Rapport: Alternativ för en hållbar utbildningsverksamhet

Transcription

Alternativ för en hållbar
utbildningsverksamhet
Redovisning av GD-uppdrag den 30 mars 2015
2
MSB:s kontaktpersoner:
Anna Walldén Erixhagen, 010-240 5136
Rolf Nordengren, 010-240 5231
Lars-Erik Englund, 010-240 5281
Diarienummer 2014-5917
3
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .................................................................. 3
Sammanfattning ......................................................................... 5
1. Inledning ................................................................................ 6
1.1 Bakgrund ............................................................................ 6
1.2 Uppdragsbeskrivning ............................................................ 6
1.3 Tolkning, avgränsningar och utgångspunkter för uppdraget ....... 7
1.4 Genomförande av uppdraget .................................................. 8
2. Utbildningsbehov .................................................................... 9
2.1 Sysselsatta i utryckningstjänst inom kommunal räddningstjänst . 9
2.2 Antal sökande och utexaminerade - en tillbakablick ................ 11
2.3 Analys av utbildningsbehov inom skydd mot olyckor ............... 12
3. Nuläge ekonomi och resurser ............................................... 16
3.1 Historisk utveckling av utbildningsdagar och ekonomi för
verksamheten .......................................................................... 16
3.2 Ekonomiska förutsättningar ................................................. 17
3.3 Utbildningsvolymer och budget för 2015................................ 20
3.4 Personalresurser 2015 ........................................................ 22
3.5 Redovisade investeringsbehov 2015 ..................................... 24
4. Alternativa scenarier ............................................................ 25
4.1 Antaganden ....................................................................... 25
4.2 Sammanfattande ekonomiska bedömningar ........................... 26
4.3 A1. All utbildning genomförs i Sandö och Revinge ................... 26
4.4 A2. Sandö och Revinge kompletterat med regionala utbildningar27
4.5 B1. All utbildning i Revinge utan regionala utbildningar ........... 28
4.6 B2. Revinge kompletterat med regionala utbildningar ............. 32
4.7 C1. All utbildning i Sandö utan regionala utbildningar .............. 34
4.8 C2. Sandö kompletterat med regionala utbildningar ................ 38
5. Avvecklingskostnader ........................................................... 40
5.1 Definition av avvecklingskostnader ....................................... 40
5.2 Avvecklingskostnad för Sandö .............................................. 43
5.3 Avvecklingskostnad för Revinge ........................................... 44
6. Process för övergång till ett verksamhetsställe .................... 46
6.1 Bakgrund .......................................................................... 46
6.2 Faktorer att beakta vid processen ......................................... 46
7. Konsekvenser och utmaningar för utbildningsverksamheten 49
Bilaga 1 Utbildningsuppdraget.................................................. 52
Styrande författningar ............................................................... 52
Om författningarna ................................................................... 53
4
Bilaga 2 Historisk bakgrund ...................................................... 55
Utbildningar inom räddningstjänstområdet före 2003 .................... 55
Utbildningar inom skydd mot olyckor efter 2003 ........................... 55
Reglering av utbildningsverksamheten ........................................ 57
Uppföljning av reformen skydd mot olyckor ................................. 59
5
Sammanfattning
I rapporten redovisas det uppdrag som generaldirektören lämnade i november
2014 som innebär att redovisa om MSB:s utbildningsverksamhet kan bedrivas
med enbart en egen utbildningsanläggning samt ekonomiska konsekvenser av
att lägga ner verksamhet vid Revinge respektive Sandö och överföra
verksamhet till den andra orten. Vidare ingår att redovisa hur en process för ett
fortsatt arbete med att anpassa MSB:s utbildningsverksamhet till förändrade
förutsättningar skulle kunna se ut.
Uppdraget har genomförts av en arbetsgrupp under ledning av
avdelningsledningen för UB. Som stöd i arbetet har en rådgivande grupp där
enhetscheferna för UB-RTJ och UB-USAM samt verksamhetscheferna vid
Sandö och Revinge deltagit. Personalinformationer, löpande avstämningar med
myndighetsledningen, avdelningsledningen och UB ledningsgrupp har
genomförts.
Redovisningen beskriver de ekonomiska konsekvenserna för de olika
alternativen baserat på fakta och utan värderingar av verksamhetsställenas
styrkor respektive svagheter. För att skapa gemensamma beräkningsgrunder
har utgångspunkter varit utbildningsvolymerna i kursutbudsplanen för 2015
samt att utbildningarna bedrivs som idag. Redovisade avvecklingskostnader
baseras på att avveckling sker 1 juli 2016. Alternativa scenarier behandlas bl.a.
ett och två verksamhetsställen med eller utan regional utbildning.
Att bedriva utbildningsverksamhet vid två verksamhetställen är en utmaning
utifrån behovet av balans mellan uppdrag och tillgänglig budget. För att få
balans i ekonomin måste verksamhetställena utnyttjas i högre grad än idag
samtidigt som ökad närhet till utbildning för räddningstjänstpersonal i
beredskap (RiB) efterfrågas av kommunerna.
Störst kostnadsbesparing uppstår om all utbildning förläggs på ett
verksamhetsställe. Avvecklingskostnaderna är dock inte medräknade i detta.
Om ett verksamhetställe skulle avvecklas minskar möjligheten att utöka
utbildningsvolymer för platsbunden utbildning. Det finns också risk att
kompetens och kunskap försvinner om personalen väljer att inte flytta med.
Därutöver finns osäkerheter rörande kostnaden för sanering av förorenad mark
som måste beaktas. Oavsett om det finns ett eller två verksamhetsställen
minskas de negativa konsekvenserna för kommunerna om framförallt
grundutbildningen för räddningstjänstpersonal i beredskap får geografisk
spridning. I det fortsatta arbetet med utbildningsutredningen kommer
möjligheter och förutsättningar för utökad geografisk spridning samt utvecklat
samarbete mellan MSB och kommunerna inom utbildningsfrågorna utredas
närmare.
Därutöver skulle sannolikt volymen på grundutbildningarna behöva öka om
likvärdig utbildning ska kunna upprätthållas för att möta behoven. Även detta
kommer utredningen behöva titta närmare på.
6
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Utbildningsverksamhet är ett strategiskt instrument för att åstadkomma
effekter och ökad förmåga hos samhällets aktörer vid olyckor och kriser. Den
omfattar ett stort antal kurser och utbildningar och berör årligen ett stort antal
studerande. En fjärdedel av de anställda inom MSB är direkt sysselsatta inom
utbildningsverksamheten.
Utbildningsverksamheten har varit föremål för flera utredningar genom åren.
Några har inneburit stora och genomgripande förändringar av
utbildningsverksamheten, såsom införande av utbildningssystemet skydd mot
olyckor 2003. De utredningar som föregick bildandet av MSB föreslog att
skolorna i Skövde och Rosersberg skulle läggas ned samt att en beställarutförarmodell skulle finnas vid MSB.
Det finns en obalans mellan finansiering av verksamheten och det uppdrag som
ska genomföras. Därför behövs översyn och tydliggörande av hur MSB ska
bedriva och finansiera utbildningsverksamheten på ett hållbart sätt. Under
2014 påbörjades en översyn av utbildningsverksamheten i tre steg inom
Avdelningen för utveckling av beredskap (UB).
•
I ett första steg vidtogs ett antal åtgärder i kursutbudet för att skapa
ekonomisk balans för 2015.
•
I ett andra steg utfördes en intern utredning ”Kunskapsinventering av
utbildningsverksamheten”, för att få kunskap om ekonomi, kapacitet
och möjligheter
•
I ett tredje steg utarbetades ett utredningsdirektiv för en mer
genomgripande och djupare genomgång och analys av MSB:s
förordningsstyrda utbildningsverksamhet. Utredningens syfte är att
skapa en hållbar kvalitetssäkrad utbildning med flexibla lösningar som
tillgodoser samhällets krav och behov samt målgruppernas efterfrågan
på ett för staten ekonomiskt hållbart sätt. Utredningen kommer pågå i
ungefär ett år.2015.
1.2 Uppdragsbeskrivning
I budgetproposition för 2015 framgår att MSB får cirka 35 miljoner kronor
mindre i förvaltningsanslag för 2016, vilket tillsammans med lägre
kompensation för pris- och löneökningar m.m. motsvarar cirka fem procents
minskning av anslagsnivån jämfört med 2014.
För att nå balans i MSB:s budget för 2016 har generaldirektören lagt ut ett
antal uppdrag (internt beslut, diarienummer 2014-5917) för redovisning senast
den 31 mars 2015. Uppdragen ska ligga till grund för beslut om åtgärder för att
anpassa myndighetens verksamhet till de ekonomiska förutsättningarna.
7
Ett av fem uppdrag innebär att en del av översynen av
utbildningsverksamheten ska påskyndas och beskriva följande.
•
En övergripande analys av om MSB:s utbildningsverksamhet kan
bedrivas med enbart en egen utbildningsanläggning,
•
ekonomiska konsekvenser (inklusive avvecklings- och
omställningskostnader) av att lägga ner verksamhet vid Revinge
respektive Sandö och överföra verksamhet till den andra orten,
•
hur en process för ett fortsatt arbete med att anpassa MSB:s
utbildningsverksamhet till förändrade förutsättningar skulle kunna se
ut.
Redovisningen ska kunna utgöra ett underlag för generaldirektörens beslut om
vid vilket eller vilka verksamhetsställen MSB ska bedriva
utbildningsverksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2015.
1.3 Tolkning, avgränsningar och
utgångspunkter för uppdraget
Redovisningen beskriver de ekonomiska konsekvenserna för de olika
alternativen baserat på fakta och innehåller inga värderingar av
verksamhetsställenas styrkor respektive svagheter.
Avgränsningar för översynen har varit att skorstensfejarutbildningen, FHSkurserna (som genomförs av Försvarshögskolan) och enheten för
utbildningssamordning (UB-USAM) inte ingår i utredningen. Eventuella
kopplingar kommer att omhändertas i den större utredningen som pågår till
årsskiftet. Det gäller även möjligheten för regional utbildning,
räddningstjänsternas behov samt utbildningarnas genomförande och längd.
Utgångspunkter för utredningen har varit att utbildningsvolymerna baseras på
kursutbudsplanen för 2015 och att utbildningarna bedrivs på ungefär samma
sätt som idag. Detta för att skapa gemensamma beräkningsgrunder.
Avvecklingskostnaderna baseras på att avveckling sker 1 juli 2016.
8
1.3.1
Alternativa scenarier i rapporten
De alternativa scenarier som behandlas i rapporten är följande:
Alternativ A, två verksamhetsställen - Revinge och Sandö.
A1: All utbildning genomförs i Revinge och Sandö
A2: Som A1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av
externa leverantörer
Alternativ B, ett verksamhetsställe i Revinge.
B1: All utbildning genomförs i Revinge.
B2: Som B1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av
Alternativ C, ett verksamhetsställe i Sandö
C1: All utbildning genomförs i Sandö
C2: Som C1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av
I det avslutande kapitlet redovisas konsekvenser, utmaningar och frågor som
bör beaktas i den fortsatta hanteringen.
1.4 Genomförande av uppdraget
Uppdraget har genomförts av en arbetsgrupp under ledning av
avdelningsledningen för UB. I arbetet har även ett antal sakkunniga inom olika
områden medverkat, t.ex. juridik och utbildnings- och resursfrågor. Samverkan
har skett vid UB ledningsgrupps ordinarie möten samt vid två extrainkallade
möten.
Som stöd i arbetet har avdelningsledningen utsett en rådgivande grupp som
kallats för avstämningsgruppen, bestående av enhetscheferna för UB-RTJ och
UB-USAM samt verksamhetscheferna vid Sandö och Revinge. Denna grupp
kommer senare att utgöra styrgrupp för projektet ”MSB:s framtida
utbildningsverksamhet”.
Under perioden har det också genomförts personalinformationer, löpande
avstämningar med myndighetsledningen samt möten med Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) och Räddningstjänstrådets utbildningsutskott (tidigare
Nationellt utbildningsråd).
1.4.1
Intern beredning och hantering
Den 16 mars genomfördes en rapportering och avstämning med MSB:s
avdelningschefer och därefter inleddes en intern beredning inom UB mellan
den 16-20 mars. Översynen överlämnades till myndighetsledningen den 30
mars 2015 för fortsatt hantering.
9
2. Utbildningsbehov
De utbildningar som erbjuds ska över tiden motsvara behov och efterfrågan
från målgrupperna utifrån MSB:s ekonomiska förutsättningar. Tillgänglighet,
geografisk närhet och flexibilitet för studiernas genomförande är faktorer att ta
hänsyn till.
2.1 Sysselsatta i utryckningstjänst inom
kommunal räddningstjänst
Enligt årsuppföljningen av Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), var
antalet anställda som räddningstjänstpersonal i beredskap (deltid) respektive
heltid i räddningstjänstens utryckningstjänst den 31 december 2013 enligt
tabell 2.1.
Län
Stockholm
Upps ala
Söderm anland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalm ar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värm land
Örebro
Västm anland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jäm tland
Västerbotten
Norrbotten
Totalt
01
03
04
05
06
07
08
09
10
12
13
14
17
18
19
20
21
22
23
24
25
(AB)
(C)
(D)
(E)
(F)
(G)
(H)
(I)
(K)
(M)
(N)
(O)
(S)
(T)
(U)
(W)
(X)
(Y)
(Z)
(AC)
(BD)
Deltid
257
371
272
421
632
442
619
104
226
1 071
379
1 700
628
215
187
692
419
481
494
606
388
10 604
Andel %
19
66
67
61
78
85
78
81
72
66
75
64
80
68
61
80
73
72
94
87
69
68
Heltid
1 072
187
133
266
174
80
170
25
86
563
126
950
155
102
119
170
153
183
33
93
173
5 013
Andel %
81
34
33
39
22
15
22
19
28
34
25
36
20
32
39
20
27
28
6
13
31
32
Tabell 2.1 Antalet anställda på deltid respektive heltid i räddningstjänstens
utryckningstjänst den 31 december 2013.
Ett av önskemålen som framförts från kommunala
räddningstjänstorganisationer för att underlätta deltagande i utbildningar är
närhet till utbildningsplatserna. Särskilt gäller det grundutbildning för
räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) men också utbildning för
Räddningsledare A, där samövningar med RiB ingår som en del av
utbildningen.
10
Den länsvisa fördelningen av yrkesverksamma inom kommunal
räddningstjänst (hel- och deltid) framgår av nedanstående kartpresentation.
Som jämförelse redovisas grafiskt och kommunvis Sveriges folkmängd, bild 2.1.
Bild 2.1 Antalet länsvis anställda (deltid, heltid, totalt)i räddningstjänstens
utryckningstjänst den 31 december 2013, jämfört med Sveriges folkmängd
11
2.2 Antal sökande och utexaminerade - en
tillbakablick
I nedanstående diagram 2.1 redovisas antal sökande (söktryck), planerade
utbildningsplatser och utexaminerade till utbildningen Räddningsinsats för
den senaste tioårsperioden.
Söktryck i denna rapport är summan av sökande till en utbildning under ett år.
Det är individen som söker till utbildning. Kommunen godkänner att den
studerande är anställd och får gå kursen. Det alltid att finnas ett glapp mellan
tillgängliga platser och utexaminerade studerande. Glappet består av två
faktorer, dels tomma platser vid starten av en kurs som följd av att det inte var
tillräckligt många som hade möjlighet att gå just den kursen de blev erbjudna,
och dels att studerande av olika skäl väljer att avbryta utbildningen. Den
viktigaste förklaringen till att inte alla platser blir fyllda, även om det samlade
söktrycket är stort, är sannolikt kopplad till behovet av geografisk närhet. Ökad
geografisk spridning kräver dock förutsättningar och resurser. För 2014
ställdes dock två kurser in av ekonomiska skäl. Detta är inte redovisat i
diagrammet.
I den fortsatta utbildningsutredningen kommer det verkliga utnyttjandet av
tillgängliga utbildningsplatser att studeras mera i detalj. Det kan ge en mer
utförlig förklaring till skillnaden mellan anmält behov, söktryck och
utexaminerade för utbildningen i Räddningsinsats.
1200
Antal studerande
1000
800
600
400
200
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Utexaminerade RI 434 426 525 484 523 579 518 459 562 580 520
Planerat RI
720 686 651 502 536 608 560 474 592 600 536
Söktryck RI
1072 819 664 738 892 755 751 804 856 888 684
Diagram 2.1 Söktryck, planerat och antal utexaminerade för utbildningen
Räddningsinsats
Grundutbildning för heltidsanställd räddningstjänstpersonal (SMOutbildningen) skiljer sig väsentligt från grundutbildning för
räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) på så sätt att den första baseras helt
på individers vilja att gå en eftergymnasial studiemedelsfinansierad utbildning
medan den andra utbildningen genomförs på betald arbetstid efter
godkännande av arbetsgivaren (kommunen).
12
Antal sökande studerande (söktryck) för den 2-åriga SMO-utbildningen
varierar något över tiden, men är avsevärt större än tillgängliga
utbildningsplaster. De tillgängliga utbildningsplatserna har främst styrts
arbetsmarknaden, dvs. av kommunernas behov av heltidsanställda brandmän
men under senare tid har också tillgängliga resurser varit en påverkande faktor.
3000
Antal studerande
2500
2000
1500
1000
500
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
År
Diagram 2.2 Söktryck och antal utexaminerade för 2-årig SMO-utbildning
2.3 Analys av utbildningsbehov inom skydd
mot olyckor
De förordningsstyrda grund- och vidareutbildning inom området skydd mot
olyckor är det mest omfattande utbildningsområdet, både volym- och
kostnadsmässigt (90-95%). Fortbildning finansieras genom avgifter och är
beroende av hur kommunerna bedömer, prioriterar och hanterar behovet. I ett
nyligen avslutat projekt, effektiva räddningsinsatser, har förslag lämnats om en
webbaserad utbildningsportal för fortbildning. Även om denna typ av
utbildning utvecklas och ökar, förefaller det rimligt att anta att den i relation
till grund- och vidareutbildning även fortsättningsvis kommer vara av mindre
omfattning.
I nedanstående tabell 2.2 redovisas verkligt utfall av studerande som
genomgått utbildning under 2014 samt bedömt behov för perioden 2015-2018.
Siffrorna för 2015 motsvarar antalet utbildningsplatser som är inplanerade
under året. För 2016 motsvarar uppgifterna det anmälda behov1 som har
inhämtats i enkät från räddningstjänstorganisationerna, medan 2017-2018 är
ett bedömt behov.
1
Uppskattas av kommunerna i enkät som besvaras i februari varje år
13
Antal studerande
Utbildning
Rädningsinsats
Räddningsledare A
Räddningsledning B
Tillsyn/olycksförebyggande A
Tillsyn/olycksförebyggande B
Skydd mot olyckor (SMO)
Påbyggnadsutbildning för
brandingenjörer i räddningstjänst
(RUB)
Skorstensfejare
Enkät
Utfall
Planering behov Bedömt behov
2014
2015
2016
2017
2018
520
552
850
850
850
315
264
359
320
320
Ingår i A
72
138
120
120
67
64
125
120
120
Ingår i A
24
73
75
75
166
168
250
250
250
25
35
35
35
35
51
56
56
56
56
Tabell 2.2 Utfall, planering utbildningsbehov inom skydd mot olyckor
Det kan konstateras att behovet av utbildningen i skydd mot olyckor (SMO)
sannolikt har ökat. Antagna 2015 kommer vara 168 studerande. MSB bedömer
dock att arbetsmarknadens behov framöver skulle svara mot en antagning av
uppemot 250 studerande. Arbetsmarknaden för utexaminerade från SMO är
huvudsakligen anställning som brandman på heltid eller motsvarande inom
kommunal räddningstjänst. För 2014 uppgick antalet sysselsatta till cirka 5000
personer. Omsättningen av personal inom området är relativt låg och många av
landets kommuner tycks få sina behov tillgodosedda men antalet
utbildningsplatser skulle sannolikt behöva ökas i framtiden.
Samma förhållande gäller också för utbildningen Räddningsinsats där det
angivna behovet på 850 platser för 2016 ska jämföras med 552 planerade
utbildningsplatser för 2015 samtidigt som det finns ett söktryck2 på 671
sökande3. Samtidigt har utbildningar ibland ställts in på grund av för få
sökande. En orsak är att behovet varierar regionalt. I 2015 års enkät anger dock
79,7 % av räddningstjänsterna att de fått sitt utbildningsbehov i hög grad
tillgodosett under 2014. Det kan finnas flera förklaringar till detta t.ex. att
utbildning genomförs i egen regi lokalt eller regionalt som angetts som ett skäl
till att personal inte går utbildningen. Detta behöver fortsättningsvis ytterligare
analyseras i den längre utbildningsutredningen.
Sett i ett geografiskt perspektiv varierar utbildningsbehovet mellan olika år. För
SMO finns inget tydligt samband då antalet sökande är stort. Det finns dock ett
samband mellan utbildningsort och kommunernas rekryteringsmöjligheter i
dess närhet. Det finns också en betydande osäkerhet i planeringen hos
kommunerna för t.ex. framtida pensionsavgångar, vilket påverkar
behovsbilden för vissa personalkategorier, särskilt befäl. Problemet beror på
den flexibla pensionsålder mellan 58 och 65 år som flertalet sysselsatta i
Söktryck är det antal sökande som kommunerna anmäler in varje år i mars och
september för nästkommande termins utbildningar.
3 Den totala kostnaden för MSB för en externt upphandlat kurs i räddningsinsats
med 24 studerande är cirka 2,3 mnkr. Möjligheten att inom tillgänglig ekonomi
tillhandahålla ytterligare någon kurs för hösten 2015 kan prövas när det aktuella
söktrycket är känt.
2
14
kommunal räddningstjänst har. I den årliga enkäten har frågor som berör detta
särskilt ställts för att klargöra omfattningen. Det bedöms att problemet utöver
grundutbildning särskilt berör utbildningsbehovet för Räddningsledare A och
Räddningsledning B. Undersökningen visar dock att pensionsavgångar inte kan
bedömas ha en avgörande betydelse för dimensioneringen av
utbildningsvolymer.
Behovet av antal utbildningsplatser har sammanfattningsvis bedömts behöva
öka. Om grundutbildningen för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB)
skulle behöva öka med två externt upphandlade klasser om vardera 24
personer, skulle detta innebära en kostnad på cirka 4,4 mnkr. Dessa frågor
kommer undersökas närmare i den fortsatta utbildningsutredningen.
Bild 2.3 Platser för utbildningen Räddningsinsats under 2014
För att tillgodose räddningstjänsternas behov och önskemål genomfördes
utbildningen Räddningsinsats på tio platser under 2014. Förutom
utbildningarna på Sandö (4 kurser)och Revinge (3 kurser) genomfördes de av
två privata leverantörer (13 kurser) efter upphandling.
15
Med anledning av den ekonomiska obalansen och utbildningsöversynen som
påbörjades 2014 har MSB för att upprätthålla volymen i utbildning i
Räddningsinsats av kostnadsskäl förlagt fler utbildningar till
verksamhetsställena i Revinge och Sandö.
Under 2015 kommer utbildningar att genomföras på Sandö (7 kurser) och
Revinge (5 kurser) samt genom två privata leverantörer i Rosersberg (4 kurser)
och Skövde (3 kurser). Kurserna i Sandö och Revinge har 32 deltagare per kurs
medan de i Rosersberg och Skövde har 24 deltagare per kurs.
Det finns anledning att analysera kopplingen mellan utbildningsort, efterfrågan
på utbildning och andelen personer med genomgången grundutbildning. Det
kan också ge svar på frågan om glappet mellan antalet sökande och antalet
utbildade per år, se diagram 2.1.
16
3. Nuläge ekonomi och resurser
3.1 Historisk utveckling av utbildningsdagar
och ekonomi för verksamheten
Utbildningsvolymen angivet i utbildningsdagar med finansiering av MSB har
de senaste tio åren till största delen (90-95%) bestått av grund- och
vidareutbildning inom skydd mot olyckor. Den tvååriga SMO-utbildningen har
den största andelen utbildningsdagar, se diagram 3.1.
Antal utbildningsdagar grund- och vidareutbildning 2006-2015
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2006
2007
2008
2-årig SMO
2009
2010
2011
2012
2013
Grund-/vidareutb exkl SMO
2014
Plan
2015
Diagram 3.1 Antal utbildningsdagar grund- och vidareutbildning 2006-2015
Jämfört med utbildningsvolymen vid fyra skolor 2008 har en minskning
successivt skett. SMO-utbildningen står för den större delen av minskningen.
Under åren 2006-2011 utbildades för många SMO-studerande i förhållande till
arbetsmarknadens behov. Det berodde bland annat på en missbedömning av
övriga arbetsmarknaden utöver räddningstjänst (både kommunal och privat).
Från 2012 har det skett en succesiv minskning i syfte att anpassa volymerna till
arbetsmarknadens behov. Från 2013 har minskning skett av ekonomiska skäl.
Ytterligare en förklaring är att det gjorts en översyn av innehåll och kvalitet
som ledde till att klasserna minskade i storlek. Övriga utbildningar har också
minskat, men inte i samma utsträckning som SMO. Det kan dock konstateras
att utbildningsvolymerna numera inte är långsiktigt hållbara.
Utbildningsverksamhetens kostnader under perioden 2006-2015 redovisas i
diagram 3.2. Där framgår att utbildningsverksamheten minskades med ca 60
Mkr när MSB bildades vilket huvudsakligen är relaterat till att myndigheten
hade regeringens uppdrag att lägga ner två skolor och spara 150 mnkr
samtidigt som uppdraget för den nya myndigheten utökades.
17
Ökningen 2012-2013 var engångsvisa satsningar av MSB för att med dåvarande
tillgänglig information öka utbildningsvolymen. Samtidigt ökade kostnadsläget
på grund av den minskade tjänsteexporten. Minskningen 2015 är relaterat till
generell besparing medanledning av lägre förvaltningsanslag.
Kostnad för utbildningsverksamheten 2006-2015 mnkr
300
262
264
266
250
201
216
210
215
218
2010
2011
2012
2013
206
204
200
150
100
50
0
2006
2007
2008
2009
2014 Budget
2015
Diagram 3.2 Kostnad för utbildningsverksamheten 2006-2015
3.2 Ekonomiska förutsättningar
Verksamheten vid Revinge, Sandö och enheten för utbildningssamordning
(UB-USAM) har en omsättning 2014 på cirka 270 mnkr varav cirka 230 mnkr
(85 %) finansieras med anslag och 38 mnkr (14 %) med avgifter. Finansiering
sker i huvudsak genom följande:
•
Anslagstilldelning enligt UB:s verksamhetsplan (anslag 2:7)
•
Avgifter för internat, sålda tjänster m.m. (avgifter)
•
Myndighetsinterna uppdrag (som i huvudsak finansieras med anslag
2:7)
Det finns också projekt som finansieras med EU-bidrag och anslag, t.ex.
projektet DRIVER.
I tabell 3.1 redovisas det ekonomiska utfallet för 2014 uppdelat på
finansieringsformer.
18
Intäkter (finansiering)
Verksamhetsanslag UB
Intäkter enl AF §4
Uppdragsutbildning
Internat (externa intäkter)
Tjänsteexport
Interna uppdrag
Summa intäkter
Kostnader
Personal
Lokaler
Resor
Varor
Köpta tjänster
Avskrivningar o räntor
Övriga kostnader
Summa kostnader
Transfereringar
Interna transaktioner
S:a kostn, transf o interna trans
Revinge
81,4
2,0
2,6
11,1
8,7
8,5
114,3
62,4
17,5
2,4
11,7
8,2
7,8
3,5
113,5
1,1
-1,0
113,6
% Sandö
% USAM
72%
73,7 71%
50,4
2%
4,5 4%
0,0
2%
0,8 1%
0,0
10%
7,9 8%
0,0
8%
0,0 0%
0,0
7%
15,7 15%
0,0
102,6
50,4
%
100%
0%
0%
0%
0%
0%
Totalt
205,5
6,5
3,4
19,0
8,7
24,2
267,3
%
77%
2%
1%
7%
3%
9%
55%
15%
2%
10%
7%
7%
3%
30%
0%
1%
0%
67%
0%
2%
131,3
35,6
5,9
22,1
47,0
14,2
7,0
263,1
6,3
-0,9
268,5
50%
14%
2%
8%
18%
5%
3%
55,2
18,1
3,0
10,2
7,9
6,4
2,4
103,2
1,5
-0,2
104,5
53%
18%
3%
10%
8%
6%
2%
13,7
0,0
0,5
0,2
30,9
0,0
1,1
46,4
3,7
0,3
50,4
Fotnot: Af §4 enl. avgiftsförordningen, intäkter under anslag. I kostnaderna för varor i Revinge på 11,7 mnkr ingår ca 2,5
mnkr för inköp av engångskaraktär kopplat till tjänsteexporten.
Tabell 3.1 Utfall 2014 för Revinge, Sandö och utbildningssamordningen
Under 2014 genomfördes omkring 90 % av de anslagsfinansierade
utbildningarna (utbildningsdagar) av MSB:s verksamhetsställen i Revinge och
Sandö varav drygt 30 % genomfördes på distans och cirka 20 % som Lärande i
Arbetslivet (LIA). Oavsett hur utbildningarna genomförs, platsbundet eller
distans, är resursbehovet ungefär detsamma. För distansutbildning minskar
behovet av lokaler, men kräver istället ökade IT-lösningar. Behov av personal,
materiel och övningsfält är samma för båda utbildningsformerna.
De senaste fem åren har tjänsteexporten minskat med över 70 %. Orsaken till
minskningen är främst förändringar i regleringsbrevet från 2011, vilket kraftigt
begränsade möjligheten till tjänstexport4, se diagram 3.3. Detta har medfört en
omfördelning av de gemensamma kostnaderna till anslaget och minskade
möjligheter att hantera kostnadsökningar.
Inriktningen innebär att MSB endast kan lämna anbud till utländska myndigheter
och mellanstatliga organisationer. Om uppdraget föregås av upphandling i
konkurrens deltar MSB endast om upphandlingen görs av EU eller FN eller av
Nato.
4
19
Omsättning tjänsteexport 2010-2014 mnkr
35
30
25
20
15
10
5
0
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 3.3 Omsättning för tjänsteexport 2010-2014 mnkr
Det finns ett ökat investeringsbehov vid verksamhetsställena för att tillgodose
de behov som finns, exempelvis moderna och ändamålsenliga
utbildningsanordningar, fordon, utbildningsmaterial etc. Eftersom en stor del
av anläggningstillgångarna är avskrivna innebär det ökade kostnader för nya
investeringar. Om utbildningen fortsättningsvis ska bedrivas på samma sätt
och i samma utsträckning som de senaste åren bedöms investeringarna behöva
öka från cirka 10 mnkr till cirka 20 mnkr per år. Det innebär på sikt en ökad
avskrivnings- och räntekostnad i storleksordningen 5-7 mnkr per år.
De återkommande lönerevisionerna innebär ökade kostnader med omkring 2-3
mnkr per år. Det finns risk att kompetensutveckling och annan utveckling
nedprioriteras, om inte motsvarande kostnader kan inhämtas genom
rationalisering eller annan finansiering.
Hyreshöjningar är en kostnad som verksamhetsställena måste beakta i sin
budget till skillnad från flertalet andra organisationsdelar i MSB där VSavdelningen ansvarar för hyreskostnaderna. Den senaste hyresförhandlingen i
Revinge medförde ökade kostnader med cirka 1,5 mnkr. För närvarande pågår
hyresförhandlingar i Sandö.
Under förutsättning att utbildningsverksamheten genomförs enligt planeringen
för 2015, se diagram 3.2, innebär det ett bedömt ökat anslagsbehov 2020 med
omkring 18 mnkr. I bedömningen igår ökade kostnader för investeringar, löner
och hyror.
Sammantaget är det en fortsatt långsiktig utmaning att utveckla och samtidigt
effektivisera personalkrävande utbildningsverksamhet som kräver fasta
anläggningstillgångar med oförändrade kostnadsramar.
20
Utbildningsverksanhetens kostnader 2014-2020 mnkr
225
200
175
150
125
100
75
50
25
0
206
204
2014
utfall
2015
budget
208
212
215
219
222
2016
2017
2018
2019
2020
beräkning beräkning beräkning beräkning beräkning
Diagram 3.4 Utbildningsverksamhetens kostnader 2014-2020 mnkr enligt
antagande i texten
För att anpassa utbildningsverksamhetens tillgängliga budget för 2015 har
följande besparingsåtgärder vidtagits på kort sikt:
•
Antagningar till den 2-åriga SMO-utbildningen minskades från 7 till 6
klasser med vardera 28 platser. Den sammanlagda volymen kunde
dock upprätthållas genom att storleken på klasserna ökades.
•
Upphandlade kurser i Räddningsinsats minskades från 13 till 7 kurser
samtidigt som kurserna vid verksamhetsställen ökades med 6 kurser.
•
I syfte att prioritera resurserna mot de förordningsstyrda
utbildningarna övergick några kurser från att vara anslagsfinansierade
till avgiftsfinansierade.
Förändringarna för 2015 är dock inte tillräckliga i ett längre perspektiv.
Förväntningarna från kommunerna är snarare ökad decentralisering av
framförallt utbildning för räddningsinsats. Om utbildningsverksamhetens
budgetram är oförändrat, eller minskas ytterligare, måste fler åtgärder
övervägas om utbildningsverksamheten ska kunna bedrivas med nuvarande
volymer.
3.3 Utbildningsvolymer och budget för 2015
3.3.1
Utbildningsvolymer
Enligt kursutbudsplanen för 20155 planeras anslagsfinansierade utbildningar
enligt tabell 3.2. Här avses utbildningar som budgeteras vid Revinge, Sandö
och UB-USAM. Därutöver beräknas omkring 7000-8000 utbildningsdagar
5
Bilaga 6 till UBs verksamhetsplan för 2015
21
genomföras med finansiering från avgifter eller med anslag som budgeteras vid
annan avdelning eller enhet enligt rutin för interna uppdrag.6
Antal utbildningsdagar
Extern
Revinge Sandö aktör
2-årig SMO
30 400 35 200
Räddningsinsats
5 600
7 840
5 880
Räddningsledning
7 560
3 600
Tillsyn/olycksförebyggande
3 120
Brandingenjörer (RUB)
7 000
Skorstensfejarutbildningar
8 400
Övriga kurser
162
252
2 200
Totalt
53 842 55 292
8 080
Fotnot: Antal kurser för 2-årig SMO avser antal terminer
Antal kurser
Utbildningar
Totalt
65 600
19 320
11 160
3 120
7 000
8 400
2 614
117 214
Extern
Revinge Sandö aktör Totalt
12
14
26
5
7
7
19
9
5
14
3
3
1
1
3
3
2
3
6
11
32
32
13
77
Tabell 3.2 Planerad anslagsfinansierad utbildning 2015
Övriga kurser hos externa aktörer avser i huvudsak utbildningar i
krisberedskap som genomförs av Försvarshögskolan (FHS).
3.3.2
Budget för utbildningsverksamheten
Utifrån planerad utbildningsverksamhet enligt tabell 3.2 är budget för
utbildningsverksamheten (Revinge, Sandö och USAM) fördelat enligt tabell
3.3, belopp i mnkr.
Externa intäkter
Personal
Lokaler
Varor
Tjänster
Avskr o räntor
Transfereringar
Övrigt
Summa anslag
Revinge
-1,3
51,4
11,7
9,0
5,5
7,4
1,9
-2,6
83,0
Sandö
-4,0
46,1
12,9
7,2
4,4
5,7
2,8
2,9
78,0
USAM
14,2
0,1
25,7
2,1
0,9
43,0
Totalt
-5,3
111,7
24,6
16,3
35,6
13,1
6,8
1,2
204,0
Tabell 3.3 Budget för utbildningsverksamheten 2015 enligt ekonomisystemet
Agresso
Kostnaden för tjänster vid UB-USAM avser upphandlade kurser i
Räddningsinsats och beställda kurser i krisberedskap. Transfereringar avser
bidrag till kommuner för studerande i Räddningsinsats. Kostnader för
skorstensfejarutbildningarna i Rosersberg har budgeterats av Sandö med 9,9
mnkr och ingår i tabellen.
6
Rutin Hantering av interna uppdrag 2010-08-30, dnr 2009-5832.
22
3.4 Personalresurser 2015
3.4.1
Sandö
Utifrån planerad verksamhet för 2015 har Sandö dimensionerat
personalresurserna enligt tabell 3.4.
Årsarbetare
Anslagsfinansierad verksamhet:
Lärare
Servicepersonal (övningsfält, fordon, vaktm)
Lokalvård
Administrativ personal (resurs-, utbildningsadm, schemal,
ekonomi, registratur, personaladm/inköp)
Ledningsfunktioner (enhetschefer, verksamhetschef)
Övriga (IT, IT-pedagog, bibliotek, SHMK, inform)
Summa anslagsfin verksamhet
Övrig verksamhet:
Restaurang och reception
Lokalvård
Servicepersonal
Administrativ personal
Lärare uppdrag KD m m
Lärare tjänsteexport
Ledningsfunktioner
Varningstekniker
MSB:s telefonväxel
Övriga (IT)
Summa övrig verksamhet
TOTALT
37,5
9,7
2,9
8,5
4,5
7,4
70,5
7,0
1,1
0,2
0,5
5,9
0,0
0,5
2,0
4,0
0,6
21,8
92,3
Tabell 3.4 Personalresurser för Sandö 2015
Övrig verksamhet finansieras med en kombination av avgifter och anslag från
interna uppdragsgivare. Dimensionering av lärare är till största delen beroende
av utbildningsvolymen men är inte helt proportionell mot volymen.
3.4.2
Revinge
Utifrån planerad verksamhet för 2015 har Revinge dimensionerat
personalresurserna enligt tabell 3.5.
23
Årsarbetare
Anslagsfinansierad verksamhet:
Lärare
Lokalvård
Övrig verksamhet:
Restaurang och reception
Lokalvård
Servicepersonal
Administrativ personal
Lärare uppdrag KD m m
Lärare tjänsteexport
Ledningsfunktioner
Varningstekniker
Övriga (IT)
Summa övrig verksamhet
TOTALT
39,4
10,7
3,3
10,2
4,7
5,5
73,8
9,0
2,0
0,0
1,0
8,0
4,0
0,4
2,0
0,5
26,9
100,7
Tabell 3.5 Personresurser i Revinge 2015
Övrig verksamhet finansieras med en kombination av avgifter och anslag från
interna uppdragsgivare. Dimensionering av lärare är till största delen beroende
av utbildningsvolymen men är inte helt proportionell mot volymen.
3.4.3
Rekryteringsmöjligheter
Båda verksamhetsställena bedömer att det finns goda rekryteringsmöjligheter
för respektive ort. Regionala samarbeten med räddningstjänster, universitet
och högskolor är en bra bas för rekrytering.
Utifrån ett begränsat underlag7 redovisas urvalsmöjligheter vid rekrytering. För
rekrytering till tjänster som lärare och chefer uppgår genomsnittligt antal
sökande per tjänst i Revinge till 33 och för Sandö 14 sökande. För
personalkategorierna lokalvårdare och servicetekniker är urvalsmöjligheterna
likartade med ett något större antal sökande i Sandö.
7
Underlag från rekryteringssystemet MyNetwork från och med september 2012
24
3.5 Redovisade investeringsbehov 2015
3.5.1
Sandö
Sandös investeringsbehov är baserat på nuvarande utbildningsvolymer och på
det sätt som utbildningarna genomförs. En sammanfattning över investeringar
exklusive internatverksamheten framgår av tabell 3.6, belopp i mnkr.
Räddningstj fordon
Övriga fordon
Utb o serv mtrl
Utb anordningar/
övn fält
Övrigt
Summa
2015
6,0
0,3
1,0
2016
6,0
0,4
1,3
2017
0,0
0,5
1,3
2018
6,0
0,0
1,5
2019
0,0
0,0
1,6
Totalt
18,0
1,2
6,7
3,9
1,0
12,2
2,0
0,2
9,9
5,0
0,0
6,8
2,0
0,0
9,5
2,0
0,0
3,6
14,9
1,2
42,0
Tabell 3.6 Investeringsplan för Sandö 2015-2019
En fortsatt uppgradering av fordonsparken innefattar investeringar i
räddningstjänstfordon med cirka 18 mnkr de kommande fem åren.
Modernisering och uppgradering av utbildningsanordningar och övningsfält,
innebär investeringar med omkring 15 mnkr under samma period.
Investeringsplanen innebär gradvis ökade kostnader och 2020 beräknas
avskrivningskostnaderna öka med drygt 2 mnkr jämfört med budget för 2015.
3.5.2
Revinge
Revinges investeringsbehov baseras på nuvarande utbildningsvolymer och på
det sätt som utbildningarna nu genomförs. En sammanfattning av
investeringar exklusive internatverksamheten framgår av tabell 3.7, belopp i
mnkr.
2015
Räddningstj fordon
Övriga fordon
Utb mtrl
Ombyggnation
Utb anordningar/övn
fält
Övrigt
Summa
2016
2017
2018
2019
Totalt
6,0
3,7
9,2
3,0
4,0
0,3
1,6
2,0
0,3
1,6
3,0
0,6
2,0
2,0
2,0
0,5
2,0
3,0
1,4
3,6
0,1
3,0
0,1
3,0
0,1
3,0
0,1
15,6
1,8
10,3
10,6
5,7
7,1
5,6
39,3
Tabell 3.7 Investeringsplan för Revinge 2015-2019.
Investering i utbildningsanordningar och övningsfält avser uppgradering och
modernisering av befintliga anläggningar.
Investeringsplanen innebär gradvis ökade kostnader och 2020 beräknas
avskrivningskostnaderna öka med drygt 3 mnkr jämfört med budget för 2015.
25
4. Alternativa scenarier
4.1 Antaganden
Beräkningarna av de alternativa scenarierna utgår från följande antaganden:
•
Utbildningen av skorstensfejare och skorstensfejartekniker genomförs i
Rosersberg (ingen flyttning)
•
Kurserna inom krisberedskap genomförs av Försvarshögskolan och
beställs av UB-USAM
•
Utbildningsvolymer baseras på kursutbudsplan för 2015
•
Utbildningarna bedrivs på samma sätt och med samma innehåll som
för närvarande
•
Kostnaderna för externt upphandlade kurser i Räddningsinsats är
beräknade utifrån prisläge och volymer för 2015
Alternativ A
Två verksamhetsställen i Revinge och Sandö.
A1: All utbildning genomförs i Revinge och Sandö
A2: Som A1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av
Alternativ B
Ett verksamhetsställe i Revinge.
B1: All utbildning genomförs i Revinge.
B2: Som B1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av
Alternativ C
Ett verksamhetsställe i Sandö
C1: All utbildning genomförs i Sandö
C2: Som C1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av
26
4.2 Sammanfattande ekonomiska
bedömningar
Sammanställning av ekonomiska förändringar redovisas i tabell 4.1.
Alternativ
Förändring jämfört
Förändring 2020 jämfört
med budget 2015 mnkr med budget 2015 mnkr
Budget 2015 (nuläge)
0 (204)
+18 (222)
A1 Revinge och Sandö
-6 (198)
+12 (216)
A2 Revinge och Sandö + regionalt
+7 (211)
+25 (229)
B1 Revinge
-23 (181)
-11 (193)
B2 Revinge + regionalt
-18 (186)
-6 (198)
C1 Sandö
-28 (176)
-16 (188)
C2 Sandö + regionalt
-22 (182)
-10 (194)
Tabell 4.1 Bedömda ekonomiska förändringar för de olika alternativen jämfört med
budget 2015 (plus avser kostnadsökning och minus kostnadsminskning)
Utgångspunkten i jämförelsen mellan de olika alternativen är anslagsbudget
2015 för utbildningsverksamheten som uppgår till 204 mnkr. Utifrån gjorda
antaganden har hänsyn tagits till bedömda kostnadsökningar för investeringar,
löner och hyror. Kostnaderna beräknas de närmaste fem åren öka med cirka
18-20 mnkr för tvåplatsalternativen och med cirka 10-12 mnkr för
enplatsalternativen. Kostnadsminskningar på sikt, dvs. för 2020 uppnås för
enplatsalternativen. Alternativen utan regional utbildning ger störst besparing.
En jämförelse med rapporten ”Kunskapsinventeringen av
utbildningsverksamheten”( diarienummer 2014-4346) från 2014 visar att
kostnadsminskningarna inte blir i den storleksordning som då redovisades.
Skillnaden kan bl.a. förklaras av alltför optimistisk bedömning av synergier
avseende personal, varuinköp samt köpta tjänster.
4.3 A1. All utbildning genomförs i Sandö och
Revinge
Utgångspunkt är att Sandö och Revinge behålls och alla utbildningar
genomförs på verksamhetställena enligt kursutbudplanen för 2015.
Alternativet innebär ett anslagbehov på cirka 198 mnkr att jämföras med
budget för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsminskning med cirka 6
mnkr.
Kostnaderna beräknas öka med cirka 18-20 mnkr de kommande fem åren till
cirka 216 mnkr för år 2020. Detta ska jämföras med budgeten för 2015 på 204
mnkr. Således en kostnadsökning med 12 mnkr.
27
4.3.1
Utbildningsvolymer och kostnader
Jämfört med kursutbudsplanen för 2015 innebär alternativet att 18 kurser i
Räddningsinsats genomförs av Revinge och Sandö med totalt 576 studerande,
vilket innebär en utökning med vardera tre kurser, se tabell 4.2.
Revinge
Sandö
Extern
Totalt
Förändring
antal
kurser
+3
+3
-7
-1
Förändring
antal
studeranden
+ 96
+ 96
- 168
+ 24
Förändring
ekonomi
Mnkr
+ 5,1
+ 5,1
- 15,7
- 5,5
Tabell 4.2 Förändring volym och kostnad utbildning i Räddningsinsats för
alternativ A1
Även om antalet kurser minskar, ökar antalet studerande beroende på att
externa leverantörer har 24 studerande per kurs i räddningsinsats och
verksamhetsställena har 32 studerande.
4.3.2
Resurs- och investeringsbehov
Vid alternativet påverkas i stort endast dimensioneringen av lärare och
materielförbrukningen, vilket ingår i de ekonomiska beräkningarna. Övriga
resurser bedöms tillräckliga för den ökade volymen.
4.4 A2. Sandö och Revinge kompletterat med
regionala utbildningar
Utgångspunkt är att Sandö och Revinge behålls. Utbildningsvolymer som i
alternativ A1 men 13 kurser i Räddningsinsats genomförs av externa
leverantörer.
budget för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsökning med cirka 7 mnkr.
mnkr. Således en kostnadsökning med 25 mnkr
4.4.1
Jämfört med kursutbudsplanen för 2015 innebär alternativet att åtta kurser
Räddningsinsats genomförs av Revinge och Sandö med 256 studerande.
Externa leverantörer genomför 13 kurser med 312 studerande. Alternativet
innebär en minskning vid verksamhetsställena med vardera två kurser, se
tabell 4.3.
28
Förändring
antal
kurser
-2
-2
+6
+2
Revinge
Sandö
Extern
Totalt
Förändring
antal
studeranden
- 64
- 64
+ 144
+ 16
Förändring
ekonomi
Mnkr
- 3,4
- 3,4
+ 13,4
+ 6,6
Tabell 4.3 Förändring volym och kostnad utbildning i Räddningsinsats
föralternativ A2
4.4.2
Vid alternativ A2 påverkas i stort endast dimensioneringen av lärare samt i viss
omfattning materialförbrukningen, vilket ingår i beräkningarna.
4.5 B1. All utbildning i Revinge utan
regionala utbildningar
Utgångspunkt är att Revinge behålls och alla utbildningar genomförs på
verksamhetsstället. Inga utbildningar genomförs regionalt.
Alternativet innebär ett anslagbehov på cirka 181 mnkr som ska jämföras med
budget för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsminskning med 23 mnkr.
mnkr. Således en kostnadsminskning med 11 mnkr
4.5.1
Alternativ B1 innebär utbildningsvolymer enligt tabell 4.4.
Utbildningar
2-årig SMO
Extern
aktör
Revinge
Totalt
Antal kurser
Extern
aktör
Revinge
Totalt
65 600
65 600
26
26
Räddningsinsats
20 160
20 160
18
18
Räddningsledning
11 160
11 160
14
14
3 120
3 120
3
3
7 000
7 000
1
1
Skorstensfejarutbildning (RG)
8 400
Övriga kurser
Totalt
8 400
3
414
2 200
2 614
5
6
11
115 854
2 200
118 054
70
6
76
Tabell 4.4 Beräknade utbildningsvolymer för alternativ B1
3
29
Jämfört med nuläget innebär alternativet en fördubblad utbildningsvolym för
Revinge. För utbildningen Räddningsinsats är det en ökning med 13 kurser och
en minskning med sju kurser hos externa leverantörer.
Ekonomiska konsekvenser redovisas i tabell 4.5, belopp i mnkr.
Budget 2015
Beräkning alt B1:
Externa intäkter
Personal
Lokaler
Varor
Tjänster
Avskr o räntor
Transfereringar
Övrigt
Budget alt B1
Revinge
83,0
Sandö
78,0
-1,3
84,3
20,1
17,0
8,4
9,9
7,2
7,8
153,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
USAM
43,0
14,2
0,1
12,1
0,0
0,9
27,3
Totalt
204,0
Förändr
-1,3
98,5
20,1
17,1
20,5
9,9
7,2
8,7
180,7
4,0
-13,2
-4,5
0,8
-15,1
-3,2
0,4
7,5
-23,3
Tabell 4.5 Beräknad budget för alternativ B1.
Tabellen visar beräknad budget och ekonomisk förändring för
utbildningsverksamheten. För Revinge innebär det ett ökat anslagsbehov med
cirka 70 mnkr jämfört med budget 2015.
Externa intäkter på anslaget bedöms inte öka nämnvärt, då en fördubblad
utbildningsvolym bör ge mindre möjligheter att hyra ut resurser t.ex.
övningsfältet. Vidare minskas intäkter i Sandö med 4,0 mnkr avseende bl.a.
Räddningsgymnasiet och Folke Bernadotteakademin.
Förändring av personella resurser innebär minskade personalkostnader med
13,2 mnkr, se tabell 4.7.
Lokalkostnader beräknas minska med 4,5 mnkr.
Kostnader för varor är i stort på samma nivå för Revinge och Sandö. En ökning
tillkommer beroende på ökningen av utbildning i Räddningsinsats.
Kostnader för tjänster minskas med cirka 15 mnkr varav 13,6 mnkr avser
upphandlade kurser i Räddningsinsats.
Avskrivnings- och räntekostnader beräknas på kort sikt att minska. Fram till år
2020 beräknas kostnaderna öka till nuvarande nivå. Den investeringsstrategi
som väljs har stor påverkan på nivån. Hänsyn har tagits till att
anläggningstillgångar med ett restvärde på ca 7 mnkr per 1 juli 2016 kan
överföras från Sandö till Revinge.
Transfereringar till kommuner ökar något då alternativet innebär fler
studerande jämfört med 2015.
Övriga kostnadsökningar är främst kost och logi för utbildning i
Räddningsinsats.
30
Förutom minskade kostnader på anslaget innebär alternativet ökade intäkter
för internatverksamheten som på sikt kan innebära prissänkningar och lägre
kostnader för kursdeltagarna, dvs. för kommunerna.
4.5.2
Resurs-och investeringsbehov
Personal
Tabell 4.6 visar beräkningar för Revinges personalbehov avseende den
anslagsfinansierade verksamheten.
Personalkategori
Lärare
Servicepersonal (övningsfält, fordon,
vaktm)
Lokalvård
Administrativ personal (resurs-,
utbildningsadm, schemal, ekonomi,
registratur, personaladm/inköp)
Ledningsfunktioner (enhetschefer,
verksamhetschef)
Övriga (IT, IT-pedagog, bibliotek, SHMK,
inform)
Totalt
2015
RE+SÖ
årsarbkr
76,9
Revinge
B1
årsarbkr
Förändring
årsarb.
Förändr
kostn
Mnkr
74,6
-2,3
-1,5
20,5
15,0
-5,5
-2,7
6,2
5,0
-1,2
-0,5
18,7
11,0
-7,7
-4,6
9,2
6,0
-3,2
-2,8
12,9
11,0
-1,9
-1,1
144,4
122,6
-21,8
-13,2
Tabell 4.6 Personalbehov i Revinge vid alternativ B1
I alternativet ökar personalbehovet i Revinge för den anslagsfinansierade
verksamheten med cirka 49 årsarbetare. Jämfört med dagens situation med två
verksamhetsställen innebär det en personalminskning med cirka 22
årsarbetare vilket ger minskade lönekostnader med cirka 13 mnkr.
Lokaler
Logi
Vid en utökning av utbildningsvolymer enligt alternativet behövs en utökning
med 40 hotellrum. En nybyggnation för behovet innebär hyresökningar med
cirka 4-6 mnkr per år för internatet beroende på kontraktstiden. Kostnad för
inredning tillkommer med cirka 1,0 mnkr.
Restaurang och kök
Restaurangen och kökets kapacitet bedöms klara de ökade volymerna.
Matsalen har en kapacitet på 200 matgäster per sittning, vilket möjliggör cirka
600 lunchgäster per dag.
Lektionssalar och grupprum
Utnyttjandegraden för lektionssalarna är låg. De mest använda lektionssalarna
har en utnyttjandegrad på omkring 40-45 %. Beläggningen kan ökas och
verksamhetstället ser inga större problem med tillgången av lektionssalar och
grupprum.
31
Kontor
För att klara en utökning bedöms att en ny kontorsbyggnad behöver uppföras.
Det innebär ökade hyreskostnader med cirka 4-6 mnkr per år beroende på
kontraktstid. Ombyggnad av befintliga lokaler bedöms som ett dyrare
alternativ.
Omklädningsrum
Omklädningsrummen vid verksamhetstället bedöms inte räcka till för ett ökat
antal studerande. I det korta perspektivet är det möjligt att hyra tillfälliga
flyttbara moduler, men på sikt behövs vissa ombyggnationer som innebär
ökade hyreskostnader med cirka 1,5 mnkr per år samt investeringar med ca 0,5
mnkr.
Fordon och utbildningsanordningar
Verksamhetsstället ser inga större behov av nyinvesteringar i fordon, materiel
och utrustning eftersom överföring kan göras mellan verksamhetsställena.
Utnyttjandegraden på övningsfältet är låg, 10-15% i genomsnitt. Brandobjekten
har den högsta graden av utnyttjande, som mest närmare 50 %.
Verksamhetsstället ser inga större problem med en ökning av volymerna på
övningsfältet.
Miljö- och säkerhetsaspekter
På verksamhetsstället finns en reningsanläggning i tre steg som tar hand om
släckvatten från övningsfältet. Släckvattnet samlas i tankar under mark som
buffert innan det förs över till en biologisk damm i ett andra steg. Det tredje
steget består av energiskog som tar upp kadmium ur det renade släckvattnet.
Energiskogen skördas vart tredje till fjärde år och levereras till ett närliggande
värmekraftverk.
Om det blir aktuellt att dubblera belastningen på reningsanläggningen
bedömer Revinge att det är möjligt inom anläggningens kapacitet. Belastningen
kan också styras genom planering av övningsverksamheten för att få en
jämnare belastning.
Det är sannolikt att en större ökning av verksamheten kan behöva prövas enligt
miljöbalken. Resultatet av en prövning är en osäkerhetsfaktor som behöver
beaktas i det fortsatta arbetet.
Övningsområdet är inhägnad och försett med skyltar om behörighet för
tillträde.
32
4.6 B2. Revinge kompletterat med regionala
utbildningar
Samma som alternativ B1 med skillnad att 13 av 21 kurser i Räddningsinsats
genomförs regionalt av externa leverantörer.
4.6.1
Alternativet innebär utbildningsvolymer enligt tabell 4.7.
Utbildningar
2-årig SMO
Räddningsinsats
Extern
aktör
Revinge
Totalt
65 600
Revinge
26
19 880
8
11 160
14
14
3 120
3 120
3
3
7 000
7 000
1
1
8 400
8 400
3
Övriga kurser
Totalt
10 920
Totalt
26
65 600
11 160
Räddningsledning
8 960
Antal kurser
Extern
aktör
13
21
3
414
2 200
2 614
5
6
11
104 654
13 120
117 774
60
19
79
Tabell 4.7 Beräknade utbildningsvolymer för alternativ B2
Jämfört med alternativ B1 är det utbildningsvolymen för Räddningsinsats som
förändras. För verksamhetsstället innebär det en ökning med tre kurser i
Räddningsinsats jämfört med nuläget och för de externa leverantörerna en
ökning med sex kurser.
Ekonomiska konsekvenser för alternativ B2 redovisas i tabell 4.8, belopp i mnkr.
Budget 2015
Beräkning alt B2:
Externa intäkter
Personal
Lokaler
Varor
Tjänster
Avskr o räntor
Transfereringar
Övrigt
Budget alt B2
Revinge
83,0
Sandö
78,0
-1,3
77,3
20,1
15,7
8,4
9,9
3,2
-0,2
133,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Tabell 4.8 Beräknad budget för alternativ B2.
USAM
43,0
14,2
0,1
34,2
3,9
0,9
53,3
Totalt
204,0
-1,3
91,5
20,1
15,8
42,6
9,9
7,1
0,7
186,4
Förändr
4,0
-20,2
-4,5
-0,5
7,0
-3,2
0,3
-0,5
-17,6
33
Jämfört med alternativ B1 minskar kostnaderna i Revinge med 20 mnkr. Det är
kostnader för personal, varor, transfereringar och övrigt som påverkar. För UBUSAM ökar kostnader för tjänster och transfereringar med 26 mnkr.
4.6.2
Personal
Tabell 4.9 visar beräkningar över verksamhetställets personalbehov för
alternativ B2 för anslagsfinansierad verksamhet. Övrig verksamhet påverkas
inte.
Personalkategori
Lärare
Lokalvård
Totalt
2015
RE+SÖ
årsarb
76,9
20,5
6,2
Revinge
B2
årsarb
Förändring
årsarb
Förändr
kostn
mnkr
67,7
13,0
4,0
-9,2
-7,5
-2,2
-5,9
-3,7
-0,9
10,0
-8,7
-5,2
9,2
6,0
-3,2
-2,8
12,9
144,4
10,0
110,7
-2,9
-33,7
-1,7
-20,2
18,7
Tabell 4.9 Personalbehov i Revinge vid alternativ B2
I redovisningen ingår inte UB-USAM. För alternativet ökar personalbehovet för
den anslagsfinansierade verksamheten med cirka 37 årsarbetare. Jämfört med
alternativet två verksamhetsställen innebär det en personalminskning med
cirka 34 årsarbetare vilket ger minskade lönekostnader med cirka 20 mnkr.
För resursbehov i övrigt samt miljö- och säkerhetsfrågor, hänvisas till avsnitt
4.5.2 avseende alternativ B1. Motsvarande resursbehov gäller även för detta
alternativ.
34
4.7 C1. All utbildning i Sandö utan regionala
utbildningar
Utgångspunkt är att Sandö behålls och all utbildning genomförs på
verksamhetsstället. Inga utbildningar genomförs regionalt.
4.7.1
Alternativet innebär utbildningsvolymer enligt tabell 4.10.
Utbildningar
2-årig SMO
Extern
aktör
Sandö
Totalt
65 600
Antal kurser
Extern
aktör
Sandö
26
65 600
Totalt
26
Räddningsinsats
20 160
20 160
18
18
Räddningsledning
11 160
11 160
14
14
3 120
3 120
3
3
7 000
7 000
1
1
8 400
8 400
3
3
Övriga kurser
Totalt
414
2 200
2 614
5
6
11
115 854
2 200
118 054
70
6
76
Tabell 4.10 Beräknade utbildningsvolymer för alternativ C1
Redovisade utbildningsvolymer avser anslagsfinansierade utbildningar.
Jämfört med nuläget innebär detta alternativ en fördubblad volym i Sandö. För
utbildningen Räddningsinsats är det en ökning med 11 kurser vid
verksamhetsstället och en minskning med sju kurser hos extern leverantör.
Budget 2015
Beräkning alt C1:
Externa intäkter
Personal
Lokaler
Varor
Tjänster
Avskr o räntor
Transfereringar
Övrigt
Budget alt C1
Sandö
78,0
Revinge
83,0
-4,0
84,3
15,9
17,0
8,4
8,3
7,2
11,6
148,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Tabell 4.11 Beräknad budget för alternativ C1.
USAM
43,0
14,2
0,1
12,1
0,0
0,9
27,3
Totalt
204,0
-4,0
98,5
15,9
17,1
20,5
8,3
7,2
12,5
176,0
Förändr
1,3
-13,2
-8,7
0,8
-15,1
-4,8
0,4
11,3
-28,0
35
Tabellen visar beräknad budget och ekonomisk förändring för
utbildningsverksamheten för alternativ C1. För Sandö innebär det ett ökat
anslagsbehov med cirka 69 mnkr jämfört med budget 2015.
Externa intäkter på anslaget bedöms inte öka nämnvärt, då en fördubblad
utbildningsvolym bör ge mindre möjligheter att hyra ut resurser t.ex.
övningsfältet. Intäkter från Räddningsgymnasiet och Folke
Bernadotteakademin beräknas vara på samma nivå som idag.
Förändring av personella resurser innebär minskade personalkostnader med
13,2 mnkr, se tabell 4.12.
Lokalkostnaderna beräknas minska med 8,7 mnkr även om hyreskostnader för
bl.a. kontors- och omklädningsrum ökar med 3 mnkr.
Kostnader för varor är i stort på samma nivå för Revinge och Sandö. En ökning
tillkommer beroende på volymökningen.
Kostnader för tjänster minskas totalt med ca 15 mnkr varav 13,6 mnkr avser
upphandlade kurser i Räddningsinsats.
Avskrivnings- och räntekostnader beräknas på kort sikt att minska. Fram till år
2020 beräknas kostnaderna öka till nuvarande nivå. Den investeringsstrategi
som väljs har stor påverkan på nivån. Hänsyn har tagits till att
anläggningstillgångar med ett restvärde på cirka 10,5 mnkr per 1 juli 2016 kan
överföras från Revinge till Sandö.
Transfereringarna till kommunerna ökas något då alternativet innebär fler
studerande.
Övriga kostnadsökningar är främst kost och logi för utbildning i
Räddningsinsats.
Förutom minskade kostnader på anslaget innebär alternativet ökade intäkter
för internatverksamheten som på sikt kan innebära prissänkningar och lägre
kostnader för kursdeltagarna, dvs. för kommunerna.
4.7.2
Personal
Tabell 4.12 visar beräkningar över Sandös personalbehov för alternativet
avseende anslagsfinansierad verksamhet.
36
Totalt
2015
RE+SÖ
årsarb
Sandö
C1
årsarb
Förändring
årsarb
Förändr
kostn
mnkr
Lärare
Lokalvård
76,9
20,5
6,2
74,6
15,0
5,0
-2,3
-5,5
-1,2
-1,5
-2,7
-0,5
Administrativ personal (resurs-, utbildningsadm,
schemal, ekonomi, registratur, personaladm/inköp)
18,7
11,0
-7,7
-4,6
Ledningsfunktioner (enhetschefer,
verksamhetschef)
9,2
6,0
-3,2
-2,8
12,9
11,0
-1,9
-1,1
144,4
122,6
-21,8
-13,2
Personalkategori
Tabell 4.12 Personalbehov i Sandö vid alternativ C1
I tabellen ingår inte UB-USAM. Vid alternativet ökar personalbehovet för den
anslagsfinansierade verksamheten i Sandö med 52 årsarbetare. Jämfört med
två verksamhetsställen innebär det en personalminskning med 22 årsarbetare
vilket ger minskade lönekostnader med cirka 13 mnkr.
Lokaler
Logi
Boendekapaciteten i Sandö är stor. Förutom de rum som finns för närvarande
kan en utökning göras under delar av året med 135 rum i befintliga
hotellbyggnader på området. Utökningen av rum innebär bedömd ökad
kostnad med cirka 2-3 mnkr avseende hyror och inredning.
Restaurang och kök
Restaurangen och kökets kapacitet bedöms klara de ökade volymerna.
Matsalen har en kapacitet på 280 matgäster per sittning, vilket möjliggör 840
lunchgäster per dag. Köket är anpassade för de ökade volymerna och kräver
marginell anpassning.
Lektionssalar och grupprum
Utnyttjandegraden för lektionssalar är låg. De mest använda lektionssalarna
har en utnyttjandegrad på omkring 40-45 %. Beläggningen kan ökas något,
men ytterligare lektionssalar kommer att behövas. För att möta ökningen finns
tillgång till lektionssalar och grupprum i närområdet utöver de som hyrs av
Specialfastigheter. Detta innebär ökade hyreskostnader med omkring 0,5
mnkr.
Kontor
Det är möjligt att utöka antalet kontorsarbetsplatser. Det kan ske genom
förtätning och ombyggnader. Det finns arbetsplatser för ytterligare 15-20
personer i de lokaler som hyrs från Specialfastigheter samt ytterligare 50-60
arbetsplatser. Ökade hyreskostnader beräknas med cirka 1 mnkr per år.
Kostnader tillkommer för inredning.
37
Omklädningsrum
Omklädningsrummen bedöms inte räcka till för ett ökat antal studerande. I det
korta perspektivet är det möjligt att hyra tillfälliga flyttbara moduler, men på
sikt behövs vissa ombyggnationer som innebär ökade hyreskostnader med
cirka 1,5 mnkr per år samt investeringar med ca 0,5 mnkr.
Fordon och utbildningsanordningar
Verksamhetsstället ser inga större behov av nyinvesteringar i fordon, materiel
eller utrustning eftersom överföring kan göras mellan verksamhetsställena.
Utnyttjandegraden på övningsfältet är låg, 10-15% i genomsnitt. Brandobjekten
har den högsta graden av utnyttjande, som mest närmare 50 %. Det beror bl.a.
på att det kan vara svårt att bedriva fler övningar samtidigt. Verksamhetsstället
ser inga större problem med en ökning av volymerna på övningsfältet. En
ökning av volymerna på övningsfältet innebär att investeringar behövs för nya
utbildningsanordningar för cirka 7-8 mnkr.
Miljö- och säkerhetsaspekter
Kramfors kommun är tillsynsmyndighet och godkänner lösningarna utifrån
miljöaspekterna samt lämnar förslag till förbättringsmöjligheter. Kommunen
kräver in en miljörapport årligen över den verksamhet som bedrivs vid
anläggningen. Minst en inspektion genomförs varje år.
För att skapa en tydligare bild av släckvattnets påverkan på omgivningen har
MSB gett konsultföretaget Sweco i uppdrag att utföra kontroller och
provtagning. De har också getts i uppdrag att se över olika lösningar för att
förbättra släckvattenhanteringen utifrån markens beskaffenhet. Sweco ska
lämna förslag om förbättringsåtgärder och om hur miljöfrågorna bör hanteras
utifrån kommande investeringar i olika anläggningar.
Det är sannolikt att en större ökning av verksamheten kan behöva prövas enligt
miljöbalken. Resultatet av en prövning är en osäkerhetsfaktor som behöver
beaktas i det fortsatta arbetet.
Området är inhägnat till viss del utifrån kommunens önskemål. Kommunen ser
inte behov av ytterligare inhägnad. De delar som inte är inhägnade ses av
kommunen som strövområde för allmänheten och inhägnas till viss del om
övningarna kräver det för att säkerställa att ingen ska komma till skada.
Säkerhetsområden upprättas vid övningens start och skyltar tydliggör att
övningsfältet är ett övningsområde som inte får beträdas under övning.
38
4.8 C2. Sandö kompletterat med regionala
utbildningar
Samma som alternativ C1 med skillnad att 13 av 21 kurser i Räddningsinsats
genomförs regionalt av externa leverantörer.
4.8.1
Alternativ C2 innebär utbildningsvolymer enligt tabell 4.13.
Utbildningar
2-årig SMO
Räddningsinsats
Extern
aktör
Sandö
Totalt
65 600
Sandö
26
19 880
8
11 160
14
14
3 120
3 120
3
3
7 000
7 000
1
1
8 400
8 400
3
Övriga kurser
Totalt
10 920
Totalt
26
65 600
11 160
Räddningsledning
8 960
Antal kurser
Extern
aktör
13
21
3
414
2 200
2 614
5
6
11
104 654
13 120
117 774
60
19
79
Fotnot: Antal kurser för 2-årig SMO avser antal terminer
Tabell 4.13 Beräknade utbildningsvolymer för alternativ C2
Jämfört med alternativ C1 är det utbildningsvolymen för Räddningsinsats som
förändras. Det innebär en ökning med en kurs i Räddningsinsats och en ökning
med sex kurser hos externa leverantörer.
Budget 2015
Beräkning alt C2:
Externa intäkter
Personal
Lokaler
Varor
Tjänster
Avskr o räntor
Transfereringar
Övrigt
Budget alt C2
Sandö
78,0
Revinge
83,0
-4,0
77,3
15,7
16,1
8,4
8,3
3,2
3,7
128,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Tabell 4.14 Beräknad budget för alternativ C2.
USAM
43,0
14,2
0,1
34,2
3,9
0,9
53,3
Totalt
204,0
-4,0
91,5
15,7
16,2
42,6
8,3
7,1
4,6
182,0
Förändr
1,3
-20,2
-8,9
-0,1
7,0
-4,8
0,3
3,4
-22,0
39
Jämfört med alternativ C1 minskar kostnaderna i Sandö med 20 mnkr. Det är
kostnaden för personal, varor, transfereringar och övrigt som påverkas. För
UB-USAM ökar kostnaderna för tjänster och transfereringar med 26 mnkr.
4.8.2
Personal
Tabell 4.15 visar bedömningar av Sandös personalbehov för anslagsfinansierad
verksamhet för alternativet.
Personalkategori
Lärare
Lokalvård
Totalt
Sandö
2015
C2
RE+SÖ
årsarbkr
årsarbkr
76,9
67,7
20,5
13,0
6,2
4,0
Förändring
årsarb
Förändr
kostn
Mnkr
-9,2
-7,5
-2,2
-5,9
-3,7
-0,9
Administrativ personal (resurs-, utbildningsadm,
schemal, ekonomi, registratur, personaladm/inköp)
18,7
10,0
-8,7
-5,2
9,2
6,0
-3,2
-2,8
12,9
10,0
-2,9
-1,7
144,4
110,7
-33,7
-20,2
Tabell 4.15 Personalbehov i Sandö vid alternativ C2
I redovisningen ingår inte UB-USAM. Vid alternativet ökar personalbehovet för
den anslagsfinansierade verksamheten i Sandö med cirka 40 årsarbetare.
Jämfört med två verksamhetsställen innebär det en personalminskning med
cirka 34 årsarbetare vilket ger minskade lönekostnader med cirka 20 mnkr.
När det gäller resursbehov i övrigt samt miljö- och säkerhet, hänvisas till
avsnitt 4.7.2 avseende alternativ C1. Motsvarande resursbehov gäller även för
detta alternativ.
40
5. Avvecklingskostnader
Sammanfattningsvis har avvecklingskostnaderna för Sandö respektive Revinge
bedömts till nedanstående belopp. Kostnaden uppstår vid den tidpunkt som
avveckling beslutas. För att finansiera avvecklingskostnaden behöver MSB låna
beloppet. Det kan t.ex. ske genom att ansöka om höjd anslagskredit.
Återbetalning kan ske genom att MSB åläggs ett anslagssparande under ett
antal år, vilket är ett gemensamt ansvar för MSB att hantera.
Utbildningsverksamheten ska vara delaktig i anslagssparandet i förhållande till
den besparing som åtgärderna medför och är rimliga.
Lokaler
Anläggningstillgångar
Personal
Avflyttning/återställning
Summa
Sandö
Revinge
Belopp mnkr Belopp mnkr
14,1
49,2
8,1
22,8
47,3
49,0
20,0
20,0
89,5
141,0
5.1 Definition av avvecklingskostnader
Kostnaden för avveckling uppstår i samband med beslut om nedläggning av
hela eller delar av verksamhet, om inte resurserna kommer att användas mer.
Om resurserna däremot används under perioden mellan beslutet och
tidpunkten för nedläggning uppstår kostnaden senast när verksamheten
upphör. Detta gäller samtliga typer av kostnader såsom personal, lokaler och
övertaliga tillgångar. Kostnader kopplade till avveckling kan finnas kvar efter
att verksamheten upphört.
Det är svårt att beräkna kostnaden för avveckling, utan noggranna beräkningar
på detaljerad nivå. Avvecklingskostnaderna som redovisas bygger i flera fall på
genomsnittsvärden eller uppskattningar. Det som kan minska
avvecklingskostnaderna är t.ex.
•
Övertalig personal slutar på eget initiativ eller övergår till annan
anställning i myndigheten
•
Flyttbara anläggningar överförs till annan verksamhet eller avyttras
•
Reducerade hyresnivåer för övertaliga lokaler
•
Avlastning från anslaget till andra finansieringsformer
(resultatområden)
41
5.1.1
Lokaler
Kostnader för avveckling av lokaler består av tre delar:
•
Kvarvarande hyreskostnader för den hyrestid som återstår till
kontraktstidens slut
•
Restvärdesklausuler enligt kontrakt
•
Avflyttningskostnader för t.ex. möbler, inredning och städning
Restvärdesklausul innebär att hyresgästen är skyldig att ersätta
fastighetsägaren för dennes kapitalkostnader i de fall hyresgästen väljer att inte
förlänga hyreskontraktet.
5.1.2
Anläggningstillgångar som är flyttbara kan överföras till annat
verksamhetsställe, vilket innebär att kapitalkostnaden finns kvar i
myndigheten. Flyttbara anläggningstillgångar kan avyttras, vilket innebär att
avvecklingskostnaden kan reduceras.
Tillgångar som är fasta och som måste lämnas vid en nedläggning (exempelvis
utbildningsanordningar) saknar värde för MSB när ett verksamhetsställe
lämnas. De anläggningstillgångar som inte används efter ett beslut om
nedläggning, kommer att belasta anslaget med det bokförda värdet. Kostnader
för fasta anläggningstillgångar och övertaliga rörliga tillgångar vid
nedläggningen av ett verksamhetsställe påverkas av:
•
Investeringar som genomförs inom perioden från beslut om
nedläggning till nedläggning
•
Hur stor del av anläggningstillgångarna som kan avyttras och vilka
intäkter det ger.
•
Kostnad för rivning och bortforsling
5.1.3
Personal
Personalkostnader i samband med en nedläggning består av tre delar:
•
uppsägningslön
•
engångspremie till Statens pensionsverk (SPV)
•
pensionskostnader
Uppsägningslönen består av uppsagd och arbetsbefriad personals månadslön
multiplicerat med antalet uppsägningsmånader. Längsta uppsägningstiden är
ett år. Antalet uppsägningsmånader är beroende på ålder och anställningstid.
Uppsägningslönen belastar anslaget i samband med beslut om nedläggning.
42
Om myndigheten däremot får en prestation, dvs. om personen arbetar under
uppsägningstiden, ska lönen kostnadsföras löpande och redovisas som vanligt8.
Engångspremie för särskild pensionsersättning till SPV utgår för den personal
som är mellan 57-61 år vid tiden för anställningens upphörande. Premiens
storlek beror på personens ålder, lön och tjänstetid. Engångspremien belastar
anslaget i samband med beslut om nedläggning.
Den personal som är 61 år vid tiden för anställningens upphörande har, enligt
statligt avtal, rätt till pension fram tills personen fyller 65 år. Pensionen betalas
av MSB och uppgår till cirka 70 procent av lönen vid anställningens
upphörande.
Avvecklingskostnaderna för personal är den sammanlagda kostnaden för lön
under uppsägningstid, pensionspremier samt eventuella pensionsersättningar.
Vid beräkning av avvecklingskostnaderna har utgångspunkten varit respektive
verksamhetsställes antal anställda, åldersstruktur och genomsnittslön.
Beräkningar har gjorts enligt nedan:
Kostnad uppsägningslön:
Genomsnittlig grundlön per månad inklusive sociala avgifter x genomsnittlig
uppsägningstid x antal anställda.
Kostnad för engångspremie för särskild pensionsersättning:
Antal anställda mellan 57-61 år x genomsnittspremie inklusive särskild
löneskatt.
Pension:
Antal anställda mellan 61-65 år x genomsnittlig sammanlagd
pensionsersättning inklusive särskild löneskatt.
Den genomsnittliga uppsägningstiden har uppskattats till åtta månader i
Revinge och tio månader i Sandö. Basen för beräkningarna är personalläget per
2015-01-01. Endast tillsvidareanställd personal ingår i underlaget. Beräkning
av avvecklingskostnader utgår från att inga personer flyttar mellan
verksamhetsställena.
5.1.4
Avflyttning och återställning
Om MSB lämnar ett verksamhetsställe uppstår kostnader för avflyttning från
lokalerna samt återställningskostnader för t.ex. rivning och sanering.
Avflyttningskostnader omfattar kostnader som hör samman med utflyttning
från kontors-, lektions- och övriga lokaler. Kostnader för avflyttning,
återställning och sanering är svåra att exakt beräkna. Erfarenheter från tidigare
avvecklingar som exempelvis Räddningsverkets skolor i Roserberg och Skövde
visar att återställningskostnader exklusive sanering kan antas till
storleksordningen 15 mnkr.
8
ESV Handledning personalkostnader (ESV 2015:1)
43
För beräkning av saneringskostnader har kontakt tagits med Försvarsmakten
(FM) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att få erfarenhets- eller
riktvärden från avveckling av försvarsanläggningar. Båda anger att kostnader
för sanering av förorenad mark är helt beroende av vilka ämnen som har
använts, mängder, utbredning etc. Det går därför inte ange några generella
riktvärden utan det varierar från fall till fall. För saneringsarbeten vid
Räddningsskolan i Rosersberg har SGU hittills lagt ned omkring 5 mnkr och
sanering pågår fortfarande. När det gäller Räddningsskolan i Skövde uppstod
inga större saneringskostnader vid avvecklingen.
Slutsatsen är att saneringskostnader kan variera stort mellan olika
avvecklingsobjekt. Vid beräkning av saneringskostnader i Revinge respektive
Sandö antas 5 mnkr som motsvarar SGUs hittills nedlagda kostnader vid
sanering i Rosersberg. Utifrån erfarenhetsvärdena bedöms därför avflyttningsoch återställningskostnaderna till minst 20 mnkr (15+5) för respektive
verksamhetsställe.
5.1.5
Antagande om tidpunkt för avveckling
Beräkningar av avvecklingskostnader bygger på att avveckling sker 2016-07-01.
Det innebär att verksamhet ska bedrivas vid två verksamhetsställen i ungefär
ett år från beslut om avveckling och att avvecklingskostnaderna belastar
anslaget för 2016.
5.2 Avvecklingskostnad för Sandö
Avvecklingskostnader för Sandö sammanfattas i tabell 5.1.
Lokaler
Personal
Summa
Belopp mnkr
14,1
8,1
47,3
20,0
89,5
Tabell 5.1 Avvecklingskostnader för Sandö
5.2.1
Lokaler
Sandös hyreskontrakt löper ut i september 2015 och förhandlingar pågår. Det
är därför är det svårt att ange ett exakt belopp för avveckling. MSB har
möjlighet att välja längd på hyreskontraktet utifrån olika handlingsalternativ.
Med den utgångspunkten har antagits en avvecklingskostnad motsvarande en
årshyra som uppgår till 14,1 mnkr.
44
5.2.2
Det bokförda värdet föranläggningstillgångar uppgick den 31 december 2014
till 23,5 mnkr. För perioden 1 januari 2015 - 30 jun 2016 beräknas omkring 7,5
mnkr att skrivas av vilket innebär 16 mnkr i restvärde. Av detta bedöms 7,4
mnkr att överföras till Revinge. Därmed återstår 8,6 mnkr i kvarvarande
restvärde varav 5,2 mnkr är avyttringsbara. Utan en detaljerad analys och
värdering av de avyttringsbara anläggningstillgångarna är det svårt att bedöma
intäkterna. Flera av anläggningstillgångar är specialanpassade och en försiktig
uppskattning är att avyttring kan ge intäkter med cirka 10 % eller 0,5 mnkr.
Resterande värde på 4,7 mnkr får då betraktas som avvecklingskostnad. Det
innebär att avvecklingskostnaderna uppgår till 8,1 mnkr.
5.2.3
Personal
Uppsägningslön
Enligt lönesystemet Palasso är antalet tillsvidareanställda i Sandö 80 personer
exklusive Rosersberg per 1 januari 2015. Genomsnittslönen uppgår till cirka
31000 kr och den genomsnittliga uppsägningstiden är 10 månader. Det innebär
att kostnaden för uppsägningslön uppgår till 37,2 mnkr.
Det finns 13 personer i Sandö i åldern 57-61 år. Kostnaden för engångspremie
för särskild pensionsersättning har beräknats till 4,0 mnkr.
Pensionskostnad
Pensionskostnaden baseras på tolv personer i Sandö och beräknad kostnad
uppgår till 6,1 mnkr.
5.2.4
Kostnaderna bedöms till cirka 20 mnkr, se avsnitt 5.1.4.
5.3 Avvecklingskostnad för Revinge
Avvecklingskostnader för Revinge sammanfattas i tabell 5.2.
Lokaler
Personal
Summa
Belopp mnkr
49,2
22,8
49,0
20,0
141,0
Tabell 5.2 Avvecklingskostnader för Revinge
45
5.3.1
Lokaler
Nuvarande hyreskontrakt i Revinge löper ut 2019. Årshyran uppgår till cirka 14
mnkr. Vid en uppsägning den 1 juli 2016 innebär att 3 ½ år kvarstår av
hyreskontraktet och det ger en avvecklingskostnad med som mest 49,2 mnkr.
5.3.2
Det bokförda värdet för anläggningstillgångar uppgick den 31 december 2014
till 45,6 mnkr. För perioden 1 januari 2015 - 30 jun 2016 beräknas cirka 12,2
mnkr att skrivas av vilket innebär 33,4 mnkr i restvärde. Ungefär 10,5 mnkr
kan överföras till Sandö vilket innebär att 22,9 mnkr återstår av kvarvarande
restvärde varav 1,0 mnkr är avyttringsbara och 21,9 mnkr är fasta. Utan en
detaljerad analys och värdering är det svårt att bedöma intäkterna. Eftersom de
flesta av anläggningstillgångarna är specialanpassade görs en försiktig
uppskattning att avyttring kan ge intäkter med cirka 10 %, motsvarande 0,1
mnkr. Resterande 0,9 mnkr är då avvecklingskostnad. Det innebär att
avvecklingskostnaden för anläggningstillgångarna blir 22,8 mnkr.
5.3.3
Personal
Uppsägningslön
Enligt lönesystemet Palasso uppgår antalet tillsvidareanställda i Revinge till
105 personer per 1 januari 2015. Genomsnittslönen är cirka 33000 kr och den
genomsnittliga uppsägningstiden är åtta månader. Det innebär 41,3 mnkr i
kostnader för uppsägningslön.
Det finns 14 personer i Revinge i åldern 57-61 år. Kostnaden för engångspremie
för särskild pensionsersättning har beräknats till 4,2 mnkr.
Pensionskostnad
Pensionskostnaden baseras på tio personer i Revinge och beräknad kostnad
uppgår till 3,1 mnkr.
5.3.4
Kostnaderna bedöms uppgå till cirka 20 mnkr utifrån den redovisning som
görs i avsnitt 5.1.4.
46
6. Process för övergång till ett
verksamhetsställe
I uppdraget ingår att beskriva hur en process för ett fortsatt arbete med att
anpassa MSB:s utbildningsverksamhet till förändrade förutsättningar skulle
kunna se ut. Detta redovisas i det följande.
6.1 Bakgrund
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildades 1 januari 2009.
Förberedelsearbetet för att bilda den nya myndigheten genomfördes av MSBkommittén under perioden mars-december 2008 efter det att direktiv
beslutats. För utbildningsverksamheten är det en relativt kort tid. Att
övergången genomfördes vid årsskiftet innebar komplikationer för
verksamhetställen och studerande. En övergång bör helst ske efter
vårterminens slut så att sommarperioden kan utnyttjas för omställning.
6.2 Faktorer att beakta vid processen
Det finns ett antal faktorer och frågor som behöver klargöras i en process för
att anpassa MSB:s utbildningsverksamhet till ändrade förutsättningar med ett
verksamhetställe. Faktorer att beakta är bl.a.
•
Tidsperspektiv och längd för utbildningar och kurserna
•
Konsekvenser för studerande
•
Överföring och rekrytering av personal för olika kategorier
•
Behov av investeringar och kompletteringar
6.2.1
Utbildningsövergångar vid avveckling
Vid avveckling av ett verksamhetsställe kvarstår myndighetens ansvar att
tillhandahålla utbildning liksom ansvaret för de studerande. Då uppdraget inte
anger i vilken omfattning utbildning ska tillhandahållas, finns flexibilitet för
myndigheten. Det är dock av vikt att utbildningsvolymerna så långt som
möjligt upprätthålls under en övergångsperiod.
Det finns erfarenhet bl.a. från avveckling av Statens räddningsverks skolor.
Erfarenheterna kan inte helt jämföras med en avveckling av ett
verksamhetställe inom MSB. När Skövde och Rosersberg avvecklades
överfördes ca 80-100 studerande till Revinge och Sandö. Samtidigt utökades
också antagningen något, men utbildningsvolymerna minskade sammantaget.
47
Då MSB i huvudsak har kortare utbildningar och kurser, är övergången för
studerande generellt inte förenat med större svårigheter då de inte behöver
flyttas till ett annat verksamhetställe. Det finns två huvudsakliga undantag från
detta, Utbildning i skydd mot olyckor och Påbyggnadsutbildning i
räddningstjänst för brandingenjörer. Dessa utbildningar sträcker sig över flera
terminer och det behöver hanteras vid en avveckling.
6.2.2
Avveckling i samband med årsskiftet
Vid en avveckling i samband med årsskiftet kommer studerande vid Utbildning
i skydd mot olyckor att påverkas. De studerande bör erbjudas möjlighet att
fullgöra sina studier vid det kvarvarande verksamhetsställe eller på annat
likvärdigt sätt. En övergång innebär att ca 150-200 studerande vid Utbildning i
skydd mot olyckor behöver erbjudas möjlighet att fullgöra sin utbildning.
En övergång vid årsskiftet ställer stora krav då övergångstiden är kort. Det
behövs snabbt skapa strukturer med nya arbetslag med lärare, utökning av
utbildnings- och övningsanordningar och lokalytor i den utsträckning som kan
krävas.
Erfarenheten från avvecklingen av skolorna i Skövde och Rosersberg visar att
övergången är möjlig att genomföra, men med störningar för de studerande.
Avvecklingstidpunkten bör också innebära att angränsande tidsperiod friställs
från utbildningsverksamhet i övrigt i syfte att underlätta övergången.
6.2.3
Avveckling i samband med avslutning av vårtermin
En avveckling i samband med vårterminens avslut, ger rimligare
förutsättningar att hantera övergångsprocessen. Sommarperioden ger
förutsättningar för flytt av utrustning, installation av ny utrustning, planering
av verksamhet m.m. Också en avveckling vid vårterminens slut påverkas
studerande vid Utbildning i skydd mot olyckor och Påbyggnadsutbildning i
räddningstjänst för brandingenjörer.
Även i detta fall kan avvecklingstidpunkten innebära att angränsande
tidsperiod friställs från utbildningsverksamhet i övrigt i syfte att underlätta
övergången.
6.2.4
Längre övergångsperiod
Oberoende av när avveckling sker, finns anledning att överväga en längre
övergångsperiod om minst ett år. En övergångsperiod kan innehålla flera delar,
där bland annat möjligheten till att avsluta sin utbildning vid samma
verksamhetsställe bör övervägas. Det kan också prövas möjligheten till en
parallellverksamhet där det kvarvarande verksamhetsstället ges förutsättningar
att rekrytera, bygga upp nya arbetslag, utöka utbildnings- och
övningsanordningar samt planera verksamhet utifrån nya förutsättningar.
48
En längre övergångsperiod ger bättre förutsättningar att hantera studerande
med pågående studier samt att behålla kvalitet för utbildningarna.
En övergångsprocess kan också underlättas genom antagningsstopp till de
utbildningar som påverkas, Utbildning i skydd mot olyckor och
Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer.
Antagningsstoppet kan vara helt eller delvis.
6.2.5
Minskad utbildningsvolym under avvecklingsprocessen
Ett sätt att hantera övergångsprocessen är att under avvecklingsperioden
tillfälligt minska utbildningsvolymerna. Det gäller särskilt för Utbildning i
skydd mot olyckor och Utbildning för räddningsinsats. Det finns flera både
praktiska och utbildningskvalitativa skäl att tillfälligt minska
utbildningsvolymerna. Vissa undantag bör dock göras t.ex. Räddningsledare A.
6.2.6
Överföring och rekrytering av personal för olika
kategorier
Överföring och nyrekrytering av personal är av betydelse vid en avveckling.
Detta måste ske på ett ordnat sätt och med de förutsättningar som krävs för att
upprätthålla den kompetens som är nödvändig för utbildningarnas kvalitet.
Ett sätt är att låta det planerat kvarvarande verksamhetsstället utöka
personalen samtidigt som det avvecklande verksamhetsstället i huvudsak
består. Detta underlättar rekrytering och uppbyggnad av resurser, samtidigt
som det en risk att verksamheten inte kan genomföras som planerat.
Detta kan också ske stegvis i olika omfattning för att nå full verksamhet
samtidigt som det andra verksamhetsstället avvecklas fullt ut.
6.2.7
Investeringsbehov och överföring av
utbildningsmaterial
En avveckling av ett verksamhetsställe medför investeringsbehov vid det
kvarvarande verksamhetsstället. Det innebär också hantering av
utbildningsmaterial från det andra verksamhetsstället som både innefattar
överföring av material men också inventering, bedömning av nytta och relevans
samt avveckling och försäljning. Tidsaspekten är viktig så att inte utbildningens
kvalitet blir lidande. En övergångsperiod på minst ett år är därför relevant även
ur detta perspektiv. Det bör också beaktas att vissa investeringar är av den
karaktären att de inte kan genomföras på kort tid.
49
7. Konsekvenser och
utmaningar för
utbildningsverksamheten
Inledningsvis ska konstateras att statsmakternas syfte med lagen om skydd mot
olyckor var att kommunerna skulle ta ett större ansvar för
räddningstjänstverksamheten. I linje med det avskaffades merparten av de
behörighetskrav som tidigare fanns för personal inom den kommunala
räddningstjänsten. Bestämmelsen om kompetens för personal i den
kommunala räddningstjänsten9 är att kommunerna ska ha personal med den
utbildning och erfarenhet som behövs för uppgifterna. MSB:s uppdrag att
tillhandahålla viss utbildning av personal för kommunernas behov inom skydd
mot olyckor kvarstod dock. Ett antal kommuner rekryterar nu personal med
annan utbildning och erfarenhet och kompletterar med intern utbildning i
räddningstjänst. På sikt skulle det kunna innebära att kvaliteten på den
kommunala räddningstjänsten förändras och i värsta fall försämras.
Dessa förändrade förutsättningar ställer krav på kvalitetssäkrad utbildning som
innebär ett mervärde för kommunerna. Det innebär bl.a. att
utbildningsverksamheten ständigt måste utvecklas och anpassas till förändrade
förutsättningar och behov. Den enkät som kommunerna årligen svarar på,
indikerar att behovet av utbildning sannolikt är större än de
utbildningsvolymer som MSB genomför.
Fortsättningsvis redogörs i detta kapitel för konsekvenser och utmaningar för
de alternativ som föreslagits samt ett antal frågeställningar som har betydelse
för inriktning av den framtida utbildningsverksamheten.
Den grundläggande frågan för analysen är om utbildningsverksamheten kan
bedrivas vid ett eller två verksamhetställen, främst utifrån ett ekonomiskt
perspektiv. Utifrån givna förutsättningar innebär alla alternativ utmaningar
men på olika sätt.
Konsekvenser och utmaningar – två verksamhetsställen
Att bedriva utbildningsverksamhet vid två verksamhetställen är en ekonomisk
utmaning, speciellt på längre sikt utifrån behovet av hållbarhet i
utbildningsverksamheten och balans mellan uppgifter och tillgänglig budget.
Hållbarhet medför att det bör skapas ekonomiskt utrymme för de kontinuerliga
investeringar och utvecklingsarbeten som behövs för en modern
utbildningsanläggning.
Ekonomin för internatverksamheten förbättras om utbildningarna som
genomförs regionalt istället genomförs på verksamhetsställena. Men för att få
balans i ekonomin måste verksamhetställena utnyttjas i högre grad än tidigare.
9
LSO 3 kap 14§
50
Detta innebär att färre eller inga kurser kan genomföras regionalt, vilket
medför att MSB inte lever upp till önskemål från målgrupperna om en ökad
regionalisering av framför allt räddningsinsatsutbildningen.
För målgrupperna, främst kommunerna, innebär en minskad regionalisering
längre resor till utbildningarna vilket tycks vara en bidragande orsak till att
utbildningsplatser inte alltid blir fyllda trots att det anmälda behovet är större
än den sammanlagda platstillgången. För RiB-personal är närhet till
utbildningarna också en betydande faktor för kommunerna att kunna rekrytera
personal. Det kan leda till att kommunerna genomför utbildningar lokalt utan
kvalitetssäkring. Statens ambition att åstadkomma likvärdig grundutbildning
kan påverkas. Det kan försämra förutsättningar för kommunerna att organisera
och genomföra räddningsinsatser på ett effektivt sätt. Det kan också ha
påverkan på kommunernas förutsättningar att ha behöriga räddningsledare.
Oavsett om det finns ett eller två verksamhetsställen minskas de negativa
konsekvenserna för kommunerna om utbildningarna får en geografisk
spridning av utbildningar i Räddningsinsats och Räddningsledare A. För
kommunerna innebär det ökad närhet till utbildningar och lägre kostnader
medan det för utbildningsverksamheten innebär ökade kostnader samtidigt
som det ger minskade intäktet för internatverksamhet.
Om alla utbildningar förläggs till verksamhetställena innebär det att de externa
leverantörerna inte längre behöver anlitas, vilket skulle kunna leda till
svårigheter att snabbt hitta externa leverantörer som komplement eller
ersättning till andra former om behov skulle uppstå.
Konsekvenser och utmaning – ett verksamhetsställe
Om all utbildningsverksamhet förläggs till ett verksamhetställe medför det att
flexibilitet och möjlighet att tillfälligt utöka utbildningsvolymer minskar då
utnyttjandegraden kan vara begränsande. Det minskar också möjligheten att
genomföra anläggningsbundna utbildningar utöver de författningsreglerade
t.ex. fortbildning, uppdragsutbildningar och tjänsteexport.
Möjlighet att rekrytera lärare och övrig personal med rätt kompetens och
erfarenhet är strategiskt viktigt och avgörande för utveckling av verksamhet
och kvalitet. Om ett verksamhetsställe avvecklas försvinner den kompetens och
kunskap som finns hos personalen från MSB, om personalen väljer att inte
flytta med.
Det finns också lokala samarbeten, som är geografiskt kopplade till ett
verksamhetsställe t.ex. universitet och andra organisationer. Dessa kan bli
svåra att upprätthålla eller upphör vid en avveckling. Det kan även uppstå
svårigheter att föra över t.ex. tjänsteexport och andra internationella uppdrag
till det återstående verksamhetsstället.
En effekt av alternativet med ett verksamhetsställe är att inriktning, styrning
och prioritering kan underlättas. Sannolikt blir det tydligare fokus på
verksamhetens basuppdrag. Det kan också skapa bättre möjligheter för
kontinuerliga investeringar och utvecklingsarbete och det blir enklare att få
balans i ekonomin för internatverksamheten.
51
Vid en nedläggning av ett verksamhetställe finns stora osäkerheter om
kostnaden för sanering av förorenad mark. Den är beroende av tidigare
verksamhet, vilka ämnen som har använts, mängder, utbredning etc. Innan
beslut om nedläggning tas bör en miljökonsekvensbedömning göras för att få
kunskap om saneringskostnader. Det finns också osäkerheter vilka kostnader
som utökning av verksamheten vid det kvarvarande verksamhetstället kan
medföra vid en miljöprövning enligt miljöbalken.
Frågor att beakta för fortsatt arbete
I samband med eventuella ekonomiska besparingar bör det säkerställas att det
finns möjlighet för investeringar och utvecklingsarbeten som behövs för en
modern utbildningsanläggning. Detta bör beaktas i det fortsatta arbetet.
Möjligheten till ökade intäkter från bl.a. uppdragsutbildningar och
tjänsteexport kan vara ett komplement till besparingar. Denna möjlighet ska
dock ses som relativt begränsad och förutsätter att det finns lediga resurser
under vissa tider på året.
Kostnaderna för utbildningsverksamheten är beroende av flera faktorer där
några har beskrivits i rapporten. Det finns även andra kostnader och dessa är
beroende av inriktningar och mål för utbildningsverksamheten t.ex.
möjligheter att förändra utbildningsvolymer och avvägningar mellan kostnader
för utbildning och målgruppernas önskemål. Utbildningsutbudet kan behöva
ses över för att undersöka om utbildningarna kan tillgodose behov och kvalitet
till en lägre kostnad.
Vidare kan hela utbildningsverksamhetens organisation behöva ses över. I ett
vidare perspektiv bör kopplingar i en översyn mot utbildningsverksamheten
inom UB och hela MSB omfattas.
Förutsättningar och samarbetsformer mellan MSB och kommunerna vad gäller
regionala utbildningar behöver belysas, då kommunerna har upplevt
utbildningssamarbetet positivt och utvecklande för de kommunala
räddningstjänstorganisationerna. Denna fråga omhändertas i
utbildningsutredningen.
52
Bilaga 1
Utbildningsuppdraget
Styrande författningar
MSB:s utbildningar styrs av tre förordningar varav myndighetsinstruktionen är
en. Förordningarna anger ramarna och formerna för utbildningsverksamheten.
Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
1§ ……
Myndigheten ska
…….
5. se till att utbildning och övningar kommer till stånd inom myndighetens
ansvarsområde.
5 § Myndigheten ska se till att utbildning inom krisberedskapsområdet
tillhandahålls. Myndigheten ska därtill genomföra övningar inom sitt
ansvarsområde. Myndigheten ska vid behov stödja Regeringskansliet i
utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet.
Vidare ska myndigheten se till att ledningsmetoder, stödsystem och materiel
för räddningstjänst och krishantering utvecklas och tillhandahålls.
28 § Myndigheten får ta ut avgifter för utbildningar som myndigheten
bedriver. Avgifter får inte tas ut för sådana utbildningar som anges i 1 §
förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor, utbildningar som
anpassats för deltidsanställda brandmän eller utbildning som ger behörighet
att vara räddningsledare enligt 3 kap. 9 § förordningen (2003:789) om skydd
mot olyckor. Myndigheten beslutar om avgifternas storlek.
Förordning (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor
I förordningen om utbildning i skydd mot olyckor anges i 1 § att:
1 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska bedriva
1. utbildningar som leder fram till examen i säkerhets- och räddningsarbete
samt examen som skorstensfejare,
2. vidareutbildning som leder fram till examen som skorstensfejartekniker,
3. sammanhållna vidareutbildningsprogram inom områdena räddningstjänst,
tillsyn och olycksförebyggande åtgärder samt systematiskt säkerhetsarbete, och
4. påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer.
Av 1 a § framgår att myndigheten ska besluta om utbildningsplaner, kursplaner
och betyg för de utbildningar som bedrivs enligt förordningen.
53
Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12)
Totalförsvarets folkrättsförordning gäller för myndigheter under regeringen
och i denna finns föreskrifter om utbildning i dess 20 §.
20 § Försvarsmakten och de myndigheter som har ett ansvar enligt 18 §
förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (de
bevakningsansvariga myndigheterna) ska se till att personalen inom
verksamhetsområdet får en tillfredsställande utbildning och information om
folkrättens regler i krig och under neutralitet. Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap ska erbjuda de bevakningsansvariga myndigheterna
grundläggande utbildning i folkrättens regler i krig och under neutralitet samt
samordna utbildningen inom totalförsvarets civila del. Förordning (2013:881).
Om författningarna
Den reglering som finns för MSB:s utbildningsverksamhet anger med några
undantag, inte vilka specifika utbildningar som myndigheten ska bedriva. Det
regleras heller inte i vilken omfattning som utbildning ska bedrivas. Vidare har
myndigheten möjligheten att för utbildning ta ut avgift, med de undantag som
redovisas i 28 § förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap och som syftar till 1 § förordning (2003:477) om
utbildning i skydd mot olyckor.
Generellt har MSB enligt instruktionen10 i uppdrag att se till att utbildning
kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde. Det innebär att MSB
kan genomföra utbildningar i egen regi eller genom uppdrag till andra
utbildningsaktörer.
De utbildningar som MSB måste se till att de genomförs styrs av förordning
(2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor och myndighetsinstruktionen.
Nedanstående utbildningar ska genomföras utan avgift för de studerande.
•
Utbildningar enligt 1 § förordningen (2003:477) om utbildning i skydd
mot olyckor
a. Säkerhets- och räddningsarbete (SMO)
b. Skorstensfejare
c. Skorstensfejartekniker
d. Sammanhållna vidareutbildningsprogram inom områdena
räddningstjänst, tillsyn och olycksförebyggande åtgärder samt
systematiskt säkerhetsarbete och
e. Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer
10 Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällskydd och
beredskap
54
•
Utbildningar som anpassats för deltidsanställda brandmän
•
Utbildning som ger behörighet att vara räddningsledare
(räddningsledare A och Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för
brandingenjörer)
För övriga utbildningar som MSB bedriver får myndigheten besluta och ta ut
avgifter. Detta innebär att utbildningar utan författningsstöd endast i
undantagsfall och med särskilda skäl bör finansieras med anslagsmedel.
Det sammanhållna vidareutbildningsprogrammet ska genomföras utan avgift
för de studerande. MSB:s Rättssekretariat har dragit slutsaten är även enskilda
kurser inom vidareutbildningsprogrammet ska vara avgiftsfria. Att de inte ges
som sammanhållna vidareutbildningsprogram utan som enstaka kurser saknar
betydelse. Det väsentliga är skälen till att dessa utbildningsområden har
undantagits från avgift.
55
Bilaga 2
Historisk bakgrund
Utbildningar inom räddningstjänstområdet
före 2003
Utbildningar som genomfördes fram till Räddningsverkets bildande 1986 var i
stort inriktade i början av 1960-talet. Heltidsanställda brandmän genomgick en
introduktionsutbildning av varierande längd vid eget brandförsvar och efter
minst ett års anställning gavs möjlighet att genomgå en åtta veckors lång
utbildning vid statens brandskola, senare utbildningsenheten vid statens
brandnämnd. Det fanns inga krav på att genomgå utbildningen men merparten
av de heltidsanställda brandmännen gick utbildningen.
En ny räddningstjänstlag (1986:1102) trädde ikraft 1986. I
räddningstjänstförordningen (1986:1107) slogs fast att heltidsanställda
brandmän ska avlägga brandmansexamen inom senast två år från det
anställningen började och att deltidanställda brandmän skulle genomgå
grundutbildning vid räddningskår samt, inom två år från det anställningen
började, genomgå den utbildning som Räddningsverket bestämde.
Räddningsverket skulle anordna utbildningslinjer som ledde fram till
brandmansexamen (15 veckor), brandförmansexamen heltid (10 veckor) och
brandmästarexamen (14 veckor). Vidare skulle verket också bl.a. anordna
utbildning i förebyggande åtgärder mot brand för brandförmän och
brandmästare och utbildning i förvaltningskunskap för brandmästare.
Utbildning av deltidsanställda brandmän omfattade fyra veckor och
genomfördes med civilförsvarsplikt, vilket innebar att staten svarade för alla
kostnader t.ex. lön, resor samt kost och logi.
Samtliga utbildningar förutsatte att den som genomgick utbildning var anställd
i en kommun. Utbildningarna gav kunskaper för placering inom civilförsvarets
krigsorganisation.
Utbildningar inom skydd mot olyckor efter
2003
Bakgrundsbeskrivning
År 1999 fick Räddningsverket i uppdrag att pröva behovet av en förändrad
utbildning för räddningstjänstens personal. Uppdraget redovisades i
utredningen Räddningstjänstutbildning för framtiden (RUFF). Förslagen som
redovisades var baserade på en helhetssyn där förebyggande arbete,
räddningsinsatser och åtgärder efter räddningsinsatser balanserades.
56
Grundutbildning till brandman föreslogs bli tvåårig och
studiemedelsberättigande och inkludera praktik. Vidareutbildningen föreslogs
bli bredare. Utbildningen för deltidsanställda brandmän föreslogs bli utökad
till åtta veckor med en del av utbildningen genomförd som distansutbildning.
Regeringen gjorde i propositionen Samhällets säkerhet och beredskap (prop.
2001/02:158) bedömningen att ett nytt utbildningssystem bör inrättas för den
kommunala räddningstjänsten. Det nya utbildningssystemet skulle tillgodose
kommunernas behov av kompetens för att bl.a. genomföra räddningsinsatser,
utöva räddningsledning och att arbeta med tillsyn och olycksförebyggande
åtgärder. Utgångspunkter var att personal för räddningsinsatser med olika
anställningsformer ska ha en likvärdig utbildning i fråga om räddningsinsatser
och grundläggande räddningsledning och vidare att kommunerna hade behov
av bredare kompetens som även kunde arbeta med bl.a. olycksförebyggande
frågor. Den tvååriga SMO-utbildningen, som ger examen i säkerhets- och
räddningsarbete, infördes från höstterminen 2003 medan utbildningen för
deltidsanställda, Räddningsinsats, liksom vidareutbildningar infördes 2004.
Programmet för vidareutbildningen innehåller.
•
Tre kurser i räddningsledning, Räddningsledare A (6 veckor) och
Räddningsledning kurs B (9 veckor) och C (5 veckor).
•
Två kurser i tillsyn- och olycksförebyggande, A (6 veckor) och
B (10 veckor).
•
Två kurser i systematiskt säkerhetsarbete (SSA), metoder för SSA (10
veckor) och Leda SSA (6 veckor).
•
Sammanhållna vidareutbildningsprogram som är
studiemedelsberättigande.
Samtidigt reformerades utbildningen inom verksamheten och kurser för
skorstensfejare och skorstensfejartekniker infördes. Dessa utbildningar är inte
knutna till anställning i kommun och är studiemedelsberättigade.
Övergripande mål med grund- och vidareutbildningar inom
skydd mot olyckor
Skydd mot olyckor (som ger examen i säkerhets- och räddningsarbete) ger
kompetens för att arbeta inom den kommunala räddningstjänsten med
olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder samt genomföra och följa
upp räddningsinsatser.
Räddningsinsats (Räddningstjänstpersonal i beredskap) ger kompetens att
som deltidsanställd arbeta i kommunal räddningstjänst med att förbereda och
genomföra räddningsinsatser.
Räddningsledare A som är den enda behörighetsgivande utbildningen, ger
kunskaper för att förbereda och leda arbetet vid de vanligast förekommande
räddningsinsatserna och i ett inledningsskede vid mer komplexa
räddningsinsatser.
57
Räddningsledning kurs B ger kunskaper för att förbereda och leda arbetet i
samband med större räddningsinsatser samt för att medverka i kommunens
hela organisation och samverka med andra statliga och kommunala
myndigheter inom region/län.
Räddningsledning kurs C ger kunskaper för att förbereda och leda komplexa
räddningsinsatser och vid insatser som kräver lednings- och
samverkanskapacitet samt då en eller flera kommuners organisationer är
engagerade och samverkan sker med andra myndigheter, organisationer eller
andra aktörer.
Tillsyn och olycksförebyggande A ger grundläggande kunskaper för att utföra
tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om brandfarliga och
explosiva varor (LBE) vid enklare objekt, där behov av riskbedömningar med
utgångspunkt i beräkningar inte föreligger.
Tillsyn och olycksförebyggande B ger fördjupade kunskaper och
förutsättningar för att kunna utföra vid mer komplexa objekt.
Metoder för systematiskt säkerhetsarbete på lokal nivå ger kunskaper om
säkerhetsarbete samt tillämpningsformer och olika angreppssätt om metoder,
verktyg, teknik samt kommunikation.
Leda systematiskt säkerhetsarbete på lokal nivå ökar förmågan att på olika
sätt leda ett systematiskt säkerhetsarbete på lokal nivå samt att kunna använda
sig av olika metoder och angreppssätt avseende strategier, processtyrning och
ledarskap.
Reglering av utbildningsverksamheten
Som framgått av tidigare avsnitt var utbildningen inom den kommunala
räddningstjänsten tidigare i hög grad reglerad. Det fanns kritik mot detta som
riktade sig främst mot detaljreglering för kommunala räddningstjänstplaner
och utbildningen.
Det fanns flera syften med lagen om skydd mot olyckor där ett var att betona
kommunernas förebyggande verksamhet. Syftet var att kommunerna skulle ta
initiativ till ett bredare säkerhetsarbete och att kommunerna skulle ges ett
större ansvar för räddningstjänstverksamheten. Systemet med målstyrning
syftade till att kommunerna skulle ges ökad möjlighet till lokal anpassning av
organisation och dimensionering av verksamheten.
Lagen om skydd mot olyckor går inte mycket längre än tidigare lagstiftning när
det gäller förebyggande arbete mot andra olyckor än brand. Sådana intentioner
har getts andra uttryck än lagstiftning. Exempel är SMO-utbildningen och den
särskilda vidareutbildningen om systematiskt säkerhetsarbete för personal
inom SMO-området.
RUFF-utredningens förslag var vägledande för utredningen som ledde fram till
lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänstlagutredningen menade att det
fanns en fara i att lägga fast kraven på kompetens och utbildning i
58
författningstext. Lagen måste vara öppen för förändringar av risker och därmed
också för krav på kompetens och utbildning hos räddningstjänstpersonalen.
Förslaget till lag syftade till att ge kommunerna ett större ansvar för
räddningstjänstverksamheten och detta skulle återspeglas i regleringen av
kompetens och utbildning. Kraven på kompetens och utbildning skulle
fastställas av kommunen och det borde ske i de handlingsprogram som
kommunen ska upprätta. Därmed skulle också en granskning och bedömning
från tillsynsmyndigheterna möjliggöras.
Det nationella målet med krav på en likvärdig säkerhetsnivå och målet om
effektiva räddningsinsatser borde innebära att det finns en likvärdig
grundkompetens i hela landet för att genomföra räddningsinsatser som
omfattar både hel- och deltidsanställd personal. Utbildningssystemet skulle
tillgodose kommunernas behov av grundläggande kompetens för förebyggande
verksamhet, att genomföra räddningsinsatser, att utöva räddningsledning, att
genomföra tillsyn samt att utöva mål- och resultatorienterad
verksamhetsutveckling. Om riskerna motiverade det menade utredningen att
utbildningssystemet genom vidareutbildning bör ge möjligheter till påbyggnad
av grundkompetensen.
Ett generellt och övergripande krav på kompetens och utbildning av personalen
inom det kommunala räddningstjänstområdet borde enligt utredningen läggas
fast. Utredningen ansåg att det var en uppgift för den centrala myndigheten att
i allmänna råd vägleda kommunerna om vilka olika nivåer på kompetens och
utbildning inom olika områden som kunde behövas med avseende på risker
och andra förhållanden. Utredningen menade att Räddningsverket har att
föreskriva om den kompetens och utbildning som ska krävas för funktionerna
räddningsledning och tillsyn mot bakgrund av de särskilda befogenheter som
är knutna till dessa funktioner.
Regeringen delade i stort utredningens förslag och menade att det föreslagna
systemet ger förutsättningar för en kontinuerlig anpassning av kraven på
kompetens hos personalen till nya förhållanden och till kommuners skilda
behov.
Regeringen har senare i propositionen Stärkt krisberedskap – för säkerhets
skull (prop. 2007/08:92) tagit upp utbildningen inom området skydd mot
olyckor. Regeringen anser att utbildningen inom området behöver utvecklas
och att en beställare- utförarmodell bör användas för det framtida utbildningsbehovet. Staten bör även fortsättningsvis ansvara för och finansiera
studiemedelsberättigande utbildning och utbildning där det finns reglerade
utbildningskrav. Regeringen framhåller att staten har reglerat kommunernas
skyldigheter att utöva tillsyn och att ansvara för räddningstjänst, och för att
säkerställa en likvärdig och tillfredsställande hantering i hela landet bör staten
ta ett särskilt ansvar för att det finns kompetens inom dessa områden. Det bör
därför finnas utbildningskrav som säkerställer kommunernas förmåga att
utöva tillsyn och att utföra räddningsledning. I fråga om utbildning för
deltidsanställda brandmän gör regeringen bedömningen att det är viktigt att
garantera tillgänglighet och kvalitet. Systemet med deltidsanställda brandmän
är ett system som fortsatt bör kunna fungera och det är angeläget att garantera
59
likvärdighet, tillgänglighet och kompetens över hela landet för denna del av den
kommunala räddningstjänsten. I förhållande till kostnaderna för utbildning av
deltidsanställda brandmän erhålls en hög kompetens som är likvärdig över
landet, och utbildningen bör därför fortsatt vara av god kvalitet och
genomföras med fortsatt statligt finansiellt stöd.
Sammanfattningsvis regleras kompetenskraven i lagen (2003:778) om skydd
mot olyckor i 3 kap. 14 § enligt följande:
Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande
verksamhet, att planera, leda genomföra och följa upp
räddningsinsatser samt utöva tillsyn ska genom utbildning och
erfarenhet ha den kompetens som behövs.
I förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor regleras behörighet för
räddningsledare i kommunal räddningstjänst och för den som ska utföra
brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor. Behörig i
båda fallen är den som genomgått särskild utbildning hos Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap eller hos dess föregångare. MSB får meddela
föreskrifter om vilken utbildning som ska krävas för behörighet.
Uppföljning av reformen skydd mot olyckor
Under 2009 genomfördes en uppföljning av den reform som lagen (2003:778)
om skydd mot olyckor inneburit. Den redovisades i skrivelsen Reformen skydd
mot olyckor – en uppföljning med förslag till utveckling (Ds 2009:47).
I skrivelsen konstaterades bl.a. att frånsett den kompetensreglerade
utbildningen för räddningsledare hade den statligt finansierade
vidareutbildningen inte nått de volymer som har bedömts motsvara behoven.
Efterfrågan hade minskat och detta gällde främst vidareutbildning som inte är
räddningstjänstnära, främst utbildningen i systematiskt säkerhetsarbete där
efterfrågan varit i det närmaste obefintlig. Även kommunernas efterfrågan på
fortbildning för räddningstjänsten hade underskridit förväntningarna.
I skrivelsen redovisades också resultatet från en hearing där bl.a. framkommit
att svårigheterna att rekrytera deltidsbrandmän gjorde att nya lösningar måste
prövas. Till exempel borde utbildningen i räddningsinsats kunna göras med
olika ambitioner och längd. Några hade också framfört att utbildningen till
räddningsledare för deltidsanställda var för omfattande och dyrbar för
kommunerna i förhållande till uppgifterna och att det borde finnas ett
alternativ som är kortare och anpassat till deltidsstyrkor i bl.a. glesbygd.
Sammanfattat redovisades en generell bedömning att nuvarande
utbildningssystem har fungerat väl för att försörja samhällets behov av
kompetens och leva upp till lagstiftarens intentioner inom området skydd mot
olyckor. Den öppna kompetensregleringen hade också visat sig fungera
tillfredsställande. Bedömningen var att det inte fanns behov av grundläggande
förändringar i utbildningssystemet. Det redovisades dock ett antal problem
som borde uppmärksammas och åtgärdas. Ett konstaterande som gjordes var
60
att många kommuner inte helt anpassat sig till de nya förutsättningarna och
förändrade krav på att själva analysera framtida kompetensförsörjningsbehov
och ta ställning i dessa frågor. Flera kommuner bedömdes inte utnyttjat
möjligheterna i det reformerade systemet. I skrivelsen påpekades att insatserna
för att i dialog med kommunerna skapa denna insikt om systemets möjligheter
borde ökas.
I skrivelsen konstaterades vidare att det är viktigt att det finns ett tydligt
kompetens- och utbildningssystem för området. För heltidsbrandmän är det
för samhället och den enskilde arbetstagaren angeläget att det finns en
likvärdig och tillräckligt grundläggande yrkesutbildning som ger en bredare
anställningsbarhet och möjligheter till fortsatt utveckling och yrkeskarriär.
Slutsatsen var därför att den tvååriga grundutbildning för skydd mot olyckor
bör behållas i lämpliga former. För att möta behoven av flexibilitet i
utbildningssystemet föreslogs bl.a. att det bör prövas om utbildningen i
räddningsledning kan differentieras och anpassas till deltidsstyrkornas
förutsättningar samt om kompletterande kurser, på beställning av kommuner,
kan anordnas för att ge kompetens som heltidsbrandman som påbyggnad av
annan yrkesutbildning eller erfarenhet. Ett förslag var att det borde prövas om
och hur dialogen med kommunerna i kompetensförsörjningsfrågor kan
utvecklas och förbättras. Denna dialog har utvecklats i och med det nu införda
räddningstjänstrådet vid MSB där det också finns ett särskilt utskott för
utbildningsfrågor.
61
62
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se

Rapport: Alternativ för en hållbar utbildningsverksamhet

Transcription

Similar documents

Regeringens avsedda fördelning av stöd till

PTP platser - Västra Götalandsregionen

Ekonomirapport 2015 – efter juli månad

Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2014–2016

Bilaga 5 Fastighetsinvesteringar Budget 2016-17 och Plan

Beslut om förändring strukturersättning i Vallentuna kommun

Ärende 01. Ekonomisk månadsrapport januar

2015-02-02 - Institutionen för medicin

Stadsbyggnadsnämndens preliminära verksamhetsplan år 2016