Slakakartan - WordPress.com

1
Slakabägaren
Glasbägaren hittades 1970 i samband med
utgrävning av 22 järnåldersgravar, varav tre
skelettgravar, just där det nu finns två stora
gropar efter grustagen mittöver Gamla
Kalmarvägen vid Lambohovs säteri. Bägaren
är tillverkad ca 200-300 e Kr och placerades i
en skelettgrav på 400-talet.
2
10 Den gamla kyrkvägen
Strax norr om kyrkgården finner man rester av den gamla kyrkvägen till
Haddorp som finns omnämnd redan på medeltiden. Det utgår även en kyrkväg
mot Lilla Åby längs den gamla strandkanten efter Yoldiahavet.
11 Runstenarna i Slaka
S L A K A
Bynamnet Slaka (Slacu, år 1247) är troligen mycket gammalt och man tror att det har betydelsen sluttning. Även andra lokala namn såsom Aska
och Åsdymlingen är troligen mycket gamla, medan Åby tros härstamma från järnåldern. Av alla fornminnen från järnåldern att döma var
befolkningen mycket talrik vid den tiden. Det som präglat området under hela dess mänskliga historia är den mäktiga Slakaåsen som är en rest
av en enorm isälv. I dalen väster om Slaka slingrar sig Slakaån fram, mestadels i sitt naturliga förlopp. Slakaåsen har i alla tider utgjort ett
naturligt färdstråk vilket inte minst markeras av alla kända runstenar (flest i Linköpings kommun).
Åtta runstenar har påträffats i Slaka socken, vilket är fler
än i någon annan socken i kommunen. Av dess återstår
nu tre stycken varav två står på kyrkogården, söder om
kyrkan. Dessa båda stenar (Ög 118 och 121)är försedda
med kors vilket betyder att de är från kristen tid, ca 1000 e
Kr. Stenarna förtäljer att ”Gunnar och Henning reste
denna sten efter Bergsven sin fader, och Ottar, sin
broder” samt ”Asmund och hans bröder reste denna
sten efter Svarte, sin fader”. Ytterligare tre stenar skall tidigare ha
stått vid kyrkan och tre stenar fanns en gång i närheten av Lambohov.
Två av dessa var försedda med kors och den ena dessutom med en djurbild.
Lambohovs säteri
MEDELTIDA SÄTESGÅRD: Lambohovs säteri (dess äldre gårdsnamn var
'Bosgården' samt 'Lammatorp', senare 'Lammarp') har anor sedan
åtminstone medeltiden. Drottning Katarina ägde redan på 1250-talet
den mark på vilken gården ligger i dag. Sätesgård är ett begrepp som
förekommer sedan 1400-talet för gårdar ägda av frälsepersoner. Från Erik
XIVs tid (1561) infördes det skattemässiga begreppet säteri och det
användes fram till reduktionen 1680 då det blev förbjudet att grunda nya
säterier. Under 1600-talet tillhörde gården släkten Rosenstierna, då
Lambohof även blev ett säteri.
12
Rosen- 7:2 7:4 7:3
dal STORA
4:6 GÅLSTAD
LILLA GÅLSTAD
1:1
5
4
1
2:5
5
S:19
2:9
2:10
Solmark
2:12
Skogstorp
5
14 Kyrkliden
Sveriges största kvadratiska stensättningar! Man finner dem på västra sidan
av Nya Kalmarvägen. Den största är hela 23x23 kvm och den är visserligen
delvis övertorvad men med en tydlig kantkedja. Den näst största av de fyra
stensättningarna är 16x16 m2. Monumenten är från järnåldern, dvs närmre
1500 år gamla. [FMIS Slaka 56:1]
Smedstugan
Ett mycket stort flyttblock som, tillsammans med isälvsavlagningarna i
Slakaåsen, minner om istidens sista inflytande på landskapet för drygt
10000 år sedan. Blocket är placerat i skogsbrynet alldeles invid en källa
(eller upprinna). Vattensamlingen har ingen avrinning och det som är mindre
vanligt med denna källa är den har en tätande lerbotten.
Järnåldersgravfältet
Karstorp
3:9
15
16b
Stora Eken
Den stensatta källan (Trefaldighetskällan)
1:1
1
S:12
1
4:8
4
2:5
9
11
2:1
3:3
Lillgården
SLAKA
Lilla Aska
1:55
Domarring20
1:1
1
31
3:10
Lilla Åby
Slaka kyrka
BRÖTTJESTAD
1:1
2
S:4
BRÖTTJESTAD
1:1
3
5:2
STORA ÅBY
S:1
Stora
Åby
3:5
2
2:1
3
SLAKA-HAG
Norrgården
1:19
1:4
5
14:2
2:4
5
LILLA ÅBY
8:3
De stora hålvägarna
LILLA ÅBY
2:1
2
S:2
Hagaberg
2:4
1:3
S:8
1:4
2
S:4
1:20
S:9
1:4
1
Hagadal
2:2
2:5
3
Åbysätter
Mantorp
3:5
3
2:5
Olufstorp
I sydvästra hörnet av skogen ligger de imponerande resterna av källaren
(med ca två meter höga kallmurade väggar) av ett gammalt torp som på
1600-talet hette Olufstorp. Torpet hörde till Lambohovs säteri men det
revs i början av 1900-talet.
29
Järnåldersgravfält
Gravfält från järnåldern med resta stenar samt ett antal runda stensatta
gravar.
30
Järnåldersgravfält
Två kvadratiska stensättningar från järnåldern och som båda är ca 7 x 7
m2. Gravarna ligger i närheten av Lambohovs säteri alldeles invid
Gamla Kalmarvägen.
31
Minnesstenar från järnåldern
Denna skogsdunge innehåller flera resta stenar från järnålder eller
kanske ännu tidigare.
32
Lilla Åby
Vid LILLA ÅBY ligger en gammal välbevarad och numera restaurerad
hagmark med fler fornlämningar (en treudd, dvs en trekantig stensättning,
och runda stensättningar) huvudsakligen från järnåldern då området
troligen var mycket tättbefolkat. I hagmarken växer även några stora ekar
och man finner även hassel, nypon och en. Axveronika och blodnäva finner
man i floran och det finns även en liten upprinna, dvs en damm. [FMIS
23
Häradsjorden
1:24
Kristinelund
SLAKA13:1
HAG
S:3
S:10
1:7
Två kvadratiska stensättningar från järnåldern och som båda är ca 7 x 7
m2. Gravarna ligger i närheten av Lambohovs säteri alldeles invid
Gamla Kalmarvägen.
5:3
14:1
1
2:4
SLAKA-HAG 3
2:4
2
Lilla Aska
griftegård
1:2
5
Kvadratisk stensättning
Slaka backe
3
14:1
2
5:6
5:7
S:7
14:114:1
4
15:2
2:3
1:9
1:4
3
1:26
HÄRADSJORDEN
GRETA NATERBERG, 1772-1818, var soldathustru i Slaka socken i
Östergötland. Född i Nykils socken i Östergötland. Hon var dotter till
en ryttare och växte upp på ett soldattorp. I unga år tjänade hon piga
på flera ställen i Östergötland innan hon år 1800 gifte sig med drängen
Peter Hansson i Slaka sn. Denne blev snart livgrenadjär och tog sig
namnet Naterberg. Paret bodde i ett soldattorp och fick flera barn.
19
1:57
2:5
LILLA ÅBY 1
Åby
2:1
1
S:1
S:5
BRÖTTJESTAD
Den stora bronsåldersgraven i hasselskogen
18
32
ASKA
Galgbacken
Slaka
2:5
2
25
21
27
Sofieberg
Slaka som ligger invid den urgamla färdvägen till Kalmar har under lång
tid passerats av många resande. Detta är kanske en anledning till att
det finns en diger folkmusikskatt från trakten. Upptecknarna Rääf,
Wallman med flera kunde på sin tid konstatera att den uråldriga musik
man för det mesta fick leta efter i jordkulor och gudsförgätna
skogstrakter – den befann sig i full livskraft mitt i Slaka by där den
användes av alla och ljöd till vardags och till fest! En central figur i
Slakas musikliv var GRETA NATERBERG på Slaka Backe. Hos henne
samlades ungdomarna till lek, sång och dans om söndagskvällarna.
Småskalig järnframställning
I Slaka finns det spår av tidig
järnframställning i form av slagg,
järnspån och bränd lera som visar på
sådan verksamhet. Stålet smiddes
sedan ut till de föremål som man var i
behov av i vardagslivet såsom knivar,
skäror, vapen, hästskor, spik, mm.
De äldsta spåren av järnframställning i
Sverige är ca 2400 år gamla. Men det
tog lång tid innan man lärt sig att
framställa stål som överträffade
bronsets egenskaper. Det inträffade
kanske först under de första
århundradena efter vår tideräknings
början.
28
Slakas sockenskräddare Bengt Bergström (1769-1825) flyttade till Slaka
1791. Han byggde sig då ett hus på kyrkojorden vid Slaka backe och
gav huset namnet Sofieberg. År 1817 tog han avsked som
sockenskräddare men fortsatte som skräddare även efter det. Det mest
anmärkningsvärda med Bengt var kanske att han planterade 1143
fruktträd och även andra lövträd.
1:2
4
22 Sofieberg
26
23 Slakamusiken
Åttingen
Skola
Till Aska Nedergård hörde några torp, som fortfarande finns kvar.
LYCKHEMS bostadshus, öster om Slaka skola, uppfördes i timmer år 1875.
Öster om Lyckhem ligger torpen ÅTTINGEN och GRANÅSEN, vilka även
dessa hörde till Aska Nedergård.
S:2
2:22
3:1
30
3:5
1
1:2
4
1:10
Lyckhem
3:2 3:4
22
18
Granåsen
1:6 ASKA
1:12
13
24
ASKA
12
1:2
Åby boställe
Snus3:11
gärdet
4:6
4:7
3:7
1:1
4
17
De äldsta bevarade delarna av Slaka kyrka är från
1100-talet, dvs medeltiden, men kyrkan har sedan dess
byggts om ett flertal gånger. De mest omfattande
förändringarna skedde 1781 då större delen av långhus
och kor ersattes. De äldsta delarna av kyrkan utgörs av
de nedre delarna av kyrktornet, tornet utgöres av tre
olika höjdsektioner, varav den nedre härstammar från
medeltiden.
17
2:2
Hasselskogen vid Granåsen
I skogen öster om Slaka skola växer det förutom hassel även klibbal och björk
och i detta område finns det flera upprinnor med kalkrikt vatten vilken ger en
särpräglad flora. I den norra delen av området finns det ett område som utgör
ett igenväxt kalkkärr som numera hyser en flora av Jungfru Marie nycklar,
vätteros, underviol, bäckbräsma, gullpudra, mm.
Den ståtliga eken invid vägen är flera hundra år
gammal, kanske så gammal som från 1600-talet, och
den är numera naturskyddad. Ekar (Quercus robur) är
de största träden i Skandinavien och de kan bli över
1000 år gamla med en omkrets på upp till 3-10 m. Det
är dessutom ett träd som ofta växer mycket långsamt.
9
1:1
1
ASKA
16
10
14
En vackert stensatt källa, som kanske har rötter i medeltiden, finner man i det
norra skogsbrynet. Källan har ett flöde av friskt och klart vatten som strömmar
åt norr och därför har man förknippat den med goda krafter.
Vid sådana källor samlades man ofta i gångna tider på trefaldighetsafton, dvs
midsommarafton, för att utnyttja källans 'läkande kraft'. Källan har under lång
tid, ända tills våra dagar, använts som vattentäkt något som man kan se på
stensättningens karaktär.
Ett ganska stort gravfält ca 120 x 50 m2 intill Gamla Kalmarvägen i den gamla
hagmarken. Närmre 30 fornlämningar bland annat 6 runda stensättningar
från järnåldern och även ett antal resta stenar. Stensättningarna är ca 5 till
10 m i diameter. [FMIS Slaka 87:1]
8
SLAKA
33
16
7
8
29
15 Det stora flyttblocket med opprinnan
I Smedstugan strax öster om Gamla Kalmarvägen
bodde Lambohovs säteris trädgårdsmästare KarlHerman Westerberg under sina sista levnadsår
1943-1951. Smedstugan finns inte kvar länge men
man finner en god del av trädgårdsväxterna
bevarade, såsom syrener, plommon, nyponros, såpnejlika, krusbär, scilla, mm.
Väster om vägen låg den gamla smedjan som ej heller den är bevarad.
Smedstugan
3
3:8
6
6
26
NATERSTAD
Slaka socken startade mycket tidigt med skolundervisning och redan på 1770talet inrättades ett par undervisningsfonder. År 1787 förekom skolundervisning i sockenstugan och en lärare anställdes år 1808.
En ny sockenstuga uppfördes år 1835 (Kyrkliden) och i den fanns även fattigstuga och bostäder för klockaren och läraren.
En ny skola byggdes år 1874 på samma plats som tingshuset tidigare legat.
Skolan var i bruk som sådan fram tills 1923.
Kvadratiska stensättningar
7
Aska Nedergård
Gården Lilla Aska, eller ASKA NEDERGÅRD, består av en huvudbyggnad
och två flyglar. Huvudbyggnaden uppfördes i trä ca 1850, men fick sitt
nuvarande utseende vid en ombyggnad år 1908. Den rödfärgade
ladugården av trä uppfördes i skiftesverk år 1901. Lilla Aska gård ägs sedan
1958 av Griftegårdsnämnden och är idag en konferensanläggning.
Galgbacken
Denna del av åsen har tradition som galgbacke. Fyndplats för bronsåldersgravar år 1825 av ekkista och fynd av svärd, av vilka endast svärdet tillvaratogs, medan kistan nedgrävdes på nytt nära ett torp som kallades Grytan.
Enligt uppgift har man även, på ungefär samma plats, påträffat en spjutspets, en rakkniv samt krukskärvor. [FMIS Slaka 197:1]
“Delikventerna Schelin, Ekman och Norman avrättades vid Hanekinds
härads avrättningsplats, strax söder om Slaka kyrka, den 9 juli 1823, för
rånmord på tröskverksmakaren Hans Pettersson i Skrapan,
S:t Lars sn den 6 oktober 1821.” Detta var kanske sista gången galgbacken
användes för detta syfte.
Lambohov
28
ORLUNDA
2:13
4
21
2:29
3:6
3:11
2
2
3:1
4
4
LAMBOHOV
3:12
2:23
VÄRÖ
2:6
2:24
Fyrkanten
5
2:27
Fyrkanten
I äldsta tid skipades rätten av folket självt och domaren var troligen endast
ledare av förhandlingarna. Det är osäkert exakt var Hanekinds härads
tingsplats låg under medeltiden. Vid den tiden hölls tingen troligenunder bar
himmel och ofta på gamla kultplatser eller i närheten av kyrkan. Den medeltida landskapslagen Östgötalagen tillkom ca år 1290 och den gällde för
Östergötland, vissa områden Småland och även Öland. Första gången Slaka
omtalas i skrifterna som tingsplats för Hanekinds härad var år 1414:
"oppo Hanakinds?thingxstadh widher Slaka kyrkio".
Placeringen av tingsplatsen i Slaka varierade under några år (Halshöga,
Haninge, Blästad), men den återgick år 1748 till den ”urgamla tingsplatsen
Slaka backe”, där den sedan förblev en lång tid framåt.
Ett imponerande stort gravfält ca 135x70 m2, på en öppen
gräshed och i en äldre tallskog, med omkring 25
stensättningar. Både runda, kvadratiska, klumpstenar och
resta stenar. Kantkedjor av stenar i stensättningarna är
ganska vanliga. [FMIS Slaka 53:1]
27
Skola
13 Tingsplatsen
Gravfält
Motet
Löten
25
Domarringen
Östergötlands förmodligen största
domarring på en plats som har
traditioner som tingsplats långt
tillbaka i tiden. Även dess läge intill
den gamla galgplatsen kan tyda på
detta. I Västmannalagen står det att
en tjuv skall föras “a þing oc a ring”.
Tingen förekom i äldsta tid utomhus,
och först senare byggdes särskilda
tingshus. Domarringen har en diameter på ca 20 m och den anses
bestå av nio påfallande stora stenblock, varav dock endast sex återstår idag.
Domarringar består vanligen av ett udda antal stenar (sju eller nio, ibland 11)
vilket man kan tolka som att varje sten representerade en röst i samband
med omröstningar eller domslut. Det finns rester av ytterligare troligen två
domarringar och resta stenar i det omgivande ängsområdet.
LAMBOHOV
Boarp
2:25
Nilslund
2:11
6
S:3
2
3
2:30
3:5
Slaka socken har genom tiderna omväxlande haft egna kyrkoherdar och varit
prebendepastorat (dvs kyrkoherdetjänsten tilldelad en lektor, professor, biskop
osv.) men från 1862 fick man en egen kyrkoherde.
20
Nysätter
S:8
Rikkärr öster om griftegården
Ett både vackert och mycket ovanligt rikkärr finner man i blandskogen öster
om Lilla Aska griftegård. Kärret är ca 30x30 m2 och det rymmer en flora
bestående av kärrknipprot, ängsnycklar, slåtterblomma, gräsull, och starr
såsom hirsstarr, nålstarr, tagelstarr och slankstarr.
2:28
STORA GÅLSTAD
Prästgården
19
Uggletorp
ÅSDYMLINGEN
5:10
Sundsdal
7:1
5:8
2:4
1:56
1:2
1:1
3
5:9
4:3
HÄRADSJORDEN
Johan Hadorph
Snuthagen
6:2
Åsdymlingen
4:2
4:1
2
1:8
5:5
5:4
1:53
2
24
4:1
1
4:4
4:5
6:1
JOHAN HADORPH (d.ä.), eller Hadorphius, föddes den 6 maj 1630 på
gården Haddorp, NV om Slaka kyrka; han avled den 12 juli 1693 i
Stockholm. Hadorph anses ha varit Sveriges förste arkeolog (utgrävningar
bland annat på Birka) och han betraktas dessutom som landets förste
riksantikvarie (från 1679) - och var känd som en flitig fornforskare. Han är
begravd i Slaka kyrka där det också finns också ett epitafium på latin över
Hadorphs föräldrar inmurat i kyrkans södra yttervägg.
Hadorph påbörjade sina studier vid Linköpings gymnasium, och började
1648 vid Uppsala universitet. Magnus Gabriel De la Gardie hjälpte
Hadorph bland annat genom att bekosta fornvården. 1668 genomdrev
han "Rannsakningarna av antikviteterna", vilket var en inventering landets
alla präster gjorde om de fornfynd som fanns i deras församlingar.
Hadorph lät göra en samling träsnitt som gavs ut 1750, i form av
runverket Bautil, dvs först efter hans död.
33
Boplats från jägarstenåldern
I detta området finns det en mycket gammal numera utgrävd större
boplats från jägarstenåldern, den tid man kallar mesolitikum (meso =
mellan, litikum = stenålder) som inföll för mellan ca 12000 och 6000 år
sedan! Man har funnit hela 1350 boplatsanläggningar främst
stolphålgropar,
nedgrävningar och
härdar samt även
ett antal föremål.