Maui Jim vill ta solglasögonen ett steg längre

Ett magasin från optikbranschen
Tema
SOLGLASÖG
ON
2012
Hemma hos Mike Dalton
Maui Jim vill
ta solglasögonen
ett steg längre
Tony Pansell
– prisas för
undervisning
Revolutionerande
linslansering
med Norden-turné
Mykita gör
glasögon
av plastpulver
NR 12.11
Naturens krafter
är starka.
Det är också vår vilja
inför 2012.
Gott Nytt År
Vi kan inte nog tacka er för den stora förståelsen
för naturkatastrofen i Thailand i oktober.
Det drabbade våra fabriker i Bangkok, vilket i
sin tur drabbade våra leveranser till dig.
2012 är ett nytt år, och vi lovar göra allt för
att vårt samarbete ska bli bättre än någonsin.
Vännerna på Hoya
www.hoyanet.se
3
START
Midvinter och sol i blick
J
ulen är avklarad och när du läser denna tidning är det bara några få
dagar kvar till nyår. I skrivande stund är det ännu inte klart var jag
ska fira in 2012. Klart är dock att jag ska göra det med familj och
vänner hemma i Sverige. Det är nog fortsatt det vanligaste alternativet. Men idag är det inte längre någon som höjer på ögonbrynen inför de
som flyr gröten, julgranen, nyårsraketerna och vinterpromenaderna och istället satsar på palmer, stränder och wokade chilirätter.
Mer än 400 000 svenskar reser varje vinter till solen. Många av dessa reflekterar inte särskilt mycket över UV-strålningens påverkan på ögonen: oavsett om de ligger på stranden eller svischar ner för en glittrande pist i Alperna eller Fjällen. Att de har solskydd på huden kan vi dock nästan utgå ifrån.
Detta är en bra möjlighet för alla er ute i optikbutikerna. Tänk på att informera om solglasögon året runt. Idag är det inte bara på sommaren vi
kommer i kontakt med starkt solljus. Se det som ett ansvar och som ett bra
säljtillfälle! Ju mer ni tipsar och pratar med kunderna, desto fler solglasögon,
fotokromatiska glas eller sunclips kommer ni sälja året runt.
Just nu pågår införsäljningen av nästa års solglasögonmode i optikbutikerna. OPTIK har tittat närmare på vilka
modeller som förmodligen kommer att dominera till
våren. På Maui Jims huvudkontor och inslipningsanläggning i Peoria, USA, har vi också undersökt hur
solglasögonförsäljning och hawaiiansk filosofi hänger
ihop.
4
alhoa till solen!
10
favoriterna!
Så, i årets sista OPTIK: häng med till USA och ha
också ett riktigt gott nytt år.
Trevlig läsning
18
MATS AL ME GÅ R D
redaktör
o mslagsb ild : image lib rary/ mats almegård
spännande nytt
... och mer ur innehållet:
ANNONS och DISTRIBUTION
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Fredrik Thunell
optik 12-2011
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2011
• En pigg 50-åring
• Lasrad plast i ny metod
• Polaroid summerar 75 år
• Årets Mäster utsedd
• Branschnytt • Branschplock
• Krönika
• Vetenskap 12
14
16
26
24
28
30
33
Vi önskar alla ett
Gott Nytt Optikår!
4
MA U I J I M
Text o ch foto Mats Almegård
Förstärkta färger, uv-skydd och antireflexbehandling. Tre viktiga förklaringar till Maui Jims framgångar världen över. Men självklart är det inte
bara dessa produktegenskaper som tagit Maui
Jim ut i världen. Mycket handlar om ”aloha” –
en hawaiiansk inställning till livet.
ALOHA!
Som namnet antyder började Maui Jims historia på Ha-
Mike Dalton i hawaiiskjorta även
en kylig vinterdag.
waiis näst största ö, Maui. Det var där, närmare bestämt i
staden Lahaina, som glasögonen började säljas 1980. Då
handlade det om en ensam kille som sålde så mycket han
kunde från sin lilla kiosk till turisterna på stränderna. Dit
kom en dag en man vid namn Walter Hester som blev begeistrad av solglasögonen. Han erbjöd ägaren ett distributionsavtal, men efter en konkurs i det ursprungliga företaget
köpte Walter Hester till sist företaget och började i och med
det förvandlingen som skulle ta Maui Jim till vad det är idag:
ett storföretag som har distributionskontor i 12 länder runt
om i världen. Tre nya kontor är på gång under 2012, först ut
är Hong-Kong. Hemma i USA är Maui Jim välkända och
ryktet börjar alltså sprida sig rejält runt om i världen. I Sverige finns Maui Jim representerade sedan snart fem år tillbaka.
Walter Hester började distribuera solglasögon på största
ön, Hawaii, och på den näst största, Maui. Idag har huvudkontoret flyttat från Hawaii, men Walter bor kvar och företaget hämtar fortsatt hela sin image från den marina och
vänliga miljö som är Hawaiis kännetecken. Till och med papegojan i Maui Jims logotyp (ja, han heter Jim) lever och
har hälsan hemma på Hawaii. Han har idag pensionerats
från pr-jippon och mässor som han tidigare deltog på.
När Walter Hester ville expandera företaget i början av
OPTIK hälsar på
hos en färgstark
solglasögonproducent
1990-talet vände han sig så småningom till Michael ”Mike”
Dalton på RLI Insurance Co, ett företag som både distribuerade och försäkrade optiska produkter som kontaktlinser och
glasögon. Efter tre år som distributörer köpte Walter Hester
upp RLI och slog samman företagen. Mike Dalton utsågs
till högste operative chef för företaget.
– Det är anledningen till att vi finns i Peoria, Illinois. Walter ville ha distribution på fastlandet och vi var här, säger
Mike Dalton, när OPTIK besöker företaget en kylig decemberdag.
Det känns faktiskt ganska långt bort från Maui Jims image
med vita stränder, klarblå hav och leende människor i solen. Visserligen ler alla vänligt även i Peoria och solen skiner
från en blekblå decemberhimmel. Men varmt är det verkligen inte. Peoria ligger några timmars bilfärd utanför Chicago och här är det kallt så här års. Men är Lahaina och Hawaii företagets ansikte utåt, så är Peoria idag dess hjärna och
muskler. Det är här företagets RX-labb och huvudkontor
ligger. Här tillverkas dock varken glas eller bågar. Det sker i
Japan och Italien. Bågar och glas köps in från underleverantörer, men företaget designar sina modeller själva. Underleverantörerna har hårda krav på sig att leverera rätt produkter.
– Vi är först och främst ett glasföretag. Vi äger glaspatenten och har utvecklat tekniken. Vid vår anläggning här slipar
optik 12-2011
5
vi in glas med styrka i solglasögonen och gör också ytbehandlingar, säger Linda Glassel, marknadschef.
Samtliga Maui Jim-solglasögon har polariserande glas
som filtrerar bort 99,9% av det reflekterande ljuset från vatten och andra ytor. I Maui Jims egen PolarizedPlus 2-teknologi ingår polariserande skydd, vatten-, antireflex- och
repskydd. Dessutom har glasen en dubbelgradalspegel som
tar bort stora delar av direkt och reflekterat ljus. Alla dessa
egenskaper ger solglasögon av hög kvalitet och med stor
bärbarhetskomfort. Mest unikt är dock kanske den starka
färghöjande effekt som finns i Maui Jims glasögon. Företagets slogan är ”Welcome to colour” och den förstår man
faktiskt först efter att ha provat ett par Maui Jim-brillor. De
förstärker verkligen de naturliga färgerna.
– Vi är ett företag som gör solglasögon för de som kommer upp ur poolen och njuter av livet. Maui Jim handlar om
avkoppling och att njuta av livet, säger Linda.
I den egna anläggningen sker inslipning. Det är en stor-
säljare. Alltfler vill ha solglasögon slipade med styrka. Varje
dag slipas 1300 till 1400 par solglasögon i fabriken.
– Idag står de slipade solglasögonen för cirka 20 procent
av vår verksamhet och vi ser bara att det växer ytterligare, säger Mike Dalton.
optik 12-2011
Paul Ponder, chef på RX-labbet, visar stolt runt och berättar att de just nu byter blockningssystem. Från ett som kräver komponenter av blylegering – till ett där samma komponenter är gjorda i plast och därmed mer miljövänliga. Det
nya kommer också vara mer effektivt.
– Miljön är viktig för oss. Vi återanvänder plastspillet som
blir över när vi slipar glasen. Ett företag i Chicago gör om
det till användbart plast. Alla vätskor som används i fabriken
återanvänds också, så långt det går, säger Paul.
Linda Glassel är
Det är dock inte enbart slipning av glas med styrka och , marknadschef.
6
MA U I J I M
Paul Ponder,
chef på labbet.
Lynn Campen
på kundtjänst som
tar emot 550 000
kundsamtal om
året.
Martijn van
Eerde har ansvar
för den internationella marknadsföringen.
coating som görs i Peoria. Här sköts också alla reparationer
som årligen strömmar in.
– Vi tar emot cirka 550 000 samtal från kunder varje år.
Förra året gjorde vi cirka 250 000 reparationer. Målet är att
de ska vara avklarade på tre dagar. Det vanligaste är att kunderna fått repor i glasen på något sätt, säger Lynn Campen,
chef för kundtjänst.
På företagets ”wall of shame” hänger de mest extrema fallen. Glasögon som har legat i vatten så länge att det vuxit
snäckor på dem, glasögon som hamnat på grillen och många
som hundar har tuggat sönder.
– Självklart kan vi inte gå med på vad som helst. Men vi
har en generös inställning till reparationer, allt i enlighet
med aloha, säger Mike Dalton.
Aloha är en vanligt förekommande term när man möter
Maui Jim-anställda. Ordet kommer givetvis från Hawaii.
Där betyder det ungefär nåd, medkänsla eller fred. Men sammantaget handlar det om en gästvänlig filosofi som går ut
på att möta medmänniskor, djur och natur med kärlek och
värme.
– Gästvänlighet är ett annat sätt att översätta ordet och vi
försöker verkligen få det att genomsyra hela vår verksamhet,
säger Mike.
Kan du ge ett konkret exempel?
– Ta reparationerna. Har en hund gnagt sönder glasögonen, lagar vi dem och skickar dem tillbaka till kunden. Men
vi lägger också med ett litet hundben och hälsar dem att
Fido kanske hellre äter det än ett par glasögon. Vänliga saker
som gör livet mer färgstarkt helt enkelt.
På varje avdelning i anläggningen hänger en skylt där det
står ”aloha”. Varje avdelning har sedan fyllt i vad som menas
med aloha just hos dem.
Men det går ju inte bara att driva ett företag med
vänlighet, eller?
– Nej, det är klart att vi måste ta ekonomiska beslut och
gå med vinst. Men man kan faktiskt göra det och samtidigt
agera med kärlek för omvärlden.
Maui Jim drabbades som många andra amerikanska företag
negativt av terroristdåden den 11 september 2001.
– Vi säljer väldigt mycket glasögon på turistorter och allra
främst på Hawaii. Efter 9/11 gick försäljningen ner radikalt
och våra återförsäljare började returnera glasögon i stora
mängder. Ekonomiavdelningen blev nervösa, men ledningens inställning var hela tiden att det är så det måste vara, säger Linda.
När sedan den ekonomiska krisen kom blev det ytterligare
oro i företaget. Men när andra amerikanska företag började
avskeda folk, skickade Maui Jims ägare Walter Hester ut ett
email till alla sina anställda och sa att ingen skulle oroa sig.
Företaget hade råd att ta en förlust och det var bara att jobba
på i vanlig ordning.
– När ekonomin förbättrades förra året fick vi bekräftat
att det var rätt sätt. Vi växte med 40 miljoner dollar jämfört
med det dåliga året 2009. Kunderna mindes att vi ställde
upp för dem när de hade det svårt, säger Mike.
Alla Maui Jim-solglasögon med styrkor slipas i Peoria, oftast tar det max tio arbetsdagar inklusive frakt till olika delar
av världen. Distributionskanalerna är väl utbyggda och det
är en förutsättning för verksamheten. Lagerhållningen är
också viktig och policyn är att allt ska finnas på lager.
– Detta gäller för våra dotterbolag också. De fungerar här
som minikopior av vårt stora lager här, säger Martijn van
Eerde som är chef för företagets internationella marknadsföring och baserad i Madrid.
Det innebär att alla bågar, reservdelar och allt butiksmaterial finns på lager på alla ställen där Maui Jim har dotterbolag. I Sverige ligger det i Sollentuna.
Idag har Maui Jim 650 anställda över hela världen. Under
Plastblock istället för blylegering. Maui Jim övergår i detta nu till ett miljövänligare
inslipningssystem.
optik 12-2011
det kommande året beräknar de dock att anställa ytterligare
50.
– Alla på våra internationella kontor är anställda, men vi
har inga amerikaner utanför USA. Vi har respekt för att företagskulturer är olika världen över, säger Martijn.
Att det är medvind i företaget har kanske med aloha att
göra. Men en annan viktig aspekt är att företaget anställde
en ny designer för tre år sedan.
– Det var faktiskt många som sa att vi gjorde fantastiska
solglas med bra komfort, men de undrade varför vi inte också
kunde göra något som var snyggt, säger Linda och skrattar.
Svaret på den frågan heter Richard Walker och bor i Soho
på Manhattan. OPTIK träffar honom över en kopp kaffe på
Andaz på Fifth Avenue, mitt bland alla modebutiker och varuhus. Richard är självlärd och började bygga prototyper till
glasögon på egen hand. Innan Maui Jim anställde honom
var han med och lanserade märket Blinde och hann också
sätta sitt avtryck i Hollywood-historien genom att bygga alla
glasögon till science fiction-filmen Matrix. Han trivs bra i
det pulserande New York, men inspirationen till sin glasögondesign hämtar han uteslutande från ett område: andra
glasögon.
– Det kanske låter nördigt, men jag har samlat vintageglasögon i över sju år. Nu har jag en samling som täcker
hela historien känner jag. Faktum är att jag till och med köpte ett arkiveringssystem från ett bibliotek så att jag lätt hittar
också.
optik 12-2011
Var har du hittat alla glasögon?
– Många har jag själv hittat på loppmarknader under mina
resor i världen, men jag har också samlare som jobbar på
uppdrag av mig.
Så vad är ditt viktigaste bidrag till Maui Jim?
– Jag har bland annat infört många modeller i acetat. Det
hade de inte så mycket förut. Mitt formspråk hoppas jag
också syns, men det är ju en stor palett som ska täckas: män,
kvinnor, sport, fritid.
Har du aloha-känsla här i New York?
– Haha, ja det har jag faktiskt. Jag älskar att designa glasögon och jag kan prata i timmar om det. Så min aloha är
nog att jag älskar det jag gör och gärna delar med mig.
Har du lämnat Hollywood bakom dig?
– Nej, faktiskt inte. Det är väldigt kul att jag har formgivit
glasögonen till Amazing Spiderman som har premiär nästa
år. Maui Jim har skrivit licensavtal med Marvel och vi kommer tillverka speciella spindelmannensolglasögon. Det får du
hålla utkik efter!
Jag lovar Richard att hålla utkik. Det kommer förmodligen inte gå att missa när marknadsföringen sätter igång. I
nuläget säljer företaget 60 procent av sin totala omsättning
i USA, men siffrorna i Europa och resten av världen pekar
uppåt och kommer snart att överstiga 40 procent av omsättningen. Så Maui Jim kan nog förvänta sig att fortsätta växa.
Världen verkar vara redo för aloha.
Richard Walker
kan prata glasögondesign i timmar. Att sköta
Maui Jims design
är ett drömjobb
som blivit verklighet.
Jul
erbjudande!
KAMPANJEN FORTSÄTTER!
Vi erbjuder 20% rabatt på NIDEKS
sortiment fram till Optometridagarna 11-12 februari!
Ring oss gärna på 031-97 79 40, så berättar vi mer.
Visste du att vi är
distributör av
CSO och Frastemas
sortiment?
EssMed Optical AB
Metallvägen 20
435 33 Mölnlycke
Tel: 031-97 79 40
www.essmed.se
[email protected]
9
Solglasögonen
uppifrån och ner:
Vasuma
Lexington
Prada
Gucci
Vilken är egentligen vårens solglasögonbåge?
Det kan antingen vara den som alla vill ha, eller
den extrema som sticker ut mest. Några svar på
,
följande sidor.
Leverantörerna väljer bland
vårens solstrålar
optik 12-2011
10
SOLGLASÖGON
te x t mats almegård | FOTO WI LH E LM JA R E SA N D
De flesta tänker på nyårsstassen och mellandagsreor. Men i optikbranschen
pågår införsäljningen av solglasögon för fullt. Butikerna behöver påfyllning
inför både sportlov och en annalkande vår. OPTIK bad några solglasögonleverantörer dela med sig av sina bästa bågar för 2012. Så här svarade de.
Hanna Carlholt, marknadskoordinator
Scandinavian Eyewear AB:
Lexington, Jonis 4312 i guldfärg tror vi på. Trenden med
runda former har kommit starkt på sistone, både när det gäller solbågar och optiska bågar. Detta kommer fortsätta. Med
sin ljuva färg och fina detaljer (som stjärnorna på skalmtopparna) återspeglar denna modell varumärket Lexington på
ett bra sätt. Vi tror på runda former 2012!
Johanna Gezang, Marketing Manager, EGO Optiska AB:
Johan Atterfors, svensk agent för Götti:
Inspirationen till Odd Molly modell Ekberg M212-9328 kommer från färggranna Marrakeshsmycken. Denna båge har flera saker som kommer att vara
helt rätt i vår: retro formspråk med trendigt uttryck, rund form, emaljerade
detaljer på skalmen i två färger och skön spegeleffekt på det brunfärgade glaset. Färgen ljust beige kommer att vara riktigt het i vår.
Xeno är gjorda i en tidlös form och kommer bli en storsäljare till våren. Göttis smarta Spin and Stow-koncept gör dem
enkla att ta med i bröstfickan. De roterbara skalmarna gör
att glasögonen inte tar någon plats alls. Så, en tidlös form
med en läcker twist och svart funkar alltid.
Mathias Bosson, Alivestyle Sverige:
Paul Franks kaxiga modell Legion of Indecency tror vi mycket på i
sommar. Inte bara för att modellen är en läcker
redesign av pilotmodellen, utan även
på grund av färgerna. Matta färger
är heta just nu och denna är helt
rätt i sin kombination av svart,
orange och natur.
optik 11-2011
11
Kristina Dysenius,
Brand Manager
Nordic, Luxottica
Nordic AB:
Pradas SPR05O sticker
ut väldigt mycket. Det
är en tolkning av förra
årets verkligt extrema
båge på catwalken. Den
bryter väldigt bra mot
det sobra retromodet
som annars gäller nu och
det är viktigt att ha minst
en sån modell! Det här är
en typisk Prada för de som
vågar. Kommer i fyra färger
och funkar både på kille och tjej.
Ingvill Houmb Sjölin, Marketing and Key Account
Manager, Safilo Nordic AB:
Magnus Brisman, säljare Noxe AB:
Vi tror starkt på Gucci GG 4200/s. Det är en båge av en typ
som kallas Shield. Det kommer garanterat att bli en av nästa års
storsäljare. Färgen är blå (WNI), som vi tror är ”den nya svarta”.
Logon, som är hjärtformad, kallas för GG Lovely och det är
en detalj som återkommer i Guccis klädkollektion och som ger
denna båge en vacker touch.
Tom Fords modell Snowdon i mörk sköldpadda och med en kontrasterande, ljusare insida på fronten är helrätt. Den är mer klassisk än retro
och passar minst lika bra på en 20-åring som en välklädd 60-åring. Storleken på den är bra och det går att få sina egna styrkor inslipade enkelt.
Jag är övertygad om att denna kommer bli en storsäljare.
Daniel Storhannus, säljare Ørgreen/OPEX AB:
Steffen Sundelius, Vasuma:
En av våra absoluta storsäljare är modellen Bianca och den kommer gå lika bra våren och sommaren 2012. Den runda formen
är mycket elegant och samtidigt kaxig. Den är väl tilltagen och
mycket lättburen. Som andra Ørgreenbågar är den handgjord
i Japan så det handlar om hög kvalitet. Bågen finns i fyra färgkombinationer. Den i svart och guld tycker jag har bra attityd.
Vasumas Huggorm kommer att bli en av vårens absolut bästa solglasögonmodeller. Den mixar retro med futurism på ett skönt sätt och är
gjord i massivt acetat. Huggorm kommer i tre olika färger. Vi gör bara
75 exemplar per färg så det innebär att de är väldigt limiterade. Den
transparenta är glödhet.
optik 12-2011
12
SOLGLASÖGON
Text MATS AL ME GÅ R D | foto w il h elm jaresand & lu xotti ca
Den internationella optikbranschens tyngsta
företag Luxottica har fyllt 50 i år. Dock utan att
slå på stora trumman, vilket är logiskt om man
tänker på företagets strategi.
Ray-Ban
Pigg 50-åring väntar med festen
Kristina Dysenius
tror att Sverige
är ett land där
det går att sälja
solglasögon året
runt.
På Luxottica brukar det heta att företagets strategi är ”välplanerad tillväxt” och tittar man närmare på deras femtio år
som företag är det inte utan att man måste hålla med om
att det är exakt detta motto som följts till punkt och pricka.
Idag är Luxottica känt för sina många licenstillverkade varumärken. Samarbetet med Persol och Bulgari är exempelvis över 15 år gamla. Nyare har tillkommit och givit Luxotticas varumärkesportfölj en rejäl bredd som bara några andra
storföretag på marknaden kan matcha. Nästa år tar Luxottica
över Armani.
Så därför kanske det är logiskt att inte slå på stora trumman när företaget fyller 50? Det är ju varumärkena som
kommuniceras utåt. De som räknat på fingrarna och konstaterat att det var ett jämnt år och hoppades på att något skulle
hända under Mido, fick konstatera att så inte var fallet.
I oktober höll Luxottica en mindre fest i Italien där nyckelpersoner i företaget bjöds in.
– Det var snarare en privat tillställning, även om den var
stor, säger Kristina Dysenius, Brand Manager på Luxottica
Nordic.
Snarare har det varit business as usual för Luxottica. Och
det innebär mycket nya glasögon i många olika varumärkeskollektioner. Företaget lanserar stort
fyra gånger per år: Mido och Silmo
samt två tillfällen med inköpardagar för
storkunder som optikkedjor och liknande.
– Nu lanserar vi 25–30 nya modeller.
Säljarna åker runt med dem nu och det
är leverans i februari/mars. Mest handlar det om sol men det är också kompletteringar på den oftalmiska sidan.
Bland nyheterna lyser Miu Miu
kanske skarpast just nu. Glasögonen är
attitydstarka i roliga former och vackra
varma färger. Kristina tror starkt på
kollektionen och också på att sälja solglasögon året runt i Sverige:
– Vi har blivit duktiga på att ha solglasögon i Sverige även under vinterhalvåret. Många av våra modeller har
något ljusare solglas och de bärs som
Miu Miu
en accessoar. Konsumenten är medveten och vet värdet av
att skydda ögon mot snö och sol. Sen är det en perfekt accessoar, särskilt för killar som normalt inte har så många andra
modedetaljer att växla mellan. Då kunderna idag också är
mer pålästa om varumärken, satsar Luxottica på att till våren fördjupa konsumenternas kunskaper ytterligare. Detta
genom att i ökad grad prata om tillverkningsprocessen och
materialen.
– Det är också en del av en strategi för att motivera för
kund vad som gör skillnaden på olika produkter. Det är viktigt att butikerna har kunskaper om hantverk, kvalitet och
material exempelvis. Men mest handlar det om att dagens
konsumenter är oerhört pålästa och söker fakta. Vi ställer
självklart upp och ger dem det.
Men om det är verksamhet i vanlig ordning och inget festande i år, så lär det bli annorlunda nästa år. Då fyller nämligen ett av de stora varumärkena år. Det är Ray-Bans pilotmodell som fyller 75. De eviga rebellglasögonen har uppnått
en ansenlig ålder och det ska firas.
– I samband med detta kommer vi att lyfta fram Ray-Bans
ikonmodeller starkare. Det handlar om Aviatorn, men även
om Wayfarer och John Lennon-bågen som kommer i en version med läder. Det tror jag blir en storsäljare.
Vi återkommer med största sannolikhet till firandet i OPTIK nästa år.
Ray-Ban
optik 12-2011
en
Nu äv med
g
för dim
atism
g
i
t
as
LACREON™-teknologin
för fukt som aldrig tar slut.
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
100
80
60
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
40
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Tid (timmar)
optik 12-2011
Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad
komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne
in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet
simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper,
vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
14
SOLGLASÖGON
TEXT MATS AL ME GÅ R D
Under Silmo i höstas ställde tyska Mykita ut i två
olika montrar. En för de vanliga kollektionerna och
en som helt och hållet var tillägnad Mykita Mylon.
Mykita lasrar plast
Mykita Mylon ser inte ut som något annat. Glasögonen
är bulliga, stora och har en mer organisk känsla än vad glasögon normalt brukar ha. Hemligheten sägs vara det nya sätt
som de är tillverkade på. Ett polyamidbaserat pulver lasras
ihop till en fast konstruktion. Låter det hightech? Det är det.
Men det är en välanvänd process för prototyper. Det nya är
att Mykita utvecklade tillverkningssättet för att producera
riktiga produkter med det.
– Utvecklingen av våra Mylon-bågar började faktiskt redan i slutet av nittiotalet. Då började många tillverka prototyper med ett produktionssätt som kallas Selective Laser
Sintering (SLS). Det är en teknik som möjliggör att man sätter samman tredimensionella objekt utifrån CAD-ritningar
i datorn. År 2007 började vi undersöka om det skulle gå att
använda SLS för att tillverka glasögon, säger Moritz Krueger
som är vd och Creative Director på Mykita.
Hur går det till när ni tillverkar glasögon med SLS?
– Vi matar in 3D-data i maskinen. Sedan smälter lasern
polyamidpulvret och bygger upp en båge lager för lager.
Vad finns det för fördelar med detta tillverkningssätt?
– Det är en komplex process som skapar en sofistikerad
finish. Bågarna får en träliknande struktur och ett väldigt
speciellt visuellt utseende. Bågarna är väldigt stabila, väger
väldigt lite och är mycket hållbara. Dessutom är materialet
oerhört formbart så det går att justera bågarna exakt efter
bärarens förutsättningar.
Hur mycket forskar ni i nya metoder och material?
– Det är en ständigt pågående process. Det finns alltid utrymme för förbättringar och utvecklingar. Vi slutar aldrig
tänka på hur vi ska utveckla våra glasögon så att de som bär
dem blir nöjda. Vår första Mykita Mylon-kollektion är också
svaret på något jag tycker har saknats inom optikvärlden.
Vad är det?
– En riktigt lyxig kollektion sportglasögon. Jag tycker att
vi har lyckats med det med Mylon. De här glasögon ritar om
kartan för vad som är mode och vad som är sport.
optik 12-2011
UV-STRÅLNINGEN KAN BLI
UPP TILL HUNDRA GÅNGER HÖGRE
NÄR DEN REFLEKTERAS AV SNÖ 1
REKOMMENDERA DINA PATIENTER
ATT SKYDDA SINA ÖGON ÅRET
RUNT MED HJÄLP AV ACUVUE®KONTAKTLINSER MED UV-FILTER!*
UV-strålning kan leda både till tillfälliga
ögonproblem och bestående ögonskador.2
De flesta solglasögon ger inte tillräckligt skydd mot
strålning från sidorna eller reflekterad strålning.3*
Dina patienter litar på dina råd – se till att
de känner till fördelarna med det effektiva
UV-filtret i ACUVUE®-serien.
En promenad över snötäckt mark kan innebära nästan hundra gånger högre dos ultraviolett strålning än när man går över en grön gräsmatta.
Sliney, David H. Intraocular and Crystalline Lens Protection From Ultraviolet Damage, Eye & Contact Lens July 2011;37: 250-258.
Coroneo, M. Ultraviolet Radiation and the Anterior Eye. Eye & Contact Lens July 2011;37: 214-224.
3
Cullen, Anthony P. Ozone Depletion and Solar Ultraviolet Radiation: Ocular Effects, a United Nations Environment Programme Perspective.
Eye & Contact Lens July 2011;37: 185-190.
* Kontaktlinser med UV-skydd ersätter inte solglasögon med UV-skydd, eftersom linserna inte täcker ögonen och områdena runt ögonen helt och hållet.
1
2
ACUVUE
1-DAY ACUVUE® TruEye®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, ACUVUE® OASYS®, HYDRACLEAR®, LACREON® och SEE WHAT COULD BE®
optik®, 12-2011
är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2012.
Mer information finns på
www.jnjvisioncare.se/uv_blocking
16
SOLGLASÖGON
TEXT MATS AL ME GÅ R D | FOTO P O LA ROID & M AT S A LM E GÅ RD
Polaroid firar och blickar
Nästa år är det 75 år sedan uppfinnaren och entreprenören Edwin Herbert Land grundade Polaroid.
Det firas med en retrokollektion i ordets bästa bemärkelse. Best Under The Sun är helt baserat på
gamla skisser som hittats i arkiven.
Edwin Land var inte bara mannen som grundade ett av
de riktigt stora och välkända företagen. Han var också vetenskapsman och oerhört produktiv uppfinnare. Inte mindre än 535 patent är registrerade i hans namn. Men det är för
två saker han är extra känd: den direktframkallande kameran
(kort och gott kallad Polaroidkameran) och de polariserande
solglasögonen. De senare baserades på Lands utveckling av
världens första syntetiska polariserande lins som han uppfann 1929. Sex år senare sålde han sitt första par solglasögon.
Två år efter det, för snart 75 år sedan, grundade han alltså
Polaroid. Det ska firas under nästa år.
– För oss är det givetvis obetalbart att ha den bakgrund vi
har. Det har skrivits många böcker om Edward Land och för
företaget är det fantastiskt att ha denna historik att berätta
för våra kunder, säger Ralph Dahlin, vd på Polaroid Eyewear
i Sverige.
Som ett led i firandet har Polaroid tittat i backspegeln.
Retrokollektionen Best Under The Sun lanserades visserligen redan i våras, men den utökas nu med 10 nya modeller,
varav en har fått det talande namnet Seventy-Five.
– Det är Polaroids bäst säljande båge någonsin: en pilotmodell från sjuttiotalet som nu kommer i en guld- och en
silverfärgad version.
Det var mer eller mindre en slump att Best Under The
Sun blev verklighet. När företaget flyttade från fabriken i
Boston röjdes det i arkiven. Där låg gamla glasögonmodeller, annonser, skisser och kundmaterial sparat sedan 1930-ta-
let. Och när man började leta i arkiven vid kontoret i Zürich
hittades ännu mer material.
– Då insåg vi nog att vi satt på en riktig glasögonskatt.
Vilket arv vi har! Då beslutade vi att återskapa dessa klassiska
ikonglasögon precis som de var när de kom.
Har inget ändrats på dem?
– Nej, allt är identiskt. Förutom att de är tillverkade med
modern produktionsteknik. I övrigt är de exakta. Det tror
jag är unikt.
Redan i somras skyltade några optiker i landet upp stort
med denna kollektion. Denna sommar är det dags igen, men
denna gång uppmanas optiker runt om i landet att verkligen
ta ut svängarna i skylten.
– De tiotal unika skyltningar vi hade i somras var jättebra.
Sporrade av det arrangerar vi nu en tävling. Den butik som
optik 12-2011
17
bakåt
” För oss är det
givetvis obetalbart
att ha den bakgrund
vi har.”
skyltar bäst vinner en resa till vår produktionsanläggning i Skottland.
För närvarande pågår också en stor internationell designtävling där Best Under The Sun också tar steget in i framtiden.
Unga studenter vid designskolor runt om i världen har nämligen
fått designa sin version av framtidens Polaroidsolglasögon. Den
som får flest röster får se sin modell gå till produktion.
– Vi satsar stort eftersom vi fyller 75. I Sverige kommer konsumenterna bland annat att märka det eftersom vi producerar en
reklamfilm. Anders Bagge gör musiken. Det är reklam för våra
Suncovers och det kommer verkligen nå ut till konsumenterna.
Det låter som om ni kommer att få ett roligt 2012.
– Ja, verkligen. Best Under The Sun är ett mycket kul koncept att arbeta med. Den kanske inte är lika kommersiell som
våra vanliga kollektioner, men vi älskar den för att den berättar
så många historier. Det är också en väldigt bra kollektion för att
skapa trafik i butikerna.
Mer riktad till vanlig trafik är nya modellen Gran Turismo.
Det är en racinginspirerad solglasögonmodell som mycket riktigt tar sikte på bilförare. Polaroid vill med den lyfta frågan om
säkrare körning: både dag som natt.
– Våra polariserande solglasögon ger bländningsfri syn under
dagen. Vi tycker att optikern ska ta tillfället i akt och prata om
speciella glas för nattkörning och hur viktigt det är med kontraster och liknande. Här finns det stora säljchanser. Det gäller att
skylta upp strategiskt och sälja mer av båda produkterna.
En annan satsning under året blir läsglasögon, eller Premium
optik 12-2011
Readers som Polaroid kallar dem.
– Det är också ett bra redskap för att fånga in presumtiva kunder. När kunderna inser att det finns snyggare läsglasögon kommer de att vilja ha dem. Det ger ett bra tillfälle för optiker att
prata om progressiva glas, samtidigt som man börjar med att sälja läsglasögon till dem. Det finns många kunder som inte vet att
de kan se bättre och därför är det mycket viktigt att lyfta frågan.
Ett annat område som Polaroid satsat stort på under senare
tid är 3D-glasögon för hemelektronik och biografer. SF har installerat teknik som fungerar med Polaroids glasögon för passiv
3D-teknik och en rad hemelektroniktillverkare har gjort detsamma. Ralph är extra taggad för den utveckling som just nu pågår
på tv-spelsområdet:
– Gaming Dual Play är det stora just nu. Rent konkret är det
så att den ena användaren har två vänsterlinser, den andra två högerlinser. När man sedan kör spel i 3D ser man hela rutan trots
att det är spel med split screen. Det här fungerar även på gamla
spel och det kommer att bli väldigt stort.
Polaroid satsar alltså stort på att berätta sin 75 år långa historia
genom solglasögon som ser ut exakt som de gjorde då det begav
sig. De satsar också stort på en rad andra områden – och synligheten kommer vara stor under 2012. Samtidigt blir företaget
uppköpt av en av de riktigt stora i branschen: Safilo. Men om
det finns det inte så mycket mer information, än att det ska vara
”business as usual”.
– Så är det. Vi jobbar på i vanlig ordning. Det innebär ett hektiskt nästa år, vilket vi alla ser fram emot!
18
BRANSCHNYTT
TEXT OCH FOTO MATS AL ME GÅ R D
Ciba Vision introducerar sin nya kontaktlins Dailies Total 1 med en
ambitiös turné runt om i Norden. Med tanke på linsens revolutionerande
design är det inte så konstigt att företaget satsar stort.
Vibrerande spänning vid lansering
Kristofer
Karlsson, stolt
över att vara
först.
Luften vibrerade nästan och spänningen var nästintill
gripbar i konferenslokalen Bygning 55. Stämningen var minst
sagt laddad när Ciba Vision drog igång sin The Total Tour i
Köpenhamn den 3 november. Det var inte enbart på grund
av premiärnerver som det pirrade i arrangörernas magar.
Förutom ett releaseevenemang i BeNeLux-länderna var det
första gången någonsin som Dailies Total 1-linsen skulle visas
för nyfikna optiker. En smärre världssensation.
– Detta är den största innovationen sedan 1998 då sililkonhydrogellinsen släpptes. Vi är stolta över att vara först i
världen med att visa denna, sa Kristofer Karlsson, Business
Unit Manager på Ciba Vision Nordic, när han presenterade
kontaktlinsen inför hundratalet nyfikna danska (och en del
svenska) optiker.
Kristofer Karlsson gick igenom en del statistik om kontaktlinsmarknaden i Norden och konstaterade att penetratio-
nen är relativt hög, men att drop-out-antalet också är väldigt
högt.
– Denna lins kommer att bidra till två saker som hänger
tätt ihop med varandra: våra kontaktlinsbärare kommer att
få större komfort och det kommer att leda till att marknaden
växer.
Gör den inte det idag?
– Nej, och det beror nog på att det varit dåligt med innovationer som förändrat marknaden. Denna kontaktlins har
förmågan att kunna göra just det.
Under kvällen fick åhörarna inte enbart höra föredrag av
Ciba Vision Nordic-medarbetare som Kristofer Karlsson och
marketing director Lotta Vedholm. Tyngden i lanseringen
underströks också av en rad influgna gäster som Ciba Visions europeiska Business Unit manager Susanne Kohout
och Dr Inma Perez-Gomez. Dailes Total 1:s ”pappa” Dr Eric
optik 12-2011
19
Vattengraderingen innebär en
våtare yta än kärna.
Tummen upp
från forskare
Professor Lyndon Jones och hans team vid
Centre for Contact Lense Research har utfört
den första stora externa studien av Dailies Total 1. Resultat: tummen upp!
Centre for Contact Lense Research i Waterloo utanför Toronto är en av de största kontaktlinsklinikerna i
världen. Där pågår ständigt cirka 10–15 stora kliniska
kontaktlinsstudier som vardera innehåller 500–600 testdeltagare. De arbetar med alla de stora internationella
kontaktlins- och kontaktlinstillbehörstillverkarna.
– Företagen anlitar oss när de vill att vi ska utveckla,
eller testa deras produkter. Antingen handlar det om
jämförelser med deras egna äldre produkter, eller mot
konkurrenternas produkter, säger Lyndon Jones.
Den nya kontaktlinsen Dailies Total 1 granskades genom att 100 kontaktlinsbärare fick prova den och två
andra endagslinser i silikonhydrogelmaterial under vardera 3 dagar. Själva utvärderingen baseras på subjektiva och objektiva bedömningar. De som deltog i testet
fick själva fylla i frågeformulär där de fick utvärdera hur
komforten var efter varje dag med respektive lins. Dessutom undersöktes deras ögon i slutet av dag 3.
– Då undersökte vi patienterna och tittade på hur
linserna passade, hur rena de var i slutet av dagen, hur
de rörde sig mot ögat. Sen tog vi ut dem och infärgade
ögonen, för att se hur de svarar mot linserna.
Eric Baumann och de som testat ”hans” lins.
Baumann fanns också på plats, liksom Professor Lyndon
Jones. Den senare har i uppdrag av Ciba Vision utfört tester
på Dailies Total 1 vid sitt Centre for Contact Lense Research
vid University of Waterloo i Kanada.
En annan man som deltog under lanseringen var leg optiker Bo Lauenborg. Han är optiker på Kontaktlinseinstitutet i Aarhus och har haft möjligheten att prova linsen på sina
kunder innan lanseringen.
– Vi har nu utvärderat Dailies Total 1 under tre veckor, så
det är ju ingen längre tid. Men det vi kan säga är att komforten fungerat utmärkt. Det är också den stora utmaningen.
Industrin har nästan löst syretillförseln. Nu är det komfort
som måste förbättras och det gör denna lins. Folk slutar ju
bära linser för att komforten sviker och det gör faktiskt inte
denna, säger Bo Lauenborg.
Blandat med trevlig mingelbuffé, kaffe och föredrag fanns
också möjligheten att tillpassa en helt ny kontaktlins på sig
själv, eller på sina kollegor. Intresset för detta var enormt
stort – och hela lanseringen andades verkligen framgång. Nu
återstår det att se om denna kontaktlins blir en sån storsäljare som Ciba Vision hoppas och om de nordiska kollegorna
blir lika övertygade som Bo Lauenborg.
optik 12-2011
Tillverkare och produktnamn var maskerade så att
”Tummen upp”.
Bo Lauenborg,
nöjd dansk optiker.
de som deltog i testet inte skulle föredra det ena eller
andra på grund av exempelvis gammal vana. I studien
deltog 100 etablerade kontaktlinsbärare, där hälften var
nöjda bärare, andra hälften var ”problembärare” med
ögontorrhet.
– Den största utmaningen för branschen är att uppfinna en kontaktlins som känns bra efter 12–14 timmars
användning.
Dailies Total 1 klarade sig väldigt bra i testet. Både på
de som inte hade några problem med sin kontaktlinsanvändning och de som led av ögontorrhet eller liknande
i slutet av dagen.
– Alla testvärden var lika bra, eller bättre än de båda
andra produkterna. På området torrhet mot slutet av
dagen gjorde den mycket bra ifrån sig. Det enda negativa var att Dailies Total 1 var något svår att ta ut eftersom ytan är så hal. Vi antar att det är på grund av denna
halhet som den är så bra i ögat. Det är dock lätt att råda
bot på: det gäller bara att man är torr om händerna när
man sätter i eller tar ut linsen.
20
b rans c h nytt
”Det ingår kanske 40
patentfamiljer i den här
produkten. Bara att skriva
alla legala texter och patent
har tagit flera år. ”
Stolt kontaktlinsmakare
Eric Baumann har vigt dryga fem år av
sitt liv på att utveckla Dailies Total 1
Vid lanseringen var han lika stolt som
en nybliven pappa.
– Jag är stolt, men jag har ju inte gjort den helt
på egen hand. Vid min sida har jag haft cirka
100 av de allra bästa inom kontaktlinsresearch,
-design och -utveckling. Det är ingen vits för
mig att stå här och prata om att det är en fantastisk kontaktlins, för det kommer ni alla märka så fort ni sätter den i ögat, sa Eric Baumann
under introduktionen av Dailies Total 1.
När jag träffade honom några timmar tidigare var han lika stolt, men kanske inte lika
självsäker som när han stod på scenen. Men
egentligen har han all rätt att både vara stolt
och kaxig. Det är ju inte varje forskare förunnat att få presentera en kontaktlins som är baserad på en helt ny teknologi. Men det kan
Eric göra. Plattformen har tagits fram vid
Ciba Visions researchcenter i Atlanta i USA
och i Tyskland.
Denna nya plattform kombinerar silikonhydrogel med en vattengradient teknologi, vilket
resulterar i den första SiHy-linsen med graderat vatteninnehåll. Det innebär en kontaktlins där vattenhalten är 33 procent i kärnan och
upp till 80 procent i linsytan. Det som möter
ögat är alltså en väldigt mjuk och glatt hydrogelyta
– Vårt uttalade mål var att förlänga komforten. Silikon är ett hydrofobt material och måste alltid vätas. Det är det denna vattengradient
gör. Vi började med en SiHy-kärna. Genom
en rad olika steg har vi bäddat in den kärnan i
hydrofila polymerkedjor som ger en glatt yta.
Om vi jämför linsen med en säng, då är ytan
som en skyddande och mjuk bäddmadrass, säger Eric Baumann.
Det låter som en mycket enkel beskrivning av något riktigt komplicerat.
– Ja, kanske det. Fast kontaktlinsens design
är väldigt enkel. Elegant men enkel. Fast kemin bakom är rätt komplex. Samtidigt handlar
det om en sak: att göra en lins med så stor glideffekt som möjligt och att denna effekt sitter
i hela dagen.
På så sätt ska ingen linsbärare få problem,
och ingen ska bli en ”drop-out”. Syregenomsläppligheten är naturligtvis också viktig. Den
ligger i denna lins högst av alla Ciba Visions
linser.
– De flesta kontaktlinstillverkare gör idag
linser med bra komfort på morgonen, men
problemet är att komforten minskar under dagen. Det är det vi försökt undvika med denna
lins. 80 procent av fukten stannar i Dailies Total 1 under hela dagen har vi kunnat se i våra
tester.
Lanseringen av vilken kontaktlins som
helst föregås naturligtvis av en lång rad kliniska tester. Så även denna gång.
Jag gissar att det också handlar mycket
om juridiska frågor och patent som måste
registreras?
– Mycket riktigt. Det är ett omfattande arbete. Det ingår kanske 40 patentfamiljer i den
här produkten. Bara att skriva alla legala texter och patent har tagit flera år. Samtidigt har
det kliniska teamet gjort mängder med tester i
över 120 studier.
Själv har Eric Baumann redan börjat fila på
nästa utmaning. Det är dags att utveckla multifokala och toriska varianter av Dailies Total 1.
Med över 30 år i yrket är Eric Baumann fortfarande lycklig när han går till jobbet varje dag.
Han verkar både tycka om och bli utsatt för
tillräckligt med utmaningar.
optik 12-2011
”
22
P R O D U K T N YT T
Text Mats Almegård | foto w i l h elm jaresand
Mindre och smidigare från Optos.
Topcon satsar på vridbar pekskärm.
Mindre och skarpare
Vridbart med Topcon KR-1
Optos har förbättrat sin laserscanner och samtidigt krympt storleken. Den nya versionen heter
Daytona och får plats på ett bord. Trots sin mindre
storlek sägs den ändå vara vassare än den äldre
versionen.
Topcons senaste autokerato-refraktometer har en ny finess: den
vrid- och vinklingsbara pekskärmen. Det innebär bättre interaktion
med patienten och bättre överblick för optikern.
– Vi har fått en del synpunkter från tilltänkta kunder. De har
bland annat tyckt att det gamla instrumentet är stort och att
ljudnivån på fläktarna som behövs för att kyla ner instrumentet har varit för hög. Utvecklingsavdelningen på Optos
har tagit till sig av denna feedback och har gjort ett fantastiskt jobb på att uppgradera teknologin och samtidigt gett
Daytona en läcker design, säger Optos Sverigechef Göran
Börjesson.
Kan du nämna något som förändrats i tekniken?
– I Daytona finns det bland annat fiberoptik och nya lösningar vad gäller laserenheterna, för att därmed få färre enheter som kräver nedkylning med fläktar.
Utöver detta så har Daytona även funktionen att avbilda
näthinnan med autofluorescens (FAF) i oöverträffade 200
grader. Bildkvaliteten är också förbättrad och går att jämföra
med den oftalmologiska versionen P200C.
Optos Daytona är helt ny. Den introducerades under
American Academy of Optometry i mitten av oktober. Göran Börjesson räknar med att den ska introduceras i Sverige i
samband med Optometridagarna 2012.
Den digitala styrplattan.
– Det här är ett bruksinstrument som gör det möjligt för optikerna att jobba runt
patienten. Det kan vara väldigt viktigt att komma nära om det exempelvis behöver hållas upp ett hängande ögonlock eller liknande, säger Peter Wenner, säljare
på Topcon Scandinavia.
Optikern kommer alltså att kunna använda KR-1 från olika vinklar, och man
kan framförallt stå intill patienten och arbeta.
– När man lyfter skärmen anpassar sig displayen automatiskt som på en smartphone, säger Peter.
KR-1 mäter båda ögonen automatiskt. Om ögat är för grumligt och mätningen
försvåras går KR-1 automatiskt in i ”kataraktläge”.
– Ljusknippet blir mindre och möjliggör en mätning trots grumliga ögon. Givetvis går det också att mäta helt manuellt.
Nytt är också designen. Topcon
har undersökt patienter på ålderdomshem runt om i Japan för att se
vad som bäst fungerar. De kom fram
till att en fem graders lutning nedåt
var bäst.
– Patienten tittar svagt nedåt istället för som tidigare rakt fram. Det
är den första refraktorn med denna
förmåga och det gör undersökningen betydligt bekvämare för patienten. Det förbättrar i sin tur undersökningsresultaten. Konstruktionen
möjliggör också att den blir mycket lättplacerad, man kan exempelvis ställa den mot en vägg eller i ett
hörn.
optik 12-2011
23
INSÄNDARE
Det är optikerna
som gör jobbet
optik 12-2011
och linsen fungerar optimalt blir
det lätt att bäraren förser sig med
nya linser över internet.
Personligen begriper jag
inte hur linstillverkarna resonerar. De förväntar sig att optikerna tillsätter alla tänkbara resurser
vid nylanseringar av nya produkter för att senare se linserna
säljas över nätet. Att kontaktlinser endast skall tillhandahållas av
kompetent yrkesfolk borde vara
en självklarhet. Givetvis skulle linstillverkarna kunna ha ett
regelverk internt som säger att
det skall vara så. Då jag påpekat
detta blir svaret alltid detsamma.
Man kan inte leveransvägra.
Men om man inte kan leveransvägra så borde det finnas
styrmedel som gör produktanvändningen både bättre och säkrare. Vilka krav kan man ställa på
en distributör som tillhandahåller en medicinteknisk produkt?
Alla blir vinnare om hanteringen
sköts av den enda kategori som
är kompetent inom området,
nämligen optikern. Att vidhålla att optikerna då får monopol
håller inte. Att tandläkaren har
monopol på att borra i folks tänder upprör säkert få. Vi som dagligen arbetar med kontaktlinstillpassning vet vilken osäkerhet det
innebär då patienterna själva gör
sina beställningar och byten av
fabrikat hit och dit på nätet. Besöker optikern gör man först då
problem uppstår.
Men det blir väl som med
flickan som olyckligtvis avled då
hon på kyrkogården fick en gravsten över sig. Det är först efter
händelsen man ser över regelverket och kontroller för att undvika att det sker igen.
L ars S alm o nso n
Contacta Eyewear
WWW.INFACE.COM
IF 9255
E
n av de större linstillverkarna åker nu land och
rike runt och håller lanseringsmöten för en ny ”världsunik” produkt. Optikerna kommer entusiastiska i stora skaror
till dessa möten och får fina studieresultat presenterade för sig.
Några lokala kollegor har testat
produkten i förväg och rapporterar idel goda erfarenheter. Det är
givetvis högintressant att linstillverkare lanserar nya innovativa
produkter på marknaden. Kontaktlinser med förbättrade egenskaper utgör i allt högre grad
ett bättre alternativ till glasögon
eller kirurgiska ingrepp. Så här
långt är allt gott och väl. Problemet uppstår i förlängningen av
lanseringskedjan.
För att en ny kontaktlins effektivt skall nå ut till marknaden
krävs att någon förser bärarna
med produkten. Denna någon är
optikerna.
Optikern måste vara välinformerad om de studier och erfarenheter som finns. Kunskap om
material, parametrar etc. är också
ett givet krav. Optikern måste
dessutom ”sälja in” den nya produkten och detta måste ske på
ett trovärdigt sätt. Återbesök och
uppföljning måste ske och eventuella tekniska justeringar vidtas
för att ett optimalt resultat skall
uppnås. Kontroller och undersökningar måste också göras regelbundet i framtiden för att en
hög patientsäkerhet skall bibehållas.
Långsiktigheten ligger i såväl
bärarens som optikerns och tillverkarens intresse. Skall kategorin ha tillväxt måste en kompetent yrkeskår hantera det hela
från A till Ö. Men hur brukar
verkligheten se ut?
När optikern gjort sitt arbete
DANISH DESIGN
24
B R AN S CH N YT T
Text Mats Almegård
Hoya vill återvinna förtroendet
Hoya har varit verksamma i Thailand sedan 1974. Som många andra företag och
fabriker drabbades deras anläggningar
av de värsta översvämningarna i Thailand
på sextio år, vilket har märkts på den
svenska optikmarknaden. Kunder har
fått vänta på sina glas, vilket företagets
svenske vd Pontus Widlund beklagar.
Hoya har anläggningar på två ställen utanför
Bangkok, dels i Pathumtani, dels i Ayutthaya.
– I Pathumthani där vi tillverkar lagerglas och
halvfabrikat (semi finished) blev anläggningen
aldrig vattenfylld. Den fick dock stänga på grund
av vatten utanför på gatorna och för att personalen inte kunde ta sig till jobbet. Den fabriken öppnade åter efter ett par veckor och är sedan den 21
november åter i full drift, säger Pontus Widlund,
Nordic President på Hoya.
Aytthayaområdet längre norrut drabbades
värre av översvämningarna och Hoyas 3 RX-fabriker fick alla in upp till 1 meter vatten i anläggningarna.
– Då våra övriga RX-lab i Europa inte omedelbart hade kapacitet att ta emot det produktionsbortfall som uppstod blev det stora störningar i
våra leveranser. Vi har nu successivt byggt upp ny
kapacitet runt om i Europa samtidigt som rekonstruktionsarbetet pågår för fullt i Thailand. Hoya
kommer dessutom bygga nya super RX-lab på flera olika ställen för att minimera liknande situationer i framtiden.
Vilka produkter kan ni, och vilka kan ni
inte, leverera för närvarande?
– Idag kan vi leverera upp emot 90 procent
av hela vårt sortiment. Det är endast de tekniskt
mest komplicerade produkterna vi ännu inte
kommit igång med. Då sortimentet hela tiden
byggs ut rekommenderar vi alla att kontakta vår
kundservice för aktuell status eller logga in på vårt
intranät hoyanet.se.
Hur länge dröjer det innan ni är tillbaka
med full kapacitet igen?
– Hoya jobbar med en kraftfull återhämtningsoch expansionsplan, som bland annat består av
investeringar på cirka 250 miljoner kronor i nya
maskiner och verktyg samtidigt som man anställer mer personal till de europeiska RX-labben så
”Å hela Hoyas vägnar vill jag be
om ursäkt för de problem denna
störning vållat våra kunder,
samtidigt som jag vill tacka för
våra kunders förståelse, stöd
och tålamod.”
att de kan köras 7 dagar i veckan. I början på januari 2012 räknar vi med att kunna leverera mer
än 90 procent av hela vårt sortiment. Övriga produkter som är mer komplexa att tillverka kommer
att successivt tillkomma under våren.
Kommer ni att förlägga produktionen till
andra länder framöver?
– Under början av 2012 kommer Hoya koncentrera sig på att återställa anläggningarna i Ayutthaya samtidigt som man förstärker kapacitet
och logistik från anläggningarna i Pathumthani
i Thailand, Guangzhou i Kina, Bihnh Duong i
Vietnam. Nya Super RX-lab planeras även i Ungern och något ytterligare land i Asien.
Något du vill hälsa era svenska kunder?
– Å hela Hoyas vägnar vill jag be om ursäkt för
de problem denna störning vållat våra kunder,
samtidigt som jag vill tacka för våra kunders förståelse, stöd och tålamod. Alla på Hoya kämpar
stenhårt för att snabbast möjligt komma tillbaka
och återvinna allas hundraprocentiga förtroende
för våra produkter och vår service. Internt har vi
skapat projektnamnet ”We will be back – stronger than ever” och då känns det bra att i grunden
ha en stark och stabil ägare. Detta kommer även
komma till nytta i framtiden för våra kunder.
Pontus Widlund blickar framåt.
Hoya följer utvecklingen i Thailand uppmärksamt.
optik 12-2011
26
UTBILDNING
te xt w il helm jaresand
Tony är årets Mäster
Varje år utses en av Karolinska Institutets lärare till årets Mäster av studentorganisationen Medicinska Föreningen. Priset har delats ut sedan 1965
utifrån studenternas nomineringar. Årets utmärkelse gick till Tony Pansell.
”... jag tänkte
först att det
måste ha blivit
något fel. Det är
ju nästan fusen
lärare på KI ...”
Tony Pansell är lärare vid optiker-
utbildningen och universitetslektor vid
Institutionen för Klinisk Neurovetenskap. Han har tilldelats årets Mäster för
att han lyckats ”fånga upp sina studenter genom att väcka deras intresse med
sin entusiasm”.
– När jag först fick reda på det
tänkte jag att det måste blivit något fel.
Det är ju nästan tusen lärare på KI, och
jag är inte typen som brukar gå och
vinna priser, säger Tony.
När nyheten sjunkit in och han insett vad priset innebär ersattes förvåningen av glädje och ödmjukhet.
– Undervisa är verkligen bland det
roligaste jag vet. Det är ovärderligt att
få se studenternas leenden när polletten
trillar ned. Att mina egna elever dessutom nominerar mig till ett sådant här
pris värmer något otroligt, säger han
med inlevelse.
Tony nominerades av studentföreningen Kaustika på optikerprogrammet.
Kanske tack vare hans förhållningssätt
till studenterna.
– Min mentor Jan Ygge har betytt
mycket för mitt sätt att undervisa och
min syn på studenterna. Han har alltid
framhållit att de är vår största tillgång,
vår framtid. Men även min kollega Saber Abdi har betytt mycket.
Trots den personliga triumf som
utmärkelsen Mäster innebär påpekar
Tony innebörden för kollektivet. Det
är första gången priset tilldelas någon
på optikerutbildningen.
– Visst står jag i fokus, men det är
kul för hela optikerutbildningen. Det
är ett kvitto på att vi genom satsningar
har lagt utbildningsnivån väldigt högt.
Historiskt sett är det oftast läkare som
tilldelas Mäster. Det är kul att vi optiker äntligen får vara med och synas i
dessa sammanhang.
Priset kommer enligt tradition
att delas ut på Medicinska Föreningens
Luciabal där även Nobelpristagarna i
Fysiologi eller Medicin deltar.
– Dags att hyra frack igen. Det ska
bli spännande och ett fantastiskt minne
att bära med sig framöver.
optik 12-2011
27
Stor uppmärksamhet för volontärer
T ext o ch foto : Wi lhelm JaresanD
I vår reser Vision For All till Guatemala. Med sig har de massvis begagnade glasögon och några volontärer.
Bland dessa går sex stycken sista
året på Karolinska Institutets optikerutbildning.
– Det har snackats om de här resorna ända sedan vi började på utbildningen. Det har blivit
tradition att några från avgångsklassen försöker åka med på en sådan här resa. Jag bestämde mig i somras, det känns självklart att försöka hjälpa till, säger Christina Kleinhans.
Men det är inte helt utan betänkligheter.
Guatemala är inte det säkraste av länder, och
det är oklart hur en osäker situation påverkar en.
– Det känns skönt att man kommer ha varandra där nere. Till viss del för att känna sig
tryggare, men också för att ha någon att prata med när dagen är slut. Jag antar att man
kommer se en del hemska saker, och jag vet
inte hur jag kommer reagera, säger hon.
Ett annat problem är finansieringen. Del-
tagarna bekostar själva resan, och den är inte
billig. 18 000 kronor per person måste de
samla ihop innan avresan.
– Vi har sökt pengar nästan överallt. Men
det har inte gått så himla bra. Folk har helt
enkelt inte velat öppna plånböckerna. Utanför optikbranschen vet ingen vad Vision For
All är, säger Kristin Eklund som är en av volontärerna från KI.
Men det betyder inte att ingen bryr sig.
Tjejerna upplyste om möjligheten att lämna
in sina gamla glasögon till Vision For All genom lokala medier och fick otroligt bra respons.
– Vi var med i lokalradion i Nyköping
där vi pratade om resan och att man kunde
lämna in sina gamla glasögon till välgörenhet. Eftersom lokalradions genomslagskraft
är begränsad hade vi inga som helst förväntningar, säger Christina Kleinhans.
Redan efter några dagar hade 60 par
glasögon samlats in. Allihop i en och samma
butik. Men det var efter en tidningsartikel i
Södermanlands Nyheter som det verkligen
började rulla.
– Mina kollegor i butiken ringde och sa
att det var kaos. Folk vällde in och lämnade otroliga mängder glasögon. På tre dagar
hade vi samlat in över 300 par, det kändes
helt grymt, säger hon.
Men trots uppmärksamheten och engagemanget är det fortfarande långt kvar till att
resan är finansierad.
– Det är svårt att hitta tid till projektet.
Heltidsplugg, examensjobb och massa annat
ska hinnas med. Vi mailar så många potentiella sponsorer vi bara kan. Ringa hinner vi
knappt, då blir vi bara runtskickade mellan
olika växlar säger Kristin Eklund.
– Men än har vi inte gett upp. Den 29 november hade vi julloppis med VFA/optikertema här på skolan. Får vi till slut inte ihop
tillräckligt med pengar får vi helt enkelt ta ur
egen ficka, säger Christina Kleinhans.
Men det är inget som avskräcker tjejerna
från att resa.
– Det kommer absolut ändå vara värt det.
Att få hjälpa utsatta människor och den positiva responsen man får tillbaka kommer att
väga upp precis allting.
Vi reser, fr v Kristin Eklund, Christina Kleinhans, Suzana Bäckman, Rebecca Palm, Karin Stegelius och Stephanie Quintana.
optik 12-2011
28
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR MATS AL ME GÅ R D, o p t i k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Arv och affärer
I januari når Oscar Jacobsons nya vårkollektion butiker-
na. Kollektionen är uppdelad i två delar, Heritagelinjen och
Businesslinjen. Den förstnämnda anspelar tydligt på 40- och
50-tal med mjuka vintageformer. Till exempel modell 7734
som är en smått uppdaterad clubmaster-båge. Kollektionens
andra del, Businesslinjen, är lite färgstarkare än tidigare säsonger med djupa toner i blått och vinrött. Modell 7735 från
businesslinjen är väldigt stilren med sina läderskalmar och
den bruna fronten. En enkel båge med en lite lyxig känsla.
Brännheta brillor
Theo och Tim Van Steenbergen lanserar sin fjärde solglasög-
onkollektion som duo. Kollektionen heter Hierro efter det
spanska ordet för brännmärkning. Företeelsen kopplas oftast
samman med boskap, men nu är det glasögonbärarnas tur
att visa sin tillhörighet. De åtta olika modellerna är uppkallade efter spanska helgon och bär antingen Theos eller Tims
”brännmärkning”.
Bågarna är fylliga och pryds av spanska broderier. Färgerna
går i svart, vitt och rött. Till exempel modellen Isidro som är
en tjock, droppformad båge med nyckelhålsformad bryggdel. Skalmarna är breda, fronten likaså. Hela bågen är svart
och av acetat. Men fronten har små ”sprickor” som gör att
den ser ut att vara tillverkad i behandlat läder.
Vila i frid, Steve
Steve Jobs fortsätter att skapa habegär även efter sin död. På senare tid har
efterfrågan på de runda glasögon Jobs använde, Lunor Classic, ökat dramatiskt.
Wall Street Journal var först med att påpeka fenomenet och körde en bild från
HKTDC, glasögonmässan i Hongkong. Bilden visar en liten glasmonter från Lunor med en bild på Steve Jobs och ett par Lunor Classic med runda glas. Bredvid
fanns en text som förklarade att vi förlorat ett stort geni och att han efterlämnade
oss överväldigande idéer, och sina favoritglasögon. De pryder även framsidan till
biografin ”Steve Jobs” av Walter Isaacson.
Ny studie på gång
Forskare på Case Western Reserve University School
of Medicine ska genomföra en studie rörande ögonhinnetransplantationer. De ska ta reda på om det är möjligt att
använda ögonhinnor från donatorer två veckor efter deras
död, istället för den nuvarande gränsen på en vecka. Idag
täcker tillgången efterfrågan, men en åldrande befolkning
kan snabbt ändra på det. Forskarna hoppas att tesen
stämmer för att på så sätt säkerställa tillgången på ögonhinnor för de kommande generationerna.
Ny torisk från B+L
Bausch+Lomb lanserar en ny kontaktlins, PureVision2
for Astigmatism with High Definition Optics. Denna toriska lins ska ge konsekvent, skarp och klar syn hela dagen.
Detta tack vare ett stabiliseringssystem, Auto Align Design, som genom att kombinera prisma och perifer barlast
samtidigt som man ökar linsens diameter ska ge en bättre
stabilitet. Linsen kommer vara tillgänglig i butik från och
med den 1 april nästa år.
optik 12-2011
29
Skateboard i blicken
Ingen kan ha missat att återvinning vunnit mycket mark.
Nu görs det igen, fast på ett nytt sätt. Vuerich Brothers gör
glasögon i återvunnet trä, men inte vilket som helst. De skär
ut bågarna ur begagnade skateboards och monterar in solglas.
Återvunna skateboards har tidigare använts till möbler och
smycken, men det här är första gången materialet sätts framför
ögonen. Som kvitto på sin framgång är bröderna nominerade
till 2011 års Index-pris.
Mystisk mask
Nej, det är ingen ny Marvel-
superhjälte som kommer på
bio i jul. Den mystiska masken är Okias operainspirerade
glasögon som nu vunnit silvermedalj på V.Award som arrangeras av mode- och designmagasinet V Magazine. Det är
lätt att föreställa sig att masken funkar utmärkt i Venedig.
Men den kan vara för vågad
för oss nordbor… Eller?
Safilo storhandlar
Inbjudan till årets kontaktlinshändelse är på väg.
En uppgraderad dag med
inspirerande internationella
föreläsare, mingel och CET-poäng.
Var där det händer!
Vilken dag passar dig?
KÖPENHAMN 12/2
GÖTEBORG 26/2
I och med styrelsens godkännande köper nu Safilo upp Polaroid
Eyewear. Ett köp som enligt Safilo stämmer väl överens med deras ambition att bygga upp en stark portfölj av egna märken.
– Vi är extremt glada att ett så historiskt men ändå samtida
märke som Polaroid nu
blir en del av Safilo, säger
Safilo Groups vd Roberto
Vedovotto.
Priset för detta legendariska företag på främst solglasögon kommer hamna
någonstans runt 87,5 miljoner dollar – nästan 600
miljoner svenska kronor.
optik 12-2011
Vill du veta mer? Besök www.jnjvisioncare.se
eller prata med din ACUVUE® Account Manager.
30
KRÖNIKA
TEXT JASMIN YAYA
Ett varmt emottagande
J
Jasmin Yaya är leg.optiker
och arbetar på Bågar & Glas
i Stockholm. Vid sidan av det
driver hon glasögonbloggen
Bonocle: www.bonocle.com
Kontakta Jasmin på: [email protected]
ust nu befinner jag mig i staden Kerman och
hälsar på mina gamla morföräldrar. Kerman
har 400 000 invånare och omges av tre stora
berg mitt i öknen i centrala Iran. Vädret är
varmt och solen lyser starkt fastän träden pryds av
vackra höstlöv.
Igår åkte jag till en gata där jag vet att det finns
många optiker och en butik som heter Eynake Zeiss
(Zeiss Glasögon) som jag besökt några år tidigare.
Klockan var halv åtta på kvällen en helt vanlig tisdagkväll. Gatan var full av ljud från trafiken och människorna på gatan. Butiken var full av kunder och jag
tänkte för mig själv att det är bäst att jag kommer tillbaka en annan tid då det är lugnare.
Precis då fick butiksägaren syn på mig och ropade
glatt från andra sidan disken ”Hej Fröken!-Vilkavackra-glasögon-ni-har-vad-kan-jag-hjälpa-er-med?”.
Han såg ut som Super Mario med sin tjocka mustasch och breda leende.
Självklart stack jag ut med mina stora runda metallbågar bland alla andra med tråd- och hålgarnityr.
Och jag som trodde jag valt mina mest diskreta bågar.
Jag berättade att jag är optiker i Sverige och att
jag är på besök i Kerman. Han log brett och frågade
intresserat om hur det är att jobba som optiker i Sverige. Jag berättade om olika kedjor och enskilda butiker som finns och hur verkstäderna mer och mer
plockats bort.
Butiksägaren insisterade på att jag skulle bli serverad en kopp te medan han plockade fram flera chatull
med butikens finaste glasögonbågar. Mitt i vårt samtal ropade han på alla sina anställda
att de genast skulle komma och hälsa på mig, optikern från Sverige! Alla sju män presenterade sig och
välkomnade mig varmt.
Däribland fanns två verkstadsoptiker och en enda
optiker som gör alla synundersökningar och linstillpassningar.
Jag bad om att få titta på optikerns undersökningsrum. Där fanns en Topcon-autorefraktor, provglaslåda, E-syntavla med spegelsystem, läsprov, oftalmoskop och retinoskop. Optikern som utför mellan 10 till 20 undersökningar om dagen (hans arbetsdag är mellan 9-13 och
17-21) tillpassar också linser. Han var extra nöjd över
silikonhydrogellinserna som passar bra i det tor�ra klimat som Kerman har men var ledsen över att
Optifree-vätskorna inte längre går att få tag på sedan
en tid tillbaka. Endagslinser tillpassades knappt alls
för priset var ungefär sex gånger så mycket som för
månadslinser.
Sen bad jag om att få ta en titt på deras verkstad.
Butiksägaren berättade att de har en verkstad i butiken där allt slipas för hand samt en verkstad med
slipmaskiner två kvarter bort, men eftersom reparatörerna för slipmaskinerna inte kommer och lagar eventuella maskinfel slipas det mesta för hand på
plats.
Verkstadsoptikern tittade på mig och sa: ”Vet Ni,
glasögon är för mig ett hantverk, från början till slut”.
Jag höll med. Sen visade han hur han mäter ut PD
på mineralglaset, ritar ut mallens form och så började
han snabbt kröjsla glaset. En minut senare hade han
kröjslat klart! (jag som satt i flera timmar i verkstan
på utbildningen). Med en handslip jämnade han till
kanten och så satte han fast glaset i en apparat som
fräste trådranden.
Hero photograph
På mindre än tre minuter hade han slipat ett glas för
hand. Den kvällen hade han fjorton jobb till. Jag var
imponerad av hur snabbt och snyggt han slipade allt.
Jag tackade för att jag fick se hur de arbetar,
knäppte lite bilder i den nu lite lugnare butiken.
Ute på gatan igen tänkte jag på hur varmt det är
här i november och hur varmt jag blivit emottagen.
optik 12-2011
3D
OCT-2000®
KR-1
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
Från evolution till revolution.
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
Nu tar vicamera
ytterligare ett stort steg i vår stänfundus
»
»
»
»
»
diga jakt på att förbättra arbetsmiljön och
för att underlätta
det dagliga
arbetet i butiFastMap™
software
for dynamic
ken. Genom
introduktionen
avimages
KR-1 breddar
viewing
of 3D
and fundus
vi vårt refraktorprogram med ännu en modell – en konstruktion
som går
Embedded
touch-screen
forutanpå
quickdet
mesta
du antagligen
sett tidigare.
and
easy
navigation
Med sin vik- och roterbara skärm kan du
placera den precis
varacquisition
som helst, varför inte
Automated
image
i ett hörn(auto-focus,
i butiken? Plötsligt
öppnar sig helt
process
auto-shoot)
nya möjligheter att uttnyttja oanvända ytor!
Import,
analyze
and view
OCT-1000
Du behöver
inte längre
sitta mittemot
din
kund,Stratus®
även omdata
det är fullt möjligt, utan kan
and
istället vrida skärmen så att du t.ex. istället
Seamless
integration
EyeRoute®
befinner dig
bakom ellerwith
vid sidan
av, vilket
naturligtvis
också ger en
helt oslagbar konImage
Management
system
troll över momenten.
KR-1 är självklart helautomatisk, mäter själv,
byter öga själv och är allmänt en av de
mest intressanta nyheterna på länge, en
maskin som verkligen gör skillnad och nytta
i verksamheten.
Sverigepremiär i augusti 2011!
031-710 92 00 • www.topcon.se
optileks
ab
En svensk glasleverantör
Optileks Individuell Design
TRU Adapt - progressiva glas för framtiden
Prima - det första valet
Optileks TRU Adapt Prima är ett instegsglas för presbyoper som
använder alla de senaste beräkningsalgoritmerna för att ge ett fullt
individualiserat glas som är lätt att vänja sig vid och älska!
Select - ett namn, tre val
Optileks TRU Adapt Select är tre skilda designer, Indoor, Natural och
Outdoor som är framtagna med tanke på att vi har olika primära
behov i vårt seende. Designerna individualiseras dessutom fullt ut
efter bärarens bågval tack vare Digital Ray Path beräkningar.
EGO - multiglaset
Optileks TRU Adapt EGO tillhör nästa generations progressiva glas,
ett glas där man inte bara tar hänsyn till bärarparametrar som
klassiska Tru Adapt utan också bärarens livsstil, allt för att göra en
lösning optimerat efter bärarens behov.
Ett unikt glas med adaptions egenskaper vilket ger utmärkt seende
efter patientens behov.
Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN
Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10
www.optileks.se • [email protected]
33
VETENSKAP
•
Mina önskningar inför 2012
I skrivande stund närmar det sig Jul och
Nyår. Känns som att man varje år blir lite
förvånad över frågan om vad man önskar
sig till jul och det nya året. Rent optometriskt önskar jag mig att frågan om de diagnostiska dropparna tas till beslut. Vi har
arbetat med denna fråga sedan 2006. Det
hela började med möten mellan Stefan
Seregard från Ögonläkarföreningen, Claes
Tollin från Socialstyrelsen, Sigbjörn Olofsson från Optikbranschen/Optikerförbundet och undertecknad. Vi insåg redan då
att alla var överens om att detta var vägen
framåt. Tråkigt dock att den process vi sedan drivit tagit så lång tid. Men nu ligger
förslaget hos regering och departement
som en del av den stora behörighetsutredningen. Hoppas verkligen riksdagen fattar
sitt beslut under 2012 som de har ”lovat”.
Som utbildningsanordnare önskar jag
även att våra utbildningar får flera sökande 2012. Vi har för tillfället för få studenter
båda i Kalmar och på KI. Detta kanske hör
ihop med det negativa omtalande vi varje
halvår får i samband med att facket (SACO)
presenterar sin analys av arbetsmarknaden. Helt utan underlag hamnar optiker
varje gång på yrken med arbetsbrist utan
att det hos Arbetsförmedlingen finns mer
än en procents arbetslöshet bland optiker.
Undrar om SACO vet att vi utbildar färre än
vad vi hade planerat för?
I övrigt önskar jag mig att det kliniska
ska stå i fokus 2012 och att vi optiker ska
kunna profilera oss som första instans
inom ögonvården. Hoppas jag inte får flera
frågor från ögonläkare 2012 om en optiker
kan använda spaltlampa! Ja, inte konstigt
att vi har svårt etablera oss inom ögonvården om detta är den rådande bilden av en
optiker.
God fortsättning
på Julen
och Gott Nytt År!
Rune Brautaset
Vetenskap i detta nummer
optik 5-2011
optik 12-2011
Hur påverkar fixationsdisparitet läshastigheten? 34
Korrelationen mellan
pupilldistans och graden
av stereoseende 38
34
VETENSKAP
Av Martin Tunhav, karolinska institutet ( ex a m s a r b ete)
Hur påverkar
fixationsdisparitet
läshastigheten?
Läsning kan beskrivas som alternerande
fixationer och sackader. Detta är en krävande uppgift för det okulära systemet.
För att undvika diplopi måste ögonen göra
korresponderande rörelser för att bilden
av texten ska hamna rätt på näthinnorna.
Ett flertal studier konstaterar samma sak:
Att vid läsning gör vi konstanta felinställningar av ögonen. Dessa felinställningar
är oftast inte så stora att de märks eller
påverkar ordförståelsen, men kan spela
roll vid olika parametrar inom läsningen.
Om man belastar ögonen med prisma och
skapar en fixationdisparitet, läser vi lika
snabbt fortfarande? Studien utfördes på 16
personer som fick läsa fyra artiklar under
vilken läshastigheten mättes. Försökspersonerna skulle alla ha ett fungerande binokulärseende och inte ha särskilda läs- och
skrivsvårigheter. Med hjälp av en Sheedymeter mättes mängden prisma fram som
skulle motsvara 0’, 4’-, 8’- och 12’ eso-fixationsdisparitet. Dessa prisma skulle de
ha på sig när de läste texterna. Mätvärdena analyserades genom en ANOVA (med
95 % konfidensintervall). Resultatet var att
vid jämförelse då försökspersonerna hade
0’ respektive 12’ eso-fixationsdisparitet var
det en signifikant skillnad läshastigheten.
Bakgrund
Läsning är något som fortfarande spelar en
fundamental och viktig roll i vårt samhäl-
le än idag och har gjort sedan skriftspråket utvecklades för tusen-tals år sedan. De
flesta av oss börjar lära sig läsa redan vid
6-7 års ålder och fortsätter sedan använda
det livet igenom vare sig de gillar det eller
tycker det är ett nödvändigt ont. Läsning
består av alternerande fixationer och sackader. Varje fixation är ca 150-300 ms och
åtföljs av en snabb ögonrörelse som flyttar blicken till nästa ord (sackad) där en ny
fixation görs (Kliegl et. Al, 2006). Det är huvudsakligen vid dessa fixationer, då ögonen
står stilla, som informationen tas upp från
texten. Detta sätter höga krav på vårt okulära system och i synnerhet på vergenssystemet, dvs det system som styr hur ögonen
hur ögonen samarbetar. Vergenssystemet
måste vara finjusterat så att ögonen kan
göra korresponderande vergensrörelser så
att båda ögonen fixerar i samma riktning
så att texten inte upplevs dubbel. Detta blir
inte lättare av att en text egentligen är ett
onaturligt stimuli för ögonen eftersom den
är 2-dimentionell.
För att vi ska kunna se ett objekt som
enkelt och binokulärt krävs det att ögonen
är i sådan riktning att bilden faller på korresponderande näthinnepunkter. Diplopi är det huvudsakliga stimuli som triggar
ögonmusklerna (vergenssystemet) att göra
dessa korresponderande exakta rörelser
(Noorden & Campos, 2002). Vinkelskillnaden av två teoretiskt perfekt infallande bild-
linjer mot fovea i vardera öga och de verkliga infallande bildlinjerna av objektet är
det som kallas fixationsdisparitet (FD) och
mäts i bågminuter (Steinman et al., 2000).
Hur sofistikerat vergenssystemet än må
vara är det inte ett helt exakt system. Tidigare studier visar att när vi läser en text,
fixerar vi inte alltid samma bokstav med
båda ögonen. Det kan skilja så mycket som
en hel bokstav (Liversedge et al., 2006). Det
finns dock utrymme för fel. Om bilden faller inom det som kallas Panums fusionsområde kan hjärnan fusionera ihop de två
bilderna sensoriskt så att vi upplever den
som en (Evans, 2007). Hur stort Panums
fusionsområde är finns det olika uppgifter om, eftersom det är svårt att mäta exakt. Det finns studier som påstår att den
kan vara upp mot 30 bågminuter, vilket är
större än storleken på en bokstav (Vernet &
Kapoula, 2009).
Ett flertal studier har visat att FD vid läsning varierar med ögonrörelserna (Jainta
et al., 2010; Liversedge et al., 2006; Kliegl
et. al, 2006). Resultaten av dessa studier är
emellertid varierande. Kliegl et al. (2006)
kom fram till att de flesta av fixationerna
vid läsning var korsade (eso-FD), medan
Liversedge et al. (2006) kom fram till att de
flesta av fixationerna var orto och okorsade
(exo-FD).
Paterson, Jordan & Kurtev (2009) visade
i sin studie att det är inte bara vid läsning
optik 12-2011
35
FD- jämförelse Skillnad
Prob (P)
i medelhastighet
0’ och 4’ 3.77
0.97
0’ och 8’ 1.54
0.97
0’ och 12’ 23.86
0.04
4’ och 8’ -2.23
0.99
4’ och 12’
20.1
0.11
8’ och 12’
22.23
0.06
Signifikant
skillnad
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Tabell 1 nedan visar var det en signifikant skillnad då medelvärdet av
läshastigheten för testerna mellan 0’ och 12’ eso jämfördes (P=0,04)!
De andra jämförelserna visade inte någon signifikant skillnad.
av en löpande text som vi har en varierande
FD. De undersökte FD när deltagarna fick
fokusera ett ord i taget i en slumpvis position på en av sex olika skärmar. Med hjälp
av Eye-trackingteknik kunde de som med
de andra studierna nämnt ovan konstatera
att försökspersonerna ofta fixerade oprecist. Dock visade den sistnämnda studien
att dessa felinställningar inte påverkade
ordförståelsen i under deras testförhållanden.
S. Jainta et al. (2010) skriver i sin rapport
att det är osäkert om FD kan påverka olika
parametrar inom läsning som t ex fixationstid.
Denna studie syftar till att undersöka just
detta: Är FD en del av de parametrar som
kan påverka läshastigheten? Om den gör
det, hur mycket påverkar olika mängd FD
läshastigheten?
Metod
Försöken utfördes på 16 personer (8 män
och 8 kvinnor) mellan 21 och 39 år. Kravet var att personerna skulle vara över 18
år och att de inte hade särskilda läs- och
skrivsvårigheter som t ex dyslexi, och att
de hade ett fungerande binokulärseende. I
urvalsgruppen var både studenter och arbetande.
Av anledning av de relativt få försökspersonerna (FP) som ingick i studien användes
en Hyper Greco Latin Square (HGLS) som
optik 12-2011
Diagram 1. Y-axeln visar antal ord/min och x-axeln
fixationsdispariteten (eso). Strecken utifrån punkterna är
läshastighetsvariationen.
är ett schema speciellt framarbetad för ge
tillförlitliga resultat för studier med få deltagare (Öquist, 2006). I den här studien brukades HGLS:en som ett schema för vilken
text och vilken FD varje FP skulle använda
sig av vid varje läsning.
Vid testerna mättes läshastigheten (tyst
läsning) vid en varierande grad av FD. FP
fick läsa fyra texter under tre minuter vardera. Texterna lästes på ca 40 cm avstånd
i normal rumsbelysning. En av de fyra texterna lästes utan någon FD och tre av de
texterna med. I slutet av testet ställdes en
fråga: Upplevde du det jobbigare/mer ansträngande att läsa texterna med fixationsdisparitet än texten utan.
Texterna var artiklar från högskoleprovet.
Läsbarhetsindex (LIX) utnyttjades för att ta
fram texter som var av liknande svårighetsgrad. Texterna varierade i LIX mellan 45-48,
vilket betyder att alla föll under kategorin
“medelsvår text” enligt LIX-tabellen. Även
om texterna hade ungefär samma LIX så
var det ändå svårt att bedöma huruvida texterna innehållsmässigt var lika svåra. Hur
svår en text verkar påverkas av personen
som läser den; en person kan helt enkelt
av intresse uppleva en text lättare än en annan och vice versa.
Deltagarna instruerades att läsa texterna
”som de brukar” och att läsa alla texterna med så lika prestation som möjligt, dvs
inte skynda sig igenom en text för att se-
dan ta det lugnt på en annan. För att kunna
avgöra om läsningen var någorlunda jämn
i hastighet under testets gång, användes
kortare kontroll-texter före och efter varje
läsning av de fyra artiklarna. Kontrolltexternas jämfördes inte med de andra texterna eftersom deras LIX skiljde sig och de
var betydligt enklare, men användes för se
om hastigheten varierade före och efter de
längre texterna.
Sheedymeter
För att skapa FD användes vid försöken
prisman och en Sheedy-meter (Sheedy).
Sheedyn användes för avgöra vilket prisma som skulle motsvara en viss FD (enligt
HGLS:en) för varje mätning.
En Sheedy kan mäta båda horisontell och
vertikal FD. På baksidan kan undersökaren ta fram önskad FD genom att vrida på
ett rund skruv. På framsidan (den sida som
patienten ser) är det ett runt svart fönster med två vertikala verniersträck som är
polariserade 90 grader mot varandra. Med
polariserade glasögon ser vardera öga ett
streck för sig. När instrumentet är inställt
på 0’ så är linjerna fysiskt rakt under varandra. Om personen som tittar på strecken med polfiltret inte har någon FD så ser
strecken ut att vara rakt under varandra.
Om det övre strecket ser ut att vara till höger om det undre har personen en eso-FD,
och om de övre strecket är till vänster
,
36
VETENSKAP
Diagram 2. Y-axeln visar antal ord/min och x-axeln
fixationsdispariteten (eso). Strecken utifrån punkterna är
läshastighetsvariationen.
om det undre har personen exo-FD. Bas-in
prisma inducerar en förändring mot esoFD, och bas-ut inducerar en förändring
mot exo-FD (Sheedy, 1980).
Procedur
Med instrumentet skruvade undersökaren
fram de olika FD-lägena 0’, 4’-, 8’- och 12’
eso.
Valet av eso-FD framför exo-FD var att
dels begränsa studien men också för att
eso-FD är mer associerat med problem
och svårare att tolerera än exo-FD (Sheedy,
1980). Storleken på FD valdes utifrån att
det skulle stegra sig från ett lågt värde till
ett relativt högt utan att texten initialt skulle bli dubbel. Eftersom 10 ’ fixationsdisparitet är den statistiska separationen mellan
bra and dåligt värde enligt Sheedy (1980) så
valdes värden runt omkring detta. Undersökaren placerade sedan en prismastav
framför försökspersonens (med pol-filtret)
ena öga och ändrade prismat tills personen
upplevde linjerna så raka under varandra
som möjligt. Sheedy (1980) skriver att de
flesta patienter kan avgöra om strecken är
raka inom två bågminuter. Undersökaren
väntade därefter cirka en minut så att FP
hade chans att adaptera till prismat för att
avgöra om linjerna fortfarande var i linje.
Adaptation med prisma sker normalt inom
en kort tidsperiod under förutsättning att
prismat är inom personens fusionsområde
(Nilsson et al., 2008). FP fick ha sin korrektion i en provbåge och undersökaren lade
in det prisma som mäts fram med hjälp
av Sheedyn. FPs när-pd ställdes också in.
Detta var framförallt viktigt då personen
hade en hög korrektion då glaset i sig själv
får en icke helt försumbar prismaeffekt detta eliminerades dock. Inför varje ny text
utfördes mätningen av vilket prisma som
FP skulle ha för FD enligt HGLS-schemat.
Resultat
Mätvärdena analyserades genom en 1-sidig
mätningsrepeterande ANOVA (med ett 95 %
konfidensintervall).
Medelhastigheten för kontroll-texterna som lästes före de längre texterna var
282,79 ord/min och kontroll-texterna efter var 302,86 ord/min. Analyserat genom
ett parvis t-test (2-sidigt (med 95 % konfidensintervall) var det skillnaden signifikant
(P=1,15E-4).
På frågan om deltagarna upplevde det
jobbigare/mer ansträngande att läsa med
fixationsdisparitet svarade 11 Ja och 5 Nej.
Det gav ingen signifikant skillnad (P=0,13).
Diskussion
Eftersom jag i studien endast har mätt läshastigheten och inte mätt faktiska ögonrörelser så kan jag bara spekulera kring orsaken till utfallet.
Som tidigare nämnt är Panums fusions-
område det område inom vilket felinställning av ögonen kan ske utan att bilden av
objektet (i detta fall ett ord eller bokstav)
blir dubbel. När jag har ansträngt ögonen
med prisma i sådan grad så jag vid mina
mätningar skapat 4’, 8’ och 12 ’ eso har
jag rört mig ut på ena sidan av Panums fusionsområde. Det skulle i så fall betyda att
marginalerna för felinställda ögonrörelser
minskar. Som tidigare studier nämnt (Jainta et al., 2010; Liversedge et. al, 2006; Kliegl et al., 2006), så varierar FD när vi läser,
vilket innebär att i vissa blickriktningar kan
FD vara större än 12’ eso. Den kan också
vara mindre utifrån att vissa studier tyder
på att vissa fixationer är exo. Hursomhelst
kan detta kanske vara en anledning till varför FP läste långsammare med 12’ eso. I
de fall bilden under läsningen föll utanför
Panums fusionsområde upplevdes texten
som dubbel eller i alla fall otydligare och
var en av orsakerna att läsningen sinkades
jämfört med de andra mätningarna. Varför det inte blev någon signifikant skillnad i
läshastighet mellan de andra mätningarna
kanske helt enkelt berodde på att bilden initialt inte var tillräckligt långt ut på Panums
fusionsområde så att den föll utanför under
läsningens gång.
En annan förklaring av resultatet skulle
kunna vara att ögonfelinställningens påverkan på nästa fixation. När ögonen vid en
fixation redan är lite felinställda, kan man
tänka sig att det är svårare att hitta rätt till
nästa ord. Kanske får man göra fler regressioner (tillbakablickande ögonrörelser) vilket stör rytmen i läsningen.
Adaptation är en annan faktor som bör
diskuteras. Mätning av FD utfördes endast
före läsningen. Det betyder att jag vet inte
om FD var densamma efter läsningen som
före. Kanske kan det vara att för testen med
4’- och 8’ eso-FD kunde ögonen adaptera
under läsningens gång, men för 12’ eso-FD
var det för vissa FP för mycket att adaptera
till; systemets resurser räckte inte till.
Vad gäller testets reliabilitet så vill jag
nämna några punkter. Texterna lästes under 3 min och utifrån det räknades läshastigheten ut. Under en kortare tid som
detta skulle man kunna öka sin prestation
tillfälligt och läsa lika snabbt. Trots detta
har jag fått ut en signifikant skillnad i läsoptik 12-2011
37
hastigheten för de längre texterna. Varför det inte blev någon signifikant skillnad
mellan de kortare texterna var antagligen
därför att FP under en så kort tidsperiod kunde öka sin prestation. Om resurser
funnits hade det varit önskvärt att öka tiden för läsningen för att ge mer tillförlitliga resultat.
Instruktioner till hur FP skulle läsa var
något jag funderade över mycket då jag
jag misstänkte att det skulle ha stor inverkan på resultatet. Det jag var ute efter
var att FP skulle läsa med så lika prestation som möjligt för de olika texterna och
att de skulle läsa som de brukar men utan
att stanna upp och gå tillbaka i texten. Eftersom varje person endast jämfördes med
sig själv spelade det inte så stor roll om en
läste lite snabbare än han/hon brukar och
en annan läste långsammare - så länge de
läste texterna lika. Detta var något jag endast kunde instruera om.
En annan valmöjlighet som jag tog ställ-
ning till i undersökningen var om läshastigheten skulle mätas då FP läste tyst eller
högt. Fördelen med högläsning är att man
skulle kunna kontrollera att personen verkligen läst allt. Problemet med högläsning
är dock att det sätter begränsning för hur
snabbt man läser. Även om det skulle gå
långsammare att läsa texterna med de olika graderna av FD så kan man tänka sig att
verbaliseringen skulle sätta en ännu större
hastighetsbegränsning, vilket skulle resultera i att skillnaden i inte skulle i fås fram.
Med tyst läsning är dock problemet att man
kan inte helt kontrollera att personen förstått vad de läst, men förståelsen av texterna var inte det som söktes.
Referenser
• Evans, B. J., (2007) Binocular Vision Anomalies
(5:e upplagan). Edinburgh, New York: Elsevier,
Butterworth, Heinemann.
• Jainta, S. J., Hoormann, J., Kloke, W. B. & Jaschinski, W. (2010) Binocularity during reading fixations: Properties of the minimum fixation dispa-
rity. Vision research 50, 1775-1785.
• Kliegl, R., Nuthmann, A., & Engbert, R. (2006
Tracking the mind during reading: The inluence of
past, present, and future words on fixation durations. Journal of Experimental Psychology - General, 135, 12-35.
• Liversedgde, S. P., Rayner, K., White, S. J., Findlay, J. M. & McSorley, E. (2006) Binocular Coordination of the Eyes during Reading.
Current Biology 16, 1726–1729.
• Noorden, G. K., Campos, E. C. (2002) Binocular
Vision and Ocular Motility. St. Louis: Mosby, Inc.
• Paterson, K. B., Jordan, T. R. & Kurtev, S. (2009)
Binocular Fixation Disparity in Single Word Displays. Journal of Experimental Psychology: Human Perception and performance 35, 1961- 1968.
• Sheedy, J. (1980) Actual measurement of fixation disparity and its use in diagnosis and treatment. Journal of the American Optometric Association 51, 1079-1084.
• Steinman, S. B., Steinman, B. A. & Garzia, R. P.,
(2000) Foundations of Binocular Vision. New York :
McGraw-Hill Co.
• Vernet, M., Kapoula, Z. (2009) Binocular motor
coordination during saccades and fixations while
reading: A magnitude and time analysis. Journal
of Vision 9(7):2, 1-13.
Eschenbach was founded in Nuremberg in 1913 and has developed into one of the most
remarkable players in the optical industry with its three divisions, Eyewear, Optics and
Technical Optics. Eschenbach’s Eyewear Division is the market leader in Germany and
numbers among the top six European suppliers of eyeglass frames and sunglasses.
We are looking for sales representatives in Sweden
(employed or freelance)
You enjoy dealing with customers and would like to be successful in a responsible job?
We offer strong, fast-moving eyewear collections.
If you have proven success in the optical field, please send your detailled application
documents to [email protected].
Eschenbach Optik GmbH · Schopenhauerstraße 10 · D-90409 Nürnberg · www.eschenbach-optik.de
38
VETENSKAP
Av Erik U llmark, karolinska institutet ( ex a m en s a r b ete)
Korrelationen mellan
pupilldistans och graden
av stereoseende
För att kunna bedöma djup så spelar retinal disparitet en väsentlig roll. Det finns
olika typer av retinal disparitet som t.ex.
horisontell och vertikal. Beräkningar på
området har visat att personer med stort
pupillavstånd kan få större disparitet och
på så sätt bättre stereoseende. Syftet med
denna studie är att se om det finns någon
korrelation mellan pupillavstånd och stereoseende. Metod: Urvalet som studien
valde att rikta in sig på var personer mellan
tjugo och trettio år med binokulärseende.
Deltagarna var tvungna att ha en binokulär
synskärpa på 1,0 på avstånd och en binokulär synskärpa på 8-punkter på nära håll.
De fick inte ha en glasögonkorrektion som
var större än +/- 2,50 D. Om inklusionskriterierna var uppfyllda så mättes pupillavståndet. Sedan fick deltagarna förflytta ett
lok genom att dra i ett snöre. Loket skulle
ställas in till olika avstånd och genom att
se hur stor felmarginal deltagarna hade så
kunde stereoseendet bedömas. Datauppgifterna analyserades i Graphpad Instat 3.
Resultat: Det fanns endast ett resultat med
signifikans. Det var när loket var bortom
en 250 centimeters markering och sedan
skulle ställas in på det avståndet. Resultatet visade att de med mindre pupillavstånd
var bättre på att ställa in loket. Diskussion:
Det gick att hitta ett samband mellan pupillavstånd och stereoseende. Dock så gick
resultatet emot tidigare forskning på området. Det kan bero på att det finns flera
faktorer vid stereoseende som inte är helt
kartlagda.
Introduktion
Människan insåg tidigt att ögonen får olika
synintryck som tillsammans skapar en tredimensionell värld. Bland annat så noterade Aristoteles förekomsten av fysiologiska
dubbelbilder. På denna tid så ansågs binokulär disparitet och dubbelbilder som något man var tvungen att överkomma snarare än något som kunde användas (Howard
& Rogers, 1995). Senare studerade Alhazen
ögat och han kom att bli en av optikens pionjärer. Han levde i nuvarande Irak i början av 1000-talet och tog fram olika teorier
för hur människan kunde bedöma avstånd.
Han studerade mest monokulära ledtrådar
som objektsstorlek och linjärt perspektiv
men hade också idéer om binokulära ledtrådar. Bland annat förstod han att antalet
grader som ögonen konvergerar vid fixation
av ett objekt måste kunna ge information
om objektsavståndet (Crone, 1992). I slutet av 1500-talet så skrev Fader Franciscus
Aguilonius flera böcker om optisk design.
Han menade att eftersom ögonen ser världen utifrån olika perspektiv så kommer bilderna på de bägge näthinnorna vara olika.
Utifrån dessa tankar blev han först med att
introducera termen horopter men med en
något annorlunda definition mot den som
finns idag. Aguilonius definierade horoptern som ett område i rymden där både
sammansatta- och dubbelbilder hamnade
(Morgan, 1993). Det blev istället Vieth (1818)
som blev först med att definiera geometrin bakom korresponderande punkter och
att objekt på horoptern skapade sammansatta bilder. Denna horopter kom att kal�las Vieth-Muller cirkeln (Howard & Rogers,
1995).
Idag vet man att djupseendet är uppbyggt
av både monokulära och binokulära ledtrå-
dar, och man kan klara sig överraskande
bra på enbart de monokulära ledtrådarna.
De monokulära ledtrådarna är lika tydliga vare sig ett eller bägge ögonen används
(Schwartz, 2004). De olika ledtrådarna som
finns är, storlek, linjärt perspektiv, yta, position, tydlighet, ljus och skugga, vinkel mot
horisonten, rörelseparallax och ackommodation.
Avståndet till ett objekt bestäms av storleken på den retinala bilden. Om två objekt
antas vara lika stora så upplever man att
det objekt som ger minst bild på retina är
längre bort än det andra objektet. Om det
inte finns två objekt att jämföra så kan man
använda sig av igenkännande storlek. Vi
har ofta en uppfattning om hur stort ett objekt är. T.ex. så har alla en uppfattning om
hur stor en fotboll är. När fotbollen skapar
en liten bild på näthinnan så tolkar hjärnan
det som att fotbollen är långt borta.
Linjärt perspektiv har stor anknytning till
storlek. Om man t.ex. tittar längs en järnväg så uppfattas djup tack vare de horisontella strecken som brädorna på järnvägen
skapar. Hjärnan antar att alla brädorna är
identiska. Detta gör att de brädor som är
på toppen av bilden kommer skapa mindre
bilder på retina vilket ger en upplevelse av
att de är längre bort.
När objekt är små och tätt packade på
en yta så upplever vi att de är längre bort.
Detta eftersom vi antar att alla objekt i en
bild har samma storlek.
Position uppstår när ett objekt skymmer
ett annat objekt. Då blir upplevelsen att
det objekt som är skymt måste vara längre
bort.
Objekt som syns tydligt antas vara närmoptik 11-2011
re än objekt som ger en suddig bild på näthinnan.
När ljus faller på ett objekt så skapas en
skugga som antas falla bakom objektet och
vi får då en känsla av djup.
Ett objekt hamnar på en viss vinkel mot
horisonten som hjälper till att avgöra avståndet.
När vi rör oss medan vi fixerar ett objekt
så lägger vi märke till objekt i den omgivande miljön. Objekt som är närmre än
fixationen rör sig i motsatt riktning mot en
själv och objekt som är bortom fixationen
rör sig i samma riktning som en själv.
Vid ackommodation så ökar styrkan på
linsen vilket gör att vi kan titta på mer närliggande objekt. Det är osäkert i vilken utsträckning vi använder oss av den här informationen för att bedöma djup (Schwartz,
2004).
Alla system av linser har en främre och
en bakre nodalpunkt. Ljus som går genom
den främre punkten kommer ut genom den
bakre utan att ha ändrat riktning (Freeman
& Hull, 2003). På det schematiska ögat är
bakre nodalpunkten belägen 16,79 mm
framför retina på den optiska axeln. Bakre
och främre nodalpunkt är separerade med
cirka 0,3 mm. Genom nodalpunkterna passerar ljuset obrutet från en punkt i objektsplanet till en punkt i bildplanet på retina
(Rabbetts, 2007). Allt som passerar obrutet
genom ögat kallas för visuella linjer. Fovea
är den centrala delen av retina och är den
plats där synskärpan är högst. Den visuella
linjen som passerar mitten av fovea och genom fixationspunkten kallas för visuella axeln. Sedan finns även en optisk axel som
definieras som det ljus som passerar i mitten av ögats alla komponenter. Den visuella
axeln hos ögat ligger ungefär 5 grader från
optiska axeln. Dessa sammanfaller inte på
grund av att pupillen inte sitter centralt i
förhållande till linsen och hornhinnan (Howard & Rogers, 1995).
Ögonen är igenomsnitt placerade 65 mm
ifrån varandra och får därför lite olika bilder på näthinnan. Vänster öga ser mer av
ett objekts vänstersida och höger öga ser
mer av objektets högersida. Skillnader i
sidled på detta sätt kallas för horisontell
Figur 1.
Geometrisk horopter (överst) och empirisk horopter.
disparitet och ger en tredimensionell känsla. Skillnader upptill och nertill i de binokulära bilderna kallas för vertikal disparitet
(DeAngelis, 2000). Orienteringsdisparitet är
när det är en skillnad i orienteringen av de
två bilderna. Cyclodisparitet är när det är
olika rotation på de två bilderna. För varje
punkt på retina i ett öga så finns det endast
en korresponderande punkt på retina i det
andra ögat. När bilder hamnar på de korresponderande punkterna så har man ingen
disparitet. När dispariteten blir för stor så
övergår den till diplopi (Howard & Rogers,
1995). Genom att använda båda ögonen är
det lättare att bedöma avstånd, vilket människan har nytta av när hon interagerar
med omvärlden. O´Connor, Birch, Anderson och Draper (2010) har gjort en studie där de jämför den motoriska precisionen hos personer med normal, nedsatt
eller ingen stereopsis. Försökspersonerna
fick göra olika motoriska uppgifter, under
mono- och binokulära förhållanden, som
att t.ex. träda pärlor på en nål. Resultaten
visade att de med normalt stereoseende
utförde uppgifterna snabbast. Studien visade även en tydlig försämring på att utföra
uppgifterna under monokulära förhållanden (O´Connor et al.,2010).
Det finns två olika typer av korresponderande näthinnepunkter, geometriska och
empiriska. De geometriska är de punkter
som har samma koordinater och bestäms
matematiskt medan de empiriska måste
mätas fram och skildrar de ”verkliga” korresponderande punkterna. Bägge horoptrarna kan ses i figur 1 (Hillis & Bank, 2001)
Horoptern är den linje av punkter i rymden som projicerar bilder på korresponderande näthinnepunkter. Enligt Vieth-Muller kan man se det som en cirkel som går
genom ögonens nodalpunkter och genom
punkten för fixation. Om man tittar på ett
objekt (F) och sedan för in ett annat objekt
(P) bakom fixationspunkten så kommer det
skapas en synvinkel mellan bilderna. Den
binokulära dispariteten för F i de bägge
ögonen är noll eftersom bilden faller på
fovea i båda ögonen. Ett objekt som ligger innanför horoptern skapar en bild med
korsad horisontell disparitet och ett objekt
utanför horoptern skapar en bild med okorsad horisontell disparitet (Howard & Rogers, 1995).
Det finns en uträkning för att ta reda på
den retinala dispariteten och den är beroende av tre olika avstånd:
1. Avståndet, W, från ögonen till fixationsobjektet (F).
2. Avståndet, D, från fixationsobjektet (F)
till ett annat objekt (P).
3. Avståndet mellan pupillerna, pd.
Om man placerar F på avståndet W och
skillnaden i avstånd mellan P och F är D så
kan man räkna ut vinkeldispariteten. Små
vinklar i grader blir samma i radianer vilket ger: Dispariteten = (pd x D) / W2 (i radianer).
Detta innebär att dispariteten vid symmetrisk konvergens är proportionell mot
pupillavståndet och det djup som objektet befinner sig på i förhållande till fixationspunkten. Från detta kan man också
få fram att disparitet som ges av ett objekt
är proportionell mot inversen av fixations-
,
40
VETENSKAP
avståndet i kvadrat. Detta innebär att stereoseendet borde bli bättre vid ett större pd
(Simpson, 2010).
Inom ett visst område av disparitet så
upplevs två liknande bilder som ett enkelt
objekt. Det här området kallas för Panums
fusionsområde och bilder som faller inom
det kommer att ge en sammansatt bild.
Vinkeln som området upptar är beroende
av flera faktorer som bland annat retinal
excentricitet, objektets stimuli och omgivningens stimuli. Bilder som hamnar utanför Panums område ger diplopi (Howard &
Rogers, 1995).
Stereoseendet är inget som är konstant
utan förändras med åldern. Studier som
gjorts har visat på en reduktion av stereopsis i de äldre åldersgrupperna. Personer som är mellan tjugo och tjugonio kan
i genomsnitt upptäcka djupskillnader vid
8.37 bågsekunder medan personer mellan
femtio till sextiosju upptäcker dessa skillnader först vid 11,21 bågsekunder (Rabbets, 2007).
Andra faktorer som påverkar stereoseendet är glasögonkorrektion. Plusglas
ger en bildförstoring medan minusglas ger
en bildförminskning. Detta kan komma att
påverka stereoseendet då bildförstoring
kan förbättra stereoseendet. Bildförstoring uttrycks i procent och vid en korrektion
på +5,00 dioptrier så blir bildförstoringen
1,121 medan en korrektion på -5,00 dioptrier ger en bildförminskning på 0,928. Kontaktlinser påverkar inte bildförstoringen i
någon större utsträckning eftersom vertexdistance tas bort (Rabbets, 2007).
Även pupillen är med och reglerar hur
pass bra stereoseendet är. När pupillen är
liten så blir stereoseendet bättre. (Grosvenor, 2007).
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att se
om det finns någon korrelation mellan pupillavståndet och stereoseendet. Djupseendet bör förbättras då pupillavståndet blir
större. Detta baseras på ren geometri och
det bör därför utredas hur väl det stämmer
överens med empiriska studier i ämnet.
Frågeställningen i denna studie är, finns
det ett samband mellan pd och stereoseendet. Nollhypotesen säger att det inte finns
någon korrelation medan alternativhypotesen säger att det finns ett samband mellan
pd och stereoseendet.
Metod
Urval: Deltagarna i studien rekryterades
genom Karolinska Institutets optikerutbildning och från vänskapskretsen. Det fanns
flera inklusionskriterier för att deltaga i
studien. Urvalet som denna studie valt att
inrikta sig på är personer i åldrarna tjugo
till trettio år med binokulärseende. Deltagarna måste ha en binokulär synskärpa på
minst 1,0 i decimalsynskärpa på avstånd.
På nära håll (40 centimeter) måste deltagarna se 8 punkter binokulärt. För att minimera inverkan av bildförstoring så fick
deltagarna inte ha glasögonkorrektion som
vara större än +/- 2,50 Dioptrier. Om deltagarna i studien hade kontaktlinser så fick
de ha i princip hur höga styrkor som helst.
Före deltagandet i studien så fick alla medverkande fylla i en blankett för samtycke
till deltagande i forskningsstudien. De fick
även med sig ett informationsblad som förklarade syftet med studien. I studien deltog
30 personer med en medelålder på 23,8 år.
Deltagarna med minst pupillavstånd hade
55,5 millimeter medan de med störst hade
68,0 millimeter. Det genomsnittliga avståndet var 60,8 millimeter. Av alla deltagare så
var 16 stycken okorrigerade, 7 stycken använde kontaktlinser och 7 stycken använde
glasögon.
Mätningar: Innan mätningarna fick deltagarna uppge sin ålder. Monokulär och
binokulär avståndssynskärpa mättes i decimalsynskärpa med hjälp av visus-skärmen Topcon CC – 100p. Monokulär och
binokulär synskärpa på nära håll mättes i punkter med hjälp av ett närprov på
40 centimeter. Binokulärseendet kontrollerades med hjälp av polariserade glasögon och polariserade rader på visus-skärmen (Topcon CC – 100p). Deltagarna fick
själva berätta vilken korrektion de hade och
om de var osäkra så mättes korrektionen
med hjälp av en vertometer av märket Topcon CL – 100. Om deltagarna uppfyllde de
inklusionskriterier som fanns för studien
så mättes pupillavståndet. Detta gjordes
med hjälp av en pd-mätare av märket Top-
con Digital Pd Meter och mättes i millimeter. Datauppgifterna som samlades in för
beskrivning av stereoseendet kom från ett
instrument som enbart byggdes för detta
ändamål. Instrumentet bestod av en bräda
som var tre meter lång och 0,3 meter bred.
Från mitten av ena kortsidan på instrumentet så löpte två stycken linjer utmed vilka
det med jämna mellanrum fanns utborrade hål. Dessa linjer hade en vinkel från
rälsen som var cirka 2,9 grader. Hålen blev
större och större längsmed hela brädan. I
hålen kunde man sedan placera rödfärgade
pinnar som stack upp. Hålen var borrade
med en halvmeters intervall längsmed hela
brädan. Pinnarna blev gradvis större desto
längre bort de hamnade på brädan för att
de hela tiden skulle uppta samma synvinkel för ögat. Längs mittlinjen av instrumentet så placerades en räls. På rälsen kunde
ett lok placeras på vilken det gick att fästa
en pinne av samma diameter som för det
avstånd som skulle mätas. Loket kunde
flyttas framåt och bakåt med hjälp av ett
snöre som var fäst fram och bak på loket
och löpte under instrumentet. De olika diametrarna på pinnarna var 3, 8 och 10 millimeter. På sidan av instrumentet fanns ett
måttband och med hjälp av en vinkelhake
av märket Hultafors så kunde avläsning
ske. Graden av stereoseende mättes i millimeter. Instrumentet kan ses i figur 2.
Figur 2. Instrumentet sett ovan ifrån. De röda
prickarna föreställer pinnarna på det avstånd
som skulle testas. Den svarta rektangeln föreställer loket.
Insamling av data: På det här instrumentet så utfördes fyra mätningar på tre olika avstånd, vilket gav totalt tolv mätningar för varje deltagare. De olika avstånden
där mätningarna skedde var 0,5 meter, 1,5
meter och 2,5 meter. Mätningarna gjordes
alltid i samma ordning, med först 2,5 sedan 1,5 och slutligen 0,5 meters avstånd.
Vid varje mätning satt endast två pinnar på
instrumentet samt en pinne på loket. Vid
optik 12-2011
41
Mätning
1
1
1
2
2
2
3
3
3
4
4
4
Avstånd (cm) Felavstånd (cm)
250
6,67
150
3,12
50
1,28
250
1,37
150
0,5
50
0,33
250
4,69
150
3,12
50
1,69
250
1,48
150
0,56
50
0,32
Tabell 1. Tabellen visar vilken mätning som
gjorts på vilket avstånd och vad som blev det genomsnittliga felavståndet vid de olika mätningarna.
första mätningen så var de tre pinnarna parallella. Deltagarna skulle sedan dra loket
emot sig tills de kunde se att de inte längre
var parallella. Vid den andra mätningen så
var lokets pinne bortom de andra två pinnarna. Deltagarna fick sedan dra loket tills
det hamnade parallellt med de andra pinnarna. Den tredje mätningen liknade den
första men istället för att dra loket emot sig
så drogs loket bort från deltagarna. Vid den
fjärde mätningen så skulle de göra samma
sak som vid den andra mätningen med det
enda undantaget att loket från början skulle vara närmre deltagarna än de två andra
pinnarna. För att få så lika ljusförhållanden
som möjligt så var belysningen i rummet
alltid på högsta nivå och persiennerna vara
nerdragna för att ljuset utifrån inte skulle
påverka resultatet.
Instruktioner: Deltagarna blev instruerade att de endast fick dra loket åt ett håll vid
varje mätning och inte dra loket fram och
tillbaka. Vid första mätningen var instruktionen: ”Pinnarna är parallella med varandra och du ska dra loket emot dig. Du skall
stanna loket när du med säkerhet kan säga
att lokets pinne är framför de andra pinnarna.” Vid den andra mätningen så fick
de instruktionen: ”Lokets pinne är bortom
de andra pinnarna. Dra loket mot dig och
stanna när du upplever att alla pinnarna är
parallella med varandra”. Instruktionerna
vid mätning tre och fyra var likadana som
vid mätning ett och två med enda skillnaden att loket skulle dras bort från deltagaren.
optik 12-2011
Figur 3. Denna figur visar resultatet av mätning 4 på avståndet 2,50 meter. På x-axeln ses pupillavståndet i millimeter medan y-axeln visar felavståndet från parallellt i centimeter. Varje punkt i grafen
motsvarar en deltagare i studien och anger den personens pupillavstånd och felavstånd. I grafen visas också en trendlinje och korrelationskoefficienten i kvadrat.
Analys: De datauppgifter som samlades in
analyserades i programmet ”Graphpad Instat 3” Datauppgifterna behandlades som
att de var av typen regression och korrelation. Resultatet fördes in i grafer där det
analyserades som ickeparametriska korrelationer. Metoden för analys var Spearmans korrelation eftersom det troligen inte
skulle vara en distribution enligt Gaussian.
Hänsyn togs inte till huruvida loket drogs
för långt eller för kort. Detta gjorde att det
endast var positiva värden som fördes in.
Anledningen till att enbart använda positiva
värden var för att undvika att positiva och
negativa värden tog ut varandra.
Resultat
Vid elva av de totalt tolv mätningarna så
fanns det ingen signifikans som visade på
ett samband mellan pupillavstånd och stereoseende. Alla dessa mätningar hade ett
p-värde som var större än 0,05. I tabell 1
visas det genomsnittliga felavståndet för
samtliga mätningar.
Analysen av de fjärde mätningarna visade dock att det fanns en mätning med signifikans för sambandet. Det var på 2,5 meters avstånd som p-värdet var under 0,05.
På det avståndet var pinnen i genomsnitt
1,48 centimeter ifrån parallellt och p-värdet var 0,0040. Resultatet av denna mät-
ning kan ses i figur 3. Den fjärde mätningen vid 2,5 meters avstånd hade ett värde på
korrelationskoefficienten i kvadrat som var
0,2017.
Diskussion
Syftet med studien var att hitta ett samband mellan pupillavståndet och stereoseendet. Resultaten kunde dock inte styrka detta samband vid elva av de totalt tolv
mätningarna då det inte fanns någon signifikans vid analysen av mätningarna. Vid
en mätning fanns det dock signifikans, vid
mätning 4 på 2,50 meter (p = 0,0040). Det
var vid denna mätning som lokets pinne var
närmre deltagaren och skulle sedan placeras parallellt med de övriga pinnarna. Resultatet visade dock på motsatt effekt mot
vad teorin säger. Enligt formeln för disparitet (Dispariteten = (pd x D) / W2) så skall
stereoseendet bli bättre vid ett större pupillavstånd (Simpson, 2010). Även Howard
& Rogers (1995) beskriver att dispariteten
mellan bilder av ett objekt är proportionell
mot pupillavståndet och mot det avstånd
som skiljer mellan ett objekt och fixationspunkten.
Resultatet i denna studie visade att de
som hade ett mindre pupillavstånd var
bättre på att få de tre pinnarna parallella
med varandra. Det resultatet går emot den
,
42
VETENSKAP
forskning som tidigare gjorts på området. Den tidigare forskningen har mest varit matematisk och använt geometrin för
att kunna härleda skillnaden i disparitet
vid olika pupillavstånd. Då har inte hänsyn
tagits till alla de olika faktorer som är inblandade i stereoseendet.
Värdet på korrelationskoefficienten i
kvadrat (R2 = 0,2017) var för lågt för att
tydligt kunna se ett samband mellan de
två variablerna. Korrelationskoefficienten i
kvadrat skall ange hur mycket av variationen i ena variabeln som kan förklaras av
variationen i den andra variabeln och här
var sambandet lågt.
En anledning till att det blev så få resultat med signifikans kan vara att testen utfördes på för långt avstånd. Enligt
Schwartz (2004) så fungerar stereoseendet
som bäst inom armlängds avstånd. Om föremål är längre bort så måste de vara separerade med ett stort avstånd. Då denna
studie endast hade en separation mellan
pinnarna som var 2,9 grader så kan det
kanske ha påverkat resultatet. Ytterligare
en anledning till att det endast blev ett resultat med signifikans kan vara att det inte
går att bedöma avstånd på enbart retinal
disparitet. Blohm, Khan, Ren, Schreiber &
Crawford (2008) har gjort en studie i ämnet
och kom fram till att retinal disparitet i perifera fovea inte räcker för att kunna bedöma djup. Hjärnan måste även använda sig
av en 3D-bild av huvud-ögon geometrin,
d.v.s. uppskatta huvudets position, för att
kunna bedöma djupet. Vid denna studie så
var det ingen fixation av huvudets position
vilket även det kan ha påverkat resultatet.
Även den varierande synskärpan mellan deltagarna skulle kunnat komma att
inverka på studien. Så verkar dock inte
vara fallet vid en djupare analys. Ett eventuellt samband mellan synskärpan och
felavståndet (vid mätning 4 på 2,5 meters
avstånd) kan inte styrkas. Detta då det endast gav en korrelationskoefficient i kvadrat som var 0,0066, vilket tyder på att det
inte finns något linjärt samband mellan
variablerna.
Ytterligare påverkan på studien kan vara
rälsen på instrumentet som kan ha gett
monokulära ledtrådar till deltagarna. Rälsen gjorde att deltagarna kunde använda
sig av det linjära perspektivet för att ställa
in loket. I framtida studier kan det vara en
idé att försöka minimera de monokulära ledtrådarna i så stor utsträckning som
möjligt.
Instrumentet med vilket studien utfördes kan förbättras på många punkter.
Mätningarna kunde inte bli helt exakta då
deltagarna fick dra i ett snöre för att flytta
loket. Snöret kunde ibland fastna lite, vilket då gjorde det svårt för deltagarna att
ställa in loket med precision. Mer tid hade
kunna lagts på att utforma ett bättre sätt
för att förflytta loket. Det är svårt att spekulera i vilken inverkan framförandet av
loket hade. Även motivationen varierade
bland deltagarna. Vissa tog god tid på sig
och ville få ett så bra resultat som möjligt
medan andra kändes mer oengagerade.
Mätningarna på 0,50 meter var väldigt
osäkra. Detta beroende på att pinnarna på
det avståndet var väldigt tunna och det var
svårt att få dem att stå helt parallellt. Ofta
så fick justeringar av pinnarna göras flera
gånger under en mätning. Den undersökningsmetod som valdes var nog ändå rätt
eftersom den gav en gradering på stereoseendet i millimeter. Andra test som TNO
och Titmus har olika steg mellan sina figurer. T.ex. har TNO figurer på mellan 480
till 15 bågsekunder (Elliott, 2007). Det gör
att dessa tester hade gett en intervalldata som hade varit svårare att analysera
medan denna studie hade kvotdata som på
ett mer noggrant sätt kunde visa på skillnader på resultat mellan olika deltagare.
Mer forskning behöver bedrivas för att utreda alla de olika faktorer som är delaktiga i stereoseendet. Bland annat är det viktigt att studera hur hjärnan analyserar de
synintryck som den får från retinal disparitet och korresponderande näthinnepunkter. Slutsatsen som kan dras av denna
studie är att teori är en sak men praktik
är något helt annat. Det som i teorin kan
tyckas vara självklarheter behöver inte allas överensstämma med hur det ser ut i
verkligheten. Det går inte heller att studera stereoseendet utifrån en viss specifik
utgångspunkt utan det måste ses utifrån
ett bredare perspektiv, där hänsyn tas till
alla faktorer som är delaktiga vid stereoseendet.
Referenser
• Blohm, G., Khan, A., Ren, L., Schreiber,
K., & Crawford, D. (2008). Depth estimation from retinal disparity requires eye and
head orientation signals. Journal of vision,
8(16):3, 1-23
• Crone, R. (1992). The history of stereoscopy. Documenta Ophthalmologica, 81,
1-16.
• DeAngelis, G. (2000). Seeing in three dimensions: the neurophysiology of stereopsis. Trends in Cognitive Sciences, 4, 80-86.
• Elliott, D. (2007). Clinical procedures in
primary eye car (3rd ed.). Philadelphia:
Butterworth-Heinemann.
Freeman, M., & Hull, C. (2003). Optics
(11th ed.). London: Butterworth-Heinemann.
• Grosovner, T. (2007). Primary care optometry. London: Butterworth- Heinemann
Hillis, J., & Banks, M. (2001). Are corresponding points fixed. Vision Research,
41, 2457-2473.
• Howard, I., & Rogers, B. (1995). Binocular vision and stereopsis. New York: Oxford university press.
• Morgan, M. (1993). New perspectives on
binocular stereopsis. Current Biology, 3,
161-163.
• O’Connor, A., Birch, E., Anderson, S., &
Draper, H. (2010). The functional significance of stereopsis. Investigative Ophthalmology & Visual Science, 51, 2019-2023.
Rabbets, R. (2007). Clinical visual optics
(4th ed.). Philadelphia: Butterworth- Heinemann.
• Schwartz, S. (2004). Visual Perception
(3rd ed.). New York: The McGraw Hill Companies.
• Simpson, T. (2010). Opt 219 Stereopsis.
Opublicerat manuscript.
optik 12-2011
VI SÖKER DIG!
Vi växer och söker butikschefer,
kontaktlinsoptiker och optikerassistenter.
Är du vår nya medarbetare?
Läs mer om våra lediga jobb under www.synoptik.se
Kontakt:
[email protected]
08-626 19
Synoptik är en del av holländska Grand Vision B.V.,
världens ledande operatör av optisk detaljhandel
med drygt 4 400 butiker i 41 länder. Vi är en av de
ledande kedjorna på den svenska marknaden,
med idag 104 butiker. Vi satsar offensivt och har
bland annat genomfört ett omfattande investeringsprogram där 75 butiker har moderniserats och
byggts om i linje med vårt moderna och framgångsrika butikskoncept. Vi har öppnat 18 butiker de
senaste två åren och har ambitionen att öppna ytterligare ca 40 butiker i Sverige. Ett viktigt steg på vägen
är att etablera ett framgångsrikt franchisekoncept.
Du kan läsa mer om Grand Vision på grandvision.com.
44
EFTER TEXT
SÖKES, SÄLJES
Göteborg
och Malmö
Leg Optiker
med
kontaktlinsbehörighet
Enbart synundersökningar
/kontroller.
Du får gärna arbeta deltid.
Kontakt:
[email protected]
08 -753 09 99
Arbeta i Norge
Vi söker
professionella optiker
för vikariattjänstgöring.
Skickliga butikssäljare
välkomnas också
att ta kontakt.
i NORGE
MycketArbeta
förmånliga
villkor.
Vi söker professionella optiker
för vikariattjänstgöring.
Mer info
på vår hemsida:
Skickliga butikssäljare välkomnas
också att ta kontakt.
www.optikkpartner.no
Orminge Ur
& Optik AB
Saltsjö-Boo
Till salu
Mycket förmånliga villkor.
Mer info på vår hemsida:
Maila
för info:
www.optikkpartner.no
Maila för info: [email protected]
[email protected]
För info ring
08-7158050
Åke eller Bo
Effektivt sätt att
Köpa/Sälja/Leta/Hitta
Det finns mycket att göra bland
eftertextannonserna i OPTIK
Till exempel:
Sälja/köpa butik
Leta personal
Köpa/sälja instrument
När du vill annonsera
kontakta Renée Lindén,
[email protected]
08-601 25 20
När du vill svara
på en signaturannons
kontakta Gunilla Dagerman,
[email protected]
08-612 89 60
Visste du att annonsöverskottet i OPTIK finansierar svensk forskning inom
optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling!
Hör av dig till Renée Lindén på [email protected] eller 08-601 25 20
optik 12-2011
Vad gör du om två månader, sex månader, två år?
Vi vet vad vi kan göra tillsammans!
Se alla lediga tjänster inom Synsam på www.synsam.se/Om Synsam/Lediga Tjänster.
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Persol, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
VI VET ATT VÅR NÄSTA FRANCHISETAGARE ÄR
EN FANTASTISKT DUKTIG PERSON, VI HAR
BARA INTE HITTAT DIG ÄNNU. VI SÖKER DIG
SOM ÄR UTBILDAD OPTIKER ELLER FÖDD TILL
ATT SÄLJA!
VI SÖKER ÄVEN
Helsingborg
Optikerassistenter
Vi söker optikerassistenter till vår nya butik
i Helsingborg city! Vi behöver personal på
både heltid och deltid. Skicka din ansökan
och CV till Magnus Rosvall;
[email protected]
Kiruna
Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet
Meriterande med mastersutbildning och
arbetsplatsoptometri.
Kontakta Rebecka Björkelöv, 0980-13740
[email protected]
Skövde
Lidköping
Falköping
Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet
[email protected]
Tel nr: 0500-459580
Mobil: 070-6772275
Specsavers behöver fler duktiga franchisetagare.
Om du vill veta mer, tveka inte utan ring Karin Wikström på
Nu letar vi efter både optiker och lokala entreprenörer som
031-771 98 44 eller maila på [email protected]
vill öppna sin egen Specsaversbutik tillsammans med oss.
Du kan lita på att resurserna och erfarenheten hos världens
Du kan läsa mer om oss på www.specsaverspartnership.com
största privatägda optikerkedja hela tiden hjälper dig till ett
och www.specsavers.se
försprång gentemot konkurrenterna. Om du vill ta del av vår
framgång, kontakta oss med en gång!
optik 12-2011
DU?
optik 12-2011
SÖKES:
Du som är egen företagare med
optikerbutik, eller som vill starta eget,
och som sätter ett stort värde på
frihet och självbestämmande.
FINNES:
Sveriges största sammanslutning
av privatägda optikerbutiker
med stor gemenskap och
en stor mix av centralt stöd.
Hos oss får du alla fördelar som en privat butiksägare har samtidigt som
du kan dra nyttan av att vara flera och på så sätt bli en starkare aktör.
Vi erbjuder:
Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer själv
hur du vill profilera den. Samt vilka tjänster och produkter du vill
erbjuda. Vårt enda krav är att du erbjuder dina kunder
kompetens, valfrihet och omtanke.
Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland
flera. Att få stöd och gemenskap från övriga 136 butiksmedlemmar
i KlarSynt, medlemmar som du träffar på våra mässor och events.
Eller som du håller kontakten med via vårt väl utvecklade intranät.
Centralt stöd Vi arbetar hela tiden aktivt med att bygga ut våra
tjänster till KlarSynts medlemmar. Att se till att vi servar er med
relevanta tjänster och produkter. Givetvis ingår här bra inköpsavtal
från starka leverantörer, en bred mix av marknadsföringsmaterial,
aktiv affärsutveckling av våra koncept som SynTrygg, DelBetala
och LinsBoxen samt mycket, mycket mera.
Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning
för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat
genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt
ekonomiskt stöd vid externa utbildningar.
IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut
bästa och mest kompletta affärs- och optiksystem – ServeIT.
Nordiskt samarbete Genom Nordic Optical Alliance samverkar vi
med 450 likasinnade privatledda optikerbutiker i Norge, Danmark
och Sverige för att samordna inköp samt affärs- och IT-utveckling.
Vill du kunna erbjuda dina kunder kompetens,
valfrihet och omtanke så kontakta oss
så kan vi berätta mer om vad vi kan erbjuda dig.
Inger Tallén, VD, 08-678 45 00, [email protected]
Anna Östlund, marknadschef, 08-678 45 00, [email protected]
Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se
Vi expanderar och söker:
Optiker till Norrköping.
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö
• Meriterande med linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker.
Vid frågor ring Per Stommel på 0708-20 19 19.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
Nordens ledande kedja för ögonbehandlingar söker
legitimerade optiker
Känner du att det är dags att ta nästa steg i din karriär? Memira ger dig möjligheten att utvecklas i en
miljö tillsammans med ditt team både på kliniken och inom företaget.
Vi erbjuder ett mycket stimulerande arbete med förundersökningar och uppföljande kontroller vid refraktiv
kirurgi. Att vara optiker på Memira innebär ett ansvar för undersökningsverksamheten, utveckling av kliniska
resultat och att ge kunden högkvalitativ optometrisk/oftalmologisk vård och service. Arbetet kräver ett gott
samarbete med kirurgteam och kollegor på kliniken. Som person är du positiv, framåt och gillar utmaningar.
Vi söker optiker till hela Sverige.
Läs mer på:
www.memira.se/jobb
Din ansökan skickar du till:
[email protected]
Memira – Den trygga och enkla vägen till ett liv utan
glasögon och linser!
Ledande inom ögonlaser
OPTIK når en hel bransch
GRUNDPRISER
VANLIGA ANNONSER
Helsida (220x285 mm, utfallande +3 mm runt om,
194x258 mm, satsytan): 19 600 kr
Uppslag (440x285 mm,
utfallande +3 mm runt om): 39 200 kr
Halvsida, liggande (220x142 mm,
utfallande +3 mm, 194x128, satsytan): 10 800 kr
Halvsida, stående (95x258): 10 800kr
Kvartssida (95x128 mm): 5 400 kr
Kvartssida, liggande “streamer” (194x60): 6 000
kr
Kvartssida, stående “streamer” (62x258): 6 000 kr
Omslag 2 och 3: 24 600 kr
Omslag 4 (OBS lämna 30 mm i överkant för returadress): 29 600 kr
EFTERTEXTANNONSER
Köpes, Säljes, Sökes: 30 kr/spaltmillimeter. Miniformat 62 x 100 mm.
1 spalt: 62 mm, 2 spalt: 128 mm, 3 spalt: 194 mm
Tillägg för layout och korrektur 750 kr per timme.
Viss plats garanteras inte.
Vid oklarhet om format eller tekniska frågor ring
Curt Lundberg på 08-22 70 23
FAKTURERING
FAKTA OPTIK
Sidantal: 60+4.
Tryck: Genomgående fyrfärg.
Tryck och papperskvalitet är satt
efter internationell varumärkesstandard.
Utgivning: 12 nummer, 11 utgåvor/år.
Upplaga: 3 000 exemplar.
Uppskattad räckvidd: 9 000
läsare.
Spridningsområde: rikstäckande.
WEBBANNONSER
Alla annonser publiceras utan
extra
kostnad i webbversionen av Optik:
www.optikbranschen.se
Utgivningsplan 2012
1
27 jan
8
24 aug
2
24 febr
9
28 sept
3
30 mars
10
26 okt
4
27 april
11
23 nov
5
25 maj
12
12 dec
6
21 juni
ANNONSFÖRSÄLJNING
ConMedia Konsult AB
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
ANNONSMATERIAL
Optikbranschen
Gunilla Dagerman, 08-612 89 60
[email protected]
Fakturering från Optikbranschen i samband med
materialdagen. Betalning 10 dagar netto.
optik 12-2011
Posttidning B
CV/DD/DTO1/PA/110919/SE
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
Mer vatten där du behöver det.
Mindre där du inte behöver det.
Nu introduceras den första
silikonhydrogelkontaktlinsen
med graderat vatteninnehåll
33
vilket innebär en vattenhalt som ökar från
33% i linskärnan till över 80% i linsytan.
VATTENHALT (%)
En ny era kontaktlinser för en ny era av komfort.
Jämfört med andra endagslinser ger DAILIES TOTAL1® kontaktlinser:
• den högsta syregenomsläppligheten1 (Dk/t 156 vid -3,00 D)
• överlägsen glideffekt2
DAILIES TOTAL1® kontaktlinser ger exceptionellt bestående komfort.3
Resultaten talar för sig själva. Men lita inte bara på vad vi säger.
Prova dem på dina kunder.
Vi erbjuder vår Komfortgaranti – pengarna tillbaka om man inte är nöjd*.
* Tala med din försäljningsrepresentant för mer information.
Beräknat på linsens syregenomsläpplighet. CIBA VISION data registrerade 2010.
Baserat på kritisk friktionskoefficient mätt med lutande plan; signifikans påvisad vid0,05-nivån,
CIBA VISION data registrerade 2010.
3
I en randomiserad deltagarblind klinisk studie, CIBA VISION data registrerade 2011.
1
2
Se produktinstruktionerna för fullständig information om användning, skötsel och säkerhet.
COMFORT ENGINEERED TO LAST