Likabehandlingsplan 2015

FJÄLLBOSKOLANS PLAN
MOT DISKRIMINERING,
TRAKASSERIER OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
Planen gäller från 2015-08-22 till 2016-08-21
Innehållsförteckning:
Verksamheter som omfattas av planen
Inledning
Fjällboskolans övergripande målsättning
Mål enligt verksamhetsplan
Förklaringar till förkortningar och termer
Hur förankras planen i verksamheten?
2
3
3
3
4
4
Del 1, utvärdering och resultat gällande föregående plan
5
5
8
Utvärdering och resultat
Utvärdering av förebyggande insatser
Del 2, pågående och nya insatser
Främjande insatser
Förebyggande insatser
Åtgärdande insatser
10
11
14
15
Bilagor
Bilaga 1a
Bilaga 1b
Bilaga 2
Bilaga 3a
Bilaga 3b
Bilaga 3c
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Fjällboskolans värdegrund och trivselregler
Fjällboskolans skolgårdsregler
Anmälan om tillbud och skador rörande skolelever
Utredning med anledning av anmälan om trakasserier och/eller
kränkande behandling
Uppföljning av utredning om kränkande behandling
Rutiner för anmälan, utredning och vidtagande av åtgärder mot
kränkande behandling
Underlag till elevhälsan
Rapport synpunkter skola/fritidshem
Lagar och regler
17
18
19
25
27
28
30
31
32
1
Verksamheter som omfattas av planen
Grundskola åk F-3, 4-5 och Fritids.
Ansvariga för planen
Rektor
Vår vision
På vår skola ska alla barn och vuxna känna trygghet och arbetsglädje. Alla ska respekteras för
den man är oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning eller
funktionshinder. Vårt gemensamma förhållningssätt ska vara levande i alla relationer:
barn/barn – barn/vuxna – vuxna/vuxna.
Det ska råda nolltolerans mot indirekt och direkt diskriminering, trakasserier, repressalier och
kränkande behandling.
Planen gäller från
2015-08-22
Planen gäller till
2016-08-21
2
Inledning
I Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567 § 1) finns bestämmelser kring
kränkande behandling och diskriminering. Det är utifrån dessa regler som Fjällboskolan
bedriver sitt arbete. Diskrimineringslagen ålägger att huvudmannen ska bedriva ett målinriktat
arbete för att aktivt främja likabehandling samt förebygga och åtgärda sådant som leder till
eller riskerar leda till kränkning och diskriminering. Skolan ska ha en plan mot diskriminering
enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (se bilaga
6). Det går bra att sammanföra planerna till en enda plan så länge den uppfyller lagkraven. På
Fjällboskolan har vi valt att sammanföra dessa planer. Planen ska innefatta en utvärdering av
förra årets plan samt innehålla de främjande, förebyggande och åtgärdande insatser som avses
påbörjas eller genomföras under året. Fjällboskolans plan mot trakasserier, diskriminering och
kränkande behandling har upprättats av skolans elevhälsa och utifrån synpunkter från
personal, elever och vårdnadshavare.
Fjällboskolans övergripande målsättning
Det övergripande målet är att värna om elevernas mänskliga rättigheter genom att främja
likabehandling samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Det ska råda nolltolerans mot direkt- och indirekt diskriminering, trakasserier,
repressalier och annan kränkande behandling. Planen ska ligga till grund för verksamhetens
regler, rutiner samt personal och elevers förhållningssätt och bemötande. En övergripande
målsättning är att alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att aktivt delta i skolans
likabehandlingsarbete.
Mål enligt verksamhetsplan
Förskolan/skolan och fritids ska vara en trygg plats med tydliga normer och värderingar. Alla
vuxna i skolan och på fritids ska aktivt och så tidigt som möjligt agera mot alla former av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla kränkande handlingar och
tillmälen ska genast uppmärksammas, rapporteras och stoppas.
3
Förklaringar till förkortningar och termer
APT = Arbetsplatsträff (samtlig personal)
EHM= Elevhälsomöte
Elevhälsan = Rektor, specialpedagog, speciallärare, kurator, skolsköterska, skolpsykolog
Planen = Fjällboskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
omnämns som planen
PMO = It-system som endast personal ur elevhälsan har tillgång till och dokumenterar
elevärenden i
Sociogram = Eleverna besvarar frågor kring vem de helst leker med, blir tröstad av samt
arbetar med i skolan och på fritids. Syftet är att uppmärksamma ensamma elever
Trivselenkät = Eleverna besvarar årligen ett frågeformulär i skolan och på fritids. Syftet är att
kartlägga det kommande förebyggande arbetet
Hur förankras planen i verksamheten?
I personalgruppen
Kurator och specialpedagog
presenterar planen på APT i
början av ett nytt läsår.
Innehållet i planen ska
genomsyra de diskussioner
som förs på APT kring
förbättringar av skolan.
Pedagogerna planerar sina
värdegrundsdagar (två-tre per
läsår) med eleverna utifrån
den rådande planen. Under
värdegrundsdagarna läggs
fokus på språkbruk, samspel
och bemötande.
Tid för planering av
värdegrundsdagarnas
innehåll avsätts senast på
läsårets andra APT. Arbetet
mot diskriminering,
trakasserier och kränkande
behandling tas vid behov upp
på arbetslagens möten.
Personalgruppen är delaktig i
upprättandet av en ny plan
genom att vara remissinstans.
Bland eleverna
Pedagogerna går igenom
planen med eleverna vid
läsårets början. Vi detta
tillfälle presenteras också
planens Förebyggande
insatser för eleverna. På så
sätt får eleverna feedback på
sina svar från frågorna i
trivselenkäten. Vid detta
tillfälle gås även skolans
trivselregler igenom och
utifrån dessa skapar
klasserna sina egna
ordningsregler. Också på
fritids skapas ordningsregler.
På elevrådets första möte
informeras om att planen
finns. Eleverna deltar vid
värdegrundsdagarna och då
implementeras planen i
praktiken.
Vårdnadshavarna
I början av varje läsår
informerar rektor om planen
för förskoleklassernas vårdnadshavare. På läsårets första
brukarråd informerar kurator
och specialpedagog om
planen för representanterna.
Planen finns sedan att tillgå
på Hjärntorget. På läsårets
sista brukarråd informeras
representanterna om att
planen är under revidering,
samt hur vårdnadshavare har
möjlighet att komma med
synpunkter.
4
DEL 1, utvärdering och resultat gällande föregående plan
Den föregående planen gällde till och med 2015-08-21 och den har utvärderats av elever,
personal, vårdnadshavare och ledning.
Utvärdering och resultat
Hur har den utvärderats
Eleverna:
Eleverna (åk 1-5) har både i skolan och på
fritids fyllt i en trivselenkät på höstterminen
och ett sociogram på höst- och vårterminen
som påvisar elevernas upplevelse av sin
delaktighet, trygghet och trivsel på skolan
samt elevernas vetskap om planen. Eleverna
har i enkäten bl.a. fått möjlighet att tala om
vad de trivs och inte trivs med på Fjällboskolan. Även förskoleklassbarnen har fyllt i
en trivselenkät, dock sammanslagen skola
och fritids. Detta då barnen enligt
pedagogerna har svårt att skilja
verksamheterna åt, eftersom de vistas i
samma lokaler med samma personal både
under skol- och fritidstid.
Resultat
Eleverna:
I trivselenkäten (åk 1-5) ställs frågan om
eleverna känner till skolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
Av de elever som besvarade enkäten svarade
70% ja, 8% svarade nej och 22% svarade vet
ej. Förra året svarade 71% av eleverna ja,
4% nej och 25 % svarade sådär. Då svaren
visar på en minskning i jämförelse med
tidigare år ligger punkten kvar under
förebyggande insatser.
Det har framkommit i trivselenkäterna att
77% av eleverna trivs i skolan, 21% trivs
sådär, och 2% trivs inte. Siffran på trivsel
har höjts med 5% från förra året. Det som
framkommer är att elever inte är helt nöjda
Elevråd hålls en gång i månaden, separat för med sina kamratrelationer, detta framförallt
åk F-2 och åk 3-5. Då medverkar rektor och
på rasterna. Dessa frågor arbetar pedagoger
pedagoger för de yngre barnen samt rektor
och elever aktivt med dagligen. 95% av
och kurator för de äldre barnen. Protokoll
eleverna svarar att man i klasserna pratar om
läggs ut på Hjärntorget. Nytt för detta läsår,
hur man är mot varandra i skolan. Detta är en
med syfte att öka elevernas känsla av
höjning med 7% jämfört med föregående år.
delaktighet och medbestämmande, är att
Motsvarande siffror på fritids om trivsel är
rektorerna skickat ut frågor till klasserna att
följande: 84% trivs på fritids, 14% trivs
diskutera kring inför kommande elevråd.
sådär och 2% trivs inte. Vilket är en höjning
Eleverna har till exempel fått ta ställning till
med 1%. Eleverna i åk 5 har även besvarat en
om de föredrar skolavslutningen på dag- eller enkät från Göteborgsregionen. På trivsel och
kvällstid, samt fått reflektera kring vad de får trygghet visade denna ett resultat på 92%.
vara med att bestämma om på lektioner.
Trivselenkätssvaren visar att 69% av
eleverna upplever att personalen under
skoltid lyssnar, 30% tycker att personalen
lyssnar sådär medan 1% anser att de inte
lyssnar. Motsvarande siffror på fritids är
följande: 80% upplever att personalen
lyssnar, 19% upplever att personalen lyssnar
sådär och 1% upplever sig inte bli lyssnade
på. Detta är en ökning sedan föregående år. I
5
skolan med 3% och på fritids med 3%. I årets
trivselenkät fanns en följdfråga där eleverna
kunde förklara på vilket sätt de inte känner
sig lyssnade på. Det som framkommer är att
eleverna inte tycker att de får den hjälp de
behöver. Detta gäller främst rastvärdarna,
eleverna tycker inte att de har fokus på
eleverna, de pratar med varandra eller säger
till eleverna att vänta – eller att själva lösa
det de vill ha hjälp med. Eleverna upplever
också att det är för få rastvärdar ute. På
frågan om eleverna känner sig trygga på
rasterna svarar 81% att så är fallet. Detta
kommer att läggas som en punkt under
förebyggande insatser. På
Göteborgsregionens enkät anser sig 86% få
ett bra bemötande på skolan.
På frågan ”Tycker du att du får vara med och
bestämma i skolan” svarar 70% ja, 24%
sådär och 6% svarar nej. Detta är en ökning
med 20% jämfört med föregående år.
Motsvarande siffror på fritids är följande,
74% svarar ja, 23% tycker sådär och 3%
svarar nej. Detta är en ökning med 13%. I
årets trivselenkät fanns en följdfråga där
eleverna kunde förklara på vilket sätt de
tycker att de får vara med och bestämma. Det
som framkom var att eleverna känner sig
delaktiga i de flesta lektioners upplägg samt
delar av det som lektionen innehåller. Det
eleverna önskar kunna påverka mer är
framförallt maten i bamba. Enkätsvaren visar
att känslan av delaktighet ökar ju äldre
eleverna blir. På Göteborgregionens enkät
anser sig 81% av åk 5-eleverna att de är
delaktiga och har inflytande.
Sociogrammen har påvisat att det finns
elever som är ensamma i de flesta klasser.
Pedagogerna arbetar vidare med resultaten av
trivselenkäterna och sociogrammen både i
klassen och på fritids för att stärka
sammanhållningen och motverka
utanförskap. Om pedagogerna inte tycker att
utvecklingen är tillräckligt positiv så kopplas
elevhälsan in. Elevhälsan kommer under
läsåret 15/16 att undersöka hur andra skolor
arbetar med trygghetsteam, för att se om
detta är ett alternativt arbetssätt för
6
Fjällboskolan.
Läsåret 14/15 skulle första värdegrundsdagen
samt FN-dagen utvärderas av eleverna. Båda
tillfällena upplevdes över lag positivt. Det
som framförallt uppskattades var att umgås
och lära känna elever från alla årskurser.
Eleverna gillade också att få ha med sig
matsäck, grilla korv, samarbetsövningarna
samt att leka. Det som upplevdes negativt var
att det var kallt. På FN-dagen var det roligt
att sjunga och att titta på teatern. De tyckte
att den hade ett bra budskap. Dock nämndes
att det var lång väntan på att själv få sjunga.
Nästkommande läsår kommer
Blomsterportalen och Bergsjörundan att vara
de tillfällen som utvärderas.
Vårdnadshavare:
På läsårets första brukarråd informerar
kurator och specialpedagog brukarrådsrepresentanterna om att planen finns. På läsårets
sista brukarråd informerar kurator och
specialpedagog om att planen är under
revidering och synpunkter efterfrågas.
Vårdnadshavare har under hela läsåret
möjlighet att inkomma med synpunkter via
blanketten ”Rapport synpunkter” som finns
på Hjärntorget.
Personal:
Personal kan inkomma med skriftliga
synpunkter under hela läsåret. I samband
med revidering av planen skickar kurator och
specialpedagog ut en påminnelse till samtlig
personal om att lämna synpunkter eller
förslag till förändringar. Elevhälsan går
igenom planen och bearbetar synpunkter som
inkommit. Nästkommande läsår kommer
personalen på skolan att få svara på frågor
om hur arbetet kring planen har genomförts
med eleverna, till exempel om
medbestämmande, trivsel och språkbruk.
Detta för att hitta skolans friskhetsfaktorer
samt skapa en medvetenhet kring det vi gör
som fungerar och det vi kan göra mer av.
Vårdnadshavare:
Inga synpunktsblanketter har inkommit.
Personal:
De synpunkter som inkommit har bearbetats.
7
Utvärdering av förebyggande insatser
Insats
Revidera trivselenkäten för
att förbättra och förtydliga
frågorna med hjälp av
följdfrågor för att kunna
tolka och arbeta vidare med
svaren. Nytt för i år var att
trivselenkäten genomfördes
under januari månad 2015.
Utvärdering
Ansvarig
Detta har genomförts.
Kurator/specialpedagog
Samtliga pedagoger fick
möjlighet att läsa igenom
frågorna och lämna
synpunkter. Förskoleklasserna
fick i år en och samma enkät
för både skola och fritids.
Detta då barnen enligt
pedagogerna har svårt att
skilja verksamheterna åt,
eftersom de vistas i samma
lokaler med samma personal
både under skol- och fritidstid.
______________________
Utveckla arbetet kring
skolans toaletter.
________________________
Läsåret 2013/2014 startade
kuratorn en toalettgrupp
tillsammans med
representanter från årskurs trefem. Toalettregler togs fram.
Men då intresset för att vara
aktiv visade sig vara litet samt
att lektionstid gick åt för
eleverna lades gruppen ner
och frågor som rör toaletter
tas istället upp på elevrådet.
Skolan har avvecklat flickoch pojktoaletter i enlighet
med diskrimineringsombudsmannens råd om normkritiskt
förhållningssätt.
________________________
För att hålla kännedomen och
arbetet kring planen levande
för befintlig och ny personal
kommer punkten att kvarstå
under förebyggande insatser.
____________________
Kurator
________________________
Det framkommer i samtliga
åldrar att eleverna då och då
hör svordomar på rasterna,
speciellt på fotbollsplanen. De
yngre påtalar att det framför
____________________
Samtlig personal
______________________
För att förankra planen och
skolans rutiner skulle
arbetslagen en gång per
termin, i september och
mars, avsätta tid på sina
arbetslagsmöten för att gå
igenom delen Åtgärdande
insatser i planen.
______________________
All personal skulle
uppmärksamma nedvärderande språkbruk och uppmuntra barnen att använda
ett respektfullt språk och
____________________
Samtlig personal
8
sätt att tilltala varandra.
Under värdegrundsdagarna
lades fokus på språkbruk,
samspel och bemötande.
Frågorna i trivselenkäten
kompletterades med en
fråga om språkbruk och hur
detta upplevs bland
eleverna.
allt är de äldre eleverna som
svär. Det framkommer att
även vuxna svär emellanåt.
Punkten flyttas till
förebyggande insatser.
______________________
Då svaren från förra årets
trivselenkät visade på en
minskning på hur väl
eleverna sa sig känna till
planen, hade vi som mål att
öka kännedomen om den.
All personal skulle när
tillfälle gavs hänvisa till
planen och dess innehåll i
det vardagliga arbetet.
Värdegrundsdagarnas
innehåll skulle på ett för
eleverna tydligt sätt kopplas
till planen.
________________________
Elevernas kännedom om
planen har dock minskat för
andra året i rad. I samband
med att planen gås igenom på
läsårets första apt kommer tid
att avsättas för personalen att
tillsammans diskutera hur vi
ska arbeta för att förankra
planen hos eleverna. Punkten
kvarstår under förebyggande
insatser.
____________________
All personal
9
DEL 2, pågående och nya insatser
Arbetet för likabehandling och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
ska bedrivas genom insatser på tre nivåer:
FRÄMJANDE
FÖREBYGGANDE
ÅTGÄRDANDE
Områden som berörs av insatserna
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål med det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet

Det ska råda nolltolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier,
repressalier och kränkande behandling.

Elever och personal ska förstå och agera utifrån alla människors lika värde.

Elever och personal ska förstå och själva verka utifrån demokratiska värderingar.

Elever ska känna varandra och vara trygga med varandra över årskursgränserna.

Värdegrundsarbetet ska innefatta alla samt vara en naturlig del av det vardagliga
arbetet.
10
Främjande insatser
Främjande av delaktighet och demokratiska värderingar
 Varje klass har klassråd minst var 14:e dag. Varje klass har två representanter i
skolans elevråd. Elevrådet träffas ca en gång i månaden. Inför varje möte skickar
rektorerna ut frågor till klasserna att diskutera på klassråd. Elevrådsrepresentanterna
framför sedan klassens åsikter. Genomförande: Skolan har fungerande klassråd och
elevråd.

Klasserna arbetar med temat människors lika värde och demokrati i samband med FNdagen genom att titta på relevanta filmer, föra diskussioner och tillverka fredsduvor
och flaggor. Genomförande: Detta genomförs.

Vi har gemensamma trivselregler som klasserna arbetar aktivt med i början av varje
läsår och varje klass skapar då sina egna ordningsregler. Genomförande: Detta
genomförs.

En gång per läsår svarar eleverna på en trivselenkät (anonymt om man vill) angående
sin upplevelse av skolans inre och yttre miljö. Genomförande: Detta genomförs.

Eleverna utvärderar enligt rullande schema följande aktiviteter på året:
Blomsterportalen, Bergsjörundan, GaFjUt, FN-dagen och värdegrundsdagar.
Genomförande: Detta genomförs.
Hälsofrämjande insatser

Elevhälsan har till uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt att vara
ett stöd i elevarbetet. Skolsköterskan och skolläkaren står för den medicinska
kompetensen inom elevhälsan och genomför under ett läsår ”Basprogrammet för
hälsoövervakning” enligt riktlinjerna. Genomförande: Detta genomförs.

Skolan har rutiner för hantering av akut- och vidbehovsläkemedel samt en
handlingsplan för första hjälpen. Skolsköterskan går igenom rutinerna med personalen
en gång per läsår på ett APT i början av läsåret. Genomförande: Detta genomförs.
 I matsalen serveras specialkost för elever i behov av detta. Det finns rutiner för att
tillgodose barnens medicinska behov i skolmatsalen. Genomförande: Detta
genomförs.
 Barnen erbjuds ”fritidsgympa” i hälsofrämjande syfte. Genomförande: Detta
genomförs.
11
Insatser för att främja respektfullt uppträdande och öka känslan av samhörighet och trivsel

Vid skolstarten får förskoleklassbarnen träda igenom en blomsterportal och välkomnas
på så sätt till skolan. Vid skolavslutning går avgångsklasserna genom
blomsterportalen. Genomförande: Detta genomförs.

När gruppindelning görs så styr pedagogerna denna process för att undvika
diskriminering och kränkande behandling. Elever har av läraren bestämda platser i
klassrummet, matsalen och i kapprummet. Genomförande: Detta gör samtliga
pedagoger.

Skolan har ett samarbete med Utbynässkolan och Gamlestadsskolan i form av en
gemensam friluftsdag, GaFjUt för åk tre-fem. Genomförande: Detta genomförs.

Skolan uppmärksammar olika traditioner och högtidsdagar. Genomförande: Detta
genomförs.

Värdegrundstillfällen genomförs inom varje spår två-tre gånger per läsår. Pedagogerna
planerar sina värdegrundsdagar med eleverna utifrån den rådande planen.
Aktiviteterna ska vara i enlighet med den värdegrund skolan har (se bilaga 1a).
Genomförande: Detta genomförs.

Skolan har ett rastvärdssystem med vuxna närvarande på förutbestämda positioner för
att eleverna ska uppleva förutsägbarhet och trygghet. Det finns även skolgårdsregler
som beskriver vad som gäller på rasterna. Genomförande: Detta genomförs.

Skolan har trivselvärdsverksamhet vilket innebär organiserad veckolek för att öka
trygghet och trivsel under raster. Genomförande: Detta genomförs.

Sociogram genomförs på våren och hösten för att uppmärksamma pedagogerna på om
det finns ensamma elever. Genomförande: Detta genomförs.
Kopplat till diskrimineringsgrunden könstillhörighet

Vi arbetar för att flickor och pojkar ska ges lika stort utrymme och inflytande i
verksamheten t.ex. genom fokus på individ istället för kön, varierande lekar och
material, varannan kille varannan tjej får ordet vid diskussioner. Genomförande: Detta
genomförs.

Gruppverksamhet och uppdelning i flick- och pojkgrupper ska övervägas noga och en
sådan uppdelning ska fylla ett specifikt syfte. Detta för att undvika att elever upplever
arbetssättet som missgynnande och för att inte ytterligare förstärka samhällets rådande
normer gällande vad som är kvinnligt/manligt. Genomförande: Detta genomförs.
12

Fjällboskolan arbetar medvetet för att lyfta normkritiska frågor. Skolan har till
exempel könsneutrala toaletter och vi hissar regnbågsflaggan under dagarna som West
Pride pågår i Göteborg. Genomförande: Detta genomförs.
Kopplat till diskrimineringsgrunden funktionshinder

Verksamheten ska arbeta för att skapa en medvetenhet och förståelse för barnens olika
behov. Detta sker genom utbildning och handledning - elevhälsan stödjer vid behov.
Genomförande: Detta genomförs.

Personalen ska planera schemabrytande aktiviteter som till exempel utflykter och
friluftsdagar så alla barn och elever ges förutsättningar att delta. Genomförande: Detta
genomförs.
Kopplat till diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning

I matsalen serveras mat förenlig med individers trosuppfattning. Genomförande:
Denna möjlighet finns.
Kopplat till diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet

På Fjällboskolan erbjuds modersmålsundervisning för att främja elevers
flerspråkighet. Genomförande: Detta genomförs.

Tolk erbjuds vid behov. Genomförande: Denna möjlighet finns.
Ansvariga för att genomföra de främjande insatserna är samtlig personal på skolan.
13
Förebyggande insatser
Det förebyggande arbetet utgår ifrån konkreta frågor/förbättringsområden som upptäckts vid
kartläggningen (trivselenkäten) på skolan och handlar om att avvärja de risker för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som råder på Fjällboskolan.
Insatser
Planen ska förankras
ytterligare hos eleverna.
Svaren från trivselenkäten
visar på en minskning i hur
väl eleverna säger sig känna
till planen.
Förankra planen och dess
rutiner inom
personalgruppen.
Skolans språkbruk behöver
förbättras. Det har i
trivselenkäten framkommit
att eleverna då och då hör
svordomar på rasterna, från
elever, men även från vuxna
på raster men även under
lektionstid.
Skolan behöver förbättra
elevernas upplevelse av
rastvärdarnas grad av
uppmärksamhet, och därmed
öka även elevernas känsla av
att bli lyssnad på samt få
hjälp med sina
kamratrelationer när de
behöver det.
Genomförande
All personal ska, när tillfälle
ges, hänvisa till planen och
dess innehåll i det vardagliga
arbetet. Värdegrundsdagarnas innehåll ska för eleverna,
på ett tydligt sätt kopplas till
planen. På läsårets första apt
kommer personalen
gemensamt att arbeta fram en
planering för hur planen rent
konkret ska förankras
ytterligare hos eleverna.
För att förankra planen och
dess rutiner ska arbetslagen
en gång per termin, i
september och mars, avsätta
tid på sina arbetslagsmöten
för att gå igenom delen
Åtgärdande insatser i planen.
All personal ska
uppmärksamma
nedvärderande språkbruk och
svordomar hos såväl elever
som vuxna.
Ansvarig
Samtlig personal.
Frågan tas upp till diskussion
på läsårets första apt kring
vilka åtgärder som ska
vidtas.
Samtlig personal
Samtlig personal
Samtlig personal.
14
Åtgärdande insatser
Det ska råda nolltolerans mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier, repressalier och
kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Rastvärdsuppdraget är strukturerat så att de vuxna som är ute har ett tilldelat område att
uppehålla sig kring. Det finns ett tydligt schema som säkrar hög vuxentäthet på lektionsfri tid.
Vilken personal kan elever och vårdnadshavare vända sig till?
Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till vilken vuxen som helst på skolan, då all
personal har ansvar för att förmedla informationen till berörd pedagog och/eller rektor.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev har kränkts av andra elever
1. Personal som upptäcker pågående trakasserier/kränkningar eller som på annat sätt får
kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt, ska genast ingripa i den akuta
situationen. Händelsen ska sedan meddelas elevernas klasslärare.
2. Samma dag, och helst i anslutning till händelsen, har klassläraren eller annan pedagog
samtal med berörda barn om händelsen. Syftet med samtalen är att klargöra vad som hänt
och om det skett tidigare. I samtalen tydliggörs att kränkningar inte accepteras, att de
enligt lag inte får förekomma samt att de genast ska upphöra. Den som genomför samtalen
har ansvar för att de dokumenteras i blanketten Utredning med anledning av anmälan om
trakasserier och kränkande behandling (bilaga 3a). Vid fysiska skador eller om det i
samband med händelsen fanns risk för att fysiska skador kunnat uppstå, ska även
blanketten Anmälan om tillbud och skador rörande skolelever (bilaga 2) fyllas i.
3. Klassläraren eller annan pedagog kontaktar samma dag per telefon de inblandade
elevernas vårdnadshavare och informerar om vad som hänt och vad som eventuellt
beslutats. Även dessa samtal dokumenteras i blanketten Utredning med anledning av
anmälan om trakasserier och kränkande behandling (bilaga 3a). Utredningen lämnas
till elevhälsan och rektor beslutar om avslut eller om vidare åtgärder ska tas. Elevhälsan
gör en notering i PMO om att en utredning har gjorts och rektor skickar därefter
utredningen vidare till huvudman. Om beslut om vidare åtgärder tagits ska dessa
genomföras, följas upp och utvärderas av klasslärare eller annan pedagog enligt det datum
som bestämts för det.
4. Om det före uppföljningen/utvärderingen eller i samband med detta framkommer att
kränkningarna fortsatt, ska klassläraren lämna över ärendet till elevhälsan genom
blanketten Underlag till ELEVHÄLSAN (bilaga 4).
15
5. Elevhälsan ansvarar för att kalla vårdnadshavare till möte och bedömer om det är lämpligt
att eleven deltar. En handlingsplan upprättas av elevhälsan i samverkan med
vårdnadshavare och berörda pedagoger.
6. Elevhälsan ansvarar för att ärendet följs upp och dokumenterar ärendet löpande i PMO.
Om kränkningarna inte upphör ska handlingsplanen uppdateras och nya åtgärder vidtas.
En handlingsplan kan innefatta någon eller flera av nedanstående åtgärder







Samtal med den som kränker.
Samtal och uppföljning med alla parters vårdnadshavare.
Stödsamtal med kurator för den utsatta och för den/de som utsätter.
Medlingssamtal med utsatt elev och den/de som utsätter tillsammans.
Medlingssamtal med utsatt elev och den/de som utsätter i sällskap av vårdnadshavare
för bägge.
Samtal i klassen utifrån uppkommen situation.
Ökade observationer på raster.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev har kränkts av personal
Om en elev upplever sig kränkt av personal på skolan ska detta tas på fullaste allvar. All
personal på skolan har ansvar för att förmedla ärendet vidare direkt till rektor. Eleven kan
själv eller tillsammans med vårdnadshavare kontakta rektor eller vilken som helst annan
personal på skolan som han/hon har förtroende för.
Därefter sker följande:
1. Rektor ansvarar för att kalla till samtal med utsatt elev och dennes vårdnadshavare för
att utreda vad som har hänt.
2. Rektor kontaktar utövaren och eventuellt annan berörd chef och samtal genomförs för
att utreda vad som hänt och säkerställa att det inte händer igen.
3. Rektor ansvarar för att genomföra ett uppföljningssamtal med den utsatta och dennes
vårdnadshavare efter ca en vecka. Rektor bedömer i samråd med vårdnadshavare om
fortsatt behov av uppföljning finns och ansvarar för att det genomförs.
4. Närmaste chef ansvarar för att göra en anmälan till personalavdelningen.
Rektors förpliktelser
Rektors ansvar och skyldigheter beskrivs i sin helhet i Rutiner för anmälan, utredning och
vidtagande av åtgärder mot kränkande behandling (6 kap 10 § Skollagen och 2 kap 7 §
diskrimineringslagen). (bilaga 3c).
16
Bilaga 1a
FJÄLLBOSKOLANS VÄRDEGRUND
VISION:
På vår skola skall alla barn och vuxna känna trygghet och arbetsglädje.
Alla skall respekteras för den man är.
Vårt gemensamma förhållningssätt skall vara levande i relationer;
barn/barn - barn/vuxna - vuxna/vuxna
På vår skola gäller följande:



vi hälsar på varandra
vi uppmärksammar och välkomnar alla nya på skolan
vi skapar lugn och ro i vår arbetsmiljö när vi startar dagen med "öppna dörrar" kl 7.50 och
eleverna är välkomna in, skolan börjar kl. 8.00
vi har ett tillåtande klimat men är också tydliga i vår gränssättning
vi tar ansvar och reflekterar över hur vi är mot varandra
alla har rätt att säga sin mening och vi lyssnar på varandra
det är viktigt att alla blir sedda
det är positivt och utvecklande att vi är olika
vi använder ett vårdat språk
vi är stolta över vår skola och rädda om vår miljö







Alla vuxna på vår skola:


tar gemensamt ansvar för barnen och samverkar i arbetslag och spår
har en levande diskussion med barnen om vår värdegrund med anknytning till barnens
vardag och händelserna i omvärlden
arbetar för att vårdnadshavarna ska känna sig delaktiga i värdegrundsarbetet
är tydliga i en gemensam gränssättning och ansvarar tillsammans för alla barn
ansvarar för kontinuerlig uppföljning av värdegrundsarbetet och en aktualisering vid varje
läsårsstart
är delaktiga i utvärdering av värdegrundsarbetet




FJÄLLBOSKOLANS TRIVSELREGLER
På Fjällboskolan har vi valt att ha grundläggande trivselregler och utifrån dessa grundregler skapar
varje klass sina egna ordningsregler i klassrummet.



Som jag vill att andra skall vara mot mig – så ska jag också vara mot dem.
Jag är rädd om vår skola och våra saker
Jag utsätter inte mig själv eller andra för fara.
17
Bilaga 1b
Fjällboskolans skolgårdsregler:











Vi är goda kamrater och är snälla mot varandra.
Vi leker inom skolans gränser (stannar innanför staketen mot trottoaren).
Vi går till vuxna om vi behöver hjälp med något eller ser att andra behöver hjälp.
Rastvakter har gula västar på sig för att vara lätta att få syn på.
Vi följer schemat för: fotbollsplan, pingisbordet, kingrutor, kompisgunga, bandyplan,
basketplan, smågungor samt prickväggen och är endast där när det är vår tur.
Trädklättring är inte tillåtet.
Vi får sparkcykla på baksidan av idrottshallen vid cykelstället. Hjälm ska vara på.
Vi får kasta snöbollar på markeringarna på väggen intill idrottshallen – inte på
varandra.
Vi skojbrottas inte – för det är svårt att veta om det är på allvar.
Vi åker pulka på gräsplanen på baksidan.
Skolgårdsreglerna gäller även under fritids.
18
Bilaga 2 (1/6)
Anmälan om tillbud och skador rörande skolelever
1. Uppgifter om den elev som händelsen avser
Namn:
Personnummer:
Skolår:
2. Tidpunkt då tillbudet/skadan inträffade
År/månad/dag:
Klockslag:
19
3. Vilka omständigheter gällde när tillbudet/skadan inträffade?
a. I vilken situation
På väg till/från skolan
Förskoleklass
Fritidshem
Idrottslektion, lärarledd
Idrottslektion, ej lärarledd
Övrig lektion, lärarledd
Övrig lektion, ej lärarledd
Rast
Annan situation, nämligen:
b. Pågående aktivitet
Cykelfärd till/från skolan
Gående till/från skolan
Lek
Idrottsövning, nämligen
Träslöjd
Textilslöjd
Verkstad/metallslöjd
Hushåll
Annan aktivitet, nämligen:
c. Plats
Utanför skolan, bilväg
Skolgård
Korridor
Slöjdsal, verkstad, skolkök
Annan plats, nämligen:
Utanför skolan, cykelväg
Idrottsplan
Trappa
Vanlig lektionssal
Utanför skolan, gångväg
Idrottshall/gymnastiksal
Fritidsrum/Uppehållsrum
d. Vuxennärvaro
Ingen skolpersonal eller annan vuxen närvarande på platsen när händelsen inträffade.
Skolpersonal eller annan vuxen var närvarande på platsen och observerade händelsen.
Skolpersonal eller annan vuxen var närvarande på platsen men observerade inte händelsen
20
4. Ingick personvåld i tillbudets/skadehändelsens förlopp? (ex slag, knuffar, sparkar)
Ja
Ja, men helt oavsiktligt (ex olyckshändelse under lek)
Nej
5. Ingick hot, trakasserier, kränkande särbehandling, mobbning i tillbudets/skadehändelsens förlopp?
Ja
Nej
6. Beskriv tillbudets/skadehändelsens förlopp
(Beskriv mer exakt platsen för händelsen samt vad som hänt)
7. Förhållande/brister som orsakade tillbudet/skadehändelsen
Bristande vuxentillsyn/-närvaro
Brister i utrustning, material
Brister i underhåll av byggnader, anläggningar, skolgård, vägar etc.
Annat; Vad?
8. Har händelsen föranlett vårdbesök/vårdbehov?
Nej
Ja, sjukhus
Ja, vårdcentral
Ja, tandläkare
Ja, annan vård
Om Ja, vilken vårdinrättning:
9. Har händelsen medfört någon sjukfrånvaro?
Nej
Ja, men mindre än 1 dag
Ja; Antal dagar:
21
Dödsfall; År/månad/dag:
10. Om personskada uppstått, ange skadans art och omfattning
Skadad kroppsdel
Typ av skada
Huvud utom ansikte
Skelettskada
Ansikte
Stukning, vrickning, sträckning
Hals, nacke
Hjärnskada, utom hjärnskakning
Rygg utom nacke
Hjärnskakning
Bröst
Skada på inre organ, buk, bröst
Buk och bäcken
Sårskada utan skelettskada
Hela kroppen eller större delar därav
Blodförgiftning
Öga
Tandskada
Finger
Förlust av kroppsdel
Hand, handled
Kross, kläm- eller mjukdelsskada
Axel, arm
Brännskada
Tå
Akut förgiftning, påverkan av ämne
Fot, fotled
Frätskada
Höftled, ben, knä
Annat, vad?
Annat, vad?
22
11. Uppgifter om skolan
Grundskola – Skolans namn:
Annan, nämligen:
Huvudman:
Kommunen
Enskild verksamhet
Stadsdel:
12. Har den händelse som föranleder anmälan, medfört att åtgärder vidtagits för att förhindra/förebygga att
nya händelser inträffar?
Ja, beskriv vilka åtgärder som vidtagits:
Nej
Om förslag finns på (ytterligare) åtgärder, beskriv dessa:
13. Övriga upplysningar
14. Uppgiftslämnare och anmälningsdatum
Namn:
Befattning:
Telefon:
Datum för anmälan:
........................................................................................................
Uppgiftslämnarens underskrift
23
15. Rektors bedömning och underskrift
a.
Uppgift om vidarerapportering av händelsen
Händelsen har bedömts ej behöva vidarerapporteras
Rapport till Yrkesinspektionen (i enlighet med § 2 Arbetsmiljöförordningen)
Rapport till verksamhetschef
Rapport till annan myndighet/förvaltning, nämligen:
b.
Bedömning av händelsens allvarlighetsgrad
Mindre allvarlig händelse, ej prioriterad i det fortsatta säkerhetsarbetet
Allvarlig händelse
Mycket allvarlig händelse, bör få högsta prioritet i det fortsatta säkerhetsarbetet
........................................................................................................
Rektors underskrift
24
Bilaga 3a (1/2)
Utredning med anledning av anmälan om trakasserier och/eller
kränkande behandling
Namn på den utsatte eleven:
Klass och läsår:
Namn på den som uppges kränka/trakassera:
Klass och läsår/ arbetsenhet:
Datum för anmälan:
Händelse/händelseförlopp; Redogör för de faktiska omständigheterna, d.v.s. vad som hänt, när, var
och vilka personer som var inblandade.
Uppgifter/synpunkter från den utsatte;
Uppgifter/synpunkter från den som uppges kränka/trakassera;
Uppgifter/synpunkter från den utsattes vårdnadshavare;
Uppgifter/synpunkter från vårdnadshavare till den som uppges kränka/trakassera;
Uppgifter/synpunkter från andra; Ange vad lärare, annan personal, kamrater etc. uppger.
25
Vad kan ha orsakat händelsen/händelseförloppet; Analysera orsak/orsaker till
händelsen/händelseförloppet och bedöm behov av åtgärder både i det enskilda fallet och i förebyggande
syfte.
Vidtagna åtgärder; Redogör för vidtagna åtgärder och när åtgärderna vidtogs. Här anges också ev.
polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten.
Förebyggande åtgärder; Redogör för åtgärder för att förhindra att liknande uppkommer igen och när
dessa åtgärder vidtagits/kommer att vidtas.
Uppföljning/Utvärdering; Redogör för när och hur uppföljning ska ske. I uppföljningen ska bedömas
om kränkningarna/trakasserierna har upphört.
Utredare
Datum:
Namn och befattning:
..........................................................................................................
Underskrift
Utredningen godkänns/avslutas
Datum:
Rektor:
..........................................................................................................
Underskrift rektor
26
Bilaga 3b
Uppföljning av utredning om kränkande behandling
Namn på den utsatte eleven:
Klass och läsår:
Namn på den som uppges kränka:
Klass och läsår:
Uppgifter från den utsatta; Har kränkningarna upphört? Om inte, beskriv nuläget.
Övrig information:
Utredare
Datum:
Namn och befattning:
..........................................................................................................
Underskrift
Detta dokument lämnas till rektorn.
27
Bilaga 3c (1/2)
Rutiner för anmälan, utredning och vidtagande av åtgärder mot kränkande
behandling 6 kap 10 § Skollagen och 2 kap 7 § diskrimineringslagen
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser
sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla
detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Reglerna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
Handling
Tidpunkt
Ansvarig
Lärare, förskollärare eller annan
som får kännedom om att en
elev/barn anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling anmäler
detta till rektor/förskolechef.
Förskolechef/rektor startar
utredning.
Skyndsamt. När
vederbörande fått
kännedom.
Var och en
Förskolechef/rektor skickar anmälan Skyndsamt.
till diariet. För anmälan finns en
särskild blankett.
Rektor/förskolechef
Registrator ger ärendet ett
diarienummer och lägger in
anmälan i diariet. Berörd
Registrator
Skyndsamt.
28
förskolechef/rektor, områdeschef
och verksamhetsutvecklare sätts
som handläggare i ärendet. Ärendet
sekretessmarkeras. Anmälan
skickas per mail till huvudmannen.
Utredning genomförs och
Fortlöpande
eventuella åtgärder vidtas.
Utredningen samt övriga handlingar
läggs in av förskolechef/rektor i
handläggardatabasen och
dokumenteras där.
Originaldokumenten/papper
förvaras i diariet.
Rektor/förskolechef
Förskolechef/rektor avslutar
Vid utredningens
utredningen och
avslutande.
delegationsbeslutet om avslutande
av ärende, kränkande behandling
anmäls på avsedd blankett till
nämndsekreterare. Ange
diarienumret som identifikation.
Förskolechef/rektor
Anmälan görs till huvudmannen om Vid nästkommande
att utredningen avslutats och att
sammanträde.
åtgärder ev vidtagits.
Nämndsekreterare
Ärendet avslutas i
handläggardatabasen.
I samband med en
Verksamhetsutvecklare
sammanställning som .
görs läsårsvis.
29
Bilaga 4
Underlag till ELEVHÄLSAN
Frågeställning:
Beskriv nuläget
Eventuella tidigare insatser:
Datum:________________Underskrift:_______________________________________
Lämna till specialpedagog/rektor
30
Bilaga 5
RAPPORT SYNPUNKTER skola/fritidshem
Namn
Telefon
Datum
Synpunkten/klagomålet handlar om:

Bemötande

Bristande information

Tillgänglighet

Önskemål har inte blivit tillgodosedda

Elever

Undervisningen

Annat, skriv kommentar
Ytterligare information:
31
Bilaga 6 (1/2)
LAGAR OCH REGLER
Likabehandlingsarbetet handlar om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan.
Likabehandlingsarbetet regleras i två lagstiftningar dels Skollagens (2010:800) 6e kap om
kränkande behandling i skolan och Diskrimineringslagen (2008:567 § 1).
DEFINITIONER (ur ”Lika rättigheter i skolan- en handledning” (2012) DO, BEO, Skolinspektionen
och Skolverket, finns att läsa på www.do.se).
Diskrimineringsgrunderna
Skolan har en skyldighet att förebygga samt förhindra diskriminering och trakasserier på
grund av ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck.
• Ålder – Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se
olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering som har
samband med ålder. Förbudet hindrar inte tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i
förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass eller i grundskola.
Särbehandling p.g.a. ålder är tillåtet om den har ett berättigat syfte.
• Kön – Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke,
kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att
ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Skolan har en
skyldighet att verka för jämställdhet.
• Etnisk tillhörighet – Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. En person som är född
i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har
rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Skolan har ansvar för
att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.
• Religion och annan trosuppfattning – Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella
konventioner som i svensk grundlag. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, enligt skollagen.
Skolan får inte missgynna någon elev på ett sätt som har samband med elevens religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband
med en religiös åskådning, till exempel ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara
jämförbara med religion.
• Funktionshinder – Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Som funktionsnedsättning räknas inte bara
sådana som syns, som att man sitter i rullstol, utan även annat som påverkar livet på olika sätt, t.ex.
allergi, ADHD eller dyslexi. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en
person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön.
32
• Sexuell läggning – Med sexuell läggning menas homosexualitet, heterosexualitet och
bisexualitet. Skolan har även ett ansvar enligt skolans värdegrund att motverka
en negativ syn på homosexualitet, heterosexualitet och bisexualitet.
• Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder,
kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
• Direkt och indirekt diskriminering:
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Exempel på direkt diskriminering: Ett barn behandlas sämre än andra barn. Exempel kan vara om
en pojke går före i kön till en förskoleplats med motiveringen att det redan går så många flickor i
förskolan.
• Exempel på indirekt diskriminering: Om alla barn serveras samma mat diskriminerar
Förskolan/skolan indirekt de elever som på grund av till exempel religiösa skäl behöver annan mat.
• Trakasserier:
En behandling som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har koppling med
någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, ålder, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
• Repressalier
Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan negativ behandling pga. att eleven eller
vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller berättat att det förekommer trakasserier
eller annan kränkande behandling. Det gäller även när en elev medverkar som t.ex. vittne i en
utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
• Kränkande behandling:
Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande, som utan att ha någon koppling till
någon särskild diskrimineringsgrund, kränker en elev eller ett barns värdighet.
• Kränkningar kan vara:
- fysiska (slag och knuffar)
- verbala (hot, svordomar, öknamn)
- psykosociala (utfrysningar, blickar, ryktesspridning)
- texter och bilder
- annat (förstöra någons ägodelar)
• Mobbning:
Mobbning är när någon blivit utsatt (kränkt, föraktad, förföljd, hånad) under en längre tid
utan att någon har märkt det eller brytt sig om att ingripa. (G.Höistad -94). När en eller flera
personer, upprepade gånger under en längre tid, utsätter en eller flera personer för medvetna,
destruktiva handlingar och/eller uteslutning. (B. Lindell-07).
• Vem avgör vad som är kränkning/mobbning?
Ytterst är det den kränkte själv som avgör om en handling är kränkande eller inte. En viktig
utgångspunkt är att den som upplever sig som kränkt alltid måste tas på allvar. Det vanligt
förekommande begreppet mobbning förutsätter att någon, upprepade gånger över en viss tid,
utsätts för negativa handlingar. Den som gör sig skyldig till kränkande behandling eller trakasserier
behöver inte ha haft någon elak avsikt. Det är effekten av handlingen hos mottagaren som avgör
om det är en kränkning.
33