Norrtullskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrtullskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling
Gäller läsåret 14-15
1
BARN OCH UTBILDNING
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleklass, grundskola, fritids
Ansvariga för planen är rektorerna
Gunilla Nauwerck Stefansson, Norrtullskolan A och B
Esbjörn Lindgren, Norrtullskolan C
Vår vision
På Norrtullskolan skall ingen utsättas för diskriminering eller annan kränkande
behandling.
Planen gäller från 2014-09-01 till och med 2015-08-31
Delaktighet
Eleverna har diskuterat likabehandlingsplanen på elevråd, klassråd och i enskilda möten med
vuxna, där de har fört fram sina synpunkter på vad som är viktigt i planen.
Skolans elevhälsogrupp har utarbetat grunden för likabehandlingsplanen. Personalen kommer
att diskutera i arbetslag och på enhetsnivå hur likabehandlingsplanen ska utformas och vad
som är viktigt att likabehandlingsplanen innehåller.
Förankring av planen
Denna plan ska gås igenom i början av varje läsår på arbetsplatsträff, mentorstid, elevråd,
föräldramöte samt skolråd och vid terminsavslutet utvärderas.
Rektor ansvarar för
- att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och
innehåll.
Pedagogerna ansvarar för
- att likabehandlingsplanen aktualiseras på samtliga föräldramöten och vid behov
- att alla elever har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att
planen efterlevs.
Eleverna ansvar för
- att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen samt medverka vid
uppföljning och revidering av planen.
Föräldrarna ansvar för
- att aktivt ta del av skolans dokument och handlingar
- att föra kontinuerliga samtal med eleverna om deras skolsituation.
- att meddela skolan om de får kännedom om någon form av diskriminering eller
kränkande behandling.
2
Utvärdering
Vid trivselenkäter en gång per termin utvärderas trivseln på skolan. Enkäten bygger på frågor
om trygghet, kränkningar och trivsel på skolan och innehåller även ett antal öppna frågor, där
eleverna fritt kan lyfta upp det som är av vikt för dem. Enkäten sammanställs och
elevhälsogruppen ringar in ett antal områden att jobba vidare med.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Personalen diskuterar tillsammans med eleverna planen mot diskriminering och kränkande
behandling på klassråd och vidare i elevråd, där eleverna lyfter upp frågor de anser viktiga att
jobba vidare med.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi anser att de insatser som beskrevs i föregående plan mot diskriminering och kränkande
behandling gett resultat.
Årets plan ska utvärderas senast 2015-08-31
Hur årets plan ska revideras
- Rektorerna och elevhälsogruppen kommer att träffa elever i olika fokusgrupper –
elevråd samt Homiesgrupp och diskutera likabehandling med dem och lyfta hur de
anser att likabehandlingsarbetet har genomförts.
-
All personal kommer att få diskutera likabehandling i sina utvärderingar med
arbetslagen. Individuellt skriver även all personal en personlig utvärdering, där frågan
om likabehandling kommer att lyftas upp.
-
De trivselenkäter som görs en gång per termin utgör även en del av utvärderingen.
-
Skolans elevhälsogrupp kommer att utvärdera och sammanställa skolans
likabehandlings- och värdegrundsarbete.
Ansvariga för att årets plan utvärderas
Rektorerna
Främjande insatser
Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet
eller könsuttryck och sexuell läggning
Mål och uppföljning
Vårt arbete på skolan ska kännetecknas av
- att vi bemöter elever lika oavsett kön
- att det finns läromedel och annat material som främjar jämställdheten
- att vi informerar vårdnadshavare om skolans ansvar och jämställdhetsarbete
3
Insats
Vi främjar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning genom att
- vi diskuterar jämställdhetsfrågor i undervisningen
- vi diskuterar frågor kring sexualitet, könsidentitet samt sexuell läggning i
undervisningen.
- vi tillsammans med våra elever diskuterar och analyserar fördomar och andra
stereotypa fördomar som kan förekomma.
Ansvariga
All personal, samt rektorer
Datum när det ska vara klart 2015-06-15
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet
och religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
- Våra elever ska känna till olika religioner och respektera andra människors
trosuppfattningar.
- Våra elever ska ha kännedom om vad religionsfrihet innebär.
Insats
Vi främjar likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
genom att vi
- uppmärksammar olika kulturers traditioner och högtider.
- uppmärksammar våra elevers flerspråkighet på ett positivt sätt.
- tillsammans med våra elever diskuterar och analyserar vi fördomar och andra
stereotypafördomar som kan förekomma om olika religioner.
Ansvariga
All personal, SO-lärare och SVA-lärare tar upp detta i sin undervisning
Datum när det ska vara klart 2015-06-15
Främja likabehandling oavsett ålder
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunden ålder.
Mål och uppföljning
Vårt mål är att vi kan erbjuda olika aktiviteter där elever och personal kan mötas över
åldersgränserna och att det alltid ska finnas vuxna i elevernas närhet.
4
Insats
- All personal bjuds på kaffe eller te i cafeterian om de fikar och umgås med våra elever
på ett naturligt sätt.
- På rasterna deltar vuxna i olika aktiviteter för eleverna.
- Samarbete mellan årskurser där elever från fritids och f-klass lär av äldre.
- Skolans Homies-verksamhet med både vuxna och elever i årskurs 8 och 9 jobbar
främjande för att stärka gemenskapen för hela skolan, t ex ordnas aktiviteter för
årskurs 2 under höstterminen.
- Utifrån konstaterade behov av den trivselenkät som gjordes under vårterminen 2014
kommer skolan att jobba med studiero.
Ansvariga
All personal
Datum när det ska vara klart 2015-06-15
Främja likabehandling avseende funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Alla våra elever ska känna sig riktigt behandlade.
Insats
Vid olika aktiviteter anpassa utformningen så alla elever kan vara delaktiga utifrån sina
förutsättningar.
Ansvariga
All personal
Datum när det ska vara klart 2015-06-15
Främja arbete mot kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
-
-
Mål och uppföljning
Alla elever ska känna sig trygga på skolan och ska inte utsättas för någon form av
kränkande behandling.
Få stopp på allt kränkande språkbruk bland våra elever
Insats
Skolans Homies-grupp jobbar för ökad trivsel och trygghet på skolan. Se bilaga 3
Ansvariga
All personal
Datum när det ska vara klart 2015-06-15
5
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
- På skolan görs en trivselenkät två gånger per år, där finns utrymme för eleverna att
skriva kommentarer om något som hänt eller om det finns platser där de inte känner
sig trygga. På kommunnivå genomförs en enkät angående kränkningar. Resultatet av
denna följs upp på enhetsnivå och resultat som behöver förbättras, jobbar skolan
vidare med.
-
Skolans Homiesar (trygghetsombud) är viktiga i skolans trygghetsarbete när det gäller
frågor som rör trivsel och trygghet för eleverna.
-
Trygghetsvandringar för att kartlägga vilka delar av skolan där eleverna inte känner
sig trygga genomförs av skolans Homiesgrupp tillsammans med vuxenansvariga från
EHG.
-
På uppdelade klassråd för 1-3, 4-6 och 7-9 har elever möjlighet att ta upp frågor som
rör trivsel och trygghet på skolan. Dessa förs sedan vidare till skolans elevråd som kan
lyfta frågan till rektor och vid behov även till skolans Homiesgrupp.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Diskussioner förs med personalen om likabehandling och kränkningar. Personalen
sammanställer även sin egen klass trivselenkät och vidtar åtgärder vid eventuella behov.
Resultat och analys
Trivselenkäten analyseras och skolans elevhälsogrupp diskuterar resultatet och ser hur de kan
hjälpa arbetslagen att arbeta förebyggande.
Förebyggande åtgärder
Områden som berörs
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder samt analys av
skolans trivselenkäter.
Mål och uppföljning
- All personal ska känna till och arbeta efter likabehandlingsplanen.
- All personal ska agera kraftfullt vid kännedom eller upptäckt av mobbing,
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
- All personal ska ha kännedom om hur kommunens blankett för kränkande behandling
används.
Åtgärder
- I klasserna och på elevråden diskuteras frågan och låta eleverna komma med förslag
på förbättringar för att motverka mobbing, diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling. Detta kommer även att vara fokus för Homies-gruppens arbete.
-
Vår tidigare trivselenkät visade att omklädningsrummen på idrotten vara ett område
där eleverna kände sig otrygga oavsett ålder. Personal håller uppsikt över
omklädningsrummen när eleverna byter om där. All personal tar ansvar för sin del av
6
rastvakterna och rör sig ute i skolan och på skolgården för att vara nära eleverna. Även
fotbollsplanen samt passagen vid biblioteken där arbetslag 7-9 C har sina skåp upplevs
som otrygga platser.
-
Ett påtalat problem som kommer upp i såväl trivselenkäter som i diskussioner med
elever och personal är bristen på studiero, detta gäller för alla åldrar och även för
fritidsverksamheten. Från och med skolstarten augusti 2014 inleds ett stort
värdegrundsarbete för alla elever och personal på skolan där bland annat trivselregler
och förväntansdokument utarbetas.
-
Eleverna på 7-9 kommer att se en föreställning genom Skapande skola som heter
”Kärleken är fri”. I teatern tas frågor kring könsidentitet och sexuell läggning upp. En
uppföljning kommer att göras i samband med föreställningen där både pedagoger och
elever delta.
-
Under höstterminen jobbar årskurs 8 och 9 kring frågor om etnisk tillhörighet dels
genom att se föreställningen ”Var är mitt hem?” via Skapande skola/kulturskolan.
Dessutom har klasserna sett och jobbat med filmen Stjärnlösa nätter som är en
inspelad föreläsning av Arkan Asaad. Filmen handlar om rätten att välja partner.
Årskurs 1-6 har arbetat med Sverige för 100 år sedan samt med barnkonventionen.
-
Skolans Homiesgrupp (kamratstödjare) jobbar främjande och har utefter konstaterat
behov kommit med förslag på insatser kring tolerans, jämlikhet och allas lika värde för
årskurs 6-9. Dessa planeras att genomförs under början av vårterminen.
-
Genuspedagogerna kommer under våren att inventera och kartlägga behoven av ett
genusarbete för fritidsverksamheten genom t ex litteratur och bild.
Motivera åtgärd
Det är viktigt att all personal som arbetar på skolan känner till och arbetar aktivt för att
intentionerna i planen efterlevs. Planen ska vara ett levande dokument i klassernas
värdegrundsarbete. All personal ska vara goda föredömen på skolan.
Ansvariga
All personal på skolan
Datum när det ska vara klart 2015-06-15
Söderhamn 30 augusti 2014
Gunilla Nauwerck Stefansson
Rektor Norrtullskolan A och B
Esbjörn Lindgren
Rektor Norrtullskolan C
7
Bilaga 1
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband
med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller andra egenskaper. Det kan
också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt
eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
8
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
9
Bilaga 2
Diskrimineringsgrunderna
Kön, könsidentitet eller könsuttryck
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Med
könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
10
Bilaga 3
Åtgärdsplan vid kränkande behandling
Åtgärdsplan när elev kränker elev
Vid kränkande behandling mellan elever upprättar arbetslagets trygghetsrepresentanter
tillsammans med ansvarig personal en handlingsplan utifrån följande:
Steg 1
Samtal med den utsatta eleven, där ansvarig personal och/eller trygghetsrepresentanter tar
reda .på:
Vad har hänt?
Hur har det visat sig?
Vem/vilka kränker?
Vem är ledare/huvudaktör?
Var/när utsattes eleven för kränkningen?
Steg 2
Ansvarig personal har samtal med den som kränkt en annan elev och berättar vad de vet och
kräver tydligt att kränkningen upphör omedelbart.
Kontakt tas med vårdnadshavare till den kränkta eleven.
Ansvarig personal tar vid behov kontakt med skolans elevhälsogrupp.
Kontakt tas med vårdnadshavare till elev som antas ha kränkt.
Om det är flera elever som kränkt en tredje skall de inte ges någon möjlighet att prata ihop
sig.
Steg 3
Samtal varje dag med den utsatta eleven och den/de som kränkt, därefter uppföljande samtal.
Samtalen sker med var och en för sig. Åtgärderna dokumenteras och följs upp.
Kontakt tas vid behov med övriga berörda vårdnadshavare, i form av personliga möten.
Även dessa möten och åtgärder dokumenteras och följs upp.
Om åtgärdsplanen inte räcker
Rektor kallar till ett möte med berörd elev och vårdnadshavare, vid behov kallas även
skolläkare och kurator. Vid allvarliga fall och om kränkningen som skett betraktas som ett
brott görs en polisanmälan.
Åtgärdsplan när personal kränker elever
Om personal misstänks för kränkning av elev ska rektor ansvara för utredningen. En
bedömning ska göras av hur allvarlig kränkningen är och om en polisanmälan ska göras.
Utifrån vad som framkommer i utredningen kan även arbetsrättsliga åtgärder vidtas. Om
situationen med kränkande behandling så kräver kan hjälp av externa aktörer behövas i arbetet
med att komma till rätta med situationen.
Åtgärdsplan när elever kränker personal
Om elev utsätter personal för någon typ av kränkning ska föräldrakontakt genast tas och
rektor underrättas. Rektor för samtal med berörd personal och en bedömning görs av hur
allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänst eller polis ska göras. Kränkningen
och åtgärderna dokumenteras i kommunens blankett för att utreda kränkning.
11
Bilaga 4
Referenser och länkar
Skollag (2010:800)
Diskrimineringslag (2008:567)
www.do.se
www.umo.se
www.skolverket.se
http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Om-BEO/veta-mer-om-lagen-/
http://www.raddabarnen.se/mobbning/
www.bris.se
http://friends.se/vad-vi-gor/skola/krankningar-i-skolan/
www.heder.nu
www.lansstyrelsen.se/ostergotland
12