Kvalitetsredovisning (388 kB, pdf) - Södra Ängby skola

Comments

Transcription

Kvalitetsredovisning (388 kB, pdf) - Södra Ängby skola
UTBILDNINGSNÄMNDEN
SÖDRA ÄNGBY SKOLA
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR XDNRX
SID 1 (18)
2013-09-20
Handläggare: Olga Zarembskaya
Telefon: 08-50807606
KVALITETSREDOVISNING
LÄSÅRET 2012-2013
Södra Ängby skola
SID 2 (18)
Kvalitetsredovisning
Inledning
Södra Ängby skola är en F-9 skola som ligger i Bromma. I skolan finns
barnomsorg för förskoleklass till och med åk 3.
Skolans restaurang tillagar och serverar egen mat. Här finns minst två olika
lunchalternativ samt vegetariska alternativet. Restaurangen tillagar även
specialkost till de som behöver.
Läsåret 2012-2013 gick 650 elever i skolverksamheten varav 206 elever var
inskrivna i skolbarnsomsorgen. Verksamheten var organiserad i 5 arbetslag. Varje
arbetslag leddes av en biträdande rektor som även hade undervisning i sin tjänst.
För att öka samverkan mellan år F-9 hade varje biträdande rektor ett av våra
prioriterade utvecklingsområden som sitt ansvarsområde i hela år F-9
verksamheten.
Ca 75% av eleverna bodde i skolans upptagningsområde, d.v.s. i Södra Ängby,
Beckomberga, Norra Ängby eller i Blackeberg. Förhållandena inom skolans
upptagningsområde varierar stort men sammantaget är medelinkomsten högre och
arbetslösheten lägre än i Stockholm som helhet. Utbildningsnivån hos
befolkningen inom skolans upptagningsområde är generellt högre än den
genomsnittliga i Stockholm. Socioekonomiskt index för skolan är 36.
Undervisningsgrupper
Elevantal i undervisningsgrupper vårterminen 2012
Antal elever
Skolår F-3 23-28
Skolår 4-5 24-27
Skolår 6-9 25-30
Särskild undervisningsgrupp 4-8
Personaltäthet
I skolan arbetade ca 85 personer. Omräknat till heltidstjänster blir det 70,01
tjänster. Antalet lärartjänster i skolan under läsåret 2012-2013 - 42,3 vilket ger
personaltäthet 14,2 elever per lärartjänst. Andel lärare omräknat till
heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen är 91,6%. Alla förskollärare och
fritidspedagoger var behöriga. Om alla som arbetar i barngrupp och/eller med
undervisning, d.v.s. alla lärare, förskollärare, speciallärare/specialpedagoger,
fritidspedagoger, barnskötare och elevassistenter fördelas på samtliga skolans
SID 3 (18)
elever så visar det en personaltäthet motsvarande 9,6 barn per heltidsanställd.
I Södra Ängby skola arbetar specialpedagoger inkluderande i den ordinarie
undervisningen och i liten undervisningsgrupp.
Kvalitetsredovisningen är framtagen utifrån resultat, analys och framkomna
utvecklingsbehov. Utvärderingar och föräldrasynpunkter är också viktiga
utgångspunkter för årets kvalitetsredovisning.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Prioriterde åtgärder för utveckling
Kunskap och lärande





Fortsatt implementering och arbete med att införa vår nya läroplan, LGR
11
Vi har anledning att under kommande läsår fortsätta att arbeta mer med
hela IUP-processen så att planering, undervisning och bedömning på ett
bättre sätt hänger samman och bildar en helhet för våra elever. Vi har vänt
vår IUP- process så att den bättre bidrar till att stödja elevers lärande.
Vi behöver hitta arbetssätt och stödstrukturer för att konkretisera våra
pedagogiska planeringar där vi beskriver mål, krav och kriterier mer
konkret så att alla elever förstår vad de ska kunna och på vad de blir
bedömda.
Vi behöver utveckla lärarnas förmåga att göra elever mer delaktiga i sin
egen bedömning i förhållande till ålder och mål.
Vi behöver inom arbetslagen och ämnen hitta former för sambedömning
och former för att lära av varandra och goda exempel både inom och
mellan skolor.
Matematik inriktning

Vi prioriterar matematikämnet då vi utifrån resultat behöver förändra
undervisningen och förbättra våra resultat.
IKT/Språk inriktning

Vi tar nästa steg i vår IT utveckling. Vi använder IT i vår undervisning men
behöver beskriva hur vi använder IT som ett verktyg för lärande. Hur kan
vi kombinera språk och IT så att det främjar allt lärande.
Systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer
SID 4 (18)

Arbetet med att sätta tid för mål, genomförande, uppföljning, utvärdering,
fortsatt arbete som tydliggörs i ett kvalitetshjul behöver fortsätta att
utvecklas på alla nivåer i verksamheten från ledningsgrupp, arbetslag och
enskilda medarbetare kring prioriterade uppdrag och områden.
Fritids


Implementering av ny arbetslan för fritidshemmets verksamhet.
Fritidshemmet implementerar en arbetsplan och skapar ett system för att
följa upp och utvärdera verksamheten inför 2013. I arbetsplanen beskrivs
hur fritids verksamhet kopplas till styrdokumenten och hur fritids kan bidra
till ett lärande.
Genomförande av utvecklingssamtal på fritids.
Förskoleklass


Genomförande av utvecklingssamtal. Barn och föräldrar ska veta
vad eleven behöver kunna för att lära och utvecklas.
Utveckla samarbetet med skolan och överlämningen mellan förskoleklass
och år 1.
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Likabehandlingsplan upprättas i slutet av varje år och gäller för nästkommande
kalenderåret. Här kommer en utvärdering av likabehandlingsplanen som
upprättades inför 2012 och utvärderades tillsammans med personalen i slutet av
2012. Utvärderingen gäller därför endast halva läsåret 2012-2013. Nästa
utvärderingen sker i slutet av 2013.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledning i form av samtal kring vad som genomförts under året.
Elever i form av kamratstödjarmöten, trygghetsenkät samt samtal på mentorstid.
Sammanställning av trygghetsenkät
Fjolårets plan bestod av följande punkter
Under punkterna står resultatet av årets arbete
1. Likabehandlingsplanen och trygghetsplanen tas upp i alla elevgrupper och på
föräldramöten.
- Likabehandlingsplanen har tagits upp på alla stormöten för föräldrar som hållits
på skolan. Samt diskuterats i alla mentorsgrupper/klasser.
SID 5 (18)
2. Skolan har en organisation av fungerande rastvärdar och matsalsvärdar. Skolan
har även extra tillsyn i idrottens omklädningsrum detta för att förhindra samt att
upptäcka ev. kränkningar, trakasserier och diskriminering.
- Vi har haft rastvärdar, matsalsvärdar och extra tillsyn i omklädningsrummen vid
idrottshallen. Rastvärdar schemaläggs en timme per heltidstjänst och vecka.
- Sedan vårterminen 2012 har skolan, utöver lärarnas rastvärdar, tre resurspersoner
som har i uppdrag att vara ute på alla raster.
3. Alla pedagoger ansvarar för att man i elev/barngruppen för regelbundna samtal
om stämningen och trivseln i elevgruppen detta för att upptäcka ev. kränkningar,
trakasserier diskriminering och otrygga platser i skolan.
- Mentorstiden använts kontinuerligt för att prata om trivsel och trygghet. Det har
dock inte funnits något schemalagt utan det har varit upp till varje mentor att prata
om dessa frågor.
4. Rastvärdarna placeras hela tiden utifrån de områden som upplevs som otrygga
för våra elever. Beslut angående en eventuell omplacering tas vid arbetslagsmöten
och APT.
- Vi har ett fungerande system för att tydligt kartlägga vart eleverna tycker att det
är otryggt, genom trygghetsenkäten. Då vi får indikationer på att någon plats
upplevs som otrygg och ser till att ha rastvärdar där.
5. I år 3-9 ansvarar alla mentorer för att man arbetar med SET.
- De yngre eleverna F-2 arbetar regelbundet med StegVis/SET. Personalen plockar
ihop delar av dessa material som är relevanta och gynnar eleverna utifrån den
verklighet eleverna upplever och inom ramen för skolans uppdrag.
6. I år 3-9 följer skolan med utgångspunkt från Stiftelsen Friends modell med
kamratstödjare för att upptäcka eventuella kränkningar, trakasserier,
diskriminering och otrygga platser i skolan. Personalen använder delar av metoden
Stegvis/SET beroende på gruppen och tidpunkten.
- Vi har under läsåret haft kontinuerliga möten. Detta arbete utvecklas utifrån
trygghetsgruppens medlemmar.
- Vi har arbetat med att vidareutveckla kamratstödjarrollen till att bli en positiv
förebild. Genom att låta kamratstödjarna göra samarbetsövningar med sin klass
och synas på tillexempel trygghetsdagar. Rollen att vara kamratstödjare ska vara
någonting positivt både för den enskilda eleven och för skolan.
7. Vi motverkar aktivt klotter genom en regelbunden städning.
- Vi har dagligen städning av skolans lokaler. Vaktmästare har även målat om delar
av lokalerna ett flertal gånger per termin för att arbetsmiljön för elever och
personal ska vara så god som möjligt. Varje arbetslag har tagit fram en plan med
olika ansvarområden för att hålla skolans miljöer trivsamma.
SID 6 (18)
8. Konkreta åtgärder för att upptäcka samt motverka kränkningar, trakasserier och
diskriminering.
- Vid förekomst av kränkningar, trakasserier och diskriminering kontaktas mentor
för att vidta åtgärder enligt konsekvenstrappan.
9. Mentorerna genomför i början av varje termin en anonym undersökning om
språkbruk och klimat i klassen. För våra yngre elever som inte kan läsa eller skriva
genomför vi en undersökning muntligt med utvalda frågor från enkäten.
- Enkäten uppdaterades under vårterminen 2011 och är numera en enkät som
täcker huruvida eleverna känner sig trygga på skolan. Enkäten är sammanställd
och analyserad av trygghetsgruppen. Enkäten genomförs två gånger per termin.
10. Skolan utbildar delar av personalen i åk 7-9 i Komet för lärare.
- Skolan har under läsåret 2011-2012 utbildat delar av personalen i åk 7-9 i
KOMET för lärare.
11. Skolan arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt.
- Specialpedagogerna och skolledning stödjer lärarna i ett inkluderande arbetssätt.
12. Under läsåret utbildar trygghetsgruppen kamratstödjare.
- Våra kamratstödjare utbildades. De fick också information om syftet med att
vara kamratstödjare.
13. Vi ska under läsåret utbilda personalen kring kränkande behandling via
elektroniska kommunikationsmedel. Två av lärarna på högstadiet varit ansvariga
kring detta.
- Alla lärare har utbildats i vad kränkande behandling via elektroniska
kommunikationsmedel innebär. Vi erbjöd även elevernas föräldrar en föreläsning i
detta ämne men endast ett fåtal som deltog.
14. Det finns former för ett faddersystem F-9 och förebyggande trygghetsarbete i
ett F-9 perspektiv.
- Som en del i fadderarbetet har vi några trygghetsdagar per läsår där eleverna är
uppdelade i grupper F-9 med syfte att eleverna ska ta nytta av varandras
kompetens. Grupperna ska vara de samma under året för att eleverna ska lära
känna varandra väl och känna en trygghet i gruppen. Dagarna ska ha olika innehåll
och bestå av minst en samarbetsövning.
15. Trygghetsgruppen kommer att få en utbildning i en samtalsmodell vid
mobbingärenden.
- Trygghetsgruppen har fått en genomgång av vår samtalsmodell vid
mobbningsärenden igen då delar av gruppen är ny. Detta arbete kommer att
fortsätta i och med nya medlemmar i gruppen.
SID 7 (18)
Likabehandlingsplan för 2013 granskades av grundskoleavdelningen i samarbete
med FoU-enheten och kommer att utvärderas på skolan i slutet av 2013.
Enligt granskningen redovisar skolan en tydlig och väl genomarbetad plan. Vi har
dock några utvecklingsområden som vi bör tänka på inför upprättande av
likabehandlingsplanen för 2014. Bl.a. bör samtliga diskrimineringsgrunder beröras
vid planering av årliga insatser.
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
2,3 %
2%
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
95 %
98 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
73 %
90 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
62 %
90 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
85 %
90 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
51 %
90 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
86 %
98 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
39 %
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
83 %
90 %
2013
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att värna om vår skolmiljö så att den blir så trygg och säker
som möjligt.
Arbetssätt
• arbeta för att barn och föräldrar ska känna sig välkomna
Inför start i förskoleklassen och vid övergång till år 3 och år 6 inbjuder vi barn och
föräldrar till informationsmöten. När det är klart i vilken förskoleklass
SID 8 (18)
sexåringarna ska gå finns det möjlighet för barn och föräldrar att komma till
skolan och hälsa på och delta i vissa aktiviteter. Mottagande lärare i år 1 och 3
besöker den blivande klassen under vårterminen. Inför övergång till år 6 får
eleverna träffa sina nya klasskamrater och lärare vid besök i den nya verksamheten
under vårterminen. Alla nya elever och föräldrar får ett introduktionssamtal i
början av den nya terminen.
• arbeta för att göra skolan till en trivsam plats
För att samarbetet i skolan ska fungera krävs gemensamma förhållningssätt och
tydliga regler. Skolans regler har utarbetats i samarbete med barnråd och elevråd.
Reglerna är inte många eller komplicerade men de är tydliga och det är allas
ansvar att se till att de följs. Klotter och skadegörelse är inte tillåtet. Vi ser till att
klotter tas bort och vi har rutiner för hur skadegörelse ska ersättas och repareras.
• samverka för att förebygga och ingripa mot kränkande särbehandling
I skolan finns en likabehandlingsplan mot kränkande särbehandling. I planen
beskrivs skolans arbete för att förebygga mobbning och kränkande särbehandling
och hur man ska gå tillväga. Det åligger alla i skolan att agera enligt skolans
likabehandlingsplan. Det finns en trygghetsgrupp år F-9 inom skolan, med
medlemmar från år F-2, år 3-5 och år 6-9. Dessa grupper leds övergripande av
biträdande rektor och kurator som är ansvarig för det förebyggande
trygghetsarbetet år F-9.Vi arbetar kontinuerligt för att vidareutveckla vårt
förebyggande arbete mot mobbning och kränkande särbehandling. Under läsåret
2011-2012 kommer alla elever att arbeta med Livskunskap i form av social,
emotionell träning. I år 3-9 finns ett system med kamratstödjare.
• värna om säkerheten
För att kontrollera den fysiska miljön gör vi kontinuerligt skyddsronder. Likaså
gör vi brand- och utrymningsövningar en gång per termin. Alla former av våld och
hot om våld polisanmäler vi.
• ha beredskap för krissituationer
I enheten finns en krisgrupp med ett särskilt ansvar för att adekvata åtgärder vidtas
om det allra värsta skulle hända. Skolans rutiner vid olika krissituationer finns
nedtecknade i ”Krisberedskap i Södra Ängby skola”. Dokumentet revideras
regelbundet.
Uppföljning
Trygghetsfrågor behandlas kontinuerligt på klassråd, i trygghetsgruppen, i
arbetslag och på arbetsplatsträffar. Kamratstödjare träffas regelbundet i år 3-9. Vi
genomför utvärderingar under och i slutet av läsåret för både elever, föräldrar och
personal.
Resultat
Resultaten visar att eleverna i F-klasser (95%) känner sig mest trygga i skolan i
jämförelse med elever i åk 2 (84%), åk 5(86%) och åk 8 (83%). Något förbättring
har skett för elever i F-klasser från resultaten från tidigare år (93%). Däremot har
det skett försämring i resultaten för elever från högre årskurser.
SID 9 (18)
Större andel elever i F-klasser upplever att de kan arbeta i lugn och ro (73%).
Resultaten sjunker ju äldre eleverna blir från 62% i åk 2 till 51% i åk 5 och till
39% i åk 8. En försämring i alla årskurser i jämförelse med tidigare år.
Bedömning och analys
Redovisade resultaten kring tryghet och studiero visar någon förbättring i lägre
årskurserna och försämring i senare årskurser. Vid närmare analys av resultaterna
kan vi konstatera att vi använder de etablerade och prövade metoder för arbete
med tryggheten och som har används under flera år på skolan. Däremot har vi inte
tagit hänsyn till att elevunderlaget har ändrats och vi har större spridning på
elevernas bakgrund än tidigare vilket behöver leda till större variationer i arbetet
med eleverna. Högre arbetsbelastning och flera stressfaktorer hos lärare påverkar
även elever. Lärare kan ibland inte hinna att gå in på djupare plan när konflikter
uppstår.
Våra trygghetsdagar är välplanerade och organiserade, men ofta finns ingen tid
för utvärdering, sammanfattning och uppföljning i alla årskurser.
Eleverna behöver vara mer involverade i trygghetsarbete. Mentorerna behöver
leda ett samtal i sina mentorsgrupper om hur eleverna själva ser på trygghetsarbete
och vilka insatser som behöver göras. Samarbete med föräldrarna behöver
förbättras och utökas.
Att vara bättre på att väcka elevernas intresse på lektionerna kan leda till mer
studiero och tryggare miljö på skolan. I högre årskurserna arbetar lärarna i
kunskapsprojekt. Utvärderingen av detta arbete visade att eleverna är mer
engagerade på arbetspassen samt får en mer helhetsbild på vad som man arbetar
med. Men av en del elever kan detta arbetssätt upplevas som ansträngande vilket
leder till att de tappar koncentrationen.
Förra årets åttor gjordes om inför läsåret vilket kan delvis förklara lägre resultat
när det gäller både att känna sig trygga på skolan och att arbeta i lugn och
ro. Samtidigt kan man konstatera att för många klasser skulle arbete i blandade
grupper kunna leda till förbättring av studieklimat.
Skolan måste jobba vidare med rutiner och regler samt vara konsekvent i dessa
frågor. Trivselregler och frågor kring förhållningssätt måste på ett bättre
sätt förankras hos elever och personal.
Vidare arbete med rastvaktsystemet behövs. Alla vuxna i skolan behöver vara mer
observanta på vad som händer i skolan och ingripa om detta behövs.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
SID 10 (18)
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
96 %
95 %
2013
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
89 %
90 %
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det
nationella provet i matematik i årskurs 3
96 %
90 %
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det
nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i
årskurs 3
98 %
90 %
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella
provet i matematik i år 6
100 %
80 %
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella
provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6
99 %
90 %
2013
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i år 9
99 %
88 %
2013
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i år 9
98 %
98 %
2013
238 Poäng
225
Poäng
2013
Meritvärde i årskurs 9
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att följa elevernas kunskapsutveckling och lärande
Arbetssätt
• kontinuerligt följa elevernas kunskapsutveckling
Alla elever har i varje ämne en pedagogisk planering som tydliggör mål,
arbetssätt, redovisningsformer och olika sätt att visa att målen uppnås.
Vi genomför de nationella proven i år 3, 6 och 9. Dessutom kontrollerar vi
elevernas läsutveckling under hela skoltiden med hjälp av ett
läsutvecklingsschema. Varje lärare genomför dessutom egna kunskapskontroller
och gör bedömningar av elevernas kunskapsprogression på många olika
varierande sätt. Undervisande lärare dokumenterar elevens utveckling.
• lämna skriftlig information i form av skriftliga omdömen och individuella
SID 11 (18)
utvecklingsplaner
Inför utvecklingssamtalen samlar vi skriftliga omdömen om elevernas
kunskapsutveckling och sociala utveckling som både elever och föräldrar får ta del
av innan utvecklingssamtalet. Under utvecklingssamtalet görs en individuell
utvecklingsplan med fokus på elevens utveckling och lärande.
• hjälpa elever som är i behov av särskilt stöd
De elever i de lägre skolåren som är i behov av extra stöd och hjälp får det genom
utökad tid tillsammans med en specialpedagog eller någon annan vuxen i
arbetslaget. I år F-9 finns specialpedagog knuten till arbetslagen. De elever som av
olika skäl behöver arbeta i liten grupp för att få extra stöd och handledning kan i år
6-9 få undervisning i en liten undervisningsgrupp eller studioverksamhet. För
elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen gör vi anpassningar och
upprättar vi särskilda åtgärdsprogram. De elever som vi tror kan vara hjälpta av
mer tid i grundskolan erbjuder vi ett extra år, i samråd med eleven och elevens
föräldrar.
Uppföljning
Efter varje arbetsområde gör eleven en egen utvärdering för att se hur målen
nåtts och hur eleven kan gå vidare och utveckla sitt lärande.
Skolan genomför kontinuerliga utvärderingar av elevers och föräldrars
upplevelse av hur skolan stödjer det fortsatta lärandet. Under läsåret och vid
läsårets slut
utvärderar vi vårt eget arbete i skolan.
Resultat
Eleverna på Södra Ängby skola når mycket goda resultat under läsåret 2012/2013.
Generellt kan vi konstatera att vi ligger över våra prognostiserade årsmål samt
ökar våra resultat jämfört med föregående läsår i samtliga indikatorer. Tidigare har
det påpekats att Södra Ängby skola borde kunna nå högre resultat med tanke på
skolans socioekonomiska faktorer. Resultaten borde nu kunna sägas ligga i paritet,
eller möjligen över, de förväntade.
Skolans meritvärde har stigit de två senaste åren men når inte upp till nivån från
2009 (244p).
Vi kan notera exceptionellt stora ökningar i resultaten för andelen elever som
klarade nationella provet i årskurs 3 i både matematik och svenska. Vi kan också
notera att samtliga elever i åk 6 klarade de nationella proven i matematik och
engelska. I svenska klarade 99% av eleverna i årskurs 6 de nationella proven.
Bedömning och analys
Utifrån vår arbetsplan kan vi göra följande analys av våra resultat. Vi har under
läsåret 2012/2013 arbetat kontinuerligt med att regelbundet följa elevernas
SID 12 (18)
kunskapsutveckling genom utvärderingar, skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal.
Vi gör bedömningen att kvaliteten på de pedagogiska planeringarna har ökat vilket
har inneburit ett stöd för läraren i arbetet med att stödja elevernas
kunskapsutveckling i relation till läroplanens kunskapskrav. Under året har vi
tillsammans med personalen aktivt arbetat med strategier för återkoppling,
feedback och utvärdering med utgångspunkt från forskning av bland annat John
Hattie och Dylan William. Vi ser bland lärarna en mer frekvent användning av
olika metoder där eleverna får möjlighet att ge återkoppling, feedback och
utvärdera sina kunskaper. Vi har anledning att tro att detta skapar en känsla av att
eleverna i högre utsträckning äger sin egen kunskapsutveckling, något som
rimligen borde bidra till ett ökat resultat.
Elever som riskerar att inte nå målen skall tidigt ha insatser och anpassningar som
skall dokumenteras i "Dokumentation av insatser". Vi tror att detta kan ha bidragit
till att åtgärderna och insatserna på alla nivåer har förbättrats. Vi har under det
gångna läsåret ställt högre krav på tidiga insatser och anpassningar för elever som
riskerar att inte nå kunskapskraven. Dessa anpassningar har också dokumenterats i
"Dokumentation av insatser". Något som bidrar till att elevhälsoteamets åtgärder
också får större effekt. Vi har anledning att tro att detta kan påverka resultatet i
positiv riktning. En aktiv diskussion kring det inkluderande arbetssättet kan
möjligen också påverka resultatet för elever i behov av särskilt stöd.
Skolan har även under flera år haft ett mycket aktivt implementeringsarbete med
LGR 11 samt bedömning och betygsättning på ett generellt plan. Något vi tror kan
bidra till förbättrade resultat.
Arbetet med elever i behov av särskilt stöd har troligen bidragit till det förbättrade
resultatet. Vi har utvecklat våra metoder för att kartlägga och upptäcka olika typer
av behov. Skolans har under läsåret 2012/2013 också utvecklat arbetet med att
skriva pedagogiska utredningar där mentor och specialpedagog samverkar. På
detta sätt har vi kunnat stödja elever i behov av särskilt stöd mot ett förbättrat
resultat. Utvecklingsarbetet med elever i behov av särskilt stöd fortsätter under
kommande läsår.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
Periodens utfall Årsmål Period
78 %
100 % 2013
SID 13 (18)
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
67 %
100 % 2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
57 %
85 %
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2
är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver
för att lära och utvecklas
77 %
100 % 2013
2013
Bedömning och analys
Svarsfrekvensen är mellan 73-93% på det här området och får räknas som
tillräcklig svarsfrekvens för att det ska ge ett resultat som är tillförlitligt. När det
gäller indikatorer för inflytande, ansvar och förståelse för sitt eget lärande så når vi
inte upp till skolans årsmål. Målet var satt till 100% förutom när det gäller
Fritidshemmens aktiviteter. Forskningen visar att elevernas resultat hänger
samman med deras kunskap om vad som krävs av dem, därav den höga
målsättningen.
Vi kan konstatera att eleverna i åk 2 och 5 har bättre kunskap om vad de behöver
kunna och utveckla sitt lärande än elever i åk 8. Detta kan bero på att lärarna i de
lägre årskurserna arbetar med eleverna i flera ämnen och möter eleverna under
större delen av skoldagen. De har då möjlighet till en tätare dialog med eleven och
elevens vårdnadshavare kring elevens kunskapsutveckling.
Vi kan också konstatera att elever i år 5 och 8 visar lägre värden jämfört med
föregående år på samma indikatorer medans år 2 och förskoleklasserna har höjt
sina värden något.
Trots att vi arbetat mycket målmedvetet med sambandet mellan undervisning, mål
och bedömning har vi inte lyckats med att höja resultatet i tillräcklig utsträckning.
Det är lite förvånande utifrån att vi vet att vissa klasser har arbetat mycket aktivt
med dessa frågor.
Det finns anledning att fortsätta arbetet med att tydliggöra för eleverna vad som
förväntas av dem i de olika ämnena.
Skolan använder sig av lokala pedagogiska planeringar i stor utsträckning. Men
skolan måste bli bättre på hur de används tillsammans med eleverna och hur de
kommuniceras till vårdnadshavare. Den pedagogiska planeringen måste bli mer
levande för eleverna.
Under det här läsåret har vi även börjat arbeta i Kunskapsprojekt i år 6-9.
Kunskapsprojekt innebär att lärarna i högre utsträckning samverkar kring skolans
ämnen och elevens kunskapsutveckling. Målet har varit att skapa ett mer tydligt
SID 14 (18)
sammanhang och helhet för eleven. Detta borde bidra till att eleverna får en bättre
kunskap om vilka mål som de arbetar mot.
Vi måste utveckla arbetet med bedömningsmatrisser och elevexempel för att
eleverna ska veta vad som krävs av dem.
Indikatorn för nöjdhet och inflytande på fritidshemmet visar ett lägre värde än
årsmålet. Under våren 2013 har en ny arbetsplan för fritidshemmet utarbetats. Det
finns ett behov av att fortsätta implementeringsarbetet med den arbetsplanen. Vi
tror att detta kan öka värdet på denna indikator nästa läsår.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
NÄMNDMÅL:
2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
Bedömning och analys
Södra Ängby skola är en del av samhället och omvärlden. Vi samverkar med
föräldrar, förskola, andra skolor, gymnasium, polis, socialtjänst och olika nätverk i
näringslivet. Vi har också internationella kontakter och samarbeten.
Under läsåret 2012/2013 medverkar Södra Ängby skola i projektet Global Citizen.
I nuläget är kontakt etablerad med Blue Bell School i Dehli, Indien. Kontakter
med fler skolor söks.
Vi samverkar med lärarhögskolan i Stockholm genom VFU studerande.
Vi har föräldraråd F-9 som träffas i gång i månaden. Föräldraråden är skolans
forum för dialog med föräldrarepresentanter från varje klass. Södra Ängby skola
har även en aktiv föräldraförening för år F-9 som samverkar i både pedagogiska
och praktiska sammanhang.
Vi har väl fungerande rutiner för övergångar förskola-skola, stadieövergångar och
regelbundna möten med polis och företrädare för socialtjänsten.Kontaktgrupper
med polis och socialtjänst är etablerade på ett mycket bra sätt.
Övrig uppföljning
Skolbarnsomsorg och fritidshem
På Södra Ängby skola finns skolbarnsomsorg från förskoleklass till årskurs 3. Vi
har under de två senaste åren arbetat aktivt med att utveckla fritidshemmets
verksamhet. Det har bland annat resulterat i en arbetsplan för fritidshemmet samt
SID 15 (18)
framtagande av fyra så kallade hörnstenar som vi vill ska karakterisera
verksamheten. Vi har haft en styrgrupp där personal från fritidshemmet samt två
biträdande rektorer ingått. Styrgruppen har varit mycket aktiv i sitt arbete med
att länka samman styrdokument och verksamhet till en gemensam arbetsplan och
ny verksamhetsbeskrivning.
Om vi tittar på resultaten för fritidshemmet från brukarundersökningen kan vi se
försiktigt positiv förbättring av värdena generellt. Vi kan identifiera följande tre
styrkor i verksamheten:



Barnens trivsel på fritidshemmet
Personalens bemötande
Stämningen på fritidshemmet
Vi kan identifiera följande utvecklingsområden i verksamheten:


Inom området aktiviteter och lärande är det överlag ett lågt värde
Brukarna gör bedömningen att personalens förmåga att väcka lust att lära
kan utvecklas.
Vi ser att det finns anledning att fortsätta arbetet med att implementera och
utveckla arbetsplanen för fritidshemmets verksamhet. I och med att vi har en ny
arbetsplan samt har utvecklat hörnstenar och värdegrund för verksamheten har vi
goda förhoppningar om att detta skall kunna ske under läsåret 2013/2014
Sammanfattande analys
Södra Ängby skola är en del av Stockholm stads grundskolor med visionen "En
skola i världsklass" för varje elev. Det är ett förhållningssätt och för oss på Södra
Ängby skola betyder det konkret att vi vill, varje dag, att våra elever ska känna
meningsfullhet.
Vi vill förbereda våra elever för ett föränderligt samhälle och ge våra elever inte
bara kunskaper i de olika ämnena utan också kompetenser och tankesätt som är
nödvändiga i framtiden!
Vårt mål är att fortsätta utveckla en skola med en tydlig verksamhetsidé och med
en god och likvärdig kvalité.
Vår pedagogiska plattform är mycket bra och förankrad i både forskning och vår
nya läroplan LGR 11. Vi behöver emellertid fortsätta arbeta med att implementera
den pedagogiska plattformen alternativt omarbeta den då den är svår att omsätta i
praktiken.
Det har tidigare påpekats att Södra Ängby skola når goda resultat men att skolan
utifrån de socioekonomiska faktorerna borde nå ännu högre resultat. Resultaten för
läsåret 2012-2013 visar höga värden för åk 3,6 och 9 avseende nationella prov och
meritvärden. Således uppnår Södra Ängby skola den förväntade nivån. Vi ser ändå
SID 16 (18)
ett behov av att förbättra vårt kvalitetsarbete, prata mer om resultat i olika grupper
- från ledningen, ämnesgrupper och arbetslagen till enskilda pedagoger. Vi
behöver utveckla undervisningen i engelska på alla nivån från åk 1 till 9. Vi har
tillsatt förste lärare med inriktning mot ämnet engelska. Vi har även utökat tid i
engelska inom ramen för elevens val. Vårt uppdrag är att skapa stimulerande och
trygga lärmiljöer så att alla våra elever får ett optimalt stöd på sin väg till ett
livslångt lärande
Indikatorn "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena"
visar generellt låga värden på Södra Ängby skola. Trots ett aktivt arbete med
strategier för feedback, bedömningsmatriser och pedagogiska planeringar ser vi
fortfarande ett behov av utvecklingsarbete kopplat till denna indikator.
Vi arbetar aktivt för att eleverna skulle känna sig trygga i skolans lokaler och får
möjlighet att arbeta i lugn och ro. Men vi inser att vi måste utveckla våra
kunskaper kring hur vi möter elever med stora skillnader i behov och bakgrund. Vi
behöver samarbeta mer med elever och föräldrar kring tryggheten på skolan. Vi
har tydliga och genomtänkta regler och rutiner på skolan. Arbete med
implementering av dessa regler och rutiner behöver förbättras. Vår utemiljö är
mycket inspirerande och ger bra förutsättning för lek och rörelse i blandade
grupper. Trygghetsdagar bidrar till att eleverna känner sig tryggare när de möts
utanför klassgränser.
Vi har under våren 2013 utarbetat en arbetsplan för fritidshemmets verksamhet.
Arbetsplanen innefattar fyra hörnstenar som ska karakterisera verksamheten.
Under läsåret 2013-2014 fortsätter implementeringsarbete med arbetsplanen.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Kunskap och lärande


Kvalitetsarbete på alla nivåer. Vi måste kontinuerligt föra en dialog kring
elevernas utveckling, deras progression och resultat i olika grupper:
ledningsgruppen, ämnesgrupper, arbetslag och med enskilda pedagoger. På
det sättet kan vi ständigt förbättra vårt sätt att möta elever med olika behov.
Att utveckla former för att inkludera och stärka elever i behov av särskilt
stöd samt hitta former för att stötta de starka eleverna är en del av det
arbetet.
Utveckla elevernas kunskap om sitt eget lärande. Vi måste arbeta
vidare med att utveckla lärares förmåga att göra elever mer delaktiga i sin
egen bedömning i förhållande till ålder och mål. Att hitta nya strategier för
att elever skulle känna sig med delaktiga i planering av sina studier och
därefter bedömning av sina insatser är något vi också behöver utveckla. Ett
SID 17 (18)


möjligt sätt är att införa och utveckla elevledda utvecklingssamtal på alla
nivåer.
Matematikutveckling. I enighet med stadens mattesatsning kommer vi att
arbeta intensivt med fortbildning av våra lärare som undervisar i
matematik. Skolan har två matteutvecklare som kommer att leda arbetet. Vi
inser att trots årets goda resultat har vi mycket att utveckla när det gäller
bl.a. laborativt arbete i matematik.
Språkutveckling. Vid analys av resultaten för Nationella prov i engelska
för åk 9 har vi konstaterat att skolan ligger 1% lägre (96%) än staden
(97%). I skolan anställdes en förstelärare som har fått i uppdrag att arbeta
vidare med utveckling av språkundervisning, framförallt engelska. Vi
behöver arbeta mer med utveckling av vår undervisning i svenska som
andraspråk.
Normer och värden


Utarbeta och implementera plan för att förbättra elevernas studiero.
Vi behöver ta fram en plan om hur vi förbättrar elevernas studiero. En del
av detta arbete kan vara att involvera eleverna mer i planering av sina
studier, att variera undervisningen, vara bättre på att väcka intresse på
lektionerna, tillsammans med elever sätta och följa tydliga regler som
gäller både på lektioner och på raster.
Fortsätta utveckla trygghetsarbete på skolan. Involvera elever i
trygghetsarbete, prata både med personalen och med eleverna kring
värdegrundsfrågor, vara mer observanta och reagera snabbt vid behov - är
en del av detta arbete.
Övriga åtgärder

Fortsätta arbete med implementering av fritidshemmets plan. Vi
behöver använda arbetsplanen mer konkret i planering av verksamheten.
Vidare måste arbetsplanen anpassas lokalt till Fritidsklubbens verksamhet.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Olga Zarembskaya
T.f. rektor, Södra Ängby skola
Blackebergsvägen 100
16851 Bromma
Tel. 08-50807606
E-post: [email protected]
Bilagor
SID 18 (18)


Arbetsplan Fritids Södra ängby skola hösten 2012
Kopia av trygghetsenkätvt13