Ladda ner årsredovisningen för år 2014

Transcription

Ladda ner årsredovisningen för år 2014
Årsredovisning
2014
Helsingborgs stad
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Lo re m ips u m d olo r
1
Inledning
Inledning
Vision 2035
3
Årsredovisningen inleds med en kort introduktion som
först av allt presenterar stadens vision Helsingborg 2035.
Visionen är en ledstjärna och genomsyrar allt arbete som
görs idag inom staden. Därefter har kommunstyrelsens
ordförande ordet och de övriga ledamöterna i kommunstyrelsen presenteras. Här i inledningen finns också en
resumé över intressanta händelser under året samt en
jämförande sammanställning över de senaste fem åren.
Kommunstyrelsens ordförande
6
Kommunstyrelsens ledamöter
Året som gått – stort och smått 2014
Fem år i sammandrag
7
9
12
Förvaltningsberättelse
Koncernens organisation
16
Stadens organisation
17
Skåne Nordväst
18
Så styrs Helsingborg
20
Stadens tjänstegarantier
24
Förvaltningsberättelse
Nuläge
26
Attraktiv arbetsgivare
31
Kapitlet beskriver på en övergripande nivå stadens
och koncernens organisation, vår verksamhet samt
nuvarande situation och framtid. Redogörelsen för vad
skattepengarna har använts till kompletteras med:
Mot den gemensamma staden
34
Miljö
35
Koncernens ekonomi
42
•Nulägesbeskrivning
•Framtidsperspektiv
• Beskrivning av stadens och koncernens
ekonomiska situation
• Redovisning av miljö- och medarbetarfrågor
• Satsningar på jämställdhet och mångfald
• Stadens styrning samt uppföljning av mål
•Tjänstegarantier
Stadens ekonomi
44
Bolagens ekonomi
52
Finans 55
Framtid
38
Vad används skattepengarna till? 57
Jämförelse med andra kommuner
58
Verksamhetsöversikter
Nämnder och styrelser
Verksamhetsöversikter
Kapitlet handlar om aktiviteter som riktar sig till helsingborgarna. Varje nämnd samt koncernens största bolag redogör
för verksamheten 2014 och ger sin syn på utvecklingen
framöver. Presentationen innehåller även de delar av nämndernas verksamhet som bedrivs i extern regi. Nämndernas
mål i nämndstyrkorten presenteras och måluppfyllelsen
redovisas per perspektiv. Här lyfter också varje nämnd och
bolag fram händelser som på ett bra sätt bidrar till att vi når
vår vision Helsingborg 2035.
Barn- och utbildningsnämnden
62
Vård- och omsorgsnämnden
69
Utvecklingsnämnden74
Stadsbyggnadsnämnden78
Socialnämnden83
Idrotts- och fritidsnämnden
86
Kulturnämnden 89
Räddningsnämnden92
Miljönämnden94
Överförmyndarnämnden96
Kommunstyrelsen98
Styrelsen för Kärnfastigheter
100
Bolag
Ekonomisk redovisning
Denna del presenterar stadens respektive koncernens
ekonomiska utfall (resultaträkning), finansiering (kassaflödesanalys) samt ekonomiska ställning vid årets slut
(balansräkning). Här finns även en särredovisning av den
avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten
samt noter som förtydligar de ekonomiska sammanställningarna. Kapitlet avslutas med revisionsberättelsen där
stadsrevisionen uttalar sig utifrån de granskningar
som gjorts.
Helsingborgs Hamn AB
104
AB Helsingborgshem
106
Öresundskraft AB
108
NSR AB
110
Ekonomisk redovisning
Koncernen114
Staden
119
Skattefinansierad verksamhet
128
Särredovisning av VA-verksamhet
129
Driftsredovisning131
Investeringsredovisning132
Förslag till resultatdisposition
133
Revisionsberättelse134
2
I n ne håll H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Ordlista
135
Kontakta oss
138
2035
I stadens vision, Helsingborg 2035, finner du vår riktning mot framtiden.
Vi vet vad vi vill, vad vi siktar mot: en spännande, attraktiv och hållbar
plats – en magnet för kreativitet och kompetens.
I årsredovisningen beskrivs de satsningar som stadens nämnder
och bolag har gjort under året som gått. Tillsammans verkar de alla
för att vår gemensamma stad ska bli just den plats som beskrivs i
Helsingborg 2035.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Lo re m ips u m d olo r
3
Vision
Helsingborg
2035
År 2035 ska Helsingborg vara den
skapande, pulserande, gemensamma,
globala och balanserade staden för
människor och företag. Här finns
möjlighet för dig som vill utveckla
och vill utvecklas. Helsingborg är
staden för dig som vill något.
Den skapande staden
Hos oss finns idéer, talanger och förebilder. Vi har den bästa skolan för varje barn och det bästa klimatet för entreprenörer. Här finns möjligheterna för de som vill skapa, bygga,
förändra, uppleva och utvecklas.
I Helsingborg finns samverkan mellan forskning, näringsliv,
kultur och skola. Här finns ett kreativt centrum med universitetet som motor. Här sker utbyten och samarbeten som
får spännande saker att hända.
Här är vi delaktiga i stadens utveckling och här bestämmer
vi över våra liv. Helsingborg är staden för människor som
vill något.
Den balanserade staden
Hos oss finns insikt om samberoendet mellan människa
och natur. Vi tar ansvar för hur vi använder våra energi­
källor och naturresurser. Här är vi på god väg mot ett
hållbart ekologiskt fotavtryck – vi lever inte över jordens
tillgångar.
I Helsingborg finns ett unikt och vackert läge. Här finns
staden, havet och landsbygd­en. Här finns stillhet och
puls, tradition och nytänkande, historia och framtid. Här
finns närproduktion och småskalighet, smarta klimatanpassningar samt hållbara miljö- och energisatsningar.
Här är vattnet rent och luften lätt att andas.
Allt i Helsingborg görs med social, miljömässig och
ekonomisk hållbarhet i fokus – här är det enkelt att
göra kloka val.
4
Lo re m ips u m d olo r H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Den gemensamma staden
Hos oss finns gemenskap, jämlikhet och tolerans. Här
finns lika möjligheter för alla människor. Här finns vård
och omsorg för alla.
I Helsingborg har vi inflytande över stadens utveckling och
tar ett gemensamt ansvar för vår stad. Här finns hållbar
tillväxt och hållbart byggande. Vi har spännande boendemiljöer och uppmärksammad arki­tektur. Här finns ett hem
för alla smaker och behov.
Hos oss finns stolthet, trygghet och samhörighet, här är
det lätt att trivas. I Helsingborg finns det goda livet.
Den pulserande staden
Hos oss finns lust och lekfullhet, busighet och allvar. Här uppstår möten, stora och små, där människor växer tillsammans.
Här finns trygga stadsrum, vackra parker och roliga evenemang. Här lever alla delar av staden.
I Helsingborg finns aktiviteter och upp­levelser för alla åldrar.
Här finns pulserande stadsliv, aktivt idrotts- och föreningsliv
och internationellt uppmärksammad kultur. Här trivs både det
fria kulturlivet och de etable­­rade aktörerna.
Här finns samspel och mångfald. Helsingborg är det naturliga
valet för kreativitet, affärer och turism.
Den globala staden
Hos oss finns nyfikenhet, öppenhet och framtidstro.
Vi är navet i norra Öresunds­regionen som är uppkopplad
och sammankopplad med omvärlden. Här är världen alltid
nära och närvarande.
I Helsingborg finns smart infrastruktur, här är avstånden
korta och kollektivtrafiken en förebild. Här finns en höghastighetsbana och nära kontakt med Danmark genom en
fast förbindelse till Helsingør. Här finns hållbara transportsystem, avancerade gods­flöden och en konkurrenskraftig
hamn.
Hos oss finns det moderna livet och det globala perspektivet. Helsingborg är ett föredöme för andra städer.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Lo re m ips u m d olo r
5
Kommunstyrelsens
ordförande har ordet
Helsingborg är staden som vill något, och staden för
dig som vill något. Helsingborg växer i rekordfart. Här
finns människor som har sitt ursprung i Polen, Irak,
Turkiet, Syrien, Thailand, Tyskland, ja från i stort sett
hela världen. Det gör Helsingborg till en gemensam
stad med en mångfald av kulturella uttryck. Det syns
i företagsamheten, i kreativiteten och idéerna, inom
kulturen och i utbudet av upplevelser.
Under 2014 ökade Helsingborg med rekordmånga nya invånare, hela 2 355 personer. Alla dessa
människor kommer att vara delaktiga i utvecklingen
av framtidens Helsingborg. En av stadens viktigaste
uppgifter är att skapa förutsättningar som ger alla invånare möjligheten att påverka sina liv och förverkliga
sina drömmar.
Det är när vi människor möts som vi lär oss förstå
och uppskatta varandras olikheter. Det är när vi möts
som kreativiteten och nyskapandet får näring. För
att stimulera en skapande stad fokuserar vi på att
skapa mötesplatser. Under förra året lanserade vi
också Visionsfonden som inspirerar och engagerar till
nytänkande och förverkligande av idéer. Den är till för
invånare, föreningar och företag som har stora och
små idéer för att utveckla Helsingborg i riktning mot
vision Helsingborg 2035.
Stadens grunduppdrag är att leverera välfärd till
stadens alla invånare. Det ska vi göra med kvalitet. I
december genomförde Helsingborg för första gången
Kommunkompassen. Med Kommunkompassen
utvärderar organisationen Sveriges kommuner och
landsting (SKL) hur en kommun bedriver sitt kvalitetsarbete. SKL har genomfört runt 150 utvärderingar och
Helsingborg fick det näst bästa resultatet som någon
kommun hittills uppnått. Detta trots att det var första
gången vi gjorde utvärderingen. I vår service och
våra tjänster till människor och företag har vi fokus
på resultat. Ta gärna del av vår prisbelönta resultat­
presentation på helsingborg.se.
För att vi ska fortsätta att utveckla Helsingborg
och vara framgångsrika behöver vi utnyttja digitali-
6
Kommunstyrelsens ordförande har ordet H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014
seringens möjligheter. I Helsingborg har vi kommun­
sveriges enda Internetchef och vi har världens största
fria wifi-område. Internet och digitalisering öppnar
upp Helsingborg och skapar större delaktighet och
engagemang från invånare och kunder. Digitaliseringen
ger oss nya möjligheter att bedriva utbildning i skolan
och möjliggör högre kvalitet på tjänster inom vård och
omsorg.
Platsen Helsingborg utvecklas ständigt, men
Helsingborg är också en global stad. Därför tar vi en
aktiv roll i regionala, nationella och internationella samarbeten. Det handlar till exempel om samarbete med
Helsingör, med Köpenhamn inom ramen för Greater
Copenhagen och andra internationella samarbeten.
Vi arbetar också med att fler internationella studenter
ska välja Campus Helsingborg.
Inflyttningen till städer är en stark trend i Sverige.
En förutsättning för att möta denna trend och möjlig­
göra en tillväxt i staden är tillgången till bostäder. Förra
året påbörjades byggandet av 958 bostäder i Helsingborg, det största antalet på drygt 30 år. Som en växande
stad har vi gemensamma utmaningar med många
andra expansiva städer i världen. Samtidigt som Helsingborg får fler invånare, fler företag och fler bostäder ska
vi värna och utveckla stadens grönområden. Vi ska
underlätta för människor och företag att göra klimatsmarta val i vardagen och Helsingborgs stad ska fortsätta att främja klimatsmarta innovationer för en ekologiskt
hållbar och balanserad stad. Att en mycket stor del av
fjärrvärmen Öresundskraft producerar kommer från
restvärme, restavfall och biobränsle är ett gott exempel.
Helsingborg är också en pulserande stad. I augusti
var det premiär för Hx. En stadsfest med stark lokal
förankring i stadens kultur- och föreningsliv som lyfter
fram det genuina och unika med Helsingborg. Andra
stora evenemang var Eurogym, ett av Europas största
gymnastikevent för ungdomar, golftävlingen Helsingborg Open och Helsingborg Marathon.
Helsingborgs stad har en god och stabil ekonomi.
Det gör att vi kan fortsätta att investera för framtiden, förbättra våra verksamheter och vidareutveckla
Helsing­borg mot stadens vision.
Det har varit ett spännande och framgångsrikt år
för Helsingborg och jag vill tacka alla engagerade medarbetare och förtroendevalda för det fantastiska arbete
som ni gör för Helsingborgs invånare och företagare.
Peter Danielsson
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens
ledamöter
Peter Danielsson (M)
Ordförande
Annika Román (MP)
Vice ordförande
Ingela Andersson (S)
Anna Jähnke (M)
Christian Orsing (M)
Maria Winberg Nordström (FP)
Jonny Cato Hansson (C)
Lars Thunberg (KD)
Anna Ingers (S)
Ola Möller (S)
Ali Shibl (S)
Alexander Aardgaard (SD)
Michael Rosenberg (SD)
Kommunstyrelsen har en överordnad roll i den
kommunala organisationen. Kommunstyrelsen
brukar liknas vid kommunens regering och leder
stadens verksamhet. Utöver det övergripande
ansvaret för stadens utveckling och ekonomi
verkställer kommunstyrelsen också ärenden
som kommunfullmäktige beslutar om. Kommunstyrelsen kan även fatta beslut på
egen hand.
Kommunstyrelsens ledamöter väljs av
kommunfullmäktige strax efter de allmänna
valen vart fjärde år. Några av kommunstyrelsens
ledamöter utses till kommunalråd och arbetar med
politik på heltid eller deltid. Kommunstyrelsen har
13 ledamöter och sammanssättningen ska så långt
det är möjligt återspegla mandatfördelningen i kommunfullmäktige. Efter kommunvalet i september
2014 bildar Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet det styrande
blocket i Helsingborg. De har ledningsansvar för
Helsingborgs stad.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Ko m m u ns t y re lse ns le d a möte r
7
8
Lo re m ips u m d olo r H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Året som gått – stort och smått 2014
Januari – februari
Öresundskraft når målet som Helsingborgs stad har
satt upp för solproducerad el. På ett år genererar
29 lokala anläggningar sammanlagt 560 000 kilowatttimmar solproducerad el, drygt 10 procent mer än
vad som anges i stadens energistrategi.
Överförmyndarnämnden inför öppen mottagning och
slår nu upp portarna till sitt kontor på Stortorget en
timme varje vardag.
Helsingborgs Symfoniorkester och Konserthus anordnar en after shopping-konsert i samarbete med
Citysamverkan.
Mars–april
Helsingborgs kulturskola startar prova-på-verksamhet där alla skolor i Helsingborg utan kostnad
erbjuds att prova på undervisning i bland annat musik,
dans, sång och konst. Målet är att Kulturskolan inom
tre år ska ha nått alla elever i årskurs 1–6.
På Närlunda öppnas ett nytt boende för personer
med funktionsnedsättning och som behöver stöd
i sin vardag.
Biogasanläggningen i Helsingborg är åter i full drift
efter en omfattande utbyggnad. Hit kommer nordvästra
Skånes mat- och livsmedelsavfall för att omvandlas till
biogas eller till näring för åkrarna i trakten. Biogasen
som anläggningen producerar under ett år kan vid full
drift ersätta 9 miljoner liter bensin.
Maj – juni
Projektet Stark avslutas med toppresultat. Projektet
har vänt sig till arbetslösa ungdomar och syftet var att
skapa förutsättningar för dem att bli självförsörjande
och att få ökad självkänsla. Projektet blir nu en del
av den ordinarie verksamheten i samarbete mellan
utvecklingsnämnden och Räddningstjänsten Skåne
Nordväst.
I juni färdigställs en ny lekplats på Konsul Olssons
plats. Med sin nya barnvänliga framtoning blir Konsul
Olssons plats snabbt en attraktiv mötesplats i centrala
Helsingborg.
Tio år av glada leenden. Staden har sedan 2004 premierat restauranger och kaféer med kvalitetsmärkningen
Smiley och cirka 15 procent av dem har idag en leende
grön gubbe på sin entrédörr eller vid kassan. Symbolen
visar att de vid senaste inspektionen hade bra rutiner
för livsmedelssäkerhet.
Helsingborg fortsätter att satsa på digitala lärverktyg i
förskolan och skolan. Inför höstterminen köper staden
7 900 nya digitala lärverktyg, bland annat läsplattor och
smartboards.
Under sommaren invigs Helsingborgs första snorkelled. Med hjälp av information på skyltar under vattnet
kan den som är intresserad på ett roligt sätt lära sig
mer om havets växter.
Det tyska containerrederiet och transportföretaget
HapagLloyd väljer Helsingborgs Hamn för en ny linje.
De startar en Sweden-Denmark-Express via Helsingborg, inledningsvis med ett anlöp i veckan på en slinga
som trafikerar Hamburg, Köpenhamn, Helsingborg,
Århus och Hamburg.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Å re t so m g åt t
9
Juli – augusti
Staden fortsätter att satsa på förstelärare inom skolan och
från och med höstterminen finns förstelärare även inom
förskolor och fritidshem.
Under sensommaren deltar Helsingborg i arbetet med
att släcka den stora skogsbranden i Västmanland. Från
Helsingborg samordnas alla resurser som skickas från
Skåne Nordväst och cirka 35 personer från regionen deltar
i släckningsarbetet.
Helsingborg Arena är centrum när gymnastikevenemanget
Eurogym gästar Helsingborg. Evenemanget lockar cirka
5 000 gymnaster och en mängd andra människor från hela
Europa.
I juli firar Öresundskraft 50 år av fjärrvärme i Helsingborg
och bjuder på föreställningen Kul-i-juli med artister som
Lotta Engberg och Eddie Oliva. Tack vare fjärrvärmen
placerar sig Helsingborg bland Sveriges tio främsta
kommuner när det gäller låg förbrukning av nya resurser
för uppvärmning. Istället används bland annat avfall
och spillvärme.
I juli placeras Sveriges första utomhus dj-anläggning vid
basketplanen på Gröningen. Anläggningen är öppen för alla
som vill testa sina dj-färdigheter. Det enda som behövs för
att komma igång och sprida sommarglädje och stämning
är två mobiltelefoner.
Under Almedalsveckan tar vårt vårdboende Åbrädden emot
PRO:s och Rikshems pris för landet bästa äldreboende.
10
Å re t so m g åt t H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
September – oktober
I september inviger Helsingborg sitt första så kallade
meröppna bibliotek, i Rydebäck. Meröppet innebär att
besökare kan använda biblioteket även på kvällar och
helger när det inte finns personal på plats.
Kärnfastigheter får toppbetyg i en kundundersökning.
Helsingborgs fastighetsförvaltning är bäst av alla kommuner som deltar i 2014 års nöjd-kundmätning
Alla biljetter till Melodifestivalens Andra chansen på
Helsingborg Arena säljs på 37 minuter.
Helsingborg lanserar Visionsfonden. Med pengar ur fonden kan de som bor, arbetar eller studerar i Helsingborg
göra verklighet av sina idéer och projekt.
Helsingborgs största bostadsområde Dalhem fyller
40 år. Dahlhem är ett område som har utvecklats i takt
med tiden och kan ses som ett mycket gott exempel
på ett välfungerande miljonprogramsområde.
Skådespelaren Michalis Koutsogiannakis vid Helsingborgs stadsteater tar emot Kvällspostens prestigefyllda
Thaliapris för sin gestaltning av titelrollen i teaterns
uppsättning av Albert Camus pjäs om kejsaren Caligula.
November – december
I november startar den av många efterlängtade ombyggnaden av Olympia.
Helsingborg lanserar en ny presentation på webben av
stadens resultat. Presentationen (som senare får pris för
2015 års bästa resultatpresentation) innehåller resultat
från 17 olika verksamhetsområden. Den ger invånarna
möjlighet att på ett enkelt sätt ta del av kommunens
resultat och göra egna jämförelser.
Samarbetsprojektet Skitlite 2020, där NSR och Familjen
Helsingborg deltar, får utmärkelsen Årets förebyggare
2014 för sitt arbete med att minska mängden avfall.
I november startar bygget av ett ridhus på Sperlingegården i Hittarp. Tack vare det nya ridhuset kommer ridskolan
att kunna ha öppet året om och även ge personer med
funktionsnedsättning möjlighet att rida.
Dagens Nyheter rankar Helsingborgs stadsteaters uppsättning av Det blåser på månen som nummer ett i landet
i en ögonblicksbild av kulturen i Sverige.
Råå södra förskola tilldelas Skånes arkitekturpris.
I december öppnar Öresundskraft en tankstation för
flytande biogas, LBG, i Helsingborg. LBG är biogas som
kylts ned och blivit flytande. En lastbil som tankar 180 kilo
LBG ersätter cirka 230 liter diesel, och därmed minskar
utsläppen.
I december står Helsingborgs Hamns nya centralgate klar,
en investering på cirka 35 miljoner kronor. I och med gaten
sätter Helsingborgs Hamn en ny säkerhetsstandard för
hela hamnbranschen i Sverige.
Helsingborgs brandförsvar upphör den 31 december
och går istället upp i Räddningstjänsten Skåne Nordväst.
Förbundet består av kommunerna Helsingborg, Ängelholm
och Örkelljunga och ansvarar från 1 januari 2015
för räddningstjänsten i medlemskommunerna.
Hela året
Det kommer markant fler flyktingar till Helsingborg 2014
än föregående år. Staden tar under året emot 987 flyk­
tingar, vilket kan jämföras med 2013 då det kom 247.
Av årets nyanlända var 70 ensamkommande barn. En
lagändring i början av året innebär att kommunerna får
ett större ansvar för dessa barn. För att hantera detta
utökas antalet boendeplatser och nya medarbetare
rekryteras.
Helsingborg kontaktcenter tar under sitt första år i drift
emot cirka 179 000 telefonsamtal.
Staden växer och Helsingborgshem börjar under 2014
bygga rekordmånga nya hyresrätter.
Helsingborgs stad arbetar för att minska ungdomsarbetslösheten och anställer under året 90 ungdomar inom
satsningen Unga i arbete. Ungdomarna får arbetslivserfarenhet och referenser men också erfarenhet av att ha
Helsingborgs stad som arbetsgivare.
Socialnämnden intensifierar sina ansträngningar för att
hantera problemet med den akuta hemlösheten, bland
annat genom fler boendeplatser, fler boendeformer och
mer uppsökande arbete.
Eftersom äldre och funktionsnedsatta använder internet
och digital teknik i allt större utsträckning utvecklar
staden just sådana tjänster för de grupperna, exempelvis
dialog och information via Instagram och trådlöst internet på alla vårdboenden.
Helsingborg hamnar i topp tre när Sveriges förenade
studentkårer utser årets studentstad 2014. De tre städer
som placeras högst rankas inte inbördes.
Under 2014 anmäls fler lägenheter än något tidigare
år till det bostadssociala programmet. Programmet
innebär att fastighetsförvaltningen skaffar och anvisar
bostäder till hushåll som själva har svårt att ordna bostad. Staden tecknar avtal med tre fastighetsägare som
bland annat hjälper staden i samband med stängningen
av Hemlösas hus.
Helsingborgs Symfoniorkester och Konserthus riktar
sig mer till barn än tidigare. Det är under året fler studiebesök än någonsin på Konserthuset, symfoniorkestern
gör också rekordmånga besök på skolorna i staden och
aldrig tidigare har det kommit så många besökare till
skol­konserterna.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Å re t so m g åt t
11
Fem år i sammandrag
2010
2011
2012
2013
2014
Utförda tjänster
Inskrivna i förskola 0–5 år
6 533
6 711
6 972
7 160
7 316
Inskrivna i skolbarnomsorg 6–9 år
4 009
4 281
4 503
4 691
4 887
13 210
13 197
13 411
13 739
14 193
Grundskola och förskoleklass folkbokförda elever i Helsingborg
Gymnasieelever folkbokförda i Helsingborg
5 195
5 054
4 853
4 631
4 471
Vårdboende, antal personer 1)
1 229
1 222
1 179
1 137
1 140
Hemtjänst, antal personer
4 204
4 248
4 265
4 275
4 376
Hemsjukvård, antal personer
1 506
1 508
1 621
1 615
1 614
210
222
231
226
219
65 445
70 636
71 457
80 160
80 891
Försörjningsstöd, mnkr
Antal interna och externa vårddygn, individ- och familjeomsorg
exklusive socialpsykiatri
Fredriksdals friluftsmuseum, antal besökare, tusen 3)
Antal räddningstjänstuppdrag
Vatten, antal levererade m3 per invånare
109 105 116 10093
1 986
1 806
2 284
2 325
2 012
109
110
112
110
111
753
458
557
708
523
Koncernen Helsingborgs stad – ekonomi
Resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster, mnkr
Soliditet, procent
27
25
28
32
33
Nettolåneskuld, mnkr
3 910
4 473
4 962
4 605
5 366
Medeltal anställda 2)
7 973
7 985
8 699
8 426
8 660
129 177
130 626
132 011
132 989
135 344
283
141
466
599
784
Kommunal skattesats, kr
20,21
20,21
20,21
20,21
20,21
Total skattesats, kommun och region
30,60
30,60
30,60
30,60
30,60
Skattenetto, mnkr
5 441
5 611
5 778
6 013
6 161
248
250
268
346
242
Självfinansieringsgrad av investeringar, procent
33
61
76
93
74
Soliditet, rensad från utlåning till dotterföretagen, procent
64
59
58
58
58
6 819
6 856
7 559
7 636
7 894
Helsingborgs stad – ekonomi
Antal invånare 31/12
Antal färdigställda bostäder
Årets resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster, mnkr
Medeltal anställda 2)
12
1)
Antal personer som hade verkställda beslut om vårdboende den 1 oktober respektive år
2)
Antal anställda i staden 1 november, omräknat till helårsarbetare. Från och med 2012 ingår även stadens timanställda i siffrorna.
3)
Stormen Sven satte stopp för två av julmarknadens tre ordinarie dagar. Detta gav en märkbar minskning av 2013 års besökare jämfört med föregående år.
Fem år i sammandrag H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
lsin g b oårsr
rgs setads
å r s re dg
ov2013
is nin g
re m
u mr dthet
olo r
H e l sin g b o r gH
s estads
d ovisnin
H e2014
l sinLo
g bo
rgips
i ko
13
14
Lo re m ips u m d olo r H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Förvaltningsberättelse
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Lo re m ips u m d olo r
15
Koncernens organisation
Helsingborgs stad
Helsingborgs Stads Förvaltning AB
100%
Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB
100%
Helsingborgshems
Holding AB
100%
AB Helsingborgs
Stadsteater
100%
AB Helsingborgs
hem
100%
Vårdfastigheter i
Helsingborg AB
100%
Helsingborgshem
Förvaltning Ett AB
100%
Helsingborgshem
Förvaltning Två AB
100%
Helsingborg
Energi Holding AB
100%
Öresundskraft AB
100%
Prometera AB
50%
Modity Energy
Trading AB
50%
Öresundskraft
Tjänster AB
100%
Kuriren 6 AB
100%
Öresundskraft
Marknad AB
100%
Helia Energisalg
A/S
100%
Ko n c e r ne ns o r g a nisa tio n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Liquidgas Biofuel
Genesis AB
33%
Tegskiftet 2 AB
100%
Nöjesparken
Sundspärlan AB
40%
Sydvatten AB
15%
Southern Sweden
Water Research AB
33%
Nordvästra Skånes Vatten
och Avlopp AB
17%
Southern Sweden
Water Research AB
33%
Öresundskraft
Företags­marknad
AB 100%
Öresundskraft
Kraft & Värme AB
100%
16
NSR
Återvinning AB
49%
Sobeln 28 AB
100%
Nöjesparken
Sundspärlan AB
3%
Helsingborgs Stads
Förvaltning Utveckling 7 AB
100%
Kuriren 2 AB
100%
Svenska Kommun
Försäkrings AB
6%
Fastighets AB
Helikoptern
100%
Helsingborgs Stads
Förvaltning Utveckling 6 AB
100%
NSR
Produktion AB
100%
Helsingborgshem
Förvaltning Tre AB
100%
Helsingborgs Hamn AB
100%
Helsingborgs Evenemang
och Idrottspark AB
100%
Nordvästra Skånes
Renhållnings AB
52%
Sjökrona Exploatering AB
25%
Busspunkten AB
10%
Stadens organisation
Kommunfullmäktige
Valberedningen
Kommunstyrelsen
Stadsrevisionen
Barn- och utbildningsnämnden
Kulturnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Utvecklings­
nämnden
Stadsbyggnadsnämnden
Socialnämnden
Idrotts- och
fritidsnämnden
Räddningsnämnden
Miljönämnden
Överförmyndarnämnden
Valnämnden
Styrelsen för
Kärnfastigheter
Ledamöter i kommunfullmäktige, antal
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
2002
2006
2010
2014
27222019
4113
Moderaterna17
19
23
19
Folkpartiet7
6
5
4
Centerpartiet–
2–2
Miljöpartiet
2366
Sveriges pensionärers intresseparti
–
3
–
Kristdemokraterna5
3
2
Sverigedemokraterna
Totalt
–
2
368
10
65656565
Styrande partier respektive mandatperiod är markerade med lila siffror.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S t ad e ns o r g a nis a tio n
17
Skåne Nordväst
Helsingborg är en av medlemmarna i Skåne Nordväst som består av 11 kommuner som samarbetar
för att tillsammans skapa tillväxt, effektivitet och utveckling. Samarbetet bygger på att alla vinner –
om inte vid varje tillfälle, så åtminstone över tid.
Vi arbetar för en gränslös verksamhet för företag, investerare,
invånare och besökare. Samarbetet har pågått sedan 1996
och vår gemensamma vision är att vi ska upplevas som en
sammanhängande stad och att vara en av norra Europas mest
kreativa och toleranta regioner. Målet är att stimulera turism,
näringslivsetablering och inflyttning.
Skåne Nordväst består av kommunerna Bjuv,
Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona,
Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga.
Gemensam verksamhetsplan
Vi samverkar inom en lång rad områden. En viktig
utgångspunkt är vår verksamhetsplan som Skåne Nord­västs styrelse beslutar om varje år och som till stor del
styr samarbetet. Den nu gällande verksamhetsplanen
fokuserar på dessa områden:
• Infrastruktur och samhällsplanering
Båstad
Örkeljunga
Ängelholm
Höganäs
Perstorp
Åstorp
Klippan
Helsingborg
Bjuv
•Utbildning
•Näringslivsutveckling
Svalöv
• Kommunerna som arbetsgivare
• Kommunikation och förankring av samarbetet
• Intern effektivitet och service
Inom varje prioriterat område i verksamhetsplanen
finns ett antal mål med tillhörande målvärden och
strategier. Nytt för 2014 är att en eller flera kommuner har ansvaret för de olika målområdena och
strategierna.
Varumärket Familjen Helsingborg
Alla medlemskommunera använder varumärket
Familjen Helsingborg i sin kommunikation om
näringslivs- och turismfrågor. Mer information
om Familjen Helsingborgs arbete finns på
familjenhelsingborg.se
18
S kå ne N o r d väs t H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Landskrona
Ett urval av händelser och aktiviteter inom
Skåne Nordväst under 2014
• En gemensam nöjd-kund-mätning genomfördes kopplat till kommunernas myndighetsservice. Vi kommer att använda utfallet från årets mätning som utgångsvärde för vårt fort satta arbete för nöjda kunder.
•Ett HR-servicecenter, som hanterar löner och pensioner åt sex av medlemskommunerna, sattes i drift.
• Samverkan inom Familjen Helsingborg har ökat i näringslivs- och varumärkesfrågor.
• På Skåne Nordvästs webbplats, under rubriken Living,
lanserade vi sidor för att hjälpa dem som söker sitt dröm boende inom Skåne Nordväst. Här presenteras kommuner-
nas olika tätorter utifrån kriterier som besökaren själv anger.
• Utredningen om möjligheten att etablera en torrhamn är färdig. Två tänkbara platser är identifierade, där Åstorp-Bjuv framstår som huvudalternativet.
•Framtidsforumet Ungt entreprenörskap genomfördes för att stimulera ungdomar att starta och driva företag.
Vid forumet träffas representanter från näringsliv, högskolan
och kommunerna för att arbeta med frågor kring ungas
företagande.
• Skåne Nordväst medverkade som utställare på fastighets-
mässan Business Arena i Stockholm, Sveriges största
fastighetsmässa. Medlemskommunerna presenterades där som ett sammanhållet område, bland annat för att få företag att vilja bygga i Skåne Nordväst.
• Pilotgruppen Framtidens chefer har startats med tolv delta gare som kandiderar till att bli chefer. Projektet, som genom fördes på försök, blir nu en del av den ordinarie verksam heten. Syftet är att hitta och lyfta fram potentiella chefer och skapa karriärvägar inom organisationen.
• En ny grupp startade inom traineeprogrammet. Detta var
den nionde deltagargruppen sedan programmet starta-
des. Syftet med traineeprogrammet är att fler unga drivna människor ska se att det finns intressanta och utmanande möjligheter att göra karriär inom offentlig verksamhet.
• Skåne Nordväst beslutade att delta i det stora vandrings projektet Eurando 2016 där tusentals deltagare vandrar
i olika etapper. Genom att medverka och delfinansiera
projektet får vi möjlighet att visa kommunerna.
• En förstudie har genomförts om e-arkiv. Den ska ligga till grund för hur och om medlemskommunerna ska gå vidare med att införa e-arkiv.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S kå ne N o r d väs t
19
Så styrs Helsingborg
Koncernens ledningssystem
Visionen pekar ut riktningen
Regeringsformen anger att kommunerna har till uppgift att sköta kommunens angelägenheter genom kommunal självstyrelse.
I lagarna och domstolsavgöranden finns begränsningar av den
kommunala självstyrelsen genom de kommunala befogenheterna. Högsta beslutande organ i varje kommun är kommunfullmäktige som kan liknas vid ”kommunens riksdag”. Vart
fjärde år väljer helsingborgarna vilka som ska sitta i kommunfullmäktige genom att rösta i kommunvalet. Det finns också en
kommunstyrelse, som brukar liknas vid ”kommunens regering”.
Kommunstyrelsen leder, samordnar och utövar uppsikt över
kommunkoncernen.
Visionen Helsingborg 2035 ger en viktig inriktning för utvecklingen av Helsingborg. Visionen ska förena och ge riktning
för utvecklingen av koncernen Helsingborgs verksamheter.
Den ska även engagera och inspirera till utveckling av platsen
Helsingborg. Invånare, företag, föreningar och andra ska veta
vilka ambitioner som finns i Helsingborg. Visionsarbetet hjälper
oss att bygga ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart
Helsingborg för människor och företag.
Program som sammanfattar den politiska viljan
I Helsingborg beslutar kommunfullmäktige om ett program för
mandatperioden (fyra år) som beskriver den politiska viljeinriktningen. Utifrån programmet fattar kommunfullmäktige beslut
om stadens mål, de är sedan utgångspunkten när nämnder,
bolagsstyrelser och verksamheter skapar sina mål och planer.
I Helsingborg har vi en koncerngemensam planerings- och
uppföljningsprocess där vi kopplar samman mål och ekonomi.
Nämnderna och bolagen ansvarar för att driva en effektiv
verksamhet inom sitt uppdrag utifrån lagstiftning, politiska mål,
bolagsordningar, ägardirektiv, reglementen, styrdokument och
ekonomiska förutsättningar.
Omvärlden påverkar vad vi gör
En förutsättning för att nå fram till visionen är att invånare,
föreningar och företag är delaktiga i stadens utveckling. Demokratiarbetet är en viktig ledstjärna. Vi behöver också veta vilka
risker, möjligheter och hot som vi möter längs vägen. Detta gör
vi genom att varje år ta fram en trend- och omvärldsanalys,
ett viktigt planeringsunderlag som bidrar till en helhet i arbetet
mot visionen. Trend- och omvärldsanalysen finns tillgänglig på
helsingborg.se under rubriken Kommun och politik.
Kommunfullmäktige
Trend- och
omvärldsanalys
Vision Helsingborg 2035
Program för mandatperioden
Styrdokument
Stadens mål
Nämnder
Uppföljning
Nämnder
Uppföljning
Verksamheter
20
Nämnder
Bolag
Bolag
Reglemente, mål
och ekonomi
Bolagsordning,
ägardirektiv
och affärsplan
Verksamheter
Verksamheter
Uppdrag, mål
och ekonomi
Uppdrag, mål
och ekonomi
S å s t y r s H e lsi n g b o r g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Uppföljning
Bolag
Uppföljning
Verksamheter
Stadens styrmodell för nämnder och förvaltningar
Fokus på ständiga förbättringar
Vi fokuserar på mål och resultat. Genom att planera, följa upp
och jämföra våra resultat med andra identifierar vi framgångar
och utvecklingsområden för ökad kvalitet på service och tjänster till invånare och företag.
Mål- och resultatstyrning med olika perspektiv
Helsingborgs stads styrmodell för mål- och resultatstyrning
innebär att nämnderna och verksamheterna formulerar prioriterade och mätbara mål inom fyra perspektiv: invånare, omvärld,
organisation och ekonomi. Vår styrmodell är utformad efter
externa och interna förutsättningar. Det finns ett yttre och ett
inre fokus. Yttre fokus handlar om de långsiktiga effekterna
av verksamheten utifrån de mål som är beslutade för staden,
det vill säga perspektiven invånare och omvärld. Perspektiven
organisation och ekonomi handlar om inre fokus som omfattar
resursutnyttjande och produktivitet.
Arbetet med mål- och resultatstyrningen sammanställer vi i
styrkort för staden, nämnder och förvaltningarnas verksam­
heter. Styrkort är måldokument som visar prioriterade mål och
resultat. Sammantaget innebär styrmodellen att alla nämnder
och deras verksamheter har mål som leder mot stadens övergripande mål i riktning mot visionen om Helsingborg 2035.
För mer information om kommunkoncernens ledningssystem, stadens styrmodell, kommunens regelverk och styrdokument, se webbplatsen styrning.helsingborg.se. Fördjupad
information om stadens mål och resultat finns på webbplats
helsingborg.se under Kommun och politik.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S å s t y r s H e lsi n g b o r g
21
Stadens mål i styrkort
Stadens styrkort
Kommunfullmäktige beslutar om ett stadsövergripande styrkort med mål och strategier för Helsingborgs stad. Stadens
styrkort innehåller tio övergripande mål som alla nämnder
och bolag arbetar mot. Nedan redovisar vi måluppfyllelsen för
stadens styrkort 2014 inom perspektiven invånare, omvärld,
organisation och ekonomi samt utvecklingen de senaste
tre åren.
För fördjupad information om stadens måluppfyllelse i styrkort,
se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att
läsa på stadens webbplats helsingborg.se.
Invånare
2012
2013
2014
• Invånarnas uppfattning av Helsingborg som plats att bo och leva på samt hur
kommunen sköter sina verksamheter ska uppgå till ett indexvärde på minst 67
66
66
67
• Invånarnas uppfattning av insyn och inflytande över kommunens verksamheter
ska uppgå till ett indexvärde på minst 43
40
40
40
• Andelen förvärvsarbetande invånare, 20–64 år, ska uppgå till minst 72 procent
71,8
71,7
71,9
–
1,82
1,76
Alla i Helsingborg ska ha möjlighet att påverka sina liv
• Andelen personer med långvarigt ekonomiskt bistånd ska uppgå till som
mest 1,7 procent
I Helsingborg ska det finnas lika möjligheter för alla barn
• Andelen elever i grundskolan med behörighet till gymnasieskolan ska
uppgå till minst 90 procent 1)
89 9089
• Andelen elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten ska
uppgå till minst 96 procent
92
95
97
• Andelen elever i grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten
ska uppgå till minst 91 procent
85
89
92
Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt
• Polisens utvärdering av invånarnas upplevda trygghet ska som högst uppgå
till värdet 1,7 2)
• Antalet resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex ska
uppgå till minst 5 av 9 områden
• Arbetslösheten ska som mest vara 2,1 procentenheter högre än i övriga kommuner
med över 100 000 invånare
• Antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att bostäderna
vunnit laga kraft ska uppgå till minst 2 800 stycken
1,91,7 –
5
2
6
2,2
1,9
2,0
3 176
3 172
2 903
5
3
6
71
71
71
Helsingborg ska erbjuda ett pulserande utbud av aktiviteter och upplevelser för alla åldrar
• Antalet kulturinstitutioner med fler besökare än föregående år ska uppgå till
minst 5 av 8 institutioner
• Invånarnas uppfattning av fritidsmöjligheterna i Helsingborg ska uppgå till ett
indexvärde på minst 72
1)
Resultatet inkluderar elever som kompletterat sin utbildning via sommarskola.
2)
Polisen har inte genomfört sin trygghetsmätning 2014. Det saknas därför ett utfall detta år.
22
S å s t y r s H e lsi n g b o r g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Omvärld
2012
2013
2014
• I Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimatet ska staden
vara bland de 40 främsta
20
53
23
• I Sveriges kommuner och landstings nöjd-kund-mätning av företagsklimatet
ska indexvärdet uppgå till minst 65 3)
• Antalet nya företag per 1 000 invånare ska uppgå till minst 8,2 stycken
–
7,6
67
7,5
–•
7,6
• Andelen kvinnor med eget företag ska uppgå till minst 6,9 procent
6,8
6,9
7,0
–
–
73 800
61,7
65,3
65,2
13 622 793 13 882 959
14 202 783
Helsingborg ska ha det bästa klimatet för företagsamma människor
Helsingborg ska vara en lokalt, regionalt och globalt sammankopplad stad
• Antal aktiva användare av stadens offentliga surfzoner ska uppgå till
minst 8 000 användare per år
• Andelen invånare med tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/s) ska uppgå
till minst 67,5 procent
• Antalet resor med stadsbuss ska uppgå till minst 14 000 000 resor per år
Organisation
2012
2013
2014
• Ledarindex ska uppgå till ett indexvärde på minst 80
78
79
78
• Medarbetarindex ska uppgå till ett indexvärde på minst 75
74
74
74
–
35
35
88
91
92
–
–
51 822
Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare
• Stadens placering som attraktiv arbetsgivare i Företagsbarometern ska uppgå
till ett indexvärde på minst 36
Helsingborgs stads kommunikation ska möta behovet av tillgänglighet, transparens och effektivitet
• I Sveriges kommuner och landstings utvärdering av webbinformationen till invånarna
ska helsingborg.se få ett indexvärde på minst 92
• Antalet uträttade ärenden via tio utvalda e-tjänster ska uppgå till minst 16 800 stycken
Helsingborgs stad ska vara en förebild i miljö- och klimatfrågor
• Energianvändningen i kommunens lokaler ska uppgå till som mest 155 kWh/m2
158 149145
• Vid rankingen av Sveriges bästa miljökommun ska staden ligga bland de 10 främsta
• Årsmedelvärdet av kvävedioxid ska uppgå till högst 28 mikrogram/m3
4
11
10
29,9 26,523,3
Ekonomi
2012
2013
2014
58
58
58
342
211
242
16
17
33
Helsingborgs stads ekonomi ska vara god och balanseras med hänsyn till
social och miljömässig hållbarhet
• Stadens soliditet justerad för koncerninterna lån via internbanken ska vara minst 59 procent
• Resultatet för skattefinansierad verksamhet ska uppgå till minst 123 mnkr
• Andelen inköpt ekologisk mat ska uppgå till minst 25 procent
3)
Sveriges kommuner och landsting genomför sin företagsklimatmätning vartannat år. Det saknas därför ett utfall 2014.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S å s t y r s H e lsi n g b o r g
23
Stadens tjänstegarantier
Helsingborgs stads tjänstegarantier är löften till invånarna om vad de kan förvänta sig av vår service.
Tjänstegarantierna är en del av stadens kvalitetsarbete och om vi inte kan uppfylla en tjänstegaranti
ska vi omgående göra vad vi kan för att rätta till felet och leva upp till löftet. Vid sådana fall har
personen också rätt att få en förklaring till varför det inte blev som garantin lovade.
Nedan redovisar vi hur staden har uppfyllt tjänstegarantierna 2014.
Uppfyllelse 100 procent
Uppfyllelse 91–99 procent
Uppfyllelse 90 procent eller lägre
Uppföljning är inte genomförd
Barn- och utbildningsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva
efter sitt första skolår.
Tjänstegarantin är uppfylld till 96 procent, vilket motsvarar
samma resultat som 2013. Elever med olika förutsättningar
tillkommer kontinuerligt och det försvårar möjligheten att nå
upp till 100 procent.
Vi garanterar att vi besvarar mejl, brev och telefonmeddelanden senast nästkommande vardag.
Tjänstegarantin är uppfylld till 62 procent för telefonsamtal
och till 80 procent för mejl. Förvaltningen har under 2014
utarbetat riktlinjer för både telefoni och e-post.
Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår.
Tjänstegarantin är uppfylld till 94 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med 2013.
Vi garanterar alla barn i förskolan och alla elever i skolan
minst en estetisk upplevelse/ kulturupplevelse per läsår, från
3 års ålder tills de lämnat gymnasieskolan.
Tjänstegarantin är uppfylld till 89 procent. De flesta förskolorna
och skolorna har nått 100 procent men andra saknar delmomentet att låta barnen och eleverna få skapa och reflektera
kring sina upplevelser.
Vi garanterar att vårdnadshavare i förskolan i ett strukturerat digitalt forum kan följa förskolans lärandeprocesser.
Tjänstegarantin är uppfylld till 89 procent. Garantin består av
två delmoment som måste vara uppfyllda för att garantin ska
vara uppfylld till 100 procent. Det ena momentet handlar om
tillgång till pedagogisk planering och det andra om tillgång till
pedagogisk dokumentation. Förskolorna uppfyller det första
kravet i mycket hög grad men har ännu inte kommit lika långt
med det andra delmomentet.
Vi garanterar att gymnasieeleverna i ett strukturerat
digitalt forum ser hur de utvecklas i förhållande till de
mål de ska nå.
Tjänstegarantin är uppfylld till 79 procent. Tjänstegarantin
består av tre kriterier som måste vara uppfyllda på kursnivå
för att garantin ska vara uppfylld till 100 procent. Utfallet
visar att det återstår en del arbete innan alla tre kriterierna
är uppfyllda i alla kurser och för samtliga elever.
24
S t a d e ns tjä ns te g a r a n tie r H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Vi garanterar att du får fortlöpande information om ditt
ärende på det sätt vi har kommit överens om.
Vi har inte följt upp denna tjänstegaranti.
Vi garanterar att vi meddelar dig i förväg om vi behöver
ändra den tid vi kommit överens om eller om vi blir mer än
15 minuter försenade till överenskommen tid.
Tjänstegarantin är uppfylld till 71 procent enligt mätningar
i samband med Socialstyrelsens undersökning ”Vad äldre
tycker om äldreomsorgen”. Ett av skälen till att vi inte
uppfyller garantin till 100 procent är att personalen måste
prioritera larmen och då inte alltid hinner meddela kunden
att tiden ändras.
Vi garanterar att vi upprättar en genomförandeplan
tillsammans med dig.
Tjänstegarantin är uppfylld till 84 procent på våra vårdboenden, till 74 procent i LSS-verksamheten och till 42 procent
inom hemvården. Under 2015 ska förvaltningen fortsätta att
utveckla rutinerna som ska leda till att vi når målet.
Socialnämnden
När du söker hjälp via vår mottagning ska en första
bedömning av ditt ärende vara klar inom 10 dagar.
Tjänstegarantin är uppfylld till 87 procent, en försämring
med 5 procentenheter jämfört med 2013. Årets avvikelse
beror främst på hög arbetsbelastning under andra halvan av
året och sjukfrånvaro bland personalen.
Kulturnämnden
Bidragsbeslut ska lämnas till sökande inom 2 månader
från att ansökan har inkommit till nämnden.
Tjänstegarantin är uppfylld till 96 procent. Resultatet har vi fått
fram genom att gå igenom samtliga 82 ansökningar. Avvikelsen
beror på att handläggningen tog längre tid än 2 månader.
Idrotts- och fritidsnämnden
Invånare som via röstbrevlåda lämnat meddelande om
önskad kontakt, ska bli återuppringd senast påföljande
arbetsdag.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
Medborgare ska erbjudas studie- och yrkesvägledning
samma dag genom Helsingborgs lärcentrum.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
Vi garanterar att det årets alla dagar finns en inomeller utomhusanläggning öppen för verksamhet.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent. Hög servicenivå
och ett flexibelt arbetssätt gör att anläggningarna är öppna året
runt och att vi kan tillgodose alla bokningsförfrågningar.
Miljönämnden
Vi garanterar att den öppna fritidsverksamheten erbjuder
aktiviteter för ungdomar varje helgfri lördag.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
I anmälningsärenden enligt miljöbalken ska beslut ha
fattats inom 6 veckor från det att ett beslutsunderlag är
komplett.
Garantin är uppfylld till 100 procent.
Stadsbyggnadsnämnden
Vid misstänkt matförgiftning ska utredning ha inletts
samma arbetsdag som anmälan kommit in.
Tjänstegarantin är uppfylld till 99 procent. Orsaken till
avvikelsen var framför allt hög arbetsbelastning.
Vi hanterar alla remisser gällande tillståndsansökningar
för uteserveringar inom 5 arbetsdagar.
Tjänstegarantin är uppfylld till 99 procent. Att garantin inte blev
helt uppfylld beror på att hanteringen av ett ärende tog sex
dagar i stället för fem.
Klotter ska saneras och olaga affischering ska avlägsnas
inom 3 arbetsdagar.
Tjänstegarantin är uppfylld till 99,5 procent. Av årets 3 754
ärenden blev 17 inte hanterade inom utlovad tid.
Bygglov företag – gällande nybyggnad, tillbyggnad
större än 1 000 kvadratmeter och ändrad användning
större än 500 kvadratmeter – följer upprättad tidplan.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
Vi utför husutstakning enligt angivna alternativ inom
5 arbetsdagar efter inkommen beställning om kunden
önskar detta.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
Vid tekniska problem i stadens vattenledningar ska ingen
brukare i staden vara utan dricksvatten i mer än 10 timmar.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
Stadens lekplatser ska vara säkra.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
Utvecklingsnämnden
Medborgaren ska erbjudas budget-, skuld- och hyresrådgivning inom 1 vecka.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
I diarieförda klagomålsärenden ska den som framför ett
klagomål ha fått besked inom 5 arbetsdagar.
Tjänstegarantin är uppfylld till 99 procent. Ett enskilt ärende
tog längre tid än fem dagar.
Räddningsnämnden
Vi erbjuder återkoppling till alla drabbade vid brand i
byggnad.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
Handläggningstid vid ansökan om tillstånd för hantering
av brandfarlig och explosiv vara ska vara max 2 veckor för
mindre gasolanläggningar och max 3 månader för komplexa
anläggningar.
Tjänstegarantin är uppfylld till 98 procent. Avvikelsen orsakades
av sjukdom bland personalen.
Handläggning av remisser avseende serveringstillstånd och polistillstånd ska hanteras inom 5 arbetsdagar.
Tjänstegarantin är uppfylld till 95 procent när det gäller ser­
veringstillstånd och till 100 procent när det gäller polistillstånd.
Orsaken till avvikelsen var sjukdom bland personalen.
Alla elever i årskurs 5 ska erbjudas utbildning/information
i brandsäkerhet.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
Överförmyndarnämnden
Varje handläggare ska kontrollera och rapportera huruvida
e-post har besvarats inom angiven tid.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
Medborgaren ska erhålla beslut om försörjningsstöd
senast 10 dagar efter att komplett ansökan lämnats in.
Tjänstegarantin är uppfylld till 100 procent.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S t ad e ns tj ä ns te g a r a n tie r
25
Nuläge
100 år
Vid årsskiftet 2014/2015
var 26 helsingborgare
100 år eller äldre.
Samhällsekonomi
Den ekonomiska utvecklingen såväl globalt
som i Sverige har präglats av osäkerhet inom
en rad områden. Detta har inneburit att räntorna
fallit till en rekordlåg nivå, ett oljepris som
ligger under produktionskostnaden för många
producenter samt en fortsatt svag konjunkturåterhämtning i Europa. Inflationen har pendlat
kring noll vilket inneburit en förhållandevis låg
kostnadsutveckling inom kommunsektorn.
Samtidigt blev skatteintäkterna något lägre
under 2014 än förväntat, eftersom slutavräkningen för skatteintäkterna för år 2013 upp­
visade ett lägre utfall än tidigare prognoser.
Kommunernas ekonomi
Helsingborgs resultat hamnade på 242 miljoner
kronor. Ur balanskravssynpunkt blev det justerade resultatet 117 miljoner. Detta är en kraftig
minskning jämfört med de senaste åren där
balanskravsresultatet legat i intervallet 200–300
miljoner. Nivåminskningen förklaras av att kommunfullmäktige beslutat om en rad satsningar
inom framförallt skolan. Jämfört med andra
kommuners ekonomiska resultat 2014 hävdar
sig Helsingborgs alltjämt mycket väl. En allt
26
N uläg e H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
större andel kommuner ligger nära ett nollresultat och har svårt att infria lagstiftningens krav på
att upprätthålla en god ekonomisk hushållning.
Helsingborgs relativt goda ingångsvärden in i år
2015 innebär att även kommande år har goda
förutsättningar att uppvisa en stabil ekonomisk
utveckling.
Befolkning
Helsingborg hade 135 344 invånare vid årsskiftet 2014/2015. Ökningen under 2014 var
2 355 personer eller 1,8 procent. Sett till antalet
är detta den högsta befolkningsökningen som
Helsingborg har haft ett enskilt år. Den största
delen av befolkningsökningen 2014 utgörs av det
så kallade inflyttningsnettot. Med inflyttningsnetto menas skillnaden mellan antalet personer
som flyttade in och antalet som flyttade ut.
År 2014 var inflyttningsnettot 1 923 personer.
Antalet inflyttade var 8 770, det är den största
inflyttningen till Helsingborg ett enskilt år.
Av alla som bor i Helsingborg är 21,6 procent
födda utrikes, siffran för hela Sverige är 16,5
procent.
Den senaste befolkningsprognosen beräknar att stadens
befolkning kommer att uppgå till närmare 169 000 personer
år 2035. Det innebär en årlig genomsnittlig ökning med 1 700
personer. Barn i åldersgruppen 0–6 år förväntas öka från dagens 11 561 till 13 700 år 2035, främst på grund av att antalet
kvinnor i fertil ålder ökar. Även antalet grundskolebarn ökar och
bedöms vara 17 100 år 2035, jämfört med dagens 13 009. Kraftigast ökningar står dock de äldre åldersgrupperna för. De yngre
pensionärerna, 65–79 år, beräknas öka med 32 procent fram till
2035. Och de äldsta, 80 år och äldre, förväntas fortsätta att öka
med 500 personer om året under de kommande 7 åren för att
därefter öka kraftigt under den senare delen av prognosperioden. Denna åldersgrupp beräknas öka med närmare 65 procent
till 2035.
Sammanfattningsvis har vi en åldrande befolkning och år
2035 kommer befolkningen i Helsingborg generellt att vara något äldre än idag. Det beror främst på att andelen personer som
fyllt 65 år beräknas bli något större på bekostnad av åldergruppen 20–64 år. Sedan år 2002 har helsingborgarna som är 65 år
och äldre ökat i antal varje år
och denna ökning fortsätter. Åldersgruppen 65–74 år ökade
under 2014 med 3 procent och omfattar nu 14 117 personer.
Även åldersgruppen 75–84 år samt de som är äldre än 85 år
fortsatte att öka. Tillsammans består dessa två grupper av
11 412 personer.
Några fakta om helsingborgarna
Helsingborg
Medelålder
SkåneRiket
40,9
Andel utländska medborgare, procent
Andel utrikesfödda, procent
40,941,2
8,3
8,9
7,6
21,6
19,3
16,5
Andel utländsk bakgrund, procent 1)29,1
Medelinkomst tkr/år 2)
275,1
25,421,5
264,2287,2
Högsta utbildningsnivå (2013) 3)
– folk-/grundskola
19,9
19,5
19,1
– gymnasium
44,4
42,4
44,4
– eftergymnasial < 3 år
14,6
14,2
13,9
– eftergymnasial >= 3 år
18,8
21,4
20,5
Arbetslösa 4)
8,4
Förvärvsfrekvens (2013) 5)
71,9
7,86,4
72,177,1
Till personer med utländsk bakgrund, räknas dels utrikes födda,
dels personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda utrikes.
1)
Medelinkomsten för åldersgruppen 20-64 år
Avser 16-74 år och anges i procent av åldersgruppen.
4)
Avser andel arbetslösa 16-64 år, december 2014. Anges i procent.
5)
Andel förvärvsarbetande av åldersgruppen 20-64 år. Anges i procent.
2)
3)
Stadens födelsenetto
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2010
2011
Antal födda
Förändringar i befolkningsmängd och nybyggnation av lägenheter
2 500
2012
Antal döda
2013
2014
Födelsenetto20232033
Utveckling av befolkningens åldersstruktur
25 000
20 000
2 000
1 500
15 000
1000
10 000
500
5 000
0
-500
1994
Födelsenetto
2004
Befolkningsökning
2014
Nybyggda lägenheter
0-6 7-15 16-1965-79 80-
2004
Flyttnetto
0
2014
2024
2034
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 N uläg e
27
Medborgarundersökning
Hösten 2014 deltog Helsingborg för åttonde gången i Statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Årets resultat
visar inte på några större förändringar jämfört med tidigare år.
Helsingborgarna är fortfarande nöjda med Helsingborg som
boendeort och 62 procent kan starkt rekommendera en flytt
hit. De är också lika nöjda med de kommunala verksamheterna
som de senaste åren. När det gäller inflytandet är medborgarna
precis som tidigare år inte riktigt nöjda. De flesta kommuner
som deltagit i undersökningarna genom åren har haft ganska
låga betyg på inflytandet.
TotaltKvinnorMän
Nöjd-Region-Index
67
6667
Nöjd-Medborgar-Index
60
5762
Nöjd-Inflytande-Index
40
3644
Antalet sysselsatta i Helsingborg har fortsatt öka och uppgår
nu till över 67 000 personer. De flesta näringsgrenarna har ökat
under året. Handeln, som fortfarande är den dominerande
näringsgrenen i Helsingborg, har dock minskat antalet sysselsatta jämfört med föregående år. Nästan var fjärde sysselsatt
arbetar inom handeln eller med logistik, vilket är betydligt mer
än i landet som helhet. Utbildning är den näringsgren som
ökade mest, med 6,6 procent. Av de sysselsatta i Helsingborg
arbetar närmare 75 procent i näringslivet jämfört med 66
procent i Sverige som helhet. En orsak till denna skillnad är att
andelen sysselsatta inom den statliga sektorn är ovanligt låg i
Helsingborg, knappt 3 procent.
Arbetspendlingen fortsätter att öka, särskilt inpendlingen.
Ungefär 23 150 personer pendlar in till Helsingborg medan
ungefär 15 800 pendlar ut från Helsingborg. Av de sysselsatta
kommer 35 procent från en annan kommun samtidigt som 26
procent av de förvärvsarbetande helsingborgarna arbetar i en
annan kommun.
Andelen förvärvsarbetande helsingborgare i åldersgruppen
20–64 år ligger kvar på 72 procent, vilket är detsamma som i
resten av Skåne men lägre än rikets 77 procent. Antalet arbets-
Arbetspendling till och från de sju största
pendlingskommunerna år 2013, antal
3 372
1 316
2 056
Ängelholm
3 096
1 561
1 535
Landskrona
2 430
1 785
645
Bjuv
2 290
953
1 337
Åstorp
1 946
1 064
882
Malmö
1 718
2 689
-971
28
988
Vård & omsorg
Företags
tjänster
Tillverkning
Utbildning
Transport
Byggverk­samhet
Offentlig
förvaltning mm
Personal &
kulturtjänster
Information &
kommunikation
Hotell &
restauranger
Övrigt
0 5 10 1520
Helsingborg
315673
Kategori
Dec 2013
Dec 2014
Helsingborgs stad
Samtliga 16–64 år
18–24 år
8,8
8,4
12,1
10,0
Skåne län
Samtliga 16–64 år
18–24 år
8,1
7,8
11,8
10,5
Riket
Totalt inom de sju kommunerna
15 840
9 683
6 157
Samtliga 16–64 år
Total arbetspendling
23 150 15 800 7 350
18–24 år
N uläg e H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Riket
Arbetslöshetens fördelning
InpendlingUtpendling Netto
Höganäs
Klippan
Sysselsatta efter näringsgren år 2012, procent
Handel
Arbetsmarknad
Kommun
lösa (arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd)
var drygt 7 400 i januari och minskade till 6 600 i maj. Därefter
ökade åter antalet arbetslösa och var cirka 7 100 i december.
I genomsnitt var cirka 6 900 arbetslösa varje månad, vilket är
färre än under de senaste två åren år.
Det är viktigt att känna till att de som bor i Sverige men
arbetar i annat land, så kallade gränspendlare, inte ingår i den
svenska officiella statistiken. Det betyder att de helsingborgare
som arbetar i Danmark, cirka 1 300 personer, inte har räknats in
i antalet förvärvarbetande och pendlare här ovan. Detta betyder
att andelen förvärvsarbetande helsingborgare blir något underskattat. Den verkliga andelen är närmare 74 procent.
6,8
6,4
10,2
8,9
Campus Helsingborg
Campus Helsingborg är en del av Lunds univer­
sitet, som i sig är Sveriges största och ett av
Europas ledande universitet. Campus Helsingborg utbildar bland annat socionomer, ämnes­lärare, högskoleingenjörer, modevetare och
strategiska kommunikatörer. På Campus
Helsingborg finns 4 300 studenter och 250
medarbetare, och forskningen där växer stadigt.
En del av forskningen bedrivs i samverkan med
Helsingborgs stad, till exempel genom en kommundoktorand som är knuten till handelsforskningen. Ett annat exempel är stadens och universitetets satsning på forskningsmiljön Relog inom
förpackningslogistik. Verksamheten på Campus,
som 15-årsjubilerar under 2015, har varit och är
en viktig kugge i Helsingborgs utveckling.
Under 2014 beslutade Helsingborgs stad
att köpa Gustav Adolfs församlingshem för att
inrätta ett centrum för studenternas verksamheter. Inflyttning planeras till 2016. Satsningen
ökar ytan och samlar studenternas verksamhet i
närheten av flera studentboenden.
Näringsliv
Under 2014 har svensk ekonomi utvecklats svagare än beräknat. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver ned prognosen för BNP-tillväxten 2014 från tidigare 3,0 procent till 2,0 procent.
SKL beräknar att utvecklingen blir bättre 2015
och att BNP då växer med 3,5 procent följt av 3,4
procent 2016 och 2,7 procent 2017.
Under 2014 utvecklades sysselsättningen
positivt både i Sverige och i Helsingborg, vilket
gör att skatteunderlaget stärks. Prognosen är att
skatteunderlaget växer 2015 och de närmaste
åren, vilket hänger samman med att det är normalt med högre tillväxt när konjunkturen tar fart.
Enligt senast tillgängliga siffror, från 2013,
minskade Helsingborgs näringslivs samlade inrikes omsättning svagt. Näringslivet i Helsingborg
omsatte totalt 111,8 miljarder kronor 2013, vilket
är cirka 50 miljoner kronor mindre än föregående år. I Skåne som helhet ökade näringslivets
omsättning under perioden med 2 procent.
Samtidigt fortsätter handelns omsättning att öka
i Helsingborg. Under 2013 ökade den näringsgrenens omsättning med 600 miljoner kronor till
55,7 miljarder, av det står detaljhandeln för 10,7
miljarder.
Helsingborgs betydelse som handelsplats i
regionen visas i att 2013 års försäljningsindex
för sällanköpsvaror var 155, en ökning med 6
från 2012. Indexet speglar den totala försäljningen i förhållande till befolkningsunderlaget.
Antalet anställda på Helsingborgs arbetsställen
ökade under 2014 och uppgår nu till över 67 000.
Antalet arbetsställen uppgick till 14 556, en ökning
med 306 stycken jämfört med 2013.
Företagskonkurserna fortsatte att öka i Helsingborg 2014. Förra året försattes 161 företag i
konkurs, en ökning med 15 procent jämfört med
2013. Ökningen kan både bero på ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge och på att många nya företag
startas inom handel, service- och tjänstebranscherna, som är vanliga i Helsingborg.
2014 registrerades enligt Bolagsverket 1 034
nya företag i Helsingborg, en ökning med 4 procent
jämfört med 2013. Under året flyttade 379 nya
arbetsställen in till staden, en ökning med 11 procent och det högsta antalet sedan 2005. Samtidigt
flyttade 279 företag ut ur staden, en minskning
med nästan 30 procent jämfört med föregående
år och det lägsta antalet sedan 2005.
De största privata företagen i Helsingborg
Företag
4 300
På Campus Helsingborg
finns cirka 4300 studenter
och 250 medarbetare.
12 000
Helsingborgs Hamn bidrar,
direkt och indirekt, med hela
12000 arbetstillfällen inom
Familjen Helsingborg.
Antal anställda per 1 januari 2014
Ingka Holding BV (IKEA-koncernen)
1 358
ICA AB (lager + vissa butiker)
796
Johnsson & Johnson Inc (McNeil)
692
Posten Norge AS (Postnord)
515
Deutche Bahn AG (Arriva, Schenker)
508
Resurs Holding AB (Resurs bank, Teleresurs,
Solid med flera)
493
Dole Food Company (Saba)
492
Total Produce Plc (Bostik)
403
Marvin Holdin Plc (diverse friskolor)
359
Ambea Holding AB (Carema)
328
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 N uläg e
29
Flera av de stora företagen investerade stort 2014. Läkemedelsföretaget McNeil investerade närmare 90 miljoner kronor
i produktionsanläggningen för att öka kapaciteten med 25
procent. Nestlé satsar stort i Zoégas-fabriken och Ecolean
investerar cirka 250 miljoner kronor i anläggningen i Helsingborg. Samtidigt är efterfrågan på mark för handel och logistik
fortsatt hög.
Besöksnäringen blir allt viktigare för staden, både på kort
och på lång sikt. Enligt preliminära siffror ökade antalet kommersiella övernattningar under 2014.
Påbörjade och färdigställda bostadslägenheter, antal
1 000
900
800
700
600
500
400
Byggande – bostäder, verksamheter
och infrastruktur
Planberedskapen är fortsatt god för bostadsbyggande, utveckling av verksamheter och service. Vid årsskiftet 2014/2015
fanns en planbuffert motsvarande cirka 2 900 bostäder och
cirka 150 hektar planlagd mark för verksamheter. Under året
har vi arbetat med nya planer för både bostäder och verksamheter. Resultatet är bland annat färdiga detaljplaner för kontor
och utbyggnad av lasarettet. Genom att vi har hävt en detalj­
plan har vi även gjort det möjligt att bilda ett naturreservat.
Under 2014 har bostadsbyggandet fortsatt att öka, särskilt
andelen bostäder i flerfamiljshus. Bostadsbyggandet steg under året till 958 påbörjade bostäder jämfört med 615 påbörjade
bostäder under 2013. Detta är en nivå i bostadsbyggandet på
årsbasis som vi inte uppnått sedan tidigt på 1980-talet.
Med tanke på både pågående planprojekt och frågor om
planläggningar bedömer vi att vi kan uppnå god beredskap för
bostäder, verksamheter och annat även de kommande åren.
För tillfället finns det pågående planarbeten som kan innebära
nära 3 000 nya bostäder.
30
N uläg e H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
300
200
100
0
2010
2011
Påbörjade lägenheter
2012
2013 2014
Färdigställda lägenheter
Det är tyvärr få invånare som tar del i samrådsmöten jämfört
med för tio år sedan. Antalet deltagare är också väldigt olika
beroende på vilken typ av ärende det handlar om. Oavsett vad
det beror på har vi anledning att fortsätta att arbeta med den
frågan. Vi påbörjade ett arbete i början av året då vi utvärderade planprojekt och nya sätt för samrådsdialog, exempelvis
DrottningH och kvarteret Brigaden på Fredriksdal. Detta har
vi fortsatt med under året, bland annat genom samrådet för
Oceanhamnen i samband med stadsfesten Hx-festivalen samt
öppet hus och samrådsmöte vid Mäster Palms plats. Vi fortsätter detta arbete under 2015.
Attraktiv arbetsgivare
Att vara och upplevas som en tilldragande, tilltalande, fängslande och medryckande arbets­givare
är målbilder som värderas av både medarbetare i vår organisation, av andra som upplever oss eller
hör berättelser om oss. Att vara en attraktiv arbetsgivare vilar på en vilja till ständiga förbättringar,
att utmana och utforska både kortsiktiga och långsiktiga mål. Det handlar om att utmana kulturer
och strukturer så att var och en agerar i nuet så att det påverkar framtiden. En attraktiv arbetsgivare har ett naturligt intresse av sin omvärld, följer, betraktar och omsätter intryck till ständiga
förbättringar.
Varje organisations arbetsgivarrepresentanter har
naturligtvis ett ansvar för att arbeta med frågan
om hur vi blir attraktiva arbetsgivare och att initiera
projekt som bidrar till att vi når det målet. Men alla
bidrar, oberoende av roll eller funktion. Organisationens ledning påverkar arbetet, liksom medarbetare
och fackliga företrädare.
Nedan svarar staden och koncernen på frågor
om medarbetarskap, ledarskap, karriär och lönebildning samt vad det innebär att vara en attraktiv
arbetsgivare.
Vad innebär det för er att vara
en attraktiv och intressant
arbetsgivare?
Helsingborgs stad
Det handlar om att vara bra i vardagen för att kunna
bli bättre i framtiden. Det innebär att varje möte,
varje intryck, och varje upplevelse påverkar bilden
av Helsingborgs stad som attraktiv arbetsgivare.
Det gäller lika mycket den interna upplevelsen som
den externa. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare pågår ständigt, det är en färskvara som
kräver och förutsätter underhåll. Vi strävar efter att
vara en modern organisation som kan ger service
och hjälp för alla våra olika målgrupper. Detta gör vi
dygnet runt alla dagar i veckan – och det är möjligt
tack vare engagerade och motiverade medarbetare
Öresundskraft
En sund företagskultur och välmående medarbetare är nyckeln till nöjda kunder, därför arbetar
Öresundskraft med att skapa delaktighet. En av de
större aktiviteterna 2014 var det medarbetarforum
som genomfördes i samarbete med Miljöverkstaden. Där engagerades alla anställda i Öresundskrafts
och stadens miljöfrågor. Just miljöfrågorna är en
central del av Öresundskrafts vision och bidrar till
synen på företaget som en attraktiv arbetsgivare
hos både nuvarande och kommande medarbetare.
Helsingborgshem
Sedan hösten 2013 har vi arbetat med grupp­
utveckling, något som gynnar både affärsresultaten och trivseln. Gruppernas arbete har gett
mycket bra resultat. Nästan 80 procent av våra
arbetsgrupper är nu högpresterande, att jämföra med mätningen hösten 2013 då resultatet
var 50 procent.
Helsingborgs Hamn
Helsingborgs Hamn strävar alltid efter att bli
en mer attraktiv arbetsgivare. En närmast
obefintlig personalomsättning vittnar om en
uppskattad och populär arbetsplats. Med detta
som bakgrund arbetar vi målmedvetet för att
både behålla våra anställda och attrahera nya
medarbetare.
437
Totalt har koncernen
Helsingborg 437
chefer varav 145 är
kvinnor. I genomsnitt
går det 20 medar­beta­re per chef.
Helsingborgs Evenemang och Idrottspark
har 3 medarbetare per
chef medan Helsingborgs stad, som är en
mycket större organisation, har 24 medarbetare per chef.
Sjukfrånvaro i Helsingborgs stad
procent av ordinarie arbetstid
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Ålder
0–29
Kvinnor
30–49
50–
Totalt
Män
Av den totala sjukfrånvaron för Helsingborgs stad under 2014
avser 34,67 % en frånvaro av 60 dagar eller fler. Motsvarande
andel av totalen för kvinnor var 35,76 % och för män 27,95 %
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 At t r a k tiv a rb e t sgiva re
31
Helsingborgs Symfoniorkester
och Konserthus
Helsingborgs Symfoniorkester är en attraktiv
arbetsgivare. Av orkesterns 61 musiker har fler än
hälften varit anställda i mer än 20 år. För en musiker,
som studerat och övat i många år, är en provspelning till en professionell symfoniorkester som en
VM-final för en idrottsman. Att få en tjänst i Helsingborgs Symfoniorkester är som att vinna finalen.
Hur arbetar ni med ledarskap
och medarbetarskap och vad
har ni uppnått för effekt?
Öresundskraft
9 132
Av koncernens 9 132
månadsavlönade medarbetare är 77 procent i
åldersintervallet 30–60
år. Lägst medelålder, 36,5
år, har de som arbetar i
Helsingborgs Evenemang
och Idrottspark. Högsta
medelåldern, 48,7 år, finns
i Helsingborgs Hamn.
NSR
För att vara en attraktiv arbetsplats ska vi ha en
bra fysisk arbetsmiljö och god intern kommunikation. Vi måste också alltid utveckla organisationen och arbeta med både gott ledarskap
och gott medarbetarskap. Ambitionen är att
ge medar­betarna möjligheter till personlig
och yrkes­­mässig utveckling så att de kan vara
attraktiva även för andra arbetsgivare.
Helsingborgs Evenemang
och Idrottspark
Bolaget är bara ett par år gammalt så ännu har
vi ett stort behov av uppfinningsrikedom. Men
utvecklingsmöjligheterna är stora och vi är attraktiva för modiga och utvecklingsorienterade
personer. Många unga människor får sitt första
arbete hos oss, till exempel som entré- och
publikvärd eller i våra kiosker och kaféer.
Helsingborgs Stadsteater
Stadsteatern erbjuder mycket stora möjligheter för den som vill arbeta professionellt med
högklassig scenkonst, antingen som konstnärlig
personal, med scenteknik, tillverkning eller administration. Attraktionskraften ligger i bredden
på det som produceras: talteater och musikaler,
drama och komedi, svenskt och utländskt, stora
omfattande scenkonstverk och monologer,
klassiker och nyskrivet. Stadsteatern strävar hela
tiden efter att låta medarbetarna vara delaktiga
i teaterns utveckling, bland annat genom möjligheten att medverka i repertoararbete, verksamhetsplanering och forum för idéutveckling.
32
At t r a k tiv a rb e t sgiva re H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Ledare är mycket viktiga för en sund företagskultur. Inom företaget finns därför ett antal interna
utbildningar och forum för ledarskapsfrågor. Det
är högt prioriterat att arbeta för att alla grupper
och team inom Öresundskraft ska bli högpresterande. Under 2014 startade vi dessutom ett
målstyrningsarbete som bidrar till arbetet med
förbättringar.
Helsingborgs stad
Helsingborgs stads medarbetar- och ledarpolicy
ligger bland annat till grund för hur vi utformat vår
struktur för medarbetar- och lönesamtal. Genom
Ledarskap Helsingborg och andra ledarutvecklingsprogram höjer vi alla chefers kompetens.
Effekterna är flera: gemensamma verktyg, gemensamt språk, gemensamt lärande för stadens chefer och kontakter tvärs över förvaltningsgränserna.
Helsingborgshem
Under året har vi arbetat fram en ledarfilosofi samt
identifierat företagets ledarkompetenser. Tillsammans med visionen och vår värdegrund utgör de
viktiga delar i det ledarutvecklingsprogram som
startade hösten 2014 och som omfattar alla
ledare i bolaget. Målet är ett gott ledarskap som
kan bidra till Helsingborgshems attrak­tivitet som
arbetsgivare.
Helsingborgs Hamn
Det senaste året har flera satsningar genomförts
för att stärka bolagets medarbetare och chefer,
bland annat ett ledarskapsprogram och en ny
värdegrund. Inriktningen är ökad delaktighet i hela
bolaget. Arbetet med värdegrunden har genomförts gemensamt för ledning och medarbetare
och bygger på ett nytt tankesätt som vilar på fyra
viktiga egenskaper: ärlig, utvecklande, ansvarsfull
och vänlig.
Det är viktigt för Helsingborgs Hamn att ha en
intern rörlighet eftersom det öppnar upp för
utvecklingsmöjligheter som både medarbetarna
och företaget tjänar på. De senaste åren har vi
genomfört flera lyckade interna rekryteringar där
individer fått möjlighet att visa sin kompetens
och växa inom ett område som de både är bra på
och intresserade av. Flera tjänster har utvecklats
och förändrats och vi ser kontinuerligt över vilka
anställda som kan och vill ta mer ansvar.
NSR
Medarbetarna blir engagerade när de är delaktiga
i beslut och det leder i sin tur till att de utvecklas
i sina yrkesroller. NSR värdesätter också möjligheten för medarbetarna att engagera sig i större,
tvärsektoriella projekt. På så sätt får de möjlighet
att både utveckla sin kompetens och påverka
utvecklingen i branschen. Mest av allt värdesätter
vi medarbetarnas möjlighet att utvidga sitt nätverk
och sina kunskaper, något som är bra
i den fortsatta karriären.
Helsingborgs Evenemang
och Idrottspark
Medarbetarnas egna initiativ och idéer om bolagets utveckling och innehåll får stort utrymme.
Vi uppmuntrar både stora och små förslag till
förändringar och det pågår ett ständigt förbättringsarbete som inkluderar alla anställda.
SNABB FAKTA
Öresundskraft
Varje år kartlägger vi lönestrukturen och jämför
med andra företag i vår bransch och i regionen.
Det gör vi för att skapa en lönestruktur och en
lönebild som är i samklang med branschen eftersom en av företagets stora utmaningar är att konkurrera om arbetskraft med det privata näringslivet.
Helsingborgs Symfoniorkester
och Konserthus
Helsingborgs stads
koncern har 9 132
månadsavlönade
medarbetare på cirka
330 olika arbetsplatser. Sammanlagt
finns cirka 1 000
olika befattningar
varav undersköterska
är den vanligaste,
1 163 personer med
månadsanställning
har den titeln.
Helsingborgs Symfoniorkester har inga möjligheter att matcha löneläget i de stora orkestrarna.
Det är våra musiker medvetna om, och om någon
av dem byter till en större symfoniorkester, vilket
förutsätter att de vinner en provspelning till denna,
sker det av andra skäl, i första hand för att de i
en stor och resursstark orkester får spela med
världsberömda dirigenter.
Åldersstruktur i kommunkoncernen Helsingborg år 2014
Antal
2000
5719
Helsingborgs Hamn
330
1800
2067
Hur kan man göra karriär
och växa i sin yrkesroll på
annat sätt än att bli chef?
Helsingborgs stad
Lönestrukturen och lönebildningen är två viktiga
delar i arbetet med att behålla och rekrytera
medarbetare. Vi har integrerat lönebildningen
och kompetensförsörjningen med stadens
planeringsarbete, det betyder att lönebildningen
nu är en del av stadens styrning och ledning.
1600
1400
1200
1649
1000
Helsingborgs Stadsteater
800
Som konstnärlig medarbetare kan man växa dels
genom att få större och mer ansvarstyngda uppdrag, dels genom att själv framföra och genomföra konstnärliga idéer. Ett exempel på det senare är
musikalen Pelle erövraren som spelades hösten
2014. Pjäsen tillkom efter en idé av teaterns anställda och drevs också konstnärligt av dem.
600
400
200
0
1719
1135
936
280
608
595
400
264
102
88
–29
239
96
30–39
244
82
40–49
161
61
50–59
Kvinnor visstidsanställda
Män visstidsanställda
Kvinnor tillsvidare anställda
Män tillsvidare anställda
983
Ledarskapet bygger på att ansvaret är delegerat
till medarbetarna. Eftersom antalet anställda
är litet är det en förutsättning att var och en tar
ansvar. Organisationen är som en konsekvens
av detta synnerligen platt.
Hur påverkar lönebildningen
möjligheterna att rekrytera,
behålla och utveckla
kompetens?
362
363
Helsingborgs Evenemang
och idrottspark
75
36
60–
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 At t r a k tiv a rb e t sgiva re
Totalt
33
Mot den gemensamma staden
I visionen om den gemensamma staden, som
är en av beståndsdelarna i vision Helsingborg
2035, står ”hos oss finns gemenskap, jämlikhet
och tolerans. Här finns lika möjligheter för alla
människor. Här finns vård och omsorg för alla.
I Helsingborg har vi inflytande över stadens
utveckling och tar ett gemensamt ansvar för
vår stad. Här finns hållbar tillväxt och hållbart
byggande. Vi har spännande boendemiljöer och
Kommunfullmäktige har tagit ställning för
jämställdheten och barnen – och mot rasismen
Helsingborg ska bli en stad som ger möjligheter för alla olika
människor att utvecklas och trivas. Som ett led i detta har
kommunen skrivit på internationella åtaganden för att främja
jämställdhet mellan män och kvinnor (CEMR), motverka rasism,
diskriminering och främlingsfientlighet (ECCAR) samt för att ta
vara på barns perspektiv och ge dem inflytande (barnkonventionen). Hur arbetet konkret ska gå till kommer att beskrivas i dels
livskvalitetsprogrammet, dels planen för lika möjligheter.
De båda planerna tas fram under 2015.
uppmärksammad arkitektur. Här finns ett hem
Hx och prideparad
för alla smaker och behov. Hos oss finns stolt-
Hx är Helsingborgs nya sommarevenemang. Under tre augustidagar fylls centrala Helsingborg med aktiviteter och upplevelser
inom musik, kultur och idrott. Tillsammans med helsingborgarna, föreningar och företag ska Hx växa och bli en efterlängtad
tradition. Besökarna kan prova på en mängd olika aktiviteter.
Förra året inleddes Hx med en prideparad från Gustav
Adolfs torg till Hamntorget. Marschen var ett färgglatt sätt att
ta ställning mot diskriminering och våld mot homosexuella,
bisexuella, transpersoner och personer med queera identiteter.
Paraden i Helsingborg står för självförverkligande, allas lika
rättigheter och möjligheter och att synliggöra hbtq-personer
som sociala grupper.
het, trygghet och samhörighet, här är det lätt att
trivas. I Helsingborg finns det goda livet.”
Här är några exempel på hur vi arbetar för
att Helsingborg ska bli en stad för alla.
Människor möts vid gränslösa planteringar
Odlingsprojektet Planteringar utan gränser startade på stadsdelen Planteringen. Varje säsong odlar de boende blommor
och grönsaker tillsammans med utbildade trädgårdsmästare.
Människor möts samtidigt som parkerna blir vackrare och
trivsammare. Projektet är lyckat och liknande odlingar finns nu
också på Drottninghög, Närlunda, Husensjö och Rosengården.
34
M ot d e n g e me ns a m ma s t ad e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Miljö
Helsingborgs stad vill vara en förebild i miljö- och klimatfrågor på väg mot den balanserade
staden 2035. En viktig uppgift är att göra det lätt för helsingborgarna att agera för att minska
trycket på natur och miljö. Staden är en stor organisation som påverkar miljön på olika sätt
och i flera olika roller.
Utförare
Stadsbyggnadsnämnden gör kanske det mest synliga miljöarbetet för helsingborgarna. Förvaltningen sköter våra parker
och naturområden som ger oss möjlighet till avkoppling och
motion. Under 2014 invigdes Bruces naturreservat som består
av gammal ekskog, enefälad, bäckar och våtmarker. Området
är lika stort som 350 fotbollsplaner och där finns bland annat
motionsslingor, cykelled, hundhägn, grillplatser och vindskydd.
Mindre synligt för allmänheten är de insatser som görs i det
mindre formatet varje dag på jobbet; på vårdboendena, inom
hemtjänsten, på kontor och andra arbetsplatser. Våra bilar byts
successivt ut mot miljöfordon, vi använder kollektivtrafik och
cykel för att komma till kunder och möten, vi byter ut belysningen mot LED-lampor, samtidigt som antalet e-tjänster blir allt fler
och källsorteringen ökar.
Helsingborg, Lund och Malmö är med i forskningsprojektet
Urban magma som ska samla kunskap om hur städerna i
framtiden ska försörjas med vatten och energi och hur de ska
ta hand om avlopp och avfall. Vi kan göra stora miljövinster
om vi tänker på nya sätt när vi ska bygga nytt eller renovera
systemen. Oceanhamnen blir det första området där avlopp
och matavfall ska samlas in och behandlas på ett resurs­
effektivt sätt.
De senaste årens stormar har visat att Helsingborg har
ett utsatt läge när det gäller klimatanpassning. Under året
har stadsledningsförvaltningen börjat organisera det koncern­
övergripande arbetet inom detta område och bland annat
tagit fram en första handlingsplan.
Beställare och inköpare
Planerare
Under 2014 har stadsbyggnadsnämnden tagit fram ett grön­
strukturprogram och en handlingsplan som beskriver hur naturen
gör Helsingborg till en mer attraktiv, hälsosam och hållbar stad.
Programmet visar hur viktig grönskan är för staden, rekreation,
biologisk mångfald, luft, vatten och kulturmiljövärden. Detta är
tjänstersom naturen ger oss gratis, så kallade ekosystemtjänster.
Under året har staden köpt tjänster och varor för cirka 3 miljarder kronor. Vi har ställt miljökrav i cirka 20 stadsövergripande
upphandlingar. Dessa har bland annat lett till att elen är märkt
med Bra Miljöval och att våra gasbilar går på 100 procent
förnybar fordonsgas. Dessutom har förvaltningarna ställt
miljökrav i många av sina egna upphandlingar. Andelen ekologisk mat har ökat från 17,6 procent 2013 till 33 procent 2014.
Händelser 2014 – längs vägen mot 2035
I maj invigde skol- och fritidsförvaltningen verksamheten Återbruket
som sedan starten förmedlat
nästan 800 begagnade möbler.
Helsingborg blev årets Håll Sverige
rent-kommun, ett kvitto på att vi är
på god väg att bli Sveriges renaste
stad.
Fredriksdals museer och trädgårdar
fick en stor del av stadens miljöprispengar. För pengarna har man förbättrat komposteringen och köpt
en flismaskin.
Elbilssatsningen fortsätter. En elbilsstrategi har tagits fram tillsammans
med de andra kommunerna i Skåne
Nordväst, och antalet elbilar i stadens
organisation gick från en till elva.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 M iljö
35
Myndighet
Öresundskraft
Under 2014 var miljönämndens tillsyn inom miljö- och hälso­
skyddsområdet inriktad på energi, avfall och kemikalier. Läs
mer om årets arbete på miljönämndens uppslag i kapitlet Verksamhetsöversikter. Kemikalietillsynen har delvis samordnats
med Göteborg, Malmö och Stockholm, med fokus på kemikalier
i möbler, inredning, skor och smycken. Nämnden samverkar
också med andra myndigheter för att minska olagliga avfallstransporter mellan länder.
Öresundskraft och NSR påbörjade planeringen och marknads­
föringen av Solar park Helsingborg, en föreningsägd solcells­
park på drygt 13 000 kvadratmeter och med en årsproduktion
på cirka 1,9 gigawattimmar. Satsningen kan bli en av de största i Sverige. Under året presenterade bolaget även planerna
på en stor utbyggnad av möjligheterna att ladda elbilar i och
omkring Helsingborg. Sammanlagt satsar bolaget 25 miljoner
kronor på dessa åtgärder.
Utbildare
Helsingborgshem
Cirka 3 400 av stadens anställda har gått utbildningen Atmos
2.1 med inriktning på en hållbar livsstil och den egna arbets­
platsen. Miljöverkstaden har fortsatt utbilda 10 000-tals
skolbarn i miljöfrågor.
Helsingborgshem har kartlagt hela sin energiförbrukning och
resultatet bildar underlag till en ny energistrategi. När det gäller
nybyggnation deltar bolaget i EU:s projekt NEXT Buildings, som
har som ambition att sätta en ny standard inför energidirektiv
2020. Andra viktiga områden har varit dels övervakning av
anläggningar för energieffektiv drift, dels satsningar på att
öka kvaliteten och grönskan i våra utemiljöer.
Ägare och förvaltare
Helsingborgs stad ligger i toppskiktet bland Sveriges kommuner när det gäller att reducera den totala energianvändningen
i sina fastigheter. Sedan 1999 har användningen minskat med
mer än 40 procent per kvadratmeter, helt i linje med våra mål.
De nya husen är mycket snåla och drar bara ungefär hälften så
mycket energi som anges i nybyggnadsreglerna. Fyra fastig­
heter som håller på att byggas får elkraft från 1 800 kvadrat­
meter solceller. När planen är genomförd ska området bli totalt
12 000 kvadratmeter stort. Solen kommer också att ge energi
till elbilar som kan laddas i de nya husen. Med det tar vi
ytterligare ett par steg närmare stadens mål att ha fossilfria
verksamheter år 2020.
Andel ekologisk mat inom Helsingborgs stad
50%
40%
30%
20%
10%
0%
11,2
13,8
15,0
2010
2011
2012
Not: 2014 hamnade Helsingborg för första
gången över genomsnittet för ekomat i Sverige.
Stadens mål är att nå 40 procent år 2015.
17,6
2013
33
2014
Utfall
Region Skåne och Öresundskraft tecknade en
avsiktsförklaring om fossilbränslefria och
klimatneutrala energilösningar.
En värmekamera i flygplan hjälper Öresundskraft att upptäcka skador på fjärrvärmenätet
innan de blivit så stora att de orsakar avbrott.
På så sätt sparar bolaget energi och sänker
underhålls­kostnaderna.
NSR uppmärksammade det onödiga pryl svinnet med kampanjen Länge leve prylen!
Det var en uppföljare till kampanjen Rädda
matresterna.
36
M iljö H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Andel av hushållens
avfallsmängd som är
restavfall
40 %
Utvecklingsnämnden har erbjudit sina
medarbetare utbildning i att tanka gas
för att öka användningen av miljö­
vänligare bränsle.
Miljöbyrån arrangerade för andra
gången konferensen Gröna idéer.
Inriktningen var hållbar konsumtion.
Mål
Helsingborgs Hamn
optimera rutterna och därmed minska utsläppen – antalet
körda mil har minskat med 25 procent. En annan faktor som
bidragit till koldioxid­neutraliteten är att produktionen av biogas
ökat. Efter en omfattande utbyggnation går NSR:s biogasanläggning från och med 2014 med full drift.
Helsingborgs Hamn strävar efter att påverka miljön så lite som
möjligt och arbetar aktivt i Sveriges hamnars miljökommitté.
Combiterminalen erbjuder en hållbar transportlösning, en grön
länk direkt mellan lastbil, fartyg och tåg. I slutet av 2014 togs en
ny centralgate i drift. Den ökar säkerheten i hamnen samtidigt
som den effektiviserar flödet av fordon vilket stärker konkurrenskraften för sjötransporter – vilket i sig ger mindre påverkan på miljön. En satsning på att byta arbetsmaskinerna till
sådana i bästa miljöklass har påbörjats och totalt investerades
18 miljoner kronor för det ändamålet.
Kulturbolagen
Flera av stadens kulturbolag kräver mycket energi och belysning men det pågår ständigt ett arbete för att välja de mest
energisnåla alternativen. Andra exempel på miljöarbetet är
att Helsingborg Arena är miljöcertifierad och att Helsingborgs
symfoniorkester donerar pengar till att bevara regnskogen
istället för att ge blommor till dirigenter och solister.
NSR
NSR har haft som mål att vara koldioxidneutralt år 2015. Det
betyder att verksamhetens positiva miljöpåverkan ska ta ut den
negativa. Redan under hösten 2014 nåddes brytpunkten och
verksamheten hjälper nu till att minska utsläppen av växthus­
gaser. Transportplanering är en bidragande faktor, varje år görs
ca 1,5 miljoner tömningar av avfallskärl i Helsingborgs kommun. Ett nytt digitalt logistiksystem har hjälpt till att
Helsingborgs brandförsvar
Brandförsvaret har riktat in sig på att minska användningen
av energi. Dessutom har man installerat doseringsutrustning
för tvättmedel i rengöringshallarna, och bilschampot har blivit
utbytt mot ett som är skonsammare för miljön.
Utsläpp av växthusgaser i Helsingborg
1 200 000
Utfall
Mål
1 000 000
800 000
600 000
702 579
743 981
686 814
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Ekologiskt och etiskt märkta varor och
tjänster i Helsingborgs stadskärna
hittar man numera via den digitala
schyssta kartan som lanserades av
miljöbyrån i december.
Kampanjen Våga
fråga – kunna svara
belyste konsumentens
rättighet att få veta om
en vara innehåller
farliga kemikalier.
2012 124 300
687 483
2005
248 600
701 859
2000
621 499
729 844
1990
663 289
828 666
0
891 765
200 000
1 130 521
400 000
2015
2035
2050
Skol- och fritidsförvaltningen producerade filmer som ska inspirera till att
minska och sortera avfallet.
Brandförsvaret har bikupor på sina tre
stationer och de anställda har samtidigt blivit utbildade i hur viktiga bin är
för miljön.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 M iljö
37
Framtid
Framtidens trender
och utmaningar
Staden kartlägger varje år de trender och utmaningar som påverkar
framtidens Helsingborg. För att möta omvärldens krav sänder stads­
direktören årligen tre så kallade medskick till alla som arbetar i staden.
I medskicken summeras de viktigaste iakttagelserna från kartläggningen av trender och utmaningar. Varje medskick avslutas med ett antal
punkter som berör alla stadens verksamheter och som uppmanar till
att agera i visionens riktning.
38
Fr a mtid H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
3 100
3 nya företag startas
varje dag i Helsingborg.
Campus Helsingborg har
mer än 4 000 studenter,
omkring 1 200 bor
i staden.
Dessutom studerar 3 100
helsingborgare på hög­
skola på annan ort.
165
Det finns 165 olika nationaliteter i Helsingborg.
17%
av alla bilar i Helsingborg
är miljöbilar.
1/3 av alla som arbetar i
vår stad pendlar hit från
andra kommuner.
I Öresundsregionen finns
det 200 000 arbetsplatser,
3,8 miljoner invånare och
varje år övernattar 10 miljoner människor här.
Inför 2014 fick stadens medarbetare
följande tre medskick:
Skapa de bästa miljöerna för boende och utveckling
Bra boende- och utvecklingsmiljöer är avgörande för var individer och företag etablerar sig och trivs. En anda av kreativitet,
mångfald och entreprenörskap lockar fler företag och människor att vilja bo och arbeta i Helsingborg. Det skapar även
grunden för matchning på arbetsmarknaden. Familjer tar i
sin tur reda på var det finns bra skolor och lärmiljöer för sina
barn. Samverkan mellan aktörer i både den ideella, privata och
kommunala sektorn blir allt viktigare för att skapa en positiv
samhällsutveckling – en utveckling som stimulerar till lärande
och innovation samt attraherar kunskap och kompetens till
staden.
Behandla alla olika
För att skapa en stad där människor känner att de kan påverka
sina liv och vill bidra till sin stads utveckling, måste arbete kring
mångfald och tolerans prioriteras. Mångfald handlar om att
olika människor kommer till sin rätt, att det finns ett varierat utbud och många olika idéer, vilket sammantaget bidrar till ökad
kreativitet och högre attraktionsfaktor för staden. Då utveck-
lingen går mot större krav på individuell påverkan och valfrihet
ligger både utmaningen och möjligheten i att utveckla former
för delaktighet och inflytande. För Helsingborg innebär det en
möjlighet att utveckla ett mer efterfrågestyrt utbud av tjänster,
där andra aktörer ges möjlighet till medskapande i olika former.
Ta plats i ett större sammanhang
De digitala och fysiska förbindelserna till omvärlden är av
stor vikt för att utveckla Helsingborg och vår region. Arbetsmarknaden växer sig allt större, där möjligheterna för att bo i
Helsingborg och arbeta i andra delar av Familjen Helsingborg,
Skåne eller Danmark är bättre än någonsin. Helsingborg har
goda möjligheter att rekrytera och attrahera kompetens från ett
större område. Med ökad arbetspendling mellan kommunerna
ökar kraven på flexibla arbetstider och bra infrastruktur med
förstärkt kapacitet. Globala miljöfrågor och klimatförändringar
sammankopplar även vår region med världen och kräver medvetet arbete över gränser.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Fr a mtid
39
Eftersom hela koncernen har en vision om hur Helsingborg ska vara år 2035 kan vi satsa långsiktigt och bidra till den skapande, gemensamma, balanserade, pulserande och globala staden.
För att nå visionen krävs investeringar inom många olika områden: miljö, socialt arbete, infrastruktur, jämställdhet och så vidare. På kartan visas ett urval av stadens framtidsinvesteringar
när det gäller stadsutveckling som på olika sätt leder mot visionen.
1 Lönsamt med fast förbindelse
till Danmark
Staden arbetar för att få till stånd ett beslut om att bygga
en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. En
sådan förbindelse skulle innebära att restiden mellan Helsingborg och Köpenhamn krymper till en halvtimme. Detta
ger möjligheter för en större arbets- och bostadsmarknad
och innebär en lösning för det hårt trafikerade transport­
nätet i Öresundsregionen. Analyser från 2014 visade dessutom att en fast förbindelse är ekonomiskt mycket lönsam
med en i sammanhanget kort återbetalningstid på 24 år.
2 Dubbelspår mellan Ängelholm
och Maria
Västkustbanan mellan Göteborg och Lund förbinder Oslo
med Köpenhamn. Banan är en av Sveriges viktigaste och är
hårt belastad. Staden arbetar för att få till stånd ett dubbelspår på hela banan för att kunna använda den optimalt. För
sträckan Ängelholm–Maria har en järnvägsplan påbörjats
under 2014 och byggstarten är beräknad till 2019. Det finns
inget beslut om dubbelspår på sträckan mellan Maria och
Helsingborg C men i slutet av året påbörjades tillsammans
med Trafikverket en studie av olika åtgärder. Staden arbetar
för att få ett dubbelspår i tunnlar under Tågaborg.
3 Planerna för Ångfärjetomten
Vi planerar för ett kongresscentrum, torg och promenadstråk på parkeringsplatserna vid Ångfärjestationen.
Samtidigt flyttas och bevaras den gamla stationsbyggnaden. Planen har vunnit laga kraft och arbetet påbörjas
efter sommaren 2015 med att bygga om kajerna och att
planera för en flytt av Ångfärjestationen till sin nya plats
vid hamninloppet. Ångfärjetomten är en viktig del i arbetet
att skapa tillväxt och i förlängningen nya arbetstillfällen.
4 Ombyggnad av Järnvägsgatan
och Drottninggatan
Kommunfullmäktige har beslutat att bygga om Drottninggatan och Järnvägsgatan med separata bussfiler så att
gatan kan bli ett grönt stråk med bättre luft och färre bilar.
De båda gatorna ska bli mer tilltalande och välkomna alla
trafikanter, bilister såväl som cyklister och gående. Under
2014 har vi gjort kompletterande trafikutredningar längre
ut i trafiksystemet för att ge så bra förutsättningar som
möjligt för Drottninggatan och Järnvägsgatan i framtiden.
Utredningarna behöver analyseras ytterligare under 2015.
40
Loare
Fr
mtid
m ips
H eulsin
m dg
olo
b orrgs
H e lsin
s tads
gbo
å rgs
r s resdtads
ovis nin
å r sgre2014
d ovis nin g 2014
5 Knutpunkten byggs om och en ny entré
Tillsammans med Trafikverket började vi bygga en ny entré
vid Knutpunktens södra sida mitt emot Stadsparken. Den
nya entrén är en viktig del i arbetet med att stärka Knutpunktens koppling mot söder och blivande H+. Samtidigt
påbörjade fastighetsägaren en omfattande ombyggnad
av Knutpunkten.
6 Helsingborgs Hamn investerar
och blir ännu effektivare
För att befästa hamnens position som Sveriges effektivaste containerhamn investerar vi i ny teknik, nya arbetssätt,
utveckling av medarbetare samt i ökad kapacitet på kajer
och terminaler. Modern informationsteknik, investeringar i
nya maskiner, effektivare processer och välutnyttjade hamn­
områden bidrar till lägre miljöbelastning och kostnader.
7 Markanvisningstävling för
Oceanhamnen
I september bjöd vi in till markanvisningstävlingen för etapp
1 av Oceanhamnen. Det var i form av en film på Youtube
som blev mycket omtalad. Under 2014 pågick ett intensivt
arbete med olika tillståndsprocesser för detaljplan, vattenverksamhet och reningsverk. Vi beräknar att vi kan börja
bygga i Oceanhamnen 2016, men det beror på hur lång tid
tillstånden och arbetena med marken och kajerna tar.
8 Avfall ska bli en resurs
H+ och Oceanhamnen är en förebild för det framtida
Helsingborg när det gäller lösningar för avfall och avlopp.
Tävlingen Blackwater and Foodwaste Challenge i H-plusområdet är ett samarbete mellan NSR, Helsingborgs stad,
Vinnova och NSVA som syftar till att hitta nya lösningar för
att återvinna avfallet och omvandla kostnaden till en resurs.
9 Storsatsning på hyresrätter
Under 2014 började Helsingborgshem bygga 435 hyresrätter
och påbörjade ombyggnaden av 550. Det är fler än någonsin tidigare i bolagets historia. I arbetet med att utveckla
”attraktiva stadsdelar” har bolaget tillsammans med kommunen startat ett pilotprojekt på Drottninghög som innebär
både ombyggnad och inslag av nyproduktion. Hela Närlunda
moderniseras genom byggandet av 22-våningshuset Höjdpunkten och ombyggnaden av fastigheterna – i dialog med
hyresgästerna.
­
2
10
9
11
3
1
4
7
5
8
10 Många får fiberkabel
Öresundskraft fortsatte satsningen på fiberanslutning
i villaområden. Intresset är mycket stort, närmare
3 000 villor i tio olika områden fick fiberkabel. Det ger
möjlighet för många att arbeta hemifrån och ta del
av hela den digitala världen.
11 Helsingborg Arena och Scen AB
De tre bolagen AB Helsingborgs Stadsteater, Helsingborgs Symfoniorkester och Konserthus AB och Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB har 2014 erbjudit
en mängd olika upplevelser för helsingborgare och
besökare, allt från konserter och innebandy­turneringar
till en antikmässa och en kongress för inköpare. Från
och med 2015 ökar möjligheten att arbeta brett och
variationsrikt eftersom vi bildar det gemensamma
bolaget Helsingborg Arena och Scen AB, där också fler
utåtriktade verksamheter inom kultur och fritid ingår.
6
H e lsin g b o rgs
H e lsin
s tads
gbo
å rgs
r s resdtads
ov is nin
å r sgre2014
d ov isLo
nin
regm2014
ips uFr
m admtid
olo r
41
Koncernens ekonomi
Årets resultat
Stadskoncernen har under en lång följd av år redovisat positiva
resultat. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 714
mnkr (975 mnkr). Rensat för jämförelsestörande poster är
resultat efter finansiella poster 523 mnkr (708 mnkr). Öresundskaft AB redovisade efter finansiella poster ett resultat
på 301 mnkr (326 mnkr), Helsingborgs Hamn AB 49 mnkr
(11 mnkr) och AB Helsingborgshem 254 mnkr (446 mnkr).
I resultatet för Helsingborgshem ingår 191 mnkr (398 mnkr)
i resultat från fastighetsförsäljningar. Detta redovisas i stadskoncernen som jämförelsestörande post.
Koncernens balansomslutning ökade med 796 mnkr till 18 449
mnkr. Av koncernen tillgångar utgör de materiella anläggningstillgångarna 87 procent och omsättningstillgångarna 7 procent.
Soliditet, procent
50
45
40
35
30
Resultat efter finansiella poster exklusive
jämförelsestörande poster, mnkr
25
20
800
15
700
10
600
5
500
0
400
300
100
0
2010
2011
2012
2013
2014
Finansiell målsättning och soliditet
Kommunfullmäktige har i stadens övergripande styrkort lagt
fast målsättningen att stadens ekonomi ska vara god. För
koncernen innebär det bland annat att koncernens soliditet ska
vara minst 26 procent. Soliditeten beskriver hur stor andel av
de totala tillgångarna som är finansierade med egna medel.
Koncernens soliditet uppgick i bokslutet till 33 procent (32).
Det finns ingen allmänt rekommenderad nivå för hur hög
soliditeten i en kommunkoncern bör vara. De flesta kommunkoncerner har övervärden i sina bostadsbolag vilket innebär
att en marknadsvärdering av fastighetsbestånden skulle höja
soliditeten för många. Detta gäller även Helsingborgs stadskoncern. Soliditetskravet ovan är inte direkt jämförbart med andra
kommunkoncerners eftersom det för staden ingår pensionsskuld intjänad före 1998. Endast ett tiotal kommuner har valt
att redovisa denna skuld i sin balansräkning. För Helsingborgs
del uppgår pensionsskuld till 2 905 mnkr.
42
2010
2011
2012
2013
2010
2011
2012
2013
2014
Kassaflöde
200
2009
Ko n c e r ne ns e ko n o mi H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring
av rörelsekapital uppgick till 1 013 mnkr (857 mnkr). Rörelsekapitalet minskade med 159 mnkr genom nettoeffekten
av minskade kortfristiga fordringar och skulder. Förra året
ökade rörelsekapitalet med 615 mnkr. Investeringsverksamheten (nyanskaffningar reducerat med investeringsbidrag
och för­säljningar) uppgick till -1 607 mnkr (-1 169 mnkr) medan
långfristiga fordringar och skulder ökade med 699 mnkr
(-622 mnkr). Sammantaget uppgick årets kassaflöde till
-53 mnkr (-319 mnkr).
Investeringar
Stadskoncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick
till 1 773 mnkr, en ökning med 321 mnkr jämfört med 2013.
Bolagens andel av investeringarna är cirka 62 procent, vilket är
en ökning från föregående år då bolagen svarade för 56 procent
av investeringarna. Helsingborgshem står för nära 40 procent
av hela koncernens investeringskostnad under 2014. Självfinansieringsgraden beskriver i vilken utsträckning medel från den
löpande verksamheten täcker investeringsverksamheten.
Under 2014 var självfinansieringsgraden 48 procent (101).
Självfinansieringsgrad av investeringar, i procent
Jämförelsestörande post
160
Post i resultaträkningen som redovisar resultatet från
sådana händelser som inte har direkt med den normala
verksamheten att göra och som stör jämförelser med
andra perioders resultat. Dessa poster gör det svårt att
bedöma utvecklingen av den normala verksamheten. För
att få en bättre och mer jämförbar bild tar man därför
fram ett resultat som är rensat från det som är jämförelsestörande. Exempel på resultat av händelser som kan
hamna här är försäljning av betydelsefulla anläggningstillgångar.
140
120
100
80
60
40
20
0
2010
2011
2012
2013
2014
Anläggningstillgång
En ekonomisk term för en tillgång som är avsedd att
användas under längre tid. Exempel på anläggnings­
Nettolåneskulden
Nettolåneskulden uppgick vid årsskiftet till 5 366 mnkr och
utgörs av nettot av likvida medel samt kort- och långfristiga lån.
Skulden ökade med 761 mnkr under året. Staden i sig själv är
inte skuldsatt utan bidrar med en nettolikviditet på 675 mnkr.
Detta innebär att hela nettolåneskulden ligger i dotterföretagen. I nettolåneskulden ingår cirka 960 mnkr som uppstått till
följd av att Filbornaverket redovisas som finansiell leasing hos
Öresundskraft.
tillgångar är byggnader och maskiner.
Omsättningstillgång
En ekonomisk term för en tillgång som är avsedd att
köpas och säljas (omsättas) i verksamheten. I en
balansräkning delas omsättningstillgångar in i varulager,
kortfristiga placeringar, kundfordringar samt kassa och
bank.
Kassaflöde
Nettolåneskuld, mnkr
Stadens inbetalningar och utbetalningar under året, det
6000
vill säga flödet av pengar (likvida medel).
5000
4000
3000
2000
1000
2010
2011
2012
2013
2014
Helårsanställda
Antalet anställda i stadskoncernen uppgick i genomsnitt till
8 660 (8 450) under året. För Helsingborgs stad inkluderar
siffran även timanställda omräknade till heltid.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Ko n c e r ne ns e ko n o mi
43
Stadens ekonomi
Årets resultat
Finansiella mål
Resultatet för 2014 innebar ett överskott på 242 mnkr.
Diagrammet här nedan visar resultatutvecklingen före jämförelsestörande poster och exklusive resultatpåverkan från
pensionsförpliktelser före 1998. Helsingborgs stad är en av
några få kommuner som valt att redovisa detta pension­
såtagande i balansräkningen och avviker i detta från en
kommunal redovisningsprincip. För att få ett resultat som är
jämförbart även med de kommuner som inte redovisar på
detta sätt, tas resultatsiffror fram som rensats från påverkan av
pensions­förpliktelser som uppstod före 1998. Under 2014 har
denna pensionsskuld minskat på grund av att utbetalningarna
blev större än uppräkning av skulden, och har därmed påverkat
resultatet positivt med 116 mnkr.
Kommunfullmäktige har bestämt vilka finansiella mål staden
ska arbeta efter. Dessa redovisas i stadens övergripande styrkort med den övergripande målsättningen att stadens ekonomi
ska vara god.
Resultat före jämförelsestörande poster, mnkr
• Resultat i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till minst 2 procent av skattenettot: 123 miljoner kronor
Utfall 2014: 242 mnkr
500
400
300
200
100
0
2010
2011
2012
2013
2014
Exklusive jämförelsestörande poster
Exklusive jämförelsestörande poster och pensionsför­pliktelser före 1998
• Skattenettot i förhållande till verksamhetens nettokostnad ska uppgå till minst 100 procent
Utfall 2014: 105 procent
• Koncernens soliditet ska vara minst 26 procent
Utfall 2014: 33 procent
• Stadens soliditet justerad för koncernintern finansiering via internbanken ska vara minst 59 procent
Utfall 2014: 58 procent
Målsättningen för skattenettot i förhållande till nettokostnad,
har uppnåtts de senaste sju åren. Målet är satt utifrån att staden
inte ska vara beroende av finansiella intäkter för att finansiera
ordinarie verksamhet. Se även presentation av skattenettot i förhållande till verksamhetens nettokostnad i diagrammet nedan.
Koncernens soliditet på 33 procent år 2014 är en ökning
med en procentenhet och en effekt av årets goda resultat.
Stadens soliditet, rensat från koncerninterna lån, uppvisar en
oförändrad soliditet på 58 procent.
Den skattefinansierade verksamhetens resultat ligger väl över
den lägstanivå som staden arbetar utifrån. Sammanfattningsvis
uppfylldes tre av målsättningarna med god marginal medan
soliditeten är oförändrad på en nivå strax under målsättningen.
Jämförelsestörande post
Post i resultaträkningen som redovisar resultatet från
sådana händelser som inte har direkt med den normala
verksamheten att göra och som stör jämförelser med andra
perioders resultat. Dessa poster gör det svårt att bedöma
utvecklingen av den normala verksamheten. För att få
en bättre och mer jämförbar bild tar man därför fram ett
resultat som är rensat från det som är jämförelsestörande.
Exempel på resultat av händelser som kan hamna här är
försäljning av betydelsefulla anläggningstillgångar.
Skattenetto
Summan av våra skatteintäkter, intäkter från kommunala
fastighetsavgifter och generella statsbidrag, justerad för det
kommunala utjämningssystemet samt LSS-utjämning.
Skattenettots andel av verksamhetens nettokostnader,
exklusive jämförelstörande poster, procent
110
108
106
104
102
100
98
96
94
92
90
2010
44
S t a d e ns e ko no mi H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
2011
2012
2013
2014
Balanskravet
Det lagstadgade balanskravet är en resultatmässig miniminivå
som innebär att årets totala intäkter måste vara högre än de
totala kostnaderna. Om ett underskott uppstår ur balanskravssynpunkt så måste detta kompenseras med överskott inom en
treårsperiod.
Vid beräkningen av balanskravsresultatet ska vissa resultatposter inte tas med, såsom realisationsvinster på anläggningstillgångar, förändringar av pensionsskuld intjänad före
1998 samt resultat i avgiftsfinansierad verksamhet (vatten och
avlopp). Stadens resultat enligt avstämning mot balanskravet
uppgick för 2014 till 117 mnkr och uppfyllde således kommunallagens balanskrav med god marginal.
Det kommunala balanskravet är ett minimikrav. Kommunerna ska enligt kommunallagen även ha en god ekonomisk
hushållning i sin verksamhet. Många kommuner planerar därför
för att resultatet ska vara högre än balanskravet och flera har
utarbetat en praxis att årets resultat ska motsvara minst 2 procent av de totala skatteintäkterna. För Helsingborgs del innebär
detta ett årsresultat på 123 mnkr.
Årets resultat tillsammans med årets avskrivningar skapar
ett kassaflöde som ska finansiera merparten av årets investeringar.
Resultat enligt avstämning mot balanskravet, mnkr
400
350
300
250
200
150
100
50
0
-50
-100
2010
2011
2012
2013
2014
Kassaflöde
Soliditet
Stadens inbetalningar och utbetalningar under året, det vill
säga flödet av pengar (likvida medel).
Anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med
eget kapital. Soliditeten speglar betalningsförmågan på lång
sikt och är ett uttryck för den finansiella styrkan. Sett över tid
beskriver soliditeten hur den finansiella styrkan utvecklas. En
försämrad soliditet innebär att förändringar i tillgångarna inte
kunnat finansieras med egna pengar i samma utsträckning
som tidigare. Om detta fortsätter urholkas den finansiella
styrkan.
Nettokostnad
Skillnaden mellan de intäkter (avgifter, bidrag och dylikt) och
kostnader som stadens olika verksamheter redovisar. Verksamhetens nettokostnader finansieras i första hand av skatter
och statsbidrag.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S t ad e ns e ko n o mi
45
Nämnders och styrelsers resultat
Resultaten för stadens nämnder och styrelser, inklusive stadsgemensamma poster, redovisar ett sammanlagt överskott på
138 mnkr jämfört med årets budget. Bokslutet för nämnder och
styrelser uppvisar överlag ett mer positivt och högre resultat
jämfört med prognosen som gjordes vid delårsbokslutet per
den 31 augusti 2014. För det stadsgemensamma vändes ett
prognosticerat underskott i augusti till ett överskott vid årets
slut. Nämnder och styrelser håller sig generellt inom tilldelat
ekonomiskt utrymme med marginal.
Nämnder/styrelsers budgetavvikelser exklusive överfört resultat och jämförelsestörande poster, mnkr
Kommunala enheter som haft ett underskott från tidigare år,
har arbetat för att återbetala dessa pengar och därmed skapa
en långsiktig balans i verksamhetens ekonomi. Detta har
skapat ett överskott avseende årets resurser.
En annan förklaring till det positiva resultatet är att efter­
frågan på vissa specialverksamheter under året har varit lägre
än beräknat. Detta gäller till exempel nattomsorg inom för­
skolan, modersmålsundervisning, särskola samt stöd för elever
i specialverksamhet.
Nya statsbidrag har införts löpande under året, vilket även
det bidrar till överskottet.
Vård- och omsorgsnämnden
200
150
100
50
0
-50
2010
2011
2012
2013
2014
Barn- och utbildningsnämnden
Årets resultat för Barn- och utbildningsnämnden visar ett
ekonomiskt överskott på 24,6 mnkr, vilket utgör 0,8 procent
av omsättningen.
Nämnden har under året använt totalt 49 mnkr av tidigare
års överskott. Dels har kommunala enheter med överskott från
tidigare år utnyttjat 10 mnkr. Dels har 39 mnkr fördelats till såväl
förskola som grundskola och gymnasieskola. Den extra tilldelningen gjordes till både kommunal och extern verksamhet.
46
S t a d e ns e ko no mi H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Vård- och omsorgsnämndens bokslut visar ett underskott på
4,1 mnkr.
Det samlade underskottet beror bland annat på en ökad
kundvolym både inom hemvården, som redovisar ett underskott på 7 mnkr och inom personlig assistans, som bidrar
med ett lika stort underskott.
Nämnden har också utökat antalet externa boendeplatser
inom LSS till en merkostnad av 1,4 mnkr, och ett större behov
av korttidsplatser under sommaren och hösten har orsakat en
merkostnad på 3,8 mnkr.
Ovanstående merkostnader har till viss del klarats av genom verksamhetseffektiviseringar som exempelvis minskade
vikariekostnader och kostnader för timanställda, mer statliga
stimulansmedel samt en minskning av administrativ personal.
En ökad efterfrågan på bostäder för funktionsnedsatta som
behöver stöd i sin vardag, har resulterat i ett nytt LSS-boende
med sju lägenheter på Närlunda. Detta har nämnden finansierat
med hjälp av överskott från tidigare år. Det har även skett en
satsning på att utveckla IT-tjänster inom våra vårdboenden,
som till exempel trådlöst internet på alla vårdboenden. Totalt
har nämnden använt 6 mnkr till sådana riktade satsningar
under året.
Utvecklingsnämnden
Utvecklingsnämnden redovisar ett överskott på 24,7 mnkr. I
takt med att arbetsmarknadsläget förbättrats under året har
kostnaderna för försörjningsstödet minskat och ger ett totalt
överskott på 11,3 mnkr. Detta motsvarar en minskning med
2,9 procent jämfört med 2013 och 5 procent jämfört med
2012. Antalet hushåll i staden som får försörjningsstöd min­
skade med 5,8 procent jämfört med föregående år.
En stor del av verksamheten görs på uppdrag av andra
myndigheter och från andra förvaltningar inom staden.
Nämndens uppdragsverksamhet redovisar ett överskott på
10,3 mnkr. Verksamheternas omfattning har varit hög inom
flera områden och har därför kunnat bedrivas kostnads­
effektivt. Inom arbetsmarknadsområdet redovisas ett över­­­skott på 8,9 mnkr.
Den kommunala vuxenutbildningen redovisar ett överskott
på 0,9 mnkr. Genom samarbetet med kommunerna i Skåne
Nordväst och statens satsningar på YrkesVux och Vuxlärling
har invånarna haft ett stort antal utbildningar att välja bland.
Socialnämnden
Årets resultat för socialnämnden innebär ett underskott på
8,1 mnkr. Underskottet beror till största delen på ökade kostnader för externa placeringar. Dessa har blivit såväl fler och längre
som dyrare, och gäller i stort sett samtliga målgrupper och
ålderskategorier. Det finns olika förklaringar till varför placeringskostnaderna ökat under det senaste året. När Hemlösas
hus avvecklade sin nattverksamhet, uppstod ett större behov av
externa placeringar under en övergångsperiod. Dessa kommer
dock att kunna hämtas hem under senare delen av 2015 då ytterligare ett stödboende för målgruppen kommer att tillkomma.
Det främsta skälet till de ökade placeringskostnaderna är ändå
att det kommit in fler ärenden med större behov av insatser
inom i stort sett samtliga verksamhetsområden.
Vuxenverksamheten redovisar ett underskott på 11,3 mnkr.
Anledningen är att kostnader för institutionsplaceringar blev
högre än budgeterat, framförallt inom området socialpsykiatri
och missbruksplaceringar, samt att det tillkom kostnader i
samband med avvecklingen av Hemlösas hus.
Barn och familjs verksamhetsområde redovisar ett underskott på 0,7 mnkr. Detta beror på att antalet institutionsplaceringar ökar för barn och unga i åldersgruppen 0–20 år.
Verksamhetsområdet Gemensamma resurser redovisar för
perioden ett överskott på 3,4 mnkr. Detta förklaras bland annat
av försenad uppstart av nya verksamheter, lägre hyreskostnader och högre intäkter än beräknat.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämndens resultat för året visar på ett överskott på 22,9 mnkr, vilket är en kombination av vissa verksamheters positiva resultat och andra verksamheters negativa
resultat. Bland de större posterna kan nämnas stadsmiljöavdelningen som redovisar ett överskott på 23,4 mnkr. Detta beror
bland annat på en återbetalning på 11 mnkr från Skånetrafiken
gällande seniorkorten. På grund av ett fel i Skånetrafikens
system, som nu rättats till, har staden under åren 2010 till
2014 överdebiterats och blev därför kompenserade för detta,
vilket påverkar 2014 års resultat positivt. Vidare har kostnader
för ränta och avskrivning på anläggningstillgångar blivit cirka
11 mnkr lägre eftersom ett antal projekt blivit förskjutna
framåt i tiden.
Drift- och underhållsavdelningen redovisar ett underskott
på 4,7 mnkr. Detta förklaras helt av att man under året arbetat
med att återställa storm- och regnskador från hösten 2013,
en kostnad på totalt 12,3 mnkr. Av dessa har 9 mnkr tagits av
föregående års överskott.
Bygglovsavdelningen går med 1,9 mnkr i överskott. Detta
beror till stor del på större intäkter än planerat från bygglovshantering, där man haft ovanligt många stora, komplexa ärenden under året.
Verksamhetsområdet H+ redovisade för perioden ett
överskott på cirka 1,9 mnkr. Detta beror på att det under året
inte funnits behov av övergripande utredningsinsatser eftersom
dessa hanterats inom detaljplanearbetet och inom två andra
investeringsprojekt, nämligen Kajer i Oceanhamnen och Bro
mellan Oceanpiren och Knutpunkten.
Kulturnämnden
Kulturnämnden redovisar ett överskott på 7,6 mnkr. Försäljningen av Kulturkort är den absolut största bidragande orsaken
till det positiva resultatet. Ny prissättning för pensionärer har
ökat försäljningen till denna målgrupp kraftigt, vilket ger högre
intäkter. Kulturkortet blev också stadens julklapp till de anställda, vilket ytterligare förbättrade resultatet. Sammantaget har
försäljningen av kulturkortet påverkat resultatet med 4 mnkr.
Nämnden har under året upplevt en ökad besökstillströmning, något som påverkat resultatet positivt. Främst gäller
detta Sofiero som under året haft drygt 14 000 fler besök
än föregående år. En viktig orsak till det är att de välbesökta
arrangemangen Ljusstämning och Sofiero Classic återigen
genomfördes.
Idrotts- och fritidsnämnden
Idrotts- och fritidsnämnden redovisar ett överskott för året
på 2 mnkr.
Aktuellt utfall visar att nämndens ekonomi är stabil, då
även större engångsåtgärder kan genomföras inom ram. Ett
fåtal större poster har medfört att ett ekonomiskt utrymme
har skapats under året:
• Pålsjöbaden har varit stängt under året, vilket inneburit
att inga driftskostnader för den anläggningen har belastat
nämnden.
• Nolltaxebidraget till Helsingborg Evenemang och Idrottspark
AB blev betydligt lägre än de resurser idrotts- och fritidsnämnden tilldelades för ändamålet. Nolltaxebidrag innebär att
bolaget får ersättning från nämnden när föreningar använder
anläggningen till ungdomsverksamhet, eftersom dessa då
inte behöver betala någon avgift. Det utbetalda nolltaxe­
bidraget var ungefär lika stort 2014 som föregående år.
• Fritidschecken har använts i mindre utsträckning än budgeterat.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S t ad e ns e ko n o mi
47
Det ekonomiska utrymmet har använts för åtgärder av engångskaraktär:
I samband med ombyggnationen av Olympia ska befintliga
läktare flyttas och användas på andra idrottsarenor. Den södra
ståplatsläktaren har under hösten 2014 flyttats till Olympiafältet
och har där skapat en publikkapacitet som tidigare saknades.
Den norra ståplatsläktaren kommer att flyttas under 2015.
Underhåll har skett av två konstgräsplaner genom att byta
ut ytskiktet. Slitaget på dessa planer har varit omfattande, då
de används flitigt av såväl skolor som föreningsliv.
Genom att återanvända de bästa delarna av ovan nämnda
planer, har ytterligare en konstgräsplan för träning tillkommit
under året, i Mörarp.
Räddningsnämnden
Årets utfall för räddningsnämnden visar ett nollresultat. Under
året har cirka 2 mnkr av föregående års överskott använts
till olika utvecklingsprojekt. Projektledning för bildandet av
kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst står
för merparten av detta, men även andra projekt såsom Friska
brandmän och Utveckling av miljö och säkerhet på övningsfältet har finansierats av dessa medel.
Miljönämnden
Styrelsen för Kärnfastigheter
Kärnfastigheter redovisar ett överskott på 13,6 mnkr, vilket i all
väsentlighet följer de prognoser som gjorts tidigare under året.
Hyresintäkterna uppgick till 744 mnkr vilket är 2,5 procent
högre än föregående år. Anledningen till ökningen är främst de
färdigställda byggnationerna under året. Indexuppräkningen
enligt hyresavtal medförde inga ökade hyresintäkter för 2014.
Varmare väder och fortsatt energieffektivisering under året
har lett till att uppvärmningskostnaderna har minskat jämfört
med tidigare år, 32 mnkr 2014 jämfört med 36 mnkr år 2013.
Detta är en trend som varat under många år vilket är ett kvitto
på att energieffektiviseringsarbetet har gett resultat.
Utfallet för akut underhåll hamnade på 37 mnkr, vilket är
något över föregående år beroende på några större engångskostnader. Det planerade underhållet uppgick till 136 mnkr
vilket är cirka 6 mnkr lägre än föregående år. Kärnfastigheter
planerar för ett fortsatt omfattande årligt fastighetsunderhåll
för att värna om de stora värden som finns i stadens fastighetsbestånd.
Under året har Kärnfastigheter gjort nedskrivningar avseende inventarier med 0,4 mnkr.
Kärnfastigheter har gjort realisationsvinster i samband med
försäljning av sex bostadsrätter med 4,4 mnkr.
Miljönämnden redovisar ett överskott på 0,3 mnkr. Detta beror
till största delen på att Miljö- och hälsoskyddsavdelningen redovisar högre intäkter än budgeterat. Dessa påverkas av strukturen och antalet företag inom staden och varierar därför från
år till år. En annan bidragande orsak är att förvaltningen internt
lagt om sin bostadstillsyn från klagomålshantering till förebyggande arbete. Detta arbetssätt har också påverkat intäkterna.
Verksamheter, nettokostnader, mnkr
1 208
1 221
1 210
Övriga nämnder
Insatser enligt LSS och LAS
336
367
392
Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på 0,3 mnkr,
stadsrevisionen redovisar ett överskott på 0,5 mnkr och valnämnden redovisar ett överskott på 2,4 mnkr.
Invid o fam omsorg, barn o ungdom
213
206
236
Individ- och familjeomsorg - vuxen
108
108
118
Kultur 162
157
164
Gator, vägar och parker
Förskola med fritidshem
Grundskola med förskoleklass
Gymnasieskola
Särskola
Fritidsverksamhet
Vård o oms om äldre o funktionshind
Kommunstyrelsen inklusive stadsgemensamt
Sammanlagt redovisar kommunstyrelsen ett överskott på
51,9 mnkr, varav stadsledningsförvaltningen står för 18,2 mnkr
och stadsgemensamt för 33,7 mnkr. På stadsgemensamt redo­
visas framförallt stadsgemensamma kostnader och intäkter
som inte är hänförliga till någon specifik nämnd.
Mark- och exploateringsenheten på stadsledningsförvaltningen har via fastighetsförsäljningar skapat ett positivt
resultat på 10,3 mnkr och svarar för ena halvan av förvaltningens resultat. Avdelningen för strategisk samhällsutveckling
redovisar ett överskott på 5,5 mnkr som i allt väsentligt förklaras av förskjutningar i tid för en del av de uppdrag som finns.
Resultatvariationen i övriga avdelningar är marginell.
För stadsgemensamt beror det positiva resultatet främst på
att pensionskostnaderna blev 43,5 mnkr lägre än budgeterat.
48
S t a d e ns e ko no mi H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
2012
2013
790
859
2014
932
1025
1121
1 210
449423 422
6259 61
176179 188
314
311
329
Vatten- och avloppsverk
0
3
7
Avfallshantering
00 0
Stadsbyggnad
8883 82
Bostadsverksamhet (exploatering m m)
79
159
65
Försörjningsstöd (inklusive administration) 293
294
287
Arbete, integration och näringsliv
54
58
67
Vuxenutbildning 99
99
102
22
24
27
Miljö- och hälsoskydd
Räddningstjänst
104103 108
Politik och revision
52
Övrigt
7177 78
Summa
5 704
52
5 963
52
6 138
Finansnettot
Finansnettot redovisar ett underskott på 28 mnkr att jämföra
med ett underskott på 208 mnkr år 2013, då ränteberäkning av
pensionsskulden förklarade det kraftiga underskottet. Finans­
nettot under 2014 består huvudsakligen av riskminimering av
framtida ränteutveckling (så kallade ränteswappar), intern­
bankens rörelseresultat samt indexering av skuld till Trafik­
verket. Finansnettot inkluderar även en avsättning till VA-kollektivet för årets överskott på 8 mnkr.
Nettoinvesteringar
Under året har staden investerat för 616 mnkr, en liten ökning
jämfört med föregående års 572 mnkr.
Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten var 500 mnkr (455).
Investeringarna omfattar både pågående och färdigställda
investeringar. Bland annat har Batteritorget fått en ny gestaltning och vårdboendet Fullriggaren fått 29 nya lägenheter.
Drottninghög har fått en ny lekplats i linje med de boendes
önskemål och miljön på Planteringen har förbättrats utifrån
projektet PlantÄra. Därtill gjordes investeringar för 116 mnkr i
anläggningar inom VA-verksamheten.
Nettoinvesteringar, mnkr
1000
800
600
400
200
0
2010
2011
20121)
20132)
2014
1)
3 000 mnkr avseende aktier i dotterföretag genom kvittningsemission är ej
medräknade i 2012 års nettoinvesteringar. Detta då de vore jämförelsestörande
i sammanhanget.
2)
2 357 mnkr avseende aktier i dotterföretag genom kvittningsemission är ej
medräknade i 2013 års nettoinvesteringar. Detta då de vore jämförelsestörande
i sammanhanget.
Nettokostnaderna
Nettokostnaderna är det som återstår av kostnaderna när
vi har tillgodo­räknat oss våra intäkter, exempelvis barnomsorgsavgifter och avgifter för bygglov. Nettokostnaderna
finansieras i första hand av skatter och statsbidrag.
Nettoinvesteringar
Bruttoinvesteringar minus olika typer av investeringsbidrag.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S t ad e ns e ko n o mi
49
Självfinansieringsgrad av investeringar, procent
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
2010
2011
20121)
20132)
2014
Förändrad struktur i kassaflödesanalysen gör att siffror före år 2010 inte är
jämförbara med efterföljande.
1)
2012 och 2013 års nettoinvesteringar justerade för kvittningsemission.
2)
Självfinansieringsgrad av investeringar
Detta är ett nyckeltal som uttrycks i procent och visar hur
stor del av investeringarna i materiella tillgångar, exempelvis
fastigheter, som har finansierats med pengar som verksamheten har genererat.
Soliditet
Soliditeten beskriver hur stor andel av de totala tillgångarna
som är finansierade med egna medel. Ett förklarande exempel:
Du äger ett hus som är värt en miljon kronor och har lån på
trehundratusen. Soliditeten är då 70 procent. Soliditeten beskriver hur stor del av en total tillgång som är din om denna säljs.
Ju högre soliditet desto starkare ekonomi.
Stadens synliga soliditet uppgick 2014 till 44 procent. Detta
sätt att beräkna soliditeten är något missvisande eftersom
staden har tagit upp lån på cirka 4 400 mnkr som vidareutlånas till stadens dotterföretag. När dessa lån räknas bort stiger
soliditeten till 58 procent, vilket är helt i nivå med föregående år
och bättre beskriver den ekonomiska ställningen.
När soliditeten jämförs med andra kommuner måste även
pensionsskulden intjänad före år 1998 räknas bort. Endast ett
tiotal kommuner har valt att redovisa detta i sin balansräkning.
För Helsingborgs del uppgår denna skuld till 2 775 mnkr. När
upptagna lån till dotterföretag och pensionsskulden räknas bort
stiger soliditeten till 74 procent. Det värdet är ett av de absolut
högsta bland landets 290 kommuner.
Soliditet, procent
90
80
70
Kassaflöde och nettolikviditet
60
Kassaflödet från årets verksamhet innebar en minskning av
likvida medel med 46 mnkr till 37 mnkr. Staden har ingen egen
reell låneskuld utan en positiv nettolikviditet. Nettolikviditeten
utgörs av räntebärande fordringar minus räntebärande skulder
och uppgick till 675 mnkr vid årsskiftet. Detta innebar en ökning
med 30 mnkr jämfört med föregående år.
Kommande års planerade investeringar kommer att successivt minska nettolikviditeten. Av nedanstående diagram framgår
hur nettolikviditeten har förändrats fram till och med 2014. Omfattningen av upp- och utlåning speglar internbankens verksamhet med utlåning via staden till de ägda bolagen. All upplåning
och större delen av nettolikviditeten var vid årsskiftet 2014/2015
vidareutlånad till dotterbolagen samt till VA-verksamheten.
Nettolikviditet, mnkr
1000
50
40
30
20
10
0
2010
2011
2012
2013
2014
Soliditet Soliditet exkl internbank
Soliditet exkl internbank och exkl pensioner före 1998
Pensionsåtagande
Stadens totala pensionsåtagande i balansräkningen inklusive
löneskatt på balansdagen uppgick till 2 905 mnkr (3 007 mnkr)
och avser i huvudsak pensioner intjänade före 1998. Efter 1998
inbetalas pensionsavgifter för den avgiftsbestämda ålderspensionen till det försäkringsbolag som den anställde själv har valt.
800
Nettolikviditet
600
När de räntebärande tillgångarna är större än de räntebärande
skulderna så har man en nettolikviditet. Nettolikviditetens storlek är skillnaden mellan ränte­bärande tillgångar och räntebärande skulder.
400
200
Kassaflöde
Stadens inbetalningar och utbetalningar under året, det vill
säga flödet av pengar (likvida medel).
0
2010
50
2011
2012
2013
2014
S t a d e ns e ko no mi H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Sammanfattning av stadens ekonomi och några
viktiga förutsättningar för denna
• Helsingborg har redovisat stabila och goda årsresultat
över tid
Infriar väl en god ekonomisk hushållning
• En hög självfinansieringsgrad av investeringar uppnås
oftast
Staden undviker att ta upp lån och räntekostnader
• Staden har en låg kommunalskatt jämfört med gruppen
större städer 1)
Cirka 1 krona lägre kommunalskatt än gruppen städer med
50 000–200 000 invånare
För anställdas inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp
betalar staden in en försäkringspremie för förmånsbestämda
pensioner, varför denna skuld till våra anställda finns i försäkringsbolaget. Inom stadens ansvarsförbindelser redovisades
25 mnkr (24 mnkr) avseende visstidspensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda. I denna post ingår även
inkomstsamordnad visstidspension för förtroendevalda som
har avslutat sina uppdrag. Stadens anställda omfattas av
pensionsavtalen KAP-KL samt AKAP-KL.
Årets pensionskostnad inklusive löneskatt uppgick till 229
mnkr (488 mnkr). Vid en jämförelse med föregående års utfall
bör beaktas att kostnaderna var högre 2013 främst beroende
på en sänkning av räntan för beräkning av pensionsskulden,
vilket medförde en ökning av skulden och därmed pensionskostnaden.
Till skillnad från privata arbetsgivare har kommunerna inte
behövt sätta av medel för de anställdas pensioner eller på
annat sätt trygga dessa. Beskattningsrätten anses vara en
garanti för att kommunerna kan infria framtida pensionsut­
betalningar. Helsingborg har inga särskilt reserverade tillgångar
för pensioner intjänade före 1998. Sammantaget innebär detta
att kostnaden för pensionsskulden är beaktad i stadens resultat, men när utbetalningar sker till förmånstagarna kommer
lik­viditeten att påverkas.
Känslighetsanalys resultateffekt, mnkr
Löneökning 1 procent
-34
100 nya heltidstjänster
-44
Ökade priser tjänster och varor med 1 procent
-31
Ökat försörjningsstöd med 1 procent
Ökad upplåning med 100 miljoner
-2
-0,2
Infriade borgensförbindelser och/eller förlust utlåning med 1 procent
-57
Skattehöjning med 1 kr
280
Ökning rikets skatteunderlag med 1 procent
55
Ökat tillskott från staten med 1 miljard till kommunsektorn
( kommuner och landsting)
10
Ökat tillskott från staten med 1 miljard till enbart kommunerna
14
Ökade taxor med 1 procent
Förändring samtliga statsbidrag med 1 procent
• Soliditeten är mycket hög
Bland de högsta av landets 290 kommuner
• Hela pensionsskulden är redovisad i balansräkningen,
2 900 mnkr
Ger en mer rättvisande bild av den ekonomiska ställningen
• Helsingborg stad har fortsatt det högsta betyget (AAA)
som kan fås i kreditvärdighet av Standard & Poor’s
Genom det höga kreditbetyget ges Helsingborgs stad goda
möjligheter till kapitalanskaffning med goda lånevillkor, vilket
kommer hela Helsingborgskoncernen tillgodo
• Stadens välskötta dotterföretag i koncernen visar god
utveckling inom sina respektive branscher
Helsingborgshem, Öresundskraft, Helsingborgs Hamn samt
NSR (Nordvästra Skånes Renhållningsaktiebolag)
• Ett enigt kommunfullmäktige beslutade om stadens
vision – Helsingborg 2035
Skapar långsiktighet och tydlighet om vilken riktning staden
ska arbeta mot
• Nämnder och styrelser arbetar inom givet finansiellt
utrymme med mycket god följsamhet
Ordning och reda samt en väl fungerande målstyrning hela
vägen ut till medarbetaren
• Ett mångfasetterat näringsliv med många små och medelstora företag
Staden är inte beroende av större dominerande företag för
sysselsättningen – låg sårbarhet
• Campus Helsingborg är under successiv tillväxt
Filial till Lunds universitet som knyter till sig allt fler studenter
och forskare
1)
Gruppen större städer, enligt Sveriges kommuner och landstings kommun-
gruppsindelning, avser kommuner med 50 000–200 000 invånare samt en
tätortsgrad överstigande 70 procent.
5
14
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S t ad e ns e ko n o mi
51
Bolagens ekonomi
Helsingborgs Hamn AB
Årets resultat
Omsättningen uppgick under året till 356 mnkr vilket är 9 mnkr
lägre än föregående år. Totalt hanterades 7,1 miljoner ton gods
under året, vilket är en minskning med 1,6 procent jämfört med
föregående år.
Koncernen redovisar för 2014 ett resultat efter finansiella
poster på 49 mnkr (11 mnkr). Finansnettot uppgick till 5 mnkr
(2 mnkr). Resultatet har påverkats positivt med 4 mnkr i samband med försäljningen av dotterbolaget InPort Intelligent
Port Systems AB.
Finansiella mål och soliditet
Enligt ägardirektivet ska bolagets soliditet uppgå till minst 30
procent sett över tid. Bolaget ska även sträva efter en avkastning på minst 6 procent på justerat eget kapital. För 2014
uppgår avkastningen på eget kapital till 7,2 procent (1,9) och
soliditeten uppgår till 81 procent (83).
Av resultat före koncernbidrag och skatt disponerar ägaren
en andel motsvarande aktuell bolagsskatt. Sett över en längre
tidsperiod har ägaren en förväntan om utdelning, förutom
schablonskatt, av minst en fjärdedel av bolagets resultat före
bokslutsdispositioner och skatt. Koncernbidrag har lämnats
enligt ägarens önskemål med 20 mnkr (3).
Investeringar
Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick under
året till totalt 84 mnkr (18). Av detta avser 28 mnkr pågående
byggnation av ny centralgate för in- och utpassage av all trafik
till hamnen. 22 mnkr avser iordningställande av nya hanteringsytor och elkopplingar för enhetstrafiken. 27 mnkr har investerats
i truckar, terminaltraktorer och annan produktionsutrustning.
Investeringar har även gjorts i person- och servicebilar med
4 mnkr samt med 1 mnkr i data- och IT-utrustning.
Riskanalys och riskhantering
Bolaget arbetar strategiskt och kontinuerligt med att identifiera,
mäta och hantera risker. Riskhantering är inbyggd i bolagets
processer och kontrollaktiviteter används för att värdera och
begränsa risker och säkerställa att de hanteras i enlighet med
de riktlinjer och instruktioner som fastställts.
Väsentliga risker som identifierats inom hamnbolagets
verksamhet är följande:
52
B olag e ns e ko n o mi H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
• Svenskt import- och exportflöde innevarande och
kommande år
• Effekter av svaveldirektivet
•Myndighetskrav
Helsingborgs Hamn investerade 2014 i ett appbaserat krisledningssystem som ska vara ett stöd om det uppstår riskfyllda
situationer. Appen möjliggör kommunikation och tillgängliggör
krisplaner och kontinuitetsplaner på ett avgörande sätt vid
situationer som kräver och är beroende av ett snabbt agerande
och flexibilitet.
AB Helsingborgshem
Årets resultat
Koncernen redovisar för 2014 ett resultat efter finansiella
poster på 254 mnkr (446 mnkr). I resultatet ingår realisationsvinster från försäljning av fastigheter med 191 mnkr. Försäljningen avsåg åtta fastigheter på Stattena och Eneborg samt
fem fastigheter i Laröd som såldes till bostadsrättsföreningar
bildade av hyresgästerna.
Koncernens nettoomsättning uppgick till 893 mnkr vilket
är en minskning med 20 mnkr jämfört med föregående år.
Minskningen är en nettoeffekt av minskad omsättning till följd
av försäljning av fastigheter samt ökad omsättning till följd av
generell hyreshöjning och färdigställande av nya fastigheter.
Bolaget genomförde en hyreshöjning den 1 februari 2014 vilken
ger en genomsnittlig hyresökning över året med 1,44 procent.
Hyresökningen uppgår till mellan 0 och 3 procent per fastighet,
beroende på läge och standard.
Räntekostnaderna efter avdrag för ränteintäkter uppgick
till totalt 89 mnkr (88 mnkr). Beloppet inkluderar kostnaden för
förtidsinlösen av ränteswap med 12 mnkr och förtidsinlösen av
externa lån med 5 mnkr.
Finansiella mål och soliditet
Enligt ägardirektivet bör den långsiktiga avkastningen, mätt
som den årliga värdeförändringen i fastighetsportföljen, vara
minst inflation plus 0,5 procent mätt över fem års sikt. 2014
uppgick värdeförändringen till 4,8 procent vilket klart översteg
målet för innevarande år. Försäljningar, nyproduktion samt
förändrade värderingsprinciper gör det svårt att jämföra över en
femårsperiod men värdeutvecklingen överträffar klart målsättningen.
Bolagets avkastning, exklusive realisationsvinst/-förlust, ska
uppgå till minst 6 procent av det justerade egna kapitalet.
Avkastningsmålet nås inte för 2014 eftersom bolagets egna
kapital förstärkts kraftigt genom fastighetsförsäljningar under
2013 och 2014.
Enligt ägardirektivet ska bolaget sträva efter att soliditeten
sett över tid ska vara 15 procent. Den får inte vara lägre än 11
procent. Den redovisade soliditeten har under 2014 ökat från
26 procent till 28 procent till följd av realisationsvinsterna från
fastighetsförsäljningarna.
Lånevolymen har under året ökat med 216 mnkr till 3 320
mnkr. Trots ökad lånevolym har belåningsgraden minskat från
68 till 66 procent till följd av ökad balansomslutning. Enligt
ägardirektivet bör belåningsgraden inte överstiga 85 procent
Av resultat före koncernbidrag och skatt disponerar ägaren
en andel motsvarande aktuell bolagsskatt. Bolaget lämnade
63 mnkr (0,5) i koncernbidrag, vilket motsvarar resultatet efter
finansiella poster med avdrag för effekten av fastighetsförsäljningarna. Bolaget erhöll 49 mnkr (0) i aktieägartillskott.
Investeringar
Den totala investeringsvolymen i ny- och ombyggnation av
fastigheter uppgick under året till 711 mnkr (473 mnkr), vilket
innebär en ökning med 50 procent jämfört med föregående år.
Av årets investeringar utgör 486 mnkr (253 mnkr) projekt som
är pågående. Dessa består främst av nyproduktion på Ringstorpsvägen, Parkkvarteret och ombyggnation av Närlunda 14.
Årets avslutade projekt uppgår till 536 mnkr (300 mnkr)
där merparten utgörs av Höjdpunkten på Närlunda, radhusen
på Gustavslund, ombyggnation på Sköldenborg och Närlunda
samt fasadrenovering på Maria Park. Därutöver tillkommer
bland annat investeringar i 65 ombyggda lägenheter, vilka lyfts
till nyproduktionsstandard.
Riskanalys
Helsingborgshems verksamhet och ekonomi påverkas till
viss del av förändringar i omvärlden. Det handlar om både
makroekonomiska och regionala faktorer, men även politiska
förändringar. Helsingborgshem har identifierat nedanstående
områden som kan innebära risker:
•Hyresutveckling
• Vakanser i beståndet
Resultat efter finansiella poster uppgick till 301 mnkr (326 mnkr).
Finansnettot förbättrades till -46 mnkr (-50 mnkr), främst till
följd av gynnsammare ränteläge.
Finansiella mål och soliditet
De finansiella målen i bolagets ägardirektiv utgörs dels av ett
soliditetsmål och dels av ett avkastningsmål. Soliditetsmålet
innebär att soliditeten ska överstiga 20 procent sett över tid.
Avkastningsmålet innebär att avkastningen på justerat eget
kapital minst ska uppgå till 10 procent.
Soliditeten har ökat under året och uppgick till 41 procent
(37). Avkastningen på eget kapital överträffade avkastningskravet och blev 11,9 procent (14,1). Sett över en femårsperiod
är avkastningen på eget kapital i snitt 13,9 procent (14,3) och
soliditeten 36,4 procent (34,4).
Av resultat före koncernbidrag och skatt disponerar ägaren
en andel motsvarande aktuell bolagsskatt. Sett över en längre
tidsperiod har ägaren en förväntan om utdelning, förutom
schablonskatt, av minst en fjärdedel av bolagets resultat före
bokslutsdispositioner och skatt. Koncernbidrag har lämnats
enligt ägarens önskemål med 56 mnkr (137 mnkr).
Investeringar
Investeringstakten i koncernen fortsätter att ligga på en hög
nivå. Under 2014 investerades 289 mnkr (281 mnkr) i anläggningstillgångar med stora investeringar i såväl nät- som produktionsverksamheten.
Riskanalys och riskhantering
Bolaget arbetar med att identifiera och i möjligaste mån
nedbringa riskerna i sin verksamhet genom aktiv riskhantering
och systematisk intern kontroll. Ett par exempel på risker som
har en påverkan på Öresundskrafts framtida utveckling är
energiprisrisk och bränsleprisrisk. Energiprisrisken hanteras
inom ramen för varje dotterbolags riskpolicy. För elkunder med
helt eller delvis fast elpris innebär det att terminskontrakt ska
säkras i intervallet 90–100 procent av kundens förväntade
framtida elanvändning. Vid årsskiftet var den säkrade risken
inom angivet intervall. Energipriset för kunder med rörligt elpris
följer priset på elbörsen Nordpool spot och kunden faktureras
baserat på verklig inköpskostnad. Detta innebär att ingen energiprisrisk finns avseende dessa kunder.
•Driftskostnadsutveckling
• Investerings- och underhållsbehov
•Ränteutveckling
NSR AB
Årets resultat
Öresundskraft AB
Årets resultat
Koncernens intäkter uppgick till 2 551 mnkr (2 873 mnkr).
Minskningen jämfört med föregående år beror främst på det
varma vädret och låga elpriser.
Rörelseresultatet uppgick till 347 mnkr (377 mnkr).
Minskningen jämfört med föregående år är en följd av de lägre
intäkterna under 2014.
Omsättningen för koncernen uppgick under året till 414 mnkr
(378 mnkr). Omsättningsökningen beror på att NSR från och
med 2014 ansvarar administrativt för renhållningskollektivet
för hushållsavfall i Ängelholm och därmed fakturerar dessa
abonnenter.
Koncernen uppvisade ett resultat efter finansiella poster
på 0 mnkr (-9 mnkr). Resultatet har påverkats negativt av att
igångsättningen av biogasanläggningen blev försenad på grund
av konstruktionsfel samt att lägre volymer avfall har tagits
emot än förväntat.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 B olag e ns e ko n o mi
53
Övriga bolag
Finansiella mål och soliditet
Enligt ägardirektivet bör bolaget ha en soliditet på minst 15
procent. Bolagets höga investeringstakt i kombination med det
låga resultatet innebär att soliditetsmålet inte uppnås. Under
2014 uppgick soliditeten till 13 procent (12).
I kommunkoncernen ingick under 2014 även verksamhet som
bedrivs i Helsingborgs Symfoniorkester och Konserthus AB,
AB Helsingborgs Stadsteater samt Helsingborgs Evenemang
och Idrottspark AB. Kvarstående finansieringsbehov i dessa
bolag täcks inom stadens bolagskoncern via koncernbidrag.
I början av 2015 verkställdes kommunfullmäktiges beslut
från i mars 2014 om att slå samman koncernens verksamheter
inom området kultur och evenemang. Det innebär att de tre
bolagen som nämndes ovan har fusionerats i ett gemensamt
bolag som fått namnet Helsingborg Arena och Scen AB.
Vid årsskiftet tog staden åter över driftsansvaret för Olympiaområdet (Olympiafältet, Olympiarinken, Idrottens hus och
Friidrottshallen) från Helsingborgs Evenemang och Idrottspark
AB. I samband med fusionen tog Helsingborg Arena och
Scen AB över evenemangsenheten från staden samt driftsansvaret för utomhusscenen Grytan och Sofiero slott och
slottsträdgårdar.
Investeringar
Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick
under året till 28 mnkr (141). Av detta avser 15 mnkr en ny
överföringsledning till Öresund för behandlat lakvatten samt för
dagvatten och processvatten.
Riskanalys och riskhantering
Bolaget arbetar systematiskt med identifiering, värdering och
hantering av strategiska, operativa och finansiella risker. Politiska beslut och lagregleringar exponerar bolaget för politiska
och finansiella risker. Eftersom NSR är en stor aktör inom sitt
område fortgår utveckling av verksamheten och anpassning till
nya och kommande regleringar.
För att möta kundernas och lagstiftarens krav i kombination
med ägardirektivet som gäller för bolaget arbetar det kontinuerligt med utveckling av personalen och tjänsteutbudet. För att
kunna fullfölja detta krävs i sin tur en ständigt hög investeringstakt som innebär att bolaget har behov av upplåning för att
finansiera investeringarna.
Genom att årligen på företagsekonomisk grund göra
avsättningar till en återställningsfond bygger bolaget upp en
reserv för att kunna möta framtida utgifter. Det framtida åter­
ställningskravet på deponier utgör dock en finansiell risk då
kapitalbehovet ska komma från den löpande verksamheten.
Nyckeltal stadens dotterbolag
Resultat efter finansiella poster
Netto-
omsättning
Balans-
omslutning
Soliditet
(procent)
Medeltal
anställda
Mnkr*2013
20142013
20142013
20142013
20142013
2014
Helägda bolag
AB Helsingborgshem
446,4
253,8913
893
4 557
5 01026
28200
200
Öresundskraft AB
326,3
300,7
5 023
4 98737
41382
365
2 827
2 503
Helsingborgs Hamn AB
11,0
Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB**
-1,0
48,6365
356696
74083
81256
237
AB Helsingborgs Stadsteater**
0,0
0,069
7164
591
282
72
Helsingborgs Evenemang & Idrottspark AB**
0,0
0,269
7473
561
28
8
Vårdfastigheter i Helsingborg AB
-1,3
5,84
1154
580
20
0
Kuriren 2 AB
0,1
0,00
01
157
800
0
Kuriren 6 AB
0,1
0,40
12
212
240
0
Sobeln 28 AB
0,0
0,10
00
116
230
0
-1,572
7253
514
274
74
Tegskiftet 2 AB
0,1
0,20
02
213
180
0
Delägda bolag högre andel än 20 procent Nordvästra Skånes Renhållning AB 52 %
-9,3
0,2378
414441
43312
13138119
Nöjesparken Sundspärlan AB 40 %
0,6
0,425
2411
1233
3415
15
Sjökrona Exploatering AB 25 %
0,0
0,03
326
2698
970
0
* Beloppen är avrundade till hela mnkr utom för resultat efter finansiella poster. Detta innebär att belopp under 0,5 mnkr avrundas till 0.
** För Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB, AB Helsingborgs Stadsteater samt Helsingborgs Evenemang & Idrottspark AB ingår erhållet koncernbidrag
i nettoomsättningen för att bättre spegla omfattningen på bolagens verksamhet. Även resultat efter finansiella poster inkluderar erhållet koncernbidrag.
54
B olag e ns e ko n o mi H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Finans
Finanspolicyn för Helsingborgs stads samlade verksamheter har fastställts av kommunfullmäktige
och reglerar ramarna för stadskoncernens totala finansverksamhet. Inom ramen för finanspolicyn
har kommunstyrelsen fastställt finansiella riktlinjer för staden. Respektive dotterbolag har egna
finansreglementen som håller sig inom den beslutade finanspolicyn.
Internbanken
Extern kapitalanskaffning, likviditetshantering
och finansiella placeringar i kommunkoncernen
samordnas genom internbanken. Internbankens
övergripande uppdrag är att optimera kassaflöden
och genom detta stödja stadens dotterbolag i
deras affärs- och resultatutveckling. Internbankens verksamhet ger ett mervärde för både staden
och för bolagen. Målen för upplåningen genom
internbanken är att på såväl kort som lång sikt
dels uppnå en låg finansieringskostnad, dels
säkerställa betalningsförmågan. Staden ska vara
en stabil låntagare som erbjuder finansiering till
dotterbolagen genom upplåning till marknadens
bästa villkor för jämförbara låntagare.
Staden ska eftersträva att använda sig av olika
upplåningsformer och långivare samt se till att
lånens förfallostruktur fördelas över tid. De vanligaste upplåningsformerna för internbanken är att
ge ut certifikat och obligationer.
Internbanken hanterar överskottslikviditet från
staden och stadens bolag. Dessa medel lånas i
sin tur ut till bolag som behöver kapital. Internbanken är samma juridiska enhet som staden och
stadens kassa finns inlånad i internbanken. Den
vidareutlåning staden gör till bolagen sker utifrån
marknadsmässiga villkor. Räntan på stadens utlå-
ning till dotterbolagen ska inte vara högre än vad
bolagen själva skulle kunna tänkas låna till i eget
namn. I annat fall är det fråga om en förtäckt utdelning. Räntan på utlåningen får inte heller vara
så låg att en otillbörlig kostnadsfördel uppstår.
Högsta kreditbetyg
Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s ger
fortsatt staden det högsta kreditbetyget, AAA.
Detta är högre än för till exempel alla banker som
är verksamma i Sverige. Det höga kreditbetyget ger Helsingborgs stad goda möjligheter till
kapital­anskaffning och till fördelaktiga lånevillkor.
Finans
En generell term för
att beskriva den del
av verksamheten
som handlar om att
skaffa och fördela
pengar.
Likviditet
/likvida medel
Pengar tillgängliga
på konto i bank.
Likviditet
Internbanken hanterar stadens och de majoritets­
ägda bolagens likviditet genom ett gemensamt
koncernkonto där kommunens och de helägda
bolagens likvida medel samlas.
För staden gäller att det alltid ska finnas en
likviditetsreserv i form av egen likviditet eller outnyttjade kreditlöften motsvarande 300 mnkr plus
stadens egna finansieringsbehov de kommande
tre månaderna. På balansdagen uppgick likviditetsreserven till 4 974 mnkr.
Här ska in en bild
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Finans
55
Upplåning
Riskhantering
För extern upplåning använder sig staden av sitt
Medium Term Note Program (MTN-program) med
en ram på 5 000 mnkr och sitt certifikatprogram
med en ram på 3 000 mnkr. Staden har även
kreditlöften med sammanlagt 2 100 mnkr hos tre
olika motparter.
Koncernens upplåning uppgick vid årsskiftet till
4 394 mnkr, vilket var en ökning med 396 mnkr från
föregående årsskifte. Den genomsnittliga återstående löptiden på den samlade upplåningen var 1,1
år. Den blir marginellt högre när även kreditlöften
inkluderas i beräkningen.
Den genomsnittliga räntan för internbankens
upplåning uppgick per balansdagen till 0,37 procent. Den genomsnittliga räntebindningstiden var
två månader.
För varje finansiell risk som är av betydande
storlek ska det finnas en tydligt angiven strategi
med ett tillhörande riskmandat.
Internbankens utlåning
Kapitalförsörjningen till stadens helägda bolag
sker genom utlåning från staden. Utlåningen ska
ske i enlighet med kommunstyrelsens beslutade
utlåningsramar eller enligt separat beslut i kommunstyrelsen. Utlåningen ska vara belopps- och
tidsbegränsad. Vid ingången av 2014 var internbankens utlåning 4 726 mnkr och har under året
ökat med 359 mnkr till 5 095 mnkr. Största låntagaren är Helsingborgshem som vid årsskiftet hade
lån på 3 320 mnkr via internbanken. Under året har
Helsingborgshems upplåningsbehov ökat till följd
av en ökad investeringstakt. De fastighetsförsäljningar som genomförts under 2013 och 2014 har
dock bidragit till att hålla nere upplåningsbehovet.
Utlåningen till Öresundskraft minskade under året.
56
F i na ns H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Kreditmarknadsrisk
Avvikelser mellan internbankens upplåning (skulderna) och utlåning (tillgångarna) ger upphov
till risker på kreditmarknaden. De kreditmarknadsrisker staden kan påverkas av är i första
hand ränterisk och kreditmarginalrisk. Ränterisk
är risken för att en allmän räntehöjning leder
till högre upplåningskostnader för staden utan
att denna kostnad kan kompenseras av höjda
utlåningsräntor. Kreditmarginalrisken är risken
för att en specifik höjning av den ränta staden får
betala leder till högre upplåningskostnader utan
att denna kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor. För kreditmarknadsrisken finns ett
fastställt riskmandat som innebär att summan
av ränterisken och kreditmarginalrisken aldrig får
överstiga 20 mnkr vid en omedelbar ofördelaktig
ändring av räntan på 1 procentenhet.
Valutarisk
Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av ökade kostnader till följd av valutakursförändringar. Valutakursrisker kan uppstå inom
finansverksamheten eller i stadens förvaltningar.
Målsättningen är att valutarisker inom förvaltningarnas verksamhet och finansverksamheten
ska begränsas. I de finansiella riktlinjerna finns
fastställt beloppsgränser för när valutariskerna
ska säkras. Exponeringen för valutarisker är i
dagsläget minimal.
Vad används
skattepengarna till?
Kostnader, procent
Intäkter, procent
Kommunal skatt
13
Kommunalekonomisk
ujämning och generella bidrag
7
Köp av tjänster
Taxor, avgifter
5
65
Personal och pensioner
29
2
4
3
Lokaler och markhyror
Bidrag
50
Bidrag och transferingar
Försäljning av verksamhet
och entreprenad
Bostads-, lokalhyror och arrenden
Övrigt
2
10
Nettokostnadernas fördelning på olika
verksamheter, procent
2
5
Extern verksamhet, procent
Vård- och omsorgsnämnden
Äldre och funktionshindrade
Övrig vård och omsorg
6
5
5
6
11
49
Försörjningsstöd
8
Barn- och utbildningsnämnden
Utbildning och förskola
44
Informationsteknik
Övrigt
2
17
26
Material
5
Kultur och fritid
3
Gator,vägar och parker
Övrigt
Socialnämnden
Utvecklingsnämnden
Idrott- och fritidsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden
15
Nettokostnaderna är det som återstår av kostnaderna när vi har
tillgodo­räknat oss våra intäkter, exempelvis barnomsorgsavgifter och
avgifter för bygglov. Nettokostnaderna finansieras i första hand av
skatter och statsbidrag. Diagrammet ovan visar hur nettokostnaderna
fördelar sig på stadens olika verksamheter. Staden bedriver en mängd verksamhet direkt riktad till invånarnana. Under 2014 köptes sådan verksamhet in av extern part för
1 819 mnkr. Diagrammet ovan visar hur detta fördelas mellan
olika verksamheter.
En ” 100-lapp” i kommunalskatt används på följande sätt
Förskola med skolbarnomsorg
15,19
Gator, vägar och parker
5,36
Grundskola med förskoleklass
19,71
Stadsbyggnad1,34
Bostadsverksamhet (exploatering med mera)
Gymnasieskola6,88
1,05
Försörjningsstöd (inklusive administration)
Särskola0,99
4,68
Arbete, näringliv och näringsliv
Fritidsverksamhet3,06
1,09
Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade
19,72
Vuxenutbildning 1,67
Insatser enligt LSS och LAS
6,39
Miljö- och hälsoskydd
0,44
Invidivid- och familjeomsorg, barn och ungdom
3,85
Räddningstjänst1,76
Individ- och familjeomsorg, vuxen
1,92
Politik och revision
0,84
Övrigt1,39
Kultur2,68
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Vad används skattepengarna till?
57
Jämförelse med andra kommuner
Helsingborg jämför sig med andra kommuner för att kunna
utvärdera sina resultat och kvaliteten på sina tjänster. Vi deltar
i Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) undersökning
Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Undersökningen består
av cirka 40 nyckeltal fördelade på fem områden. Syftet är bland
annat att informera helsingborgarna om kvaliteten på den kommunala servicen. Förra året deltog 225 av landets 290 kommuner i undersökningen och här nedan redovisar vi resultatet.
Tillgänglighet
Nyckeltal
HelsingborgGenomsnitt alla kommunerGenomsnitt större städer 1)
2011
2012
2013 2014 20142014
Andel av invånarna som skickar in
en enkel fråga via e-post och får svar
inom två arbetsdagar, procent
67 82 8796 8382
Andel av invånarna som tar kontakt
med kommunen via telefon och får ett
direkt svar på en enkel fråga, procent
42 35 2662 4946
Andel av invånarna som uppfattar att de får
ett gott bemötande när de via telefon ställt
en enkel fråga till kommunen, procent
80 89 8990 8688
Öppettider utöver vardagar 8–17 på bibliotek,
simhall och återvinningsstation, timmar/vecka
–
–
82
87 –75
Andel av de som erbjudits plats inom
förskoleverksamheten och fått plats på
önskat placeringsdatum, procent
54 41 57100 6763
Genomsnittlig väntetid för dem som inte fått
plats för sitt barn inom förskoleverksamheten
på önskat placeringsdatum, dagar
6139 59 0 2125
Genomsnittlig väntetid för att få plats på ett
äldreboende från ansökan till
erbjudande om plats, dagar
70 20 1839 5251
Genomsnittlig handläggningstid för beslut
om försörjningsstöd vid nybesök, dagar
17 18 1919 1621
Trygghet
Nyckeltal
Invånarnas upplevelse av trygghet
i kommunen, index
Antal olika vårdare som besöker en äldre
person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod, antal personer
Barn per personal i kommunens förskolor,
planerad närvaro, antal barn/årsarbetare
Barn per personal i kommunens förskolor,
faktisk närvaro, antal barn/årsarbetare
HelsingborgGenomsnitt alla kommunerGenomsnitt större städer 1)
2011
2012
2013 2014
20142014
505050 49
–
–
10
14
5,75,65,7 5,6
–
–
4,6
6158
4,6
1516
5,45,4
4,34,5
Delaktighet och information
Nyckeltal
2011
Valdeltagande i kommunvalet, procent
58
–
HelsingborgGenomsnitt alla kommunerGenomsnitt större städer 1)
2012
2013 2014
–
–
80,3
20142014
83,283,8
Kommunens webbinformation till
invånarna, index
898891 92
Invånarnas möjligheter att delta i
kommunens utveckling, index
525454 56 5361
Invånarnas upplevelse av insyn och inflytande
över kommunens verksamhet, index
414040 40
J ä mfö re lse me d a n d r a ko m m u ne r H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014
7886
4141
Effektivitet
Nyckeltal
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Andel elever i årskurs 6 som uppnått
Skolverkets kravnivåer i de nationella
proven (sv, sv2, en, ma), procent
Andel elever i årskurs 3 som uppnått
Skolverkets kravnivåer i de nationella
proven (sv, sv2, ma), procent
2011
113 239
–
HelsingborgGenomsnitt alla kommunerGenomsnitt större städer 1)
2012
2013 2014 20142014
114 512 117 939 122 295
–
95
125 593
127 891
93 9293
75 767677 6868
Andel elever i årskurs 9 som är
behöriga till ett yrkesprogram på
gymnasiet, procent
86,7 85,389,087,3 86,487,7
Kostnad per betygspoäng, åk 9 kommunala
skolor, kr/betygspoäng
307 295301322 368343
Andel gymnasieelever i kommunen som
fullföljer sin utbildning inom 4 år, procent
Kostnad för de elever som inte fullföljer
ett gymnasieprogram inom 4 år, kr/elev
Kvalitetsaspekten inom särskilt boende
äldreomsorg, andel av maxpoäng, procent
Kostnad särskilt boende äldreomsorg,
kr/brukare
Andel boende som är ganska/mycket
nöjda med sitt särskilda boende, procent
Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst,
andel av maxpoäng, procent
74 737677 7879
22 858
25 690
22 548
–
75
73
470 925
–
21 369
80
22 297
85 6670
506 479 524 027 526 800
81
25 186
689 671
617 247
82 8482
97 949788 6670
Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare
–
Andel brukare som är ganska/mycket
nöjda med sin hemtjänst, procent
–
89
90
90 9190
Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och
serviceboende, andel av maxpoäng, procent
–
82
84
82 8280
Andel inte återaktualiserade ungdomar
1 år efter insats, procent
150 781 154 856 159 330
248 127
246 266
72 747081 7876
Samhällsutveckling
Nyckeltal
H
elsingborgGenomsnitt alla kommunerGenomsnitt större städer 1)
2011
2012
2013 2014 20142014
Andel förvärvsarbetande invånare 71,2 71,873,473,5 78,576,4
20–64 år, procent 2)
Andel invånare som någon gång under
året erhållit ekonomiskt bistånd, procent
Antal nya företag, helårsprognos baserad på
första halvåret, antal per 1000 invånare
5,7 5,96,16,0 4,14,9
–
7,7
7,8
7,9 4,95,6
Nöjd kund-index företagsklimat
62
–
67
–(67)3(66)3
Sjukpenningtalet bland kommunens invånare
5,2 5,56,47,0 9,38,1
Andel återvunnet material av
hushållsavfall, procent
–
42
40
43 3644
Andel miljöbilar i kommunorganisationen,
procent
–
82
78
82 4458
Andel inköpta ekologiska livsmedel första
halvåret, procent
–
15
17
28 2026
Invånarnas uppfattning av kommunen som
en plats att bo och leva på, index
69 6666 67 6164
Läs mer om Helsingborgs resultat i Kommunens kvalitet i korthet på helsingborg.se under Kommun och politik och Resultat och jämförelser.
1)
Gruppen större städer, enligt Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning, avser kommuner med 50 000 - 200 000 invånare
samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
2)
Invånare som arbetar i Danmark är inkluderade i Helsingborgs resultat 2013 och 2014. De officiella siffrorna är 71,7 för 2013 och 71,9 för 2014.
3)
Avser 2013.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 J ä mfö re lse me d a n d r a ko m m u ne r
59
60
Lo re m ips u m d olo r H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Verksamhetsöversikter
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Lo re m ips u m d olo r
61
Barn- och utbildningsnämnden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Vi utökar våra förskolor och skolor i takt med att antalet helsingborgare ökar. Slottsvångens förskola tillkom med plats för 100 barn.
•Närmare 8 000 nya digitala lärverktyg har köpts in under året för att öka elevernas möjligheter att nå högre resultat.
•För att höja kvaliteten i våra förskolor och skolor ökar vi antalet
förstelärare och de finns nu även inom förskola och fritidshem.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
•Barns och elevers vardag ska vara begriplig,
hanterbar och meningsfull
Organisation
•Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv
arbetsgivare
•Stadens förskolor och skolor ska ge alla barn och
elever möjligheter att nå sina mål
•All kommunikation ska vara tillgänglig, fullständig
och anpassas efter mottagaren
•Stadens förskolor och skolor ska förbereda barn och
elever för att leva i ett hållbart samhälle
•Stadens förskolor och skolor ska vara föregångare
i sitt miljöarbete
•Stadens förskolor och skolor ska erbjuda ett rikt utbud
av aktiviteter och upplevelser för alla barn och elever
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Omvärld
•Stadens förskolor och skolor ska erbjuda barn och
elever en stimulerande lärandemiljö
Ekonomi
Nämndens mål
•Barn- och utbildningsnämndens ekonomi ska vara
i balans
•Stadens förskolor och skolor ska aktivt medverka i
lokalt, regionalt och globalt samarbete
•Sociala och miljömässiga hänsynstaganden ska
vägas in vid ekonomiska beslut
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Extern verksamhet
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Procent av total kostnadsomslutning
Procent av verksamhetsområdets kostnadsomslutning
Kommunal verksamhet
100 %
Kommunal verksamhet
Extern verksamhet
Extern verksamhet
78
65
29
64
50 %
36
35
22
71
62
0 %
Ba r n - oc h u t bil d ni n gs nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Förskola och pedagogisk omsorg
Grundskola med förskoleklass, fritidshem
Gymnasieskola
Förskola och pedagogisk omsorg
Årets verksamhet
Antalet förskolor var vid årets slut totalt 132 varav 56 fristående. I kommunal regi fanns det även tre verksamheter med
pedagogisk omsorg, medan det fanns fem verksamheter med
pedagogisk omsorg i fristående regi. Antalet invånare i Helsingborg ökar och antalet förskoleplatser har utökats betydligt på
två av våra kommunala förskolor. Slottsvångens förskola flyttade i augusti in i den nyrenoverade före detta gymnastiksalen på
Slottsvångsskolan/Synkopen, med cirka 100 förskoleplatser. På
Drottninghögs förskola har ytterligare 50 barn kunnat erbjudas
en förskoleplats och här kommer antalet platser fortsätta att
utökas under 2015.
Resultatet från kommunens årliga attitydundersökning,
för både kommunala och fristående verksamheter, visar att
vårdnadshavarna till barn i förskola och pedagogisk omsorg är
mycket nöjda med verksamheternas kvalitet. Barnen trivs och
känner sig trygga, och som förälder kan man i hög utsträckning
rekommendera förskolan till andra. Under året har de kommunala förskolorna arbetat aktivt med den så kallade lärplattformen Fronter för att nå ut med information till vårdnadshavarna
och på så sätt göra dem mer delaktiga i vad som händer.
För att de kommunala förskolornas kvalitet ska förbättras ytterligare arbetar vi med att vidareutveckla förskolornas
pedagogiska dokumentation. Denna dokumentation är viktig
i arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Förskolan har till uppgift att medverka till att barn med
annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både
det svenska språket och sitt modersmål. På de kommunala
förskolorna pågår ett aktivt arbete med flerspråkighet och
modersmål. Det har även anställts förstelärare inom förskolan
för att höja kvaliteten.
Framtid
Lärande är en av grundstenarna i förskolans uppdrag och det
måste bli en allt mer integrerad och framträdande del i den
dagliga verksamheten. Lärande är starkt kopplat till förskolans
lärmiljöer, som måste fortsätta utvecklas för att stimulera
barnens lust till att lära. Att utveckla lärmiljöer handlar om att
skapa lärsituationer där alla barn känner sig sedda och där deras nyfikenhet och lust till att lära väcks. Användning av digitala
verktyg är ett sätt att skapa nya och varierande lärmiljöer.
Även framöver kommer vi att fokusera på språkutvecklande
arbetsätt för att lägga grunden till en lyckad skolgång.
Framtida utmaningar för förskolan är att kunna erbjuda alla
barn en likvärdig förskola samt att utöka verksamheten i takt
med att antalet helsingborgare ökar.
Nyckeltal
2012
2013
2014
99
Extern kundnöjdhet
Andel vårdnadshavare till barn i kommunal
och fristående förskoleverksamhet som
upplever att deras barn känner sig trygga i
verksamheten, procent
99
99
– varav i kommunal förskoleverksamhet
98
99
98
– varav i fristående förskoleverksamhet
99
99
99
Andel vårdnadshavare till barn i kommunal
och fristående förskoleverksamhet som är
nöjda med verksamheten, procent
98
98
98
– varav i kommunal förskoleverksamhet
97
97
98
– varav i fristående förskoleverksamhet
99
98
98
Kvalitet
Andel årsarbetare i kommunal och fristående
förskola med pedagogisk högskoleexamen,
procent
57 5757
– varav i kommunal förskoleverksamhet
65
66
65
– varav i fristående förskoleverksamhet
44
42
43
– i gruppen större städer 1)
60 6060
Antal förskolebarn per årsarbetare i kommunal och fristående förskola, medelvärde
5,6
5,7
5,6
– varav i kommunal förskoleverksamhet
5,7
5,8
5,8
– varav i fristående förskoleverksamhet
5,5
5,4
5,3
– i gruppen större städer 1)
5,3 5,35,4
Volymer
Barn i kommunala förskolor och pedagogisk
omsorg, antal
4 449
4 524
4 717
Barn i förskola och pedagogisk omsorg,
folkbokförda i Helsingborg, antal
6 972
7 160
7 316
– varav andel i kommunal
verksamhet, procent
62,9
62,8
63,5
– varav andel i fristående
verksamhet, procent
36,6
36,5
35,8
0,5
0,7
0,7
89,3
89,4
90,3
– varav andel i annan kommuns
verksamhet, procent Förskola och pedagogisk omsorg,
andel inskrivna barn av folkbokförda
i Helsingborg, procent
Ekonomi
Intäkter, mnkr
165
169
171
Kostnader, mnkr
803
849
933
Nettokostnader, mnkr
Nettokostnad per invånare, kr
Förskola, nettokostnad per barn
folkbokförda i Helsingborg, kr
1)
-638
-680
-763
4 853
5 115
5 677
91 497
94 986 104 253
Gruppen större städer, enligt Sveriges kommuner och landstings
kommungruppsindelning, avser kommuner med 50 000–200 000
invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 B a r n - o c h u t b il d ni n g s nä m n d e n
63
Grundskola med förskoleklass
Årets verksamhet
Antalet grundskoleelever i Helsingborgs stad ökade med drygt
450 under 2014. Eleverna som tillkom har placerats på befintliga
grundskolor. Antalet nyanlända ökade under året och beräknas
göra så även under 2015. För att på ett bättre sätt kunna ta
emot det ökade antalet nyanlända har ett nytt arbetssätt och
en ny organisation tagits fram. Istället för att placera nyanlända
elever i introduktionsklasser finns det nu möjlighet att placera
dem i ordinarie klasser med extra undervisningsstöd. Det görs
även en kartläggning över nyanlända elevens kunskaper inom
två månader.
Resultaten från årets attitydundersökning, som omfattar
samtliga elever från förskoleklass till årskurs 9, visar att grundskoleeleverna känner sig trygga och generellt sett är mycket
nöjda med sin skola. Resultaten i de kommunala grundskolorna visar att det genomsnittliga meritvärdet fortsatte att öka,
samtidigt som andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram sjönk med två procentenheter. Förklaringen till de lite
motstridiga resultaten är att andelen betyg F i ämnena svenska,
engelska och matematik, som direkt påverkar behörigheten,
ökade. Samtidigt minskade andelen F i stort sett i alla övriga
ämnen.
Resultaten från årskurs 9 visar att flickor generellt sett
presterar bättre än pojkar. Det finns även ett tydligt samband
mellan elevernas resultat och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning
når betydligt högre resultat än elever med föräldrar som har en
förgymnasial utbildning.
64
Ba r n - oc h u t bil d ni n gs nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Mycket arbete har lagts ner på att integrera och fortsätta
utveckla användandet av digitala lärverktyg i undervisningen.
Fortbildning inom området för information - kommunikation
- teknik (IKT) har fortsatt under hösten och pedagoger har
handlett sina kollegor.
Särskilda satsningar inom språkområdet påbörjades
2013. Det arbetet har fortsatt och förstärkts under 2014, både
gällande svenska och modersmål. Under året har fokus varit att
arbeta vidare med språkutvecklande arbetssätt, såsom att synliggöra elev­ernas användning av språket i de lägre årskurserna,
och att
arbeta vidare med så kallad genrepedagogik. Genom genre­
pedagogik stöttas eleverna i att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk, vilket ger dem möjlig­
heter att till­godogöra sig olika typer av texter.
Fritidshemmen är ett komplement till skolan som ska bidra
till barnens allsidiga utveckling och lärande. På skolorna har
personalen arbetat för att skapa en helhet mellan skol- och
fritidsverksamheten. För att höja kvaliteten inom fritidshemmen
har personalen erbjudits kompetenshöjande utbildning. Rutiner
och metoder har även tagits fram för att utreda elevernas
behov av stöd under skoldagen och tid de är på fritidshemmen.
På skolorna har det under året varit fortsatt fokus på så
kallad formativ bedömning, där eleverna genom en direkt
återkoppling får en ökad förståelse för vad som ska läras, och
på att synliggöra lärandet för varje enskild elev. Det är oerhört
viktigt att fortsätta arbeta för att uppnå en likvärdighet mellan
Nyckeltal
2012
2013
2014
Andel elever i kommunal och fristående
grundskola som upplever trygghet i
verksamheten, procent
92
95
2012
2013
2014
Andel lärare i kommunal och fristående
grundskola med pedagogisk högskoleexamen, procent
83
80
81
97
– varav i kommunal grundskola
86
82
83
75
74
Extern kundnöjdhet
– varav i kommunal grundskola
93
95
97
– varav i fristående grundskola
77
– varav i fristående grundskola
94
95
97
– i gruppen större städer 1)
89 8888
Andel elever i kommunal och fristående
grund­skola som är nöjda med verksamheten,
procent
86 9193
– varav i kommunal grundskola
86
90
93
– varav i fristående grundskola
86
92
94
Kvalitet
Andel elever i kommunal och fristående
grundskola som är behöriga till yrkesprogram
i gymnasieskolan, procent
85
89
87
– varav i kommunal grundskola
82
87
85
– varav i fristående grundskola
92
93
91
– i gruppen större städer 1)
88 8887
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9
i kommunal och fristående grundskola,
medelvärde
214,3 216,8219,4
– varav i kommunal grundskola
210,9
214,5
217,1
– varav i fristående grundskola
221,8
221,7
223,2
– i gruppen större städer 210,9 212,3214,3
1)
Andel elever i årskurs 9 i kommunal och
fristående grundskola som ej nått målen i
minst två ämnen, procent
15
14
15
– varav i kommunal grundskola
18
18
18
– varav i fristående grundskola
8
7
10
– i gruppen större städer 1)
Antal elever per lärare i kommunal och
fristående grundskola, medelvärde
12,9
12,3
11,9
– varav i kommunal grundskola
13,0
12,2
11,7
– varav i fristående grundskola
12,7
12,4
12,6
– i gruppen större städer 1)
12,2 12,212,2
Volymer
Elever i kommunala skolor, antal
10 328
10 553
10 972
Elever folkbokförda i Helsingborg, antal
13 411
13 739
14 193
76,0
75,8
76,2
– varav andel i kommunens skolor, procent
– varav andel i annan kommuns skolor,
procent
– varav andel i fristående skolor, procent
Elever i fritidshem, folkbokförda i
Helsingborg, antal
– varav andel kommunens
verksamhet, procent
– varav i annan kommuns
verksamhet, procent
– varav andel fristående, procent
14 1515
1,0
1,2
1,4
23,0
23,0
22,4
4 503
4 691
4 887
80,5
81,6
80,5
1,1
1,2
1,3
18,5
17,2
18,3
Ekonomi
Intäkter, mnkr
52
57
58
Kostnader, mnkr
1 226
1 332
1 396
Nettokostnader, mnkr
-1 174
-1 275
-1 339
Nettokostnad per invånare, kr
8 933
9 592
9 963
Grundskola – nettokostnad per
folkbokförd elev, kr
87 530
92 811
94 314
1
) Gruppen större städer, enligt Sveriges kommuner och landstings
kommungruppsindelning, avser kommuner med 50 000–200 000
invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
och inom skolorna för att kunna erbjuda alla elever en likvärdig
utbildning. I detta sammanhang är skolornas arbete med att
säkerställa att eleverna får likvärdiga bedömningar en viktig del.
Våra grundskolor har deltagit i den nationella satsningen
Matematiklyftet. Nu återstår utmaningen att införa de nya
kunskaperna på skolorna.
Antalet förstelärare på kommunens grundskolor har ökat
och rektorerna har fått möjlighet att genomföra de satsningar
som är mest lämpade på den aktuella skolan. Även chefernas
utveckling har varit i fokus under året, med den kommunala
satsningen Träna ledarskap.
Ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Att skapa
förutsättningar för att verksamheterna ska kunna utveckla och
förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete är därför av central
betydelse. De tidigare satsningarna inom Matematiklyftet
kommer att fortsätta. 19 av de kommunala skolorna kommer
att ingå i Skolverkets projekt Läslyftet. Läslyftet ska, genom
att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen, öka elevers
läsförståelse och skrivförmåga. Här kommer olika kategorier
av lärare att delta, där språkinlärning kommer att synliggöras
utifrån de behov som finns i de olika ämnena.
Framtid
Befolkningsprognoserna för Helsingborg visar att det kommer
att tillkomma cirka 300 elever per år samt ytterligare ett osäkert
antal nyanlända. Detta medför att vi behöver göra betydande
investeringar i form av nybyggnationer för att kunna ta emot
dessa elever.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 B a r n - o c h u t b il d ni n g s nä m n d e n
65
Gymnasieskola
Årets verksamhet
I Helsingborgs stad finns sex kommunala och sjutton fristående gymnasieskolor. Sammanlagt finns ett mycket varierat
utbud av både yrkesprogram och studieförberedande program.
En organisationsförändring inom de kommunala gymnasie­
skolorna, med sex gymnasieenheter och en rektor på varje
skola, har tidigare genomförts. Denna förankrades under 2014.
Skolorna har även arbetat med att hitta formerna för ett fruktbart samverkansarbete.
De kommunala gymnasieskolorna blev mer resurseffektiva
under 2014 och den sammanlagda gymnasieverksamheten
vändes till ett överskott efter flera år av underskott.
Flera skolor har samarbeten eller undervisningsaktiviteter
som innebär alternativa lärmiljöer. Nedan följer några exempel
på detta:
• Eleverna på Nicolaiskolans ekonomiprogram arbetar med fadderföretag, marknadsföringsprojekt kopplat till HIF och samarbete med Campus Helsingborg.
• Forskningsnätverket Skåne har utvecklats under året och ger nu inte bara föreläsningar utan också möjlighet för ett antal ungdomar att få forskningsanknutna sommarjobb.
• Eleverna på Nicolaiskolans estetiska program genomförde en mycket uppskattad föreställning på konserthuset och har även ett pågående samarbete med Ikea.
• Medicinprofilen på det naturvetenskapliga programmet på Tycho Braheskolan samarbetar med Helsingborgs lasarett.
• Språkintroduktionsprogrammet har haft ett samarbete med Helsingborgs stadsteater kring deras föreställning Pelle
Erövraren, där ensamkommande flyktingbarn fått skriva ner sina berättelser.
Under våren 2014 genomfördes den årliga attitydundersökningen där resultaten visar att gymnasieeleverna generellt sett är
nöjda och att de trivs och känner sig trygga i skolan. Resultaten
visar samtidigt att det är viktigt att fortsätta arbeta med att
öka elevernas nyfikenhet och lust att lära, liksom att förbättra
arbetsron.
Andelen elever på kommunala gymnasieskolor som
klarade kraven för examen låg 2014 under riksgenomsnittet
för kommunala gymnasieskolor, både för yrkesprogram och
högskoleförberedande program. Detta var första årskullen som
gick ur gymnasieskolan enligt det nya systemet med gymnasieexamen. Det innebär att möjlighet till jämförelser bakåt i tiden
saknas, såväl med den egna verksamheten som med riket.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet
Andel elever i kommunal och fristående
gymnasieskola som upplever trygghet i
verksamheten, procent
94
96
96
– varav i kommunal gymnasieskola
92
96
96
– varav i fristående gymnasieskola
98
97
97
Andel elever i kommunal och fristående
gymnasieskola som är nöjda med
verksamheten, procent
88
87
90
– varav i kommunal gymnasieskola
85
85
88
– varav i fristående gymnasieskola
93
91
92
Andel elever i kommunal och fristående
gymnasieskola som tagit examen
–
–
87
– varav i kommunal gymnasieskola
–
–
84
– varav i fristående gymnasieskola
–
–
90
– i riket
–
–
89
Andel elever i kommunala och fristående
gymnasieskolor med slutbetyg inom 3 år,
procent
– –65
– varav i kommunal gymnasieskola
–
–
55
– varav i fristående gymnasieskola
–
–
77
– i riket
–
–
63
Kvalitet
1)
Andel elever i kommunala och fristående
gymnasieskolor med behörighet till
högskolan, procent
–
–
72
– varav i kommunal gymnasieskola
–
–
64
– varav i fristående gymnasieskola
–
–
80
– i riket
–
–
70
Andel lärare i kommunal och fristående
gymnasieskola med pedagogisk
högskoleexamen, procent
75
75
76
– varav i kommunal gymnasieskola
81
79
79
– varav i fristående gymnasieskola
62
69
73
– i gruppen större städer 2)
78 7979
Volymer
Elever i kommunala skolor, antal
4 264
3 763
3 470
Elever folkbokförda i Helsingborg, antal
4 853
4 631
4 471
– varav andel i kommunala skolor, procent
58,1
52,4
49,9
– varav andel i fristående skolor, procent
38,5
43,7
45,8
– varav andel i annan kommuns skolor, procent 3,5
4,0
4,4
Ekonomi
Intäkter, mnkr
179
187
180
Kostnader, mnkr
604
598
597
Nettokostnader, mnkr
Nettokostnad per invånare, kr
Gymnasieskola – nettokostnad per elev
folkbokförd i Helsingborg, kr
-425
-411
-417
3 234
3 089
3 104
87 591
88 751
93 292
2014 tog de allra första eleverna examen enligt den nya läroplanen
GY11. För många av kvalitetsnyckeltalen finns därför inga jämförbara
värden från åren 2012 och 2013.
1)
Gruppen större städer, enligt Sveriges kommuner och landstings
kommungruppsindelning, avser kommuner med 50 000–200 000
invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
2)
66
Ba r n - oc h u t bil d ni n gs nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
På samtliga kommunala gymnasieskolor ökar nu fokus på just
examensresultat och förbättringsåtgärder har satts in, bland
annat motiverande samtal och repetitionskurser. Matematik
är tillsammans med engelska och gymnasiearbetet viktiga
utvecklingsområden för att nå högre examenssiffror. Ett projekt
kring matematikutveckling har tidigare drivits i samarbete med
övriga kommuner i Skåne Nordväst. Projektet övergick läsåret
2013/2014 i Matematiklyftet, vilket har resulterat i ett mer aktivt
deltagande från lärarna och en ökad variation av undervisningsmetoder. Men projektet har ännu inte lett till förbättrade
matematikresultat och därmed har gymnasierektorerna beslutat att fortsätta med Matematiklyftet på halvfart under läsåret
2015/16.
Framtid
Fokus framöver är främst ökad måluppfyllelse, där skolorna
måste arbeta brett och målinriktat. Ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för ökad måluppfyllelse
och för att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Verksamheterna kommer att ges bättre förutsättningar för att kunna
utveckla och förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete. Det
är även viktigt att skolorna fortsätter att hitta sätt att utveckla
lärandet så att inte bara kunskapsresultaten utan också
elevernas motivation ökar. Områden som meningsfullhet i
undervisningen och i mentorssamtalet, tydlighet kring mål
och utveckling samt elevinflytande behöver förbättras. Detta
arbete i kombination med fortsatt arbete med information
- kommunikation - teknik IKT, förväntas ge effekter på elevinflytandet i klassrummet, elevaktiva arbetssätt samt tydlighet
avseende mål och bedömning.
Under 2014 har antalet nyanlända elever till gymnasieskolan ökat och beräknas göra så även under 2015. För att
säkerställa skolgången kommer språkintroduktionsprogrammet att erbjudas på fler av de kommunala gymnasieskolorna.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 B a r n - o c h u t b il d ni n g s nä m n d e n
67
Särskola
Årets verksamhet
Särskolan är till för de barn och elever som beroende på en
hjärnskada eller en utvecklingsstörning inte bedöms kunna
nå grundskolans eller gymnasieskolans kunskapsmål. Under
2014 gick 124 elever i grundsärskolan eller var individintegrerade, varav 55 i en grundsärskola med inriktning träningsskola. I gymnasiesärskolan gick 113 elever, varav 33 från andra
kommuner. Inom Skåne Nordväst finns ett samverkansavtal
som innebär att elever i särskola kan söka fritt till nationella
program på gymnasiesärskolorna inom området. Detta ger ett
större utbud av utbildningsmöjligheter med fler program och
inriktningar. Under året har ett större fokus lagts på att tydlig­
göra studie- och yrkesvägledningen
för eleverna i grund- och gymnasiesärskolan.
Den årliga attitydundersökningen visar fortsatt goda
resultat, där både elever i grundsärskola och gymnasiesärskola
samt vårdnadshavare är särskilt nöjda med personalens engagemang och bemötande. Eleverna upplever att de är trygga
och får bra hjälp och stöd av sina lärare.
Skolorna har ett gemensamt nätverk för att utveckla fritidshemmen. Nätverket har bland annat tagit fram ett gemensamt
planerings- och utvärderingsdokument för både skol- och
fritidshemsverksamhet. Fortsatta satsningar inom digitala
lärverktyg har också gjorts under året. Insatserna är starkt
kopplade till språksatsningarna. Med hjälp av digitala lärverktyg såsom surfplattor, datorer och smartboards med bild- och
talstöd kan eleverna vara mer delaktiga. Personalresurserna
inom IKT (information - kommunikation - teknik) har utökats
för att pedagogerna ska få mer pedagogiskt och tekniskt stöd
i arbetet med digitala lärverktyg. Flera av pedagogerna har gått
utbildningarna TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och Tecken som stöd.
Som stöd i arbetet med att utveckla grundsärskolans
elevers lärande ges handledning till arbetslag och enskilda
pedagoger.
Framtid
Uppföljning av betygs- och kunskapsutveckling är fortsatt
viktigt för att synliggöra vilka förmågor eleverna har utvecklat
inom olika områden och ämnen. Ett ökat fokus på lärande och
kunskapsutveckling leder till högre förväntningar på eleverna
och att de, med rätt stöd, kan utvecklas på ett positivt sätt.
Arbetet med att utveckla användningen av digitala och alter­
nativa lärverktyg fortsätter för att anpassa arbetssättet efter
varje elevs förutsättningar. Genom att utveckla arbetet med
alternativa kompletterande kommunikationssätt för eleverna
i träningsskolan stärks deras möjligheter till delaktighet och
påverkan.
68
Ba r n - oc h u t bil d ni n gs nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet
Andel av eleverna i grund- och gymnasiesärskola som upplever trygghet i
verksamheten, procent
94
96
98
Kvalitet
Antal elever per lärare i grundsärskola,
medelvärde
– 3,34,2
– i större städer 1)
– 3,33,7
Antal elever per lärare i gymnasiesärskola,
medelvärde
– 3,64,8
– i större städer 1)
– 4,14,3
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
i grundsärskolan, procent
61
– i större städer 1)
89 8292
67
85
Andel lärare med specialpedagogisk
högskoleexamen grundsärskola, procent
27
– i större städer 1)
38 3739
42
58
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
i gymnasiesärskolan procent
98
– i större städer 1)
90 8690
83
93
Andel lärare med specialpedagogisk
högskoleexamen gymnasiesärskola, procent
41
– i gruppen större städer 1)
28 2426
26
35
Volymer
Elever i grundsärskola, antal
Elever i grundsärskola folkbokförda i
Helsingborg, antal
– varav andel i kommunal skola, procent
102
104
103
92
95
94
98,9
98,9
97,9
– varav andel i annan kommuns skola, procent
1,1
1,1
2,1
– varav andel fristående skola, procent
0,0
0,0
0,0
143
125
113
Elever i gymnasiesärskola, antal
Elever i gymnasiesärskola folkbokförda i
Helsingborg, antal
104
91
80
– varav andel i kommunal skola, procent
91,3
94,5
97,5
– varav andel i annan kommuns skola, procent 8,7
5,5
2,5
– varav andel fristående skola, procent
0,0
0,0
0,0
Intäkter, mnkr
16
17
14
Kostnader, mnkr
75
74
73
Ekonomi
Nettokostnader, mnkr
Nettokostnad per invånare, kr
-58
-57
-59
445
437
440
1)
Gruppen större städer, enligt Sveriges kommuner och landstings
kommungruppsindelning, avser kommuner med 50 000–200 000
invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
Vård- och omsorgsnämnden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Genom att vård- och omsorgsnämnden nu lagar all mat i egen regi har det blivit mycket lättare att kontrollera både utbudet och matens kvalitet.
•På Närlunda har vi öppnat ett nytt boende för personer med funktions­-
nedsättning som behöver stöd i sin vardag.
•Äldre och funktionsnedsatta helsingborgare använder internet och digital teknik mer och mer. Vi arbetar fokuserat med att utveckla sådana tjänster, exempelvis dialog och information via Instagram och installation av
trådlöst internet på alla vårdboenden.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv
Nämndens mål
Perspektiv Invånare
•Helsingborgaren ska få stöd i hemmet som ger
förutsättningar att bo kvar i den självvalda hemmiljön
Omvärld
•Helsingborg ska ha det bästa klimatet för företag-
samma människor
•I Helsingborg ska det finnas bra boende för personer med funktionsnedsättning och för äldre. Där ska finnas förutsättningar för helsingborgaren att bibehålla sin livskvalitet i den nya hemmiljön
•Vi besvarar mejl, brev och telefonmeddelanden senast nästkommande vardag (Tjänstegaranti)
•Kunderna får fortlöpande information om sitt ärende på det sätt vi kommit överens om (Tjänstegaranti)
Nämndens mål
•Helsingborg ska vara en lokalt, regionalt och globalt sammankopplad stad
Organisation
•Verksamheterna ska bedrivas med fokus på med
arbetar- och ledarskap
•Verksamheterna ska vara tillgängliga och ha en god kommunikation med helsingborgarna
•Invånare och kunder ska meddelas i förväg om vi
behöver ändra den tid vi kommit överens om eller om vi blir mer än 15 minuter försenade (Tjänstegaranti)
•Verksamheterna ska ha hög medvetenhet om och aktivt arbeta med miljö- och klimatfrågor
•Genomförandeplanen upprättas tillsammans med kund (Tjänstegaranti)
•I Helsingborg ska det finnas lika möjligheter för alla barn
Ekonomi
•Verksamheterna ska bedrivas effektivt med hänsyn
till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet
•Det förebyggande arbetet ska förlänga det goda livet för helsingborgaren och ska verka för trygghet i den själv-
valda hemmiljön
•Helsingborgaren ska stödjas till ett aktivt och socialt liv
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Extern verksamhet
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Procent av total kostnadsomslutning
Procent av verksamhetsområdets kostnadsomslutning
Kommunal verksamhet
17
Kommunal andel
100 %
Entreprenadutsatt
verksamhet
Extern andel
82
77
50 %
36
23
83
0 %
Boende för
vuxna (LSS)
73
70
64
30
27
18
Daglig verk- Hemservice
samhet (LSS)
Hemvård
Vårdboende
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Vå r d - o c h o mso r gs nä m n d e n
69
Äldre och funktionshindrade
Årets verksamhet
Inom äldreomsorgen har vårdboenden och korttidsenheten
ett positivt ekonomiskt resultat för 2014 med ett överskott på
cirka 2 miljoner kronor i förhållande till budget.
Boendeformer och korttidsplatser
Verksamheten vid Kielergatan flyttade under sommaren till
nybyggda lokaler. Samtidigt pågår om- och nybyggnation av
bostäder för både äldre och funktionsnedsatta på Kungs­
hultsvägen och Kielergatan. Enligt planen ska de vara klara
i september 2015.
Under senare delen av året ökade efterfrågan på korttidsplatser. För att möta behoven öppnade vi extraplatser på
korttidsenheten och även i tomma lokaler på vårdboendet
på Kielergatan.
Äldre och funktionsnedsatta använder internet och digital
teknik i allt större utsträckning. Vi har därför satsat på att utveckla sådana tjänster, och alla boenden inom äldreomsorgen
har nu digital teknik och internetcaféer.
Under Almedalsveckan tog vårt vårdboende Åbrädden på
Garverigatan emot PRO:s och Rikshems pris för landet bästa
äldreboende. Juryns motivering löd så här:
70
Vå r d - o c h o mso r gs nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
”Med lust och glädje som utgångspunkt är
Åbrädden en mycket god föregångare för
boende för äldre. Genom delaktighet skapar
Åbrädden trygghet i både atmosfär och utformning av boendet. Det är de boende som med
sin kunskap och inspiration, tillsammans med
en lyssnande och engagerad personal som ger
boendet liv och gör Åbrädden till årets vinnare.”
Vårdboendet på Romares väg har fortsatt sitt samarbete med
Västra Alléns förskola. En av förskolans barngrupper besöker
regelbundet vårdboendet för att ha gemensamma aktiviteter
med hyresgästerna.
Under hösten skickade vi ett antal förslag till Kvalitets­
mässan 2015 och deras så kallade Gotapris. Av 362 ansök­
ningar blev Helsingborgs arbete med sociala aktiviteter på
vårdboenden nominerat för priset tillsammans med ett
30-tal andra ansökningar.
Anhörigstöd, träffpunkter och daglig verksamhet
Utvecklingen av stöd till anhöriga har haft hög prioritet och
under hösten har Anhörigcentrum och Visningspunkten* flyttat
in på Stadsbiblioteket, vilket ökat tillgängligheten för anhöriga.
Vi fortsätter att utveckla verksamheten på Villa Louise, dit
den som vårdar någon som är gammal, sjuk eller har en funktionsnedsättning kan komma för att få avlastning några dygn.
Även våra så kallade dagverksamheter utvecklas. Dagverksamheterna finns på flera platser och syftet med dem är att erbjuda
gemenskap och aktiviteter samtidigt som maken eller makan
där hemma får avlastning.
Det finns 17 träffpunkter i Helsingborgs kommun. Där kan
den som vill umgås med andra, delta i olika aktiviteter eller
bara dricka en kopp kaffe. Det kostar ingenting att besöka våra
träffpunkter, som alla fick internetuppkoppling och surfplattor
förra året.
Hemvård
Antalet beslut om hemvård har ökat kontinuerligt sedan 2010
och under året med så mycket som 100 nya ärenden. Det leder
bland annat till att vi behöver dela upp hemvårdsområden i
nya arbetsgrupper men vi behöver också nya lokaler och
mer personal.
Antalet äldre personer blir fler och människor är vitala långt
upp i åren. Detta innebär att sjukdomarna och behoven av vård
kommer senare i livet samtidigt som de flesta också vill bo kvar
i den egna bostaden.
En del av hemvårdens underskott beror på att vi har fått
många nya kunder i områden där hemvården tidigare har
bedrivits av andra utförare än Helsingborgs stad. Hela 27
procent av alla nya kunder 2014 kom från sådana områden.
Under 2014 har kundflödet i hemvården generellt ökat.
Det kan bland annat bero på att Helsingborgs lasarett har
stängt vårdplatser. Den allt mer avancerade hemsjukvården
kräver utökade resurser på hälso- och sjukvårdssidan. Vi har
behövt utöka sjuksköterskebemanningen under vissa perioder
i delar av verksamheten. Även insatser inom ASIH (avancerad
sjukvård i hemmet) som Region Skåne bedriver, har tagit stora
resurser i anspråk. Behoven av vård och omsorg blir allt större
och omfattar hela dygnet, alla veckans dagar.
Matomsorg
Nämnden har nu några månaders erfarenhet av att driva
produktionsköket på Kungshultsvägen och så här långt har det
mesta fungerat bra. Ekonomin är i balans och framförallt har
möjligheterna att utforma menyer och utbud efter våra hyresgästers önskemål ökat.
Vi har under året arrangerat ”Hur smakar maten på vård­
boende?”, en publik provsmakning av den mat som serveras
på stadens vårdboenden.
Kundundersökningen
Inom vår verksamhet utförs nationella kundundersökningar,
så kallade öppna jämförelser, som ger jämförelsetal gentemot
andra kommuner. Inom hemvården visar dessa undersök­ningar att:
• Kunderna är nöjda med den hemvård de får.
• Kunderna är nöjda med bemötandet de får av personalen.
• Kunderna känner sig trygga med hemvården.
• Antalet kunder som känner till att de kan välja utförare
har ökat sedan 2013.
Inom vårdboende visar undersökningarna att:
• Kunderna är nöjda med personalens bemötande.
• Kunderna känner sig trygga på sitt vårdboende.
• Kunderna tycker att mat och måltidssituationen
behöver utvecklas.
Sammanfattningsvis var äldreomsorgens resultat mycket
bra och i nivå med resultaten i andra större svenska städer.
I november arrangerades Omsorgsdagen där både den
kommunala verksamheten och de externa utförarna ställde
ut, berättade och föreläste om verksamheten. Dagen var riktad
till helsingborgarna och blev både välbesökt och lyckad. Under
hösten utsågs vi av SKL (Sveriges kommuner och landsting) till
bäst i landet på webbaserad information till äldre, bland annat
på grund av den jämförelsetjänst av olika verksamheter som vi
erbjuder på helsingborg.se.
*Anhörigcentrum är en råd- och stödverksamhet som finns till för den
som är anhörig till någon som är äldre, långvarigt sjuk eller som har en
funktionsnedsättning. På Visningspunkten finns smarta saker och hjälpmedel som kan underlätta vardagen och göra livet tryggare. Här finns
också hjälpmedel som stödjer tid, minne och orientering. Man kan även
få tips och råd av legitimerad arbetsterapeut. Visningspunkten säljer
inget, men besökarna får information om var produkterna kan köpas
och vad de kostar.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Vå r d - o c h o mso r gs nä m n d e n
71
Framtid
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet 1)
Andel nöjda kunder i vårdboende, procent
–
80
81
– kommunalt drivna, procent
–
83
87
– entreprenörsdrivna, procent
–
73
68
Andel nöjda kunder i hemtjänst, procent
–
90
90
– kommunalt drivna, procent
–
91
91
– entreprenörsdrivna, procent
–
89
87
1 179
1 137
1 140
–
911
912
4 265
4 275
4 376
– därav personer över 80 år, antal
–
2 834
2 875
– därav personer med enbart
servicetjänster, antal
–
319
310
Personer med hemsjukvård, antal
–
1 615
1 614
– därav personer över 80 år, antal
–
992
956
Dagverksamhet, antal besök/månad i snitt
–
159
147
– beläggning, procent
–
77
87
Korttidsplatser, antal platser
–
66
73
– beläggning, procent
–
95,4
98,8
Invånare i Helsingborg över 80 år, antal
–
6 981
7006
Volymer 2)
Personer med beslut om särskilt
boende, antal
– därav personer över 80 år, antal
Personer med hemtjänst, antal
Ekonomi
Intäkter, mnkr
272
252
277
Kostnader, mnkr
1 398
1 378
1 399
Nettokostnader, mnkr
-1 126
-1 127
-1 123
Särskilt boende – kostnad per plats, kr
524
540
577
Hemtjänst – snittkostnad per beslut, kr
59
61
62
1)
När det gäller nyckeltal för extern kundnöjdhet finns inte motsvarande
mått för 2012 på grund av att SCB (Statistiska centralbyrån) år 2013
ändrade definitionen av ”nöjda kunder”.
Flera av nyckeltalen under rubriken Volymer började följas upp av
verksamheten år 2013. Siffror finns därför i vissa fall inte framtagna för
2012.
2)
72
Vå r d - o c h o mso r gs nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Äldre av idag skiljer sig från tidigare generationer både vad
gäller utbildningsnivå, hälsa och ökade krav och behov. Allt
tyder på att framtidens äldre kommer att vara friskare och kunna arbeta längre. Samtidigt blir antalet mycket större och det
kommer att behövas mer vård eftersom risken att få försämrad
hälsa ökar med ökad ålder.
Det är mycket viktigt att kunna erbjuda äldre möjlighet
att bo kvar hemma. Arbetet med att hitta sådana lösningar
kommer att ha en hög prioritet för oss de närmaste åren, bland
annat i form av utveckling av stöd via it, internet och teknik.
Forskning visar bland annat att:
• Fler e-tjänster behövs och kommer att utvecklas inom offentlig sektor.
• Digital utveckling behövs för att stödja trygghet i hemmet.
• De digitala välfärdstjänsterna ställer krav på personalens kompetens.
Utmaningen med ett ökat antal äldre personer samtidigt som
färre yngre vill arbeta inom äldreomsorgen beskrivs ofta som ett
ekonomiskt problem. För Helsingborg tillsammans med andra
städer och länder kommer det att vara viktigt att ta vara på det
kunnande som finns hos det växande antalet äldre yrkesverksamma och hos pensionärerna. Det kan exempelvis göras i olika
utvecklingsprojekt med stöd av Europa 2020, EU:s strategi för
tillväxt. Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i arbetet med att
ansöka om pengar från EU för att kunna fortsätta det arbetet.
Insatser enligt LSS
Årets verksamhet
Verksamheten har i sin helhet ett positivt ekonomiskt resultat
2014. Men för vissa delar, bland annat personlig assistans,
är budgeten sårbar och där redovisas ett negativt resultat.
LSS står för ”lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade”. Ett beslut enligt LSS ger rätt till särskild hjälp.
Antalet personer i Helsingborg med någon form av beslut inom
LSS-området har ökat från 656 personer 2012, till 674 personer
2013 och vid utgången av 2014 är antalet 725. Socialtjänst­
teamet som arbetar med boendestöd har utökat sin verksamhet och har nu drygt 50 kunder. Daglig verksamhet har under
2014 tagit emot 25 nya deltagare.
Det är kö till LSS-bostäderna men samtidigt har vi haft
tomma platser på några av dem. Det är motsägelsefullt, men
skälet är att det är ganska långa väntetider till bostäderna och
när en person väl erbjuds en bostad behöver han eller hon träna
en tid innan det kan bli aktuellt med inflyttning. Med anledning
av bland annat detta planerar nämnden att utöver fler LSS-bostäder utveckla så kallade träningslägenheter vid Kungshult.
Alla LSS-bostäder har digital teknik och internetcaféer.
Utvecklingen av nya tjänster påverkar verksamheten både vad
gäller volym och kunskapsbehov. Därför har vi kartlagt vilka nya
kompetenser vi behöver.
Arbetet med kontinuerliga utvärderingar i form av kund­
enkäter och ”delaktighetsslingor” har införts i hela LSS-verksamheten, bland annat med stöd av surfplattor. Vi erbjuder
handledning och utbildning i detta på alla enheter. Delaktighetsmodellen är en metod för att öka delaktigheten för brukarna
genom samtal i grupp, där en fråga skickas mellan personalen
och brukarna, en så kallad delaktighetsslinga. Målet är att
skapa möjlighet till förändringar, stora som små, enligt brukarnas åsikter och att öka den ömsesidiga förståelsen.
Uppstarten av LSS-boendet Närlundanätet har fungerat bra
både för hyresgäster och i relationen till grannarna.
Inom verksamhetsområdet personlig assistans pågår en
översyn av både arbetssätt och avtal. Verksamheten har bjudit
in till en samverkan med övriga kommuner i nordvästra Skåne
kring utvecklingsfrågor.
I barn- och ungdomsverksamheten fortsätter arbetet med
att förbättra både inne- och utemiljöerna.
För första gången i Sverige har en hund flyttat in permanent
på en gruppbostad. Hunden heter Sammi och bor på LSS-boendet på Fjällugglegatan där hyresgästerna hjälps åt att ta hand
om honom. Det kan tyckas vara en enkel insats, men för att ha
en hund i behandlande och terapeutiskt syfte som ägs av en
offentlig organisation, behövdes mer än ett halvårs planering
och kontakter med bland annat Jordbruksverket, Veterinärernas Riksförbund och, brukshundsklubben.
I oktober vann den dagliga verksamheten i stadens regi
”Gilla jobbets” Instagramtävling. Gilla jobbet arrangeras av Afa
Försäkring, organisationerna Prevent och Sunt arbetsliv tillsammans med fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Nyckeltal
2012
2013
2014
674
725
Volymer
Personer med något beslut om LSS, antal
656
Personer med beslut om:
– Personlig assistans enligt LSS, antal
44
47
53
– Boende, antal
189
194
206
– Daglig verksamhet, antal
370
381
400
– Ledsagare, antal
143
158
157
– Kontaktperson, antal
142
158
192
– Avlösare, antal
31
25
27
– Vistelse/stödfamilj, antal
88
85
82
Personlig assistans som staden har
kostnadsansvar för, timmar
328 000 344 000 372 000
Ekonomi
Intäkter, mnkr
Kostnader, mnkr
Nettokostnader, mnkr
84
80
77
384
407
431
-300
-328
-354
Särskilt boende – kostnad per plats, kr
743 000 773 000 783 000
Daglig verksamhet – kostnad per
deltagare, kr
161 000 170 000 179 000
Framtid
Det kommer att behövas fler LSS-bostäder. Det krävs också
ett nytänkande om hur de ska utformas och drivas. Det är
nämndens uppfattning att fler personer än tidigare vill bo i egna
lägenheter, koncentrerat till exempelvis ett trapphus, istället för
i en gruppbostad.
Förvaltningen har startat en utredning om själva modellen
med gruppbostäder. Syftet är att ta fram ett koncept för vad
som är framtidens LSS-boende, både när det gäller den fysiska
miljön, den egna lägenheten och de gemensamma utrymmena.
Även i arbetet med funktionsnedsatta behöver utvecklingsarbetet med stöd av it, internet och teknik ligga i framkant.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Vå r d - o c h o mso r gs nä m n d e n
73
Utvecklingsnämnden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Satsningen mot ungdomsarbetslöshet har gett effekt och antalet
ungdomar med försörjningsstöd är nu det lägsta sedan 2009.
•Vårt uppdrag om integration förändrades sedan det gåtts igenom av
personer utanför förvaltningen.
•Antalet nyanlända flyktingar ökade långt utöver det prognostiserade.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
• Försörjningsstödstagare ska vara aktiva
Organisation
• Förvaltningen ska vara genomsyrad av stadens
medarbetar- och ledarskapspolicy
• T jänstegarantierna ska uppfyllas
•Förvaltningen ska ha den tillgänglighet som krävs
för att möta invånarens förväntningar
• Barn i familjer med försörjningsstöd ska bli färre
• S amtliga verksamheter ska formulera mål utifrån
barnperspektivet i sitt styrkort
•Invånarna ska kunna lämna in underlag till sin
försörjningsstödsansökan och ges möjlighet att
följa sitt ärende via webben
•Avslutad vuxenutbildning ska leda till arbete eller
fortsatt utbildning
•Förvaltningen ska arbeta aktivt i miljö- och klimatfrågor
•Aktiva insatser ska leda till att individen skapar
förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling
Perspektiv Nämndens mål
Omvärld
• Förvaltningen ska kontinuerligt förbättra kvalitén
samt öka effektiviteten i arbetet
•En strukturerad handläggning ska minska antalet
felaktiga utbetalningar
• I vårt arbete stödja invånarna till egenförsörjning
genom att uppmuntra och stimulera till ett
eget entreprenörskap
Perspektiv Nämndens mål
Ekonomi
•Optimal EU- eller annan externfinansiering ska eftersträvas
•Ökad samverkan med stadens förvaltningar för att
hitta nya resultatorienterade arbetssätt för flexibilitet
och effektivitet som är anpassade efter omvärlden
•Förvaltningen ska vara en aktiv part för att
utveckla samverkansformer i Familjen Helsingborg
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Extern verksamhet
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Procent av total kostnadsomslutning
Procent av verksamhetsområdets kostnadsomslutning
Kommunal verksamhet
15
Kommunal verksamhet
100 %
Extern verksamhet
82
Extern verksamhet
63
59
50 %
41
37
18
85
74
U t ve c k li n gs nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
0 %
Försörjningsstödsinsatser
Sfi/Sas
Komvux
Vuxenutbildning
Årets verksamhet
Antalet elever inom vuxenutbildningen har under 2014 fortsatt
att öka. Totalt inom alla skolformer deltog drygt 7 000 elever.
Kommunerna i Skåne Nordväst har fått statliga bidrag för
yrkesvux (yrkesutbildning för vuxna) och lärlingsvux (lärlingsutbildning för vuxna). Det betyder att helsingborgare nu kan
ansöka till yrkes- och lärlingsutbildningar i alla de kommuner
som ingår i Skåne Nordväst.
Från den 1 juli 2014 kan också elever inom den gymnasiala
vuxenutbildningen ansöka till kurser i allmänna ämnen inom
hela Skåne Nordväst.
De som ska läsa sfi (svenska för invandrare) eller sas
(svenska som andraspråk) väljer själva vilken skola de ska
studera på. För att underlätta valet tog vi 2014 fram en så
kallad jämförelsetjänst på Helsingborgs stads webbplats.
Antalet elever som studerar sfi har ökat från cirka 1 000 till
cirka 1 300 som är igång samtidigt. För sfi-eleverna har det
skapats olika utbildnings­paket där sfi-studierna kombineras
med andra utbildningar.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet
Elever som kan rekommendera sin
skola till andra, andel i procent 1)
– –85
Kvalitet
Lärare i sfi med pedagogisk högskoleexamen, andel 2)
6061 –
Lärare på grundläggande och gymnasial nivå
med pedagogisk högskoleexamen, andel 2)82 84 –
Volymer
Grundläggande vuxenutbildning,
årsplatser, antal
262
284
254
Gymnasial vuxenutbildning, årsplatser, antal 1 150
1 269
1 431
Särvux, antal unika elever
77
79
80
2 003
2 102
2 333
171
166
263
Kostnad per årsplats, grundläggande
vuxenutbildning, kr
35 969
35 898
36 740
Kostnad per årsplats, gymnasial
vuxenutbildning, kr
23 602
23 094
21 567
34
52
49
Svenska för invandrare, antal unika elever
Kvalificerad yrkesutbildning, årsplatser, antal
Ekonomi
Följande organisationer har under året bedrivit vuxen­ut­bildning i Helsingborg:
Intäkter, mnkr
Kostnader, mnkr
121
145
142
•AlphaCE
• Lernia utbildning
Nettokostnader, mnkr
-87
-93
-91
•Eductus
• Merit utbildning
1)
•Folkuniversitetet
• Rönnowska skolan
2)
•Hermods
•Utbildarna
•Jensen
• EiA Utbildning
Det gjordes ingen mätning av detta nyckeltal åren 2012 och 2013.
Uppgifter för 2014 tillhandahålls av SCB/Skolverket senare under 2015
och finns inte tillgängliga när denna publikation går till tryck.
• Komvux Kärnan
Framtid
Vi behöver ständigt anpassa våra utbildningar efter individernas
behov och samtidigt utforma dem utifrån efterfrågan på arbetsmarknaden. Lyckas vi med detta kan vi spela en aktiv roll för att
personerna ska bli attraktiva på arbetsmarknaden.
Vi ska göra nya upphandlingar av utbildningar 2015. I dessa
kommer vi att kräva att utbildningsanordnaren har betygsrätt.
Detta innebär att stora delar av rektorsansvaret kommer att
läggas på de externa utbildningsanordnarna. Idag är rektor för
dessa anordnare anställd hos utvecklingsnämnden.
Den 1 juli 2015 träder dessutom kravet på lärarlegitimation
i kraft, något som påverkar framtida vuxentutbildningar då
legitimerade lärare riskerar att bli en bristvara.
Valfrihetssystemet inom sfi och sas ger en god beredskap
om antalet elever ökar. Beroende på hur efterfrågan ser ut finns
möjlighet att skapa fler kombinationsmöjligheter för dem som
läser sfi.
Vår målsättning är att fler elever ska kunna få sina kunskaper validerade, att de alltså ska få sina erfarenheter, förmågor
och utbildningar kartlagda och bedömda – och översatta till
svenska förhållanden.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 U t ve c k li n gs nä m n d e n
75
Försörjningsstöd
Årets verksamhet
Antalet hushåll med försörjningsstöd har under året minskat i
takt med att arbetsmarknadsläget har förbättrats. Ungdomshushållen med försörjningsstöd är 7,5 procent färre 2014
jämfört med 2013. Minskningen beror främst på Arbetsförmedlingens utökade ansvar för målgruppen, men också på att
vi har utökat våra arbetsmarknadsprojekt och andra riktade
ungdomssatsningar.
Gruppen försörjningsstödstagare med ett rehabiliteringsbehov och andelen personer som under långa perioder inte klarar
sin försörjning ligger kvar på en hög nivå. Vi arbetar vidare med
att utveckla de metoder vi använder i grupperna.
Några frågor som varit i fokus under 2014:
• Genomgripande översyn av försörjningsstödsprocessen. Syftet är att skapa en så smidig väg som möjligt för
invånaren genom hela vår organisation och mot själv­ försörjning. Satsningen har involverat alla våra verksam hetsdelar och ska resultera i förslag om förändringar på både kort och lång sikt. Förhoppningen är att detta ska
ge effektiviseringsvinster för både invånaren och hand läggningen samt att det ska minska kostnaden för
försörjningsstöd.
• Vi har ingått i ett nationellt pilotprojekt med Arbets förmedlingen. Projektet handlar om att nå bättre resultat genom att samla kompetens kring de enskilda personerna
i ett tidigt skede i försörjningsstödsprocessen. Vi har i linje med detta tagit fram mål och rutiner tillsammans med
socialförvaltningen för att kunna arbeta med våra gemen-
samma målgrupper på ett bättre sätt.
• Riksdagen beslutade om fritidspeng för barn i familjer med försörjningsstöd.
• Ett nätverk för försörjningsstödsfrågor har startats inom Skåne Nordväst. Här kan vi lyfta gemensamma frågor
och nå en mer enhetlig verksamhet. Nätverket tar nu fram en gemensam plan för ett strategiskt utvecklings arbete 2016–2019.
• Utvecklingsarbete pågår för e-tjänster och insatser
som kan kombineras med sfi (svenska för invandrare).
Framtid
Från 2015 och framåt kommer vi att arbeta med:
• Utveckling av försörjningsstödsprocessen i strävan mot
en så smidig väg som möjligt för våra invånare.
• Skapa rutiner för att säkerställa barnperspektivet vid
handläggning av ekonomiskt bistånd.
• Utveckling av e-tjänster för försörjningsstödstagare.
76
U t ve c k li n gs nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
• Ungdomar, personer som behöver språkförstärkning och långa ärenden ska vara prioriterade grupper för våra
försörjningsstödsinsatser. Det är angeläget att insatserna är flexibla så att vi kan uppfylla de behov som personerna har på vägen mot egen försörjning.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Kvalitet
Väntetid från första kontakttillfället för
ansökan vid nybesök till beslut om
försörjningsstöd, dagar
18
19
19
2 377
2 323
2 189
8 094
8 120
8 346
231
226
219
1
2
3
307
308
307
-306
-306
-304
Volymer
Hushåll med försörjningsstöd, snitt per
månad, antal
Ekonomi
Genomsnittlig bidragskostnad per hushåll
och månad, kr
Utbetalt försörjningsstöd, mnkr
Intäkter, mnkr
Kostnader, mnkr
Nettokostnader, mnkr
Integration och arbetsmarknad
Årets verksamhet
Antalet asylsökande ökade under 2014 och olika satsningar har
gjorts för att möta utvecklingen. Det är framförallt situationen i
Syrien som ger det ökande antalet. Under året tog staden emot
987 nyanlända, varav 377 var barn.
Fler har fått möjlighet att läsa svenska i samband med sin
föräldraledighet. Denna utbildningsform sker i samverkan med
olika familjecentraler. Fler personer har också fått möjlighet att
få samhällsorientering.
Vi har drivit verksamheter och projekt som på olika sätt
syftar till att främja en positiv utveckling i flera stadsdelar:
• Plantera Plantära. En pågående process som innebär att myndigheter, näringslivet och organisationer utvecklar ett nytt arbetssätt på Planteringen. Detta ska leda till att fler får arbete och att utbildningsnivån höjs samt bidra till en god hälsa hos de boende.
• DrottningH. Ett projekt som ska utveckla och förändra Drottninghög under de närmaste 20 åren.
• Eget driv. En verksamhet som bedrivs i samarbete med
Helsingborgshem på Dalhem, Drottninghög och Närlunda. Syftet är att motverka utanförskap och stärka individen.
En pilotverksamhet för romsk inkludering startade i Helsing­
borg 2013 och har fortsatt 2014. Under fyra år kommer
myndigheter och romer i Helsingborg att tillsammans utveckla
metoder för att förbättra romers situation inom arbete, skola
och hälsa. Samverkan med romer, andra förvaltningar och
myndigheter har varit av stor betydelse för arbetet.
Under året har vi arbetat på flera olika sätt för att underlätta
etableringen på arbetsmarknaden och minska arbetslösheten:
• Samverkan och gemensamma insatser med Arbets förmedlingen har intensifierats genom verksamheter som Jobbtorget, Stark, Hantverksjobb i Skåne Nordväst, Jobb-
projekt och Ungdomar till arbete. Detta i kombination med en gynnsam konjunktur har minskat ungdomsarbetslös-
heten.
• Förvaltningen har gjort riktade satsningar på entreprenör skap för ungdomar och utomeuropeiska kvinnor genom projekten Forza och Ester.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Kvalitet
Resultat vid avslutning i kommunens
arbetsmarknadsverksamhet, andel som
börjat arbeta, procent
–
19
24
Resultat vid avslutning i kommunens
arbetsmarknadsverksamhet, andel som
börjat studera, procent
–
5
6
Deltagare som avslutats i kommunala
arbetsmarknadsåtgärder, antal
–
1 937
2 062
– varav andel kvinnor, procent
–
43
45
Volymer
Ungdomar i kommunala feriejobb/-praktik,
antal
705 777775
Mottagna flyktingar, antal
155
247
987
51
94
377
– varav barn
Ekonomi
Intäkter, mnkr
83
96
123
Kostnader, mnkr
138
153
181
Nettokostnader, mnkr
-55
-57
-58
Framtid
Världen står inför en svår flyktingsituation. Det beräknas
komma 100 000 asylsökande till Sverige 2015. Behoven är inte
tillfälliga utan kommer att prägla verksamheten under lång tid.
Arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde förändras
och framöver kommer fokus att ligga på egenförsörjning och
mångfald. Med mångfald menas variation i befolkningen sett
till en mängd olika faktorer som exempelvis etnicitet, religion
och sexuell läggning. Nämndens uppdrag handlar bland annat
om att använda den tillgång som mångfalden innebär.
Processen Plantera Plantära, som ska främja ökad sysselsättning, höjd utbildningsnivå och god hälsa för boende på
Planteringen, kommer att fortsätta och är en sporre till
kommande utveckling.
Vi fortsätter satsningen tillsammans med Arbetsförmedlingen för att minska ungdomsarbetslösheten. Socialt ansvarstagande kopplat till upphandling är en viktig del i detta arbete.
Det kan till exempel innebära att staden vid upphandlingar ställer krav på att företag ska ta emot ett antal arbetslösa personer.
• Vi har utökat våra insatser för att försörjningsstödstagare med utomnordisk bakgrund ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det gör vi med tre typer av verksam­heter:
– Trainee- och anställningsprogrammet Hotell.
– Ny resurs, en insats som syftar till att stärka deltagarnas kunskaper i svenska språket och att de ska få ett arbete.
– Sfi i kombination, där eleverna kombinerar undervisning
i svenska med andra ämnen.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 U t ve c k li n gs nä m n d e n
77
Stadsbyggnadsnämden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Helsingborg blev utsedd till bästa kommun 2014 av Håll Sverige Rent. Arbetet med ”I love Hbg” har gjort att Helsingborg gått från 111:e plats till bäst i Sverige på fyra år.
•”Flytta stolen efter solen” – under sommaren placerade vi ut trädgårds-
möbler i Stadsparken vilket skapade uppskattade mötesplatser.
•Den 18 maj invigdes Helsingborgs nyaste naturreservat, Bruces skog.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
•När vi planerar, bygger och förvaltar ska vi arbeta
för att skapa lika möjligheter för alla invånare
att vistas i det offentliga rummet
Organisation
•Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare
•Vi ska vara proaktiva i vår information och skapa
förutsättningar för en god dialog internt likväl som
externt
•Vi ska arbeta för att barn och ungas uppväxt ska vara lustfylld, meningsfull och utvecklande
•Vi ska vara en förebild i miljö- och klimatfrågor och
arbeta för ett hållbart ekologiskt fotavtryck
•Vi ska bygga den attraktiva/hållbara staden och bidra till att bostadsbyggnadstakten i
Helsingborg är hög
• Tjänstegarantierna ska uppfyllas
•Vi ska arbeta för att levandegöra staden
genom ett pulserande utbud av aktiviteter
och upplevelser för alla åldrar
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Omvärld
•Vi ska arbeta för att Helsingborg ska ha det
bästa klimatet för företagsamma människor
Ekonomi
Nämndens mål
•Vi ska ha en god och balanserad ekonomi med hänsyn
till social och miljömässig hållbarhet
•Vi ska arbeta för att Helsingborg ska vara en
lokalt, regionalt och globalt sammankopplad
stad
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Extern verksamhet
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Procent av total kostnadsomslutning
Procent av verksamhetsområdets kostnadsomslutning
Kommunal verksamhet
Kommunal verksamhet
91
100 %
Extern entreprenör
Extern entreprenör
70
46
54
50 %
30
67
62
38
33
9
0 %
78
S t a ds byg g na ds nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Gator och trafik
Parkering
Parker, skogsoch naturvård
Övrigt
Gator, vägar, parker och stadsbyggnad
Årets verksamhet
Kommunfullmäktige antog grönstrukturprogrammet och trafikprogrammet. Staden fick därmed två styrdokument som ger
vägledning för hur vi kan utveckla en hållbar stad som är tät,
grön och har en smart infrastruktur. I arbetet med att bidra till
att utveckla, stärka och säkra våra miljövärden har vi bland
annat arbetat vidare med att bilda Pålsjö naturreservat. Planen
är att även bilda naturreservat i Gantofta, men först måste
kommunen köpa marken.
Förvaltningen har arbetat mycket med stadens nya plattform för geografisk information, Platsen Helsingborg. Med en
plattform för geografisk information menas de grundläggande
funktionsbehoven för att samla in, lagra, bearbeta och tillhandahålla geografisk data.
I augusti lades linjenätet för stadsbussarna om. Tack vare
det erbjuds nu ett mer effektivt bussresande med tätare turer
och snabbare linjer. Inom ett samarbetsprojekt med Skåne­
trafiken och Nobina fortsätter arbetet med att ge god service
till resenärerna och att planera för framtidens kollektivtrafik.
Seniorkorten är ett av de erbjudanden som ingår i samarbetet.
Under året utvärderade vi satsningen på seniorkort och resultatet visar på flera positiva effekter, till exempel ökad social och
fysisk aktivitet.
Miljöbilsparkering, som har inneburit att miljöbilar parkerar gratis
i Helsingborg, har varit ett incitament för att välja ett miljövänligt
alternativ när man köper bil. Men enligt ett domslut har vi nu inte
längre rätt att ta ut lägre parkeringsavgifter för miljöbilar.
I vårt arbete med att skapa trygga och säkra trafikmiljöer
har vi under året genomfört flera olika projekt:
• Vi har byggt om Lägervägen och skapat en attraktivare miljö för cyklisterna samtidigt som vi förenklat för
bilisterna att hålla hastigheten.
• Vi har hastighetssäkrat vägen genom Pålsjö skog så att motionärer kan korsa vägen på ett säkrare sätt.*
• Vi har påbörjat hastighetssäkring av passager längs Viskängsstråket där vi nu avvaktar ombyggnaden av
Olympia innan vi kan avsluta den sista etappen över
Filbornavägen.*
• Där Fältarpsvägen korsar Ragnvallagatan har vi skapat
säkrare passagemöjligheter för bland annat ungdomar
som spelar fotboll på Västergård.
* Hastighetssäkring innebär åtgärder, som exempelvis fartgupp, för att
få bilister att hålla angiven hastighet.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S t ad s byg g nad s nä m n d e n
79
Förvaltningen har sedan tidigare tagit fram en hastighetsplan
för staden där grundprincipen är att på de flesta gatorna ska
högsta tillåtna hastighet vara 40 kilometer per timme. Ett
försök med gott resultat har gjorts i området mellan Fältarps­
vägen och Filbornavägen. Utredningar visar att hastighets­
gränsen på 40 kilometer per timme är lämpligast och förvaltningen kommer att fortsätta det påbörjade arbetet
enligt planen.
Det tidigare kaoset bland taxibilarna utanför Knutpunkten
har styrts upp med hjälp av ett nytt kösystem. Responsen från
allmänheten har varit positiv och fastighetsägaren har
för avsikt att förfina systemet ytterligare.
Ett spännande projekt som förvaltningen har arbetat med
är omdaningen av Drottninggatan och Järnvägsgatan. Till­
sammans med intressenter har vi arbetet fram en utformning
av framtidens gator genom Helsingborgs centrum. Arbetet med
att skapa framtidens stad har som mål att förbättra miljön för
alla som rör sig och verkar i centrum, att verka för utvecklingen
av framtidens kollektivtrafik och en levande stadskärna där
folk är och vill vara.
Vi har byggt om Batteritorget till en vacker park och ett
välkomnande torg. Genom dialog med de boende kunde projektet utvecklas och förbättras så att platsen blev en naturlig
mötesplats för människorna på Råå.
Vi har även byggt en ny lekplats på Konsul Olssons plats.
Lekplatsen är välbesökt och har blivit ett populärt inslag i
80
S t a ds byg g na ds nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
staden. En annan populär ny lekplats är temalekplatsen på
Drottninghög. Den besöks av barn från olika delar av staden
och är ett av de första fysiska resultaten av den stora pågående
omvandlingen av Drottninghög.
Under 2014 har vi byggt om cirkulationsplats Gåsebäck.
En god framkomlighet här är av nationellt, regionalt och lokalt
intresse. En stor andel av den tunga nationella trafiken som
utgår från eller kommer till Helsingborg trafikerar platsen
som nu fått bättre kapacitet.
Entré Stadsparken är en ny entré till Knutpunkten från
söder. Entrén håller på att växa fram och blir till stor nytta för
alla som pendlar till och från Helsingborg med slutdestination
på Campus, lasarettet eller i det framtida H-plusområdet.
Bostadsbyggandet har fortsatt att öka, särskilt andelen
bostäder i flerfamiljshus. 2014 påbörjades bygget av hela 958
bostäder, vilket kan jämföras med 615 påbörjade bostäder
under 2013. Detta är en nivå i bostadsbyggandet på årsbasis
som vi inte har uppnått sedan tidigt på 1980-talet.
Under året har vi även arbetat med olika exploateringsprojekt där nya spännande boendemiljöer skapats. Exempel
på sådana områden där nya bostäder nu kan fortsätta växa
fram är Maria stationsområde, Kattarp och Rydebäck. Även
inne i bebyggelsen på Råå har nya fribyggartomter anlagts och
utmed Landskronavägen har vi förberett mark så att där kan
byggas flerbostadshus.
Framtid
Nyckeltal
2012
2013
2014
Andel boende som upplever ökad
trygghet efter omdaning, procent
–
49
–
Andel kunder som tycker att det är
enkelt att komma i kontakt med handläggare när de behöver det, procent
–
–
85
Andel kunder som är nöjda med
bemötandet, procent
–
93
85
Extern kundnöjdhet
Företagens bedömning av myndighetsutövning och service – bygglov, index 0–100 1)–
– Genomsnitt andra deltagande
kommuner, index 0–100 1)
50
–
–60 –
Företagens bedömning av myndighetsutövning
och service – markupplåtelse, index 0–100 1)–
– Genomsnitt andra deltagande kommuner,
index 0–100 1)
62
–
–65 –
Kvalitet
Upphinnandeolyckor, antal 2)
167 134148
Andel boende som upplever ökad
trygghet efter omdaning, procent
Andel brukare som upplever ökad
standard efter byggprojekt, procent
–
49
–
90
92
–
81
79
72
1 581
249
0
Volymer
Andel skolbarn som deltar i Miljöverkstadens program, procent
Ny yta som är reservatsbildad
(naturreservat etc.), antal
Resenärer i kollektivtrafiken,
antal
13 593 967 13 856 451 14 202 783
Bostäder som börjat byggas, antal
Beslut som fattats i bygglovsärenden, antal
Nyanlagd asfalt, procent av totala
vägnätet,
Andel cyklister, förändring i procent
Detaljplanelagda bostäder i buffert, antal
396
615
958
1 195
1 320
1 379
Vi kommer att fortsätta arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv
och ett sätt att göra detta är att förtäta staden. Det leder till en
ökad komplexitet i många sammanhang och antalet frågor om
buller, föroreningar i mark, ombyggnad i befintlig infrastruktur
och annat kommer att öka. Som en del i att hantera detta har
förvaltningen börjat utveckla konsekvensbeskrivningar av planer. Det arbetet fortsätter 2015.
Vi kommer att arbeta vidare med den påbörjade utvecklingen av Jordbodalen och Slottshagen. Detta är de första etapperna enligt en handlingsplan för ett grönare Helsingborg.
För att skapa förutsättningar för ett bra framtida kollektivtrafiksystem medverkar vi i utredningar om så kallad superbuss
i både stads- och regionbusstrafiken. Vi studerar möjligheterna
att höja standarden kring Maria station och Ramlösa station,
två knutpunkter för kollektivtrafik, för att få fler resenärer att
använda dessa stationer. Vi kommer också att arbeta vidare
med utredningar om trafikstrukturen i stationsorterna längs
västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm.
En kommunikationslänk genom Landborgen med tillhörande parkering kommer att utgöra en viktig del för att förbättra
såväl trafik- som parkeringssituationen i centrum. Vi har tagit
fram en utredning som visar hur anläggningen kan se ut och
utformas, och vi kommer att studera de geohydrologiska förutsättningarna* samt en möjlig finansiering av projektet.
Dialog mellan förvaltningen och olika intressenter är mycket viktigt. Vi har under några år successivt utvecklat processen
med bland annat byalag och företagarföreningar, en utveckling
som kommer fortsätta inom förvaltningens övriga projekt.
2,2 3,33,5
5,5
2
0
3 156
3 172
2 903
253
Ekonomi
Intäkter, mnkr
248
209
Kostnader, mnkr
688
645
699
-444
-436
-446
Nettokostnader, mnkr
* Hydrologi är läran om vattenförhållandena på jorden. Där studeras de
1)
Genomförs vartannat år, nästa gång under 2015 (NKI-undersökning).
Upphinnandeolycka avser en olycka i vägtrafiken där de delaktiga
fordonen befunnit sig på samma väg och i samma färdriktning utan att
något av fordonen planerat avsväng och det bakre fordonet hunnit upp
det främre, ofta genom att det främre fordonet plötsligt bromsat in.
2)
processer som tillsammans svarar för vattnets kretslopp. Hydrologin
innefattar också vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och
dess samspel med allt levande – växter, djur och människor. Inom
grenen geohydrologi fokuserar man på vatten­förhållandenas geo­
logiska aspekter, det vill säga berg- och jordarter.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S t ad s byg g nad s nä m n d e n
81
Vatten och avlopp
Årets verksamhet
Sedan maj 2013 ansvarar NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och
Avlopp AB, för driften av ledningsnäten i Helsingborg. NSVA
ägs gemensamt av sex kommuner, däribland Helsingborg,
och ansvarar för all hantering av vatten och avlopp i samtliga
ägarkommuner.
Under året har stora resurser lagts på att fullfölja arbetet
med att höja säkerheten mot olaga intrång. Åtgärderna har anpassats efter de olika anläggningarnas betydelse och innefattar
montering av nya luckor eller dörrar samt galler innanför dem.
Passagesystem och larm har också installerats. Säkerheten
mot intrång har förbättrats kraftigt och samtliga anläggningar
har nu ett tillfredställande skalskydd som uppfyller kraven i
lagarna.
Våra anläggningar har tillstånd enligt den gamla miljöskyddslagen, men myndigheterna ställer nu krav på att vi
påbörjar arbetet med att skaffa nya tillstånd enligt miljö­balken. Därför har vi påbörjat en ansökan om nytt tillstånd
för Öresundsverket. Ett nytt tillstånd kan innebära hårdare
reningskrav men också krav på utbyggnad.
I december testade vi en ny tjänst som innebär att vi via
sms kan informera berörda kunder om planerade driftstörningar i vattenleveransen. På så sätt kan vi nå ut med viktig information till alla personer som bor inom ett område, även de som
inte är kunder hos NSVA. Testet genomfördes i samband med
en planerad åtgärd i Påarp och föll väl ut. Vi kommer att införa
tjänsten successivt i alla våra ägarkommuner under 2015.
Arbetet med Helsingborg 2030 fortsatte med ”Vattenledning etapp 5”. Helsingborg 2030 är en plan för den framtida
vatten­försörjningen och etapp 5 är en del av en stor utbyggnad
av nya huvudvattenledningar mellan Örbyverket och Väla.
Denna utbyggnad görs för att säkra den framtida vattenförsörjningen för Helsingborg och de norra delarna av kommunen.
Etappen omfattar en sträcka av cirka 4 kilometer och sträcker
sig från Filborna trafikplats längs östra sidan av Österleden,
genom Väla industriområde och avslutas på norra sidan av
Ängelholms­leden/E4. Där har ledningarna kopplats samman
med Sydvattens vattenledning till Höganäs.
För att säkra vattenförsörjningen i Helsingborg har vi bytt
ut en uttjänt huvudvattenledning som gick under Råån längs
Landskronavägen.
Det inträffade 80 vattenläckor under 2014, den största var
på en ledning på Landskronavägen.
Många personer som bor utanför vårt verksamhetsområde har frågat om de får ansluta sin fastighet till kommunalt
spillvatten. Vi har gjort flera sådana anslutningar och två före­n­ingar som också önskar kommunal anslutning har bildats,
en i Frillestad med ett 100-tal fastigheter och en i Hässlunda
med cirka 50.
82
S t a ds byg g na ds nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Arbetet med utbyggnad enligt ”Strategi för vatten och avlopp
på landsbygd” fortsätter. Strategin visar vilka områden utanför
verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp som
planeras anslutas inom de närmsta åren. Vi har utrett och
projekterat för ett projekt i Duvestubbe, Ödåkra, där NSVA ska
bygga ut dagvatten, spillvatten och dricksvattenförsörjning.
Nyckeltal
2012
2013
2014
–
83
–
22,2
19,0
20,0
11
110
30
Extern kundnöjdhet
Andel av invånarna som har förtroende för
NSVA som dricksvattenleverantör, procent
Kvalitet
Svinn i vattenledningsnätet, procent
Mark- och källaröversvämningar, antal
Volymer
Producerad mängd vatten, antal
kubikmeter
17 025 120 17 034 200 17 249 100
Behandlad mängd avloppsvatten,
antal kubikmeter
20 340 306 20 316 235 23 105 370
Ekonomi
Intäkter, mnkr
219
223
221
Kostnader, mnkr
195
207
213
24
16
8
Nettoeffekt, mnkr
Framtid
För att kunna hantera vattenförsörjningen i framtiden har
planen ”Helsingborg 2030” tagits fram. Under 2014 har fokus
legat på att färdigställa en förstudie för att bestämma placeringen, storleken och den tekniska utformningen av ett nytt
vattentorn. Vattentornet behövs framförallt för att säkra
helsingborgarnas försörjning av dricksvatten, men det ska
också bidra till att möta de behov som uppstår när vi börjar
transportera dricksvatten till Ängelholm. Det nya vattentornet
innebär en avsevärd investering och arbetet kommer
att sträcka sig över flera år.
Bolagen NSVA och NSR arbetar tillsammans för att införa
ett sorterande matavfalls- och avloppssystem i den framtida
stadsdelen H+. Det ska ge oss möjligheter att utnyttja resurserna i avloppsvattnet och matavfallet på ett mer effektivt sätt.
Mer biogas kan produceras och renare restprodukter kan återföras till jordbruket. Nya system kräver nya innovativa lösningar
och för att få fram ny teknik och nya idéer har vi initierat en
innovationstävling.
Socialnämnden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Forsknings- och utvecklingsenheten, FoU Helsingborg – för social
hållbarhet, startade i mars.
•Mottagningen Maria Nordväst öppnade för ungdomar och unga vuxna med m
issbruks- eller beroendeproblematik och deras anhöriga.
•Vi tillsatte en hemlöshetssamordnare och två socialsekreterare för att motverka den akuta bostadslösheten. Antalet boendeplatser ökar och ytterligare ett femtiotal personer får bostad under året.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
•Genom att ge våra klienter möjlighet att vara
delaktiga, stärker vi dem i att klara ett själv ständigt liv
Organisation
•Socialnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare
•Socialnämndens kommunikation ska vara öppen och
tillgänglig för invånarna
• Utfästelsen kring tjänstegarantin ska hållas
•Socialnämndens processer ska vara effektiva och
rättssäkra med målet att öka klientvärdet
•Socialnämndens klienter ska vara nöjda med såväl kvalitet som resultat
•Miljöledningssystemet ska vara godkänt genom
extern revision
•Det ska finnas en fungerande synpunktshantering
•Utsatta barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras
•Socialnämnden ska ha en långsiktig och hållbar boendeplan
•Människor i utsatta situationer ska ha tillgång till ett berikande föreningsliv
Perspektiv Omvärld
Nämndens mål
Perspektiv •Socialnämnden ska vara en aktiv part i
samarbetet inom Skåne Nordväst
Ekonomi
Nämndens mål
•Socialnämndens ekonomi ska vara god och balanserad
med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet
• Vi ska skapa kostnadseffektiva lösningar för att möta
klienternas behov
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Extern verksamhet
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Procent av total kostnadsomslutning
Procent av verksamhetsområdets kostnadsomslutning
Kommunal verksamhet
100 %
100
100
Kommunal verksamhet
Extern verksamhet
Extern verksamhet
71
62
40
50 %
38
29
60
0 %
Familjehem
Föreningsstöd
Heldygnsvård
Öppenvård
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S o c ial nä m n d e n
83
Årets verksamhet
Vi har arbetat mycket med att öka vår samverkan med andra.
Resultatet är överenskommelser med handlingsplaner för hur vi
ska samarbeta med skol- och fritidsförvaltningen, utvecklingsnämndens förvaltning, vård- och omsorgsförvaltningen och
Region Skåne. Syftet är att förbättra vår bild av den enskilda
människan.
Maria Nordväst öppnade under året upp sina dörrar för
ungdomar och unga vuxna med missbruks-, riskbruks- eller
beroendeproblematik. Maria Nordväst är ett samarbete mellan
kommunerna Helsingborg, Ängelholm och Klippan samt Region
Skånes barn- och vuxenpsykiatri. Personalen består av familjebehandlare, psykiatrisjuksköterskor, läkare och kuratorer. Denna
kompetens har nu samlats under ett tak tillsammans med
generell familjebehandling och stadens stödgrupper för barn
och ungdomar samt olika föräldrautbildningar.
Vi har anställt en psykiatrisamordnare som har i uppdrag
att underlätta samordningen mellan den psykiatriska sjuk­
vården inom Region Skåne och Helsingborgs stads olika
förvaltningar. Målet är att förbättra för enskilda personer
genom att planera våra insatser utifrån klientens behov,
oberoende av vem som har ansvaret.
Vårt ansvar för den akuta hemlösheten tog mycket tid
och energi när föreningen Frihamnen i oktober avvecklade sitt
härbärge Hemlösas Hus. Vi har ökat antalet boendeplatser,
erbjuder fler typer av boende och jobbar nu mer uppsökande
– både mot individer och organisationer – för att på ett bättre
sätt kartlägga behovet av stöd och hjälp. Vi hoppas att detta
arbetssätt medför att fler personer flyttar mellan de olika
typerna av boenden och att vi kan förebygga vräkningar.
Stadens ansvar för ensamkommande barn och ungdomar
ökade med en lagändring den 1 januari 2014, och staden har
därför tecknat ett nytt avtal med Migrationsverket. Vårt uppdrag är nu att ta emot upp till 100 asylsökande ungdomar om
året. Socialnämnden ansvarar för deras boende och stöd vilket
betyder att vi har både många fler särskilda boendeplatser
och många nya medarbetare.
Övrigt som har hänt under året:
• En forsknings- och utvecklingsenhet, FoU Helsingborg
– för social hållbarhet, har startat upp.
• Sociala jouren har utökat sin tillgänglighet och har nu
beredskap dygnet runt.
• På Västergård har vi startat ett nytt boende för psykiskt funktionsnedsatta. Där kan vi erbjuda plats på hemmaplan och minska antalet personer som finns på boenden som inte drivs av kommunen.
• Flera utvecklingsprojekt har blivit permanenta, till exempel metoden ”konflikt och försoning” inom familjerätten, arbetet med ”case manager” inom stödet till psykiskt funktionsned-
satta, skolrelaterade insatser, särskilda barnhandläggare inom familjehemsvården och så kallat SiSam-arbete för att förbättra institutionsplacerade barns skolresultat.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet
Nöjd-Kund-index. Klienternas helhetsintryck
av verksamheten, index 0–100
77
Företagens bedömning av myndighetsutövning
och service – serveringstillstånd, index 0–100 1)–
– Genomsnitt andra deltagande kommuner,
index 0–100 1)
80
69
78
–
–70 –
Kvalitet
Andel barn i identifierade riskgrupper som
får förbättrade skolresultat, procent
88
90
75
Andel klienter som inte återkommer inom
12 månader, procent
79
79
78
Andel utredningar som avslutas inom
4 månader, procent
90
85
92
46 013
47 583
49 831
4 576
5 294
5 896
11 043
9 681
13 260
Vårddygn på institution vuxen missbruk, antal 10 054
10 999
12 275
Vårddygn på institution vuxen
socialpsykiatri, antal
14 278
16 774
Volymer
Vårddygn i familjehem, antal
Vårddygn på institution barn, antal
Vårddygn på institution ungdom, antal
11 170
Ekonomi
61,3
59,9
69,2
Kostnader, mnkr
Intäkter, mnkr
435,5
435,9
491,0
Nettokostnader, mnkr
-374,2
376,0
-421,8
Institution, snittkostnad/dygn/barn, kr
2 560
2 209
3 001
Vårddygn, snittkostnad/dygn/ungdom, kr
3 376
3 117
3 283
Vårddygn, snittkostnad/dygn/vuxen
missbruk, kr
2 062
2 028
2 042
Vårddygn, snittkostnad/dygn/vuxen
socialpsykiatri, kr
1 594
1 753
1 841
1)
84
S o cialnä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Inga mätningar genomfördes åren 2012 och 2014.
Framtid
Trenden inom socialtjänsten är ett ökat inflöde och ett ökat
behov av insatser för både barn, unga och vuxna. Utöver det
leder nya lagar och föreskrifter till ökade krav på såväl utredningar som insatser. Detta är en stor utmaning.
Konkurrensen om attraktiv arbetskraft gäller även för
socialtjänsten. För att både behålla kvalificerade medarbetare
och locka till oss ny kompetent personal måste vi sträva efter
att vara en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare.
Framtidens socialtjänst måste anpassa sig till ett samhälle
där invånarna förväntar sig ökad tillgänglighet, öppenhet och
förnyelse. Detta kräver transparens och nya vägar för kommunikationen. För att vara en öppen, tillgänglig och transparent socialtjänst krävs att vi går i takt med tiden när det gäller den digitala
utvecklingen. Socialtjänstens arbete ska kunna utföras när som
helst och var som helst. Det långsiktiga målet är att Helsingborgs socialtjänst ska bli landets mest öppna socialtjänst.
Socialtjänsten kan bidra med viktig kunskap om insatser
för barn och unga i riskzonen och därmed medverka till bättre
hälsa och större trygghet och tolerans bland helsingborgarna.
Men de stora utmaningarna med segregation och motsättningar kräver att socialtjänsten deltar aktivt i samhällsutvecklingen
och har en nära samverkan med både andra förvaltningar och
Region Skåne. Det kommer att krävas flexibla arbetsformer för
att ta bort hinder så att människor själva kan påverka sina liv.
Framtidens utmaningar kräver ny kunskap. Därför är
forsknings- och utvecklingsenheten mycket viktig.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S o c ial nä m n d e n
85
Idrotts- och fritidsnämnden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Nya bollfält blev färdiga vid idrottsplatserna på Västergård och i Laröd. Med bollfälten får barn och- ungdomsidrotten i både skolor och föreningar bättre förutsättningar.
•Fritid Helsingborg medverkade i de stora sommararrangemangen
Eurogym, Eskilscupen och Hx.
•Ridhuset på Sperlingegården i Hittarp började byggas. Med det nya ridhuset kan ridskolan ha öppet året om och ge funktionsnedsatta möjlighet att rida.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
•Alla invånare ska ges möjlighet till en lustfylld,
god och meningsfull fritid
Organisation
•Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv
arbetsgivare
•Stadens fritidsverksamhet ska ge alla barn och
ungdomar lika möjligheter
•Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska
vara lättillgänglig och relevant
•Barn och unga ska ges kunskaper om förutsättning arna för en god miljö och en hållbar utveckling
•Skol- och fritidsförvaltningens miljöarbete ska
ligga i framkant
•Fritid Helsingborg ska erbjuda ett rikt utbud av
aktiviteter och upplevelser för invånare i alla åldrar
Perspektiv Omvärld
Nämndens mål
Perspektiv •Fritid Helsingborg ska erbjuda en mångfald av
anläggningar, mötesplatser och verksamheter
för alla
Ekonomi
Nämndens mål
•Idrotts- och fritidsnämndens ekonomi ska vara i balans
•Sociala och miljömässiga hänsynstaganden ska vägas
in vid ekonomiska beslut
•Fritid Helsingborg ska arbeta aktivt för att
arrangemang med regionalt, nationellt eller
internationellt genomslag förläggs till staden
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Extern verksamhet
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Procent av total kostnadsomslutning
Procent av verksamhetsområdets kostnadsomslutning
Kommunal verksamhet
100 %
Kommunal verksamhet
Extern verksamhet
Extern verksamhet
69
23
50 %
31
77
86
I d r ot t s- oc h fritids nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
0 %
Idrottsanläggningar
Årets verksamhet
Under våren deltog Fritid Helsingborg i projektet ”Bli ditt
bästa jag” på skolan och fritidsgården i Bårslöv. Syftet var att
förbättra elevernas fysiska och psykiska hälsa och öka deras
medvetenhet om vad som påverkar hälsan. I förlängningen kan
projektet göra det lättare för eleverna att nå målen i läroplanen.
Redan efter ett halvår såg vi att projektet hade haft god effekt.
Både den fysiska aktiviteten och medvetenheten om vilka faktorer som främjar hälsan ökade.
Senior Sport School utökades. Projektet är ett samarbete
med Skåneidrotten och Region Skåne och vänder sig till personer som fyllt 60 år. Genom aktiviteter i föreningar och tema­
träffar får deltagarna exempelvis lära sig att laga nyttig mat
och pröva på olika fysiska aktiviteter.
Satsningen på tjejer i samarbete med Skåneidrotten fort­
satte under året. Cirka 250 flickor i åldern 13–18 år provade
på olika aktiviteter på söndagarna.
Simprojektet i samverkan med barn- och utbildnings­
nämnden växte med fler grupper och skolor.
Kamratkortet, som är ett samarbete mellan Fritid Helsingborg och vård- och omsorgsförvaltningen, började användas
under 2014. Kortet underlättar för personer med funktions­
nedsättningar att få en stimulerande fritid.
Vi introducerade fritidschecken/pulshöjaren för trettonåringar. Var och en fick ett checkhäfte till ett värde av 1 000
kronor som gick att använda till aktiviteter på fritidsgårdar och
hos föreningar samt på olika arrangemang på stadens arenor.
Eskilscupen, med nästan 12 000 deltagare, genomfördes
första helgen i augusti. Våra vaktmästare gjorde ett utmärkt
arbete med att förbereda alla planer och anläggningar. Under
sommamren deltog vi också i stadsfesten Hx på Gröningen och i
Grytan genom att presentera Fritid Helsingborgs utbud av service
och aktiviteter.
I likhet med tidigare år sammanställde Fritid Helsingborg
lovprogram för barn och ungdomar. Föreningar, organisationer,
fritidsgårdar och andra verksamheter erbjöd ett stort utbud av
aktiviteter. Sommarlägerverksamheten är väldigt efterfrågad
och populär. I stort sett alla våra läger på de fyra anläggningarna var fullbokade. Under sommaren hade vi även öppen
verksamhet på Drottninghög, på Furutorpsplatsen och på
Gröningen.
På flera fritidsanläggningar pågick byggnadsarbete
under året:
• Renoveringen av Kallis efter stormen blev klar och
anläggningen togs åter i fullt bruk i maj.
• Bygget av nya Pålsjöbaden och Toftahallen påbörjades.
• I november startade bygget av ridhuset Sperlingegården i Hittarp. Det kommer att ge personer med funktionsned sättningar möjlighet att rida och ridskolan kommer att ha öppet hela året.
• I oktober började fotbollsarenan Olympia byggas om och till, för att anpassas för mer än bara fotboll.
• Vid idrottsplatserna på Västergård och i Laröd byggdes nya bollfält. Med dem blir det bättre förutsättningar för barn-
och ungdomsidrott i både skolor och föreningar.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 I d r o t t s- o c h fri tid s nä m n d e n
87
Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB
Helsingborg Arena är etablerad som en betydande arena för
olika typer av evenemang. Två riktigt stora arrangemang
genomfördes 2014:
• Cirkus Scott genomförde en föreställning inne i Helsingborgs
Arena. Vår arena är en av få som kunde erbjuda den stora
cirkusen rätt förutsättningar för en föreställning inomhus.
Samtidigt fick alla som deltog i Helsingborg Marathon en
upplevelse när de sprang genom Cirkus Scotts manege
medan artisterna tränade.
• Eurogym, som är en sommarfestival för unga gymnaster,
samlade cirka 4 500 deltagare från flera länder i Europa.
Helsingborg Arena var tillsammans med Idrottens hus
huvudarenor för arrangemanget.
Framtid
Individualiseringen ökar och därför måste Fritid Helsingborg
anpassa verksamheten och anläggningarna för att möta
många olika behov och önskemål. För att lyckas med det
måste kommunikationen med helsingborgarna öka.
Vi ska rikta våra satsningar, både i samarbete med
föreningar och i egen regi, för att ge exempelvis flickor fler
möjligheter till en aktiv fritid på egna villkor.
Andelen personer som inte är medlem i någon förening
minskar men samtidigt är det fler som idrottar. Fritid Helsingborg ska tillsammans med föreningslivet arbeta för att få
människor att stanna kvar i idrottslivet längre upp i åldrarna och
för att få fler ungdomar engagerade i någon förening. Samtidigt
ska vi uppmuntra spontanidrotten. Genom att öppna upp våra
grönytor, hallar och anläggningar även för den oorganiserade
idrotten får fler helsingborgare möjlighet till en aktiv fritid.
När vi bygger nytt eller bygger om ska våra byggnader och
grönytor utformas så att de kan användas av fler och andra
verksamheter än idag. Både våra verksamheter och våra lokaler
och anläggningar måste bli mer flexibla för att möta fram­tidens behov.
88
I d r ot t s- oc h fritids nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet
Andel besökare på fritidsgårdar som
upplever sig nöjda med hur verksamheten
fungerar, procent
92
93
94
Andel besökare på fritidsgårdar som
upplever att personalen är bra, procent
92
93
94
Andel besökare på fritidsgårdar som upplever
trygghet i verksamheten, procent
92
94
94
Simhallens öppethållande utöver 8–17
på vardagar, timmar/vecka
51
45
51
– i gruppen större städer, timmar 1)
25 2626
Kvalitet
Volymer
Fritidsgårdar/Öppna mötesplatser, antal
12
12
12
Fotbollsplaner gräs och grus, antal
58
57
57
10
Fotbollsplaner konstgräs, antal
8
9
Sim- och badanläggningar, antal
5
4
4
Sporthallar, antal
12
12
12
Idrottslokaler, antal
34
34
34
Ishallar/Isbanor, antal
2
2
2
Friidrottshallar/Friidrottsarenor, antal
2
2
2
Ridhus/Ridanläggningar, antal
3
3
3
12
15
16
Näridrottsplatser, antal
Övriga fritidsanläggningar (träffpunkt,
motorgård med mera), antal
6
6
6
Ridbana, Islandshästar, antal
1
1
1
Bollfält, antal
1
2
98 111
91 043
Sammankomster med beviljade
aktivitetsbidrag, antal
98 520
Ekonomi
Intäkter, mnkr
Kostnader, mnkr
Nettokostnader, mnkr
Nettokostnad per invånare, kr
Aktivitetsstöd, mnkr
24
56
63
210
218
232
-186
-162
-169
1 409
1 208
1 261
2,7
2,6
2,7
1)
Gruppen större städer, enligt Sveriges kommuner och landstings
kommungruppsindelning, avser kommuner med 50 000–200 000
invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
Kulturnämnden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Biblioteket i Rydebäck blev Helsingborgs första meröppna bibliotek.
Det betyder att det blev tillgängligt även utanför öppettiderna.
•Nytt rekord för antal aktiva kulturkort med cirka 10 000 användare.
•Helsingborgs kulturskola startade prova-på-verksamhet som innebär att elever från samtliga skolor i Helsingborg erbjuds att komma till kulturskolan
utan kostnad och under en halvdag prova olika kulturella aktiviteter.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
•Kulturnämnden ska verka för att alla barn och
unga i Helsingborg ska ha god tillgång till kultur
som stimulerar deras utveckling
Organisation
•Kulturnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare
•Kulturnämnden ska ha en fungerande
internkommunikation
•Kulturnämnden ska bidra till att Helsingborg
utvecklas på ett hållbart sätt med förankring i
stadens historiska natur- och kulturarv
•Kulturnämndens verksamheter ska aktivt arbeta
för att minska sin miljöpåverkan
•Kulturnämnden ska erbjuda ett pulserande utbud av kulturaktiviteter och upplevelser till Helsingborgs invånare och tillresta besökare
•Kulturen i Helsingborg ska vara lättillgänglig och
välbesökt
•Nämnden ska leva upp till sina tjänstegarantier
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Omvärld
•Kulturnämnden ska främja talangutveckling
och entreprenörskap inom kreativa och kulturella näringar
Ekonomi
•Kulturen i Helsingborg ska vara en aktiv och
drivande part i det delregionala och regionala
kultursamarbetet
Nämndens mål
• Kulturförvaltningens ekonomi ska vara god
• Kulturförvaltningen ska vara engagerad i projekt och
aktiviteter som bidrar till ökad social hållbarhet i staden
•Kulturnämnden ska vara drivande i att binda
samman Helsingör och Helsingborg inom
områdena kultur och dess besöksnäring, och
stärka den gemensamma identiteten
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Årets verksamhet
Barn och unga prioriterades i kulturen 2014. Kulturförvaltningen
har arbetat för att öka tillgängligheten till kulturella upplevelser
och lärande. Exempelvis har kulturskolans prova-på-dag öppnat
upp för fler att utöva kultur. Biblioteket har arbetat för att ge fler
möjlighet till lärande inom digitala media och Helsingborgs museer har genom olika utställningar lyft fram vårt historiska arv.
Biblioteken
Helsingborgs bibliotek är attraktiva mötesplatser som under
2014 har haft mer än en miljon besök. Stadsbiblioteket har
byggts om för att skapa inspirerande miljöer speciellt för barn
och unga. 1 600 sexåringar fick under året ett exemplar av
seriealbumet Loranga i samband med utställningen Loranga!
Loranga! på Dunkers kulturhus. Biblioteken vill genom ökad
tillgänglighet skapa en framtida interaktiv mötesplats för
kunskaps-, kultur- och läsinspiration för alla.
Helsingborgs första meröppna bibliotek invigdes i Rydebäck. Meröppet innebär att besökare kan använda biblioteket
även på kvällar och helger när det inte finns personal på plats.
Under sommaren fanns dessutom bokbussen en vecka på
Gröningen.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Kul tu r nä m n d e n
89
Dunkers kulturhus
Sofiero
Dunkers kulturhus hade bra besökssiffror och en mängd
olika utställningar, tillställningar och aktiviteter. Utställningen
Loranga! Loranga! var en av de stora publikdragarna. En annan
uppskattad tillställning var barnkulturfestivalhelgen där olika
konstformer och generationer möttes.
2014 var ett aktivt år med fokus på nyskapande former
av arrangemang som exempelvis Bushwick book club och
filosoficafé.
Årets utställningar inleddes med fotografen Christer Strömholm i samarbete med Moderna Museet i Malmö. BoostHbg
har haft ett framgångsrikt år och filmen On Suffocation som
stöddes av projektet vann en Guldbagge för bästa kortfilm.
Boost blev en del av den permanenta verksamheten den
1 januari 2015.
Under kulturskolans dag fick 2 500 besökande se och
prova verksamheten och skolan har också skapat ett provapå-koncept för elever under skoltid. När höstterminen startade
hade kulturskolan fler elever än föregående år.
Sofiero hade hela 112 818 besökare år 2014. Vårflor och
rhododendronblomning lockade rekordpublik och sommarens
två konserter var välbesökta. Andra populära arrangemang var
Ljusstämning som blev en succé med hela 9 000 besökare och
Den stora trädgårdsfesten med 13 000 besökare.
Under året planerade vi också för flytten av Sofieros verksamhet till det nya bolaget Helsingborg Arena och Scen AB.
Övergången till bolaget ägde rum vid årsskiftet 2014/2015.
Helsingborgs museer
• Under nationaldagen hölls en konsert på Sundstorget.
Fredriksdals arrangemang hade ungefär lika många besökare 2014 som föregående år. Kärnan lockade däremot fler
besökare än tidigare med förlängt öppethållande och den nya
utställningen, Kärnan – Livet i tornet. Detta är den första kända
kulturhistoriska utställningen i Kärnan sedan tornet byggdes.
Verksamheten tar allt mer plats på nätet. Kulturmagasinet
och Fredriksdal har under året blivit mer närvarande i sociala
medier än tidigare och fått fler följare. Helsingborgs digitala
stadslexikon har förnyats och informationen om Kulturmagasinet och Kärnan på helsingborg.se har förändrats.
• En konsert genomfördes vid arrangemaget Musik i
Kullabygden på Krapperup.
90
Kultu r nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Konserthuset
Konserthuset hade ett mycket aktivt år 2014:
• Fokus på barn och unga genom studiebesök,
skolkonserter och besök i skolorna.
• Vi har erbjudit abonnemangs- och after work-konserter
samt en after shopping-konsert tillsammans med
Citysamverkan.
• En konsert för pendlare anordnades på Knutpunkten och blev mycket uppskattad.
• Konserthuset medverkade under stadsfesten Hx,
bland annat tillsammans med rockbandet Outriggers.
• Vi gav fem julkonserter.
Stadsteatern
Framtid
Helsingborgs stadsteater hade 73 684 besökande och uppsättningarna väckte intresse i media lokalt, regionalt och nationellt.
Albert Camus pjäs Caligula och Anton Tjechovs Körsbärsträdgården på Lillan rosades av kritikerna. På Storan fascinerades
barn och vuxna av världspremiären av musikalen Pelle Erövraren och av Det blåser på månen som av Dagens Nyheter rankades i topp bland kulturupplevelser i Sverige. I maj genomfördes
scenkonstbiennalen för barn och unga, Bibu, i Helsingborg,
med Stadsteatern som huvudsamarbetspart.
Kulturen har en betydelsefull roll i att nå Helsingborgs vision
2035. Staden har ett rikt kulturutbud och besöksstatistiken har
överlag varit bra. För att kulturen ska upplevas som tillgänglig
och relevant måste alla människors behov bejakas. Barn och
ungas kulturella deltagande är av stor vikt för framtiden. Även
äldres behov av kulturupplevelser behöver belysas. För att lära
oss om dessa behov och önskemål så bör vi genomföra med­
borgardialoger och användarundersökningar.
Utvecklingen av transmedia och film ska fortsatt stärkas.
Fria kulturutövare behöver stödjas för att öka mångfalden i
kulturutbudet. Kulturen i Helsingborg utgör viktiga mötesplatser.
Biblioteksverksamheten har en central roll i att tillgodose
människors utveckling och lärande. Kulturarvet är viktigt för
framtiden och kan berättas med ny teknik.
Helsingborg är ett attraktivt besöksmål och kulturturism är
en omfattande del av besöksnäringen. Genom att samverka
med Danmark, Region Skåne, Skåne Nordväst och närings­
livet kan vi bli än mer framgångsrika. Sofiero, Stadsteatern och
Konserthuset ingår från 2015 i Helsingborg Arena och Scen AB.
Kulturnämnden värnar om ett framtida bra samarbete med
det nya bolaget för att kunna ge ett brett kulturellt utbud till
helsingborgare och besökande.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Kvalitet
Andel förnyade kulturkort
under året, procent 1)
–6552
Beläggning, Konserthuset, procent
80
71
84
Beläggning, Stadsteatern, procent
86
87
83
235 003
271 294
212 863
49
31
36
1 896
1 884
1 949
174 403
157 769
161 947
20
20
21
–
25 169
28 170
140 362
131 039
127 670
Volymer
Besökare i verksamheten – Dunkers
kulturhus, antal
Andelen besökare i verksamheten
som är barn och unga – Dunkers
kulturhus, procent
Unika individer som deltagit vid
minst en aktivitet i gruppen 5–19 år
– Kulturskolan, antal
Besökare i verksamheten – Fredriksdal
(anläggningen), antal
Andelen besökare i verksamheten som
är barn och unga – Fredriksdal, procent
Visningar av stadens museisamlingar via stadens hemsida – Kulturmagasinet, antal
Besökare i verksamheten – Sofiero
(anläggningen), antal
Andelen besökare i verksamheten som
är barn och unga – Sofiero, procent
10
11
13
Boklån per invånare i Helsingborg, antal
6,1
5,7
5,5
7,1
5,7
–
– Riket
Besök på biblioteken, antal
Kostnad per invånare – Biblioteken, kr
1 099 988 1 022 191 1 036 539
390
393
400
Publik – Konserthuset, antal
45 869
48 607
43 160
Publik – Stadsteatern, antal
61 907
66 607
73 684
Ekonomi
Intäkter, mnkr
464848
Kostnader, mnkr
286202208
Nettokostnader, mnkr
-240
-154
-160
1)
Antalet sålda kulturkort har ökat med 80 procent under 2014 jämfört
med 2013, därav minskningen av andelen förlängda kulturkort.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Kul tu r nä m n d e n
91
Räddningsnämnden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Bildandet av Räddningstjänsten Skåne Nordväst.
•Bevakning på tre av Helsingborgs badstränder blev en del av
ordinarie verksamhet.
•Helsingborgs brandförsvar avslutas den 31 december 2014 efter
nästan 120 år som yrkeskår och verksamheten lämnas över till
Räddningstjänsten Skåne Nordväst.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
•Räddningsinsatser ska genomföras inom
godtagbar tid
Organisation
•Räddningsnämnden ska vara en attraktiv
arbetsgivare
•Räddningsnämnden ska medverka till minskat
antal utvecklade bränder i byggnader
• Räddningsnämnden ska minska verksamhetens
miljöpåverkan
•Räddningsinsatser ska genomföras på ett
effektivt sätt
• Tjänstegarantierna ska uppfyllas
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Omvärld
•Räddningsnämnden ska arbeta för en hög
kvalitet på den kommunala servicen gentemot
invånare och företag
Ekonomi
1)
Nämndens mål
•Sträva efter att omprioritera delar av kommunbidraget
till utveckling, under löpande verksamhetsår
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
1)
Sveriges kommuner och landsting genomför sin nöjd kund-mätning av företagsklimatet vartannat år. 2014 genomfördes ingen mätning varför inget
utfall kan visas.
Årets verksamhet
Utöver ordinarie räddningstjänstarbete arbetade räddningsnämnden under 2014 också med:
• bildande och driftsättning av ett nytt
räddningstjänstförbund
• bevakning på tre av Helsingborgs badstränder
• fortsatt förändring och utbyggnad av utbildningslokaler
och det regionala övningsfältet
• byggande av en ny brandstation, station City.
Kommunalförbundet Räddningstjänsten
Skåne Nordväst
År 2012 beslutade kommunfullmäktige i Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga att räddningstjänstorganisationerna i de
tre kommunerna skulle brytas loss från de kommunala organisationerna och istället bilda ett gemensamt räddningstjänst­
92
Räd d ni n gs nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
förbund, Kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne
Nordväst. Förbundet ska bidra till ett mer hållbart och utvecklingsorienterat säkerhets- och trygghetsarbete i regionen.
Under hela 2014 formade och organiserade vi förbundet för
att vara redo att starta upp verksamheten den 1 januari 2015.
Vi lade stor vikt vid att behålla och utveckla den goda samverkan med förvaltningarna inom Helsingborgs stad. Det gäller till
exempel systematiskt brandskyddsarbete, förebyggande arbete
i skolorna och medverkan i olika arbetsgrupper och projekt.
120 år med Helsingborgs brandförsvar
Helsingborgs brandförsvar avslutades formellt den 31
december 2014 efter nästan 120 år som heltidskår. År 1892
fick kapten Hjalmar Andersson i uppdrag att bygga upp en
heltidsanställd yrkeskår. Han rekryterade soldater och kunde
starta verksamheten den 1 april 1895. Några fridagar fanns inte
för personalen utan de fick söka permission vid varje enskilt
tillfälle. Brandkåren fanns i gatuplanet i Rådhuset ända fram till
1941 då den flyttade till den då nybyggda brandstationen på
Gåsebäck, som hade kostat 1,2 miljoner kronor att bygga.
Bevakning av stränder
Bevakning av badstränderna vid Fria bad, Gröningen, Råå vallar
och Rydebäck genomfördes som en försöksverksamhet under
2011–2013. År 2014 övergick strandbevakningen till att bli en
del av Helsingborgs brandförsvars ordinarie verksamhet.
Utbyggnad av utbildningslokaler och övningsfält
En undersökning 2012 visade att undervisningslokalerna på
Brandorama hade stora fuktskador. På grund av detta har vi
2014 investerat i nya utbildningslokaler.
Upprustingen av övningsfältet på Berga blev klar. Fältet
uppfyller nu de förväntningar och krav som kan ställas på
räddningstjänsten i ett modernt samhälle. Upprustningen
genomfördes efter riktlinjer om miljö och hållbar utveckling.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Företagens bedömning av myndighetsutövning och service – brandtillsyn,
index 0–100
–
80
–
– Genomsnitt andra deltagande kommuner,
index 0–100
–
75
–
Andelen invånare som har en fungerande
handbrandsläckare i hemmet, procent
–
59
63
Andelen tillsynsobjekt som uppvisar skäligt
brandskydd vid uppföljningsbesök efter att
ha haft allvarliga brister vid tillsyn, procent
–
97
98
Andelen invånare som har kontrollerat sin
brandvarnare det senaste året, procent
–
87
–
Andel ärenden som handlagts inom utlovade
handläggningstider, procent
–
94
98
8,5
8,3
8,6
2 284
2 325
2 012
193
186
192
18
10
13
472
419
304
Extern kundnöjdhet
Kvalitet
Insatstid, mediantid, till första enhet är på
plats, minuter
Volymer
Räddningstjänstuppdrag, antal
Brand i byggnad, antal
– varav skolbränder, antal
Station City
Den gamla brandstationen på Gåsebäck ska ersättas med en
ny, station City. Station City ligger på Planteringen och kommer
att vara bemannad av 5–8 brandmän, dygnet runt, 365 dagar
om året.
Tillsyner, antal
Tid som stränder har strandbevakning,
antal timmar
–294294
Ekonomi
Intäkter, mnkr
50
50
31
Kostnader, mnkr
152
150
136
Nettokostnader, mnkr
-102
-100
-105
Framtid
Vi som arbetade inom Räddningstjänsten i Helsingborg ser
fram mot att få träffa er i vår nya organisation Räddningstjänsten Skåne Nordväst. Vi kommer att arbeta vidare för ett hållbart
och utvecklingsorienterat säkerhets- och trygghetsarbete i
regionen, med invånarnas behov som vårt främsta fokus.
Mer information om oss hittar du på www.rsnv.se.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Räd d ni n gs nä m n d e n
93
Miljönämnden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Färre brister i bostäder. Efter ett förebyggande tillsynsprojekt fick
193 hyreslägenheter bättre inomhusmiljö.
•Smiley – 10 år av glada leenden. Cirka 15 procent av stadens restauranger, caféer och butiker har idag en leende grön gubbe på sin entrédörr eller
vid k
assan. Det är ett sätt att marknadsföra och visa upp skötsamma
verksamheter.
•Våga fråga - kunna svara! Informationskampanj för att uppmärksamma
att det kan fi
nnas farliga kemikalier i varor.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
•Miljönämnden ska prioritera barn och ungas
uppväxtvillkor
Organisation
•Miljönämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare
•Miljönämndens kommunikation ska möta behovet av
tillgänglighet, transparens och effektivitet
•Miljönämnden ska skydda miljön och människors hälsa
•Helsingborgs stad ska vara en förebild i miljö- och
klimatfrågor
• Tjänstegarantierna ska uppfyllas
•I Helsingborg ska livsmedel vara säkra och redliga
•Miljönämnden ska ha ett aktivt arbete för en hållbar
konsumtion
•Hållbar utveckling är alltid en del av samhällsplaneringen
•Miljönämnden ska övervaka miljötillståndet i Helsingborgs
geografiska område
•Arrangemang och event som staden arrangerar
ska vara miljömärkta
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Omvärld
•Miljönämnden ska ha hög kvalitet på det stöd och
den service som vi ger Helsingborgs invånare och
verksamhetsutövare
Ekonomi
Nämndens mål
• Miljönämndens ekonomi ska vara god och balanseras
med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet
•Miljönämnden ska medverka i lokala, regionala och
globala nätverk och andra samarbeten som främjar
en långsiktig hållbar utveckling
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Året verksamhet
Helsingborgarna ska tryggt kunna dricka vatten ur kranarna
och äta på restauranger utan att riskera att bli sjuka. Skolbarnen ska kunna koncentrera sig på att lära sig läsa, skriva och
räkna – utan att bli trötta av dålig luft eller buller. Miljönämnden
är den myndighet som har det politiska ansvaret för miljöfrågorna i Helsingborg. Uppdraget innefattar miljötillsyn, livsme­
delskontroll, miljöövervakning och miljöstrategiska frågor.
Miljönämnden arbetar mycket med barns och ungas uppväxtvillkor, bland annat genom tillsyn på förskolor och skolor.
Under 2014 tittade vi särskilt på hanteringen av kemikalier
eftersom barn är extra känsliga. Vi informerade personalen om
hur kemikalier bör hanteras och om farliga mjukgörare som
kan finnas i leksaker.
94
M iljö nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Ett av miljönämndens mål är att skydda miljön och människors
hälsa. Det gör vi genom att kontrollera verksamheter som kan
påverka oss eller miljön. Inom livsmedelsområdet kontrollerar
vi caféer, restauranger, butiker och industrier. Ett sätt att marknadsföra och visa upp skötsamma verksamheter är märkningen Smiley som idag finns hos 195 restauranger, affärer och
caféer.
Det är viktigt för oss att ge god service till våra kunder och
därför har vi infört tre tjänstegarantier. Garantierna är löften om
vad som kan förväntas av stadens service. Detta är miljönämndens tjänstegarantier:
• I diarieförda klagomålsärenden ska den som framför
ett klagomål ha fått besked inom fem arbetsdagar.
• I anmälningsärenden enligt miljöbalken ska beslut ha
fattats inom sex veckor från det att ett beslutsunderlag
är komplett.
• Vid misstänkt matförgiftning ska utredning ha inletts
samma arbetsdag som anmälan kommit in.
Som myndighet fattar miljönämnden beslut som påverkar företag, invånare och stadens egna verksamheter. Det är viktigt att
nämndens beslut är tydliga och lätta att förstå, därför arbetar
vi med att ge ett bra bemötande, vara serviceinriktade, skapa
förståelse och sprida kunskap. Genom att vara med i nätverk
får vi möjlighet till erfarenhetsutbyte, vi tar del av goda exempel
och får inspiration till vårt eget arbete.
Miljönämnden ger stöd och bidrar med miljökompetens till
övriga nämnder. Nämnden samarbetar nära stadens upphandlingsenhet för att ställa miljökrav vid inköp av varor och tjänster.
Ett bra exempel är inköpen av ekologisk mat som under 2014
ökade från 18 till 33 procent.
Många frågor som handlar om planering och utbyggnad
av Helsingborg hamnar hos miljönämnden för yttrande eller
beslut. Vi arbetar för att vara med i så tidigt skede som möjligt.
Ett sätt är att delta i arbetsgrupper med representanter från
flera olika kommunala förvaltningar.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet
Företagens bedömning av myndighetsutövning och service – miljö och
hälsoskydd, index 0–100 1)
–69 –
– Genomsnitt andra deltagande kommuner,
index 0–100 1)
–67 –
Kvalitet
Återkoppling till kund inom 5 dagar
(tjänstegaranti), procent
99
97
99
Verksamheter med Smiley, antal
173
195
–
12
15
850
879
960
1 279
957
1 070
12,5
Andel överklaganden från kund som lett till
ändring av miljönämndens beslut, procent
Volymer
Tillsynsbesök enligt miljöbalken, antal
Kontroller enligt livsmedelslagstiftningen, antal
Ekonomi
Intäkter, mnkr
11,9
13,2
Kostnader, mnkr
34,7
35,8
37,0
Nettokostnader, mnkr
-23,7
-22,5
-24,5
Intäktsfinansieringsgrad, procent
34,2
37,1
33,8
1)
Företagens bedömning av myndighetsutövning och service,
Nöjd-Kund-index, mäts vartannat år.
Framtid
Samhället förändras i snabb takt liksom våra kunders förväntningar på oss. Lagarna förändras ständigt, både i Sverige och
utomlands.
Vi ser behov av nya sätt att sprida information om regler och hur vi arbetar. Vi ser också en önskan om att utföra
ärenden när som helst på dygnet, samtidigt som behovet av
personlig service är stort.
Ett ökat tryck i form av klagomål och anmälningar om misstänkta matförgiftningar tar alltmer tid.
På grund av den ökade inflyttningen till Helsingborg ökar
trycket på grönområden och naturreservat, något som i sin tur
ökar behovet av tillsyn. När helsingborgarna och därmed skoleleverna blir fler är det också viktigt att vi har tillsyn i skolorna.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 M iljö nä m n d e n
95
Överförmyndarnämnden
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Vi har startat ett nätverk för arbetet med ensamkommande barn och
genom detta utökat vårt samarbete med socialförvaltningen.
•Vi har tagit fram en app som ger tillgång till de e-tjänster vi erbjuder
via stadens webbplats.
•Handläggningstiderna inför anordnande av godmanskap har blivit kortare och det har gett snabbare hjälp åt personer som behöver ställföreträdare.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
• Kvaliteten på våra tjänster ska vara professionell
Organisation
• God personalpolitik
• Tjänstegarantin ska uppfyllas
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Omvärld
•Förkorta tiden för anordnande av godmanskap
och förvaltarskap
Ekonomi
Nämndens mål
•Effektiv användning av tilldelade medel
• Öka antalet korrekta årsräkningar
• Säkerställa långsiktig rekrytering av ställföreträdare
För fördjupad information om nämndens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Årets verksamhet
År 2014 innebar ovanligt tuffa förutsättningar för verksamheten. Orsaken var framförallt en markant ökning av antalet
ensam­kommande barn till Helsingborg, men också sjukskrivningar bland personalen. Migrationsverket höjde vid flera
tillfällen prognosen för antalet ensamkommande barn, fram­
förallt under den senare delen av året. Behovet av gode män
till barnen har därför också ökat.
Vår verksamhet är i stora delar statisk med samma uppdrag från år till år. Vi ska se till att helsingborgare som behöver
gode män och förvaltare får den hjälp de behöver så snabbt
som möjligt. Det är det enda sättet för dessa personer att få sin
rättssäkerhet tillgodosedd i ett läge när de annars skulle förlora
de rättigheter som personer med möjlighet att företräda sig
själva har.
96
Ö ve r fö rmy n d a r nä m n d e n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Trots tuffa förutsättningar för verksamheten har vi under 2014
bland annat åstadkommit detta:
• Vi har på kort tid lyckats rekrytera fler gode män till
ensamkommande barn och tack vare detta kunnat ge barnen en god man inom ett par dagar.
• Vi har även lyckats rekrytera gode män till alla övriga
uppdrag på kortare tid än normalt.
• Vi har utbildat de gode männen inom respektive
verksamhetsområde.
• Vi har förkortat handläggningstiden inför tingsrättens anordnande av godmanskaps- och förvaltarskapsärenden.
• Vi har effektiviserat granskningen av årsredovisningar.
• Vi har upprätthållit vår tillsyn i ärenden.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Andel gode män och förvaltare som
uppfattar att överförmyndarenheten har
ett professionellt bemötande, procent
–
89
93
Andel gode män och förvaltare som
uppfattar att tillgängligheten vid
besök är bra, procent
–
71
70
Andel gode män och förvaltare som uppfattar
att tillgängligheten via telefon är bra, procent
–
82
80
67
88
84
Extern kundnöjdhet
Kvalitet
Andel gode män och förvaltare som är
nöjda med överförmyndarenhetens
verksamhet, procent
Volymer
Nya ärenden där det anordnats en god
man eller förvaltare, antal
253
204
245
Ärenden där god man- eller förvaltarskap
inte har anordnas, antal
59
73
89
Anordnade ärenden avseende ensamkommande barn, antal
18
32
62
Kostnadsfördelning av arvoden
– huvudmäns andel/kommunens, andel 1)48/52 50/50
–
Gode män och förvaltare, antal
–
488
451
Godmanskapsärenden, antal
–
947
1 005
Förvaltarskapsärenden, antal
–179179
Godmanskaps-/förvaltarskapsärenden
i kombination, antal
–
34
45
0
0
1
Ekonomi
Intäkter, mnkr
Kostnader, mnkr
101111
Nettokostnader, mnkr
-10
-11
Hela överförmyndarnämnden gjorde i oktober ett givande
och intressant studiebesök vid vår norska motsvarighet i
Oslo, vergemålsavdelningen vid Fylkesmannen i Oslo och
Akershus, som under 2013 gick från att vara kommunal
till att bli statlig. Syftet med resan var att få insikt i och dra
lärdomar av dels deras omorganisation, dels det norska
systemet för överförmyndarskap i stort.
Framtid
Verksamhetens omfattning och komplexitet ökar ständigt.
Belastningen som följer med det ökande antalet ensamkommande barn gör att vi 2015 måste rekrytera ytterligare
handläggare. Vi måste dels kompensera för de resurser vi
tagit i anspråk under 2014 för bland annat ensamkommande
barn, dels svara upp mot Migrationsverkets höjda prognos
för antalet ensamkommande barn.
Ändringar i lagen den 1 januari 2015 ställer högre krav på
verksamheten. Det gäller krav på bistånd vid utredningar till
tingsrätten, kontroller av ställföreträdare samt utbildning av
gode män och förvaltare.
På längre sikt kan kanske tingsrätterna lämna över
ansvaret för anordnande av så kallade otvistiga godmanskap
till landets överförmyndarverksamheter. Otvistiga godmanskap är sådana där till exempel anhöriga eller huvudmannen
själv inte motsätter sig ett godmanskap.
-10
Kostnadsfördelningen av arvoden – huvudmännens andel/kommunens
andel. Värden för 2014 anges först i nästkommande årsredovisning då
uppgifterna inkommer till nämnden under 2015.
1)
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Ö ve r fö rmy n d a r nä m n d e n
97
Kommunstyrelsen
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Lansering av Visionsfonden som ska göra verklighet av helsing borgarnas nyskapande idéer i riktning mot Helsingborg 2035.
•Utbyggnad av fler fria surfzoner.
•Stadsfesten Hx och en evenemangssommar med hög kvalitet: Eurogym, Helsingborg Marathon och golftävlingen Helsingborg Open
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Nämndens mål
Invånare
•Alla i Helsingborg ska ha möjlighet att påverka
sina liv
Organisation
•Helsingborgs stad ska vara en attraktiv och intressant
arbetsgivare
•Alla ska känna sig trygga i Helsingborg
•Helsingborgs stads kommunikation ska möta behovet av
tillgänglighet, transparens och effektivitet
•Kvaliteten på det stöd och den service som
Helsingborgs stad erbjuder ska vara hög
•Helsingborgs stad ska vara en förebild i miljö- och
klimatfrågor
•Politiskt fattade beslut ska verkställas
•Kvaliteten på det stöd och den service som förvaltningen
erbjuder Helsingborgs stads förvaltningar och bolag ska
vara hög
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Omvärld
•Helsingborg ska ha det bästa klimatet för
företagsamma människor
Ekonomi
•Helsingborg ska vara en lokalt, regionalt och
globalt sammankopplad stad
Nämndens mål
•Helsingborgs stads ekonomi ska vara god och balanseras
med hänsyn till social och miljömässig hållbarhet
• Förvaltningens arbete ska vara resurseffektivt
•Helsingborg ska vara en attraktiv besöks och upplevelsedestination
För fördjupad information om styrelsens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Årets verksamhet
Kommunstyrelsen leder stadens verksamhet och har det
övergripande ansvaret för dess utveckling och ekonomi. Stadsledningsförvaltningen är kommunstyrelsens förvaltningsorganisation och har till uppgift att på stadsövergrip­ande nivå leda,
samordna och utveckla frågor och processer som bland annat
handlar om strategisk kommunikation, näringsliv, exploatering,
trygghet, arbetsgivarerbjudande, ekonomi och samhällsplanering.
Vi har tagit fram Visionsfonden som ska stimulera och
hjälpa till att förverkliga människors kreativa idéer. Den som
har förslag till sådant som kan utveckla Helsingborg i riktning
mot vision Helsingborg 2035 kan ansöka om pengar ur fonden.
Visionsfonden lanserades i oktober och intresset var stort.
De fria surfzonerna blev fler när också Mäster Palms plats
och Gröningen fick öppna nätverk. Vi har också satsat på att
göra stadens digitala information tillgänglig för alla, så kallad
öppen data.
98
Ko m m u ns t y re lse n H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Stadens kontaktcenter har tagit emot närmare 179 000 samtal
och vi har rekryterat fler kommunvägledare för att kunna ge bra
service inom rimliga väntetider. Resultatet visar sig i mätningen
”Kommunens kvalitet i korthet” där Helsingborg tog ett stort kliv
i rankningen i telefonimätningen, från plats 121 till plats 9.
Stadsutvecklingsprojektet H+ har gått in i ett nytt skede.
Den första detaljplanen är på samråd samtidigt som rivningsarbeten har påbörjats i Oceanhamnen. Projektet lanserade en
markanvisningstävling om den första bostadsetappen på
Business Arena i Stockholm i september. Vi presenterade
upplägget av tävlingen på plats och uppmanade byggherrar
att lämna in förslag.
I projektet DrottningH fortsätter vi att utveckla Drottninghög
och komplettera bostadsbeståndet där med nya bostäder.
Vi deltog i Folkemödet i danska Allinge för att arbeta för
en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Med
samma syfte arrangerade vi seminarier och rundabordssamtal
under politikerveckan i Visby.
Företagsinkubatorn Think överträffade sina mål för både
antalet företag, antal anställda i företagen och kapitaltillskott.
Tillväxt Helsingborg, som är en del av stiftelsen Uppstart
Helsingborg som har till syfte att minska utanförskapet och
segregationen, når allt fler företag, investerare och rådgivare.
Helsingborg stad samarbetar med företag inom besöksnäringen med syfte att ta emot utländska besökare på ett bra sätt.
Samarbetet går under namnet Exportmognadsprojektet och
kommer 2015 att lansera och marknadsföra sju nya samlade
reseerbjudanden.
Vi genomförde också flera marknadsföringskampanjer
i Sverige, Danmark och Tyskland tillsammans med Familjen
Helsingborg.
Framtid
Helsingborg ska ta en aktiv roll i regionala, nationella och internationella samarbeten. Vi ska stärka vår ledande roll i utvecklingen av Öresundsregionen med särskilt ansvar för den norra
delen. Helsingborgs stad ska bredda och fördjupa samarbetet
inom Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg, HH-samarbetet,
Region Skåne och Öresundskommittén. Vi ska också fortsätta
samarbetet med kommuner och myndigheter i tre länder för att
få till stånd en ny järnvägslinje mellan Oslo och Köpenhamn. När staden växer och utvecklas måste den negativa
påverkan på miljön och klimatet minimeras. Staden ska vara
drivande beträffande livsstilsförändringar samt konsumtionsoch transportmönster. Detta ska vi göra genom att framför allt
satsa på att stimulera invånarna till att göra medvetna, klimatsmarta val i vardagen. Arbetet mot intolerans och diskriminering
behöver intensifieras, bland annat genom de nätverk som staden är en del av. Som exempel kan nämnas ECCAR som består
av europeiska städer som arbetar mot rasism, CEMR som är en
europeisk deklaration för jämställdhet mellan män och kvinnor,
och vårt arbete med hbtq-frågor.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet
Nöjd-Medborgar-Index, index 0–100
60
60
60
– Genomsnitt andra deltagande kommuner
54
53
55
Svenskt Näringslivs utvärdering av
kommuners företagsklimat, rank 1–290
20
53
23
Företagens bedömning av stadens
myndighetsutövning och service, index 0–100 1)–
67
–
– Genomsnitt andra deltagande kommuner 1)–
67
–
Polisens trygghetsmätning, index 0–6
(lägre värde är bättre) 2)
1,91,7 –
Studenters uppfattning av Helsingborgs
stad som en attraktiv arbetsgivare jämfört
med andra kommuner, rank
4
5
6
Andel av invånarna som uppfattar att de får
ett gott bemötande när de via telefon ställt
en enkel fråga till staden, procent
89
89
90
Kvalitet
Utvärdering av kommuners webbplatser,
rank 1–290
1183
Andel förfrågningar till Helsingborgs stad
via telefon som besvaras direkt, procent
35
26
62
Andel förfrågningar till Helsingborgs stad
via e-post som besvaras inom två
arbetsdagar, procent
82
87
96
Volymer
E-tjänster som staden erbjuder, antal
Erbjudna fribyggartomter, antal
Påbörjade bostadslägenheter, antal
111
140
151
93
82
105
396
615
958
Ekonomi
Intäkter, mnkr
619
697
Kostnader, mnkr
987
1 266
942
-368
-568
-400
Nettokostnader, mnkr
542
Denna undersökning genomförs vartannat år av Sveriges
kommuner och landsting (2013, 2015 och så vidare).
1)
2)
Polisen gjorde inte trygghetsmätningen för 2014.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Ko m m u ns t y re lse n
99
Styrelsen för Kärnfastigheter
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Toppbetyg i nöjd-kund-mätning.
•Byggstart på Olympia – helsingborgarnas nya utomhusarena.
•Rekordmånga lägenheter till det bostadssociala programmet.
Nämndens mål i styrkort
Markören visar nämndens måluppfyllelse
Perspektiv Nämndens mål
Perspektiv Invånare
•Kärnfastigheter ska ha nöjda kunder
Organisation
•Bostadssociala programmet ska få tillgång
till fler bostäder
Nämndens mål
•Kärnfastigheter ska ha friska och motiverade
medarbetare
•Kärnfastigheter ska arbeta för en långsiktigt god
kompetensförsörjning
• Kärnfastigheter ska minimera sin klimatpåverkan
Perspektiv Nämndens mål
Omvärld
•Kärnfastigheter ska arbeta för långsiktigt
hållbart byggande och fastighetsförvaltning
som klarar morgondagens verksamheter
Perspektiv
Ekonomi
Nämndens mål
•Kärnfastigheter ska utveckla fastigheternas värde
•Kärnfastigheters ekonomi ska vara stabil och
balanserad över tid
• Kärnfastigheter ska ha en aktiv omvärldsbevakning
För fördjupad information om styrelsens måluppfyllelse i styrkort, se publikationen Stadens måluppfyllelse 2014 som finns att läsa på stadens
webbplats helsingborg.se. För mer information om stadens styrmodell, se webbplatsen styrning.helsingborg.se.
Årets verksamhet
Helsingborgs stad har ett stort och värdefullt fastighetsbestånd. Eget ägande ger fullt förfogande över lokalerna och en
aktiv förvaltning bidrar till långsiktigt god ekonomi. Lokalerna
upplåts med tydliga hyresavtal och på affärsmässiga villkor.
Vi sköter själv administrationen och tekniken men övriga
tjänster handlar vi upp. Vi strävar efter nära relationer och vill
involvera våra hyresgäster i förvaltningen och utvecklingen
av fastigheterna.
Kärnfastigheter hjälper förvaltningarna med att ta fram
lokaler och är aktiv i stadsbyggnadsprocessen. Projektavdelningen leder ett 30-tal större ny- och ombyggnadsprojekt, av
vilka tillbyggnaden av Olympia är det största. Nya Olympia
beräknas vara klar när fotbollssäsongen börjar 2017. Bygget
av nya Pålsjöbaden har erbjudit tekniska och antikvariska
utmaningar. Vi räknar med invigning under våren 2015. Bland
de projekt som blivit färdiga 2014 kan nämnas Slottsvångens
förskola och tillbyggnaden av Fullriggarens vårdboende.
Kärnfastigheter fick toppbetyg i årets mätning av nöjdkund-index. Mätningen gjordes tillsammans med andra
100
S t y re lse n fö r Kä r nfas tig he te r H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
kommuner och vi fick högst betyg av alla. Våra hyresgäster
gav oss högre betyg jämfört med föregående år på nästan
alla punkter och totalt det högsta betyget som någon kommun
fått tidigare.
Vi har utfört omfattande underhåll på fastigheterna och
vi bedömer att deras status är god.
Årets energiförbrukning blev 145 kilowattimmar per
kvadratmeter, vilket innebär att målet för år 2020 (155 kilowattimmar per kvadratmeter) redan nu är uppnått och överträffat.
Bytet till kvicksilverfria belysningskällor pågår för fullt.
Det skadeförebyggande arbetet kompletterades med ett
erbjudande om säkra rum för särskilt stöldbegärlig egendom.
Tillsammans med avancerade system för lås, larm och övervakning har skadegörelsen och inbrotten kunnat begränsas.
Upphandling och inköp av varor och tjänster står för en betydande del av verksamhetens kostnader. Kärnfastigheter har
årsavtal med ett 50-tal leverantörer, konsulter och entreprenörer, vilka omsätter cirka 150 miljoner kronor. Upphandlingarna
får efter hand allt tydligare fokus på kompetens och kvalitet.
I det bostadssociala programmet tecknade vi två nya avtal
med enskilda fastighetsägare och programmet fick under året
tillgång till rekordmånga nya lägenheter, 105 stycken. Vi ser
successivt över vårt innehav av lägenheter i det bostadssociala
programmet för att få en så god sammansättning och spridning över staden som möjligt.
Kärnfastigheters ekonomi är stabil och efter avkastningskravet på 163 miljoner kronor redovisar vi ett resultat på 13,6
miljoner. Kommunfullmäktige beslutade i december att Kärnfastigheter ska byta namn till fastighetsförvaltningen.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Kvalitet
Energianvändning avseende fastigheter i
Kärnfastigheters regi, kwh/m2
158,4148,8145,5
Volymer
Lokaler, antal
Lokaler, kvadratmeter
Bostäder, antal
Bostäder, kvadratmeter
249
254
253
646 500
657 100
663 200
321
326
290
22 700
23 100
21 900
Framtid
Antalet elever i skolorna ökar och det finns konkreta planer
på nya skolor på flera platser. Därför behöver vi och skol- och
fritidsförvaltningen tillsammans ta fram en process som visar
hur detta ska genomföras.
Det framgångsrika arbetet med energieffektivisering och
utfasning av fossila bränslen kommer att fortsätta med bland
annat installation av solceller och värmepumpar.
Vi är glada över de goda omdömena i de senaste årens
kundmätningar. Våra förvaltares roll som både tydliga företrädare för fastighetsägaren och goda rådgivare i fastighets- och
lokalfrågor är den viktigaste faktorn bakom framgångarna.
Vi kommer att fortsätta vårda och utveckla den nära och
förtroendefulla kundrelationen och det affärsmässiga förhållningssättet
Trots stor nyproduktion av hyresrätter kommer en tuff
bostadsmarknad och en stor invandring att innebära fortsatta
utmaningar för stadens bostadssociala program.
Ekonomi
Intäkter, mnkr
738
750
782
-620
-612
-635
Nettoeffekt, mnkr
118
138
147
Investeringar (brutto), fastigheter i
Kärnfastigheters regi, mnkr
476
300
352
2 634
2 748
2 927
Kostnader, mnkr
Bokfört värde på Kärnfastigheters lokaler
och bostäder, mnkr
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 S t y re lse n fö r Kä r nfas tig he te r
101
102
Lo re m ips u m d olo r H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Verksamhetsöversikter för bolag
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Lo re m ips u m d olo r
103
Helsingborgs Hamn AB
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Sveriges modernaste centralgate för säkrare och effektivare logistik
öppnar i Helsingborgs Hamn. Det är årets viktigaste investering.
•Det tyska containerrederiet Hapag-Lloyd startar en egen linje, Sweden-Denmark-Express, via Helsingborgs Hamn.
•Fortsatta investeringar i nya maskiner med den senaste miljötekniken bidrar till renare luft och effektivare produktion.
Årets verksamhet
Nya arbetsmaskiner
20 000 ton gods och 20 000 passagerare strömmar varje
dag genom Helsingborgs Hamn, som växer och satsar för
framtiden i en allt mer globaliserad Öresundsregion. Under
2014 har flera viktiga aktiviteter slutförts och hamnen kan se
tillbaka på ett år med flera betydelsefulla händelser.
Miljöarbete är alltid viktigt för Helsingborgs Hamn. Under 2014
fortsatte de stora investeringarna i nya arbetsmaskiner. Truckar
och dragbilar har bytts ut till nya som är försedda med den
senaste miljöklassade tekniken. Med en väl fungerande maskinpark bidrar hamnen till en renare luft och skapar effektivare
produktion med färre stopp. Därmed stärkte Helsingborgs
Hamn sin position som en av Sveriges mest miljöaktiva
hamnar.
Ny centralgate
Efter nio månaders byggnation och en investering på cirka
35 miljoner kronor kunde Sveriges modernaste centralgate
öppna i Helsingborgs H­amn i december. Den nya central­
gaten är en samlad in- och utfart till alla hamnens fem delar,
det vill säga Combiterminalen, Västhamnen, Oljeterminalen,
Spannmålsterminalen och Skåneterminalen.
Syftet med den nya centralgaten var att skapa Sveriges säkraste hamn och ge bättre service till våra kunder.
Avancerad teknik gör hamnen till den första i Sverige som
har kontroll över vilka personer som befinner sig inne på
hamnområdet. Detta är möjligt med hjälp av fotobågar,
incheckningsbanor och elektroniska accesskort. Fordon kan
nu snabbt och enkelt passera under dygnets alla timmar
samtidigt som kontrollen och säkerheten höjts ytterligare.
Genom dessa snabba och enkla in- och utpasseringar vinner
hamnens kunder värdefull tid vid lastning och lossning. Den
nya gaten stärker hamnens konkurrenskraft och position som
Sveriges containerspecialist.
Nytt rederi
Efter intensivt säljarbete kunde Helsingborgs Hamn hälsa
det tyska rederiet Hapag-Lloyd välkommet som ny kund när
de under 2014 valde att starta en egen linje, Sweden-Denmark-Express, via Helsingborg. Inledningsvis ska linjen ha ett
anlöp i veckan på en slinga som trafikerar Hamburg, Köpenhamn, Helsingborg och Århus. Hapag-Lloyd är ett tyskt containerrederi och transportföretag som rankas som världens
fjärde största inom sin kategori. Sedan tidigare har rederiet
transporterat 10 000 containrar årligen över Helsingborg via
andra rederiers fartyg. Att de nu har valt att etablera en egen
linje på veckobasis innebär större volymer och skapar ytter­
ligare tillväxtpotential för Helsingborgs Hamn.
104
H e lsi n g b o r gs H a m n A B H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Mål & Resultat
Resultatet för en hamnverksamhet påverkas av världskonjunkturen och hur volymerna för export och import utvecklas här
i Sverige. Konjunkturen har under 2014 varit försiktigt positiv.
Hamnkoncernens nettoomsättning minskade marginellt från
365 miljoner kronor 2013 till 356 miljoner 2014. Anledningen
var främst att dotterbolaget InPort såldes i juni 2014. Året har
präglats av ökade volymer i containerverksamheten med fler
anlöp, fler rederier och en volymökning på 7 procent mätt i
antalet sjöledes TEU*.
Det mesta av godset hanteras i containrar. Årets övergripande mål har varit att säkerställa resultatet genom effektiv
intern logistik och bättre daglig planering. Målet har uppnåtts
med lägre kostnader för drift av maskiner och mindre övertid
för personalen.
Helsingborgs Hamn har under året investerat och beslutat
om framtida investeringar som kommer att fortsätta effektivisera containerverksamheten. Investeringen i vår nya centralgate har bland annat bidragit till att vi kan leva upp till myndighetskrav på säkerhet samt få en snabbare in- och utcheckning
av gods. Vi har också investerat i nya dragbilar, truckar, utökade
terminalytor och fler elkopplingar till kylcontainrar. Hamnen
planerar att investera i ytterligare arbetsmaskiner under 2015
samt säkerställa elförsörjningen till vårt planerade köp av ytterligare containerkranar.
* Twentyfoot Equivalent Unit (TEU) är ett mått på vilken volym
som passerar igenom en hamn. En TEU är volymen hos en container med måtten 8x9x20 fot eller drygt 36,25 m3.
Framtid
Helsingborgs Hamn hanterar dagligen import och export som
möjliggör välstånd och tillväxt för både företag och människor.
Genom hamnen strömmar ett flöde av gods som transporteras
på ett energieffektivt sätt på fartyg. Vi investerar kontinuerligt
för att befästa positionen som Sveriges effektivaste containerhamn. Nya arbetssätt, utveckling av medarbetare, förbättrad informationsteknik, investeringar i arbetsmaskiner och utveckling
av kajer och terminaler är några av de satsningar som kommer att skapa hållbarhet och växtkraft i Helsingborg. Antalet
containrar som hamnen hanterar bedöms växa med minst 4
procent årligen. Detta kräver att vi kan ta emot större fartyg, har
fler containerkranar och en effektiv hantering av containrar på
terminalytorna.
Nyckeltal
2012
2013
2014
183 263
146 826
119 190
Hanterade enheter sjöburet i TEU, antal 2) 177 098
190 888
204 476
Kvalitet
Hanterade enheter omräknat i
lastbilar, antal 1)
Volymer
Passagerare på HH-leden, antal
7 840 562 7 742 787 7 655 755
Fordon på HH-leden, antal
1 934 795 1 848 402 7 655 755
Fartygsanlöp, antal
Totalt hanterat gods, ton
Enheter på järnväg i TEU, antal 2)
30 824
29 404
29 461
8 161 990 7 256 185 7 137 970
107 447
74 661
40 463
49
18
84
Ekonomi
Årets utgift för investeringar i materiella
anläggningstillgångar, mnkr
1)
Gods som hade gått på lastbil om inte hamn/järnväg funnits, räknat
på att varje lastbil tar 2 stycken TEU.
Volymen omräknad till 20 fots containrar (TEU = Twenty-foot
Equivalent Unit).
2)
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 H e lsi n g b o r gs H a m n A B
105
AB Helsingborgshem
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•I december sattes spaden i jorden för Furutorpsparkens studentboende med 160 lägenheter. Detta är en av de satsningar som bidrar till Helsing-
borgs möjligheter att växa och vara en attraktiv stad att leva och bo i.
•Vi påbörjade ombyggnad av 550 lägenheter som säkrar bra boendemiljöer för dagens och morgondagens hyresgäster och som bidrar till en ökad variation av bostäder i olika stadsdelar.
•De första trygghetscertifierade fastigheterna på Högaborg har invigts. Omfattande åtgärder i fastigheterna ska leda till ökad trivsel och trygghet.
Årets verksamhet
Vårt uppdrag är att aktivt bidra till att nå stadens mål genom
att utveckla attraktiva bostäder som hjälper staden att växa,
utvecklas och vara en attraktiv stad att leva och bo i. Som
allmännyttigt bostadsbolag förväntas vi både utveckla våra
stadsdelar och erbjuda en variation av boenden. Det vi gör ska
bidra till att både staden som helhet och enskilda stadsdelar
blir mer attraktiva. Våra strategier och kriterier för den attraktiva
stadsdelen är därför centrala i arbetet mot vår vision och för
att bidra till att Helsingborg blir den pulserande, gemensamma,
globala, balanserade och skapande staden.
Hög produktionstakt under året
Vi har aldrig tidigare påbörjat så många ny- eller ombyggnationer av lägenheter som under 2014. Vi började bygga 435 nya
bostäder och påbörjade ombyggnad av 550. Båda dessa värden är över de uppsatta målen.
• Tidigt på våren stod punkthuset Höjdpunkten på Närlunda
klart och nu har hyresgästerna flyttat in i alla de 121 lägen-
heterna. Efter en dialog med hyresgästerna har vi i samma område också startat en upprustning och ombyggnation för att skapa bra boendemiljöer i de äldre fastigheterna samtidigt som området blir mer varierat.
• Vid Furutorpsparken började vi bygga 160 studentbostäder, något som bidrar till den studentprofil som växer fram
på Söder.
• På Gustavslund färdigställde vi 34 radhus under hösten 2014. Efterfrågan var stor och vi påbörjar därför nybyggnation av ytterligare 11 radhus området.
• Vi påbörjade uthyrningen på Ringstorpshöjden. Ett av husen blir ett seniorboende med inflyttning 2015.
• Stadsutvecklingsprojektet DrottningH på Drottninghög har börjat ta fart.
106
A B H e lsi n g b o r gs he m H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Områdesaktiviteter som stärker
stadsdelens identitet
Områdesdagar samt andra aktiviteter och evenemang är mycket uppskattade av både hyresgäster, medarrangörer och andra
aktörer. Sådant ger människor möjlighet att träffas, lockar till
aktivitet och stärker gemenskapen i bostadsområdet. Utöver de
återkommande områdesdagarna har vi under året fortsatt med
den framgångsrika hundcoachningen som vi startade 2013. Vi
har också invigt ett utegym i Maria Park, arrangerat teaterföreställningar, utomhusbio och aktiviteter som basketträning och
cirkusskola.
Våra hyresgäster
Resultatet av våra nöjd-kund-mätningar visar att många av
våra hyresgäster värderar trygghet allra högst. Vi fick mycket
bra respons från våra hyresgäster på det försök med trygghetscertifiering vi genomförde i ett par av våra fastigheter 2013.
Trygghetscertifiering innebär att vi tar ett helhetsgrepp över
bostadshuset med tillhörande parkeringar och beslutar om
åtgärder efter vad varje fastighet behöver. Det kan till exempel
handla om att förbättra belysningen på gården eller i trapp­
huset. Men det kan även innebära att utforma utomhusmiljön
annorlunda eller investera i säkerhetsdörrar – eller göra något
så enkelt men effektivt som att måla om. Arbetet har nu över­
gått i ordinarie verksamhet med ytterligare sex certifierade
fastigheter under 2014. En ökad satsning på trädgårdsskötsel
och närvaro ute i bostadsområdena är andra åtgärder för att
öka trivseln och tryggheten.
Mål & Resultat
Framtid
Med vår vision som kompass och vår affärsmodell som
måttstock har vi fyra övergripande mål för åren 2012–2015:
Att kunna erbjuda ett attraktivt boende till alla helsingborgare
förutsätter en bredd i utbudet, en variation av lägen, planlösningar, storlekar, modernitet, hyra och arkitektur. År 2015 blir
ett år då vi blir klara med ett stort antal både nybyggda och
ombyggda lägenheter.
Stadsutvecklingsprojekt som DrottningH kommer att ta
större plats i verksamheten allteftersom de fysiska åtgärderna på området kommer igång. En nyckel i arbetet är att ta ett
samlat grepp om hela Drottninghög, såväl bostadsmiljön som
frågor kring trygghet, trivsel, engagemang, hälsa och gemenskap. Energi- och miljöfrågorna står högt på agendan och vi
kommer att ta fram en ny energistrategi med målet att sänka
förbrukningen ytterligare.
Mål: Vi ska påbörja byggandet av 300 nya bostäder per år som
matchar moderna kunders efterfrågan på mervärden
och kreativa lösningar.
Resultat 2014: 435 bostäder.
Mål: Vi ska bygga om 400 befintliga lägenheter per år och
samtidigt skapa olika standarder för människors olika behov
och önskemål.
Resultat 2014: 550 bostäder.
Mål: Vi ska öka byggnadernas attraktivitet genom att årligen
investera 180 miljoner kronor i planerat underhåll och minska
energiförbrukningen till 140 kilowattimmar per kvadratmeter.
Resultat 2014: 223 miljoner kronor i underhåll samt
145 kilowattimmar per kvadratmeter.
Mål: Vi ska höja superdriftnettot* till 600 kronor per kvadratmeter (2015) och öka kundernas upplevda trygghet till
80 procent. Inga hyresgästers trygghet får understiga
60 procent. Målet för 2014 års superdriftnetto var 585 kronor
per kvadratmeter. Målet för 2014 års trygghetsindex var ett
snitt på 80 procent.
Resultat 2014: Vi nådde ett superdriftnetto på 580 kronor
per kvadratmeter. Vi mätte inte trygghetsindex 2014.
* Superdriftnettot inkluderar utöver ordinarie driftnetto även
exempelvis fastighetsskatt, planerat underhåll och avskrivningar på maskiner och inventarier. En viss del förvaltningsknutna
personalkostnader exkluderas från superdriftnettot, eftersom de
inte anses vara direkt påverkbara av förvaltningsorganisationen.
Superdriftnettot beräknas på en annan yta än driftnettot, vilket
gör att nyckeltalen inte är direkt jämförbara.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet
Kundnöjdhet, procent 1)
–77 –
Kvalitet
Energiförbrukning, kWh/m2 och år
149
145
145
Volymer
Påbörjade nya bostäder, antal 2 )
Påbörjade ombyggda bostäder, antal
159191385
65
254
550
283
478
715
27
22
25
Ekonomi
Årets utgift för investeringar i materiella
anläggningstillgångar, mnkr
Andel av bruttohyresintäkt som går till
underhåll, procent
1)
Mätning av kundnöjdhet har inte skett under 2014. Nästa mätning
görs under 2015.
Nyckeltalet visar antalet påbörjade lägenheter reducerat med antalet
lägenheter som rivits under året. Under 2014 revs 50 lägenheter.
2)
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 A B H e lsi n g b o r gs he m
107
Öresundskraft AB
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Vi tillkännagav planer på en omfattande utbyggnad av möjligheterna
att ladda elbilar, en satsning tillsammans med danska Clever A/S.
•Vi intensifierade arbetet för att använda återvunnen energi också
för kyländamål.
•Vi öppnade en tankstation för flytande biogas, LBG. På sikt kan stationen ersätta sju miljoner liter fossil diesel.
Årets verksamhet
Öresundskraft kan än en gång se tillbaka på ett framgångrikt
år. 2014 präglades av ett bra ekonomiskt resultat, mer nöjda
kunder samt strategiska satsningar med sikte på ett hållbart
energisystem.
Aktiviteten var hög inom företagets samtliga affärsområden. Inom Kraft & Värme fortsatte till exempel arbetet med
att koppla samman fjärrvärmesystemen med Landskrona
Energi och Kraftringen. Vindkraftverken vid Ingelsträde invigdes
planenligt samtidigt som vi startade planeringen för ytterligare
vindkraft. Inom affärsområde Bredband fortsatte dragningen av
fiber till villaområden i Helsingborg medan affärsområde El- &
Gashandel slutförde bygget av en tankstation för flytande biogas invid E6 i Helsingborg. I ett separat projekt startade arbetet
med en utbyggnad av laddare för elbilar. Målet är ett nät av
laddare i och omkring Helsingborg, liksom ett nät av snabbladdningsstationer längs landets större vägar.
För Öresundskrafts kunder betyder årets satsningar mer
resurssnål fjärrvärme, en större andel förnybar elproduktion,
snabbare bredbandsuppkoppling och transporter med lägre
miljöpåverkan.
Året var också ett bemärkelseår för fjärrvärmen i Helsingborg. År 2014 var det 50 år sedan fjärrvärmen introducerades
och 40 år sedan fjärrvärmesamarbetet mellan Öresundskraft
och Kemira Kemi inleddes. Det senare belystes i ett examens­
arbete av Gustav Lindström och Christoffer Ohlander vid
Lin­köpings tekniska högskola, liksom en studie av teknik­
konsultföretaget WSP. Studierna visar att samarbetet haft
stora positiva effekter på miljön och den regionala ekonomin.
Öresundskrafts elnät är bland de mest leveranssäkra i
landet. Avbrotten uppgick i genomsnitt till 21,9 minuter i
företagets fyra nätområden. Snittet i riket för 2013 var cirka
140 minuter. Företag och näringsidkare anser att det är mycket
viktigt med snabb och korrekt information om elavbrott. Under
året lanserade vi en förbättrad avbrottskarta. Utöver tydligare
108
Ö res u n d s k r af t A B H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
lokal information och prognos över avbrottets längd är kartan
anpassad för olika digitala plattformar, såsom smarta telefoner
och läsplattor.
Att levandegöra Öresundskrafts vision är en av huvudpelarna i företagets sponsring. Genom engagerade samarbeten och
många aktiviteter visar Öresundskraft närvaro och strävar efter
att bygga goda och varaktiga relationer med dem som bor i
regionen. Företagets engagemang för barn och ungdomar som
behöver hjälp på olika vis tar sig bland annat uttryck i samarbeten med Friends, stiftelsen Jonsters Charity och Idrott för alla.
Mål & Resultat
Ett av bolagets prioriterade mål är att öka kundnöjdheten. I
den mätning som Svenskt kvalitetsindex årligen genomför är
det långsiktiga målet ett samlat SKI-värde på 76. Under 2014
ökade Öresundskrafts SKI med 3,3 enheter till 71,4, vilket är en
snabbare förbättringstakt än branschen i övrigt. För 2014 ingår
även affärsområde Bredband i mätningen. Nöjdheten förbättras
inom samtliga kundgrupper men mest bland elnätskunderna på
företagssidan där nöjdheten ökar med 5,1 enheter. Klagomålen
fortsätter att minska och vi ser en positiv trend både när det
gäller nöjdhet, image, servicekvalitet, produktkvalitet,
prisvärde och lojalitet.
De finansiella målen klargörs genom Öresundskrafts
ägardirektiv. Det finns ett soliditetsmål och ett avkastningsmål.
Soliditeten ska på sikt överstiga 20 procent och avkastningsmålet, mätt som avkastning på justerat eget kapital, säger
att avkastningen ska uppgå till minst 10 procent. Detta har vi
uppnått med god marginal, soliditeten uppgick vid årets slut
till 41,4 procent och avkastningen var 11,9 procent.
I ägardirektivet anges också att Öresundskrafts tariffer för
elnät och fjärrvärme ska vara lägre än riksgenomsnittet, och
en undersökning visar att vi uppfyllde det målet 2014.
Framtid
Öresundskrafts vision ”Energi för en bättre värld. Kraft för
regionen.” rymmer såväl utmaningar som affärsmöjligheter. Ett
sådant utvecklingsområde är skärningspunkten mellan smarta
hem och smarta elnät.
Tillsammans med ett framtida smart elnät kommer fiber­
utbyggnaden i Helsingborg att ge upphov till nya möjligheter.
Genom snabb fiberuppkoppling kan kyl- och frysskåp, tvättmaskiner och annan elektrisk utrustning i hemmet kommunicera
och styras via internet. I kombination med smarta elnät, där
bland annat nya typer av elmätare ingår, blir det tillsammans
med nya tjänster och applikationer möjligt för våra kunder
att se och påverka sin energianvändning. Det blir till exempel
möjligt att anpassa tiderna då man tvättar eller laddar elbilen
till de tider då elpriset är lågt och därmed kan man också att
kapa effekttopparna i elnätet.
Nyckeltal
2012
2013
2014
66,0
68,1
71,4
Avbrottsminuter per kund i Helsingborgs
elnät, minuter
9,9
11,9
19,8
Koldioxidekvivalenter per levererad kWh
i Helsingborgs fjärrvärmenät, gram 1)
303937
Extern kundnöjdhet
Kundnöjdhet, index
Kvalitet
Resurseffektivitet (primärenergifaktor)
i Helsingborgs fjärrvärmenät 2)
0,18 0,120,08
Volymer
Försäljningsvolym, GWh
4 020
3 831
3 399
Ekonomi
Årets utgift för investeringar i materiella
anläggningstillgångar, mnkr
1 295
400
289
Öresundskrafts fjärrvärmetariffer för
Helsingborg jämfört med övriga
kommuner i Sverige, placering 3)
67 (256)
71 (260)
67 (263)
Öresundskrafts elnätstariffer för
Helsingborg jämfört med övriga
kommuner i Sverige, placering 3)
59 (290)
50 (290)
44 (290)
Koldioxidekvivalenter eller CO 2 e är ett mått på utsläpp av växthusgaser
som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning.
1)
Använd primärenergi i förhållande till levererad energi till slutkund.
Primärenergi är energi – naturresurser i form av kol, råolja, solljus, uran
– som inte har omvandlats till annan form av energi.
2)
3)
Baserad på Nils Holgersson-undersökningen. Placering 1 innebär lägst
tariffer i Sverige.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Ö res u n ds k r af t A B
109
NSR AB
Vision
Helsingborg
2035
Tre viktiga händelser som leder mot visionen
•Innovationstävlingen ”Blackwater & Foodwaste Challenge” tillsammans med NSVA och Helsingborgs stad. Syftet är att ta fram nya lösningar för avfall och avloppsvatten i H-plusområdet.
•Biogasanläggningens utökade kapacitet nyttjas nu fullt ut och därmed ökar mängden förnybara bränslen på marknaden.
•Vi har nått målet om koldioxidneutralitet och är nu nettoreducerande av koldioxidutsläpp, vilket innebär att vår verksamhet reducerar mer koldi-
oxid än vad den släpper ut.
Årets verksamhet
Vi har skapat ett mer hållbart system för insamlingen av
hushållsavfall i Helsingborg. Varje år tömmer vi sopkärl 1,5 miljoner gånger och det krävs bra planering för att både minska
lastbilstrafiken och ge helsingborgarna god service. Vi hade ett
tydligt mål: sophämtningen ska bli billigare men den ska också
bli bättre för privatpersoner, miljön och vår personal. De nya
biogasdrivna bilarna var ett viktigt steg mot detta och genom
att samtidigt införa tvåskift och utökade insamlingstider använder vi varje bil mycket mer. Tidigare använde vi 56 lastbilar för
110
N S R A B H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
att samla in avfallet men nu räcker det med 25. Det betyder
att verksamheten har kostnadseffektiviserats med cirka
15 procent.
Under året satsade vi stort på att förbättra hanteringen av
vattnet på anläggningen i Helsingborg. Genom att ta hand om
vattnet och rena det själva kan vi frigöra kapacitet på Helsingborgs reningsverk. När satsningen är klar kommer vattnet
enligt tillstånd kunna släppas ut direkt i Öresund.
NSR har byggt ut biogasanläggningen för att kunna öka produktionen av biogas. Anläggningen var i full drift vid halvårsskiftet
och kommer varje år att producera fossilfritt fordonsbränsle
motsvarande nio miljoner liter bensin.
Organisationen Avfall Sverige utsåg vår del av kampanjen
”Europa minskar avfallet” till bäst i Sverige och tidningen
Recycling gav oss titeln ”Årets förebyggare”.
Genom samarbetet mellan kommunerna i Skåne och
Blekinge, SAMSA, genomförde NSR en så kallad innovationsupphandling. Målet var att ta fram lösningar som kan ersätta
eller komplettera dagens återvinningscentraler och minska
uppkomsten av avfall.
Mål & Resultat
För att uppnå Helsingborgs vision om den balanserade staden
har vi mål för avfallshanteringen de närmaste åren. Målen finns
i avfallsplanen och under fjolåret fortsatte NSR arbetet med att
både minska mängden avfall och öka återvinningen. Målet är
att den totala avfallsmängden ska minska med cirka 77 kilo
per invånare från 2010 till 2015. Avfallet har minskat med cirka
45 kilo per invånare sedan 2010, men 2014 ökade mängden.
Helsingborgs avfallshantering hamnade på fjärde plats i
landet när Avfall Sveriges listade Sveriges bästa miljökommuner. Kommunerna bedömdes utifrån dessa grunder:
• Hur mycket av avfallet som går till materialåtervinning.
• Mängden matavfall som går till biologisk behandling.
• Hur mycket avfall som deponeras.
• Vilken typ av miljövänliga drivmedel som används.
År 2014 fick de som bor inom NSR:s verksamhetsområde sätta
betyg på NSR. Vi fick betyget 4,4 där 5 var det högsta möjliga.
NSR:s styrmodell följer den som Helsingborgs stad använder och den övergripande affärsplanen innehåller 18 mål
fördelade på fem perspektiv. Målen, som beslutas och följs
upp av styrelsen, har brutits ner per avdelning och medarbetare. Eftersom utbyggnaden av biogasanläggningen försenades
uppnådde vi inte vissa mål 2014.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Extern kundnöjdhet
Nöjd-kund-index, 1–5 1)
–4,14,4
Kvalitet
Mängd farligt avfall i restavfallet från
hushåll, kilo per invånare
0,2
0,3
0,1
Andel felsorterat avfall i restavfallet, procent
68
46
53
9 163
9 074
1 360
476
469
487
111 300
110 890
115 365
33
141
28
Volymer
Koldioxidbalans (nettoutsläpp av
koldioxid), ton
Avfallsmängd från hushåll (exkl.
trädgårdsavfall), kilo per invånare
Ekonomi
Nettokostnad renhållningskollektivet
Helsingborg, tkr per år
Årets utgift för investeringar i materiella
anläggningstillgångar, mnkr
1)
Det gjordes ingen uppföljning av NKI år 2012.
Framtid
Alla våra insatser de kommande åren ska bidra till att minimera
mängden avfall. Siktet är inställt på att fram till år 2020 minska
den totala avfallsmängden från 500 till 320 kilo per person och
år. Utöver att reducera hushållssoporna radikalt ska det felsorterade avfallet som hamnar i restavfallet halveras från 200 till 100
kilo per person och år. Mängden farligt avfall samt el- och elektronikskrot ska halveras från 3 kilo till 1,5 kilo per hushåll och år.
Återvinningsanläggningen på Filborna är en komplett an­lägg­
ning för avfall och återvinning. Där finns kraftvärmeverk, vi producerar biogas och vi tar hand om returpapper och farligt avfall.
Anläggningen ska bidra till utvecklingen i Helsingborgsregionen
och därför förändras den och blir mer lik en industripark med
inriktning på lösningar som gynnar miljön. Med hjälp av företag
och inkubatorer för nya idéer ska industriparken också vara en
plats där miljöidéer kan bli verklighet.
En förändring som ligger nära i tiden är utvecklingen av en
ny återvinningscentral i Helsingborg. Med större ytor, säkrare
arbetsmiljö och bättre flöde av trafik och tunga fordon får helsingborgarna bättre möjligheter att återvinna och återanvända
olika typer av avfall.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 N S R A B
111
112
Lo re m ips u m d olo r H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Ekonomisk
redovisning
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 Lo re m ips u m d olo r
113
Koncernen
Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter
Resultaträkning, mnkr
Not
2012
2013
2014
Verksamhetens intäkter
1
5 801
5 669
5 327
Verksamhetens kostnader
-10 261
-10 189
-10 013
97
490
191
2
-658
-658
-790
Verksamhetens nettokostnad -5 285
Jämförelsestörande poster
Avskrivningar
-5 021
-4 688
Skatteintäkter
3
4 810
4 974
5 100
Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag 3
966
1 040
1 054
Fastighetsavgift
195
195
LSS-utjämning
197
3-193-196
Skattenetto
-190
5 778
6 013
757
1 325
Finansiella intäkter
55
37
69
-158
-164
-230
Resultat efter skattenetto
Finansiella kostnader 6 161
876 Jämförelsestörande poster
0
-223
0
Finansnetto
-103
-350
-162
Resultat efter finansiella poster
654
975
714 Skatter 4 10-55
-92
Årets resultat
664
921
622
2012
2013
2014
Kassaflödesanalys, mnkr
Not
Den löpande verksamheten
Årets resultat
664
921
622
Återföring av- och nedskrivningar
658
658
790
Förändring av avsättningar
-31
184
-56
Justering för ej likviditetspåverkande poster
5
224
-906
-343
Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital
1 515
857
1 013
Förändring av rörelsekapital
Förändring fordringar
6
-185
305
118
Förändring skulder
6
434
310
-276
Kassaflöde från rörelsekapital
249
615
-159
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1 764
1 472
855
Investeringsverksamheten
7
-1 858
-1 532
Investeringsbidrag
Investeringar i anläggningstillgångar
74
80
-1 874
101
Försäljning av anläggningstillgångar
99
283
166
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-1 685
-1 169
-1 607
Kassaflöde efter investeringsverksamheten
79
302
-752
Finansieringsverksamheten
Förändring av långfristiga skulder 112
-524
Förändring av långfristiga fordringar
-71
-98
-63
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
41
-622
699
-53 Årets kassaflöde
114
120
-319
Likvida medel vid årets slut
413
94
41
Nettolåneskuld
4 962
4 605
5 366
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
761
Balansräkning, mnkr
Not20122013
2014
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
75
62
5
Summa immateriella anläggningstillgångar
75
62
5
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
8
10 132
10 710
Pågående nyanläggningar
9
640
570
11 228
956
Maskiner och inventarier
10
2 975
3 929
3 937
Summa materiella anläggningstillgångar
13 747
15 210
16 121
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga fordringar
674
772
Aktier, andelar och bostadsrätter
120
133
835
182
Summa finansiella anläggningstillgångar
794
905
1 017
Summa anläggningstillgångar
14 616
16 177
17 143
Omsättningstillgångar
Förråd och exploateringsmark
Fordringar
11
165
178
182
1 522
1 204
1 082
Kortfristiga placeringar
24
0
0
Kassa och bank
389
94
41
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
2 100
1 476
1 306
16 716
17 653
18 449
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital Eget kapital vid årets början
3 856
4 706
Årets resultat
664
921
5 672
622
Övriga förändringar av eget kapital
186
45
-254
Summa eget kapital
4 706
5 672
6 040
Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
2 880
3 051
2 952
12
450
477
521
Övriga avsättningar
129
115
114
Summa avsättningar
3 459
3 643
3 587
Avsättning för uppskjuten skatt
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder
Långfristiga lån
2 984
2 058
Övriga långfristiga skulder
714
1 116
3 121
814
Summa långfristiga skulder
3 698
3 174
3 936
Kortfristiga skulder
Kortfristiga lån
2 391
2 641
Övriga kortfristiga skulder
13
2 462
2 522
2 601
Summa kortfristiga skulder
4 853
5 163
4 886
Summa skulder
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
2 286
8 551
8 337
8 822
16 716
17 653
18 449
Ansvarsförbindelser
Borgensåtagande 16
286
307
296
Övriga ansvarsförbindelser
970
853
808
Ränteswappar
71
37
89
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
115
Noter
Koncernbegreppet
Ändrade redovisningsprinciper
Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer redovisas i en så kallad sammanställd redovisning. Denna har delvis
andra syften än en koncernredovisning i aktiebolag. I det
senare fallet är syftet i första hand att klarlägga koncernens
resultat och vara ett skydd mot för hög utdelning i moderbolaget. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge
en helhetsbild av kommunens ekonomi och verksamhet samt
att åstadkomma en redovisning som möjliggör jämförelser
mellan kommuner.
Bolagen inom kommunkoncernen tillämpar från och med
2014 Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3)
vid upprättandet av sina finansiella rapporter. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har jämförelseåren inte räknats om utan effekter av övergången till K3 har
påverkat 2014. Effekten beror till nästan uteslutande del på
övergång till komponenthantering av materiella anläggningstillgångar.
1. Verksamhetens intäkter
Principer för koncernredovisning
Stadens totala inköp från dotterbolagen uppgick till 148 (162) mnkr.
Koncernredovisningen är upprättad enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8:2 Sammanställd
redovisning. Den omfattar Helsingborgs stad och aktiebolag i
vilka staden har ett bestämmande eller väsentligt inflytande.
Detta definieras som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde.
Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår
av organisationsskissen på sidan 16. Företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning, där kommunens andel
av omsättningen är mindre än två procent av skatteintäkter
och generella statsbidrag, har undantagits från redovisningen. Sammantaget understiger dessa bolags omsättning
och omslutning fem procent av stadens skatteintäkter och
generella statsbidrag. Samtliga bolag ägda av Helsingborgs
Stads Förvaltning AB har emellertid inkluderats i koncernens
balans- och resultaträkning oavsett storlek på omsättningen
respektive omslutningen. Sammanfattningsvis innebär detta
att samtliga bolag ägda av Helsingborgs Stads Förvaltning AB
och Nordvästra Skånes Renhållnings AB ingår i den sammanställda redovisningen.
Vid upprättande av den sammanställda redovisningen
tillämpades förvärvsmetod med proportionell konsolidering.
Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som fanns
i dotterbolagen vid anskaffningstillfället elimineras. Därefter
intjänat kapital liksom fondemissioner räknas in i koncernens
egna kapital. Den proportionella konsolideringen innebär
att om dotterbolagen inte är helägda, räknas bara den ägda
andelen av respektive räkenskapspost in i den sammanställda
redovisningen.
Den del av obeskattade reserver för Helsingborgs Stads
Förvaltning AB och dess dotterbolag samt Nordvästra Skånes
Renhållnings AB som utgörs av uppskjuten skatt redovisas
som avsättning och den återstående delen under eget kapital.
Inga bokslutsdispositioner redovisas därför.
Internvinster vid överlåtelse av anläggningstillgångar har
eliminerats och realiseras i samma takt som avskrivning av
aktuell tillgång sker.
Notinformation som i första hand avser staden återfinns
vid redovisningen av stadens räkenskaper.
116
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Stadens försäljning till dotterbolagen uppgick till 110 (109) mnkr.
2. Avskrivningar, mnkr
2012
2013
2014
27
16
13
Goodwill, nyttjanderätter
Byggnader och anläggningar
342
306425
Maskiner och inventarier
289
336
352
Summa
658
658
790
Anläggningar reduceras till historiska anskaffningsvärden med avdrag
för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningsplaner baseras
på beräknade ekonomiska livslängder. För maskiner och inventarier til�lämpas avskrivningssatser på mellan 5 och 33 procent. VA-ledningar
skrivs av under 50 år. Byggnader och markanläggningar skrivs av med
1,5 till 5,0 procent. Mark förutsätts ha obegränsad livslängd.
3. Kommunalskatt, kommunalekonomisk
utjämning Beträffande skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning, generella
statsbidrag och LSS-utjämning hänvisas till noterna 5–8 i stadens
räkenskaper.
4. Skatter, mnkr
2012
2013
2014
Aktuell skatt
-1
-24
-48
Uppskjuten skatt
15
-29
-45
Skatt avseende andelar i intresseföretag
-4
-2
0
Summa
10
-55
-92
Uppskjutna skatter är huvudsakligen hänförliga till skillnader mellan
tillgångars bokförda värden och deras skattemässiga värden.
5. Justering för poster som inte ingår
i likviditetsflödet
I beloppet ingår huvudsakligen realisationsvinster och -förluster vid
försäljning av anläggningstillgångar.
6. Förändring fordringar och skulder, mnkr
Förråd och exploateringsmark
Fordringar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
2012
2013
2014
6
-13
-4
-191318 122
Vid årets början
Årets avskrivning enligt plan
Avyttringar/utrangeringar
Summa
Andra förändringar
-185305 118
Summa
Kortfristiga lån
522
250
-355
Övriga kortfristiga skulder
-88
60
79
Summa
434
310
-276
7. Investeringar i fastigheter, inventarier
och värdepapper
I posten ingår bland annat följande: Stadens investeringar uppgick till
735 mnkr (652 mnkr). AB Helsingborgshem investerade för 716 mnkr
(440 mnkr). Öresundskraft AB:s investeringar uppgick till 289 mnkr (279
mnkr) och Helsingborgs Hamn AB:s investeringar till 84 mnkr (16 mnkr).
14 mnkr är hänförliga till NSR AB. (73 mnkr).
Planenligt restvärde vid årets slut
3 140
3 101
3 302
271
348
338
53
-187
-95
-363
40
7
3 101
3 302
3 552
2 975
3 929
3 937 11. Fordringar, mnkr
2012
2013
2014
Upplupna intäkter och förutbetalda
kostnader
642503 455
Kundfordringar
546526 489
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
334
175
137
1 522
1 204
1 082
12. Uppskjuten skatt
Av den uppskjutna skatten avser 519 mnkr Helsingborgs Stad
Förvaltning AB med dess dotterbolag.
8. Mark, byggnader och tekniska
anläggningar, mnkr 13. Övriga kortfristiga skulder, mnkr
2012
2013
2014
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
13 758
15 209
16 124
606
374
454
Avyttringar/utrangeringar-114
-402-252
Andra förändringar
Summa
959
15 209
943610
16 124
16 936
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Årets avskrivning enligt plan
4 701
345
5 077
5 414
223421
Avyttringar/utrangeringar-12
-138-99
Andra förändringar
Summa
Planenligt restvärde vid årets slut
43
252-29
5 077
5 414
5 708
10 132
10 710
11 228
Fastigheter redovisas till bokfört värde baserat på historiskt anskaffningsvärde minus eventuella investeringsbidrag. 9. Pågående nyanläggningar, mnkr
2012
2013
2014
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Andra förändringar
Planenligt restvärde vid årets slut
1 054
640
570
686
756
1 067
-1 100
-826
-682
640
570
956
2012
2013
2014
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
951
1 029
988
Leverantörer
698
673
752
Övrigt
735
861
898
2 462
2 522
2 601
Summa
Beviljad checkkredit uppgick till 800 mnkr, varav 10 mnkr var utnyttjad.
14. Medeltal årsanställda, löner och ersättningar 2012
2013
2014
Medeltal anställda, antal
8 699
8 450
8 660
Löner och ersättningar, mnkr
2 786
2 874
3 000
Sociala kostnader, mnkr
1 082
1 068
1 100
Koncernen
15. Leasing
Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvärvas efter leasingperiodens slut redovisas som anläggningstillgångar och
förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. De finansiella leasingobjekten avsåg för staden endast fordon och det bokförda värdet
uppgick på balansdagen till 16,7 mnkr (22,8 mnkr). Framtida avgifter uppgick nominellt till totalt 13,5 mnkr (19,3 mnkr). Inom ett år förfaller 5,3
mnkr (6,4 mnkr) och senare än ett år men inom fem år förfaller 8,1 mnkr
(12,8 mnkr) och 0 mnkr (0 mnkr) senare än fem år. Leasingavgifterna
beräknas inte utifrån variabla grunder.
10. Maskiner och inventarier, mnkr
2012
2013
2014
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
5 748
6 076
7 231
Nyanskaffningar
506402 305
Avyttringar/utrangeringar
-92-206 -102
Andra förändringar
-86
959
54
6 076
7 231
7 488
Summa
Öresundskraft tillämpar fr o m 2012 finansiell leasing för Filborna-
verket. Anskaffningsvärdet uppgår till 1 069 mnkr och det bokförda värdet var på balansdagen 949 mnkr (989 mnkr)
Operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostnader
linjärt över leasingperioden. Årets resultat har belastats med 57 mnkr i
kostnader för operationella leasingavtal. Av framtida leasingavgifter förfaller 16 mnkr (11 mnkr) inom ett år, 25 mnkr (22 mnkr) förfaller senare än
ett år men inom fem år och 5 mnkr (0 mnkr) senare än fem år.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
117
16. Ansvarsförbindelser för intresseföretag
I koncernen ingår Modity Energy Trading AB som till 50 procent ägs av
Öresundskraft AB. Öresundskraft AB har nedanstående ansvarsför­
bindelser till Modity Energy Trading AB.
Borgen är utställd till förmån för Modity Energy Trading AB
motsvarande 50 procent av 1 300 mnkr.Per balansdagen uppgick det
utnyttjade beloppet till 707,8 mnkr (788,2 mnkr).
Obegränsad borgen avseende handel med valutaderivat är utställd
till förmån för Modity Energy Trading AB. Per balansdagen uppgick det
utnyttjade beloppet till 0,07 mnkr (10,8 mnkr).
Övriga garantier utställda för Modity Energy Trading AB:s räkning
uppgår till 47,6 mnkr (54,5 mnkr). På balansdagen var dessa inte
utnyttjade.
Kapitaltäckningsgaranti har tillsammans med Kraftringen Energi AB
tecknats avseende Modity Energy Trading AB intill utgången av 2016
med för Öresundskraft AB limit om 30 mnkr.
Enligt aktieägaravtal för Modity Energy Trading AB ansvarar ägarna
(Öresundskraft AB och Kraftringen Energi AB) korsvis för 50 procent av
eventuellt utfall av den andra partens ingångna garantier och borgens­
förbindelser för Modity Energy Trading AB:s räkning. Per balansdagen
uppgick 50 procent av Kraftringen Energi AB:s ingångna garantier och
borgensförbindelser till 76,2 mnkr (103,5 mnkr).
17. Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen, mnkr
Enhet
Försäljning
Lån
Borgen
Ägd andel
Säljare
Köpare
Givare
Mottagare
Staden
110
148
4 526
229
Given
Mottagen
343
Helsingborgs Stads Förvaltning AB
100 %
– Helsingborgs Hamn AB
100 %
0
24
– Helsingborgshems Holding AB
100 %
32
5
– Helsingborg Energi Holding AB
100 %
98
8
– Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB
100 %
7
45
49
– Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB
100 %
1
9
37
– AB Helsingborgs Stadsteater
100 %
1
15
52 %
10
Nordvästra Skånes Renhållning AB
4
4
209
5
3 372
931
258
51
10
86
85
Enhet
Borgensavgifter
Ägd andel
Givare
Mottagare
Räntor
Givare
Mottagare
Staden 1 262
Helsingborgs Stads Förvaltning AB
100 %
– Helsingborgs Hamn AB
100 %
0
1
– Helsingborgshems Holding AB
100 %
0
44
0
– Helsingborg Energi Holding AB
100 %
1
14
1
– Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB
100 %
1
0
– Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB
100 %
1
0
– AB Helsingborgs Stadsteater
100 %
1
Nordvästra Skånes Renhållning AB
52 %
2
0
I ovanstående uppställning ingår enbart flöden mellan Helsingborgs stad och de bolag som konsolideras i sammanställd redovisning..
118
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Staden
Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter
Resultaträkning, mnkr
2012
2013
2014
Verksamhetens intäkter
Not
1
1 627
1 700
1 652
Budgetavvikelse
108
Verksamhetens kostnader
2
-6 919
-7 092
-7 235
23
Avskrivningar
3-268-290-308
Jämförelsestörande poster
4
97
92
0
0
Verksamhetens nettokostnad
-5 463
-5 590
-5 891
133
2
Skatteintäkter
5
4 810
4 974
5 100
-25
Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag
6
966
1 040
1 054
28
Kommunal fastighetsavgift
7
195
195
197
2
LSS-utjämning
8-193-196-190
8
Skattenetto
5 778
6 013
6 161
13
Resultat före finansiella poster
315
423
270
146
9
249
123
122
27
Finansiella kostnader
Finansiella intäkter
10
-198
-108
-149
-62
Jämförelsestörande poster
110
-2230
0
Finansnetto 50-208 -28
-34
Årets resultat
12
365
215
242
112
Årets resultat exkl förändring av pensionsavsättning före 1998
13
361
373
126
Not
2012
2013
2014
Kassaflödesanalys, mnkr
Den löpande verksamheten
Årets resultat
365
215
242
Återföring av- och nedskrivningar
268
310
308
Förändring av avsättningar
-25
69
-104
Justering för ej likviditetspåverkande poster
14
72
-59
Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital
681
535
-7
439
Förändring av rörelsekapital
Förändring av fordringar
15
43
189
Förändring av skulder
15
966
-184
33
Kassaflöde från rörelsekapital
1 009
5
26
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1 690
540
465
-7
Investeringsverksamheten
Investeringar i fastigheter, inventarier och aktier
-967
-652
-727
Investeringsbidrag 80 95101
Ombildning av lånefordran till aktier i dotterbolag (kvittningsemission)
16
-3 000
-2 357
0
Försäljning av anläggningstillgångar
17
28
50
16
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-3 859
-2 865
Kassaflöde efter investeringsverksamheten
-2 168
-2 324
-609
-144
Finansieringsverksamheten
Förändring av långfristiga skulder 919
-283
495
Förändring av långfristiga fordringar
1 385
2 307
-397
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
2 304
2 025
98
Årets kassaflöde
18
136
-299
-46
Likvida medel vid årets slut
18
382
83
37
Förändrad nettolikviditet
18
222
-409
29
Nettolikviditet
18
1 055
646
675
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
119
128
Balansräkning, mnkr
Not
2012
2013
2014
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
- Immateriella anläggningstillgångar
1
Summa immateriella anläggningstillgångar
1
1
2
1
2
Materiella anläggningstillgångar
– Mark, byggnader och tekniska anläggningar
19
5 336
5 728
5 896
– Pågående nyanläggningar
20
278
97
286
– Maskiner och inventarier
21
216
215
211
6 040
6 393
Summa materiella anläggningstillgångar
5 830
Finansiella anläggningstillgångar
– Långfristiga fordringar
22
6 999
4 691
– Aktier, andelar och bostadsrätter
23
3 774
6 143
6 148
Summa finansiella anläggningstillgångar
10 773
10 835
11 236
16 876
17 631
Summa anläggningstillgångar
16 604
5 088
Omsättningstillgångar
Förråd och exploateringsmark
24
95
93
92
Kortfristiga fordringar
25
785
598
567
Kortfristiga placeringar00
Kassa och bank
382
Summa omsättningstillgångar
1 262
Summa tillgångar
17 866
0
83
37
775
696
17 651
18 327
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital Eget kapital vid årets början
26
7 343
7 708
7 875
Investeringsbidrag 0-48
Årets resultat
365
Summa eget kapital
7 708
-6
215
242
7 875
8 111
Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
27
2 835
3 007
Övriga avsättningar
28
183
68
66
3 075
2 971
Summa avsättningar
3 017
2 905
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristiga lån
Övriga långfristiga skulder
29
2 000
1 700
711
743
794
2 443
2 994
Summa långfristiga skulder
2 711
2 200
Kortfristiga skulder
Kortfristiga lån
30
2 828
2 603
2 471
Övriga kortfristiga skulder
31
1 601
1 655
1 779
Summa kortfristiga skulder
4 429
4 258
4 250
Summa skulder
7 140
6 701
7 244
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
17 866
17 651
18 327
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser och liknande förpliktelser
32
25
24
25
Borgensåtagande
33
1 627
1 033
639
Ränteswappar
34
71
37
89
120
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Noter och redovisningsprinciper
Generella förutsättningar för
kommunal redovisning Årsredovisningen för staden har upprättats i enlighet med
lagen om kommunal redovisning och kommunallagens kapitel åtta. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning
rekommendationer för kommunsektorns redovisning.
Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god
ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Vikten av balans
i kommunernas räkenskaper understryks ytterligare av det
lagstadgade balanskravet som innebär att kostnaderna inte
får vara större än intäkterna.
Syftet med kommunal verksamhet skiljer sig från syftet
med privat företagande. När det gäller privat verksamhet
kan syftet sägas vara vinsten medan kommunerna har att
genomföra en ålagd uppgift. Flertalet redovisningsfrågor
skiljer sig inte mellan privat och kommunal verksamhet men
vissa måste dock tolkas utifrån den kommunala sektorns
särart. Exempel på sådana är värdet på publika tillgångar,
det egna kapitalets betydelse, finansiering med skatteintäkter
och frånvaron av beskattningsproblematik.
Även styrelseskicket som bygger på den representativa
demokratins principer innebär en öppenhet som exempelvis
tar sig uttryck i offentlighetsprincipen.
Avvikelser från redovisningsprinciper
Lagen om kommunal redovisning anger att pensionsförmåner
som intjänats före år 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. Staden avviker från denna redovisningsprincip genom
att redovisa intjänade pensionsförmåner före 1998 som
en avsättning i balansräkningen. Detta innebär en anpassning till gängse krav och praxis inom näringsliv och övriga
samhällssektorer. Avsikten är att redovisa en fullständig bild
av stadens kostnader och skulder och därmed ge ett bättre
underlag för stadens ekonomiska planering.
Hela förändringen av pensionsavsättningen före 1998,
även den finansiella, delen redovisades som förändring av
pensionsavsättningen. Syftet med detta är att skapa en större
tydlighet i stadens resultaträkning kring verksamhetens nettokostnader och finansnettot för det löpande resultatet.
Beträffande redovisning av kommunal markexploatering
tillämpar vi inte successiv vinstavräkning enligt gängse bokföringsprinciper utan avräknar vinst efter varje exploateringsområde eller delområdes färdigställande. Ej heller redovisas
mark som utgör allmän plats inom ett exploateringsområde
som anläggningstillgång utan intäkter från tomtförsäljningen
används för att direktavskriva anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten.
Helsingborgs stad har valt att redovisa staden och den
sammanställda redovisningen i skilda räkenskapstabeller
vilket avviker från Rekommendation 8.2 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Då staden och bolagen styrs efter
skilda principer anser vi att detta ger en större tydlighet vid
beskrivningen av respektive enhets resultat och ställning.
Rådet för kommunal redovisning (RKR) anger att som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande
och överstiger 10 miljoner kronor. Dessutom ska kommunens
realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar samt kostnader
och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering, betraktas som jämförelsestörande. Helsingborgs
stad avviker från dessa rekommendationer. Staden anser att
gränsen på 10 miljoner kronor är för låg för att vara relevant
i förhållande till stadens omsättning och har därför satt en
gräns på 40 miljoner för att sällan förekommande händelser
ska betraktas som jämförelsestörande. Gällande försäljning
av tomter och fastigheter så anser staden att detta är normalt
förekommande i den ordinarie verksamheten och därför inte
per automatik att betrakta som jämförelsestörande.
Ändrad redovisningsprincip
Kärnfastigheter och stadsbyggnadsförvaltningen har under
året påbörjat en övergång till komponentavskrivning enligt
komponentmetoden. Investeringsprojekt som varit föremål
för uppdelning enligt komponentmetoden är bland annat
Elinebo vårdcentral, Skolstaden Petri samt Österleden etapp
1–4. Detta medförde ingen resultatpåverkan 2014 på grund
av att RKR:s riktlinjer för övergång till komponentavskrivning
följdes. Av praktiska skäl anser RKR ”att övergången till komponentavskrivning bör vara framåtriktad, varför bokfört värde
i normalfallet utgör utgångspunkten för fördelning på olika
komponenter”.
Under 2015 fortsätter arbetet med införlivandet av komponentavskrivning för nya samt äldre investeringar. Från och
med 2016 beräknas övergången till komponentmetoden ligga
i fas med rekommendation 14:1 Materiella anläggningstillgångar, från RKR.
Finansiell risk
För varje finansiell risk som är av betydande storlek ska det
enligt stadens finanspolicy finnas en tydligt angiven strategi
med ett tillhörande riskmandat.
Kreditmarknadsrisk
Avvikelser mellan skulderna och tillgångarna exponerar
staden mot risker på kreditmarknaden. De kreditmarknadsrisker staden kan påverkas av är i första hand ränterisk och
kreditmarginalrisk. Ränterisk är risken för att en allmän
räntehöjning leder till högre upplåningskostnader för staden
utan att denna kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor. Kreditmarginalrisk är risken för att en specifik höjning
av den ränta staden får betala leder till högre upplåningskostnader för staden utan att denna kostnad kan kompenseras
av höjda utlåningsräntor. För kreditmarknadsrisken finns ett
fastställt riskmandat som innebär att summan av ränterisken
och kreditmarginalrisken aldrig får överstiga 20 mnkr vid en
omedelbar ofördelaktig ändring av räntan på 1 procentenhet.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
121
Valutarisk
Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av ökade
kostnader till följd av valutakursförändringar. Valutakursrisker
kan uppstå inom finansverksamheten eller i stadens förvaltningar. Målsättningen är att valutarisker inom förvaltningarnas verksamheter och finansverksamheten i möjligaste mån
ska begränsas. I de finansiella riktlinjerna finns fastställda
beloppsgränser för när säkring ska ske av valutarisker.
Exponeringen för valutarisk är i dagsläget minimal.
1. Verksamhetens intäkter, mnkr
2012
2013
2014
Konsumtionsavgifter
209 218216
Barnomsorgsavgifter
82
85
Äldreomsorgsavgifter
69
71
73
Övriga avgifter
136
126
140
Bostads-, lokalhyror och arrenden
272
295
298
Gymnasieutbildning, ersättning från
andra kommuner och friskolor
140
141
133
59
85
45
312
325
361
53
52
57
Övrig försäljning av verksamhet
Bidrag från staten och EU
Likviditetshantering
Övriga bidrag
Likviditetsreserven är till för att möta oförutsedda händelser
och ska i normalläget uppgå till minst 300 mnkr plus stadens
upplåningsbehov innevarande och kommande två kalendermånader. I likviditetsreserven inräknas medel på bank,
innehav av korta värdepapper med en löptid understigande
tre månader, outnyttjad del av certifikatsprogrammet samt
kreditlöften till fast pris. Per balansdagen uppgick likviditetsreserven till 5,0 mdkr.
Vinst vid försäljning av fastigheter och
anläggningar
1840 9
Tomtförsäljning exploateringsverksamhet
128
189
Övriga intäkter
149
73
1 627
1 700
Summa
87
103
130
1 652 Värdet på eliminerade interna intäkter uppgick till 1 104 mnkr.
2. Verksamhetens kostnader, mnkr
2012
2013
2014
Löner, arvoden och ersättningar
2 292
2 388
2 515
Kommunala uppdragsföretag
Sociala avgifter enligt lag och avtal
766
801
843
Med extern verksamhet avses verksamhet som bedrivs
av annan juridisk person än staden eller bolag inom koncernen och till vilken staden har överlämnat driften av en kommunal angelägenhet. Verksamheten vänder sig till invånarna
och staden har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds.
Om verksamheten inte hade drivits externt skulle staden
utfört den i egen regi. Extern verksamhet innefattar därmed
inte internt riktad verksamhet och stödfunktioner som till
exempel städning.
Pensioner och liknande förpliktelser
258
283
293
76
81
87
161
155
166
320
Nämnd / Styrelse
Kostnad, mnkr
Övriga personalkostnader
Lokaler och markhyror
Barnomsorg, entreprenad
288
307
Undervisning, entreprenad
530
585
610
Äldre- och handikappomsorg, entreprenad
488
485
500
Övrig entreprenad och köp av verksamhet 550
532
543
Material och förbrukningsinventarier
173
186
188
Försörjningsstöd
231 229219
Övriga bidrag och transfereringar
169
163
Skolskjutsar, färdtjänst och övriga transporter 108
116
119
95
137
80
Informationsteknik
102
173
2012
2013
2014
45
78
Barn- och utbildningsnämnd
827
855
893
Markförvärv m m exploateringsverksamhet 112
181
96
Vård- och omsorgsnämnd
346
379
315
Övrigt
570
427
346
Stadsbyggnadsnämnd
250253 263
Summa
6 919
7 092
VA-verk
143152 148
Socialnämnd
Konsulter
3. Avskrivningar, mnkr
182
172
197
Utvecklingsnämnd
58
56
97
Idrotts- och fritidsnämnd
50
54
54
Inventarier och maskiner
Andel av kostnadsomslutning, procent
7 235 2012
2013
2014
52
62
52
Byggnader och anläggningar
216
229
256
Summa
268
290
308
2012
2013
2014
Barn- och utbildningsnämnd
29
29
29
Vård- och omsorgsnämnd
21
21
17
Stadsbyggnadsnämnd
5446 54
VA-verk
73
Socialnämnd
4239 40
Utvecklingsnämnd
10915
ner med 10–20 procent. Markanläggningar såsom gator, hamnanlägg-
Idrotts- och fritidsnämnd
23
ningar, vägar och broar med 3 procent. VA-anläggningar skrivs av under
69
24
67
23
Avskrivningar enligt plan är beräknade på tillgångarnas ursprungliga
anskaffningsvärden. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en
bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Sveriges
Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider.
Byggnader skrivs årligen av med 2–5 procent, inventarier och maski-
50 år. Mark och konstverk förutsätts ha obegränsad livslängd.
122
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
4. Jämförelsestörande poster, mnkr
10. Finansiella kostnader, mnkr
2012
2013
2014
Återbetalning av arbetsgivaravgifter från AFA
för år 2007–2008 och 2005–2006
97
92
0
Summa
92
0
97
2012
2013
2014
-5
9
14
6
4
2
Räntor, övriga
93
75
114
Nyemissionstillskott till Helsingborgs
Stads Förvaltning AB och dess dotterbolag
0
Ränta under byggnadstid
Räntor, dotterbolagen
5. Skatteintäkter, mnkr
99
0
2012
2013
2014
Avsättning överskott VA
0
12
8
Preliminär skatteintäkt
4 751
5 003
5 113
Övriga finansiella kostnader
4
8
11
Preliminär slutavräkning innevarande år
59
-32
1
198
108
149
Slutavräkningsdifferens föregående år
1
3
-14
4 810
4 974
Summa
Summa
5 100 förväntningar. Det förändrade läget på finansmarknaden har medfört
en lägre ränta. Sveriges Kommuner och Landsting har därför via sin
RIPS-kommitte sänkt diskonteringsräntan med 0,75 procent under 2013.
6. Kommunalekonomisk utjämning
och generella statsbidrag, mnkr Inkomstutjämningsbidrag
2012
2013
2014
828 908931
Kostnadsutjämningsbidrag
55 5434
Strukturbidrag
18 1814
Införandebidrag
Regleringsbidrag
Summa
0
044
64 6031
966
1 040
1 054 I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan
kommuner. Inkomstutjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan den
egna skattekraften och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar
115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Stadens egen
skattekraft var 96,9 procent av medelskattekraften i riket.
Genom kostnadsutjämningsbidrag jämnas de kostnader ut som styrs
åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi och geografi. Med strukturbidraget
sker en kostnadsutjämning av regionalpolitisk karaktär. Slutligen i reglemedel staten tillskjuter och de som betalas ut i inkomstutjämningen.
Införandet 2008 var neutralt för varje enskild kommun. Intäkterna av den
kommunala fastighetsavgiften fördelades lika mellan kommunerna med
1 314 kronor per invånare. Avgiften indexuppräknas utifrån taxerings-
365
215
242
Avgår:
Sänkt diskonteringsränta pensionsavsättning för tiden före 1998
Förändrad pensionsavsättning för
tiden före 1998
0
216
0
-116
-4
-58
-24
-4
0
Reavinster försäljning anläggningstillgångar -18
-41
-13
328
113
VA-verksamhetens resultat
319
Enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans (8 kap) ska kommunräkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras
under de närmast följande tre åren. Realisationsvinster vid försäljning
balanskravet.
Staden har skilda finansiella målsättningar för skatte- resp avgiftsfi-
nansierad verksamhet. Vi anser därför att det är förenligt med god ekono-
Inte heller ökningen av pensionsförpliktelser intjänade före 1998
inräknas i kommunallagens balanskrav, då lagen förutsätter att denna
8. LSS-utjämning
kostnad inte redovisas i kommunernas räkenskaper.
Enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) sker en utjämning av kostnaderna för LSS-verksamheten mellan rikets kommuner.
Utjämningssystemet baseras på antalet verkställda beslut och
strukturella skillnader.
13. Årets resultat exklusive förändring
av pensionsavsättning före 1998
Årets resultat exklusive förändring av pensionsavsättning gällande tiden
9. Finansiella intäkter, mnkr
Summa
Årets resultat
Övriga finansiella intäkter 2012
2013
2014
Kommunallagens balanskrav
sierade verksamheten ska regleras enligt kommunallagens balanskrav.
respektive kommun läggs till beloppet från 2008. Borgensavgifter
12. Årets resultat, mnkr
misk hushållning att göra avsteg från att resultatet från den avgiftsfinan-
värdena löpande varje år och den faktiska förändringen av ökningen i
Räntor, övriga
216 mnkr pensionsavsättningen för tiden före 1998.
av anläggningstillgångar ska ej ingå i resultatet vid avstämning mot
7. Kommunal fastighetsavgift
Räntor, dotterbolag
ökade. Av diskonteringsräntan inklusive löneskatt avsåg, för 2013,
ernas intäkter vara större än kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst
ringsavgiften sker en reglering mellan kommunerna och staten av de
Detta medförde en ökad kostnad 2013 då pensionsavsättningens värde
Summa
av faktorer som kommunerna inte själva kan påverka. Dessa faktorer är
11. Jämförelsestörande poster
Diskonteringsräntan på pensionsavsättningarna utgår från marknadens
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s
decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. före 1998. För mer information om detta, se ”Redovisningsprinciper”.
14. Justering för ej likviditetspåverkande poster
2012
2013
2014
220
89
64
I posten ingår bland annat realisationsvinster och -förluster vid försäljning
10
25
52
av fastigheter och bostadsrätter. Vinsterna uppgår till sammanlagt 13,0
6 31
13
7
5
249
123
122
mnkr. Dessa avser bland annat Villa Thalassa, 6,8 mnkr, Borgen Ringstorp, 0,5 mnkr samt ett antal bostadsrätter, 4,3 mnkr. Diverse nedskrivningar, bland annat på grund av rivningar, uppgår till 2,0 mnkr.
I posten räntor, dotterbolag ingick 60 mnkr (84 mnkr) avseende Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterbolag. Borgensavgifterna
avsåg dotterbolag till Helsingborgs Stads Förvaltning AB samt
Sydvatten AB.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
123
15. Förändring fordringar och skulder, mnkr
2012
Förråd och exploateringsmark
2013
2014
2012
2013
2014
Fastigheter per användningsområde, mnkr
1
2
1
Fordringar
42
187
32
Verksamhetsfastigheter
2 452
2 730
2 734
Summa förändringar av fordringar
43
189
33
Affärsfastigheter
1 087
1 173
1 269
Gator, vägar och parker
1 496
1 563
1 628
45
Markreserv
Kortfristiga lån
Summa förändringar av skulder
-225
-131
Hyresfastigheter, parkeringshus med mera
47
46
41
41
124
Övriga fastigheter
19
17
966
-184
-7
5 336
5 728
Summa
hetsinnehav. I posten verksamhetsfastigheter ingår fastigheter för
Staden erhöll 2012 och 2013 aktier i dotterbolaget Helsingborgs Stads
stadens egen verksamhet som förskolor, skolor, fritidsanläggningar,
Förvaltning AB. Dessa har betalats genom en kvittning av skuld i stället
för genom likvida medel.
I bokslutsårets försäljningar på 16 mnkr avsåg 11,8 mnkr fastigheter.
Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början
18. Likvida medel, nettolikviditet
och förändring av dessa
Stadens internbank lånar ut överskottslikviditet till dotterbolagen samt
lånar upp kapital för vidareutlåning inom koncernen. Dotterbolagens
kapitalbehov initieras av företagen själva och avser såväl rörelselikviditet
som långfristigt kapitalbehov. Skillnaden mellan in- och utlåningen i
internbanken utgör i allt väsentligt stadens nettolikviditet. 19. Mark, byggnader och tekniska
anläggningar, mnkr
2012
2013
2014
Ackumulerade anskaffningsvärden
Avyttringar/nedskrivningar
Omklassificeringar
och anläggningar för VA-verksamhet samt hamnområde med små­
20. Pågående nyanläggningar, mnkr
2012
2013
2014
De största var Villa Thalassa 8,3 mnkr samt Örby 20:9 och 20:13
Nyanskaffningar
särskilt boende med mera. Med affärsfastigheter menas fastigheter
båtshamn.
17. Försäljning av anläggningstillgångar
Vid årets början
7 204
8 052
8 655
455 290395
364 210231
-391
-42
Planenligt restvärde vid årets slut
278
97
286
21. Maskiner och inventarier, mnkr
Ackumulerade anskaffningsvärden
2012
2013
2014
Vid årets början 513
568
572
Nyanskaffningar
71
57
48
Avyttringar/nedskrivningar
-16
-53
-7
Summa
568
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
572
613
311
352
357
52
62
52
-11
-57
-7
352
357
402
216
215
211
-79
-68
-33
Vid årets början
381
43
Årets avskrivning enligt plan
Vid årets början
2 508
2 717
2 927
216
229
256
Summa
2 717
2 927
3 163
Planenligt restvärde vid årets slut
5 336
5 728
5 896 Försäkringsvärdet på stadens fastigheter uppgick i november 2014 till
14 778 mnkr. Totalt försäkrad yta uppgick till 862 868 kvadratmeter.
Lånekostnader kan, enligt lagen om kommunal redovisning (rek 6.3)
belasta investeringars anskaffningsvärde under vissa förutsättningar.
Enligt stadens regelverk ska lånekostnaden vid större investeringar, och
97
-476
472
-8 -18-19
278
Omklassificeringar
8 052
8 655
9 059
Avyttringar/nedskrivningar
Summa
Avyttringar/nedskrivningar
390
Nyanskaffningar
Summa
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Årets avskrivning enlig plan
4
5 896 Ovanstående sammanställning visar användningen av stadens fastig-
16. Kvittningsemission
för 2,8 mnkr.
235 199216
925
Övriga kortfristiga skulder
124
Planenligt restvärde vid årets slut
Inköp av inventarier understigande ett halvt prisbasbelopp (22 200 kronor
år 2014) kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen.
22. Långfristiga fordringar, mnkr
2012
2013
2014
Dotterbolag
6 384
3 988
4 385
617
705
705
-2
-2
6 999
4 691
Övriga långfristiga fordringar
Avgår långfristiga nedskrivna fordringar
Summa
-2
5 088 då anskaffningen sträcker sig över en tid längre än sex månader, belasta
Huvuddelen av posten övriga långfristiga fordringar utgörs av utlåning till
anskaffningsvärdet. Internräntan har under 2014 varit 4 procent.
kreditinstitut. Samtliga fordringar är redovisade till nominellt värde.
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
23. Aktier, andelar och bostadsrätter, mnkr
Org nummer
Antal aktier Ägarandel procent
Kvotvärde
Dotterbolag Bokfört värde
Helsingborgs Stads Förvaltning AB
556007-4634
1 100 000
100,0
1 000
Nordvästra Skånes Renhållnings AB
556217-4580
2 600
52,0
1 000
6 007
3
Nöjesparken Sundspärlan AB
556215-2297
12 620
40,0
100
0
Kuriren 2 AB
556748-8431
1 000
100,0
100
4
Kuriren 6 AB
556738-0760
1 000
100,0
100
12
7
Sjökrona Exploatering AB
556790-5624
250
25,0
1 000
Sobeln 28 AB
556930-0279
500
100,0
100
5
Tegskiftet 2 AB
556680-1501
1 000
100,0
100
6
Summa
6 045 Övriga
Sydvatten AB
556100-9837
677 600
15,3
100
68
Nordvästra Skånes vatten och Avlopp AB
556765-3786
1 000
16,7
1 000
1
Räddningstjänsten Skåne Nordväst (kommunalförbund)
222000-3087
74,7
6
Bostadsrätter24
Övrigt
5
Summa
104
Totalt
Det kommunala koncernbegreppet (sammanställd redovisning) omfattar företag i vilka kommunen har ett varaktigt, bestämmande eller
6 148 betydande inflytande. I bolag definieras detta som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde. Dessa redovisas ovan som dotterbolag.
Samtliga aktier och övriga andelar är upptagna till anskaffningsvärdet. Staden har också ett indirekt ägande i Nöjesparken Sundspärlan AB
med 3 procent genom sitt dotterbolag Helsingborgs Stads Förvaltning AB.
Den 1 januari 2015 bildades Räddningstjänstförbundet Skåne Nordväst, vilket är ett kommunalförbund med kommunerna Helsingborg, Ängelholm
och Örkelljunga som medlemmar.
24. Förråd och exploateringsmark
26. Eget kapital, mnkr
Värdering av exploateringsmarken har skett enligt lägsta värdets princip,
det vill säga det lägsta av antingen nettoförsäljningsvärdet eller anskaff-
Skattefinansierad verksamhet
ningsvärdet. Osålda tomter för bostadsmark och industrimark som inte
kunnat avyttras inom en fem- respektive tioårsperiod redovisas till ett
värde av en krona.
2012
2013
2014
Upplupna intäkter och förutbetalda
kostnader
Fordran staten
296 206168
5
20
19
Utlåning stadens bolag
261
157
219
Kundfordringar
132 124108
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
Vid årets början
2013
2014
7 317
7 658
Årets resultat
341
211
7 869
242
Vid årets slut
7 658
7 869
8 111
Avgiftsfinansierad verksamhet
25. Kortfristiga fordringar, mnkr
2012
90
91
53
785
598
567
Vid årets början
Överfört kapital till NSR
26
50
6
0
-48
-6
Årets resultat
24
4
0
Vid årets slut 50
6
0
7 708
7 875
8 111
Eget kapital vid årets slut
27. Avsättning till pensioner och liknande
förpliktelser, mnkr I posten upplupna intäkter ingick upplupna räntor med 3,9 mnkr (5,6
2012
2013
2014
mnkr) avseende dotterbolag till Helsingborgs Stads Förvaltning AB.
Pensionsrättigheter intjänade före 1998
2 199
2 326
2 233
Kundfordringar där förfallodagen är äldre än ett år har bokföringsmässigt
Ålderspensioner efter 1998
64
72
95
skrivits ned med 100 procent.
Särskild avtalspension
6
6
6
Övriga förpliktelser
14
18
5
Summa pensioner
2 283
2 422
2 339
Löneskatt
Summa avsatt till pensioner
552 585566
2 835
3 007
2 905 Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Staden har hos KPA pensionsförsäkring tecknat en försäkring för
förmåns- och efterlevandepensioner vars pensionskapital är 324 mnkr
(272 mnkr). På balansdagen var överskottsfondens värde 0 mnkr (0mnkr).
Aktualiseringsgraden, det vill säga uppdateringen av samtliga
pensioner för anställdas pensionsgrundande anställningar, var
95 procent (95 procent).
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
125
28. Övriga avsättningar, mnkr
Miljösanering fastigheten Åbrädden 1
2014
Ingående balans
13,8
13,7
0,0
Nyemissionstillskott holdingbolag
Nya avsättningar
0,0
0,0
0,0
0,0
2012
2013 Ingående balans
107,0
99,0
0,0
Ianspråktagen avsättning
-0,1
-0,3
Nya avsättningar
99,0
0,0
0,0
Outnyttjat återfört
0,0
-13,4
0,0
-107,0
-99,0
0,0
Uppräkning till nuvärde
0,0
0,0
0,0
99,0
0,0
0,0
Utgående balans
13,7
0,0
0,0
Utbetalt nyemissionstillskott Utgående balans
Åtagande: Garanti för miljösanering, Castor & Pollux Fastigheten har använts till ett nytt äldreboende. Då fastigheten tidigare
har använts av ett garveri behövdes en marksanering som dock blev
Ingående balans
10,1
10,2
10,3
Nya avsättningar
0,0
0,0
0,0
Ianspråktagen avsättning
0,0
0,0
0,0
Outnyttjade lokaler Bredgatan (Mindpark)
Ökning till nuvärde
0,1
0,1
0,1
Ingående balans
9,3
7,7
4,7
Utgående balans
10,2
10,3
10,4
Nya avsättningar
0,9
0,0
0,0
-1,1
mindre omfattande än befarat.
-2,5
-3,0
ellt tillkommande behov av sanering av förorenad mark. Det genomförs
Outnyttjat återfört
0,0
0,0
0,0
årligen provtagningar i marken enligt särskild kontrollplan.
Utgående balans
7,7
4,7
3,6
Framtida hyreskostnader för lokaler som inte fullt ut kommer att tas i
Vid försäljningen åtog sig staden en 50-årig garanti för ytterligare eventu-
Befarade kostnader översvämningar VA-nätet Ianspråktagen avsättning
anspråk. Hyreskontraktet löper ut 2016.
Ingående balans
11,0
0,0
0,0
Nya avsättningar
0,0
0,0
0,0
Pågående rättslig process
-11,0
0,0
0,0
Ingående balans
4,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Nya avsättningar
0,0
0,0
0,0
Ianspråktagen avsättning
Utgående balans
Ianspråktagen avsättning
Återställning äldre soptippar
Utgående balans
Ingående balans
22,5
22,7
22,7
Nya avsättningar
0,0
0,0
0,0
Ianspråktagen avsättning
0,0
0,0
-0,5
Uppräkning till nuvärde
Utgående balans
0,2
0,0
0,0
22,7
22,7
22,2
-4,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Kostnader med anledning av en rättslig process avseende Kommun­invest
i Sverige AB:s emission av Amerikansk Kommunobligationsstrategi.
Summa övriga avsättningar
182,9
67,6
66,3
29. Övriga långfristiga skulder
Miljösanering fastigheten Ångfärjestationen
I posten ingår bl a en investeringsfond avseende VA-verket på 209 mnkr,
(del i Gamla Staden 1:1)
förutbetalda anläggningsavgifter avseende VA på 150 mnkr, skuld till
Ingående balans
29,0
29,6
29,9
Nya avsättningar
0,0
0,0
0,0
för byggande av Maria Station samt förutbetalda gatukostnadsersätt-
Uppräkning till nuvärde
0,6
0,3
0,2
ningar på 65 mnkr. 29,6
29,9
30,1
Utgående balans
Bostadsexploatering av Ångfärjetomten innebär krav på sanering till
godkänd nivå. Avsatta medel bedöms vara tillräckliga.
Trafikverket på 333 mnkr avseende bidrag till infrastrukturell investering
30. Kortfristiga låneskulder, mnkr
2012
2013
2014
Banker och kreditinstitut
Miljösanering Södertunneln Dotterbolagen
Ingående balans
Summa
Nya avsättningar
2,3
0,0
0,0
0,0
2 432
2 386
396
217
2 236
235
2 828
2 603
2 471
0,0
0,0
Ianspråktagen avsättning
-0,3
0,0
0,0
31. Övriga kortfristiga skulder, mnkr
Outnyttjat återfört
-2,0
0,0
0,0
Uppräkning till nuvärde
0,0
0,0
0,0
Upplupna kostnader för semester, löner,
Utgående balans
0,0
0,0
0,0
sociala avgifter och löneskatter Beräknade kostnader för behandling/deponering av förorenade jordmassor vid byggande av Södertunneln under perioden 2012–2016. Återfört
då byggande av Södertunneln har flyttas fram i tiden.
2012
2013
2014
335
359
363
Övriga upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter 312
267
306
Leverantörsskulder
437
383
456
Övriga skulder
Summa
517
646
1 601
1 655
126
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
654
1 779 32. Pensionsförpliktelser och liknande
förpliktelser
36. Leasing
Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvär-
I posten ingår pensionsförpliktelser för förtroendevalda som regleras i
pensionsbestämmelserna enligt PRF-KL/PBF. Storleken på förpliktelsen
utgår ifrån att nuvarande förtroendeuppdrag fullföljs mandatperioden ut
och för den anställde att anställningen upphör vid lägsta möjliga ålder.
Stadens pensionsåtagande för inkomstsamordnade visstids­
pensioner skulle öka med 6,8 mnkr inklusive löneskatt om reducering
av inkomstsamordning helt skulle upphöra.
33. Borgensåtaganden, mnkr
2012
2013
2014
AB Helsingborgshem
420
345
0
Öresundskraft AB
311
301
258
Nordvästra Skånes Renhållnings AB
60
80
85
Helsingborgs Stads Förvaltning AB
550
0
0
Bostadsrättsföreningar
vas efter leasingperiodens slut redovisas som anläggningstillgångar och
förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. De finansiella leasingobjekten avsåg endast fordon och det bokförda värdet uppgick på
balansdagen till 16,7 mnkr (22,8 mnkr). Framtida avgifter uppgick nominellt till totalt 13,5 mnkr (19,3 mnkr). Inom ett år förfaller 5,3 mnkr (6,4
mnkr) och senare än ett år men inom fem år förfaller 8,1 mnkr (12,8 mnkr)
och 0 mnkr (0 mnkr) senare än fem år. Leasingavgifterna beräknas inte
utifrån variabla grunder.
Operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostnader
linjärt över leasingperioden. Av framtida leasingavgifter förfaller 8,8 mnkr
(6,7 mnkr) inom ett år, 11,3 mnkr (7,2 mnkr) förfaller senare än ett år men
inom fem år och 0 mnkr (0,3 mnkr) senare än fem år.
37. Årsarvoden till stadens ledning
2012
2013
2014
755 tkr
773 tkr
773 tkr
343–687 tkr
350–703 tkr
360–706 tkr
1 272 tkr
1 347 tkr
1 487 tkr
10 1010
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunalt förlustansvar egna hem
2
1
1
148
177
176
Övriga kommunal- och
oppositionsråd samt
126 119109 politiska sekreterare Årslön för stadsdirektören 1 627
1 033
639
Sydvatten AB
Övrigt
Summa
34. Ränteswappar, mnkr
Brutto Netto Ränterisk Differens Marknads
marknads- värde
ränta
Finansiella tillgångar och skulder redovisas till nominellt belopp. Med
Betalar fast
900
900
41,3
2,28%
-89,1
Erhåller fast
0
0
0
0%
0
Staden nyttjar ränteswappar för att säkra sig mot ogynnsamma ränteför-
38. Finansiella tillgångar och skulder
anledning av att transaktionskostnaderna inte uppgår till en väsentlig del
i förhållande till den underliggande skulden sker ingen periodisering av
dessa över lånens löptid.
Stadens samtliga finansiella skulder löper med kort räntebindnings-
tid, max tre månader. På balansdagen är genomsnittlig upplåningsränta
ändringar, i detta fallet ränteuppgång. Stadens marknadsvärderade skuld
för certifikaten 0,23 procent och för obligationerna 0,43 procent.
till swappmotparterna är per bokslutsdagen 89,1 mnkr.
Upplåningens förfallostruktur, mnkr
35. Övriga ansvarsförbindelser
Staden har lämnat kapitaltäckningsgaranti för Helsingborgs Stads
Förvaltning AB och dess dotterbolag Helsingborgshems Holding AB,
Helsingborg Energi Holding AB, Helsingborgs Symfoniorkester och Konserthus AB, AB Helsingborgs Stadsteater och Helsingborgs Evenemang
och Idrottspark AB. I februari 2015 har kapitaltäckningsgarantin för de
Förfaller till betalning:
Inom 3 månader
Inom 3 månader – 1 år
Inom 3 år – 5 år
1 200
Det innebär att staden förbinder sig att svara för att bolagens egna
100
3 100
Efter mer än 5 år
2 094
Inom 1 år – 3 år
tre sistnämnda ersatts av en ny för Helsingborg Arena och Scen AB.
kapital vid varje tillfälle uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet.
0
6 494
Siffrorna i sammanställningen ovan inkluderar kreditlöften på 2 100 mnkr.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
127
Skattefinansierad verksamhet
Resultaträkning och balansräkning
Resultaträkning, mnkr
2012
2013
2014
Budgetavvikelse
Verksamhetens intäkter
1 321
1 482
1 440
115
Verksamhetens kostnader
-6 682
-6 937
-7 088
11
Avskrivningar-235 -255 -269
5
Jämförelsestörande poster
0
0
Verksamhetens nettokostnad
-5 498
-5 619
-5 917
131
Skatteintäkter
4 810
4 974
5 100
-25
Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag
966
1 040
1 054
28
Kommunal fastighetsavgift
195
195
197
97
92
LSS-utjämning-193 -196 -190
Skattenetto
5 778
6 013
6 161
13
Resultat före finansiella poster
280
395
244
144
Finansiella intäkter
260
135
140
30
Finansiella kostnader
-198
-96
-142
-54
Jämförelsestörande poster
0
-223
0
Finansnetto 62-184
-2
Årets resultat
342
211
242
Årets resultat före förändring av pensionsavsättningar före 1998
338
369
126
Balansräkning, mnkr
2012 2013 2014
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
1
1
2
Materiella anläggningstillgångar
4 982
5 109
5 367
Finansiella anläggningstillgångar
10 705
10 767
11 169
Kortfristiga fordringar
845
624
606
Fordran avgiftsfinansierad verksamhet
630
685
752
Kassa och bank
382
83
17 545
17 269
Summa tillgångar
37
17 932 Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital vid årets början
7 370
7 712
7 875
Investeringsbidrag 0-48
-6
Årets resultat
342
211
Summa eget kapital
7 712
7 875
8 111
Avsättningar 3 017
3 075
2 971
242
Långfristiga skulder
2 386
2 100
2 616
Kortfristiga skulder
4 430
4 220
4 233
Summa avsättningar och skulder
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
128
2
8
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
9 833
9 394
9 821
17 545
17 269
17 932
0
-24
119
Särredovisning VA-verksamhet
Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter
Resultaträkning, mnkr
Not
2012
2013
2014
Budgetavvikelse
Verksamhetens intäkter
218,7
223,4
221,0
-1,5
Verksamhetens kostnader
-150,4
-159,8
-155,8
7,0
1
-33,2
-35,1
-39,0
-3,0
Avskrivningar
Verksamhetens nettointäkt
35,1
28,5
26,2
2,5
Finansiella kostnader
-11,5
-12,5
-18,6
-2,6
Resultat efter finansiella kostnader
23,7
16,0
7,5
7,5
Skuldavsättning av årets överskott
0,0
-12,0
-7,5
-7,5
23,7
4,0
Årets resultat
0,0
Balansräkning, mnkr
Not 2012 20132014
Tillgångar
847,8
931,4
Finansiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 67,8
67,8
67,8
Omsättningstillgångar
35,2
67,2
52,9
950,8
1 066,4
1 146,5
Summa tillgångar
1 025,8
Eget kapital och skulder
Eget kapital
2
-4,0
0,0
0,0
Skuld till abonnentkollektivet
2
0,0
12,0
19,6
113,5
133,3
150,0
211,7
210,2
208,6
Förutbetalda anläggningsavgifter
Investeringsfond
3
0,0
25,6
16,7
Skuld till stadskassan
Kortfristiga skulder
629,6
685,3
751,7
Summa eget kapital och skulder
950,8
1 066,4
1 146,5
Kassaflödesanalys, mnkr
Not201220132014
Löpande verksamhet
Årets resultat
23,7
4,0
0,0
Återföring av- och nedskrivningar
33,2
35,1
39,0
Justering för ej likviditetspåverkande poster
-5,7
-16,4
-20,3
Förändring av fordringar
-4,3
-32,0
14,3
Förändring av skulder
0,0
37,6
-1,4
Förändring investeringsfond-1,6-1,5-1,6
Förändringar förutbetalda anläggningsavgifter
15,5
19,8
16,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten
60,8
46,5
46,9
Investeringsverksamheten
Investeringar i fastigheter och inventarier
-131,8
-119,1
-135,9
Investeringsbidrag
7,8
16,2
19,8
Försäljning av anläggningstillgångar
0,0
0,7
2,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-124,0
-102,2
-113,3
Årets kassaflöde
-63,2
-55,7
-66,4
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
129
VA-verksamhet, noter
Redovisningsprinciper för VA-verksamheten
Not 3. Investeringsfond
Helsingborg har sedan 1980-talet särredovisat VA-verksamheten.
Investeringsfonden avser en ny huvudledning från Örbyfältet till staden.
Överskott/underskott har tidigare löpande tillförts det egna kapitalet för
Fonden kommer att lösas upp i takt med avskrivningarna på huvudled-
VA-verksamheten. Utgående eget kapital har i samband med bokslutet
ningen och tillföras VA-verksamheten som intäkter.
2008 förts om och redovisas som en långfristig skuld (investeringsfond).
Sedan 2009 redovisas överskott som en skuld till abonnentkollektivet.
Uppkommer däremot underskott räknas det i första hand av mot
skulden till abonnentkollektivet. Är skulden inte tillräcklig för att täcka
underskottet så redovisas resterande del som ett negativt resultat för
VA-verksamheten. Överskott/underskott ska enligt VA-lagen regleras
mot abonnentkollektivet inom en 3-årsperiod.
VA-verksamheten har belastats med 1,5 mnkr (1,4) som ersättning för
andel av central administration. I detta ingick både kostnader som fördelats enligt schablon, som procentuellt påslag på lönesumman, och avräkning efter direkt ianspråktagande av gemensamma tjänster.
Uttag av koncessionsavgifter till gatuverksamheten har belastat
VA-verksamheten med 1,2 mnkr (1,2mnkr). VA-verksamheten har löpande
Noter
belastats med en kommunintern ränta på skulden till stadskassan. Räntesatsen bestäms av räntan på svenska statsobligationer med 5 års löptid
Not 1. Avskrivningar
+ 1 procentenhet.
Avskrivningstider för VA-ledningar är 50 år.
Övriga upplysningar
2012
2013
2014
Ingående balans
-27,6
-4,0
12,0
0,0
12,0
7,5
Årets resultat
23,7
4,0
0,0
Summa balans för abonnentkollektivet
-4,0
12,0
19,6
Avsättning till abonnentkollektivet
Den löpande VA-verksamheten sköts sedan 1 september 2009 av en
Not 2. Resultatutredning
I resultatutredningen innebär en negativ balans att VA-verksamheten har
ett upparbetat ackumulerat underskott medan en positiv balans innebär
en skuld till abonnentkollektivet.
130
Fördelning av interna kostnader
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
gemensam VA-organisation för sex av kommunerna i Skåne Nordväst,
Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA). Dagvattenavgifter
från staden (väghållning) har tillförts VA-verket med 4,7 mnkr (4,7 mnkr)
och från Trafikverket med 0,6 mnkr (0,6 mnkr).
Driftredovisning
Nämnder och styrelser, mnkr
Barn- och utbildningsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Ing ack
Disp av ack
Kommun-
Intäkter
Kostnader
resultat1 resultatbidrag2
Årets
resultat
Utg ack
resultat2
116,1
49,0
2 553,2
422,3
2 999,9
24,6
91,7
60,4
6,8
1 468,8
220,6
1 700,3
-4,1
49,5
Utvecklingsnämnden
51,5
4,5
475,3
174,7
629,8
24,7
71,7
Socialnämnden
34,7
5,0
408,7
68,5
490,3
-8,1
21,6
Stadsbyggnadsnämnden
11,8
9,0
460,4
252,6
699,1
22,9
25,7
9,0
4,0
164,1
48,1
208,6
7,6
12,6
Idrotts- och fritidsnämnden
11,8
0,0
171,4
62,7
232,1
2,0
13,8
Räddningsnämnden
10,9
2,0103,4 31,0 136,5 0,0 8,9
Kulturnämnden
Miljönämnden
4,6
1,6
Stadsrevisionen
1,6
0,0
Överförmyndarnämnden
0,0
Valnämnden
0,3
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen - stadsgemensamt
Styrelsen för Kärnfastigheter Summa skattefinansierat
23,2
12,5
6,1
37,0
0,3
3,3
0,1
5,60,5 2,1
0,0 10,1
0,5
11,0-0,3 -0,3
0,0
8,1
4,1
9,8
2,4
2,7
24,1
2,6
304,2
362,8
651,3
18,2
39,8
0,0
0,0
144,9
179,1
290,2
33,7
33,7
15,8
0,0
-133,4
766,2
619,1
13,6
29,4
352,5
84,5
6 168,6
2 605,7
8 720,7138,2 406,2
Vatten- och avloppsverk
0,0
0,0
0,0
221,0
221,0
0,0
0,0
Summa avgiftsfinansierat
0,0
0,0
0,0
221,0
221,0
0,0
0,0
352,5
84,5
6 168,6
2 826,8
8 941,7
138,2
406,2
Summa totalt
I driftredovisningen ingår även interna poster, dock efter eliminering av
1
intäkter och kostnader inom den egna förvaltningen.
från tidigare år.
Det ackumulerade resultatet utgör de samlade över- och under­skotten
2
Kommunbidrag utgörs av nettot av kommunbidrag och utdelningskrav.
Kommunbidraget är den del med vilken nämnderna är anslagsfinansierade, det vill säga med skatteintäkter och generella bidrag från staten.
Negativt kommunbidrag (utdelningskrav) innebär att nämnden lämnar
överskott till övrig anslagsfinansierad verksamhet.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
131
Investeringsredovisning
Sammandrag nämnder och styrelser, mnkr
Invest utgifter
Invest bidrag
Nettoinvestering
Redovisning
13,6
0,0
13,6
Vård- och omsorgsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
5,7
0,1
5,5
Utvecklingsnämnden
1,3 0,01,3
Socialnämnden
Stadsbyggnadsnämnden
Kulturnämnden
3,4 0,03,4
148,0 36,6111,4
2,5 0,02,5
Idrotts- och fritidsnämnden
4,5
Räddningsnämnden
4,8 0,04,8
Miljönämnden
Styrelsen för Kärnfastigheter Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen – mark och exploatering
Kommunstyrelsen – finansförvaltning
Summa skattefinansierat
0,0
4,5
0,4 0,00,4
367,4
36,9
330,6
8,1 0,08,1
25,5
8,0
5,6
0,0
17,5
5,6
590,6
81,5
509,1
Vatten- och avloppsverk
135,9
19,8
116,1
Summa avgiftsfinansierat
135,9
19,8
116,1
Summa totalt
726,5
101,4
625,2
Större investeringar, mnkr
Inkomst
Utgift
Netto
Projekt
Kungshult nybyggnad
0,0
80,1
80,1
Citybrandstation nybyggnad
0,0
34,6
34,6
Pålsjöbaden nybyggnad
0,0
30,7
30,7
Olympia ombyggnad
0,0
26,9
26,9
14,6
24,5
9,9
Fullriggaren tillbyggnad
0,0
24,0
24,0
Mejarens SoL-boende nybyggnad
0,0
20,7
20,7
Slottsvångsskolans förskola ombyggnad
0,0
15,1
15,1
Kungshult hospice ombyggnad
0,0
11,5
11,5
Knutpunktens entré stadsparken nybyggnad
132
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Förslag till resultatdisposition
Kommunfullmäktige beslutar:
• att för den skattefinansierade verksamheten överföra 375,5 mnkr till resultatdisposition som ger nämnder/styrelser möjlighet att finansiera
särskilt beslutade insatser av engångskaraktär samt projekt, som företrädelsevis löper under pågående verksamhetsår. •att tillföra årets överskott om 7,5 mnkr för avräkningen gentemot avgiftskollektivet inom vatten- och avloppsverksamheten. Skattefinansierad verksamhet
Barn- och utbildningsnämnden 1)
Ingående ackumulerat resultat Ianspråktaget
resultatöverföring Årets
resultat Resultat-
justeringar
Resultatöver-
föring till 2015
116,1
-49,0
24,6
37,3
129,0
Vård- och omsorgsnämnden
60,4
-6,8
-4,1
0,1
49,6
Utvecklingsnämnden 2)
51,5
-4,5
24,7
-10,0
61,7
Socialnämnden
34,7
-5,0
-8,1
0,2
21,8
Stadsbyggnadsnämnden 11,8
-9,0
22,9
0,1
25,8
9,0
-4,0
7,6
0,0
12,6
Idrott- och fritidsnämnden
11,8
0,0
2,0
0,0
13,8
Räddningsnämnden 3)
10,9
-2,00,0
-8,9
0,0
4,6
-1,60,3
0,1
3,4
Överförmyndarnämnden 4)
0,0
0,0-0,3
0,0
-0,3
Valnämnden
0,3
0,0
0,0
Kulturnämnden Miljönämnden
Kommunstyrelsen 5)
Kommunstyrelsen - stadsgemensamt 6)
Styrelsen för Kärnfastigheter
Stadsrevisionen
Summa
24,1
2,4
-2,618,2
2,7
-16,0
23,8
0,0
0,0
33,7
-33,7
0,0
15,8
0,0
13,6
0,0
29,4
1,6
0,00,5
352,5
-84,5
138,2
0,1
-30,7
2,2
375,5
Kommentarer till resultatjustering
1)
Andelen inskrivna barn inom förskolan fortsätter att öka. Vidare ökar antalet barn som väljer skolbarnomsorgen (fritids). Även trenden att fler elever väljer om gymnasieutbildning fortsätter och att studietiden i genomsnitt blir längre än tre år. Detta tillsammans med effekten av att Helsingborgs befolkning ökat mer än än vad som låg till grund när kommunfullmäktige fattade beslut om mål och ekonomi, tillförs 37,3 mnkr för att möta de ökade kostnaderna 2014. 2)
Försörjningsstödsutvecklingen under 2014 visade en positiv minskning varför överfinansieringen 2014 justeras ner.
3)
Räddningsnämnden upphör som en organisatorisk enhet inom Helsingborg stad och övergår till kommunalförbundet - Räddningstjänsten Skåne Nordväst.
4)
Omfattningen för överförmyndarens uppdrag ökade under året mer än planerat varför resultatet ellimineras ut.
5)
Mark- och exploateringsenhetens resultat 10,3 mnkr nollas ut tillsammans med temporära uteblivna kostnader på 5,7 mnkr
6)
Stadsgemensamt bedriver ingen egen verksamhet varför resultatet nollas ut.
Övrigt: Kostnadsutfallet under 2014 för barn och unga i arbete återförs med sammanlagt 1,9 mnkr till berörda styrelser och nämnder
Avgiftsfinansierad verksamhet
Ingående ackumulerat resultat Årets resultat
Resultatjusteringar
Resultatöverföring till 2015
Vatten- och avloppsverket
0,0
7,5
-7,5
0,0
Summa
0,0
7,5
-7,5
0,0
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 E ko n o mis k re d ovis ni n g
133
Revisionsberättelse för år 2014
Vi har granskat Kommunstyrelsen tillika Krisledningsnämnd, Räddningsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för
Kärnfastigheter, Miljönämnden, Valnämnden, Överförmyndarnämnden, av Kommunfullmäktige utsedda arbetsgrupper samt
Helsingborgs stads årsredovisning. Granskningen har utförts enligt upprättad revisionsplan samt i enlighet med kommunallagen,
stadens revisionsreglemente och god revisionssed.
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed samt återger stadens resultat och
ekonomiska ställning på ett rättvisande sätt.
Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ovanstående styrelser, nämnder, arbetsgrupper samt förtroendevalda i
dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2014.
Helsingborg den 10 april 2015
Johan SederholmAina Modig Lindell
OrdförandeVice ordförande
Hans Holm Anders Ivarsson
Irena NygrenAlf Stolt
/Per-Reinhold Olsson
Stadsrevisor
Kommunfullmäktige Helsingborgs stad
Vi har granskat Barn- och utbildningsnämnden, Idrotts- och fritidsnämnden, Kulturnämnden, Socialnämnden, Utvecklings­
nämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Granskningen har utförts enligt upprättad revisionsplan samt i enlighet med
kommunallagen, stadens revisionsreglemente och god revisionssed.
Vi tillstyrker att ovanstående nämnder och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2014
Helsingborg den 10 april 2015
Arne LarssonBengt Jönsson
OrdförandeVice ordförande
Jan BackmanMats Lidner
Kenneth Mårtensson*Eva Åsare
/Per-Reinhold Olsson
Stadsrevisor
*Ej vård- och omsorgsnämnden
134
E ko n o mis k re d ovis ni n g H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Ordlista
Anläggningstillgång
Nettolikviditet
En ekonomisk term för en tillgång som är avsedd att användas
under längre tid. Jämför med ”omsättningstillgång”. Anläggningstillgångar kan delas in i tre kategorier:
1. Immateriella: t ex goodwill, patent och FoU-kostnader
När de räntebärande tillgångarna är större än de räntebärande
skulderna så har man en nettolikviditet. Nettolikviditetens
storlek är skillnaden mellan räntebärande tillgångar och ränte­
bärande skulder.
2. Materiella: byggnader och mark, maskinpark och inventarier
Nettolåneskuld
3. Finansiella: långfristiga fordringar och värdepapper
avsedda för stadigvarande innehav
När de räntebärande skulderna är större än de räntebärande
tillgångarna kallas det att man har en nettolåneskuld. Netto­
låneskuldens storlek är skillnaden mellan räntebärande
tillgångar och räntebärande skulder.
Avgiftsfinansierad verksamhet
Avgiftsfinansierad verksamhet är sådan som helt finansieras
med egna intäkter och inte alls av intäkter från kommunalskatten. Den avgiftsfinansierade verksamheten är avgränsad i redovisningen från övrig verksamhet och har både egen resultat­
räkning och balansräkning.
Balanskrav
Balanskrav infördes för cirka 15 år sedan inom kommun och
landsting och innebär att årets resultat måste överstiga noll.
Om resultatet ett år går minus måste kommunen inom tre år ha
återställt underskottet genom motsvarande överskott. Följande
ska inte ingå i resultatet när man stämmer av det mot balanskravet:
• Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar.
• Resultat från avgiftsfinansierad verksamhet.
• Pensionsförpliktelser intjänade före 1998, då lagen
förutsätter att kostnader för dessa förpliktelser inte
redovisas i kommunernas räkenskaper.
Bruttoinvestering
Bruttoinvestering är ett begrepp som används för att beskriva
kostnaden för investeringar innan avdrag för förslitningar på
investeringarna.
Budget
Kommunerna måste upprätta en budget, en plan för intäkter
och kostnader under ett år. I kommunens budget måste intäkterna vara större än kostnaderna.
Finansnetto
Finansnetto är skillnaden mellan finansiella intäkter och finans­
iella kostnader. Till de finansiella intäkterna räknas sådant som
aktieutdelningar, ränteintäkter och vinster vid försäljning av
värdepapper. Exempel på finansiella kostnader är räntekostnader och förluster vid försäljning av värdepapper.
Justerat eget kapital
Eget kapital plus den del av obeskattade reserver som inte
är skatt.
Justerat eget kapital är ett bättre mått på aktieägarnas
kapital än bara eget kapital. Obeskattade reserver innehåller
resultatmedel som ännu inte tagits upp till beskattning, men
som kommer att göra det senare. Justerat eget kapital är
oftast högre än eget kapital.
Jämförelsestörande poster
Post i resultaträkningen där man redovisar resultatet från
sådana händelser som inte har direkt med den normala
verksamheten att göra och som stör jämförelser med andra
perioders resultat. Dessa poster gör det svårt att bedöma
utvecklingen av den normala verksamheten. För att få en bättre
och mer jämförbar bild tar man därför fram ett resultat som är
rensat från det som är jämförelsestörande. Exempel på resultat
av händelser som kan hamna här är försäljning av betydelsefulla anläggningstillgångar
Kassaflöde
En generell term för att beskriva den del av verksamheten som
handlar om att skaffa och fördela pengar.
Stadens inbetalningar och utbetalningar under året, det vill säga
flödet av pengar (likvida medel). I årsredovis­ningen görs en
kassaflödesanalys som visar förändringen i likvida medel
under året.
Finansiella nettotillgångar
Kassaflödesanalys
Finansiella nettotillgångar är summan av likvida medel och
räntebärande fordringar, minskat med räntebärande skulder.
Finansiella nettotillgångar innefattar de båda begreppen ”netto­
likviditet” och ”nettolåneskuld”.
Analys av kassaflödet görs i årsredovisningen och visar förändringen i likvida medel under året. Kassaflödesanalysen delas
in i olika verksamheter (löpande verksamhet, investeringsverksamhet, finansieringsverksamhet) för att visa hur respektive del
bidrar till förändringen i likvida medel.
Finans
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014 O r dlis t a
135
Kommunala företag
Skattefinansierad verksamhet
Kommuner kan bilda och äga företag, och överlåta kommunala angelägenheter till dem. Kommunen kan äga hela företaget
eller en del av det, en del företag ägs gemensamt av flera
kommuner. Företagen i koncernen verkar inom olika områden
med den gemensamma nämnaren att de bedriver kommunal
verksamhet. Kommunen måste upprätta ett koncernbokslut i
en sammanställd redovisning för staden och de företag som
kommunen äger minst tjugo procent av.
Den skattefinansierade verksamheten finansieras till cirka
80 procent av kommunalskatten, resten består av olika avgifter, ersättningar och bidrag.
Koncernbidrag
Soliditet
Överföring av likvida medel mellan olika bolag i en koncern
som inte avser ersättning för något utan som görs enbart för
att jämna ut resultat mellan koncernens olika företag.
Nettoinvestering
Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten speglar betalningsförmågan på lång sikt och är ett uttryck för den finansiella styrkan,
Sett över tid beskriver soliditeten hur den finansiella styrkan.
utvecklas. En försämrad soliditet innebär att förändringar i
tillgångarna inte kunnat finansieras med egna pengar i samma
utsträckning som tidigare. Om detta fortsätter urholkas den
finansiella styrkan.
Med nettoinvestering menas bruttoinvesteringar minus olika
typer av investeringsbidrag.
Verksamhetens nettokostnad
Likviditet/likvida medel
Pengar tillgängliga på bankkonto samt kontanter.
Nettolikviditet
Se definitionen av finansiella nettotillgångar.
Nettolåneskuld
Se definitionen av finansiella nettotillgångar.
Nämnders och styrelsers resultat
Med resultat för kommunala nämnder och styrelser menas
om de har överskott eller underskott i förhållande till sin
budget.
Räntebärande skulder
Sådana skulder som man betalar ränta för. Det kan till exempel vara banklån eller obligationslån.
Räntebärande tillgångar
Sådana tillgångar som man får ränta på, exempelvis obliga­
tioner och pengar på ett bankkonto.
Självfinansieringsgrad av investeringar
Detta är ett nyckeltal som beräknas på följande sätt;
Kassaflödet från den löpande verksamheten (se kassa­
flödesanalysen) dividerat med investeringar i fastigheter
och inventarier minus investeringsbidrag.
Nyckeltalet uttrycks i procent och visar hur stor del av investeringarna i materiella tillgångar, exempelvis fastigheter, som
har finansierats med pengar som verksamheten har
genererat.
136
O r dlis t a H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
Skattenetto
Summan av våra skatteintäkter, intäkter från kommunala
fastighetsavgifter och generella stadsbidrag, justerad för det
kommunala utjämningssystemet samt LSS-utjämning.
Skillnaden mellan de intäkter (avgifter, bidrag och dylikt) och
kostnader som stadens olika verksamheter redovisar. Verksamhetens nettokostnader finansieras i första hand av
skatter och statsbidrag.
Årets resultat
Årets resultat visar förändringen av eget kapital, det vill säga
stadens förmögenhet, vid årets slut. I ett företag visar resultatet om företaget gått med vinst eller förlust, men det resonemanget kan inte direkt användas för kommuner eftersom de
inte är vinstdrivande.
Ett vedertaget mått för god ekonomisk hushållning över tiden
är att resultatet ska vara minst två procent av skatte­nettot.
Inom kommunal verksamhet finns dessutom det lagstadgade
balanskravet som, något förenklat, innebär att intäkterna ska
vara större än kostnaderna.
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014
137
Kontakta oss
Telefon
Telefonnummer: 042-10 50 00
Helsingborg kontaktcenters öppettider:
Måndag–torsdag 07:00 –19:00
Fredag 07:00 –17:00
Lördag 10:00 –15:00
Besöksadress
Stortorget 17
Skicka brev
Namn på verksamheten
251 89 Helsingborg
E-post
[email protected]
Stadens webbplats
helsingborg.se
Chatta
Behöver du hjälp att hitta kontaktuppgifter
till en särskild verksamhet eller person?
Då kan du chatta med Helsingborg kontaktcenter.
Facebook
facebook.com/helsingborgsstad
Twitter
twitter.com/hbgstad
Youtube
youtube.com/helsingborgstad
Instagram
instagram.com/helsingborgsstad
Helsingborgs stads årsredovisning 2014
Formgivning och produktion: hstd reklambyrå AB Tryck: maj 2015, Göteborgstryckeriet AB Papper: omslag: Galerie Art Matt 250 gram, inlaga:
Galerie Art Matt 150 gram Upplaga: 900 exemplar Omslagsbild: Lizzan Wiberg, Wiberg & Co Reklambyrå Fotografer: Jeff Richt,
Anna Alexander Olsson, Håkan Dahlström, Peter Brinch, HD/NST, Sven-Erik Svensson, Tobias Nilsson, Anna Olsson, Göran Svensson, Lotta Ahlberg,
Studio Ekvall, Sebastien Jarry, HD/NST Emil Langvad, Albin Wahlgren, Per Sjöborg, HD/NST Mats Roslund, Fredric Berggren, Pernilla Ringström
HD/NST Tobias Andersson, Ole Jais, Ulla Alderin, Cecillia Nydahl, Studio-e/Anders Ebefeldt och Rickard Johnsson.
138
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ovis nin g 2014
H e lsin g b o rgs s tads å r s re d ov is nin g 2014
139
Stadsledningsförvaltningen
Avdelningen
för uekonomi
och
styrning
Lo re m ips
m d olo r H
e lsin
g b o rgs
140
s tads å r s re d ovis nin g 2014