Vasuma ti amo! - Optikbranschen

Transcription

Vasuma ti amo! - Optikbranschen
Ett magasin från optikbranschen
MIDO – vi var där
Vasuma ti amo!
Optileks
i Rättvik gillar
utmaningar
Utbildningsvägarna
till behörighet
Ökat intresse
för sportglasögon
NR 3.11
FÖRBÄTTRADITTSEENDEISOLEN.
XPERIO ™
DEN NYA GENERATIONEN SOLGLAS
Vid farligt bländande sol i trafiken, kan många hinder på vägen
passera obemärkta. Xperio polariserande glas tar bort farligt
störande bländning och 100% UVA/UVB strålning. Detta ger
en större säkerhet på vägen, bättre synkomfort och ögonhälsa.
UPPLEV VÄRLDEN UTOMHUS SOM ALDRIG FÖRR.
www.xperio.com
START
Vårtecken i tiden
E
tt av de säkraste vårtecknen i den internationella optikbranschen är Mido
i Milano. Här visar ett tusental företag upp sina nyheter. Distributörer,
agenter och optiker gör sina inköp och inom en snar framtid kommer
modet att ändras – eftersom de nya produkterna gjort entré på världsmarknaden.
Mido handlar naturligtvis inte bara om mode. Det är också platsen för leverantörer som träffar underleverantörer, optiker som behöver köpa in de senaste instrumenten och branschfolk som bara träffas över en espresso och diskuterar saker
som rör deras verksamhet. En smältdegel av intryck kort och gott. Precis som en
stor mässa ska vara.
I detta nummer av OPTIK möter ni bland andra de svenska företag som valde
att ställa ut på mässan. Från mässproffsen som alltid är med, till en nykomling
som gjorde internationell debut.
Vi har också tittat lite närmare på funktionsglasögon. Med en relativt öppen definition av vad det är, gör vi nedslag i sport, teknologi och glasslipning.
5
3
MIDO växer
Ute i butikerna börjar det så smått bli dags att ta fram
solglasögonen på allvar. Vårsolen har ju åter börjat visa
sig för oss ljustörstande nordbor. Spännande tider.
Våren är också tiden för ansökningar till högskoleutbildningarna. Missa inte att ansöka till de högre utbildningarna som ger rätten att använda diagnostiska
droppar. Allt tyder på att detta snart kommer att bli
realitet.
16
Dags för 3d-hype
Trevlig läsning
MATS AL ME GÅ R D
redaktör
22
ANNONS och DISTRIBUTION
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Richard Pettersson
optik 3-2011
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck Exaktaprinting AB, Hässleholm 2011
bortom standarden
... och mer ur innehållet:
• Vasuma går över gränsen
8
• Lättviktiga Polaris
12
• Medvind för sportoptik 15, 17
• Två nya marknadschefer
25
• Optikbranschen förstärker 31
• Branschplock
35
• Krönika
38
• Vetenskap 41
... och mycket annat ...
4
Unna dig en proffskamera från
uppfinnaren av systemkameran.
DV-3
Vårt arv förpliktigar. Som uppfinnare av spegelreflexkameran, i dagligt tal systemkameran, utvecklar vi ständigt våra specialkameror för att alltid erbjuda toppteknologi och för att utöka och förbättra våra användares
möjligheter till god vård.
Helt avgörande för detta är den optiska kvaliteten. Detta har vi vetat sedan 60-talet, då vi tillsammans med vår
tysk/svenska kollega valdes av NASA för månfärderna. I
dagens digitala Topconkameror finns 80 års erfarenhet
av optisk förfining inbyggd, och vi arbetar ständigt
vidare.
Vi kan lyfta fram Topcon DV-3 som ett exempel på detta.
Denna digitala kamera som är gjord för spaltlamporna
i SL-D-serien, erbjuder dig högupplösta videosekvenser
såväl som kristallklara stillbilder. Allt snyggt förpackat
och extremt enkelt att använda.
Så varför inte uppgradera ditt mikroskop med en riktigt
vass nyhet?
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se
optik 3-2011
5
Mido ökar igen
Milano bjöd på en kylslagen vårsol. Men inne i mässhallarna på Mido visade över tusen utställare produkter i långa
rader. Många av dessa produkter kommer garanterat vara
bland de hetaste när våren väl kommer igång på allvar. ,
optik 3-2011
6
MI D O 2011
TEXT MATS A L ME GÅ R D
Produkter, möten
och utbildning. Mido
har allt.
Fortsatt strålande tider för retromodet
Fieramilano i Rho, strax utanför Milano fylldes liksom
varje år av utställare, kunder och press för tre dagar i optikprodukternas tecken. Eller snarare optikens tecken. För även
om det är produkterna som står i fokus, arrangeras faktiskt
också föreläsningar och det finns även en posterutställning.
De allra flesta kom dock för att orientera sig bland vårens
alla nyheter.
Efter några tunga år som en följd av ekonomikrisen, börjar nu besökarantalet vända uppåt igen, i alla fall var det fler
italienska besökare än förra året. Det inhemska besökarantalet gick upp med sju procent jämfört med förra året. Totalt
besöktes mässan av något fler än de 42 000 som kom 2010.
– Mido visar ett gott resultat och befäster sin position som
världens viktigaste glasögonmässa, säger Cirillo Marcolin,
Executive Vice President för Midomässan, självsäkert.
I sex gigantiska hallar ställde företag från hela världen
ut. Maskiner och material var temat i ena halvan av hall 9
som kallas Mido Tech. Andra halvan av hall 9 och hela hall
11 går under namnet Asian Pavillion, vilket givetvis innebär att det är platsen för de många av de asiatiska företagen.
I hall 22 höll glas- och maskintillverkare till. I ena hörnet
fanns också Health & Innovation Forum som är platsen för
de mer kliniskt intresserade. Glasögonbågarna ställdes ut
både i hall 13, 15 och 24. Den sistnämnda går under namnet
Mido Design Lab, vilket är den avdelning där de mindre,
mer designdrivna aktörerna ställer ut. Precis som förra året
hade denna hall extraöppet på lördagskvällen. Tanken är att
kunder och utställare ska kunna mingla med varandra under
något mindre formella omständigheter än under dagtid – då
det mest handlar om säljsamtal. En nyhet för året var att hall
13 fick en Fashion District Square: ett stort torg där besökare
kunde svalka sig i baren och samtidigt blicka ut över några
av de allra största aktörernas montrar: Marchon, Safilo, Lux-
ottica, De Rigo, Allison, Fedon, Silhouette och Marcolin.
– Vi gjorde om Mido Fashion district i år och det blev en
extremt populär mötesplats. Vi bevisade där att konkurrenterna runt torget ändå kan samarbeta och skapa synergier,
trots en naturlig konkurrens, kommenterar Cirillo Marcolin.
I önskan om att locka så många kunder som möjligt bestod konkurrensen inte enbart av nya produkter. Utställarna
såg givetvis också till att det alltid hände något extraordinärt
i montrarna. Det kunde handla om en mountainbikeekvilibrist i Polar Sunglasses monter, hawaiiansk dans hos Maui
Jim – eller supermodeller på besök som hos Silhouette. Givetvis blev det alldeles knökfullt i den sistnämnda montern
när Nadja Auermann och Helena Christensen intervjuades
av Silhouettes brand manager Andreas Aschauer-Martinelli
om deras medverkan i den nya kampanjen för företagets nya
diamantbeströdda kollektion.
Trendmässigt fanns det givetvis också mycket att inspireras av. Ska man sammanfatta det kort är det fortsatt strålande
tider för det retroinspirerade modet. Acetatbågar i pantoform, i runda former, i sjuttiotalsinspirerade pilotmodeller
och alla andra tänk- och otänkbara former dominerar. Men
metallbågarna tar mer och mer plats och det börjar också talas mer om lite mer futuristiska linjer. Trä och horn är också
material som växer stadigt, om hittills endast hos de mindre
företagen.
Retrosagan är dock långt ifrån över. Det företag som tog
det till sin spets i år var tyska Kowalski. De nöjer sig inte enbart med att göra retrobågar. Deras glasögon ser använda
ut. Hårt använda, nästan misshandlade. Det kan handla om
acetatskalmar som sågats itu och sedan skruvats ihop med
en metallplatta – allt för att få den riktiga retro- och second
hand-känslan. Vi får väl se om det blir en trend, eller om vi
snart övergår till något lättare och enklare igen.
optik 3-2011
Derapage blandade retro med futurism.
Kowalski gör nya glasögon som ser använda ut.
Monterutformningen är ett viktigt konkurrensverktyg.
Till höger: Helena Christensen spred stjärnglans hos
Silhouette.
8
MI D O 2011
TEXT MATS A L ME GÅ R D FOTO W IL HE L M JA RE SA N D
Sedan starten 2007 har Vasuma Eyewear etablerat sig
i Skandinavien som ett coolt, rockigt designföretag
med mycket attityd och stilsäkerhet. På årets Mido
gjorde de premiär på en av de riktigt stora mässorna
– och det gav mersmak.
Vasuma tog ett internationellt kliv
Det är snart fyra år sedan som
Jan Vaana, Lars
Malmsten och
Steffen Sundelius
ställde ut under
mottot Vasuma Ti
Amo.
Jan Vaana, Steffen Sundelius och
Lars Malmsten – eller Vasuma –
kom in med en fräsch rockfläkt i
den svenska optikbranschen. Med
ormar och gitarrer i montrarna på
SOLF-mässan och Drømmesyn har
de fått många skandinaviska optiker
att höja på ögonbrynen. På Mido
2011 tog klivet ut i stora världen och
ställde ut för första gången på en
mässa av denna kaliber.
– Det var väldigt spännande.
Storleken är ju helt överväldigande.
Lars har varit här tidigare, för mig
var det första gången på Mido, säger Steffen Sundelius.
Att åka till Mido kostar en del,
men det behöver inte bli vansinnigt dyrt, bara man har lite kreativa
idéer. Steffen och Lars åkte ner med
sina glasögonkollektioner i resväskorna. Montern fixades till genom
ett snabbt besök på IKEA i Milano där stolar, bord och tavelramar inhandlades och skruvades ihop.
– Vi valde att visa upp vår Vasuma Faces-kampanj där vi
använt våra vänner som modeller. Det var många kunder i
montern som tyckte det var kul att vi har en familjär attityd.
– Många kom till montern och sa ”ni är skandinaver”. De
såg väl på våra glasögonbågar att vi har en tydlig, avskalad
men samtidigt uttrycksfull stil, säger Lars Malmsten.
När de åkte ner till Milano hade de inga möten inbokade,
men när mässan var över kunde de konstatera att montern
och deras produkter lockat tillräckligt många intresserade
ändå. Nu jobbar de vidare med några intressanta distributörer runt om i världen.
– Skandinavien är vår hemmamarknad. Men vi känner oss
redo för nästa steg och gå ut internationellt med export nu,
säger Lars.
– Om företaget ska utvecklas måste vi få ökad tillväxt. Det
är därför vi satsar mer på exporten nu, säger Steffen.
Varför tar ni klivet just nu?
– Vi är ett ungt varumärke, men vi har lagt en bra grund
för vidare expansion. Vi har bra produktion i Italien och
Asien, och vi har fått verklig förståelse för hantverket kring
design av glasögonen. Service och efterservice fungerar bra,
så de viktiga bitarna i processen är på plats. Vår kundbas i
Skandinavien är bra och den fortsätter växa. Marknadsföringen har gett resultat och Vasuma har blivit ett namn. Vi är
mogna att ta det vidare, säger Lars.
Under Mido pratade Vasuma mest med intressanta distributörer. Men de sålde också glasögon till kunder runt om i
Europa.
– Vi saknade bara de svenska besökarna. Det vore roligt
att träffa svenska optiker i en annan miljö, snacka med dem
och sälja glasögon till dem. Vi vill uppmana alla att ta en inspirationsresa till en mässa av det här slaget, det är så sjukt
mycket att se, säger Steffen.
En annan sak som de själva vill förbättra till nästa stora
mässa är placeringen av monter. På Mido hamnade Vasuma i
ett hörn långt ner i mässhallen.
– Folk kom förbi spontant, trots ett läge som inte var optimalt. Nästa gång vill vi vara i Design Lab där vi hör hemma. Vi har just anmält oss till Silmo där vi förmodligen ställer ut i Le Village, säger Lars.
Vad tyckte ni annars om Midos organisation?
– Det var bra. En rolig sak är ju att en stor mässa av det
här slaget också lever på nätet. Det fanns en Mido2011-hashtag på Twitter och jag twittrade rätt mycket när vi fått en ny
kund eller liknande. Sen fick man gratulationer av andra utställare – antingen via Twitter eller direkt i montern, säger
Steffen.
Nyheten för årets mässa var kort och gott att de ställde ut.
Men nu ser Vasuma redan fram emot Silmo i höst och där
kommer de att ha med sig andra nyheter.
– Då presenterar vi 12 helt nya glasögonmodeller som ingen sett tidigare, säger Lars.
optik 3-2011
UPGRADE
Tid för UPGRADE.
I en ACUVUE®-värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar.
Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag!
Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE.
ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
10
M I D O 2011
TEXT OC H FOTO MATS AL ME GÅ R D
Regelbundna internationella mässbesökare är vana vid att se Polaris bland
de mer intressanta designföretagen
och Mido 2011 var inget undantag.
Staffan Preutz och hans Polarisanställda visade både en ny monter och
en ny revolutionerande produkt.
Polaris
– ny monter,
ny tung nyhet
I somras tilldelades Staffan Preutz ett Swedish Design
Award ur handen på kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth. Givetvis var det för de glasögon Staffan Preutz designat och som enligt den namnkunniga juryn ger ”tyngd åt begreppet lättviktighet”.
– Av de 200 produkter som deltog i tävlingen utsågs 10
vinnare. Jag är mycket stolt över att vara en av dem, säger
Staffan Preutz.
Men det var då och som alla vet går det inte att vila på lagrarna. Det gör heller inte Staffan Preutz. Under årets Mido
lanserade Polaris inte enbart en ny mässmonter, utan en helt
ny glasögonkollektion: SPD7, vilket står för Staffan Preutz
Design 7. Denna kollektion har ett kaxigare uttryck än de tidigare Polariskollektionerna, men behåller givetvis den tungt
vägande lättheten och den innovativa designen. Staffan ser
denna kollektion som ett perfekt verktyg för optiker som vill
hävda sig i konkurrensen, utan att behöva fokusera på pris.
– Dessa bågar monterar man snabbt isär. För någon som
är ovan tar det cirka en minut. Det innebär också att det går
att bygga exakt den modell som kunden efterfrågar. En utmärkt produkt för optiker som vill visa att de satsar på kvalitet och god design.
Glasögonen går alltså snabbt att ta isär och inga verktyg är nödvändiga. Staffan visar själv med snabba handgrepp hur lätt det är. De 12 olika modellerna finns i 15 olika
frontfärger. Till det kommer 2 olika skalmdesigner och 2
skalmtoppslängder. Varje modell finns i tio olika storlekar.
Nässadeln finns också i olika varianter: en avsedd för oss i
västerlandet, den andra för den asiatiska marknaden där Polaris är mycket starka.
– Japan och Kina har visat stort intresse. Där är de väldigt
öppna för nytänk och innovation.
Glasögonbågarna går alltså att skräddarsy för varje kund.
De är tillverkade i ett material med mycket låg densitet, vilket gör dem extremt lätta.
– De väger faktiskt mindre än ett betalkort.
Staffan Preutz med
Swedish Design
Awards-priset och
på Mido där han
demonstrerar att
SPD7 är lättare än
ett betalkort.
Tillverkningen sker i vanlig ordning i Sävast utanför Bo-
den. Men det är inte Sverige som är den största marknaden
för Polaris – långt därifrån. Av försäljningen går inte mindre
än 96 procent på export. Det gör att de internationella mäs�sorna är mycket viktiga för Polaris. De deltar regelbundet på
Mido, Silmo, IOFT i Tokyo, Peking, Hong Kong och Vision
Expo East i New York.
– Det är där våra kunder finns. Dessutom är det viktigt för
oss att träffa våra leverantörer av material och maskiner.
SPD7 är den senaste satsningen
från Polaris.
optik 3-2011
en
Nu äv med
g
för dim
atism
g
i
ast
LACREON™-teknologin
för fukt som aldrig tar slut.
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
100
80
60
40
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Tid (timmar)
Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad
komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne
in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet
simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper,
vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
12
transitions.se
Helt klara glas
inomhus
och kvällstid
Anpassar sig
snabbt
Mörka utomhus
Transitions glasögonglas är bekväma i alla sammanhang.
Inomhus och kvällstid är de helt klara. Utomhus ger den
snabba anpassningen av glasen i olika ljusintensitet det skydd
dina ögon behöver. Alltid med en känsla av hög komfort.
TRANSITIONS.
ALLTID RÄTT SKYDD FÖR DINA ÖGON.
Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2011 Transitions Optical Inc.
optik 3-2011
Delar av OPO-personalen reste i vanlig ordning från
Höllviken till Milano för att delta på årets Midomässa. Syftet var att underhålla befintliga och skapa
nya kontakter. Dessutom lanserades en ny kollektion.
Blommiga mönster på insidan
av skalmarna. Inspiration från
skjortmodet.
13
Peo Stjernqvist i samtal med en kund i montern.
OPO underhåller relationer på MIDO
Det svenska designföretaget OPO tillhör de flitiga utstäl-
Marcus Gårdö
var mycket
nöjd med årets
Mido.
larna på de internationella mässorna. Mido och Silmo brukar
vara givna. På senare tid har Opti i München tillkommit och
dessutom brukar de ställa ut på Vision Expo East i New York,
tillsammans med deras USA-distributör.
Men i Milano var det svenska representanter på plats. Förutom tre säljare kunde kunder i montern även samtala med
företagets två glasögondesigner, Peo Stjernqvist och Tomas
Johansson, samt företagets vd Marcus Gårdö.
– Det är viktigt för oss att ställa ut på Mido. Här visar vi
nya kollektioner och vad företaget i stort står för. Detta är
också en bra mötesplats där vi träffar våra etablerade kontakter
runt om i världen. Vi försöker givetvis också knyta nya kontakter. Det är ett arbete som vi påbörjar innan mässan genom
att etablera kontakt och bjuda in dem till vår monter, säger
Marcus Gårdö.
Förutom två (internationellt sett) nya kollektioner, Trophy
och Bloom, var också mässmontern ny. Väggen smyckades av
bilder på det typisk svenska. Bland annat kunde man beskåda
ett fotografi från Victoria och Daniels bröllop.
– Vi tror starkt på att marknadsföra oss som ett svenskt designföretag. Svensk design har ett gott rykte utomlands och vi
kommunicerar gärna att vi är en del av en tradition.
De nya kollektionerna är exklusiva och eleganta. Trophy är
kollektionen inom Kunoqvist som baseras på något ovanligare material som buffelhorn och trä.
– Den andra kollektionen, Bloom by Kunoqvist, har vi lanserat så smått hos våra nordiska kunder, men nu var det dags
för en internationell premiär. Denna kollektion har inspirerats
av rådande trender inom klädmodet. Insidan av skalmarna har
optik 3-2011
fått vackra blomstermönster, precis som skjortor nuförtiden
ofta har ett avvikande mönster på insidan av kragen eller vid
manschetterna.
För OPO:s del handlar det inte så mycket om att sälja glasögonbågar till optiker på mässor som Mido. Snarare är det
möten med agenter och distributörer som står på agendan.
Förutom möten med leverantörer förstås.
– Vi träffar bland annat leverantörer av reklammaterial och
bågmaterial. Dels sådana vi redan arbetar med, dels sådana
som kan bli aktuella i framtiden. Sen är ju mässan också ett
bra sätt för oss att se vad som gäller i branschen.
OPO ställer ut i den del av Mido som kallas Design Lab. I
den hallen ställer lite mindre aktörer på marknaden ut. Gemensamt för dem alla är att det handlar om verksamheter som
är väldigt designdrivna.
– Det är helt rätt för oss att stå i Design Lab. Vi är ett designföretag och skapar alltid något unikt och design, till skillnad från många andra som snarare fokuserar på varumärken.
Framöver vore det kul om man kunde samla svenska företag
till en hörna eller ett kluster i Design Lab. Jag tror vi kunde
hjälpa varandra att locka kunder och skapa uppmärksamhet.
Det vore också en viktig plats för utbyte av erfarenheter med
optiker som kommer ner och de övriga leverantörerna.
Slutligen, hur gick årets mässa?
– För oss är det svårt att säga, just efter som vi inte kan
mäta försäljning så enkelt. Vi har träffat många nya aktörer
på potentiella marknader och befintliga kunder. Det har känts
bra, även om det inte verkade vara så mycket folk på mässan.
Samtidigt gynnas vi inte av att det är fullt med folk i montern.
Vi eftersträvar snarare de bra samtalen.
14
TEKNOLOGI & TRENDER
text mats almegård
Kommer 3d-glasögon
bli nästa stora försäljningssuccé hos optikerna? Många är tveksamma, men i takt med att
tv- och dataspelstillverkare lanserar produkter
som integrerar 3d-tekniken på löpande band
kanske det faktiskt
kommer att bli så.
Lady Gaga vill få glasögonbärarna att visa vad de ser.
Polaroid var en av de
första med 3D-teknik
och givetvis satsar
företaget även nu.
Marchon satsar på 3Dtekniken med det egna
varumärket Kiss & Kill.
KlarSynt har svensk ensamrätt.
En framtidens säljsuccé?
Egentligen är 3D-tekniken inte speciellt ny. Redan 1939 visade
The Chrysler Corporation och Polaroid en biofilm i 3d, där nyfikna amerikaner kunde bevittna en extra dimension i filmen. Sedan
dess har det gått i vågor – många minns kanske SVT:s satsning på
3d under 1980-talet, men resultatet har alltid haft övrigt att önska.
Men kanske är det nu dags för 3d på en bredare front? I takt
med teknikutvecklingen har kvaliteten ökat rejält och nu står tvoch dataspelstillverkare i kö för att lansera de senaste häftiga produkterna som låter oss beskåda filmen eller dataspelet med ett
djupseende. Forskning och utveckling lär också pågå för fullt hos
mobiltillverkarna. Kanske är ett par 3d-glasögon snart lika vanliga
som, ja, vanliga glasögon?
Men allt handlar inte om 3d när optikbranschen satsar på ny
teknik och innovation. För någon månad sedan kunde man i The
New York Times läsa en artikel med namnet ”Have You Charged
Your Eyeglasses Today?”. För den intresserade finns den på nätet
– googla bara på titeln. I artikeln redogjorde Anne Eisenberg för
en ny produkt, kallad emPower. Det är ett par glasögon, vars glas
innehåller flytande kristaller som kan ställas in på avståndsseende
eller närseende. Det enda som behövs är ett knapptryck och det
går utmärkt att läsa menyn på restaurangen. Ett nytt knapptryck
och du ser din gode vän längst in i hörnet av restaurangen. Kan
detta vara revolutionen inom glas?
En annan teknologisk produkt som kanske inte kommer att revolutionera optikbranschen – men som säkert kommer att hitta
fram till sina kunder – är Polaroids samarbete med Lady Gaga.
Den karismatiska artisten har inte enbart designat en ny Polaroidkamera, utan också ett par glasögon: Polarez GL20. I glaset sitter en kamera och en liten skärm. Bäraren tar en bild och lägger
ut den i skärmen. På så sätt kan andra se vad bäraren ser. En plojig produkt? Visst, men när Lady Gaga är inblandad brukar det
mest plojiga bli en hit. I sommar kanske vi alla går runt med foto/
skärm/glasögon.
optik 3-2011
15
Med den rådande hälsotrenden är det fler och fler som väljer att förlägga
fritiden i löparspåret, på cykelsadeln eller i skidbacken. Men sport handlar idag inte enbart om motion. Det är också ett starkt segment i handeln.
Aldrig tidigare har det funnits så många tekniska hjälpmedel och specialanpassad utrustning som nu. Det ger avtryck även inom optiken.
Sportglasögon en växande nisch
Det är inte längre bara Vasaloppet som är ett evenemang
av det slag som kan beskrivas i termer som ”folkrörelse”.
Vansbrosimmet, Vätternrundan, Lidingöloppet, Stockholm
Marathon och en rad andra sportevenemang samlar årligen
tusentals tävlings- och/eller motionssugna. Antalet träningstidningar har blivit fler och Sveriges Radios Kropp & Själ
har en hög nedladdningskvot som podcast. Intresset för motion och sport är stort i Sverige.
I takt med att intresset för att röra på sig har ökat, har
också produkterna som behövs – eller som sägs behövas –
fått ett rejält uppsving. Butiker som Löplabbet tar det här
med skoval på allra största allvar. Detsamma gäller för specialistbutiker för cyklar, skidor och utomhusliv. En del av
dessa erbjuder också solglasögon, eftersom det är viktigt att
skydda ögonen mot uv-strålning när man utövar idrott utomhus. Men långt ifrån alla besitter någon som helst kompetens om optik och om synen. Där har optikerna en gyllene chans. Att liera sig med den lokala sportbutiken kan vara
en smart idé.
Adidas ligger långt
fram när det gäller
teknisk utveckling
inom sportoptik.
Bollés ”Vortex” har
fotokromatiskt glas.
När sporterna blir mer tekniskt avancerade med cykelda-
torer, pulsklockor och digitala gps:er ställs också högre krav
på synen. Resultaten laddas upp i de sociala medierna och
vänner och bekanta hejar fram mot det hägrande loppet eller tävlingen.
För som alla vet är det inte heller bara ungdomar som
flänger runt i skidspåren, eller löparbanorna. Idag är vi ungdomar tills vi är… ja, kanske tills vi dör? Att vara pensionär
innebär inte att sitta på hemmet. Vi läser ofta artiklar om
krutgummor och -gubbar som vägrar sluta med favoritsporten, bara för att det står en hög siffra på id-handlingarna. Att
dessa motionärer och idrottsutövare dock har en fysiologi
som inte är ung, är ett faktum. Ålderssynthet drabbar även
den flitigaste motionär. Som optiker diskuterar man med
fördel fritidsintressen med sina kunder. Kanske är den grå
lille mannen också en hängiven orienterare? Då behöver han
kanske också ett par sportglasögon som komplement till de
progressiva glasögon han just provat?
optik 3-2011
Nike är en av tungviktarna på sportmarknaden.
Quiksilver lockar surfarna – bland annat
med gummi på insidan av skalmarna.
16
BBGR Skandinaviska AB, Box 30041, 200 61 Malmö. Tel 040-36 38 60, fax 040-16 28 81
optik 3-2011
17
Sedan 2003 förser Lars Wulfing sportintresserade med behov av synkorrektion med rätt sorts glasögon. De
senaste fyra åren i centrala Stockholm.
Nischverksamheten erbjuder ett efterfrågat komplement samtidigt som
sportintresset bara växer i Sverige.
Anna Andersson är optometritekniker på Sportoptik. Här demonstrerar
hon vindtunneln där kunderna kan prova glasögon.
TEXT MATS ALMEGÅRD FOTO WILHELM JARESAND
Medvind för sport och optik
Lars Wulfing
optik 3-2011
På sjuttiotalet utbildade sig Lars Wulfing till optiker.
Ett ganska naturligt steg, med tanke på att hans pappa var
ögonläkare. Intresset för optik fanns så att säga i Lars Wulfings gener. Men tiden i optikbutik blev inte särskilt långvarig. Istället arbetade han inom leverantörsledet, bland annat
hos Johnson & Johnson och Bausch & Lomb. Men år 2003
förverkligade han en gammal dröm. Han öppnade då Sportoptik, som liksom namnet antyder är en optikbutik, specialinriktad på sportglasögon. Platsen var Lidingö och kundstocken växte efterhand.
År 2007 var dock tiden mogen för att etablera på annan
ort. Valet föll på Kungsgatan mitt i Stockholm. Anledningen
var givetvis att det där var lättare att nå fler kunder.
– Läget är perfekt för mig. Tvärs över gatan ligger Naturkompaniet och en stor Stadiumbutik. Några meter läng-
re upp på Kungsgatan finns Löplabbet. Det innebär att det
är många sport- och friluftsintresserade som passerar förbi.
Dessutom hjälper bland annat Naturkompaniet mig genom
att hänvisa kunder hit, säger Lars ”Lasse” Wulfing.
Men Stadium säljer väl också solglasögon? Är det inte
risk att en så stor jätte lockar bort dina kunder?
– Vi konkurrerar inte med varandra. De säljer enklare lösningar. Jag är optiker och är inriktad på sportglasögon med
korrektion. De har ju knappt snoddar till sina glasögon, så
jag tjänar nog ändå på att ha dem i grannskapet.
Men det är ändå inte sportbutikerna som genererar den
största kundtillströmningen i Sportoptik-butiken.
– Mina optikerkollegor i branschen skickar ofta kunder
till mig. Det är jag väldigt tacksam för. De ser mig inte som
en konkurrent, utan komplement. De vet att jag är specia- ,
18
Välsorterat i hyllorna för sportglasögon.
S P O R T O C H OPT IK
liserad och gör saker som de inte vill, eller
kan göra. Oftast handlar det om kunder som
köpt glasögon eller linser hos en annan optiker och så vill de komplettera med bra sportglasögon.
För i Lars Wulfings fall handlar det inte
om att sälja solglasögon med sportigt utseende – i alla fall inte enbart. 70 procent av
försäljningen består av kupade sportglasögon med styrkor. Ett faktum som till och
med spridit sig utanför landets gränser. Därför växer internethandeln.
– Många norrlänningar handlar över nätet. De är vana vid att köpa produkter på
nätet, mycket beroende på de stora avstånden i Norrland. Jag har också många norska
kunder.
Ryktet om sportoptikern som kan hjälpa till, med även de
mest komplicerade styrkorna har spridit sig via nöjda tidigare kunder, i forum för cykel- eller skidintresserade och även
genom att Lars Wulfing aktivt söker upp platser som är rätt
för honom marknadsföringsmässigt.
– Jag brukar finnas på plats på Vätternrundan och Vasaloppet. Sportoptik finns också på Facebook och sportforum
på nätet är viktiga platser för mig. Om någon skriver om
mig där ger det mycket mer än en helsidesannons i Aftonbladet.
Hemligheten bakom framgången tror Lasse själv beror
på att han vågar testa lösningar och snarare ser möjligheter
där andra kan se begränsningar.
– Många kunder kommer hit och säger att de inte kan ha
sportglasögon med optisk slipning. Men jag har slipat dykmasker med -10 med en cylinder på -3,5 och insatsoptik på
-7,5 med baskurva 8, så det mesta är möjligt. I början vågade
jag inte testa, men med all erfarenhet är det lättare att gå utanför ramarna för vad man ”kan” göra.
Hur går du till väga när en kund kommer till dig?
– Jag börjar med att mäta upp deras glasögon och se vilka
styrkor de behöver. Detta gör jag innan jag visar några modeller i butiken. Det är alltid olyckligt om man visat något
riktigt häftigt och så visar det sig att det faktiskt inte fungerar med just den modellen för den aktuella kunden.
Vad är det du mäter då?
– Toppunkt, inklination, bågskivevinkel och axelläge om
det är höga cylindertal. Kupigheten på sportglasögonen gör
att jag får räkna om styrkorna, eftersom felen förstoras annars. En annan viktig sak är också att förbereda kunden på
rätt sätt.
Hur menar du då?
– Tidigt i min karriär arbetade jag hos min pappa med
synsvaga. Där lärde jag mig att alla inte behöver se helt perfekt. Många är nöjda om de får hyggligt bra seende och de
kanske inte behöver se 1,2 för den aktuella sporten. Det gäl-
ler att sätta förväntningarna på en realistisk nivå.
Vad är det som ställer höga krav på ögonen i dagens
sporter?
– I och med att tekniken kommit så starkt som den gjort
ställs det högre krav på ögonen. Tidigare var kravet för ett
par löparbrillor att de skulle vara lätta, skydda mot solen och
ge ett bra synfält. Med pulsmätare, eller cykeldatorer för cyklister har också kravet på bättre närseende ökat.
Men kunderna blir väl nöjda eftersom du sa att de
ofta tror att du inte kan hjälpa dem alls?
– Många kunder är så, andra tror att de kan få alla finesser för alla sporter. Nu är det ju väldigt hett med cykling och
många kommer in och efterfrågar cykelglasögon. Men samtidigt ska de funka på golfbanan och när man är ute och seglar. Såna kunder tänker kanske inte på att alla sporter ställer
olika krav på synen. Då gäller det att diskutera med kunden
och nå en bra lösning. De flesta förstår det och är glada över
att få en lösning på problemet.
Vad är den största utmaningen för dig som optiker
då?
– Glasen och slipningarna kan vara svåra när det handlar
om höga styrkor exempelvis. Det tråkiga är att stora glasleverantörer har begränsningar. De säger att man inte kan göra
vissa saker, men det beror på att det inte går att mata in i deras system. Egentligen går det att lösa. De mindre glasleverantörerna är mer flexibla där och går gärna utanför ramarna
för vad som är görbart. Rutinen jag har gör att jag vet vilken
glasleverantör som är bäst på just det jag behöver för stunden.
Glasögonbågarna ställer aldrig till det?
– Ibland, fast inte lika ofta. Kunder med väldigt smala eller breda ansikten, eller där det är långt till öronen och så
vidare kan förekomma. De allra svåraste fallen skickar jag
till Glasögonteknik i Hjo. Conny kan nästan göra vad som
helst. Han förlänger skalmar, löder och fixar utan att det
syns. Det går snabbt också.
Var hittar du rätt produkter till din butik?
– Jag samarbetar med en lång rad leverantörer, sen åker
jag till Silmo och Mido och gräver runt i montrarna i jakten
på nya spännande saker.
Sportoptik har högsäsong mellan mars och augusti. Idag
arbetar mellan 3 och 4 personer i butiken beroende på säsong. Förutsättningen för att driva en butik som Sportoptik
är givetvis inte enbart ett stort kunnande inom optik och en
orädd inställning till nya lösningar. Viktigt är också ett brinnande sportintresse och det har Lasse. Sedan han var fyra år
gammal har han åkt utför. I tennis har han ägnat sig åt seriespel och han har också windsurfat mycket runt om i världen.
– Sportintresset är ett måste. Det är också viktigt att ha
testat många olika sporter, så att man får upp förståelsen för
just den sportens krav på synen. En kitesurfare behöver exempelvis hydrofoba glas som är vattenavstötande. Erfarenhet av sporterna är givetvis ett plus.
optik 3-2011
optik 3-2011
20
Komfortpaket.
• Autorefraktor
• Tonometer
• Autokeratometer • Pachymeter
TRK-1P är här!
Världens första helautomatiska kombination av autorefraktor/keratometer/tonometer och pachymeter.
4 instrument i ett, och du behöver bara ställa in skärpan
mot det första ögat, resten sköter den själv.
För första gången har också tonometern automatisk
pachymeter och mäter alltså corneas tjocklek, eftersom
det har en avgörande betydelse för ögontrycket. Pachymetrifunktionen är unik och reducerar antalet felaktiga
remisser, vilket sparar tid och obehag för patient och
undersökare.
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se
optik 3-2011
21
Tre vägar att nå
nya behörigheten
I dagarna får Socialdepartementet in de slutliga remissvaren från en lång rad instanser
kring Behörighetsutredningen.
En liten del av denna rör frågan
om optiker ska få använda diagnostika i sina undersökningar. Det lutar starkt åt att detta
blir verklighet, varför de optiker
som ännu inte skaffat sig behörighet har all anledning att göra
detta.
Redan när frågan var ute på remiss år
2006 fick optikerna stöd av Ögonläkarföreningen, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Dessa instanser har
också svarat i den nya utredningen och
utgången bör bli positiv. För att få använda diagnostiska droppar vid undersökningen krävs det dock att optikern
har en formell utbildning. Idag finns
det åtminstone tre vägar att gå för att
uppnå denna behörighet: Magisterutbildning i Klinisk Optometri och Diagnostisk Optometri vid Karolinska
Institutet, samt Masterutbildning i Klinisk Optometri som anordnas av HiBu
i Kongsberg, Norge, i samarbete med
Salus University i Pennsylvania, USA.
– Alla tre kurserna leder till behörighet att använda diagnostika, när
väl beslutet fattas av riksdagen. Beroende av bakgrund (grundutbildning)
kan man välja de olika kurserna. Med
tanke på att det inom yrket fortfarande
finns många med olika utbildningsbakgrund är det positivt att det finns olika
möjligheter för alla optiker, säger Paul
Folkesson, ordförande för Optikerförbundet.
Magisterutbildning i Klinisk Optometri kräver att de sökande har en kandidatexamen (treårig högskoleexamen)
eller har kompletterat till en sådan. För
de som inte har en kandidatexamen
finns det möjlighet att bli behörig efter
att ha läst kompletteringskurser som
också ges på KI. De som saknar högskolebehörighet måste först läsa in treårigt gymnasium innan de kan söka.
De som tycker att det verkar svårt
att läsa in behörigheten eller att gå magisterutbildningen kan istället välja
Diagnostisk Optometri vid KI eller
Masterutbildning i Klinisk Optometri
i Kongsberg. Till dessa båda kurser är
samtliga svenska optiker med legitimation och kontaktlinsbehörighet behöriga.
• Mer information om utbildningarna finns på respektive institutions hemsida. Länkar till dessa hittar man som medlem i Optikerförbundet efter inloggning på intranätet under Information>Länkar>Utbildningsinstitutioner.

optik 3-2011
Magisterutbildning i Klinisk Optometri
(One year Master in Clinical Optometry)
Utbildningsort: Stockholm
Utbildningslängd: 1 akademiskt år (slutet av augusti t.o.m.
första veckan av juni)
Utbildningsform: Heltid vardagar, på plats i Stockholm.
Enstaka helgdagar kan förekomma. Klinisk undervisning
med patienter som sökt till utbildningskliniken vid S:t Eriks
Ögonsjukhus i Stockholm.
Högskolepoäng: 60 högskolepoäng
Kostnad: Ingen studieavgift (berättigad till CSN-medel)
Examen: Magister i Klinisk Optometri. Efter avslutad examen finns möjlighet till doktorandstudier.
Hemsida: http://www.ki.se
Diagnostisk Optometri
Utbildningsort: Stockholm
Utbildningslängd: 1 akademiskt år (slutet av augusti t.o.m.
första veckan av juni)
Utbildningsform: Deltid vardagar, halvtidsstudier, på distans med mellan 10 och 15 träffar i Stockholm. Träffarna
äger rum huvudsakligen på veckodagar. Klinisk undervisning med patienter som sökt till utbildningskliniken vid S:t
Eriks Ögonsjukhus i Stockholm.
Högskolepoäng: 30 högskolepoäng
Kostnad: 72 000 SEK exkl. moms. Kan enbart köpas av juridisk person (företag).
Examen: Ger ingen egen akademisk examen, men ger behörighet att använda diagnostika.
Hemsida: http://www.ki.se
Masterutbildning i Klinisk Optometri
Utbildningsort: Kongsberg (helgföreläsningar, och klinisk
praktik inför vistelse i USA), men också städer i Sverige
och Danmark, beroende på hur många deltagare som kommer från dessa länder. Om exempelvis 75 procent av studenterna kommer från Sverige, kommer 75 procent av helgerna att förläggas till Sverige. Dessutom klinisk praktik i
Philadelphia.
Utbildningslängd: cirka 2 år
Utbildningsform: deltid helger, heltid för kliniskt arbete en
vecka i början av sommaren första året i Kongsberg, och 2
x 2 veckor på klinik i Philadelphia, USA. I USA ser man patologiska fall som hämtas från de ca 100,000 patientbesök
vid The Eye Institute i Philadelphia.
Högskolepoäng: 120 högskolepoäng
Kostnad: 25,000 USD
Examen från denna utbildning ger efter ansökan auktorisation av General Optical Council, GOC, för arbete i UK och
ger möjlighet att gå vidare till examen Doctor of Optometry, OD, vid Salus PCO
Hemsida: http://www.hibu.no
Visste du att annonsöverskottet i OPTIK
finansierar svensk forskning inom optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling!
Hör av dig till
Renée Lindén på
renee.linden
@conmedia.se
eller 08-601 25 20
22
optileks
text och foto mats almegård
Från den gamla brandstationen i Rättvik servar Optileks optiker
i Sverige och internationellt. De är specialister på RX-tillverkning och inslipning av glas som faller utanför ramarna för standardarbetena, men säger inte heller nej till ”vanliga” uppdrag.
Från Leksand via Rättvik och
Det är 36 år sedan Optileks AB grundades. Som nam-
net antyder härstammar företaget från Leksand och det var
där allt började. Tanken var att satsa på massproduktion av
standardglas i mineral. Verksamheten innefattade också ett
receptsliperi och viss försäljning av glasögonbågar. Men
konkurrensen var hård redan då och efter vissa svårigheter rekonstruerades företaget år 1978. Denna rekonstruktion
innebar nya ägare, men också en ny vd: Åke Jansson.
Inriktningen på företaget skiftade också och fokus förflyttades till receptslipning. Sedan dess har Optileks gjort
sig kända i branschen som företaget som inte väjer för svåra
uppdrag.
– Jag skulle snarare säga att vi sporras av de svåra utmaningarna. I undantagsfall händer det att vi inte kan slipa in
glas i en viss båge eller tillverka vissa extrema styrkor och det
retar mig enormt. Samtidigt är det faktiskt så att om inte vi
kan, då kan ingen annan heller. Men det är en klen tröst för
jag hatar att ge upp och säga ”nej, det går tyvärr inte”, säger
Henrik Nääs, vd för Optileks.
Henrik Nääs har ARBETAT för Optileks i dryga tio år. Under hans ledning har företaget fortsatt mot mer specialiserade uppdrag som påbörjades när hans pappa Åke Jansson
var vd.
– Pappa blev vd 1977 i samband med rekonstruktionen.
Uppgiften var att få bort den röda färgen på siffrorna i årsredovisningen. Han är fortfarande involverad genom att han
hjälper till med statistikarbetet och som mentor.
Så du har växt upp med Optileks?
– Ja, det kan man säga. Men jag har faktiskt bara sommarjobbat här ett år innan jag blev anställd, så så involverade har
jag inte varit tidigare.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag utbildade mig till optiker och lämnade Karolinska
Institutet. Efter det påbörjade jag doktorandstudier, men insåg snart att jag är mer av en praktiker än teoretiker. Jag har
också jobbat med data vilket har varit en förutsättning för att
få tillväxt och flyt i företaget.
För 17 år sedan flyttade företaget från Leksand till grannorten Rättvik, där det idag är ett av de största tillverkande
företagen med 17 anställda.
– Optileks är en förkortning för ”Optik i Leksand”, men
lokalen där blev för dyr och vi hittade denna istället. Nu har
vi byggt ut och än så länge passar denna lokal våra krav.
Nog verkar han vara en väldigt praktisk person. När Henrik visar runt bland företagets slipmaskiner glittrar det i hans
ögon och han berättar engagerat om vad de olika maskinerna kan göra – och hur han modifierat dem för att göra andra
saker. På en plats står en gammal gravyrmaskin som inte får
stängas av. Förra gången strömmen gick och maskinen slocknade tog det Henrik en dryg vecka att göra alla inställningar
rätt igen.
– Länge var Optileks ett standardsliperi, men för ungefär
tio år sedan påbörjade vi en förändring som innebar att vi
började bygga olika saker som hjälper oss att erbjuda speciallösningar, samt att vi var ett av de första fristående sliperiet i
Europa som började med friformtillverkning. Jag sporras av
utmaningar och det är väldigt få saker som andra kan som vi
inte behärskar. Det är vi mycket stolta över. Vissa grejor kanske man ångrar att man någonsin gav sig in på, men så länge
vi hittar lösningar på utmaningarna är det roligt. Det gäller
att nyttja teknikutvecklingen så långt det är möjligt.
Det är inte alla företag som har en vd som tillbringar en
stor del av tiden med att vara ute i produktionen och skruva
och trixa med maskinerna. Men så är det på Optileks.
optik 3-2011
23
vidare ut i vida världen
– Det är alltid intressant att lyssna på maskintillverkarna
och höra vad de tycker är möjligt. Sen gör vi andra saker i
alla fall. Vi kombinerar allt med mjukvara som vi utvecklat
själva, i samarbete med andra eller som vi köpt in. Vi har en
rad olika mjukvarusystem som vi använder och det har gjort
att vi kommit dit där vi är idag.
Denna inställning gör att Optileks satsar på ovanliga lösningar. Därför är exempelvis mineralglas fortfarande en del
av produktionen. De erbjuder också ett stort sortiment med
äldre bifokalglas.
– Vi slipar också mineralglas med friformslösningar. Där
är konkurrensen minimal. Men hur många är det som vill ha
mineral- och bifokalglas idag?
– Det ses idag som en exklusiv produkt och för oss är det
ett bra sätt att nischa oss. Vi gör också glas med höga styrkor
och höga cylindrar. Våra huvudkunder är fristående optiker,
syncentraler och landsting – och särskilt de sistnämnda kräver ofta specialistlösningar.
Avancerade inslipningar för sportglasögon är en annan
sak som Optileks gör mycket.
– Den största utmaningen där är sportglas med stora minusstyrkor, eftersom baskurvorna ofta är höga. Men det är
oftast inga problem för oss. Jag upplever att optiker kan känna sig lite osäkra på just sportglasögon för att det ska vara så
svårt. Det finns en onödig respekt där.
Men nu är inte allt bara specialuppdrag. Optileks gör också ”vanliga” plastglas i ”normala” styrkor.
– En bra mix av svårt och enkelt är stimulerande. Naturligtvis behöver vi också den enklare typen av uppdrag, annars överlever vi inte ekonomiskt. Vi kan inte konkurrera
med pris så vi satsar på att nischa oss genom att erbjuda andra typer av tjänster.
optik 3-2011
Det är svårt att konkurrera med pris om all tillverkning sker i Sverige?
– Ja, men jag vill ha det så. Det är väl ett politiskt beslut
egentligen, men jag tycker vi alla borde fråga oss vad som händer om vi bara köper billigt importerat för att vi kan. Vad händer med svensk industri då? Alla kan ju inte vara tjänstemän.
Hur ser marknaden i Sverige ut för er idag?
– Den starka kedjebildningen i Sverige har gjort klimatet
hårdare för oss. Men vi har utvecklat en varierad produktportfölj med bra erbjudanden och lösningar som ingen annan har. Därför är vi attraktiva för våra kunder.
Av Optileks leveranser går cirka 30 procent på export till
länder som Tyskland, Spanien, Finland, England och Holland. På exportsidan handlar det inte sällan om att Optileks
hjälper andra sliperier med besvärliga uppdrag som sportglas
i udda styrkor och väldigt avancerade progressiva glas.
– Vi träffar andra sliperier på utländska mässor och de
brukar skicka sina ”hopplösa” fall till oss. Det sprider ringar
och vi får referenser från optiker och kunder utomlands.
Men givetvis är det Sverige som är den viktigaste marknaden. Idag har Optileks två säljare som delar landet mellan
sig. Anders Andersson reser i norra Sverige, Dag Sundin tar
hand om de södra delarna. Förutom glas har de båda också
glasögonbågar med sig i säljväskorna. Optileks är officiella
representanter för sport- och solglasögonen Mormaii, men
även för Seiko och Savile Row.
– Glasögonbågarna utgör kanske 8 till 9 procent av vår
omsättning. Vi ser det som ett bra komplement till våra övriga tjänster. För mig som säljare är det en perfekt kombination. När jag visar glasögonbågarna är det lätt och naturligt
att prata om glas också. Det bra att kunna erbjuda allt i ett
paket, säger Dag Sundin.
Anders Andersson och Dag Sundin delar Sverige
som säljare.
Henrik Nääs älskar utmaningar.
© Silhouette
www.silhouette.com
B R A N SCHN Y T T
T ext M AT S A LM E GÅ R D
25
Två nya marknadschefer
Marita Bertilson tar över på Specsavers
Sedan den 2 mars har
Specsavers i Sverige en ny
marknadschef. Marita Bertilson har tidigare arbetat
som marknadsdirektör för
Göteborgs Kex – nu tar hon
steget in i optikbranschen.
Det är Marita Bertilsons andra
dag på jobbet och allt är väldigt
nytt. Hon har just lokaliserat
kontorets skrivare och större delen av tiden
har gått åt till liknande praktiska saker. Och så
har hon träffat en rad nya kollegor.
– Så är det alltid när man kommer till en ny
tjänst. Det gäller att snabbt sätta sig in i verksamheten och lära känna medarbetarna. Det
kommer jag ägna en stor del av tiden åt under
de första veckorna.
Sedan 1997 bor hon i Göteborg och börjar – trots att hon kommer från Jönköping –
känna sig som en västkustbo. Marita Bertilson
har en civilekonomutbildning med inriktning
mot marknadsföring. Bland de tidigare uppdragen märks en tjänst som
marknadsdirektör för Göteborgs
Kex. Men de senaste två åren har
hon drivit ett eget konsultföretag.
– Jag har fungerat som konsult
mot företag, när det gäller strategiska
och taktiska marknadsfrågor. På deltid har jag också undervisat i marknadsföring på IHM Business School.
Men nu byter hon tillvaro. Från eget företag
till en anställning hos Specsavers. Detta kliv in
i optikbranschen tycker hon är mycket spännande.
– När den här möjligheten dök upp var det
bara att säga ja. Vissa företag har jag följt under
några år av rent intresse. Specsavers är ett av
dem. Jag har själv glasögon och linser, så optikbranschen har också en personlig koppling.
Vad fick dig att anta utmaningen?
– Specsavers är inne på en spännande resa
och jag kände att jag ville vara med på den
och bidra med det jag kan. Det är ett expansivt företag och det är roligt att se till att marknadsföringen anpassas till konsumentbehovet.
Glasögon är ju inte längre bara något funktionellt utan går mer mot modehållet. Där kommer jag att ha nytta av mina kunskaper om varumärkesbyggande och marknadsföring.
Så vad händer härnäst?
– Det är för tidigt att svara på. Nu lär jag
känna företaget och dess medarbetare. Jag
skaffar en bild av var vi står, för att sedan kunna gå vidare. Det är egentligen allt jag kan
säga idag.
Har du hunnit sätta dig in i hur optikbranschen ser ut?
– Jag har en hyfsat god bild om våra konkurrenter och om marknaden. Samtidigt kommer jag lära mycket, det är en ny bransch och
det innebär alltid spännande utmaningar. Mitt
uppdrag blir att kommunicera företagets kunderbjudande så bra som möjligt. Det ser jag
fram emot.
mATS AL ME GÅRD
Anna Östlund tar över på KlarSynt
I februari tillträdde Anna
Östlund tjänsten som marknadschef för KlarSynt i Sverige AB. Hon har nu ansvaret för all intern- och
externkommunikation samt
utvecklingen av varumärket
KlarSynt.
Innan Anna Östlund kom till
KlarSynt arbetade hon många år
inom detaljhandeln som kommunikatör/dekoratör inom olika kedjor. För tio år sedan började hon på KlarSynt, vilket innebär att hon
har varit med sedan starten och följt företagets
utveckling. Anna har varit ansvarig för inköpsoch medlemsmässor, utvecklat företagets egna
bågkollektioner samt ansvarat för en stor del
av KlarSynts marknadskommunikation. Det är
alltså ett logiskt steg att växla upp och gå över
till att bli marknadschef.
– Att jag nu får denna möjlighet att växa ytoptik 3-2011
terligare inom kedjan känns oerhört
roligt och spännande. Att jag också
har förmånen att få arbeta i ett otroligt bra team gör inte saken sämre.
Nu kör vi!
Innebär det något nytt för er
marknadskommunikation att du
tillträder som marknadschef?
– Nej, inte i stort. Vi kommer att
fortsätta den resa vi redan börjat
med full fart framåt. Visst kommer
det kanske att märkas att KlarSynt har en ny
marknadschef, men allt kommer fortfarande
att genomsyras och vägas väl mot våra kärnvärden som finns med oss i allt vi gör.
Målen för den närmsta framtiden är satta.
Bland annat handlar det om att göra varumärket KlarSynt mer känt bland konsumenterna
i Sverige.
– Vi ska vara tydliga i all vår kommunikation gällande faktumet att vi är en optikerked-
ja som verkligen kan erbjuda kunden någonting annan än bara pris och kvantitet. Vi vill
visa upp vårt breda sortiment av tjänster och
produkter och vår unika ställning.
Vilka utmaningar står du inför som ny
marknadschef?
– Många hoppas jag. Vi är en liten organisation på 4 personer med mycket driv, kreativa
idéer och järn i elden, så den största utmaningen för mig blir nog att få tiden att räcka
till. Det finns mycket att göra och jag upplever det oerhört positivt att få vara med i den
förändring hela branschen går igenom just nu
och att som marknadschef för KlarSynt få vara
med och uppnå vårt stora mål, vilket är att bli
en av de tre största aktörerna på den svenska
optikmarknaden.
Vilka utmaningar står KlarSynt inför?
– Vi har massor med kul utmaningar framöver. Den viktigaste utmaningen just nu tycker
jag är att få marknaden att förstå att en synundersökning inte kan kosta 1 kr.
26
B R AN S C H N Y T T
TEXT MATS AL ME GÅ R D foto wilhelm jaresand
Satsning på barn och syn
Specsavers på Sveavägen bjöd
nyligen in till pressinformation
på temat barn och syn. På plats
i butiken fanns ortoptist och optiker som berättade om arbetet
med barn. Specsavers satsar nu
mer på frågor som rör barn och
syn.
Enligt en ny SIFO-undersökning har
svenska föräldrar stor tillit till de synundersökningar som görs hos BVC eller i skolan. Bra så långt, men tyvärr
innebär det att de inte tar med sig barnen till ögonläkare om de misstänker att allt inte står rätt till. Specsavers
och Sveriges Ideella Ortoptistförening vill nu arbeta för en mer proaktiv
inställning hos föräldrarna. I SIFOundersökningen framgår nämligen att
var fjärde förälder med hemmavarande barn utan glasögon (26 procent av
alla föräldrar i undersökningen) någon
gång misstänkt att deras barn ser dåligt. Trots detta uppger 25 procent att
de aldrig tagit sina barn till en ögonläkare eller optiker. Den vanligaste orsaken är helt enkelt att de litar för mycket
på skolan.
Bodil Nyström-Fogelberg, som är
ordförande för Sveriges Ideella Ortoptistförening uppmanar föräldrarna att
ta större ansvar.
– Ju tidigare man upptäcker ett
barns synfel desto fortare går det att
behandla eller korrigera med glasögon.
BVC och skolornas undersökningar är
mycket viktiga men det finns alltså flera
typer av synfel som inte kontrolleras
där, synfel som kan bli bestående om
de upptäcks och behandlas eller korrigeras i tid, säger Bodil.
Därefter tog optiker Johan Ullström
ordet. Han berättade om hur han arbetar då han möter barn som kommer
med recept från ögonläkare eller ortoptist.
– Det är viktigt att man tar sig tid
och ger barnet bågar som de kan växa
i, men också att de tål lite tuffa tag. Det
Bodil Nyström-Fogelberg vill att föräldrar ska ta ett större ansvar för sina
barn.
Ett lekfullt sätt gör utprovningen av glasögon lättare.
ska vara lätt och bekvämt men det ska
också gå att misshandla glasögonen
rätt hårt. Barn ska kunna leka obehindrat, säger Johan.
Vad är största utmaningen med
att tillpassa glasögon till barn?
– Det är egentligen inga större skillnader mot vuxna kunder. Men det
krävs att man tar sig lite mer tid. Ofta
brukar jag skoja lite med barnen och
göra själva tillpassningen lite mer lustbetonad än normalt. Givetvis är det
också viktigt att prata så att barnet förstår.
SIFO-undersökningen gjordes av
Specsavers, som nu alltså satsar hårdare
på barnens syn. Enligt informationschefen Anna Lindblad ligger detta helt
Johan Ullström
i linje med företagets ursprungliga idé.
– Specsavers grundades med mottot
att alla har rätt till glasögon, stora som
små, oavsett synfel. Därför tycker vi
att det är otroligt viktigt att eventuella
synfel upptäcks redan i låg ålder.
Har inte denna fråga fått tillräckligt utrymme tidigare?
– Nej, vi tycker inte det. Den borde
prioriteras högre då man kan se att
många barns svårigheter i skolan kan
undvikas genom ett enkelt syntest.
Vilka utmaningar ser ni för de
enskilda optikerna och butikspersonalen i arbetet mot barn som kunder?
– Det som är viktigt när man arbetar
mot barn är att se barnet och lägga det
på deras nivå. Det kan vara en stor omställning för barnet att få synhjälpmedel, men vi vill göra det till något positivt. Att få ett par glasögon ska kännas
som att vinna högsta vinsten på lotto.
Hos optikern är det viktigt att barnen
själv får välja sina bågar. Samtidigt är
det såklart viktigt att bågen passar. Optikerns roll ska vara att hjälpa till att
hitta en modell som är rätt för barnet,
som har en god passform samt är tåliga och lätta.
optik 3-2011
optileks
ab
En svensk glasleverantör
Orolig när dina kunder vill ha styrkeglas i
kupiga sport- och modebågar?
optileks
Individuell
Sport
Vi har över 5 års erfarenhet att tillverka och slipa in
kompenserad optik för kupiga sport- och modebågar
Vita, Polariserande, Transitions, Drivewear,
NXT, Trivex
Omfång Enstyrke
Index 1.5, 1.53, 1.6, 1.67
Tillgängligt i samtliga plast material:
Styrkeomfång Bas 8 +6:4 till -5
Styrkeomfång Bas 6 +4:4 till -6
Omfång Progressiva
Index 1.5, 1.53, 1.6, 1.67
Tillgängligt i samtliga plast material:
Höjd från 15mm
Styrkeomfång Bas 8 +5:4 till -5, add 0,75-3,5
Styrkeomfång Bas 6 +4:4 till -6, add 0,75-3,5
Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN
Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10
www.optileks.se • [email protected]
Diagnostisk optometri
Välkommen till kurs i Diagnostisk optometri 30 hp
Kursen vänder sig till legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet
Möjligheten för optiker att använda diagnostiska farmaka fastställs med största sannolikhet
under hösten 2011. Denna kurs, tillsammans med KIs magisterutbildning, kommer att ligga
till grund för den nya behörigheten.
Kursen är delad i fyra moment
Neurooptometri
Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik
Ögats sjukdomar och diagnostik
Binokulärseende och behandling
Kursupplägg
Kursen ges på halvfart och baseras på distansundervisning varvat med fysiska träffar.
Total planeras 10 till 15 träffar under kursens gång.
Tid och plats
Kursstart september 2011.
Enheten för optometri, St. Eriks ögonsjukhus, Stockholm
Pris och anmälan
72 000 SEK exkl. moms
Sista anmälningsdag 27 maj 2011
Anmälan görs på: www.ki.se/uppdragsutbildning
Kontaktpersoner
Projektkoordinator: Ulla Finati, [email protected], 08 524 83891
Kursledare: Maria Nilsson, [email protected], 08 123 23036
Kompletteringskurser:
Vetenskaplig teori och metod i optometri
Examensarbete för kandidatexamen i optometri
Kursmål
Målet med utbildningarna är att ge dig som är optiker med äldre optikerutbildning möjlighet att komplettera
din utbildning till en kandidatexamen (högskoleexamen) och därmed bli behörig t.ex. Magisterutbildningen.
Studieform och behörighet
Studierna görs på distans med 3-5 träffar i Stockholm
Högskolebehörighet (avslutad treårigt gymnasium)
Pris och anmälan
Kurserna är kostnadsfria!
Sista anmälningsdag den 15 april 2011
Anmälan görs på: www.studera.nu
Fortsatt arbete med lagtexterna
Arbetet med att få politikerna att korrigera de nya lagarna om kontaktlinshantering och patientsäkerhet
fortsätter. Optikerförbundet och Optikbranschen fortsätter sitt enträgna arbete för att få till förändringar.
Frågor som rör patientsäkerheten har blivit väldigt aktuella på senare tid. Anledningen är – i
Optikerförbundets och Optikbranschens ögon
– olyckligt formulerade beslut i nya patientsäkerhetslagen (2010:659, PSL) som inte tar
hänsyn till patientsäkerheten. Enligt den nya
Patientsäkerhetslagen är det fritt fram för vem
som vill utan legitimation att tillhandahålla linser utan att avkräva eller kontrollera om giltig
ordination finns. Det är också fritt för dessa att
sälja linser till barn under 8 år, likaledes utan
krav på kontroll eller spårbarhet. Ett av Socialstyrelsens resonemang är att känd kund, känd
lins betraktas som patient och ny okänd kund,
okänd lins betraktas som konsument.
– Var och en förstår det orimliga i denna
situation i verkligheten. Det är ofattbart att
det ens finns en antydan till att man kan tolka
verkligheten på detta sätt, säger Paul Folkesson, ordförande i Optikerförbundet. Dessutom har det inte provats rättsligt så här känns
isen tunn, för den som har det medicinska ansvaret på företaget.
– Riksdagen har beslutat om fritt tillhandahållande, vilket öppnar för denna
snedvridning. Motiveringen i Proposition
2009/10:210, sid.205, för lagändringen lär bli
en klassiker: ”Enligt Lagrådet framstår den
nuvarande föreskriften om att bara hälso- och
sjukvårdspersonal får sälja kontaktlinser som
otidsenlig med hänsyn till att det numera är
möjligt och vanligt att köpa kontaktlinser över
Internet” säger Paul. Jag ska inte nämna allt
annat som ”det numera är möjligt och vanligt
att köpa” på internet, som man på liknande
sätt i kongruens skulle släppa fritt. Men tanken
svindlar onekligen.
Andra regler gäller dock för legitimerade
optiker, eftersom deras verksamhet regleras i
optikerföreskriften utifrån hälso- och sjukvårdslagen. En icke-legitimerad person har rätt
att göra en sak, medan något helt annat gäller för den som innehar legitimation. För det
första påverkar det konkurrensen negativt, för
det andra – och det som är mest allvarligt: det
monterar ner patientsäkerheten.
En annan viktig fråga som också gäller patientsäkerheten är den om delegering av ansvar. Där har nu Socialstyrelsen kommit med
ett svar på en fråga som Paul Folkesson och
Optikerförbundet ställt.
– Det viktiga i detta förtydligande är att alla
anställda i optikbutiker räknas in som hälsooch sjukvårdspersonal, även de utan legitimation. Det är bra att vi fått det svart på vitt.
Varför är det viktigt?
– Dokumentet, som finns att läsa på Optikerförbundets hemsidas intranät, ger klara besked. Som legitimerad optiker kan man inte
bara vända ryggen till och låta någon annan
29
göra nåt som man inte själv skulle ha gjort. De
skriver tydligt att ”den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan, ansvarar för att
denne har förutsättningar för att fullgöra uppgiften”. En annan viktig aspekt är att de skriver
att det alltid ska finnas en medicinskt ansvarig.
Vad innebär det konkret?
– Om verksamhetschefen inte är legitimerad, måste han eller hon utse någon som är
medicinskt ansvarig. Det går inte att undgå
ansvar eftersom hela verksamheten, även den
personal som inte är legitimerad räknas in i
hälso- och sjukvårdande verksamhet och är
den medicinskt ansvariges ansvar. Detta är av
största vikt för patientsäkerheten.
Så vad bör den medicinskt ansvarige
tänka på innan han eller hon delegerar?
– Den person som har medicinskt ansvar för
att allt sköts patientriktigt har det fulla ansvaret i verksamheten. Delegerar man tar man ansvar för att den som ska utföra uppdraget har
kompetens och kunskap som räcker till för att
utföra det. Delegation skall vara tidsbegränsad
och kontrollerbar, med andra ord kunna kontrolleras och kontrasigneras av den delegerande medicinskt ansvarige.
Både Optikerförbundet och Optikbranschen arbetar enträget vidare med dessa lagfrågor. Snart stundar nya besök hos statssekreterare i regeringen.
– Vi ger oss inte, och jobbar enträget i det
tysta. Vi vill inte stressa, eller prata sönder frågan. Målet är likvärdig konkurrens underordnat hög patientsäkerhet, avslutar Paul.
30
transitions.se
Helt klara glas
inomhus
och kvällstid
Anpassar sig
snabbt
Mörka utomhus
Transitions glasögonglas är bekväma i alla sammanhang.
Inomhus och kvällstid är de helt klara. Utomhus ger den
snabba anpassningen av glasen i olika ljusintensitet det skydd
dina ögon behöver. Alltid med en känsla av hög komfort.
TRANSITIONS.
ALLTID RÄTT SKYDD FÖR DINA ÖGON.
Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2011 Transitions Optical Inc.
optik 3-2011
31
Patrik förstärker Optikbranschen
för att säkerställa kvalitetsnormen
Certifieringen för Optikbranschens Kvalitetsnorm i synvården sker vartannat år. För att
kontrollera att den efterlevs
fullt ut och för att underlätta för
butikerna som certifieras har
Optikbranschen anställt Patrik
Maltborg. Hans uppgift blir att
genom revisioner av de certifierade butikerna säkerställa att
patientsäkerheten och kvaliteten höjs i hela landet.
Det är andra dagen på jobbet och Patrik Maltborg ser förväntansfull ut. I
slutet av mars påbörjar han sina resor
runt om i landet, där han kommer att
utföra revisionen av de butiker som
certifierats enligt Optikbranschens Kvalitetsnorm.
– Det finns många intressanta aspekter av denna tjänst, bland annat en pedagogisk vinkel som jag tror kommer
att bli mycket stimulerande. Det ska
bli spännande att resa runt i landet och
träffa branschkollegor.
Själv har Patrik Maltborg en mycket
lämplig bakgrund för uppdraget. År
2007 gick han ut Optikerprogrammet
vid KI, i vilket han även var utbytesstudent i Houston. Efter en kort tid i
Synoptiks butik i Haninge gick Patrik
magisterutbildningen och examinerades i den första kullen någonsin. Därefter har han varit verksam som optiker i Specsavers butik på Hornsgatan
i Stockholm. Nu är han anställd till 80
procent hos Optikbranschen.
– I nuläget vet jag inte vad de resterande 20 procenten ska fyllas av. Men
jag vet att jag vill ha kvar en fot i ”verkligheten”, det vill säga i en optikbutik.
Jag tycker det är viktigt att behålla kontakten med det dagliga kliniska arbetet
i butik.
– Vi är väldigt nöjda. Patriks profil
optik 3-2011
var helt rätt för oss, med en bra akademisk bakgrund. Han kommer att
vara en stor tillgång för branschen, säger Fredrik Thunell, vd på Optikbranschen.
Patriks uppgift blir att kontrollera att
kvalitetsnormen är implementerad på
rätt sätt och att butiken arbetar enligt
denna. På så sätt säkerställs att branschen håller högsta möjliga patientsäkerhet och kvalitet.
– I certifieringen får butiken intyga
att man följer normen och mitt arbete
kommer att bestå i att kontrollera att
det verkligen stämmer fullt ut, säger
Patrik.
Målet är att mellan 300 och 400
butiker årligen kommer att besökas av
Patrik. Från nord till syd, ost till väst.
Allt sker i etapper och Patrik kan se
fram emot högintensiva perioder då
han reser mycket.
– Det ska bli mycket spännande och
roligt. För butikernas del innebär det
att jag föranmäler ett besök innan jag
anländer. Det handlar inte om att komma och dyka in hos någon oanmäld.
– Tanken har varit att skapa revisioner som granskar hur respektive butik
lever upp till kvalitetsnormen fullt ut.
Det är en kontrollfunktion. Grundtanken är ju att höja patientsäkerheten i
hela branschen, säkerställa en hög lägstanivå och att man arbetar i enlighet med givna riktlinjer, säger Fredrik
Thunell.
I samband med detta ändras nu även
certifieringsperioderna. Tidigare bjöds
butikerna in till certifiering i början av
ett kvartal och hade till slutet av kvartalet på sig. Det innebar att certifieringsarbetet skulle vara färdigt antingen i
mars, juni, september eller december.
Nu ändras dessa slutdatum istället till
februari, maj, augusti och november.
– Anledningen är att det tidigare
krockade med semestrar och julledighet, så det var ibland stressigt att hinna.
Vi gör detta för att underlätta för de
butiker som deltar i certifieringen.
Både Patrik och Fredrik understryker noggrant att det inte handlar om
att detta arbete är tänkt som ett sätt att
”sätta dit någon”. Snarare om att underlätta för butikerna att säkerställa
hög kvalitet och förstklassig patientsäkerhet.
– Alla som har frågor är givetvis välkomna att höra av sig. Det kan handla
om allt möjligt som rör certifieringen:
tolkningsfrågor, implementering eller
annat. Det är bara att mejla eller ringa,
säger Patrik.
Ta kontakt med
Patrik Maltborg:
[email protected]
32
K
anvä an
ndas
me
konta
ktlins d
er
och m
akeu
p
IN SÄ N DARE
Reklam i optikbranschen
Dagligen matas vi i TV med al-
Ett nytt och
enkelt sätt
att behandla
torra ögon
tearsagain ögonspray lindrar torra ögon som kan
orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain
innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns
naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna
ögat och tårfilmen är stabiliserad.
Finns att köpa på utvalda apotek!
blunda och spraya
•
031-748 49 50
•
www.abigo.se
navigator
Abigo Medical Ab Askim
lehanda reklam från optikbranschen. Hos optiker Spara ska kvalitet inte kosta en förmögenhet.
Optiker 1:- tycker att övriga optiker tar hutlöst betalt för sina undersökningar och för glasögonbågar som ”färdas i första klass”. Nej,
annat är det hos optiker ”Smart”.
Det är ju jättesmart att låta barn i
fjärran östern tillverka billiga bågar som vi sedan kan sälja smart i
Sverige.
En ung kvinna född 1978 kommer till undertecknad, ”Optiker
Resande i Första Klass”, även kal�lad ”Optiker Hutlöst Betalt” med
problem med sina kontaktlinser
som hon fått tillpassade hos Optiker Spara. Hon sparade mycket
pengar på att erhålla visus 0,5 och
sfäriska månadslinser istället för
dyra toriska dagslinser. Kunden
återvände till Optiker Spara och
klagade på att linserna kliade väldigt mycket och att hon såg dåligt
med dem. Hon fick då rådet av
Optiker Spara att köpa komfortdroppar.
Hon sparade de pengar hon behövde för att köpa de välbehövliga allergidropparna som istället
borde ordinerats. Efter allergidiagnos, allergidroppar och tillpassning av toriska dagslinser hos
Optiker Hutlöst Betalt fungerar
nu linserna optimalt. Klådan är
borta och visus är 1.0. Tänk vad
hon sparade pengar med tidigare
linser som gav visus 0,5 och kliande ögon. Dessutom sparade
hon bensin, eftersom den låga visus gjorde att hon var tvungen att
köra sakta för att se vägen framför sig. Kör man sakta drar bilen
mindre bensin och då sparar man
mycket pengar.
Ovanstående kund hinner
knappt lämna lokalen hos undertecknad innan nästa kund kommer in och undrar om vi kan mäta
trycket? Kunden har rekommenderats av Optiker Spara att kon-
takta oss på Optiker Hutlöst Betalt för att få tryckmätning utförd.
Vi på Optiker Hutlöst låter
meddela att enbart tryckmätning
inte säger något om allt är bra eller inte, utan rekommenderar en
mer komplett undersökning. Vad
kostar synundersökningen undrar
kunden?
– Den kostar 390 kronor.
– Det kanske är bättre med undersökning hos optiker Spara i
alla fall, de tar ju bara 1 krona och
det där med trycket är kanske inte
så viktigt, svarar kunden.
Ja vad säger man om dagens
optikmarknad ?
Tänk att det går att tjäna pengar på oskicklighet och ruffel och
båg år 2011. Att ett optikföretag
som i TV-reklamen påstår att kvalitet inte ska kosta en förmögenhet, men som inte har kompetens
att diagnostisera en simpel allergi.
Att år 2011 dessutom inte inneha
en tonometer innebär knappast
att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet.
Men Socialstyrelsen lär inte ingripa. Ingen patient har avlidit av
lite allergi eller högt tryck så där
fortsätter vi att värna folkhälsan
som vanligt. Och förresten lite synfältsbortfall piggar ju alltid upp.
Dessutom är det ju toppen att man
numer kan köpa linser lite här och
var och slippa göra dyra undersökningar hos de hutlösa högprisoptikerna. Det är ju jättesmart och kunderna sparar mycket pengar.
Nej, nu har jag inte tid längre
att beklaga mig. Nu tar jag mitt
platinakort på SAS och åker i första klass till lämplig söderhavsö
för att drömma. Jag drömmer om
den tid då yrkeskunskap och seriositet var ledord inom yrket.
Bästa hälsningar till alla er optiker som är Smarta nog att inte
Spara på yrkesskickligheten.
Lars Salmonson
Contacta Eyewear
optik 3-2011
Maroon 90
Maroon 75
Maroon 50
Maroon 25
FÄRGSTYRKA
för FÄRGSTARKA
Låt dina färgstarka kunder se möjligheterna. Kunder som är intresserade av
mode och trender och som gärna vill skapa sig en profil eller ett personligt uttryck.
Lyft fram Spectrum Sphere i din butik. Hoyas aktuella sortiment av färgade
glas. Här ingår ett 30-tal aktuella modefärger med fokus på fräcka Maroon och lite
gåtfulla Granite. Grönt, blått och rosa glas hittar du också för dem som vill sticka ut.
Och förstås de gradalfärgade glasen som ger den där svala eleganta looken.
Försäljningen av färgade glas är på uppgång.
Sommarens hetaste trend?
optik 3-2011
34
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Kundfrågan
NAMN: BJÖRN LANDSTRÖM
ÅLDER: 58 år
BOR: ENSKEDE, STOCKHOLM
VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DU KÖPER
NYA GLASÖGON?
– De ska vara progressiva och av bra kvalitet,
jag vill trivas med dem. Hur de ser ut kommer i andra hand.
VAD SER DU DINA GLASÖGON MEST
SOM? ACCESSOAR ELLER SYNHJÄLP?
– För mig är de enbart synhjälp, jag skulle
gärna vara utan.
HUR OFTA BYTER DU GLASÖGON?
– Det blir kanske vart sjätte, sjunde år. Nästa
gång ska jag nog byta bågar också.
HAR DU FLER PAR?
Jag har bara ett par ”riktiga” glasögon. De
andra är såna där ÖoB-glasögon som jag har
när jag ligger på stranden och löser korsord.
Men eftersom jag ser så olika på vardera öga
måste jag köpa två par och pilla ihop, haha.
VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV
DIN OPTIKER?
Det absolut viktigaste är att han eller hon kan
sin sak. Men självklart är det alltid bra med
ett trevligt bemötande.
Solglasögon för klubbkids
Technoartisten Jeff Mills
har gjort sig känd för att
vara en av världens snabbaste DJ:s. Ingen kan som
han spela vinylskivor på tre
skivspelare samtidigt. Samtidigt har han också gjort
sig ett namn som en av
technons mest välklädda artister, inte minst sedan han
öppnade egen butik hemma i Chicago. I Gamma
Player, som butiken heter,
finner intresserade kunder
heta designerkläder. Till
sommaren kommer de också att kunna bära solglasögon från Gamma Player.
Technolegenden själv har
varit med och tagit fram
glasögonen som tillverkas
i Italien.
Ett framtidskoncept för Tommy
Barn är framtiden, brukar man ju utro-
pa i olika sammanhang. Nu verkar devisen
nått optikbranschen på allvar. Varumärke
efter varumärke satsar på kollektioner för
den yngre delen av befolkningen. Senast på
tur är det Tommy Hilfiger som tillsammans
med Safilo tagit fram modeller för flickor
och pojkar mellan åtta och tolv år.
Kollektionen presenterades i februari och
innehåller både oftalmiskt och solglas. Designen följer andan i Tommy Hilifgers varumärke, klassiska amerikanskt cool.
Tillverkaren utlovar funktionalitet och bekväm passform. Kollektionen består av sex
modeller, två solglas och fyra oftalmiska. Bågarna är gjorda i ljusa och livliga färger som
understryker det ungdomliga i designen.
Glasögonen levereras i mjuka fodral med
tydliga Tommy Hilfiger-kännetecken.
Ackommoderande lins mot gråstarr
Nu kan man för första gången erbjuda patienter som lider av gråstarr eller ålderssynthet en
ackommoderande lins.
Abbott Medical Optics har lanserat Synchrony, en intraokulär silikonlins med dubbel optik. Den består av två optiska element: en främre konvex lins med en styrka på +32 dioptrier
och en bakre konkav lins med varierande styrka.
Linsen implanteras på samma sätt som vid kataraktoperationer, alltså att man tar ut den
naturliga linsen ur linskapseln och ersätter den med Synchrony-linsen.
Den första operationen, som tar ungefär 20 minuter, genomfördes i februari. Resultaten
ska gå att se efter fyra till sex veckor.
optik 3-2011
8 maj är en
UPGRADE-dag.
Ses vi då?
Från pepparkvarn till glasögonbågar
I år firar den kände danske designern Timothy Jacob Jensen
tjugo år som chef, störste aktieägare och chefsdesigner på Jacob
Jensen Design. Under den tiden har han hunnit designa åt flera
stora aktörer och ställt ut på många museer runt om i världen.
Han har till och med fått en plats i MoMA i New Yorks permanenta utställning. Prisvinnande köksattiraljer har varvats med
bland annat klockor och smycken. Både åt andra och för sitt
eget märke. Nu är det dags för glasögon. ”Timothy” som kollektionen heter, är döpt efter honom själv och innehåller stilrena
acetatbågar i både fyrkantiga och runda former i enkla färgscheman.
Hållbar trend håller än
På senare tid har trender som ”sustainable fashion” vuxit sig starka
inom klädmodet. Nu börjar även
glasögonbranschen dras med. Med
Eco-kollektionen som tidningen
Fast Company utnämnt till ”the
greenest glasses on the planet” anammar MODO hållbarhetstrenden. Kollektionen är tillverkad av 95 procent återvinningsbart rostfritt stål och plast och består av 20 oftalmiska och två solbågar som
kommer ut i vår.
Bågarnas form varierar mellan halvgarnityr och vanliga, retro
och fyrkantigt. En massa olika former som binds samma av ett gemensamt hållbarhetstänk.
optik 3-2011
En dag full av inspiration och utbildning
som ger CET-poäng, ett initiativ från
Johnson & Johnson Vison Care.
Föreläsare som
Caroline Christie, Peter Karvik,
Johan Fridsell, Stefan Löfgren och Mi Ridell.
Dessutom, mingel med kollegor
i branschen.
En dag som är lite bättre än andra dagar.
Mer information
och anmälan
www.jnjvisioncare.se
Plats: Hilton Hotel Slussen, Stockholm
Tid: 8 maj med start klockan 9.00
Pris: Kostnadsfritt, lunch och fika ingår*
*Anmälan är bindande. Begränsat antal platser.
ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
36
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Ivo Bisignano
Barock design
på barnens näsor
Precis som så många andra stora varumärken
lanserar Prada en ny barnkollektion.
”Prada Minimal Baroque eyewear collection”
kommer finnas i limiterad upplaga. Priset ligger runt 340 euro(cirka 3 000 kr), men de säljs
endast i Pradas egna butiker.
Som namnet antyder är designen inspirerad
av barocken. Det märks tydligt på den flådigt
kurviga designen.
Det ganska väl tilltagna priset försvaras
bland annat med påpekandet om Pradas samarbete med de tre illustratörerna Ivo Bisignano, Marcela Gutierrez och Andrea Tarella som
alla bidragit med en egen tolkning till designen.
J&J gör särskild hemsida för optiker
Allt fler företag utökar sin närvaro på internet. Senast ut är Johnson & Johnson. De har lan-
serat en ny hemsida som riktar sig till optiker. Strävan är enligt pressmeddelande att underlätta
optikernas vardag. Hemsidan ska fungera som en samlingsplats för den information man vill få
ut till optikerna. Nyheter, produktinformation och kliniska utbildningar ska publiceras tillsammans med en förenklad tjänst för beställning av diagnostik- och kontaktlinser.
www.jnjvisioncare.se
Ett kvartssekel
firas i Uppsala
1986 tog Rudolph Hahnenberger
emot sin första patient på sin fritidspraktik. Idag, 25 år senare, är Capio Medocular en av Nordens största ögonkliniker.
Inom operationer mot gråstarr är man
störst i Sverige, tio procent av alla starroperationer görs hos Capio Medocular.
– Ett skäl till vår framgång är att vi alltid ligger i teknikutvecklingens framkant.
Vi är med och leder utvecklingen av operationstekniker och nya material. Så sent
som i höstas var vi återigen först med att
få operera in en helt ny typ av lins som
ger ny syn åt patienter som tidigare inte
kunnat bli opererade, säger Jeanette Lindahl marknadsansvarig på Capio Medocular i ett pressmeddelande.
Storleken av jubileet till trots väljer
man att inte göra någon större sak av det
hela. Under våren kommer man att ha
öppet hus-dagar i Uppsala och på självaste födelsedagen bjuds alla patienter på
kaffe och tårta.
Vetenskaplig optikerkonferens i Prag
EAOO, den europeiska sammanslutningen av lärosäten med optikerutbildning, håller
sin årliga konferens i Prag i Tjeckien i början av maj. Vid konferensen samlas ledande personer inom optometri, forskning och utbildning.
Programmet erbjuder 40 timmar med olika föreläsningar inom vitt skilda fält av optometrisk forskning. Två huvudteman kommer att presenteras. Professor John Lawrenson
från City University i England håller en föreläsning med titeln: Educating towards Clinical
Competence (Utbildning för klinisk kompetens) och Dr Tom van den Berg från Institute of
Neuroscience i Nederländerna håller en föreläsning med titeln: Ocular straylight – all you
need to know (Allt du behöver veta om okontrollerade ljuskällor).
Intresset från forskarvärlden att delta med presentationer på konferensen är rekordstort,
över 100 presentationer, workshops och posters har antagits.
–Vi är överväldigade av över responsen att delta i konferensen, säger Dr Feike Grit, president för EAOO. Konferensen kommer att ge deltagarna möjlighet att uppdatera sig inom
den senaste forskningen och nya idéer. Optiker får, genom konferensen, kontaktytor för att
dela forskning, kunskap och exempel på framgångsrik behandling. Jag vill verkligen uppmana alla att delta.
För att registrerar sig för att delta går man in på www.eaoo.info/prague.
Glöm inte att svara
En gång per år sker enkätundersökningen
International contact lense prescribing. Optiker som deltar antecknar uppgifter om de första tio kontaktlinskunderna i sin verksamhet
sedan enkäten delades ut. Resultaten sammanställs i Manchester. I Sverige samlar Linnéuniversitetet in svaren från alla optiker och det
börjar bli dags att skicka in. Sista maj är slutdatum för enkätsvaren.
optik 3-2011
38
KRÖNIKA
TEXT åsa dethyre
Optiker utan gränser
H
ur det går till i era affärer och optikbutiker på hemmaplan vet jag
inte? Berätta gärna för mig hur ni
drar gränsen för hur kunderna får
behandla er som optiker.
Ofta blir jag sittandes som ett fån – avbruten i
min synundersökning av kundens ringande mobiltelefon. Vi har inga förbudsskyltar för telefoner klistrade på glasväggarna till provrummen.
Det skulle i och för sej kunna bidra till att kunderna såg väggen bättre – allt som oftast brakar
de nämligen rätt in i den för att de inte ser bra.
Alltid lika roligt att påpeka att därmed var den
första delen i syntestet avklarad.
Åsa Dethyre är bosatt i Annecy i östra
Frankrike sedan fem år tillbaka. För
närvarande arbetar hon som optiker i
grannlandet Schweiz.
[email protected]
”
Jag sitter lika häpen varje gång.
Finns det ingen rim och reson för
den makt telefonen tar över våra
handlingar och sunda förnuft?
Visst finns de normalbegåvade
kunder som struntar i att det
ringer och låter synundersökningen få prioritet. Men de flesta kan
INTE låta bli att svara. .
Men när dennes telefon sen börjar ringa blir
jag alltid lika överrumplad när kunden utan att
ta bort ansiktet från foropterhuvudet fumlar upp
telefonen och istället för stänga av den – faktiskt
SVARAR. Nu får jag vackert vänta och lyssna
till hur kunden till exempel stämmer träff med
sina vänner på något café eller avtalar något annat viktigt. De berättar efter en stund att de sitter i en synundersökning just för tillfället men
de fortsätter ändå ditta o datta helt obekymrat
och ogenerat.
En del affärsmän till och med lirkar sig loss
– går ut från provrummet och vankar fram och
tillbaka medan de uträttar säkert viktiga affärer
på mångmiljonbelopp – men på min arbetstid
och på min bekostnad och som dessutom orsakar försening till nästa kund.
Jag sitter lika häpen varje gång. Finns det ingen rim och reson för den makt telefonen tar över
våra handlingar och sunda förnuft? Visst finns
de normalbegåvade kunder som struntar i att det
ringer och låter synundersökningen få prioritet.
Men de flesta kan INTE låta bli att svara.
Ingen regel utan undantag, dock. Det var en
gång en ljuvlig kund som noga stängde av telefonen innan vi klev in i synundersökningsrummet med tanke på att den kanske kunde slå ut
apparaturen. Vilken respekt. Jag lät honom sen
sätta sig bekvämt, tryckte på instrumentbrädan
och sa att nu var vi redo för take off – totalt riskfritt!
blem med. Shejken hade skickat sin« springare
» till vår affär för att färdigställa ett par progressiva glasögon med ett recept från en ögonläkare. Trots påpekande att det inte skulle kunna bli
exakt gällande mått av höjd och PD insisterade
shejkens assistent på att få glasögonen gjorda.
De passade förstås inte, och för att få en ny mätning gjord betalade shejken flygbiljetter och hotell för två personer till Seychellerna eftersom
han var där på semester i fyra dagar och kunde
passa på att få undersökningen överstökad. Sagt
och gjort. Lucie och Clement packade ner kortbyxor, autorefraktor, syntavla och provlåda och
vi vinkade adjö. Två dagar senare kom de tillbaka med fickorna fulla av exotiska frukter, exakta mått och ett nytt recept på glasögon. Shejk
Abdullah hade dessutom passat på att beställa 22
par nya glasögon och 17 par glas till hans befintliga bågar – allt till en nätt summa av ca 20 000
euros exklusive resan…
Många världar korsas på gatorna i Genève.
Det är en unik plats där landsgränserna suddas
ut då befolkningen blandas från alla världens
hörn. Att alla inte har samma budget är tydligt,
men att många miljardärer stryker omkring här
är ett faktum. De lever på alla vis i ett gränslöst
land. De är ju underbart och gagnar många, bara
de kunde låta bli telefonen åtminstone under
korscylindern. Jag som optiker har inte visat var
min gräns går tillräckligt tydligt – men jag brukar intresserat höra efter med kunden om de bär
sig likadant åt vid besöket hos tandläkaren…
På tal om det, så har vi i dagarna blivit riktiga
flygande optiker. Min vice chef Lucie som nyligen var i Afrika och delade ut glasögon i välgörenhetssyfte fick det mycket angenäma uppdraget att flyga till Seychellerna för att kontrollera
en rik shejks nya glasögon som han hade prooptik 3-2011
Aldata SIR OPTIK - nu med tidsbokning
Vi har många års erfarenhet av att leverera butiksdatalösningar
som stödjer basprocesserna från kassa och back-office
till huvudkontor. Vår optikversion är framtagen i samarbete
med optiker.
Hantera kundens synundersökning, köp- och
recepthistorik
Med hjälp av Aldata SIR OPTIK kan du:
NYHET - nu även med Tidsbokning
Rikta dina marknadskampanjer baserat på kunders
köpvanor
Kombinera optikspecifika funktioner med kund- och
produktdata i en och samma butikslösning
Ha tillgång till full back-office funktionalitet direkt
från kassan
Enkelt hantera komplexa processer och leverera hög
kundservice i butik
Kontakta Aldata för mer information:
www.aldata-solution.se
Upptäck lösningen för att driva din Butik
eller Kedja framåt?
Mail: [email protected]
Telefon: 08-503 00 790
2578_OpticalAdvert_v6.indd 1
09/03/2011 10:45:32
Glasögon från Sverige
gör skillnad
pg 90 06 61-0
denna sida är en annons från svenskt centrum för optometri
Årets Optometritekniker!
Var med och utse 2011 års Optometritekniker
I samband med att den sjätte kullen Optometritekniker tar sin examen den 13 maj 2011 är det
dags att kora 2011 års optometritekniker.
Du som är optiker, arbetskamrat, eller leverantör är välkommen att
nominera den person
som ni tycker har tillfört
eller gjort något speciellt för er arbetsplats eller inom yrkesgruppen optometritekniker.
Maila era nomineringar till [email protected]
med en kort text varför just er kandidat, eller du,
ska nomineras.
Till Minne
av
Yvonne Helmfrid Agartz
Enligt Yvonnes egen önskan kommer vi att ha en stund som går i glädjens tecken.
Yvonne älskade människor, och vi som har haft förmånen att vara gäst i
hennes hem vet att hon älskade att laga mat och göra måltiden
till en fest, ofta med enkla men trivsamma medel.
De som lärde känna Yvonne vet att hon hade en stark aura runt sig.
Yvonne lämnade ingen oberörd.
Hon kunde reta gallfeber på sina närmaste många gånger, samtidigt som
vi haft många härliga skratt tillsammans.
Hon var bra på att lyssna och man kunde dela personliga problem med henne.
Yvonne kunde stötta och supporta när stunden krävde det.
Hon fanns alltid tillgänglig för ett samtal i telefonen när så behövdes.
Det är säkert många som har många roliga och häftiga minnen av Yvonne.
Vill ni dela med er av era minnen tillsammans med Yvonnes vänner eller bara vill
vara med och hedra henne är ni välkomna till våra lokaler i Norrtälje
Wilhelm Mobergs gata 8, Campus Roslagen, Norrtälje den 8 april 2011 från kl. 15:00. Kommunfullmäktiges ordf. Nils Mattsson håller ett minnesord till Yvonnes ära kl 18:15
Ni kan även hedra Yvonne med att sätta in en donation på ”Yvonnes minnesfond”,
som är under bildande.
Denna fond är tänkt att bli en stipendiefond för leg. Optiker och Optometritekniker att söka pengar ur för resor till mässor, kongresser, Vision for
All och Lärcentra för att kunna vidareutbilda sig inom optometri och optik. Samt personer verksamma inom optometri för vidareutveckling inom
verksamhetsområdet.
För planering av mat och dryck OSA gärna senast den 4 april till
[email protected]
eller 0176-28 60 60. Annie’s mobil 070-511 84 18
41
VETENSKAP
•
Inspiration till nya studier
J
ag hoppas ni som var på Optometridagarna fick inspiration till att lära
er nya saker. Jag är ju av den uppfattningen av att vårt yrkes utveckling
går genom att vi förkovrar oss. Optometridagarna var en sådan möjlighet. Samtidigt finns det möjligheter vid landets två optikerskolor.
Linnéuniversitetet erbjuder efterutbildningar i synrehabilitering och arbetsmedicin. Annons för dessa kurser hittar ni i förra numret av tidningen.
I detta nummer av tidningen hittar ni information om Karolinska Institutets
efterutbildningar. Dels är det kursen Diagnostisk optometri där alla med legitimation och kontaktlinsbehörighet har möjlighet att söka. Kursen går dessutom
på distans. KI erbjuder också magisterutbildningen samt en uppgraderingskurs
till högskoleexamen för er med tidigare optikerutbildning.
Ta nu chansen att söka till dessa utbildningar. Sista ansökning är den 15 april
och ni gör det på www.studera.nu
Undantaget är kursen Diagnostisk optometri där ni har fram till den 27 mars
på er och där ni gör ansökan direkt till KI.
Vill ni börja förkovra er redan nu så finns det två bra artiklar på de följande sidorna.
Hoppas samtidigt att vi ses vid en av utbildningarna till hösten.
Rune Brautaset
Vetenskap i detta nummer:
optik 3-2011
• Staining, synkvalité och komfort
efter ett dygns kontaktlinsbärande
42
• UV-skydd med kontaktlinser 48
42
VETENSKAP
Av: K ristin Andersson, Hilda A ndreasson och So f ia H ol m stedt ( Karolinska I nstitutet )
Staining, synkvalité
och komfort efter ett dygns
kontaktlinsbärande
Dygnetrunt-linser blir allt mer populärt bland dagens kontaktlinsbärare. Ett utökat bärande innebär stora påfrestningar för ögat och dess vävnader. Epitelskador på cornea
ses som staining vid infärgning med flourescein.
Syftet med vår studie var att undersöka om frekvensen av staining ökade efter 24
timmars bärtid med en lins som är utformad för dygnetrunt- bruk. Samtidigt studerades synkvalitén (visus och kontrastkänslighet) och den upplevda komforten vid första
besöket respektive efter ett dygn.
Studien avgränsades till att undersöka corneal staining. Kontrastkänslighet och visus mättes på en LogMar- tavla på 6 meters avstånd. Deltagarna i studien bestod av
17 frivilliga försökspersoner som alla var kontaktlinsbärare. Försökspersonerna var i
åldrarna 21 till 36 år och bar silikonhydrogellinser.
I studien fann vi en liten ökning av staining efter ett dygn, dock inte signifikant. Vi
fann inte heller något samband mellan mängden staining och synkvalité respektive
komfort. Ett intressant fynd i undersökningen var att 70,6 % upplevde en signifikant
sämre komfort dag två jämfört med dag ett.
Studien visade att ögat inte påverkas negativt vid användande av extended wear under 24 timmar i avseende på staining och synkvalité.
mängden staining och komfort. Däremot
kan synskärpan vara påverkad i svårare fall
(Efron, 2005). Enligt Nichols et al. (2000)
upplever patienter med dygnetrunt- linser av hydrogelmaterial sämre komfort på
morgonen än patienter med endagslinser.
Det fanns ingen uppmätt skillnad i visus
mellan grupperna, däremot var det en större andel dygnetrunt- linsbärare som upplevde en fluktuerande synkvalité jämfört
med de som bar endagslinser. Detta kan
ha ett samband med den ökade irritationen och den nedsatta komforten på morgonen. Antalet försökspersoner med corneal
staining var signifikant högre hos gruppen
med dygnetrunt- linser, i de allra flesta fall
fanns den inferiort i form av punktata.
Introduktion
Corneas anatomi
Cornea är en del av ögats främre segment
och har en viktig optisk funktion i ögat.
Dess brytkraft är 40 D, vilket utgör 2/3 av
ögats totala brytkraft. Vävnaden är 0,52
mm tjock och dess omfång är 11,5 mm
horisontellt och 10,6 mm vertikalt (Hom,
2000). En av corneas viktigaste funktioner är att tillsammans med sclera bilda ett
skyddande yttre lager för ögat. Cornea är
en avaskulär och transparant vävnad som
består av fem lager: epitel, bowmans lager,
stroma, descemets membran och endotel.
Epitelet är det yttersta lagret på cornea
och utgör cirka 10 % av corneas tjocklek.
Det formar en barriär som släpper igenom
molekyler, vatten och joner men stänger
ute mikroorganismer.
Epitelet består av 5-6 lager av celler be-
Bakgrund
Risken för ögoninfektioner ökar när skador
uppkommer på corneas epitel. Epitelskador på cornea ses som staining vid infärgning med flourescein (Hom, 2000).
Utökat kontaktlinsbärande innebär stora
påfrestningar för cornea och ögats vävnader (Brennan et al. 2002). Syftet med vår
studie var att undersöka hur cornea påverkas vid bärande av en kontaktlins som är
godkänd för någon form av
dygnetrunt- bruk. I tidigare forskning
som gjorts inom området är man oense
om i
vilken utsträckning cornea påverkas. Enligt Nichols et al. (2002) finns inget signifikant samband mellan mängden staining
och tiden en hydrogellins bärs. Brautaset
et al. (2008) kom fram till samma slutsats
men fick i sin studie en lägre grad av staining. Brautaset et al. förklarar att detta kan
bero på att de hade en större andel silikonhydrogel- och endagslinsbärare med i sin
studie.
Silikonhydrogellinser kom omkring år
2000 och hade då framtagits för att minska
komplikationer som tidigare hade setts i
samband med hydrogellinsanvändning. Silikonhydrogellinserna har minskat risken
för hypoxi och dess följder eftersom de har
större syretransmission jämfört med hydrogellinser. Silikonhydrogellinser är dock
inte komplikationsfria. Risken för mekaniska skador, infektioner och inflammationer
kvartstår (Lakkis, Vincent, 2009).
Enligt Efron finns inget samband mellan
optik 3-2011
43
stående av tre olika celltyper: ytceller, vingceller och basalceller.
Ytcellerna har utskott på ytan som sedan
går in i tårfilmen, dessa kallas för microvilli
och microplicae. Dessa är viktiga för stabiliteten och spridningen av tårfilmen (Efron,
2005). Kontaktlinser orsakar en minskning
av microvillis storlek och antal. Reproduktion av cellerna i epitelet sker i basalcellslagret och de nya cellerna rör sig mot ytan
(Hom, 2000). Vid förnyelsen av corneala
celler används stamceller från limbus. Basalcellerna rör sig från periferin till centrala cornea. Basalcellerna får en ny uppgift
som vingceller och vingcellerna utvecklas
till ytceller. Det tar cirka sju dagar för hela
epitelet att förnyas (Remington, 2005). Epitelet kan alltså förnyas på egen hand vid
trauma. Små sår är täckta inom tre timmar
av närliggande celler, medan större områden blir täckta av de förnyade cellerna. Eftersom kontaktlinser är i kontakt med epitelet är det här de flesta skador i samband
med kontaktlinser sker (Hom, 2000).
Det andra lagret i cornea, bowmans lager, består av kollagena fibrer och är tätt,
oregelbundet och trådigt. Det är acellulärt och fungerar som ett övergångslager
till det underliggandet stromat. Vid skada
i bowmans lager fyller epitelcellerna igen
skadan och man får bestående ärr.
Stromat består av kollagena fibriller, keratocyter och extracellulär grundsubstans.
De kollagena fibrillerna är regelbundet ordnade och detta bidrar till corneas klarhet.
Lagret utgör cirka 90 % av corneas tjocklek
(Remington, 2005).
Descemet´s membran består av kollagena fibriller som är ordnade på ett sådant
sätt att membranet blir elastiskt. Membranet är mycket motståndskraftigt och
återskapas vid skada.
Endotelet utgörs av ett lager hexagonala celler vilka inte kan återskapas (Kanski, 2007). Lagret står i direkt kontakt med
kammarvätskan och ansvarar för vätskebalansen och därmed transparensen (Gasson,
Morris, 2003).
optik 3-2011
Corneas innervation
Cornea innerveras främst av n. nasociliaris
som är en gren av n. oftalmicus. De flesta
nerverna når cornea via stromat och slutar
precis innan bowmans lager (Efron, 2005).
På grund av att det finns få nervändslut
i ytcellslagret känner få patienter några
symptom vid ytlig staining (Hom, 2000).
Corneas metabolism
Cornean försörjs av perilimbala kärl, tårfilmen och kammarvätskan. När ögat inte
får tillräckligt med syre bildas det mjölksyra vilket gör att vatten strömmar in i cornea och ett ödem uppstår. Denna effekt kan
ses vid otillräcklig syretillförsel i samband
med kontaktlinsanvändning. Vid sömn med
slutna ögonlock sväller cornea normalt 2-4
%, detta beror antagligen på förändringar i
tårfilmens tonicitet.
Skador i Epitelet
I samband med kontaktlinsbärande förekommer skador på corneas epitel eftersom
det är i direktkontakt med kontaktlinsen.
Det finns främst fyra typer av epitelskador:
mikrocystor, vakuoler, wrinkling och staining (Efron, 2005).
Mikrocystor är ett vanligt problem i samband med användande av dygnetrunt- linser. De uppkommer ofta efter 2-3 månaders extended wear (Gasson, Morris, 2003).
Mikrocystor är troligtvis döda celler och
uppkommer på grund av metaboliska förändringar. Det tar cirka tre till fem månader att bli av med mikrocystor och kontaktlinser ska inte användas under tiden.
Vid ödem i epitelet ses vakuoler. Vakuoler
försvinner genom eliminering av grundorsaken (Efron, 2005).
Vid kontaktlinsbärande kan det bli små
fåror i cornea. Wrinkling är ett smärtsamt
tillstånd som leder till en synnedsättning.
Tillståndet försvinner på 24 timmar, men
kontaktlinser ska inte bäras på en vecka.
Staining är en term för skada i epitelet
som ses vid infärgning av cornea. Möjliga medel för infärgning är fluorescein och
rose bengal. Man undersöker ögat med
biomikroskop under koboltblått ljus, eventuellt även med gulfilter för att öka kontrasten (Efron, 2005).
Enligt Brautaset et al. (2008) kan staining
vara en normal fysiologisk förekomst och
ses hos icke kontaktlinsbärare. Förekomsten av staining hos icke kontaktlinsbärare skiljer sig mycket mellan olika studier,
från 4-79 %. Även hos kontaktlinsbärare
varierar mängden staining, från 30-55,7 %.
Staining hos kontaktlinsbärare kan bero på
tårdysfunktion, hypoxi, mekanisk skada, exponering av cornea, störningar i metabolismen, allergi och infektioner.
Tidigare studier har visat att tunna högvätskehaltiga linser troligtvis ger mer corneal staining än andra linser (Nichols et al.,
2002).
Olika typer av staining
Corneal staining kan delas upp i punktata,
diffus, koalesent staining och patch. De olika formerna kan förekomma djupt eller ytligt. Indelning sker även nasalt, temporalt,
centralt, inferiort eller superiort (Efron,
2005).
Punktata ses som små, åtskilda prickar
och kallas även för mikropunktata. Detta är
den vanligaste formen av staining.
Diffus staining är ett stort område med
separata närliggande prickar som har ett
diffust utseende.
Utseendet på koalesent staining är så
diffust att de enskilda prickarna inte går att
urskilja (Efron, 2004).
Patch är ett separat område med en fullständig epitelförlust, ett sällsynt och allvarligt tillstånd som drabbar patienter med
svåra metaboliska förändringar. Exempelvis
kontaktlinsbärare med väl utvecklad hypoxi
(Efron, 2004).
Olika fenomen vid staining
Staining kan uppstå på olika områden i
ögat beroende på orsaken. Nedan följer tre
vanliga indelningar.
Smile (inferior epithelial arcuate lesion)
finns i den nedre delen av cornea och uppkommer på grund av uttorkning av kon- ,
44
VETENSKAP
taktlinsen, samt vid dålig eller ofullständig blinkning. För att lösa problemet väljer
man antingen en lins med en annan vätskehalt eller gör en lösare tillpassning (Gasson, Morris, 2003).
Seal (superior epithelium arcurate lesion) uppstår i den övre delen av cornea intill
limbus och är ungefär 0,5 mm bred och 2-5
mm lång. Den är unilateral och ger inga
symptom. Ibland upplevs en främmande
kroppkänsla efter urtagning av linsen eftersom övre ögonlocket har skapat ett tryck
på kontaktlinsen mot övre delen av cornea (Hom, 2000). Nykärlbildning kan uppstå i övre delen av cornea vid svåra fall av
seal. Genom att byta till en lins med annan
egenskap kan man åtgärda problemet.
3 & 9 o´clock staining är en typ av punktata staining som ses horisontellt vid uttorkning av nasala och temporala delen av
cornea. 3 & 9 o´clock staining är vanligt
förekommande vid användande av stabila
kontaktlinser och kan bero på dålig tårfilm,
decentrerad kontaktlins, ofullständig blinkning och dålig perifer linsdesign. Problemet åtgärdas genom byte till en lins med
bättre vätbarhet eller en annan linsdesign.
Alternativt uppmanas patienten att medvetet sluta ögonen helt vid blinkning (Gasson,
Morris, 2003).
Synskärpa
Synskärpa definieras som ögats förmåga att i näthinnan urskilja minsta upplösta detalj med eller utan korrektion. För att
särskilja två närliggande objekt åt måste det finnas minst en ostimulerad receptor mellan två stimulerade. I Sverige används främst Snellens optoptyptavla vid
visusmätning på avstånd, men även LogMar- tavlan förekommer (Rabbetts, 2007).
LogMar är en logaritmisk skala där varje
bokstav motsvarar 0,02. Det innebär att om
försökspersonen läser hela 1,0-raden och
två bokstäver på 1,25-raden ger det visus:
1,0+(2x0,02)=1,04. Detta kallas interpolering (Dickinson, 2002).
Kontrast
Synskärpa mäts vanligtvis på högkontrasttavlor, medan kontrastkänslighetstester
mäter synförmågan även för lägre kontraster. Detta innebär att det är möjligt att mäta
upp normal synskärpa vid en undersökning
på vanliga högkontrasttavlor hos personer med nedsatt kontrastkänslighet på de
lägre frekvenserna. En orsak till reducerad
kontrastkänslighet är åldrande, katarakt,
patologiska och andra okulära abnormala
tillstånd.
Kontrasten är skillnaden i luminans mellan ett föremål och dess bakgrund, för att
kunna se kontrast måste ett tröskelvärde
överstigas. Kontrastkänslighet mäter alltså
ögats förmåga att upptäcka små luminansskillnader på föremål med angiven storlek.
Kontrast kan beskrivas med en kontrastkänslighetsfunktion (CSF) som tar hänsyn
till kontrastkänsligheten i förhållande till
föremålets spatialfrekvens, antalet cykler
per synvinkelgrad. Vid mätning av kontrast
söks den lägsta kontrast som krävs för att
upptäcka ett föremål med en bestämd spatialfrekvens (Rabbetts, 2007).
Normalvärden för kontrastnivån hos
äldre personer ligger på 0,9 (90 %) för decimalsynskärpa mellan 0,7 och 0,6. Mellan
0,6 och 0,4 är nivån 0,25 (25 %) och mellan
0,3 och 0,20 förväntas 0,10 (10 %). Lägre
värden förväntas hos yngre personer (Martin, 2000).
Enligt Özkagnici et. al (2003) har det i tidigare rapporter visats att residualastigmatism, sfärisk aberration, beläggningar, missfärgningar på kontaktlinserna och
cornealt ödem har orsakat nedsatt kontrastkänslighet i samband med kontaktlinsanvändning. Özkagnici et. al hittade dock
själva ingen signifikant skillnad i kontrastkänslighet på 1 meter efter 6 timmars bärande med en mjuk hydrogellins jämfört
med innan kontaktlinsen sattes in i ögat.
Komfort
Den upplevda komforten vid linsbärande
påverkas av flera olika faktorer. Exempelvis
har linsens vätskeinnehåll, vätbarhet och
kantdesign inverkan på komforten. Även
beläggningar och rengöringssystem påverkar komforten. Komforten är av stor betydelse vid linsbärande och är ofta avgörande
för om patienten vill fortsätta med kontaktlinser. I en studie gjord av Lakkis och
Vincent om extended wear var diskomfort
en av de vanligaste orsakerna till att försökspersonerna frångick sitt bärschema. I
samma studie kom man också fram till att
komforten var sämst morgontid, men generellt upplevde försökspersonerna en god
komfort (Lakkis, Vincent, 2009.)
Syfte
Syftet med vår studie var att undersöka om
frekvensen av staining ökar efter 24 timmars bärtid med en lins som är utformad
för dygnetrunt- bruk.
Samtidigt studeras synkvalitén (visus och
kontrastkänslighet) och den upplevda komforten vid första besöket respektive efter 24
timmars bärtid.
Frågeställning
Studien avsåg att besvara frågeställningarna:
1. Har frekvensen av staining ökat efter 24
timmars bärtid?
2. Finns det något samband mellan den
ökade mängden staining i förhållande till
synkvalité och den upplevda komforten?
Metod
Undersökningen indelades i fyra moment
där vi använde oss av tre mätningar samt
en enkät. Studien avgränsades till att undersöka corneal staining, kontrastkänslighet och visus på högkontrasttavla på 6
meters avstånd. Deltagarna i studien bestod av 20 frivilliga försökspersoner. Vi tillpassade inga kontaktlinser i studien, alla
deltagare hade i olika utsträckning använt kontaktlinser tidigare. Försökspersonerna undersöktes morgontid två dagar i
följd i optikerutbildningens lokaler vid S:t
Eriks ögonsjukhus. Natten före första undersökningstillfället fick försökspersonen
inte sova med linserna. Vid båda tillfällena
undersöktes ögonen med biomikroskop, i
samband med det färgades ögonen in med
fluorescein. Även synskärpa och kontrastkänslighet mättes upp och ett formulär angående kontaktlinsernas komfort fylldes i
av försökspersonen.
Kriterier för deltagande i studien:
• Kontaktlinsbärare.
• Bärare av mjuka dygnetrunt- linser, av
märkena Acuvue, Acuvue 2, Acuvue Oasys,
Air Optix Night & Day, Air Optix, Biofinity,
Biofinity toric, Pure vision, Pure vision toric.
• Ej sova med sina dygnetrunt- linser
optik 3-2011
45
natten till första undersökningstillfället.
• Ej ha någon sjukdom med ögonpåverkan, eller någon form av infektion exempelvis förkylning.
Mätningar
Den första undersökningsdagen kom försökspersonerna utan sina kontaktlinser
på sig. Cornea undersöktes och eventuell
staining dokumenterades med fotografier
samt ritningar. Försökspersonerna fick sedan ta på sig kontaktlinserna, därefter mättes visus och kontrastkänslighet upp. Vid
andra undersökningstillfället kom de medverkande med kontaktlinserna på sig och
undersökningen startade med uppmätning
av synskärpa och kontrastkänslighet. Efter
att kontaktlinserna hade avlägsnats från
ögat färgades ögat in. Eventuell förekomst
av staining ritades av och fotografier togs.
Staining
Vid observation av staining färgades cornea
in med flourescein och evenuella epiteldefekter studerades med hjälp av biomikroskopet. Innan infärgningen gjordes en
bedömning av ögat för att kontrollera att
det inte fanns några kontraindikationer för
medverkan i vår studie. Vid infärgningen
användes lågmolekylärt fluorescein i form
av strips av märket Chauvin. Biomikroskopet var av märket Topcon SL-07 och diffus
belysning med 16 gångers förstoring användes vid skanning av cornea. Om någon
staining observerades ökades förstoringen och parallellepiped belysning alternativt optisk sektion användes. Koboltblått
ljus användes och belysningsnivå reglerades efter vald spaltbredd. För att bedöma
mängden staining likvärdigt mellan deltagararna ritades stainingens utbredning
av och fotograferades, ett kontrasthöjande
gulfilter användes vid behov. Kameran var
av modell Topcon DC-1 och kopplades till
biomikroskopet. På alla försökspersoner
togs ett högupplöst fotografi på hela cornea
rakt framifrån. Vid fynd av staining togs ytterligare fotografier specifikt på epitelskadan. För att lättare kunna rita av det som
sågs på cornea delades cornea in i fem zoner enligt CCLRU. Enligt detta system ska
stainingen graderas enligt typ, omfattning
och djup i varje zon. Studiens kvantitatioptik 3-2011
va data är beroende av stainingens typ och
omfattning. För att kvantitativt kunna analysera mängden staining räknades antalet
infärgade prickar. Stainingen värderades på
en skala 0-4.
Ingen staining: 0
Mikropunktata: 1
Diffus staining: 2
Koalesent staining: 3
Patch: 4
Exempel: observerades en mikropunktata och en patch i ett öga värderades stainingen till 5 (1+4).
Visus
Visus mättes upp monokulärt och binokulärt vid båda undersökningstillfällena med
kontaktlinserna på. Mätningen gjordes i
högkontrast på en LogMar- tavla med randomiserade optotyper på Testchart Topcon
CC-100P. Den logaritmiska skalan användes för att kunna beräkna synskärpan exakt.
Kontrast
Kontrastkänsligheten mättes monokulärt
och binokulärt med samma Testchart Topcon CC-100P, även här med kontaktlinserna på. Först kontrollerades högkontrastvisus, tavlan var då inställd på kontrastnivå
0,00. Sedan sänktes nivån till lågkontrast
1,5 och optotyperna randomiserades. Därefter ökades kontrasten gradvis i steg om
0,1 till dess försökspersonen åter såg den
bästa optotyprad som sågs vid full kontrast.
Vid kontrastkänslighetsmätningen ansågs
försökspersonen se optotypraden då fyra av
fem optotyper lästes.
Komfort
Den upplevda komforten vid första och andra besöket uppskattades. Försökspersonen graderade komforten på en 1-10 gradig
skala.
Resultat
20 försökspersoner var anmälda till studien, 17 personer fullföljde deltagandet.
Tre personer föll bort på grund av återbud,
sjukdom och linsbesvär. Deltagarna var 14
kvinnor och 3 män i åldrarna 21 till 36 år.
Medelåldern var 24,6 år. Försökspersonerna bar silikonhydrogellinser under 24
timmar vid undersökningen, dock av olika
märken. I analysen jämfördes varje öga individuellt mellan dag ett och dag två. Endast data för komfort var normalfördelad
och analyserades därför med parametrisk
metod (Mann-Whitney Test). Övriga data
analyserades med tvåsidig icke parametrisk statistik (Wilcoxon).
Fynd
I studien sågs mikro, diffus och koalecent
staining. Majoriteten av staining var mikropunktata. Dag ett fann vi staining hos 70,6
% av de undersökta ögonen, medan förekomsten dag två var 94 %. Ökningen var
dock inte signifikant (p= 0,214).
Vid jämförelse av visus dag ett och dag
två hade 41,2 % sämre visus andra dagen.
Diagram 1. Förekomst av staining dag ett jämfört
med dag två, angivet som medianvärde.
14,7 % hade samma visus som dagen
innan och 44,1 % hade bättre visus dag två.
Skillnaden mellan dagarna var inte signifikant (p= 0,915).
Kontrastkänsligheten var sämre hos 41,2
% den andra dagen. 20,6 % hade oförändrat kontrastseende mellan dagarna och
38,2 % hade bättre kontrastkänslighet dag
två jämfört med dag ett. Ingen signifikans
fanns (p= 0,644).
,
Diagram 2. Uppskattad komfort, angivet som
medianvärde för respektive dag.
46
VETENSKAP
70,6 % upplevde en sämre komfort andra dagen, 14,7 % upplevde ingen skillnad.
En ökad komfort upplevdes av 14,7 %. Försämringen var signifikant (p= 0,004).
Korrelationer
Nio av undersökningsobjekten (26,5 %) som
hade en ökad mängd staining dag 2 hade
även en försämrad visus från dag ett till
dag två. Det fanns dock ingen tydlig korrelation mellan mängden staining och visus någon av dagarna (r1= -0,058, r2=
–0,134), ingen signifikans fanns (p1= 0,745,
p2=0,450).
Åtta av ögonen (23,5 %) som hade en
ökad staining hade även en minskad kontrastkänslighet. Korrelationen var även här
låg (r1= -0,0192, r2= -0,191) och ingen signifikans fanns (p1= 0,914, p2= 0,279).
13 objekt (38,2 %) som hade en ökad
Diagram 3. Korrelationen mellan staining och visus dag två.
mängd staining upplevde en försämrad
komfort. I likhet med kontrastkänslighet
och visus fanns ingen tydlig korrelation (r1=
0,0069, r2= -0,173) och signifikans saknas
(p1=0,969, p2= 0,329).
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka om
frekvensen av staining ökade från isättningstillfället till efter 24 timmar med en
dygnetrunt- lins, samt om det fanns det
något samband mellan den ökade mängden staining i förhållande till synkvalité och
den upplevda komforten.
I studien fann vi en liten ökning av staining efter ett dygn, men ökningen var inte
signifikant. Vi fann inte något samband
mellan mängden staining och synkvalité respektive komfort. Ett intressant fynd
i undersökningen var att 70,6 % upplevde
en signifikant sämre komfort dag två jämfört med dag ett. Eftersom ingen korrelation hittades mellan mängden staining och
komfort kan man ställa sig frågan vad försämringen beror på. En orsak kan vara att
försökspersonerna har sovit med linserna.
Det medför en sämre syretillförsel, minskad bortspolning av debris och dehydrering
av ögat samt linsen. För att lindra dehydreringen skickades tårsubstitut med till alla
försökspersoner, med instruktionen att vid
behov droppa ögonen innan sömn och även
vid uppvaknandet.
Det slutgiltiga resultatet stämde inte
överens med vårt förväntade resultat. Vi
har haft ett lågt antal försökspersoner och
utfört mätningarna under en kort tidsperiod. Hade båda dessa faktorer varit större
kanske resultatet hade blivit mer tillförlitligt och kunnat generaliseras.
Vi försökte minimera felkällorna i studien genom att använda samma undersökningsrum och utrustning, samt att ge försökspersonerna tydliga instruktioner och
att använda samma metodik vid samtliga
mätningar. Trots det uppfattades inte informationen av alla deltagare. Två av försökspersonerna kom med kontaktlinser på sig
till första besöket, dock hade ingen av dem
hade sovit med linserna. Två deltagare bar
inte kontaktlinserna hela dygnet, men sov
med linserna. Annat som kan ha påverkat resultatet var användande av astigmatiska linser. Linserna hann inte alltid sätta
sig korrekt innan visusmätningen dag ett,
vilket gav ett sämre resultat. En patient
petade sig av misstag i ögat med en pappersservett, vilket kan ha orsakat en större
frekvens av staining på det ögat.
Vi hade ibland svårigheter att avgöra
stainingens typ och utbredning, samt att
bedöma stainingen likvärdigt mellan olika
försökspersoner. Bedömningen påverkades
även av att vi var tre undersökare i studien.
Den felkällan försökte vi minimera genom
att använda oss av ritmallar och fotografier.
I övrigt fann vi att en patient hade svullna
papiller (grad 3 enligt Efron grading scales)
på övre tarsala konjunktivan efter att ha sovit med linserna. De svullna papillerna var
ett intressant fynd och försökspersonen
uppmanades till linsvila, samt att ej sova
med linser i fortsättningen.
Studien kan förbättras genom att även
bedöma stainingens djup, detta för att få en
mer rättvis bild av graden av staining. Det
skulle vara intressant att undersöka om
frekvensen av staining är större för någon
specifik linssort.
Studien visar att ögat inte påverkas negativt av extended wear användande under
24 timmar i avseende på staining och synkvalité, men många av deltagarna upplevde
en sämre komfort morgontid.
Tidigare forskning har visat liknande resultat. Vårt resultat stämmer överens med
de slutsatser Nichols et al. och Brautaset
et al. har kommit fram till i sina studier.
I en studie gjord av Stern et. al. (2004)
jämfördes olika bärscheman under tre års
tid. Det visade sig att de försökspersoner
som sov mest med linserna inte hade mer
komplikationer än de som sov utan linser i
större utsträckning.
Att använda en lins med utökad bärtid
innebär ett mindre komplicerat bärande för
den individuella kontaktlinspatienten. Frågan är vilka långtidseffekter utökat bärande av dagens moderna mjuka linser får i ett
perspektiv på 10-20 år, oavsett om det är
flexible-, continous- eller extended wear.
Referenser
Litteratur
Dickinson, C. (2002). Low vision: principles and practice. Oxford: Butterwort-Heinemann Elsevier. 4th edition. S. 34.
Efron, N. (2004). Contact lens complication.
Edinburgh ; New York: Butterworth-Heinemann Elsevier. 2nd edition. S. 109-111.
Efron, N. (2005). Contact lens practice. Oxford: Butterworth-Heinemann Elsevier. S.
55, 418-422, 11-12, 15-18.
Gasson, A., Morris, J. (2003). The contact
lens manual, a practical guide to fitting.
London: Butterworth-Heinemann Elsevier.
3rd edition. S. 1, 2, 263, 359-364.
Hom, M. (2000). Manual of contact lens
prescribing and fitting. Boston, Mass: Butterworth-Heinemann Elsevier. 2nd edition.
S. 206, 283, 7, 9, 10, 260,282.
Kanski, J. (2007). Clinical ophthalmology A
systematic approach. Amsterdam: Butterworth-Heinemann Elsevier. 6th edition. S.
250.
optik 3-2011
47
Martin, L. (2000). Att mäta syn. Stockholm:
Stockholm Författares bokmaskin. Andra
upplagan. S.174.
Rabbetts, R. (2007). Clinical visual optics.
Edinburgh; New York: Butterwort-Heinemann Elsevier. 4th edition. S. 21, 29-30,
46, 49-50, 54-55.
Artiklar
Brautaset, R. et al. (2008). Corneal and
Conjunctival Epithelial Staining in Hydrogel
Contact Lens Wearers. Eye & Contactlens
34(6):312-316.
Brennan, NA., Coles, ML., Comstock, TL.,
Levy, B. (2002). A 1-year prospective clinical trial of balafilcon a (PureVision) silicone-hydrogel contact lenses used on 30-day
continuous wear schedule. Opthalmology
109:1172-7.
Lakkis, C., Vincent, S. (2009). Clinical Investigation of Asmofilcon A Silicone Hydro-
gel Lenses. Optometry and Vision Science
86(4):350-356.
Nichols, J. et al. (2000). Daily Disposable
Extended Wear. A Contact Lens Clinical Trial. Optometry and Vision Science
77(12):637-647.
Nichols, K. et al. (2002). Corneal Staining in
Hydrogel Lens Wearers. Optometry and Vision Science 79(1):20-30.
Stern, J. et al. (2004). Comparison of the
performance of 6- or 30-night extended
wear schedules with silicone hydrogel lenses over 3 years. Optometry and Vision Science 81(6):398-406.
Özkagnici, A., Zengin, N. et. al. (2003). Do
Daily wear Opaquely Tinted Hydrogel Soft
Contact Lenses Affect Contrast Sensitivity
Function at One Meter? Eye & Contact Lens
29(1):48-49.
Magisterutbildning i Klinisk Optometri
Magisterutbildningen i Klinisk Optometri vänder sig till dig som vill vara primärvårdens praktiker inom
ögat och synsystemet och som vill erbjuda en mångsidig ögonvård som t.ex.:
Diagnostik av ögonsjukdomar
Avancerade optometrisk och oftalmologiska undersökningar
Undersökningar av barn
Behandling av samsynsproblem
Klinisk förankring
Utbildningen har en stark förankring i den kliniska verksamheten som syftar till att ge utökade kliniska
färdigheter samtidigt som den ger en fördjupning i områderna neurooptometri, okulär farmakologi, ögats
sjukdomar, binokulärseende och barnoptometri.
Stor del av utbildningen kommer därför att vara förlagd till KIs klinik vid St. Eriks Ögonsjukhus.
Särskild behörighet
Högskolebehörighet
Optikerexamen om 180 högskolepoäng (3-årig) eller motsvarande, samt legitimation och
kontaktlinsbehörighet.
Antal platser och ansökan
Antal platser: 20
Anmälningskod: KI-21010
Sista anmälningsdag: 15 april 2011
Anmälan: www.studera.nu
Vid frågor maila Rune Brautaset: [email protected]
,
optik 3-2011
48
OPTIK
Heather L. Chandler,
fil. dr, FAAO, är fakultetsmedlem vid Ohio
State University College of Optometry.
Hon är i första hand forskningsansvarig och
undersöker de molekylära mekanismerna
med vilka katarakt och opacifiering av bakre kapseln bildas. Hon är även aktivt involverad i forskning om sårläkning på hornhinnan och samarbetar flitigt med College
of Veterinary Medicine. Hon har mottagit
forskningsanslag från flera stiftelser och industriella samarbetspartner, bland annat American Kennel Club,
American College of Veterinary Ophthalmologists, Acri.Vet och Vistakon. Dr Chandler har författat över 20 peer-reviewed manuskript
och 75 sammandrag inom området synvetenskap. Hon anlitas som
granskare av många inflytelserika tidskrifter, till exempel Investigative Ophthalmology and Visual Science, Molecular Vision och Experimental Eye Research. Utöver sina insatser som forskare är Dr
Chandler ansvarig för undervisning i ögats anatomi för optometristudenter vid Ohio State University.
Jason J. Nichols,
doktor i optometri, magister i folkhälsovetenskap, fil. dr, FAAO, är fakultetsmedlem
vid Ohio State University College of Optometry, där han ansvarar för undervisning
av kurser i tårfilm, torra ögon, hornhinnans
fysiologi och kontaktlinser.Han har erhållit
forskningsanslag från National Eye Institute of the National Institutes of Health för
att studera kontaktlinsrelaterad torrhet i
ögonen samt från American Optometric Foundation och en mängd
industriella samarbetspartner, till exempel CIBA Vision, Vistakon,
Advanced Medical Optics, Alcon, Menicon, Allergan, Ocusense och
Inspire Pharmaceuticals, Inc.
Han har författat över 50 peer-reviewed manuskript och 100 sammandrag inom dessa ämnen. Han är för närvarande redaktör för
Contact Lens Spectrum, arbetar i redaktionsstyrelsen för Eye and
Contact Lens och är även diplominnehavare i sektionerna Public
Health and Environmental Optometry and Cornea, Contact Lenses
samt Refractive Technology i American Academy of Optometry.
AV H eather L . Chandler och Jason J. Nichols
UV-skydd med kontaktlinser
Inledning
Solljus är den huvudsakliga källan till
strålning som når det mänskliga ögat.
Spektrumet för solens ultravioletta strålning (UV-strålning) klassificeras vanligtvis efter våglängd enligt följande, baserat på biologisk verkan: UVA (400–320 nm),
UVB (320–290 nm) och UVC (290–100 nm).1
UV-strålning från solen som når jordens
yta innehåller cirka 95 procent UVA och 5
procent UVB.1 UVA-exponering ger huden
solbränna och orsakar ljuskänslighetsreaktioner. UVB-strålning har en betydande
inverkan på biologiska processer och absorberas till stor del av atmosfäriskt ozon
(både i stratosfären och i den lägre atmosfären). Minskningen av stratosfäriskt ozon
är således viktig eftersom den leder till en
motsvarande ökning av UVB-strålning som
når jordens yta. UVC-våglängderna filtreras
helt och hållet av ozonlagret så att de praktiskt taget inte förekommer i naturen. Viss
UV-strålning behövs för syntetiseringen av
D-vitamin, som är nödvändig för människans hälsa, men en ökning av UV-strålningen är också skadlig för vår hälsa.
En ökad UV-strålning kan resultera i ökade
skador på en stor mängd organiska molekyler, däribland DNA, och leder i allmänhet
till ökade skador på en lång rad skiftande
biologiska och fysiska processer.
Det är väl fastställt att både akut och kronisk UV-exponering kan leda till olika
ögonpatologier. Typen och omfattningen av
skadorna från ultraviolett strålningsenergi
är associerad till våglängd, duration, intensitet och omfattning av exponeringen. I den
här artikeln diskuteras UV-exponeringens
påverkan på ögonvävnad och behovet av
adekvat UV-skydd, med särskild betoning
på UV-blockerande kontaktlinser.
Biologin hos UV-inducerad vävnadsskada
UV-strålning är utan undantag skadligt för ögonvävnaden genom många olika
mekanismer som crosslinking av pro-
tein, dysfunktion hos enzymer, inhibition
av jonpumpar, genetiska mutationer och
membranskador.2,3 Dessa effekter av UVstrålning på biologiska måltavlor kan bero
på direkt eller indirekt skada. Vid indirekta
reaktioner förmedlas UV-strålningens effekter i själva verket av UV-aktiverade intermediärer, exempelvis fria radikaler. Detta resulterar i aktivering av syreföreningar,
däribland peroxider, superoxidanjon och
hydroxylradikaler. Produktionen av dessa
fria radikaler neutraliserar antioxidantförsvaret och ger upphov till skador på cellerna.2,3 Direkta UV-skador på pyrimidiner
i DNA och RNA kan leda till potentiellt mutageniska pyrimidindimerer och (6,4) -fotoprodukter.2,3 Alla celler har en viss förmåga
att reparera sig själva efter UV-exponering,
men många gånger kan UV-strålning leda
till programmerad celldöd.2,3 Ögat är särskilt mottagligt för fotokemiska reaktioner
på grund av den höga koncentrationen av
pigmenterade molekyler, däribland synpigoptik 3-2011
49
Bild 1: Exempel på de UV-associerade ögonpatologierna
(a) pterygium och (b) kortikal
katarakt.
menten.4 Skador kan uppkomma antingen
av akut eller kronisk exponering, och graden av skada beror på våglängden och på
strålningens exponeringstid.
UV-inducerade okulära förändringar
Ögat skyddas från omgivningens UV-strålning av ögonbrynet och ögonlocken, så
att cirka 5 procent av den omgivande UVstrålningen når ett oskyddat öga på land.5,6
Upprepad exponering av UV-strålning till
ögonen orsakar både kortvariga ögonbesvär och bestående ögonskador. Kortvariga
besvär kan bestå av lindrig irritation, till exempel ett ökat antal blinkningar, svullnad
eller svårigheter att titta mot starkt ljus.
UV-exponering kan även orsaka akut fotokeratopati, som i princip är solbränna på
hornhinnan, till exempel snöblindhet eller
svetsblänk.1
Exponering för UV-strålning under långa
perioder kan resultera i allvarligare skador på ögonen. Till dessa räknas katarakt,
optik 3-2011
pterygium, solkeratopati, cancer i konjunktiva samt hudcancer i ögonlocken och
runt ögonen (bild 1).1,7-11 Man uppskattar
att nästan hälften av de 8 600 fall av pterygium som årligen behandlas i Australien
har orsakats av solexponering.12,13 I det mer
tempererade klimatet i nordöstra USA har
man hittat ett signifikant samband mellan
den ackumulerade dosen UVA- och UVBstrålning från solen och prevalensen av
pterygium.1,7,8 Det har uppskattats att 10
procent av fallen av katarakt kan bero på
ögats exponering för UV-strålning.12 Vid en
analys av data som kontrollerats med avseende på ålder, kön, inkomst och medicinsk praxis fann man att sannolikheten
för kataraktoperation ökar med 3 procent
för varje grad latitud söderut i USA.15 Vid
en ozonförbrukning på 5–20 procent kommer det att finnas 167 000–830 000 fler fall
av katarakt år 2050.16,17 Det resulterar i en
ökning av kataraktoperationer som leder
till ökade kostnader på mellan 563 miljoner och 2,8 miljarder dollar.16,17 I Australien
behandlas cirka 160 000 fall av katarakt årligen för över 320 miljoner dollar.18 Sådana
data som visar UV-inducerade patologier i
främre segment är särskilt övertygande eftersom de har härletts från ett antal olika
studiemodeller i ett antal olika populationer med varierande nivåer av andra kända
riskfaktorer.
Den största delen av UV-strålningen absorberas av hornhinnan, kammarvattnet
och ögats lins, och mindre än 1 procent
av strålningen under 340 nm når näthinnan, jämfört med över 10 procent av infallande ljus vid våglängden 400 nm.19 Trots
detta är all UV-strålning genotoxisk och
UVB-exponering kan leda till förändringar
av näthinnans funktion.20 Detta innebär att
afakiska och pseudofakiska ögon är känsligare för UV-inducerad skada på näthinnan.
Medan sambandet mellan UV-strålning
och åldersrelaterad makuladegeneration
(AMD) är svagt, så är det möjligt att skador på näthinnan kan ha ett indirekt samband med UV-exponering. Framkallande av
DNA-fragmentering är en av mekanismerna vid UV-inducerad celldöd, men en annan
möjlig mekanism är produktion av reaktiva syreföreningar (ROS, Reactive Oxygen
Spieces).21 Näthinnan är en idealisk miljö
för bildande av ROS: syreförbrukningen
är hög, fotoreceptorerna är sammansatta
av fleromättade fettsyror som lätt oxideras, RPE-cellerna innehåller ett överflöd av
fotosensibilisatorer och slutligen genererar fotoreceptorernas fagocytosprocesser
höga nivåer av ROS i sig själva. En påtaglig
mängd laboratoriebevis stödjer sambandet
mellan oxidativ stress och många åldersrelaterade sjukdomar, till exempel AMD.
Det är möjligt att UV-inducerat bildande av
ROS indirekt kan bidra till uppkomst eller
progression av AMD, även om det för närvarande inte finns stöd för detta i några vetenskapliga studier.
UV-exponering och barn
Eftersom ögonskador från UV-strålning är
ackumulativa är det viktigt att skydda ögonen maximalt med början i barndomen. Vid
en nyligen utförd studie i Australien fann
man att 80 procent av barnen hade tecken
på UV-inducerade skador vid 15 års ålder.22 Exponering av mycket små barn för ,
50
VETENSKAP
det viktigt att alla barn bär solskydd. När
barn är tillräckligt gamla för att kunna
hantera solglasögon och UV-absorberande kontaktlinser bör de uppmuntras till det
om de vistas utomhus vid tider med höga
UV-nivåer.
modeller har linser som ger fullständigt
skydd. En del forskning har antytt att mörka solglasögon kan underminera UV-skyddet genom att ta bort ögats naturliga reaktioner på solljus som att kisa med ögonen,
samt att de kan initiera kontraproduktiv
respons såsom pupillutvidgning.28, 29 Vid de
flesta övriga solglasögontyper kan direkt
och reflekterat ljus nå ögat från sidorna,
uppifrån, och underifrån, vilket resulterar i
att vissa solglasögon blockerar så lite som
50 procent av UV-strålarna.6, 28, 30 Detta kan
resultera i den perifera ljusfokuseffekten,
där perifera ljusstrålar riktas mot ögats nasala sida.9,31 Dessa perifera UV-strålar kan
tyvärr vara mycket skadliga för ögat. Intensiteten hos ljuset som passerar genom
de flesta solglasögon är 20 gånger starkare vid nasala limbus och upp till 5 gånger
starkare vid nasala linskortex.31-33 Studier
har visat att de UV-strålar som kommer in
i ögat från sidan eller ovanifrån vid bärande
av solglasögon fokuseras till nasala limbus, där pterygia oftast uppstår, och nasala
linskortex, som är den vanligast förekommande platsen för uppkomst av kortikal
katarakt. När UV-blockerande kontaktlinser används kan de bidra till att absorbera
de perifera strålarna som inte kan blockeras av solglasögon (bild 2).32, 34, 35 Kwok med
kollegor visade en signifikant minskning av
intensiteten hos det perifera ljus som fokuserades på nasala limbus när UV-absorberande kontaktlinser bars.32
Dessutom täcker UV-absorberande kontaktlinser det limbala området inklusive Vogts palissader. Det innebär att dessa
kontaktlinser kan bidra till att skydda hornhinnans och bindehinnans vitala stamceller
som finns i det här området mot perifera
och temporala UV-strålar.
UV-skydd från solglasögon
Exponering av ögonen för UV-strålning
kan minskas påtagligt genom personligt
skydd, till exempel genom att bära hatt
med brätte och solglasögon.5,6 Tyvärr är
det inte så många som inser att de flesta
solglasögon inte förhindrar alla UV-strålar
från att nå ögonen. Det är visserligen sant
att välgjorda glasögon blockerar nästan
allt UV-ljus som passerar genom linserna,
men bara skidglasögon och ”wraparound”-
UV-skydd från kontaktlinser
För närvarande står silikon-hydrogellinser för över 60 procent av alla tillpassningar i USA.36 Silikon-hydrogeler som ger
UV-skydd betecknas med klass I och klass
II, och de olika klasserna anger nivån för
UV-skyddet. UV-absorberande polymerer
av klass II har funnits i kontaktlinser under
flera år. Under den allra senaste tiden har
UV-absorberande silikon-hydrogelpolymerer av klass I introducerats, som ger den
Bild 2a: Visar den relativa
intensiteten hos perifert fokuserad UVB-strålning uppmätt med hjälp av huvudet
på en testdocka i tre olika
solbetsrålningsillstånd. I
alla miljöerna producerades
signifikant lägre intensiteter
vid användning av UV-blockerande kontaktlinser än när
varken glasögon eller kontaktlinser användes (*P <
0,056)32
Bild 2b: Visar den relativa
intensiteten hos perifert fokuserad UVA-strålning uppmätt med hjälp av huvudet
på en testdocka i tre olika
solbestrålningstillstånd. I
alla miljöerna producerades
signifikant lägre intensiteter
vid användning av UV-blockerande kontaktlinser än när
varken glasögon eller kontaktlinser användes (*P <
0,02)32
UV-strålning bör begränsas, särskilt när
UV-nivåerna är måttliga eller höga. Barn
är särskilt känsliga för UV-skador, eftersom de har större pupiller och ögonens
linser är klarare.23,24 Hos barn under 10 år
är transmissionen av UV-strålning genom
ögats lins 75 procent, jämfört med 10 procents transmission hos individer äldre än
25 år.24, 25
Dessutom tenderar barn att tillbringa
mer tid utomhus än vuxna, vilket innebär
att de exponeras för högre nivåer av UVstrålning. Vid nyligen utförda studier uppskattades att bara 3 procent av barn regelbundet bär solglasögon och att 23 procent
av livstidsexponeringen av UV-strålning inträffar före 18 års ålder.26, 27
Under tider med hög UV-exponering är
optik 3-2011
51
Bild 3: MMP- förekomst efter UV-exponering. En signifikant ökning (*P = 0,03)
av MMP-förekomsten konstaterades i hornhinnor exponerade för UV-strålning
vid användning av icke-UVabsorberande kontaktlinser
jämfört med hornhinnor exponerade för UV-strålning
vid användning av UV-absorberande kontaktlinser.
högsta nivån av UV-skydd. Tidigare har det
inte funnits så mycket tillgänglig data avseende de UV-absorberande egenskaperna
hos silikon-hydrogelpolymerer.35,37. Genom
mätningar vid en nyligen utförd studie fann
man emellertid att linspolymererna Senofilcon A och Galyfilcon A effektivt kunde reducera UV-strålningen till säkra nivåer.38
Senofilcon A eller Galyfilcon A är de polymerer som finns i silikon-hydrogellinser av
klass I.
Enligt ANSI:s (American National Standards Institute) standard för afakisk och
kosmetisk kontaktlinsanvändning blockerar
kontaktlinser av klass I 90 procent av UVAstrålningen (våglängder på 316–400 nm)
och 99 procent av UVB-strålningen (våglängder på 280–315 nm). Kontaktlinser av
klass II måste blockera minst 70 procent av
UVA- och 95 procent av UVB-strålningen.
Icke-UV-blockerande kontaktlinser har dokumenterats absorbera endast 10 procent
av UVA- och 30 procent av UVB-strålningen
i genomsnitt. Man tror att de unika materialen som finns i klass I och
II skulle kunna ge skydd med avseende
på UV-inducerad exponering av ögonen.39-46
I detta hänseende är en mjuk kontaktlins i
nära kontakt med ögats yta och skulle därför potentiellt kunna skydda ytan den täcker förutom ögats inre strukturer som är
känsliga för UV-inducerade skador.
optik 3-2011
Det finns för närvarande fem kontaktlinser av klass I som har blivit certifierade
av AOA (American Optometric Association)
baserat på FDA-standarder (Acuvue ® Oasys ®, Acuvue ® Oasys ® for Astigmatism,
Acuvue ® Advance ®, Acuvue ® Advance
® for Astigmatism samt 1• Day Acuvue ®
TruEye™). Enligt en undersökning om varumärken och hälsa utförd av Vistakon®
år 2005 visste 57 procent av deltagarna inte
om de kontaktlinser de använde för tillfället gav UV-skydd, och 39 procent trodde att
alla kontaktlinser gav tillräckligt UV-skydd.
I en Gallup-undersökning från 2006 värderades UV-skydd som den mest eftertraktade egenskapen hos en kontaktlins av 57
procent bland personer som övervägde att
skaffa kontaktlinser.47 Dessa data är ett
starkt incitament för att utbilda kontaktlinsanvändare i lämpligt UV-skydd och UV-absorberande kontaktlinser.
Forskning om UV-absorberande
kontaktlinser
UV-exponering baseras på ett antal faktorer såsom miljöförhållanden (höjd över
havet, geografi, skydd från moln) och personliga faktorer (omfattning och typ av utomhusaktiviteter). UV-blockerande kontaktlinser bidrar till att ge skydd mot sådan
exponering för skadlig UV-strålning. Nyligen utförda studier ger stöd för hypote-
sen att UV-blockerande kontaktlinser kan
minska mängden perifert fokuserat UVljus, och tyder på att risken för ögonsjukdomar som pterygium och kortikal katarakt kan reduceras genom användning av
UV-blockerande kontaktlinser.32,34 Stabila
kontaktlinser med förmåga att blockera
UV-strålning kan endast skydda centrala
hornhinnan mot UV-exponering, på grund
av att de har en mindre diameter. Den perifera delen av hornhinnan förblir exponerad
och forskning har framlagt bevis på UV-inducerad skada i sådana situationer.42 Med
silikon-hydrogellinser kan hela hornhinnan
och limbus täckas, vilket ökar möjligheten
till skydd mot UV-exponering. Detta har en
avsevärd betydelse eftersom epitelstamceller som kontinuerligt förnyar hornhinneepitelet är lokaliserade hit. Oron över ökade
skador på hornhinnan på grund av kombinationen av kontaktlinsanvändning och UVexponering har minimerats genom tidigare
studier.43,44 Ahmedbhai och Cullen visade
att avlägsnande av en stabil kontaktlins
från ett kontaktlinsadapterat öga inte ökade skaderisken för det ögat jämfört med ett
icke kontaktlinsadapterat öga och som utsätts för samma UV-exponering.44 Det noterades att biomikroskopiska skillnader i
utseendet på ögonreaktionen, skadan och
läkningen var likartade.44 Den andra studien fastställde att ögon som exponeras
för UV-strålning vid användning av mjuka
kontaktlinser inte utsattes för någon större
risk än ögon för vilka kontaktlinser inte användes.43 Sådana data stödjer användning
av UV-absorberande kontaktlinser som
skydd för ögats yta.
Flera vetenskapliga studier har visat att
hornhinnan är särskilt känslig för UV-inducerad skada efter akut UV-exponering.40-46
Hornhinnor som inte skyddats med UVabsorberande kontaktlinser hade uttalad
grumlighet i hornhinnan och ödem i endotelet och stromat efter strålning.40 Användning av UV-absorberande kontaktlinser
ledde inte bara till prevention av dessa förändringar av korneal hydrering, utan resulterade även i en hämning av degenerationen och fragmenteringen av hornhinnans
epitelceller och keratocyter.40 Proteinexpression associerad med inflammation och
celldöd har observerats i hornhinnor som ,
52
VETENSKAP
Bild 4: Askorbatnivåer i
kammarvattnet efter UVexponering. En signifikant
minskning (*P = 0,03) av
askorbat i kammarvattnet
observerades hos ögon exponerade för UV-strålning
vid användning av icke-UVabsorberande kontaktlinser
jämfört med ögon exponerade för UV-strålning vid
användning av UV-absorberande kontaktlinser.
exponerats för akut UV-strålning.46 I tidigare forskningsstudier har UVB-strålning
visats framkalla matrismetalloproteinaser
(MMP) i mänskliga hornhinneceller.48 Den
här UV-inducerade MMP-produktionen och
-aktiveringen har sannolikt betydelse för
igångsättning och upprätthållande av ökad
proteolytisk aktivitet i hornhinnor med keratit. Dessutom upprätthålls och förstärks
MMP-aktivitet utan tvekan av inflammatoriska celler som samlas i hornhinnor angripna av keratit.
Nya data visar att användning av UVblockerande silikon-hydrogellinser påtagligt minskar förekomsten av dessa potentiellt skadliga proteaser (bild 3).46
Programmerad celldöd genom apoptotiska mekanismer observeras ofta i hornhinnor som exponeras för UVB-strålning.
Chandler et al. dokumenterade att användning av UV-blockerande kontaktlinser påtagligt kunde sänka nivåerna av UV-inducerad celldöd i hornhinnan, sannolikt på
grund av prevention av apoptos, jämfört
med ögon som bar icke-UV-blockerande
kontaktlinser.46 Ytterligare försök har visat
att bestrålade ögon som bar UV-absorberande kontaktlinser bibehöll normala hornhinnor, medan ögon som bar vanliga hydrogellinser uppvisade uttalad cellförlust
och förändringar i epitel-, endotel- och stromacellerna.41
I hornhinneepitelet är fullständig läkning
efter UV-inducerade skador möjlig, medan
skador i stromats keratocyter och endotelet
anses vara bestående. Detta har betydelse
för hur hornhinnan kan ta hand om framtida trauman eller operationer. Kumulativ
undersökning av data som hänför sig till
UV-inducerade förändringar i hornhinnan
tyder på att långvarig exponering av UVstrålning från solen kan vara en viktig faktor i etiologin för vissa keratopatier och kan
vara orsaken till förtida åldersrelaterade
förändringar i hornhinnan.8 Detta ger ytterligare belägg för att hornhinnan bör skyddas av UV-absorberande kontaktlinser.
Utöver förändringar i hornhinnan har
skador associerade med UV-exponering
även observerats i kammarvattnet och
ögats lins. UV-inducerad reduktion av kammarvattnets nivåer av askorbat, en antioxidant känd för att skydda ögats lins,
minimerades hos kaniner som bar UV-absorberande kontaktlinser (bild 4).46 Det här
skyddet från antioxidantnivåerna i kammarvattnet bidrar troligen till att skydda
mot kataraktogenes. Medan UV-associerad kataraktbildning kräver kronisk exponering visade en nyligen genomförd studie
där akut UV-strålning användes att UVblockerande kontaktlinser kunde minska
celldöden hos linsens epitelceller.46 Detta
är en faktor som är känd för att bidra till
kataraktbildning. Bergbauer med kollegor fann att längre UV-exponering av ögon
på marsvin resulterade i förändringar som
inträffar under linsens åldrande och kataraktogenes hos människor, exempelvis
ökad pigmentering, fluorescens och disulfid crosslinking.45. Ögon som bar UV-blockerande kontaktlinser uppvisade minskade
UV-associerade skador i linsen hos marsvin.45 Hittills har varken kroniska eller kliniska studier utförts på människor som
visar att användning av UV-blockerande
kontaktlinser minskar risken för att utveckla katarakt eller andra ögonåkommor.
Slutsatser och riktlinjer inför framtiden
En stor mängd bevis stödjer fördelarna
med att använda UV-absorberande kontaktlinser för att förebygga ögonskador associerade med akut UV-exponering. Det
är mycket sannolikt att UV-absorberande
kontaktlinser kan lindra effekterna av UVstrålning under längre tidsperioder, men
ytterligare forskning är nödvändig för att
bekräfta den hypotesen. Trots bristen på
slutgiltiga biologiska eller kliniska bevis
borde kontaktlinser med UV-skydd övervägas för ett stort antal patienter. Myopa
och hyperopa barn, och till och med emmetropa, kan ha nytta av UV-absorberande
kontaktlinser eftersom de reducerar ögonens livstidsexponering för UV-strålning.
Andra indikativa situationer för UV-blockerande kontaktlins omfattar afaki eller efter refraktiv kirurgi, eftersom ett tunnare
stroma kan ändra hornhinnans naturliga förmåga att filtrera UV-strålning. Ökad
medvetenhet hos praktiker och allmänhet
har en avgörande betydelse. I framtiden
bör vikten av UV-säkerhet för ögat betonas
och utbildning i UV-skydd i alla dess former bör starkt uppmuntras. Det är viktigt
att påpeka att UV-blockerande kontaktlinser inte bör betraktas som en isolerad lösning. Kontaktlinser skyddar inte ögonlocken, ansiktet eller de områden på ögat som
inte täcks av linsen. Det mest kompletta
UV-skyddet kan uppnås genom en kombination av UV-absorberande solglasögon,
en bredbrättad hatt och UV-blockerande
kontaktlinser. Dessa kontaktlinser kan ge
praktiker, patienter och föräldrar en visshet om att kontaktlinsbärare åtminstone
optik 3-2011
53
har ett visst skydd utan ett kompletterande
skydd av hattar och solglasögon. Dessutom
ger UV-blockerande kontaktlinser ett skydd
under hela dagen, så att användaren får ett
lager av UV-skydd med minimal ansträngning och som är ett så litet hinder som
möjligt i det dagliga livet. Patienter med refraktionsfel kan använda UV-blockerande
kontaktlinser som ytterligare ett betydelsefullt sätt att minska ögonens exponering
för UV-strålningens skadliga effekter.
Obs! UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte UV-blockerande solglasögon,
eftersom de inte täcker ögat och det omgivande området helt och hållet.
Den här artikeln sponsrades av ett anslag från
Johnson & Johnson Vision Care som ingår i
Johnson & Johnson Medical Ltd.
Referenser
1. Taylor H. The biological effects of UVB
on the eye. Photochem Photobiol. 1989;
50:489-492.
2. Sinha RP, Hader DP. UV-induced DNA
damage and repair: a review. Photochem
Photobiol Sci. 2002;1:225-236.
3. Klums D, Schwartz T. Molecular mechanisms of UV-induced apoptosis. Photodermatol Photoimmunol Photomed.
2000;16:195-201.
4. Reme C, Reinboth J, Clausen M. Light
damage revisited: converging evidence, diverging views? Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol. 1996;224:2-11.
5. Rosenthal FS, Phoon C, Bakalian AE,
Taylor HR. The ocular dose of ultraviolet radiation to outdoor workers. Invest Ophthalmol Vis Sci. 1988;29:649-656.
6. Rosenthal FS, Bakalian AE, Lou CQ, Taylor HR. The effect of sunglasses on ocular
exposure to ultraviolet radiation. Am J Pub
Health. 1988;78:72-74.
7. Taylor HR. Ultraviolet radiation and the
eye: an epidemiologic study. Trans Am
Ophthalmol Soc. 1989;87:802-853.
8. Taylor HR, West SK, Rosenthal FS, Munoz B, Newland HS, Emmett EA. Corneal
changes associated with chronic UV irradiation. Arch Ophthalmol. 1989;107:1481–
1484.
9. Coroneo MT. Pterygium as an early indioptik 3-2011
cator of ultraviolet insolation: a hypothesis.
Br J Ophthalmol. 1993;77:734-739.
10. Hollows F, Moran D. Cataract the ultraviolet risk factor. Lancet. 1981;2:1249-1250.
11. West SK, Duncan DD, Munoz B, Rubin
GS, Fried LP, Bandeen-Roche K, Schein
OD. Sunlight exposure and risk of lens
opacities in a population based study. The
Salisbury eye evaluation project. JAMA.
1998;280:714-718.
12. McCarty CA, Fu CL, Taylor HR. Epidemiology of pterygium in Victoria, Australia. Br
J Ophthalmol. 2000;84:289-292.
13. Wlodarczyk, Whyte P, Cockrum P, Taylor H. Pterygium in Australia: a cost of illness study. Clin Experiment Ophthalmol.
2001;29:370-375.
14. McCarty CA, Nanjan MB, Taylor HR.
Attributable risk estimates for cataract to
prioritize medical and public health action.
Invest Ophthalmol Vis Sci. 2000;41:37203725.
15. Javitt JC, Taylor HR. Cataract and latitude. Doc Ophthalmol. 1994-1995;88:307-325.
16. Ellwein LB, Urato CJ. Use of eye care
and associated charges among the Medicare population: 1991-1998. Arch Ophthal.
2002;120:804-811.
17. West SK, Longstreth JD, Munoz BE, Pitcher HM, Duncan DD. Model of risk of cortical cataract in the U.S. population with
exposure to increased ultraviolet radiation
due to stratospheric ozone depletion. Am J
Epidemiol.
2005;162:1080-1088.
18. The Economic Impact and Cost of Vision
Loss in Australia; a report prepared by Access Economics Pty Limited, August
2004.
19. West S, Rosenthal FS, Bressler NM,
Bressler SB, Munoz B, Fine SL, Taylor HR.
Exposure to sunlight and other risk factors
for age-related macular degeneration. Arch
Ophthalmol. 1989;107:875–879.
20. Campos de Oliviera Miguel N, MeyerRochow VB, Allodi S (2003) A structural
study of the retinal photoreceptor, plexiform and ganglion cell layers following exposure to UV-B and UV-C radiation in the
albino rat. Micron. 34:395–404.
21. Roduit R, Schorderet DF. MAP kinase
pathways in UV-induced apoptosis of retinal pigment epithelial ARPE19 cells. Apo-
ptosis. 2008;13:343-353.
22. Ooil J, Sharma NS, Papalkar D. Ultraviolet fluorescence photography to
detect early sun damage in the eyes of
school-aged children. Am J Ophthalmol.
2006;146:294–298.
23. Winn B, Whitaker D, Elliott DB, Phillips NJ. Factors affecting light-adapted pupil size in normal human subjects. Invest
Ophthalmol Vis Sci. 1994;35:1132-1136.
24. Weale RA. Age and the transmittance
of the human crystalline lens. J Physiol.
1988;395:577-87.
25. Gaillard ER, Zheng L, Merriam JC, Dillon J. Age-related changes in the absorption characteristics of the primate lens.
Invest Ophthalmol Vis Sci. 2000;41:14541459.
26. Young S, Sands J. Sun and the eye: prevention and detection of light-induced disease. Clin Dermatol. 1998;16:477-485.
27. Godar DE, Urbach F, Gasparro FP, van
der Leun JC. UV doses of young adults.
Photochem Photobiol. 2003;77:453-457.
28. Sliney DH. Photoprotection of the eye:
UV radiation and sunglasses. J Photochem
Photobiol. 2001;64:166–175.
29. Sliney DH. Physical factors in cataractogenesis: ambient ultraviolet radiation and
temperature. Invest Ophthalmol Vis Sci.
1986;27:781
30. Dongre AM, Pai GG, Khopkar US. Ultraviolet protective properties of branded and
unbranded sunglasses available in the Indian market in UV phototherapy chambers.
Ind J Derm Venereol Leprol. 2007;73:26–28.
31. Coroneo MT, Müller-Stolzenberg NW,
Ho A. Peripheral light focusing by the anterior eye and the ophthalmohelioses. Ophthalmic Surg. 1991;22:705–711.
32. Kwok LS, Kuznetsov VA, Ho A, Coroneo
MT. Prevention of the adverse photic effects of peripheral light-focusing using UVblocking contact lenses. Invest Ophthalmol
Vis Sci. 2003;44:1501-1507.
33. Kwok LS, Daszynski DC, Kuznetsov VA,
Pham T, Ho A, Coroneo MT. Peripheral light
focusing as a potential mechanism for phakic dysphotopsia and lens phototoxicity.
Ophthalmic Physiol Opt. 2004;24:119–129.
34. Walsh, JE, Bergmanson JP, Wallace D,
Saldana G, Dempsey H, McEvoy H, Collum
LMT. Quantification of the ultraviolet ra- ,
54
VETENSKAP
diation (UVR) field in the human eye in vivo
using novel instrumentation and the potential benefits of UVR blocking hydrogel contact lens. Br J Ophthalmol. 2001;85:10801085.
35. Walsh JE, Koehler LV, Fleming DP,
Bergmanson JP. Novel method for determining hydrogel and silicone hydrogel contact
lens transmission curves and their spatially
specific ultraviolet radiation protection factors. Eye Contact Lens. 2007;33:58-64.
36. Nichols JJ. Annual Report 2009. Cont
Lens Spec Jan 2010.
37. Moore L, Ferreira JT. Ultraviolet (UV)
transmittance characteristics of daily disposable and silicone hydrogel contact lenses. Contact Lens Anterior Eye.
2006;29:115-122.
38. DeLoss KS, Walsh JE, Bergmanson
JPG. Current silicone hydrogel UVR blocking contact lenses and their associated
protection factors. Cont Lens Anterior Eye.
2009 Dec 28. Epub ahead of print.
39. Walsh JE, Bergmanson JP, Saldana G
Jr, Gaume A. Can UV radiation-blocking
soft contact lenses attenuate UV radiation
to safe levels during summer months in the
southern United States? Eye Contact Lens.
2003;29:S174-179.
40. Bergmanson JP, Pitts DG, Chu LW. The
efficacy of a UV-blocking soft contact lens
in protecting cornea against UV radiation.
Acta Ophthalmol. 1987;65:279-286.
41. Bergmanson JP, Pitts, D.G., Chu,
L.W. Protection from harmful UV radiation by contact lenses. J Am Optom Assoc.
1988;59:178-182.
42. Dumbleton KA, Cullen AP, Doughty MJ.
Protection from acute exposure to ultraviolet radiation by ultravioletabsorbing RGP
contact lenses. Ophthalmic Physiol Optics.
1991;11:232-238.
43. Cullen AP, Dumbleton KA, Chou
BR. Contact lenses and acute exposure to ultraviolet radiation. Optom Vis Sci.
1989;66:407-411.
44. Ahmedbhai N, Cullen AP. The influence
of contact lens wear on the corneal response to ultraviolet radiation. Ophthalmic Physiol Opt. 1988;8:183-189.
45. Bergbauer KL, Kuck JFR, Su KC, Yu
N. Use of a UV-blocking contact lens in
evaluation of UV-induced damage to the
guinea pig lens. Int Contact Lens Clin.
1991;18:182-186.
46. Chandler HL, Reuter KS, Sinnott LR,
Nichols JJ. Prevention of UV-induced damage to the anterior segment using Class-I
UV-absorbing hydrogel contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2010; 51:172-178.
47. The 2006 Gallup Study of the Consumer
Contact Lens Market. November 2006.
48. Kozak I, Klisenbauer D, Juha´s T. UV-B
induced production of MMP-2 and MMP9 in human corneal cells. Physiol Res.
2003;52:229–234.
optik 3-2011
Vi expanderar och söker:
Optiker
Gävle
Södertälje
Göteborg
Stockholm
Extra personal
Optikerassistent
Göteborg
Stockholm (city)
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste
system och miljö
• Meriterande med linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker.
Vid frågor ring Per Stommel på
0708-20 19 19.
Butikschef
Södertälje
Vi söker dig som:
• Har förmågan att motivera och
entusiasmera andra
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Har dokumenterad ledarerfarenhet
• Vill vara med att utveckla och driva
ett vinnande team
Tjänsten är heltid och tillsvidare.
Vi söker dig som:
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Är kommunikativ
• Gillar att arbeta med människor
• Har ambition att vidareutveckla dig
Vid frågor ring Per Stommel på
• Är serviceminded, positiv och har
0708-20 19 19.
social kompetens
Vi söker heltids- och deltidsassistenter.
Vid frågor ring Görel Rosell på
0733-70 86 30.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
58
EFTER TEXT
SÖKES, SÄLJES
Multilens söker kundansvarig med placering i Göteborg
Vi söker en optiker med intresse och gärna erfarenhet av specialoptik och optik för personer
med nedsatt syn. Du gillar människor och är en god representant för Multilens grundvärderingar
- samarbete, innovation och omtanke. Du är förtroendeingivande, lyhörd och kundfokuserad
med en ambition att skapa långa relationer med kunder och kollegor i branschen.
Som säljare hos Multilens så kommer stort fokus att läggas på att samarbeta och att utveckla
kundens affärer inom våra specialområden. Du kommer att vara Multilens representant på
marknaden, vilket innebär en hel del resande och stor vikt läggs vid kunskap och kunskapsförmedling. Jobbet kommer att vara varierande och Du kommer att ha ett starkt produktutbud
att jobba med.
Vi har lång erfarenhet av specialoptik i alla dess former och att dela med oss av den kunskapen är naturligt. Arbetsmiljön präglas av våra grundvärderingar och Du kommer att vara en
efterlängtad medarbetare i vårt team.
Stämmer detta in på dig och dina förväntningar på en arbetsplats?
Skicka i så fall in dina ansökningshandlingar till oss senast den 5 april på email eller per post.
Kontakt:
[email protected]
08 -753 09 99
Email: [email protected]
Är du leg. optiker med
kontaktlinsbehörighet och har
mode & synhälsa i fokus?
2011-03-08 13:10:27
En ska gå i pension och en ska bli mamma - vi behöver en ny stjärna
till vår butik i hjärtat av Strängnäs!
Är du positiv, serviceinriktad och gillar mötet med människor? Vill du
göra synundersökningar, hjälpa kunder i butiken och slipa glasögon?
Vill du utvecklas i undersökningsrummet och ge kunden en professionell och högklassig undersökning? Då kan du vara den vi söker.
Tjänsten är en tillsvidareanställning på 100 % med tillträde 1 juni.
Välkommen med din ansökan senast 15 april till:
[email protected] eller Se & Synas, Trädgårdsgatan 14-18,
645 31 Strängnäs.
Vid frågor, vänligen kontakta Pernilla Lundblad på 073-376 35 25.
Se & Synas i Strängnäs är en fristående butik som tillhör samarbetsorganisationen Synologen.
Vi arbetar i en rymlig och modernt utrustad butik med handplockade bågar från både ledande
modehus och mindre uppstickare. Läs mer om oss på seochsynas.se
Mode & synhälsa i fokus
med
kontaktlinsbehörighet
Enbart synundersökningar
/kontroller.
Du får gärna arbeta deltid.
Adress:
Multilens
att: Markus Pettersson
Box 220
435 25 Mölnlycke.
Platsannons Multilens feb2011.indd 1
Göteborg
Leg Optiker
Utvecklingsbar
optikbutik
TILL SALU
i Norra
Storstockholm
• Centralt läge
• Bra hyra
• Trogen kundkrets
• Känd för sin
personliga service
Vid intresse maila
[email protected]
Präntaren, Strängnäs
Tel 0152-188 22
www.seochsynas.se
Mån-fre 9.30-18, lör 10-14.
optik 3-2011
Vill du bli en av oss? Välkommen till Synsam.
Just nu har vi flera lediga tjänster i Mellansverige. Vi söker bland annat optiker
med kontaktlinsbehörighet till Lidköping, Mjölby, Nora, Norrköping (ny butik),
Nyköping och Skövde.
Vi söker även optiker till Avesta, Boden, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Kungsbacka,
Kungälv, Lerum, Ljungby, Ludvika, Norrtälje, Oskarshamn, Stenungsund, Södertälje och Västervik.
Optikerassistenter/butikssäljare sökes till, Norrtälje, Solna, Södertälje, Täby och Västerås.
Läs mer om tjänsterna och ansök på www.synsam.se..
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
60
EFTER TEXT
Ett magas
in från op
Levins optik i Västerås
söker ny medarbetare
MIDO – vi
tikbransc
hen
var där
Vasuma ti
amo!
Antingen optiker med kontaktlinsbehörighet eller optometritekniker. Vem du är och vad vi kan åstadkomma tillsammans är
det viktiga. Vi jobbar traditionellt med teknik i framkant, löder,
slipar och gör ögonbottenfotografering, men framförallt gör vi
glasögon och linser som fungerar.
Kontakta Gustav Levin på 021-14 44 45 eller info@levinsoptik.
Optileks
i Rättvik
gill
utmaninga ar
r
Utbildning
svä
till behörig garna
het
Ökat intr
esse
för sportg
lasögon
NR 3.11
Optik hem
i brevlådan!
Du prenumererar väl på
branschens egen tidning? För
endast 895 kronor + moms
(949:- inklusive moms) får du
12 nummer per år med det
senaste som rör branschen.
Om du inte har tidningen re-
ESSILOR är marknadsledande leverantör av glasögonglas till optikfackhandeln såväl
globalt som i Sverige. I Sverige är vi 70 medarbetare och omsätter idag 220 miljoner.
Vårt kontor ligger i Lunda Företagsområde, Spånga och vi söker nu en
Kundservicemedarbetare
Telefonsupport • Orderregistrering • Produktinformation
dan, eller känner någon som
skulle vilja ha den – hör av er
till Gunilla Dagerman,
[email protected],
tel 08-612 89 60.
För mer info se: www.essilor.se
Svenska optometriböcker
__ ex Klinisk optometri (1984).
Andra tryck. 2006. ISBN 91-631-8787-6. Pris: 450 kr inkl.
Moms 27 kr.
__ ex Optometri vid läs- och skrivsvårigheter. 2006.
ISBN 91-631-8788-4. Pris: 350 kr inkl. moms 21 kr.
__ ex Optometri vid ackommodationskramp. 2007.
ISBN 978-91-633-1347-9. Pris: 350 kr. inkl. moms 21 kr.
__ ex Optometri vid astigmatism. 2009.
ISBN 978-91-633-4706-1. Pris: 350 kr. inkl. moms 21 kr. (Se
recension i Optikeren nr 7 2009 – www.optikerne.no)
• Böckerna levereras fraktfritt.
Skicka in talongen till:
Müllers Optik,
Hagalundsgatan 6, 531 52 Lidköping. Tel: 0510-294 30
Företag:
Namn:
Adress:
Postnr/ort:
Alt. distr.: Alcon Sverige AB, fax: 08-80 67 17.
E-post: [email protected]
optik 3-2011
optik 3-2011
62
EFTER TEXT
Ett magasin från
n
optikbransche
Ett magasin från
Möt en stjärna på
Linser
&
Vätskor
& Co
Derek Mladenovich
etridagar
gav allt på Optom
Maxad
kunskap
MIDO – vi var där
Vasuma ti amo!
Optileks
i Rättvik gillar
utmaningar
Utbildningsvägarna
till behörighet
Ökat intresse
n
för sportglasögo
optikbranschen
Optometridagarna
Sherry Bass
Tema
mmer:
nästa nu
Ett magasin från
optikbranschen
NR 3.11
Inger Tallén
tar över som
vd på Klarsynt
r
Boken som berätta
det
historien bakom
löstagbara sinnet
Digitalkameran
enkel hjälp vid
synundersökning
NR 1.11
Från import
till design
– EGO firar 50
Premiärdags
för optikmuseum
Storföretagen
oms
satsar på showro
NR 2.11
Ett magasin som når en hel bransch
GRUNDPRISER
VANLIGA ANNONSER
Helsida (220x285 mm, utfallande +3 mm runt om,
194x258 mm, satsytan): 19 600 kr
Uppslag (440x285 mm, utfallande +3 mm runt
om): 39 200 kr
Halvsida, liggande (220x142 mm, utfallande +3
mm, 194x128, satsytan): 10 800 kr
Halvsida, stående (95x258): 10 800kr
EFTERTEXTANNONSER
Köpes, Säljes, Sökes: 30 kr/spaltmillimeter. Miniformat 62 x 100 mm.
1 spalt: 62 mm, 2 spalt: 128 mm, 3 spalt: 194 mm
Tillägg för layout 750 kr per timme. Viss plats
garanteras inte.
Vid oklarhet om format eller tekniska frågor ring
Curt Lundberg på 08-22 70 23
FAKTA OPTIK
Sidantal: 60+4.
Tryck: Genomgående fyrfärg. Tryck
och papperskvalitet är satt efter internationell varumärkesstandard.
Utgivning: 12 nummer, 11 utgåvor/år.
Upplaga: 3 000 exemplar.
Uppskattad räckvidd: 9 000 läsare.
Spridningsområde: rikstäckande.
WEBBANNONSER
Alla annonser publiceras utan extra
kostnad i webbversionen av Optik:
www.optikbranschen.se
ANNONSFÖRSÄLJNING
ConMedia Konsult AB
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Ett magasin från
optikbranschen
MIDO – vi var där
Vasuma ti amo!
ANNONSMATERIAL
Optikbranschen
Gunilla Dagerman, 08-612 89 60
[email protected]
Optileks
i Rättvik gillar
utmaningar
a
Utbildningsvägarn
till behörighet
Ökat intresse
för sportglasögon
NR 3.11
Utgivningsplan 2011
Nr Utgivningsdag Materialdag Bokning 4 28 april 11 april 7 april 5 26 maj 11 maj 6 maj
6–7 22 juni 7 juni 1 juni 8 25 aug 9 aug 5 aug
9 29 sept 13 sept
9 sept
10 27 okt 11 okt 7 okt
11 24 nov 8 nov 4 nov 12 28 dec
8 dec
5 dec I blickfånget
Linser och vätskor
Utbildning
Interiör/arbetsplats
SILMO-mässan
Mode
Solglasögon
optik 3-2011
optileks
ab
En svensk glasleverantör
Har ni ett jobb som ni inte tror går att göra?
Hög styrka, stor diameter, udda material.
Med över 35 års branscherfarenhet och 7 års erfarenhet
av digital/friform tillverkning är vi ett av Europas teknikledande sliperier.
Hos oss hittar du ett av marknadens absolut största
sortiment i både plast och mineral, såväl traditionella som
digitala produkter!
Allt tillverkat med den absolut senaste tekniken,
digital/friformproducerat i både plast och mineral i Rättvik.
Vi kan hjälpa dig att få nöjda
kunder!
Vi har gjort prisma 18, cylinder -17, styrkor från +50 till -32, progressiva
addition 6, minusglas i sportbågar, glas till bågar med en formskiva på
75mm o.s.v.
Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN
Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10
www.optileks.se • [email protected]
Posttidning B
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
Erbjud dina kunder vår skönaste endagslins
– med blinkaktiverad återfuktning!
Traditionella endagslinser
Tårfilm
1
Tårfilmen är mindre stabil över linsens yta.
2
Linser behandlas med fuktgivande ämnen som
hålls kvar inuti linsen och effekten minskar därav
snabbt under dagens lopp.
Lins
Öga
DAILIES® AquaComfort Plus®
Tårfilm
Lins
Öga
1
Vätning av linsens yta sker hela dagen med hjälp av
ett blinkaktiverat ämne som frigörs från linsen.
2
Vätande ämnen inuti linsen är inte fast bundna.
3
Vätande ämnen frigörs till linsens yta med olika hastighet.
De små PEG-molekylerna frigörs snabbare, medan de längre
PVA-kedjorna avges mot slutet av dagen.
Unika Triple Action Moisture™ system smörjer,
återfuktar och fräschar upp vid varje blinkning!