SO.S Geografi 7–9

Transcription

SO.S Geografi 7–9

SO.S Geografi 7–9
Bedömningsmodell och lösningsförslag till
lärarhandledningen
Av Göran Svanelid
SO.S Geografi 7–9 © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1
Bedömningsmodellen i geografi
Alla lärare känner väl till problemet med att bedöma eleverna likvärdigt utifrån kunskapskraven. I geografi har vi t.ex. följande kunskapskrav (i detta fall för betyget C):
”Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av
handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över
tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.”
Inte helt enkelt och vi kan snarare hävda att denna mening innehåller tio kunskapskrav.
I denna lärarhandledning presenterar vi en enklare bedömningsmodell med två nivåer
som vi tror kan vara till hjälp när du som lärare ska ge eleverna feedback (formativ
bedömning) under en lektion. Den formativa bedömningen har bland annat som syfte
att synliggöra svar på frågor som: Var befinner sig eleven kunskapsmässigt? Vart är
eleven på väg? och Hur ska eleven kunna komma till nästa nivå? Vi tror att bedömningsmodellen kan förstås av eleverna, vilket inte alltid är fallet med de bedömningsmatriser som används i svensk skola. Det är ett minimikrav att eleven förstår både
målen och bedömningen.
I en hektisk undervisningssituation är det inte helt enkelt att fånga upp elevernas
kunskapsnivå, men vi hoppas att denna bedömningsmodell ska göra bedömningen
mer transparent. Av samma skäl har vi valt att fokusera på två ”ytterligheter” eftersom vi tror att det blir tydligare med endast två nivåer och vi har inte några ambitioner att här skapa ett svårtytt finmaskigt bedömningsstöd. För detta stöd hänvisar vi
till Skolverkets omfattande kommentarmaterial.
Vi har valt att förenkla bedömningsmallen genom att inte ta med användande av
kartor och fältstudier. Detta betyder inte att vi anser att detta innehåll skulle ha ett
mindre värde utan att bedömningsmodellen blir enklare att använda om den är mer
renodlad. Vi tror också att modellen gör det lättare att bedöma eleverna formativt
medan de arbetar tillsammans med övningarna i detta material. Dessutom tror vi att
det kan vara en bra idé att du som lärare använder den ”rena bedömningsmodellen”
för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. I detta sammanhang är det viktigt
att eleverna får information om när du bedömer eleverna, t.ex. när de arbetar i par eller
grupp, och när det mer handlar om träning. Du hittar dokumentationsmallen i tabell 3.
En kvantitativ och en kvalitativ bedömning
Bedömningsmodellen skiljer ut två olika kunskapsaspekter: En kvantitativ och en
kvalitativ. Vi har även med en kvantitativ bedömning i den kvalitativa eftersom vi
anser att det har ett mervärde att kunna ge många exempel på samband, perspektiv,
lösningsförslag samt orsaker och konsekvenser.
Den kvalitativa delen består av analysförmågan, dvs. kunskaper som är mer eller
mindre ”komplexa” och ”utvecklade”. En skillnad mellan betygen E och A är, i detta
sammanhang, att t.ex. sambanden, orsakerna, konsekvenserna är ”längre”, och beskrivs i flera led, för det högre betyget. En annan skillnad är att eleven på den högre
nivån kan beskriva mer komplexa mönster och ge fler förklaringar samt kan problematisera, dvs. kan se utifrån olika perspektiv. Det sistnämnda exemplet innebär att
eleven kan resonera med hjälp av uttryck som ”å ena sidan, å andra sidan” samt kan
resonera om olika konsekvenser för t.ex. enskilda individer, grupper av människor,
samhället och miljön. Att kunna beskriva mönster handlar om att kunna generalisera,
att hitta det gemensamma, likheterna.
I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det inte räcker att eleven kan
underbygga ett resonemang med fakta, begrepp och exempel. Enligt den kvalitativa
Får kopieras
2
kunskapssynen krävs det redan för betyget E att eleven kan föra enkla resonemang
om samband, orsaker och konsekvenser samt andra delförmågor som vi här har valt
att kalla djupkunskaper.
När det gäller geografiämnets centrala begrepp har vi samlat de begrepp som förekommer i kursplanen. Det är viktigt att eleverna får möta dessa begrepp vid olika
tillfällen i undervisningen, inte minst för att de ska klara de nationella proven så bra
som möjligt, ty provkonstruktörerna utgår alltid från ämnets kursplan när de konstruerar provuppgifter.
I bedömningsmodell har vi valt att endast presentera två bedömningsnivåer: A och
E. Skälet till detta är att vi tror att modellen blir tydligare och lättare att använda i en
konkret undervisningssituation när vi endast har med de två ytterligheterna. De elevprestationer som ligger över E och under A blir därmed automatiskt C. Det går givetvis alldeles utmärkt att byta ut betyg mot uttryck som ”grundläggande” respektive
”mycket goda” kunskaper eller något helt annat. Forskning har påvisat att det är mer
utvecklande för lärandet om pedagogen eller klasskamrater lämnar relevant återkoppling om styrkor och utvecklingsområden än ett betyg.
Ett konkret exempel
Låt oss ta ett konkret exempel från arbetsområdet ”Naturkatastrofer”. Ett ”enkelt
samband” skulle kunna beskrivas som att eleven på denna nivå beskriver ett samband
i två led som exempelvis:
”När det regnar mycket öka risken för översvämningar”.
Ett ”komplext samband” däremot skulle kunna uttryckas på följande vis:
”När det fallit nederbörd i form av regn eller snö under en längre tid fylls
flodernas vatten på från olika bifloder. Flodernas vattenyta stiger för varje
timme och svämmar till slut över sina breddar. Konsekvenserna av detta
kan bli att människor och djur drunknar i vattenmassorna och att vägar
och broar kan spolas bort samtidigt som bostäder och affärer får allvarliga fuktskador. Denna naturkatastrof leder således till stora kostnader för
människor, samhället och för naturen.”
I detta A-svar ser vi även tydligt att det även finns en kvantitetsskillnad mellan de två
svaren genom att A-svaret innehåller fler fakta, begrepp och exempel.
Bredd- och djupkunskaper
I lärarhandledningen hittar du många uppgifter där bedömningsmodellen kan användas både i ett formativt och summativt sammanhang. Här följer en lista som ger
exempel på de två bedömningsaspekterna: Dess bredd och djup, dvs. en kvantitativ
respektive kvalitativ bedömning. Vi, liksom Skolverket, har valt att inte vikta de olika
bedömningsaspekterna. För att t.ex. kunna resonera i termer av orsaker och konsekvenser krävs det både fakta- och begreppsliga kunskaper. De två aspekterna kompletterar varandra. För att t.ex. kunna beskriva konsekvenser av klimatförändringarna
(kvalitativa djupkunskaper) i olika delar av världen måste man ha kunskaper om
världsdelarnas namngeografi, dess lägen och storleksrelationer (kvantitativa breddkunskaper).
1. Kunskapens bredd i både det centrala innehållet och kunskapskraven i geografi:
–
Eleven kan förstå innebörden av och kan använda relevanta geografiska begrepp.
(Se begreppsschemat nedan).
–
Eleven kan ge exempel på vad som menas med klimatförändringar.
–
Eleven kan beskriva hur handelsmönstren har förändrats över tid.
Får kopieras
3
–
Eleven har goda faktakunskaper om namn och läge på världsdelarnas länder,
orter, regioner, hav, berg, öar, öknar, sjöar och floder.
–
Eleven kan ge exempel på tät- respektive glesbefolkade regioner i världen.
–
Eleven kan beskriva läget för de olika klimat- och vegetationszonerna och vad
som utmärker dem.
–
Eleven kan identifiera sårbara platser samt ge exempel på naturgivna risker och
hot.
–
Eleven kan beskriva intressekonflikter, t.ex. de som gäller floder, sjöar och mark.
–
Eleven kan ge exempel på förnybara energitillgångar och fossila bränslen (det
senare finns märkligt inte med i det centrala innehållet).
–
Eleven kan ge exempel på fattiga regioner i världen.
Begreppsschema (en sammanställning av kursplanens begrepp)
Eleven ska känna till innebörden i begreppen, t.ex. vad som menas med klimat.
1.
Kunna använda begreppen i olika sammanhang.
2.
Kunna relatera begreppen till varandra, t.ex. att klimatet avgör vegetationen.
Tabell 1
NATURGEOGRAFISKA
BEGREPP
”NEUTRALA” GEOGRAFISKA
BEGREPP
KULTURGEOGRAFISKA
BEGREPP
Klimat
Läge
Befolkningstäthet
Vegetation
Gradnät
Urbanisering
Topografi
Världsdel
Näringar
Tektonik
Kontinent
Energianvändning
Jordbävning
Karta
Handel
Vulkanutbrott
Sårbara platser
Jordbruk
Erosion
Intressekonflikter
Skogsbruk
Översvämning
GIS
Industri
Naturkatastrof
Källkritik
Kommunikation
Vatten
Fältstudier
Infrastruktur
Naturresurser
Namngeografi
Fattigdom
Mark
Sa: 11
Migration
Torka
Levnadsvillkor
Temperatur
Hållbarhetsfrågor
Nederbörd
Samhälle
Natur
Land
Naturlandskap
Kulturlandskap
Sa: 17
Sa: 17
Totalt: 45 begrepp
Får kopieras
4
2. Kunskapens djup i kunskapskraven i geografi
Eleven ska resonera om, beskriva, förklara samt redogöra för:
–
Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat/förändringar, vegetation.
–
Geografiska mönster av handel och kommunikation och förändringarna av dessa
mönster samt orsaker till och konsekvenser av detta.
–
Olika förklaringar/orsaker till och konsekvenser av klimatförändringar för
människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
–
Resonera om ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och ge förslag på lösningar där några konsekvenser för människor, samhälle och natur vägs
in.
–
Hur klimatet påverkar människors levnadsvillkor (samband)
–
Konsekvenser av klimatförändringarna för människor, samhälle och miljö i olika
delar av världen.
–
Analys (före och efter) av förändringar av människors försörjning och handelsmönster.
–
Orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelningen.
–
Orsaker till och konsekvenser av migration och urbanisering.
–
Konsekvenser av naturkatastrofer som översvämningar, torka och jordbävningar.
–
Hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker vid s.k. sårbara
platser.
–
Orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
–
Samband mellan fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Vikten av analys
I punkterna A–C nedan har vi sammanställt antalet gånger som olika kvalitativa
djupkunskaper förekommer i det centrala innehållet respektive kunskapskraven i geografi.
A. Orsaker: 3+3 = 6, dvs. ”orsaker” återfinns tre gånger i det centrala innehållet
respektive i kunskapskraven.
Konsekvenser: 4+4 = 8.
Lösningar/förebygga risker: 1+2 = 4.
B.
Samband 0+2 = 2.
C. Perspektiv (människor, samhällen och natur/miljö samt utifrån ett individ-,
grupp- och samhällsperspektiv) 1+2 = 3.
Summerar vi A, B och C finner vi drygt 20 exempel på djupkunskaper i kursplanen i
geografi. Det är viktigt att se att dessa djupkunskaper ingår i analysförmågan och att
de återfinns i såväl det centrala innehållet och kunskapskraven. Att analysförmågan
(se A–C ovan) har en ”tung” roll i geografi är tydligt även när vi studerar de långsiktiga målen. Av de totalt fyra målen så innehåller tre av dessa explicit begreppet
”analys”. Dessutom kan vi hävda att även det fjärde målet också innehåller analys
eftersom eleven ska värdera för- och nackdelar mellan alternativa lösningar på olika
miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden (perspektiv) kring etik och hållbar
utveckling.
Slutsatsen är given: Det kan vara en god idé att prioritera analys- och begreppsförmågan för att hjälpa eleverna att lyckas på de nationella proven, vars uppgifter alltid
utgår från kursplanerna, samt att denna prioritering kommer att leda till en ökad
måluppfyllelse.
Får kopieras
5
En bedömningsmodell för främst den formativa bedömningen
Vår formativa bedömningsmodell se ut som följer i Tabell 2:
GODTAGBARA KUNSKAPER
E-NIVÅ
MYCKET GODA KUNSKAPER
A-NIVÅ
A Kunskapens
bredd: En kvantitativ bedömning
där resonemangen mer eller
mindre underbyggs med stöd
av t.ex. de fakta, begrepp och
exempel som eleven redogör för.
Använder FÅ relevanta fakta,
begrepp, exempel samt
beskrivningar av geografiska
namn, lägen samt lägen på och
storleksrelationer mellan olika
orter, länder, regioner, floder,
kontinenter, hav och berg.
Använder MÅNGA relevanta
fakta, begrepp, exempel samt
beskrivningar av geografiska
namn samt lägen på och
storleksrelationer mellan olika
orter, länder, regioner, floder,
kontinenter, hav och berg.
B Kunskapens djup: En i
huvudsak kvalitativ bedömning där
resonemangen är mer eller mindre
utvecklade genom de samband
och andra kvalitativa kunskaper
som eleven redogör för.
Använder FÅ och ENKLA
förklaringar av samband, orsaker,
konsekvenser, lösningsförslag,
mönster, förändringar, perspektiv
samt av jämförande analyser
av t.ex. likheter och skillnader
i olika delar av världen liksom
en jämförelse mellan för- och
nackdelar med olika lösningar.
Använder MÅNGA och KOMPLEXA
förklaringar av samband, orsaker,
konsekvenser, lösningsförslag,
mönster, förändringar, perspektiv
samt av jämförande analyser
av t.ex. likheter och skillnader
i olika delar av världen liksom
en jämförelse mellan för- och
nackdelar med olika lösningar.
Modellen går att använda både för ett formativt och summativt syfte där vi skiljer
mellan:
1.
En kvantitativ bedömning dvs. ”kunskapens bredd”, motsvaras i kunskapskraven
av värdeord som att föra ”till viss del underbyggda” respektive ”väl underbyggda” resonemang. Kunskapens bredd besvarar frågor om Var? Vad? Vilka? och
Vem? Progressionen mellan de två bedömningsnivåerna handlar i detta fall om
kvantiteten (antal) av fakta, begrepp, beskrivningar och exempel som eleven visar. Var gränsen mellan de olika nivåerna går aldrig att fastslå, utan det får sammanhanget avgöra. För att nå upp till kravet på godtagbara kunskaper (betyget
E) räcker det dock inte med att ha mycket goda faktakunskaper. Det krävs även
djupkunskaper.
2.
En kvalitativ bedömning, dvs. ”kunskapens djup”, motsvaras av uttryck i kunskapskraven som att förklara eller att föra ”välutvecklade resonemang” samt
besvarar frågan Varför? Progressionen mellan de två nivåerna handlar främst om
kvaliteten i de analyser som görs, dvs. hur ”komplexa” och ”välutvecklade”
sambanden, orsakerna, konsekvenserna, lösningsförslagen och perspektiven är.
En annan kvalitet är om eleven kan göra olika typer av jämförande analyser av
för- och nackdelar samt av likheter och skillnader. I ”kunskapens djup” finns det
även med en kvantitetsaspekt. Det är givetvis bättre att kunna flera relevanta
orsaker till fattigdom och urbanisering än bara ett eller två.
Vi vill även uppmärksamma att djupkunskaperna (dk) även återfinns i det centrala
innehållet. Här ger vi tre exempel från det centrala innehållet där även breddkunskaperna (bk) har markerats.
•
Jordens klimat- och vegetationszoner (bk; få eller många exempel) samt på vilka
sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor (dk = samband).
•
Klimatförändringar (bk; få eller många exempel), olika förklaringar (dk) till
dessa och vilka konsekvenser (dk) förändringarna kan få för människor, samhället och miljön (dk = perspektiv) i olika delar av världen (bk).
•
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet (bk; få eller många beskrivningar) samt orsaker till (dk) och konsekvenser av (dk) den ojämna befolkningsfördelningen.
Får kopieras
6
Elev/Grupp:
Lektionsinnehåll:
Klass:
Datum:
Tabell 3: Dokumentation under/efter en lektion
MYCKET GODA KUNSKAPER (EXEMPEL)
Kunskapens djup
Kunskapens Bredd
GODTAGBARA KUNSKAPER (EXEMPEL)
Får kopieras
7
Elev/Grupp:
Lektionsinnehåll:
Klass:
Datum:
Tabell 4: Sammanfattande kommentarer i mitten av ett arbetsområde
ELEVENS
UTVECKLINGSBEHOV
OM KUNSKAPENS
BREDD
ELEVENS STARKA
SIDOR OM
KUNSKAPENS DJUP
ELEVENS
UTVECKLINGSBEHOV
OM KUNSKAPENS
DJUP
Elevens kommentarer om:
Lärarens kommentarer om:
ELEVENS STARKA
SIDOR OM KUNSKAPENS
BREDD
Tabell 4 ska uppfattas som en sammanfattande formativ bedömning i ”halvtid” och
då det fortfarande möjligheter att påverka lärandet. Samma tabell kan givetvis även
användas för att sammanfatta elevprestationer summativt, dvs. efter att ett arbetsområde är avslutat.
Får kopieras
8
Geografi 7
1. Planeten jorden
1:1 Den stora frågan
Ett svar
Att jorden snurrar runt solen och samtidigt lutar mot eller ifrån solen förklarar varför
vi har olika årstider och klimat på jorden.
Grundregeln är att områden kring ekvatorn har både den högsta temperaturen och
nederbörden. Här finner vi varma och fuktiga regnskogar. Här har vi samma klimat
och årstid under hela året. Ju längre vi kommer ifrån ekvatorn så ökar ytan som ska
värmas upp vilket sprider värmestrålningen från solen över en större yta. När vi har
sommar på norra halvklotet lutar jordaxeln mot solen som kommer att lysa under
större delen av dygnet vilket förklarar varför det blir varmare än när vi har vinter. Då
lutar jordaxeln från solen och vi får kortare dagar och därmed kyligare.
Skillnader i klimat och årstider beror ytterst på jordaxelns lutning och inte att vi
skulle vara närmare eller längre bort från solen.
Uppgift 1: Gör egna stora frågor
Elevens svar
Uppgift 2: Förklara begreppen
BEGREPP
MIN TOLKNING AV BEGREPPET
Planeter
Planeter är (runda) himlakroppar som kretsar kring en stjärna. Jorden är en av nio
planeter som kretsar runt solen, som är en stjärna. I vårt planetsystem är det - vad man
vet i nuläget - endast på jorden som det finns flytande vatten och därmed liv i from av
växter, djur och människor.
Årstider
Årstider uppstår som en följd av att jordaxeln lutar antingen mot eller från solen. Det är
bara i norr och söder som det finns skilda årstider. Vid ekvatorn är det samma årstid hela
året.
Vändkrets
Det finns två vändkretsar, men vad är det som vänder? Jo, det är solen! När vi i Sverige
firar midsommar står solen i zenit (mitt på himlen och ger ingen skugga) vid den norra
vändkretsen, Kräftans vändkrets. När vi har den mörkaste dagen under hela vintern,
strax före jul, står solen i zenit över den södra vändkretsen, Stenbockens vändkrets.
Ekvatorn
Ekvatorn är den breddgrad som delar jordklotet i två lika stora halvor, en nordlig och en
sydlig. Ekvatorn går runt hela jorden och kan liknas vid ”jordens bälte”.
Tidszon
Tidszon är ett område som består av ett område där man har samma tid. När klockan t.ex.
är 19:00 i Sverige och du har ätit middag, äter man lunch i New York i USA för där är
klockan 12:00.
Tidvatten
Tidvatten uppstår genom att månen, liksom solen, har en dragningskraft på jorden. Vi
märker av månens dragningskraft i form av ebb (havet drar sig tillbaka) och flod (havet
kommer tillbaka).
Gradnät
Gradnät har skapats av oss människor för att vi ska kunna bestämma varje plats på
jorden. Gradnätet går från 0 vid ekvatorn till 90 grader vid polerna. För att bestämma en
plats måste vi känna till både breddgraden (latitud) och längdgraden (longitud).
Breddgrad
Breddgrad och längdgrad; se ovan.
Väderstreck
När man t.ex. orienterar och studerar en karta är det bra att känna till att det finns fyra
väderstreck; norr, söder, väster och öster där norrpilen alltid pekar uppåt.
Får kopieras
9
1:2 Det roterande jordklotet
mars
Midnattssol
juni
dec
sept
4. Polcirkeln
1:3 Nyttan av olika kartor
TYP AV KARTA
KÄNNETECKEN FÖR RESPEKTIVE KARTA
VILKEN NYTTA KAN DU HA AV KARTORNA
Vägkarta
Visar tydligt vägar och tätorter.
När ni är på bilsemester eller när du
cyklar.
Topografisk karta
Visar terrängen, höjder och dalar, men
även var det finns skog, ängar, vägar,
broar, städer och åar.
När ni orienterar.
Tematiska kartor
Specialkartor som visar t.ex. var
människor bor eller medeltemperaturen i
olika delar av världen.
Bra och tydlig information när du ska
göra arbeten i skolan.
Google Earth
Dessa kartor är sammansatta av ett
Om du verkligen vill se i detalj hur det
ofantligt stort antal satellitbilder och
ser ut på en viss plats.
visar hur det verkligen ser ut på en plats.
Sjökort
Visar små och stora öar, samt
havsdjupet.
Behövs för att kunna navigera säkert och
inte gå på grund med båten.
Får kopieras
10
1:4 Gradnätet
2.
111 km.
3.
a) S:t Petersburg, Ryssland
b) London, Storbritannien
c) Falklandsöarna, Storbritannien
4.
a) 41°N, 74°Ö,
b) 34°S 152°Ö,
c) 34°N 44°Ö
1:5 Var ligger huvudstäderna?
1.
Lissabon
2.
Ankara (Turkiet), Beijing (Kina), Jeravan (Armenien)
3.
Ja, Wellington (Nya Zeeland)
4.
a) ingen,
b) Port Louis (Mauritius),
c) Kairo (Egypten),
d) ingen,
e) Luxemburg, Prag, Kiev,
f) ingen
Får kopieras
11
1:6 Sammanfatta för att fatta bättre
Årstider: Varför finns det årstider?
Vändkretsarna: Vad är det som vänder vid vändkretsarna?
Ebb och flod: Vad är det som skapar ebb och flod?
Gradnätet: Vilken nytta har vi av ett gradnät?
Tematiska kartor: Vad är det för speciellt med tematiska kartor?
1:7 Läsförståelse
Elevens svar.
1:8 Ut på sambandsjakt (exempel på svar på A-nivå med samband i flera led)
Vår planet: På grund av att jorden ligger på perfekt avstånd från jorden så finns det
vatten på vår planet och det är tack vare att vattnet är i flytande form (ej som is eller
ånga) som växter och djur kan överleva, vilket i sin tur ger oss människor något att
leva av.
Årstider: På grund av att jordaxeln ibland lutar mot och andra tillfällen lutar den
ifrån solen får vi olika årstider vilket i sin tur får konsekvenser för klimatet som i sin
tur påverkar växtligheten på en speciell plats. Detta påverkar i sin tur vad som kan
produceras och exporteras.
Ebb och flod: Jorden dragningskraft påverkar månen, men även det omvända gäller.
Det är genom att månen har en dragningskraft på jorden som leder till ebb och flod.
Detta kan skapa problem genom att båtar kan gå på grund eller att människor överraskas av en snabb flodvåg, speciellt om de är ute till havs och simmar.
Tematiska kartor kan vara till nytta när man ska beskriva geografiska samband som
t.ex. sambandet mellan klimat (nederbörd, temperatur), vegetation och befolkningstäthet.
1:9 Fler viktiga samband
Elevens svar.
1:10 de viktiga varför-frågorna
1.
Därför att solstrålarna värmer alltid mer om de är koncentrerad till en liten yta.
Desto större solstrålarnas vinkel är desto större landyta måste värmas upp vilket
minskar värmen som då sprids ut.
2.
Det beror främst på att det finns rinnande vatten och som gör att växter och djur
kan överleva. Utan rinnande vatten inget liv.
3.
Därför att jordaxeln antingen är vänd mot (sommar) eller från solen (vinter).
4.
Därför att jorden snurrar runt sin egen axel, och att detta tar 24 timmar/ett dygn.
När en plats är vänd mot solen är det dag och det är natt på samma plats när
den är vänd ifrån solen. Platsen är antingen ”på fram- eller baksidan”.
5.
Därför att tidsskillnaderna mäts längs med längdgrader och där alla tider runt
hela världen bestäms i förhållande till den längdgrad som går genom London
(Greenwich). Platser som ligger öster om nollmeridianen ligger före och platser
väster om samma längdgrad ligger efter i tid. När klockan är 12:00 i London är
den 13:00 i Stockholm.
6.
Därför att månen påverkar jorden via sin dragningskraft.
7.
Det är viktigt eftersom man med hjälp av skärningspunkten mellan en bredd- och
längdgrad kan bestämma alla platsers lägen (position) över hela världen. Detta är
extremt viktigt vid olyckor, som t.ex. en båt i sjönöd.
Får kopieras
12
2. Klimat och väder
Uppgift 1: Gör den stora frågan
1.
Vad är det som avgör om solen skiner eller regnar?
2.
Varför är det oftast mycket kallare i norra Sverige jämfört med Skåne i söder?
3.
Vad är det för skillnad mellan väder och klimat?
BEGREPP
Klimat
Klimat betyder att man mäter vädret (temperatur och nederbörd) under 30 år
för att få fram ett medelvärde. Klimatet är det väder som gäller i genomsnitt
under en 30-årsperiod.
Väder
Vädret beskriver hur vädret (temperatur, nederbörd, vind) är under några dagar.
Temperatur
Hur många grader det är (plus = över noll, och minus = under noll). Noll grader
är lika med fryspunkten för vatten. Temperaturen mäts i de flesta länder i
Celsius.
Nederbörd
Nederbörd kan falla i form av regn, snö eller hagel och mäts i millimeter.
Låg- och högtryck
Låg- och högtryck beror på skillnader i värmestrålning. Vid ekvatorn värms
luften upp av solen. När luften värms upp stiger den eftersom varm luft är
lättare än kall luft. När luften stiger bildas ett lågtryck och denna ”brist” på luft
kompenseras av att luft blåser in mot ekvatorn. Vi har därmed även förklarat
varför det uppstår vindar.
Passadvindar
Passadvindar är vindar som stadigt blåser året runt och från samma håll och
in mot ekvatorn. Detta beror på att det alltid är ett lågtryck vid ekvatorn och
högtryck vid vändkretsarna.
Monsun
Monsun är en vind som påverkas av att hög- och lågtrycken flyttas under årets
gång och detta innebär att vindarna blåser från sydväst på sommaren och från
norr på vintern. Monsun betyder årstidsvindar.
Havsströmmar
Havsströmmar kan vara kalla eller varma och för med sig kyla eller värme.
Golfströmmen, som är en relativt varm havsström, för med sig värme till västra
och norra Europa, vilket gör att klimatet är mildare här än på andra platser på
jorden på samma breddgrad. Även de dominerande sydvästliga vindarna bidrar
till att det är varmare i Norden än det borde vara på grund av att Norden ligger
så pass nära Arktis kalla vidder.
Kust- och inlandsklimat
Kust- och inlandsklimat skiljer sig åt genom att temperaturen är mer jämn
vid kusten jämfört med inne på kontinenterna där skillnaderna mellan
sommar och vinter kan vara mycket stora. I Skottland som ligger vid Atlanten
är temperaturskillnaden mellan årstiderna relativt små, med svala somrar
och varma vintrar. I det inre av Ryssland långt från Atlanten och på samma
breddgrad som Skottland är temperaturskillnaderna mycket större. Det är
mycket kallare på vintern och varmare på sommaren. Skillnaden i nederbörd är
också stor, med rikligt med regn i Skottland under hela året och med betydligt
mindre nederbörd över året i inlandet.
Klimatzon
Områden med liknande klimat ligger i samma klimatzon/klimatområde.
Områden vid ekvatorn ligger i den tropiska zonen, ökenområdena vid
vändkretsarna tillhör den subtropiska zonen. Vi i Sverige tillhör den
tempererade zonen och Arktis och Antarktis ingår i polarzonen.
Får kopieras
13
2:2 Stadiga vindar
5
5
1
4
2
3
3
l.
Bästa tid att segla är med nordostpassagen i juli.
2.
Bästa tid att segla är med sydvästmonsunen i juli.
3.
Bästa tid att segla är med västvindsdriften till Sydamerika och sedan med sydostpassaden i juli.
4.
Bästa tid att segla är med nordostmonsunen i januari.
5.
Bästa tid att segla är i juli, med sydostpassaden från Sydamerika för att sedan
fortsätta med sydostmonsunen.
2:3 Varför regnar det?
1.
v
ä
s varmt
t
e
r
2.
3.
kallt
varmt
Får kopieras
14
1.
2.
12.00
14.00
3.
16.00
kyligare
varmt
1.
varmt
3.
v
ä
s kallt
t
e
r
2.
ö
varmt s
t
e
r
2:4 Varför är det på detta viset?
1.
Detta beror främst på att de norra delarna ligger närmare den kyliga luften i
Arktis i polarzonen. Södra Sverige får mer ta del av de sydvästliga och varmare
vindarna. Dessutom är solen uppe kortare tid i norr jämfört med i söder och
”orkar” inte värma upp luften lika mycket som solen lyckas göra i södra delarna
av vårt avlånga land.
2.
När det är soligt och klart så finns det inget värmande molntäcke som kan hindra värmen närmast jordytan att försvinna uppåt. Vi vet sedan tidigare att varm
luft är lättare än kall luft och stiger därför uppåt.
3.
På sommaren är det tvärt om; då hindras de betydligt varmare solstrålarna att
värma upp marken. Här fungerar molnen som ett hinder för att värma upp luften
under molnen.
4.
Att det blir kallare ju högre upp man kommer, cirka en grad kallare per 200 meters stigning. Detta beror bl.a. på att ju högre upp man kommer desto tunnare
blir luften, dvs. färre molekyler och som kan krocka med varandra. Det är just
dessa ”krockar” som skapar värmeenergi.
5.
Varm luft är lättare än kall luft och stiger därför samtidigt som den kyligare luften är tyngre och sjunker.
6.
Det beror främst på att solen är högre upp på himlen under hela året. Vid polerna är det mörkt och kallt under halva året och även om solen lyser hela sommaren så räcker det inte för att all is och snö ska smälta. De stora vita isvidderna
reflekterar dessutom bort den instrålande värmen.
Får kopieras
15
7. Det finns två förklaringar till det mildare klimatet i nordligaste Norge jämfört
med norra Alaska och centrala delarna av Grönland: a) Golfströmmen samt b)
de dominerande sydvästliga vindarna ger tillsammans ett varmare klimat långt
upp i nordligaste Norge.
8. Åskregn på eftermiddagen uppkommer genom att då har solen värmt upp den
fuktiga och varma luften nära marken. Den varma och fuktiga luften stiger
snabbt uppåt och när den kommit en bit upp i atmosfären där det är kallare kyls
den av. Då varm luft kyls bildas det regn.
9. Därför att vindar/vindsystem som passad- och monsunvindar samt kalla och
varma havsströmmar hjälps åt att fördela värme och kyla mellan olika platser på
jorden.
10. Det är samma orsaker: När varm luft tvingas stiga så kyls den av, och kall luft är
sämre på att behålla fuktigheten vilket resulterar i regn/nederbörd.
2:5 Sammanfatta det viktigaste.
Uppgift 2
Stadiga vindar: Vad är det som gör att vissa vindar alltid blåser åt samma håll?
Havsströmmar: Hur påverkar havsströmmarna klimatet på olika platser som norra
Norge och New York på vintern?
Kust och inland: Vad är skillnaden mellan kust- och inlandsklimat och vad beror
dessa skillnader på?
Väderprognoser: Vad mäter meteorologer för att kunna göra väderprognoser och
vilka har stor nytta av dessa prognoser?
Väder och klimat: Varför är det mycket svårare att spå vädret den närmsta veckan än
klimatet?
Jordens klimatzoner: Vilka är de fem klimatzonerna och vad skiljer dem åt?
2:6 Ut på sambandsjakt
Lågtryck vid ekvatorn: Vid ekvatorn lyser solen starkt varje dag vilket leder till att
luften nära jordytan värms upp. Den varma luften stiger eftersom varm luft är lättare
än kall luft. Då den varma luften stiger bildas ett lågtryck vid ekvatorn och passadvindarna fyller ut lågtrycket med ”ny” luft.
Västvinden värmer norra Europa: Genom att ett stadigt högtryck ligger vid Kräftans
vändkrets förs varm och fuktig luft mot norra Europa. Detta gör att det blir rikligt
med nederbörd och betydligt varmare, t.ex. längs med hela Norges västkust, jämfört
med andra platser på jorden som ligger längre söder ut, som t.ex. utmed nordöstra
USA.
Vindarna fördelar värmen: Tack vare vindar och havsströmmar fördelas både värme
och kyla så att det blir varmare eller kallare än det annars skulle vara på olika platser
på vår jord.
Havsströmmar: Havet vid ekvatorn värms upp av den starka solstrålningen. Detta
leder till att havsvattnet utvidgar sig av värmen och börjar röra på sig och för med sig
värme till kallare områden eller kyla till varmare områden. Exempel på det första är
Golfströmmen och på det andra Labradorströmmen. Dessa två strömmar påverkar
klimatet mycket. Golfströmmen gör klimatet i Norden betydligt varmare än det annars skulle vara. Och tvärtom: den nordliga och kalla Labradorströmmen gör klimatet kyligare (t.ex. i New York).
Får kopieras
16
Kust och inland: Det som utmärker ett kustklimat är att skillnaderna i temperatur är
små över hela året. Detta beror på att havet jämnar ut skillnaderna i temperaturen
genom att det både är svårare att värma upp ett hav samtidigt som det är tar lång tid
att kyla ner ett hav. Skillnaderna mellan temperaturen på vintern och sommaren blir
små. För inlandsklimatet så gäller det motsatta.
Jordens klimatzoner bestäms av olika faktorer som närheten till ekvatorn eller polerna, påverkan från vindar och havsströmmar, höjden över havet samt vilken årstid
det gäller. Dessa faktorer påverkar både nederbörden och temperaturen och därmed
klimat och klimatzon.
2:6 XX Ut på sambandsjakt
Elevens svar
2:7 Analysmodellen
Problemet: Att klimatet blir varmare: Den globala uppvärmningen.
Orsaker till …
Utsläpp av koldioxid genom användningen av fossila bränslen.
Konsekvenser av … :
Ökad risk för torka och skogsbränder, översvämningar, hot mot vissa växter och djur,
skadeinsekter, ökenspridningen, temperaturhöjning, turismströmmar kan påverkas
(för varmt runt Medelhavet), sårbara platser, konflikter om naturresurser (mark och
vatten) krig och flyktingproblem …
Lösningar till …:
Annan och minskad energianvändning, återanvändning, bättre isolering av bostäder,
ökade skatter på miljöförande aktiviteter, satsning på kollektiva färdmedel, lokal odling, ekologisk odling …
Får kopieras
17
3. Klimatzoner och växtlighet
1.
Var trivs regnskog respektive barrskog bäst?
2.
Vilka två faktorer avgör vilka växter som trivs bäst var?
3.
Varför finns det få växter i öken och polarområdena och varför växer det så det
knakar i den tropiska klimatzonen?
BEGREPP
Klimatzon
Ett område med liknade klimat (nederbörd och temperatur).
Vegetation
Vilken växtlighet som finns i ett visst område/klimatzon.
Tropisk zon
Ett område med hög temperatur och nederbörd under hela året. Inga årstider. Vid
ekvatorn.
Regnskog
En tät skog som trivs i den varma och fuktiga tropiska zonen, Mycket rik på olika
växt- och djurarter. Mest känd är Amazonas i Sydamerika.
Savann
Savannen är en grässlätt och med växlande torr- och regnperioder under året.
Passar bättre för odling jämfört med regnskogen vars mark är näringsfattig av allt
regn. Främst i Afrika där det finns jordens största djur, The Big 5.
Öken
Öken finns främst vid vändkretsarna och är jordens torraste och varmaste områden.
Tillhör den subtropiska klimatzonen. Skillnaderna mellan dag (varmt) och natt
(kallt) är stora och de fåtal växter som klarar sig i detta klimat är främst kaktusar.
Väldigt glesbefolkat.
Tempererad zon
Den tempererade zonen har ett varierat klimat från Medelhavets torra och varma
somrar men med svala och regniga vintrar till de inre delarna av Ryssland och Kina
med stora skillnader mellan vinterns extrema kyla och sommarens hetta. I den
tempererade zonen finns de stora befolkningskoncentrationerna i USA, Kina och
Europa.
Kust- och
inlandsklimat
Kust- och inlandsklimat där det förstnämnda har små skillnader i temperatur
mellan sommar och vinter. Nederbörden är större vid kusten än inne i landet.
Inlandsklimatet, i t.ex. Smålands inland, har större skillnader i temperatur mellan
vinter och sommar.
Stäpp
Stäpp är stora grässlätter och områden som är torrare än savann men fuktigare än
öken. I USA kallas stäppen för prärie, i Argentina för pampas.
Löv- och barrskog
Skillnaden är att lövskogen tappar sina blad på vintern och trivs inte i de kyligare
områden och med mer mager jordmån som barrskogen klarar bättre. Stora delar av
lövskogarna har huggits ner och omvandlas till jordbruk.
Får kopieras
18
3:2 Grattis, du har vunnit!
Stavanger
Maldiverna
Amazonas
Antarktis
2.
Packning:
Antarktis termobyxor.
Maldiverna snorkel.
Stavanger stövlar.
Amazonfloden myggnät.
4.
Klimatzoner:
Antarktis: Polara zonen.
Maldiverna: Tropiska zonen.
Stavanger: Norra tempererade zonen.
Amazonfloden: Tropiska zonen.
3:3 Varierande väder
l.
l Norrbottens inland.
2.
I fjällkedjan.
3.
JAN
JULI
JAN
JULI
Reykavik
0–5
10–12,5
100–150 50–75
Oslo
-5–7,5
15–17,5
50–75
100–150
Stockholm
-2,5–5
15–17,5
25–50
25–50
Helsingfors
-5–7,5
15–17,5
25–50
50–75
Köpenhamn
0–5
Över 17,5
25–50
75–100
Får kopieras
19
4.
Danmark
5.
Island
6.
Nederbörden är över 200 mm
7.
0–25 mm
8.
Till exempel till norra Jylland, östra Sverige eller Finland utom i inlandet.
3:4 Vegetation och klimat
1.
a) Reykjavik, Oslo, Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga, Vilnius, Moskva,
Minsk.
b) Dublin, Paris, Bryssel, Amsterdam, Köpenhamn, Berlin, Warszawa, Kiev, Chisinau, Bratislava, Prag, Luxemburg, Wien, Belgrad, Tirana, Bern, Madrid.
c) Lissabon, Rom, Aten, Nicosia, Valetta.
2.
Sydney: Sommarregnklimat
Brisbane: Sommarregnklimat
Darwin: Savannklimat
Perth: Vinterregnklimat
Alice Springs: Buskstäppklimat
Hobart: Lövskogsklimat
Melbourne: Vinterregnklimat.
3:5 Temperatur och växtlighet
l.
Under minus 10 grader. Lavar och låga örter och buskar.
2.
a) Barrskog, grässtäpp.
b) Grässtäpp, buskstäpp, lövskog, öken.
c) Öken, regnskog, savann, buskstäpp.
d) Regnskog, savann, öken.
3.
Sydamerika, Afrika, Oceanien.
4.
Södra Sydamerika; buskstäpp, lövskog, barrskog.
5.
I Asien, södra Afrika, Australien, Sydamerikas västkust.
6.
Norr om elevatorn.
3:6 Vad påverkar klimatet?
l. nej, nej
2. ja, ja
3. ja, ja
4. ja, ja
5. nej, nej
6. ja, ja
7. nej, nej
8. ja, ja
9. ja, ja
10. nej, nej.
Får kopieras
20
3:7 Varför är det på detta sättet?
1. Vissa växer klarar extremt torrt klimat, som t.ex. kaktus och macchia. Andra
växter, som t.ex. ris, behöver mycket vatten och värme.
2. I öknen finns det egentligen inga naturliga växter som passar som föda till några
djur och de få växter som finns är taggiga och oätliga.
3. Värmen och fuktigheten har att göra med den starka solstrålningen under hela
året och som ger åskliknande störtregn, oftast på eftermiddagen.
4. Regnskog behöver både värme och stor nederbörd. Öknarna är för torra och
polarområdena både för torra och kalla.
5. Eftersom det regnar stora mängder nästan varje dag så försvinner näringsämnena
i jorden och blir svårt att använda den till åkermark.
6. Barrskogen finns i mer karga och kyligare delarna av den tempererade zonen där
det har varit svårt att bedriva jordbruk.
7. Det beror på att jordmånen för odling är bra vilket i sin tur beror på att nederbörden faller relativt jämt över året samt att temperaturen är ”lagom” – den
medför varken extrem torka eller nederbörd. Samtidigt trivs inte skadeinsekterna
i det relativt kalla klimatet.
8. Att det är varmt på dagen är inte så konstigt eftersom solen lyser utan några
dämpande moln. De klara nätterna gör att värmestrålningen försvinner ut i rymden eftersom det inte finns några moln som hindrar utstrålningen.
9. Havet lagrar värmen som aldrig blir så varmt.
10. Det beror på att de stora isvidderna reflekterar solstrålarna. Dessutom är det
oftast högtryck med lite nederbörd, vilket gör att solstrålningen försvinner ut
i rymden utan att skyddas av några moln. Sedan har det även att göra med att
vintern är lång och extrem kall med polarnatt i sex månader.
3:8 Den viktiga analysmodellen, del 1
Problemet med avverkningen av regnskogen
Orsaker till …
Det finns ekonomiska skäl.
–
Genom att hugga ner regnskogen tjänar företagen pengar genom att de kan sälja
virket.
–
Samtidigt kan den frilagda marken användas till att odla på eller för boskapsuppfödning, dvs. regnskogen omvandlas till jordbruksmark.
–
Lokalt huggs även träd ner för att användas som ved för eldning.
Konsekvenser av …
–
För att regnskogen ska kunna avverkas krävs det nya vägar och stora maskiner,
vilket ytterligare sliter på miljön.
–
En stor del av ännu okända växter finns i regnskogen. Växter som kan bli nyttiga
för att kunna användas som mediciner (medicinalväxter).
–
Regnskogen utgör 7 procent av jordens ytan, men har över hälften av alla arter.
Stor artrikedom.
–
En annan konsekvens är att Amazonasindianernas liv kan påverkas och hotas.
–
Regnskogarna är viktiga för att producera syre.
Får kopieras
21
Lösningar på …
–
Organisationer som Världsnaturfonden (WWF) försöker påverka regeringar att
skydda sina regnskogar genom information och påtryckning via olika kampanjer
som t.ex. att rädda den utrotningshotade orangutangen.
–
Regeringar har också ökat bevakningen av regnskogarna från olaglig skövling,
bl.a. Brasilien.
–
Företag kan välja att inte använda virke från regnskogarna i sin produktion och
konsumenter kan välja att inte köpa varor som produceras av virke från regnskogarna.
Överbetning och jordförstörelse
Orsaker till …
Växtätande djur, som kor och får, lever av gräs. Detta är inget problem i sig, men kan
bli det om betesdjuren får stanna för länge på samma område. Det som då händer är
att gräset äts upp med rötterna vilket leder till att inget nytt gräs kan växa.
Konsekvenser av …
När gräset har försvunnit finns det inget som skyddar jorden från att sköljas bort
(erosion) vid kraftiga regnskurar. Speciellt utsatta områden för erosion är branta
sluttningar. Resultatet blir att det översta jordlagret försvinner och inga växter kan
då slå rot, dvs. marken är förstörd för lång tid och boskapen måste flyttas till andra
områden, om sådana finns tillgängliga. I heta områden kan överbetningen leda till
ökenspridning.
Lösning på …
Ett sätt att minska riskerna för överbetning är att flytta boskapen till andra betesmarker innan gräsrötterna är uppätna.
3:10 Klimatet bestämmer mycket
TEMPERATUR
NEDERBÖRD
KLIMATZON
VEGETATIONSZON
VAR I VÄRLDEN
TYPLÄNDER
Hög
Hög
Tropisk
Regnskog
Vid ekvatorn
Brasilien och
Kongo
Hög
Låg
Subtropisk
Öken
Vid
vändkretsarna
Sudan, Australien
och Egypten
Låg
Låg
Polar
Tundra
Norra
Nordamerika och
norra Asien
Kanada,
Grönland och
Ryssland
Lagom
Lagom
Tempererad
Blandskog
Mellan polar- och
subtropisk zon
Finland, England
och Ukraina
3:11 U på sambandsjakt
Regnskog finns i den tropiska klimatzonen och ligger nära ekvatorn och här finns
över hälften av världens arter. Att vara i regnskogen är som att vara i ett växthus, det
är extremt varmt och fuktigt under hela året.
Savannen är ett område norr och söder om den tropiska zonen och här finns både
träd och stora grässlätter. Savannområden finns i Afrika, Brasilien och Indien och här
faller det mer regn än i ökenliknande områden men mindre än i regnskogen.
Får kopieras
22
Stäppen är torrare än savannen eftersom det regnar mindre och på grund av detta
växer det inte så mycket gräs här. Nederbörden är för liten för att det ska fungera
med jordbruk, men boskapsskötsel går bra att bedriva. I USA kallas stäppen för
prärie. I vissa delar av stäppen går det, med hjälp av konstbevattning, att odla spannmål.
Barrskog består av träd som tål kyla och näringsfattig jord och består främst av gran
och tall. Barrskogen är värdefull och kan användas för att göra byggnadsmaterial
till hus och möbler men även till pappersmassa som exempelvis blir till papper i dina
skolböcker.
Växter och djur i Antarktis: På grund av det extremt kyliga klimatet i Antarktis,
som tillhör polarzonen, så finns det bara några få växter (lavar och mossa) som kan
överleva här. I havet kryllar det av liv vilket gör att de djur som lever i dessa trakter
överlever genom att äta av ”havets frukter”. Exempel på större havsdjur är pingviner
och valar som kalasar på de stora mängderna med små räkor som finns i havet, s.k.
”krill”.
Får kopieras
23
4. Vattnet och människorna
1.
På vilket sätt påverkar havsströmmarna temperaturen och klimatet?
2.
På vilket sätt kan man säga att vattnet kan vara både ett hot och en välsignelse
för människorna?
3.
Varför kan vattenproblemet vara svårlöst för människor som bor i de fattiga länderna?
BEGREPP
Atmosfären
Atmosfären är ett lager av gaser som omger jorden och består av främst kväve och
syre. Vi kallar det oftast för ”luft”. Atmosfären är viktig då den skyddar människor
från farlig solstrålning samtidigt som den höjer medeltemperaturen på jorden på
grund av att atmosfären fungerar som ett ”lock” som hindrar värmestrålningen
från jorden att försvinna ut i rymden. Vi får därför även varmare nätter tack vare
atmosfären.
Grundvatten
Grundvattnet finns under marken och är sött vatten (till skillnad mot salt) och
används som dricksvatten i många hem med egna brunnar världen över.
Havsströmmar
Havsströmmar är viktiga eftersom de sprider/fördelar värme och kyla. Till exempel
så påverkar den varma Golfströmmen Nordens klimat, som blir varmare än det
skulle vara utan denna havsström. I New York på vintrarna är det tvärt om på grund
av den kalla Labradorströmmen.
Tsunami
Tsunami är havets jättevågor och som kan vara livsfarliga för människor, djur, natur
och samhällen. Tsunamivågorna blir högre ju närmare land de kommer, precis som
alla andra vågor också blir. Tsunamis bildas av jordbävningar eller vulkanutbrott på
havsbotten.
Vattnets kretslopp
Vattnets kretslopp beskriver den ständiga cirkulationen av vattnet på vår jord; från
havet, via bundet vatten i molnen som sedan faller ner som regn över land och som
därefter förs tillbaka till havet via floder och grundvatten under marken.
Delta
Delta är ett platt område där en flod mynnar ut i havet. Vid mynningen rinner
vattnet långsamt och förgrenar sig ofta i flera flodarmar. Deltat tar emot stora
mängder jord som floderna har eroderat på vägen från sin källa, vilket leder till att
deltat blir större för varje år.
Cyklon
Cyklon är ett annat ord för lågtryck och är därmed motsatsen till högtryck. Ett
kraftigt lågtryck med starka vindar och som kan göra stor skada är så kallade
tropiska cykloner.
Naturkatastrof
Naturkatastrofer är t.ex. svår torka, översvämning, jordskred, extrem hetta,
skogsbrand, jordbävningar eller vulkanutbrott, dvs. katastrofer som är orsakade
av naturen själv och inte av människor, även om människor kan ha bidragit till att
skapa naturkatastrofer som skogsbränder och jordskred.
Översvämning
Översvämning orsakas oftast av att stor mängder regn faller på kort tid på samma
ställe.
Vattenkonflikter
Vattenkonflikter uppstår där det finns brist på vatten och som förvärras om
befolkningen ökar snabbt och därmed också behovet av vatten. Konflikter om vem
som har rätt till vattnet i en flod eller sjö kan t.o.m. vara en orsak till krig mellan
länder.
Får kopieras
24
4:2 Vattnets kretslopp
4.
Kyligare
3.
2.
5.
1.
6.
7. Elevens svar.
4:3 Världens floder
10 9
5
3
2
1
76
8
4
Får kopieras
25
LÄNDER
HAV
l. Colombia, Peru, Bolivia och Brasilien
Atlanten
2. USA
Mexikanska golfen
3. Uganda, Etiopien, Sudan, Egypten
Medelhavet
4. Kongo Kinshasa, Kongo Brazzaville
Atlanten
5. Turkiet, Syrien, Irak
Persiska viken
6. Indien, Bangladesh, Nepal
Indiska oceanen
7. Pakistan, Indien, Kina
Arabiska havet
8. Kina
Stilla havet
9. Ryssland
Kaspiska havet
10. Tyskland, Österrike, Slovakien/Ungern, Kroatien/Serbien och Montenegro,
Rumänien/Bulgarien/Ryssland
Svarta havet
4:4 Mycket eller lite regn?
1.
Öken.
2.
Regnskog.
3.
Årsnederbörd: l000–2000 mm. Växtlighet: Savann.
4.
Cherrapunji med en årsnederbörd på över 11 000 mm.
5.
Sydostasien, Nya Zeeland, Västafrika, Brasilien.
6.
Mer än 2000 mm.
4:5 Oljekatastrofer
1.
Khara
1989
●
Exxon
Valdez
1989
●
Braer
1993
●
Prestige ●
2002
●
●
●
Odyssey
1988
●
Nova
1985
Assimi
1983
Katina P
1992
Castello
de Bellver
1983
●
Fler stora oljekatastrofer: Kuwait 1991, Mexikanska golfen 2010
2.
Strängare lagstiftning, förbud och ökad övervakning, tydligare straffskalor, tydligare och strängare regler för fartygsregistrering. Ökad information och opinionsbildning till oljekonsumenter. Säkrare fartyg med exempelvis dubbelskrov och
säkrare tankar.
Får kopieras
26
Översvämningar
Orsaker till …
–
Stor nederbörd, som monsunregn, under kort tid över samma område.
–
Översvämningar kan även orsakas av tsunamis och när snösmältningen går
snabbt under våren som t.ex. i norra Sverige.
–
Även starka orkanvindar och tropiska cykloner kan skapa översvämningar i
kustnära områden.
–
En annan orsak kan vara att människor har huggit ner skog, får och getter har
överbetat områden täckta med gräs vilket leder till att det inte finns någonting
som kan skydda mot att regnet sköljer ner längs med t.ex. en brant bergsvägg.
Konsekvenser av …
–
Varje år dödas 10 000-tals människor i översvämningar. Dessutom drabbas ännu
fler av att deras bostäder förstörs och människorna blir hemlösa.
–
Kostnaderna för samhällena är enorma när hus, vägar och broar spolas bort av
lera och vatten.
–
Konsekvenserna av att stora vågor träffar land drabbar låglänta länder som Nederländerna och Bangladesh mycket hårdare än t.ex. det bergiga Norge.
Lösningarna på …
–
Människor har svårt att skydda sig mot översvämningar, men det fungerar till en
viss gräns att bygga upp vallar med hjälp av t.ex. sandsäckar.
–
Ute till havs kan man även bygga höga cementmurar som skydd mot vågorna.
För lite regn: torka
Orsakerna till …
Förklaringen till extrem torka är givetvis att det faller lite regn under en lång period.
Orsakerna till varför detta sker är svårförklarade. En förklaring lägger skulden på den
globala uppvärmningen genom den ökande växthuseffekten, vilken i sin tur beror på
människors stora utsläpp av koldioxid.
Konsekvenserna av …
–
Långvarig torka skadar växtligheten och jordbruket vilket i sin tur kan leda till
höjda priser på jordbruksprodukter som slår mot konsumenternas ekonomi.
–
Brist på vatten, som en följd av långvarig torka, kan även skapa konflikter om
hur vattnet ska användas, t.ex. till dricksvatten eller bevattning. I Sverige kan det
bli förbjudet att vattna gräsmattor under långvarig torka. Långvarig torka ökar
dessutom risken för skogsbränder vilket gör att skogsägare och försäkringsbolag
är förlorare. En annan effekt är att brunnar kan sina, t.ex. i Stockholms skärgård
och på Gotland.
Lösningarna på …
Det är omöjligt att hindra torka, men det är möjligt att minska de negativa konsekvenserna, t.ex. genom att vara försiktig och inte använda vattnet i onödan, att helt
enkelt spara vatten genom att duscha kortare tid, inte tvätta bilen eller bevattna trädgården mer än vad som är absolut nödvändigt.
Elevens svar.
Får kopieras
27
Tsunamis kan uppstå genom att en jordbävning lyfter/häver upp vattnet ute till havs.
En våg som har bildats kan bli 30 meter hög när den når in till den grunda kusten.
Vid denna tidpunkt kan vi hoppas på att larmsystemet som ska varna för en tsunami
har satts igång så att människor har hunnit sätta sig i säkerhet.
Nyttiga floder: Flodernas vatten är nyttiga på många olika sätt. De kan användas för
transporter av både människor och varor och genom att dämma upp floderna kan vi
få elektricitet till hus och fabriker. I floderna finns det fisk, dvs. gratismat för de som
bor nära en flod. Längs med floderna och i dess deltan har det också lagrats bördig
jord vilket gör dessa områden lämpliga till jordbruk. Slutligen kan flodernas sötvatten
användas som både dricksvatten och för att bevattna åkrarna. Längs med och i flodernas utlopp i världshaven hittar vi dessutom flera av jordens största städer.
De häftiga monsunregnen faller två gånger om året och både ger och tar liv. Regnen
ger liv genom att de ger vatten till växterna. Samtidigt ställer monsunregnen till med
stora översvämningar och drar med sig (eroderar) jord och lera nerför bergssidorna.
Denna erosion har dock även en positiv sida då denna jord lagras längs med floddalarna och blir då bördiga slätter som kan föda stora grupper av människor.
Brist på rent vatten behövs till att bevattna jordbruket och därmed för att föda en allt
större världsbefolkning. Dessutom behövs dricksvatten till matlagning samt till toaletter och avlopp. Rent vatten ger liv åt växter, djur och människor. Orent vatten leder
till motsatsen.
Vattenkonflikter i Mellanöstern beror på brist på vatten i området. De fåtaliga floderna rinner genom flera länder på sin väg från källa till havet. Detta skapar konflikter,
för vem har rätt till flodernas vatten? Det krävs samarbete för att lösa konflikten därför att alla länder har nytta av rent vatten.
Klimat, vatten och turism: Alla länder vill ha fler turister eftersom de gör av med
mycket pengar vilket ger människor jobb och landet får inkomster från turismen. Turister vill ha sol och värme och vatten. Här finns en inbyggd konflikt som beror på att
de soliga turistorterna ofta drabbas av torka och har brist på vatten. Samtidigt krävs
det mycket vatten i poolerna samt för att bevattna golfbanor och hotellträdgårdar
samtidigt som ortens bofasta behöver vatten till matlagning, tvätt och i jordbruket.
4:10 Sammanfatta det viktigaste
Elevens svar.
4:11 Alla floder mynnar till slut ut i hav
FLOD
VÄRLDSDEL
MYNNAR UT I HAVET/INSJÖN I
LANDET.
STOR STAD VID FLODEN ELLER VID
MYNNINGEN
Amazonasfloden
Sydamerika
Atlanten
Manaos
Brahmaputra
Asien
Bengaliska viken
Guwahati (Indien)
Donau
Europa
Svarta havet
Wien
Huang He
Asien
Gula havet
Jinan
Ganges
Asien
Bengaliska viken
Varanasi
Mississippi
Nordamerika
Mexikanska golfen
Saint Louis
Nilen
Afrika
Medelhavet
Alexandria
Po
Europa
Adriatiska havet
Ferrara
Rhen
Europa
Rotterdam
Nordsjön
Volga
Europa
Kaspiska havet
Volgograd
Får kopieras
28
4:12 Tio viktiga varför-frågor
1. Det är i området närmast kusten och som kallas shelfen där de stora fiskstimmen
och oljefälten finns.
2. För att skilja det från saltvatten som verkligen är och smakar salt.
3. Havsvattnet innehåller för mycket salt och är därmed odrickbart.
4. Det är vinden som skapar vågorna. Blåser det inte finns det inga vågor, men ju
hårdare det blåser desto högre blir vågorna. Här finns ett tydligt samband.
5. Sambandet består i att det är jordbävningar som orsakar tsunamivågorna.
6. Därför att Thailand är ett populärt turistland och att det var många lediga svenska familjer där på jullovet.
7. Eftersom det är solen som värmer havets vatten och som gör att vattenånga
”lyfts” upp eftersom varmare luft stiger upp då den är lättare än kall luft. Det är
även solens uppvärmning av land och hav som föder vindarna och som för regnmolnen in över land.
8. Det beror på att Australien är ett rikt land och har råd att ge människorna tillgång till rent vatten och konstbevattnat jordbruk.
9. Orsaken är enkel: Det är väldigt sällan som Sverige drabbas av långa torrperioder som kräver konstbevattning.
10. Genom att bygga stora dammar kan flodens vatten kontrolleras mycket bättre
samt att landet kan få billig elenergi från dammarna, en energi som är till nytta
för både människor och industrier i landet. Fördelarna är större än risken för
konflikter med grannländerna.
4:13 Vattnets stora betydelse
VATTNET I …
EXEMPEL 1
EXEMPEL 2
EXEMPEL 3
EXEMPEL 4
Sjöar
Dricksvatten
Sjötransporter
Fiske
Bevattning
Floder
Dricksvatten
Sjötransporter
Fiske
Bevattning
Grundvattnet
Dricksvatten
Tvätt
Matlagning
Bevattning
Atmosfären
Regn
Moln
Haven
Sjötransporter
Fiske
Bada/surfa/dyka
Båtsport
4:14 För- och nackdelar med stora dammbyggen
Elevens svar.
4:14
TURISTÖ
HAV
LAND
VÄRLDSDEL
Mallorca
Medelhavet
Spanien
Europa
Kanarieöarna
Atlanten
Spanien
Afrika
Sardinien
Medelhavet
Italien
Europa
Korsika
Medelhavet
Frankrike
Europa
Sicilien
Medelhavet
Italien
Europa
Kreta
Medelhavet
Grekland
Europa
Rhodos
Medelhavet
Grekland
Europa
Bali
Indiska Oceanien
Indonesien
Asien
Hawaii
Stilla havet
USA
Oceanien
Får kopieras
29
5. Mat från mark och vatten
Uppgift 1: Gör egna Stora frågor
1.
Vad är det som gör att vissa växter trivs i vissa växtzoner?
2.
Varför äter man inte frukt i Arktis?
3.
Varför äter många norrmän fisk?
BEGREPP
Baslivsmedel
Baslivsmedel är sådana livsmedel som ofta förekommer i ett visst land. I Sverige är
t.ex. potatis ett baslivsmedel och som ofta ingår i svensk husmanskost.
Sädesslag
Sädesslag är t.ex. ris, vete, majs och hirs.
Spannmål
Spannmål är de olika sädesslagens mogna frön, de s.k. sädeskornen.
Rotfrukt
Rotfrukt är billiga livsmedel och de vanligaste rotfrukterna i vårt land är potatis,
morötter och rödbeta.
Vegetabilier
Vegetabilier har det gemensamt att de alltid kommer från växter. Exempel är bönor
och linser.
Animaliska produkter Animaliska produkter kommer från djurriket som t.ex. mjölk, smör, ägg och kött.
Skaldjur
Skaldjur lever i sjöar och hav och exempel är räkor, kräftor, hummer och krabba.
Självhushåll
Självhushåll var vanligt i Sverige för ett par hundra år sedan och innebär att familjen/
hushållet tillverkar och odlar själva det man behöver. Förekommer fortfarande i
fattigare länder.
Plantager
Plantager är stora jordbruk där endast en gröda odlas, t.ex. te, kaffe och bananer.
5:2 Ris, majs och potatis
P
P
MP
MPR
P R
R
R
R
M
M
M
Får kopieras
30
2.
Sushi, risgrynsgröt
4.
Taco, cornflakes
6.
Kroppkakor, pommes frites.
5:3 Spannmålsproduktion och befolkning
2
Asien
3.
Oceanien
4.
Europa, Nordamerika, Oceanien
5.
Afrika
6.
a) ca 40 % av spannmålsproduktionen.
b) ca 17 % av befolkningen.
7.
ca 60 % av spannmålsproduktionen och 83 procent av befolkningen.
5:4 Träna på sambanden
1.
Vad vi äter beror till stor del på vilka växter och djur som passar i ett visst område, dvs. det är det specifika klimat som till stor del förklarar vad som äts i olika
delar av världen.
2.
Det är för kallt och tiden som en växt behöver i form av sol och värme är för
kort, dvs. växtperioden är för kort.
3.
Det går inte att leva på jordbruk vilket tidigare var en nödvändighet för överlevnad.
4.
Vete växer i Sverige och ris i Kina. Riset kräver stora mängder nederbörd och
värme (minst 25 grader under flera månader i rad), vilket inte finns i Sverige.
5.
Kor trivs där det finns tillgång till saftigt gräs, vilket är en bristvara runt Medelhavet. Vin trivs däremot i det varma och torra vädret som utmärker länder som
Italien, Spanien och Frankrike. Vindruvorna skulle aldrig hinna mogna i Sverige.
Får kopieras
31
6. Terrassodling är bra på sluttningar då det skyddar mot jorderosion.
7. … få möjlighet att få pengar över för att köpa annat de behöver.
8. … jorden är bördig och att klimatet passar för det de tänker odla.
9. … växter och djur har förädlats, att man lyckats bekämpa skadeinsekter, att nya
områden har odlats upp och att konstbevattning har använts i torra områden.
10. Marken har övertagits av städer.
11. Växtperioden är för kort, dvs. det är för kort tid med värme och sol för att växter
ska kunna skördas två gånger per år.
12. Orsakerna är att jordbruken i de rikare länderna har tillgång till bättre jordbruksmaskiner, metoder och mer tåliga växter samt tillgång till konstbevattning. Att
bedriva ett modernt jordbruk kräver tillgång till mycket kapital, något som saknas i de fattiga länderna.
13. Fiskarna äter växtplankton som inte kan växa där det är för djupt eftersom solstrålarnas energi inte når hit ner.
14. En orsak är att dessa stora fiskeflottor är för effektiva, att det sker ett överfiske.
5:5 Den viktiga analysmodellen
Överfiskning i haven
Orsakerna till …
Främsta orsaken är att dagens moderna fiskebåtar och fångstnät är så stora och tekniken för att hitta fiskstimmen är så effektiva att detta gör att haven ”dammsugs” på
fisk.
Konsekvenserna av …
Allvarligast är att vissa fiskarter helt har försvunnit eller minskat kraftigt i vissa hav.
Exempel på detta är torsken i haven runt Sveriges kuster. Detta kan i sin tur leda till
att yrkesfiskarna försvinner som grupp och fiskebåtarna säljs och fiskehamnarna blir
tomma och ödsliga.
Lösningar på …
Ett sätt är att förbjuda allt fiske under t.ex. tio år. Ett annat sätt är att regeringarna
inom t.ex. EU bestämmer om fiskekvoter, dvs. regler som avgör hur mycket fisk som
får fångas. Ett tredje sätt kan vara att yrkesfiskarna får betalt för att inte fiska och får
utbilda sig till ett annat yrke.
5:6 Var får vi vår mat ifrån?
EXEMPEL PÅ MAT FRÅN …
SVERIGE
SYDEUROPA
ÖVRIGA VÄRLDEN
Jordbruket:
Sädesslagen
Havre, vete, råg, korn
Vete
Majs, ris, hirs
Jordbruket:
Frukt och grönt
Äpplen, päron
Citrusfrukter
Ananas, mango, papaya,
Djuren
Kor, grisar, får, höns
Haven
Torsk, sill, makrill,
skaldjur
Tonfisk, sardiner
Tonfisk, sardiner
Fiskodlingar
Lax
Forell, ål
Karpfisk
Får kopieras
32
5:7 Vad äts var och varför just det och just där?
SÄDESSLAG
TRIVS I ETT KLIMAT SOM …
ODLAS OCH ÄTS I …
INGÅR I BEARBETADE
LIVSMEDEL
Vete
Är tempererat och inte med
för kort växtsäsong.
Europa och Nordamerika.
Matbröd, mjöl och i
konditorivaror (kakor och
bullar) samt i öl.
Ris
Har tydlig regnperiod men
även en längre varm period.
Främst i Kina och
Bangladesh.
Baslivsmedel tillsammans
med grönsaker och ofta
kyckling.
Majs
Kräver sol och värme.
I alla världsdelar.
Används som tacos och
nachos och som gröt.
Hirs
Kräver sol och värme.
Afrika och Indien.
Gröt
5:8 Sammanfatta det viktigaste del 2
RUBRIKER
DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT
Mer mark har odlats upp
Varför har allt mer mark odlats upp under de senaste hundra åren?
Mer än en skörd om året
Vad är det som avgör om bönderna kan få en eller två skördar per år?
Fisk är nyttig mat
Varför äter man så mycket fisk i länder som Japan, Island och Norge?
Fisket i dag och i
framtiden
Hur kommer det sig att fångsterna av fisk minskas trots att fiskebåtarna blir allt
mer effektiva?
Fiskodling
Vilket problem kan fiskodlingen vara ett svar på?
Får kopieras
33
6. Människor och maten
Uppgift 1: Gör egna Stora frågor
1.
Varför bor det så pass få människor i Sverige jämfört med många andra länder
som är mindre än Sverige?
2.
Varför ökar befolkningen i Sverige långsammare jämfört med många andra länder?
3.
Kommer maten att räcka till alla människor i framtiden?
BEGREPP
Storstadsområde
Storstadsområde är ett område som består av själva stadskärnan plus förorter och
kringliggande städer där människor bor men oftast arbetar i stadskärnan.
Folkmängd
Folkmängd (invånarantal) betyder det antal människor som bor i en viss stad, kommun
eller ett land.
Glesbygd
Glesbygd är motsatsen till ett tätbefolkat område, dvs. det bor få människor i en
glesbygd jämfört med i en tätbygd. Uttrycken gles- respektive tätbefolkade områden kan
användas som motsatser.
Tätbygd
Tätbygd se ovan!
Folkökning
Folkökningen räknas oftast ut i procent, promille eller i hela tal och under en viss period
som kan sträcka sig från en månad till tusen år. Det är förändringen och dess takt man
är intresserad av.
Migration
Migration handlar om att någon flyttar från en plats till en annan. Det kan gälla både en
flytt inom ett land och mellan länder.
Urbanisering
Urbanisering handlar om att flytta in till en stad/tätort från en glesbygd.
Landsbygd
Landsbygd är motsatsen till stadsområde och utmärks mer av att vara glesbygd.
Undernäring
Undernäring betyder att en människa har olika bristsjukdomar, för lite protein, vitaminer
eller mineraler.
6:2 Träna på att förstå sambanden
1.
Sverige ligger nära det kalla polarområdet i norr vilket gör att vi har en relativt
lång, kall och mörk vinter. Det gör att växtperioden är kort och det blir därför
svårare att bedriva jordbruk. Detta gäller främst de nordligaste delarna av vårt
avlånga land. Vi skulle dock ha ännu sämre förutsättningar om vi inte hade haft
nytta av den värme som förs upp av Golfströmmen och de dominerande sydliga
vindarna.
2.
Norge ligger långt norrut och är bergigt vilket gör det vanskligt att bedriva jordbruk. Finland ligger också norrut och har mer av ett inlandsklimat vilket betyder
längre och kallare vintrar. Både Norge och Finland har en kortare växtperiod än
Sverige. Danmark har bättre förutsättningar för jordbruk och därmed möjlighet
att försörja sin befolkning, men landet är mycket mindre till ytan än Sverige.
3.
Det finns många orsaker: Stockholm har varit Sveriges huvudstad i flera hundra
år vilket i sig drar till sig handel, produktion av varor och tjänster och människor
som flyttar hit. Under det senaste århundrandet har många myndigheter, banker
och storföretag haft sina huvudkontor i Stockholm. Dessutom har det länge funnits goda möjligheter att studera i Stockholm. Detta tillsammans med en växande
Får kopieras
34
privat service har skapat många nya arbetstillfällen och med nya möjligheter till
karriär. Det ena stödjer det andra med resultatet att människor lämnar glesbygden och mindre städer för att hoppas på framgång och rikedom i Stockholm.
4. I dessa områden har det sedan länge funnits extremt goda möjligheter att bedriva
jordbruk längs med Kinas och Indiens bördiga flodslätter men också handel med
ländernas stora handelscentra. Länderna hade också en stark ledning som lyckades hålla ihop länderna.
5. En orsak är de stora förbättringar och ett allt mer effektivt jordbruk. Till detta
ska räknas nyodling, nya grödor, nya bekämpningsmedel, gödsel, avel m.m.
6. … människorna blir försvagade, orkar mindre och blir lättare sjuka.
7. … människor som inte kan läsa får svårt att få ett jobb vilket skapar problem för
både individens och samhällets ekonomi. Genom att inte kunna läsa och skriva
minskas chanserna att komma upp sig i samhället.
8. … kvinnorna föder färre barn vilket i sin tur beror på att tillgång på rent vatten,
mat och sjukvård har förbättras och detta gör att fler spädbarn överlever. Familjerna behöver inte skaffa fler barn då de vet att chanserna för att ett barn ska
leva upp till vuxen ålder har ökat markant de senaste tio åren.
9. … i Sverige att antalet pensionär är väldigt stort och ökar. Dessa äldre arbetar
inte och måste försörjas av en grupp yngre människor. I Nigeria är problemet det
omvända. Här är gruppen barn och ungdomar det stora problemet eftersom de,
precis som pensionärerna i Sverige, inte bidrar till landets ekonomi och tillväxt.
De yngsta och äldsta kostar pengar.
10. Dels genom information om preventivmedel, dels att när levnadsstandarden höjs
så vill familjerna inte riskera denna höjning genom att skaffa många barn. Dessutom så har sjukvården förbättras vilket gjort att spädbarnsdödligheten har sjunkit snabbt.
6:3 De viktiga orsakerna
Fakta 1.
Orsaker till att jordbruket är mer effektivt i den tempererade zonen än i andra klimatzoner:
–
Dels p.g.a. att det finns fler rika länder i den tempererade zonen vilket gör att
man har haft råd att mekanisera och effektivisera jordbruket.
–
Dels p.g.a. att klimatet är bättre genom att det finns färre skadliga insekter i
dessa områden vilket i sin tur beror på att det inte är lika varmt och/eller fuktigt i
de tempererade områdena.
Fakta 2.
Orsaker till att Afrika är den fattigaste kontinenten på jorden.
–
Ett skäl kan vara att det i stora delar är för varmt och torrt (Sahara och andra
öknar).
–
Ett annat skäl kan vara att klimatet är för varmt och fuktigt (den tropiska regnskogen) och dessa två klimatfaktorer tillsammans ger en geografisk orsak till fattigdomen.
–
Ett tredje skäl kan hänga ihop med att de afrikanska länderna inte har haft någon demokratisk tradition och dessutom har haft en kort tid av självständighet.
Ledarna har satsat mer på att gynna sig själva, sina familjer och närmast vänner
samt satsat på en stark militärmakt för att försvara sin makt. Folket hade behövt
satsningar på utbildning, sjukvård och ett utvecklat jordbruk för att sedan få
igång en industrialisering genom sparat kapital. Men landets satsningar har inte
gått till folket.
Får kopieras
35
6:4 Analys av för- och nackdelar mellan olika boende i ett u-land
FÖRDELAR MED ATT …
NACKDELAR MED ATT …
Bo i en storstad
Större tillgång och närhet till sjukvård,
utbildning, nöjen och arbetstillfällen
Kan kännas sig vilsen i en storstad och
kanske har tvingats lämna fru, barn och
släkt i f.d. hemmet på landsbygden.
Högre kriminalitet. Mer stress.
Bo på landsbygden
Känner sig trygg och hemma i sin miljö.
Lever lugnt i ett relativt lågt tempo.
Nära till familj, släkt och vänner. Billigt
boende.
Dåliga kommunikationer, svårt att ta sig
längre sträckor. Tristess. Svårt att utbilda
sig vidare, sämre sjukvård och inga nöjen.
6:5 Analys av orsaker till att människor flyttar. Övning A
FRÅN LANDSBYGD TILL STAD
(URBANISERING)
FRÅN ETT LAND TILL ETT ANNAT LAND
(EMIGRATION)
Flytta frivilligt
Nytt arbete, utbildning, nöjesutbudet, kärlek
Arbete, utbildning, kärlek
Flytta av tvång
Arbetslöshet, skilsmässa
Krig, diskriminering på grund av
etnicitet, politik, sexuell läggning,
fattigdom, tortyr, diktatur,
naturkatastrofer.
6:6 Megapolis
Paris
Frankrike
Europa
London
Storbritannien
Europa
Rom
Italien
Europa
Sao Paolo
Brasilien
Sydamerika
Rio de Janeiro
Brasilien
Sydamerika
Delhi
Indien
Asien
Mumbai
Indien
Asien
Sydney
Australien
Oceanien
New York
USA
Nordamerika
Mexico City
Mexico
Nordamerika
Los Angeles
USA
Nordamerika
Tokyo
Japan
Asien
Shanghai
Kina
Asien
Seoul
Sydkorea
Asien
Jakarta
Indonesien
Asien
RUBRIK
DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT SOM STÅR UNDER RUBRIKERNA I
LÄROBOKEN
Glesbygder
Varför är vissa områden i världen glesbefolkade?
Tätbygder
Vilka fördelar har tätbygderna och som förklarar varför de är just så tätbefolkade?
Urbanisering
Vilka förklaringar finns det till att allt fler människor flyttar till de stora städerna?
Undernäring och svält
Vilka är orsakerna till att människor är undernärda och svälter?
Mycket mat försvinner
Vad menas med att ”mat försvinner” i de rika respektive fattiga länderna?
Får kopieras
36
Geografi 8
7. Landskapet omkring oss
Uppgift 1
1.
Varför är det rätt att säga att jorden består av berg trots att det på många platser
inte finns några berg inom synhåll?
2.
Vad finns ovanpå berggrunden?
3.
Vad använder vi människor jordskorpan till och hur förändrar detta landskapet
runt omkring oss?
BEGREPP
DIN TOLKNING AV BEGREPPEN
Jordskorpa
Jordskorpan är det yttersta ”skalet” på jordklotet och är mellan 35 och 70 km tjock.
Förkastning
Förkastning är en spricka i berggrunden där berget har glidit uppåt eller nedåt.
Kontinent
En kontinent är ungefär detsamma som världsdel, som t.ex. Afrika, Australien, Antarktis,
Nord- och Sydamerika. Europa är en världsdel, men inte en egen kontinent eftersom
Europa hänger ihop med Asien. Det är därför kontinenten vi bor på kallas Euroasiatiska
kontinenten.
Bergart
Bergarterna ingår i berggrunden som i sin tur bygger upp jordskorpan. Bergarterna
kan delas in i tre olika större grupper efter hur de har bildats: Magmatiska, lagrade/
sedimentära och omvandlade/metamorfa bergarter. I Sverige är granit den vanligaste
bergarten.
Metall
Metaller ingår som små delar i bergarterna. Kända metaller är järn, koppar, brons, guld
och silver.
Vittring
Vittring är en process som bryter sönder berget genom t.ex. frostsprängning.
Erosion
Erosion innebär att något nöter ner berget som t.ex. en glaciär, flodvattnet, regn eller
vågor. Det nednötta materialet kan sedan förflyttas och lagras långt från den plats där det
lilla gruskornet ursprungligen fanns.
Det geologiska
kretsloppet
Detta kretslopp visar, precis som vattnets kretslopp, hur olika processer bildar en
helhet. Till exempel hur berg bryts ner till sand och grus av erosion och vittring. Detta
material lagras sedan på havsbottnen som sedan kan lyftas upp till ett nytt berg när två
kontinenter krockar.
Inlandsis
Inlandsisen var ett tjockt istäcke, cirka 2–3 km tjockt, som låg över Sverige för
ca 10 000–20 000 år sedan. Detta tjocka istäcke var givetvis väldigt tungt och tryckte
därför ner berggrunden.
Morän
Morän är Sveriges vanligaste jordart och som bildades av att inlandsisen skrapade loss
en blandning av små och större stenar vid sin framfart.
Får kopieras
37
7:2 Kontinenter i rörelse
Eurasiska plattan
Amerikanska
plattan
Stillahavsplattan
Afrikanska
plattan
Nazcaplattan
Indiska plattan
Antarktiska plattan
4.
Där kontinentalplattor glider isär väller magma upp och ny jordskorpa bildas
som vid Mittatlantiska ryggen. Vulkanöar som exempelvis Island kan uppstå.
5.
Där kontinentalplattor kolliderar bildas ofta bergskedjor och djuphavsgravar,
vulkanutbrott och jordbävningar är vanliga.
7:3 Jordbävningar
3.
I tätbefolkade områden där husen är enkla och ligger nära varandra. Vid jordbävningskatastrofer som sker i fattiga länder och på områden som ligger avsides
försvåras räddningsarbetet.
4.
Att genom forskning bättre kunna förutsäga jordbävningar för att kunna flytta
dem som är i fara ut ur riskområdet. Bygga hus som klarar av att stå mot jordbävningar. Förbereda människor som bor i riskområden så att de vet vad de ska
göra om en jordbävning skulle inträffa.
Får kopieras
38
7:4 Berget bryts ned
1.
Elevens svar.
2.
Elevens svar.
3.
Solsprängning uppstår där skillnaden i temperatur mellan dag och natt är stor,
till exempel i torra öknar. Frostsprängning uppstår i kalla trakter där vatten sipprar ned i sprickor och sedan fryser till is, till exempel de svenska fjällen
FRÅGA
JAG VISAR MIN FÖRFÖRSTÅELSE AV MENINGEN GENOM ATT BESVARA
FRÅGAN.
1. Vad betyder ”geologiskt
stillsamt”?
Detta gäller t.ex. vårt land och betyder att vi inte behöver oro oss för att
drabbas av varken jordbävningar eller vulkanutbrott.
2. Hur har denna förkastning
bildats?
Denna förkastning har skett för mycket länge sedan och är ett bevis på att
även vår del har drabbats av jordbävningar som har lyft upp vissa och fått
andra delar att sjunka. Vi ser detta i dag vid Omberg och insjön Vättern.
3. Island bildas fortfarande:
Hur och varför?
Island ”växer” fortfarande genom att nya öar bildas eller att gamla vulkaner
byggs på. Orsaken till detta är att Island ligger mitt över den Mittatlantiska
ryggen där två kontinenter dras isär och släpper fram ny magma via olika
vulkanutbrott både på land och under havsytan.
4. Varför skriver man tyvärr,
tror du?
Man menar att det hade varit väldigt bra om geologerna kunde säga till i tid
innan ett vulkanutbrott eller jordbävning inträffar så att människor kan sätta
sig i säkerhet innan naturkatastrofen inträffar.
5. Påverkar hur?
Den uppåtstigande magman får kontinenterna att röra sig, antingen mot,
ifrån eller längs med varandra.
6. Vilka bevis hade Wegener?
Ett ”bevis” var att olika kontinenter verkade passa ihop som ett pussel,
t.ex. östra Sydamerika och västra Afrika liksom östra Nordamerika och
Västeuropas kust.
Hur kan Mount Everest höjd
variera?
Glaciären växer till under vintern och smälter ner något under
sommarhalvåret.
Förklara uttrycket ”Utan
gruva – Inget Kiruna”
Järnmalmsgruvan ger jobb till många i Kiruna och de anställda har barn
som går på förskola och skola, de handlar mat, köper kläder, besöker banker
m.m. Allt detta skapar andra jobb. Skulle malmen ta slut skulle många
människor bli arbetslösa och tvingas flytta från Kiruna.
Hur kunde man veta hur långt Saknas det spår av isen i form av t.ex. isräfflor och rullstensåsar så kan man
inlandsisen sträckte sig som
dra slutsatsen att det inte har funnits inlandsis i dessa trakter.
mest?
7:6 Den viktiga analysmodellen
Vulkanutbrott på Island 2010
Orsaker till …
–
Island ligger rakt över sprickan mellan två kontinentalplattor.
–
Sprickan vidgar sig med ett par centimeter per år.
–
I sprickan finns det möjligheter för magma att tränga fram i ett vulkanutbrott.
Konsekvenser av …
–
Vulkanutbrottet skedde under en glaciär vilket ledde till att massor med gasmoln
fyllda med små partiklar nådde höga höjder.
Får kopieras
39
–
Lavan smälte glaciärisen vilket lede till att smältvattnet förstörde vägar och broar. Askan från utbrottet var giftig vilket ledde till att människor och djur fick hålla sig inomhus.
–
Askmolnet nådde så högt upp i atmosfären att det stoppade all flygtrafik i flera
dagar i stora delar av västra Europa, långt ifrån Island.
Kontinenter rör sig på tre olika sätt:
1.
Mot varandra
2.
Ifrån varandra
3.
Längs med varandra
Orsaker till …
–
När plattorna krockar, som t.ex. väster om Sydamerika, i medelhavsområdet, i
Himalaya och längs med Japans och Indonesiens kuster, skapas allvarliga jordbävningar och vulkanutbrott.
–
När plattorna dras isär, som i den Mittatlantiska ryggen, skapas främst vulkanutbrott på havsbottnen men även i de vulkaniska öarna längs med samma ”rygg”,
som exempelvis på Island.
–
När plattorna rör sig längs med varandra, den ena mot norr, den andra söderut,
som längs Saint Andrea-sprickan vid Nordamerikas västkust (t.ex. Kalifornien).
Konsekvenser …
–
Naturlandskapet kan förändras, vulkaner kan växa och jordbävningar kan skapa
nya sprickor och förkastningar. Pågår ett vulkanutbrott under lång tid (flera månader) och ett askmoln skapas som hindrar solen att värma marken, kan det leda
till försämrade skördar, svältkatastrofer och stora flyktingströmmar.
–
Människor kan skadas, blir hemlösa och dödas i tiotusental, främst av jordbävningarna som är mycket svåra att skydda sig mot.
–
Samhället påverkas genom att flygtrafik hindras, hus, vägar och broar kan förstöras vilket kostar många miljarder att reparera. En tsunami kan även skada kärnkraftverk som alltid ligger nära kusterna.
7:7 En jämförande analys av tre olika bergarter
EXEMPEL PÅ
BERGARTER
HUR HAR BERGARTEN BILDATS?
TILL VAD KAN BERGARTEN
ANVÄNDAS?
Magmatiska
bergarter
Diabas, basalt,
granit
Har bildats av magma, som kommit
ut som lava på jordytan eller så
har de stelnat i gångarna upp till
vulkankratrar.
Diabas (bänkskivor,
skulpturer), basalt
(byggnadsmaterial/golv),
granit (byggnadsmaterial).
Sedimentära
bergarter
Sandsten, skiffer
Längst ner i lager av sediment är
trycket så högt att lera och sand bildar
sedimentära bergarter.
Byggnadsmaterial
Omvandlade
bergarter
Gnejs, marmor
Bildas genom att sedimentära bergarter
pressas ihop under högt tryck och hög
temperatur nere i jordskorpan.
Gnejs (byggnadsmaterial)
Marmor (byggnadsmaterial,
skulpturer)
7:8 En enklare analys
Orsakerna till att Kiruna måste flyttas
En orsak är att man har bestämt att spränga nya gruvgångar vilka kommer att ligga
under delar av den nuvarande staden. Dessa sprängningar gör att marken spricker
vilket kan skada hus och människor.
Får kopieras
40
Orsakerna till miljöproblem i anslutning till gruvbrytning
–
Dålig arbetsmiljö för gruvarbetarna på grund av giftiga gaser i gruvan och risken
för att begravas av rasmassor. Även hög värme och mycket buller är problem i
många gruvor.
–
Risker finns att grundvattnet kan förstöras på grund av giftiga utsläpp av tungmetaller (t.ex. bly och uran) från gruvorna.
–
Efter att gruvorna inte längre är lönsamma lämnas stora och fula sår/hål i naturen.
7:9 Positiva och negativa konsekvenser
Landhöjningen
Positiva konsekvenser: Nya skärgårdsöar, kobbar och skär, är vackra inslag (och
unika) i landskapet och fungerar bra att ligga och sola på och bada ifrån. Det gäller
speciellt de rundhällar som isen har slipat av. Som en följd av landhöjningen blottades
tidigare havsbottnar vilka blev mycket bra jordbruksområden på grund av de näringsrika lerjordarna.
Negativa konsekvenser: Används gamla sjökort finns det risk att man går på grund.
Är det en stor oljetanker kan det skapa stora skador på miljön. Fåglar, sälar och fisk
kan ta skada.
Grustag från rullstensåsarna
Positiva konsekvenser: Vi får sand, grus och fint rundade stenar att använda som fyllningsmassor vid väg- och husbyggen samt att smycka parker och trädgårdar med (de
runda stenarna). Sand används dessutom till cement och sandlådor
Negativa konsekvenser: Då rullstensåsarna är ett perfekt renande filter för vatten kan
ett grustag försämra vattenkvaliteten. Ett grustag är ett fult sår i naturen. Grus och
sand kan inte ombildas (förrän vid nästa istid) så de gäller att inte skada rullstensåsarna.
7:10 Inlandsisen
SPÅR EFTER ISEN
HUR HAR SPÅRET
BILDATS?
BEVIS FÖR DETTA?
NYTTIG ANVÄNDNING AV
”SPÅRET”?
Morän
Har bildats när isen, som
en jättelik grävskopa, växte
och rörde sig framåt.
Moränen består av osorterat
material från finkornig lera
till stora block.
Den finkorniga moränen
kan användas som
fyllnadsmaterial. Jordarten
är den vanligaste i Sverige.
Rundhäll
Har bildats när isen växte
fram.
Isräfflor och stöt- respektive
läsida på rundhällarna visar
isens riktning.
Fungerar perfekt för att
ligga och sola på om
stötsidan är vänd mot
solen.
Rullstensås
Har bildats vid isens
smältning.
Rullstensåsarnas material är
väl skiktade med de större
och runda stenarna i botten
och mer finkornig sand
överst.
Som grustäkt för material
till byggen och parker.
Lerjordar
Bildades vid isens
smältning.
När isälven nådde havet
föll de tyngsta stenarna och
gruset först till bottnen,
Lerkornen höll sig flytande
längst innan de ”landade”.
Dessa lerjordar hör till de
bördigaste i vårt land och
här hittar vi även de stora
jordbruksbygderna.
Får kopieras
41
8. Skogslandskapet och trävarorna
Uppgift 1b: Mina frågor
1.
Vilken nytta har människor haft av skogen?
2.
Vad gör industrierna med skogen?
3.
Hur kan det komma sig att antalet träd ökar i Sverige trots att vi har så effektiva
skogsmaskiner?
BEGREPP
Export
Export sker när ett land säljer något till ett annat land, t.ex. papper. (Motsatsen är
import, dvs. när ett land köper från ett annat land.)
Barrskog
Barrskog klarar kyla och näringsfattiga jordar. I Sverige är gran och tall de två
vanligaste barrträden
Lövskog
Lövskog har inte barr utan löv som faller under hösten. Lövträden kräver mer värme
och bättre jord än barrträd. Björk, al och ask är alla exempel på lövträd.
Taigan
Taigan är det område som sträcker sig i ett mycket brett band längs med hela
norra Ryssland. Detta barrskogsområde fortsätter sedan i de nordliga delarna av
Skandinavien och Kanada. Det finns inget motsvarande barrskogsområde på den
södra halvklotet.
Regnskog
Regnskog finns längs med ekvatorn och där finns världens största utbud av växter och
djur. Amazonas är det största sammanhängande regnskogsområdet i världen.
Växthuseffekt
Denna effekt uppstår som ett resultat av våra utsläpp av växthusgaser, som metan
och koldioxid. Dessa utsläpp skapar som ett lock som släpper in värme men hindrar
utsläpp (som i ett växthus av glas) av värme till rymden, vilket höjer temperaturen.
Klimat
Klimat är det genomsnittliga vädret under en 30-årsperiod.
Den globala
uppvärmningen
Den globala uppvärmningen är en konsekvens av att vi använder för mycket av fossila
bränslen som leder till en växthuseffekt och som i sin tur resulterar i att temperaturen
stiger.
Hållbart skogsbruk
Detta begrepp handlar om att vi ska återplantera lika mycket skog som vi avverkar.
Skogsråvara
Skogsråvara kan vara sågspån och timmer.
8:2 saker av trä
4.
Parkettgolv, tavelram, blyertspenna, kvastskaft, lekstuga, krocketspel, hockeyklubba, julgran, sparkstötting, bastu.
Elevens svar.
8:4 Analys av den användbara skogen
SKOGEN KAN ANVÄNDAS…
EXEMPEL 1
EXEMPEL 2
EXEMPEL 3
I hemmen
Smörkniv i trä
Vedeldning
En stol/pall
Inom arbetet/industrin
Pappersmassa
Papper
Flis/pellets för värmning
På fritiden
Hockeyklubba
Grilla korv ute
Bygga en träkoja
För samhället/Sverige i stort
Exportvaror
Som energi
Husbyggen
Får kopieras
42
8:5 Sambandet mellan klimat och skog
HÖG TEMPERATUR
LÅG TEMPERATUR
Hög nederbörd
Regnskog, jakaranda, mahogny, teak
”Bergsträd”: Fjällbjörk
Låg nederbörd
Kaktus, macchia, olivträd
Barrskog, taiga
8:6 Analysera mera!
Problemet med att skogen avverkas för hårt
Orsaker till …
–
Främsta orsaken handlar om ekonomi, att stora företag ska tjäna pengar.
–
Den andra orsaken är att ett land, som Kongo, Papua Nya guinea och Indonesien
vill få exportinkomster.
–
För att odla, skapa betesmark eller nya plantager för att odla palmolja.
–
Skogsavverkningen ger jobb åt människor och därmed en inkomst.
Konsekvenser av…
–
Många växter och djur hotas av utrotning, t.ex. orangutangen.
–
Många växter som lever i regnskogen är ännu inte upptäckta och kan vara viktiga för att ta fram nya mediciner.
–
Naturfolkens liv hotas.
Lösningar på …
–
Olika internationella organisationer, som t.ex. WWF (Världsnaturfonden), kan
försöka skapa opinion för att på så sätt försöka påverka regeringar i de länder
där regnskogen hotas.
–
Bojkotta, inte köpa, möbler som använder träslag från regnskogen, t.ex. teak
eller s.k. ”hardwood”.
8:7 Jämförande analys av Nordens skogareal
LAND
MYCKET SKOG
LITE SKOG
FÖRKLARING
Island
X
Har haft mycket lövskog men mycket är fällt för att människor
behövde ved. Får har sedan betat på marken så att ingen ny
skog växte upp.
Norge
X
Stora delar består av fjäll och branta sluttningar och där är
jordlagret för tunt för att skog ska trivas.
Sverige
X
Danmark
Finland
Stora delar av Sverige ligger i barrskogsbältet och har ett
passande klimat för stora skogsområden. Klimatet passar
däremot sämre för jordbruk och därför har det inte funnits
anledning att avverka skog för att ge plats åt åkrar.
X
X
Har haft mycket lövskog men den har avverkats för att ge
plats åt åkrar.
Hela Finland ligger i barrskogsbältet och har ett passande
klimat för stora skogsområden. Klimatet passar däremot
sämre för jordbruk och därför har det inte funnits anledning
att avverka skog för att ge plats åt åkrar.
Får kopieras
43
8:8(2) Sammanfatta det viktigaste
RUBRIK I LÄROBOKEN
DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT SOM STÅR UNDER
RUBRIKERNA I LÄROBOKEN
Jordens skogar
Var i världen växer det mest barrskog och regnskog?
Skogen och klimatet
Vilken roll spelar skogen när det gäller den globala uppvärmningen?
Hållbart skogsbruk
Varför är det värdefullt att bevara och skydda skogen nu och i framtiden?
Orter med stor skogsindustri
Varför ligger orter med skogsindustri vid kusterna och vid älvarnas mynning?
Sverige säljer mycket
skogsprodukter
Vilken betydelse har Sveriges export av skogsprodukter för människorna
som bor i dessa orter, för företagen och Sverige?
Får kopieras
44
9. Jordbrukslandskapet och matvarorna
Uppgift 1b
1.
Varför har många jordbruk lagt ner de senaste 50 åren?
2.
Vad menas med att jordbruket har moderniserats?
3.
Vad betyder det att bearbeta råvarorna?
Förklara begreppen
BEGREPP
DIN TOLKNING AV BEGREPPET
Råvara
En råvara är något som kommer från naturen men ännu inte behandlas vidare, t.ex.
är skog en råvara, men en träplanka är det inte. Likaså är fårets ull en råvara men
inte ulltråden.
Livsmedelsindustri
Till livsmedelsindustrin hör allt som kommer från jordbruket, t.ex. mejeri, slakteri,
bageri och kycklingfarmar
Jordart
Jordart är den mix av jord, sand, grus och stenar som ligger som ett täcke över
berggrunden. Sveriges vanligaste jordart är morän.
Jordmån
Jordmån är det översta jordlagret och en bördig jordmån är brunjorden.
Ekologiskt jordbruk
Ekologiskt jordbruk använder gamla metoder. Till exempel används djurens gödsel i
stället för konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel används inte heller. Ekologisk
mat är dyrare eftersom det krävs fler som arbetar och färre maskiner används.
Handelsgödsel
Handelsgödsel, eller konstgödsel, är framtaget av industrin för att öka skördarna och
är konstgjort jämfört med djurens eget gödsel.
Bekämpningsmedel
Dessa medel är framtagna av industrin och sprutas över växterna för att skydda dem
mot olika skadedjur som förstör skörden.
Befolkningstäthet
Befolkningstätheten är ett mått på hur många individer som bor inom ett visst
område.
Glesbygd
Med glesbygd menar man områden/landskap med låg befolkningstäthet. I Sverige är
Härjedalen och Lappland de två landskap med den lägsta befolkningstätheten.
Tätbygd
Tätbygd är motsatsen till glesbygd. En stor majoritet av svenskarna bor i tätorter, dvs
orter med fler än 200 invånare.
9:2–9:3
Elevens svar
Får kopieras
45
9:4 Människans påverkan på gott och ont
ORSAKER TILL …
EXEMPEL PÅ HUR
MÄNNISKAN HAR
PÅVERKAT NATUREN
POSITIVA
KONSEKVENSER AV
DETTA
NEGATIVA
KONSEKVENSER AV
DETTA
För att producera mer
mat.
Odlat upp mark
Risken för svält minskar/
är borta. Öppna
landskap.
Färre skogar att använda.
Miljöförstöring av sjöar
och hav har förvärrats.
För att skapa mer
jordbruk, eller för att
producera varor av trä.
Huggit ner skog.
Öppnare landskap.
Fula sår genom
kalhyggen.
Urbaniseringen.
Byggt samhällen och
städer.
Mer samlad bebyggelse.
Brer ut sig alltmer till
jättelika stadslandskap.
För att resandet har
ökat enormt snabbt och
mycket.
Anlagt vägar, hamnar,
flygplatser, broar …
Lättare och snabbare att
resa.
Tar mycket mark i
anspråk, ibland bra
odlingsmark.
9:5 Ytterligare en stödmall
”RÅVARA”
FÖRÄDLADE VAROR
LIVSMEDELSINDUSTRI
Ko
Grädde
Mejeri
Gris
Fläskkotlett
Slakteri
Spannmål
Kakor
Bageri
Får och getter
Ost
Mejeri
Frukt
Sylt
Fruktindustrin
Grönsaker
Ketchup
Grönsaksindustrin
Fisk och skaldjur
Fiskbullar
Konserveringsindustrin
9:6 Dags för nya orsaker!
Orsaker till att färre bönder producerar mer livsmedel i dag jämfört med för 50–100 år sedan.
–
Ökad mekanisering, dvs. fler effektiva maskiner som skördetröskor och hjälp av
datorer och robotar för att t.ex. mjölka kor.
–
Ökad användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel
–
Nya och bättre grödor och avelsdjur samt ökad specialisering
Orsaker till att en bonde i Skåne producerar i dag betydligt mer än en bonde i Norrbotten
–
Bättre jordmån.
–
Bättre klimat.
–
Längre växtperiod.
Får kopieras
46
9:7 Hur ska jordbruket drivas?
VAD KÄNNETECKNAR ETT “VANLIGT JORDBRUK”? VILKA
FÖR- OCH NACKDELAR FINNS MED DENNA TYP AV
JORDBRUK?
VAD KÄNNETECKNAR ETT “EKOLOGISKT
JORDBRUK”? VILKA FÖR- OCH NACKDELAR
FINNS MED DENNA TYP AV JORDBRUK?
Intensiv användning av marken innebär ofta att
man använder sig av konstgödsel och av kemiska
bekämpningsmedel.
Använder narturligt konstgödsel, och att delar
av marken ligger obrukad (den får vila) eller
används för odling av andra grödor som tillför
viktiga ämnen i jorden.
I stora och specialiserade jordbruk används maskiner
för att odlingen eller djuruppfödningen ska bli effektiv.
Maskiner kräver mycket energi (diesel, el).
Ekologisk odling kräver ofta mer arbetskraft och
produktionen blir inte lika stor.
Fördelar: Effektiv produktion ger stor och billig
produktion av livsmedel.
Fördelar: Mindre miljöpåverkan och
skonsammare djurhantering.
Nackdelar: sliter på miljön och hanteringen av djur är
ibland inte den bästa.
Nackdelar: Mindre effektiv produktion ger en
mindre och dyrare produktion av livsmedel.
RUBRIK
MITT FÖRSLAG PÅ SAMBAND I DE OLIKA TEXTERNA
Jordmåner
Bördiga jordar består överst av mull där det kryllar av maskar som gör
gångar vilka i sin tur släpper ner både vatten och luft i jorden. Maskarna
drar även ner löv i jorden som blir näring till växterna.
Den bästa jordbruksmarken
Ju bördigare jorden är och desto bättre klimatet är samt hur skickliga
människorna är (deras kunskaper) desto större skördar kan det bli.
Svenskt jordbruk
Växtperiodens längd samt jordmånen betyder mycket för att förklara varför
skördarna blir större i Skåne jämfört med i norra Norrland.
Jordbruket och EU
EU uppmuntrar att göra jordbruket i hela Europa mer effektivt genom olika
bidrag och detta görs även för att få behålla en levande landsbygd, att få
människor att stanna kvar i mer glesbefolkade regioner.
Fler än 55 000 arbetar inom
livsmedelsindustrin
Länder handlar mycket mer med t.ex. kött jämfört med t.ex. mjölk och
bröd. Detta beror till stor del på att det är mycket lättare att frysa ner och
behålla smaken när det gäller kött jämfört med mjölk.
Får kopieras
47
10. Fritidens landskap
1.
Vad menas med ett fritidslandskap?
2.
Vilka fördelar finns det med att människor kan utnyttja ”fritidslandskapet”?
3.
Vilka nackdelar finns det med att människor kan utnyttja ”fritidslandskapet”?
BEGREPP
MIN FÖRSTÅELSE AV BEGREPPET
Fritiden
Den tid vi inte arbetar och kan bestämma själva över vad vi vill göra.
Fritidslandskap
Med fritidslandskap menas alla de miljöer som människor kan vara i på sin fritid, i
skogen, på stranden eller en campingplats.
Allemansrätten
Genom allemansrätten så har alla rätt till naturen men vi får inte förstöra eller störa
människor och djur.
Rekreation
Rekreation innebär att man gör andra saker än att arbeta och för att få nya krafter.
Exempel på detta kan vara att spela golf, plocka svamp, motionera, fiska eller jaga: Att
göra saker för att kunna koppla av.
Nationalpark
En nationalpark är ett område som staten (riksdag och regering) har ansvaret över. Dessa
miljöer anses vara särskilt viktiga att bevara och här gäller speciella regler för att skydda
”parkerna”.
Världsarv
Ett världsarv är en miljö som FN (Unesco) har bestämt ska skyddas mot exploatering.
Världsarv finns över hela världen och kan vara både speciella naturområden eller viktiga
byggnader. Det finns drygt 1000 världsarv, bl.a. städer som Venedig och Visby. Några
exempel är pyramiderna i Egypten och Pauluskyrkan i Rom.
Naturreservat
Naturreservat är också miljöer som är värda att skydda från bebyggelse. Naturreservaten
är mindre områden jämfört med nationalparker.
Rörligt friluftsliv Med rörligt friluftsliv menas alla de aktiviteter vi gör i naturen och på vår fritid. Exempel
på detta kan vara: paddla kanot, vandra längs med leder som Kungsleden i Lappland eller
vara på cykelsemester med övernattning i tält.
Naturlandskap
Naturlandskap är landskap som inte har påverkats av människor som t.ex. orörda delar av
våra svenska fjäll eller urskogar.
Kulturlandskap
Kulturlandskap är landskap som har påverkats och förändrats av människorna. Exempelvis
genom jordbruk, kalhygge, städer och infrastruktur (vägar, järnvägar, broar, flygplatser).
10:2 Allemansrätt och fel!
l R, 2 F, 3 R, 4 F (inte vid naturskyddsområde eller någon annans tomt), 5 R, 6 F (du
måste alltid städa), 7 F (de kan spricka), 8 F, 9 F (inte 1/3-20/8), l0 R.
Får kopieras
48
MENING I LÄROBOKEN
JAG VISAR MIN FÖRSTÅELSE AV MENINGEN GENOM ATT BESVARA
FRÅGAN
1. Varför är det viktigt att bevara
nationalparker och världsarv?
För att områdena har ansetts ha ett speciellt stort värde som måste
bevaras för kommande generationer. Förstörs de så förlorar vi delar av
historia.
2. Hur har det moderna
skogsbruket förändrat
landskapet?
Det moderna skogsbruket har huggit ner det mesta av våra gamla
urskogar med sin blandade vegetation. När nya träd planteras sker det
ofta med samma träd, t.ex. snabbväxande energiträd vilket leder till en
enformig och ”trist” skog att vandra i.
3. Hur förändrar våra fritidsvanor Ett tydligt sätt är när skog huggs ner för att skapa åkermark som sedan
landskapet?
kan omvandlas till golfbanor vilket hindrar många människor att utnyttja
dessa områden som fritidsområden.
4. Varför ligger fritidshusen på
västkusten och i Stockholms
skärgård?
Det beror främst på att det bor många människor i just Göteborg och
Stockholm samt att det är mycket vackra områden och som passar för
friluftsliv/båtliv, speciellt under sommarmånaderna.
5. Hur kommer det sig att de
flesta utförsåkarna bor i södra
Sverige medan de flesta
skidorterna ligger i norr?
Förklaringarna är tre: För det första bor det många fler människor totalt
sett i södra Sverige. För det andra finns det många fler, längre och
brantare slalombackar i norr, det är ju här fjällen finns. För det tredje är
klimatet mer lämpligt i norr. Utan snö i backarna blir det inte så mycket
utförsåkande. Det snöar mer och är kallare i norr.
6. Varför är högsäsongen så kort
som två månader?
Det beror på att det under dessa två månader finns det tillräckligt med
snö och kyla i hela Sverige, utom i södra och västra Götaland.
7. Varför bygger kommunerna
dyra idrottshallar trots att de
inte behöver göra det?
Att kommunerna gör detta beror på att de vill behålla sin befolkning och
att kunna locka till sig nya invånare till kommunerna. Ju fler invånare
desto mer skatteinkomster får kommunerna. Det finns en konkurrens
mellan kommunerna.
10:4–10:5
Elevens svar
10:6 Sveriges nationalparker och världsarv
NAMN
NATIONALPARK
Abisko
VÄRLDSARV
X
LANDSKAP
Lappland
Laponia
X
Lappland
Höga kusten
X
Ångermanland
Gotska sandön
X
Gotland
Skuleskogen
X
Ångermanland
Birka
X
Tiveden
X
Visby
Blå jungfrun
Uppland
Närke
X
Kosterhavet
SPECIELLT VÄRDE
X
X
Gotland
Bohuslän
Öland
Får kopieras
49
10:7 Du har makten att bestämma
Elevens svar
10:8 Turistmål
4.
Kanadeöarna, Spanien, sol och bad, värme, avkoppling.
London, Storbritannien, historia, kultur, shopping, storstadsliv.
Paris, Frankrike, mat, historia, kultur, shopping, storstadsliv.
Rom, Italien, Mat, historia, kultur, shopping, storstadsliv.
Kreta, Grekland, sol, värme, bad, avkoppling.
Phuket, Thailand, sol, värme, bad, avkoppling, annan kultur, upplevelser.
Florida, USA, sol, värme, bad, avkoppling, upplevelser; shopping.
S:t Anton, Österrike, upplevelser, vintersport.
Peking, Kina, annan kultur, upplevelser, historia och kultur.
Får kopieras
50
11. Staden
1.
Hur kommer det sig att så många människor har valt att bo i städer?
2.
Vilka likheter finns mellan olika städer?
3.
Vad menas med och varför behövs det en stadsplanering?
BEGREPP
MIN FÖRSTÅELSE AV BEGREPPET
Stadsplanering
För att skapa ordning i en stad krävs att man planerar noga t.ex. var vägarna ska gå,
var nya bostadsområden ska byggas och att det finns närhet till olika slags service.
Centrum
Centrum är stadens nav. Här finns det gott om arbetsplatser, affärer och banker och
därmed också många människor. Alla de som bor i förorterna ska lätt kunna ta sig in
till stadens centrum/city.
Kollektivtrafik
Med kollektivtrafik menas den trafik som sköts av buss, tåg, t-bana, färja och tåg. Med
kollektivtrafik åker resenärerna tillsammans, kollektivt.
Service
Med service menas alla de tjänster som utförs i ett samhälle. Servicenäringen
är den överlägset största och innehåller en mängd olika tjänster som tandläkare,
försäkringsbolag, affärer, kommunala tjänster som underhåll av vägar. Servicen kan
bedrivas privat med vinst eller offentligt, utan vinst.
Kommun
Alla i Sverige är invånare i en kommun och som har sina gränser precis som länder har
gränser. Det är politikerna i en kommun som bestämmer hur mycket det ska satsas
på t.ex. skolor, bostadsområden, äldreboende och nya idrottsanläggningar. Allt detta
kostar pengar och som kommer från kommunalskatten.
Tätort
En tätort kan vara liten, 200 invånare, men också en miljonstad som Stockholm.
Privatbilism
När vi åker vår egen bil tillhör vi gruppen privatbilister.
Färdmedel
Färdmedel kan vara att åka bil, tåg, taxi, buss, t-bana, färja, flyg, mc, cykel och
moped, dvs. allt som vi kan färdas med.
Infrastruktur
Med infrastruktur menas oftast vägar, broar, hamnar, flygplatser, järnvägar men även
kraftledningar (frakta el) och telelänkar, dvs. olika sätt för att transportera människor,
varor, information och energi.
Världsstäder
Världsstäder är stora kända städer, som t.ex. New York City, London, Paris och Beijing.
11:2 Tätort eller glesbygd?
Tätort
Affärer
Bibliotek
Biograf
Golfbana
Ishall
Parker
Ridskola
Simhall
Tandläkare
Trängsel
Landsbygd
Frisk luft
Fågelsång
Gott om plats
Jakt och fiske
Lantbrevbärare
Natur
Svampskog
Tystnad
Får kopieras
51
FRÅGA
MITT SVAR PÅ FRÅGAN ÄR
1. Varför är centrum bästa läget för Förklaringen är att centrum är relativt lätt att nå för alla och där det
kontor, affärer och restauranter? finns många konsumenter finns det affärer och restauranger.
2. Varför är hyrorna höga i
centrum?
Eftersom ”alla” vill bo eller ha affärer, banker, kontor och
restauranter i centrum eftersom det är här efterfrågan på varor och
tjänster är störst så är hyran högre i de centrala delarna jämfört med
i en förort.
3. Varför bor det nästan inga
familjer som bor i de mest
centrala delarna av en stad?
Detta beror på att just hyrorna är ”skyhöga” i centrum, så pass höga
att det endast är företag som har råd att betala dessa höga hyror. En
annan orsak är att city-områden saknar parker och lekplatser, men
har gått om miljöförstörande biltrafik, och är därför inte barnvänligt.
4. Varför bygger man inte längre
jättestora höghusområden?
En orsak till detta är att dessa stora höghusområden beboddes av
huvudsakligen barnfamiljer med relativt låga inkomster, som flyttade
in från olika platser i Sverige och från andra länder. Många boende
saknade ”rötter” i området, och det kunde upplevas som anonymt
och att ingen kände varandra. Nu för tiden försöker man bygga en
mer blandad bebyggelse.
5. Varför finns inte industrierna
kvar i stadens centrala delar?
En orsak är att industrierna tog upp stora arealer och det
gick att tjäna pengar om industrierna ersattes med attraktiva
bostadsområden, hotell, affärer eller kontor. En annan orsak var
att industrierna var miljöförstörande genom buller, utsläpp och
tung trafik till och från industrierna. En tredje orsak är att de nya
industrierna behöver mer plats, inte minst stora parkeringsplatser för
alla anställda.
6. Varför ligger stormarkerna just
där?
Stormarknader som ICA, Coop och IKEA behöver enormt stora ytor
och eftersom hyrorna är betydligt lägre långt utanför centrum samt
att det är lätt att nå dessa stormarknader med bil så lokaliserar man
dessa marknader längs med de stora vägarna utanför centrum.
7. Varför är marken mycket
Det har med efterfrågan och utbud att göra. Om många vill öppna en
billigare en bit utanför centrum? ny butik eller restaurang i centrum och få vill göra det i förorterna så
kommer detta faktum att höja hyrorna i de mer attraktiva områden i
centrum.
8. Varför går inte längre
genomfartslederna igenom
städerna?
Den viktigaste orsaken till detta är att man vill skydda stadens
centrala delar, där många människor bor och arbetar, från olyckor,
buller och luftföroreningar, dvs. det är främst på grund av miljöskäl
som man bygger ringleder runt stadens centrala delar.
9. Varför är det nödvändigt att ha
bil i glesbygden?
Huvudorsaken är att det är långa avstånd till mycket av den service
människor vill ha, och att kollektivtrafiken är dåligt utbyggd i
glesbygden. Det finns därför oftast inget alternativ till bilen.
10. Varför är den ökande bilismen
ett slöseri med ändliga resurser
och hur påverkar detta miljön?
Med ändliga resurser menas olja (ett fossilt bränsle) och som
kommer att minska och därmed bli dyrare och till slut försvinna helt.
Bilarna släpper dessutom ut mängder med koldioxid vilket leder till
en växthuseffekt vilket i sin tur gör att jordens klimat blir allt varmare
(global uppvärmning) vilket i förlängningen kan göra att de stora
inlandsisarna vid polerna kommer att smälta med översvämningar
som resultat.
Får kopieras
52
11:4 Analysera för- och nackdelar med att bo på olika ställen
FÖRDELAR MED ATT BO I …
NACKDELAR MED ATT BO I …
Glesbygd
Närhet till natur, tystnad, avstressande.
Billigt boende. Bra för hälsan.
Långt till service, nöjen och arbete. Helt
beroende av bilen.
Förortsområden
Närhet till parker. Inget buller och avgaser
Pendling till arbete och centrum tar
mycket tid. Servicen sämre jämfört med att
bo i centrum.
Stadens centrum
Nära till arbete, nöjen och service. Bra
kollektivtrafik.
Miljöproblem med all biltrafik. Köeländet.
Långt till parker och friluftsområden. Dyrt
att bo. Hälsoproblem.
11:5 Var ska du bygga?
Elevens svar.
11:6 Fatta rätt beslut
Elevens svar.
11:7 Stadsplanering
FENOMEN
VARFÖR DETTA JUST HÄR?
Småhusområde från
1980-talet
Ett område med små villor eller radhus byggs en bit ifrån de centrala delarna av
staden eftersom marken här var relativt billig. Många ville bo ”nära marken” med
en liten täppa/gräsmatta samt att det var nära till parker och lekplatser. Speciellt
populärt för barnfamiljer med relativt goda inkomster med tillgång till bil.
Köpcentrum
Ett köpcentrum bör ligga en bit utanför de centrala delarna och vid de stora inoch utfarterna till och från centrum. Här är hyrorna billigare än i centrum och
passar familjer med egen bil.
Motorvägens sträckning
En ny motorväg bör gå runt, och inte som förr, genom centrum och detta av
främst miljöskäl.
Ringledens sträckning
Ringleden bör knyta ihop olika delar som industriområden, köpcentra och nyare
bostadsområden.
Industriområdet
Ett industriområde bör läggas enskilt och så långt ifrån bebyggelse som möjligt,
men samtidigt i anslutning till ringleden.
Höghusen i centrum
Eftersom många vill bo i eller nära centrum samtidigt som markpriserna är höga
med höga hyror så kan det vara en bra idé att bygga nya enstaka höghus, med
tio våningar eller mer, precis som har skett i alla världens största städer, som
Shanghai och New York City.
Fritidsområdet i väster
Ett fritidsområde ska inte ligga alltför lång ifrån där de flesta människor bor,
och helst i anslutning till ”orörd” natur, som ett skogsområde för vandring och
skidåkning.
Bostadsområden med
höghus och lägre hus
Ett varierat bostadsområde där människor med lägre inkomster och människor
med något högre inkomster kan bo i samma ”mixade” område. Med goda
kommunikationer till centrumets service och arbetsplatser bör detta område inte
planeras alltför långt från centrum.
11:8 Stadsplanering, del 2
Elevens svar.
Får kopieras
53
11:9 Hur ska vi resa?
FÖRDELAR MED…
NACKDELAR MED…
Privatbilism
Enkelt och bekvämt. Kan planera
själv = frihet.
Dyrt, miljömässigt tveksamt (buller,
luftföroreningar) olycksrisker, och att
sitta i köer, ökar stressen.
Kollektivtrafik
Relativt billigt, kan koppla av,
arbeta/läsa under resan
Mer planering krävs, mindre
frihet att bestämma själv, svårt
att kombinera med annat som att
handla och lämna/hämta barn.
Fungerar inte alltid, förseningar …
11:10 Om att välja färdsätt
FÄRDSÄTT
FÖRDELAR MED…
NACKDELAR MED…
Tåg
Miljövänligt, når centrum, passar bra på
Sämre vid resor mellan olika länder,
”medellånga” resor, relativt billigt, relativt täta tidskrävande med tågbyten, ofta förseningar,
turer, kan röra på sig.
passar inte för långa resor (tiden).
Buss
Relativt miljövänligt, bekvämt, billigt, passar
bra på ”medellånga” resor. Man kan göra
annat under tiden.
Passar sämre på långa resor, lång tid mellan
avgångarna, fungerar inte i hela landet.
Egen bil
Bekvämt, kan bestämma själv, från dörr till
dörr. Passar väldigt bra på kortare resor.
Miljöproblem, trafikolyckor, kan inte göra
något annat än att köra bil. Dyrt att äga och
att köra. Stillasittande, ett problem på längre
sträckor.
Taxi
Kommer smidigt från dörr till dörr. Kan koppla
av. Passar bra på kortare sträckor och på
obekväma tider (taxi kör dygnet runt). Bra som
alternativ till den egna bilen.
Dyrbart, speciellt på längre sträckor,
miljöförstöring.
Flyg
Relativt billigt vid långa resor och resan går
mycket snabbt. Det är bekvämt, och det går
att arbeta eller koppla av under resan.
Få valmöjligheter, miljöskadligt, stillasittande.
Transfer tar lång tid. Dåligt alternativ vid
kortare sträckor.
Cykel
Det enda miljömässigt försvarbara och ett
bra sätt för hälsan och fungerar bra på korta
avstånd. Billigaste färdsättet.
Fungerar inte på sträckor och sämre under
vinterhalvåret. Risk för olyckor. Kan inte göra
något annat än cykla. Är det långsammaste
färdsättet.
11:9 Städer i världen
London
Storbritannien
Europa
Manchester
Pretoria
Sydafrika
Afrika
Johannesburg
Berlin
Tyskland
Europa
Hamburg
Rom
Italien
Europa
Milano
Moskva
Ryssland
Europa/Asien
St. Petersburg
Ankara
Turkiet
Europa/Asien
Istanbul
Madrid
Spanien
Europa
Barcelona
Delhi
Indien
Asien
Calcutta
Får kopieras
54
Washington DC
USA
Nordamerika
Chicago
Brasilia*
Brasilien
Sydamerika
São Paulo
Peking
Kina
Asien
Shanghai
Canberra
Nya Zeeland
Oceanien
Auckland
Jakarta
Indonesien
Asien
Medan
Tokyo
Japan
Asien
Osaka
Ottawa
Kanada
Nordamerika
Toronto
*I Lärarhandledningen står det felaktigt att Rio de Janeiro är Brasiliens huvudstad.
11:12 Varför ligger staden där?
På en bördig slätt:
Floder som flyter ihop
Vid en flodmynning
Vid en råvarukälla
I en skyddad hamn
Vid en järnvägsknut
Dallas, Donetsk
Khartoum, Saint Louis, Koblenz
Umeå, New Orleans, Quebec
Abu Dhabi, Johannesburg
Tokyo, Bergen
Chicago, Nässjö
11:13 Storstäder i världen
2.
Asien
3.
Oceanien
Får kopieras
55
Geografi 9
12. Industri och service
1.
Vad menas ned servicejobb och varför är de så vanliga?
2.
Varför har många företag stängt sina fabriker i Sverige?
3.
Vad menas med exportera och utrikeshandel?
BEGREPP
Industri
I en industri tillverkas olika saker som bilar, papper eller livsmedel.
Service
Med service menas tjänster som t.ex. när vi handlar mat, går på bio eller till
tandläkaren, åker taxi m.m.
Mekanisering
När vi använder maskiner för att arbetet ska gå lättare (mindre fel) och snabbare.
Automatisering
När t.ex. industrirobotar styrda av datorer har tagit över stora delar av arbetet från det
som tidigare gjordes av industriarbetarna, t.ex. inom bilindustrin.
Bransch
Branscher är olika delar inom industrin. Till exempel tillverkar textilindustrin
kläder, mejeriindustrin tillverkar bl.a. mjölk, fil och yoghurt, skogsindustrin papper,
varvsindustrin båtar m.m.
Verkstadsindustri
Den viktiga verkstadsindustrin tillverkar allt från tandläkarborrar till stora lastbilar. I
Sverige har vi flera stora verkstadsindustrier som säljer mycket till utlandet. Exempel
är Ericsson, Volvo och Electrolux.
Globalisering
Globalisering betyder att företag och länder blir allt mer beroende av varandra genom
den snabbt ökande handeln mellan länder. De stora företagen i Sverige konkurrerar
med andra länders företag i en stenhård kamp om kunderna. Alla är beroende av
alla!
Utrikeshandel
Ett lands utrikeshandel består av landets export och import. Sverige handlar mest
med EU-länderna.
Universitet och
högskolor
Där man fortsätter att studera efter gymnasiet. Här är utbildningen mycket mer
specialiserad. Har man tidigare lärt sig lite om mycket, lär man sig här mycket om
lite.
Godstransporter
Godstransporter betyder transport av varor, från engelskans ”goods”.
12:2 Industri- och servicejobb
Elevens svar
Får kopieras
56
12:3 Europas industrier
2.
Exempel på svar kan vara:
Mälardalen: stor befolkning och bra kommunikationer.
Nordvästra England: närhet till råvaror och bra kommunikationer.
Södra Polen: närhet till råvaror.
Nederländerna och Belgien: stor befolkning, bra kommunikationer.
Ruhrområdet i Tyskland: närhet till råvaror och bra kommunikationer.
Milanoområdet: stor befolkning och bra kommunikationer.
Får kopieras
57
12:4 Välj transport
TRANSPORTSÄTT
VARFÖR?
En stor last vete från Texas
till Rotterdam
Båt
Lång resa med relativt skrymmande gods och det faktum
att Rotterdam är Europas viktigaste hamn för omlastning
och med goda kommunikationer och läge för vidare
transporter till övriga EU.
Diamantringar från Pretoria
till Hong Kong
Flyg
Lång resa men med inget skrymmande gods. Risken för
kapning av denna extremt dyra last minskar något med flyg
jämfört med båttransport.
Stenkol från Krakow i Polen Godståg
till stålindustrin i Köln
Tyskland
Skrymmande last och kort avstånd och med järnväg från
stad till stad.
Dagstidningar från Malmö
till övriga Skåne
Lastbil
Kort avstånd och inte särskilt skrymmande last. Tidsvinst
jämfört med tåg.
Travhästar från Neapel till
Stockholm
Båt, tåg, flyg
eller lastbil
Här är allt möjligt och vilket alternativ man väljer har att
göra med ekonomi, risken för skador och hur lång tid man
har på sig.
Ett kontrakt från London
till Köpenhamn
Flyg
Ett kontrakt är knappast skrymmande och av tidsskäl bör
flyg vara det bästa alternativet.
Bilar från Detroit till
Mexico City
Godståg
För skrymmande för flyget, ett godståg bör passa bäst.
Båttransport fungerar inte, liksom inte heller lastbil.
Oxfilé från Nya Zeeland till
Sverige
Båt eller flyg
Långt avstånd. Finns det inga krav på snabb leverans så
passar båt bäst, annars flygtransport.
Olja från Förenade
Arabemiraten till Tokyo
Båt
Skrymmande, brandfarligt och det finns inget krav på
snabb leverans.
En danstrupp från Kiev till
turné i Västeuropa i två
veckor
Flyg och tåg
Snabbt att ta sig till Europa med flyg, sedan kan tåg vara
ett billigare alternativ under turnén.
Kristallvaser från Småland
till Buenos Aires
Lastbil och flyg
Lastbil första delen av resan i Sverige till en flygplats.
Sedan flyg. Skulle det röra sig om stora partier skulle båt
kunna vara ett alternativ.
10 000 rosor från Madrid
till Rio
Flyg
Inget särskilt skrymmande gods och bägge städerna har
flygplatser och det bör gå snabbt så att inte rosorna hinner
vissna.
12:5 Allt förändras!
Stödmall 1 och 2
FRÅN ”FÖRR I TIDEN”
TILL I DAG
VARFÖR (ORSAKER)
FRAMTIDEN FÖR DIG
OCH SAMHÄLLET
Industriproduktionen
globalt
• Många industriarbetare
• Manuellt arbete
Industriproduktionen i
Sverige
• Företagen trogna
Sverige
• Vanligt med barnarbete
• Export till
”grannländer”
• Färre industriarbetare
• Mekanisering och
automatisering
• Företagen flyttar
produktionen
utomlands
• Barnarbete förbjudet
• Global export
Företagen har tvingats
mekanisera och
automatisera sin
tillverkning för att
klara konkurrensen
och få en vinst. Denna
effektivisering har gjort
att färre industriarbetare
behövs i produktionen.
Du måste vara
välutbildad med
examen från högskola
eller universitet för att
få ett jobb inom den
allt mer datorstyrda
tillverkningen.
Att kunna läsa och
förstå, även på engelska
blir allt viktigare.
Får kopieras
58
Den globala
konkurrensen kommer att
fortsätta vilket kommer
att göra att fler svenska
företag kommer att
flytta sin tillverkning till
låglöneländer. Kvar blir
den ”kunskapsintensiva”
delen i form av
FOU (forskning och
utveckling), vilket
kommer att ytterligare
En sak som har förbättras att höja kraven på de
som vill ha ett jobb i
är att barnarbete har
förbjudits på många håll, framtiden.
dock inte i alla länder.
För att få ner
kostnaderna har
många företag flyttat
sin produktion till
länder med lägre löner.
Handeln är i dag global.
Företagen flyttar också
produktionen till andra
länder för att komma
närmare de utländska
konsumenterna.
12:6 Varför-frågor
1.
Genom mekanisering och automatisering har maskiner och robotar tagit över
arbetet. Det är mycket svårare att automatisera t.ex. sjukvården och utbildningen
genom att byta ut läkare, sjuksköterskor och lärare med robotar.
2.
De har inte flyttat till Australien eftersom lönerna är lika höga där som i Sverige.
Företagen har ännu inte flyttat till Afrika då det saknas rätt utbildad arbetskraft
samt att många afrikanska länder fortfarande är diktaturer och är fattiga, med
farliga sjukdomar i vissa delar av Afrika.
3.
Det beror på att jordbruket i dag är mycket mer effektivt jämfört med för 50 år
sedan. Gårdarna är större, moderna maskiner och datorer används, bättre avel
och framtagande av bättre grödor samt att konstgödsel och bekämpningsmedel
används mer i dag, vilket betyder att en allt mindre del av skörden förstörs.
4.
”Förr i tiden” var det norm att kvinnorna skulle passa barnen och sköta hemmen. Många kvinnor var ”hemmafruar”. Sedan kom ”dagis” vilket gjorde att
kvinnorna avlastades från barnpassning upp till skolåldern. Samhället utvecklades snabbt årtiondena efter andra världskriget vilket ledde till att kvinnorna behövdes som arbetskraft. Dessutom tilläts kvinnorna ta jobb som de tidigare varit
utestängda ifrån, som t.ex. som präster, inom försvaret och polisen.
5.
Orsaken är enkel: De svenska varven blev utkonkurrerade av de större och mer
effektiva varven och som kunde sälja stora oljetankers och andra jättestora skepp
billigare och med minst samma kvalitet som de svenska varven.
6.
Genom att allt fler länder har utvecklats snabbt, som t.ex. Kina och Indien, vilket
har gjort att människor i dessa länder också vill äga en egen bil och som måste
ha en krockkudde från Autoliv. För att komma närmare köparna på olika marknader i världen har nu Autoliv tillverkning runt om i världen, en tillverkning som
är lönsam eftersom lönerna är lägre än i Sverige.
7.
Fördelarna med att bedriva handel är större än fördelarna med att inte göra det.
Genom handeln specialiserar sig varje land på det de är speciellt bra på, har kunskaper i eller har ett passande klimat. Sverige skulle kunna odla vin med hjälp av
stora uppvärmda växthus, men det skulle bli mycket dyrare och dessutom har vi
inte kunskaper om hur vin ska odlas och inte heller en passande jordmån. Det är
mycket bättre att länder som Italien säljer vin till oss och att vi exporterar trävaror till dem.
8.
Dessa länder ligger nära oss vilket gör transporterna relativt billiga. Det är dessutom länder på samma utvecklingsnivå som Sverige och vi har sedan många år
haft en bra relation med dessa länder liknande kultur.
Får kopieras
59
9. En orsak är att det i dag är mycket lättare och billigare att resa vilket har gjort
det naturligt att besöka andra länder. Vi har inte heller haft några allvarliga krig
sedan andra världskriget, med några få undantag, som har hindrat resandet.
Svenska ungdomar är dessutom mycket bättre språkkunskaper i dag, speciellt
gäller det engelska språket.
10. Läkarutbildningen ligger i de större städerna och är relativt jämt utspridd över
landet samt att det i dessa städer finns andra högre utbildningar i städernas universitet och högskolor.
12:7
FÖRETAG
VILKEN BRANSCH?
PRODUCERAR VAD?
Volvo
Fordonsindustri
Lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner
Ericsson
Telekomindustrin
Kommunikationsutrustning, telefoni, internet
Vattenfall
Energiindustri
Elektricitet, fjärrvärme
Skanska
Byggindustri
Bostäder, kontor, broar, vägar
SCA
Papperindustri
Trävaror, pappersmassa, papper, hygienartiklar
Electrolux
Hemelektronik
Spisar, tvättmaskiner, dammsugare, etc.
Telia Sonera
Teleoperatör
Telefoni och internettjänster
Sandvik
Tillverkningsindustri Verktyg, maskiner
H&M
Konfektionsindustri
Atlas Copco
Tillverkningsindustri Verktyg, maskiner
Scania
Fordonsindustri
Alfa Laval
Tillverkningsindustri Pumpar, ventiler, värmeväxlare, separatorer
Kläder
Lastbilar, bussar
Största företaget i din egen Kommun
12:8 Du har makten att prioritera
Elevens svar.
Får kopieras
60
13. Energi
Uppgift 1b: Min stora fråga
1.
Varför förbrukas så mycket energi i just den industrialiserade världen?
2.
Varför är det så viktigt att ställa om till förnybara energikällor?
3.
Hur kan vi minska energiförbrukningen?
BEGREPP
Energikälla
Exempel på källor som ger energi är olja, kol, gas, vindkraft, solenergi och vattenkraft.
Förnybara
energikällor
Exempel på förnybara energikällor är sådana källor som aldrig kommer att ta slut,
åtminstone inte så länge solen lyser, t.ex. sol, vind och vatten.
Råvara
Råvara är något som kan utvecklas (förädlas) vidare. Potatis (råvara) kan omvandlas till
chips och olja (råvara) kan omvandlas till bensin och plast.
Fossila bränslen
Fossila bränslen är t.ex. olja, kol och naturgas och har legat lagrade inne i jordskorpan
under en mycket lång tid.
Ändliga bränslen
Ändliga bränslen kommer en dag att ta slut. Alla fossila bränslen är ändliga bränslen.
Fjärrvärme
Med fjärrvärme menas att vatten värms upp i stora mängder för att sedan transporteras
i ledningar till olika byggnader, främst för uppvärmning av byggnaderna.
Geotermisk värme
Geotermisk värme/energi fås genom att värmen längre ner i jordskorpan pumpas upp
till ytan för att värma hus och omvandlas till elektricitet.
Biobränsle
Ved, rötter, grenar, trädtoppar och energiskog är exempel på biobränslen.
Växthusgas
Växthusgaser, som t.ex. metangas och koldioxid, bildas vid användning av fossila
bränslen som olja och kol.
Transporter
Ett annat ord för transporter är att frakt. Det är människor eller varor som transporteras,
fraktas, vanligtvis med hjälp av tåg, bil, lastbilar, flyg eller järnväg.
13:2 Energikällor i Sverige
2.
Kärnkraft
3.
Kol
4.
Vattenkraft och biobränsle
5.
Användandet av kol har minskat eftersom det är så miljöfarligt. Att användandet
av biobränslen var högt på 1950-talet beror på att man eldade ved i stor utsträckning, att användandet har ökat de senaste åren beror på att man har börjat
använda nya biobränslen i form av torv, biomassa och sopor. Inga kärnkraftverk
hade startats före 1970.
13:3 Energi förr och nu
1.
Vind
bensin/diesel
Djur/muskelkraft
bensin/diesel, elektricitet
Eld
elektricitet (vattenkraft)
Eld
elektricitet
Muskelkraft/djur/vattenkraft
bensin/diesel, elektricitet
Får kopieras
61
2.
Exempel på svar kan vara (notera att det också kan finnas ett antal andra acceptabla svar):
Transporter till havs: vind (segelfartyg)/diesel, bensin.
Transporter på land: dragdjur, muskelkraft/el (tåg), bensinmotorer.
Uppvärmning: eld/el, olja etc.
Belysning: eld/el.
Driva maskiner: vind, vattenkraft, djur, muskelkraft/el etc.
Uppgift 13:4 Olika energikällor
FÖRNYBAR/ICKE
FÖRNYBAR
UTVINNING
MILJÖ
EFFEKTIVITET/
VERKNINGSGRAD
Olja
Icke förnybar,
kommer att ta slut
och med tiden att bli
allt dyrare.
Relativt lätt att få
upp, men kan vara
farligt, t.ex. genom
”blow outs”,
oljebränder.
Påverkar
växthuseffekten
och försämrar
luftkvaliteten
Mycket effektiv
Naturgas
Icke förnybar,
kommer att ta slut
och med tiden att bli
allt dyrare.
Lätt att utvinna,
men svårare att
transportera och
lagra.
Mindre påverkan på
miljön jämfört med
olja och kol.
Mycket effektiv
Kol
Icke förnybar,
kommer att ta slut,
men det dröjer länge.
Billigt.
Lätt att utvinna,
lagra och frakta,
farligt att arbeta
i kolgruvor på
grund av gas- och
rasrisker.
Stora fula sår
i naturen och
stark påverkan på
växthuseffekten.
Luftproblemen är
stora.
Effektiv
Vattenkraft
Förnybar, billig energi
Lätt men dyrbart
att bygga stora
dammar.
Inga föroreningar,
däremot kan
landskapet och
djurlivet påverkas
negativt.
Mycket effektiv
Vindkraft
Förnybar, billig energi
Lätt att utvinna,
enkel teknik. Går
inte att lagra.
Inga föroreningar,
men tar upp stora
arealer och passar
inte nära bostäder.
Mindre effektivt, är
beroende av att det
blåser.
Solenergi
Förnybar, dyr energi.
Lätt att utvinna.
Svårt att lagra och
transportera.
Inga föroreningar,
men energin måste
lagras i batterier.
Mindre effektivt, är
beroende av solljus
och kräver stora
arealer.
Kärnkraft
Ej förnybar, relativt
billig drift, men dyrt
att konstruera och
underhålla. Risk för
olyckor och terrordåd.
Uranutvinning
och lagringen
av kärnavfall är
problematiskt.
Uran är råvaran och
brytningen skadar
miljön. Själva driften
gör mycket liten
skada på miljön.
Radioaktiviteten varar
mycket länge.
Mycket effektiv
13:5 Vindkraft åt alla!
Elevens svar.
Får kopieras
62
13:6 Tio nya varför-frågor
1. De rika länderna behöver mer energi till alla industrier, transporter, uppvärmning
av hus och andra energikrävande saker.
2. Dels ger de mycket energi och har under större delen av tiden dessutom varit en
billig energi. De alternativa, förnybara energikällorna, hade länge det svårt att
konkurrera med t.ex. den effektiva oljan och kolet.
3. Medvetenheten om miljöpåverkan och klimathotet har gjort att alternativen blivit mer intressanta de senaste decennierna.
4. Den är den viktigaste energikällan i världen och ger stora exportinkomster till de
relativt få länder som har stora oljetillgångar. Oljan kallas också för ”det svarta
guldet”.
5. Krig gör det svårare att pumpa upp oljan och exportera den. Detta leder till att
utbudet av olja minskar och är efterfrågan lika hög så kommer den att pressa
upp oljepriset. Det handlar om ett minskat utbud kombinerat med en fortsatt
stor efterfrågan.
6. En viktig förklaring är att de har stora oljetillgångar. Det bergiga landet passar
dessutom mycket bra för att utvinna billig energi från vattenkraft.
7. Detta beror på att tekniken för att pumpa upp oljan från allt större djup hela
tiden utvecklas och därmed hittas nya användbara/möjliga oljekällor.
8. Orsaken är att man har blivit medveten och kunskaperna om hoten från en global uppvärmning som kan sluta i fruktansvärda naturkatastrofer där stora delar
av tätbefolkade områden kommer att drabbas av översvämningar.
9. Att de flesta kärnkraftverken finns i i-länderna beror på flera orsaker. Dels är behovet av elektricitet större i dessa länder och dels krävs det pengar och kunskaper för att bygga och driva kärnkraftverk vilket många gånger saknas i de fattiga
länderna. För det tredje så finns det en rädsla att diktaturländerna ska kunna lära
sig tekniken att använda kärnkraften för att tillverka kärnvapen.
10. Danmark har en topografi och ett läge som passar bra för vindkraft. Danmark
är med andra ord platt och ligger vid Nordsjön. Danmark är helt enkelt ett ”blåsigt” land. Vattenkraften är inget alternativ då Danmark saknar höga berg och
större floder/älvar som t.ex. Sverige och Norge.
13:7 Elproduktionen i Norden
NORDISKT LAND
VARIFRÅN KOMMER DEN MESTA ELEN
VARFÖR ÄR DET SÅ?
Sverige
Vattenkraft
Sverige har många långa älvar med bra
fallhöjd.
Norge
Vattenkraft
Samma orsaker som i Sverige.
Finland
Värmekraftverk
Finland använder egen skog och importerad
olja. Satsar på ny kärnkraft.
Danmark
Värmekraftverk
Danmark har egen olja och gas och
kompletterar med oljeeldade värmekraftverk.
Island
Geotermisk värme
På Island utnyttjas värmen som kommer upp
helt naturligt eftersom landet ligger över en
kontinentalspricka.
13:8 Fördelar och nackdelar med olika energislag
Det mesta av svaren finns att hämta ifrån uppgift 13:4
Får kopieras
63
14. I-länderna
Uppgift 1b: Mina stora frågor
1.
Vad menas med en ekonomisk stormakt?
2.
Vad menas med att ett land, som t.ex. Sverige, är ett i-land?
3.
Varför handlar i-länderna till största delen med varandra?
BEGREPP
I-land
I:et står för Industri. U:et i u-land står för utvecklingsland.
Den inre marknaden
Den inre marknaden består av EU:s 28 länder där samma regler, t.ex. om tullfrihet,
gäller för handeln mellan medlemsländerna. EU saknar inre gränser genom att varor,
tjänster, människor och kapital ska kunna röra sig fritt inom EU.
Handelshinder
Tullar och exportkvoter är exempel på handelshinder och är förbjudet inom EU
eftersom det försvårar handeln mellan länderna. Frihandel är motsatsen; handel sker
fritt över gränserna.
Näringsliv
Med näringsliv menas ett samhälles alla små och stora företag som säljer varor eller
tjänster. I näringslivet ingår allt från en enskild kioskägare till stora företag som finns
i hela världen, som H&M och IKEA.
Industrivaror
Varor som tillverkas inom industrin och kan vara allt från frysta pommes frites
(livsmedelsindustrin) till Volvobilar (verkstadsindustrin).
Postindustriellt
samhälle
Ett postindustriellt samhälle är det nya samhället som vuxit fram efter
industrisamhället. I ett postindustriellt samhälle är service- och tjänsteyrken mycket
vanligare än industriarbete, det är vanligare att företagen säljer tjänster än varor.
Naturtillgång
Naturtillgångar finns i naturen och har ett ekonomiskt värde för människor och
länder, t.ex. är olja, kol, skog, järnmalm och diamanter.
Råvara
En råvara är något som kan vidareförädlas och få ett högre värde, exempelvis när
råvaran ”tomat” förädlas till ketchup.
NIC-land
NIC är en förkortning för Newly Industrialized Countries. På senaste tiden har NIC
bytts ut mot BRIC-land och uttrycket är dubbeltydigt då BRIC dels står för Big
Rapidly Industrialized Countries och dels de fyra snabbväxande ekonomierna i
länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (China).
Världsmarknad
Världsmarknaden består av alla länders handel med varor och tjänster och allt har ett
pris. De stora företagen har alla världen som sin marknad. Till exempel säljs IKEA:s
möbler över hela välden, liksom H&M:s senaste modekläder.
14:2
1.
1) Canada 2) USA 3) Tyskland 4) Frankrike 5) Italien 6) Storbritannien 7) Ryssland 8) Japan
2.
Ryssland/Sovjetunionen
3.
Afrika, Sydamerika, Oceanien. Dessutom finns inte landet med världens andra
största ekonomi med: Kina.
Får kopieras
64
14:3 Tre stormakter
STORMAKT
STARKA SIDOR
SVAGA SIDOR
EU
Har tagit bort handelshinder mellan länderna
vilket ökar handeln och rikedomen. Fler
människor jämfört med USA men mindre än
Kina.
Konkurrens mellan länderna kvarstår
trots alla fina ord om solidaritet mellan
länderna. EU är mycket beroende av
att Tyskland har en stark ekonomi och
fungerar som ”hjälpmotorer” till övriga
EU-länder.
USA
Är ett enda land som strävar mer åt samma
håll jämfört med EU. Har stora oljetillgångar
och en köpstark hemmamarknad
Tar på sig rollen som ”världspolis” vilket
gör att landet blir indraget i dyrbara
utrikespolitiska konflikter.
Kina
Den stora befolkningen är världens största inre Är en diktatur vilket på sikt kan leda till
marknad. Fortfarande relativt låga löner.
minskat tryck på förändringar. Korruption
är vanligt.
Elevens svar.
14:5
Grupp 1: Sverige, Norge, Island, Holland, Tyskland
Grupp 2: Finland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Österrike, Italien, Grekland
Grupp 3: Polen, Ungern, Portugal
Grupp 4: Kroatien
Grupp 5: Ryssland
Grupp 6: Moldavien
14:6 Den viktiga verkstadsindustrin
FÖRETAG
VILKEN INDUSTRIBRANSCH?
LAND
Volkswagen
Bilar
Tyskland
BP
Olja, bensin, gas
Storbritannien
Siemens
Elektronik för hem och
industri
Tyskland
Renault
Bilar
Frankrike
Shell
Olja, bensin, gas
Storbritannien och Holland
Fiat
Bilar
Italien
Bayer
Kemi och läkemedel
Tyskland
Philips
Hemelektronik
Holland
Mercedes
Bilar
Tyskland
Rolls-Royce
Bilar, flygplansmotorer
Storbritannien
Får kopieras
65
14:7 De viktiga flygplatserna
FLYGPLATS
NÄRMASTE STORSTAD
LAND
Arlanda
Stockholm
Sverige
Heathrow
London
England
Charles de Gaulle
Paris
Frankrike
Barajas
Madrid
Spanien
Schiphol
Amsterdam
Holland
Flumincino
Rom
Italien
Frans Josef Strauss
München
Tyskland
Atatürk international
Istanbul
Turkiet
Gatwick
London
England
Orly
Paris
Frankrike
Kastrup
Köpenhamn
Danmark
14:8 Analysera EU:s miljöproblem
Exempel på miljöproblem: Trafiken och övergödning inom jordbruket
Orsaker …
Allt fler bilar.
Krav på högre produktivitet inom jordbruket
Konsekvenser …
•
Trafiken tar allt större plats genom alla byggen av motorvägar och flygplatser på
bekostnad av bördig jordbruksmark.
•
Allt mer avgaser, buller och trafikolyckor vilket skadar både naturen, klimatet
och människors liv och hälsa.
•
Utsläpp av kväve från bilar och från jordbrukets konstgödsel ökar övergödningen av vattendrag, sjöar och hav vilket leder till att växterna i sjön trivs bra, men
inte fiskarna.
Lösningar …
•
Satsa på bilar som släpper ut mindre koldioxid.
•
Höja skatten på bilbränsle.
•
Införa fler och dyrare biltullar.
•
Högre skatter på konstgödsel.
•
Satsningar på ekologisk och närodlat livsmedel.
14:9 Sammanfatta för att fatta frågan ”Vad är typiskt för i-länder”?
I de rika i-länderna satsas stora summor på utbildning, forskning och utveckling inom
industrinäringen för att dessa länder ska kunna klara den allt hårdare konkurrensen
från länder som Kina och Indien. Det betyder att i-länderna kan producera mer förädlade varor och tjänster som ligger högt i pris.
Genom att medellivslängden stiger och allt fler blir äldre så blir sjukvården allt dyrare. Allt färre arbetar inom jordbruket och allt fler är sysselsatta inom servicenäringarna. Den ekonomiska tillväxten bygger på ständig ökad produktion och konsumtion
av varor och tjänster, vilket slukar naturresurser och skadar miljön.
Får kopieras
66
15. U-länderna
1.
Vilken kritik kan man rikta mot att använda begreppet u-land?
2.
Var finns världens fattigaste länder?
3.
Varför finns de fattigaste länderna just där?
BEGREPP
U-land
U:ett står för utveckling, dvs. att landet ännu inte är industrialiserat.
Koloni
En koloni är ett land som tidigare tillhört ett annat land. Storbritannien och Frankrike var
tidigare stora kolonialmakter och hade många kolonier. En koloni saknar självständighet
och styrs av en kolonialmakt.
Export och
import
Med export menas att ett land säljer sina produkter till andra länder. Import är
motsatsen, dvs. de produkter som ett land köper från andra länder. Sverige exporterar
t.ex. skogsprodukter respektive industrivaror och importerar exempelvis bananer och
bilar.
Självhushåll
Självhushåll var vanligt i Sverige för ett par hundra år sedan och betyder att en familj
tillverkar själva det man behöver. I dag besöker vi olika affärer för att köpa det vi
behöver.
Råvaror
Råvaror är varor som inte har bearbetats. t.ex. så är potatis en råvara, men det är inte
pommes frites och chips som görs av råvaran potatis. Andra exempel på råvaror är skog,
fårens ull och järnmalm. Dessa tre råvaror kan bearbetas till förädlade varor som papper,
yllevantar och en borr av stål.
Världsmarknad
Världsmarknaden är raka motsatsen till den lilla lokala torgmarknaden. Vissa produkter
säljs över hela världen som t.ex. bilar, olja/bensin samt kläder från H&M, mobilnät från
Ericsson, gruvborrar från Sandvik och möbler från IKEA.
Bistånd
Bistånd ges av de rika till de fattiga länderna. Det kan t.ex. handla om att hjälpa till med
att borra brunnar eller att utveckla ett u-lands sjukvård och skolor.
Medellivslängd
Medellivslängden beskriver hur gammal befolkningen i ett land blir. För några hundra år
sedan var medellivslängden i Sverige 45 år. I dag är den drygt 80 år.
Industrialisering
Sveriges industri byggdes upp under andra halvan av 1800-talet. I dag finns det fattiga
u-länder där industrialiseringen ännu inte har kommit igång.
Globalisering
Globaliseringen innebär att allt fler länder knyts ihop, främst genom att vi handlar allt
mer med varandra och besöker varandra som turister. Man brukar kalla världen för den
Globala byn.
15:2 Välfärd
l.
USA 5, Sverige 6, Sudan 0, Bangladesh 0, Brasilien l
2.
USA, Sverige
3.
USA har en så effektiv industri att många har möjlighet att jobba med att ge service åt andra i stället.
4.
Brasilien
Får kopieras
67
15:3 Rik och fattig
Elevens svar.
15:4 Pålitlig statistik? – källkritik
Elevens svar
15:5 Flyktingar i världen
2.
Afrika
4.
Nästan l0 %
15:6 Råvaruberoende
l.
Maldiverna (i Asien, sydväst om Indien).
2.
Priset på råvaran kan variera på världsmarknaden. Beroendet av råvaruexporten
blir så stor att förhandlingsläget med köpare försämras. Hastiga förändringar i
världsmarknadspriset ger en instabil inkomst till landet. Jämför uttrycket ”att
lägga alla ägg i samma korg”.
3.
Prisras på världsmarknaden för den aktuella råvaran, ändrade konsumentpreferenser (om folk slutar äta cashewnötter, eller börjar använda konstfiber i stället
för bomull t.ex.), skördar som slår fel, höga tullar, minskad kärnkraftanvändning
som slår mot uranproduktionen, miljöförstöring som kan leda till fiskdöd etc.
4.
Till exempel fler arbetstillfällen, minskat beroende av tillgången på råvaran. Man
kan importera från ett annat land om skörden slår fel i det egna landet, och möjlighet att själva få del av de ekonomiska vinsterna från förädlingen.
15:7 Tio frågor om samband
1.
Att de fattigaste länderna ligger söder om Sahara beror på flera olika saker. En
förklaring är att dessa länder har varit självständiga under bara drygt 50 år. En
annan förklaring är att flera av dessa länder har styrts av korrupta diktatorer
som satsat mer pengar på militären än på utbildning och sjukvård. En tredje
förklaring är det hårda klimatet, med antingen för mycket eller för lite regn för
att passa jordbruket. De fattigaste länderna exporterar ofta billiga råvaror och
importerar dyrare industrivaror. Ytterligare en orsak är att de fattigaste länderna
har drabbats av förödande inbördeskrig.
2.
När inbördeskrig drabbar ett land är det svårt att t.ex. bedriva handel och sköta
ett jordbruk. Detta gör att tillväxten sjunker och fattigdomen breder ut sig. Dessa
problem leder ofta till stora flyktingströmmar vilket kan skapa nya konflikter
med grannländer och som också är fattiga och inte har råd att ta emot stora flyktinggrupper.
3.
Om nederbörden är jämt fördelad över året, eller med bara korta regn- eller torrperioder, är detta fördelaktigt för odling/att bedriva jordbruk som då kan producera livsmedel till befolkningen som får tillräckligt med mat för att överleva.
4.
Alla nuvarande länder i Afrika, med undantag för Etiopien och Liberia, är f.d.
kolonier. Dessa kolonier blev självständiga för drygt 50 år sedan och är exempel
på s.k. ”unga stater”. De är ”unga” i jämförelse med länder som Sverige, Danmark, Frankrike, Spanien och England som har varit självständiga i ungefär eller
t.o.m. mer är 500 år. De ”unga staterna” fick ta över den gamla rollen som man
hade som koloni, dvs. att främst exportera relativt sett billiga råvaror (detta gäller dock inte länder med en råvara som olja).
5.
Ju snabbare befolkningen ökar desto fler måste dela på de livsmedel som jordbruket kan få fram. Detta gäller bara om landets ekonomi inte växer. Ett land
som blir rikare, t.ex. genom handel, har råd att importera livsmedel.
Får kopieras
68
6. Om en bonde lyckas sälja mer jordbruksprodukter på marknaden än han/hon
behöver själv kan detta överskott användas för att köpa andra varor än livsmedel. Det är viktigt för alla, i hela världen, att inkomsterna är större än utgifterna.
Detta gäller inte bara familjer/hushåll utan även företag och stater.
7. Orsaken till att fattiga länder exporterar mest råvaror är dels ett arv från tiden
som koloni och dels att de fattigaste länderna ännu inte har industrialiserats och
inte heller har en tillräckligt utbildad befolkning, vilket i sin tur leder till att man
inte kan bearbeta råvarorna på egen hand.
8. Att vinsterna från t.ex. malmbrytning, skogsprodukter och diamanter hamnar i
andra länder beror på att det ofta är de rika ländernas företag som bryter malmen, hugger ner skogen och tar upp och slipar diamanterna.
9. Ju fattigare ett land är desto sämre möjligheter har man att satsa på sjukvård
och ge befolkningen mediciner vilket leder till att medellivslängden är låg i dessa
länder.
10. Ett fattigt land har sämre möjligheter att satsa på en bra utbildning för att alla
ska kunna läsa och skriva. En dåligt utbildad befolkning har svårt att klara av
mer avancerade arbetsuppgifter vilket gör att industrialiseringen hämmas och
fattigdomen består.
15:8 Jämförande analys av för- och nackdelar
I-land
U-land
FÖRDELAR MED ATT BO I ETT …
NACKDELAR MED ATT BO I ETT …
En tydlig fördel är att man slipper oroa sig för
svält, krig och att kanske inte kunna gå i skola
och få en utbildning.
Höga prestationskrav med ett högt tempo
och att hela tiden sträva uppåt. ”Att leva
som i ett ekorrhjul”. Lite tid tillsammans
med släkt och familj. Risken för arbetslöshet
stor, särskilt bland ungdomar.
Det är säkert så att tempot är lägre i dessa
länder så stressen och pressen är mindre vanligt.
Många människor bor kvar i sina hemtrakter
och relationerna inom familjerna och släkten är
starka. Stora förbättringar har skett de senaste
decennierna i många u-länder.
Risken att drabbas av en obotlig sjukdom
är relativ hög. Dåliga skolor gör det svårt att
göra utvecklas och utbilda sig för en framtida
karriär.
15:9 Fattigdomen i världen
Fattigdomen bland u-länder
Orsaker till och konsekvenser av …
•
Ett extremt klimat med både för varmt och fuktigt eller för torrt klimat för att
bedriva jordbruk vilket ofta leder till svältkatastrofer.
•
Export av relativt billiga råvaror och import av relativt dyrare och förädlade varor skapar dåliga handelsvillkor för (”terms of trade”) för u-länderna.
•
Svårt att exportera många jordbruksprodukter till i-länderna, vilka skyddar det
egna jordbruket genom tullar eller andra handelshinder.
•
Korrupta ledare som satsar mer på att stärka sin egen makt än förbättra levnadsförhållandena för befolkningen. Mer vapen i stället för bättre skolor och
mediciner.
•
Konflikter mellan olika grupper leder till våldsamma inbördeskrig vilket bl.a.
leder till stora grupper med flyktingar vilket förvärrar fattigdomen.
Får kopieras
69
Lösningar på …
•
Satsa på att effektivisera jordbruket, det är grunden för att bygga en fungerande
ekonomi. Det kan ske t.ex. genom att bönderna måste få tillgång till resurser som
mark, vatten och billiga lån, ökad kunskap, få tillgång till hjälpmedel som verktyg, maskiner och lagringsplatser för skörden.
•
Underlätta för u-länderna att exportera livsmedelsprodukter till i-länderna.
•
Bekämpa korruptionen. Korruption skapar osäkerhet och gör att resurser och
pengar inte används där de behövs bäst.
•
Bistånd via enskilda länder, Röda korset, kyrkliga organisationer och FN.
•
Amnesty granskar brott mot mänskligheten och vid allvarliga händelser kan
diktatorer och militära ledare ställas inför internationella brottmålsdomstolen i
Haag/Nederländerna för allvarliga brott som t.ex. folkmord och krigsförbrytelser
som tortyr och massvåldtäkter.
15:10 prioritera? Vad är viktigast?
Elevens svar.
15:11 BRIC-länder
LAND
POSITIVA FÖRUTSÄTTNINGAR
NEGATIVA HOT/PROBLEM
Brasilien
•
•
•
•
Inga stora etniska motsättningar
En stabil demokrati
Självförsörjande på livsmedel
Gott om naturresurser, som järnmalm,
vattenkraft och olja samt relativt
industrialiserat
• Utbredd korruption
• Växande skillnader mellan rika och fattiga
• Växtvärk i storstäder som Sao Paulo och Rio de
Janeiro med stora miljöproblem med trafiken
• Kriminalitet och gängvåld i de stora städernas
favelas
Indien
• Stor befolkning = stor inhemsk
marknad
• Stor tillgång på kol och järnmalm
• En snabb ökning av en köpstark
medelklass
• Snabb industrialisering och låga löner
• Över hälften av befolkningen lever som bönder,
ofta mycket fattiga och med låg efterfrågan.
• Ineffektiva småjordbruk med självförsörjning.
• Snabb befolkningsökning ”äter upp”
överskottet av jordbruksprodukter
• Analfabetism, sjukvården och urbanisering
fortfarande problem
Kina
• Billig inhemsk kol- och
järnmalmsproduktion
• Stor befolkning = stor inhemsk
marknad och låga löner för stora
grupper = stor export.
• Inga stora etniska konflikter
• Högteknologin väl utvecklad + stor export
• Den stora användningen av kol skapar stora
miljöproblem
• Stora skillnader mellan västra (landsbygd) och
östra delarna (städer) kan skapa konflikter
• Kina en kommunistisk diktatur med en
kapitalistisk ekonomi: Hur länge ska det fungera?
• Naturtillgångarna i landet minskar snabbt
15:12 Tre före detta utvecklingsländer:
Gemensamma faktorer/förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen i Brasilien,
Indien och Kina:
•
Stora egna naturtillgångar i form av kol, järnmalm, olja, vattenkraft och mark.
(Men det räcker inte med att ha stora naturtillgångar, de måste också kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Framför allt gäller det att jordbruket blir effektivt så
att det kan föda resten av befolkningen).
•
Stor befolkning innebär att många människor både kan producera och konsumera. (Men arbetskraften måste vara utbildad och tjäna tillräckligt med pengar för
att kunna köpa varor och tjänster).
•
Ökad industrialisering leder till en större inhemsk efterfrågan på varor och tjänster genom en snabbt växande och köpstark medelklass.
Får kopieras
70
RUBRIK I LÄROBOKEN
DEN BÄSTA FRÅGAN TILL RESPEKTIVE TEXT UNDER RUBRIKERNA I
LÄROBOKEN
Export och import
Hur har Indonesiens handel (export och import) förändrats sedan 1990
och vilka förklaringar ligger bakom dessa förändringar?
Utveckling i u-länder
Vilka förbättringar har gjorts i u-länderna de senaste 30 åren?
Befolkningen fördubblades på 35
år (i Indien)
Vilka förklaringar finns till att ingen stor svältkatastrof drabbade Indien
trots att landets befolkning fördubblades på 35 år?
En enorm ökning av industri och
handel (i Kina)
Vilken betydelse har de låga lönerna i Kina haft för att förklara landets
snabba industrialisering och handel med andra länder?
Kina – Mycket bättre men stora
problem
På vilket sätt har Kina blivit ett bättre land och vilka är Kinas stora
problem?
Får kopieras
71
16. Hållbar utveckling
Uppgift 1b: Mina stora frågor
1.
Varför är det så viktigt att vi alla ska sträva mot en hållbar utveckling?
2.
Vilka hinder finns för denna gemensamma strävan?
3.
På vilket sätt är begreppet ”kretslopp” viktigt när man diskuterar hållbar utveckling?
BEGREPP
Hållbar
utveckling
Med hållbar utveckling menas att människor inte får förstöra naturen så att nästa
generation får det sämre. Dessutom att vi som bor i de rika länderna bör anstränga oss
för att fördela resurserna på ett mer rättvist sätt mellan rika och fattiga länder.
Kretslopp
Det kändaste kretsloppet är nog vattnets; dvs. det är samma vatten som kretsar runt
och som aldrig försvinner. En vara, som t.ex. en tidning, kan också ingå i ett kretslopp
och kan återanvändas via vår sopsortering.
Global
uppvärmning
Genom växthuseffekten (se nedan) så kommer enligt teorin klimatet att bli varmare
Växthuseffekt
Genom att vi använder mer fossila bränslen, som innehåller växthusgaser (t.ex.
koldioxid), stiger temperaturen och, klimatet blir varmare.
Skogsskövling
Att skövla skog betyder att mer skog huggs ner än vad som växer upp genom nyplanterad
skog.
Övergödning
Övergödning innebär att kväve från bl.a. jordbruket och trafiken kommer ut i haven via
diken, åar och sjöar.
Föroreningar
Föroreningar finns både i luft och i vattnet och kan skada både människor, djur och
natur. Dessa föroreningar kan via vindar och havsströmmar förflytta sig hundratals mil.
Återvinning
Genom att vi sopsorterar kan vi återanvända till glas- och plastflaskor.
Förbränning
Förbränning sker när något förbränns, t.ex. när vi eldar våra sopor med ved eller när vi
använder en maskin som går på (förbränner) bensin.
Undernäring
Undernäring kan uppstå när en människa gör av med mer energi än vad hen får i sig.
Den mest extrema undernäringen är svält.
16:2 Hållbar konsumtion
l.
En rimlig (men inte självklar) rangordning blir Tyskland, Albanien, Indien, Etiopien.
2.
Elevens svar.
3.
70 gånger.
4.
En förklaring är att många hinduer är vegetarianer.
5.
Förmodligen en miljömässig katastrof, total avverkning av regnskog med utplånat växt- och djurliv, åtföljande syrebrist, gigantiska utsläpp av växthusgaser som
slutligen bidra till miljöförstöring i allmänhet och global temperaturhöjning i
synnerhet, samt slutligen en enorm näringsbrist på jorden för att kunna föda upp
alla djur som ska slaktas och ätas upp.
Får kopieras
72
16:3 Miljötänkande i hemmet
Elevens eget svar.
16:4 Hur miljövänlig är du?
Elevens eget svar.
16:5 Håll reda på miljöhoten
MILJÖHOT
VAD ÄR DET?
ORSAKER TILL ...
FÖLJDER AV…
ÅTGÄRDER …
Växthuseffekt
Med växthuseffekt
menas att jordens
värme reflekteras
tillbaka till jorden
via atmosfären.
De senaste
hundra åren har
människor förstärkt
den naturliga
växthuseffekten
Växthuseffekten har
förvärrats genom
att vi har släppt
ut mängder av
växthusgaser, som
koldioxid, de senaste
hundra åren.
En konsekvens
är att jordens
medeltemperatur
ökar vilket kan leda
till att de stora
inlandsisarna smälter
med ökad risk för
översvämningar.
Den globala
uppvärmningen kan
bara lösas genom att
vi använder mindre
fossila bränslen; att
vi sparar på energi
och hoppas på nya
tekniska lösningar
Ozonhål
Ozon är en gas som
finns i atmosfären
och skyddar oss från
farlig UV-strålning.
Det finns rapporter
om att ett ozonet
har minskat, att ett
ozonhål har bildats.
Ozonlagret ”äts
upp” av att vi
släppt ut freongas i
atmosfären. Denna
gas används i bl.a.
sprayburkar och i
kylskåp.
Om vi människor nås
av farlig UV-strålning
(och som ozonlagret
ska skydda oss mot)
kan det öka risken
för hudcancer.
Sverige och andra
länder har skrivit
under ett avtal
som innebär att
alla produkter som
innehåller freoner
ska förbjudas.
Försurning
Försurning bildas
genom att svavlet
reagerar med vattnet
i atmosfären och
bildar svavelsyra.
Svavelsyra bildas vid
förbränning av olja
och kol.
När det ”sura regnet”
faller ner så skadas
sjöarnas vatten vilket
kan döda fiskarna
samt att marken
försuras vilket kan
skada träd och andra
växter.
Varje land kan
se till att minska
sina svavelutsläpp
bl.a. genom att
ersätta fossila med
förnybara bränslen
och att försöka rena
rökutsläppen bättre.
Övergödning
Övergödning betyder
att vattendrag, sjöar
och hav har fått ta
emot stora mängder
kväve.
Orsaken till
övergödning är
främst att jordbruket
använder konstgödsel
(som innehåller
kväve) för att öka
skördarna.
En konsekvens av
övergödningen är att
vattenväxterna trivs
mycket bra vilket
leder till att de ökar
och tar upp mer syre
vilket kan leda till
att fiskarna dör av
syrebrist.
Samma sak gäller
här. Det gäller att
få jordbruket att
använda mindre
kväve på sina åkrar
och att öka den
ekologiska odlingen.
16:6 Framtiden tillhör barnen
Leder till högre befolkningstillväxt:
”Jag måste ha en son som tar hand om familjen.”
”Barn är en gåva från Gud.”
”När vi blir gamla kommer våra barn att ta hand om oss.”
”Eftersom jag är katolik får jag inte använda några preventivmedel.”
Får kopieras
73
”Vi vet inte så mycket om familjeplanering.”
”Barnen hjälper oss med arbetet på åkrarna.”
”Det går inte att få tag på preventivmedel och förresten har vi inte råd med dem.”
Leder till låg befolkningstillväxt:
”Jag vill återvända till arbetet inom några få år.”
”Det är lätt att få information om familjeplanering.”
”Vi använder preventivmedel och har valt att ha ett barn.”
16:7 Klimatförändringar i världen
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
ORSAKER TILL …
KONSEKVENSER AV …
LÖSNINGSFÖRSLAG PÅ
HUR …
Norra halvklotet
Största ökningen av
temperaturen
De flesta forskare är
överens om att orsakerna
till klimatförändringarna
med ett allt mer
extremt väder beror
på människorna, och
speciellt användningen
av fossila bränslen,
t.ex. kol, gas och olja.
Växthuseffekten förstärks
av oss människor.
Risk att de stora
inlandsisarna i Arktis
och på Grönland smälter
vilket kan leda till att
isbjörnarna utrotas samt
att havsnivåerna stiger
vilket i sin tur leder till
översvämningar och
människor på flykt.
Eftersom det
är människorna
som har skapat
klimatförändringarna
så är det bara vi själva
som kan lösa dem.
Detta bör ske genom att
länderna enas om ett
gemensamt avtal för att
minska användandet
och utsläppen av fossila
bränslen samt en
satsning på ny teknik och
på förnybara bränslen.
Subtropiska zonen
Risk för torrare klimat
i de områden som
redan har mycket lite
nederbörd.
med ett allt mer
på människorna och
av oss människor.
Ökenspridning, vilken
gör det allt svårare att
bedriva jordbruk. Mindre
mat skapar konflikter
och krig vilket leder till
ökade flyktingströmmar;
s.k. klimatflyktingar.
Dessa processer förstärks
av bristen på rent
vatten. Länderna runt
Medelhavet kommer att
få allt tätare och mer
långvariga värmeböljor.
Eftersom det
är människorna
som har skapat
som kan lösa dem.
minska användandet
bränslen samt en
Tropiska zonen
Områden med mycket
nederbörd riskerar att få
ännu mer regn.
med ett allt mer
på människorna och
av oss människor.
Ökade risker för
naturkatastrofer, främst
översvämningar vilket
gör det svårare att
bedriva jordbruk då den
odlingsbara jorden sköljs
bort av de allt oftare
regnen. Även här finns
det risk att vi kommer att
se människor på flykt.
Eftersom det
är människorna
som har skapat
som kan lösa dem.
minska användandet
bränslen samt en
Får kopieras
74
16:8 Ut på samband
RUBRIK
EXEMPEL PÅ SAMBAND
Det blir varmare
Varför blir det varmare: Jo, de flesta forskare är överens om att det är de ökande
utsläppen av växthusgaser, som koldioxid, som är den främsta orsaken till att
medeltemperaturen har stigit. Det bildas som ett ”lock” som gör att värmen inte kan
stråla ut i rymden utan reflekteras tillbaka till jordytan.
Koldioxid
Växthusgaserna har ökat för att användningen av fossila bränslen som kol, gas och olja
har ökat enormt de senaste hundra åren. Dessa bränslen har betytt mycket för många
rika länders industrialisering och ekonomiska tillväxt och speciellt för de länder som
har egna olje- och gasfyndigheter.
Havsytan stiger
När medeltemperaturen ökar utvidgar sig vattnet vilket leder till att havsytan stiger.
Kombineras detta med kraftiga stormar och orkaner ökar riskerna för översvämningar,
speciellt för ”låga” länder som Bangladesh och Maldiverna.
Övergödning och
syrebrist
Övergödning orsakas av att extra näring förs ut i sjöar och hav via jordbrukets
konstgödsel och bilavgaserna som båda innehåller kväve. Detta kväve gör att
vattenväxter som olika alger ökar i antal vilket i sin tur leder till att dessa vattenväxter
tar upp ”allt” syre som finns i vattnet. Dessa alger kan även vara giftiga vilket kan
skada musslor, fiskar, däggdjur och människor.
Fattigdom
Fattigdomen är som störst i Afrika där många länder har drabbats av krig vilket i sin tur
har lett till att miljontals flyktingar har hamnat i olika flyktingläger. Livet i dessa läger
är tufft, inte minst för barnen som ofta lider av näringsbrist p.g.a. för lite mat. Detta
gör barnen både svagare och sjuka vilket ofta får som följd att barnen inte orkar gå i
skolan och utan utbildning blir det svårare att få ett arbete. Du kanske inte ens kan
läsa och skriva en enkel mening.
De flesta lever av
jordbruk
70% av jordens fattiga lever av det jordbruket ger. För att öka avkastningen från
jordbruket kan man odla upp större åkrar eller att försöka öka produktionen genom att
använda konstgödsel och konstbevattning eller att odla nya motståndskraftiga grödor
samt genom bättre odlingsmetoder.
Befolkningen ökar
mest i fattiga
länder
Befolkningen ökar mest i de fattiga länderna vilket betyder att fler ska dela på de
livsmedel som jordbruket lyckas producera. Som tur är har inte ökningen varit lika stor
på landsbygden som i städerna men det är ändå ett problem att befolkningen, t.ex.
Indien, ökar så snabbt. Risken för svältkatastrofer ökar om inte jordbruksproduktionen
håller jämna takter med befolkningsökningen.
16:9 Framtida problem
FRAMTIDA PROBLEM
ORSAKER TILL …
KONSEKVENSER AV …
LÖSNINGAR PÅ …
Glaciärer och
inlandsisar smälter
Medeltemperaturen
stiger som en effekt
av ökad växthuseffekt
vilket i sin tur beror på
utsläpp av växthusgaser
vid användning av fossila
bränslen.
Risk för översvämningar,
människor kan tvingas fly
eller flytta från låglänta
städer och länder.
På kort sikt: Bygga
skyddsvallar mot det
stigande havet.
På lång sikt:
Internationella avtal om
att minska användningen
av fossila bränslen.
Satsa mer på förnybara
bränslen och ny
energisparande teknik.
Världshaven korallrev
försvinner
Vattnets medeltemperatur
har stigit som en effekt
bränslen. En annan orsak
är att korallreven stjäls/
förstörs av dykare eller
för att användas som
Den stora mångfalden av
koralldjur och fisk riskerar
att försvinna. Turismen
som bygger på att dyka
i korallhaven kommer
att försvinna och skapa
arbetslöshet för turistorterna.
När korallreven försvinner,
försvinner även korallfiskarna
bränslen och ny
Öka kontrollen av
korallerna och de olagliga
fiskemetoderna samt
förbjuda räkodling.
Får kopieras
75
byggmaterial. Fiskare
använder ibland dynamit
för att fånga fisk vilket
skadar korallerna.
Värmeböljor blir
vanligare
Medeltemperaturen
bränslen.
Långa heta och torra perioder
leder till ökenspridning,
vattenbrist och minskad
turism vilket i sin tur
kommer att drabba länder
som lever på soldyrkande
semesterfirare.
bränslen och ny
Fler och häftiga
orkaner
Medeltemperaturen
bränslen.
Risk för översvämningar
och allvarliga skador på
byggnader och infrastruktur
vilket blir mycket dyrbart för
både människors, företags
och staters ekonomi.
skyddsvallar mot
det stigande havet.
bränslen och ny
Låga öar försvinner
som t.ex. Maldiverna
Medeltemperaturen
bränslen. En annan
orsak till att havets nivå
stiger är att de stora
inlandsisarna smälter.
Låglänta öar som Maldiverna
kommer att försvinna och
hamna som rev under
vattenytan.
bränslen och ny
Översvämningskatastrofer blir allt
vanligare
Medeltemperaturen
bränslen. En annan
orsak till att havets nivå
stiger är att de stora
inlandsisarna smälter.
Länder som Nederländerna
och Bangladesh riskerar att
drabbas av översvämningar
vilket kommer att bli dyrbart
för dessa länder. Dessa
länder är också väldigt
tätbefolkade vilket gör att
eventuella flyktingströmmar
undan vågorna kan bli
gigantiska.
skyddsvallar mot det
stigande havet.
På lång sikt:
bränslen och ny
16:10 Varför skövlas skogen?
Var sker skogsskövlingen?
Svar: I de länder med regnskog, som Papua Nya Guinea, Borneo, Indonesien, Kongo
och Brasilien.
Vilka skövlar skogen?
Svar: Olika stora skogsbolag, med stöd från landets regeringar. En del av skogen
huggs ner av lokalbefolkningen som bor i regnskogen.
Hur skövlas skogen?
Svar: Med hjälp av stora skogsmaskiner som i sin tur kräver nya vägar in i regnskogen vilket leder till att ytterligare regnskog huggs ner.
Får kopieras
76
Orsaker till skövlingen av regnskog?
•
Det handlar bara om ekonomi. Det går att tjäna pengar både för skogsbolagen
och för ”regnskogsländerna”. Värdet ligger dels i de värdefulla trädslag som finns
i regnskogen. Exempel är teak och jakaranda.
•
En stor del av regnskogen huggs ner för att skapa ytor för boskapen och odling
av sojabönor eller helt enkelt för att veden behövs som bränsle och vid matlagning. Ved är ”gratis”, olja är dyrt!
Vilka blir konsekvenserna av skövlingen av regnskogen?
•
En följd av skogsskövlingen är att marken blir mer utsatt för de häftiga tropiska
regnen när inga träd skyddar jorden från att rinna bort och bli obrukbar. En annan följd är att det i regnskogen säkert finns viktiga medicinalväxter som, liksom
djurarter, ännu inte är upptäckta av människorna. Vissa arter, som t.ex. orangutangen, riskerar att utrotas.
•
Skogar konsumerar koldioxid och producerar syre; ju mindre skog ju mindre
syre, men mer koldioxid, vilket spär på växthuseffekten.
Hur kan problemet med skogsskövlingen av regnskogen lösas?
•
Ett sätt är att öka bevakningen, men det är svårt att kontrollera t.ex. hela Amazonas areal då denna är 12 gånger större än Sverige.
•
Ett annat sätt är att skapa opinion mot skövlingen och att bojkotta t.ex. trädslag/
möbler som kommer från regnskogen.
16:11 Ett riktigt badproblem
Vad är algblomning?
Svar: Algblomning innebär att det bildas en slemmig massa av grönalger.
När sker algblomningen?
Svar: Algblomningen sker på sommaren och förvärras om sommaren har varit varm
under en längre tid. Kallare vatten och hårda vindar är dåligt för grönalgernas tillväxt.
Var sker algblomningen?
Svar: Algblomningen är som värst i grunda havsvikar och i sjöar. Även större havsområden, som Östersjön och Kattegatt drabbas av algblomningen.
Orsaker till algblomningen?
Orsakerna är att det kommit med för mycket näringsämnen i hav och sjöar. Dessa
ämnen kommer från gödsel i jordbruket och från bilarnas kväveavgaser. När dessa
ämnen sjunker till havsbottnen bryts de ner, en process som kräver syre. Det syre som
skulle kunna ge liv åt bottenväxter och fiskar används nu till att bryta ner de näringsrika ämnena. En havsbotten utan syre är ingen miljö för vare sig fiskar, musslor, kräftdjur eller vattenväxterna på bottnen.
Konsekvenser av algblomningen?
• Vissa av algerna kan vara giftiga vilket är skadligt för både musslor och fisk likväl som badande hundar och människor (om man få in vattnet genom munnen).
Detta leder till att yrkesfiskarna får mindre fiskefångster och kanske inte kan leva
som fiskare.
•
Turismen drabbas hårt eftersom det inte går att bada vilket i sin tur påverkar alla
de människor som lever av turismen som t.ex. Gotland.
Får kopieras
77
Lösningsförslag på algblomningen?
En lösning är att minska eller förbjuda kvävegödsel, s.k. konstgödsel och att rena
bilavgaserna. Ett alternativ är att bedriva mer småskalig ekologisk odling och satsa
mer på närproducerade jordbruksprodukter. Nackdelen med detta är att den ekologiskt odlade livsmedlen blir dyrare vilket gör att en större del av hushållets kostnader
stiger.
16:12 Rätten till ren luft
Vad är luftföroreningar?
Svar: Med luftföroreningar menas att luften innehåller skadliga ämnen, som t.ex. svavel som bildas vid eldning av olja och kol.
Var finns luftföroreningar?
Svar: Luftföroreningar transporteras långa vägar med hjälp av vindarna. De allvarligaste luftföroreningarna finns i områden där koleldning utan rening av röken sprids
till omgivningen. I Europa gäller det t.ex. Polen och i Asien drabbas ofta Kina av svåra luftföroreningar. 16 av världens 20 mest förorenade städer finns i Kina.
Orsaker till luftföroreningarna?
Orsakerna kan vara att olja och kol används för bl.a. uppvärmning av hus i stor omfattning, men även bilarnas avgaser är ett stort problem. I de fattiga länders storstäder
är problemet stort, bland annat på grund av att bilarna ofta saknar bra rening av avgaserna samt att bilarna är så många.
Konsekvenser av luftföroreningarna?
• En konsekvens är att bilavgaserna förvärrar algblomningen. En annan konsekvens är att människors hälsa påverkas, genom att det blir svårare att andas och
att gifterna i avgaserna kan leda till allvarliga sjukdomar som cancer, vilket gör
att sjukvården blir dyrare och skatterna högre.
•
En annan konsekvens av utsläppen av svavel är att marken och sjöarna blir försurade vilket i sin tur kan göra att både växter och sjöar drabbas genom att t.ex.
träd och fiskar kan ta skada och till och med dö.
•
Den allvarligaste effekten av alla utsläpp är att de gör att växthuseffekten ökar
vilket i sin tur leder till att jordens medeltemperatur stadigt stiger med kända
konsekvenser.
Hur ska problemet med luftföroreningar lösas?
En lösning är att rena svavelutsläppen bättre, att använda bättre avgasrenare på bilar,
att satsa på andra drivmedel än bensin och diesel, att satsa på kollektivtrafik, bygga
fler cykelbanor, införa tullavgifter för att få köra in i städernas centrala delar.
Får kopieras
78
17. Sårbarhet
1.
På vilket sätt kan ett strömavbrott vara ett stort problem?
2.
Vilka skillnader finns mellan storstäderna i de rika respektive i de fattiga
länderna?
3.
Varför skadas och dör fler människor i de fattiga länderna av naturkatastrofer,
som t.ex. av en jordbävning?
BEGREPP
Sårbarhet
Sårbarhet betyder att samhället av olika skäl drabbas på ett negativt sätt, från ett
kortare strömavbrott till ett kraftigt vulkanutbrott eller jordbävning.
Översvämning
Översvämning innebär att vattnet har stigit så högt att det har blivit ett problem.
Naturkatastrof
En naturkatastrof är en händelse där människor inte direkt har orsakat katastrofen, utan
det är naturen själv. Exempel på naturkatastrofer är extrem torka eller extrem nederbörd
som leder till översvämningskatastrofer.
Vegetation
Med vegetation menas växtlighet, all ifrån gräs, vete och tulpaner till tallar och lianer.
Delta
Ett delta bildas i låglänta flodmynningar och där tidvattnet inte påverkar uppbyggandet
av deltat.
Tropisk cyklon
Ett mycket kraftigt lågtryck med extremt hårda vindar och stor nederbörd.
Jordbävning
En jordbävning är en mer eller mindre kraftig skakning i jordskorpan och kan mätas med
en seismograf.
Bergskedja
En bergskedja består av en lång kedja av berg, oftast väldigt långa som den som följer
både Nord- och Latinamerikas västkust
Kontinentalplatta
Jordskorpan består av olika plattor, kontinentalplattor, som rör sig med några få
centimeter per år.
Storm
En storms styrka mäts efter hur starka vindarna är. En storm kan skada både människor,
samhällen och naturen. En storm kan utvecklas till en orkan
17:2 En allvarlig naturkatastrof: Översvämningar
Var förekommer översvämningar?
Svar: Översvämningar kan inträffa i alla de områden där det faller mycket regn under
kort tid. Värst drabbas låglänta och befolkningstäta områden, t.ex. deltat i Bangladesh.
När inträffar översvämningar?
Svar: När stora nederbördsmängder har fallit under en längre tid. I Sverige under våren eller hösten. Under sommaren kan tillfälliga översvämningar drabba vårt land i
samband med häftiga men kortvariga åskregn. Översvämningarna under våren hänger ofta samman med en snabb snösmältning som i kombination med stor nederbörd
kan få åar och älvar att svämma över.
Får kopieras
79
Vad händer vid en översvämning?
Svar: Det som händer är att floderna inte kan ta emot allt vatten utan svämmar över
sina bräddar.
Orsaker till översvämningarna?
•
Det som krävs är att stora nederbördsmängder, som t.ex. monsunregnen i Asien,
faller över ett område under flera dagar eller veckor. Ju lägre terrängen är desto
större är risken för översvämningar. Områden som ligger vid bergets fot drabbas
också lättare av översvämningar eftersom en massa små och större floder samlar
ihop vattnet som med full kraft kastar sig utmed bergssidorna ner till städer vid
flodmynningarna. Människorna har förvärrat situationen genom att ha huggit
ner skog vilket ökar risken för både översvämningar och jordskred då träden och
dess rötter inte längre binder det lösa jordlagret.
•
En annan orsak till översvämningar kan vara att låga kustområden, speciellt
deltaområden, drabbas av kraftiga vindar och mycket höga vågar, dvs. en tropisk
cyklon.
Konsekvenser av översvämningarna?
Översvämningar skadar byggnader, vägar och broar samt leder ofta till att människor
skadas eller dör. Att bygga upp områden efter dessa översvämningar kan bli kostsamt
för de drabbade samhällena.
Lösningar på översvämningarna?
•
Ett sätt att minska skadorna är att hindra att människor bosätter sig i de områden som ofta drabbas av översvämningar. Detta är dock svårt att förverkliga dels
för att det ofta är populärt att bo nära ett hav, en flod eller sjö och dels för att
dessa drabbade områden ofta är mycket bördiga jordbruksområden. Till exempel
bor de flesta människorna i Indien och Bangladesh nära floder och i dess deltaområden.
•
En annan lösning är att förstärka flodvallarna eller att bygga högre skyddsvallar
mot cyklonernas monstervågor. För att skydda sin mot tsunamis så har ett varningsnät byggt upp vars syfte är att människorna ska hinna söka skydd i tid.
17:3 Analysera sårbarheten i samband med naturkatastrofer
1. TORKA
Var sker torka?
Svar: De torraste platserna på jorden ligger vid vändkretsarna. Exempel är de stora
öknarna Sahara och de i de centrala delarna av Australien.
När sker torka?
Svar: Torkan drabbar ökenområdena större delen av året och den nederbörd som faller sker sällan och oregelbundet samt i små mängder.
Orsaker till torkan?
Orsaken är att nederbörden är för liten i kombination med att värmen är hög året
om.
Konsekvenser av torkan?
En konsekvens är att dessa torra och heta ökenområden har en relativt låg befolkningstäthet. Uteblir regnet under en längre period kan dessa områden drabbas av
svältkatastrofer.
Lösningar på problemet med torka?
•
Ett sätt är att borra fler och djupare brunnar.
•
Ett annat sätt är att bygga bevattningskanaler från floder till åkrarna.
Får kopieras
80
•
Ett tredje sätt är att odla i terrasser eftersom fukten bevaras längre och risken för
jorderosion minskas.
•
Även olika hjälporganisationer kan bidra genom bistånd i form av distribution av
livsmedel.
2. JORDBÄVNINGAR
Var inträffar jordbävningar?
Svar: Jordbävningar drabbar främst områden som ligger i närheten av kontinentalplattornas gränser.
Vad händer vid en jordbävning?
Svar: När två plattor rör sig mot varandra eller längs med varandra byggs det upp
en spänning mellan plattorna. Det är när denna spänning släpper som det bildas en
mer eller mindre kraftig skakning. Styrkan i denna skakning (skalv eller jordbävning)
fångas upp av en seismograf och mäts enligt en s.k. Richterskala.
Orsakerna till en jordbävning?
Det som orsakar en jordbävning är kontinentalplattornas rörelse mot eller längs med
varandra.
Konsekvenserna av en jordbävning?
•
Det allvarligaste är att tusentals människor dör av att jordbävningen har fått hus
att falla sönder och begrava människorna under rasmassorna. De människor som
överlever blir ofta hemlösa. Speciellt gäller det människorna i de fattigare länderna eftersom deras hus inte är lika stabila och jordbävningssäkrade som husen är
i ett rikt med jordbävningsdrabbat land som t.ex. Japan. Däremot har även japanerna svårt att skydda sig mot tsunamis.
•
Skadorna på samhället kan också vara omfattande med eldsvådor p.g.a. att elledningar har skadats, motorvägar och stora broar har rasat samman. Liksom vid
andra allvarliga naturkatastrofer så kostar det stora summor pengar att bygga
upp alla hus, vägar och broar som har förstörts.
Lösningar på problemet med jordbävningar?
Ännu finns inga säkra sätt att förutspå när eller var en jordbävning kommer att
ske, eller hur kraftig den kommer att vara. Vad man kan göra är att bygga byggnader, vägar och broar som kan stå emot en kraftig jordbävning. Tyvärr har inte
de fattiga länderna inte råd med detta och det är därför som t.ex. drygt 600 000
människor (alla människor som bor i Göteborg och Malmö) skadades eller dog i
samband med jordbävningen i Haiti 2010.
3. VULKANUTBROTT
Var inträffar vulkanutbrott?
Svar: Vulkanutbrott inträffar i princip i samma regioner som drabbas av jordbävningar, dvs. nära kontinentalplattornas gränser. Det finns dock några få undantag, som
t.ex. vulkanöarna som bildar ögruppen Hawaii, en s.k. ”hot spot”.
Vad händer vid ett vulkanutbrott?
Svar: Vad som händer beror på om vulkanen är en ”farlig” eller ”snäll” vulkan. En
farlig vulkan kan explodera vilket gör att människor överraskas av detta och hinner
då inte sätta sig i säkerhet. Ett exempel på en sådan farlig vulkan är Vesuvius i närheten av miljonstaden Neapel. Exempel på en snäll vulkan är Etna vars utsläpp av
trögflytande lava gör att människor hinner fly undan i tid. Det är ofta vulkanens aska
som är farligare än lavan eftersom askan kan färdas längre väg med hjälp av vindarna
samt att den glödheta askan kan göra att eldsvådor startas.
Får kopieras
81
Vad orsakar vulkanutbrott?
Som vi har sett finns de flesta av dagens aktiva vulkaner vid plattgränserna och där
smält magma från jordens inre trycks upp och ut genom kratern.
Vilka är konsekvenserna av ett vulkanutbrott?
•
Som vi sett så beror konsekvenserna på vilken typ av vulkan det handlar om. I
värsta fall kan både människor, samhällen och natur ta stor skada, men allmänt
sett är en jordbävning en allvarligare naturkatastrof än ett vulkanutbrott.
•
En positiv konsekvens av ett vulkanutbrott är att det med tiden bildas bördig
jord längs med vulkanens sidor. På Etna odlas vindruvor som förädlas till mycket
högkvalitativt vin.
Vilka lösningar finns på problemet med vulkanutbrott?
Forskningen om att kunna förutsäga när ett vulkanutbrott ska ske har kommit längre
än att kunna varna om en annalkande jordbävning. Problemet med var det kommer
att ske finns ju inte när det gäller vulkaner. En lösning skulle kunna vara att hindra
människor att bo nära vulkaner, men det har visat sig omöjligt eftersom det går att
odla och därmed överleva i lavajorden.
4: STORMAR
Var uppstår stormar?
Svar: Stormar kan uppstå på de flesta platser på jorden där lågtryck kan bildas. I Sverige kan det röra sig om kraftiga stormar, orkaner, som Gudrun som 2005 drabbade
de södra delarna av vårt land genom kraftiga vindar. På vintern kan vi få känna av
våldsamma snöstormar
När uppstår stormar?
I Sverige har vi de flesta stormarna under hösten och vintern. Mera lokala och kortvariga åskväder, med tillfällig kraftiga vindar, kan drabba Sverige i juli.
Orsaker till stormar?
Kraftiga vindar orsakas att stora kontraster mellan djupet i ett låg- respektive ett högtryck.
Vilka är konsekvenserna av en storm?
•
Talar vi bara om kraftiga storm- eller orkanvindar så kan människor skadas eller
dödas av att man blir träffad av något. En allvarlig konsekvens är de elavbrott
som kan följa på en storm. Då stannar samhällen eftersom vatten och avlopp liksom tåg och t-banan slutar att fungera samt att t.ex. sjukhus och skolor drabbas.
Alla hus som värms upp av el kan leda till att människor förfryser sig, om det är
vinter. Likaså kan all telefoni slås ut vilket gör det svårt att larma ambulans, polis
och räddningstjänsten.
•
Stormar kan även skada naturen, som i samband med stormen Gudrun där enorma mängder skog blåste ner och förstördes.
Vilka lösningar finns på problemet med stormar?
•
Vi kan inte rå på orsakerna bakom en storm, men vi kan mildra konsekvenserna.
SMHI kan t.ex. gå ut med varningar i god tid så att de som är till sjöss hinner
söka sig en nödhamn och att människor håller sig inomhus så mycket det är möjligt.
•
Sjukhus och andra viktiga samhällsfunktioner kan se till att man har reservaggregat i fall att elen skulle sluta att fungera.
•
Enskilda människor kan se till att man har ficklampor, stearinljus och upphällt
vatten i reserv.
Får kopieras
82
17:4 Sårbara platser i världen
Tokyo
Japan
Asien
jordbävningar (ligger på gränsen mellan
kontinentalplattor)
New Orleans
USA
Nordamerika
orkaner (kuststad vid tropiskt hav)
Neapel
Italien
Europa
vulkanutbrott (ligger på gränsen mellan
kontinentalplattor)
Jakarta
Indonesien
Asien
tropiska stormar
Male
Maldiverna
Asien
översvämning (låglänt/klimatförändringar)
San Fransisco
USA
Nordamerika
jordbävning (ligger på gränsen mellan
kontinentalplattor)
Dhaka
Bangladesh
Asien
översvämning (skogsavverkning, tropiska
stormar)
Istanbul
Turkiet
Europa/Asien
jordbävning
jordbävningar (ligger på gränsen mellan
kontinentalplattor)
Messina
Italien
Europa
kontinentalplattor)
Amsterdam
Holland
Europa
översvämning (under havsnivå/låglänt)
Reykavik
Island
Europa
kontinentalplattor)
Timbuktu
Mali
Afrika
torka (klimat, jorderosion)
RUBRIK
BÄSTA FRÅGAN FÖR ATT SAMMANFATTA DET VIKTIGASTE I TEXTEN UNDER
RUBRIKEN
Torra områden
Vad kan göras för att mildra konsekvenserna av en långvarig torka?
Översvämningar
På vilket sätt är det rätt att påstå att översvämningar kan både vara något positivt
och negativt?
Jordbävningar
Varför uppstår jordbävningar endast på vissa platser men aldrig i Sverige?
Bergskedjor bildas
Varför ligger bergskedjan Anderna just där?
Vulkanutbrott
Varför är Vesuvius en mycket farligare vulkan än Etna?
Samhället är sårbart för
stormar
Varför är dagens samhälle mycket mer sårbart jämfört med för hundra år sedan?
Får kopieras
83
18. Arktis
1.
Varför heter Arktis Arktis?
2.
Vilka nya rön har klimatforskarna konstaterat?
3.
Vilka för- och nackdelar finns det med att klimatet förändras?
BEGREPP
Antarktis
Antarktis är en kontinent som ligger längst i söder, med sydpolen som centrum
Arktis
Arktis ligger längst upp i norr med nordpolen som centrum. Arktis är ingen kontinent.
Polarklimat
Polarklimat är ett extremt kallt och torrt klimat med iskalla vintrar och något varmare
somrar.
Kontinent
En kontinent är en sammanhållande landmassa. Detta betyder att Europa och
Asien inte är två olika kontinenter utan de hänger ihop och bildar den euroasiatiska
kontinenten. Europa och Asien är dock två olika världsdelar.
Medeltemperatur
Medeltemperaturen är genomsnittstemperaturen på en viss plats.
Tundra
Tundra förknippas med norra Ryssland, Sibirien, och är känt för att marken alltid är
frusen utom under några få sommarmånader.
Naturtillgång
Naturtillgång är en tillgång som har skapats av naturen själv, men som vi människor kan
förädla. Exempel är olja, järnmalm, fisk och skogarna.
Shelf
Shelfen består av det platta havsområde som ligger närmast kusten och inte är djupare
än 200 meter.
Urbefolkning
Exempel på urbefolkning är våra egna samer, indianer i Amerika, inuiterna på Grönland
och maorier på Nya Zeeland, dvs. de folkgrupper som utgör de ursprungliga (första)
människorna på olika kontinenter.
Inlandsis
I dag finns det en stor inlandsis på Grönland. För 10 000 år sedan täcktes större delen
av Norden (ej Island) av en ca tre kilometer tjock inlandsis.
18:2 Går det att rädda isbjörnarna?
Orsaker till att isen smälter?
Huvudorsaken är att klimatet i världen har blivit varmare på grund av en tilltagande
växthuseffekt vilket i sin tur beror på att människorna under ett par hundra år sedan
använt allt mer fossila bränslen, främst kol och olja.
Konsekvenser av att Arktis smälter?
•
Det finns risk att isbjörnarna kommer att utrotas om isen smälter eftersom de
lever av att fånga sälar som då och då kommer upp ur sina hålor. Isbjörnen är
en för dålig simmare och sälarna är för bra för att isbjörnarna ska kunna fånga
sälen i vattnet.
•
En annan negativ konsekvens är att havsvattnet kommer att stiga med åtskilliga
meter om Arktis smälter. Detta leder till att stora och tätbefolkade områden runt
om i världen kommer att svämmas över. Det är ju dessutom så att de flesta av
världens storstäder gränsar till ett av världens stora hav. Skulle tundran tina skulle det betyda att stora mängder metangas, en av växthusgaserna, skulle komma
ut och öka medeltemperaturen ytterligare.
Får kopieras
84
•
Positiva konsekvenser kan vara att det skulle öppnas en möjlighet att ta sig med
båt betydligt enklare och snabbare norr om Ryssland (Nordostpassagen) och
Nordamerika (Nordvästpassagen).
•
En annan fördel skulle vara att om Arktis smälter så kommer det att bli enklare och därmed billigare att komma åt viktiga naturtillgångar, exempelvis stora
fiskbestånd. Dessutom räknar med att 25 procent av reserverna av kol, olja och
gas finns under Arktis is, liksom andra värdefulla naturtillgångar som exempelvis
diamanter, guld, silver och koppar.
Hur kan problemet med att Arktis smälter lösas?
Eftersom det är människor som har skapat problemet, genom att använda fossila
bränslen, så måste människorna lösa problemet genom att gå från att använda fossila
till förnybara bränslen.
18:3 Sambandsträning
1. … därför att människors användning av fossila bränslen som olja, kol och gas,
har skapat en växthuseffekt vilken i sin tur har höjt jordens medeltemperatur,
vilket kommer att leda till att isen i Arktis kommer att smälta.
2. Negativa konsekvenser av att isen smälter kommer framförallt att drabba låglänta och tätbefolkade områden mest eftersom översvämningar kommer att dränka
dessa områden. Låga ögrupper som Maldiverna kommer helt att försvinna vilket
gör att de människor som älskar att besöka exotiska ögrupper får semestra på
andra ställen.
3. Positiva konsekvenser är dels att nya farleder kan öppnas för sjötrafik samt att
det kommer att bli lättare att komma åt alla de naturtillgångar som finns under
isen i Arktis. Samtidigt kan detta skada den känsliga miljön i Arktis, t.ex. om en
oljekatastrof inträffar.
4. Träden kan inte växa i Arktis dels för att det är för kallt och att jorden är för
mager, för näringsfattig.
5. Att Arktis invaderas av stora skaror flyttfåglar under sommaren beror på att det
under denna tid finns gott om mat, främst mygg och knott och som behövs för
att både föda de nya och ständigt hungriga fågelungarna och för att föräldrarna
ska kunna äta sig så starka att de orkar flyga långa sträckor när de måste flytta
till andra platser långt från Arktis när sommaren, och maten, är slut.
6. Det beror på att metangas är en mycket ner effektiv växthusgas jämfört med exempelvis koldioxid, när det gäller att höja medeltemperaturen på jorden.
7. Detta beror på att om isen smälter kommer det att betyda att större områden
kommer att öppnas för de stora fiskebåtarna att öka fångsterna av framför allt
värdefulla arter som torsk, som dessutom är utrotningshotad på flera ställen,
t.ex. i Östersjön.
8. Restiderna mellan t.ex. Alaska (vid Stilla havet) och Nordnorge (vid Atlanten)
kan förkortas med hälften mot i dag. Dessutom kommer säsongen för dessa sjöresor att förlängas eftersom det i dag är omöjligt att resa med ett fartyg vintertid
på samma sträcka.
9. Kampen har att göra med en intressekonflikt om de ekonomiskt värdefulla naturtillgångarna som finns under Arktis. Exempel på naturtillgångar som det kan
uppstå konflikter eller krig om är diamanter, guld och silver, men även om fiskerättigheter. I dag är gränsdragningarna i detta område oklara.
10. Inuiterna kommer att påverkas negativt då deras jakt på valross, isbjörn och säl
kommer att försvåras av samma orsaker som gör att isbjörnarna kommer att få
problem. Samtidigt kan inuiterna hoppas på större fiskeinkomster. Skulle isen
smälta över Grönland skulle detta göra att inuiterna kan få arbete genom utvinningen av de rika naturtillgångarna. Samtidigt ökar risken att inuiternas kultur
kommer att försvinna då urbefolkningen kanske integreras med alla lycksökare
som kommer att lockas till Grönland för att ”gräva guld”.
Får kopieras
85

SO.S Geografi 7–9

Transcription

Similar documents

Hämta provlektion ur Specialpedagogik 2

Kultur - Johan Fornäs

Måndagsmatte F-6 vecka 15 med facit

Lucka 21

Smakprov

Läromedel för läsinlärning – - Specialpedagogiska skolmyndigheten

Tummen upp! Teknik åk 3

Prima Formula 5 1 Klockan är halv fyra på eftermiddagen. Detta kan

Samtyckesblankett, publicering av bilder, pdf