Kvalitetsredovisning-Västertorpsskolan (339 kB, pdf)

Transcription

Kvalitetsredovisning-Västertorpsskolan (339 kB, pdf)
UTBILDNINGSNÄMNDEN
VÄSTERTORPSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR XDNRX
SID 1 (14)
2014-09-12
Handläggare: Barbro Engeflod
Telefon: XTelefonX
Kvalitetsredovisning
Inledning
Vår vision;
Västertorpsskolan - den bästa skolan. Där barn och vuxna är delaktiga och
betydelsefulla. Där all verksamhet är meningsfylld och lustfylld.
Västertorpsskolan är en årskurs F-6 skola, med ca 440 elever. Skolan har fina
fräscha lokaler och fin skolgård. Den ligger i närheten av lekparker och
grönområden som inbjuder till mycket rörelse och utelek.Vi arbetar i arbetslag.
Personalen är organiserad så att eleven möter samma pedagoger under alla delar
av skoldagen. Vi arbetar medvetet med att skapa en lugn och trygg miljö för
lärandet, både i skolan och på fritidshemmet.
Vi har en värdegrund som genomsyrar hela skolan. Våra värdegrundsord är
Samarbete Trygghet Arbetsglädje Respekt Empati (STARE). Grunden för all
inlärning är ett gott socialt klimat.
Vi bedriver ett medvetet och ett målinriktat arbete med att höja alla elevers
måluppfyllelse.
Kvalitetsredovisningen upprättas med hjälp av analys av Stockholm stads
brukarundersökning (föräldrar och elever), resultaten på nationella proven,
diagnoser och tester som skolan genomför, trygghetsgruppens utvärdering av sitt
arbete, trygghetsgruppens elevenkät, personalens utvärdering.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Under läsåret 2013/2014 kommer vi att arbeta med
Aktualisera vår värdegrundsarbete via STARE, samarbete- trygghetarbetsglädje respekt- empati
Öka elevernas trygghet och arbetsro med bland annat - ART utbildning för
personalen. Tydlig och för alla kända rutiner och struktur vid till exempel
rastverksamhet, i matsalen, under utflykter mm. Fler gemensamma
sammankomster för att öka vi-känslan på skolan.
SID 2 (14)
Arbetet med skolans värdegrund i enlighet med läsårets Plan för att främja
likabehandling och motverka kränkningar och diskriminering.
Öka våra elevers måluppfyllelse i alla ämnen. Forsätta använda och utvärdera
diagnosmaterialet i matematik. Utveckla "elevbedömning" ett redskap för att öka
elevernas måluppfyllelse och göra eleverna medvetna om deras eget lärande.
Utveckla formerna för ett reellt samarbete mellan lärare inom skolan "Lärare
lär lärare", för att utveckla undervisningen, utveckla elevbedömning. Vi använder
oss av intern och även extern fortbildning.
Utveckling av fritidshemmets verksamhet Utveckla fritidshemmets pedagogiska
verksamhet i enlighet med Stockholm stads riktlinjer för fritidshemmet.
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
NÄMNDMÅL:
2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i
skolan
88 %
85 %
2014
Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna
63 %
80 %
2014
Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna.
22 %
50 %
2014
Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
20 %
60 %
2014
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna
31 %
75 %
2014
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
82 %
80 %
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att skapa en trygg miljö som främjar inlärning och socialt
växande
SID 3 (14)
Förväntat resultat
- en trygg skola där elever, personal och föräldrar trivs tillsammans
- en väl förankrad värdegrund som genomsyrar alla verksamheter i skolan
Arbetssätt
Vi ska arbeta med:
-- att förebygga, förhindra och åtgärda alla former av kränkande behandling och
trakasserier genom att ta fram och arbeta efter tydliga rutiner för detta. Vi har en
trygghetsgrupp som arbetar aktivt mot kränkningar samt en skolledningen som
skapar tillfällen för diskussioner med all personal, föräldrar och elever
-att utveckla skolan i enlighet med de utvecklingsområden som nämns i skolan
plan för likabehandling och mot kränkningar och diskriminering.
- att utveckla formerna för samverkan mellan skola och fritids genom att se över
organisationen och skapa gemensamma mötesplatser för de olika
personalgrupperna
- att inspirera och lära av varandra genom metoden "lärare utvecklar lärare".
Arbetet leds av skolans inspiratör, förstelärare och rektor.
- att utveckla rastverksamheten som är en viktig del arbetet med att skapa en trygg
miljö som främjar inlärning och socialt växande
- att utveckla fritidshemmet i enlighet med Stockholms stads riktlinjer.
Uppföljning
Vi kommer att använda följande verktyg för att utvärdera/analysera vårt arbete
med att skapa en trygg miljö:
- trygghetsgruppens utvärdering
- interna enkäter och Stockholms stads brukar-undersökningar
- handlingsplaner
- utvecklingssamtal med tillhörande IUP.
- arbetslagsmöten
- konferenser
- medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar
Utveckling
Vi behöver utveckla:
- tydliga rutiner för hur vi ska förebygga, förhindra och åtgärda alla typer av
kränkande behandling och trakasserier
- tydliga rutiner för hur kränkningar ska rapporteras, utvärderas och förebyggas
- en gemensam elevsyn för all personal som är verksam inom skolan
- samverkan om lokaler för att skapa en trygg och trivsam miljö för våra elever
under skol- och fritidstid
- vi ska arbeta med utvecklingsområden som finns i planen mot kränkande
behandling
SID 4 (14)
Resultat
Ogiltiga frånvaron 1 % På skolan har det varit två elever med hög ogiltig frånvaro.
Ett arbete med interna och externa insatser påbörjades under läsåret.
Trygghet och studiero. Skolan har vidtagit åtgärder gällande åk 2 som hade
mycket låga resultat. Skolledningen och ansvariga pedagoger har träffats och
diskuterat resultaten i förskoleklass och i årskurs fem. Vår uppfattning och
pedagogernas uppfattning är att eleverna upplever trygghet och studero i större
omfattning än resultaten visar.
Trygghetsgruppens arbete Antalet deltagare i trygghetsgruppen har utökats. Från
och med läsåret 13/14 ingår en representant från varje årskurs ( förskoleklassårskurs sex). Vi har sett det som nödvändigt på grund av att skolans elevantal har
ökat. Det är i första hand pedagoger i respektive årskurs som tar hand om
kränkningsärenden.
Samverkan skola fritidshem Skolan har gjort en omorganisation, varje årskurs är
på samma plan/ i samma byggnad och använder samma lokaler under hela dagen.
Vi har sett att samverkan i personalgruppen (fritidspedagoger och lärare) har ökat
och ytterligare tid för samverkan har efterfrågats. Under vårterminen påbörjades
planeringen så vi inför läsåret 14/15 kan genomföra samplanering( lärare och
fritidspedagoger). Lärare och fritidspedagog har i olika utsträckning haft
samplanering gällande "sin" klass. Fritidspedagog har detagit i på ett
utvecklingssamtal under läsåret. Fritidspedagogerna använder sig av en
gemensam blankett. Blanketten följer elverna från årskurs ett till årskurs
tre. Årskurs ett har fler halvklasstimmar i skolan det har vi kunnat möjliggöra i
samverkan med fritidspedagogen som tillhör klassen. Då har eleverna sk.
skolfritids.
Lärare lär lärare Vi har påbörjat arbetet med besök i varandras klassrum och delta
på varandras lektioner. Vi utvecklar varandras lektioner inom framförallt
matematik i enlighet med handlingsplaner som har upprättats utifrån analys av
våra resultat. Vi kan se att fler och fler lärare samplanerar och analyserar sin
undervisning.
Utveckla rastverksamheten för att utveckla en trygg miljö Under vårterminen
påbörjade fritidspersonalen planeringen av höstens rastverksamhet det vi på skolan
kallar Rastskoj. Då tar fritidspedagogerna hand om rastverksamheten och ordnar
organiserade rastaktiviteter.
Fritidshemmets arbete med Stockholm stads riktlinjer Fritidshemmets
utvecklingsledare har kontinuerligt under läsåret aktivt arbetat med
fritidspedagogerna på skolan gällande stadens riktlinjer. Arbetet har följt skolans
handlingsplan.
SID 5 (14)
Bedömning och analys
Brukarundersökningen ogiltig frånvaro 1% Ett arbete med interna och externa
insatser påbörjades tidigt under läsåret (2013/2014). Vid höstterminens start 2014
har de aktuella eleverna inte någon ogiltig frånvaro.
Trygghet och studiero Trygghet och studiero är ett prioriterat utvecklingsområde
läsåret 14/15. Alla årskurser (skola och fritidsverksamhet) har tillsammans gjort
handlingsplaner utifrån behov. För eleverna i årskurs 2 kan vi se att de insatser
som sattes in i början av vårterminen gav omgående en bättre studiemiljö. Samma
goda resultat såg vi även på fritidshemmet. Kommande läsår 14/15 ska en av
skolans två förste lärare ha som sin uppgift att speciellt arbeta med trygghet och
studiero. Det sker i samband med arbetet med LUL (Lärare lär lärare).
Föreläsningar som pedagogerna deltog på har gett pedagogerna verktyg för att
förbättra tryggheten och studieron. Utbildningen i ART har också fått positiv
respons. Skolan lilla csi-grupp har aktivit arbetat med ART i elevgruppen.
Trygghetsgruppens arbete. Vår skola har vuxit vi får fler elever därför har vi
utökat antalet deltagare i gruppen och förändrat arbetet. Nu ingår en personal från
varje årskurs i Trygghetsgruppen. I gruppen ingår också skolsköterska och
specialpedagog. Om ett kränkningsärende kommer upp är det i första hand
representanten från årskursen som ska hantera ärendet och det sker i samråd med
kollegor. Trygghetsgruppen har kontinuerliga träffar. Alla använder sig av samma
dokumentationsmallar.
Trygghetsgruppen har analyserat antalet kränkningar och vi kan vi se
att merparten av ärenden har kunnat avslutas efter ett samtal. Vid slutet av
vårterminen var alla ärenden avslutade.
Samverkan skola - fritidshem Alla elever vistas i samma lokaler/på samma
våningsplan/hus under hela dagen. Vi kan se att det har bidragit till ett närmare
samarbete mellan professionerna. Under läsåret framkom önskemål om att de två
professionerna (lärare och fritidspedagoger) behöver tid för att träffas. Under
kommande läsår har vi möjliggjort så alla vuxna som arbetar med eleverna
kontinuerligt träffas under läsåret. Tid för samplanering mellan klasslärare och
fritidspedagog har sett olika ut under läsåret. Skolan har haft ett flertal aktiviteter,
för att stärka Vi-känslan. Vi har haft åldersblandade elevgrupper (friluftsdagar,
samarbetsdagar, julmarknad, temadagar). Under kommande läsår kommer vi att
göra fasta elevergrupper med samma pedagoger. Förskoleklassen har ett nära
samarbete med varandra och de olika professionerna.
Lärare lär lärare Besök har genomförts i varandras klassrum. Skolan kommer att
fortsätta arbetet och vi kommer att utgå från de handlingsplaner som gjordes
i ämnena matematik och svenska. Lärare i årskursen kommer att planera,
genomföra,askultera, analysera och utveckla undervisningen i årskursen.
Fritidshemmets arbete med Stockholm stads riktlinjer Skolans utvecklingsledare
har kontinuerligt under läsåret deltagit på nätverksträffar. Vi tycker att
fritidshemmet har utvecklats i enlighet med de riktlinjer som anges. Organiserad
SID 6 (14)
lek har genomförts och elevernas egna önskemål har tillgodosetts. Skapande
verksamhet Fritidshemmet har utvecklat sina verkstäder. När klasserna har haft
halvklasser under skoltid har fritidspedagogen bland annat arbetat med
förebyggande arbete omkring skolans värdegrund STARE
(samarbete,trygghet,respekt, empati). Fritidshemmet har också deltagit i ett
filmprojekt där kamratskap var temat i filmerna. Rekreation -fritidshemmet har
skapat lugna platser där eleverna kan dra sig undan för lugna aktiviteter som tex.
läsa och samtala. Vi har också haft SPA, yoga och massage som aktiviteter. IT fritidshemmet har deltagit i ett filmprojekt där skolans Ipads har använts.
Entrepreneriöllt lärande se IT. Delaktighet och inflytande har eleverna på sitt
fritidsråd (en gång/månad) då deltar elevrepresentanter från bägge
fritidsavdelningarna.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för
sin utbildning
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i
matematik i åk 3
90 %
85 %
2014
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i åk 3
94 %
85 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet
i matematik i åk 6
72 %
85 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet
i svenska/svenska som andraspråk i åk 6
91 %
80 %
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att öka elevernas måluppfyllelse
Förväntat resultat
- ökad måluppfyllelse i alla ämnen i alla årskurser
- hög kvalité i alla delar av vår verksamhet , skola, fritidshem, fritidsklubb
och resursskolan
- samarbetet kring pedagogiska planeringar
SID 7 (14)
Arbetssätt
Vi arbetar med:
- att följa den handlingsplan som är baserad på analys av tidigare års resultat
- samarbeta med pedagogiska planeringar kring olika arbetsområden
- genom att avsätta egen och gemensam tid för pedagogerna utvecklar vi arbetet
och kompetensen kring bedömning och betygssättande
- att använda och utveckla åtgärdsprogram och IUP som pedagogiska verktyg för
att öka den enskilda elevens måluppfyllelse
Resursanvändning
Uppföljning
Vi kommer arbeta systematiskt med uppföljning utifrån följande verktyg:
- Olika kunskapstester (Nationella prov, DLS, H4 test, fonologiska tester,
diagnostiska prov, )
- pedagogiska årshjulet
- utvecklingssamtal med tillhörande IUP
- kontinuerliga elevsamtal
- nationella kursplanerna
Vi kommer att följa varje enskild elevs resultat under året, klassresultat och hela
skolans resultat. Vi utvärderar, analyserar och sätter in åtgärder.
Utveckling
Vi ska utveckla:
- samverkan mellan klasslärare och klassansvarig fritidspedagog för att nå högre
måluppfyllelse
- en effektiv användning av våra analysverktyg. Vad ger de oss för information, är
resursanvändandet optimalt för att öka måluppfyllelsen?
- vår undervisning så den anpassas efter elevernas förutsättningar, erfarenheter och
tänkande.
- utveckla skolans analys/diagnosmaterial när det gäller ämnet mattematik
- utveckla elevernas förståelse för sitt eget lärande och bedömning av sitt lärande
- utveckla skolans it användning
-utveckla det kollegiala lärandet (Lärare lär lärare).
Resultat
Antal elever som godkändes i nationella prov:
årskurs 3: sv 94% (85%) ma 90% (85%) ( ) = årsmålet
årskurs 6: sv 91% (80 ) ma 72% (85%) eng 91%
Vi har ett Studietek där speciallärare arbetar. Utifrån testresultaten ser vi vilka
elever som behöver specialundervisning i matematik, svenska och matematik.
Specialundervisning ska sättas in så tidigt som möjligt.
SID 8 (14)
Klasslärare och speciallärare gör olika tester på alla elever för att följa deras läsoch skrivutvecklig. Vi har nu tidigarelagt DLS-testerna för att tidigare på läsåret
kunna göra en analys och sätta in åtgärder.Vi gör nu denna analys redan på
höstlovet. Följande tester har gjorts: DLS - läsförståelse, läshastighet, stavning,
SID 9 (14)
ordkunskap, lika ljud, H4-provet( avkodning), fonologiska tester, i årsk 1 testas
alla elever enskilt i bokstavskännedom i läsning och matematik av specialläraren.
Lärarna är indelade i olika ansvarsgrupper där en grupp ansvarar för att utveckla
matematikundervisningen. Kontinuerligt under läsåret använder vi materialet
Diamant i matematik (alla årskurser) för att se hur de ligger till och även där
kunna följa varje elevs kunskapsutveckling. Utifrån resultaten på
Stockholmsprovet i matematik och resutaten på Nationella proven i matematik har
vi haft pedagogiska diskussioner för att se hur vi ska kunna utveckla
undervisningen i matematik. Frågeställningar har varit - Inom vilka områden ser vi
att elever har svårigheter och hur gör vi för att hjälpa dem vidare? Alla lärare
tillsammans tittar på elvernas resultat, på individnivå, klassnivå och skolnivå.
Resultaten analyseras och därefter upprättas handlingsplaner.
Vi har arbetat målmedvetet med läsning. Västertorpsskolans läskoncept innebär att
läsning ät schemalagd varje dag ca 20 min då eleverna sitter två och två och läser
högt för varandra. Vi har haft temadagar Fritidsverksamheten har också haft
läsning i sitt program.
I förskoleklasserna arbetar vi med Bornholmsmodellen. Det innebär att på ett
lekfullt sätt träna den fonologiska medvetenheten genom lek , rim och ramsor.
Detta tränas varje dag. I september görs Bornholmstestet för att se på vilken nivå
de befinner sig. Vi eftersträvar stanine 9 för alla elever. I februari görs testet om
för att kontrollera deras fonologiska utveckling. Utifrån dessa resultat sätter vi in
åtgärder. Vi ser att detta ger en fantastisk utveckling och mycket goda resultat för
våra elever. Detta medvetna fonologiska arbete ( Bornholmsmodellen) ger våra
elever en god start i årskurs 1. Målet är att alla elever ska vara läsförberedda när
de börjar årskurs 1. I årsk 1 har vi detta läsår utökat halvklasstimmarna med hjälp
av fritidspersonalens samarbete med klassläraren.
Vi skriver åtgärdsprogram för de elever som vi befarar att inte uppnår målen. Vi
har reviderat våra rutiner för Elevhälsans arbete. Se nedan.
SID 10 (14)
Bedömning och analys
Västertorpsskolan
För de årsmål som vi satte för nationella provresultat i år 6 blev utfallet bättre än
vi förväntat oss i svenska och sämre i matematik. Våra resultat har dock sjunkit
SID 11 (14)
från förra läsåret. Detta har sin förklaring; många elever med särskilda behov,
EIBAS-elever, byte av lärare och oro i klasserna.
På NP i åk 3 blev utfallet högre än det förvänatde resultatet både i matematik och
svenska.
Diskrepansen mellan det förväntade och faktiska resultatet i samtliga ämnen beror
på ett målmedvetet arbete för att höja resultaten såsom olika stödinsatser i svenska
såsom läsning varje dag i klasserna både hög- och tystläsning , läsprojektet "Hela
Skolan Läser", kontinuerlig specialundervisning i ma och sv, temadagar i läs och
skriv, fonologisk träning m.m. Vi har följt varje enskild elevs resultat under
året/åren samt tittat på klass- resultat och hela skolans resultat. Vi har utvärderat,
analyserat och satt in åtgärder. Det här gör vi två gånger per år då alla lärare deltar.
Alla lärare gör en handlingsplan utifrån sina resultat.
För att utveckla lärarnas bedömning och betygssättning har lärarna tillsammans
utvärderat olika provresultat.
Vi har också uppdaterat skolans arbetsgång när det gäller elever i behov av
stöd/elever i behov av särskilt stöd (se ovan).
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse
för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna
för att nå målen i de olika ämnena
61 %
75 %
2014
Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn
vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
80 %
Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande
mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
28 %
55 %
2014
Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn
vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
41 %
70 %
2014
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att eleverna ska ha ett reellt inflytande och ansvar över sitt
eget lärande
Förväntat resultat
Eleverna ska själva lära sig att bedöma sitt eget arbete. Därigenom blir de
medvetna om vad de behöver utveckla.
SID 12 (14)
Arbetssätt
Vi kommer att låta eleverna reflektera och utvärdera sitt eget och klasskamraters
arbete. Skolan förstelärare bedriver kompetensutveckling med alla lärare.
Uppföljning
Under läsåret kommer lärarna tillsammans att samtala och utvärdera arbetet med
elevbedömning i sina klasser.
Resultat
Lärarna har fortbildat sig med hjälp av film och litteratur av William Dylan.
I flertalet av klasserna genomför man kamratbedömningar.
På fritidshemmet har vi infört fritidsråd. Där kan eleverna komma med olika
förslag för att förbättra verksamheten. Eleverna är årskursvis i samma lokaler
under skoltid och under fritidstid.
Bedömning och analys
Under läsåret var det mycket oroligt i årskurs 2. Det gällde även på fritidshemmet.
Vi gjorde om kIasserna och nya lärare tillsattes. Det tror vi också kommer att bidra
till ett bättre resultat gällande elevernas delaktighet på fritidshemmet. I och med
att vi har infört fritidsråd har eleverna större möjlighet att vara delaktiga.
Skolledningen har årskursvis haft samtal med elevgrupper. Samtalen kommer
sedan att återkopplas till fritidsverksamheten och skolverksamheten. Det har varit
givande samtal om hur eleverna bland annat upplever delaktighet, ansvar och
inflytande.
Många klasser använder sig av kamratbedömning vilket vi kommer att fortsätta
utveckla.
Övrig uppföljning
Sammanfattande analys
Trots att förra årets årskurs tvåor inte fungerade tillfredsställande socialt och
kunskapsmässigt så lyckades vi vända denna trend till något som blev lyckat.
Genom att ändra sammansättningen av elever i dessa klasser och anställa nya
lärare blev dessa klasser mycket väl fungerande. Specialundervisningen förstärktes
och resurser sattes in. Den sociala atmosfären och kunskapsresultaten har i dag
blivit mycket goda. Detta visar sig även på fritidsverksamheten. Förändringen har
också upplevts som positiv av vårdnadshavarna.
Vi har tre speciallärare i Studieteket. Dessa tre har ansvar för olika årskursers
utveckling. Tydliga rutiner finns för elevhälsoteamets arbete. Där ingår
speciallärare, skolsköterska, kurator och skolledare.
SID 13 (14)
Skolan som helhet är i dag mycket väl fungerande. Kunskapsresultaten är goda
och arbetsro finns i hela skolan. Detta är områden som man aldrig kan släppa utan
vi kommer att fortsätta satsa på dessa prioriterade områden.
Fritidshemmet har gjort en fantastisk pedagogisk resa. Där bedrivs ett bra
pedagogiskt arbete som följer stadens riktlinjer. Årets projekt har varit film och
entreprenöriellt lärande. Eleverna erbjuds många trevliga aktiviteter på
eftermiddagen såsom, idrott, spa, pyssel, teater, fri lek m.m. Se bilagor.
Vår lilla grupp CSI, har genomgått stora förändringar gällande den pedagogiska
utformningen och lokalbyte. Vi har lyckats med personalens inkludering med den
övriga pedagogiska verksamheten och även eleverna inkluderas i den mån de
förmår. Alla är i dag en del av Västertorpsskolan.
Förskoleklasserna har mycket goda resultat och är väl fungerande.
En bra skola kan också bli bättre och detta arbetar vi naturligtvis för genom ett
systematiskt kvalitetsarbete, hela tiden göra utvärderingar och sätta nya mål.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Under läsåret 2014/2015 kommer vi att öka våra elevers måluppfyllelse i alla
ämnen.
1. Öka elevernas trygghet och arbetsro Fortsätta ART- utbildning för all
personalen. Vi kommer att ha tydliga och för alla kända rutiner och struktur vid till
exempel rastverksamhet, i matsalen, skolgården, klassrummen,
fritidsverksamheten, under utflykter mm.
Fler gemensamma sammankomster för att öka vi-känslan på skolan.
Vi reviderar trivselregler, klassrumsregler, lektionsstruktur, elevenkäter,
elevansvar.
Fortsätta arbeta utifrån Stefan Hertz och William Dylands föreläsningar.
Arbete med skolans värdegrund STARE, samarbete- trygghet- arbetsglädje
respekt,empati.
Arbeta utifrån vår "Plan för att främja likabehandling och motverka kränkningar
och diskriminering."
2. Utveckla undervisningen genom formerna för ett reellt samarbete mellan
lärare inom skolan "Lärare lär lärare". Planera undervisningen tillsammans, titta
på varandras undervisning/ analysera och utveckla. Vi har två förstelärare som
kommer att hjälpa till med att utveckla undervisningen med fokus på den
pedagogiska delen främst matematik och den sociala delen, trygghet och studiero.
3. Öka IKT-användningen på skolan i enlighet med arbetslagens arbetsplan.
SID 14 (14)
4. Fritidshemmet fortsätter sin pedagogiska utveckling i enlighet med
Stockholms stads riktlinjer
Kvalitetsredovisning upprättad av
Västertorpsskolan
Västertorpsskolans Resultatenhet
Barbro Engeflod / rektor
Bilagor



RUTINER Handlingspla+Utvärdering vt 14
VERKSAMHET Handlingsplan 14-15
Västertorpsskolans plan 20142015