Q Kr MB=MC A B C Kostnad Betalningsvilja Figur 19.10

Figur 19.10 Total kostnad och betalningsvilja för en offentligt finansierad
verksamhet
Kr
Betalningsvilja
Kostnad
MB=MC
A B
C
Q
Figur 19.9 Inkomstfördelning, medianinkomst och medelinkomst
FREKVENS
Medelinkomst
Medianinkomst
INKOMST
Figur 19.8 Kontraktskurvan i bytesboxen
BE
NG
T
a
vara y
b
IB
IA
AN
NA
vara x
A
b)
UA
L
U
R
IRawls
E
45° b
IUtilitarism
UB
b. Nyttomöjlighetskurva där olika rättviseidéer
rekommenderar olika fördelningar.
Figur 19.7 Nyttomöjlighetskurva
a)
UA
a
IRawls
IUtilitarism
45°
b
UB
a. Nyttomöjlighetskurva där likadelning är att
föredra enligt utilitarismen, Rawls idé om rättvisa och egalitarismen.
Figur 19.6 Total nytta som funktion av
individ 1:s del av 1 000 kronor
Y
44
42
40
38
36
34
200
Y – total nytta
x – y1
400
600
800
1000
X
Figur 19.5 Välfärdsstatens omfördelning
över livscykeln (principskiss)
Y
bruttoinkomst
konsumtion
20
Y – Kronor
x – ålder
40
60
80
X
Figur 19.4 Hur individens budgetmängd
påverkas av en inkomstskatt t och en
arbetsfri inkomst b
Y
a)
a. Budgetlinje vid
inkomstskatt wL
(I-t)w
Y
H
X
b)
wL
b. Budgetlinje vid
inkomstskatt och
arbetsfri inkomst
(I-t)wL+b
b
H
a) b)
Y – inkomst
x – fritid
X
Figur 19.3 Inkomstfördelningen beror
både på löneskillnader och på preferensskillnader
Y
a. Två personer med
olika timlön kan ha
samma inkomst om de
arbetar olika mycket.
a)
Hw A
IB
IA
Hw B
H
Y
X
b. Två personer med
samma timlön kan
ha olika inkomst om de
arbetar olika mycket.
b)
Hw A = Hw B
IA
IB
H
a) b)
Y – inkomst
x – fritid
X
Figur 19.2 Individens val mellan fritid
och arbetsinkomst
Y
Hw
Lw
H
Y – inkomst
x – fritid
X
Figur 19.1 Hur utbud och efterfrågan på
bageriarbetare bestämmer lönen
w
SL
w
wr
DL
L
Figur 18.2 En konkav nyttofunktion innebär att individen har riskaversion
U
U= inkomst
32
22
500
1000
INKOMST
Figur 18.1 Marknaden för begagnade bilar
a)
p
p
SK
11000
10000
DK
SR
7000
6000
DR
Q
500
b)
10000
500
Q
p
SK
D*
6000
SR
Q
a) Vid fullständig information: Separata
marknader för rishögar och kvalitetsbilar.
b) Vid asymmetrisk information: Båda blandas på samma marknad utan att kunderna
kan se skillnaden.
Figur 17.5 Experiment med bidrag till en kollektiv nyttighet
med och utan bestraffning (tagen från Fehr och Fischbacher,
2005).
Y
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2
1
4
3
6
5
8
7
10 12 14 16 18 20
9 11 13 15 17 19
Y – genomsnittligt bidrag till kollektiv vara
x – omgång
– utan bestraffningsmöjlighet
– med bestraffningsmöjlighet
X
Figur 17.4 Siris, Niklas och Arnes betalningsvilja för väktare, samt den totala
betalningsviljan
p
17
MC=15
10
5
2
A
Total betalningsvilja
N
S
Q
Figur 17.3 Marknaden för en
kollektiv vara
p
Dtot
DN
MC
DS
q
Q
Figur 17.2 Marknaden för en privat vara
p
a)
20
DS
Q
2
p
b)
20
DN
Q
1
p
c)
S
20
D
3
Q
Figur 17.1 Privata och kollektiva varor.
Är varan rivaliserande?
Är varan rivaliserande?
Nej
Ja
Privat vara
(godispåse)
Oren kollektiv
vara (kabel-tv)
Nej
Är varan exkluderbar?
Ja
Oren kollektiv
vara (trottoar)
Ren kollektiv
vara (försvar)
Figur 16.2 En optimal styckskatt kan
korrigera den negativa externaliteten
p1C
MCs
MCp+ t
p1
p*
D
Q1
Q*
MCp
Q
Figur 16.1 Produktion med negativ
extern effekt
p, C
MCs= MCe+ MCp
MCe
p1
p*
D
Q1
Q*
MCp
Q
Figur 15.5 Schematisk bild av allmän
jämvikt
Y
-px
lutning: ———
p = MRT
y
B
Qy
-px
lutning: ———
p = MRS
y
IA
IB
A
Qx
Y – antal liTER jordgubbar
x – antal ljusstakar
X
Figur 15.4 Mats produktionsmöjlighetskurva för jordgubbar och träljusstakar
Y
100
B
lutning= -1/2
A
200
Y – antaL LITER jordgubbar
x – antal ljusstakar
X
jo
rd
FF
gu
PU
bb
ar
Figur 15.3 Piffs och Puffs preferenser
i en bytesbox
I puff
I piff
jo
rd
FF
gu
PU
bb
ar
tr
Äl
ju
FF
ss
PI
ta
ka
r
1
2
I piff
tr
Äl
ju
FF
ss
PI
ta
ka
r
I puff
Figur 15.2 Piffs och Puffs preferenser
för jordgubbar och träljusstakar
Y
PIFF
Y
bättre
bättre
X
Y – jordgubbar
x – tråljusstakar
PUFF
X
Figur 15.1 Följdverkningar av missväxt
på andra marknader
a) bröd
p
S1
2
S
6
1
D
Q
b) smör p
S
3
4
6
D1
D
Q
c) kött
p
S
5
S1
6
D
D1
Q
Figur 14.9 Prisförändring på en vara
orsakar både en substitutionseffekt och
en inkomsteffekt
mängd
köttkonserver
C
B
A
mängd
bröd
Figur 14.8 Konsumtionsmöjligheter efter
8 timmars arbete till en genomsnittlig
timlön i Moskva och Chicago
Y
48
Moskva
22
Chicago
23
Y – antal kilo bröd
x – antal big mac
40
X
Figur 14.7 Inkomsteffekt (a) och
substitutionseffekt (b) för en tänkt
konsument Anna.
Y
a)
Y
b)
A
B
X
Y – mängd köttkonserver
x – mängd bröd
X
Figur 14.6 Grafisk härledning av
efterfrågekurvan
a)
b)
Y
q’
I q
I
————
————
p’ bröd
p bröd
q’
q
p
X
p’ bröd
p bröd
a)
Y – smör
x – bröd
Q
Figur 14.5 Konsumentens nyttomaximering
a)
b)
Y
Y
1 2 3
C
B
A
X
Y – smör
x – bröd
X
Figur 14.4 Att tolka lutningen på
indifferenskurvan (MRS)
Y
A
10
9
8
∆y
Lutning: ——
∆x
∆y
B
7
∆x
6
5
4
C
3
∆y
2
D
∆x
1
1
Y – smör
x – bröd
2
3
4
5
6
7
8
9 10
X
Figur 14.3 Tre olika preferenser för
bröd och smör
a)
b)
c)
Y
Y
Y
X
Högre nytta
Y – smör
x – bröd
X
Högre nytta
X
Högre nytta
Figur 14.2 Hur budgetlinjen ändras
när priser och inkomster ändras
a)
b)
c)
Y
Y
Y
X
X
X
Figur 14.1 Budgetlinjen visar vad
konsumenten har råd med
smör
25
50
bröd
Figur 13.1 Ett koordinationsspel mellan
två förare som kan köra på höger eller
vänster sida av vägen
Förare A
Höger
Vänster
Vänster
Förare B
Höger
10
10
0
0
0
0
10
10
Figur 12.7 Konsekvenser av beslutet att
lämna eller stanna kvar i en kartell
Adib
STANNA
LÄMNA
STANNA
A
B
LÄMNA
C
D
Bengt
Figur 12.6 Jämvikt vid Cournotkonkurrens
mellan två företag
QA
90
QB
45
30
QA
90
30
45
90
QB
Figur 12.5 Tredje gradens
prisdiskriminering
p
350
SVERIGE
pS
=200
DS
MC
50
MR
QS =300
700
Q
p
450
USA
pUSA
=250
DS
MC
50
MR
QUSA=200
450
Q
Figur 12.4 Perfekt prisdiskriminerande
monopolist
p
S=MC
PÖ
D=MR
q
Q
Figur 12.3 Exempel på naturligt monopol:
Vattenförsörjning
p1C
D
AC
MC
Q
Figur 12.2 Effektivitetsförlusten av
monopol vid horisontell långsiktig
utbudskurva
p
MC
AC
p mon
p konk
MR
D
S konkurrens
q mon q konkurrens
Q
Figur 12.1 Effektivitetsförlusten
vid monopol
p
MC
11
AC
p mon
AC mon
MR
q mon
D
Q
Figur 11.6 Härledning av utbudskurvan på
kort sikt (a och b) och på lång sikt (c)
a) p
MC=S
AC
AVC
8
6
Q
50
b) p
S1
S marknad
6
50
c) p
Q
250
p
S1
AC
Marknadsutbud
på lång sikt
8
S
Q
Q
Figur 11.5 Vinst som funktion av kvantitet
enligt samband i tabell 11.1
vinst
20
10
0
-10
-20
-30
-40
-50
1
2
3
4
5
6
7
8
Q
Figur 11.4 Hur ändras intäkterna när ett
monopolföretag sänker priset?
p
11
9
8
A
B
p=11-Q
2 3
Q
Figur 11.3 Vinst på kort och lång sikt vid
monopolistisk konkurrens.
p
MC
p
AC
AC
D
MR
Q*
MC
AC=p
AC
MR
Q*
D
Figur 11.2 Vinstmaximering vid fullständig konkurrens, kort och lång sikt
a)
p1C
SRAC1
SRAC2
p=12
p=10
p=8
Q
b)
p1C
MC
AC
p=10
AC(q*)
Q
Q1
c)
p
S
S1
p=10
p=8
D
Q
d)
p
MC
AC
p=8
Q1
Q
Figur 11.1 a–d En produktionsmöjlighetskurva för
två företag och två varor: mjölk och bröd
a) Företag A
b) Företag B
c) Företag A+B
d) Företag A+B
mjölk
mjölk
mjölk
mjölk
150
150
100
100
lutning=-1
100
50
50
bröd
100
bröd
100
150
bröd
100
150
bröd
Figur 10.7 Hur påverkar billigare
kapital jordbruksproduktionen i ett
utvecklingsland?
K
B
A
L
Figur 10.6 Principskiss över genomsnittskostnader i en liten bilfabrik (A),
medelstor fabrik med löpande band (B)
och enorm fabrik med löpande band (C).
Y
A
B
C
D
X
Y – genomsnittskostnad
x – Produktion
Figur 10.5 Det billigaste sättet att
producera en animerad film vid olika
priser på arbete och kapital
Y
Q=1
X
Y – datorer
x – tecknare
Figur 10.4 Grafisk lösning av kostnadsminimering genom att rita in en isokostnadslinje i figur 9.2
K
5
q– =25
A
q– =40
4
3
B
2
1
L
1
2
3
4
5
Figur 10.3 Isokostnadslinjen
K
C
——
r
C
——
w
L
Figur 10.2 Totala kostnader (C), fasta kostnader (FC) och rörliga kostnader (VC)
1200
Y
C=FC+VC
1000
800
600
VC
400
FC
200
0
0
10
20
Y – kostnad i kronor
x – kvantitet i kilo bröd per månad
X
Figur 10.1 Kostnadskurvor som visar
genomsnittskostnad, genomsnittlig rörlig
kostnad, genomsnittlig fast kostnad per
producerad enhet, samt marginalkostnaden
a) 1200
Y
AC=AFC+AVC
1000
800
600
400
200
0
b)
500
AFC
AVC
0
10
X
20
Y
MC
AC
400
300
200
AVC
100
0
0
10
20
a) b)
Y – kostnad i kronor
x – kvantitet i kilo bröd per månad
X
Figur 9.4 Mängden skörd (output) som
funktion av mängden utsäde (input)
Output
Input
Figur 9.3 Isokvanter för produktionsfaktorer som är a) perfekta substitut,
b) perfekta komplement
a)
b)
Y
Y
10
3
q– =10
q– =2
2
q– =1
1
10
a)
Y – skånskt mjöl
x – halländskt mjöl
b)
Y – vermouth
x – gin
X
6
12
X
Figur 9.2 Isokvanter vid produktion
med två rörliga insatsvaror
K
q– =25
q– =40
5
4
3
2
1
L
1
2
3
4
5
Figur 9.1 Produktion med en varierande
insatsvara (arbete)
a) 50
q
q=f(2,L)
40
30
20
10
0
L
0
1
2
3
4
5
6
7
b) 30
25
20
15
AP L
10
5
0
MP L
0
1
2
3
4
5
6
7
Figur 8.4 Medianväljarteoremet
A
B
Minimal
stat
Stor
stat
A
AB
B
Figur 8.3 Ett samarbetsspel mellan personerna Ann och Bo som båda väljer mellan samarbete och egoistiskt beteende
bo
samarbete
konflikt
samarbete
Ann: S
Båda: R
Bo: T
ann
konflikt
Ann: T
Båda: P
Bo: S
Figur 8.2 Fångarnas dilemma med det
numeriska utfallet antal år i fängelse
fånge a
fånge b
hålla tyst
vittna
hålla tyst
vittna
1
0
1
10
10
2
0
2
Figur 8.1 Utfallsmatris när två byar ska
samsas om samma åkermark
boryds val
våld
holmahults val
samarbete
samarbete
våld
Bra för båda
Jättebra för
Boryd, uselt
för Holmahult.
Jättebra för
Holmahult
Dåligt för båda
uselt för Boryd.
figur 7.4 Att beräkna skatteintäkter
och effektivitetsförlust av en styckskatt
på 3 kronor.
p
20
S
16,1
15
13,1
10
D
50
39
200
Q
Figur 7.3 Hur skatteincidens beror på
utbudskurvans och efterfrågekurvans
lutning
a)
p
S
p
kons
p*
D
p
prod
Q
q*
b)
p
p
S
kons
p
p*
prod
D
Q
q*
Figur 7.2 Effekten av en skatt i jämvikt
är oberoende av vem som formellt sett
betalar skatten
p
S1
S
D1
D
pkons
pprod
q1
– marknadsjämvikt utan skatt
Q
Figur 7.1 Effekten av att lägga en styckskatt som producenter (till vänster)
eller konsumenter (till höger) betalar
p
p
S1
t
S
t
S
D
D1
D
Q
Q
Figur 6.3 Att tolka en utbudselasticitet
p
S
11
10
Q
100
112
Figur 6.2 Absloutvärdet av elasticiteten
längs en linjär efterfrågekurva
p
| ε |= ∞
6
Elastisk del
| ε |=1
3
Inelastisk del
| ε |=0
3
6
Q
Figur 6.1 Fullständigt elastisk (a), fullständigt oelastisk (b) och enhetselastisk
(c) efterfrågekurva
a)
b)
p
p
c)
p
D
D
Q
Q
D
Q
Figur 5.6 Konsumentöverskott och
producentöverskott på marknad med (a)
och utan (b) kvantitetsreglering
a)
p
S
p*
D
Q
q*
b)
p
S
p*
D
q*
Q
– konsumentöverskott
– producentöverskott
– samhällsekonomisk förlust
Figur 5.5 Principskiss av den nordiska
elmarknaden
rörlig
kostnad
(kr/Mwh)
S
marknadspris
D
A
B
C
D
Q
Figur 5.4 Hur en kvantitetsreglering
skapar knapphet och höjer priset
p
S
p–
D
q–
–
Q
Figur 5.3 Hur ett minimipris skapar
överskottsutbud
p
S
p–
D
Q
Efterfrågad
kvantitet
vid p–
Utbjuden
kvantitet
vid p–
Figur 5.2 Hur ett pristak skapar
överskottsefterfrågan
p
S
p–
D
Q
Efterfrågad
kvantitet
vid p–
Utbjuden
kvantitet
vid p–
Figur 5.1 Hur marknadsjämvikten påverkas av skift i utbud och efterfrågan
a) Positiv efterfrågechock
p
S
D
D1
Q
b) Negativ efterfrågechock
p
S
D1
D
Q
c) Positiv utbudschock
p
S
S1
D
Q
d) Negativ utbudschock
p
S1
S
D
Q
Figur 4.5 Beräkning av marknadsjämvikt
p
S
20
15
6,67
D
50 100 150 200
Q
Figur 4.4 Att anpassa en efterfrågekurva
till empiriska observationer
pris
per limpa
30
25
20
15
10
5
50 100 150 200
antal sålda
limpor
Figur 4.3 marknad i jämvikt
p
S
p*
D
q*
Q
Figur 4.2 utbudskurvan
p
S
Q
Figur 4.1 Efterfrågekurvan
p
D
Q
Figur 3.3 Linjärt (till vänster) och logaritmiskt (till höger) samband mellan
inkomst och självupplevd lycka
Y
Y
2,5
2,25
2
1,75
0
50000
X
0
50000
Y – självskattad lycka, skala 1–3
x – årsinkomst (usa-dollar i 1996 års
penningvärde)
X
Figur 3.2 Sambandet mellan lycka och
inkomst i USA på 1990-talet
Y
2,5
2,25
2
1,75
0
20000
40000
60000
10000
30000
50000
70000
Y – självskattad lycka, skala 1–3
x – årsinkomst (usa-dollar i 1996 års
penningvärde)
X
figur 3. 1 Tre olika samband mellan
nytta och brödkonsumtion
4
Y
b2
3
2
b
1
b
0,5
1,0
1,5
Y – nytta (U)
x – ANtal brödlimpor per månad (b)
2,0
X
Tabell 18.1 Olika sätt att hantera
asymmetrisk information
marknadsmekanismer
Varumärken
Frivillig certifiering
politiska
åtgärder
Krav på tydlig
prismärkning
Krav på
varudeklaration
Rykte
Obligatorisk
certifiering
Signalering
Minimikrav
på kvalitet
Tabell 16.1 Egenskaper hos tre olika metoder för sänkta utsläpp
Kvantitetsreglering
Miljöskatt
Handlingsbar
utsläppsrätt
Möjliggör övre gräns som
utsläppen inte får
överskrida
Ja
Nej
Ja
Ger alltid incitament för
producenterna att minska
sina utsläpp
Nej, det räcker att
producenten ligger
under gränsen.
Ja, miljöskatten höjer
marginalkostnaden
för alla utsläpp.
Ja, företag som sänker
sina utsläpp vinner på
detta genom att sälja sina
utsläppsrätter.
I regel inte:
Regleraren känner inte
till varje enskild
producents kostnader.
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja, om utsläppsrätterna
auktioneras ut,
annars inte.
Gör att
utsläppsminskningen
fördelas kostnadseffektivt
Ger intäkter till staten
Tabell 14.2 Ökning av konsumentprisindex för olika varugrupper 1997– 2007
enligt SCB
post och telefoni
– 27
fritid
–5
möbler
1,3
kläder och skor
8,5
livsmedel
11
alkohol och tobak
14
boende
19
transport
21
utemat och logi
30
diverse
40
hälsovård
52
kpi totalt
13
Tabell 14.1 Hur länge måste man arbeta
till en genomsnittslön för att ha råd
med en hamburgare eller ett kilo bröd i
olika städer? 26
stad
arbetstid
(min) för
big MAC
arbetstid
(min) för
ett kg bröd
22
chicago
12
köpenhamn
17
12
stockholm
20
25
moskva
21
10
johannesburg
26
12
mumbai
61
17
nairobi
158
39
oslo
21
15
bangkok
45
43
Tabell 13.1 Fyra institutionella nivåer enligt Oliver Williamson
Ungefärlig tid
för förändring
Exempel på forskningsfrågor
1. Långsiktiga informella
institutioner
Hundratals år
Hur uppstår religioner, traditioner
och andra trögrörliga sociala normer?
Vilka konsekvenser har dessa?
2. Formella institutioner
Tiotals år
Vad blir konsekvensen av olika typer
av konstitutioner och rättsliga
arrangemang?
3. Styrning och organisation
(eng. governance)
Några år
Vad avgör företags och andra organisationers
storlek? Varför består marknaden inte bara av
enmansföretag som handlar med varandra?
Oftast marginell
på kort sikt, längre
på lång sikt
Hur vinstmaximerar företag vid
fullständig konkurrens och andra
marknadsformer?
4. Resursallokering
Tabell 11.1 Enkelt exempel på intäkter, kostnader och vinst för ett monopolföretag.
∆R
C
∆C
Q
P
R
0
11
0
1
10
10
10
6
1
4
2
9
18
8
9
3
9
3
8
24
6
14
5
10
4
7
28
4
21
7
7
5
6
30
2
30
9
0
6
5
30
0
41
11
-11
7
4
28
-2
54
13
-26
8
3
24
-4
69
15
-45
5
vinst
-5
Tabell 10.1 Kombinationer av arbete och
kapital som kostar 900 kronor
L
K
wL
rK
total kostnad(C)
0
9
0
900
900
1
6
300
600
900
2
3
600
300
900
3
0
900
0
900
Tabell 9.2 Produktion med två rörliga
insatsvaror
kapital/arbete
1
2
3
4
5
1
5
20
30
35
37
42
2
10
25
35
40
3
15
30
40
45
47
4
20
35
45
50
52
5
25
40
50
55
57
arbetskraftens marginalprodukt
arbetskraftens genomsnittsprodukt
arbete (antal anställda)
2
0
0
2
1
10
10 10,0
kapital (antal ugnar)
output (antal limpor per timme)
Tabell 9.1 Produktionstabell för
brödproduktion
på kort sikt
2
2
25
15 12,5
2
3
35
10
11,7
2
4
40
5
10,0
2
5
42
2
8,4
2
6
42
0
7,0
Tabell 7.1 Beräkning av välfärdsförlust
av skatten i figur 7.4
förändring
utan skatt14
med skatt15
välfärdsdel
konsumentöverskott
125
75
-50
producentöverskott
208
125
-83
0
116
116
333
316
-17
skatteintäkter
total välfärd (summa
av de tre ovanstående)
Tabell 6.1 Beräkning av efterfrågans priselasticitet (absolutvärde)
längs den linjära efterfrågekurvan P = 6 – Q
prissänkning
prissänkning i %
kvantitetsökning i %
elasticitet
6 till 5
(6–5)/6=16,7%
(1–0)/= ∞(oändlig)
Oändlig
5 till 4
(5–4)/5=20%
(2–1)/1=100%
5
4 till 3
(4–3)/4=25%
(3–2)/2=50%
2
3 till 2
(3–2)/3=33,3%
(4–3)/3=33,3%
1
2 till 1
(2–1)/2=50%
(5–4)/4=25%
0,5
1 till 0
(1–0)/1=100%
(6–5)/5=20%
0,2
tabell 4.1
månad
pris
per limpa
antal
sålda limpor
jan
15
150
feb
22
103
mars
27
42
april
12
170
maj
25
97
juni
16
77
Tabell 3.1 Sambandet mellan inkomst
och lycka i USA
decil årsinkomst i dollar lycka
1
2586
1.92
2
5867
2.09
3
8634
2.17
4
11 533
2.22
5
14 763
2.19
6
17 666
2.29
2.24
7
21 128
8
25 745
2.31
9
34 688
2.26
10
61 836
2.36
Tabell 1.1 Antal olika varianter av bröd,
tandkräm och mjölk i tre svenska livsmedelsbutiker
mjukt bröd
hårt bröd
butiksbakat bröd
totalt bröd
taNDKRÄM
MJÖLK
COOP Konsum
92
54
24
170
40
12
LIdl
34
15
0
49
2
8
ica
75
63
22 160 34
9
Information hämtad sommaren 2008 från
Coop Konsum, Sveavägen 70, Stockholm
Lidl, Sveavägen 59, Stockholm
Ica Supermarket Baronen, Odengatan 40,
Stockholm
individ individ individ
summa
1
2
3
fördelning
a
10
10
10
30
fördelning
b
0
0
35
35
fördelning
c
8
12
14
34
dag
inkomst
1
120
2
120
3
120
4
120
5
20
6
120
7
120
8
120
9
20
10
120
p
10
8
6
MC
4
2
DA
DB
2
4
6
8
10
12
Q
M
AR
VIN
C
A
AN
NA
ost
IA
B
företag a
samarbeta
lämna
kartellen
företag b
samarbeta
lämna
kartellen
500 000
700 000
500 000
200 000
200 000
220 000
700 000
220 000
Arbete output
0
0
1
5
2
9
3
12
4
14
5
15
genomsnitts- marginalprodukt
produkt
p
Dtot
10
8
6
MC
4
2
DA
DB
2
4
6
8
10
12
Q
p
MCp
MBs
MBp
yp yopt
Yta
60
50
40
30
20
MCp= 10
MCs= 5
10
0
10
20
30
40
Qopt= 27,5
QMk= 25
– Effektivitetsförlust
MCe= -5
60
50
40
30
MCs= MCe+ MCp
20
MCe
10
MCp
0
10
20
30
40
QMk= 25
50
60
Qopt= 20
(22,5-10)·5
– Effektivitetsförlust: ——————————— = 31,25
2
M
AR
VIN
A
AN
NA
ost
IA
B
C
B
A
bättre
10
10
Y – vara y
x – vara x
Högre nytta
Y – smör
x – bröd
Arbete output
genomsnitts- marginalprodukt
produkt
0
0
0
-
1
5
5
5
2
9
4,5
4
3
12
4
3
4
14
3,5
2
5
15
3
1
p
S1
S0
D
p0 = p1
p1
Q1
Q0
Q
p
D
S1
S0
p1
p0
Q
p
D
q*
S
Q
mängd a
9
8
7
6
5
4
U=9
3
2
1
U=4
1
2
3
4
5
Nyttofunktion: U = A * B
6
7
8
9
mängd B
bransch
lernerindex
Kafferostning
0,04
Gummi
0,05
Textilier
0,07
Bensin
0,10
Vanliga bilar
0,10
Lyxbilar
0,34
Livsmedel
0,50
Tobak
0,65
kaffeefterfrågans
11
priselasticitet i fyra länder
finland
0,32
sverige
0,26
danmark
0,22
spanien
0,15
SEK/kg
200
150
100
50
1921
1951
1981
2011