Linhalm är som Svinto när det trasslar i haspeln och

Som Svinto
i haspeln
Linhalm är som Svinto när
det trasslar i haspeln och kan
sänka ­humöret vid tröskning.
Men trots tvålullsegenskapen
uppskattar b
­ röderna ­Bergman
på Ulvåsa ­linet i växtfölj­
den. Grödan är ­enkel att odla,
­förfruktsvärdet högt och lin
lämnar ett bra TB i deras efter­
kalkyler.
Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
P
å Ulvåsa Lantbruk AB tar
höstvete mer än 50 procent
av arealen inför 2015. Det
är inte någon ovanlighet för
så vill Peter och Lars Bergman ha det.
Höstvete är en säker gröda som står pall
för nycker i väderleken på ett annat sätt
än vårsådd gör. Men en hög avkastning i
höstvete är ingen självklarhet på Ulvåsas
lite lättare jordar.
– Pengarna finns i en vettig växtföljd
6
– det har vi insett efter dessa år. Det kan
faktiskt slå flera ton mellan bra och dålig
förfrukt till vete hos oss, sammanfattar
Peter Bergman.
Höstraps i kaos
Därför strävar bröderna efter så mycket
variation som möjligt. Höstraps är
­historiskt en stor gröda i västra Östergötland, men det har tyvärr satt sina spår
med mycket Verticillium-smittade jordar.
– Höstrapsen kan se bra ut här, men så
vissnar stjälken ner och skörden blir en
besvikelse, berättar Lars Bergman.
Höstrapsen är dessutom dyr att
­etablera och jordbearbetningen och
sådden ska ske ”när det råder allmänt
kaos i augusti” som Peter b
­ eskriver
­månaden när allt ska ske samtidigt.
Så drivkraften och lusten att maxi­
mera höstrapsarealen är begränsad hos
­bröderna på Ulvåsa.
Lin passar rytmen
Ett bättre alternativ är lin. Det passar
Ulvåsas rytm.
– Lin är anspråkslöst och kräver inte
turbo, ler Peter.
Lars fyller i och beskriver grödan
som ganska ”tillbakalutad” vilket han
inte direkt betraktar som någon nackdel. Men det är inte för den måttfulla
­arbetsinsatsen i fält som oljelinet ­odlas
på Ulvåsa. Det är klirr i kassan som
­räknas och det stabila linpriset kring
4 kronor per kilo bidrar till klirret.
– Det är rätt bra pengar i lin och
­grödan tillhör de bättre rent ekonomiskt
hos oss, förklarar Peter.
Det vet de från HIR-råd­givningens
­efterkalkyler efter snart 20 års l­ in­odling
som startade med EU-inträdet och
­sedan har pågått med några få års
­undantag.
2014 ett toppår
Linet 2014 var framgångsrikt på gården.
Men grödan var inget att hurra för tidigt
på säsongen. Dessutom kroknade det
betänkligt efter ogräsbekämpningen
Svensk Frötidning 2/15
Ulfåsa Lantbruk AB
Vem: Peter & Lars Bergman
Var: Motala, Östergötland
Areal: 470 ha
Grödor 2015:
• Oljelin – 50 ha
• Höstraps – 45 ha
• Ärter – 30 ha
• Havre – 30 ha
• Potatis – 40 ha (jord utarrenderat)
• Höstvete – 250 ha
• Träda, skyddszoner, EFA – 25 ha
Medelskörd lin: 2 ton/ha
Slitet lin. Den 20 maj hade linet knappt
hämtat sig efter tilltufsningen som det
fick av örtogräsbekämpningen två
dagar tidigare. Trots det gav
linet 2650 kilo per hektar och
Peter Bergman är nöjd.
Foto: Albin Gunnarson
20 års erfarenhet. På Ulvåsa har
Peter och Lars Bergman odlat
oljelin sedan 1995. Höga bidrag vid
EU-inträdet lockade från början,
men nu står linet på egna ben och
ger ett bra TB.
Oljelinet 2014
Bearbetning vår: 1 gång harvning
Sådd: 3 april
Sort: Taurus, 70 kg/ha
Växtnäring: NPK 24-4-5, 70 N/ha, kombi
Örtogräs: 0,8 Ally + 15 Gratil , 18 maj
Spillsäd & flyghavre: 0,4 Select, 22 maj
Avdödning: 2,5 Roundup Flex, 5 augusti
Tröskning: 29-30 augusti
Avkastning: 2650 kg/ha
Pris: 4:04 kr/kg
med Ally + Gratil. Trots det hämtade sig
grödan rejält. Regnet kom i rätt tid och
linet gav 2650 kilo per hektar.
– Den högsta linskörden någonsin för
oss, summerar Lars.
Tröskningen kan vara en fasa i lin,
men till och med den gick ganska
smidigt 2014. Först krävdes dock en ny
kniv, men en sådan fanns turligt nog
hemma hos maskinhandlaren.
Sämsta linet någonsin
– 2012: 1 ton/ha
”Det regnade kontinuerligt 2012 och vi
kunde inte tröska linet förrän under
älgjaktsveckan. Fröet blåste rakt genom
tröskan och det gav 1 ton per hektar.
Sämsta skörden någonsin. Halmkärrorna blev kvar i snön innan vi fick
bort all halm. Vi hade 100 hektar, så det
var inte så bra tajming. Men vårkornet
året efter blev bra.”
Både seg och vass
Andra år har tröskningen varit eländig
när det trasslar i haspeln.
– Linhalmen är som Svinto, beskriver
Lars och drar paralleller med tvålullens
mindre angenäma egenskaper som att
den är både vass och seg.
En bättre egenskap hos halmen är
bränslevärdet. Halmen bärgas därför
alltid och säljs till en granne som eldar
med den. Det ett ytterligare ett starkt
argument för lin på Ulvåsa och därför
planerar bröderna Bergman för 50 hektar lin också 2015.
•
Svensk Frötidning 2/15
Bästa linet någonsin
– 2014: 2,65 ton/ha
”Vi harvade en gång och sådde linet den
3 april. Linet såg inte roligt ut först och
det var trögt på försommaren. Sedan tog
MCPA hårt och linet såg lite slitet ut efter ogrässprutningen. Men regnet kom i
rätt tid och så hände det plötsligt något.
Tröskningen i slutet av augusti gick
smidigt och vi fick den bästa skörden
någonsin – 2650 kilo per hektar.”
2 x kniv. Vass kniv i skärbordet och vass morakniv
i hytten krävs vid lintröskning. Lars Bergmans
knivfattning skvallrar om inställningen till den
linhalm som han beskriver som tvålullen Svinto
– vass och seg – när den trasslar i haspeln.
4 lintröskningstips
från bröderna Bergman
1. Skördeutrustning i
topptrim: skarp kniv är
A och O.
2. Långa blad i kniven,
CNH Green Condition:
flyttar fram snittet.
3. Hög hastighet på
tröskan: 5–7,5 km/h,
mycket material ska
passera.
4. Stanna direkt om
trassel i haspeln: ha
morakniven med.
7