skiljas inte alltid lyckas
komma överens om praktiska arrangemang med tanke­
på allas bästa.
Enligt Statistikcentralen slutade 13 619 äktenskap i
skilsmässa i fjol. Det berörde 16 546 barn under 18 år.
Siffrorna omfattar inte samboföräldrar som skilde sig.
Föräldrar är enligt lag skyldiga att försörja sina min­
deråriga barn. Den här skyldigheten upphör inte i och
med att föräldrarna skiljer sig. Även om äktenskaps­
skillnaden är svår, måste de vuxna orka fundera hur
barnets utkomst tryggas i fortsättningen.
Om den förälder som inte bor med barnen, alltså
den underhållsskyldiga föräldern, av någon orsak inte
kan betala underhållsbidrag kan den som bor med bar­
net ansöka om underhållsstöd från FPA.
Samma gäller då den underhållsskyldiga på grund
av sin ekonomiska situation inte kan betala tillräckligt.
Och då det gäller utomäktenskapliga barn där fader­
skapet inte är fastställt eller om en förälder ensamt har
adopterat ett barn.
I fjol utbetalade FPA totalt 163,3 miljoner euro i un­
derhållsstöd. I slutet av året fick 66 400 familjer under­
hållsstöd för 97 800 barn. FPA driver in obetalda un­
derhållsbidrag av de underhållsskyldiga. I fjol uppgick
summan till 68,2 miljoner euro.
Ibland kan den underhållsskyldiga hamna i en situ­
ation där det inte finns pengar att betala underhålls­
bidrag. Arbetslöshet eller arbetsoförmåga på grund av
sjukdom kan orsaka betalningssvårigheter. Då borde
den underhållsskyldiga kontakta socialverket och ­reda
ut om det är möjligt att göra ett nytt underhållsavtal.
När den underhållsskyldiga inte kan betala underhålls­
bidrag är det skäl att snabbt kontakta FPA:s indriv­
ningsenhet och göra upp en betalningsplan så skulden
inte går till indrivning.
I detta nummer berättar Kati och Saku sin historia.
De skilde sig men lyckades i sämja komma överens om
hur de skulle ta hand om sina barn, försörja dem och
ordna med boendet. Det har fungerat när båda har va­
rit flexibla vid behov. De konstaterar, att det gemen­
samma föräldraskapet fortsätter även om de bor isär.
Ett bra tips till andra i samma situation är, att det lö­
nar sig att ta reda på saker. Då blir det lättare att kom­
ma överens tillsammans.
Seija Kauppinen
Frågor får svar
n Hur beskattas FPA-stöd?
En del av FPA:s stöd är skattepliktiga. Det är bl.a. pensioner, arbetslöshetsstöd, studiepenningen, sjukoch föräldradagpenningar samt stöd
för hemvård av barn.
FPA drar av förskottsinnehållningen från det skattepliktiga stöden innan de betalas ut. Kunden behöver alltså inte skicka sitt skattekort till FPA. FPA får uppgifterna om
förskottsinnehållningen direkt från
Skatteförvaltningen i början av varje
år. Förskottsinnehållningen för år
2012 tas i bruk 1.2.2012.
Stöden beskattas enligt skattelagarna. Även om stöden är lägre än
löneinkomsten, betyder det inte att
För Yngve Ring och andra taxichaufförer som om kör taxi i huvudstadsregionen blir det nya systemet aktuellt först år 2013.
Reseersättningen direkt
För de taxiresor till sjukvård och rehabilitering som FPA ersätter får kunden allt oftare FPA-ersättningen
direkt i taxin. År 2013 ska det gälla i hela landet.
a nja r e p o n e n
Årgång 39
skatteprocenten blir lägre. Det beror
på att samma avdrag inte görs på
stöd som på löneinkomst.
På arbetsmarknadsstödet och
grunddagpenningen är innehåll-
ningsprocenten i allmänhet 20. För
studiepenningen är innehållningsprocenten 10. Dagpenningar beskattas vanligen så att innehållningsprocenten för lön höjs med 2%.
För en studerande som inte har
andra inkomster än studiepenningen
kan förskottsinnehållningen på 10 %
vara för hög. Då är det skäl att ansöka om ett nytt skattekort för studiepenning från skattebyrån.
Man kan begära att skattebyrån
skickar ändringsskattekortet direkt
till FPA.
Om man upplever att förskottsinnehållningen är antingen för låg eller
hög kan man beräkna sin skatteprocent www.skatt.fi.
Minna Latvala
I slutet av år 2011 fungerar systemet med direkter­
sättning inom åtta sjukvårdsdistrikt. Egentliga Finland,
som är det första tvåspråkiga distriktet, tas systemet i
bruk i slutet av november. Varje sjukvårdsdistrikt får
en egen beställningscentral för taxin som ger ersätt­
ningen direkt.
Under nästa år införs beställningscentraler och di­
rektersättningen bland annat i Syd-Österbottens, ­Vasa
och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt. Sist i tu­
ren är Helsingfors, Nyland och Åland i början av år
2013.
I första hand ersätter resekostnader till sjukvård med
kollektivtrafik som buss eller tåg. Ersättningen täcker
kostnader som överstiger självriskandelen som är 9,25
euro i enkel riktning.
Resa med taxi förutsätter att kunden faktiskt behö­
ver taxiskjuts.
B e s t ä l l t a x i r e sa n f r å n
beställningscentralen i
d i t t sj u k v å r d s d i s t r i k t
Visa upp ditt FPA-kort för chauffören före resan.
Mellersta Finland
Norra Savolax
Egentliga Tavastland
Birkaland
Kajanaland
Norra Österbotten
Norra Karelen
Egentliga Finland
0100 876 50
0200 200 50
(03) 106 25 300
0100 84 488
0600 398 008
0100 865 00
0200 200 55 fr.o.m. 15.11.
106 0600 svenska fr.o.m. 29.11.
106 0060 finska
Läs mera på adressen www.fpa.fi/reseersattning
Direktersättning för sjukvårds- eller rehabilite­
ringsresor med taxi förutsätter att kunden beställer
resan från en särskild beställningscentral. Kunden ska
visa upp sitt FPA-kort före resan och får reseersätt­
ningen direkt då resan kostar över självriskandelen på
9,25 euro i enkel riktning.
En patient som behöver taxi till eller från sjukvår­
den eller rehabiliteringen kan begära ett Intyg för rese­
ersättningen i samband med besöket. FPA kan senare
begära intyget eller en annan utredning över taxiresan.
De kunder som får medicinsk rehabilitering för
gravt handikappade får fortfarande anlita sin gamla
bekanta chaufför. Samma gäller 65 år fyllda som tidi­
gare fått rehabilitering för gravt handikappade, barn
som reser ensamma och svårt sjuka barn. I dessa fall
kan kunden komma överens om resan direkt med taxi­
företagaren.
Tua Kyrklund
2 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
Aktuellt n 5
Arbetsgivare kommer nästa år
att kunna ansöka om ersättning
för företagshälsovårdskostna­
der på e-tjänsten för arbetsgi­
vare. Redan nu kan arbetsgi­
vare bl.a. meddela om utbetald
lön och ansöka om sjukdag­
penning för tid som anställda
varit sjukskrivna och föräld­
ralediga. Webbtjänsterna för
arbetsgivare finns på adres­
sen www.fpa.fi/arbetsgivare.
Dags för terapi
N
är ett viktigt livsområde trasslade till sig
ordentligt beslöt jag mig för att söka mig
till psykoterapi i hopp om att reda ut den
knuten och vissa andra till. Den som vill
förbättra världen måste börja med sig
själv, men för de flesta stannar det vid det, om ens det.
Att sitta i terapi är inte billigt. En högt och långt ut­
bildad expert på människosjälar önskar sig och gör sig
säkerligen också förtjänt av en ordentlig ersättning för
att tillfälligt ta delansvar för en annans liv och hjälpa
personen att hjälpa sig själv.
Samhället har ansett det bra att i vissa fall vara tillmö­
tesgående och betala en del av terapikostnaderna. Er­
sättningen går under namnet FPA-ersättning, och ock­
så jag började höra mig för om denna från första stund.
”Inte vet jag riktigt hur jag skulle klassificera er”, re­
sonerade den psykiaterliknande mannen. ”Kanske nå­
got slags ångeststörning…”
”Instabil personlighet”, föreslog jag. ”Nej, ni är nog
en helt vanlig neurotiker”, sade mannen och viftade
bort min lekmannadiagnos. Och visst var det ju en lätt­
nad att höra. För några år sedan tog en av mina bekanta
med diagnosen instabil personlighet sitt eget liv, sanno­
likt till stora delar på grund av kärleksbekymmer.
Jag berättade att jag kände mig mycket förtvivlad.
”Har ni försökt begå självmord?”, frågade psykiatern.
Jag svarade nekande. ”Ja, ni verkar både rationell och
behärskad.” Det kändes inte så.
”Visst kan jag skriva de här utlå­
tandena, men samhället överväger
nog rätt noggrant hurdana fall det
är skäl att stöda. Det viktigaste är att
arbetsförmågan kan antas förbättras
en helt
väsentligt. Den störning som ni lider
vanlig
av är nog rätt så begränsad. Dessut­
om är ni ju redan medelålders”, sade
neuro­
psykiatern slutligen.
tiker.
Varför ska man med andra ord slö­
sa skattebetalarnas medel på någon
som så småningom håller på att läm­
na arbetslivet när man för samma pengar kan rehabi­
litera en tjugoåring till att bli en nyttig skattebetalare?
Det är ju helt rätt.
Psykiatern rynkade på näsan, bläddrade i sina pap­
per och skrev sin räkning. ”Jag anser det osannolikt att
FPA-ersättning beviljas i ert fall. Kanske er kommande
terapeut kan ge ett utlåtande om terapins utfall efter
ett år; sådant kan inverka.”
Vi är alla olika redan från födseln. Medan de tjock­
hudade biter ihop tänderna och kämpar vidare från ett
träsk till nästa drabbas de mest ömsinta av världsångest
redan då solen går i moln. Jag funderar också över vad
en konstnärsbekant en gång svarade när jag frågade om
hon någonsin hade övervägt terapi. ”Och om min krea­
tivitet försvinner med mitt lidande? Jag föredrar att lida
och skapa i stället för att vara lycklig och tom.”
Om jag själv fick välja skulle jag naturligtvis vara bå­
de kreativ och lycklig. Jag sökte mig till terapi, men är­
ligt sagt är jag inte alls så säker på att den var till någon
större nytta. Självbekostad terapi är onekligen en rätt
så stor riskinvestering, men visserligen motiverar ut­
giften till att man tar sessionerna på allvar.
Översättning: Kurt Kavander
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 1
Arbetshälsovårdsersättningar
via e-tjänsten
FPA provar på
distanstolkning
E-receptet innebär att patienten inte längre behöver hålla reda på pappersrecept. Läkare och apotek hittar
­uppgifterna i det riksomfattande Receptarkivet.
E-recept ersätter papper
Elektroniska recept, e-recept kommer att stegvis tas i bruk i hela
landet. Det är frågan om en betydande reform.
Över 165 000 e-recept har redan skrivits
se receptuppgifterna. På apoteket söker en
ut i Åbo, Kotka, Länsi-Pohja och Päijänne-­
­farmaceut eller provisor fram receptuppgif­
Tavastland. De övriga sjukvårdsdistrikten
terna från Receptcentralen och skriver in ex­
förbereder sig för e-recept.
pedieringsuppgifterna.
De som redan har erfarenheter av e-recept
All dataöverföring mellan hälsovården,
tycker det fungerar snabbt och enkelt utan Data­
apoteken och Receptcentralen ska vara
säkerhet
pappersrecept.
starkt skyddad så att datasekretessen säkras.
Pirjo Ikävalko
E-recepten tryggar också en kontinuitet i tas på
vården och minskar risken att patienten får
Webbplatsen www.kanta.fi ger information om
flera läkemedel som inte passar ihop med allvar.
det nationella hälsoarkivet som även omfattar
varandra.
eRecept-databasen och senare även patientAlla receptuppgifter sparas i en riksomfat­
databasen eArkiv. Genom att logga in med sitande Receptcentral, där de vid behov finns
tillgängliga för både läkare och apotek. Förutom pa­ na nätbankskoder når man även Mina sidor, där var och
tienten själv är det bara patientens behandlande läka­ en i sinom tid kommer att hitta sina egna receptuppgifre och sjukvårdare som med patientens tillstånd kan ter och patientjournaler.
Data tryggt hos FPA
FPA tar dataskyddet av kund­
uppgifter på största allvar, intygar
datasäkerhetschef Leena Soikkeli.
Uppgifter om människors hälso­
tillstånd eller ekonomiska situation
är alltid känsliga.
– FPA förebygger dataläckage på
många olika sätt och FPA beaktar
alltid också säkerheten när data­
systemen utvecklas och de testas
regelbundet.
FPA inriktar sig inte enbart på
yttre risker och hot, utan har även
strikta interna datasäkerhetsregler.
– Personalens användarrättig­
heter till systemet är begränsade
enligt deras arbetsuppgifter. Tyst­
nadsplikten gäller för hela perso­
nalen. Om det finns skäl att miss­
tänka att någon obefogat tagit del
av uppgifter kan man granska per­
sonalens driftslogg. Där ser man
vem som vid en viss tidpunkt ta­
git del av uppgifter i ett visst do­
kument.
FPA har fått beröm av dataom­
budsmannen. Reijo Aarnio be­
römmer FPA:s välorganiserade da­
tasäkerhet. Dataombudsmannens
byrå får väldigt få klagomål på FPA.
– För FPA är datasäkerheten en
framgångsfaktor. Att upprätthålla
datasäkerheten är ett arbete som
aldrig tar slut.
– Ny teknologi får inte diktera
villkoren. Framstegen måste ske så
att medborgarnas säkerhet blir ga­
ranterad.
Satu Kontiainen
Översättning Petra Ljung
Ni blir du
På kort tid fick FPA in 1 600 svar
av kunderna. Var tredje hade inte
förstått beslutsmotiveringarna.
Begripligast var beslutsbreven
om arbetslöshetsförmåner, medan
beräkningsgrunderna för bostads­
bidrag var svårast att förstå. Svaren
var i linje med den kundrespons
FPA har fått tidigare.
Årligen skickar FPA ut 17 miljo­
ner brev. För att uppnå de målsat­
ta handläggningstiderna kan varje
I våras utredde FPA hur kunderna upplever
begripligheten i FPA:s beslutsbrev.
Utredningen gjordes genom en webbenkät.
brev inte skrivas individuellt, utan
FPA utnyttjar färdiga textavsnitt,
s.k. fraser. Hur breven konstrueras
bestäms av FPA:s gamla datasys­
tem och texter som utgår från la­
gen. Men FPA:s datasystem håller
nu på att förnyas. Samtidigt skrivs
kundbreven och besluten om och
får en ny struktur, för att de ska bli
begripligare.
– Ledningen har dessutom be­
stämt att det är dags för FPA att
börjar dua kunderna i sina brev, be­
rättar FPA:s språkvårdare ­Kaino
Laaksonen.
På webben och i broschyrerna har
FPA
SKA VARA
TYDLIG.
FPA duat läsarna redan en i flera år.
– Steget från niande till duan­
de känns kortare på svenska än på
­finska, kanske i synnerhet då det
gäller en myndighet. Som översät­
tare har jag därför lätt att omfatta­
ändringen, säger övertranslator
­Carola Grönholm.
Satu Kontiainen
Vems diagnos?
Hälsokonstnärskap
Boken Diagnos & identitet tar avstamp
från socialpsykologin och från några livsberättelser. Det blir en intressant spänning
här, för när man läser de vetenskapliga
avsnitten konfronteras man hela tiden
med ord som avvikelser, brist, bortfall.
De biografiska texterna handlar om något
annat: hela liv och riktiga personer.
Identitet är något som uppstår i vår
kontakt med andra mänskor, av det vi berättar om oss och när vi blir berörda. Redaktörerna har valt att lyfta fram diagnoDiagnos & identitet.
ser där det som trotsar våra förväntningar
Red.: Gerog Drakos och
Lars-Christer Rydén.
framträder tydligt: ett annorlunda ansikte,
Gothia förlag, 2011.
obestämd könstillhörighet, sjuklig fetma.
En annan grupp där skammen kan bli tydlig är när det handlar om psykisk sjukdom och minnessjukdomar.
Diagnosen är viktig för identiteten. Den kan fungera som en
förklaring, något som ”täpper till” munnen på den frågande. Men
den kan också vara stigmatiserande och en självuppfyllande profetia. De demenssjuka gör en viktig markering när de framhåller vikten av att undvika uttryck som ”de anhörigas sjukdom”. Varför inte
låta var och en drabbad föra sin egen talan?
Det finns en stor läkande kraft i kultur.
Eva Bojner Horwitz vill visa hur man kan
bli sin egen ”hälsokonstnär”. Hon utgår
från ett brett kulturbegrepp där även vad
som annars skulle beskrivas som fritidsaktiviteter såsom fiske, stickning och naturpromenader ingår. Det centrala är att
­aktiviteterna är lustfyllda och blir en sorts
­frizon från vardagens stress. Projekt som
Eva Bojner Horwitz
”kultur på recept” och hälsoträdgårdar
“Kultur för hälsans
­visar att man börjat införliva ett sådant
skull”.
Gothia förlag, 2011.
mer holistiskt synsätt inom vården.
Bojner Horwitz analyserar en mängd
olika kulturhälsoaktiviteter och redogör
på ett lättfattligt sätt för forskning som
visar hur hjärnans formbarhet påverkas av kulturupplevelser.
Ökad minneskapacitet, bättre stresstolerans och kreativitet blir
då resultatet. Boken riktar sig närmast till yrkesverksamma inom
vården men även en vanlig hälsomedveten läsare kan dra nytta
av de handfasta råden. Bojner Horwitz är sjukgymnast, dansterapeut och verksam som forskare i socialmedicin vid Uppsala universitet.
Petra Ljung
Tolkning för personer med
kommunikationshandikapp
fungerar även på distans,
då man har tillgång till rätta
hjälpmedel.
I höst provar FPA på distans­
tolkning i fem tolkningsstudi­
or med ett antal tidigare klien­
ter. Det sker i samarbete med
Telia Sonera, som ställer be­
hövlig teknik till förfogande.
För klienterna är försöket gra­
tis, dvs. de får den apparatur
och de program som behövs
gratis till sitt förfogande. Om
försöket utfaller väl kommer
omkring tusen tolkningsklien­
ter få tillgång till distanstolk­
ning under de närmaste åren.
Irjas dröm
blev sann
Garantipensionären Irja Uk­
konens berättelse om sitt liv i
senaste nummer väckte myck­
et empatier. Flera läsare kon­
taktade redaktionen för de var
villiga att skänka Irja en väv­
stol, som hon länge drömt om.
Irja har nu börjat väva på en
vävstol som hon fick från Sast­
mola. Hon fick också många
värmande hälsningar från oli­
ka delar av landet. Irja tackar
alla som kom ihåg henne och
skickar varma hälsningar till
Sastmola och Tavastehus.
juha törmälä
Politices magister och
frilansskribent från Helsingfors
nana uitto
Kolumnen | Erkki Lampén
Elina Minn
4 n Aktuellt
Garantipensionären Irja
Barbro Enckell-Grimm
2 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
Hem&familj n 7
6 n Hem&familj
Föräldraskapet
fortsätter efter
skilsmässa
Juha Törmälä
Ta med
EU-kortet
utomlands
Studerande som åker ut i Eu­
ropa som utbytesstuderande
eller arbetspraktik gör klokt i
att skaffa ett europeiskt sjuk­
vårdskort. Mot kortet får man
offentlig sjukvård på samma
villkor som landets egen be­
folkning i alla EU-, EES-län­
der och i Schweiz. Beställ
kortet på e-tjänsten eller ring
servicenumret 020 692 223 kl.
8–19. Läs mer på www.fpa.fi/
sjukutomlands.
Vanligare
dela på föräldra­
ledigheten
Kati och Saku såg inte skilsmässan som någon orsak till att sluta
fostra barnen tillsammans.
Pengarna
ska
räcka till
för två
hushåll.
Saku Kärkkäinen från Varkaus
länge försökte rädda äktenskapet
var en skilsmässa oundkomlig.
Som föräldrar till tre barn beslöt
de dock att ordna upp sina eg­
na angelägenheter utgående från
barnens bästa.
Vid skilsmässan i slutet av 2008
bodde familjen ännu i Helsingfors.
Familjens yngsta barn, Antto, var
då 1,5, Aura 4 och Valto 7 år.
Föräldrarna talade om för bar­
nen att skilsmässan inte berodde på dem och att både
mamma och pappa älskar dem mycket. Ingendera för­
äldern skulle försvinna någonstans och barnen skulle
tillbringa mycket tid hos vardera.
Nytt verktyg
kan fördröja
beslut
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 1
Föräldrar är enligt lag skyldiga att försörja sina barn.
Den skyldigheten tar inte slut när föräldrarna skiljer sig.
Den förälder som bor med barnet har rätt att få underhållsbidrag av den andra föräldern.
Föräldrarna ska komma överens om bidraget i ett
­avtal som socialvården fastställer. Om de inte lyckas
komma överens fastställer en domstol bidragsbeloppet.
Föräldrarna kan också fritt komma överens om
­underhållsbidraget, om det blir aktuellt att ansöka om
­underhållsstöd, är ett fritt avtal otillräckligt. För underhållsstöd krävs alltid antingen ett avtal som fastställts av
socialverket eller av en domstol.
Heidi Liesivesi
U n d e r h å l l ssk y l d i g
förälder
n Om din ekonomiska situation försämras efter att
Trots att Kati Soininen och
Mammor och pappor är i hö­
gre grad än tidigare inställ­
da på att dela på föräldrale­
digheten. Det har också va­
rit ett av de centrala målen i
2000-talets familjepolitik.
I FPA:s enkät om moder­
skapsförpackningen uppgav
hela 42 procent av mammor­
na att papporna till deras barn
kommer använda utnyttja för­
äldraledigheten och pappa­
månaden. År 2009 delade en­
dast 18 procent av papporna
föräldraledigheten med mam­
morna.
FPA:s elektroniska doku­
menthantering förs i år över
till ett nytt och mera utvecklat­
system.
Det nya systemet ska i
framtiden ge kundrådgivarna
en god överblick av kundens
situation och göra handlägg­
ningsarbetet snabbare.
Under övergångsperio­
den, då två parallella system
måste användas samtidigt,
kan de genomsnittliga hand­
läggningstiderna bli längre
än vanligt. Det kan kräva lite
mer tålamod av kunderna.
De genomsnittliga behand­
lingstiderna finns på adres­
sen www.fpa.fi/handlagg­
ningstid.
Kunden kan också föl­
ja med behandlingen av de
flesta förmåner på e-tjänsten
genom att logga in med sina
nätbankskoder på adressen
www.fpa.fi/etjanst.
Föräldrar ska försörja
sina barn
– Barnen reagerade inte särskilt starkt på nyheten.
Termer
n Underhållsbidrag – Ett belopp som
en underhållsskyldig förälder betalar
för sitt barn på basis av underhållsavtal eller -beslut.
n Underhållsstöd – Ett stöd som FPA
betalar i syfte att trygga ett barns
underhåll.
n Underhållsskyldig – Förälder som
enligt underhållsavtal eller domstolsbeslut är skyldig att betala underhållsbidrag.
n Underhållsbidragsskuld – Om en
underhållsskyldig förälder inte har
betalat underhållsbidrag för sitt barn
kan FPA hjälpa den förälder som bor
med barnet ekonomiskt med underhållsstöd. Det obetalda underhållsbidraget, dvs. underhållsbidragsskulden, driver FPA in med förseningsränta av den underhållsskyldiga föräldern.
Barnen har ett nära förhållande till vardera föräldern.
Många föräldrar till barnens kompisar är skilda, så det
var ingenting främmande. Barnen var närmast intres­
serade av de praktiska arrangemangen, såsom hurdana
rum de skulle få i det nya hemmet, berättar Saku.
Det nya hemmet låg nära det gamla. Även om pappa
inte bodde där, kom han ofta på besök.
Kati och Saku har gemensam vårdnad om barnen.
Kati är barnens boförälder, och barnen är hos sin pap­
pa varannan vecka från torsdag till måndag.
Vårdnads- och boendearrangemangen har uppteck­
nats i ett avtal som har fastställts av barnatillsynings­
mannen. Semestrarna och julfirandet tas upp separat i
avtalet. Barnen har till exempel rätt att tillbringa hälf­
ten av sommarlovet hos mamman och hälften hos pap­
pan.
– Det var inte alls svårt att komma överens om ar­
rangemangen, eftersom vi hade satt oss in i frågorna
på förhand. Allt har fungerat smidigt. Efter behov har
vi vardera varit flexibla, berättar Saku.
Barnatillsyningsmannen fastställde också avtalet
om underhållsbidrag till barnen. Också underhålls­
frågorna hade Saku och Kati noggrant gått igenom på
förhand. Saku betalar underhållsbidraget till Kati, och
större anskaffningar kan delas lika från fall till fall.
Saku är expert i ITC-branschen och Kati frilansjour­
nalist. Före skilsmässan tog föräldrarna med två per­
soners inkomst hand om ett hushåll medan de nu med
samma inkomster tar hand om två.
– Även om mina inkomster inte är särskilt stora har
barnen ändå fått allt vad de behöver och också kunnat
delta i hobbyer. Som företagare kan jag å andra sidan
själv besluta om min arbetstid, vilket underlättar fa­
miljelivet, säger Kati.
Strax efter skilsmässan våren 2009 började Kati
uppleva att hela hennes stödnätverk fanns kvar i Var­
kaus, hennes gamla hemort. Där bodde barnens mor­
föräldrar och den övriga släkten.
Före sommaren hade beslutet mognat, och Kati be­
slöt att flytta med barnen till Varkaus.
– Här kan vi bo mer trivsamt än i Helsingfors. Dess­
utom är omgivningen lättare för barnen att hantera:
det är lätt att med cykel eller till fots ta sig till skolan,
hobbyerna och kompisarna.
Kati och Saku fick dock lov att möta barnens saknad
efter den bortavarande föräldern.
– Det var en svår sits, bekänner de båda.
underhållsbidraget är fastställt ska du kontakta
kommunens socialverk (barnatillsynsmannen)
och utreda om avtalet om underhållsbidrag kan
justeras.
n Om du inte klarar av att betala underhållsbidrag
och FPA därför betalar underhållstöd till barnets
andra förälder ska du snabbt kontakta FPA:s indrivningsenhet i din region (www.fpa.fi/kontaktaoss). Annars går hela underhållsbidragsskulden
med ränta automatiskt till indrivning.
n Om du inte kan betala underhållsbidrag för att
du är arbetslös eller arbetsoförmögen p.g.a. sjukdom kan du anhålla om betalningsbefrielse för
förfallna betalningar. FPA kan endast bevilja betalningsbefrielse för den som motsvarar underhållsstödet. Du kan skriva ut ansökningsblanketten på adressen www.fpa.fi/blanketter.
n FPA driver in underhållsbidrag och betalar ut det
till den förälder som bor med barnet an efter som
pengarna kommer in.
Vardagen började löpa när föräldrarna fick ordning
på rutinerna. De höll flitigt kontakt per telefon och via
internet. Också umgängesarrangemangen fortsatte
som förut, även om de långa körsträckorna var tunga.
Saku började allt oftare besöka Varkaus där barnen ha­
de rotat sin vardag med kompisar och hobbyer. Slutli­
gen beslöt också Saku att flytta till Varkaus våren 2011.
Det gemensamma föräldraskapet lever vidare, även
om föräldrarna bor separat. Kati säger att skilsmässan
har förbättrat hennes uppfattning om Saku som för­
älder.
– Jag ser att Saku på egen hand klarar sig fint med
barnen och sköter sin lott. Tidigare tog jag för mycket
ansvar på mig själv.
– Under skilsmässan har vi inte haft några som helst
problem med att kunna prata, tillägger Saku.
Föräldrarna kontaktar varandra per e-post eller
chattar nästan varje dag om sådant som gäller barnen.
– Dialogen är viktig, eftersom det är vi två som kän­
ner till barnens angelägenheter allra bäst. Trots skils­
mässan stöder de varandra i fostrarrollen.
Samarbetsförmåga gagnar såväl föräldrarna som
barnen när det gäller att anpassa sig till en skilsmässa.
Barnen behöver inte välja mellan föräldrarna – de får
tycka om båda.
Satu Kontiainen
Översättning Kurt Kavander
Förälder
s o m b o r m e d ba r n e t
n Om du varken är gift eller sambo, kan du få för-
höjt barnbidrag från FPA.
n Du kan eventuellt ha rätt till allmänt bostads­
bidrag. Du får en uppskattning med beräkningsprogrammet på www.fpa.fi/berakningar. Du kan
också ringa servicenumret 020 692 221.
n Om den underhållsskyldiga föräldern inte har betalat fastställt underhållsbidrag eller om bidraget
är lägre än underhållsstödet, kan du få underhållstöd från FPA.
n Underhållstödets fulla belopp är 142,86 e/mån.
Om underhållsbidraget är lägre p.g.a. den underhållskyldigas ekonomiska situation, får du skillnaden från FPA.
n Du ansöker om underhållsstöd med en blankett
som du kan skriva ut på adressen www.fpa.fi/
blanketter.
n Om du och den underhållsskyldiga föräldern saknar ett officiellt avtal och inte heller har ett domstolsbeslut om underhållsbidraget ska du kontakta
kommunens socialverk innan du ansöker om underhållsstöd.
2 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
Hälsan n 9
8 n Hälsan
Efter
en tung
resa
Bröstcancern lärde Aija Poikonen
från Juga att nuet är alltför
­värdefullt att leva i rädsla.
”Vid den här tiden i fjol gick jag
Narkoleptiker
får stöd
Narkolepsi klassificeras från
och med nästa år som en
sjukdom som berättigar till
72 % ersättning för läkeme­
delskostnader. Statsrådet
har slagit fast att narkolep­
tiker ska kunna få specialer­
sättning för ersättningsgilla­
medi­ciner. Rätt till specialer­
sättning, som kan beviljas i
samband med svåra och lång­
variga sjukdomar, söks hos
FPA med läkarintyg B.
FPA förbereder också re­
habilitering för de barn och
ungdomar som drabbades av
narkolepsi i samband med få­
gelinfluensavaccinet. Rehabi­
literingen kan börja i början
av nästa år.
70 % får medicinersättningar
Över 70 procent av finländar­
na eller 3,8 miljoner personer
fick läkemedelsersättningar
för receptmediciner.
Hälften av dem fick ersätt­
ningar på under 50 euro. De
största årliga ersättningarna
uppgick till över en miljon
euro.
På Åland betalades ersätt­
ningar till endast 60 procent
av befolkningen, medan hela
75,5 procent av befolkningen
i Norra Savolax fick ersätt­
ningar. De regionala skillna­
derna är synliga redan bland
under 16-åringarna.
Mera statistik på adressen
www.fpa.fi/statistik
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 1
Es k o K e s k i - Vä h ä l ä
Från början av nästa år är
det möjligt att få FPA-ersätt­
ningen för vårdkostnader hos
munhygienist direkt på mot­
tagningen. Det förutsätter att
mottagningsstället har avtal
om direktersättning med FPA.
Det betyder alltså att man in­
te längre behöver ansöka
om ersättningen i efterskott.
FPA ersätter kostnader för
vård hos munhygienist då
en tandläkare har ordinerat
vården. Tandläkarordinatio­
nen är giltig högst två år. Un­
der den tiden kan FPA ersät­
ta högst 15 besök hos munhy­
gienist. Kontroll av mun och
tänder ersätts endast en gång
per år.
Att
behandla
känslor­
na kändes
renande.
igenom de tyngsta faserna av cy­
tostatikabehandlingen för min
bröstcancer. Nu efter återgången
till det normala finns det ingen­
ting annat i vardagen som påmin­
ner om sjukdomen än den dagliga
medicindosen.
Jag trodde aldrig att jag skulle
kunna ha bröstcancer – inte ens
när jag efter mammografin vid
masscreeningen kallades till fort­
satta undersökningar. Efter dem in­
sisterade jag på resultatet av rönt­
genläkaren, varvid hon konstatera­
de att jag måste bereda mig på då­
liga nyheter. Jag var som fallen från
skyarna. Hur kan det vara möjligt?,
frågade jag mig om och om igen. Så
här i efterhand var det en lättnad
att beskedet om sjukdomen kom
omedelbart och att jag inte behöv­
de leva i den ovisshet som ofta fö­
regår den slutliga diagnosen.
Från körsträckan på nästan
hundra kilometer hem kommer jag
knappast ihåg annat än att jag näs­
tan bara grät och ringde upp mina
närstående. Jag har svårt att dölja
mina känslor; därför berättade jag
genast om sjukdomen också för
Aija Poikonens vardag har återgått i sina gamla fåror.
mina barn. Vid den stunden börja­
de även kampen, eftersom jag lova­
de dem att jag varken kommer att
ge upp eller dö inom den närmaste
framtiden.
Jag upplevde en oerhörd törst
­efter kunskap om allt som hör
samman med sjukdomen. När jag
tillräckligt ofta stötte på konstate­
randet att alla har sin egen indivi­
duella cancer och att en persons­
­ rfarenheter inte sammanfaller
e
med en annans var jag tvungen
att acceptera att sjukdomen måste
mötas såsom den kommer.
Behandlingarna var tunga. Jag
lyckades jklara dem genom att in­
tala mig att de är till för att över­
vinna sjukdomen.
Efter behandlingarna sökte jag
mig till FPA:s anpassningstränings­
Nöjen varvade med kolhydratlära
Nioåriga Santeri kan nu räkna ut hur mycket hans kvällsmål höjer blodsockret.
I början av augusti tillbringade Sante­
ri Kälviäinen och hans familj en knapp
vecka på en anpassningsträningskurs på
Diabetescentret i Tammerfors. Familjen
fick höra om kursen i samband med ett
sjukhus­besök.
Santeri fick diagnosen diabetes för två
år sedan. Han hade börjat dricka mycket.
När den slutliga diagnosen sedan kom,
kände sig föräldrarna förbryllade. På läg­
ret har de insett att diabetes inte hindrar
någon från att leva. De kan se diabetes
Läkemedel kan
ersättas 100%
FPA kan bevilja specialersättning för
kostnader för läkemedel som används
vid behandling av långvariga svåra
sjukdomar. Då det gäller bröstcancer
är specialersättningen 100 procent.
I samband med andra sjukdomar kan
den vara lägre, 72 procent.
Ansökan om specialersättning sker
genom att man skickar ett läkarutlåtande B till FPA.
Om FPA beviljar specialersättning
får patienten ett beslutsbrev mot
­vilket apoteket beviljar specialersättningen. Då det gäller cancerpatienter
brukar FPA göra snabba beslut. Senare får patienten också ett nytt FPAkort med anteckning om rätt till specialersättning.
Anpassningsträning ger stöd
kunskap och
mer som en av Santeris egenskaper än
en sjukdom, berättar Santeris mamma
­Marja-Liisa Kälviäinen.
Först var Santeri en vecka på sjukhus,
där familjen lärde sig behandlingsruti­
nerna. Ett par månader efter diagnosen
kom man fram till en rimlig sjukdoms­
kontroll.
Eftersom Kälviäinens driver en mjölk­
gård hörde regelbundna måltider redan
till familjens vardag, men diabetesbe­
handlingen förutsätter ständig uppfölj­
ning av blodsockernivåerna.
Santeri har anpassat sig väl till sin sjuk­
dom. Under kursen ändrades behandling­
en för att hålla blodsockret under bättre
kontroll. Det innebär att han nu också
sticker sig i samband med skolmåltiden.
På kursen lärde han sig att beräkna den
behövliga mängden insulin. Han lärde sig
att räkna kolhydraterna, alltså hur mycket
en måltid höjer blodsockret.
kurs. Kursen återkallade de elän­
digaste sjukdomsstunderna. Men
det var också en renande upple­
velse att tillsammans med andra
bröstcancerpatienter få gå igenom
de sjukdomsrelaterade känslor­
na. Expertföreläsningarna förtyd­
ligade bilden av den mångformiga
sjukdomen och erbjöd ett tillfälle
att få svar på frågor som hade sys­
selsatt tankarna.
Juha Törmälä
Direktersättning
hos munhygienist
Det finns resor som man inte
skulle vilja företa. Att insjukna i
cancer hör till dem. Efter en tung
resa känns det skönt att komma
hem. En ny avresa kan vara förestå­
ende, men det är inte värt att leva i
rädsla. Den här dagen och stunden
är för värdefulla för det.”
Aija Poikonen
Översättning: Kurt Kavander
På lägret träffade Santeri också
barn som hade insulinpump. Det
kan bli aktuellt för honom senare.
Av andra familjer fick Santeris
föräldrar höra erfarenheter till ex­
empel av hur barnens förhållnings­
sätt till sjukdomen förändras i pu­
berteten.
– Vi har frågat andra familjer om
sådant som vi ännu står inför, sam­
manfattar Santeris pappa JuhaMatti Kälviäinen.
Mari Valkonen
Översättning Kurt Kavander
För behandlingen av sin diabetes
använder Santeri en blodsockermätare och två olika insulinpreparat.
FPA ordnar anpassningsträning för
många olika patientgrupper.
Anpassningsträningskurserna ger
bland annat information om sjukdomen och behandlingsmöjligheterna
och kamratstöd.
I år ordnar FPA totalt över 500
anpassningsträningskurser för olika
vuxen-, barn- och ungdomsgrupper,
såsom cancerpatienter, diabetiker
samt syn- och hörselskadade. Kurserna räcker högst två veckor.
Många av kurserna är familjekurser. Till dem hör exempel diabeteskurserna för barn, som FPA har ordnat sedan år 2009.
– Vanligen är det dags för en anpassningsträningskurs när diagnosen
har ställts, hälsotillståndet utretts
och det gäller att klienten själv och
de närmaste kan leva vidare i en ny
situation sida vid sida med en sjukdom eller ett handikapp, säger
­ eena Poikkeus, planerare vid FPA.
L
För till exempel cancerpatienter
rekommenderas en anpassningsträningskurs först i slutet av behandlingsperioden eller under uppföljningen.
För att kunna söka till en anpassningsträningskurs behöver man
­antingen ett B-intyg eller en rehabiliteringsplan från den behandlande
läkaren.
t i l l baka
till arbetet
LASSE ÄR TILLBAKA
PÅ JOBBET
AUGUSTI 2011•1 ÅR 6 MÅN
Lasse har nu fått fortsatt sjukdagpenning för 25 tilläggsdagar. Om han på
nytt blir arbetsoförmögen på grund av
samma höftbrott kan han vid behov få
sjukdagpenning för ytterligare 25 til�läggsdagar.
JULI 2011•1 år 4 mån
Lasse opereras igen, varefter han
är arbetsoförmögen och sjukskriven i
­ytterligare 6 veckor.
Arbetsgivaren betalar Lasse lön
­under den tiden och får därför
Lasses sjukdagpenning från FPA.
MARS 2011• 1 ÅR
Det har gått ett år sedan höftbrottet
och Lasse återvänder till sitt ­arbete.
Han är ännu i kö för en ny höftoperation. Han får en operationstid till början
av juli.
MARS 2010
Lasse drabbades av höftbrott i vårvinterhalkan. Höften opererades och Lasse
var arbetsoförmögen och sjukskriven
långa tider.
Under sjukskrivningen får Lasse sjukdagpenning. Han hinner få sjukdagpenning de maximala 300 vardagarna innan
han kan återvända till sitt arbete.
n Läs mera på www.fpa.fi > Sjuk
Sjukdagpenningen
kan förlängas
Sedan början av juli har arbetsta­
Mari Valkonen
Översättning: Kurt Kavander
Närmare uppgifter om FPA:s rehabiliterings- och anpassningsträningskurser finns på adressen www.fpa.
fi/rehabilitering. På adressen www.
fpa.fi/sokrehabkurs kan man bekanta sig med kursutbudet.
50 dagar
till.
gare och företagare som efter max­
imal tid sjukdagpenning (300 var­
dagar) ännu få fortsatt sjukdagpen­
ning för samma sjukdom. Det för­
utsätter att personen återvänt till
arbetet och arbetat minst 30 var­
dagar utan sjukskrivning. Därefter
kan FPA efter självrisktiden betala
sjukdagpenning för samma sjuk­
dom i ytterligare 50 vardagar.
2 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
10 n Studier&Jobb
Pensioneringen kräver
nya vanor
S v e n Pa h a j o k i
Pensionerade muraren Veikko Laine från Rusko har, som så mången annan pensionär, varit tvungen att anpassa konsumtionen efter sin ­pension.
Studiestödet har förändrats
på många sätt i höst.
Hur anpassar sig konsumtionen
– Med förändringarna eftersträvas längre arbetskar­
riärer och fram för allt kortare studietider i högsko­
lorna, berättar Ilpo Lahtinen, chef för FPA:s studie­
stödsgrupp.
Sedan augusti har nya studerande beviljats studie­
stöd skilt för lägre och högre högskoleexamen.
Samtidigt har minimikravet för studieprestationer
höjts från 4,8 till 5,0 studiepoäng per stödmånad.
En månad för vilken den studerande har fått studie­
penning eller bostadstillägg eller båda räknas som nu­
mera som en stödmånad då FPA kontrollerar inkom­
ster, studieframgången och maximitiden för studie­
stöd för högskolestuderande.
Direktersättning gör det lättare för Jukka Ollila.
På utrikeslinje utan FPA-kort
Bostadstillägg lönar det sig inte att ta ut om man in­
te samtidigt tar studiepenning, eftersom också enbart
bostadstillägget förbrukar stödmånader.
Det har också skett några förbättringar. Högskole­
studerande får nu automatiskt statsgaranti för studie­
lån. Lånegarantin beviljas för studiestödsmånaderna.
Andra än högskolestuderande måste fortfarande skilt
ansöka om lånegarantin.
De 18–19-åriga gymnasiestuderande som inte bor
med sina föräldrar kan efter förändringarna få stats­
garanti för studielån även om föräldrarnas inkomster
utesluter studiestöd.
Jukka Ollila från Rovaniemi har kört långtradare för en norsk
arbetsgivare i sex år.
Jukka Ollila tog anställning hos den norska
arbetsgivaren för att han riskerade att bli ar­
betslös. Han kör mellan södra och norra Norge
via Sverige och Rovaniemi varje vecka. Han är
nöjd med sitt arbete. De lediga dagarna kan han
tillbringa hemma med familjen i Rovaniemi.
Jukka Ollilas arbetstid fördelar sig ungefär
jämnt mellan Norge, Sverige och Finland.
– Efter att ha jobbat ett par år fick jag ett
brev att jag skulle lämna ifrån mig mitt finska
FPA-kort, eftersom jag har en norsk arbetsgi­
vare, berättar Ollila.
Senare fick han problem med direktersätt­
ningen vid läkemedelsinköp. För att han sak­
nade ett FPA-kort var han tvungen att ansöka
om läkemedelsersättningarna i efterskott.
En avlönad praktikplats, lön för inlärning i arbete
eller stipendier från skolan utgör inte längre hinder
för studiepenning, men löner och stipendier beaktas
dock som årsinkomst precis som tidigare,.
För dem som studerar utomlands har lånegarantins
maximibelopp höjts till 600 euro i månaden. FPA gör
höjningen automatiskt, den kräver alltså inte skild an­
sökan.
Salla Suneli
Annika Söderblom
www.fpa.fi/studiestod
inte i Finland, ska lämna tillbaka sitt FPAkort och det europeiska sjukvårdskortet. Att
man är finsk medborgare, har stadigvarande
­hemort i eller betalar skatt till Finland berät­
tigar inte automatiskt till FPA-kort.
Nu får jag – Den som börjar arbeta för en utländsk ar­
betsgivare ska omedelbart kontakta FPA, sä­
medicin­
ger Sanna Kuorikoski, planerare på hälsoav­
delningen vid FPA.
ersätt­
FPA reder sedan ut vilket lands sociala
ningarna
trygghet arbetstagaren omfattas av och om
direkt.
han eller hon är sjukförsäkrad i Finland. Ock­
så tillfälligt arbete kan medföra att en arbets­
tagare överförs till att omfattas av den socia­
la tryggheten i ett annat land. Därför är det
skäl att informera FPA även om kortare anställningar
utomlands.
Enligt EU-lagstiftningen kan en anställd omfattas
av den sociala tryggheten i endast ett land i sänder, Sedan början av juni blev det bättre för gränsarbe­
tare och sjömän. Nu får de direktersättning på apotek
oberoende om man bor och jobbar i olika länder.
– En gränsarbetare som har sin stadigvarande hemort utan FPA-kortet. Istället visar de upp ett intyg om di­
i Finland men som arbetar i ett annat EU- eller EES-land rektersättning som de fått från FPA. Direktersättnings­
eller i Schweiz omfattas alltså av den sociala tryggheten rätten gäller både grund- och specialersättningen.
Den nya praxisen underlättar också Jukka Ollilas liv.
och sjukförsäkringen i arbetslandet.
– Tidigare var jag tvungen att först betala mediciner
De förmåner som beviljas i form av pengar, såsom
sjukdagpenningen, betalas från den stat där den an­ som kostade upp till flera hundra euro per gång helt
och hållet själv. Det kändes i plånboken.
ställda är sjukförsäkrad.
Sven Pahajoki
FPA-kortet är det finska sjukförsäkringskortet. En
Översättning: Kurt Kavander
gränsarbetare som är sjukförsäkrad i arbetslandet och
Intyg om rätt till direktersättning
n Gränsarbetare och sjömän kan be
Studerande Laura Johansson från Esbo är inte orolig
över de skärpta kraven på minimiprestationer.
M i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 1
Äldre arbetslösa
kan få pension
vid 62
att få dokumentet Intyg gällande
sjukvård vid flyttning till eller från
Finland. Det sker enklast genom att
ringa servicenumret 020 692 227. Alternativt kan man fylla i blanketten.
n Gränsarbetare och sjömän ansöker
om sjukvårdsersättningar i efterskott
(blankett SV127r).
n Blanketterna finns i utskriftsformat
på adressen www.fpa.fi/blanketter.
n Om du är osäker från vilket land
du får din sociala trygghet, kan du
logga in på e-tjänsten med dina nätbankskoder.
Läs mer på www.fpa.fi/gransarbete
och www.fpa.fi/sjoman
efter pensioneringen? Frågan har
utretts av Robert Hagfors, speci­
alforskare vid FPA. Han har också
jämfört pensionärernas och andra
befolkningsgruppers konsumtion.
– Enligt grundlagens anda ska en
pensionärs konsumtionsnivå inte
få fjärmas för mycket från den ge­
nomsnittliga nivån i samhället.
Enligt Hagfors konsumerar en
ensamboende pensionär på över
65 år i genomsnitt cirka 1300 euro
och ett pensionärspar 2 450 euro
per månad, medan förvärvsarbe­
tande par konsumerar drygt 3 400
euro per månad.
En konsumtion som understiger
den genomsnittliga konsumtionen
med 20–30 procent anses dock än­
nu skälig. FPA har beräknat de skä­
liga totalutgifterna motsvarande
denna nivå till 987 euro per månad
för ensamboende pensionärer och
till 1 750 euro per månad för pen­
sionärspar. De skäliga totalutgifter­
na för samtliga hushåll har beräk­
nats till 2 245 euro och för samtliga
ensamboende på motsvarande sätt
till 1 167 euro per månad.
– De som lever på enbart folk­
pension stannar ordentligt under
den skäliga nivån. Inte heller öv­
riga som lever på grundtrygghet
når upp till en skälig inkomst- eller
konsumtions nivå.
I slutet av 2010 uppgick den ge­
nomsnittliga totalpensionen bland
pensionstagarna i Finland till 1 370
euro – för män till 1 561 och för
kvinnor till 1 217 euro – per månad.
na efter pensioneringen, påminner
Robert Hagfors.
Å andra sidan, konstaterar Hag­
Pensionären Veikko Laines ar­
bete som murare var säsongbeto­
nat och han hade även perioder av
arbetslöshet. Det har också inver­
kat på pensionens storlek.
– Ibland undrar jag hur de som
har mycket lägre pension alls kla­
rar sig.
fors att konsumtionsbehovet of­
ta minskar efter pensioneringen.
Därför förändras konsumtionen
vanligtvis inte dramatiskt även om
en större del av pensionärernas in­
komster går till nödvändigheter än
hos befolkningen i medeltal.
– Ju längre man kan arbeta, desto
bättre är konsumtionsmöjligheter­
MAN får
vara
noga.
Matti Välimäki
Översättning: Kurt Kavander
ROBERT S E G ER
Studier ska
sikta på
­arbetslivet
Pension n 11
– I ett pensionärshushåll måste man vara rätt noga med vad man köper i butiken, konstaterar
Veikko Laine.
Pensionen går mest till nödvändigheter
€/
mån
I genomsnitt har en ensamstående
pensionär över 65 år hela 1 405 euro
mindre och ett pensionärspar 257 euro
mindre till förfogande i månaden än
samtliga hushåll i genomsnitt.
Konsumtionsutgifterna är räknade
enligt prisnivån år 2010.
1 000
800
600
840
755
580
0
311
193
200
16
Boende
52 73
Drycker
26 54
99
Kläder
K ä l l a : F PA o c h S tat i s t i k c e n t r a l e n
totalt 1 315
Par över 65 år
€/mån
totalt 2 463
Samtliga
hushåll €/mån
totalt 2 720
431
367
347
400
Ensamboende
över 65 år €/mån
55
120137 97
Livsmedel Möbler
228
178
94
Hälsa
88
70
33 50
Trafik
Data och
tele­fon
289
210
283
105
1 1 6
Kultur
Utbildning
15
44
120 103
Hotell
Övrigt
Från början av nästa år kan
långtidsarbetslösa få ålders­
pension vid 62 år utan för­
tidsminskning. Då krävs att
den arbetslösa efter 500 ut­
betalningsdagar får arbets­
löshetsdagpenning för til�­
läggsdagar. Ändringen gäller
endast arbetslösa som är föd­
da tidigast år 1950 och har fått
inkomstrelaterad arbetslös­
hetsdagpenning eller grund­
dagpenning för tilläggsdagar.
Ålderspensionen kan be­
stå av arbetspension och folk­
pension.
Dagpenning betalas för til�­
läggsdagar, om den arbetslö­
sa har fyllt 59 år innan maxi­
mitiden på 500 dagar har löpt
ut och den arbetslösa har haft
inkomster som berättigar till
arbetspension från minst fem
år under de senaste 20 åren.
Ålderspension beviljas på
ansökan. Ansökan kan läm­
nas in till arbetspensionsan­
stalten, FPA eller Pensions­
skyddscentralen. Till ansökan
behövs dessutom ett intyg att
den sökande får arbetslös­
hetsdagpenning för tilläggs­
dagar. Intyget utfärdas av ar­
betslöshetskassan eller FPA.
Pensionen kan börja löpa
från början av den månad som
följer på ansökan. Pensionen
betalas inte retroaktivt. Om en
arbetslös fyller 62 år till exem­
pel 10.1.2012 och vill att pensi­
onen ska börja löpa i början av
februari ska pensionsansökan
lämnas till arbetspensionsan­
stalten, FPA eller Pensions­
skyddscentralen senast i slutet
av januari 2012.
Den arbetslösa kan själv
välja att ansöka om ålders­
pension eller låta bli. Om den
arbetslösa inte ansöker om ål­
derspension betalas arbets­
löshetsdagpenningen fram till
slutet av den kalendermånad
den arbetslösa fyller 65 år.
För långtidsarbetslösa föd­
da före 1950 kvarstår rätten
till arbetslöshetspension. De
kan också få ålderspension
på basis av arbetspensions­
lagarna vid 62 års ålder, men
arbetslöshetspensionen från
FPA ändras till ålderspension
först vid 65 års ålder.
Information om arbetslös­
hetsdagpenningen och inty­
get över tilläggsdagar ges av
den som betalar ut dagpen­
ningen, dvs. arbetslöshetskas­
san eller FPA.
2 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
nn Stöd
12 nn
nn 13
Stöd nn
Stöd för olika livssituationer
Na n a U i t t o
Du får närmare information om FPA:s förmåner i broschyrerna och på webbplatsen www.fpa.fi.
Hälsan
Broschyrer Hälsa och rehabili-
tering, Flytta till Finland eller
­utomlands.
Servicenummer
Reseersättning
n FPA ersätter dina resekostna-
Sjuk 020 692 224
Rehabilitering 020 692 225
FPA- och EU-kortet 020 692 223
Handikappförmåner 020 692 231
FPA-kortet och EU-kortet
n Alla som har rätt till social
trygghet i Finland får ett FPAkort. Du behöver kortet bl.a. på
apotek och läkarmottagningar
för att få din FPA-ersättning avdragen direkt från läkemedelspriset eller privatläkararvodet.
Om du inte får ersättningen direkt kan du ansöka om den inom
6 månader.
n När du flyttar till Finland ska
du anmäla dig till FPA-byrån
och ansöka om rätt till social
trygghet i Finland.
n Om du har ett FPA-kort kan
du också beställa ett europeiskt
sjukvårdskort. Kortet kan du behöva om du insjuknar under tillfällig vistelse i ett annat EU- och
EES-land och i Schweiz. Med
det europeiska sjukvårdskortet
får du medicinskt nödvändig
sjukvård på samma ­villkor som
vistelselandets egen ­befolkning.
Kortet är giltigt 2 år i taget. Det
ersätter inte FPA-kortet som endast gäller i Finland. Läs mer om
hur och var du får vård i olika
länder på adressen
www.fpa.fi/sjukutomlands.
Sjukvårdsersättningar
n FPA ersätter en del av privat­
läkararvodena (60 % av FPAtaxan) samt kostnader för undersökning och behandling (75 %
av FPA-taxan efter en självriskandel på 13,46 euro). Ersättningen är i praktiken 30–35 % av
de verkliga kostnaderna.
n Du hittar ersättningstaxorna
på www.fpa.fi/taxa.
Tandvårdsersättningar
n FPA ersätter en del av dina
tandläkarkostnader. Ersättningen är 60 % av FPA-taxan, men i
praktiken ca 40 % av arvodet.
Ofta får du ersättningen direkt
på mottagningen. TandgranskM i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 1
apoteket. Det ska du ha med dig
när du ­köper läkemedel resten
av året.
n Du hittar aktuella uppgifter
om läkemedels- och referenspriser samt ersättningarna på
adressen www.fpa.fi/sokmedicin.
Över 100 000
garantipensionärer
Anja Kosonen från Nyslott ansökte om garantipension redan
i våras. Hon och hennes man Mauri blev glatt överraskade då
hon fick beslutet på bara en vecka.
I och med garantipensionen är minimipensionen 687,74 euro i månanden, men tidigarelagd ålderspension kan minska eller helt utesluta garantipension.
FPA kan bevilja garantipension sex månader retroaktivt.
I augusti-september utredde FPA rätten till garantipension för
24 000 pensionstagare. Cirka 116 000 personer uppskattas ha
rätt till garantipension.
ningar ersätts endast en gång
per år.
n Om din tandläkare ordinerar
vård hos munhygienist får du
arvodet ersatt enligt en särskild
munhygienisttaxa, men du måste ansöka om ersättningen hos
FPA i efterskott.
n FPA ersätter inte tandtekniskt
arbete eller protetiska åtgärder.
n Veteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får
högre ersättningar. Endast veteraner får ersättning för kostnaderna för protetiska åtgärder.
Tandvårdsersättningen för veteraner är 100 % av FPA-taxan för
granskning av mun och tänder,
förebyggande tandvård samt kliniskt arbete som görs av privattandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik.
För tekniskt protetiskt arbete är
ersättningen 50 % av FPA-taxan. För ­övrig tandvård är ersättningen 60 % av taxan.
n Du hittar ersättningstaxorna
på www.fpa.fi/taxa.
Läkemedelsersättningar
n FPA ersätter en del av dina
kostnader för läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom. Ersättningen är 42 %, 72
% eller 100 % av referenspriset
(då läkemedlet hör till en referensprisgrupp) eller läkemedlets
pris. I 100 % -gruppen betalar
du alltid minst en självrisk på 3
euro per läkemedel och köp.
Vanligen får du ersättningen redan på apoteket då du visar upp
ditt FPA-kort.
n Om dina läkemedelsutgifter
med beaktande av referenspriser
år 2011 överstiger 675,39 euro har
du rätt till tilläggsersättning. Då
du väljer läkemedel som inte
kostar mer än referenspriset betalar du resten av året endast
1,50 e/preparat. Om du väljer
dyrare läkemedel måste du själv
betala skillnaden mellan försäljnings- och referenspriset.
När dina kostnader har nått
­årssjälvrisken får du hem ett
brev med ett Meddelande för
der till närmaste sjukvårdsenhet
eller till rehabilitering, då resekostnaden enligt billigaste färdsätt i en riktning överstiger självrisken 9,25 e. För bruk av egen
bil kan FPA ersätta­0,20 e/km
efter självrisken.
n Om dina resekostnader under
ett kalenderår överstiger 157,25
euro betalar FPA de överstigande kostnaderna i sin helhet. Du
får då hem ett årssjälvriskkort.
n Om du för undersökningar eller behandlingar blir tvungen att
övernatta på annan ort kan du
få en övernattningspenning på
högst 20,18 e/natt.
n Taxiföretagare som har ­avtal
med FPA kan dra av ersättningen direkt från reseräkningen.
penningen är hälften av din
sjukdagpenning. Du ska då vara
arbetsoförmögen men ändå
kunna arbeta på deltid utan att
riskera din hälsa eller tillfrisknandet.
Du måste vara sjukskriven på
deltid och ha avtalat med din arbetsgivare att du på viss tid
minskar din arbetstid med 40-60
%. Om du får heltidslön trots
deltidsarbetet betalar FPA den
partiella dagpenningen till din
arbetsgivare.
Rehabilitering
n FPA har lagstadgad skyldighet
att ordna rehabiliterande psykoterapi, yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade samt
medicinsk rehabilitering för under 65-åringar med grava handikapp.
n Engligt prövning beviljar FPA
yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering med medel som riksdagen beviljar skilt för varje år.
Här ingår även familjerehabilitering för barn.
n FPA:s rehabiliteringskurser
finns på www.fpa.fi/sokrehabkurs.
Sjukdagpenning
n Om du är 16-67 år och oför-
mögen att sköta ditt arbete på
grund av sjukdom kan du få
sjukdagpenning när du varit
sjukskriven insjukningsdagen
och 9 därpå följande vardagar.
Om du får lön för sjuktiden betalar FPA dagpenningen till din
arbetsgivare. Dagpenningen är
skattepliktig inkomst.
n Företagare med FöPL- eller
LFöPL-försäkring får sjukdagpenning redan då arbetsoförmågan pågått 3 vardagar efter insjukningsdagen. Dagpenningen
beräknas då enligt den i beskattningen fastställda inkomst
som varit som grund för FöPLeller LFöPL-försäkringen.
n Arbetslösa kan få en sjukdagpenning som är minst lika stor
som arbetslöshetsersättningen.
n De som har små eller inga inkomster kan efter 55 dagars arbetsoförmåga i en följd få en
minimidagpenning på 22,13 e/
vardag.
Partiell sjukdagpenning
n Du kan börja få partiell sjuk-
dagpenning direkt efter sjukdagpenningens självrisktid (9+1
vardagar). Den partiella sjukdag-
Rehabilitering för ungdomar
n För att undvika att 16-19-åriga
ungdomar med funktionshinder
direkt blir sjukpensionerade
hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering
eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen får de en rehabiliteringspenning som är
minst 22,13 e/vardag. Under
mellanperioderna är rehabiliteringspenningen 20 % lägre.
Rehabiliteringspenning
n Rehabiliteringspenningen är
a­ vsedd för 16-67-åringar som
deltar i heldagsrehabilitering för
att kunna stanna, komma in i eller återvända till arbetslivet. Rehabiliteringen kan ordnas av
bl.a. FPA, hälsovården ­eller företagshälsovården. Även
­läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning.
n Rehabiliteringspenningen
motsvarar vanligen sjukdagpenningens belopp.
n Om klienten efter rehabiliteringen deltar i arbetsträning eller
utför arbete med kännbart lägre
lön än vanligt kan FPA enligt
prövning bevilja rehabiliteringsstöd 9 e/dag.
Handikapp- och vårdbidrag
n Handikappbidraget för barn
under 16 år ska stöda hemvården
av ett barn, som p.g.a. sjukdom
eller handikapp i minst 6 månader behöver omvårdnad och rehabilitering i sådan omfattning
att det belastar familjen mera än
ett friskt barn i samma ålder.
n Handikappbidraget för vuxna
(över 16 år) är avsett för personer vars funktionsförmåga är
nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp, men som
inte får sjuk- eller ålderspension.
Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård,
hjälp eller tjänster eller för att
ersätta särskilda kostnader som
handikappet orsakar.
n Handikappbidragets grundbelopp är 85,93 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 200,51
e/mån och det högsta bidraget
388,80 e/mån. Bidraget är skattefritt.
n Vårdbidraget är avsett för
pensionstagare som p.g.a. sjukdom ­eller handikapp har nedsatt
funktionsförmåga i minst 1 år.
Bidragstagaren måste bo i Finland och dessutom ha sjuk- eller
invalidpension, ålderspension.
Det lägsta bidraget är 57,55 e,
det förhöjda 143,27 e och
specialvårdbidraget är
302,96 e mån.
n Veteraner som får både fronttillägg och vårdbidrag till högsta
belopp får ett skattefritt veterantillägg på 50,20 e.
n FPA ordnar tolkningstjänster
för syn- och hörsel-, hörsel- och
talskadade personer. Mera på
www.fpa.fi/sve-vatu.
Kostersättning vid celiaki
n Om du har celiaki och är över
16 år kan du ha rätt till en kostersättning på 21 e/mån.
Stöd till företagshälsovården
n Arbetsgivare och företagare
får ungefär hälften av sina kostnader för ­företagshälsovård ersatta av FPA. För förebyggande
verksamhet är ­ersättningen 60
%. Arbetsgivare och företagare
kan frivilligt även erbjuda sina
anställda sjukvårdstjänster som
företagshälsovård.
Hem&Familj
Broschyrer Hem och familj,
Pension, Flytta till Finland eller
utomlands.
Servicenummer
Flyttning till/från Finland
020 692 227
Bostadsbidrag 020 692 221
Familjeförmåner 020 692 226
Värnpliktiga 020 692 220
Flyttning till
eller från Finland
n Om du flyttar utomlands eller
åtevänder till Finland ska du
meddela flyttningen både till
magistraten och FPA.
n Om du flyttar utomlands för
­kortare tid än ett år tillhör du i
allmänhet fortfarande den finländska sociala tryggheten. Om
du flyttar utomlands för längre
tid upphör vanligen din sociala
trygghet i Finland i samband
med att du flyttar.
n I EU, EES-länderna och i
Schweiz är det vanligen arbetslandet som avgör varifrån man
får sin sociala trygghet.
n Om du flyttar till Finland för
att stanna kan du börja tillhöra
den finländska sociala tryggheten
från och med flyttningen. Du kan
anses ha flyttat permanent om
du är återflyttare eller om du i
minst två år arbetar­­eller lever i
äktenskap med en ­person som är
fast bosatt i Finland.
n Kortare än två års bosättning i
Finland berättigar i allmänhet
inte till den sociala tryggheten,
men undantag gäller t.ex. utsända arbetstagare, tjänstemän,
studerande och familjemedlemmar. Särskilda regler gäller även
personer som flyttar inom Norden eller mellan länder som slutit sociala trygghetsavtal.
n Närmare information på www.
fpa.fi ->Flyttning
Bostadsbidrag
n Om du har låga inkomster kan
du få bostadsbidrag för dina boendeutgifter.
n Allmänt bostadsbidrag är avsett för hushåll med små inkomster. Statsrådet fastställer varje
år självriskgränserna enligt familjestorlek, hemort och inkomster.
n Bostadsbidrag för pensionstagare­kan beviljas personer som
fyllt 65 år men också yngre sjuk,
invalid-, arbets-, familje- eller
garantipensionstagare.
n Om du har deltidspension,
­tidigarelagd ålderspension eller
­ålderspension före 65 år kan du
få allmänt­bostadsbidrag.
n Studerande kan få bostadstilllägg (se studiestöd).
n Värnpliktiga kan få bostadsunderstöd som en del av militärunderstödet.
Militärunderstöd
n Militärunderstödet tryggar fa-
miljens utkomst under militäreller civiltjänstgöringen. Den
värnpliktiga kan själv få bostadsunderstöd samt räntebidrag för
studielån som förfaller under
tjänstgöringen. Som anhöriga i
familjen betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo
och gemensamma barn.
n Militärunderstödets grundun-
derstöd motsvarar full folkpension. Barn höjer grundunderstödet. Familjens disponibla inkomster efter skatt sänker stödet.
n Bostadsunderstöd ersätter
även sådana boendeutgifter för
vilka ­bostadsbidrag inte beviljas.
n Särskilt understöd kan beviljas
t.ex. för utgifter för utrustning
till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga annars borde betala under
tjänstgöringstiden.
penningarna är skattepliktig inkomst.
n Föräldrapenningen är fr.o.m.
1.3.2011 minst 22,13 euro/vardag.
Arbetslösa får en dagpenning
som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen och studerande en dagpenning minst lika stor som studiestödet.
n Om båda föräldrarna arbetar
på deltid och kan ta hand om
sitt barn olika tider, kan båda få
partiell föräldrapenning, som är
hälften av den vanliga föräldrapenningen.
Moderskapsunderstöd
n Familjen får välja mellan en
­ oderskapsförpackning med
m
­babykläder och barnavårdsprodukter och 149 euro skattefritt.
Även adoptivföräldrar har rätt till
moderskaps­understöd.
Adoptionsbidrag
n Adoptivföräldrar som adopte-
rar barn under 18 år via en internationell adoptionstjänst kan få
ett skattefritt adoptionsbidrag
som engångsersättning. Bidragsbeloppet är ­beroende av
barnets hemland.
Föräldradagpenningarna
n Mammor och pappor har rätt
till olika föräldraledigheter utan
att deras anställningsförhållanden bryts. Under familjeledigheterna betalar FPA föräldradagpenningar. De är moderskapspenning till mamman (ca 4 månader), eventuellt särskild moderskapspenning om mammans
arbete under graviditeten utgör
en hälsorisk för barnet, faderskapspenning (1-18 vardagar under moderskaps- eller föräldrapenningperioden), föräldrapenning till mamman eller pappan
(ca 6 månader) samt pappamånadens dagpenningar.
n Pappamånaden består av de
12 sista dagarna av föräldrapenningsperioden (som pappan tar
ut istället för mamman) kombinerat med 1-24 vardagar extra
pappaledigt med dagpenning.
Pappamånaden måste användas
inom 6 månader efter föräldraledigheten. Någondera föräldern
måste sköta barnet hemma fram
till pappamånadens början.
n Kvinnor som registrerat sitt
parförhållande kan få en dagpenningperiod motsvarande
pappamånaden.
n Adoptivföräldrar får faderskaps- och föräldrapenning om
adoptivbarnet är under 7 år då
det tas i vård. Adoptivföräldrar
får föräldrapenning för högst
200 vardagar (ca 9 månader).
n Föräldradagpenningarna beräknas vanligen på basis av de i
beskattningen konstaterade inkomsterna enligt samma princip
som sjukdagpenningarna. Dag-
Barnbidrag
n Barn som bor i Finland får månatligen ett skattefritt barnbidrag från FPA tills de fyller 17 år.
n Barnbidraget är 100,40 e/mån
för det äldsta barnet, för det andra 110,94 e, för det tredje 141 e,
för det fjärde 162,15 e och för det
femte samt varje därpå följande
barn 182,73 euro/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 46,79
e/månaden.
n På Åland besluter landskapsstyrelsen om barnbidragen. Där
är motsvarande belopp 110, 143,
185 och 214 och 259 euro i månaden. Det åländska ensamförsörjartillägget är 50 euro.
n Barnbidragets utbetalningsdagar år 2011 är 25.2, 25.3, 21.4,
26.5, 23.6, 26.7, 26.8, 23.9, 26.10,
25.11, 23.12.
Stöd för
barnavården
n Efter föräldraledigheten har
barnet rätt till kommunal dagvård tills det blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja
stöd för hemvård eller stöd för
privat vård från FPA.
n Då ett barn inte har en kommunal dagvårdsplats kan familjen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en
vårdpenning, som för ett barn
under 3 år är 315,54 e/mån. För
övriga barn under 3 år är vårdpenningen 94,47 e och för barn
under skolåldern 60,70 e/mån.
Familjen kan dessutom få ett inkomstbundet vårdtillägg på
högst 168,86 e/mån. Adoptivföräldrar kan få hemvårdsstöd tills
adoptivbarnet börjar skolan.
n Stöd för privat vård av barn
kan beviljas till skolstarten då
barnet har privat dagvård. Privatvårdsstödets vårdpenning är
160,64 e/mån/barn. Dessutom
kan familjen beroende på inkomsterna få ett vårdtilllägg
som är högst 135,09 e/barn i
månaden. Familjen ska själv ansöka om stödet, men FPA betalar det direkt till dagvårdsproducenten.
n Ålänningar söker barnavårdsstöd hos hemkommunen.
Partiell vårdpenning
n En förälder som för barnets
skull väljer att arbeta högst 30
timmar i veckan kan få partiell
vårdpenning då barnet är under
3 år och då barnet går i skolans
lägsta klasser. Även företagare
kan få partiell vårdpenning.
n Den partiella vårdpenningen
är 90,36 e/mån.
n Åland har eget stödsystem
som sköts av kommunerna.
Underhållsstöd
n FPA betalar underhållsstöd för
barn under 18 år, då en underhållskyldig förälder inte betalar
underhållsbidrag eller då bidraget är lägre än underhållsstödet.
n Underhållsstöd beviljas också
för utomäktenskapliga barn då
faderskapet inte är fastställt
samt för adoptivbarn, som en
förälder adopterat ensam.
n Underhållsstödet är 142,86 e/
mån/barn.
Specialvårdspenning
n Föräldrar som deltar i sjukvår-
den eller rehabiliteringen av sitt
under 16-åriga barn kan få specialvårdspenning som ersättning
för utebliven inkomst då barnet
är på sjukhus eller poliklinik eller
även till dessa ansluten vård
hemma eller på rehabiliteringseller anpassningsträningskurs.
n Om barnet är 7-15 år betalar
FPA specialvårdspenning endast
om barnet har en svår sjukdom
och vårdas på sjukhus eller poliklinik.
n Specialvårdspenningen beräknas enligt inkomsten på samma
sätt som sjukdagpenning. Föräldrar som har låga eller inga inkomster kan få 22,13 e/vardag.
Arbetslösa och studerande får
en dagpenning som är minst lika
stor som den föregående arbetslöshetsersättningen eller studiestödet.
Studier&jobb
Broschyrerna Studier,
­Arbetslöshet
Servicenummer
Studerande 020 692 229
Utan arbete 020 692 230
Flyttning till/från Finland
020 692 227
Studiestöd
n Studiestödet består av studie-
penning, bostadstillägg och
statsborgen för studielån samt
räntebidrag. Studiepenning kan
beviljas studerande som fyllt 17
år, bostadstillägg till studerande
som inte har egna barn och som
bor på hyra eller studerar utomlands. Dessutom kan FPA bevilja
statsborgen för studielån. Efter
2 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt
nn Stöd
14 nn
Skolresestöd
n Du kan få skolresestöd när du
studerar på heltid vid gymnasium eller yrkesskola och avståndet mellan din bostad och skolan är minst 10 kilometer. Dina
kostnader för skolresan ska
överstiga 54 e/mån. Du betalar
alltid själv minst 43 e/mån.
Alterneringsledig
med ersättning
n När du varit i arbetslivet i
minst 10 år varav minst ett år
hos din nuvarande arbetsgivare
kan du ta alterneringsledigt,
om din arbetsgivare går med på
det. För att du ska få alterneringsersättning måste nämligen
din arbetsgivare förbinda sig
att via arbetförmedlingen anställa en arbetslös person för
den tid som du är ledig.
n Alterneringsledigheten är
alltid minst 90 och högst 359
kalenderdagar.
n Alternerneringsersättningen
är 70 % eller 80 % av arbetsM i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 1
annika söderblom
E t t j o bb p å F P A
samtidigt. Även permitterade
och visstidsanställda omfattas av
omställningsskyddet.
Resestöd
n Om du har rätt till arbets-
marknadsstöd och får ett arbete
utanför din pendlingsregion kan
du utöver din lön i 4 månader få
ett resestöd för att kunna inleda
arbetet. Resestödet, som motsvarar arbetsmarknadsstödet,
förutsätter att ditt arbete pågår
i minst 2 månader.
Arbets- och näringsbyrån
kan också bevilja ett behovsprövat ­rörlighetsunderstöd.
Integrationsstöd
Forskare mäter världen
FPA:s forskningsprofessor Heikki Hiilamo har ofta varit i offentligheten som ”fattigdomsforskare”. Före sin forskarkarriär
har han bl.a. jobbat som redaktör och på Stakes.
På FPA:s forskningsavdelning har han arbetat i snart två år.
− På FPA finns det ypperligt material för forskning i det finländska socialskyddssystemet, berättar Hiilamo entusiastiskt.
Forskningen sker inte i något elfenbenstorn utan resultaten
är avsedda för beslutsfattarnas och medborgarnas bruk.
Hiilamo är ändå inte helt nöjd med hur forskningen utnyttjas.
− Det finns en stor efterfrågan på forskningsresultat i den
offentliga debatten, men i beslutsfattandet lyckas man inte alltid utnyttja dem.
− Man borde också kunna skilja på empiriska iakttagelser och
värderingsbaserade uppfattningar. I den offentliga debatten
blandas dessa två saker ofta ihop.
Internet erbjuder en ny kanal för interaktion mellan medborgare och forskare. Dessutom finns nästan alla våra publikationer
på webben. Där finns även en forskningsblogg och FPA:s statistik som vem som helst kan ta fram enligt sina behov.
Henrik Jussila
Intresserad av FPA som arbetsplats? Se www.fpa.fi/rekrytering
löshetsdagpenningen (utan
barntillägg). Om du hör till en
arbetslöshetskassa ansöker du
om alterneringsersättningen
hos din kassa, övriga ansöker
om ersättningen hos FPA.
Grundtrygghet
för arbetslösa
n Om du är arbetslös, 17-64 år
och inte får inkomstrelaterad
dagpenning från en arbetslöshetskassa, kan du från FPA få
grunddagpenning för högst 500
dagar eller arbetsmarknadsstöd
(om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått
dagpenning från arbetslöshetskassan eller FPA den längsta
möjliga tiden).
n Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat och beloppet påverkas av nästan alla egna men
också makens/makans/sambons inkomster och sociala förmåner.
n FPA kan också bevilja jämkad
arbetslöshetstrygghet till arbets-
sökande som arbetar på deltid
­eller sporadiskt.
n Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet är skattepliktiga och
som högst 25,74 e/dag. Barnförhöjningen är för ett barn 4,88
e, för två 7,16 e och för tre eller
flera barn 9,23 e/dag. Du kan
ansöka om arbetslöshetstrygghet när du anmäler dig till arbetsförmedlingen som arbetslös
arbetssökande.
n På Åland har arbetsförmedlingen hand om arbetslöshetstryggheten.
Omställningsskydd
vid uppsägning
n Om du blir uppsagd på eko-
nomiska eller produktionsrelaterade grunder kan du få ett til�lägg för sysselsättningsplan eller
alternativt en förhöjningsdel till
grunddagpenningen.
Både förhöjningsdelens och
tilläggets fulla belopp är 4,42 e/
dag, men du kan inte få båda
n Invandrare och flyktingar kan
få integrationsstöd som motsvarar arbetsmarknadsstödet medan de integreras i Finland. Ansökan riktas till arbets - och näringbyrån, men utbetalas av
FPA.
Pension
Broschyrer Pension
Servicenummer
Pensionsärenden 020 692 222
Efterlevandepensioner
020 692 228
Pension
n Arbetspensionen är den pri-
mära pensionen. För dem som
helt saknar eller endast har liten
arbetspension tryggar folkpensionen och garantipensionen
basutkomst.
n Till folkpensionerna hör sjuk­
pension för 16-64-åringar, arbetslöshetspension för
62-64-åringar födda senast år
1949 samt ålderspension från
och med 65 års ålder. Ålderspensionen kan tas ut redan vid
62 års ålder men då till minskat
belopp.
n Folkpensionen är högst
584,46 e/mån för ensamstående och 520,19 e/mån och för
gifta och sambor. Beloppet
minskar an efter som arbetspensionen före skatt överstiger
51,79 e/mån. Folkpensionen är
skattepliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbetspensionen före skatt för
­ensamstående är 1 212,21 e/mån
­eller mera och för gifta eller
sambor 1 079,71 e/mån.
n Folk- och arbetspensionstagare som har barn under 16 år
kan få en skattefri barnförhöjning som är 20,45 euro/barn/
månad.
n För pensionstagare som har
bott ­utomlands eller som tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen vara lägre än i ovanstående exempel.
Rehabiliteringsstöd
n Rehabiliteringsstödet är en
tillfällig sjukpension som FPA
beviljar på viss tid för att möjliggöra återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är
främst avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som
bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka
sin återstående arbetsförmåga.
Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan.
Garantipension
n Garantipension kan beviljas
pensionstagare vars bruttopension är mindre än 684 e/mån.
För en ensamstående som saknar arbetspension är garantipensionen 101,28 e/mån och för gifta och sambon 167,55 e/mån.
Garantipensionen är lägre för
dem som tidigarelagt sin folkpension. Läs mera på www.fpa.
fi/garantipension.
Särskilt stöd
till invandrare
n Stödet har ersatts med
­garantipension. Se ovan.
Fronttillägg
n Män och kvinnor som är bo-
satta i Finland och som har
frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken får ett skattefritt
fronttillägg på 45,64 euro/mån
från FPA. Minröjare har rätt till
ett motsvarande tillägg, men inte till extra fronttillägg. Fronttilllägg kan även betalas veteraner
som bor utomlands och som har
något av ovan nämnda tecken.
Efterlevandepensioner
n Familjepensionerna är efterle-
vandepensioner till änkor och
änklingar under 65 år samt barn
­under 18 år. Även studerande
barn i åldern 18-20 år kan få
barnpension.
n Till FPA:s efterlevandepension
hör en begynnelsepension på
302,47 e/mån i 6 månader efter
makens/makans död. Därefter
kan FPA beroende på familjeförhållandena och inkomsterna,
betala en fortsättningspension.
Efterlevandepensionen motsvarar folkpension, men övriga pensioner och inkomster minskar
beloppet.
n Barnpensionen är oberoende
av inkomsterna. Grundbeloppet
är 55,65 e/mån. Ett barn under
18 år kan beroende på barnets
övriga ­familje- och försörjningspensioner även få ett kompletteringsbelopp på högst 84,18 e/
mån. Föräldralösa barn har rätt
till två grundbelopp och kompletteringsbelopp.
Bildkryss 2/11
Skicka din bildkrysslösning senast 15.12.2011
till adressen Mitt i allt/FPA, PB 450, 00101
Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 2. De
fem först öppnade rätta lösningarna belönas
med 25 euro, 20 euro och tre pris på 15 euro.
Bildkryss 1/11 rätt lösning
Namn
Adress
E-post och telefon
Bildkryss 1/11 pristagare: Christine Nyfelt, Bosund, Siv Fors, Jakobstad, Hans Karlsson, Pargas,
Maj-Lis Tikander, Lovisa, Ann Mattl, Helsingfors.
10 frågor om social trygghet
1. Förskottsinnehållningen
på studiepenning är vanligen
a) 5,5 %
b) 10 %
c) 15 %
3. Underhållsstödet
är som högst
a) 80,75 euro/månad
b) 121,52 euro/månad
c) 142,86 euro/månad
5. FPA-byråerna
är till antalet
a) 58
b) 117
c) 216
7. Diagnosen bröstcancer
får i Finland årligen
a) 4 250 kvinnor
b) 8 100 kvinnor
c) 36 000 kvinnor
2. Varifrån sjömän och
gränsarbetare får sin
sjukförsäkring beror på
a) i vilket land de arbetar
b) i vilket land de bor
c) i vilket land de trivs bäst
4. Specialersättningen
för läkemedelskostnader
kan vara högst
a) 42 %
b) 72 %
c) 100 %
6. Per studiestödsmånad
måste en högskolestuderande
få ihop
a) 4,5 studiepoäng
b) 4,8 studiepoäng
c) 5,0 studiepoäng
8. FPA kan bevilja
garantipension retroaktivt
för
a) 3 månader före ansökan
b) 6 månader före ansökan
c) över 1 år före ansökan
De rätta svaren hittar du här:
9. I Åbo och Kotka
kan man få sina läkemedel
med
a) e-recept
b) p-recept
c) ö-recept
10. Den genomsnittliga
totalpensionen var år 2010
a) 980 euro/månad
b) 1 370 euro/månad
c) 2 730 euro/månad
1b, 2a, 3c, 4c, 5c, 6c, 7a, 8b, 9a, 10b
examen kan FPA bevilja ränte­
bidrag till lånet.
n Om du är under 20 år och yrkes- eller gymnasiestuderande
utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka, men också höja
din studiepenning.
n Studiepenningen är 38-298 e/
mån. Den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av
dina studier, din ålder, boendeform, familjeförhållandena och
dina inkomster.
n Bostadstillägget är högst 80 %
av hyran upp till 252 euro. Högre
hyra beaktas inte. Bostadstillägget är 26,90-201,60 e/mån. Om
du hyr bostaden av dina föräldrar
får du högst 58,87 e/mån i bostadstillägg. Dina egna inkomster
kan påverka bostadstillägget. Om
du är under 18 år och studerar på
andra stadiet kan dina föräldrars
inkomster påverka bostadstillägget. Om du har egna barn kan du
få allmänt bostadsbidrag.
n Tumregeln är att du får förtjäna 660 e/mån de månader du
tar ut studiestöd och 1 970 e/
mån under de månader som du
inte lyfter studiestöd. Du ska
själv hålla reda på att stödet och
inkomsterna är i balans. Det får
du hjälp med räknaren på www.
fpa.fi/berakningar. På e-tjänsten www.fpa.fi/etjanst ser du
dina studiestödsuppgifter och
där kan du också annullera och
återbetala studiestöd.
n Om du har låga inkomster när
du är utexaminerad kan du få
räntebidrag för studielånet i 5
halvårsperioder.
n Åland har ett eget studiestödsystem.
Bryderi n 15
2 • 2 0 1 1 • M i t t i a l lt