Handlingsplan vid Hot och våld - Karl

Transcription

Handlingsplan vid Hot och våld - Karl
Reviderad 2013-06-18
Handlingsplan vid Hot och våld
Vid hot och våld, se även krishanteringsplan.
Vid mobbing eller annan kränkande behandling se även i årlig plan mot diskriminering
och kränkande behandling för Karl-Oskarskolan.
Inledning
I samhället i stort och på arbetsplatser förekommer ibland situationer där arbetstagare
och elever utsätts för våld eller hot om våld.
Våld och hot i arbetsmiljön kan exempelvis innebära att någon med ord eller handling vill
vålla obehag eller skada. Våld eller hot om våld kan komma utifrån och rikta sig mot
personal eller elever men kan också uppstå mellan personal och elever då
meningsskiljaktigheter eller konfliktsituationer uppstår. Sådana situationer kan även uppstå
mellan elever eller mellan personal eller i andra konstellationer. För personal kan det även
vara fråga om händelser som riktas mot personal på deras fritid. Inom vår verksamhet ser
vi mycket allvarligt på att medarbetare eller elever utsätts för hot eller våld och är något
vi inte kan acceptera. Varje medarbetare och elev/barn skall kunna känna sig trygg på
våra skolor, förskolor och fritidshem.
Karl-Oskarskolan har därför utarbetat dessa rutiner för;
 hur vi skall undvika ovan beskrivna situationer.
 hur vi skall agera när händelser uppstår.
 hur vi tar hand om de personer som blivit utsatt för våld eller hot om våld.
 hur uppföljningen av händelsen skall ske.
För att förhindra att våld- och hotsituationer uppstår, bör vi tänka på hur vi i våra olika
roller bemöter andra människor som vi kommer i kontakt med. Detta kan röra
elevkontakter, föräldrakontakter eller kontakten mellan elever mm. Vi skall därför aktivt
och systematiskt arbeta med dessa frågor för att ändra attityder och motverka beteende
där våld och hot om våld förekommer. På arbetsplatser där många människor vistas kan
alltid situationer där människor agerar utåtriktat uppstå. Det är i detta sammanhang viktigt
att alla i verksamheten känner till de förhållningssätt som Karl-Oskarskolan har i dessa
frågor och samtidigt står upp för dessa värderingar.
I preventivt syfte skall det för elever som börjar vid en skola framgå vilken uppfattning
skolan har kring dessa frågor. Likaledes skall föräldrar som lämnar barn till förskolan
informeras om de regler som gäller.
Mål
Våld eller hot får inte förekomma i skolan/förskolan, vare sig mellan elever eller vuxna och
elever. Ansvaret läggs på alla som arbetar i skolan/förskolan att verka för att det är en
trivsam arbetsplats.
Det åligger berörd personal/mentor att utreda omgående vad som hänt vid en
konfliktsituation och samtala med var och en som ingått i konflikten. Personal som är
informerad skall anmäla det som inträffat till rektor/förskolechef och meddela
skolsköterska om elev blivit skadad. (Se bifogade blanketter i verksamhetshandboken).
Samråd skall ske mellan elevvårdande personal och rektor/förskolechef, om vad som är
lämpligt att göra. Elevvårdande personal är i detta fallet pedagoger, barnskötare,
Dokument upprättat: 120228
elevassistenter och skolsköterska.
Det förebyggande arbetet med att förhindra våld och hot.

Främja gruppkänsla, sammanhållning och trivsel genom aktiviteter.

Uppmuntra positiva beteenden.

Tydliga gemensamma sociala regler.

Tydliga gemensamma ordningsregler.

Elevmedverkan vid framtagande av regler.

Samarbeta med hemmet, myndigheter och organisationer.



Lektion med samtal om etik och moral.
Temadagar
Föreläsningar, film, teater, rollspel.



Visa omedelbara reaktioner och ageranden. Inte älta.
Att arbeta mot alla negativa beteenden.
Inte bagatellisera eller förneka negativa beteenden.
Denna plan gäller våld och hot mellan följande:
 Elev och elev
 Elev och personal
 Elev/skolpersonal och icke behörig person på skolans område/förälder.
Innebär en arbetsuppgift en påtaglig risk för våld eller hot får den inte utföras som
ensamarbete.
Riskbedömning
Riskbedömning av våld- och hotsituationer kan delas in i två delar. Där den första delen
utgörs av den ordinarie verksamheten där situationer kan uppstå, samt den andra delen
där hotbilden inte är känd men befaras kunna uppstå.
Bedömning av risker i den normala verksamheten skall ingå som en naturlig del vid
samverkansträffar och skyddsronder eller när det bedöms som nödvändigt. Ett instrument
för att göra en riskbedömning kan vara att använda arbetsmiljöverkets kartläggning av
risker för hot och våld inom omsorg och skola.
Man skall där beakta förhållande som kan medföra våld- och hotsituationer. Sådana risker
kan vara handhavande av pengar eller värdeföremål eller uppkomna underliggande
konflikter som kan leda till våldssituationer. Det kan även vara fråga om möjlighet att ha
tillgång till larm eller att arbete inte skall utföras som ensamarbete. Vidare skall tillbud som
uppstått behandlas för att dra lärdom av dessa i ett förebyggande syfte.
Den andra delen av riskbedömningen skall utgöras av händelser som kan uppstå där
hotet kan komma utifrån från personer som direkt inte är verksamma på våra skolor och
förskolor. Sådana händelser kan komma från föräldrar, före detta elever eller andra som
av olika anledningar kan hota eller utöva våld för att nå speciella syften. Dessa situationer
kan t.ex. uppstå vid föräldrasamtal, hämtning och lämnande av barn. Även då personer
som inte ska uppehålla sig inom skolans/förskolans område och skall avvisas ska bedömas.
Detta gäller även när personal genomför eventuella besök i elev/barns hem.
Bedömningen skall även omfatta om arbetet skall utföras som ensamarbete eller om
skalskydd eller larmanordning kan behövas.
Samtliga riskbedömningar skall leda till åtgärdsförslag som av rektor/förskolechef skall
Dokument upprättat: 120228
dokumenteras i en skriftlig handlingsplan. En bedömning av allvarlighetsgraden skall även
göras.
Då händelse uppstått.
Vid händelser där våld eller hot uppstått skall en utredning göras för att hitta orsaken till
varför situationen känts hotfull eller att våld uppstått. Skilj på fakta och värderingar,
bedöm trovärdigheten i det som uttalats. Har våld utdelats görs en snabb bedömning
vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra fortsatt våld eller undanröja risk för att
flera skall drabbas.
I samband med hotsituationer gäller följande:
 Lämna inte den drabbade ensam
 Försök vara lugn och lyssna aktivt. Lägg på minnet vad som sägs.
 Ta den aggressive på allvar.
 Avstå från att själv hota eller komma med verbala motargument.
 Ställ frågan: ”Är du medveten om att du hotar mig nu?” Försök att få svar på
frågan.
 Försök att hålla det på en saklig nivå och undvik personangrepp.
 Hantera konflikten varsamt. Försök att respektera personen.
 Försök ta dig bort från platsen – rummet – hotsfären, använd din fantasi.
 Gör notering om vilka som var inblandade och eventuella vittne.
 Kontakta någon i ledare, om elev är inblandad informera föräldrar.
 Meddela rektor/förskolechef om vad som skett
 Underrätta föräldrar.
 Vid behov larmas polis
 Erbjud stöd till den drabbade.
 Samtal med de som är indragna i konflikten, så snart det går.
 Bedöm risken för om ytterligare hot kan förekomma.
 Dokumentera händelsen.
 Om situationen bedömts som allvarlig skall anmälan göras till Arbetsmiljöverket.
 Om skadegörelse förekommit på materiella ting i samband med händelsen, utreds
och fastställs ersättningsskyldigheten.
 Informera på arbetsplatsen om vad som skett för att undvika ryktesspridning.

När våld förekommer gäller dessutom:
 Bedöm av situationen om du själv kan gå in och agera eller du ska tillkalla hjälp för
att avbryta våldet. Utsätt dig inte själv för onödig risk om du bedömer att du inte
behärskar situationen.
 Försök få kontakt med annan personal/person.
 Vid akut händelse ring 112.
 Försök behålla fattningen, tappa inte självkontrollen/försök andas lugnt och djupt.
 Försök ta dig loss om du blir fasthållen.
 Se till att den drabbade vid behov kommer under medicinsk behandling.
 Dokumentera händelsen.
Omhändertagande.
Personer som utsatts för våld- eller hot om våld känner detta som en djup kränkning. Vid
våldssituationer kan även fysiska skador uppkomma. Det är därför viktigt att dessa
personer får det stöd och den hjälp de kan behöva efter den uppkomna situationen. Det
kan röra sig om skydd eller andra extra ordinära åtgärder för att den drabbade skall
känna sig trygg efter den uppkomna situationen. För person som behöver uppsöka
läkarvård skall resurser avsättas så att någon kan följa med till vårdcentral eller sjukhus.
Dokument upprättat: 120228
Personal eller elev som inte kommer till arbetsplatsen efter händelse skall rektor eller bitr.
rektor kontakta genom telefonsamtal eller hembesök.
Ledarens/Krisledningsgruppens ansvar
 Ha samtal med den som blivit utsatt för våld eller hot
 Kontakta anhöriga.
 Om elev är inblandad informera föräldrar.
 Se till att den drabbade får vård. Ordna sällskap dit och hem.
 Samtal med personalen innan de går hem.
 Diskutera ev. polisanmälan
 Dokumentation upprättas
 Informera skyddsombud, ev. arbetsmiljöverket.
 Lämna tillbudsblankett och anmälan till rektor/förskolechef.
 Återkoppling, eventuellt debriefing
 Stöd en snabb återgång till arbetet. / Ge möjlighet till viss avlastning i
arbetssituationen under någon tid.
Uppföljning
Händelser där det förkommit våld eller hot om våld skall dokumenteras. Samtal skall ske
med person som utsatts för våld eller hot senast inom två dagar efter händelsen. Samtal
skall även föras med den person som utfört handlingen om personen är knuten till
arbetsplatsen. För elev/barn skall även förälder eller vårdnadshavare kallas till sådant
samtal. Samtal kan även behövas med vittne som har upplysningar att lämna om den
aktuella händelsen. Sådana samtal skall dokumenteras. Detta gäller inte samtal av
terapeutisk art. Oavsett om polisutredning görs eller inte skall en sådan intern utredning
göras. Önskar den drabbade stöd vid polisanmälan eller en ev. rättsprocess skall detta
kunna lämnas av rektor, facklig representant eller annan person på arbetsplatsen som
den drabbade känner förtroende för. I vissa fall skall anmälan göras till den sociala
myndigheten.
Uppföljningssamtal skall ske med den drabbade inom två veckor efter händelsen och
därefter om ytterligare behov föreligger.
Arbetsrättsliga eller elevdisciplinära åtgärder kommer att vidtas mot den som är anställd
eller elev som utsatt någon anställd eller elev för våld eller hot. I de fall anställd utsatts för
våld, eller att hoten varit så allvarliga att den drabbade vill göra anmälan om
arbetsskada skall detta göras.
Ansvar
Det är rektor/förskolechef eller den som de delegerat arbetsuppgiften till, som skall
genomföra de uppgifter som framgår av denna rutin och handhar ärende där hot och
hot om våld förekommit. Detsamma gäller att se till att den/de drabbade får stöd och
hjälp. Det är varje anställd/elevs skyldighet att rapportera om det förekommer eller
förekommit våld eller hot om våld. Vid arbetsrättsliga och elevdisciplinära åtgärder skall
detta ske i samråd med Karl-Oskarskolans ledning.
Allmänna råd, dokumenthänvisning
Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 Kartläggning av risker för våld och hot inom omsorg
och skola.
Dokument upprättat: 120228
Förtydligande arbetsgång för olika former av våld och hot.
Utomstående hot
Karl-Oskarskolan har som riktlinje att inga obehöriga får vistas på skolans område under
skoltid. Obehöriga är alla som inte är elever eller personal. Anhöriga får utan tillstånd vistas
på skolan om de har giltigt skäl, exempelvis vid föräldramöte, utvecklingssamtal osv. Vid
huvudentrén finns ett skåp där all personal som vistas på skolan efter skoltid ska registrera
sig. Detta är viktigt för skolans säkerhet och för att kunna följa upp i efterhand om något
inträffat på skolan utanför skoltid.
Obehöriga på skolan
 Ingen obehörig får vistas på skolan utan tillstånd. Tillstånd erhålls på expeditionen.
 Då det kan vara svårt att veta vem som är obehörig, bör lärarkandidater och
praktikanter bära namnskylt. Rektor eller av rektor utsedd personal ansvarar.
 Låsning av dörrar. Vaktmästaren/eller utsedd person ansvarar för att alla dörrar blir
låsta senast 20 min efter skoldagens slut. Den som ställer upp en dörr under kvällstid
ansvarar för att den blir låst.
 All personal bör tillbringa viss tid varje dag på skolgården. Ju fler vuxna desto
lugnare stämning. Personal ska under raster och håltimmar vistas i miljöer där
eleverna befinner sig. Detta sker enligt schema. Vid sjukdom eller annan frånvaro
bör uppföljningssystem finnas. Arbetslaget går in och täcker upp.
Åtgärder om en hotfull situation med en utomstående person inträffar
 Vid första mötet, presentera dig själv och fråga efter namn (behörighet).
 Obehöriga besökare avvisas vänligt men bestämt. Alla hjälps åt!
 Låt dig inte provoceras. Hämta hjälp!
 Informera rektor/elevhälsan.
 Olaga intrång polisanmäls av rektor eller av rektor utsedd personal.
Akut våldshändelse
Vid en akut våldshändelse måste man agera utifrån hur situationen ser ut. Våldet får inte
ignoreras. Det är inte alltid självklart att man som vuxen ska ingripa fysiskt. Detta är
situationsbundet. Mentor eller efter överenskommelse annan inblandad personal tar
kontakt med föräldrar till de inblandade för att informera om vad som hänt och vid behov
kalla till möte på skolan. Mentor gör en bedömning om klassen ska informeras (för att
undvika missförstånd och skvaller).
Våld elev/elev
Handlingsplan vid våld elev mot elev:
1. Försök få stopp på våldet genom att verbalt säga ifrån.
2. Om det inte går att samtala med eleverna i den akuta situationen får den vuxne,
för att stoppa våldet, handgripligen sära på elever eller hålla fast elev enligt den så
kallade nödvärnsrätten. Känner den vuxne att hon/han inte klarar av situationen
ska hon/han skaffa hjälp av annan vuxen. Eventuellt kan hon/han be andra elever
att springa och hämta hjälp. Vid behov tillkallas polis.
3. Lämna aldrig en person som utsatts för våld eller hot ensam. En person i
chocktillstånd är ofta avskärmad eller förvirrad och obeslutsam.
4. Den första bedömningen kring det som hänt görs av personal på plats – det vill
säga att inleda första hjälp, tillkalla ambulans osv.
Dokument upprättat: 120228
5. Vid personskador kontakta skolsköterska som gör bedömning om att skicka vidare
till vårdcentral för omvårdnad, samt dokumentation av skadorna. Skolsköterska
eller mentor kontaktar föräldrar för information.
6. Därefter kontaktar skolsköterskan mentor om vad som hänt eller ber dem komma till
skolsköterska.
7. Mentor kontaktar vårdnadshavare för information.
8. Samtal med berörda elever. Mentor ansvarar. Eventuellt kan man ta hjälp av
skolsköterska och/eller rektor.
9. Ev. samtal lärare, rektor och personal från elevhälsan.
10. Vid behov kallar elevhälsan/mentor till möte på skolan med vårdnadshavare.
11. Händelserapport/incedentrapport ska skrivas av mentor och lämnas till rektor
Vid våld som leder till polisanmälan alt. anmälan till socialförvaltningen:
1. Skyddsombud och skyddskommittén informeras.
2. All personal informeras av skolledningen.
3. Polisanmälan görs av skolledningen.
4. Skolledning eller av denne utsedd person, pratar med eleverna i klassen.
5. Anmälan görs i vissa fall till Arbetsmiljöverket.
Akut hot/våld vuxen mot elev
Handlingsplan vid akut hot/våld vuxen mot elev:
1. Bryt våldet, enligt den så kallade nödvärnsrätten, om det bedöms att detta kan
göras utan risk för egen hälsa.
2. Om det bedöms att våldet inte kan brytas tillkalla hjälp.
3. När hjälp är tillkallad och våld/hot är avbrutet görs, av personal på plats, en
skadebedömning och skolsköterska/vårdcentral kontaktas för eventuell
vård/dokumentation.
4. Lämna aldrig en person som utsatts för våld eller hot ensam. En person i
chocktillstånd är ofta avskärmad eller förvirrad och obeslutsam.
5. Mentor ansvarar för att vårdnadshavare kontaktas och vid behov tillkallas.
Vårdnadshavare informeras om beslutade åtgärder. Vid behov informeras personal
från elevhälsan och/eller krisgrupp.
6. Rektor bedömer om polisanmälan skall göras.
7. Om en elev skadas och behöver läkarvård ska vårdnadshavare/vuxen alltid följa
med. Mentor ansvarar.
8. Om en anställd skadas och behöver uppsöka sjukvård eller åka hem skall den
anställde erbjudas sällskap. Rektor ansvarar.
9. Snarast efter det inträffade skall skolledningen utse någon som samtalar med utsatt
vuxen/elev. (Rektor uppmanar personal att ta kontakt med skolpsykolog/HVC)
10. Rektor ansvarar för att en arbetsskadeanmälan görs vid behov.
11. Rektor bedömer om polisanmäls ska göras, och ansvarar för detta.
12. Rektor ansvarar för anmälan till Arbetsmiljöverket om händelsen är så allvarlig att
detta bedöms nödvändigt.
13. Rektor ansvarar för att det sker en uppföljning inom rimlig tid.
Utredningen skall alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Rektor skall
enligt läroplanen se till att hemmet informeras om det uppstår problem och svårigheter för
en elev.
Dokument upprättat: 120228
Akut våld/hot elev mot vuxen under skoltid
Handlingsplan vid akut våld/hot elev mot vuxen:
1. Sker det under lektion. Bryt undervisningen! Tillkalla ev. hjälp.
2. Läraren vänder sig i första hand till rektor för stöd. Om rektor inte är anträffbar är
det mentor som är ansvarig, alternativt någon från arbetslaget, är inte heller
någon här anträffbar vänder man sig till elevhälsan. Det är viktigt att alla ställer
upp solidariskt och hjälps åt att lösa situationen.
3. Vid behov tillkallas polis, ambulans osv. Personal på plats gör bedömning.
4. Samtal lärare, rektor, elev.
5. Ev. samtal lärare, rektor och personal från elevhälsa.
6. Elevens mentors informeras.
7. Mentor tar kontakt med hemmet. Elevhälsa/mentor kallar eventuellt till möte på
skolan.
8. Skyddsombud och fackliga företrädare informeras.
9. Berörd personal informeras av rektor.
10. En eventuell polisanmälan görs av den utsatta med stöd av rektor.
11. Rektor eller av denne utsedd person pratar med eleverna i klassen.
12. Händelserapport ska skrivas och lämnas till rektor.
13. En eventuell anmälan görs till arbetsmiljöverket/skyddskommittén.
Vid behov av läkarvård:
1. Medföljer en kollega.
2. Medföljande kollega kontaktar anhöriga.
3. Begär ett rättsintyg från läkare vid skador eller andra förhållanden som kan vara av
betydelse vid utredning av brott (kollegan som följer med ska se till att rättsintyg
begärs).
I alla situationer;
1. Stötta kollegan.
2. Prata igenom vad som hänt.
3. Skolledningen erbjuder professionella samtal.
4. Vid sjukskrivning ska skolan ha ständig kontakt med kollegan.
Sexuella övergrepp mot elev
Handlingsplan vid sexuella övergrepp mot elev:
Vid misstanke på att brott och/eller övergrepp kan ha förekommit kontakta omedelbart
någon ur elevhälsoteamet.
1. Anmälan görs till socialförvaltningen. Rektor är ansvarig för att detta blir gjort.
Socialförvaltningen tar ställning till om en polisanmälan ska göras. (Efter att
socialförvaltningen gjort en polisanmälan beslutar åklagaren om en
förundersökning ska inledas. Socialtjänsten tar ställning till ett samrådsmöte med
åklagare, polis, skola och BUP för planering av den vidare handläggningen).
2. Rektor ansvarar för att personal får den information och krishantering som behövs.
Anlita vid behov företagshälsovården, skolpsykolog eller annan handledare.
Dokument upprättat: 120228
Oacceptabelt beteende hos elev under skoltid.
Handlingsplan i olika steg vid oacceptabelt beteende hos elev:
1. Lärare tillrättavisar elevens ordningsstörande uppträde.
2. Berörda lärare meddelar mentor, rektor och elevhälsa.
3. Mentor ringer hem.
4. Berörda lärare placerar eleven i annan lokal resterande del av skoldagen
tillsammans med vuxen. Mentor ser till, så snart det är möjligt, att eleven får
arbetsmaterial.
5. Rektor kallar till elevkonferens.
6. Mentor ansvarar för att ett socialt åtgärdsprogram upprättas tillsammans med
vårdnadshavare.
7. Händelserapport skrivs av berörd lärare och lämnas till elevhälsan.
8. Beroende på händelsens art, beslutar elevhälsan om anmälan skall göras till
skyddskommittén/polis/socialtjänst.
9. Elevhälsan/rektor beslutar om vidare åtgärder.
Anvisningar till dokumentation av åtgärder för trygghet och studiero
Enligt Skollagens 5 kap, 24 §, ska åtgärder för trygghet och studiero dokumenteras, och i
princip finns det en åtgärdstrappa, som förutsätter att man har provat en ”mildare”
åtgärd innan en mer ingripande används. Undantag från detta finns:
 Omhändertagande av föremål kan ske utan andra föregående åtgärder,
omföremålet ”är störande för utbildningen eller utgör en fara för säkerheten”.
 Avstängning kan användas utan att tillfällig omplacering inom skolan eller till annan
skola har använts, om de åtgärder rektor efter utredning har beslutat inte haft
avsedd verkan, och det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och
studiero
 Rektor kan göra en utredning utan att utvisning ur undervisningslokalen eller
kvarsittning har använts.
I huvudsak gäller dock åtgärder från de mildaste till de mer ingripande.
Det är viktigt att konstatera att alla tillsägelser och samtal med hemmen inte måste
dokumenteras på detta sätt, men om handlar om en elev där man bedömer att det kan
bli aktuellt att ”trappa upp” åtgärderna, så ska även dessa åtgärder finnas
dokumenterade.
Dokumentet hanteras av elevens mentor/klassföreståndare eller motsvarande funktion,
fram till anmälan till rektor om upprepade ordningsstörningar eller allvarligare förseelse.
Denne har det sparat som dokument, och kan fylla på med anteckningar efterhand, t ex
kan raderna med ”Datum/Ansvarig” kopieras. Det innebär att annan personal som vidtar
åtgärder för eleven ska meddela mentor/klassföreståndare eller motsvarande, som för in
den enkla anteckningen i dokumentet.
När anmälan har gjorts till rektor om elevens beteende, övertar rektor dokumentet och
ansvaret för dokumentationen. Till dokumentet läggs sedan de separata dokumenten till
rektors utredning,
- ev beslut om skriftlig varning,
- ev beslut om tillfällig omplacering,
- ev beslut om tillfällig placering till annan skolenhet,
- ev beslut om avstängning av eleven. Observera att detta kan överklagas enligt
bestämmelserna i Skollagens 28 kap, 9 §.
Dokument upprättat: 120228