Kartläggning Hälsosam vårdmiljö

Transcription

KUNSKAPSKARTLÄGGNING
HÄLSOSAM VÅRDMILJÖ
Januari 2015
Vårdförbundet januari 2015
2 (68)
Innehållsförteckning
1 Inledning .......................................................................................... 4
2 Arbetsmiljö övergripande .............................................................. 5
3 Ledning/styrning ........................................................................... 13
4 Arbetsorganisation ....................................................................... 15
5 Stress ............................................................................................. 25
6 Psykosocial arbetsmiljö ............................................................... 41
7 Arbetstider..................................................................................... 46
8 Genus och arbetsmiljö ................................................................. 47
9 Hälsa – friskvård ........................................................................... 56
10 Ekonomi, kopplingen mellan god hälsa och produktivitet ...... 57
11 Handledning ................................................................................ 59
12 Hot och våld ................................................................................ 60
13 Sjukfrånvaro ................................................................................ 61
14 Vårdförbundets undersökningar med koppling till
Hälsosam Vårdmiljö ............................................................ 63
15 Viktiga länkar för arbetsmiljöområdet....................................... 64
16 Verktyg - filmer och annat .......................................................... 65
3 (68)
1 Inledning
Under hösten 2014 har en processgrupp arbetat med en kunskapskartläggning
av hälsosam vårdmiljö. Hälsosam vårdmiljö är ett mycket brett område som
dagligen påverkar nästintill alla medlemmar.
Begreppet hälsosam vårdmiljö betyder för Vårdförbundet;
”En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där
hälsa samt god och säker vård uppnås”
Kunskapskartläggningen är en delprocess inom arbetet om Hälsosam
Vårdmiljö. Syftet med kunskapskartläggningen är att den ska inspirera och
leda till en bredd dialog om Hälsosam Vårdmiljö. Kartläggningen görs inför
arbetet med idén om Hälsosam Vårdmiljö. Rapporten inleds med en
sammanställning av en del av den forskning som är aktuell inom detta bredda
område. Urvalet är baserat på en prioritering av Förbundsstyrelsen av
ämnesområden och processgruppens kunskap och värdering. Därefter kommer
en sammanställning av utvalda mediala bilder som förmedlas. Vidare samlas
också Vårdförbundets egna rapporter mellan åren 2011-2014. Slutligen finns
också viktiga länkar inom området Hälsosam Vårdmiljö.
Processgruppen har tagit hänsyn till alla yrkesgrupper samt chefer vid vårt
urval av forskning. Dock är vi medvetna om att en del av yrkesgrupperna är
mindre utforskade. Däremot är det stora delar av innehåller relevant för alla
yrkesgrupper inklusive chefer.
Vid kongressen 2014 beslutades att Vårdförbundet ska verka för att det ska
finnas avsatt tid för alla våra yrkesgrupper att forska och ta del av forskning på
arbetstid. Denna kunskapskartläggning synliggör forskning inom området
Hälsosam Vårdmiljö och tillgängliggör forskning för Vårdförbundets
medlemmar. Processgruppens förslag är att denna sammanställning blir
levande och uppdateras med aktuell forskning framöver.
För processgruppen
Anna Magnusson
Uppdragsgivare; Förbundsstyrelsen
Processgrupp; Cecilia Helldén, Joakim Arnsberger, Annica Magnusson, Malin
Lövdahl, Linnea Nordin, Johan Larsson och Janí Stjernström
Processledare; Anna Magnusson
4 (68)
2 Arbetsmiljö övergripande
Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer
Kunskapsöversikt:
Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer är en rapport (2012:7) från
Arbetsmiljöverket
Författare:
Per Lindberg, Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet samt
Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle
Eva Vingård, Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet
Länk till rapporten:
http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2012_07.pdf
Sammanfattning
Kunskapssammanställningen fokuserar på följande frågeställningar:



Vad kännetecknar begreppet ”god arbetsmiljö” så som det beskrivs i
den vetenskapliga litteraturen?
Vilka konsekvenser av god arbetsmiljö finns belysta?
Är kunskapsläget tillräckligt stabilt för att kunna identifiera lämpliga
indikatorer på en god arbetsmiljö?
Rapporten redogör för hur begreppet god arbetsmiljö har utvecklats från
risktänkande till frisktänkande. Utifrån det traditionella riskorienterade
perspektivet på arbetsmiljö med sitt preventiva syfte definieras god arbetsmiljö
som en arbetsmiljö utan risker. En arbetsmiljö utan risker, problem, sjukdomar
och andra negativa konsekvenser kan sägas vara neutral då den varken skadar
eller främjar anställdas hälsa.
Utifrån riskperspektivet har vi fått mycket kunskap om vilka
arbetsförhållanden som ska undvikas eller elimineras vilket har varit bra
framförallt kring förbättringar av den fysiska arbetsmiljön.
Att undvika exponering av negativa förhållanden leder dock inte alltid till en
positiv situation. Exempelvis är inte avsaknaden av otillfredsställelse med
arbetet detsamma som arbetstillfredsställelse. Vår kunskap om vad arbetet inte
ska vara bedöms dock som otillräcklig i ett arbetsliv där nyckelfaktorer för
framåtskridande är motivation, samarbete och kreativitet.
God arbetsmiljö kan även definieras som något mer än en miljö utan risk, till
exempel som en arbetsmiljö som har positiva och gynnsamma effekter på
individen. Utifrån ett sådant perspektiv blir arbetsmiljön inte bara neutral utan
den ska även främja individens utveckling. En förflyttning mot ett sådant
främjande perspektiv kan man utläsa i arbetsmiljölagen. Lagen stadgar bland
annat att det inte är tillräckligt med att förebygga ohälsa och olycksfall utan
5 (68)
ska även i övrigt uppnå en god hälsa samt att arbetsförhållandena ska ge
möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling.
Ett begrepp som går ännu längre är ”frisk arbetsplats” där definitionen av god
arbetsmiljö är en arbetsplats med en arbetsmiljö som har gynnsamma effekter
på såväl individ som verksamhet. I rapporten argumenterar författarna för att
begreppet frisk arbetsplats införs i den svenska arbetsmiljödebatten. Då enligt
författarna ”Begreppet definierar tydligare orsak-verkan förhållandena jämfört
med god arbetsmiljö”. De menar vidare att begreppet ”ger en otvetydig signal
om att arbetsmiljö är en viktig del av en organisations verksamhet” samt att
”arbetsmiljöfrågorna inte är något nödvändigt ont utan ska ses som en
strategiskt viktig del i företagets välbefinnande och överlevnad”.
Den litteraturgenomgång som har gjorts pekar på ett antal faktorer som anses
känneteckna god arbetsmiljö. De mest frekventa faktorerna är:













positiva, tillgängliga och rättvisa ledare
utvecklad kommunikation
samarbete/teamarbete
positivt socialt klimat
medinflytande/delaktighet
autonomi/empowerment
rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål
erkännande
att utvecklas i arbetet
lagom arbetstempo och arbetsbelastning
administrativt och personligt stöd i arbetet
bra fysisk miljö
bra relationer till intressenterna
Någon eller några heltäckande indikatorer för god arbetsmiljö kunde inte
identifieras ej heller vilken av faktorerna som har störst effekt för att uppnå
god arbetsmiljö.
Slutsatser
Författarna kommer fram till att ”kunskapsläget är ofärdigt men inte ostabilt”.
De konstaterar att det behövs mer forskning kring olika aspekter av god
arbetsmiljö. Framförallt behövs en utveckling av mätinstrument inklusive
indikatorer. Det behöver även utvecklas mer komplexa modeller för friska
arbetsplatser samt metoder för implementering. De anser dock att det redan i
dag finns goda skäl för lyfta in begreppet frisk arbetsplats i det praktiska
arbetsmiljöarbetet som ett komplement till traditionell riskelimination.
6 (68)
Patientsäkerhet – arbetsmiljö
Säkerhetskultur i vård och omsorg – stöd och hinder
Rapport:
Säkerhetskultur i vård och omsorg – stöd och hinder är ett forsknings- och
utvecklingsprojekt som genomfördes 2010-2012.
Författare:
Marianne Törner, Mats Eklöf, Pernilla Larsman och Anders Pousette.
Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin
http://www.medicine.gu.se/digitalAssets/1476/1476455_sakerhetskultur_hinde
r_och_stod_2014.pdf
Sammanfattning
I studien har man undersökt relationen mellan personalsäkerhetsklimat och
patientsäkerhetsklimat inom vård och omsorg men också vilka faktorer som
ligger bakom utvecklingen av ett gott säkerhetsklimat. De har även studerat
säkerhetsklimatets betydelse för säkerheten för såväl personal som för
patienter. Studien har bestått av såväl kvantitativ data i form av enkät samt
kvalitativ data i form av djupintervjuer.
Begreppet säkerhetsklimat brukar definieras som arbetsgruppens
gemensamma perceptioner, dvs sådant vi uppfattar med våra sinnen, och
tolkningar av organisationens riktlinjer, tillvägagångssätt och praktik i relation
till säkerhet.
I en grupp med högt säkerhetsklimat kan man förvänta sig att medlemmarna i
högre grad väljer att bete sig säkert än i en grupp med lågt säkerhetsklimat.
Tidigare forskning har visat att bra personalsäkerhetsklimat har ett samband
med lägre frekvens av arbetsolyckor. Likaså stödjer forskningen om än inte i
samma omfattning att ett bra patientsäkerhetsklimat har betydelse för
patientsäkerheten.
Det finns två typer av säkerhetsbeteende: regelföljande beteende och delaktigt
beteende.
Regelföljande säkerhetsbeteende innebär att man följer de
säkerhetsinstruktioner och regler som finns för att hålla en hög säkerhetsnivå.
Ett delaktigt säkerhetsbeteende innebär att man som anställd uppfattar tecken
på ett förhållande nu eller i framtiden kan komma att skapa en riskfylld
situation. Individen tar även ansvar och vidtar åtgärder för att minimera den
potentiella risken. Det kan handla om att påtala risken för sin chef eller ta egna
initiativ för att minska den.
7 (68)
Resultat från enkätstudien
Resultatet från enkätstudien visade på att enheter med ett högt
personalsäkerhetsklimat även hade ett högt patientsäkerhetsklimat och vice
versa.
Med andra ord visade resultatet på att patientsäkerhetsklimat och
personalsäkerhetsklimat går hand i hand. Med hjälp av enkäten kan man även
visa att psykosociala arbetsresurser, hanterliga arbetskrav, tillit till chefen och
sammanhållning på vårdenheten var faktorer som var betydelsefulla för
samtliga aspekter av säkerhetsklimatet. Dessa fyra faktorer har alltså mycket
stor betydelse för säkerheten för både patienter och personal.
Patientsäkerhet
Personalsäkerhet
Tillgång till
psykosociala
arbetsresurser
Positivt relaterat till såväl
regelföljande som delaktigt
patientsäkerhetsbeteende
Positivt relaterat till
säkerhetsklimatet men hade
ingen direkt effekt på
personalsäkerhetsbeteendet
Hanterbara
arbetskrav
Positivt relaterat till både
regelföljande som delaktigt
Positivt relaterat regelföljande
personalsäkerhetsbeteende
men negativt relaterat till
delaktigt personalsäkerhetsbeteende
Gruppsammanhållning
delaktigt
men saknade samband med
regelföljande
Positivt relaterat till delaktigt
men saknade samband med
regelföljande
Tillit till chef
säkerhetsklimatet men
saknade direkt relation till
patientsäkerhetsbeteendet
säkerhetsklimatet men
saknade direkt relation till
Resultatet indikerar på att en väl sammansvetsad grupp med god
sammanhållning är av viktig för såväl patientsäkerheten som för
personalsäkerheten.
Av intervjuresultaten framgår att skaderisken uppstår i s.k. negativt kritiska
situationer dessa situationer uppstår i mötet mellan negativt funktionspåverkad
personal och svåra strukturella förhållanden. Funktionspåverkan hos
personalen kan bestå i nedsatt kapacitet till uppmärksamhet, noggrannhet eller
andra kognitiva förmågor men även nedsatt förmåga till empati och hantera
känslomässig påverkan. Som exempel på besvärliga strukturella förhållanden
kan nämnas överbeläggningar, underbemanning personalomsättning,
8 (68)
diskrepans mellan kompetens och arbetsuppgiftens svårighetsgrad och oklar
ansvarsfördelning.
Några av de viktigaste slutsatserna enligt författarna är:
1. Ett säkerhetsklimat som främjar säkerheten för personal främjar också
säkerheten för patienterna
2. För att skapa ett gott säkerhetsklimat krävs att man känner tillit till sin
chef, att arbetet ger god tillgång till psykosociala arbetsresurser, att
arbetskraven är rimliga samt att det finns en god gruppsammanhållning
3. Det goda säkerhetsklimatet bidrar främst till att medarbetarna följer
säkerhetsregler och föreskrivna tillvägagångssätt.
4. För att uppnå hög säkerhet räcker det inte med att alla följer reglerna.
Det krävs också att samtliga är uppmärksamma på nya
säkerhetsproblem och aktivt bidrar till att undanröja säkerhetsproblem
som inte finns reglerade i instruktioner och föreskrifter. För detta krävs
ett delaktigt säkerhetsbeteende för detta är en god tillgång på
psykosociala arbetsresurser och en god sammanhållning i
arbetsgruppen viktig. Så länge dessa faktorer är uppfyllda var delaktigt
säkerhetsbeteende vanligt även under när arbetskraven var höga.
5. En viss överkapacitet i tillgång till resurser krävs inte bara för att klara
säkerheten för personal och patienter utan också för att verksamheten
ska bli effektiv och personalen ska känna arbetstillfredsställelse.
Författarna presenterar följande säkerhetsfrämjande åtgärder:






Erbjuda medicinskt och psykosocialt rimliga scheman
Junior personal ska inte tillåtas/tvingas arbeta självständigt med för
svåra uppgifter
att fungerande arbetsgrupper behålls
att operativa chefer ges rimliga möjligheter till hög närvaro och ett
individanpassat ledarskap
att chefer i handling visar att personalens behov uppmärksammas och
respekteras så att kunnig och erfaren personal kan behållas och
utvecklas
att man har former för hantering av akut hög stresspåverkan
För att kunna infria ovanstående krävs enligt författarna en insikt om att det
finns en gräns för hur mycket vård och omsorg kan effektiviseras genom
kostnadsneddragningar om kvalitet och volym ska bevaras. Om och när
gränsen passeras blir resultatet av ytterligare kostnadsneddragningar det
omvända dvs. såväl försämrad kvalitet som effektivitet. Enligt dem finns det i
studien empiriska resultat som pekar på en sådan utveckling.
9 (68)
Current and emerging issues in the healthcare sector, including
home and community care
Rapport:
Current and emerging issues in the healthcare sector, including home and
community care - European Risk Observatory Report är en rapport från
Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-Osha.
Författare:
Tanja de Jong, Ellen Bos (TNO)
Karolina Pawlowska-Cyprysiak, Katarzyna Hildt-Ciupińska, Marzena
Malińska (CIOP)
Georgiana Nicolescu, Alina Trifu (INCDPM)
https://osha.europa.eu/en/publications/reports/executive-summary-currentand-emerging-occupational-safety-and-health-osh-issues-in-the-healthcaresector-including-home-and-community-care
Sammanfattning
Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) publicerar en rapport om dagens och
morgondagens arbetsmiljöfrågor inom hälso- och sjukvården. I rapporten tar
man upp ett viktigt område som tidigare ofta ignorerats: vård i hemmet och i
närsamhället.
Hälso- och sjukvården samt den sociala omsorgen utgör tillsammans en av de
största sektorerna i EU, som sysselsätter runt 10 % av arbetskraften i unionen.
Bland de anställda är 77 % kvinnor. Sektorn växer snabbt, och den kommer att
stå för allt fler arbetstillfällen inom en överskådlig framtid p.g.a. EU:s
åldrande befolkning, utökningen av tjänsteutbudet för att uppfylla kraven på
bättre vård och den ökade efterfrågan på personliga vårdtjänster.
De anställda inom vården utsätts för ett antal olika risker eftersom de arbetar i
många olika och i vissa fall okontrollerade miljöer och även på grund av
arbetsuppgifternas typ och stora bredd. Det gäller t.ex. biologiska och kemiska
risker (såsom infektioner från nålstick och hantering av farliga ämnen),
ergonomiska risker som uppkommer vid arbetet med patienter samt
psykosociala risker p.g.a. obekväma arbetstider, känslomässigt krävande
arbete och aggressivt bemötande från patienter.
Vården kan med andra ord anses vara en högrisksektor. Trots att tekniska
framsteg har minskat eller undanröjt vissa av de traditionellt förekommande
riskerna är antalet arbetsplatsolyckor och sjukdomsfrekvensen hos personalen
fortfarande alltför omfattande. De tekniska framstegen medför dessutom nya
risker som måste hanteras.
10 (68)
EU-Oshas direktör Christa Sedlatschek satte rapporten i sammanhang och
betonade hur viktigt det är att förbättra arbetsmiljön inom hälso- och
sjukvården.
”Den här rapporten offentliggörs i en tid då de anställda inom vårdsektorn i
allt större utsträckning utsätts för en mängd olika risker. Det handlar om
alltifrån arbetsrelaterad stress och utbrändhet till tropiska sjukdomar som till
exempel ebola. I många länder i Europa håller man just nu dessutom på att
ändra hälso- och sjukvårdssystemen. En huvudtanke inom hälso- och
sjukvården är att patientvården, med all rätt, ska prioriteras högst. Men detta är
något som ibland har gått ut över de anställdas säkerhet och hälsa. Om vi ska
åstadkomma och bibehålla en patientvård av hög kvalitet måste vi också
prioritera arbetsmiljöfrågorna. Detta är ett budskap som vi måste nå ut med.”
I rapporten ges en översikt av dagens och framtidens arbetsmiljöproblem inom
vården, och av hur dessa påverkar hälsan och säkerheten på arbetsplatsen och
kvaliteten på den vård som levereras. De utmaningar som sektorn står inför tas
också upp, såsom bristen på kvalificerad och erfaren personal, den åldrande
arbetskraften, ökad användning av teknik som kräver nya färdigheter samt nya
sätt att behandla många kroniska sjukdomar.
Allt fler lever längre och behöver därför vård under längre perioder. Detta gör
att tyngdpunkten förflyttas från akutvård i kontrollerad sjukhusmiljö till vård i
hemmet och i närsamhället. Vid vård i hemmet uppstår en särskilt svår
arbetssituation p.g.a. platsbrist, otillräcklig utbildning, ensamarbete och
begränsad eller ingen handledning. Personalen står dessutom inför alla de
risker som finns på t.ex. sjukhusen, men saknar resurserna för att kontrollera
dessa.
Rapporten bygger på en genomgång av den senaste litteraturen och en
undersökning som skickades ut till arbetsmiljöexperter i samtliga EU-länder.
På så sätt har man kunnat jämföra slutsatserna i litteraturen med personalens
egna erfarenheter. Resultatet har blivit ett dokument som erbjuder vägledning
och underlag för beslutsfattare, forskare och de som jobbar med
arbetsmiljöfrågor när det gäller hur man kan förbättra arbetsmiljön inom
vården. Det här är en fråga som vi måste ta itu med om det ska vara möjligt att
bemöta utmaningar och tillhandahålla högkvalitativ vård i framtiden.
Empati och high tech - Delresultat från LEV-projektet
Rapport:
Rapporten ”Den ljusnande framtid är vård” är ett delresultat från LEVprojektet (Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: Hälso-och sjukvård samt
äldreomsorg fram till 2050). Arbetet initierades genom ett regeringsbeslut
hösten 2006.
11 (68)
Författare:
Lisa Brouwers, Anders Ekholm, Nils Janlöv, Josepha Lindblom och Karin
Mossler, Socialdepartementet
Läs rapporten
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/89/29/03b3e794.pdf
Inspirationsföreläsning från kongressen 2014
https://vardforbundet.se/Om-Vardforbundet/kongress2014/filmklipp/Inspirationsforedrag-av-Anders-Ekholm-om-empati-och-hi-tech/
Sammanfattning
Dagens sjukvård och omsorg behöver mer empati och mer high tech. Det är en
av slutsatserna i denna rapport från LEV-projektet som studerar den
Långsiktiga Efterfrågan på Välfärdstjänster.
Om vi ska kunna öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och
samtidigt hålla kostnaderna i schack, kan vi inte fortsätta att producera vård
och omsorg som vi gör i dag. För att klara hälso- och äldrevård år 2050 måste
vården gå från sjukvård till "riskvård" med fokus på att minska risken för att
sjukdomar uppstår.
Ny teknik kommer att vara katalysatorn som gör nytänkande inom sjuk- och
äldrevård möjligt. Mildare åkommor kommer patienterna att kunna sköta
själva i hemmet eller på telefon, medan screening och automatiserad
diagnosticering på vårdcentraler och sjukhus kommer leda till att allvarligare
åkommor upptäcks i tid. Inom äldreomsorgen kan ny teknologi ta över många
av de tunga arbetsuppgifterna.
När tekniken används på rätt sätt får vi besparingar som kan finansiera en
värdigare vård för de allt fler äldre. Då har vi möjlighet att prioritera den
nödvändiga empatin.
Rapporten innehåller iakttagelser av vård och omsorg som kan inspirera till
nytänkande och som förhoppningsvis kan leda till att fler börjar experimentera
med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster.
12 (68)
3 Ledning/styrning
Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och
systemperspektiv
Kunskapsöversikt:
Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och
systemperspektiv – interventioner, verksamhetseffekter och konsekvenser är
en kunskapsöversikt (2012) gjord vid skolan för teknik och hälsa, avdelningen
för Ergonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan och Helix vid Linköpings
universitet.
Författare:
Mikael Brännmark, Jörgen Eklund, Malin Håkansson, Kjerstin Vogel
Sammanfattning
”Med denna kunskapsöversikt har vi författare ambitionen att täcka ett område
som inte lika utförligt har behandlats i tidigare kunskapsöversikter.
Övergripande är vi intresserade av effekter på viktiga utfallsvariabler för
verksamheten, däribland kvalitet men också andra konsekvenser för
produktivitet, effektivitet och ekonomi. Det finns också interventioner där
belastningsergonomin inte är den primära målsättningen med interventionen,
men där det uppstår påtagliga belastningsergonomiska konsekvenser.”
”Det finns starka samband mellan ergonomi och kvalitet. Flera studier under
senare tid har pekat på att ergonomi och arbetsmiljö har potential att påtagligt
bidra till verksamhetens effektivitet och lönsamhet, främst inom områdena
förbättrad kvalitet och produktivitet och i viss grad på personalekonomiska
vinster genom minskad sjukfrånvaro och personalomsättning (Abrahamsson,
2000; Eklund et al., 2006). Kvalitetsarbetet kan med fördel integreras med
arbetsmiljö/ergonomi, eftersom disciplinerna överlappar varandra. Ytterligare
ett skäl är att arbetet med kvalitetsutveckling i många fall också kan bidra till
en bättre arbetsmiljö.”
”Litteraturen pekar på att det finns potential i olika typer av branscher och
verksamheter att både förbättra personalens arbetsmiljö ur ett
belastningsergonomiskt perspektiv och samtidigt få bättre lönsamhet och
produktivitet. Det finns inte en ”bästa metod” för alla situationer, utan varje
företag måste finna sina lösningar utifrån sin specifika situation. Litteraturen
pekar dock på några gemensamma förutsättningar som kan urskiljas: Företag
som ger personalen tillit, inflytande, delaktighet och uppskattning samt
erbjuder en utvecklande kultur med lärande i arbetet, där man samarbetar inom
arbetsgrupperna och med företagsledningen samt har fungerande
13 (68)
partssamarbete har ofta högre produktivitet, bättre ekonomiskt överskott samt
personal med bättre hälsa.”
”Denna litteraturöversikt visar att lean-implementeringar kan ge såväl negativa
som positiva konsekvenser för belastningsergonomin, även om de negativa
konsekvenserna tycks rapporteras oftare i den internationella litteraturen.”
”Även om riskerna för negativ påverkan tycks vara vanligare i litteraturen,
görs i denna litteraturöversikt bedömningen att det inte finns någon entydig
lagbundenhet i hur lean påverkar belastningsskaderisker. Detta beror på
ledningens förhållningssätt kring hur man definierar och implementerar lean,
det sammanhang som detta genomförs i, och vilken vikt man lägger vid
hälsofrågor, ergonomi och arbetsmiljö.”
”Några viktiga erfarenheter från denna litteratursammanställning är att ett
antal faktorer kan bidra till ökade möjligheter för ergonomiskt väl fungerande
interventioner eller lean-implementeringar. Bland dessa faktorer finns:









Ledningen fokuserar på ergonomi, hälsa och säkerhet
De berörda erhåller utbildning i arbetsmiljö och ergonomi
En organisation med arbetsrotation, lärande och arbetsutveckling
Satsning på teamarbete och förbättringsgrupper
Satsning på möjliggörande standardisering
Fokus på kvalitet och tillverkningsbarhet
Mätning och uppföljning av arbetsmiljö och ergonomi
Bred delaktighet i förändringsarbetet
Starkt ägarskap av förändringarna hos ledning och fack”
”Slutligen kan vi från denna litteraturöversikt konstatera att ergonomiska
förbättringar inte bara är positiva för de anställda utan ofta också bidrar till
verksamhetens kvalitet, och att kvalitetsförbättringar ofta bidrar till förbättrad
ergonomi på arbetsplatserna.”
Implementering av Lean i sjukhusorganisationer
Forskningsprojekt:
Implementering av Lean i sjukhusorganisationer - Betydelse för
vårdpersonalens prestation, engagemang, arbetsförhållanden och hälsa samt
vårdens effektivitet och kvalitet är ett forskningsprojekt som drivs av KTH.
Forskningsprojektet pågår under 2011-2014 och kommer att följa hur fem
sjukhus arbetar med att implementera processutveckling enligt lean.
Forskargrupp:
Lotta Dellve, professor, KTH och Borås högskola. Jörgen Eklund, professor,
KTH och HELIX, Linköping universitet. Richard Holden, School of Medicine
and Public Health, University of Wisconsin-Madison. Andrea Eriksson, post
doc, beteendevetare KTH. Anna Williamsson, forskningsass, ergonom KTH.
14 (68)
Jörgen Andreasson, verksamhetschef, Alingsås Sjukhus. Marcus Strömgren,
doktorand KTH och Landstinget Västmanland
Länk till information om det pågående forskningsprojektet:
http://www.kth.se/sth/forskning/halso-ochsystemvetenskap/ergonomi/forskning/implementering-av-lean-isjukhusorganisationer-1.202445
Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har
bättre hälsa bland medarbetarna
Studie:
Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa
bland medarbetarna är en studie gjord vid Akademin för hälsa, vård och
välfärd vid Mälardalens högskola.
Författare:
Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson.
Länk till studien:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:453275/FULLTEXT01.pdf
4 Arbetsorganisation
RN4Cast
Linda Aikens föreläsning på Vårdförbundets kongress, maj 2014 där hon ger
en sammanfattning av resultaten från RN4CAST projektet.
Länk till föreläsningen:
https://www.youtube.com/watch?v=QMCV7vtPI90#t=2186
Störande eller stödjande? Om eHälsosystemens användbarhet
2013
Kartläggning:
Störande eller stödjande? Om eHälsosystemens användbarhet 2013 är en
kartläggning av eHälsosystemens användbarhet ur vårdpersonalens perspektiv.
Författare:
Kartläggning har gjorts av Vårdförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Svensk
sjuksköterskeförening, Kommunal och Sveriges läkarförbund på uppdrag av
Socialdepartementet.
15 (68)
Länk till slutrapporten:
https://www.vardforbundet.se/Documents/Rapporter/Nationella/St%C3%B6ra
nde%20el%20st%C3%B6djande_eHA%20slutrapport_rev2.pdf
Länk till sammanfattning av slutrapporten:
http://www.storandeellerstodjande.se/FinalFolder_SE_eHalsa_2013_A5.pdf
Administrationssamhället
Forskningsprojekt:
Administrationssamhället är ett pågående forskningsprojekt vid Södertörns
högskola och Uppsala Universitet.
Författare:
Anders Forsell, Uppsala Universitet och Anders Ivarsson Westerberg,
Södertörns högskola.
Titta på en föreläsning om den ökande administrationen inom bland annat
sjukvården:
http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/181/video/3897
Överlevnadsstrategier i socialt arbete
Vetenskaplig artikel
Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet
och hälsa? är en vetenskaplig artikel publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv,
årg 19, nr 4, vintern 2013.
Författare:
Wanja Astvik, forskare, fil dr, Psykologiska institutionen, Stockholms
universitet och Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola,
Västerås.
Marika Melin, forskare, fil dr, Psykologiska institutionen, Stockholms
universitet.
Länk till artikeln:
http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B996F112aa1E850rqq113EB28
/A&A-04-2013_Astvik_tryckt.pdf
Sammanfattning
Artikeln redogör för en studie på socialsekreterare rörande coping strategier. I
studien definieras coping “som kognitiva och beteende mässiga försök att
hantera interna och externa krav som överskrider en persons resurser.” Den
teoretiska utgångspunkten är Hirshmans teori (1970) om exit, voice och
loyalty, dessa tre utgör huvudstrategier som är kopplade till missnöje med
arbetsförhållanden.
16 (68)
”I den här artikeln har vi identifierat olika strategier som socialsekreterare
använder för att hantera alltför höga krav i arbetet samt diskuterat faktiska och
potentiella konsekvenser av de olika strategierna. Som beskrivits ovan får de
olika strategierna inte enbart individuella konsekvenser i form av
stressrelaterad ohälsa, utan förefaller påverka även arbetets kvalitet och
professionell utveckling.
Resultaten är i linje med tidigare forskning som visar en koppling mellan hög
arbetsbelastning och stress i socialtjänsten, men pekar också på att den höga
arbetsbelastningen tycks tvinga socialsekreterarna till strategier som går emot
deras professionella anspråk och bedömningar av god kvalitet. Risken är att de
senaste decenniernas förändringar av välfärdstjänstesektorn, med ökad tonvikt
på ekonomi, rationalisering och decentralisering av ansvar, lämnar
socialarbetarna att hantera de dilemman som uppstår när resurserna inte
matchar kvalitetsmål och professionella standarder. Det är därför vår
förhoppning att resultaten i studien också kan väcka frågor om nuvarande
organisatoriska strukturer och styrsystem som tycks göra den strategiska och
politiska nivån i organisationen fri från ansvar för konsekvenserna av de
kvalitetssänkande strategier som professionen tvingas till.”
Stick och skärskador
Rapport:
Stick o skärskador inom hälso och sjukvården - Förebyggande insatser för
skador och smitta på grund av vassa instrument är en rapport från projektet
Stick och skärskador där Vårdförbundet har ingått i en referensgrupp.
Rapporten är gjord av IVL, Svenska Miljöinstitutet AB.
Författare:
Lisa Schmidt, Gabriella Östlund och Ann-Beth Antonsson.
http://www.ivl.se/download/18.7b47b48513b0e45ae7820a/1353414920122/B
2074.pdf
Sammanfattning
Forskningen visar att den mest exponerade yrkesgruppen är sjuksköterskor.
Skadorna inträffar inom alla vårdenheter men en stor del inom medicinska
vården och i samband med operation. Forskning visar att orsaken till stick o
skärskador är en kombination av tre faktorer, tekniska förhållanden,
organisatoriska och beteende mässiga faktorer. Olyckorna kan också bero på
flera sammansatta faktorer. En annan orsak kan vara att sjuksköterskan
upplever konflikt mellan alla krav som ställs i deras arbete som påverkar hur
enskilda beslut fattas och vilket arbetssätt som väljs.
17 (68)
Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning
Doktorsavhandling:
Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning – en studie med
utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv
Författare:
Henrik Andersson Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska
akademien vid Göteborgs universitet
Länk till avhandlingen:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/36907/1/gupea_2077_36907_1.pdf
Sammanfattning
Denna avhandling handlar om vårdarbete på akutmottagning med avgränsning
till vårdarbetet som gäller patienter med brådskande och icke-brådskande
tillstånd. Att fokus är på dessa två patientgrupper har två orsaker. Den första är
att dessa grupper upptar den mesta tiden av det vardagliga arbetet på en
akutmottagning. Den andra är att vårdarbete för dessa grupper endast i mindre
utsträckning tidigare varit i fokus.
Det vårdarbete som är inriktat mot livshotande tillstånd är också viktigt att
studera, vilket också skett i tidigare studier (Burney et al., 2012; Cheung et al.,
2014; Conroy et al., 2014). Med akutmottagning avses en sjukhusbunden
enhet som tar emot patienter i varierande åldrar med sjukdomar eller skador,
som tillhör olika medicinska specialiteter såsom internmedicin, kirurgi och
ortopedi (Socialstyrelsen, 2013).
Avhandlingen har ett medarbetar- och chefsperspektiv och ett systemtänkande
används för att skapa förståelse för vårdarbetet. Gruppen medarbetare används
i denna avhandling som ett samlingsbegrepp och avser undersköterskor,
sjuksköterskor och läkare. Det är dessa yrkesgrupper som i vårdmöten med
patienter genomför vårdarbetet. Till gruppen chefer hör verksamhetschefer,
vårdenhetschefer (första linjens chef), biträdande vårdenhetschefer och
verksamhetsutvecklare, vilka utgör ledningen på en akutmottagning.
Vårdarbete på akutmottagning organiseras utifrån olika specialiteter
exempelvis internmedicin, kirurgi, ortopedi, där patienter fördelas till
respektive specialitet med hänsyn till vilken sjukdom eller skada de lider av.
Det innebär att vårdarbetet huvudsakligen är en medicinskordnad verksamhet
(Walsh & Kent, 2001; Socialstyrelsen, 2011b). Förståelsen för vårdarbete är
betydelsefullt utifrån att allt fler patienter söker sig till Sveriges
akutmottagningar (Säfwenberg, 2008; Socialstyrelsen, 2013) samtidigt som
akutmottagningarna brottas med problem såsom långa väntetider och periodvis
överbelastning (Socialstyrelsen, 2013).
Med holistiskt perspektiv avses i denna avhandling en hållning hos
medarbetare och chefer som fokuserar på helheten vad det gäller
genomförandet av vårdarbete (Capra, 1996). Patienters tillstånd och vårdbehov
18 (68)
är relaterat till den totala livssituationen och förmåga att både hantera hälsa
och ohälsa (McCormack & McCance, 2010).
Att förstå patienters tillstånd och vårdbehov, vilket inkluderar fysiska,
psykiska och sociala behov, är betydelsefullt. Denna hållning och förståelse
innebär att patienter inte kan betraktas utifrån ingående delar (McEvoy &
Duffy, 2008) och reduceras till enbart en uppsättning symtom eller tecken
(Mead & Bower, 2000).
Biomedicinska analytiker höjer kvaliteten i primärvården
Utvecklingsarbete:
I landstinget i Östergötland har en jämförelse gjorts som talar för att
labbkvaliteten blir bättre när biomedicinska analytiker finns på vårdcentraler.
Ett arbete av:
Maria Kuusinen, leg biomedicinsk analytiker och Göran Schedvin
Läs mer om utvecklingsarbetet i Östergötland:
http://www.diagnostikforum.se/wpcontent/uploads/2013/10/G%C3%B6ran_Schedvin-.pdf
Diagnostikforum. En jämförelse som gjorts i Östergötland talar för att
labbkvaliteten blir bättre när biomedicinska analytiker finns på vårdcentraler.
Vilka organisations- och arbetsmiljörelaterade
patientsäkerhetsrisker finns det på akutmottagningar?
Rapport:
Vilka organisations- och arbetsmiljörelaterade patientsäkerhetsrisker finns det
på akutmottagningar? är en rapport av Karolinska Universitetssjukhuset.
Författare:
Katarina Göransson, Anna Erenberg och Jan Östergren
Läs sammanfattning av rapport:
http://www.afaforsakring.se/Forskning/Projektkatalogen/?project=4782
Sammanfattning
Syftet med studien har varit att studera akutmottagningspersonals erfarenheter
av störning i samband med avbrott. De preliminära resultaten av intervjuerna
bekräftar resultaten från en tidigare studie av forskargruppen som visade att
akutmottagningspersonalen upplever en skillnad mellan att bli avbruten och att
bli störd. De bekräftar även att en störning är kopplad till en negativ känsla av
avbrottet. Vidare visar de preliminära resultaten att
19 (68)
akutmottagningspersonalen upplever främst risker för patientsäkerheten när de
blir störda i samband med överrapportering, läkemedelshantering eller utför en
uppgift som kräver koncentration då det finns en risk att man tappar bort
information eller gör fel, som förväxlingar, till följd av tappat fokus. Vanliga
känslor som uttrycks av att bli störd är frustration och irritation.
Ett huvudfynd är att kliniskt verksam personal (undersköterskor,
sjuksköterskor och läkare) på akutmottagningar arbetar i en miljö med hög
kommunikationsfrekvens. Vidare utsätts personalen i hög utsträckning för
störning och avbrott samt utövar multitasking för att utföra sitt jobb. Ett
oväntat resultat är att det finns en större komplexitet mellan avbrott och
störning än vad som hittills varit känt, vilket innebär att bli avbruten inte är
synonymt med att bli störd. För att ett avbrott ska upplevas som störande
behöver avbrottet vara kopplat till en störd arbetsprocess. Personalen har
identifierat ett flertal arbetssituationer som de upplever som särskilt riskfyllda
att bli avbrutna eller störda i.
Äldreomsorgens vårdare och ledare
Rapport:
Äldreomsorgens vårdare och ledare; samspelet mellan strukturella
förutsättningar, chef- ledarskap, arbetssituation och personalens hälsa är ett
forskningsprojekt.
Författare:
Maria Engström, fil. dr, Högskolan i Gävle, Bernice Skytt, fil. dr, Högskolan i
Gävle, Annika Strömberg, fil. dr, Högskolan i Gävle och Heidi Hagerman,
doktorand.
Länkar till rapporten:
https://www.suntliv.nu/forskning/forskningsprojekt/?diarienr=110043
Sammanfattning
Arbetet i äldreomsorgen är tungt, både fysiskt och psykiskt. Sjukfrånvaron är
hög och många anställda är drabbade av stressymptom. Projektet har
undersökt arbetsmiljön i äldreomsorgen utifrån en mängd synvinklar som
ledarskap, hälsa, organisation, vårdkvalitet med mera. Kunskaperna kan
användas både för att få sjukskrivna tillbaka till jobbet och för att förebygga
ohälsa hos personalen. Resultaten visar att faktorer som stöd och
självbestämmande hänger samman med både de anställdas hälsa och
uppfattningen om kvaliteten i verksamheten.
Projektets syfte var att över tid studera chefers och medarbetares arbetsmiljö
inom äldreomsorgen samt finna samband mellan struktur på arbetsplatsen
(stöd, resurser med mera), ledarskap, hälsa och verksamhetsresultat.
Projektet belyser hur chefer och personal i kommunens äldreomsorg kan
stöttas. Det visar vad som behöver stärkas för att förbättra såväl personalens
som chefernas hälsa. Studien lyfter också fram faktorer som gör att man håller
20 (68)
sig frisk. Strukturella förutsättningar (stöd, resurser, självbestämmande med
flera) hängde samman med hälsan hos både chefer och medarbetare samt med
uppfattningen om verksamhetens kvalitet. Eftersom studien gjorts över tid kan
den också peka på vad som är orsak och verkan när det gäller exempelvis
hälsa och välmående. Kunskaperna kan användas för både förebyggande och
rehabiliterande åtgärder. Resultaten har presenterats bland annat i
vetenskapliga tidskrifter.
Lärares och sjuksköterskors hälsoutveckling och karriärvägar de
första åren efter utbildning
– LUST-studien
Rapport:
Lärares och sjuksköterskors hälsoutveckling och karriärvägar de första åren
efter utbildning, Rapport till AFA Försäkring, 2013
Författare:
Petter Gustavsson, Daniel Hultell, Ann Rudman
Länk till hela rapporten:
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/ISM%20Institutet%20f%c3
%b6r%20stressmedicin/Publikationer/%c3%96vrigt/Gustavsson%202013,%2
0L%c3%a4rares%20och%20sjuksk%c3%b6terskors%20h%c3%a4lsoutveckli
ng.pdf
Sammanfattning
”Bakgrunden till LUST- och LÄST-projekten utgjordes bland annat av
ökningen i sjukskrivningar samt den ökade psykiska ohälsan i gruppen unga
vuxna. Sjukskrivningarna i Sverige har generellt minskat de senaste tio åren
och detta problem kanske därför inte bedöms vara lika alarmerande som i
slutet av 1990-talet. Emellertid har andelen sjukskrivningar till följd av
psykisk ohälsa ökat med 54 procent mellan 2002 (från 14,7 procent) och 2009
(till 22,6 procent) och både vad gäller sjukpenning samt sjuk- eller
aktivitetsersättning står psykisk ohälsa för de största kostnadsandelarna och
var alltså den totalt mest kostsamma ohälsan. Våra resultat har visat att
psykisk ohälsa i form av utbrändhet var ett problem för några redan under
utbildningen. Det vi också såg var att högre nivåer av utbrändhet efter ett år i
arbetslivet till viss del förklaras av variationer i grad av måluppfyllelse under
utbildningen och frånvaro av adekvat introduktion på arbetsplatsen vid första
anställningen. Men nivåer av utbrändhet förklaras också av arbetssituationen.
Faktorer relaterade till arbetssituationen var avgörande för förloppet efter
första året och resultaten visar tydligt att den utveckling av utbrändhet som
ligger efter detta första år inte har någon direkt koppling till
utbildningsvariabler eller introduktionen.”
21 (68)
A Walk Into the Digital World – a Long and Winding Road
Rapport; A Walk Into the Digital World – a Long and Winding Road
Författare: Kent Fridell, röntgensjuksköterska
Länk till rapport: http://publications.ki.se/xmlui/handle/10616/40455
Sammanfattning
När nya informations- och kommunikationstekniken genomförs, finns det
organisatoriska effekter. PACS har genomförts inte bara inom radiologi, utan
också inom de ortopediska och andra vårdsammanhang och som påverkar
hälsovårdstjänster mer allmänt. För att förbättra användbarheten av PACS i
vården, måste vi förstå hur det påverkar olika aspekter av hälso- och sjukvård,
och de bakomliggande orsakerna till dessa förändringar.
Syftet med denna forskning var att informera sjukvårdens ledare om hantering
av förändringsprocesser som rör digital bildhantering och PACS använda
genom en förståelse av dess effekt på yrkesroller, praktik och teknik i bruk,
samt att belysa acceleratorer och stötdämpare i förändringsprocesser i
samband med användning av PACS i vården.
Förändringen i teknik som har samband med användningen av digitala bilder
har lett till en ökad grad av specialisering i arbetet radiologen.
De förändrade trender inom röntgensjuksköterskans yrkesroll visade att
röntgensjuksköterskor, som bildproducenter, har skiftat sitt fokus från att bara
producera en optimal bild för diagnos till att bli expert inom ett mycket
bredare utbud av aktiviteter. Genomförande av PACS har gett upphov till
påtagliga förändringar i de processer som är förknippade med bildproduktion.
Röntgensjuksköterskan tog tidigt till sig den nya tekniken; nya metoder och
rutiner var snart genomförda, vilket möjliggör för röntgensjuksköterskor att
hitta nya sätt att samarbeta med kollegor. Vid införandet av PACS fanns liten
erfarenhet hur arbetet skulle organiseras kring bildproduktionen och dess
arbetsflöde därför upplevdes PACS som ett tekniskt deterministiskt system
vilket innebar lite kontroll över arbetsorganisationen.
Ett exempel är omfattningen av ortopedi som har förskjutits från en enda
specialitet till en med ett varierat utbud av underspecialiteter expertis, och från
en relativt statisk praxis vid tolkningen av bilder till en mer flexibel praxis, där
varje ortoped kan visa och ha tillgång till bilder från var som helst när som
helst, inklusive 3-dimensionella bilder. Det blev lättare för kirurger att se och
tolka bilderna, och deras diagnostiska färdigheter blev tillgänglig för sina
kollegor. Användningen av PACS förbättrades också kvaliteten på
kommunikationen med patienter, enligt respondenterna intervjuades i denna
studie. Läkare hänvisar till digitala bilder när man diskuterar diagnos och
behandlingsalternativ med patienten. PACS fungerar därför som en
22 (68)
informations- och kommunikationsteknik, och användarna fått nya kunskaper
och färdigheter inom detta område.
Resultaten av denna studie visar att minst fyra aspekter av improvisation är
viktiga faktorer för genomförandet och användningen av informations- och
kommunikationsteknik (IKT). Dessa faktorer är det behövs en vision, det tar
tid, viktigt med dialog och att informationsteknik används.
Anledningen är att användningen av ny IKT är en
sjukvårdsutvecklingsprocess, under vilka nya yrkesroller och nya
arbetsmetoder måste utvecklas. I praktiken måste möten ske, och problem
måste beaktas ur en mängd olika perspektiv. Det måste finnas utrymme för
dialog för att uppnå en stabil och robust arbetspraktik. Dialog kring
förändringar leder till en steg-för-steg-innovation under utvecklingsprocessen.
Utvecklingsprocessen sker hand i hand med hjälp av den nya IKT.
Designing and using an information infrastructure in radiology:
prepare- share- compare IT
Doktorsavhandling:
Designing and using an information infrastructure in radiology : prepare share - compare IT
Författare:
Lars Lindsköld, röntgensjuksköterska
https://publications.ki.se/xmlui/handle/10616/41212
Sammanfattning:
Sammanfattningsvis visar denna avhandling att omvandlingen av digitala data
i lokala system till virtuell information i en informationsinfrastruktur skapar
större potential för att använda den digitala informationen för att förbättra
planering och logistik inom infrastrukturen informationen används, oavsett de
lokala systemen inblandade. Kvalitetskontroll och förvaltning av uppgifter gör
det möjligt att härleda information från det. Kvalitetsarbetet ska ske utifrån en
informationsmodell grundad i användbara standarder och lagliga källor för
metadataelement. Den viktigaste framgångsfaktorn verkar vara att skapa och
hålla en informationsinfrastruktur med kvaliteten på metadataelementen.
Implementera en informationsinfrastruktur tar tid och behöver därför särskild
uppmärksamhet ur ett strategiskt perspektiv.
23 (68)
Radiographic quality workflow: in the digitized healthcare
environment
Doktorsavhandling:
Radiographic quality workflow: in the digitized healthcare environment
Författare:
Kerstin Hillergård, röntgensjuksköterska
https://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/41708/Spikblad_Kerst
in_Hillergard.pdf?sequence=2
Sammanfattning
Denna avhandling betonar två olika aspekter - hur röntgensjuksköterskor
använder kunskaper i bildproduktion arbete och uppfattar en radiografisk
kvalitet arbetsflöde i den digitaliserade vårdmiljö med hjälp PACS - både
eftersom dessa aspekter är hörnstenar i leveransen av röntgen arbete och
eftersom de två aspekterna är relaterade till en annan. Syftet var att informera
inom röntgen kring förändringar i samband med digital bildproduktion arbete
genom att förstå hur röntgensjuksköterskor använder sina kunskaper i arbetet
och upplever en radiografisk kvalitet arbetsflöde i detalj.
Resultaten visar att radiografisk arbete är en komplex verksamhet, för vilken
flera olika typer av kunskap behövs för att leverera kvalitet arbetsflöde;
embrained kunskap, kodad kunskap och förkroppsligade kunskap på grund av
olika situationer i granskningsprocessen. Användningen av kunskap kan också
vara en blandning av dem. Resultaten visar också att röntgensjuksköterskor
använder sina färdigheter på två olika nivåer, antingen rutinmässigt eller
reflekterande. I praktiken kan den inom röntgen vara mer reflekterande i en del
av bildproduktionen och mer rutinorienterade i andra delar. Studien visar att
när röntgensjuksköterskor använder sin embrained kunskaper, de använder sin
intelligens och sina teoretiska kunskaper snarare än deras praktiska kunskaper.
När röntgensjuksköterskor använder kodade kunskap, kan de använda en rad
olika typer av dokumentation. När röntgensjuksköterskor använder
förkroppsligad kunskap, är det praktiskt tänkande och problemlösning och ofta
innefattar hantering av tekniska alternativ för bildproduktion arbete, en
"hands-on" tillvägagångssätt.
Denna studie visar också behovet av nya sätt att informellt lärande i
radiografiska kvalitetsarbetsflöden som bygger på digital information.
Förändringen från en analog till ett digitalt arbetsflöde kräver att röntgen har
ny kunskap om diagnostik och bildkvalitetsarbete samt "ny kunskap" om
informationssystem användning. De behöver också kunskap om
tillvägagångssätt, metoder och protokoll samt strålskydd. Det visades också att
röntgensjuksköterskorna måste kommunicera mer sinsemellan när utmaningar
i arbetet uppstod. Vidare det illustrerades att det finns en önskan bland
24 (68)
röntgensjuksköterskor att hitta nya fruktbara sätt att kommunicera med läkare,
kollegor och radiologer använder IT. Slutligen visade det sig att informellt
lärande är en nyckelfaktor i röntgensjuksköterskans digitala arbetsflöde.
5 Stress
En perspektiv utvärdering av etikronder
Doktorsavhandling:
Ethical Competence and Moral Distress in the Health Care Sector - A
Prospective Evaluation of Ethics Rounds, doktorsavhandling, Uppsala
Universitet, 2007
Författare:
Sofia Kälvemark Sporrong
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:169667/FULLTEXT01
Sammanfattning
Hälso- och sjukvården i västvärlden har genomgått, och genomgår
fortlöpande, strukturella och finansiella förändringar. Teknisk utveckling,
ökad komplexitet i terapier, organisatoriska reformer, förändrade
finansieringsprinciper, en mer utbildad befolkning och kulturell mångfald är
några av de faktorer som påverkar verksamheten. Samtidigt, och delvis
förstärkt av utvecklingen, uppkommer ofta etiska dilemman för hälso- och
sjukvårdens personal.
Det finns många intressenter när det gäller etiska ställningstaganden i
sjukvården, några av dessa är; samhället, som genom lagar och förordningar
ställer krav på bl.a. en god vård på lika villkor, patientens autonomi och
principer för prioriteringar arbetsgivaren genom till exempel etiska regler och
policys, vårdprofessioner och deras organisationer genom etiska riktlinjer,
patienter och anhöriga som har uppfattningar om vad som är etiskt riktigt. Den
enskilda hälso- och sjukvårdspersonalen måste förhålla sig till allt detta, men
också till sin egen uppfattning om vad som är etiskt. Det är inte alltid alla
dessa regler, riktlinjer och viljor sammanfaller, eller går att överföra i
praktiken. Etiska dilemman kan i förlängningen leda till stressreaktioner som
kan vara fysiologiska, känslomässiga, kognitiva och beteendemässiga.
Stressreaktioner förknippade med etiska frågeställningar benämns moralisk
stress. För att kunna fatta så väl övervägda etiska beslut som möjligt behöver
hälso- och sjukvårdspersonal såväl etisk kompetens som kunskap och träning i
metoder för etiskt beslutsfattande. Etisk kompetens innefattar både teoretisk
kunskap om etik och etiska riktlinjer, och medvetenhet kring och förmåga att
25 (68)
reflektera över moraliskt svåra situationer. Dessutom måste man kunna, och
våga, handla utifrån den kompetens man har. Etikronder är en, av flera,
metoder som kan användas för att öka den etiska kompetensen och bidra till ett
bättre etiskt beslutsfattande. Etikronder utgår från autentiska situationer som
någon/några av deltagarna upplevt. Det är en metod för att på ett strukturerat
sätt definiera vad som är problemet, reflektera över det, och möjligen ta ett
beslut. Metoden innebär att såväl medvetenhet som förmåga att reflektera
övas, samtidigt som deltagarna får möjlighet att bättre förstå varandras
ståndpunkter och bevekelsegrunder.
Syften med avhandlingen har dels varit att utforska etiska dilemman och
begreppet moralisk stress inom svensk hälso- och sjukvård där även apotek
inkluderas. Dessutom har syftet varit att genomföra och utvärdera en
intervention, med föreläsningar i etik och etikronder, avseende effekter på
moralisk stress. Interventionen syftade till att höja den etiska kompetensen och
därmed minska den moraliska stressen. I en första kvalitativ fas genomfördes
fokusgrupper på tre arbetsplatser, två sjukhuskliniker och ett apotek, dels för
att undersöka vilka typer av situationer som är etiskt svåra och kan leda till
moralisk stress, och dels för att få underlag till en enkät (se nedan). Resultaten
från fokusgrupperna visar att följande situationer är associerade med moralisk
stress: Resurser; brist på tid, personal, sängplatser, pengar. Detta leder till att
prioriteringar måste göras mellan patienter samt mellan patienter och
administrativt arbete. Regler kontra praxis; kan innebära att man har svårt att
följa regler, att man tvingas följa regler man inte vill följa eller att man väljer
att bryta mot regler. Intressekonflikter; exempelvis kan patientens intressen
ställas mot kollegornas och olika professioners intressen mot varandra.
Dessutom framkom att det råder en brist på stödjande strukturer, t.ex. i form
av etisk handledning eller etiska ronder, på arbetsplatserna. Utifrån dessa
resultat föreslogs följande definition av moralisk stress: Traditionella negativa
stressymptom som uppstår på grund av situationer som innefattar etiska
dimensioner och där vårdpersonalen upplever att hon/han inte kan upprätthålla
alla intressen och värden som står på spel. Utifrån fokusgrupperna utvecklades
och validerades en moralisk stress-skala i enkätform. Tillsammans med en
befintlig arbetsmiljöenkät (QWC) distribuerades den till all personal med
patient/kund-kontakt på fyra sjukhuskliniker och tre apotek som förmätning i
en prospektiv studie. Därefter genomfördes en intervention på ett apotek och
en klinik, övriga fungerade som kontrollgrupper. Interventionen bestod av
föreläsningar i etik samt tre etikronder; detta i syfte att både bidra till en ökad
teoretisk kunskap, men också för att utveckla andra delar av etisk kompetens
som medvetenhet och reflektionsförmåga kring etiska frågor. Interventionens
påverkan på moralisk stress mättes genom moralisk stress-skalan ett år efter
den första mätningen.
Resultaten från den kvantitativa mätningen visade att personal vid
sjukhusklinikerna upplevde mer moralisk stress än apotekspersonalen. Dock
uppvisades inga statistiskt signifikanta effekter av interventionen. Det senare
kan ha flera orsaker; interventionen var inte tillräckligt lång eller på andra sätt
26 (68)
ineffektiv, sambandet mellan moralisk stress och etisk kompetens är inte så
starkt som antagits, moralisk stress-skalan är inte tillräckligt känslig eller
ledningen på arbetsplatserna var inte tillräckligt involverade.
Några av de slutsatser som kan dras av studien är att moralisk stress drabbar
samtliga undersökta yrkeskategorier och att det är av vikt att de etiska
frågeställningarna synliggörs på arbetsplatserna inom svensk hälso- och
sjukvård, eftersom etiska dilemman oundvikligen uppstår i vårdens vardag.
För att förbättra möjligheterna för hälso- och sjukvårdens personal att leva
med och hantera etiska dilemman och följderna av dessa krävs fler insatser
och dessutom studier som utvärderar och visar vilka metoder som ger ett
effektivt stöd i reflektion och beslutsfattande samt minimerar den moraliska
stressen. Detta blir till gagn för såväl patienter, personal, hälso- och
sjukvårdens organisationer som samhället i stort.
Stress och hälsa
Skrift:
Stress och hälsa, en skrift i Skandias serie VÅR HÄLSA, 2001
Författare:
Lennart Levi , Karolinska institutets avdelning för stressforskning och
Institutet för psykosocial medicin (IPM)
Länk till skriften:
http://www.lennartlevi.se/dokument/stress_o_halsa.pdf
Sammanfattning
Otaliga människor i dagens samhälle klagar över att de lider av "stress". Ordet
används i de mest skiftande betydelser och missbrukas ofta. Vad menar man
då egentligen med stress? Hur känns stress? Vad händer i organismen? är det
berättigat att tala om stressjukdomar? Hur vanliga är dessa? Kan man mäta
stress? Kan stress botas? Eller rent av förebyggas? Hur främjas välfärd och
välbefinnande? Vad kan du göra själv eller tillsammans med andra? Vad
kräver politiska beslut och samhällsåtgärder? Dessa rader är inledningen i
Lennart Levis skrift "Stress och hälsa". Läs mer i den och andra publikationer
och artiklar om den psykosociala hälsan i Sverige och övriga Europa.
27 (68)
Stressforskningsinstitutets föreläsning Almedalen 2014
Seminarieserie:
Stressforskningsinstitutets seminarieserie 3 juli i Almedalen, 2014
Länk till seminarieserien:
http://www.su.se/play/public-lectures/stressforskningsinstitutetsseminarieserie-3-juli-9-17-i-almedalen-1.197695
Verksamhetschefens etiska kompetens
Doktorsavhandling: Verksamhetschefens etiska kompetens – Om identifiering
och hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvården.
Författare: Erica Falkenström
Länk: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:545082/FULLTEXT01
Studiens syfte
Det övergripande syftet med studien i detta projekt är att skapa kunskap om
vilken kompetens som behövs och vilka villkor denna kompetens kräver för att
verksamhetschefen ska kunna hantera intressekonflikter och etiska dilemman i
hälso- och sjukvården på ett ansvarsfullt sätt. Syftet är också att skapa kunskap
om verksamhetschefers sätt att använda sig av dessa individuella, sociala och
organisatoriska villkor. Slutligen syftar studien till att ge konstruktiva förslag
på hur kompetensen att hantera intressekonflikter och etiska dilemman i rollen
som verksamhetschef kan tänkas öka.
Studien omfattar följande frågeställningar:
• Vad för slags intressekonflikter identifierar verksamhetscheferna?
• Hur identifierar och preciserar informanterna intressekonflikter?
• Hur hanterar informanterna intressekonflikter? Vilken kompetens kommer
till uttryck?
• Vad underlättar respektive försvårar verksamhetschefens identifiering och
hantering av intressekonflikter? Vilka handlingsförutsättningar föreligger?
Studiens resultat som de sammanfattas i Erica Falkenströms
doktorsavhandling är följande: Verksamhetscheferna i studien identifierar
såväl målkonflikter, prioriteringskonflikter, lojalitetskonflikter som
maktkonflikter som intressekonflikter. När vi kommer till frågan om hur
verksamhetscheferna identifierar ovanstående intressekonflikter visar
resultatet att känslor ofta indikerar att någonting informanterna uppfattar som
värdefullt är hotat. Dessa känslor driver i vissa fall informanterna att
undersöka saken närmare. I andra fall bidrar känslorna till att man agerar
defensivt. Reflektion och granskning av egna och andras känslor och
28 (68)
emotioner hjälper verksamhetschefen att identifiera och precisera
intressekonflikter. Ibland sker detta genom frågor som informanten ställer till
sig själv: Vill jag vara med och göra det här? Är det här verkligen en riktig
prioritering? Vems behov ska jag ta hänsyn till? Reflektionen är i vissa fall
också kombinerad med inlevelse i t.ex. patientens eller medarbetarens
situation.
Informanterna identifierar också intressekonflikter med hjälp av exempelvis
systematiska styrinstrument som jämställdhetsplan och i mer sällsynta fall
genom att själva skapa former för delaktighet och dialog för att precisera
intressekonflikter tillsammans med olika personalkategorier. Ofta identifieras
intressekonflikter som en konsekvens av motstridiga och omöjliga politiska
och administrativa direktiv som försätter verksamhetschefen i en pressad
situation. Å andra sidan framstår dessa intressekonflikter inte primärt som
etiska problem för informanterna utan som vilken annan chefsuppgift som
helst som behöver lösas.
Informanterna har inte några särskilda rutiner och former för att precisera
intressekonflikter. Stödstrukturer och teoretiska begrepp för att analysera
etiska problem, s.k. etisk analys, finns på något enstaka håll men används inte
av någon verksamhetschef i studien. Intressenter involveras som regel först när
intressekonflikten redan är identifierad och preciserad och ska hanteras.
Informanterna skiljer sig åt beträffande aktiva och passiva förhållningssätt när
de identifierar och preciserar intressekonflikter. Det betyder att de är olika
aktiva, eller helt passiva, när det gäller att skapa förutsättningar för dialog och
delaktighet innan beslut om åtgärder fattas i intressekonflikten. Intressant är att
en informant genom reflektion mellan de båda intervjutillfällena upptäckte att
etiska begrepp som intressekonflikt hjälpte till att identifiera nya
intressekonflikter.
Informanterna förefaller anstränga sig mycket för att lösa de intressekonflikter
som uppstår. Detta sker framförallt genom att interagera, organisera och utöva
ledarskap och med hjälp av samlad kunskap och erfarenhet. Det sker med
magkänsla och sunt förnuft. Liksom med hjälp av traditionell management och
ekonomistyrning, snarare än med hjälp av dygd, etiska kunskaper,
analysmetoder för etiska bedömningar och arbetsformer lämpade för etisk
analys och bedömning. Informanterna hanterar intressekonflikter på olika sätt.
Några informanter är betydligt mer förtrogna än andra med exempelvis etiska
begrepp, emotioner och dialogiska arbetsformer. Även uppfattningar om
värdegrunder och praktiska erfarenheter av att arbeta med sådana skiljer sig åt.
Verksamhetscheferna hanterar ofta intressekonflikter ensamma.
29 (68)
Depression och utmattning i människovårdande yrken
Rapport:
Depression och utmattning i människovårdande yrken, DU-projektet,
slutrapport, Karolinska Institutet, 2012
Författare:
Marie Åsberg och Åke Nygren
https://www.suntliv.nu/forskning/forskningsprojekt/?diarienr=S-25:00
DU-projektet är ett omfattande forskningsprogram som syftar till att förstå
bakgrunden till utmattningssyndrom (utbrändhet) hos långtidssjukskrivna
offentliganställda och att ta fram metoder för att rehabilitera till arbete.
Projektet tillkom på initiativ av arbetsmarknadens parter inom den
primärkommunala och landstingskommunala sektorn år 2000 och stöddes av
AFA med ett femårigt anslag som förlängdes till 2008.
DU-projektets avslutande fas avsåg att besvara tre frågeställningar som väckts
under tidigare skeden av projektet, nämligen (1) om den minskade känslighet i
stresshormonsystemet vid utmattningssyndrom vi tidigare beskrivit kvarstod
efter 7 år, (2) om ett preliminärt fynd av förhöjda halter av vissa cellulära
tillväxtfaktorer vid utmattningssyndrom kunde bekräftas, och (3) om
långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa medförde en ökad risk för förtidig
död i hjärt-kärlsjukdom eller cancer.
Samtliga dessa frågeställningar har besvarats. Stresshormonaxelns känslighet
var fortfarande nedsatt, oavsett om de sjuka tillfrisknat eller ej, vilket talar för
att det finns en konstitutionell sårbarhet för utmattningssyndrom och att
tillståndet är skilt från egentlig depression.
To stress the importance of Nature
Rapport:
Nature – Based Therapy for the Rehabilitation and Prevention of Stress
Related disorders
Författare:
Eva Sahlin
http://pub.epsilon.slu.se/11651/
30 (68)
Sammanfattning
Natur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer än idag vid behandling av
människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Eva Sahlin
från SLU i en avhandling om naturunderstödd (”grön”) rehabilitering.
Sedan början av 2000-talet har det blivit vanligare med naturunderstödd
rehabilitering av människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad
psykisk ohälsa. I denna behandlingsform varvas traditionella metoder såsom
sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och
vistelse i natur och trädgård. I Sverige har ett pionjärarbete inom "grön
rehabilitering" gjorts vid SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp, och idag
finns uppföljare på flera andra orter.
Eva Sahlin har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat Gröna Rehab – en
permanent verksamhet inom Västra Götalandsregionen, drivet i Göteborgs
botaniska trädgårds regi. Gröna Rehab har naturunderstödd rehabilitering för
personer som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa, men också
stresshanteringskurser för personer i riskzonen. Eva Sahlin har använt
djupintervjuer för att ta reda på hur deltagare i dessa två verksamheter
upplever, beskriver och värderar sin behandling och har följt deltagarna under
1,5 år genom frågeformulär bl.a. om deras psykiska hälsa och välbefinnande
Den naturunderstödda rehabiliteringen hade lett till förbättringar i flera
avseenden, t.ex. när det gäller symtom på utbrändhet, depression, ångest och
välbefinnande. Ett annat positivt tecken var minskad sjukskrivning och
vårdkonsumtion. För personer i behov av rehabilitering visade det sig vara
viktigt att inte påbörja denna för tidigt. Att få tid för vila under en första
återhämtningsperiod i hemmet var viktigt.
Den naturunderstödda kursen i stresshantering hade också lett till förbättringar
när det gäller symptom på utbrändhet. Många tyckte också att deras
arbetsförmåga hade ökat och att de hade färre stressrelaterade hälsoproblem.
Ett annat positivt tecken var en minskning av de långa sjukskrivningarna.
– Deltagarna i båda verksamheterna tillägnade sig strategier och verktyg som
gör dem bättre på att hantera sin stress, och detta hade de stor nytta av även ett
år efter att rehabiliteringen eller kursen var avslutad, säger Eva Sahlin.
I båda verksamheterna ingick avspänningsövningar både inomhus och
utomhus, och de som genomfördes utomhus fick överlägset bäst betyg av
flertalet av dem som intervjuades. Guidade naturvandringar gav deltagarna
inspirerande kunskap om naturen och öppnade upp för existentiella
reflektioner som var av betydelse i läkeprocessen. Naturvandringarna bidrog
också till att deltagarna oftare sökte sig ut i naturen efter kursen och hade
större glädje av sin egen trädgård.
31 (68)
– Att utnyttja trädgårdsaktiviteter och naturmiljöer i kurser och rehabilitering
tycks ha positiva effekter på människor med stressrelaterade psykisk ohälsa,
säger Eva Sahlin.
Hennes rekommendation är att det bör satsas mer på naturunderstödd
rehabilitering än i dag, men inte som isolerade kortlivade projekt, utan snarare
som ett permanent alternativ till andra modeller för rehabilitering och
förebyggande vid stressrelaterad psykisk ohälsa.
Stress i arbetslivet
Powerpointpresentation:
Stress i arbetslivet, Arbetsmiljöverket, 2012
Länk till presentationen
http://www.av.se/publikationer/oh/sds37.aspx
Denna Powerpoint tar upp olika aspekter på stress utifrån arbetsmiljölagen och
Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Bilderna fokuserar på de faktorer i arbetets
uppläggning och innehåll som bidrar till psykisk påfrestning (stress).
Arbetsgivarens ansvar för att undersöka och åtgärda stress presenteras.
Unga kvinnor stressas av kraven i arbetslivet och den traditionella
rollen
Avhandling:
Skapa rum – Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa –
genusmedveten och hälsofrämjande intervention, medicinsk avhandling, Umeå
Universitet, 2014
Författare:
Maria Strömbäck
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:717275/FULLTEXT01.pdf
Sammanfattning
Hur vi introducerar unga i arbetslivet borde utvecklas mer. Då minskar man
risken för sjukskrivningar på sikt, som är drabbande både personligt och
ekonomiskt för samhället, säger Maria Strömbäck, fysioterapeut som forskat
kring studiecirklar som ett stöd för stressade unga kvinnor.
Flera unga kvinnor i studien var sjukskrivna redan innan de kom ut i
yrkeslivet. Det är viktigt att skapa bra arbetsmiljöer för att minska risken för
långvariga problem, säger författaren till avhandlingen som har forskat på
stressade unga kvinnor, pressade mellan traditionellt kvinnliga roller och
32 (68)
yrkeslivets växande krav på självständighet och kompetens. En kurs visade sig
minska fysiska och psykiska besvär. Avhandling handlar om ett 60-tal unga
kvinnor, både studerande, arbetslösa och ute i jobb, som gick en kurs i
stresshantering för att lära sig bemästra sin oro kring vuxenblivande och
inträde i yrkeslivet.
Kvinnorna var mellan 16 och 25 år och hade själva sökt vård och lockats av
erbjudandet om en kurs i att klara av sin stress. De yngsta gick i skolan, de
äldre fanns i högre utbildning eller var ute i arbetslivet. Gemensamt var att de
var stressade, kunde ha ångest och depressioner, värk och magproblem.
Kvinnorna kunde berätta om en ”kollapsande kropp”, en kombination av olika
symtom. Symtomen skattades och mättes inför kursen och efter den. Några var
rädda att bli psykiskt sjuka eller utveckla ätstörningar. De var oroliga för
framtiden, för hur de skulle orka med arbetslivet, berättar Maria Strömbäck
som efter avhandlingsarbetet återgått till jobb på en mottagning för unga
vuxna vid psykiatriska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Plugg och jobb
Kvinnorna träffades i grupper med färre än tio deltagare, vid åtta tillfällen.
Några av dem skulle bli pedagoger, andra sjuksköterskor, någon läste
statsvetenskap, andra utbildades sig för jobb inom turism, personal administration eller kultur. De som arbetade fanns i yrken som personlig
assistent, kassabiträde, undersköterska, brevbärare, inom restaurang och
omvårdnad.
En tjej som skulle bli lärare kunde få panikångest inför att stå framför en klass
och undrade hur det skulle gå. En blivande sjuksköterska var pressad av ta
ansvar för andra människors hälsa. Många var upptagna av frågor om de dög,
berättar hon.
Det har alltid varit prövande för en ung kvinna att gå ut i livet, men det finns
också tidstypiska påfrestningar. Framförallt de som studerade på universitetet
var oroliga för sin framtid i arbetslivet. De brottades också med en mängd
andra och delvis motstridiga förväntningar och krav.
Att ta hand om familjen, vara sociala med kompisar, ta hand om andra, sköta
sin egen hälsa. De ville göra karriär, kände krav på sig att tjäna pengar, att
komma ut och resa.
Manliga krav
De traditionellt kvinnliga förväntningarna finns delvis kvar. Samtidigt ska
unga kvinnor leva upp till traditionellt manliga krav på att göra karriär och
tjäna pengar, anser forskaren.
Flickorna kan berätta om uttalade förväntningar från föräldrar och omgivning,
men främst handlar det om självupplevda krav. Men kraven har också med
samhällstrender att göra. Individen ska vara stark och självständig, klara sig
ensam, ha bra idéer, säger Maria Strömbäck. Utseende och god fysik var också
33 (68)
viktigt. Man ska träna, leva ett hälsosamt liv och vara medveten. Kravet på
normalitet är också starkt, menar hon. Att vara lyckad och frisk. När de unga
kvinnorna kommer ut i jobb så möts de av krav på effektivitet och
självständighet.
Krav i jobbet
Maria Strömbäck säger att hon kan se i sjukvården hur man ganska direkt
åläggs arbetsuppgifter med eget ansvar, och det är inte enkelt att säga nej.
Samtidigt finns en historia av att kvinnor har en mer underordnad position och
mindre inflytande än män.
Höga krav i kombination med bristande inflytande är drabbande. I synnerhet
om man tror att det bara handlar om ens egna tillkortakommanden. Därför var
det en avlastning för kvinnorna att gå stresshanteringskursen. De fick lära sig
mer om vad som kan utlösa stress, hur kroppen reagerar. I studien har också
frågan om hur det är att vara ung tjej idag belysts, om kroppsideal, att sätta
gränser, sömn, ensamhet och återhämtning.
Mindre värk
Även träning i ”medveten närvaro”, enklare kroppsövningar och massage
ingick. Efter projekttiden uppmättes minskade symtom som ångest, depression
och smärta. Spänning i axlar och nacke minskade minst. Maria Strömbäck ser
flera möjliga slutsatser för insatser i arbetslivet från bland annat arbetsgivare,
fack och företagshälsovård.




Att skapa en arbetsmiljö med delaktighet, där man kan påverka sin
arbetssituation, är jätteviktigt. Arbetsledare bör vara mer
uppmärksamma på ansvarsbördan som läggs på människor, att en
person inte känner sig ensam med kraven, säger Maria Strömbäck.
Företagshälsovården bör vara närvarande och arbeta förebyggande.
Arbetsledare bör ta tecken på stress på allvar.
Stress kan ses som något normalt. Arbetsledningen tar inte tidiga
tecken på allvar.
Chefer måste också vara vaksamma på personer som jobbar mer än de
är ålagda.
Mentorskap
Introduktionsprogram och mentorskap kan vara bra verktyg. Inom psykiatrin
är det rutin att ha handledning, gruppuppsamtal ledda av utbildade personer.


Arbetsgivarna bör försöka skapa miljöer där det går att dela med sig av
sina erfarenheter och upplevelser.
Resurserna i vården har minskat, det är mer stress idag, mycket mer
krav på att den enskilde ska ha fler patienter, ha en viss stock patienter.
Ledningen räknar mer vad var och en gör. Det gör att man känner sig
mer styrd, kontrollerad och begränsad, säger författaren till
avhandlingen
34 (68)
UR utbildningsserie - Stress o sömn
Utbildningsserie:
Stress o sömn – En UR-serie i 4 program om olika teman kring stress och
sömn, produktionsår 2012 och finns tillgängligt till 2017
Föreläsningar från Stockholms universitets seminarium "Stress, sömn och allt
däremellan". Med professorer och forskare från Stressforskningsinstitutet. Om
stress, sömn och hälsa. Hur stort är problemet och hur påverkar det oss?
Inspelat i april 2012. Arrangör: Stockholms universitet.
1. Trötthet - hjärnans stoppsignal, längd: 36:20
Trötthet existerar inte utanför hjärnan, det är bara information om att något är
fel som existerar och det tolkar hjärnan som trötthet. Det säger Torbjörn
Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Stockholms universitet. Han
föreläser om trötthet, stress och sömnproblem. Kvinnor är tröttast, och till
skillnad mot vad de flesta tror, så blir vi bara piggare med åren. Vi får också
tips på hur vi kan förbättra vår sömn och bli mindre trötta. Moderator: Per
Naroskin
Länk till avsnittet:
http://www.ur.se/Produkter/172249-UR-Samtiden-Stress-och-somn-Trotthethjarnans-stoppsignal
2. Sömnbrist i en social värld, längd: 17:13
Hur fungerar vi i den sociala världen när vi inte har sovit ordentligt? Den
frågan ställer sig Tina Sundelin, forskare på psykologiska institutionen vid
Stockholms universitet. Hon berättar att det gör oss sämre på att läsa av andra
människors sinnestillstånd, och sämre på att visa för andra hur vi själva känner
oss. Dessutom avslöjar hon att skönhetssömn definitivt inte skall underskattas.
Moderator: Per Naroskin.
http://www.ur.se/Produkter/172250-UR-Samtiden-Stress-och-somnSomnbrist-i-en-social-varld
3. Den nya tidens stress, längd: 37:48
Har stressen ökat i samhället? Det frågar sig Hugo Westerlund, professor i
epidemiologi vid Stockholms universitet. Han talar om att psykiska och
stressrelaterade besvär ökar framförallt hos unga kvinnor, men vad är orsaken?
Vissa bevis talar för att det beror på jobbet, men Hugo menar att det finns
många orsaker till stress och att det till och med kan vara så att vi ser en ny typ
av stress nu när vi är friskare i övrigt. Moderator: Per Naroskin.
35 (68)
http://www.ur.se/Produkter/172246-UR-Samtiden-Stress-och-somn-Den-nyatidens-stress
4. Stress - vän och fiende, längd: 20:17
Kroppens reaktion på stress är ett system som är väldigt bra för oss, även i det
moderna samhället. Det säger Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid
Stockholms universitet. Men när systemet aktiveras i allt för hög grad kan det
leda till ohälsa, förklarar han. Till exempel blir vi lättare blir förkylda om vi är
stressade. Moderator: Per Naroskin.
http://www.ur.se/Produkter/172483-UR-Samtiden-Stress-och-somn-Stressvan-och-fiende
Ledarskap i vården
Rapport; Ledarskap i vården - att möte media och undvika personfokuserade
drev
Författare; Lotta Delve, Maria Wramstam Wilmar, Christian Jacobsson och
Gunnar Ahlborg Jr.
Länk; http://bada.hb.se/bitstream/2320/13376/3/Vetenskapforprof28.pdf
Sammanfattning
Vård- och omsorgsverksamhet tilldrar sig naturligt nog en stor medial
uppmärksamhet. Det är en omfattande verksamhet av stor samhällelig
betydelse och med stark fokus på den enskilde individen. Händelser av skilda
slag inom verksamheten skildras i media och förklaringar till missöden och
begångna misstag i möten med och i behandlingen av verksamhetens av
nämare söks inte sällan i agerandet hos ansvariga personer. Felen söks inte i
omvärldsförutsättningar, strukturer och organisationsmodeller utan på
individnivå och hos verksamhetens chefer. En incident i verksamheten kan
leda till stor uppmärksamhet.
36 (68)
Stress/samvetsstress
Rapport; Att känna sig otillräcklig – om samvetsstress hos vårdpersonal.
Författare; Astrid Norberg
Länk; http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/88/88045_norberg.pdf
Om sin forskning om hur vårdpersonalen upplever svåra etiska situationer.
Samvetsstress hos vårdpersonal
Avhandling: Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala äldreomsorgens
särskilda boenden
Författare: Christina Juthberg
Länk till avhandling:
http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:142172/FULLTEXT01.pdf
Sammanfattning:
Avhandlingens övergripande syfte har varit att beskriva syn på samvete,
samvetsstress (stress relaterat till dåligt samvete) och utbrändhet och
undersöka sambanden dem emellan samt att belysa innebörder i den levda
erfarenheten av dåligt samvete hos sjuksköterskor och
undersköterskor/vårdbiträden i kommunal äldreomsorgs särskilda boenden.
Delstudie I-III bygger på data insamlad via enkäterna ”Syn på samvete”
(Perceptions of Conscience Questionnaire PCQ), ”Samvetsstress” (Stress of
Conscience Questionnaire SCQ) och ”Ubrändhet” (Maslach Burnout
Inventory MBI) från 50 sjuksköterskor och 96 undersköterskor/ vårdbiträden i
en kommuns särskilda boenden för äldre. Delstudie IV bygger på data från
intervjuer med sex sjuksköterskor och sex undersköterskor/ vårdbiträden
(n=12) utvalda bland dem som tidigare besvarat frågeformulären.
Resultatet i denna avhandling pekar på att sjuksköterskor och
undersköterskor/vårdbiträden i den kommunala äldreomsorgens särskilda
boenden upplever samvetet som en tillgång. När de upplever samvetet som en
börda dövar de samvetet för att kunna stanna kvar i vården. Avhandlingens
delstudier påvisar att upplevelser av att samvetet måste dövas för att kunna
stanna kvar i vården har samband med samvetsstress och utbrändhet. Ata
samvetet för att kunna samarbeta kan ske på bekostnad av en förlorad identitet
som en god vårdare.
Resultatet pekar på att sjuksköterskor och undersköterskor/vårdbiträden har
svårigheter att orientera egna värden och normer mot andras. De kan få dåligt
samvete när gruppens normer eller de fastslagna villkoren för arbetet inte
stämmer överens med egna värderingar och normer. Om känslan av det dåliga
samvetet formuleras och uttrycks i gemenskap kan det vändas till något
37 (68)
positivt. Egna och gemensamma värden och normer kan då tydliggöras och
förväntningarna göras mer realistiska.
Distriktsköterskans samvetsstress - en enkätstudie
Distriktssköterskors samvetsstress i omvårdnadsarbetet - En enkätstudie,
examensarbete 15 HP, Specialistsjuksköterskeprogrammet, med inriktning
mot distriktssköterska, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska
universitet, 2013
Författare:
Annika Lundström
Anna-Karin Qvarnström
https://pure.ltu.se/portal/files/69370427/LTU-EX-2013-68058585.pdf
Sammanfattning
Samvetsstress är en speciell form av stress som tidigare beskrivits bland
grundutbildade sjuksköterskor och vårdbiträden. Däremot finns inte mycket
som är skrivet om distriktssköterskor och samvetsstress. Syftet med vår studie
var att undersöka förekomsten av samvetsstress i distriktssköterskans
omvårdnadsarbete. Verktyg för datainsamling var en validerad enkät.
Sammantaget visar resultatet tydligt att distriktssköterskorna upplever stress
vid höga krav i sitt arbete, då de bevittnar att patienter kränks eller skadas samt
då de ger avkall på ambitionerna om att ge god vård. Samvetsstress
förkommer också när distriktssköterskor känner att de måste undvika patienter
och dess närstående samt när arbetet kräver så mycket att de inte orkar med
familjen och privatlivet. I dessa situationer får distriktssköterskor dåligt
samvete i större grad än vid de övriga efterfrågade situationerna. Mindre grad
av dåligt samvete förekom i andra situationer. Situationer som oväntat ledde
till relativt låg grad av samvetsstress var till exempel situationer där
distriktssköterskor tvingades ge vård som känns fel. En viktig slutsats av
resultaten i studien är att samvetsstress är vanligt förekommande i
distriktssköterskors arbete och att det är viktigt att detta uppmärksammas och
diskuteras så att stressfulla situationer kan hanteras.
Totalt har 36 enkäter sänts åter komplett ifyllda. Inte i någon av enkäterna
saknades uppgifter vilket medförde att alla kunde analyseras. 42 enkäter vilket
motsvarar 54 % av total utskickad mängd är svarsbortfall. Svarsfrekvensen är
46 % bland de 78 distriktssköterskor som deltog. Sex vårdenheter deltog, en
vårdenhet tackade nej till deltagande. Från fyra av de förfrågade vårdenheterna
fick vi inget svar alls.
38 (68)
Samvetsstress bidragande orsak till utbrändhet i vården
Rapport:
Stress of Conscience and Burnout in Healthcare: The danger of deadening
one´s conscience, Department of Nursing, Umeå University, 2007
Författare:
Ann-Louise Glasberg
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:140236/FULLTEXT01.pdf
Sammanfattning
Ann-Louise Glasberg har undersökt sambandet mellan samvetsstress och
utbrändhet, där hon tittat på utbrändhet utifrån två dimensioner: emotionell
utmattning och distansering eller cynism.
Resultaten visar att faktorer som har samband med emotionell utmattning är:
att tvingas döva sitt samvete för att kunna arbeta kvar i vården; samvetsstress
pga. att man saknar tid att ge den vård patienten behöver, att arbetet är så
krävande att det påverkar privatlivet och att man upplever att man inte kan
leva upp till andras förväntningar; upplevelse av bristande stöd från
medarbetare och låg grad av inre styrka. Därtill inverkade även faktorerna: att
vara kvinna, att vara läkare eller tillhöra gruppen övrig vårdpersonal (t.ex.
sjukgymnast eller arbetsterapeut) och att arbeta inom äldrevård eller
primärvård.
De faktorer som visade på samband med distansering eller cynism var:
återigen att tvingas döva sitt samvete; samvetsstress pga. att man inte kan leva
upp till andras förväntningar och att man måste sänka sina ambitioner att ge
god vård samt återigen upplevelsen av bristande stöd från arbetskamraterna
och att vara läkare.
I brist på passande mätinstrument för att mäta dåligt samvete utvecklade
gruppen ett sådant. I mätinstrumentet frågar forskarna dels hur ofta ett antal
stressande situationer förekommer på personens arbetsplats, dels i vad mån
dessa situationer leder till dåligt samvete, vilket forskarna benämner
”samvetsstress”. Frågeformulär delades ut till alla anställda inom ett
sjukvårdsdistrikt i norra Sverige, och 423 användbara svar lämnades in. 50 %
av de svarande var sjuksköterskor, 27 % var undersköterskor, 11 % var läkare,
och 12 % hade andra yrken, exempelvis arbetsterapeut, sjukgymnast eller
socialarbete.
Svaren visar att samvetsstress förekommer inom vården, och att det har ett
samband med personens uppfattning eller sätt att se på samvete. Särskilt gäller
det uppfattningen att samvetet varnar oss för att skada andra, att inte kunna
39 (68)
följa samvetet i sitt arbete och att vara tvungen att döva samvetet för att kunna
arbeta kvar i vården. Dessutom hade upplevelsen av bristande stöd från
närmaste chefen, låg grad av inre styrka, att arbeta på medicinska
vårdavdelningar samt hur moraliskt känslig man är inverkan på
samvetsstressen.
Ann-Louise Glasberg har även intervjuat 30 sjukvårdschefer i norra Sverige,
de flesta verksam-hetschefer, angående faktorer som bidrar till utbrändhet.
Cheferna beskriver bristande ledarskap, misstro och minskad respekt inom
organisationen. Personalen känner sig utbytbara och inte sedda som unika
personer. Bilden av sjukvården i media som den ”tärande sektorn” har
dessutom bidragit till att personalen ifrågasätter sitt eget värde. Allt bidrar till
att vårdpersonalen hamnar i en nedåtgående spiral vad gäller upplevelse av
otillräcklighet, pessimism och maktlöshet
Ledarskap och stress
Videointervju:
Videointervju (7.45 min) med Professor Gerry Larsson om stress och
ledarskap. Publicerades den 21 nov. 2013
Länk till video:
http://www.youtube.com/watch?v=UkxcmHTBwyo
Lyssna Gary Larssons konkreta råd om hur du som ledare kan uppmärksamma
och förebygga skadlig stress.
Det goda arbetet
Videoföreläsning:
Det goda arbetet, videoföreläsning (4.46 min), AFA Försäkring
Föreläsare:
Annika Härenstam
Länk till video:
http://www.youtube.com/watch?v=QNJRQigwOVY
Sammanfattning
Annika Härenstam berättar om vilka faktorer som är viktiga för att människor
ska må bra på arbetet. Balans, inflytande och stimulans är några av dem
40 (68)
6 Psykosocial arbetsmiljö
Rapport Inspektionskampanj - Psykosociala riskbedömningar
Rapport:
Inspektionskampanj SLIC 2012 – psykosociala riskbedömningar,
projektrapport, rapport 2013:6, Arbetsmiljöverket
Författare:
Ywonne Strempl, Projektägare och Jeanette Falk Berglind, Projektledare,
Arbetsmiljöverket
http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2013_06.pdf
Sammanfattning
”Arbetsmiljöverket har under 2012 genomfört 408 inspektioner på 218
arbetsställen i en inspektionskampanj med inriktning på psykosociala
riskbedömningar.
Insatsen är en del i en gemensam inspektionskampanj som
genomförts av de europeiska medlemsländerna i regi av
Yrkesinspektörskommittén, The Committee of Senior Labour Inspectors
(SLIC), där Arbetsmiljöverket har lett det europeiska förberedelsearbetet.
Inspektionerna i Sverige har främst genomförts mot hälso- och sjukvården
samt inom omsorgen.”
Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och
utmattningssyndrom
Litteraturöversikt:
Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom.
En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 223.
Projektgrupp:
Töres Theorell (ordförande), Gunnar Aronsson (expert), Bo Bergman (expert
vid kansliet), Agneta Brolund (informationsspecialist), Tom Grape (expert),
Charlotte Hall (projektledare), Anne Hammarström (expert), Sven Ove
Hansson (expert, etik), Christer Hogstedt (expert), Therese Kedebring
(projektadministratör), Ina Marteinsdottir (expert), Ingmar Skoog (expert),
Karin Stenström (biträdande projektledare), Lil Träskman-Bendz (expert),
Lena Wallgren (skribent)
41 (68)
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/arbetsmiljo_depression/Ar
betsmiljo_depression_sammanf.pdf
Sammanfattning
”SBU har gått igenom forskningsläget för samband mellan en lång rad faktorer
i arbetsmiljön och depressionssymtom, respektive symtom på
utmattningssyndrom. Det visar sig att forskningen främst varit inriktad på
betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer. Det finns
vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå:






Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att
påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer
depressionssymtom.
Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än
andra. De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete
utvecklar mer depressionssymtom än andra, men det går inte att avgöra
om det finns något motsvarande samband för symtom på
utmattningssyndrom.
Personer som upplever att de har pressande arbete eller en
arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till
ansträngningen utvecklar mer symtom på depression och
utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för dem som upplever
osäkerhet i anställningen, t ex en oro för att arbetsplatsen ska läggas
ner.
I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som
upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som
upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på
depression och utmattningssyndrom än andra.
Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad
depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom.
Kunskapssammanställningen visar att vi idag vet mycket om samband
mellan arbetsmiljö och symtom på depression respektive
utmattningssyndrom. Framtidens forskning bör framför allt inriktas
mot interventionsstudier, dvs studier som följer långtidseffekter på
denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda
arbetsmiljöinsatser.
Forskare som har undersökt arbetets betydelse för depressionssymtom har ofta
analyserat sitt material separat för kvinnor och män, men detta har sällan gjorts
i motsvarande forskning om symtom på utmattningssyndrom. En förklaring
kan vara att man i forskningen om utmattningssyndrom i högre utsträckning än
i depressionsforskningen har studerat arbetsmiljöer där ett av könen
dominerar, såsom omvårdande yrken.
42 (68)
Inom vissa viktiga områden saknas relevant forskning som motsvarar de
kriterier vi har valt för att kunna dra säkra slutsatser. Ibland saknas forskning
helt, i andra fall har studierna metodologiska begränsningar och i ytterligare
andra fall har studierna lagts upp på ett sätt som inte ger information om
förändringar över tid. Inom ytterligare några viktiga områden har vi
identifierat relevant forskning som uppfyller våra kriterier, men det finns
alltför få studier för att slutsatser ska kunna dras.
Denna rapport bygger på studier som sammantaget har undersökt många olika
miljöer, huvudsakligen i Europa och Nordamerika. I de flesta av studierna har
forskarna undersökt arbetsförhållanden och symtom på depression, respektive
symtom på utmattningssyndrom, för män och kvinnor i flera olika yrken under
minst ett års tid. Rapportens resultat och slutsatser har bedömts vara giltiga för
kvinnor och män som arbetar under svenska förhållanden. Rapporten medför
att det nu finns vetenskapligt verifierad kunskap om arbetsmiljö och
depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom som är
användbar för åtgärder på arbetsplatserna.”
Arbetsmiljö och ryggproblem SBU
Litteraturöversikt:
Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. En systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBUrapport nr 227.
Sakkunniga: Karin Harms-Ringdahl (ordförande), Sven Ove Hansson (etiska
frågor), Olle Hägg, Ulf Lundberg, Svend Erik Mathiassen, Gunnevi Sundelin,
Magnus Svartengren, Hans Tropp, Birgitta Öberg
SBU:Agneta Brolund (informationsspec), Charlotte Hall (projektledare),
Therese Kedebring (projektadmin), Laura Lintamo (utredare), Maria
Skogholm (projektadmin), Karin Stenström (bitr projektledare), Lena
Wallgren (skribent)
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Arbetsmiljons-betydelse-forryggproblem/
Sammanfattning:
Hur arbetsmiljön upplevs är viktigt. Personer som är nöjda med sitt jobb, som
känner att de kan påverka sitt arbete och att de får stöd från omgivningen
utvecklar mindre ryggbesvär än andra. Dessutom finns det en rad faktorer i
den fysiska arbetsmiljön som har samband med ryggproblem.
SBU har systematiskt granskat den samlade forskningen om kopplingar mellan
arbetsmiljö och ryggproblem.
43 (68)
Många samband rör den fysiska arbetsmiljön – arbete som är fysiskt
ansträngande, som kräver böjd eller vriden rygg och som utförs på knä, på huk
eller med lyft.
Ryggproblem förekommer också oftare i arbete som innebär att hela kroppen
utsätts för vibrationer.
Den psykosociala arbetsmiljön har också visats vara betydelsefull. Problem
med ryggen är vanligare hos personer som upplever att arbetet innebär för
höga krav i kombination med för små möjligheter att påverka eller dåligt
arbetsklimat. Detsamma gäller vid arbete utanför vanlig arbetstid, till exempel
skift.
Hierarkier av hälsa
Rapport:
Hierarkier av hälsa - Chefers hälsa och psykosocial arbetsmiljö i kommuner
och landsting, Karolinska Institutet, 2011. Projektet har genomförts vid
Enheten för interventions och implementeringsforskning, Institutet för
Miljömedicin, Karolinska Institutet.
Författare:
Christina Björklund, Fil Dr, projektledare, Malin Lohela Karlsson, Med Dr,
Gunnar Bergström, Docent, Irene Jensen, Professor, Jan Hagberg, Fil Dr,
statistiker.
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=4&ved=
0CDMQFjAD&url=http%3A%2F%2Fwww.fhvforskning.se%2FGetFile.aspx
%3Fkey%3DHierarkier%2520av%2520h%25C3%25A4lsa&ei=OXWBVKfc
Esf_ywPN6YCYBw&usg=AFQjCNFTnB5HB17PIfnhkGa3WdRhV6R9w&sig2=baAxBSmTzBuONIgvtZ1NLA&bv
m=bv.81177339,d.bGQ
Sammanfattning
I denna rapport har chefers psykosociala arbetsmiljö, arbetsstress och hälsa
jämförts mellan olika organisationer, mellan män och kvinnor och för olika
hierarkiska nivåer bland chefer.
I studien ingick 1 384 manliga chefer och 3 509 kvinnliga chefer inom
kommuner och landsting. En jämförelse mellan dessa visar att en något större
andel av cheferna inom kommunerna rapporterar sjukfrånvaro, sjuknärvaro
och en sämre hälsa.
Generellt sett är dock likheterna större än skillnaderna mellan organisationerna
för de faktorer som studerats. Resultaten visar att chefers hälsa och
psykosocial arbetsmiljö är relativt god men att det finns några områden där
chefers situation bör bli föremål för insatser för att förbättra förhållandena.
44 (68)
Stress, utmattning, sjuknärvaro och dålig livsstil är de hälsofaktorer där chefer,
speciellt Slutsatserna från denna studie är att:
Chefers psykosociala arbetsmiljö bör ges fokus i det systematiska
arbetsmiljöarbetet och vara en grupp som studeras för sig. Chefer inom
gruppen lägre chefer upplever hög stress och arbetsbelastning och har också en
ökad risk för framförallt stressrelaterad psykisk ohälsa. Insatser bör utarbetas
för att förbättra framförallt lägre chefer och kvinnliga chefers psykosociala
arbekvinnliga chefer, rapporterar problem. I den psykosociala arbetsmiljön är
det framförallt s.k. spänt arbete, d.v.s. hög arbetsbelastning och låg kontroll,
som förekommer i högre utsträckning bland kvinnliga än manliga chefer.
Förutom kön visar denna studie också att både hälsa och psykosocial
arbetsmiljö är relaterar till vilken nivå chefen befinner sig på i organisationen.
Manliga högre chefer är ”vinnarna” följt av högre kvinnliga chefer, lägre
manliga chefer och sist lägre kvinnliga chefer. Kvinnliga lägre chefer är de
med sämst hälsa och livsstil samt sämst psykosocial arbetsmiljö.
Frågeställningar:
1. Skiljer sig cheferna sig åt gällande psykosocial arbetsmiljö, arbetsstress,
sjukfrånvaro och sjuknärvarofrekvens samt hälsa mellan de olika
verksamheterna (kommun och landsting)?
2. Skiljer kvinnliga och manliga chefer sig åt gällande psykosocial arbetsmiljö,
arbetsstress, sjukfrånvaro och sjuknärvarofrekvens samt hälsa inom samma
verksamhet?
3. Vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön har en relation till chefers
arbetsstress, sjukfrånvaro och sjuknärvarofrekvens samt hälsa?
Baserat på teoretiska antaganden valdes ett antal av de psykosociala
arbetsmiljöfaktorerna ut för att möjliggöra en analys av ett samband mellan
den psykosociala arbetsmiljön, arbetsstress, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och
lägre livskvalitet. De faktorer som valdes ut var socialt klimat, krav från
arbetet negativt för familjelivet, engagemang i organisationen, rolltydlighet,
rollkonflikt, stöd från arbetskamrater och stöd från chef. Arbetsstress
definierades här som spänt arbete.
Slutsatserna från denna studie är att:



Chefers psykosociala arbetsmiljö bör ges fokus i det systematiska
arbetsmiljöarbetet och vara en grupp som studeras för sig.
Chefer inom gruppen lägre chefer upplever hög stress och
arbetsbelastning och har också en ökad risk för framförallt
stressrelaterad psykisk ohälsa.
Insatser bör utarbetas för att förbättra framförallt lägre chefer och
kvinnliga chefers psykosociala arbetsmiljö och förebygga risk för
ohälsa.
45 (68)
7 Arbetstider
Arbetstider, hälsa och säkerhet
Rapport: Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering av aktuell
forskning, Stressforskningsrapport nr 322, Stressforskningsinstitutet, 2010
Författare: Torbjörn Åkerstedt, Michael Ingre och Göran Kecklund,
Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51631.1321968484!/Stressfors
kningsrapport_322.pdf
Länk till Powerpoint presentation:
https://www.vardforbundet.se/Documents/Rapporter/Nationella/Arbetstider,%
20h%C3%A4lsa%20och%20s%C3%A4kerhet-ppt-Kecklund.pdf
Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?
Rapport: Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?
Stressforskningsrapport nr 324, Stressforskningsinstitutet, 2012
Författare: Torbjörn Åkerstedt, Michael Ingre och Göran Kecklund,
Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.90680.1339147472!/menu/stan
dard/file/Stressforskningsrapport_324.pdf
Författarna gör följande konklusion:
”Sammanfattningsvis bör kort framförhållning, kort dygnsvila och delade skift
undvikas. Även många skift i rad, periodplanering, långa skift och varierande
starttider bör undvikas så långt det går. Positiva arbetstidsfaktorer är
dagarbete, stort inflytande över arbetstiden eller frånvaro av ovan nämnda
negativa faktorer. Man bör dock hålla i minnet att skillnader i människors
reaktioner på visa arbetstidsaspekter kan vara mycket stora beroende på ålder,
kön, familjestatus, sociala intressen, biologiska förutsättningar och mycket
annat. Inflytande på arbetstiden och möjligheten att själv välja tider kan ha en
avgörande effekt på människors förmåga att hantera “icke dagtid”. Vi tror
dock att de tydligast identifierade problem faktorerna utgör problem för de
allra flesta.”, sida 6.
46 (68)
Ambulans dygnstjänstgöring
Enkätstudie: Dygnstjänstgöring inom ambulanssjukvården i södra Sverige.
Enkätstudie om arbetsmiljö, patient- och trafiksäkerhet. Magisteruppsats,
2012, Lunds Universitet.
Författare: Beatrice Zsoka
http://www.ambulansforum.se/Dygnstjanstgoring_inom_ambulans.pdf
Sammanfattning
Fyrtiosju procent av respondenterna upplever dygnstjänstgöring som negativt
ur ett arbetsmiljöperspektiv. Även patientsäkerheten påverkas negativt då 78%
anger lägre toleransnivå med en ibland underlåtelse av omvårdnadsåtgärd till
38%. Ur trafiksäkerhetsperspektiv anger 50% att de har svårt att hålla sig
vakna och 22% av respondenterna har varit med om en trafikolycka. En
majoritet (60%) önskar ej fortsätta med dygnstjänstgöring. Slutsats: Resultatet
i denna studie visade att dygnstjänstgöring har en negativ påverkan på
arbetsmiljö, patient och trafiksäkerhet.
8 Genus och arbetsmiljö
Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet
Rapport:
Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet,
Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i
Arbetslivet, SOU 2014:30
Författare:
Varje kapitel i rapporten är skrivet av olika författare.
http://www.regeringen.se/sb/d/18373/a/247494
Sammanfattning
För att på ett överskådligt sätt sammanställa åtminstone en del av all den
kunskap som finns om jämställdhet i arbetslivet publicerar delegationen för
jämställdhet i arbetlivet en serie forskningsrapporter.
Rapporterna spänner tillsammans över det vida fält som jämställdhet i
arbetslivet utgör. I varje rapport bidrar ett antal forskare med kapitel om olika
delfrågor ur skilda vetenskapliga perspektiv. Rapporterna har olika teman,
men samma upplägg. Varje kapitel innehåller dels en forskningsöversikt som
47 (68)
beskriver det aktuella kunskapsläget på området, dels presenteras författarens
egen forskning. Författarna svarar själva för innehållet i respektive kapitel.
I den här rapporten behandlas arbetslivets organisatoriska villkor och ramar.
Kvinnor och män jobbar fortfarande i stor utsträckning i olika sektorer och har
olika yrken och positioner. Det innebär att de verkar under skilda villkor och
har varierande möjligheter att påverka sina arbeten. Olika aspekter av denna
könssegregering på arbetsmarknaden diskuteras i flera av rapportens kapitel,
liksom vad som krävs för att förändra etablerade mönster. Jämställdhet – eller
bristen på jämställdhet – i arbetslivet och på arbetsplatsen påverkar både
kvinnor och män oavsett om de är anställda eller företagare. Arbetsvillkor,
arbetsmiljö och arbetsrelaterad ohälsa är några av de frågor som författarna
analyserar närmare
Rapporterna beskriver nuläget, blickar bakåt och utåt samt pekar i vissa fall ut
riktningen framåt. De utgör därmed viktiga bidrag både
Positiva tendenser
Vi kan i vår vardag, om vi vill, se många tecken på ökad jämställdhet i det
svenska arbetslivet (Grönlund 2014/kommande )


t.ex. ökad andel kvinnor i högre utbildningar, i vissa mansdominerade
branscher och yrken och på ledande positioner. Och det går också att se
fler män inom exempelvis kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken,
även om männen inte uppvisar lika mycket rörlighet som kvinnorna.
I några av antologins kapitel får vi läsa om att det rör på sig i tydlig positiv
riktning. Exempelvis visar Anne Lise Ellingsæter i kapitel 2:


att könssegregeringen i det svenska arbetslivet bryts långsamt upp och
den högre utbildningen fungerar som hävstång som ger kvinnor
inträdesbiljetter till tidigare mansdominerade yrken.
Sverige är inte längre bland de mest könssegregerade länderna i
Europa och kvinnors deltidsuttag minskar jämfört med andra länder.
I kapitel 3 beskriver Anita Nyberg

att kvinnors arbetstider har ökat de senaste åtta åren och därmed sakta,
även om det är mycket sakta, närmat sig mäns. Det är även en
förhållandevis jämn sysselsättningsutveckling för kvinnorna och det
visar att kvinnor har en stabil förankring på arbetsmarknaden.

I kapitel 7 skriver Sara Kjellsson, Charlotta Magnusson och Michael Tåhlin

att könssegregeringen efter yrke minskat påtagligt från 1990-talet till i
dag och att detta till viss del beror på att arbetsmarknadsstrukturen har
ändrats. Yrken med lägre kvalifikationskrav och som varit typiskt
manligt könsmärkta har minskat i storlek. Kvinnors yrken och arbeten
har de senaste 20 åren tydligt fått en högre utbildningsnivå.
48 (68)



Sammantaget har yrken med högre kvalifikationskrav blivit både större
och fler och sådana yrken är oftare könsblandade.
att de bästa jobben verkar finnas i könsblandade yrken.
här finns bättre arbetsmiljö, bättre hälsa, högre lön och flexibla
arbetstider.
Kjellsson, Magnusson och Tåhlin konstaterar att även om kvinnor generellt
har lägre lön än män i de flesta yrken är det inte ett rätlinjigt samband mellan
lönenivå och andel av ett visst kön i yrket. Såväl kvinnodominerade som
mansdominerade yrken har lägre lön än könsblandade. Det är också individer
som arbetar i könsblandade yrken med högre kvalifikationskrav som har
flexibla arbetsvillkor och därmed möjligheter att kombinera yrkesarbete med
familjeansvar. Yrken med traditionell kvinnlig könsmärkning är, tvärtemot
vad man kan tro, mindre flexibla och svårare att förena med familjeplikter. Vi
kan också se ett ökat intresse för jämställdhet och kunskaper om genus på
organisationsnivå.
Rapport Jadelegationen SOU 2014:81
Rapport: Yrke, karriär och lön– kvinnors och mäns olika villkor på den
svenska Arbetsmarknaden, Forskningsrapport till Delegationen för
jämställdhet i arbetslivet, SOU 2014:81
Författare: Varje kapitel i rapporten är skrivet av olika författare.
http://jamstalldhetiarbetslivet.se/wp-content/uploads/2014/12/SOU2014_81_total.pdf
I den här forskningsrapporten beskrivs kvinnors och mäns olika villkor på den
svenska arbetsmarknaden beträffande löner, karriärer och yrken. Lönerespektive inkomstskillnader, könssegregering efter yrke, rekrytering,
kvotering och chefspositioner studeras.
Kapitlen vrider och vänder på en rad faktorer som leder till ekonomisk
ojämställdhet. En del är redan känt, en del är nytt och allt är angeläget. I alla
fall om vi menar allvar med det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och
män ska ha samma villkor och möjligheter i fråga om betalt arbete som ger
ekonomisk självständighet livet ut.
Den här antologin är skriven på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i
arbetslivet (JA-delegationen). Den sammanställer och gör tillgänglig kunskap
om kvinnors och mäns olika villkor på den svenska arbetsmarknaden vad
gäller yrkesval, karriär och lön. Antologin har skrivits under tidspress och
baseras därför på forskningsmaterial som i stort sett redan funnits tillgängligt.
49 (68)
Sammanfattning
De sju kapitlen i den här boken målar upp en bild av en svensk arbetsmarknad
där kvinnor i genomsnitt tjänar mindre än män och om fortfarande är starkt
könssegregerad. Även om den yrkesmässiga segregationen har minskat något
under det senaste decenniet skulle en majoritet av arbetskraften behöva byta
yrke för att uppnå en arbetsmarknad med perfekt balans mellan könen.
Beroende på vilket mått som används för att mäta den yrkesmässiga
könssegregationen, gör Sverige det antingen relativt bra (Association Index)
eller något sämre än genomsnittet i Europa (Duncan & Duncans likhetsindex).
I tillägg är kvinnor starkt underrepresenterade på chefspositioner. Trots att
kvinnor utgör hälften av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden har de
endast en tredjedel av alla ledarpositioner. Det finns också fortfarande en
signifikant och stor löneskillnad mellan könen. En kvinna tjänar i genomsnitt
endast 86 procent av en mans lön. Löneskillnaderna mellan könen varierar
mycket inom ka områden, men har totalt sett minskat något under det senaste
decenniet. Värt att notera är att skillnaderna mellan manliga och kvinnliga
löner är som störst bland höginkomsttagarna.
Antologin utgör en samling av sju artiklar som handlar om mäns och kvinnors
olika villkor på den svenska arbetsmarknaden vad avser yrke, karriär och lön.
Målet är att beskriva och analysera situationen i Sverige i dag såväl som
utvecklingen under de senaste årtionden.
Flexibel arbetstid – en ny kvinnofälla?
Rapport: Flexibel arbetstid – en ny kvinnofälla? 2003
Författare: Maria Tullberg, Gothenburg research Institute, Göteborg
Universitet
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/3007/1/GRIrap2003-4Tullberg.pdf
Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och
arbetsorganisation
Kunskapssammanställning:
Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, rapport
(2013:1), Arbetsmiljöverket.
Författare:
Annika Vänje, Fil.dr., Avdelningen för ergonomi, skolan för teknik och hälsa,
KTH
50 (68)
Sammanfattning
”Rapportens teoretiska tyngdpunkt ligger i avsnitten om vilken betydelse kön
och/eller genus har i organisationer. Avslutningsvis presenteras exempel på
hur ett förändringsarbete kan struktureras samt en redovisning av
kunskapsluckor i forskningen.”
Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna
arbetskraften
Kunskapssammanställning:
Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, rapport
(2014:8), Arbetsmiljöverket
Författare:
Professor Dominique Anxo, docent Jonas Månsson samt civilekonom Ellinor
Ivarsson, Institutionen för nationalekonomi och statistik, Ekonomihögskolan,
Linnéuniversitetet.
http://av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2014_08.pdf
Sammanfattning
”Kunskapsöversikten har som syfte att kartlägga forskningen som det direkta
sambandet mellan arbetsmiljön och tidpunkten för utträde ur
arbetsmarknaden.” Med utträde från arbetsmarknaden avser författarna
personer som frivilligt pensionerar sig före eller efter 65 års ålder. De personer
som tvingas sluta av t ex hälsoskäl rör det sig som förtidspensionering.
Författarna konstaterar att det finns en begränsad forskning kring direkta
samband mellan arbetsmiljön och tidpunkten för utträde. Kartläggningen visar
dock att följande har betydelse för ökad risk för förtida utträde:

Dålig psykisk arbetsmiljö

Låg kontroll tillsammans höga krav

Dåligt socialt stöd

Fysiskt påfrestande och ergonomiskt bristfälliga arbetsmiljöer

Kontaktyrken, dvs. yrken som kräver mycket social kontakt med
vårdtagare eller kunder.
Forskningen som gåtts igenom i kunskapssammanställningen visar på att
kvinnor lämnar arbetslivet tidigare än män.
51 (68)
På grund av det smala utbudet av forskning på området gör författarna gör
bedömningen att fler studier behöver göras kring sambandet mellan
arbetsmiljön och arbetslivslängden.
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet
Kunskapssammanställning: Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, rapport
(2013:9), Arbetsmiljöverket
Författare: Charlotte Lewis, fil. dr. och Svend Erik Mathiassen, professor,
Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Centrum för
belastningsskadeforskning.
Sammanfattning
”Denna rapports granskning av den vetenskapliga litteraturen visar på en
tydlig könssegregering på arbetsmarknaden. Segregationen är både horisontell,
det vill säga att män och kvinnor befinner sig inom olika yrken, intern, det vill
säga att män och kvinnor inom samma yrke har olika uppgifter (se figur 2) och
vertikal, vilket innebär att män och kvinnor har olika positioner inom samma
yrke (olika nivåer; ledning, arbetare, etc.).
Den horisontella segregeringen tar sig uttryck i att männen arbetar inom
byggbranschen, process- och maskinoperatörsarbete och transport. Kvinnorna
återfinns typiskt inom yrken som vård, omsorg och service. Eftersom arbetet
och dess belastningar skiljer sig mellan yrken ger detta snedvridna arbetskrav.
Kvinnors arbete är typiskt mer repetitivt och/eller innefattar kontakter med
människor. Även tunga lyft är vanligt. Manligt dominerade yrken innehåller
ofta tunga lyft och arbete med maskiner och fordon.
Den interna segregeringen är tydlig inom en rad olika yrken. Män och kvinnor
inom samma yrken utför i hög grad olika arbetsuppgifter. Likt den horisontella
segregeringen, bidrar den interna segregeringen till att kvinnor utför mer
repetitiva och mer handintensiva uppgifter. Männen lyfter tyngre och hanterar
maskiner och fordon. Repetitivt och handintensivt arbete ökar risken för att
utveckla belastningsskador i framförallt nacke, skuldra och arm där tung
manuell hantering ökar risken för ländryggsbesvär. Sammantaget kan såväl
den interna som den horisontella segregeringen vara starkt bidragande faktorer
till att kvinnor rapporterar mera belastningsbesvär än män i nackeskuldra-arm,
medan könen är mera lika vad gäller förekomst av besvär i ländryggen.”
”Sammanfattningsvis bedömer vi att det faktum att män och kvinnor har olika
arbetsuppgifter även om de arbetar i samma yrken sannolikt är en väsentlig
förklaring till ojämnlikheter i arbetshälsan. Att män och kvinnor belastas olika
när de gör samma arbetsuppgift kan också vara en viktig förklaring, men vi
bedömer att mäns och kvinnors olika fysiologiska reaktioner på samma
52 (68)
belastning inte i någon särskild omfattning kan förklara skillnader i
belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor.”
Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal
verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning
Rapport: Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet,
hemtjänst och teknisk förvaltning, Projektrapport (2014:3), Arbetsmiljöverket
Författare; Arbetsmiljöverket
Länk till hela rapporten
http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2014_03.pdf
Sammanfattning
Under 2013 genomförde Arbetsmiljöverket 900 inspektioner av arbetsmiljön
samt studerade arbetsförhållandena i övrigt i 59 kommuners hemtjänst och
tekniska förvaltningar. Storleken på kommunerna varierade ifrån ca 7000 till
310 000 invånare.
Syftet med inspektionerna var att “öka kunskapen och medvetenheten hos
förvaltningschefer och representanter för nämnder och kommunledning om
hur den ledning och den styrning de utövar påverkar arbetsmiljön för första
linjens chefer och för arbetstagarna, kvinnor och män”.
Arbetsmiljöverket konstaterar i sin sammanfattning att “det genusmönster som
råder i samhället och i arbetslivet dvs. att mannen är normen och att kvinnors
arbete värderas lägre, även återfinns i de två verksamheterna”. Det rådande
genusmönstret påverkar på ett negativt sätt förutsättningarna för en bra
arbetsmiljö för cheferna och medarbetarna i hemtjänsten.
I hemtjänsten bestod medarbetarna av 92 procent kvinnor och i den tekniska
verksamheten var det 21 procent kvinnor. I chefsgruppen var i hemtjänsten 94
procent kvinnor medan de inom den tekniska verksamheten utgjorde 24
procent.
I den tekniska verksamheten hade 65 procent av cheferna färre än 20
medarbetare medan hemtjänsten hade 39 procent av cheferna fler än 31
medarbetare och 34 procent hade fler än 40 medarbetare.
53 (68)
Resultat
Antal brister per inspektionsärende
Personalkategori Hemtjänst Teknisk verksamhet
Medarbetare
8,2
5,6
Chef
6,8
4,2
Huvudsakliga brister i arbetsmiljön för medarbetare, antal per
inspektionsärende
Brister gällande
Hemtjänst,
Teknisk verksamhet,
Medarbetare Medarbetare
Arbetskrav och arbetsbelastning
1,7
0,5
Resurser och utrustning
1,8
0,9
Systematiskt arbetsmiljöarbete
2,8
2,5
Huvudsakliga brister i arbetsmiljön för chefer, antal per
inspektionsärende
Brister gällande
Hemtjänst, Teknisk verksamhet,
Chef
Chef
Arbetskrav och arbetsbelastning
1,8
1,0
1,2
0,2
Systematiskt arbetsmiljöarbete
2,1
1,8
54 (68)
Hur många procent av de tillfrågade medarbetarna som angav att det
fanns problem i arbetsmiljön relaterat till respektive område
Område
Mål/arbetsuppgifter
Hemtjänst,
Teknisk verksamhet,
Medarbetare
Medarbetare
ca 33 procent
ca 25 procent
Arbetskrav och arbetsbelastning ca 53 procent
ca 26 procent
ca 35 procent
ca 12 procent
Stöd
ca 18 procent
ca 11 procent
Hur många procent av de tillfrågade cheferna som angav att det fanns
problem i arbetsmiljön relaterat till respektive område
Område
Mål/arbetsuppgifter
Hemtjänst,
Teknisk verksamhet,
Chef
Chef
ca 47 procent
ca 35 procent
Arbetskrav och arbetsbelastning ca 50 procent
ca 38 procent
ca 42 procent
ca 23 procent
Stöd
ca 14 procent
ca 11 procent
Hur många av de tillfrågade som trodde att de skulle orka med sitt arbete
fram till pension
Personalkategori Hemtjänst
Teknisk verksamhet
Medarbetare
47 procent svarade ja 82 procent svarade ja
Chef
64 procent svarade ja 83 procent svarade ja
Jämförelsen mellan hemtjänsten och de tekniska verksamheterna visar att i
hemtjänsten:
55 (68)

hade man fler arbetsmiljöbrister per inspektionsärende än de tekniska
verksamheterna

var det inte ovanligt att man inte kunde ta ut sina raster på grund av
arbetsanhopningar

har varje chef fler medarbetare, 73 procent av cheferna i hemtjänsten
hade fler än 30 medarbetare i den tekniska verksamheten hade 10
procent av cheferna fler än 30 medarbetare.

är arbetssituationen för både chefer och medarbetare i hemtjänsten är
mer pressad

är det svårare att nå uppsatta verksamhetsmål eftersom arbetsmängden,
bemanningen och andra resurser inte är anpassade till det arbete man
förväntas utföra.

har cheferna ofta mindre tillgång till administrativt stöd än chefer inom
teknisk verksamhet
9 Hälsa – friskvård
Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen
Rapport: Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen - vad säger den
vetenskapliga evidensen? Rapport. Karolinska Institutet, 2014
Författare:
Irene Jensen, professor, Enheten för interventions- och
implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Wim Grooten, docent och högskolelektor. Karolinska Institutet – Institutionen
förneurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för fysioterapi med
flera.
http://fhvforskning.se/FixedDynamic/Blank.aspx?Publicerat#7
56 (68)
10 Ekonomi, kopplingen mellan god hälsa och
produktivitet
Patientsäkerhet lönar sig
Rapport: Patientsäkerhet lönar sig – kostnader för skador och vårdskador i
slutenvården år 2013, Sveriges kommuner och landsting
Författare: Rapporten har sammanställts av Einar Sjölund i samarbete med
Eva Estling och Hans Rutberg.
http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/halso-och-sjukvard/patientsakerhet-lonar-sigkostnader-for-skador-och-vardskador-i-slutenvarden-ar2013.html#sthash.tU5vZSUf.dpuf
Sammanfattning
”Denna rapport redovisar kostnadsberäkningar för skador och vårdskador i
vården baserade på resultatet av journalgranskning under år 2013. Med skador
avses alla typer av skador som drabbar patienter under vårdtiden. De skador
som bedöms vara undvikbara kallas för vårdskador.
Underlagen som används möjliggör inte exakta kostnadsberäkningar varför
ambitionen i första hand är att visa på storleksordningen på kostnaderna för
skador och vårdskador i vården, och att föra ett resonemang kring de
problemställningar som uppstår vid denna typ av beräkningar.
Beräkningarna visar på en total kostnad på nästan elva och en halv miljard
kronor för den längre vårdtid som skador och vårdskador är förknippade med.
Beräknas kostnaden endast på de vårdtillfällen som innehåller vårdskador ger
det en kostnad på åtta och en halv miljard kronor. Det kan också beskrivas
som att 13,1 respektive 9,6 procent av alla vårddagar eller vårdplatser kan
relateras till en skada respektive vårdskada.
Resultaten ska dock tolkas med viss försiktighet. Eftersom de som drabbas av
skador i vården ofta är sjukare överskattar beräkningarna antagligen
merkostnaderna vid de sjukhusvårdtillfällen då skadorna uppstår. Men då
beräkningarna endast avser kostnaderna för ett sjukhusvårdtillfälle,
underskattar de sannolikt de totala samhälleliga kostnaderna för skador.”
Arbetsmiljöinvestering - en värdefull satsning?
Rapport: Arbetsmiljöinvestering – en värdefull satsning?
Författare: Paula Liukkonen, ED, docent, Företagsekonomiska institutionen,
Stockholms Universitet.
57 (68)
http://www.paula-liukkonen.se/pdf/Arbetsmiljoinvestering.pdf
Sammanfattning
”Företagsekonomer får ofta frågor om hur arbetsmiljö- och hälsoinvesteringar
ska motiveras ekonomiskt och hur nyttan av dessa ska räknas hem. Det behövs
nya just för arbetsmiljöarbetet utformade räknemetoder för att kunna räkna på
en investering, argumenterar frågeställaren.
Men det är inte alltid nya metoder som löser upplevda kalkylproblem. Snarare
behöver de befintliga kalkylmetoderna lyftas fram, och den information som
kommer fram om arbetsmiljön behöver tillgängliggöras. Frågan är hur vi får
tag i de data som innehåller viktiga fakta om det problem som investeringen
avser. Dessa data visar också investeringens ekonomiska konsekvenser. Man
behöver vara lyhörd för att uppfatta intressenters signaler om vilka problem
investeringen i arbetsmiljö och hälsa ska lösa.
Svaren på frågorna kanske går att hämta om vi bättre förstår
investeringsbeslutsprocessen och de deltagande aktörernas roller, istället för
att utveckla nya räknemetoder.
Aktörerna i arbetsmiljöinvesteringsprocessen får därför stort utrymme i denna
text. Stort utrymme får också ämnesfrågor som tangerar eller är en del av en
arbetsmiljöinvestering. Till sådana ämnen räknar jag ledarskap,
personalarbete, organisations- och produktionsutveckling samt satsningar i
människors hälsa och möjligheter att växa i arbetet. Organisationens interna
resurser måste kompletteras med information om externa intressenters
aktiviteter och hur dessa positivt eller negativt påverkar
arbetsmiljöinvesteringarna.”
Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och
möjligheter i verksamhetsstyrningen
Kunskapsöversikt:
Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i
verksamhetsstyrningen, del 1 En analys av svenska fall studier, rapport
(2013:11) från Arbetsmiljöverket.
Författare:
Kaj Frick, professor emeritus, Avdelningen för arbetsvetenskap, Luleå
Tekniska Universitet.
Ulf Johanson, professor emeritus, Akademin för ekonomi, samhälle och
teknik, Mälardalens högskola.
58 (68)
11 Handledning
A good learning enviroment for nursing students in primary health
care
Doktorsavhandling:
A good learning enviroment for nursing students in primary health care,
Karolinska Institutet, 2014
Författare:
Elisabeth Bos, Leg. Sjuksköterska, MSc
Länk till abstract:
http://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/42183/Spikblad_Elisab
eth_Bos.pdf?sequence=3
Sammanfattning
Trots att distriktssköterskorna själva upplever det som tufft att handleda – de
har ont om tid, saknar stöd och uppfattar uppdraget som oklart – tycker de
flesta att det är stimulerande att handleda sjuksköterskestudenter.
Och studenterna själva är i regel mycket nöjda med den handledning de får.
Över 80 procent av dem som ingick i undersökningen tycker att de
distriktssköterskor som handledde dem var bra förebilder. Hela 94 procent
kände sig motiverade under sin placering.
– Trots att handledarna upplever många problem tar de väl hand om
studenterna. De försöker skapa en god pedagogisk atmosfär, speciellt i
hemsjukvården, enligt Elisabeth Bos som nyligen disputerat inom området.
Av resultaten framgår också att:

80 procent av handledarna är stolta över sin profession.

70 procent saknar utbildning i handledning.

70 procent efterlyser en ansvarig distriktsköterska som kan samordna
den kliniska utbildningen på vårdcentralen.

Cirka hälften av distriktsköterskorna är missnöjda med stödet från sina
chefer och från lärosätena. De tycker att det är svårt att hålla sig
uppdaterade med innehållet i sjuksköterskeprogrammet.
– För att känna sig bättre rustad att ta emot studenter behövs ett tydligt mandat
från ledningen, men också kontinuerlig handledarutbildning, enligt Elisabet
Bos.
59 (68)
12 Hot och våld
Hot och våld inom vård och omsorg
Kunskapsöversikt:
Hot och våld inom vård och omsorg är en rapport (2011:16) från
arbetsmiljöverket.
Författare:
Ulrika Hallberg, socionom/docent i folkhälsovetenskap
Länk till rapporten
Våld och hot om våld som ett arbetsmiljöproblem
Rapport:
Våld och hot om våld som ett arbetsmiljöproblem, 2009. En longitudinell
studie av 9000 kommun- och landstingsanställda
Författare:
Marjan Vaez, Karolinska Institutet
Margaretha Voss, Karolinska Institutet
http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=10&ca
d=rja&uact=8&ved=0CGkQFjAJ&url=http%3A%2F%2Fwww.suntliv.nu%2F
forskning%2Fforskningsprojekt%2F%3Faction%3Ddownload%26reportid%3
D98&ei=mHUJVK6ZKIeXOOFgeAJ&usg=AFQjCNF5WwN4xtH3bRMR_RYMLbCMLaq0Ow&sig2=3s
8YBMwnvkeQo_U-WNCIyA&bvm=bv.74649129,d.ZWU
Skapa en tryggare arbetsmiljö
Video:
Skapa en tryggare arbetsmiljö - Del 6. Video av Suntliv.
Länk till video:
https://www.youtube.com/watch?v=4EES90e94mM&feature=BFa&list=PL15
387F8A3325692E&lf=plpp_video&noredirect=1
Sammanfattning
Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg berättar medarbetare om sitt
arbete med att både motverka tolerans för hot och våld bland de erfarna och
60 (68)
medvetandegöra de nya om riskerna - innan något hänt. Och om något händer:
inte missa att rapportera och följa upp det som hände. I projektet ingick också
möten med ungdomar och personer i uniformsyrken om "människan bakom
uniformen".
13 Sjukfrånvaro
Psykisk ohälsa
Webinar:
Ett webinar (35 min) om rapporten om psykisk ohälsa utifrån AFA försäkrings
årliga sammanställning från AGS databas psykisk ohälsa som lett till långvarig
sjukskrivning.
Länk till webinar
http://www.youtube.com/watch?v=qdjIoAX-QOQ
Sammanfattning
Psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning bland
svenska arbetstagare. Kvinnor är värst utsatta. Och antalet långvariga
sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa ökar. Risken att drabbas av
långvarig psykisk ohälsa är lägst i Stockholm och högst i Västra Götaland och
Blekinge. Det visar en ny rapport från AFA 2013.
Sjukfrånvaro utvecklingen 2010-2013
Rapport:
Försäkringskassans rapport om sjukfrånvaro utvecklingen 2010-2013,
2014-06-02
Författare:
Ulrik Lidwall, Analys och prognos, Försäkringskassan
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/9b49044e-0b13-4444a7dd-dac6a5d326ce/pm14_26_bilaga.pdf?MOD=AJPERES
Hälsa och framtid - i kommuner och landsting
Rapport:
Hälsa och framtid i kommuner och landsting, 2013
Författare:
Magnus Svartengren, Karolinska Institutet och Uppsala Universitet
61 (68)
Ulrich Stoetzer, Karolinska Institutet
Marianne Parmsund, Karolinska Institutet
Tomas Eriksson, Uppsala Universitet
Åsa Stöllman, Uppsala Universitet
Eva Vingård, Uppsala Universitet
Länk till rapporten
http://www.ammuppsala.se/sites/default/files/rapporter/2013/ammuppsala_rap
port1_2013.pdf
Sammanfattning:
Forskningsprojektet Hälsa och framtid i offentligförvaltning (HOFF)
övergripande syfte var att studera om det fanns faktorer på organisationsnivå
som kännetecknade kommuner och landsting med låg sjukfrånvaro.
Projektet kom fram till att kommuner och landsting med låg sjukfrånvaro
”kännetecknas av genomtänkta strategier på organisationsnivå, särskilt inom
följande områden:

Uppföljning och kontroll av ledarskap/chefskap genom direktkontakt

Individuella önskemål om utbildning tillgodoses

Möjligheter till byte av arbetsuppgifter finns och uppmuntras

Feedback och möjligheter för medarbetare att framföra idéer och kritik

Prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning

Det systematiska arbetsmiljöarbetet införs strukturerat i verksamheten”
Projektet visade även att ”friska kommuner och landsting skiljer sig från
mindre friska genom att de har större kunskap om sjukfrånvaron i
organisationen och försöker anpassa arbetet till perioder med nedsatt
arbetsförmåga hos medarbetarna. Större flexibilitet tycks råda och mer
kontakter med andra aktörer tas och fungerar bra vid behov av rehabilitering.”
62 (68)
14 Vårdförbundets undersökningar med koppling
till Hälsosam Vårdmiljö
2011
Novus – Deltid eller ej, rapport/sammanfattning finns, frågor till medlem
2013
Egen – Arbetsmiljö juni, juli och aug 2013, rapport/sammanfattning ej
funnen/klar, beställare okänd, medlem.
Egen – Ambulans – rapport ej funnen/klar, beställare förhandlingsstrategiska
avd., sammanfattning saknas, medlem
Egen – Sommarenkät – frågor ställs till avdelningarna.
Prognos:
https://intranet.vardforbundet.se/PageFiles/12178/Rapport_Inf%c3%b6r%20so
mmaren%202013_V%c3%a5rdf%c3%b6rbundet.pdf
Uppföljning:
https://intranet.vardforbundet.se/PageFiles/12178/Rapport_Efter%20sommare
n%202013_V%c3%a5rdf%c3%b6rbundet_uppdaterad.pdf
2014
Egen – An/Iva – rapport/sammanfattning, ej klar, medlem
Egen – Psykosocial arbetsmiljö, målgrupp Huvudskyddsombud, beställare
Vårdfokus
Egen – Sommarenkät – frågor ställs till avdelningarna
Prognos:
https://vardforbundet.se/Documents/Rapporter/Nationella/Vardforbundets%20
sommarrapport%202014.pdf
Uppföljning:
https://intranet.vardforbundet.se/PageFiles/12178/Sommarrapport%20efter%2
0sommaren%202014_publicerad.pdf
Andra undersökningar av intresse
NMI- nöjd medlemsindex
Vårdförbundet / 2014-12-04
15 Viktiga länkar för arbetsmiljöområdet
AFA försäkring
https://www.afaforsakring.se/
ARTUR – Arbetstidsutvärderaren
http://www.stressforskning.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/biolog
isk-psykologi-och-behandling/arbetstidsutv%C3%A4rderaren
Stressforskningsinstitutet
http://www.stressforskning.su.se/
Arbetsmiljöforskning
http://www.arbetsmiljoforskning.se/
Arbetsmiljökunskap - Arbetsmiljöverket
http://www.av.se/arbetsmiljokunskap/
Arbetsmiljöverket
http://www.av.se
Prevent
http://www.prevent.se/
Sunt arbetsliv
https://www.suntliv.nu/
Forum för arbetslivsforskning
http://falf.se/foreningen/allman-information/
Arbetsmarknad & Arbetsliv
artiklar 2007http://www.kau.se/arbetsmarknad-arbetsliv/lasa-publicerade-artiklar#2013
64 (68)
16 Verktyg - filmer och annat
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
Sammanfattning
Detta är ett arbetsmaterial som kan användas för analys, reflektion och
utveckling av hälso- och arbetsmiljöarbete. Det kan användas på den enskilda
arbetsplatsen/resultatenheten eller som ett verktyg för att få struktur på hälsooch arbetsmiljöarbetet i hela organisationen.
Arbetsmaterialet syftar till att:









Stärka det hälsofrämjande perspektivet i det systematiska
arbetsmiljöarbetet
Öka medvetenheten om hälsa och förutsättningar för hälsa
Uppmuntra initiativ och initiativtagare till hälsofrämjande
satsningar
Uppmärksamma friskfaktorer på arbetsplatsen
Öka medvetenheten om stödjande och hindrande faktorer
i hälsofrämjande arbete
Öka medvetenheten om hur synsätt, roller och ansvarstagande bland
ledare och medarbetare kan påverka utvecklingsarbetet.
Ett arbetsmaterial för att stödja
http://www.gr.to/download/18.4fea3bce1110929824680001802/SAMS+slutlig
+version.pdf
Här hittar du verktyg
http://fhvmetodik.se/metod/metoderhalsoframjande-ledarskap-ochmedarbetarskap/
Övrigt
Vårdguiden
http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/
Arbetsmiljöverkets temasida
http://www.av.se/teman/stress/
EU-kampanj 2014-2015 - Friska arbetsplatser förebygger stress
http://www.av.se/Aktuellt/eu_veckan2014-2015/
Stressenkät Prevent
http://www.prevent.se/Stressenkat/
65 (68)
Det goda arbetet; inflytande, stimulans, tillhörighet, uppskattning, fysisk trygg,
social o ekonomisk trygghet, inte utsatt för risker
http://www.youtube.com/watch?v=QNJRQigwOVY
Friska arbetsplatser förebygger stress
Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-Osha har lanserat en gratis e-guide för
hantering av stress och psykosociala risker på arbetsplatsen. Den är tillgänglig
på webben och kan även laddas ned för att användas offline.
Stress är en av de främsta orsakerna till förlorade arbetsdagar i Europa. Det
påverkar arbetstagarnas hälsa och kan leda till ökade personalkostnader och
sämre produktionsresultat. E-guiden är ett praktiskt verktyg som än så länge
finns i flera nationella versioner. Den ger förklaringar, råd och exempel och
vänder sig särskilt till arbetsgivare och anställda i små företag.
https://www.healthy-workplaces.eu/sv/
Sunt arbetsliv parter för prevention
Fas arbetsliv
https://www.suntliv.nu/verktyg/fas-arbetsliv/
Hållbar Rehabilitering
https://www.suntliv.nu/verktyg/hallbar-rehabilitering/
Vård i annans hem
https://www.suntliv.nu/verktyg/vard-i-annans-hem/
Bättre beredd än rätt om Hot och våld
https://www.suntliv.nu/verktyg/battre-beredd-an-radd/
Statliga sektorn verktyg
Partsrådet
Centrala parters stöd till lokal samverkan. Syftet med Arbetsområdet Stöd till
lokal samverkan är att utveckla och stimulera hanteringen av samverkan på
lokal nivå i linje med intentionerna i det centrala avtalet Samverkan för
utveckling. http://www.utvecklingsradet.se/1014
Verksam samverkan - nytt material öppnar för dialog
I vilka arbetskulturer frodas samverkan? Hur kan roller och förhållningssätt
utvecklas för att samverkansmetoden ska bli framgångsrik? Det är frågor som
ligger till grund för Verksam Samverkan, ett material som Partsrådet tagit
fram för att stimulera till diskussioner om lokal samverkan på statliga
arbetsplatser.
Tonvikten ligger vid begrepp som förtroende, ansvar, inflytande och process.
66 (68)
Verksam Samverkan ger alla på arbetsplatsen tillgång till en gemensam
begreppsapparat och en gemensam referensram kring samverkan, oavsett
vilken lokal part man tillhör eller på vilken nivå i organisationen man befinner
sig.
Materialet ger också goda råd för hur samverkansarbete kan bedrivas.
http://www.utvecklingsradet.se/4090
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete
En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap
för förändring. Skriften bygger på rapporten ”Utvecklingsredskap i en ständigt
föränderlig verksamhet”, och på intervjuer med dess författare, Gunnar
Sundqvist.
http://www.partsradet.se/wp-content/uploads/2014/03/Arbetsmiljo-ochforandringsberedskap.pdf
Stöd i arbetet
I ”Verktygslådan” kan du hitta exempel på bland annat mallar, rutiner, policies
och bildspel som används inom myndigheter för att underlätta rutiner och
utvecklingsarbete. Avsikten är inte att presentera material som kan kopieras
rakt av utan mer för att tjäna som inspirationskälla och hjälp till eget arbete.
Materialet är i första hand resultat av projekt genomförda av myndigheter med
stöd av Satsa friskt. Respektive myndighet ansvarar för innehållet och för
uppdateringar. I flera fall finns underavdelningar som inte redovisas här.
http://www.utvecklingsradet.se/stod-i-arbetet
67 (68)
Medlemmarna i Vårdförbundet arbetar för en säker vård.
Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker
och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ.
Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet
VÅRDFÖRBUNDET

Kartläggning Hälsosam vårdmiljö

Transcription

Similar documents

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Bilaga 5 Proposition Idé om hälsosam vårdmiljö

En bra vårdidé kan bli en bra affärsidé

Lön 2015 Måndagen den 12 januari träffade Vårdförbundet

Ovanstående text som pdf-fil att ladda ner/skriva ut

Rollen som förtroendevald på arbetsplats.

Checklista för introduktion av ny personal.

Förord - Vårdförbundet

Ändringsanmälan

Checklista löneöversynsprocessen Region Halland