Årsredovisning 2014

2
Innehåll
1
Inledning.......................................................................................................................................................... 3
Förvaltningsberättelse ................................................................................................................................................... 3
2
Årets resultat ................................................................................................................................................. 22
2.1
God ekonomisk hushållning .......................................................................................................................... 22
2.2
Årets resultat av övergripande mål ................................................................................................................ 22
2.2.1
God service .............................................................................................. 25
2.2.2
Ekonomiskt hållbar utveckling .................................................................. 25
2.2.3
Socialt hållbar utveckling .......................................................................... 26
2.2.4
Ekologiskt hållbar utveckling .................................................................... 28
2.3
Årets resultat av mål för prioriterade målområden ....................................................................................... 30
2.4
Medarbetare .................................................................................................................................................. 32
2.5
Ekonomisk analys ......................................................................................................................................... 34
3
2.5.1
Årets ekonomiska resultat ........................................................................ 34
2.5.2
Driftredovisning ........................................................................................ 42
2.5.3
Kommunkoncernen .................................................................................. 45
Räkenskaper ................................................................................................................................................. 46
3.1
Resultaträkning ............................................................................................................................................. 46
3.2
Kassaflödesanalys ........................................................................................................................................ 47
3.3
Balansräkning ............................................................................................................................................... 48
3.4
Noter ............................................................................................................................................................. 49
3.5
Balansräkningar för kollektiven ..................................................................................................................... 61
3.6
Investeringar ................................................................................................................................................. 62
3.7
Exploateringar ............................................................................................................................................... 63
3.8
Redovisningsprinciper ................................................................................................................................... 64
4
Åren som kommer ......................................................................................................................................... 66
5
Revisionsberättelse för år 2014 ..................................................................................................................... 69
6
Bilagor ........................................................................................................................................................... 73
3
Förvaltningsberättelse
Ett år i
Förutsättningarna allt
bättre i Nyköping
2014 har varit ett mycket händelserikt år i Nyköping.
Under hösten invigdes Alpha som en del av Nyköpings
högstadium. Äldreboendet Myntan inklusive ett antal
trygghetslägenheter togs i bruk. Tre nya hallar som
förbättrar möjligheterna för föreningslivet och ungdoms­
idrotten invigdes på Rosvalla.
Nyköpings kommun utsågs till årets skolkommun
i Sörmland 2014. Det är oerhört glädjande att lärare och
personal på våra skolor uppmärksammas för det
fantastiska arbete som görs. Det är dock allvarligt att
skolan under året inte lyckats genomföra nödvändiga
åtgärder för att få en budget i balans.
Inflyttningen fortsätter och bidrar till ett ökat skatteunder­
lag som gör att mycket av det underskott som finns
i verksamheterna under året balanserats av förbättrade
finanser. Självklart måste kostnadsläget vara under
kontroll för att vi ska kunna göra nödvändiga satsningar
på välfärden framöver. Med växande befolkning blir också
våra förutsättningar allt bättre.
I linje med ägardirektivet som kommunen lagt till
Nyköpingshem har drygt 100 hyresrätter börjat byggas.
Det är glädjande eftersom grunden för tillväxt är att det
finns tillräckligt med bostäder för våra inflyttare.
Efter beskedet om byggandet av snabbjärnvägen
Ostlänken har planeringsarbetet för Ostlänken med
Nyköpings resecentrum och ett resecentrum vid
Stockholm Skavsta flygplats tagit rejäl fart.
Under 2015 fortsätter arbetet för att skapa ännu bättre
förutsättningar för Nyköping.
Urban Granström
kommunstyrelsens ordförande
Tryck: mars 2015.
Text och grafisk form: kommunikationsavdelningen
i samarbete med ekonomiavdelningen.
Foto: Gunta Podina, Hugo Leijon, Fredrik Laaksonen,
Elisabeth Toll, Therese Eriksson och Janne Höglund.
4
Nyköpings kommun kan se tillbaka
på ett 2014 med flera stora investeringar
för framtiden.
K Nyköpings högstadium
K Den nya arenan på Rosvalla
K Äldre- och trygghetsboendet
Myntan på Arnö
K Ombyggnaden av Östra Storgatan
till gångfartsområde
K Renoveringen av östra och
västra hamnkajen
Det är satsningar som kommer att vara till nytta för invånarna
under många år samtidigt som de bidrar till att allt fler väljer
Nyköping. Den årliga befolkningsökningen på 400 – 700
invånare bekräftar att kommunen är attraktiv och att
Nyköping håller ställningarna som en av landets bästa
kommuner att bo i.
Nyköping
Verksamhetsberättelsen för 2014 handlar en hel del om dessa
investeringar men också om vardagsjobbet för att ge invånarna
bästa möjliga service inom de ekonomiska ramar som den
skatte- och avgiftsfinansierade verksamheten medger.
kommunens service får svara på, men resultaten pekar också
på områden där kommunen behöver bli bättre. På kommande
sidor kan du läsa mer om vilka frågor som nämnder och
verksamheter jobbat särskilt med under 2014.
Det ekonomiska resultatet för 2014 är ett underskott på
– 3,8 miljoner kronor och det är 30,8 miljoner sämre
än budgeterat.
Den här förkortade versionen av bokslut med verksamhets­
berättelser är ett led i att ge dig en tydligare bild av vad dina
skattepengar används till. Mer information med kompletta
verksamhetsberättelser från nämnder och verksamheter samt
bilagor med resultaträkning, kassaflödesanalyser och balans­
räkning hittar du via www.nykoping.se. Rubrikerna i den
förkortade versionen följer också innehållet på kommunens
webbplats om du vill fördjupa dig ytterligare i kommunens
verksamhet.
Orsaken till underskottet finns på olika håll inom kommunen.
Fler barn och elever har inneburit högre kostnader och åtgärder
har tagits för att få en ekonomi i balans. Även inom äldre­
omsorgen och de tekniska verksamheterna ses ekonomin över,
liksom inom social omsorg som rapporterar om fortsatt stort
behov av insatser för invånare som missbrukar, som blir utsatta
för våld i nära relation och har problem med sin ekonomi.
Kommunens verksamheter jämförs i en rad olika rankinglistor
och öppna jämförelser som exempelvis Sveriges kommuner och
landsting (SKL) genomför. Nyköping ligger bra till både
i attitydundersökningar och enkäter som de som använder
Du kan också ta kontakt med Kommunservice eller kommun­
ledningskontoret på telefon 0155 – 24 80 00 eller någon av dina
förtroendevalda som svarar på frågor om kommunens ekonomi.
5
Året som gått
stort och smått
Omkring 4 500 personer arbetar i Nyköpings
kommun och det bor 53 508 personer här.
Så det är klart att det händer en del i kommunen
under ett år. Här är ett axplock av allt som
kommunen arbetat med under 2014.
På www.nykoping.se finns
hela vårt nyhetsarkiv och
alltid även dagsfärska
nyheter.
Januari
Mars – april
2014 års lokala löneförhandling ger
lärarna och skolledarna i Nyköpings
kommun genomsnittligt tre procent
i löneökning. Det är en större ökning än
övriga kommunanställda och ger lärarna
en sammantagen löneutveckling på 15,8
procent sedan början av 2010. Nyköping
har också satsat på att inrätta maximalt
antal förstelärartjänster som är ett led i att
förbättra kvaliteten på undervisningen och
ge lärare möjlighet till ytterligare karriär
inom yrket.
Inflyttningen till Nyköping fortsätter och
under 2013 ökade antalet invånare med
702. Under året har närmare 3 000
personer flyttat till kommunen som vid
årsskiftet 2013 har 53 038 invånare.
Måndagen den 12 maj börjar Nyköpings
kommun att bygga om Östra Storgatan till
gångfartsområde. Arbetet beräknas vara
klart i november. Östra Storgatan byggs
om för att ge större möjlighet till uteser­
veringar, promenader, cykeltrafik och
folkliv i allmänhet.
Regeringen satsar 20,35 miljarder på
första etappen av snabbjärnvägen
Ost­länken. Det är 2,55 miljarder mer än
i tidigare förslag till beslut. I planen ingår
en upprustning av bibanan till Nyköping
och en ny station vid Skavsta.
Arbetet med att utveckla lekplatsen
på Jupitervägen i Stenkulla startar
måndag 19 maj för att vara klar
i slutet av juni. Temat för
lekredskapen är
rymden.
Kommunstyrelsen beslutar 27 januari att
satsa 258 miljoner kronor på ombyggna­
tion av Gripenområdet för att där kunna
samla i stort sett hela Nyköpings
gymnasium på ett ställe.
Under 2014 införs på prov en köttfri dag
i kommunens förskolor och skolor.
Februari
Biblioteket fyller 25 år på Culturum och
firar bland annat med att bjuda på
tårt­kalas, bokprat och sagostund måndag
10 februari.
I mitten av februari öppnar tre nya
åter­vinningscentraler i Jönåker,
Nävekvarn och Stigtomta.
6
Vill du läsa fler
nyheter från
2014?
Maj
Nyköpings hamnar på plats 107 i den
ranking över kommunernas företags­
klimat 2014 som organisationen Svenskt
Näringsliv presenterar 6 maj.
Det innebär att Nyköping backar 13
placeringar men fortfarande hamnar över
snittet bland Sveriges 290 kommuner.
Arbetet pågår för fullt med den nya
kustledningen för vatten och avlopp
mellan Sjösa och Vålarö. Det är en
utvecklings- och miljösatsning utmed
Örsbaken som ger bättre miljö samtidigt
som värdet på marken och anslutna
fastigheter ökar. Ett tak på anslutningsav­
giften har föreslagits och minst 60
miljoner kronor skjuts till av allmänna
skattemedel för att klara att hålla
anslutningsavgifterna på denna nivå.
Nyköping är enligt en undersökning
i tidningen Fokus den bästa kommunen att
bo i i Sörmland. Nyköping klättrar från plats
104 till 43 bland Sveriges alla 290 kommu­
ner. Tidningen har utgått från fastighets­
priser, jämställdhet, förmögenhet, försörj­
ningsstöd, arbetslöshet, bredbandstillgång
och antalet sportanläggningar.
Ökad förståelse för näringslivets villkor är
temat när politiker och tjänstemän
besöker en rad företag i kommunen under
Mötesdagen den 22 maj.
Juni
Strax innan studenterna i början av juni
springer ut öppnar sig himlen och regnet
öser ner. Annars klarar sig arrangemangen
fint. Studentfirandet blir lugnt och skadefritt
tack vare ett tätt samarbete mellan
kommun, polis och gymnasiekår.
Strömstad och Malmö när det gäller
Sveriges mest attraktiva boendekommuner.
Arbetsmarknad, utbildningsmöjligheter,
kultur­utbud, närheten till släkt och vänner
samt det geografiska läget är några av de
faktorer som avgör hur attraktiv en plats är
att bo på.
Nyköpingshem har kommit igång med
bygget av sex miljöcertifierade hus med
hyresrätter på platsen för den gamla
återvinningscentralen i kvarteret Stian vid
Domänvägen.
Augusti
Måndag 23 juni tas det första spadtaget
för 60 nya hyresrätter på Brandholmen
i Nyköping som senare görs om till
bostadsrätter. NCC bygger åt Svenska
Hyreshus och inflyttning planeras till
augusti 2015.
Juli
Nyckelfri hemtjänst ska införas på kom­
munla boenden och det innebär att
särskilda lås monteras på kundernas
ytterdörrar som personalen kan öppna via
sina mobiltelefoner.
Myndigheten för Tillväxtanalys har
Nyköping på fjärde plats efter Stockholm,
I år fyller Bo i Nyköping-kampanjen tio år
och vi firar det med att Nyköpingsborna
själva delar med sig av sina bilder. Fem av
sex vinnarbilder visas i tunnelbanan fram till
19 oktober.
November
Fredag 1 och lördag 2 augusti är det
Festdagar i Nyköping med allt från knallar
och tivoli till gatumusikanter och kända
artister på Stora Torget.
Torsdag 21 augusti startar Sveriges
modernaste högstadieskola. Nyköpings
högstadium tar emot över 1 250
förväntansfulla elever.
September
Många passar på att besöka hamnen
när den återinvigs onsdag den 18 juni.
Urban Granström (S) väljs till ordförande
i kommunstyrelsen vid fullmäktiges
sammanträde tisdag 21 oktober.
Till 1:e vice ordförande väljs Malin
Hagerström (MP) och till 2:e vice
ordförande Anna af Sillén (M).
Invigningen av nya arenan på Rosvalla
lördag 6 september är ett riktigt klipp för
alla som tagit med sig egna saxar. Efter
bandklippning och invigningstal passar
tusentals nyköpingsbor på att bekanta sig
med anläggningen, festa på tårta och pröva
allt som föreningarna erbjuder.
Fredag 12 september invigs Nyköpings nya
äldre- och trygghetsboende Myntan med
invigningstal, bandklippning och rundvand­
ring i de stora och ljusa lokalerna.
Söndag 14 september är det val till riksdag,
landsting och kommun.
Oktober
Nyköpingsborna inbjuds att vara med och
tycka till om utvecklingsprogrammet för
Årummet genom att delta i en enkät med
förslag, idéer och synpunkter.
Östra Storgatan invigs lördag
29 november.
Kommunstyrelsens ordförande Urban
Granström invigningstalar och klipper det
röda bandet. Kommunen bjuder på
lussekatter, körsång och kaffe. Hjälporgani­
sationer säljer skinksmörgåsar och julmust
och besökarna får pröva på häst och vagn
och ponnyridning.
December
En ny avgiftsfri parkering på Brukslagare­
vägen söder om Vipsgrillen är nu klar. Den
nya parkeringen har plats för cirka 100 bilar.
Där kan bilen stå parkerad i upp till ett
dygn.
Under året har Nyköping ökat sin befolk­
ning med 470 personer och har nu 53 508
invånare. Inflyttningen fortsätter att vara
stor och under året har drygt 2 700
personer flyttat till Nyköping.
7
Så här använde kommunen
dina skattepengar
Nyköpings kommun redovisar ett resultat på
- 3,8 miljoner kronor för 2014 och det är
30,8 miljoner sämre än budgeterat. Enligt
balanskravet ska underskottet återställas
inom de närmaste tre budgetåren.
Kostnader
Intäkter
Samtidigt ökar antalet invånare med 470
personer som bidrar till en fortsatt positiv
utveckling av kommunens ekonomi.
Skatteintäkterna ökade under året med
2,5 procent eller 55 miljoner och blev totalt
2 193 miljoner.
Investeringar under
fem år
 Avgifter, ersättningar, bidrag 22 %
 Köp av verksamhet 17 %
 Statsbidrag, utjämning 13 %
 Lokaler 6 %
 Bidrag 3 %
Kommunens intäkter uppgick till
3 397 miljoner kronor varav skatter var
2 193 miljoner kronor.
 Övrigt 17 %
Kommunens kostnader var
3 374 miljoner kronor.
657 MNKR
2014
607 MNKR
Så fördelas kommunal­skatten på 21:48 kr
2013
278 MNKR
2012
183 MNKR
2011
245 MNKR
2010
 Personal 53 %
 Avskrivningar, räntor 4 %
2014 investerade kommunen
för 657 miljoner kronor varav
övertagande av Rosvalla
svarar för 162 miljoner. I övrigt
bestod investeringarna
i huvudsak av nybyggnation
av Äldreboendet Myntan,
Högstadieskolan Alpha,
Svalsta förskola, parkerings­
huset Å-kroken och nya
VA-ledningen längs kusten
samt renovering och om- och
tillbyggnad av Gripenskolan
samt Östra och Västra kajen.
8
 Skatteintäkter 65 %
 1 Barn- och ungdomsnämnden  2 Vård- och omsorgsnämnden  3 Utbildnings-, arbetsmarknadsoch integrationsnämnden  4 Kommunstyrelsen
 5 Socialnämnden
 6 Kultur- och fritidsnämnden  7 Bygg- och tekniknämnden  Miljönämnden  Kommunfullmäktige  Överförmyndarnämnden  Revision
 Servicenämnden  Valnämnden 7:33 kr
6:70 kr
2:03 kr
2:60 kr
1:46 kr
0:67 kr
0:52 kr
0:07 kr
0:04 kr
0:03 kr
0:02 kr
0:00 kr
0:01 kr
Landstingsskatten i Sörmland är 10:77
5
6
7
1
4
3
2
Fem år i sammandrag
Bokslut
2014
Budget
2014
Bokslut
2013
Bokslut
2012
Bokslut
2011
Bokslut
2010
Nyköpings kommun
Invånare per 31 december
53 508
53 736
53 038
52 336
51 896
51 644
21,48
21,48
21,48*
21,48
21,48*
21,48*
Årets redovisade resultat, mnkr
23,5
27
33,2
45,4
-40,1
34,6
Årets justerade resultat, mnkr
-3,8
27
55,5
75,3
2,3
53,7
Kassaflöde, mnkr
79,8
-4,6
-178,8
75,3
74,9
-181,4
Investeringar, mnkr
657
1 122
607
278
183
245
Anläggningstillgångar, kr per inv
52 630
64 971
45 572
36 307
38 148
37 121
Omsättningstillgångar, kr per inv
17 245
16 707
16 307
20 682
13 140
8 698
Eget kapital, kr per inv
27 023
26 960
26 817
26 542
25 884
26 783
100,2
97,5
99,9
98,3
99,3
97,8
Soliditet exkl ansvarsförbindelse i %
38,7
32,6%
43,3
46,6
50,5
58,5
Soliditet inkl ansvarsförbindelse i %
6,2
4,8
4,7
6,5
5,3
12,2
163,2
123,3%
128,6
152,6
126,7
77,4
63,4
-
57
46,7
47,4
50,7
51,8
-
42,8
308,3
-24,2
49,4
Anläggningstillgångar, kr per inv
74 866
-
65 639
56 837
63 030
61 699
Eget kapital, kr per inv
37 578
-
36 937
36 608
30 968
31 587
40,6
-
44,9
45,6
40,3
43,5
146,3
-
122,8
179,6
136,1
79
Utdebitering per skattekrona
Nettokostn andel av tot skatteintäkter i %
Balanslikviditet i %
Fastigheter och anläggn i % av tot tillgångar
Koncernen
Årets redovisade resultat, mnkr
Soliditet exkl ansvarsförbindelser i %
Balanslikviditet i %
9
Makten i kommunen
– hur styrs Nyköping?
22
14
6
6
5
3
3
Valet 2014 gav Socialdemokraterna,
Miljöpartiet och Vänsterpartiet majorietet
i Nyköping. Här är Kommunfullmäktiges
ordförande Jonas Hultberg (MP), kommu­
nalråden Malin Hagerström (MP), Urban
Granström (S) och Nicklas Franzén (V).
Övergripande mål
Ett av Nyköpings övergripande mål är
att alla i Nyköping kan vara delaktiga
i samhälls- och kultur­livet oavsett ålder,
kön, etnicitet, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och religion.
85,3 % av nyköpingsborna röstade
i 2014 års val. 2010 var det 83,6 % som
gick till valurnorna.
De som bor, verkar och vistas här ska
uppleva att de får en god service av
Nyköpings kommun
70 % av medborgarna som skickar in en
fråga via e-post får svar inom 2 dagar.
47 % av medborgarna som tar telefonkontakt får ett direkt svar på en enkel
fråga.
89 % av medborgarna uppfattar att de
fått ett gott bemötande per telefon.
De som bor, verkar och vistas här ska
uppleva utvecklingen av ett hållbart
Nyköping.
56 % av medborgarna är nöjda med
kommunens miljöinsatser.
Kommunen har minskat sina utsläpp av
växthus­gaser från 572 100 ton per år
(1990) till 317 031 ton per år (2012).
10
2
Det finns 61 ledamöter i Kommunfullmäktige. Mandatfördelningen ser ut så här
för mandatperioden 2015 – 2018.
Organisation
Politisk nivå – beställare av verksamhet
Nyköpings – Oxelösunds
överförmyndarnämnd
Kommunfullmäktige
Valnämnd
Nyköpings – Oxelösunds
gemensamma servicenämnd
Utbildnings- arbetsmarknads- & integrationsnämnden
Revision
Ungdomsfullmäktige
Kommunstyrelsen
Bygg- och tekniknämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Barn- och
ungdomsnämnden
Miljönämnden
Vård- och
omsorgsnämnden
Tjänstemannanivå
– utförare av verksamhet
Kommundirektör
Barn,utbildning & kultur
Beställarkontor
Social omsorg
Ekonomiavdelningen
Räddning & säkerhet
Samhällsbyggnad
Tekniska divisionen
Enheten för juridik
HR-avdelningen
IT-avdelningen
Kommunikationsavdelningen
Kommunledningskansliet
Näringslivsenheten
Nyköping i siffror
så här såg det ut 2014
I kommunen fanns
2 701 personer
169 flyktingar
970 kulturprogram
10 000 villor,
7 000 bostadsrätter,
8 300 hyresrätter och
2 831 fritidshus.
164 nya bostäder
färdigställdes under året.
studerade på Campus
Nyköping varav 1 700 studera­
de på grundläggande
vuxenutbildning, gymnasial
vuxenutbildning och svenska
för invandrare (Sfi). 1 001
personer studerade på högre
studier (Högskola och
Yrkeshögskola).
togs emot under året.
genom­fördes under året,
varav 715 för barn och
ungdomar.
7 630 åskådare såg Gästa­
budet på Nyköpingshus.
28 000 biljetter såldes till
Nyköpings Arenors
evenemang.
400 föreningar fanns, varav
drygt hälften var bidrags­
berättigade med 61 200
medlemmar.
Antal hushåll
var ca 23 386.
31 december 2014 hade
kommunen 53 508 invånare.
2 348 barn
gick i förskola i kommunal
regi och 431 i fristående skola.
5 282 elever gick i grund­
skola, varav 933 i fristående
skola.
1 832 elever gick i gymnasie­
skolan, varav 884 i friskolor.
452 gymnasieelever på
Nyköpings gymnasium kom
från andra kommuner.
8,8 media
per invånare lånades ut av
Stadsbiblioteket.
472 000 utlån på biblioteken
och bokbussen.
631 bodde i äldreboenden.
1 400 personer hade hem­
tjänst.
139 bodde i gruppbostad eller
servicebostad.
452 ungdomar fick ferieprak­
tikplatser under 2014.
3,1 miljoner
kubikmeter dricksvatten
köptes av invånare och
företag under året.
4,5 miljoner kubikmeter
avloppsvatten renades vid
Brandholmens reningsverk
och ytterligare 1,2 miljoner
kubikmeter vid kommunens
övriga reningsverk.
12 176 ton
hushållsavfall samlades in
under året, d v s 230 kg per
invånare.
Kommunen har
72 lekplatser,
cirka 112 kilometer cykelbanor,
9 500 ljuspunkter och
1 600 parkeringsplatser.
1 560 km2 är kommunens
landareal.
11
OMSORG & HJÄLP
I Nyköping finns 13 äldreboenden och demensboenden.
Omsorg och hjälp
De som bor här ska uppleva att de får god service
av Nyköpings kommun.
Under 2014 invigdes det nya äldre- och trygghetsboendet Myntan
på Arnö. Samtidigt stängdes Rosenkällagården och Kvarnen ner
och korttidsboendet flyttar in i nya lokaler på Mariebergsgården.
På Myntan öppnades även en avdelning för äldre personer med
funktionsnedsättning. Vid inflyttningen var det vissa problem med
trygghetslarm, låsen och TV-mottagningen men felen är nu
åtgärdade och de boende har fått ekonomisk kompensation för
störningarna.
Ett stort antal åtgärder har vidtagits för att minska underskottet
inom hemtjänsten. Bland annat har nyckelfri hemtjänst införts
inom den kommunala hemtjänsten och arbetet fortsätter med att
minska kringtiden och skapa mer tid hos kunden.
Missbruks- och beroendevården har förbättrats genom att en
ny beroendemottagning öppnats. Antalet platser har ökat på
Nygårdens hem för vård och boende. Arbetet med våld i nära
relation har fortsatt med fokus på våldsutsatta och våldsutövare.
Antalet hushåll med behov av ekonomiskt bistånd har varit fortsatt
högt under året.
Antalet ensamkommande barn till Nyköping fortsätter att öka och
ytterligare ett boende öppnas för barnen.
Vård- och omsorgsnämnden har upphandlat driften av tre äldreoch demensboenden, S:t Anna, Björkgården och Riggargatan.
12
Tre privata utförare inom hemtjänsten har avslutats under året och
två nya har tillkommit.
Nämnden införde på prov Allmänhetens frågestund, men fick
endast in tre frågor under året.
Ett utvecklingsarbete skett inom ramen för PRIO, en nationell
satsning för att förbättra vården och omsorgen för bland annat
barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med
omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Satsningen
fortsätter under 2015–2016.
Medicinskt ansvariga sköterskor (MAS) har under året gjort flera
lex Maria-anmälningar, till stor del beroende på bristande
bemanning och kontinuitet på sjukskötersketjänster.
Sörmlandskustens Räddningstjänst har under året haft två större
bränder, en i Oppeby och en på Arnö. Personalen svarade för
effektiva insatser där stora värden räddades. Vid den stora
branden i Västmanland bistod räddningstjänsten under flera dygn.
Under året har ett antal nya räddningsfordon tagits i drift. I
Brandkärr har hyresgäster med utländsk bakgrund fått brandsä­
kerhetsinformation på sitt modersmål. Antalet utryckningar har
ökat med elva procent jämfört med året innan och de som ökat
mest är stormskador, vattenskador och hjälp till polisen vid hot om
självmord.
Nu har vi
Sveriges finaste
äldreboende.
Divisionschef Ann Malmström
Äldreboendet Myntan invigdes i september.
Viktiga händelser under 2014
K I september invigdes det nya äldre- och trygghetsboendet Myntan.
K Nyckelfri hemtjänst ger lägre kostnader och effektivare hemtjänst.
K Räddningstjänstens insatser vid bränderna i Oppeby och Arnö
räddade stora värden.
Mål
K Äldre inom hemtjänst är nöjda.
Mål: bättre än förgående år.
K Äldre inom särskilt boende är nöjda.
Mål: bättre än förgående år.
2012
2013
2014
2012
2013
2014
96 %
94 %
92 %
77 %
82 %
82 %
Andel nöjda eller mycket nöjda totalt
enligt Socialstyrelsens enkät.
Andel nöjda eller mycket nöjda totalt
enligt Socialstyrelsens enkät.
nära målet
K Medborgare i behov av försörjningsstöd får tidigt
kontakt med myndigheten. Mål: mindre än 16 dagar.
målet är uppfyllt
K Tillgängligheten inom missbruks- och
beroendevården är god. Mål: 4–7 dagar.
2012
2013
2014
2012
2013
2014
21 dagar
18 dagar
17 dagar
8–14 dagar
8–14 dagar
8–14 dagar
Handläggningstiden i snitt vid ansökan om
försörjningsstöd.
nära målet
Tid till första personliga besök inom
missbruks- och beroendevården (Kolada).
sämre än målet
13
NÄRINGSLIV, ARBETE & INFORMATION
Studsvik Nuclear AB har 284 anställda.
Näringsliv, arbete & information
Nyköpings kommun ska skapa ett bra företagsklimat
med god och snabb myndighetshandläggning
Näringslivsenheten lanserade under 2014 en ny näringslivsstrategi
som bland annat har som mål att förbättra förutsättningarna för
företagarna och förbättra näringslivsklimatet.
Arbetet med att utveckla Stadskärnan i samverkan med NYSAM
fortsätter och är nu inriktat på att fira Nyköpings gästabud 700 år
2017.
Nyköping hamnade på plats 107 i Svenskt Näringslivs årliga
ranking och därmed hamnar kommunen över riksgenomsnittet
i landet. Under året har kommunens tjänstemän och politiker
genomfört en rad företagsbesök och lunchträffar. Morgonsoffan
har blivit en etablerad mötesplats för företagare från Nyköping
och Oxelösund. En gemensam varumärkesplattform för Nykö­
pingsregionen har tagits fram i samverkan med Oxelösunds
kommun på initiativ av det gemensamma näringslivsbolaget Onyx.
Under året genomfördes valen till EU-­parlamentet samt riksdag,
landsting och kommun. Information om val- och nominerings­
process på kommunens webbplats under­lättade för kommunens
partier och effektiviserade valarbetet internt.
Tillsammans med kommunbygderådet fortsätter arbetet med att
utveckla landsbygden och under året har en särskild funktion som
landsbygdslots inrättats.
Omsättningen inom besöksnäringen har sjunkit något och det
beror främst på minskad trafik på Stockholm Skavsta flygplats
och på att besökarna väljer billigare alternativ vid övernattningar
i Nyköping.
14
2014 firade Bo i Nyköping-kampanjen 10-årsjubileum med att visa
nyköpingsbornas egna bilder i Stockholms tunnelbana.
Tillgängligheten till kommunens webbplats har ökat och rankas
nu bland de 17 bästa i Sverige.
Nyköpings tidning är nu tillgänglig i en digital version som kan
läsas via läsplatta.
Antalet som vill bli Språkvän har ökat under året. Arbetet
samordnas av Kommunservice i Brandkärr.
Varje höst och vår annonseras
Bo i Nyköping-kampanjen
i Stockholms tunnelbana för
att locka inflyttare. När kampanjen visas i tunnelbanan ses
den av cirka 340 000 personer. Effekten mäts efteråt och
kännedomen om Nyköping har
ökat markant på de tio år som
kampanjen pågått. Varje år
väljer 2 500 – 3 000 personer
att flytta hit. Innan kampanjen
började var det cirka 1 000
personer färre. I årets kampanj
var det nyköpingsbor som
tagit bilderna.
Viktiga händelser under 2014
K Under Stora mötesdagen träffade politiker och tjänstemän
ett 40-tal företag.
K Valen till EU-parlamentet, riksdagen, landstinget
och kommunen genomfördes.
K Bo i Nyköping-kampanjen firade tio framgångsrika år.
Mål
K Konstant ökning av nyföretagande.
K Nöjda företagskontakter.
Mål: Bättre än föregående år.
2012
2013
2014
2011
2012
2013
232
242
254
62
68
63
Antal nystartade företag i kommunen
under året.
målet är uppfyllt
K Inflyttningen ska öka med 2650 personer.
Enligt nöjd kund index (max 100). Sker alltid
med ett års eftersläpning då mätningen görs
när året är slut. Nu mäts 2014 och resultatet
kommer i sommar.
K Nyköpingsborna kommer enkelt i kontakt
med kommunen. Mål: 72 %.
2012
2013
2014
2013
2014
2 609
2 916
2 720
80 %
70 %
Inflyttningen enligt SCB.
målet är uppfyllt
nära målet
Medborgarna har tillgång till den
information de önskar och behöver
om vad som sker i kommunen.
nära målet
15
BARN & UTBILDNING
Det finns 15 fristående och 38 kommunala förskolor.
Nyköpings högstadium har två byggnader och Alpha är den nybyggda.
Nyköping har 8 fristående och 22 kommunala grundskolor.
Barn och utbildning
Alla barn och elever ska vara trygga
och ges möjligheter till kunskap
2014 har varit ett händelserikt år för skolan med starten av
Nyköpings högstadium och fortsatt ombyggnad av Nyköpings
gymnasium. Andelen elever som uppnått målen i årskurs 9 har
minskat och arbetet med att få alla elever att nå kravnivåerna i alla
ämnen fortsätter. Samtidigt har skolan jobbat mot målet om
integration. Antalet nyanlända elever har ökat och placerats på
fler skolor än tidigare.
Antalet barn i åldern 0 – 12 år har ökat mer än beräknat och det
har gjort att barnen och elevernas förstahandsalternativ för
förskola och skola inte alltid kunna tillgodoses.
Förskolan och grundskolan har brottats med ekonomiska
underskott under året. Delar av skolorganisationen behöver
anpassas till färre elever och det är brist på högskoleutbildad
personal med lärarbehörighet.
16
Målet för betygsresultatet inom Nyköpings gymnasium har heller
inte uppnåtts under året. Ett treårigt projekt har inletts som ska
förbättra elevernas kunskaper och betyg.
För att ytterligare förbättra kvaliteten på undervisningen har
20 förstelärartjänster inrättats på Nyköpings gymnasium och
47 förstelärartjänster i grundskolan.
Campus Nyköping har haft nästan 3 000 studerande, varav 1 001
på hög- eller yrkeshögskolenivå. Exempel på utbildningar är
distriktssköterska, sjuksköterska och lärare. Antalet elever som
läser Svenska för invandrare har ökat och under årets skrevs 497
personer in på Sfi. I jämförelse med samtliga kommuner som
också erbjuder alla kurser hamnar Nyköping på plats nummer fem
när det gäller andel studerande som klarat godkänt.
Det känns fantastiskt att kunna erbjuda alla
elever en skola som är planerad för bästa
tänkbara läromiljö.
Utbildningschef Lina Axelsson Kihlblom
vid invigningen av Nyköpings högstadium
Viktiga händelser under 2014
K I augusti öppnade Sveriges modernaste
högstadium i Nyköping. Byggprojektet klarades på tid
och inom budget.
K Nu startas projekt för att förbättra
elevernas kunskap och betyg.
K Allt fler börjar studera på Campus Nyköping.
Mål
K Barn och elever erbjuds en läromiljö som möjliggör mångkulturell och social integration. SALSA*-­
ersättning minskar. Mål: bättre än förgående år.
2013
2014
Förskola 28 000 kr
Grundskola 37 000 kr
Förskola 14 851 kr
Grundskola 33 900 kr
K Nyköpings gymnasium uppnår betygsresultat som
minst motsvarar riksgenomsnittet 14,0.
2012
2013
2014
13,2
12,8
13,2
Genomsnittlig betygspoäng.
sämre än målet
SALSA-ersättning per barn eller elev.
bättre än målet
SALSA är en resursfördelning baserat på socioekonomiska
faktorer, som förälders utbildningsbakgrund, utländsk bakgrund
och försörjningsstöd.
K Nyköpings kommun rankas bland de 15 bästa
skolkommunerna. Andel elever i åk 9 som uppnått
målen i samtliga ämnen är 100 % och genomsnittligt meritvärde är minst 225,5. Mål: mer än 76,6 %.
2011
2012
2013
2014
72,2 %
208
76,6 %
214
75,7 %
209
71,1 %
205,5
Andel elever i åk 9 som uppnått målen
i samtliga ämnen och meritvärde.
K Nyköpings gymnasium ger grundläggande
behörighet till högskola som minst motsvarar
riksgenomsnittet 83 %.
2011
2014
83 %
70,5 %
Andel elever med grundläggande
behörighet till högskola.
sämre än målet
K Vuxenstuderande ska minst uppnå godkända betyg
på sina kurser. Mål: mer än 90 %.
sämre än målet
2011
2012
2013
2014
80 %
72 %
89 %
93 %
Andel elever med godkända betyg
i grundläggande vuxenutbildning.
bättre än målet
17
BO, BYGGA & MILJÖ
På Brandholmen byggs det fler bostadsrätter och hyresrätter.
Bo, bygga och miljö
Nyköping ska vara en hållbar kommun
För att klara inflyttning och ökade servicekrav från invånarna är
det full fart på byggandet i Nyköping. Den nya högstadieskolan,
äldreboendet Myntan, den nya Arenan på Rosvalla och renove­
ringarna av kajerna i Nyköpingshamn har krävt stora insatser för
stora delar av den kommunala organisationen. Förutom planering
och byggande anpassas omgivningarna och verksamheterna till
de nya anläggningarna med bland annat satsningar på cykel- och
gångtrafikanter och bättre framkomlighet.
Till höstterminen centraliserades skolskjutshandläggningen för att
ge bättre samordning med kollektivtrafiken och en enhetlig
myndighetsutövning. Efter vissa övergångsproblem räknar
kommunen med att skolskjutsarna ska fungera bättre och kosta
skattebetalarna mindre pengar. Flera synpunkter på busstider och
bussturer som kommit in tas med i den framtida planeringen för
kollektivtrafiken.
Planeringen inför byggandet av Ostlänken och Nyköpings
resecentrum har kommit igång på allvar, liksom för visionsarbetet
för utveckling av Skavstaområdet.
Medborgardialogen runt Å-rummet blev ett lyckat pilotprojekt med
ett brett deltagande.
18
Investeringen i ett nytt parkeringsgarage i kvarteret Åkroken
fortskrider och är nu inne i sin slutfas. Kostnadsökningar har
uppkommit på grund av tekniska svårigheter med grundläggning­
en vilket har medfört att garaget inte kunnat färdigställas under
2014.
Synpunkter har kommit på den nya parkeringsstrategin som
införts för att förbättra miljön och trivseln i stadskärnan. Genom
att få fler långparkerare att parkera utanför stadskärnan och fler
att välja buss, cykel och samåkning vill Nyköpings kommun få
större omsättning på de mest centrala platserna samtidigt som
miljön och trivseln i förbättras. En avgiftsfri parkering har också
iordningställts vid Brukslagarvägen i utkanten av stadskärnan.
I februari öppnades återvinningscentraler i Nävekvarn, Jönåker
och Stigtomta. Tillsammans med införandet av den mobila
återvinningscentralen och ökade öppettider vid Björshult har det
resulterat i att mängden utsorterat avfall ökat och det osorterade
avfallet till deponi har minskat.
För att minska antalet vattenläckor och säkra kvaliteten på
dricksvatten fortsätter renoveringen och förnyelsen av lednings­
nätet.
Nya sporthallarna på Rosvalla invigdes i september.
Östra Storgatan byggdes om till gångfartsområde.
Viktiga händelser under 2014
K Fortsatt satsning på gång- och cykeltrafikanter.
K Planeringen har kommit igång inför byggandet
av Ostlänken och Nyköpings resecentrum.
K Tillsammans har vi minskat osorterat avfall
och ökat återvinningen.
Mål
K Medborgarna ska uppleva att det är lätt
att cykla i Nyköping. Mål: 54 %.
K Nyköping ska ha en funktionell stadsmiljö som
medborgarna är nöjda med. Mål: 6,9.
2012
2013
2014
2012
2013
2014
53 %
50 %
52 %
7,5
7,1
7,1
Andel nöjda medborgare angående
gång- och cykelvägar.
(SCB medborgarundersökning)
Andel nöjda medborgare angående
byggnation. (Egen mätning skala 1–10).
nära målet
målet är uppfyllt
K Nyköpings VA-anläggning ska vara långsiktigt
hållbar och klimatanpassad för att kunna tillhanda­hålla
en robust vattenförsörjning (VA policy). Mål: 1%.
K Medborgarna ska uppleva en hög tillgänglighet till
återvinningscentralen. Mål: 6,2
2012
2013
2014
2012
2013
2014
1,0 %
0,7 %
0,9 %
5,8
4,8
5,8
Årlig förnyelse av vattenledningsnätet
(VASS – Svenskt vattens VA statistik)
nära målet
Värde på fråga Vad tycker du om tillgänglig­
heten till återvinningscentraler.
(SCB medborgarundersökning skala 1–10)
nära målet
19
KULTUR & FRITID
Nyköpings gästabud.
Culturum fyllde 25 år.
Gripes Modellteatermuseum.
Kultur och fritid
Nyköping ska ha ett rikt kultur- och fritidsliv
Nyköping har under året stärkt sin ställning som en kommun med
ett brett utbud av kultur och fritidsaktiviteter. Invigningen av den
nya arenan på Rosvalla blev en riktig folkfest där alla besökare
fick vara med och klippa invigningsbandet innan det bjöds på
tårta, underhållning och föreningsaktiviteter. Flera stora handbollsoch innebandyevent med den TV-sända handbollslandskampen
som höjdpunkt har genomförts under året och varje vecka tränar
tusentals ungdomar allt från innebandy och handboll till hockey
och bowling på Rosvalla.
2014 firade Culturum 25 framgångsrika år. Nya samarbeten har
initierats på barnkulturområdet. Tre välfyllda konserter för olika
åldrar med Filharmoniska sällskapet och Norrköpings symfoni­
orkester har arrangerats i konsertsalen. Den nya bibliotekslagen
som började gälla 1 januari innebär bland annat att gratisprincipen
oavsett medieform stärks. Barnkulturcentrum har med relativt små
medel och i samarbete med föreningar, konstnärer, hantverkare
och landsting lyckats producera en mängd program och aktivite­
ter.
20
Nyköping befäster sin plats som Sörmlands mathuvudstad med
de Gastronomiska samtalen som årligen lockar branschfolket till
Nyköping. Utbildningar i restaurang och event på Campus
Nyköping och på Nyköpings Strand utbildningscentrum samt den
nystartade Midvinterfesten stärker också kommunens matprofil.
Gästabudet på Nyköpingshus lockade 7 630 besökare och det är
något färre än året innan.
Somaliska föreningen öppnade en fritidsgård i Brandkärr och
kultur- och fritidsnämnden tecknade avtal med nio föreningsdriv­
na fritidsgårdar.
Renoveringen av Hjortensbergsbadet fortsätter och beräknas bli
klar lagom till julbadet 2015. Under sommaren besökte över
30 000 badare utomhusbadet som bjöd på gratis inträde.
Viktiga händelser under 2014
K Invigningen av den nya Arenan på Rosvalla blev en
riktig folkfest
K 30 000 besökte Hjortensbergsbadets utomhusdel
under sommaren
K Under året firade Culturum 25-årsjubileum
KN
yköpings Gästabud på Nyköpingshus lockade
7 630 besökare
Mål
K Kommunens invånare är nöjda med kultur- och
fritidslivet. Mål: 70 %
2012
2013
2014
58 % (Idrott)
57 % (Idrott)
61 % (Idrott)
68 % (Kultur)
66 % (Kultur)
66 % (Kultur)
Enligt egen mätning.
sämre än målet
K Tillgången på kultur- och fritidsaktiviteter ska vara
god. Utbudet ska tillfredsställa olika intressen.
Mål: 8 av 10.
2012
2013
2013
9,2 (Bibliotek)
8,8 (Bibliotek)
9,2 (Bibliotek)
Enligt Nöjd Medborgarindex (SCB).
målet är uppfyllt
K Öppethållande på biblioteket ska vara över
riksgenomsnittet 13 timmar.
2012
2013
2014
16 timmar
16 timmar
16 timmar
Antal timmar/vecka som biblioteket är öppet
utöver vardagar kl 08–17.
– Vi spänner bågen för att
klara satsningarna på
framtiden
Under året har kärnverksamheterna förstärks med både
ett nytt högstadium och ett nytt äldreboende. Nyköpings
hamn och Östra Storgatan har fått en välbehövlig
renovering och med det en ansiktslyftning. Rosvalla har
växt med nya hallar. Detta är bra satsningar för framtiden
även om de just nu bidrar till att öka kommunens totala
låneskuld. Befolkningstillväxten fortsätter och följer
bostadsbyggandet tämligen väl. Nyköping är en attraktiv
kommun som många vill flytta till.
Den ekonomiskt nedåtgående trenden som pågått ett
antal år fortsätter. 2014 års negativa resultat är en
varningssignal om att det nu krävs krafttag för att skapa
balans i den kommunala ekonomin. Samtidigt finns skäl
att fortsätta investera och ta upp lån eftersom Nyköping
under den närmaste 5-årsperioden står inför en av de
viktigaste händelserna i modern tid – byggandet av en ny
järnväg som kommer att länka samman Nyköping med
både Stockholmsregionen och Östergötland.
När antalet barn i förskolor och skolor ökar måste
investeringar ske och inte minst reinvesteringar
i fastigheter som fått leva alltför länge utan större
upprustning. Det kommer att ställa Nyköping inför några
år då resurser måste sättas både på investering
i underhåll och på framåtsyftande planering av rese­
centrum, bostäder och annan samhällsinfrastruktur. Nykö­
ping står inför stora möjligheter, samtidigt måste vi se till
att hålla igen på utgifterna i de stora verksamheterna.
Vid en granskning av alla de rankinglistor och kommun­
jämförelser som görs klarar sig Nyköping väl. Men alla
verksamheter och målområden kan inte prioriteras när vi
måste spänna bågen för att klara våra framtidssatsningar.
bättre än målet
Glädjande är att division Vård och Omsorg visar på ett
positivt resultat. En rapport som lämnades till kommun­
styrelsen nyligen pekar på att hemtjänsten nu börjat visa
stigande kostnadseffektivitet utan att tappa i kvalitet.
Glädjande är också att finansförvaltningen visar ett bättre
intäktsresultat än beräknat. Det kompenserar de stora
underskott som division Barn Utbildning och Kultur dras
med. Dessa har accelererat under 2014, och kommer att
vara 2015 års största och viktigaste område att arbeta
med.
Erik Carlgren
kommundirektör
21
Årsredovisning 2014
2 Årets resultat
2 Årets resultat
2.1 God ekonomisk hushållning
Kommunfullmäktige har angett övergripande mål som
är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det är
mål för god service och hållbar utveckling enligt avsnitt 2.2 nedan. De övergripande målen bedöms ha
en svag måluppfyllelse.
Kommunfullmäktige följer också särskilt upp nämnder
och styrelser inom målområden där resultatet bör
förbättras. Dessa finns angivna som prioriterade målområden i avsnitt 2.3 inom vilka respektive nämnd
och produktionsstyrelse följer upp angivna målresultat. Måluppfyllelsen för prioriterade målområden bedöms som svag.
Sammanfattningsvis är inte målet om god ekonomisk
hushållning uppnått. Både de finansiella målen och
målen för verksamheten bedöms ha svag måluppfyllelse. Nyköpings kommun levererar väl och i nivå med
övriga kommuner i landet inom de flesta områden och
för de flesta nämnder och verksamheter. Nämnder
och verksamheter har dock inte till fullo levt upp till de
höga mål och ambitioner som politiker själva satt för
sina leveranser och kundnöjdhet.
2.2 Årets resultat av övergripande mål
Inom målen för god service är en indikator uppfylld
och tre är inte uppfyllda. Resultatet för medborgarnas
syn på kommunens verksamheter har ett bättre resultat än tidigare år och är i nivå med andra kommuner.
De tre som inte nådde målnivån är resultaten från en
servicemätning där man mäter om det är enkelt att
komma i kontakt med kommunen och om man får ett
gott telefonbemötande. Resultatet har försämrats
jämfört med tidigare år och jämfört med genomsnittskommunen avseende möjligheten till kontakt men när
det gäller telefonbemötande har resultatet försämrats
något men är fortfarande bättre än genomsnittskommunen.
Målen för hållbar utveckling är indelade i tre delar.
Inom den ekonomiska delen är två av fem indikatorer
uppfyllda, andel eget kapital och prognossäkerhet.
Däremot uppnådde inte antalet invånare målsättningen om 700 fler och förväntat ekonomiskt resultat och
budgetavvikelse nådde inte förväntad nivå. Trots att
kommunstyrelsen beslutade om ett antal åtgärder, bl
a inköpsstopp, blev kommunens avvikelse mot budget
negativ och resultatet uppgick inte till förväntad nivå i
förhållande till skatteintäkter och statsbidrag.
22
Inom den sociala delen är två av sex indikatorer uppfyllda och ett resultat kan inte redovisas på grund av
för få svarande. Nyköpingsborna är nöjda med inflytandet i kommunen och allt fler ser Nyköping som en
bra plats att leva i och bo på. Valdeltagandet ökade i
senaste kommunvalet i enlighet med målsättningen.
Däremot är andelen unga som uppger att de mår bra
lägre i årets mätning än för tre år sedan. Det är en
högre andel pojkar än flickor som uppger att de mår
bra eller mycket bra. Andelen högskoleutbildade i
kommunen har ökat något men nådde inte upp till
målnivån.
Inom den ekologiska delen är alla tre målen med
tillhörande indikatorer uppfyllda. Kommunens medborgare är nöjda med kommunens insatser för att
man ska kunna leva miljövänligt och resultatet har
haft en positiv utveckling sedan 2012.
Utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser minskar i
kommunens geografiska område och kvävehalten i
Mellanfjärden har minskat under 2014 jämfört med
nivåerna föregående år.
Årsredovisning 2014
2 Årets resultat
23
Årsredovisning 2014
2 Årets resultat
24
Årsredovisning 2014
2 Årets resultat
2.2.1 God service
I Nyköpings kommun finns ett gemensamt kvalitetsarbete under benämningen ”Kvalitet i Nyköping”. Kvalitetssystemet består av fem verktyg: Undersökningar,
Jämförelser, Synpunkten, Årets vägvisare och
Tjänstegarantier.
Undersökningar
Varje år genomförs ett flertal interna och externa
kund-, brukar- och medborgarundersökningar på olika
nivåer i kommunen. Till skillnad från jämförelser som
oftast är baserade på faktiska resultat från våra verksamhetssystem, fokuserar undersökningar oftast på
tillfrågades uppfattningar om kommunen och kommunala tjänster.
I den kommunövergripande medborgarundersökningen (SCB) framgår att Nyköpingsborna är relativt nöjda
med sin stad. Det samlade betyget (62) för Nyköping
som en plats att leva och bo på har förbättrats och
resultatnivån är att betrakta som godkänt. Samtidigt
är resultatet fortsatt lägre än för kommuner i samma
storleksklass (64). Jämfört med genomsnittsresultatet
för samtliga kommuner är betyget lägre när det gäller
utbildningsmöjligheter, bostäder och trygghet. 51
procent av de tillfrågade kan varmt rekommendera
vänner och bekanta att flytta till Nyköping medan 17
procent vill avråda från det. Motsvarande siffror för
året innan var 46 % och 14 %. Enligt SCB bör faktor
trygghet och bostäder prioritetas för att höja nöjdheten.
Medborgarnas betyg på kommunens verksamheter
har förbättrats från 53 till 55 men är fortfarande lägre
än kommuner i samma storleksklass (57). Nyköping
har fått högre betyg än snittkommunen när det gäller
gymnasieskolan, räddningstjänsten och kultur samt
idrotts- och motionsanläggningar. Lägre blev det för
äldreomsorgen, miljöarbete, grundskolan, gator och
vägar, stöd för utsatta personer som enligt SCB är
områden som bör prioriteras. Inom grundskola samt
idrotts- och motionsanläggningar har det gjorts stora
satsningar under året som bör påverka resultaten
positivt vid framtida mätningar.
Resultat från den brukarundersökning som genomförts för personer med funktionsnedsättning och den
nationella undersökningen inom äldreomsorgen visar
att personalens bemötande får fortsatt gott resultat.
Jämförelser
På övergripande nivå deltog Nyköpings kommun för
sjätte gången i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)
som nu omfattar 230 kommuner. Totalt jämförs ca 40
mått indelade på de fem områdena tillgänglighet,
trygghet, information och delaktighet, effektivitet samt
kommunen som samhällsutvecklare.
Jämfört med andra kommuner har Nyköping ett bättre
eller lika bra resultat som genomsnittskommunen på
86 % av de jämförbara måtten. Detta är en försämring
jämfört med 2013 då motsvarande siffra var 100 %.
Bland årets resultat fick Nyköping topplaceringar inom
delaktighet, webbinformation till medborgare och
återvinning av hushållsavfall. De mått som har en
negativ resultatutveckling från 2013 till 2014 är måtten
kring tillgänglighet, samhällsutveckling och effektivitet.
Synpunkten
Synpunkten är ett kommungemensamt system för att
fånga upp beröm, förslag och klagomål på våra tjänster från brukare. Under 2014 har 695 synpunkter
inkommit till verksamheterna vilket är en ökning med
4 % jämfört med föregående år. Av dessa är 9 %
beröm, 31 % förslag och 60 % klagomål. Trenden
över inkomna synpunkter under de senaste tre åren
är uppåtgående vilket är mycket positivt då de utgör
en värdefull informationskälla för verksamhetsutveckling.
Exempel på förbättringar som utförts till följd av inkomna synpunkter är: flytt av snöupplag för att trafiksäkra barnens skolväg, åtgärder för att dämpa farten
på Stockholmsvägen, säkrare cykelväg till Arnö, samt
”Trygg i skolan” ett anmälningsformulär på webben för
upptäcka och åtgärda kränkande behandling i tid.
Årets vägvisare
Totalt 47 nomineringar kom in till Årets vägvisare
2014 vilket är några fler än förra året. Bland de nominerade har divisionernas ledningslag eller motsvarande gallrat ut ett antal finalister till priset och därefter utsåg centrala ledningslaget tre vinnare - en i
kategorin Kreativitet (Marie Trapp, lärare i Råby
skola) och två i kategorin Professionellt bemötande
(Daniel Johansson och Michael Björberg på den mobila återvinningscentralen).
Tjänstegarantier
En tjänstegaranti beskriver en standardnivå för vad
brukare/medborgare kan förvänta sig av en viss
kommunal tjänst, service eller verksamhet. Det är
svårt att bedöma graden av måluppfyllese då många
av garantierna inte är formulerade så att de går att
mäta och följa upp varför en översyn av tjänstegarantierna är nödvändig under 2015.
2.2.2 Ekonomiskt hållbar utveckling
Den ekonomiska utvecklingen i kommunen under året
kommenteras i avsnitt 2.4. Resultat- och balansräkning och övriga siffersammanställningar återfinns i
avsnitt 3 Räkenskaper.
25
Årsredovisning 2014
2 Årets resultat
Befolkningsutveckling
Befolkningen i Nyköping ökade med 470 personer
under 2014 eller 0,9 %, vilket betyder att kommunen
ej nådde målet att öka 700 personer under året. Befolkningen i Sverige ökade med 1,1 % under samma
period. Vid årets slut uppgick antalet invånare i Nyköpings Kommun till 53 508 personer. Ökningen beror
nästan helt och hållet på att fler flyttat till kommunen.
2 720 personer flyttade till kommunen under 2014,
samtidigt valde 2 267 personer att flytta ut. Det ger ett
positivt flyttningsnetto med 453 personer, jämfört med
657 personer 2013.
Flyttningsnettots fördelning ser ut som följande; flest,
58 %, flyttar in från andra län, 24 % flyttar in från länet
och 18 % kommer från utlandet. Jämfört med 2013 är
en större andel av de inflyttade från andra län.
561 nyfödda och 547 avlidna ger ett födelseöverskott
på 14 personer (28 personer 2013).
Medelåldern för kommunens invånare är samma som
2013, 43,1 år. Det är högre än rikets 41,2 och länets
42,4. Det avspeglas också i fördelningen mellan olika
åldersgrupper med högre andel personer i de äldre
åldergrupperna i Nyköping jämfört med både riket och
länet. Andelen personer i ”arbetsför ålder” är 2,5
procentenheter lägre i Nyköping än i riket, 2013 var
motsvarande siffra 3,4 procentenheter. Nyköpings
befolkning består till 50,5 % av kvinnor. I länet är 50,1
% kvinnor och i riket är motsvarande siffra 50,0 %.
Andelen kvinnor i kommunen har sedan 2013 sjunkit
med 0,2 procentandel.
Åldersgrupper %
0-6 år
7-17 år
18-24 år
25-64 år
65-79 år
80-w år
Nyköping
7,9
12,1
8,3
48,3
17,2
6,1
Länet
Riket
8,1
12,6
8,7
48,6
16,5
5,5
8,4
12,0
9,2
50,8
14,5
5,1
2.2.3 Socialt hållbar utveckling
Ett socialt hållbart samhälle är ett samhälle med bra
förutsättningar för människor att leva ett gott liv. Genom trygghet, integration, demokrati, arbetstillfällen,
utbildningsmöjligheter etc skapas goda livsvillkor för
invånarna vilket genererar både ekonomisk tillväxt
och en god folkhälsa. Invånarnas levnadsvanor påverkar också folkhälsans utveckling. Det är viktigt att
kommunen och samhällets övriga aktörer skapar
strukturer och möjligheter för invånarna att välja en
sund och hälsosam livsstil.
Delaktighet, inflytande, påverkan, tillgänglighet
SCB:s medborgarundersökning visar att medborgarnas upplevelse kring inflytandet i kommunen vad
gäller exempelvis tillgänglighet till information, möjlig-
26
heter att påverka kommunens verksamheter och
politiska beslut har ökat något men är på gränsen till
ett indexvärde klassat som ”icke godkänt”. Nyköping
ligger ungefär i nivå med snittet för jämförbara kommuner (Kommuner med 50 000 invånare eller fler.).
Det finns många goda exempel på genomförda åtgärder under 2014 som syftar till att öka medborgarnas
delaktighet, inflytande och möjlighet att påverka.
Kommunikationsavdelningen har tagit fram funktionerna ”Lättläst” och ”Talande webb” på webbplatsen.
Samhällsbyggnad har genomfört medborgardialog på
webben kring projektet Å-rummet samt anordnat flera
informationsmöten kring detaljplanerna för Tessinområdet. Personal inom vård och omsorg har utbildats i
”Äldres Behov I Centrum”, Anhörigstöd och HBTQ.
Utvecklingsarbetet med brukarråd och brukardialog
med personer med funktionsnedsättning har fortsatt
under 2014.
Vad gäller kulturellt och socialt deltagande har Kultur
och fritid har förlagt verksamhet som t ex barnteater
utanför centralorten i syfte att göra kulturen tillgänglig
för alla. Kultur och fritid har under året deltagit i projektet ”Konsten att delta”, ett projekt som syftar till att
utrikesfödda konstnärer ska kunna etablera sig och
bidra till den svenska konstscenen. Vidare har Culturum erbjudit sagoläsning på olika språk, olika typer
av bokcirklar samt personligt stöd kring konsumentfrågor och IT-frågor. I Brandkärr har en ny fritidsgård
öppnats av somaliska föreningen.
Barns och ungas hälsa
Landstingets elevundersökning 2014 visar att flickors
psykiska hälsa försämrats. Allt fler känner sig stressade och oroliga och allt färre flickor trivs i skolan.
Nyköpings ungdomar ligger på flera håll över länssnittet vad gäller rökning, alkoholkonsumtion och narkotikavanor. I årskurs 2 på gymnasier röker var femte
elev. Nästan lika många har provat narkotika en eller
flera gånger. Flickor i årskurs 9 dricker alkohol i större
utsträckning än pojkar.
För att stärka samverkan vad gäller insatser för barn
och unga har divisionerna Barn Utbildning och Kultur
(BUK) och Social omsorg (DSO) tecknat ett samverkansavtal där bland annat en samverkansmodell för
att minska den psykiska ohälsan bland unga har
utvecklats i samverkan mellan ungdomsstödjarna,
skolan och polisen.
Ett treårigt projekt under namnet ”Stanna i skolan” har
påbörjats i syfte att minska olovlig skolfrånvaro samt
bryta negativa mönster bland högstadieelever, och ett
webbaserat anmälningsverktyg (”Trygg i skolan”) har
tagits fram för att göra arbetet och förekomsten av
kränkningar och mobbning mer tydliga och synliga har
skolan.
Årsredovisning 2014
2 Årets resultat
DSO har deltagit i ett nationellt projekt (PRIO – plan
för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) som
syftar till att förbättra vården och omsorgen för bland
annat barn och ungas psykiska hälsa. För att intensifiera arbetet med integreringen av Barnkonventionen
har DSO fört diskussioner med ledningslaget och
Beställarkontoret.
Exempel på lyckade tobaksförebyggande insatser är
Miljöenhetens arbete med att implementera den nationella metoden ”Kontrollköp av tobak, folköl och
receptfria läkemedel”. Ett arbete med att effektivisera
tillsyn på skolgårdar har påbörjats, i syfte att skapa
rökfria skolor.
Under hösten arrangerade brottsförebyggande gruppen tre temakvällar för högstadieföräldrar där ämnena
alkohol, narkotika, tobak, doping, skönhetsideal och
kränkningar på nätet lyftes. Närmare 400 föräldrar
besökte temakvällarna. Ungdomsstödjarna, kommunpolisen och folkhälsosamordnaren har deltagit i framtagandet och implementeringen av en ”Drogplan för
samtliga gymnasieskolor i Nyköping”.
Enligt SCB:s medborgarundersökning ser medborgarna Nyköping som en bra plats att leva och på i.
Däremot är den upplevda tryggheten något sämre än
tidigare mätningar. En genomgång av verksamheternas och nämndernas verksamhetsberättelser visar att
många åtgärder för trygghet, säkerhet och trivsel
pågår. Under året har till exempel kommunen tillsammans med Polisen deltagit i pilotprojektet ”Medborgarlöften”, en modell för att komma närmre medborgarna i planering av brottsförebyggande och
trygghetsskapande insatser.
Räddning och säkerhet startat upp ytterligare nio
grannsamverkansområden i kommunen och åtgärder
för att minska skadegörelse och klotter har genomförts i samverkan med tekniska divisionen, Nyköpings
högstadium och polisen.
Social omsorg har genomfört interna utbildningsinsatser kring Våld i nära relation och ett nätverk med
representanter från samtliga divisioner och centrala
verksamheter har bildats.
Arbetsmarknad
Exempel på dopingförebyggande aktiviteter inom
ramen för modellen ”100 % ren hårdträning” är en
utbildningsdag för gympersonal, polis, idrottslärare
och andra nyckelpersoner inom kommunens verksamheter samt aktiviteter runt den nationella uppmärksamhetsveckan mot dopning. Miljöenhetens
livsmedelsinspektörer, som ingår i detta samverkansarbete har under året informerat återförsäljare, polisen och träningsanläggningar om vad som gäller vid
försäljning av kosttillskott och prestationshöjande
medel samt hur tillsynen går till.
Inom verksamheten för missbruksvård har antalet
platser på kommunens HVB Nygården (Hem för Vård
eller Boende) utökats och en ny beroendemottagning
har öppnats. Arbetet för att öka antalet insatser på
hemmaplan har varit framgångsrikt.
Trygga, säkra och trivsamma miljöer
24
Under det gångna året har arbetslöshetssiffrorna
sjunkit, i Nyköping såväl som i länet och i riket.
Den totala arbetslösheten i Nyköping, arbetslösa och
personer i program med aktivitetsstöd, (ålder 16-64
år) är i årsmedeltal högre än i övriga landet, 6,8 %
jämfört med 6,4 %, i länet är samma siffra betydligt
högre, 8,6 %, samma förhållanden som varit de senaste åren. För ungdomar 18-24 år är samma siffror
11,1 % i Nyköping, i riket 8,9 %, och i länet 12,6 %.
Arbetsmarknadsenheten har tagit emot 262 deltagare
under året. 63,5 % har kommit från Arbetsförmedlingen enligt fyra olika avtal. Överenskommelse om
sysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin
(FAS 3), Arbetsträning inom jobb- och utvecklingsgarantin, Förstärkt Särskilt Anställningsstöd (FSAS) och
Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA).
Resterande 36,5 % har kommit från kommunens
egna verksamheter.
Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd 2004-2014
21
Nyköping
15
Riket
12
Länet
Årsmedeltal i %
18
9
Ungdomar
Nyköping
Ungdomar riket
6
Ungdomar länet
3
.
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
27
Årsredovisning 2013
2. Årets resultat
Boende och bostadsbyggande
År 2014 återhämtade sig bostadsbyggandet efter de
rekordfå byggstarterna under 2013. Antalet påbörjade
lägenheter blev 256, vilket är det fjärde högsta antalet
som påbörjats något år sedan början av 1990-talet.
Antalet färdigställda lägenheter ökade marginellt från
165 år 2013 till 176 år 2014.
146 av de 176 är lägenheter som hör till Äldre- och
trygghetboendet Myntan.
Antalet bygglov ökade något 2014 jämfört med 2013,
till 450. Under 2014 har bygglov beviljats för 54 ännu
ej påbörjade bostäder, främst i flerbostadshus. Alla
sedan tidigare år beviljade bygglov, är påbörjade.
Av de 176 bostäder som färdigställdes 2014 var 24
enbostadshus, 152 flerbostadshus och 14 fritidshus.
2.2.4 Ekologiskt hållbar utveckling
Det övergripande målet är att till nästa generation (år
2020) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och
hälsoproblem utanför Sveriges gränser. I ett ekologiskt hållbart samhälle kan vi inte leva på ett sätt som
förstör våra barns eller framtida generationers möjlighet att leva ett gott liv. Det innebär att vi behöver
resurseffektiva kretslopp, fria från farliga ämnen. Att
den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön
bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Att vår konsumtion orsakar så små miljö- och hälsoproblem som
möjligt.
Barn och unga
Certifieringarna ”Grön Flagg” eller ”Skola för hållbar
utveckling” är två pedagogiska verktyg speciellt utformade för förskola, grundskola och gymnasium. För
att bli certifierad krävs ett aktivt och systematiskt
hållbarhetsarbete som genomsyrar hela verksamheten och involverar både barn, elever och lärare. Andelen certifierade förskolor/skolor i kommunen har minskat under 2014 till 28,6 %. Sett till de kommunala
förskolorna/skolorna som certifierades under året går
de jämt upp med de som inte har förnyat sin certifiering, varvid det totala antalet förblir oförändrat. Jämfört med snittet på 16,7 % (2013) för de 97 medlemskommunerna i föreningen Sveriges ekokommuner
ligger Nyköpings kommun fortfarande högre.
Trygga sunda och säkra miljöer och produkter
I Nyköping ska det vara lätt att göra miljövänliga val –
lätt att göra rätt. Generellt är medborgarna nöjda med
kommunens insatser för att kunna leva miljövänligt
(enligt SCB:s medborgarundersökning). Indexvärdet
har ökat till 56 (2014) och ligger därmed över den
satta gränsen för ”nöjd” (55). Nyköpings resultat är
fortfarande lägre jämfört med kommuner i samma
storleksklass, vilket gör det till ett förbättringsområde.
Organisationens inköp av ekologiska livsmedel till
skolor och äldreboenden har ökat till 27,1%. Det är
högre än snittet för Sveriges ekokommuner på 19,5%
(år 2013). Nyköpings kommuns förbättring beror på
ett nytt tjänstekontrakt för måltiderna inom äldre-
28
omsorgen. Från augusti 2014 ställs krav med målet
att uppnå 50 % ekologiska livsmedel. Samma krav
gäller för skolmåltiderna från januari 2015. Flera förskolor arbetar aktivt för att öka andelen ekologiska
livsmedel. Goda exempel är förskolorna Kompassen
med 73 %, Fransiskus med 55 % och Långsätter med
49 %. Genom att köpa ekologiska livsmedel bidrar
kommunen till att uppfylla de nationella miljömålen
giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet, då ekologisk produktion inte tillåter kemiska bekämpningsmedel.
Kommunen har under året öppnat nya återvinningscentraler i Nävekvarn, Jönåker och Stigtomta. Det
blev ett mycket positivt mottagande bland medborgarna och mängden utsorterat avfall har ökat i jämförelse med tidigare insamlingssystem. Sedan halvårsskiftet kan medborgarna även lämna in plast (pulkor,
plaststolar etc.) separat för återvinning istället för
förbränning. Åtgärderna har ökat tillgängligheten och
förutsättningarna för att göra lätta rätta val. Deponiresten minskar och det innebär att fler medborgare
gör rätta val.
Miljökrav ställdes vid byggnationen av den nya högstadieskolan Alpha som invigdes hösten 2014. Under
byggnationen har livscykelkostnader gjorts för fönster,
LED-lampor etc. som visar produktens totala kostnad
under den tid den används (inkl. driftskostnader och
energianvändning). Skolan har 100 % energisnål
LED-belysning inomhus och lampornas långa livslängd ger en stor kostnadsvinst i minskat underhåll.
Kravet är att byggnadens energiförbrukning ska ligga
på max 70 kWh/m2. Slutkostnaden för byggnationen
av skolan blev 40 miljoner lägre än budgeterat, det
visar att högre miljökrav per automatik inte innebär
höga byggkostnader.
Nyköpings kommun deltar årligen i olika evenemang
och kampanjer som Earth Hour, Skräpplockardagarna
(över 5000 barn, elever och lärare deltog), Trafikantveckan (cykla i Nyköping dagen med mellan 30005000 besökare) m.fl. för att främja en god folkhälsa
och miljö i kommunen. Syftet är att dels motivera och
Årsredovisning 2013
2. Årets resultat
inspirera medborgarna till bättre levnadsvanor och
beteenden som främjar miljön.
ningen ska vara fossilfri år 2015 och fem oljeanläggningar kvarstår.
Klimat och energi
Natur och vatten
Den senaste statistiken visar att utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser i Nyköpings kommuns
(geografiska området) har minskat under 2012 jämfört
med tidigare år. Utsläpp från uppvärmning, elanvändning och transporter ingår i beräkningarna men inte
utsläpp från varor och livsmedel som vi konsumerar.
Transporter och framför allt personbilar står för majoriteten av utsläppen i kommunen (58 %) men statistiken visar på en svag nedgång sedan år 2007. Detta
beror bland annat på att bilarna blivit mer energieffektiva och att användning av förnybara bränslen ökat.
Trenden i Nyköping är den samma som för riket i
stort, det vill säga att utsläppen av växthusgaser
minskar. I beräkningarna ingår dock inte växthusgasutsläpp orsakade av vår konsumtion. Nationell statistik visar att utsläppen kopplat till vår konsumtion
totalt sett ökat med 17 % från 1993-2011. Utsläppen
minskar i Sverige men ökar i andra länder (det som
importeras), vilket globalt sett bidrar till negativ miljöoch klimatpåverkan.
Kvävehalten i Mellanfjärden har minskat under året
jämfört med nivåerna 2013. Kväve och fosfor är de
viktigaste näringsämnena i sjöar, vattendrag och i
havet men ett överskott leder till övergödning. Mellanfjärden är bedömd som mycket övergödd (Vattenmyndigheten) och den dominerande källan till kväve
är jordbruket och tätortens reningsverk. Efter genomförda förbättringsåtgärder klarar Brandholmens reningsverk sen år 2013 kraven för kväverening. Näring
från jordbruksmark förs med Nyköpingsån, Kilaån och
Svärtaån. Trenden under 2000-2014 visar på minskade kvävehalter i både Svärtaån och Nyköpingsån.
För att uppnå god ekologisk status enligt Vattendirektivet till år 2021 bör kvävehalterna i Mellanfjärden
ligga mellan 322-350 µg/liter.
Kommunen har fortsatt prioriterat arbetet för att öka
cykeltrafiken i kommunen. Bland annat har samtliga
cykelvägar inventerats under 2014. Utsatta delar av
gång- och cykelvägnätet som på sträckan OppebyCentralstation och cykelstråk till den nya högstadieskolan har målats i syfte att förbättra säkerheten. För
organisationens egna tjänsteresor, med cykel, bil, tåg
och flyg saknas ett fullständigt underlag. Det gör att
produktionsstyrelsens mål om energieffektiva tjänsteresor inte kan följas upp eller effekten av genomfört
arbete. Några verksamheter har rapporterat in att
miljöanpassade färdsätt som tåg eller samåkning
prioriteras vid studieresor eller konferensresor. Kommunen har även infört nyckelfri hemtjänst som ger
kortare ledtider till kund och därmed minskade utsläpp
av bilkörning.
I 25 % av de markanvisningsavtal som skrevs för
bostadsbyggande på kommunal mark, har kommunen
ställt högre energikrav än Boverkets byggregler. Målet
var att uppnå 50 % för att bidra till ett mer energieffektivt byggande i kommunen.
Under året har sju av organisationens oljeeldade
fastigheter ställts om till icke fossil uppvärmning eller
sålts. Målet i kommunens Energiplan är att uppvärm-
Under 2014 REVAQ-certifierades Brandholmens
reningsverk. REVAQ-certifieringen är en kvalitetssäkring som syftar till att slammet från reningsverket ska
kunna användas på jordbruksmark och därmed bli en
del i kretsloppet med återföring av växtnäring.
Nyköpings kommun kom på en hedrande 26:e plats
efter Naturskyddsföreningens enkät ”Sveriges bästa
naturvårdskommun 2014”. Nyköping är därmed bäst i
Sörmland på naturvård! Ett flertal skötselåtgärder har
genomförts för att öka tillgängligheten till tätortsnära
naturområden, bland annat underhåll av spänger och
iordningställande av grillplatser. Arbete pågår med att
bilda ett fjärde kommunalt reservat genom att göra
Ryssbergen till ett friluftsreservat. Flera av de kommunala verksamheterna arbetar för att ge barn, elever
och brukare tillgång till naturen. Det sker dels genom
de 32 skolskogarna och den kommunala naturskolan.
Undervisningen sker ute i skolskolgen eller genom
exkursioner då barn och elever ges möjlighet att på
plats följa årstidsväxlingarna samt utforska och upptäcka naturen. På äldre- och/eller demensboende
som Rönnliden, Mariebergsgården, S:t Anna och
Myntan finns sinnenas trädgård som syftar till att
stimulera såväl syn, doft, smak, känsel som hörsel.
Tillgång till miljöer för rekreation är viktigt även för
personer med stora omvårdnadsbehov och därför är
bra möjligheter att vistas ute i anslutning till särskilda
boenden viktigt.
29
Årsredovisning 2013
2. Årets resultat
2.3 Årets resultat av mål för
prioriterade målområden
Verksamhetsnämnderna styrs via reglementen och
prioriterade målområden. Utifrån boksluts- och omvärldsanalyser formulerar nämnderna nämndmål för
att förbättra resultaten inom vissa prioriterade målområden. Det är även samtliga nämnders uppdrag att
aktivt bidra till Kommunfullmäktiges övergripande mål
inom fastställda budgetramar.
För att veta om genomförda insatser leder fram till de
uppställda målen, ska dessa gå att följa upp. Uppföljningsresultat och analys ska användas för att identifiera målavvikelser och för att följa upp omfattade beslut och insatta åtgärder fick avsedd verkan.
Indikatorer används som mått för att mätta måluppfyllelse. För att öka jämförbarheten med andra kommuner ska nationella indikatorer och jämförelsetal användas i första hand. Nämnderna tecknar internöverenskommelse med verksamheterna som sedan omvandlar målen till aktiviter.
Prioriterade målområden för 2014 var: Grön omställning, Tillväxt, Goda verksamhetsresultat, Delaktighet,
Tillgänglighet och Kommunal organisation.
Grön omställning
Inom grön omställning är fler mål uppfyllda än inte
uppfyllda. En tredjedel av målen kan inte följas upp
vid årsbokslutet. Målformuleringar och indikatorer har
ibland mycket svag koppling till Miljö- och folkhälsopolicyn. Det finns få nationella mål och mått att jämföra
med inom området.
Inom kommunstyrelsen har skrivarprojektet inneburit
en minskning av antalet utskrifter med 37,5 %. Andelen förskolor och grundskolor med utmärkelsen skola
för hållbarutveckling är mer än 25 %.
är måluppfyllelsen låg såväl jämfört med föregående
år och jämfört med riket. Ett positivt undantag är andelen med godkända betyg inom vuxenutbildningen.
Här utmärker sig Nyköpings på riksnivå.
Delaktighet
Fem mål är inte uppfyllda inom delaktighet och fyra är
uppfyllda. Orsaken till de som inte är uppnådda är
försämrade resultat jämfört med föregående år. Flera
indikatorer baserar sig på egna mätningar vilket gör
att utveckling och jämförelsen med andra kommuner
är svår.
Tillgänglighet
Tillgängligheten är det målområde tillsammans med
tillväxt där måluppfyllelsen är lägst. Tillgänglighet
avser dels fysisk tillgänglighet i lokaler och arrangemang samt möjligheten att komma i kontakt med
kommunen. Flera åtgärder avseende tillgänglighet för
personer med funktionsnedsättning är inte genomföra
under året enligt plan. Tillgängligheten har minskat
inom flera nämnder som en effekt av att vi blir fler och
att kommunen inte hunnit rusta för förändringen exempelvis tillgänglighet inom missbruksvården.
Kommunal organisation
Endast produktionsstyrelsen har målet kommunal
organisation. Kommunen uppfyllde inte målet om en
hälsofrämjande arbetsplats beroende på för hög sjukfrånvaro samt för få handlingsplaner för arbetsmiljön.
Målet om ett gott ledarskap på alla nivåer, enligt ledarpolicyn, uppfylldes i medarbetarenkäten.
Tillväxt
Sammanfattning
Kommunstyrelsen mål om att inflyttningen ska öka är
uppfyllt. Fler skattebetalare är centralt för stadens
tillväxt, utveckling och möjlighet att bära kostnader för
en åldrande befolkning.
Det finns totalt 70 mål för nämnder och styrelser i
Kommunfullmäktiges budget för 2014. Av dessa kan
66 mål följas upp i årsbokslutet. Totalt är 44 % av
dessa mål uppfyllda och 56 % är inte uppfyllda.
Ett flertal nämnder har inte klarat sina mål inom området tillväxt. Det har varit betydligt fler barn inom
förskola och skola, vilket krävt en snabbare anpassning än vad som var möjligt. Även det stora antalet
migranter under år 2014 bidrog till svårigheter att
klara målet.
Nämnderna beslutar om vilken nivå som ska vara
uppnådd i indikatorerna för att målet ska anses som
uppfyllt. Ofta är målnivåerna högt satta jämfört med
andra kommuner och jämfört med tidigare års resultat. Vid uppföljning markeras målet som uppfyllt om
samtliga indikatorer är uppfyllda eller om nämnden
tolkat målet som uppfyllt. Nämndernas höga ambitioner blir både kostnadsdrivande och ger vid uppföljning en bild som ser mycket negativ ut, detta trots att
det i kommunen finns mycket goda prestationer som
är bättre än medelkommunens och med nöjda brukare.
Goda verksamhetsresultat
Inom goda verksamhetsresultat är ett flertal mål nästan uppfyllda, exempelvis Överförmyndarnämnden där
99 % av årsräkningarna var granskade till 1/7 och
målet var 100 %. Inom samtliga utbildningsområden
30
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
31
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Inom fem år fyller 487 medarbetare 65 år,
se diagrammet nedan.
2.4 Medarbetare
Personalförsörjning
Antal medarbetare som fyller 65 år
Arbetet med att kvalitetssäkra och utveckla rekryteringsprocessen har fortsatt. I slutet av året togs beslut
om att införa en kompetensbaserad rekryteringsprocess som ska vara gemensam för hela kommunen.
125
100
75
50
Flera yrkesgrupper har varit fortsatt svårrekryterade, t
ex förskollärare, behöriga lärare, fritidspedagoger,
sjuksköterskor, erfarna socialsekreterare, vårdpersonal med erfarenhet, ingenjörer inom det tekniska
området, brandingenjörer och kvalificerade handläggare. Ett traineeprogram med fyra deltagare startade
under hösten 2014 inom några bristyrken.
För att minska risken att medarbetare säger upp sin
anställning påbörjades flera uppföljningar, t ex avgångsintervjuer med chefer och en avgångsenkät till
medarbetare. Intervjuer har även genomförts med
nyrekryterade medarbetare för att identifiera vad som
gjorde att de valde Nyköpings kommun som arbetsgivare och vad som kan få dem att stanna kvar. Uppföljningarna fortsätter under 2015 och därefter fattas
beslut om åtgärder.
Antal medarbetare
2015
2016
2017
2018
2019
Arbetsplatsutveckling, ledarskap
och samverkan
Ledarutveckling
Ledarskapet är nyckeln till att vi når våra mål och kan
erbjuda god service till medborgarna. Genom struktur
och öppen, tydlig kommunikation ska ledaren tydliggöra de fastställda politiska mål och ramar som styr
verksamheten och ansvara för att målen verkställs.
För att stötta ledarna i detta uppdrag utbildas kommunens chefer i Klart ledarskap. Syftet är att stärka
förmågan till dialog och relationer på arbetsplatsen.
Under året har tre kurser genomförts för kommunens
chefer och nyckelpersoner, dessutom har återträffar
genomförts. Sedan starten har 340 chefer och nyckelpersoner utbildats i Klart ledarskap.
Antalet tillsvidareanställda medarbetare var 3 705
30/11 2014, en ökning med 17 medarbetare jämfört
med 2013. Antalet visstidsanställda med månadslön
har ökat med 84 sedan 2013 och uppgick till 385 st.
Stor ökning har varit inom de centrala funktionerna 32
st, varav Nyköpings arenor ökade mest, med 15
medarbetare, servicekontoret i Brandkärr har flyttat
över till kommunikationsavdelningen, 5 st. Övriga
ökningar är små ökningar på flera avdelningar.
Alla nyanställda chefer inbjuds till ett ledarutvecklingsprogram och deltar utifrån tidigare kunskaper och
erfarenheter. Exempel ur innehållet är kommunjuridik,
ekonomi och arbetsmiljö.
Tillsvidare- och visstidsanställda
Arbetsmiljömätning
2014
2013
Barn Utbildning Kultur
1 987
1 950
Social omsorg
1 567
1 543
189
189
Samhällsbyggnad
86
80
Räddning o säkerhet
58
56
203
171
4 090
3 989
Tekniska divisionen
Centrala funktioner
Summa
Pensionsavgångar
Under 2014 har 105 medarbetare gått i pension vilket
är samma nivå som året innan (103). Medelåldern för
pensionsavgångarna var 64,2 år. I november 2014
arbetade 77 personer efter att ha fyllt 65 år vilket var
en ökning med 15 personer från året innan.
Rekryteringsbehovet kommer att vara fortsatt stort då
pensionsavgångarna förväntas öka de närmaste åren.
32
I november genomfördes den årliga ledardagen för
samtliga chefer i kommunen.
Arbetsmiljö och hälsa
På personalutskottets uppdrag gjordes en medarbetarundersökning med syftet att ta reda på hur arbetsplatserna och ledarskapet fungerar och för att kunna
jämföra oss med andra kommuner via SKL:s nio frågor kring Hållbart medarbetarengagemang. Enkäten
skickades till alla tillsvidareanställda och svarsfrekvensen var ca 75 procent.
Under 2014 gjorde 55 kommuner en mätning av Hållbart medarbetarengagemang. Det totala HME-värdet
för Nyköpings kommun var 75 vilket kan jämföras
med medelvärdet för övriga kommuner som var 79.
För delområdet motivation har Nyköpings kommun
värdet 75 vilket också ligger lägre än medelvärdet för
övriga kommuner (80). För området ledarskap var
värdet för Nyköpings kommun 76 vilket var något
lägre än värdet för de kommuner som gjort en mätning (77).
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Sjukfrånvaro
Jämställdhet och mångfald
Trenden med en minskad sjukfrånvaro bröts under
2011. Under 2014 har sjukfrånvaron ökat ytterligare
något, från 6,1 % 2013 till 6,3 % 2014. Under 2014
var korttidssjukfrånvaron 2,8 %, sjukfrånvaro i perioden 15-90 dagar 1,4 % och långtidssjukfrånvaron
2,0 %. Diagrammet nedan visar utvecklingen av korttidssjukfrånvaron (dag 1-14), långtidssjukfrånvaron
(mer än 90 dagar) och den totala sjukfrånvaron.
Av samtliga månadsavlönade medarbetare var 79 %
kvinnor och 21 % män vilket är samma procentuella
fördelning som föregående år. När det gäller gruppen
chefer är fördelningen 69 % kvinnor och 31 % män.
De senaste åren har trenden varit att andelen chefer
som är kvinnor har ökat.
Sjukfrånvaro
6%
4%
2%
0%
2010
2011
total sjukfrånvaro
2012
2013
2014
långtidssjukfrånvaro
korttidssjukfrånvaro
Sjukfrånvaron är högst inom division Social omsorg,
där den ökat från 7,5 % till 8,0 %. Tekniska divisionen
har minskat från 5 % till 3,8 %. Inom division Barn
Utbildning Kultur har sjukfrånvaron ökat något, från
5,7 % till 5,9 %. Kvinnornas sjukfrånvaro är nästan
dubbelt så hög som männens. Under 2014 var sjukfrånvaron bland kvinnor 7 % och 3,7 % för männen.
Den åldersgrupp som hade högst sjukfrånvaro var
gruppen ”50 år och äldre” (7,0 %).
Sjukskrivningarna har ökat något i hela landet och
enligt Försäkringskassans rapporter beror det till stor
del på de ändrade sjukförsäkringsreglerna. Det beror
även till viss del på en ökning av psykisk ohälsa,
särskilt när det gäller kvinnor. Orsaken till kvinnors
högre sjukfrånvaro anses vara dels den könssegregerade arbetsmarknaden dels att kvinnor fortfarande
utför mer hushållsarbete.
Kartläggningen av korttidssjukfrånvaron inom förskolan visade att det var ett fåtal personer som stod för
en stor del av frånvaron. Insatser för att stötta medarbetare med frekvent korttidssjukskrivning pågår. När
det gäller de långtidssjukskrivna inom vården så visade kartläggningen att över hälften av medarbetarna
arbetade i någon omfattning under en tolvmånadersperiod. Historiskt sett är sjukfrånvaron låg i kommunen. Arbetsgivaren behöver dock fortsätta att anpassa och organisera arbetet så att individernas förutsättningar tas tillvara.
Nyköpings kommun fanns representerade vid Pridefestivalen som gäster till Landstingets Sörmland och
Eskilstuna kommun.
Tabellen nedan visar andel personer med utländsk
bakgrund boende och anställda i Nyköpings kommun.
Med utländsk bakgrund avses personer födda utrikes
eller inrikes med två utrikes födda föräldrar, i enlighet
med SCB:s definition. Andelen boende i riket med
utländsk bakgrund var 20,7 % och boende i Nyköpings kommun med utländsk bakgrund var 15,5 %.
Andelen medarbetare i Nyköpings kommun med
utländsk bakgrund var 13,1 % vilket var något högre
än föregående år. Högst procentuell andel medarbetare med utländsk bakgrund finns inom division Social
omsorg. Siffrorna i sammanställningen avser 31 december 2013.
Boende i Nykö-
Anställda i Nyköpings
pings kommun
kommun
2013
2013
Utländsk
bakgrund
Svensk
bakgrund
2012
15,5
13,1
12,6
84,5
86,9
87,4
Lön och anställningsvillkor
Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden för samtliga
anställda var 93 % vilket är en liten ökning jämfört
med 2013. Störst antal deltidsanställda finns inom
division Social omsorg och där har den genomsnittliga
sysselsättningsgraden minskat något till 87,5 %.
Löneöversyn
Löneöversyn har under året genomförts enligt dialogmodellen med 16 fackliga organisationer. Utfallet
för Saco, Kommunal, Vision och Vårdförbundet blev
2,4 - 2,5 %. För lärarförbunden var utfallet 3 %.
33
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
2.5 Ekonomisk analys
2.5.1 Årets ekonomiska resultat
Mnkr
Nämnderna
Budget
2014
Avvikelse
Bokslut
2013
-2 590,9
-2 558,5
-32,4
-2 466,3
-37,0
0,0
-37,0
-31,1
5,1
0,0
5,1
3,1
-2 622,8
-2 558,5
-64,3
-2 494,3
2 646,2
2 585,5
60,7
2 527,5
23,5
27,0
-3,5
33,2
Reavinster materiella anläggningstillgångar
-25,3
-
-25,3
-2,3
Reavinster finansiella anläggningstillgångar
-9,6
-
-9,6
-21,7
-11,4
27,0
-38,4
9,2
7,6
-
7,6
28,1
0,0
18,2
-30,8
55,5
Produktionens resultat
Avgiftskollektivets resultat
Verksamhetens nettokostnader enl driftredovisningen
Finansförvaltningen inkl reavinster
Årets redovisade resultat
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
Synnerliga skäl: Justeringsposter mot tidigare års resultat
Synnerliga skäl: Justeringspost ränteförändring pensionsskuld
Årets balanskravsresultat/Justerade resultat
Det redovisade resultatet för 2014 uppgår till 24 mnkr.
I det resultatet ingår reavinster med 35 mnkr och
kostnader på 7 mnkr som enligt beslut disponeras ur
tidigare års resultat. Efter justering för reavinster och
tidigare års resultat är det justerade resultatet -4
mnkr. Det är 31 mnkr sämre än det budgeterade
resultatet som var 27 mnkr.
Den enskilt största förklaringen till den negativa budgetavvikelsen är kostnads- och volymökningar, framförallt inom Barn och ungdom. Övriga avvikelser mot
budget och förändringar jämfört med 2013 framgår av
Driftsredovisningen avsnitt 2.4.2.
Balanskravet
Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste
överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt
underskott mot balanskravet ska återställas inom de
kommande tre budgetåren. Nyköping har inte några
underskott sedan tidigare år att återställa men kommer i o m årets resultat att ha ett underskott att återställa inom de tre närmaste budgetåren.
Resultatutjämningsreserv
Kommunfullmäktige beslutade under 2013 om Policy
för god ekonomisk hushållning. Av denna framgår att
kommunen under vissa förutsättningar kan göra avsättning till resultatutjämningsreserv. Årets resultat-
34
Bokslut
2014
0,0
-3,8
27,0
nivå medger inte avsättning till resultatutjämningsreserv.
Disponering av resultat
Av kommunens Policy för god ekonomisk hushållning
framgår att om resultatet i årsbokslutet är positivt kan
det under vissa förutsättningar öronmärkas inom det
egna kapitalet för att användas till särskilda ändamål.
Om öronmärkning sker är bedömningen att kostnaderna ska undantas vid balanskravsutredningen det
år kapitalet används utifrån så kallade synnerliga skäl.
Fullmäktige beslutade i bokslutet 2013 om att öronmärka 75 mnkr för beslut 2014 och framåt. Av detta
har 12 mnkr ianspråktagits genom beslut fram till och
med 26 januari 2014. Det innebär att 58 mnkr återstår
att besluta om enligt nedanstående tabell. Se vidare
not 40 hur medlen utnyttjats under året.
En förutsättning för att öronmärka eget kapital är
bland annat att de övergripande finansiella målen är
uppfyllda. Med hänsyn till att resultatmålet på 2 % av
skatteintäkter och generella bidrag inte är uppnått
saknas förutsättningar att öronmärka delar av 2014
års resultat.
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Mnkr
Tillgängliga
medel för beslut 2014 och
framåt
Beslut tagna
efter föregående
årsredovisning
(tom 2015-01-26)
Återstår för KSbeslut 2015
och framåt
Tillväxtbefrämjande åtgärder
0,1
-
0,1
Infrastrukturella åtgärder, Resecentrum
5,0
-5,0
-
Avsättning för deponi
15,0
-
15,0
Klimat- och miljöåtgärder för en grön omställning
17,1
-0,8
16,3
Sociala investeringar
20,8
-2,5
18,3
Satsning för förbättrade skolresultat
10,0
-7,2
2,8
Stöd till föreningar och breddad rekrytering
0,5
-0,3
0,2
Stöd till föreningsdrivna anläggningar
0,4
-0,4
0,0
Landsbygdsutveckling
1,5
-0,4
1,1
Kompetensutveckling/organisationsanpassning
4,3
-0,7
3,6
Återföring av positivt resultat – kvalitetshöjande effekter
0,3
-
0,3
0,3
-
0,3
75,3
-17,4
57,9
med inriktning på personal
Arbetskläder förskolor
Summa
35
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Nämndernas och produktionens sammanlagda prognoser har varierat stort under året och det finns även stora
variationer inom enskilda produktionsenheter. Det slutliga utfallet i nämnderna är 1 mnkr bättre än prognoser-
Utvecklingen av intäkter
och kostnader
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är
att det finns en balans mellan de löpande intäkterna och
kostnaderna. Det innebär att verksamhetens kostnader
inte ska öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Nyköping klarar inte den målsättningen 2014
eftersom verksamheternas nettokostnad har ökat med
3,1 % samtidigt som skatter och generella statsbidrag
har ökat med 2,7 %.
Intäkter
Skatteintäkterna står för ca två tredjedelar av kommunens intäkter och uppgår till 2 193 mnkr. Jämfört med
2013 har skatteintäkterna ökat med 2,5 % eller 55 mnkr.
Bidragsintäkterna som uppgår till 657 mnkr, består
främst av statliga bidrag. De största posterna är inkomstutjämningsbidraget som uppgår till 346 mnkr och
den kommunala fastighetsavgiften som uppgår till
88 mnkr.
36
Mnkr
75
50
25
0
-25
-50
-75
Utfall
Nov
Okt
Sep
Aug
Jun
-100
Maj
Kommunens uppföljningsprocess innebär att verksamheten följs upp nio gånger under verksamhetsåret. Den
ekonomiska styrningen under löpande budgetår tar sin
utgångspunkt i dessa uppföljningar. För att uppnå en
korrekt styrning av verksamheten är prognossäkerheten
av avgörande betydelse. Under 2014 har prognosen för
redovisat resultat varierat från som lägst 2 mnkr i februari till 23 mnkr i april. Prognosen för redovisat resultat i
delårsbokslutet per augusti var 13 mnkr. Jämfört med
det slutliga resultatet är det en avvikelse med -11 mnkr,
vilket motsvarar 0,3 % av omsättningen.
Budgetavvikelse i
verksamhetsuppföljningarnas
helårsprognoser
Apr
Divisionerna och övrig produktion redovisar ett underskott med 37 mnkr. Det största underskottet står division
Barn, utbildning och kultur för, 40 mnkr och Tekniska
divisionen med ett underskott på 3 mnkr. Avgiftskollektiven tillsammans visar ett positivt resultat mot budget
med 5 mnkr. Finansförvaltningens redovisade resultat är
61 mnkr bättre än budget.
Prognosen för finansförvaltningens justerade resultat
enligt balanskravet har också varierat under året. Prognosen i delårsbokslutet var 35 mnkr bättre än budget
medan det slutliga resultatet visar på 61 mnkr bättre än
budget.
Mar
Sammantaget redovisar nämnderna ett underskott med
32 mnkr jämfört med budget. En nämnd står för ett
större underskott, Barn- och ungdomsnämnden som
redovisar 21 mnkr i underskott. De nämnder som redovisar större överskott jämfört med budget är Bygg- och
tekniknämnden med 5 mnkr och Kultur- och fritidsnämnden med 4 mnkr.
na i delårsbokslutet, inkl kollektiven är för produktionen
är det slutliga utfallet 13 mnkr bättre än i prognosen
31/8.
Feb
Budgetföljsamhet och
prognossäkerhet
Nämnderna
Produktionen
Avgiftskollektiven
Redovisat resultat
Justeringar enligt balanskravet
Sammantaget har bidragsintäkterna minskat med 3 mnkr
eller 0,5 %. Under 2013 var det istället en ökning med
34 mnkr.
Taxor och avgifter har ökat med 5 mnkr under 2014,
vilket motsvarar 2,4 %. 2013 var samma ökning 20
mnkr. En specifikation av kommunens intäkter finns i not
1, 4 och 5 till resultaträkningen, i avsnitt 3.4, Noter.
Kostnader
Personalkostnader, d v s löner arvoden och andra
ersättningar, pensionskostnader, löneskatt och sociala
avgifter uppgår till 1 793,1 mnkr. Det är en ökning jämfört med 2013 med 93 mnkr vilket motsvarar 5,5 %.
Personalkostnadernas andel av kommunens totala kostnader är 53,1 %. Antalet årsarbetare har ökat till 3 622,
77 st eller 2,2 %, 2013 ökade antalet med 34. Ett skäl till
att lönekostnaderna ökat mer än antalet årsarbetare är
att en extra satsning gjordes på lärargrupperna med 4 %
lönehöjning. En årsarbetare beräknas som antalet närvarotimmar inklusive övertid och mertid dividerat med
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
1700 timmar. Ökningen återfinns i första hand bland
månadsavlönade, både tillsvidare- och visstidsanställda.
förra året. Det är bl a hyran för Rosvalla som ökar kostnaderna.
De lagstadgade och avtalsenliga arbetsgivaravgifterna
uppgick till 378 mnkr vilket ger en ökning med 16 mnkr.
Pensionskostnaderna har ökat med 13 mnkr inkl löneskatt.
Kostnaderna för Bidrag ligger kvar på samma nivå som
2013, 2014 är utfallet 113 mnkr.
Kommunens Köp av entreprenader och verksamheter
har ökat från 552 mnkr till 583 mnkr. Det motsvarar en
ökning med 5,7 % och består bl a av ökade kostnader
inom skolan, grundskolan 10 mnkr och förskolan 8 mnkr.
Inom vård och omsorg, personlig assistans 8 mnkr,
placeringar av funktionsnedsatta 8 mnkr, vuxna missbruk placeringar 4 mnkr, och hemtjänsten 2 mnkr.
Kommunens externa kostnader för Lokaler och fastighetsservice har ökat med 17 mnkr, eller 9 % sedan
Avskrivningar på kommunens tillgångar uppgår till
136 mnkr vilket är en sänkning med 17 mnkr.
I posten Övrigt ingår bl a förbrukningsinventarier och
förbrukningsmateria, 61 mnkr, bränsle- energi och vattenkostnader, 60 mnkr, övriga främmande tjänster 125
mnkr, bl a kostleveranser 60 mnkr, pedagogiska måltider
6 mnkr och adm konsulter 9 mnkr, Transporter och resor
49 mnkr, samt tele- och ITkommunikation, 13 mnkr.
Posten övriga kostnader har minskat med 7 mnkr, 1,3 %,
jämfört med fg år. Inköpsstoppet som infördes i kommunen under hösten har bidragit till lägre kostnader.
Tillgångar, skulder och eget kapital
4 000
Eget kapital
3 500
3 000
2 500
Pensionsförpliktelse
Anläggningstillgångar
2 000
Långfristiga
skulder
1 500
1 000
500
0
Mnkr
Citybanan
Exploatering
Fodringar
Kassa och
Placeringar
Tillgångar
Balansräkningen ger en ögonblicksbild av den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningens
förändring visas i kassaflödesanalysen, avsnitt 3.2.
Under året har balansomslutningen ökat med 456 tkr,
13,9 %. Förändringen beror till största delen på de investeringar på 657 mnkr som gjorts under året bl a i högstadieskolan Alpha och äldre- och trygghetsboendet
Myntan. Efter avdrag för avskrivningar och försäljningar
har de materiella anläggningstillgångarna ökat med 534
mnkr, eller 26%, vilket också inkluderar övertagande av
Avsättningar
Kortfristiga
skulder
Skulder o Eget Kapital
Rosvallafastigheten. De finansiella anläggningstillgångarna har istället minskat, i första hand som en följd av att
det långfristiga lånet till KB Rosvalla reglerades när
kommunen tog över fastigheten. Även kassan har ökat,
som en följd av att beräknade utbetalningar i december
inte blev så stora som prognosen visade.
På skuldsidan finns förändringar främst bland de långfristiga skulderna, där lånen ökat med 500 mnkr
.
37
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Likviditet och kassaflöde
Likviditeten visar på kommunens betalningsförmåga
på kort sikt. Av kassaflödesanalysen (avsnitt 3.2)
framgår att de likvida medlen har ökat med 80 mnkr
och uppgår till 107 mnkr vid årets slut. Den löpande
verksamheten har ökat kassaflödet med 55 mnkr. Det
är 112 mnkr lägre än beräknat, vilket bland annat
beror på reavinster i pensionsportföljen som har återinvesterats, och minskning av övriga kortfristiga skulder. Investeringsverksamheten har belastat likviditeten med 614 mnkr vilket är 508 mnkr lägre än beräknat, men högre än 2013. Orsaken är att några investeringar fått förskjutna tidplaner och andra investeringar har flyttats fram för nya beslut. Nya lån har
upptagits under året med 500 mnkr vilket är 400 mnkr
lägre än vad som budgeterades.
Omsättningstillgångarna i förhållande till kortfristiga
skulder brukar benämnas balanslikviditet. Att balanslikviditeten har förbättrats från 129 % till 163 under
året beror främst på att likviditeten har stigit kraftigt
och de kortfristiga placeringarna har ökat, men också
på att de kortfristiga skulderna sjunkit.
viduell del för 2014 och ska utbetalas till Pensionsvalet AB i mars 2015. Löneskatten på denna del betalas löpande under året och utgör endast en mindre
skuld i bokslutet.
Under ansvarsförbindelser (not 36) ingår pensioner
som intjänats före 1998 och resterande del av visstidspensionerna. Summan uppgår till 1 216 mnkr
inklusive löneskatt. Pensioner som intjänats före 1998
utgörs av nuvärdet av kommande utbetalningar till
nuvarande och blivande pensionärer. Beloppet förändras under året, bland annat minskar den med
årets utbetalningar till pensionstagarna, 47 mnkr och
räknas upp med ränta och basbeloppsförändring 10
mnkr.
Netto har ansvarsförbindelsen minskat med 52 mnkr
under året. Åtagandet ligger utanför balansräkningen,
i enlighet med den kommunala redovisningslagen.
Det innebär att den kommer att generera ökade kostnader i samband med att pensioner betalas ut till
pensionstagarna under lång tid framöver.
Pensioner berörs på fyra olika ställen i balansräkningen och kommenteras i noterna 26, 29, 34 och 36.
Kommunen har valt att placera delar av sina likvida
medel i räntebaserade värdepapper och aktieindexobligationer hos externa förvaltare i enlighet med
beslutade finansregler för Nyköpings kommun. Syftet
är att kunna klara den finansiella påfrestning som
uppstår då de största pensionsutbetalningarna kommer att ske. Placeringarna redovisas som en Kortfristig placering (not 26) med ett bokfört värde på
204 mnkr. Marknadsvärdet per den 31 december
uppgår till 227 mnkr, en ökning sedan förra året med
10 mnkr, 5 %. Fr o m 2012 har kommunen valt att
redovisa placeringarna som en Kortfristig placering
och flyttat dem från Finansiella anläggningstillgångar.
Under avsättningar (not 29) redovisas det åtagande
som avser pensioner intjänade fr o m 1998, särskild
avtalspension och delar av visstidspensioner. Den
totala avsättningen inklusive löneskatt uppgår till
221 mnkr per 31/12 2014, vilket innebär en höjning
med 14 mnkr sedan förra året. Under kortfristig skuld
(not 34) redovisas den ”individuella delen” av pensionsåtagandet. Det är den del som enligt pensionsoch försäkringsavtalet PFA 98 ger medarbetaren rätt
att själv placera en del av pensionen. Skulden som
uppgår till 58 mnkr exklusive löneskatt består av indi-
Portföljen följs upp vid flera tillfällen under året. När
det finns en misstämning mot Finanspolicyn rebalanseras innehavet, dvs innehavet anpassas till policyn
genom köp och försäljningar. Att det kan bli misstämningar mot policyn är en följd av att de olika innehaven i portföljen förändras i olika takt. Innehållet i pensionsportföljen stämmer med finanspolicyn, med ett
undantag. En viss exponering har skett mot andra
valutor än SEK, EUR och USD. Under året har exponeringen mot andra valutor som mest varit 1,5 %,
vilket kan anses som ringa.
Pensionsåtagande och förvaltning av pensionsmedel
Kommunens totala åtagande för framtida pensioner
uppgår den sista december 2014 till 1 494 mnkr. Det
är en minskning med 2,6 % eller 40 mnkr jämfört med
föregående år. Av minskningen står ansvarsförbindelsen för 52 mnkr. Avsättningen för pensioner
intjänade efter 1998 har däremot ökat med 14 mnkr
Pensionsförpliktelser och pensionsmedel, mnkr
Avsättning för pensioner intjänade efter 1998, inkl löneskatt
2014-12-31
2013-12-31
2012-12-31
2011-12-31
220,8
206,8
188,1
194,9
57,9
59,9
58,7
57,2
Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade t o m 1998, inkl löneskatt
1 215,7
1 267,9
1 196,3
1 202,6
Summa pensionsförpliktelser
1 494,4
1 534,7
1 443,1
1 454,7
Finansiella pensionstillgångar
203,6
194,0
201,1
215,5
Marknadsvärde per sista december
226,7
209,3
209,6
215,5
1 267,7
1 325,4
1 233,5
1 239,2
Kortfristig skuld för individuell del, exkl löneskatt
Summa återlåning i verksamheten
38
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Tillgångsfördelning
Tillgångsslag
Normal
Tillåtet
2014-12-31
Enligt policy
Avkastning
Räntebärande
Aktier
varav svenska
varav utländska
Alternativa
60 %
30 %
20 %
10 %
10 %
40 – 80 %
20 – 50 %
52,2 %
38,8 %
25,5 %
13,3 %
9,0 %
Ja
Ja
7,5 %
19,1 %
Ja
-1,4 %
0,20 %
Kommunens pensionsportfölj har under 2014 haft en
avkastning på totalt 11,2 %, att jämföra med totalindex
på 7,3 %. Värdeutvecklingen har under året varit 4,2 %,
något sämre än den kategoriportfölj som kommunen
jämför sig med. Kategoriportföljen består av genomsnittlig utveckling för samtliga fonder inom varje enskild
kategori och skapas för att kunna jämföra utvecklingen
av kommunens portfölj. Utdelningen under året har varit
4 mnkr.
Soliditet
För att få en mer relevant bild av soliditeten bör även de
pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse räknas med. Om de räknas med som en
skuld blir soliditeten istället 6 %, 1,5 %-enheter bättre än
2013 Kommunens mål är att soliditeten ska vara >0.
Alltså är målet uppnått.
Soliditet
80%
60%
Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella
handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Ju
högre soliditet desto bättre finansiellt handlingsutrymme.
En hög soliditet innebär en låg andel låneskulder och
därmed lägre räntekostnader.
40%
20%
0%
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Vid utgången av 2014 uppgick soliditeten till 39 % vilket
är en försämring jämfört med föregående år då soliditeten var 43 %. Anledningen till försämringen är främst att
lånen ökat med 500 mnkr till 1 400 mnkr.
Inkl ansvarsförb
Exkl ansvarsförb
Investeringar
Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 657 mnkr
varav 162 mnkr avser överföring av sportanläggningen
Rosvalla från ett koncerninternt bolag. Exklusive Rosvalla uppgårr investeringarna till 495 mnkr vilket är 112
mnkr lägre än förra året. Investeringsprojektens budget
2014 (exklusive Rosvalla) var 953 mnkr. Vilket ger ett
budgetöverskott med 458 mnkr. Den största förklaringen
är att metoden för att budgetera investeringar har ändrats under perioden samt att projekt har försenats. Ser
man till prognosen för de kommande tre åren kommer
investeringarna vara fortsatt höga under 2015 för att
därefter återgå till en lägre nivå.
Investeringar
Mdkr
De mest kapitalkrävande investeringarna under året har
varit:
Mnkr
2014
Tot
Prognos
Klart
Äldreboendet Myntan
96
271
299
Sep- 14
Gripenskolan
15
51
258
Jun -15
Högstadieskolan Alpha
82
226
229
Jul- 14
Svalsta förskola
36
38
60
Jun- 15
Parkeringshus Å-
34
46
60
Jan- 16
Östra kajen
15
41
42
Jun- 14
Kustledning
43
71
34
Dec- 17
Västra kajen
13
30
29
Jun- 14
kroken
0,5
0,0
2012
2013
2014
2015
2016
2017
39
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Exploateringar
Konjunkturen för produktion av småhus har vänt och
antalet sålda småhustomter är nu åter på en hög nivå.
Under året har kvarteret Stian blivit såld till Nyköpingshem. Byggnation av första etappen färdigställs under
våren 2015. Även kvarteren Slottsvakten och Folkbåten
har blivit sålda. Byggnation av bostadsrätter pågår och
beräknas slutföras under våren 2015.
Borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser
Kommunen har beslutade borgensförbindelser på
630 mnkr. Dessa är uppdelade på Lån upptagna av
föreningar (19 mnkr) och till bostadsförsörjning
(611 mnkr). Totalt har borgensförbindelserna ökat med
126 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen avser
ökade borgensförbindelser för Nyköpingshem 262 mnkr
som bl a är ett Byggnadskreditiv på 78 mnkr, och en
ökning av borgensåtagande för Nyköpings Tennisklubb
med 9 mnkr. Se vidare not 38.
Av de totala borgensåtagandena bedöms 97 % att ligga i
riskgrupp 3, vilket innebär en lägre risk för infriande.
Borgensbelopp, mnkr
Riskgrupp
Riskgrupp
Riskgrupp
1
2
3
0 – 0,1
0,3
0,1
0,2
0,1 – 0,5
0,7
0,1
0,2
0,5 – 1,0
-
0,6
-
1,8
1,8
-
1,0 – 10,0
10,0 -
14,0
-
610,4
Totalsumma
16,8
2,6
610,8
2,7 %
0,4 %
96,9 %
Riskgrupp 1
Föreningar och bostäder med större
risk för infriande.
Riskgrupp 2
Föreningar, med måttlig risk för infriande.
Riskgrupp 3
Kommunägda bostadsföretag, egnahem med statliga bostadslån, bostadsrättsföreningar, lån i fastigheter
där kommunen fått pantbrev, d v s
lägre risk för infriande.
När det gäller industrimark var budgeten mer positiv än
vad den faktiska efterfrågan blev. Vilket innebär att vissa
projekt blivit uppskjutna och intäkterna blivit lägre än
beräknat.
Avtal och överenskommelser
2009 fattade kommunen beslut om att godkänna att
Länstrafiken Sörmland AB ingår avtal med staten om
medfinansiering av Citybanan. Kommunens kostnad
beräknas till 57 mnkr plus en årlig indexuppräkning. Med
anledning av denna har resultatet belastats med 0,5
mnkr under 2014. Kostnaden för medfinansieringen
skrivs av på 25 år. Första utbetalningen i enlighet med
avtalet skedde till Länstrafiken i slutet av 2012
I oktober 2011 ändrades hyresavtalet med Eberspächer
Exhaust Technology Sweden (tidigare SWENOX). Företaget har fram till dess hyrt lokaler i företagsparken på
Arnö med en bindningstid om 20 år. För att kunna stärka
bolagets kapitalförsörjning i ett starkt utvecklingsskede
vill bolaget ta in en finansiär som går in med kapital i
bolaget. Finansiärens villkor var en kortare bindningstid
på hyresavtalet för lokalerna.
I början av 2012 gjordes en upphandling av internationell
marknadsföring som Ryanair vann. Det resulterade i ett
marknadsföringsavtal som löper till 2015-03-31.
Kommanditbolaget Rosvalla har under året på egen
begäran likviderats och tillgångar och skulder har utskiftats till delägarna. Det innebär att den gamla anläggningen på Rosvalla idrottsplats har överförts från Kommanditbolaget Rosvalla till kommunen och kvittats mot
den skuld kommanditbolaget haft mot kommunen.
Kommunen har upphandlat driften av tre boenden som
drivs på entreprenad på uppdrag av Nyköpings kommun.
Företaget Ansvar och Omsorg kommer att fr o m 1 mars
ta över driften av Riggargatans äldreboende, samt fortsätta att driva S:t Annas äldre- och demensboende och
Björkgårdens äldre- och demensboende. De nya avtalen
gäller till 28 februari 2020 och kan därefter förlängas
med max tre år.
Campus Nyköping har under året fått tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) att driva tre helt nya
yrkesutbildningar och kan nu totalt erbjuda åtta. Det
innebär 455 nya studieplatser och lika många möjligheter till nya jobb.
Avtal har fattats mellan kommunen och Sörmlands museum gällande skyltprogram/utomhusutställning ”Historien i Sörmland”. Avtalet innebär att museet ska producera ett skyltprogram i Nyköping och kommunen ska bl a
svara för ev tillstånd och skötsel av stolpar. Programmet
gäller från 2014 tills dess att någon av parterna säger
upp avtalet.
Energibesparingsavtalet med TAC avslutades under
2012. De förhandlingar som därefter pågått angående
krav på återbetalning av överinbesparingar har avslutats
under 2014.
40
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Ekonomin i omvärlden
Följande är hämtat från SKL:s rapporter i december
2014 – februari 2015. Efter en stark avslutning på 2013
har den svenska ekonomin under 2014 utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag
internationell utveckling och därmed en fortsatt svag
svensk export. Svensk BNP beräknas för 2014 växa
med 1,9 procent. För 2015 ser förutsättningarna bättre ut
och BNP beräknas växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten
stannat kring 8 procent. Tack vare att ekonomin befinner
sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent nästa år och
omkring 1,5 procent året därefter.
Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten
etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har
sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska
exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har
den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark
och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i
år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den
ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning.
Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats
under hösten. Året inleddes med en kvartalstillväxt av
BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen
endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i
Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som
följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina
och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara
motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart.
Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att
de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket
låga. Den låga svenska inflationen under 2014 har fått
riksbanken att sänka styrräntan till 0 procent från en
redan låg nivå på 0,75 % vid årets ingång, och revidera
ned räntebanan mycket kraftigt. Vid det första beskedet
2015 sänktes räntan ytterligare, till -0,1 %.
nästa års ökning revideras ned. Å andra sidan har hushållens inkomster utvecklats mycket gynnsamt sedan
mitten av 2000-talet. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med i genomsnitt
3,2 procent per år. Under samma period har hushållens
konsumtionsutgifter ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande har därmed stigit
mycket kraftigt. Åren 2012 och 2013 nådde hushållens
nettosparkvot den högsta nivån i modern tid.
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag, eller
obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes
redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. Vi räknar med att den återgår till att öka, men inte
lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse
för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt.
Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag.
Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort
sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är de låga räntorna, men även den underliggande
inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen.
Under valår med regeringsskifte har den tillträdande
regeringen rätt att ändra uppräkningsfaktorerna senast
en vecka efter att budgetpropositionen lämnats till riksdagen. Den nuvarande regeringen utnyttjade i oktober
den rätten och beslutade om uppräkningsfaktorer som
bygger på bland annat en höjning av grundavdragen för
personer som fyllt 65 år, i enlighet med regeringens
budgetproposition för 2015. Det är huvudförklaringen till
att regeringens prognos visar mindre ökning av skatteunderlaget år 2015 än SKL:s (baserad på den budgetmotion från Alliansen som riksdagen beslutat). Åren
2016–2018 visar regeringens prognos snabbare skatteunderlagstillväxt än SKL:s, främst till följd av snabbare
ökning av arbetade timmar samt lägre grundavdrag, men
det har också betydelse att regeringen räknar med större
ökning av pensionsinkomsterna.
Även den svenska ekonomin går i otakt. Trots att tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under
andra halvåret 2013, fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. Skatteunderlaget klarar sig
förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent
2014 och 2015, främst tack vare den starka ökningen av
antalet arbetade timmar, men den för kommunsektorn
gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger
långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll.
Den privata konsumtionen utvecklades svagare under
det tredje kvartalet än beräknat, delvis förklarat av tillfälliga faktorer. Lägre förväntningar från konsumenterna
och att 2015 startar från en lägre nivå betyder att också
41
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
2.5.2 Driftredovisning
Mnkr
Bokslut
Budget
Avvi-
Bokslut
2014 jfr
2014
2014
kelse
2013
2013
Nämnd/Styrelse
Barn- och ungdom
-895,1
-874,0
-21,1
-843,5
-51,6
Utbildning, Arbetsmarknad o Integration
-248,7
-242,5
-6,2
-252,3
3,6
Kultur- o fritid
-81,9
-86,2
4,3
-85,9
4,0
Vård- o Omsorg
-819,3
-811,6
-7,7
-772,3
-47,0
Social
-179,2
-175,5
-3,7
-171,7
-7,5
-64,2
-69,0
4,8
-64,3
0,1
Miljö
-8,7
-8,9
0,2
-6,7
-1,9
Kommunfullmäktige
-5,2
-5,4
0,2
-5,1
-0,1
Kommunstyrelsen1
-281,5
-277,8
-3,7
-258,5
-23,0
-7,0
-7,6
0,6
-5,9
-1,1
-2 590,9
-2 558,5
-32,4
-2 466,3
-124,6
-40,3
0,0
-40,3
-25,0
-15,3
Bygg- o teknik
Övriga2
Summa nämnder
Divisioner/produktion
Barn, utbildning och kultur
Social omsorg
3,8
0,0
3,8
-9,3
13,1
-2,6
0,0
-2,6
0,2
-2,8
Samhällsbyggnad
1,4
0,0
1,4
2,1
-0,7
Räddning o säkerhet
0,8
0,0
0,8
0,8
-0,1
-37,0
0,0
-37,0
-31,1
-5,8
6,4
0,0
6,4
5,4
1,0
-1,3
0,0
-1,3
-2,4
1,1
Teknik
Summa divisioner/produktion
Avgiftskollektiven exkl pensionsskuld
Vatten och avlopp
Renhållning
Summa avgiftskollektiven exkl pensionsskuld
Verksamhetens nettokostnader
Finansförvaltning
Årets redovisade resultat
5,1
0,0
5,1
3,1
2,0
-2 622,8
-2 558,5
-64,3
-2 494,3
-128,5
2 646,2
2 585,5
60,7
2 527,5
118,7
23,5
27,0
-3,5
33,2
-9,9
Reavinster
-34,9
0,0
-34,9
-24,0
-10,8
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
-11,4
27,0
-38,4
9,2
-20,6
Synnerliga skäl: Justeringsposter mot tidigare års resultat
7,6
0,0
7,6
28,1
-20,5
Synnerliga skäl: Justeringspost ränteförändring pensionsskuld
0,0
0,0
0,0
18,2
-18,2
-3,8
27,0
-30,8
55,5
-59,3
Årets justerade resultat
1
2
Inklusive kommunledningskontoret
Överförmyndarverksamhet och nämnd, Revision, Val- resp Löne-/Servicenämnd
42
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Barn- och ungdomsnämnden
Socialnämnden
Nämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget
med -21,1 mnkr. Orsaken är fler barn/elever och högre
kostnader för tilläggsbelopp inom framförallt förskola 16,1 mnkr, grundskola -3,4 mnkr, förskoleklass -1,1
mnkr och grundsärskola -1,5 mnkr. För fritidshem är
avvikelsen däremot positiv, 0,8 mnkr på grund av färre
elever.
Nämnden visar en negativ avvikelse mot budget med 3,7 mnkr, där försörjningsstödet står för den stora avvikelsen, med -4,4 mnkr. Försörjningsstödet avräknas mot
divisionen, övriga poster ligger som i internöverenskommelsen. Jämfört med fg år är utfallet 7,5 mnkr
sämre. Även det beror på det avräknade försörjningsstödet.
Störst volymavvikelse mot budget finns inom förskolan
med 132 fler barn och inom grundskolan med 78 fler
elever, varav 68 fler i årskurs 1-6. Kostnaderna för tillläggsbelopp är 2,7 mnkr högre än nämndens budget på
grund av fler elever/barn som varit berättigade till tillläggsbelopp.
Bygg- och tekniknämnden, skattekollektivet
Utbildnings- arbetsmarknads- och integrationsnämnden
Nämnden redovisar en negativ avvikelse mot budget
med -6,2 mnkr.
Gymnasieutbildningen står för underskottet jämfört med
budget. Köp av externa utbildningsplatser har en avvikelse med - 5,9 mnkr på grund av högre pris samt fler
elever än budgeterat. Utöver det är kostnaderna för
tilläggsbelopp 1 mnkr högre. Det beror till stor del på att
kostnaden för modersmålsundervisning från och med
2014 redovisas som tilläggsbelopp och avräknas mot
nämnden.
Efter avstämning av antal elever inom Nyköpings gymnasium blev kostnaden för nämnden 0,6 mnkr lägre än
budgeterat.
Kultur- och fritidsnämnden
Nämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget med
4,3 mnkr. Avvikelsen beror på lägre hyreskostnader
eftersom öppnandet av Hjortensbergsbadet har senarelagts till slutet av 2015 och det nya länsmuseet beräknas
öppna först 2017.
Nettokostnaderna är 4 mnkr lägre än föregående år. Det
beror på att Hjortensbergsbadet var öppet 4 månader
2013 men stängt hela 2014.
Vård och omsorgsnämnden
Nämnden visar en negativ avvikelse mot budget på -7,7
mnkr. Budgeten rymde inga volymökningar och när
sådana ändå uppkom inom hemtjänst, 4 mnkr, inom
personlig assistans, 8 mnkr och inom externa placeringar av barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning 8
mnkr, ledde det till underskott. De största intäkterna som
ledde till att underskottet inte blev större är statsbidrag
för flyktingar, mat- och vårdavgifter, som blev ca 9 mnkr
mer än budget och en hyresåterbetalning med 1,9 mnkr.
Genom bättre uppföljning och uppstyrning av förfrågningsunderlaget har nämnden fått bättre kontroll över
hemtjänstens kostnadsutveckling och den stora kostnadsökningen som varit under senare år har planat ut
under hösten.
Externa placeringar har ökat under året. Divisionen har
ett uppdrag att ta hem alla placerade när det är ekonomiskt och mänskligt motiverat. Ett antal äldre som flyttat
till Myntan frigör platser i grupp- och serviceboenden
som kan vara lämpliga för en del som nu är placerade
och för nytillkommande behov.
Den positiva budgetavvikelsen 4,8 mnkr beror på uteblivna kapitalkostnader för investeringsprojekt som inte
färdigställts. Samtidigt har bygglovsintäkterna ökat på
grund av ett antal större byggprojekt under 2014. Ökade
kapitalkostnaderna kommer att få genomslag under
2015 och framåt.
I jämförelsen med 2013 är det inom gatuverksamheten
som den stora förändringen finns. Dels ökade intäkter
från parkeringsavgifter samt en kostnadsökning inom
vägunderhåll och service för medborgarna.
Miljönämnden
Miljönämnden har en positiv budgetavvikelse på 0,2
mnkr vilket till störta delen beror på ökade intäkter inom
verksamheten enskilda avlopp. Inom övriga verksamheter är det små kostnadsökningar som kunnat kompenseras tack vare minskade administrativa kostnader för
nämnden.
Förändringen mot föregående år är även det en effekt av
trenden mot ökad ärendehantering och behovet av ökad
tillsyn.
Överförmyndarnämnden
Nämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget med
0,3 mnkr. Orsaken till avvikelsen beror främst på att
nämnden blivit bättre på att eftersöka medel kring ensamkommande flyktingbarn. Intäkterna kommer från
Migrationsverket, andra kommuner samt DSO.
Arvodeskostnaderna för förvaltarskap har minskat med
0,2 mnkr sedan år 2013. Det är fler huvudmän som kan
betala arvodeskostnaden själv (saknar huvudmannen
pengar är det kommunen som betalar arvodet till ställföreträdaren).
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens budgetavvikelse uppgår till totalt -3,7
mnkr där KS-verksamheter och Kollektivtrafiken redovisar negativa avvikelser medan KS-ofördelade medel och
KLK redovisar positiva avvikelser.
Inom KS-verksamheter har medel reserverats för kompensation till fristående verksamheter som omfattas av
Bidrag på lika villkor.
Kollektivtrafikens negativa resultat på -2,3 mnkr fördelas
på -0,7 mnkr för skolskjutsar och -1,6 mnkr för kollektivtrafik.
KS-ofördelade medel har en positiv budgetavvikelse
med 4,9 mnkr.
KLK redovisar en positiv avvikelse med 2,5 mnkr och
orsaken beror främst på att planerade projekt inte genomförts samt lägre lönekostnader.
43
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
Division Barn, Utbildning och Kultur
Divisionens sammanlagda budgetavvikelse uppgår till 40,3 mnkr.
Barn och Ungdom redovisar en budgetavvikelse med 32,6 mnkr där grundskola, förskola och pedagogisk
omsorg redovisar negativa avvikelser medan förskoleklass, fritidshem och grundsärskola redovisar positiva
avvikelser.
Verksamheterna har arbetat med effektiviseringar men
åtgärderna har inte varit tillräckligt kraftfulla. Avvikelsen
avser framförallt lönekostnaderna men även lokalkostnaderna är högre då betydligt större lokalyta har ianspråktagits inom åk f-6 där antalet elever har ökat.
Utbildning redovisar en budgetavvikelse med -8,1 mnkr
varav gymnasieskolan -10,5 och Campus (vuxenutbildning/högre utbildning) +2,4 mnkr. Gymnasieskolans
underskott beror på färre elever från närliggande kommuner, högre kostnader för skolmåltider, högre lokalkostnader men även på budgeterade personalanpassningar som inte är helt genomförda.
Campus överskott beror på högre etableringsbidrag på
grund av fler studerande inom SFI. Dessutom är intäkterna högre då avtal slutits med Trosa kommun om att
Nyköping sköter och köper all vuxenutbildning åt Trosas
medborgare.
Kultur & Fritid redovisar en budgetavvikelse med +0,4
mnkr. Orsaken är allmän återhållsamhet vid inköp av
material och tjänster samt lägre personalkostnader på
grund av vakans.
Division Vård och Omsorg
Divisionen visar ett positivt resultat om 3,8 mnkr, vilket
kan jämföras med resultatet för 2013 på -9,3 mnkr.
Vård och omsorgsdelen visar ett överskott jämfört med
budget på 0,4. Överskott visar bl. a äldreboenden, 5,6
mnkr, daglig verksamhet 2 mnkr, grupp- och servicebostad, 2,1 mnkr och Adm. övrigt, 8 mnkr. De största underskotten återfinns inom hemtjänsten, -15,1 mnkr, och
boendestöd, -1,4 mnkr.
Social, visar ett överskott på 2,8 mnkr, en förbättring
med 2,5 mnkr sedan 2013. Överskott visar bl a insatserna som riktar sig mot barn och unga, 6,6 mnkr och
Adm/handläggning, 1,8 mnkr. Underskott visar bl a
vuxna placeringar -6,1 mnkr.
Arbetsmarknad och integration visar ett överskott på 0,6
mnkr beroende på en allmän åtstramning av hela arbetsmarknadsenheten under slutet av då framtiden för
enheten var oklar.
Tekniska divisionen skattekollektivet
Tekniska divisionen budgetavvikelse uppgår till totalt –
2,6 mnkr. Orsaken till avvikelsen är bland annat uppgörelsen som gjordes i energieffektiviseringsprojektet TAC
i slutet av året. Kommunfastigheter har även haft en
extraordinär kostnad i december för störningsersättning
till hyresgästerna i äldreboendet Myntan.
Kommunfastigheters resultat är 2,8 mnkr sämre jämfört
med 2013. De stora skillnaderna mot föregående år är
ökade kostnader för tomställda ytor samt de extraordinära kostnaderna avseende störningsersättning till
44
äldreboendet Myntan och avslut och överenskommelse i
TAC projektet.
Samhällsbyggnad
Samhällsbyggnad visar en positiv budgetavvikelse med
1,4 mnkr. De största avvikelserna återfinns inom Strategienheten, Plan och naturenheten och Kartenheten.
Som en följd av att Trafikverkets planprocess för Ostlänken är senarelagd har Strategienheten lägre kostnader
för konsulttjänster. Enheten har dessutom drivit investeringsprojekt Nyköpings resecentrum och där med redovisat en del av driftfinansierad tid på investeringskonto.
Plan- och naturenheten har under året slutredovisat tre
naturvårdsprojekt och lyckats utföra de planerade naturvårdsåtgärderna för lägre kostnad än budgeterat. För
projektet Å-rummet hade enheten budgeterat för en del
externa konsulter. Istället anställdes en projektledare
som rymdes inom befintlig personalbudget.
Kartenheten har genomfört en utredning av verksamhetens uppdrag, förändrings- och utvecklingsprocesser. Då
dessa åtgärder inte var planerade i budget redovisar
enheten negativ avvikelse för köp av tjänst.
Räddning och Säkerhet
Divisionen redovisar en positiv budgetavvikelse med 0,8
mnkr. Den positiva avvikelsen härrör främst från enheten
Rådgivning och Myndighetsutövning där intäkterna är
totalt 0,8 mnkr högre än budget (automatlarm 0,5, tillstånd 0,1 och tillsyner 0,2).
Utbildning & Informations intäkter för externa utbildningar slutade på 0,2 mnkr högre än budget.
I och med det positiva resultatet behövdes 0,4 mnkr från
ofördelade investeringsmedel inte skjutas till för att täcka
kapitaltjänstkostnaderna som uppstod i samband med
upprustningen av Björshult.
Avgiftskollektiven
Vatten och avlopp gör ett ekonomiskt resultat på 6,4
mnkr för 2014. Intäkterna blev högre än väntat då budgeten för avgiftshöjningen baserades på en prognos
som var betydligt lägre än utfallet. Kostnaderna för ränta
och avskrivningar på investeringarna har varit lägre än
budget då projekten inte färdigställts enligt plan. Resultatet kommer att regleras mot VA fonden och ett planeringsarbete har påbörjats för att redogöra hur överskottet
i VA-fonden ska användas framöver.
Renhållningen gör ett ekonomiskt resultat på -1,3 mnkr
för 2014. Orsaken är främst minskade mängder avfall
som resulterat i lägre intäkter. Mindre mängd avfall har
också lett till lägre kostnader för deponi, behandling och
transporter. Björshult har också haft höga behandlingskostnader för lakvatten till följd av en regnig höst.
Finansförvaltningen
Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 33,6 mnkr
jämfört med budget. Skatteintäkter och generella statsbidrag är sammantaget 13,0 mnkr högre än budget.
Räntenettot redovisar ett positivt resultat på 18,4, som
dels beror på att lånen höjts med 500 mnkr istället för
med 900 mnkr som budgeterat, men även på att räntekostnaderna varit betydligt lägre. Jämfört med fg år är
finansen 69,3 mnkr högre. Av detta beror 69 mnkr på att
Årsredovisning 2014
2. Årets resultat
skatteintäkter och generella statsbidrag varit högre,
räntorna varit lägre än 2013, men dessutom påverkar
det att vi 2013 fick 41,2 mnkr i återbetalning av premier
från AFA. Kostnaden för avskrivningarna är 128,3 mnkr
exkl TAC, helt i nivå med budget.
2.5.3 Kommunkoncernen
Under delårsperioden har kommunen sålt aktierna i EUU
och reavinsten i koncernen uppgick till 0,4 mnkr.
Det tidigare vilande bolaget Östersjöcentrum AB har bytt
namn till Nyköping Vattenkraft AB och äger tre vattenkraftstationer i Nyköpingsån. Bolaget säljer elkraften till
kommuninvånare i Nyköping.
Nyköpingshems dotterbolag Nyköpings Fastighetsförvaltnings AB har under året fusionerats med Nyköpingshem AB. Bolaget har ändrat redovisningsprinciper och
effekten på föregående års jämförelsetal, 11 mnkr, har
inarbetats i koncernens siffror för 2014.
Kommunkoncernens redovisade resultat uppgår till 47,2
mnkr vilket är4,4 mnkr bättre än föregående år. Resultatförbättringen hänförs framförallt till ett bättre resultat i
Nyköpingshem. Omsättningen har ökat med 2 % jämfört
med föregående år (definieras som verksamhetens
intäkter, skatteintäkter samt inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag).
Finansnettot är negativt och uppgår till -32 mnkr vilket är
samma nivå som föregående år. Koncernens långfristiga
skulder har ökat med 41 % och ökningen avser främst
utökad upplåning i kommunen.
Balansomslutningen har ökat med 585 mnkr, 13 % jämfört med föregående år. Ökningen avser koncernens
investering i byggnader, framförallt i kommunen men
även i Nyköpingshem. Koncernens samlade tillgångar
består nu till 75 % av kommunens samt Nyköpingshems
fastigheter och anläggningar. Egna kapitalet har ökat
med drygt 2 % och soliditeten uppgår till 41 % vilket är
en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2013.
Kostnader, intäkter, lån mm mellan Nyköpings kommun och koncernföretagen.
Försäljning
Mnkr
Lån
Köpare
Säljare
108,6
37,5
16,0
52,4
5,3
och Event AB
Kommunen
Givare
Mottagare
Givare
Utdelning
Mottagare
Givna
Mottagna
-
610,4
-
-
0,3
-
0,4
-
610,4
0,3
-
2,1
-
20,1
-
-
-
-
12,7
42,1
-
-
-
-
-
-
- KB Rosvalla
0,1
0,0
-
-
-
-
-
-
- NOVF
3,2
9,1
-
20,0
-
-
-
-
- Nyk Vattenkraft AB
0,2
-
-
-
-
- Nyköpingshem
- Gästabudsstaden
69,3
Borgen
- Nyköpings Sport
- Onyx
-
28,8
2,9
-
-
45
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
3 Räkenskaper
3.1 Resultaträkning
Kommunen
Mnkr
Sammanställd redovisning
Bokslut
Budget
Bokslut
Bokslut
Bokslut
2014
2014
2013
2014
2013
Verksamhetens intäkter
1
748,1
600,0
721,5
974,8
958,7
Verksamhetens kostnader
2
-3 237,9
-3 032,7
-3 103,4
-3 324,5
-3 242,7
Avskrivningar
3
-135,6
-135,2
-152,7
-210,8
-216,0
-2 625,4
-2 567,9
-2 534,7
-2 560,5
-2 500,0
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
4
2 192,8
2 196,7
2 138,3
2 192,8
2 138,3
Inkomst- o kostnadsutjämningsbidrag
5
453,6
436,7
439,2
453,6
439,2
Finansiella intäkter
6
31,9
11,7
33,7
16,8
35,7
Finansiella kostnader
7
-29,4
-50,2
-43,3
-48,4
-67,8
23,5
27,0
33,2
54,3
45,4
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära intäkter/kostnader
Skattekostnad
8
Årets resultat
Justeringar enligt balanskravet
Årets resultat enligt balanskrav
46
-
-
-
-
0,0
0,0
-7,1
-2,6
33,2
47,2
42,8
23,5
9
27,0
-27,3
-3,8
27,0
22,3
0,0
0,0
55,5
47,2
42,8
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
3.2 Kassaflödesanalys
Kommunen
Mnkr
Sammanställd redovisning
Bokslut
Budget
Bokslut
Bokslut
Bokslut
2014
2014
2013
2014
2013
Den löpande verksamheten
Årets resultat
10
23,5
27,0
33,2
47,2
42,8
Justering för avskrivningar
11
135,6
135,2
128,0
191,3
179,3
13,9
4,0
18,8
13,8
18,9
Justering förändring pensionsavsättning
Justering förändring avsättning deponi
12
0,2
1,0
0,5
0,2
0,5
Justering förändring avsättning Citybanan
13
-16,9
0,0
-10,2
-16,9
-10,2
Justering för övriga ej likviditetspåverkande
14
-44,0
0,0
17,5
-46,6
31,6
112,3
167,2
187,9
189,1
262,9
15
-3,3
0,1
-27,9
-3,1
-27,4
+/- Minskning/ökning övriga kortfristiga fordringar 16
34,7
0,0
0,2
34,6
12,8
-88,9
0,0
-54,0
-62,2
5,2
poster
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
+/- Minskning/ökning förråd mm
+/- Ökning/Minskning övriga kortfristiga skulder
17
Kassaflöde från den löpande verksamheten
54,8
167,3
106,1
158,5
253,5
-682,4
-1 121,9
-618,5
-776,3
-697,7
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter
24,5
0,0
11,1
46,0
26,9
Försäljning av fastigheter o inventarier
37,6
0,0
3,4
38,0
3,5
Investering i aktier o andelar
-4,7
0,0
-170,7
-1,6
-169,1
Försäljning av aktier o andelar
10,8
0,0
204,3
10,8
210,0
-614,2
-1 121,9
-570,5
-683,1
-626,4
3,3
50,0
0,0
3,3
0,0
Investeringsverksamheten
Investering i fastigheter o inventarier
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Försäljning av aktier o andelar, kortfr
Utlåning
18
135,9
0,0
-14,4
18,0
-8,2
Upplåning
19
500,0
900,0
300,0
577,9
92,0
639,2
950,0
285,6
599,2
83,8
ÅRETS KASSAFLÖDE
79,8
-4,6
-178,8
74,6
-289,1
Likvida medel vid årets början
26,8
50,1
205,6
41,3
330,4
106,6
45,5
26,8
115,9
41,3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Likvida medel vid årets slut
47
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
3.3 Balansräkning
Kommunen
Mnkr
Sammanställd redovisning
Bokslut
Budget
Bokslut
Bokslut
Bokslut
2014
2014
2013
2014
2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
- varav mark, byggnader och tekniska anlägg-
2 589,9
20
ningar
- varav maskiner och inventarier
21
Finansiella anläggningstillgångar
22
3 109,9
2 056,1
3 962,8
3 409,1
2 371,3
1 870,4
3 693,9
3 168,7
218,6
185,7
268,8
240,5
173,8
290,4
306,2
55,7
72,3
2 763,7
3 400,3
2 362,3
4 018,5
3 481,4
23
52,4
57,0
54,7
52,4
54,7
Förråd och mark under exploatering
24
343,8
389,3
340,6
344,3
341,2
Fordringar
25
268,8
303,7
303,5
212,8
247,4
Kortfristiga placeringar
26
203,6
135,9
194,0
203,6
196,5
Kassa och bank
27
106,6
45,5
26,8
115,9
41,3
Summa anläggningstillgångar
Bidrag till statlig infrastruktur
Omsättningstillgångar
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
922,8
874,4
864,9
876,6
826,5
3 738,9
4 331,7
3 281,9
4 947,5
4 362,6
1 446,0
1 411,0
1 422,4
2 006,2
1 959,1
23,5
27,0
33,2
47,2
42,8
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Eget kapital
28
- varav årets resultat
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner och förpliktelser
29
220,8
213,3
206,8
226,2
212,4
Avsättningar för skatter
30
0,0
-
-
5,2
5,0
Återställning deponi
31
2,5
3,7
2,2
2,5
2,2
Citybanan
32
34,4
0,0
50,8
34,4
50,8
257,6
217,0
259,9
268,2
270,5
Summa avsättningar
SKULDER
Långfristiga skulder
33
1 468,8
1 994,3
944,4
2 079,1
1 476,8
Kortfristiga skulder
34
566,5
709,4
655,4
594,0
656,2
2 035,3
2 703,7
1 599,7
2 673,1
2 133,0
3 738,9
4 331,7
3 281,9
4 947,5
4 362,6
Summa Skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Panter och fastighetsinteckningar
35
0,0
0,0
0,0
0,0
46,5
Pensionsförpliktelser
36
1 215,7
1 267,9
1 267,9
1 215,7
1 267,9
Övriga ansvarsförbindelser
37
0,0
0,0
0,0
0,4
0,5
Borgensåtaganden
38
631,2
504,5
504,5
20,8
12,0
1 846,9
1 772,4
1 772,4
1 236,9
1 326,9
SUMMA PANTER OCH
ANSVARSFÖRBINDELSER
48
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
3.4 Noter
Kommunen
Mnkr
not 1
Sammanställd redovisning
Bokslut 2014
Bokslut 2013
Bokslut 2014
Bokslut 2013
Verksamhetens intäkter
Driftredovisning, verksamheten
3 359,1
3 502,7
3 359,1
3 502,7
Finansförvaltning
25,5
44,4
25,5
44,4
avgår finansiella intäkter verksamheten
-1,4
-1,6
-1,4
-1,6
-2 635,1
-2 824,0
-2 635,1
-2 824,0
Bolagens intäkter
-
-
381,4
359,2
avgår koncerninterna intäkter
-
-
-154,7
-122,0
748,1
721,5
974,8
958,7
33,8
32,1
Taxor o avgifter
213,5
208,4
Hyror o arrenden
118,4
112,5
Bidrag
203,1
221,0
Försäljning av verksamhet
133,2
128,0
Reavinst anläggningstillgångar
25,3
2,4
25,4
2,5
Övriga intäkter
20,8
17,3
748,1
721,5
974,8
958,7
Återbetalda försäkringspremier AFA
0,0
41,9
Reavinst materiella anläggningstillg
25,3
2,4
25,3
2,4
-5 982,7
-5 972,2
-5 982,7
-5 972,2
-157,7
-175,5
-157,7
-175,5
avgår finansiella kostnader verksamheten
0,3
0,2
0,3
0,2
avgår avskrivningar/nedskrivningar verksamheten
7,4
7,3
7,4
7,3
2 894,9
3 036,8
2 894,9
3 036,8
Bolagens externa kostnader
-
-
-241,3
-261,3
avgår koncerninterna kostnader
-
-
154,7
122,0
-3 237,9
-3 103,4
-3 324,5
-3 242,7
-1 673,6
-1 591,6
-151,7
0,0
0,0
-141,7
-241,7
-224,1
-82,8
-87,2
-821,4
-735,1
-59,7
-56,6
avgår övr interna poster
Verksamhetens intäkter
Fördelade enligt nedan:
Försäljningsmedel
Verksamhetens intäkter
Varav jämförelsestörande intäkter
not 2
Verksamhetens kostnader
Driftredovisning, verksamheten
Finansförvaltning
avgår övriga interna poster
Verksamhetens kostnader
Fördelade enligt nedan:
Lönekostnader
Arbetsgivaravgifter o avtalsförsäkringar
Pensionskostnader inkl löneskatt
Lokalhyra och städ
Material
Köp av tjänst/verksamhet
Bidrag till enskilda
49
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
Reaförluster o utrangeringar anläggningstillgångar
-0,9
-27,7
Övriga kostnader
-206,1
-274,2
Kapitalkostnader
0,0
-117,3
-3 237,9
-3 255,4
-3 324,5
-3 242,7
-7,6
-28,1
-7,6
-28,1
Reaförluster materiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
-3,9
-3,9
Sänkning av diskonteringsräntan
0,0
-18,2
0,0
-18,2
-7,6
-46,3
-11,5
-50,2
-74,3
-76,6
-123,5
-119,9
-7,5
-7,3
-7,5
-7,3
Maskiner o inventarier
-54,0
-44,1
-60,4
-52,0
Koncerninterna förvärv
-
-
-
-0,1
0,0
-24,7
0,0
-24,7
-
-19,5
-12,0
-135,6
-152,7
-210,8
-216,0
2 198,1
2 149,8
2 198,1
2 149,8
-5,7
-12,8
-5,7
-12,8
0,4
1,2
0,4
1,2
2 192,8
2 138,3
2 192,8
2 138,3
Verksamhetens kostnader
Varav jämförelsestörande kostnader
Ianspråkstagande av tidigare års resultat
Jämförelsestörande kostnader
not 3
Avskrivningar
Mark, byggnader o tekniska anläggningar
Styr- o övervakningsanläggning för energibesparing
Exploatering nedskrivning
Bolagens nedskrivningar
Avskrivningar
not 4
Skatteintäkter
Kommunala skatteintäkter
Preliminära skatteinbetalningar
Preliminär slutavräkning
Definitiv slutavräkning 2013 resp 2012
Skatteintäkter
Vid preliminär slutavräkning har RKR:s rekommentation 4.2 använts både 2014 och 2013. D v s prognosen baseras på
Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar.
not 5
Inkomst o kostnads-utjämningsbidrag
Inkomstutjämning
346,0
327,7
346,0
327,7
LSS bidrag
-9,3
-9,2
-9,3
-9,2
Kommunal fastighetsavgift
87,9
87,8
87,9
87,8
Regleringsavgift
12,3
23,8
12,3
23,8
-15,5
9,0
-15,5
9,0
5,5
5,5
0,0
26,7
26,7
0,0
Kostnadsutjämning
Strukturbidrag
Införandebidrag
Summa Inkomst o kostnadsutjämningsbidrag
not 6
50
453,6
439,2
453,6
439,2
Ränteintäkter o liknande poster
7,5
8,6
1,9
4,9
Utdelningar aktier i dotterbolag
0,3
0,3
-
-
Utdelningar övriga fonder/aktier
3,9
3,2
3,9
3,2
Finansiella intäkter
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
not 7
Reavinst fonder/aktier
20,2
21,7
11,1
27,6
Finansiella intäkter
31,9
33,8
16,8
35,7
-26,2
-18,4
-45,2
-42,9
-0,5
-0,7
-0,5
-0,7
Räntekostnader pensioner
-2,7
-23,4
-2,7
-23,4
Reaförlust fonder/aktier
-0,1
-0,7
-0,1
-0,7
-29,4
-43,3
-48,4
-67,8
Årets skatt
-
-
-4,4
-1,3
Uppskjuten skatt
-
-
-2,7
-1,3
0,0
0,0
-7,1
-2,6
23,5
33,2
-34,9
-2,3
Reavinster aktiefonder
0,0
-21,7
Justeringsposter mot tidigare års resultat
7,6
28,1
Justeringspost ränteförändring pensionsskuld
0,0
18,2
-3,8
55,5
År enligt resultaträkning
23,5
33,2
47,2
42,8
Årets resultat
23,5
33,2
47,2
42,8
135,6
152,7
210,8
216,0
0,0
-24,7
0,0
-24,7
-19,5
-12,0
Finansiella kostnader
Räntekostnader
Indexuppräkning av avtal om finansiering av Citybanan
Finansiella kostnader
not 8
Skattekostnad
Skattekostnad
not 9
Årets justerade resultat enligt balanskrav
Årets resultat enl RR
Reavinster anläggningstillgångar
Årets justerade resultat enligt balanskrav
Noter kassaflödesanalys
not 10
not 11
Årets resultat
Justering för avskrivningar
Avskrivningar enligt RR
Minus nedskrivning exploatering
Nedskrivning Nyköpingshem
Justering för avskrivningar
not 12
not 13
135,6
128,0
191,3
179,3
Årets avsättning
0,2
0,5
0,2
0,5
Justering förändring deponi
0,2
0,5
0,2
0,5
Årets betalning
-16,9
-10,2
-16,9
-10,2
Justering förändring deponi
-16,9
-10,2
-16,9
-10,2
Justering förändring deponi
Justering förändring Citybanan
51
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
not 14
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Nedskrivning exploatering
0,0
24,7
0,0
24,7
-
-
19,5
12,0
2,3
2,3
2,3
2,3
-25,3
-2,4
-25,4
-2,5
0,9
-
0,9
3,9
-12,5
27,9
-12,5
27,9
Reavinst pensionsportfölj
-0,3
0,0
-0,3
0,0
Reavinster finansiella anläggningstillgångar
-9,6
-21,7
-0,7
-27,6
Reaförluster finansiella anläggningstillgångar
0,1
0,7
0,1
0,7
Indexuppräkning Citybanan
0,5
0,7
0,5
0,7
Koncernjusteringar
0,0
0,0
-10,8
4,1
Avsättning säkerhetsfond
0,1
0,1
0,1
0,1
Omklassificering
0,0
-16,3
-20,1
-16,3
-0,2
1,4
-0,2
1,6
-44,0
17,5
-46,6
31,6
-3,3
-3,2
-3,1
-2,7
0,0
-24,7
0,0
-24,7
-3,3
-27,9
-3,1
-27,4
34,7
0,2
34,6
12,8
-
-
-
-
34,7
0,2
34,6
12,8
Förändring mellan åren
-88,9
-54,0
-62,2
5,2
Förändring kortfristiga skulder
-88,9
-54,0
-62,2
5,2
Amortering från KB-Rosvalla
0,0
5,3
-
-
Övriga långfristiga fordringar
135,9
-19,7
18,0
-8,2
Räntebärande utlåning
135,9
-14,4
18,0
-8,2
650,0
400,0
727,9
400,0
-150,0
-100,0
-150,0
-308,0
500,0
300,0
577,9
92,0
Nedskrivning Nyköpingshem
Upplösning av bidrag till Citybanan
Reavinster materiella anläggningstillgångar
Reaförluster materiella anläggningstillgångar
Förändring pensionsportfölj
Avrundning
Justering för ej likviditetspåverkande poster
not 15
Minskning/ökning förråd mm
Förändring mellan åren
Nedskrivning
Minskning/ökning förråd mm exkl nedskrivning
not 16
Förändring kortfristiga fordringar
Förändring mellan åren
Räntebärande kortfr utlåning
Förändring kortfristiga fordringar exkl kortfristig räntebärande utlåning
not 17
not 18
not 19
Kortfristiga skulder
Räntebärande utlåning
Upplåning
Upptagna lån
Amortering skuld
Upplåning
52
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
Noter balansräkning
not 20
Mark, byggnader o tekniska anläggningar
Ingående anskaffningsvärde
Justering av ingående anskaffningsvärde
Årets investeringar
2 952,5
2 435,1
4 923,4
4 361,1
-0,7
-15,2
0,6
-16,1
595,4
548,5
525,0
579,9
-21,5
-15,8
Avgår: investeringsbidrag på nyanskaff
Försäljningar/utrangeringar
-55,8
-35,8
-71,0
-37,6
Omklassificering
-19,7
19,9
44,6
-10,9
-
-
7,4
62,8
3 471,6
2 952,5
5 408,6
4 923,4
-1 096,6
-1 064,2
-1 744,7
-1 673,0
0,7
15,2
-0,8
15,4
43,7
32,6
52,8
32,6
-74,3
-76,6
-123,5
-119,9
-0,1
-3,6
-10,4
0,4
-
-
-0,1
-0,1
-1 126,5
-1 096,6
-1 826,7
-1 744,7
-
-
-26,3
-14,3
0,0
0,0
-19,5
-12,0
-
-
-
-
0,0
0,0
-45,8
-26,3
-
-
1,7
20,8
Överföring från pågående
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående avskrivningar
Justering av ingående avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar
Omklassificering
Koncerninterna förvärv
Ackumulerade avskrivningar
Ingående nedskrivningar
Årets nedskrivningar
Ack nedskrivning på försäljningar
Ackumulerade nedskrivningar
Pågående ny- och ombyggnader
Ingående anskaffningsvärde
Justering av ingående anskaffningsvärde
5,0
Årets investeringar
-
-
151,4
43,6
Avgår: överförda anskaffningsvärden till byggnader
-
-
-7,4
-62,8
Pågående ny- och ombyggnader
-
-
150,7
1,7
2 345,1
1 855,8
3 686,7
3 154,1
79,0
79,0
79,0
79,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-
-
-
-
79,0
79,0
79,0
79,0
-64,4
-57,1
-64,4
-57,1
-
-
-
-
-7,5
-7,3
-7,5
-7,3
-71,8
-64,4
-71,8
-64,4
7,2
14,6
7,2
14,6
2 352,3
1 870,4
3 693,9
3 168,7
Bokfört värde mark, byggnader o tekniska anl
Styr- och övervakningsanläggning för energibesparing
Ingående anskaffningsvärde
Årets investeringar
Försäljningar/utrangeringar
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående avskrivningar
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde Styr- o övervakn anl
Mark, byggnader o tekniska anläggningar
53
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
not 21
Maskiner o inventarier
Ingående anskaffningsvärde
438,6
372,4
550,5
456,6
Justering ingående anskaffningsvärde
-2,8
-0,2
0,5
-0,2
Omklassificering
19,0
0,0
-25,2
30,8
Årets investeringar
87,0
70,0
99,9
74,1
Försäljningar/utrangeringar
-1,3
-3,6
-3,0
-10,8
540,5
438,6
622,7
550,5
-252,9
-212,5
-310,1
-261,0
Justering ingående avskriningar
2,8
0,2
3,8
0,2
Försäljningar/utrangeringar
1,2
3,5
2,6
6,7
-
-
10,3
-4,0
-54,0
-44,1
-60,4
-52,0
-302,9
-252,9
-353,9
-310,1
237,6
185,7
268,8
240,5
Nyköpingshem AB
0,4
0,6
KB Rosvalla
0,0
174,2
- varav kortfristig del
0,0
-5,3
NOVF
20,0
20,0
8,6
8,6
Nyköping Vattenkraft AB
28,8
0,0
-
-
Gästabudsstaden AB
20,1
0,0
-
0,0
1,2
16,9
15,8
33,8
70,5
206,4
24,4
42,4
70,1
70,1
-
-
Varav omklassificering
0,0
-0,3
-
-
Årets anskaffningar
3,1
0,0
-
-
Årets försäljningar
-1,2
0,0
-
-
30,4
29,0
30,4
29,0
Årets anskaffningar
1,6
1,4
1,6
1,4
Årets försäljningar
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,7
-0,7
-0,7
-0,7
103,2
99,8
31,3
29,7
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående avskrivningar
Omklassificering
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar
Maskiner o inventarier
not 22
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga fordringar
Övriga långfristiga fordringar
Långfristiga fordringar
Aktier och andelar i koncernföretag
Ingående anskaffningsvärde
Aktier och andelar i övriga bolag
Ingående anskaffningsvärde
Nedskrivningar
Utgående anskaffningsvärde
Andelar i KB Rosvalla 90 % till ett värde av 900 kr. Kommunens del av KB Rosvallas resultat är 100 %.
Övriga aktie- och räntefonder*
Bostadsrätter
0,1
0,1
0,1
0,1
Aktier och andelar
103,3
99,8
31,4
29,8
Finansiella anläggningstillgångar
173,8
306,2
55,8
72,3
*Det bokförda värdet är lika med anskaffningsvärdet.
54
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
not 23
Bidrag till statlig infrastruktur
Ingående beslutat bidrag till statlig infrastruktur
54,7
57,0
54,7
57,0
Ackumulerade upplösningar, statlig infrastruktur
-2,3
-2,3
-2,3
-2,3
Bidrag till statlig infrastruktur
52,4
54,7
52,4
54,7
Beslut om medfinansiering av Citybanan har tagits under 2009 av KF §180 och KS §314 och §358. Upplösning kommer
att ske under 25 år och påbörjas det år första utbetalningen sker (2013).
not 24
Förråd o Mark under exploatering
Bränsle fastigheter o övriga förråd
0,5
0,6
0,9
1,3
339,9
336,7
339,9
336,7
0,8
-16,3
0,8
-16,3
55,2
58,7
55,2
58,7
-52,6
-14,5
-52,6
-14,5
0,0
-24,7
0,0
-24,7
343,4
339,9
343,4
339,9
343,827
340,5
344,3
341,2
Kundfordringar
38,7
31,9
51,6
45,6
Avr. koncernkonto dotterbolag
56,5
56,8
-
-
Momsfordran
27,0
46,6
27,1
49,9
Övriga fordringar
21,4
19,2
31,9
35,7
Interimsfordringar
125,2
149,0
130,8
158,4
-
-
-28,6
-42,3
268,8
303,5
212,8
247,4
194,0
235,8
196,5
239,9
Årets anskaffningar
46,6
169,3
46,6
169,3
Årets försäljningar
-47,0
-219,0
-49,5
-220,8
Återföring av nedskrivning av placeringar
0,0
0,0
0,0
0,2
Likviditetsförändring
9,9
7,9
9,9
7,9
Utgående anskaffningsvärde
203,6
194,0
203,6
196,5
Marknadsvärde
226,7
209,3
229,2
211,8
- Varav bokfört värde aktie o räntefonder avsatta för
172,9
157,4
172,9
157,4
Aktier och andelar
203,6
194,0
203,6
196,5
Finansiella anläggningstillgångar
203,6
194,0
203,6
196,5
Exploatering
Ingående värde
Omklassificering av objekt
Årets utgifter
Årets inkomster
Nedskrivning
Bokfört värde exploateringar
Förråd och Mark under exploatering
not 25
Fordringar
Avgår koncerninterna fordringar
Fordringar
not 26
Kortfristiga placeringar
Övriga aktie- och räntefonder
Ingående anskaffningsvärde
framtida pensioner
För övriga aktie- och räntefonder är det bokförda värdet är lika med anskaffningsvärde.
55
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
not 27
Kassa och bank
Sörmlandsbanken
104,2
23,7
104,2
23,7
2,4
3,2
11,7
17,6
106,6
26,8
115,9
41,3
1 411,9
1 383,2
- VA-kollektivet
0,9
-6,2
- Renhålllningskollektivet
4,7
7,2
- Skatteavräkningsreserv
1,4
1,4
- Säkerhetsfond
3,5
3,4
-
-
1 959,1
1 915,9
1 422,4
1 389,1
1 959,1
1 915,9
- varav obeskattade reserver
-
-
13,5
10,4
Förvärvat eget kapital
-
-
-
-
0,1
0,1
0,1
0,1
-
-
-0,3
0,3
18,6
28,5
- VA-kollektivet
6,3
5,3
- Tillskott till VA-kollektivet *)
0,0
1,8
-1,4
-2,5
-
-
47,2
42,8
23,5
33,2
47,2
42,8
1 446,0
1 422,4
2 006,2
1 959,1
90,1
98,3
1 215,7
1 267,9
140,2
56,2
154,2
136,9
159,8
142,3
Pensionsutbetalningar
-7,1
-6,6
-7,1
-6,6
Nyintjänad pension
15,9
5,5
15,7
5,6
2,1
3,9
2,1
3,9
-
14,6
-
14,6
165,1
154,2
170,5
159,8
Övrig kassa o bank
Kassa och bank
not 28
Eget kapital
Ingående eget kapital
- Skattekollektivet
- Koncernen
Ingående eget kapital
Förändring säkerhetsfond
Justeringar i koncernen
Årets resultat
- Skattekollektivet
- Renhålllningskollektivet
- Koncernen
S:a Årets resultat
Eget kapital
Varav öronmärkning av tidigare års resultat,
att disponera
Varav Ansvarsförbindelse för pensioner
Eget kapital exkl öronmärkning och ansvarsförbindelse
*) Tillskottet ska täcka förlusten i VA-fonden från 2008.
not 29
Avsättningar för pensioner o förpliktelser
Ingående avsättning
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
Grundändring
Utgående avsättning
56
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
Särskild avtalspension, ingående avsättning
3,3
4,5
3,3
0,0
-2,0
-3,1
-2,0
-3,1
Nyintjänad pension
3,3
1,7
3,3
1,7
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
0,1
0,2
0,1
0,2
Ändrad samordning
0,1
0,0
0,1
0,0
Särskild avtalspension, utgående avsättning
4,7
3,3
4,7
3,3
40,4
36,7
40,4
0,0
2,7
3,7
2,7
3,7
43,1
40,4
43,1
40,4
7,8
9,0
7,8
9,0
220,8
206,8
226,2
212,4
Pensionsutbetalningar
Särskild löneskatt, ingående värde
Förändring
Särskild löneskatt, utgående värde
Visstidspension
Avsättningar för pensioner o förpliktelser
Aktualiseringsgraden uppgår till 97,0%. Avsättning av visstidspension år 2014 innefattar 11 personer.
not 30
Avsättning för skatter
Obeskattade reserver
Avsättning för skatter
not 31
5,2
5,0
0,0
0,0
5,2
5,0
IB
2,2
1,7
2,2
1,7
Årets avsättning
0,2
0,5
0,2
0,5
UB
2,5
2,2
2,5
2,2
Återställning deponi, avgiftskollektivet
Avsättningen avser kostnader för framtida återställande av kommunens avfallsdeponier. Återställandet har inte
påbörjats. Under 2015 väntas en utredning där det ska framgå beräknade framtida kostnader, valda tekniker osv. Utöver
detta finns det 15 mnkr avsatta från tidigare års resultat.
not 32
Avsättning för Citybanan
IB
57,0
60,3
57,0
60,3
Tidigare års index
10,8
Bet för 2013
-6,7
0,0
-6,7
0,0
Bet för 2014
-10,2
-10,2
-10,2
-10,2
Bet för 2015
-16,9
-16,9
0,0
Årets index
Avsättning för Citybanan
0,5
0,7
0,5
0,7
34,4
50,8
34,4
50,8
Beloppet 34,4 mnkr är avsatt för betalning för 2016 och 2017, hälften varje år. Betalningarna görs i dec året innan. Avsättningen räknas upp med index varje år. Tidigare har posten klassats som en långfristig skuld. 2013 är korrigerat.
not 33
Långfristiga skulder
Sörmlandsbanken
100,0
250,0
100,0
250,0
1 100,0
650,0
1 100,0
650,0
200,0
0,0
200,0
0,0
Nyköpingshems fastighetslån
-
-
532,5
532,5
Nyköpingshems byggnadskreditiv
-
-
Kommuninvest
Danske Bank
77,8 -
57
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
Investeringsbidrag
31,7
15,5
31,7
15,5
Anslutningsavgifter
37,1
28,8
37,1
28,8
Långfristiga skulder
1 468,8
944,4
2 079,1
1 476,8
Fr o m 2010 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som förutbetald intäkt som regleras över flera år.
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har.
Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut
Genomsnittlig ränta
2,05%
2,45%
-
-
2,11
2,09
-
-
1 år
550,0
400,0
821,4
541,1
2 - 3 år
400,0
200,0
425,0
496,4
3 - 5 år
450,0
300,0
764,0
395,0
Genomsnittlig räntebindningstid, år
Lån som förfaller inom
Kommunen har avtal med låneinstituten om refinansiering av lån med kortare återstående löptid än 1 år.
not 34
Kortfristiga skulder
Avr. koncernkonto dotterbolag
36,5
44,9
Stb-skuld avs flyktingar
2,0
5,1
Avräkn lokal säkerhetsnämnd
1,4
1,3
125,4
171,5
60,4
57,8
106,1
104,2
Löne- och arvodesskuld
20,2
20,3
Pensioner, individuella
57,9
59,9
0,0
5,5
106,9
122,2
49,6
Leverantörsskulder
Personalens skatter och avgifter
Sparade semesterdagar o övertid*
Löneskatt
Interimsskulder
Övrigt
Kortfristiga skulder
not 35
-
168,5
194,2
62,7
425,5
462,0
566,5
655,4
594,0
656,2
-
-
0,0
46,5
0,0
0,0
0,0
46,5
944,1
988,4
944,1
988,4
7,8
7,7
7,8
7,7
11,8
11,7
11,8
11,7
233,8
244,5
233,8
244,5
18,1
15,6
18,1
15,6
1 215,7
1 267,9
1 215,7
1 267,9
Panter och fastighetsinteckningar
Fastighetsinteckningar Nyköpingshem
Panter och fastighetsinteckningar
not 36
-
Pensionsföpliktelser
före 1998 intjänad pensionsförmån
Skattekollektivet
VA-kollektivet
Renhållningskollektivet
Särskild löneskatt
Pensioner visstidsanställda
Pensionsförpliktelser
58
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
Ingående värde
1 267,9
1 196,3
1 267,9
1 196,3
-47,2
-47,6
-47,2
-47,6
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
10,2
104,0
10,2
104,0
Aktualisering, m.m.
-7,1
2,7
-7,1
2,7
-10,7
14,3
-10,7
14,3
2,5
-1,8
2,5
-1,8
1 215,7
1 267,9
1 215,7
1 267,9
Pensionsutbetalningar
Förändring av löneskatt
Förändring av visstidspension
Utgående värde
Aktualiseringsgraden uppgår till 97,0 %. Förpliktelsen för visstidspensioner år 2014 innefattar 5 st personer.
not 37
Övriga ansvarsförbindelser
Fastigo
Övriga ansvarsförbindelser
not 38
-
-
0,4
0,5
0,0
0,0
0,4
0,5
20,4
11,6
20,4
11,6
610,4
492,5
-
-
0,4
0,4
0,4
0,4
631,2
504,5
20,8
12,0
Borgensförbindelser
Föreningar
Bostadsbolag Nyköpingshem AB
Förlustgaranti egna hem
Borgensförbindelser
Kommuninvest medlemsansvar
Nyköpings kommun har i september 2011 ingått i en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige
AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i
Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen
av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt
regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i
förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i
förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nyköping kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse,
kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och
totala tillgångar till 290 729 650 160. Kommunens
andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 511 846 284 kronor och andelen av de totala
tillgångarna uppgick till 1 466 332 412 kronor.
not 39
Leasingavtal
Lokalhyror, externa
Leasingavgifter, inventarier
Leasingavgifter, maskiner o fordon
Leasingavtal
212,6
195,1
10,1
9,2
6,5
6,4
229,2
210,7
70,6
70,2
Prognos minimileasavgifter 2015
Lokalhyror, externa
59
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
Leasingavgifter andra anläggningstillg.
Leasingavgifter 2015
2,3
2,6
72,9
72,8
250,3
257,4
5,4
3,9
255,7
261,3
28,8
68,5
0,2
0,0
29,0
68,5
Prognos minimileasavgifter 2016-2019
Lokalhyror, externa
Leasingavgifter andra anläggningstillg.
Leasingavgifter 2015-2018
Prognos minimileasavgifter 2020 och framåt
Lokalhyror, externa
Leasingavgifter andra anläggningstillg.
Leasingavgifter 2019 och framåt
De beräknade leasingavgifterna som redovisas i prognoserna avser avtal med en avtalstid längre än 3 år. Ingen klassificering mellan operationell respektive finansiell leasing har gjorts av avtal tecknade 2013 och tidigare.
not 40 Tidigare års resultat
Att disponera
Utfall 2014
2014 och
Återstår
2014-12-31
framåt enligt
bokslut 2014
Tillväxtbefrämjande åtgärder (KF-beslut)
15,4
-4,3
11,1
Underhåll av skolfastigheter
0,7
-
0,7
VA-ledning Lappetorp
1,5
-
1,5
Infrastrukturella åtgärder, Resecentrum
5,0
-
5,0
Förbättra miljön, skolmatsalar
0,8
-
0,8
Investeringar i mindre idrottsanläggningar
0,7
-
0,7
Avsättning för deponi
15,0
-
15,0
Klimat- och miljöåtgärder för en grön omställning
17,4
-0,2
17,2
Sociala investeringar
20,8
-0,6
20,2
Satsning på förbättrade skolresultat
10,0
-0,2
9,8
Stöd till föreningar för breddad rekrytering
0,8
-0,5
0,2
Stöd till föreningsdrivna anläggningar
1,1
-0,6
0,5
Landsbygdsfond
1,5
-0,4
1,1
Kompetensutveckling/organisationsanpassning
6,5
-0,7
5,8
Återföring av positivt resultat - kvalitetshöjande effekter
0,3
-
0,3
0,3
-
0,3
97,8
-7,6
90,1
med inriktning mot personal
Arbetskläder förskolor
Summa
60
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
3.5 Balansräkningar för kollektiven
Vatten och avlopp
Mnkr
2014
Renhållning
2013
2014
2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
380,2
319,8
17,3
17,1
- varav mark, byggnader och
380,2
319,8
7,6
6,2
- varav maskiner o inventarier
-
-
10,1
10,9
Finansiella anläggningstillgångar
-
-
-
-
380,2
319,8
17,7
17,1
7,3
6,6
1,8
4,5
tekniska anläggningar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
Summa omsättningstillgångar
7,3
6,6
1,8
4,5
387,5
326,4
19,6
21,6
Eget kapital
7,3
1,0
3,4
4,8
-varav årets resultat
6,3
7,1
-1,4
-2,5
Avsättningar för pensioner o
1,7
1,6
1,7
1,6
374,1
319,0
12,7
12,2
4,4
4,8
1,8
3,0
Summa skulder
378,5
323,8
14,5
15,2
SUMMA EGET KAPITAL, AV-
387,5
326,4
19,6
21,6
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER
förpliktelser
Skulder
Långfristiga skulder (interna lån)
Leverantörsskulder
SÄTTNINGAR O SKULDER
61
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
3.6 Investeringar
Investeringar per verksamhetsområde
Totalt per verksamhet, mnkr
Bokslut
Budget
Bokslut
Bokslut
Bokslut
Bokslut
2014
2014
2013
2012
2011
2010
Division Barn Utbildning Kultur
12
31
7
16
13
12
Social omsorg
16
17
2
1
2
3
Kommunfastigheter
13
52
12
140
96
168
Gata/Park/Hamn
19
34
11
21
11
17
Nyköping Vatten
25
34
44
34
14
22
6
24
7
5
1
2
318
561
431
KS/Klk
41
51
46
34
22
14
Samhällsbyggnad
49
65
46
10
6
Räddningstjänst
14
19
5
14
7
Renhållning
Projektkontoret
KS ofördelade medel
-
67
-
-
-
-
1703
-
8
14
19
21
Totalt
682
954
618
290
189
260
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter
-26
-1
-11
-12
-7
-15
Netto
657
953
607
278
182,5
245
Specifika objekt
Större pågående projekt 2014, mnkr
Nettoutgifter Nettoutgifter
2014
totalt tom
Prognos
Budget
Budget-
Totalt
Total
avvikelse
2014
Klart
Totalt
Äldreboende Myntan
96
271
299
314
15
Sep- 14
Gripenskolan
15
51
258
258
0
Jun- 15
Högstadieskolan Alpha
82
226
229
224
-5
Jul- 14
2
78
147
147
0
Nov- 15
Svalsta förskola
36
38
60
60
0
Jun- 15
Parkeringshus Å-kroken
34
46
60
60
0
Jan- 16
Östra kajen
15
41
42
37
-5
Jun- 14
1
1
30
30
0
Dec- 15
Kustledning Sjösa-Vålarö
43
71
34
23
-10
Dec- 17
Västra kajen
13
30
29
27
-2
Jun- 14
338
853
1 187
1 181
-7
Hjortenbergsbadet
Brandholmen slamhantering
Summa
3
Utgifter för VA-anslutning (8,5 mnkr), överföring av Rosvalla (162 mnkr) från det koncerninterna bolaget KB Rosvalla.
62
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
3.7 Exploateringar
Mnkr
Bokslut
Budget
Budget
2014
2014
avvikelse
339,9
388,8
Ingående värde januari
Omklassificering 2014
Utgifter
Inkomster
Nedskrivning
Bokfört värde 31/12
Större projekt, mnkr
-48,9
0,8
0,8
55,2
83,0
-27,8
-52,6
-83,0
30,4
-
-
-
343,3
388,8
-45,5
Ingående
Inkomster
Utgående
Budget
Budget
värde 1/1-
och utgifter
värde 31/12
inkomster
avvikelse
2014
2014
2014
och utgifter
2014
Hemgården
25,3
0,5
25,8
0,5
0,0
Anderslund, Hinzens
5,1
0,2
5,3
-4,0
4,2
Marieberg/Brandkärr
4,8
8,5
13,3
10,0
-1,5
Branholmen Flygrakan
0,7
4,0
4,7
10,5
-6,5
Malmbryggshagen
1,3
-3,1
-1,8
-7,0
3,9
Arnö industriomr Thorsman
-1,4
0,0
-1,4
4,7
-4,7
Väderbrunn
53,7
-0,4
53,3
-5,0
4,6
Arnö Norra
14,7
-3,8
10,9
-3,0
-0,8
Tessin område
3,5
2,9
6,4
0,0
2,9
Studentbostäder Sågaren
0,2
0,0
0,2
-5,0
5,0
Förrådet
2,8
-1,8
1,0
2,2
-4,0
70,3
1,5
71,8
-1,5
3,0
Örstig
0,7
-3,8
-3,1
-2,0
-1,8
Stensborg
3,8
-6,5
-2,7
-2,0
-4,5
2,0
-4,9
-2,9
0,0
-4,9
21,8
1,3
23,1
0,0
1,3
3,2
4,5
7,7
0,0
4,5
Övriga Projekt
130,8
3,5
134,3
1,6
1,9
Summa
343,3
2,6
345,9
0,0
2,6
Arnö företagsparken
Projekt som inte finns i budget 2014
Seniorboende Slottsvakten
Strandstuviksvägen
Rosenhill
63
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
3.8 Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper för kommunen
Avgiftskollektivet
Redovisningen för kommunen bygger till största delen
på lagen om kommunal redovisning, rekommendationer
från Svenska kommunförbundet och Rådet för kommunal redovisning (RKR). Det innebär att redovisningen i
kommunen i allt väsentligt följer god redovisningssed.
Som ersättning för använt kapital belastas avgiftskollektivet med en intern ränta på bokfört värde på anläggningstillgångar. Under 2014 har räntan varit 2,5 %.
Dessutom belastas kollektivets resultat med interna
räntor, på det löpande betalningsflödet och resultatfondskapital där den räntesats som används följer den
marknadsmässiga upplåningsräntan.
Anläggningstillgångar
Enligt kommunens principer klassificeras en investering
som anläggningstillgång när den har en ekonomisk
livslängd på minst tre år och en totalkostnad på lägst 20
tkr. Även kommungemensamma utvecklingsprojekt som
har en totalkostnad på minst 500 tkr klassificeras som
anläggningstillgång.
Fastigheter och anläggningar redovisas till bokförda
värden d v s anskaffningsvärde minus verkställda avskrivningar och nedskrivningar.
Tillgångarna skrivs av linjärt från tidpunkten för ibruktagande efter en bedömning av nyttjandetiden i syfte att
återspegla resursförbrukningen. SKL:s förslag till avskrivningstider har använts som vägledning. Avskrivningar påbörjas månaden efter färdigställandet.
Citybanan
Från 2014 är Citybanan redovisad som en avsättning
istället för en långfristig skuld. För att göra åren jämförbara har 2013 års siffror korrigerats. Redovisningen sker
i not 32.
Exploateringar
Exploateringar redovisas som omsättningstillgång. Med
Exploateringar avses arbets- och bostadsområden som
kommunen inom de närmaste åren beräknar att sälja.
Värdering görs av områdena vid årets slut och bokfört
värde utgörs av resultatet av värderingen eller anskaffningsvärdet om det är lägre.
Finansiella anläggningstillgångar
Under året har ett arbete påbörjats för att införa komponentavskrivning i kommunen, men inga ändringar har
ännu genomförts i redovisningen. Arbetet med införande
av rutiner och principer kring komponentavskrivningar
beräknas bli klart under 2015.
Övriga aktie- och räntefonder är bokförda till anskaffningsvärdet om inte hela portföljens marknadsvärde
understiger anskaffningsvärdet, då görs en justering till
marknadsvärdet. Under 2012 har finansiella anläggningstillgångar omklassificerats till omsättningstillgångar.
Avskrivningstider
Ianspråktagande av tidigare års resultat
Byggnader
33 - 50 år
Byggnadsinventarier
10 - 25 år
Maskiner och inventarier
Datorer och servrar
5 - 10 år
3 - 5 år
Ingen internränta påförs investeringar som utförs i kommunal regi.
Anslutningsavgifter och investeringsbidrag
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas fr o m
2010 upp som förutbetald intäkt och redovisas bland
långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Tidigare redovisade
investeringsbidrag och anslutningsavgifter har reducerat
anskaffningsvärdet på respektive anläggningstillgång.
Jämförelsetalen för tidigare år har inte omräknats enligt
den nya principen.
64
Fram till och med 2008 har ianspråktagande av tidigare
års resultat redovisats under respektive nämnd eller
division i form av ett ”godkänt” underskott. I syfte att göra
redovisningen mer begriplig för respektive verksamhet
har principen förändrats fr o m 2009. Respektive verksamhet erhåller istället ett internt bidrag som motsvarar
det belopp som utnyttjats av tidigare års resultat från
finansförvaltningen. Det innebär att hela ”underskottet”
istället samlas under finansen.
Leasing- och hyresavtal
Prognos över framtida kostnader för leasing- och hyreskontrakt med en avtalstid längre än tre år redovisas i not
39. Ingen klassificering mellan operationell respektive
finansiell leasing har gjorts av avtal tecknade 2010 och
tidigare.
Personalomkostnader (PO)
Interna personalomkostnader har påförts respektive
verksamhet genom automatiska procentpåslag på utbetalda löner under året. För månads- och timanställda
Årsredovisning 2014
3. Räkenskaper
som fyllt 26 år vid årets ingång och är yngre än 65 år har
påslaget varit 39,26 %.
Redovisning av lånekostnader
Lånekostnader kan redovisas enligt två metoder. Huvudmetoden är att lånekostnader belastar resultatet för
den period de uppkommer. Den alternativa metoden
innebär att lånekostnader som är direkt hänförbara till
anskaffning, uppförande eller produktion av vissa angivna tillgångar, inräknas i anskaffningsvärdet för tillgången. Nyköpings kommun har använt Huvudmetoden.
Sammanställd redovisning
Koncernredovisningen omfattar Nyköpings kommun
samt aktiebolag och förbund i vilka kommunen har ett
bestämmande eller betydande inflytande. Samtliga bolag
som omfattas av koncernredovisningen har räkenskapsår motsvarande kalenderår.
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden
vilket innebär att förvärvade tillgångar och skulder redovisas till värdet vid förvärvstidpunkten enligt upprättad
förvärvsanalys. Bolagens redovisningar har konsoliderats proportionellt vilket innebär att belopp i koncernens
resultat- och balansräkning motsvarar ägd andel i före-
taget. Koncerninterna fordringar och skulder, internförsäljning samt internvinster elimineras i koncernredovisningen. Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid
leverans mellan företagen inom koncernen. Företag som
förvärvats under året inkluderas från och med förvärvstidpunkten och avyttrade företag ingår till och med tidpunkten för avyttringen.
I koncernens balansräkning har dotterbolagens obeskattade reserver uppdelats mellan uppskjuten skatteskuld,
som redovisas som en avsättning, och eget kapital. I
koncernens resultaträkning fördelas avsättning till eller
upplösning av obeskattade reserver mellan uppskjuten
skatt och årets resultat.
Nyköpingshem tillämpar från och med 2014 Bokföringsnämndens allmänna råd inklusive BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Övergången har
gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kap 35 vilket
bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har
räknats om. Effekten av övergången till K3 har inarbetats
i koncernredovisningen för 2014. I och med övergången
tillämpar Nyköpingshem andra avskrivningsprinciper för
materiella anläggningstillgångar, sk komponentavskrivningar, än kommunen.
65
Årsredovisning 2014
4. Åren som kommer
4 Åren som kommer
Befolkningsutveckling
Nyköping är en hållbar kommun som med lokal och
internationell närhet har unika möjligheter. Att öka inflyttningen till Nyköping är ett uttalat politiskt mål.
Internationaliseringen med åtföljande kulturell mångfald,
ökad rörlighet, ändrade attityder och värderingar och en
snabb teknisk utveckling samt förväntade klimatförändringar är faktorer som kommer att ha en stor inverkan på
Nyköpings kommun och dess verksamhet.
Framöver kommer Ostlänken och resecentrum gå in i en
intensivare planeringsfas i samverkan med Trafikverket.
Kommunen har tagit fram en översiktsplan och en fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätorter och Skavsta
med förtätning som ledord. Dessa planer lägger grunden
för en framtida hållbar tillväxt.
Världsmarknadskonjunkturen är fortfarande osäker vilket
försvårar bedömningen av utvecklingen av bostadsmarknaden. En ökad efterfrågan på småhustomter har
skett under 2014 men om denna efterfrågan även kommer att slå igenom på flerbostadshusbyggandet är osäkert.
Antalet barn i åldersgruppen för förskola förväntas öka,
en ökning som först 2025 väntas stagnera. Under förutsättning att befolkningsprognosen nås med en ökning av
ca 700 nya invånare per år, behöver drygt 200 platser i
förskolan tillkomma inom en treårsperiod. Två fristående
förskolor har ansökt om godkännande för utökad verksamhet, ansökningarna motsvarar drygt 140 platser.
Båda utökningarna avser nybyggnation i centralorten.
Personer med olika funktionsnedsättningar kommer
fortsätta att öka. Kommunen behöver erbjuda mer av
den service som finns idag, men också hitta nya former
för stöd till dessa grupper.
Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka
med drygt 500 personer år 2020 och med cirka 2 500 till
år 2030.
Enligt Migrationsverkets prognos kommer antalet ensamkommande barn att fortsätta vara ökande. Nyköpings kommun har skrivit upp sitt fördelningstal avseende mottagande av ensamkommande barn.
Satsningar för framtiden
Antagen vision för stadskärnans utveckling och framtagandet av ett handlingsprogram för stadskärnan och
hamnen innebär att ytterligare satsningar kommer att
genomföras i det offentliga rummet.
66
Planeringen har påbörjats för att uppmärksamma att
Nyköpings Gästabud firar 700 år 2017. Målsättningen är
att stärka besöksnäringen och skapa engagemang bland
företag och inom förenings- och kulturlivet.
Genomförandet av ny parkeringsstrategi kommer att
innebära bättre förutsättningar att möta behovet av parkering för besökande och boende i de centrala delarna
av staden.
Renhållningen kommer att prioritera fortsatt arbete med
att sträva uppåt i avfallshierarkin och ge förutsättningar
för medborgarna så att de upplever att det är lätt att göra
rätt. Prioritering även av Information till medborgarna för
att öka medvetenheten om avfallet som en resurs och på
så sätt stimulera till en ännu bättre avfallssortering.
Tillgången på vatten och kapacitet för rening av avloppsvatten är viktiga aspekter för kommunens tillväxt.
Ett fortsatt fokus på förnyelse av vattenledningsnätet ska
minska antalet läckor och ge invånarna trygga och säkra
leveranser av det viktigaste livsmedlet.
Den sociala investeringsformen som beslutades i KS
under 2013 har under 2014 fått de första ansökningarna
och fler är på väg in.
Socialnämnden kommer att prioritera utvecklingen av
missbruksvården, utveckling och kvalitet gällande mottagandet av ensamkommande barn, samt fortsätta arbetet gällande kvaliteten med barnperspektiv och med
långvarigt ekonomiskt bistånd
Planeringen för en sammanslagning av gymnasieskolorna Gripen och Tessin till ett samlat gymnasiecampusområde är fördröjd men beräknas vara genomförd till
hösten 2016.
Målsättningen för studerande på högre nivå ökar från
1000 till 1500 studerande till år 2020. För att nå volymerna kommer Campus Nyköping att fortsätta att arbeta
aktivt med ansökningar till Myndigheter för yrkeshögskolan. I stor utsträckning kommer fokus vara på behovet
inom Ostlänken.
Digitalisering av hämtplatser färdigställs och nytt ruttplaneringssystem implementeras som medför att Renhållningen kan ge en bättre service vid avvikelser och förändringar.
Köpet av vattenkraftverken i Nyköpingsån innebär nya
förutsättningar för naturvårdsarbetet med kommunens
Blåstruktur. I naturvårdsarbetet kommer ett särskilt fokus
de närmaste åren vara att informera och upplysa om den
stadsnära naturen.
Årsredovisning 2014
4. Åren som kommer
Ny kommunallag kommer att presenteras i mars 2015.
Utredningen arbetar bland annat med följande frågor:
Medel från säkerhetsfonden kommer bl.a. att användas
till att komplettera och förstärka det fysiska skyddet på
och omkring kommunenes fastigheter.

Kultur och fritid
Ny lagstiftning
Behöver kommunallagen förändras på grund av
EU-rätten? Ska de anställdas roll i den kommunala
verksamheten tydliggöras i kommunallagen?

Hur ska överklagande och tillkännagivande av
kommunala beslut gå till?

Kan kommunallagen göras mer konkurrensneutral
mellan olika utförare av kommunal verksamhet?

Behöver den kommunala revisionen förstärkas
ytterligare?

Behöver rekryteringen till styrelserna i kommunala
företag breddas?
Kraven från tillsynsmyndigheterna ökar både vad gäller
vatten som livsmedel och utsläpp från reningsverken.
Europeiska unionens kommission har den 6 maj 2013
lagt fram ett förslag på ny förordning om offentlig kontroll. Förslaget innebär bland annat nya krav på offentliga kontroller och minskade möjligheter för finansiering
genom avgifter. Förslaget har mött stort motstånd bland
flera EU-länder. Detta innebär en osäkerhet om när
förslaget kommer att träda i kraft och hur stora förändringar som behöver genomföras.
Kollektivtrafik
Under det kommande året kommer både trafikavtal för
skolskjuts i Nyköpings kommun och serviceresor och
annan anropstyrd trafik i Sörmland startas upp av kollektivtrafikmyndigheten. Dessa avtal skapar helt nya möjlighet för effektivisering och samordning, inte bara inom
den särskilda kollektivtrafiken (skolskjuts och färdtjänst)
utan även mellan särskilda och allmänna kollektivtrafiken. I samband med nya möjligheter för samordning ska
kollektivtrafikmyndigheten ta fram nya kommunöversyner, där trafiken kommer behovsinventeras och framtida
förbättringsförslag presenteras. De nya avtalen och
kommunöversynen ska visa var det är möjligt att samordna skolskjuts och linjetrafik för att på så sätt minska
kostnadsökningen, använda resurser optimalt och erbjuda service till kommuninvånare.
Räddning och säkerhet
Under 2015 och 2016 kommer arbete med att ta fram
och implementera nya Handlingsprogram att ske.
Snabbare och fler tåg på stambanan kommer att påverka riskbilden i hela kommunens område. Ett framtida
resecentrum och ett eventuellt stickspår till Skavsta är
också viktiga delar att beakta tillsammans med tunnlar
och broar. Den förändrade och utökade riskbilden gör att
Räddningstjänsten sannolikt måste resursförstärka både
inom förebyggande och den utryckande verksamheten.
I slutet av 2015 ska Hjortensbergsbadet åter vara i drift.
Därmed får Nyköping ett modernt badhus som även kan
locka besökare från andra kommuner.
En omvandling av kommunala musikskolan till kulturskola i samverkan med föreningslivet ska genomföras
under nuvarande mandatperiod.
2017 får kulturlivet i Nyköping ett stort lyft med invigningen av nya Sörmlands museum. En del av huset
kommer tillsammans med Kungstornet på Nyköpingshus
att vigas till utställningar som belyser Nyköpings historia,
vilket även är temat för det nya skyltprogram som nu
uppförs på olika platser i Nyköping.
Miljö och klimat
Armaturer i gatubelysningsanläggningar byts successivt
ut till effektivare och energisnålare, vilket innebär en
minskad miljöpåverkan och mindre energikostnader.
Från 2015 är det inte tillåtet att använda ljuskällor innehållande kvicksilver.
Trafiksäkerheten och framkomligheten kommer att ligga i
fokus. Åtgärder riktade mot oskyddade trafikanter och
för att öka användandet av cykel kommer att prioriteras.
Under 2015 kommer Björshult se över möjligheten att
omhänderta lakvatten inom Björshults område.
En ny miljöstyrande renhållningstaxa kommer att införas
i juli 2015. Taxan gynnar de som har en bra källsortering
och är samtidigt ett tydligt styrmedel.
Integration
Kommunen kommer under de närmast åren att få en
ökad andel flyktingar och fler anläggningsboenden
kommer att öppnas i Nyköpings kommun, den beräknade volymökningen av flyktingar i anläggningsboenden
bedöms till 200 personer under 2015.
Nya utbildningsmöjligheter kommer att starta inom SFI,
såsom ett akademikerspår, vilket möjliggör för högutbildade flyktingar att få bättre kunskaper i akademisk
svenska. Campus Nyköping har ställt sig positiv till att
starta Yrkes-SFI inom vårdsvenska. Detta för att möjliggöra fler som kan arbeta inom äldreomsorg och hemtjänst.
Mottagande av nyanlända barn och elever är ett prioriterat och angeläget område. Fler skolor tar emot nyanlända elever vilket leder till en ökad integration på skolorna och bättre förutsättningar för nyanlända elever.
67
Årsredovisning 2014
4. Åren som kommer
Näringsliv och tillväxt
De kommande åren kommer verksamheten att i stort
fortsätta i samma riktning som idag med stort fokus på
service mot våra företagare, föreningar och medborgare.
Enheten strävar efter att arbeta ännu närmare våra
målgrupper för att få förstahandsinformation om vilka
behov som finns och för att upplevas som en partner.
Kommunen stödjer och är tätt involverade i arbetet som
drivs av Onyx med att ta fram en plan för proaktivt arbete med företagsetableringar. Onyx verksamhetsplan
påvisar ett tydligt fokus på arbetet med företagsetableringar och kommunen kommer aktivt stödja och delta i
detta arbete.
Kommunen kommer fortsätta att stödja det omdanade
och förstärkta arbetet inom NYSAM och gemensamt
med näringslivet skapa förutsättningar för framtidens
handel där upplevelsen är central. Samverkan mellan
68
olika branscher, handel, kultur etc är en förutsättning för
att skapa en levande stadskärna.
Kommunikation
Bo i Nyköping-kampanjens bilder signalerar Nyköping
och Nyköpingsregionen i allt vidare kretsar och inför de
tillväxtutmaningar vi står inför 2015 har vi under året
genomfört ett varumärkesstrategiskt plattformsarbete
både för Nyköping som arbetsgivare och i samarbete
med Oxelösunds kommun och Onyx för att hitta ett gemensamt erbjudande för ”Nyköpingsregionen” som kan
locka fler företagsetableringar.
Utgivningen av Nyköpings Tidning, NY har minskats från
nio till sex nummer. Däremot har en digital version införts av NY med syfte att nå läsare även utanför den
något äldre åldersgruppen som i dag läser tidningen.
Årsredovisning 2014
5. Revisionsberättelse för år 2014
5 Revisionsberättelse för år 2014
Revisorerna 2011-2014
2015-04-14
Till kommunfullmäktige i Nyköpings kommun
Organisationsnummer 212000-2940
REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder och genom
utsedda lekmannarevisorer/revisorer i den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har även
omfattat den verksamhet som under 2014 har bedrivits av den med landstinget gemensamma nämnden för vård,
omsorg och hjälpmedel och den gemensamma patientnämnden. Vi har även granskat Nyköpings-Oxelösunds gemensamma servicenämnd och Nyköpings-Oxelösunds överförmyndarnämnd.
Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de
lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll
samt återredovisning till fullmäktige.
Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten
bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund
för bedömning och ansvarsprövning.
Revisionsgranskningarna har inriktats på en översiktlig granskning av styrelse och nämnder med syfte att bedöma
deras ledning, styrning, uppföljning och kontroll. Fördjupade granskningar har genomförts enligt den av oss uppgjorda revisionsplanen. Vidare har räkenskaperna, delårsrapport, årsbokslut och årsredovisning granskats. De rapporter som PwC på vårt uppdrag har upprättat i samband med arbetet är bifogade till revisionsberättelsen.
Vi bedömer att kommunstyrelsen inte har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Inte heller kommunstyrelsens interna kontroll har varit tillräcklig. Dessa bedömningar
baseras på:

Vi bedömer att kommunstyrelsen inte utövar sin uppsiktsplikt i tillräcklig omfattning avseende de kommunala
bolagen. Genomförd granskning visar att insynen behöver formaliseras och att kommunstyrelsen bör vara
mer aktiv i sin dokumenterade uppföljning.
69
Årsredovisning 2014
5. Revisionsberättelse för år 2014

Vi bedömer vidare att kommunstyrelsen inte säkerställt en tillräcklig styrning och uppföljning av renoveringen av Hjortensbergsbadet, samt att tidsplan och totalekonomiska konsekvenser inte till fullo följts upp på ett
ändamålsenligt sätt.

Vi bedömer att kommunstyrelsen har haft uppsikt över nämnderna inklusive den ekonomiska utvecklingen.
Kommunstyrelsen behöver i sin övergripande styrfunktion tydliggöra en strategi för hur budgetavvikelser
inom nämnderna som beror på volymförändringar ska hanteras. Detta för att skapa ekonomisk beredskap
för att upprätthålla god ekonomisk hushållning.

I revisionsberättelsen för 2012 påtalade vi för fullmäktige att vissa verksamheter har återkommande ekonomiska överskridanden. I revisionsberättelsen för 2013 framgick att vi såg allvarligt på de stora underskotten
hos produktionen och vi underströk produktionsstyrelsens ansvar att bedriva verksamheten på ett professionellt sätt utifrån internöverenskommelsen. Dessa brister bedömer vi kvarstår avseende division Barn, Utbildning och Kultur.

Kommunstyrelsen har i egenskap av produktionsstyrelse riktat uppdrag till Division Barn, Utbildning och Kultur och kommundirektör om budgetföljsamhet och följt upp dessa. Vi bedömer att kommunstyrelsen på så
sätt har haft en aktiv styrning avseende att verksamheten ska bedrivas på ett ekonomiskt tillfredsställande
sätt.

Däremot bedömer vi att det är en allvarlig brist att kommunstyrelsen inte har säkerställt att verksamma åtgärder vidtas för att få en ekonomi i balans inom divisionen. Vi bedömer att Kommunstyrelsen som produktionsstyrelse inte har haft en tillräcklig intern kontroll eller vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppnå god ekonomisk hushållning. Vi riktar stark kritik mot detta och kommer nogsamt löpande följa att aktiva åtgärder vidtas för att uppnå god ekonomisk hushållning.
Med hänsyn till vad som ovan sagts har revisorerna särskilt prövat frågan om att föreslå kommunfullmäktige att rikta
anmärkning till kommunstyrelsen. Revisorerna har dock efter diskussion och överväganden beslutat att inte föreslå
kommunfullmäktige att rikta anmärkning till kommunstyrelsen.
Vi bedömer att nämnderna har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer att nämnderna generellt utvecklat det systematiska arbetet med den interna kontrollen och dess återrapportering under året. Genomförd intern kontroll har dock visat på att brister funnits. Den interna kontrollen behöver
därför förbättras.
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi vill uppmärksamma fullmäktige på att förbättringar
har skett avseende följsamhet till Rådet för Kommunal Redovisnings rekommendationer. Dock finns några avvikelser
kvar.
Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med de finansiella mål och de verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Måluppfyllelsen är generellt svag. Vi bedömer att det är en brist att kommunens samlade resultat efter balanskravsjusteringar är -11,2 mnkr. Kommunens justerade resultat efter balanskrav är 3,6 mnkr.
Övrigt
Som underlag för revisionsplaneringen har en översiktlig väsentlighets- och riskanalys genomförts. För vår verksamhet 2014 har vi haft en budget på 2,0 mnkr. Kostnaderna för vår verksamhet 2014 uppgår till 1,9 mnkr.
Vår revision har omfattat att löpande granska och ta del av styrelsens och övriga nämnders protokoll. Vi har även haft
regelbundna träffar med nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges presidium.
70
Årsredovisning 2014
5. Revisionsberättelse för år 2014
Ansvarsprövning
Årets genomförda granskningsinsatser har inte föranlett revisorerna att framföra anmärkningar mot styrelsen, någon
nämnd eller enskild ledamot i dessa organ.
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder, den gemensamma nämnden för vård, omsorg
och hjälpmedel, den gemensamma patientnämnden samt enskilda ledamöter i dessa organ.
Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2014.
Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
REVISORERNA
Jan Carle
Gunnar Johansson
Boel Carlsson
71
Årsredovisning 2014
5. Revisionsberättelse för år 2014
Till revisionsberättelsen hör följande bilagor:







72
Revisorernas redogörelse (bilaga 1)
De sakkunnigas rapporter i olika granskningar, bilagorna 2-12 (tidigare överlämnade förutom granskning av
årsredovisning)
Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i kommunens bolag, bilaga 13
Revisionsberättelser från kommunens bolag, bilaga 14
Revisionsberättelse från Nyköping-Oxelösunds vattenverksförbund, bilaga 15
Granskningsrapport avseende gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, bilaga 16
Granskningsrapport avseende gemensam patientnämnd, bilaga 17
Årsredovisning 2014
6. Bilagor
6 Bilagor
Bilaga 1. Nämndernas utfall för prioriterade målområden
I.
Målområde: Grön omställning
II.
Målområde: Tillväxt
III.
Målområde: Goda verksamhetsresultat
IV.
Målområde: Delaktighet
V.
Målområde: Tillgänglighet
VI.
Målområde: Kommunal organisation
Bilaga 2. Volymer och nyckeltal
I.
Barn- och ungdom
II.
Utbildning, arbetsmarknad och integration
III.
Kultur och fritid
IV.
Vård och omsorg
V.
Social omsorg
VI.
Bygg och teknik
VII.
Avgiftsfinansierad verksamhet
VIII.
Miljö
IX.
Överförmyndaren
73