verksamhetsplan för elevvården läsåret 2014-15

SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA
Verksamhetsplan för elev- och
studerandevården, läsåret 2014-15
Godkänd av svenska utbildningssektionen xx.xx 2014
Innehåll
1.
Vision och verksamhetsidé
1.1.
Vision och målsättning
3
1.3. Övrig lagstiftning
3
4
2.1. Personal
4
2.2 Utbildningsdirektören fungerar som förman
4
2.3. Skolkuratorns ansvarsområden
4
2.4. Skolpsykologens ansvarsområden
4
2.5. Personalens utbildning och fortbildning
5
2.6. Arbetshandledning
5
2.7. Arbetsmiljö och arbetsredskap
5
2.8. Personalens områdesfördelning
5
2.8.1. Kuratorernas arbetsområden läsåret 2014-15
5
2.8.2. Psykologernas arbetsområden läsåret 2014-15
6
Samarbetet med hemmen och övriga aktörer
6
3.1. Det generellt inriktade elevhälsoarbetet
3.1.1. Förebyggande arbete i skolan
4.
3
1.2. Elev- och studerandevårdslagen (EoSVL)
2. Personalen och ansvarsområden
3.
3
6
6
3.2. Det individuellt inriktade elevhälsoarbetet
6
3.3. Samarbetet med hemmen
7
3.4. Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete
7
3.5. Elevhälsan i förskolorna
7
Tyngdpunktsområden för läsåret 2014-15
4.1 Nya elev- och studerandevårdslagen
7
7
5.
Uppföljning och utvärdering av arbetet
1.
1.1.
8
Vision och verksamhetsidé
Vision och målsättning
Elevhälsan inom svenska utbildningstjänster erbjuder elev- och studerandehälsotjänster för elever i
de svenska förskolorna och den grundläggande utbildningen i Borgås svenskspråkiga grundskolor,
samt till studerande på andra stadiet i Borgå gymnasium, Point college, Inveon och Prakticum.
I den kommunala läroplanen för Borgå stads svenska grundskolor lyfts fram att skolan är en del av
individens livsmiljö med uppgift att stöda varje elev och studerande att ta ansvar, att hitta sig själv
och sin uppgift i samhället. Elev- och studerandehälsans uppgift är att trygga barns och ungas
psykiska, fysiska och sociala välmående.
Målet är att främja elevens lärande, säkerställa möjligheten till jämlik undervisning för alla, samt
stöda en harmonisk uppväxt och utveckling. Detta gör man genom individuellt stödarbete,
gruppverksamhet, nätverksarbete och samarbete med myndigheter och andra samarbetsparter.
Målsättningen är att koncentrera sig på de individuella resurserna och tillsammans med
elev/studerande och vårdnadshavare hitta lämpliga lösningsmodeller.
1.2. Elev- och studerandevårdslagen (EoSVL)
Den nya lagen om elev- och studerandevård har trätt i kraft den 1.8.2014. I och med lagen har ett
paradigmskifte skett, där man nu talar om elevhälsa och lyfter fram det förebyggande
elevhälsoarbetet i första hand. I varje läroanstalt verkar en elevhälsogrupp som ansvarar för
planering, utveckling, genomförande, samt utvärdering av det generella elevhälsoarbetet. Gruppens
viktigaste uppgift är att främja välbefinnandet och säkerheten i skolan och att utveckla övrig
generellt inriktad elevhälsa, t ex trivsel i klassen, barnens och familjernas delaktighet,
mobbningsförebyggande arbete. Elevhälsogruppen behandlar inte elevers och studerandes enskilda
hälsoärenden som berör ex familjeförhållanden eller psykisk ohälsa mer, så som tidigare gjorts.
Stödåtgärder som gäller trestegsstödet, grupper som utreder mobbning och grupper som fattar
beslut om avstängningar hör inte under elevhälsan. Som tidigare har rektor helhetsansvar för den
verksamhet som underställs lag om grundläggande utbildning.
Elevhälsotjänster för en enskild elev och studerande ordnas av studerandespecifika expertgrupper.
Dessa expertgrupper tillsätts vid behov och med samtycke av studerande och vårdnadshavare.
En elevhälsoplan för varje läroanstalt utarbetas för hur elevhälsoverksamheten ska genomföras,
utvärderas och utvecklas. Elev- och studerandevårdens verksamhetsplan utgör en del av denna.
1.3. Övrig lagstiftning
Elevhälsoarbetet följer från tidigare lagen om grundläggande utbildning (628/1998) där år 2003
tillades elevens rätt till elevvård och elevvårdens tjänster.
Skolkurators klientarbete följer därtill barnskyddslagen, socialvårdslagen, samt lagen om klientens
ställning och rättigheter. I övrigt följs de yrkesetiska principer som gäller inom socialt arbete.
Skolpsykologernas arbete följer förutom barnskyddslagen även hälso- och sjukvårdslagen och lagen
om patientens ställning och rättigheter. Därtill följer man psykologförbundets yrkesetiska principer.
2. Personalen och ansvarsområden
2.1. Personal
Inom Borgå svenska utbildningstjänster har man i och med den nya lagen inrättat en ny
kuratorsbefattning för andra stadiets studerandevård, per den 1.8.2014, samt en ny
psykologbefattning också för andra stadiet, för vilken ansökningstiden förlängts pga för få sökanden.
Gina von Schoultz anställs som ny kurator på andra stadiet.
Sammanlagt består elevvårdspersonalen av fem skolkuratorer och tre skolpsykologer. Under läsåret
2014-2015 kommer Maria Malmsten att var tjänstledig under tiden 1.8 -31.12.2014, hennes vikarie
är Fanny Sund, och Susanne Hellström är tjänstledig under tiden 1.9.2014 - 30.6.2015, hennes vikarie
är Marina Borgman.
2.2 Utbildningsdirektören fungerar som förman
Utbildningsdirektören har helhetsansvar för elev- och studerandevården och koordinerar åtgärder
utgående från resurser och behov. Utbildningsdirektören är elevvårdspersonalens förman.
Personalmöten hålls i ledning av utbildningsdirektören en gång per månad och vid akuta behov
ordnas extra möten. Utvecklingssamtal ordnas tillsammans med förmannen under läsåret.
2.3. Skolkuratorns ansvarsområden
Skolkuratorns arbete utgår från ett helhetsperspektiv av individen, familjen och samhället. Kuratorn
stöder eleverna i deras skolvardag och i deras sociala växelverkan. Målet är att tidigt upptäcka
sociala problem och ingripa i dem. Eleverna blir hörda och deras sociala och emotionella behov blir
tillgodosedda. Det psykosociala arbetet i skolorna går ut på att stöda eleverna till social växelverkan
och på samma gång bejaka och se de individuella olikheterna och resurserna hos barnen.
Arbetsuppgifterna består av stödsamtal, konsultation, handledning av elevgrupper och samarbete
med vårdnadshavare, övrig skolpersonal samt andra myndigheter, och samarbetsparter.
Skolkurator sitter med i läroanstalternas elevhälsogrupper och deltar aktivt i det förebyggande
arbetet i skolan.
2.4. Skolpsykologens ansvarsområden
Skolpsykologernas arbetsuppgifter består av skolmognadsutvärderingar, kartläggning av
inlärningssvårigheter, organisering av skolgång (förslag till kvarstanning, överföringar till special- och
allmän undervisning) samt stödsamtal och krishjälp. Skolpsykologen har även en konsultativ uppgift
för såväl undervisningspersonal i skolorna som för vårdnadshavare.
Skolpsykologen sitter med i läroanstalternas elevhälsogrupper och planen är att i den nya lagens
anda även skolpsykologerna skall ha möjlighet att finnas mera med i det förebyggande arbetet i
skolorna.
2.5. Personalens utbildning och fortbildning
I mån av möjlighet deltar hela personalen i de av utbildningsstyrelsen ordnade nationella
elevvårdsdagarna. I övrigt ber personalen om lov att delta i fortbildning av förmannen. De
utvecklingsprojekt utbildningstjänsterna deltar i ger under läsåret en god möjlighet att delta i annan
ordnad utbildning.
Under läsåret ordnas bl a följande utbildningsdagar:
- Opiskeluhuollosta hyvinvointia, 16-17.9.2014. THL Helsingfors
- Skolpsykologdagar, Hyvinvoiva koulupsykologi, 25-26.9.2014
- Nationella elev- och studerandevårdsdagar i Helsingfors, 4-5.11.2014
- Porvoon terveydenhuoltopäivät 6.2.2015
2.6. Arbetshandledning
Kuratorerna i den grundläggande utbildningen erhåller grupphandledning tillsammans med Sibbo
kommuns svenska kuratorer. Handledningen hålls ca 1ggr/månad, under läsåret sammanlagt 9 ggr. Andra
stadiets kuratorer har en egen handledare och de träffas ca 1 ggr/månad.
Psykologerna erhåller neuropsykologisk handledning 1ggr/månad samt psykoterapeutisk handledning
1ggr/månad, eller efter behov.
2.7. Arbetsmiljö och arbetsredskap
Psykologernas arbetsrum finns på Linnankoskigatan 37. Kuratorerna har arbetsrum i Lyceiparkens
skola, Kvarnbackens skola, Strömborgska skolan och Borgå Gymnasium samt ett gemensamt
mötesrum och arbetsrum på Linnankoskigatan 37.
Psykologerna använder testmaterial för kognitiva, neuropsykologiska, emotionella och sociala
utredningar.
Kuratorerna använder hjälpmedel, som t ex spel, känslokort etc, för stöd i social samverkan och
stödsamtal.
2.8. Personalens områdesfördelning
2.8.1. Kuratorernas arbetsområden läsåret 2014-15
Marina Borgman: Kvarnbackens skola, Vårberga, Saxby, Näse, A-klassen för åk 1-6 i Gammelbacka
Mona Bergman: Lyceiparkens skola, Sannäs, Grännäs, Kråkö
Camilla Rosqvist: Strömborgska skolan, Gammelbacka, Hindhår, Kullo, Tolkis
Fanny Sund (1.8-31.12.2014), Maria Malmsten (1.1.2015-): Borgå gymnasium och Point college
Gina von Schoultz: Inveon och Prakticum
2.8.2. Psykologernas arbetsområden läsåret 2014-15
Nikolaj von Veh: Kvarnbackens skola, Strömborgska skolan, Lyceiparkens skola, Gammelbacka, Tolkis
Mette Ingman-Bäckblom: Hindhår, Vårberga, Kullo, Saxby, Kråkö, Grännäs, Sannäs och Näse
Ny : Bogy och andra stadiet övriga
3.
Samarbetet med hemmen och övriga aktörer
3.1. Det generellt inriktade elevhälsoarbetet
Med det generellt inriktade elevhälsoarbetet avses förebyggande verksamhet, utveckling och utvärdering
på gruppnivå. Den skolvisa elev- eller studerandehälsogruppen sammanträder regelbundet beroende på
skolans storlek. I de stora skolorna varje eller varannan vecka och i de mindre skolorna en gång per
månad. Elevhälsogruppen leds av en av utbildningsanordnande utsedd person, i vanliga fall rektor. I
elevhälsogruppen kan ingå lärarrepresentanter, speciallärare, studiehandledare, skolkurator,
skolpsykolog, hälsovårdare och rektor, samt ev skolgångsbiträde.
Elevhälsogruppen planerar behovet av elevhälsotjänster, gemensamma tillvägagångssätt, innehåll enligt
läroplansgrunder, mobbningsförebyggande verksamhet, ordnandet av individuell elevhälsa som helhet,
samarbetet med vårdnadshavare, elever och elevråd, samt genomförande och uppföljning av
verksamheten.
3.1.1. Förebyggande arbete i skolan
Skolorna är med i KiVa skola och har utarbetat sina handlingsplaner mot förebyggande av mobbning i
samarbete med Folkhälsan. För att främja elevernas trivsel och sociala färdigheter används Stegvis, ART
och Friends. Programmen användes enligt behov och i samarbete mellan lärare, elevhälsopersonal, samt
utomstående samarbetsparter. Det ordnas flick- och pojkgrupper och Maestro-stresshanteringsgrupper i
samarbete med ungdomsväsendet och församlingen, samt Friendsklubbar i samarbete med bl a
skolhälsovården. Därtill har de flesta skolor en aktiv vänelevsverksamhet.
Krisplaner för mobbning, olyckor, våld, akuta sjukdomsfall, dödsfall etc uppdateras av Elevhälsogruppen.
3.2. Det individuellt inriktade elevhälsoarbetet
Elevers och studerandes individuella ärenden behandlas i expertgrupper specifikt sammankallade för det
enskilda ärendet. Enligt behov ingår skolkurator, skolpsykolog, hälsovårdare, klasslärare,
studiehandledare, studerandes grupphandledare eller någon annan lärare som är viktig för eleven i den
aktuella situationen. Rektor kan delta vid behov.
Expertgrupperna sammankallas med samtycke av eleven/studeranden och vårdnadshavarna. I specifika
fall har den studerande även rätt att förneka vårdnadshavare att delta i behandlingen av dennes ärende.
Här inverkar psykosocial mognad och ärendets natur.
Expertgrupperna är inte hierarkiskt underordnade skolans elevhälsogrupp. För varje ärende utses en
ansvarsperson som dokumenterar ärendet och för saken vidare. Planen är att de individuella
elevhälsoärendena dokumenteras i ett för kommunen gemensamt elevhälsoregister. Så länge detta
register inte ännu finns sker dokumenteringen för kuratorers och psykologers del i AURA, hälsovårdare i
sina patientjournaler, samt för övrig personal på enskilda konfidentiella dokument som arkiveras i skolan.
3.3. Samarbetet med hemmen
Vårdnadshavarnas delaktighet är av avgörande betydelse i elevhälsoarbetet. Elevhälsan strävar till att
kontakta hemmet direkt om oro för ett barn eller en ungdom väcks. Ofta är det klassläraren som till en
början är i kontakt med vårdnadshavarna och sedan hänvisar dem vidare till Elevhälsan. Det kan också
vara vårdnadshavarna som tar den första kontakten, eller barnet och den unga själv som söker sig till
skolkurator eller skolpsykolog. Den övriga skolpersonalen kan konsultera elevhälsan om de är osäkra på
hur de skall förfara.
I början av läsåret i samband med föräldramöten, informeras vårdnadshavarna om elevhälsans
verksamhet. Informationen finns också på skolornas hemsidor på pedanet.fi och på www.porvoo.fi.
Elev- och studerandevårdens personal deltar i mån av möjlighet i skolornas föräldramöten.
3.4. Mångprofessionellt sektorövergripande samarbete
Elevhälsan samarbetar med skolhälsovården, barnskyddet, familjerådgivningen, barn- och
ungdoms-psykiatriska poliklinikerna, ungdomsväsendet, Folkhälsan, Kårkulla m.fl.
På barn- och ungdomspsykiatriska pkl ordnas konsultationsmöten en gång per månad och
samarbetsträffar med familjerådgivningen har ordnats en gång per halvår.
Därtill deltar personalen i nätverksmöten i elevers- och studerandes ärenden.
3.5. Elevhälsan i förskolorna
Fr.o.m. hösten 2014 sammankallas en styrgrupp som arbetar med att utveckla elevhälsoarbetet i
för-skolan. En koordinerande kurator från både svenska och finska elevhälsan sitter med i styrgruppen.
4.
Tyngdpunktsområden för läsåret 2014-15
4.1 Nya elev- och studerandevårdslagen
I och med de reformer som sker i den nya lagens anda har elev- och studerandevården valt att under
läsåret i första hand arbeta med utveckling av elevhälsan som helhet. Tyngdpunkt kommer att sättas på
utveckling av läroanstalternas förebyggande elevhälsoarbete, samarbetet med förskolorna, och
teamarbetet på andra stadiet. Därtill vill vi speciellt lyfta fram familjernas delaktighet och respekt för
individen och familjen.
5. Uppföljning och utvärdering av arbetet
Elevhälsans arbete dokumenteras av kuratorerna och psykologerna i AURA-programmet. Under året
samlas följande statistiska uppgifter in: antal individuella samtal, gruppverksamhet, möten med
vårdnadshavare, nätverksmöten, elevhälsomöten, lärarkonsultation, barnskyddsärenden, hembesök
samt krisarbete.
I slutet av läsåret sammanställs en verksamhetsberättelse om hur planen för läsåret har
förverkligats. Verksamhetsberättelsen godkänns i utbildningssektionen.